Innehåll. Version 1.0 mars 2016 Skriven av: Torsten Nilsson Miljöförvaltningen i Helsingborgs stad Omslagsfoto: David G Lundin

Transkript

1

2 Innehåll Version 1.0 mars 2016 Skriven av: Torsten Nilsson Miljöförvaltningen i Helsingborgs stad Omslagsfoto: David G Lundin

3 Därför mäter staden luftföroreningar Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) anger miljökvalitetsnormer (MKN) som satts till skydd för miljön och människors hälsa. Regelverket är anpassat för att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. De ämnen som regleras i förordningen är kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. De flesta normerna är så kallade gränsvärdesnormer som ska följas, medan några är så kallade målsättningsnormer som ska eftersträvas. Normerna gäller hela landet Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Mätningar ska göras i representativa områden och på platser det är sannolikt att befolkningen utsätts för de högsta halterna av luftföroreningar. Undantag för normen gäller för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Kommunerna ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten för de flesta miljökvalitetsnormerna och att tillhandahålla aktuell information om luftkvaliteten vilket Helsingborgs stad gör via helsingborg.se. Naturvårdsverket ansvarar för kontroll av miljökvalitetsnormerna för kväveoxider och svaveldioxid i regional bakgrund (landsbygd) samt miljökvalitetsnormerna för ozon. Så här mäts luftföroreningarna I Helsingborg används två system för övervakning av luftföroreningar. Ett system mäter gasformiga föroreningar såsom kvävedioxid, svaveldioxid, ozon och bensen. Tekniken kallas DOAS (differentiell optisk absorptionsspektroskopi). Det andra systemet mäter mängden luftburna partiklar i gatumiljön. Mätaren skiljer ut den del av partiklarna i luften som är högst 10 mikrometer i diameter (PM10) och mäter vikten av dessa. Mätningarna görs oavbrutet och täcker stadsmiljöer och gatumiljöer i Helsingborgs centrum, särskilt de hårt trafikerade stråken Järnvägsgatan, Drottninggatan samt Södra Stenbocksgatan. Resultaten anges i både timmedelvärde, dygnsmedelvärde och årsmedelvärde. I anslutning till en mätstation finns meteorologisk utrustning för att registrera temperatur, vindhastighet, vindriktning med mera. Den meteorologiska utrustningen används för att utreda sambandet mellan väderförhållanden och halten av luftföroreningar. Se var mätplatserna ligger och läs mer om mätningarna i bilaga 1.

4 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet från miljönämndens kontinuerliga mätningar av luftföroreningar i Helsingborg under Rapporten innehåller mätresultat med en bedömning mot miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, svaveldioxid, ozon och partiklar (PM10). Årets mätresultat för kvävedioxid visar att miljökvalitetsnormen har klarats i både tak- och gatunivå. Under året har ett (1) överskridande av normens dygnsvärde inträffat på mätplats Södra Stenbocksgatan. Inget (0) överskridande har inträffat på mätplats HBG norr sträcka 6, Drottninggatan. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid tillåter sju (7) överskridande av normens dygnsvärde (60 µg/m3) under ett kalenderår. Åsmedelvärdena för kvävedioxid klarar miljökvalitetsnormen med god marginal. Resultaten ligger i nivå med föregående år och linje med halvårsuppföljningen för För partiklar (PM10) blev årsmedelvärdet 14,0 µg/m3 (mikrogram/kubikmeter). Miljökvalitetsnormens dygnsvärde (50 µg/m3) överskreds vid ett (1) tillfälle. Normen tillåter 35 dygnsöverskridanden under ett kalenderår och årsmedelvärdet får inte överskrida 40 µg/m3. Övriga ämnen som mäts, som svaveldioxid och ozon, visar på låga värden för Den dominerande vindriktningen har under året varit från sydväst med en medelvindhastighet på 4 meter/sekund Även om utförda mätningar och beräkningar indikerar på att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras innevarande och kommande år, är det fortsatt viktigt att minska luftföroreningarna i Helsingborg. Miljökvalitetsnormer är absoluta gränsvärden som anger en högsta acceptabla föroreningsnivå till skydd för människors hälsa och miljön. Flera luftföroreningar har skadeverkningar även under nivån för miljökvalitetsnormerna. Särskilt känsliga befolkningsgrupper bör beaktas. Stadens arbetar kontinuerligt med att maximera gång- och cykeltrafiken, optimera kollektivtrafiken och balansera biltrafiken. Olika samlade åtgärder som i en förlängning bör leda till succesivt mindre luftföroreningar i tätorten. På miljönämndens sammanträde den 24 augusti 2016 tog nämnden beslut om att Helsingborg stad ska medverka i samverkansområde för samordnad kontroll av luftkvalitén i Skåne. Samverkansområde för samordnad kontroll startar under 2017 och innebär bland annat att stadens luftövervakningssystem ingår i samverkansområdet.

5 Mätresultat av luftföroreningar I följande avsnitt och i nedanstående tabeller 1-5 samt figur 1 redovisas uppmätta halter av luftföroreningar samt meteorologi under Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uttrycks på tre sätt: som års-, dygns- och timmedelvärde. Värdet för dygn och timme utrycks som 98-percentiler. Antalet överskridanden som tillåts är två procent av det totala antalet. Exempelvis är det på ett år 365 dygn och då får antalet dygnsöverskridanden vara 7 stycken. I tabellerna anges också 98-percentil värden, vilka visar hur nära normerna de uppmätta halterna är. Kvävedioxid Kvävedioxid (kemiska beteckningen NO 2) bildas i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), exempelvis när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. I en gatumiljö är trafiken den dominerande källan till kvävedioxid i utomhusluften. I en tätort som helhet är det mesta av kvävedioxiden av lokalt ursprung (urban bakgrundshalt) men med varierande andel som transporteras hit från angränsande regioner. Hälsoeffekter Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp. Det finns väl belagda samband mellan ohälsa och halten kvävedioxid i luften. Kvävedioxid försämrar lungfunktionen och kan förvärra astma- och allergireaktioner. Effekter på natur och miljö Emissioner av kväveoxider till luft orsakar efterhand problem med övergödning av sjöar och hav, försurning i marker och skador på växtlighet. Kväveoxider kan också reagera med vatten och bilda salpetersyrlighet (HNO 2) och salpetersyra (HNO 3) som fräter på byggnader. Mätresultat - år Miljökvalitetsnormens årsmedelvärde för kvävedioxid har inte överskridits under mätperioden. Enligt normen får kvävedioxid i utomhusluft inte överskrida 40 µg/m 3 i genomsnitt under ett kalenderår. Medelvärdet för mätperioden blev 24,9 µg/m 3 i gaturummet på mätsträcka 6. I gaturummet på Södra Stenbocksgatan var medelvärdet 23,2 µg/m 3 och i taknivå på Drottninggatan/Järnvägsgatan 16,6 µg/m 3. Mätresultat - dygn Miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde (60 µg/m 3 ) för kvävedioxid överskreds ett (1) dygn i gaturummet mätsträcka 1, Södra Stenbocksgatan. På mätsträcka 6, Drottninggatan var det inget (0) överskridande. Enligt normen tillåts 7 överskridanden under ett kalenderår. Mätresultat - timme Miljökvalitetsnormens timmedelvärde (90 µg/m 3 ) för kvävedioxid har överskridits under 6 timmar i gaturummet på mätsträcka 6, Drottninggatan och under 60 timmar i gaturummet på mätsträcka 1 Södra Stenbocksgatan. I taknivå på sträcka 4 överskreds inte normens timmedelvärde. Normen tillåter att timmedelvärdet överskrids 175 timmar under ett kalenderår.

6 Tabell 1: Mätresultat kvävedioxid, mätplats HBG norr Kvävedioxid (NO 2) Mätplats HBG norr MKN Mätsträcka Sträcka 6 Sträcka 4 Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 24,9 16,6 40 Högsta timmedelvärde µg/m 3 110,0 84,7 98-percentil timvärde µg/m 3 64,2 49,1 (90) Tillfällen över MKN:s timvärde (90 antal µg/m 3 ) Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 58,2 48,1 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 48,5 35,7 (60) Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (60 µg/m 3 ) antal Tabell 2: Mätresultat kvävedioxid, mätplats Södra Stenbocksgatan Kvävedioxid (NO 2) Mätplats S. Stenbocksgatan Mätsträcka Sträcka 1 MKN Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 23,2 40 Högsta timmedelvärde µg/m 3 119,3 98-percentil timvärde µg/m 3 65,7 (90) Tillfällen över MKN:s timvärde (90 antal µg/m 3 ) Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 67,6 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 47,2 (60) Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (60 µg/m 3 ) antal 1 7 Svaveldioxid Svaveldioxid (med den kemiska beteckningen SO 2) uppkommer när svavel från främst fossila bränslen reagerar med luftens syre under hög temperatur. Svaveldioxidhalterna har sitt ursprung både lokalt och regionalt. Det mesta av den uppmätta svaveldioxiden har sitt ursprung i andra länder, främst kontinenten. Stora lokala källor är energi- och uppvärmningssektorn, industrin och sjöfarten. Hälsoeffekter Svaveldioxid orsakar irritation i andningsvägarna och höga halter ökar förekomsten av luftvägssjukdomar. Svaveldioxid som luftförorening har dock liten betydelse ur hälsosynpunkt i Sverige idag. Effekter på natur och miljö Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark, samt nedbrytning av kulturföremål. Mätresultat Halten svaveldioxid har varit låg, med ett årsmedelvärde på 1,6 µg/m 3 för Inga överskridanden av normens dygns- eller timvärde har inträffat under året.

7 Tabell 3: Mätresultat svaveldioxid, mätplats HBG norr Svaveldioxid (SO 2) Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 MKN Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 1,6 Högsta timmedelvärde µg/m 3 61,5 98-percentil timvärde µg/m 3 4,2 Tillfällen över MKN:s timvärde (200µg/m 3 ) antal Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 7,6 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 3,9 (100) Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (100µg/m 3 ) antal 0 7 Ozon Ozon (med den kemiska beteckningen ) är en sekundär luftförorening som bildas genom en kemisk reaktion mellan kväveoxider och flyktiga organiska ämnen, kolväten, under inverkan av solljus. För att förtydliga vilket ozon som avses kallas det ibland marknära ozon. Det vill säga det ozon som finns i marknivå till skillnad från det stratosfäriska ozonet som finns i ozonskiktet i de högre luftlagren. Det mesta av uppmätta halter har sitt ursprung från angränsande regioner, och Helsingborgs utsläpp bildar i sin tur ozon i angränsande regioner. Halterna är som högst under sommaren då solstrålningen är som störst. Intransport av luftmassor från kontinenten och angränsande regioner är den dominerande källan till den marknära ozon som vi mäter i Helsingborg. Hälsoeffekter I höga halter har ozonet en negativ påverkan på människors hälsa. Bland annat genom irritation av ögon och slemhinnor. Ozon kan även orsaka inflammation av luftvägarna. Barn och äldre är särskilt känsliga. Korttidsexponering för marknära ozon kan förvärra astmabesvär och har även ett samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Ozon förstärker även effekten av andra luftföroreningar. Effekter på natur och miljö På marknivå orsakar ozon skördeförluster genom skador på grödor, träd och vilda växter. Det bryter även ner material som papper, plast, gummi och textilier. Mätresultat Enligt miljökvalitetsnormen för ozon är målsättningen att ozonhalten i utomhusluft inte överstiger 120 µg/m 3. Detta är beräknat som ett högsta åttatimmars medelvärde under ett dygn. Under året har detta inte inträffat. Medelvärdet för 2016 blev 60,6 µg/m 3 och högsta dygnsvärdet blev 94,0 µg/m 3. Tabell 4: Mätresultat ozon, mätplats HBG norr Ozon (O 3) Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 60,6 Högsta dygnsvärde µg/m 3 94,0 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (120µg/m 3 ) antal 0

8 Partiklar PM10 Partiklar i utomhusluft bildas dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. I en stadsmiljö är trafiken en stor källa till partiklar i luften. Fordonstrafiken genererar partiklar både från avgaser och från slitage av vägbanan. Den främsta mänskliga källan till partiklar i utomhusluft är förbränning av bränslen. Hälsoeffekter Partiklar i utomhusluft har visat sig vara en bidragande orsak till ökad sjukdom och dödlighet. Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till mer än tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Personer som redan har sjukdomar i hjärta, lungor eller kärl är särskilt utsatta 1. Effekter på natur och miljö Eftersom kemiska ämnen i gas eller vätskeform kan lösa sig eller fästa på partiklar, kan nedfall av pariklar medföra skador på exempelvis kulturföremål. Detta då det kan påskyndar korrosion. Mätresultat Miljökvalitetsnormens dygnsvärde (50 µg/m 3 ) har överskridits under ett (1) dygn och årsmedelvärdet för år 2016 blev 14,3 µg/m 3. Normen tillåter 35 dygnsöverskridanden under ett kalenderår och årsmedelvärdet får inte överskrida 40 µg/m 3. Tabell 5: Mätresultat PM10, mätplats HBG norr PM10 Mätplats Drottninggatan HBG norr Enhet MKN Årsmedelvärde µg/m 3 14,3 40 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 54,7 90- percentil dygnsvärde µg/m 3 23,8 (50) Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (50µg/m 3 ) antal 1 35 Bensen Bensen är ett kolväte som förekommer i bensin. Det är kraftigt cancerogent, liksom de flesta kolväten, och kan orsaka leukemi vid hög exponering. Mätresultat Under år 2013 infördes en ny föreskrift gällande kontroll av luftkvalitet, NSF 2013:11. I föreskriften anges bland annat vilka mätmetoder som får användas vid kontroll av miljökvalitetsnormer för olika luftföroreningar. Mätningarna av bensen med den mätteknik som staden använder har inte blivit godkänd av Naturvårdsverket. Mätningarna av bensen har därför avslutas under året. Utifrån tidigare utförda mätningar och kunskap om nivåer i jämförbara städer bedöms halterna vara låga. 1 Information om forskning om partiklars påverkan på människors hälsa och klimatet finns att på

9 Meteorologi Den dominerande vindriktningen har under året varit från sydväst med en medelvindhastighet på 4 meter/sekund, se figur 1 nedan. Året började med en förhållandevis kall januari månad där medeltemperaturen under sjutton (17) dygn under noll (0) grader. Februari och mars var ovanligt milda och hösten började med en ovanligt varm sensommar i september. Under 157 dygn har medeltemperaturer för ett dygn varit över 10 grader. Första dygnet det inträffade var den 4 april och sista dygnet var den 28 oktober. Figur 1: Vindriktning över året, procentuellt fördelad Kommentarer och bedömning av mätresultatet för kvävedioxid Årets mätresultat för kvävedioxid visar att miljökvalitetsnormen har klarats. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid tillåter sju (7) överskridande av normens dygnsvärde (60 µg/m 3 ) under ett kalenderår. Under året har ett (1) överskridande av normens dygnsvärde inträffat på mätplats Södra Stenbocksgatan. Under år 2015 inträffade ett (1) överskridande på mätplats Södra Stenbocksgatan och två (2) överskridande på mätplats HBG norr sträcka 6, Drottninggatan. Uppmätta årsmedelvärden på mätsträckorna är på mätplats Södra Stenbocksgatan i nivå med värdena för år Trafikmängden är en av de faktorer som påverkar mätresultatet men hur mycket är svårt att fastställa utifrån ett enskilt år. Erfarenheterna säger att större förändringar i trafikflöden får genomslag i mätningarna medan mindre förändringar är svåra att fånga upp. Enligt stadsbyggnadsförvaltningens mätningar av trafikflöden under november månad var den genomsnittsliga vardagsdygnstrafiken på Södra Stenbocksgatan i samma nivå under 2016 som Trafikflödena vid samma tidpunkt hade dock ökat på Drottninggatan, se bilaga 4. Ökningen av trafikmängden beror troligen på arbetet med kongressbyggnaden på Kungsgatan som påbörjades under hösten. Arbetet innebär ökade transporter till platsen och förändrat körmönster i området. Förändringen i trafikflödet har under 2016 inte haft något genomslag i mätningarna på mätplats HBG norr.

10 Under hösten 2016 har underhållsarbeten gjorts på mätplats Södra Stenbocksgatan. Mätstationen har lyfts bort och förbättringsarbeten har utförts på stationen. Marken där mätstationen står har under tiden förstärkts och belagts med stenplattor. Underhållsarbete innebar ett mätavbrott från den 7 oktober till den 21 december. Mätavbrottet har inte haft någon större inverkan på mätresultatet i sin helhet. Kvävedioxidhalten i ett gaturum påverkas av fler faktorer. Förutom fordonens direkta utsläpp i gaturummet finns påverkan från närliggande utsläppskällor och en varierande bakgrundshalt av föroreningar. Förutsättningarna för hur halten kvävedioxid ackumuleras i gaturummet på Drottninggatan respektive Södra Stenbocksgatan är olika. Gaturummet på Södra Stenbocksgatan är smalare och mer slutet vilket innebär att tidvis kan uppmätta halter vara högre där än på Drottninggatan. Detta även om trafikmängden är lägre på Södra Stenbocksgatan. Dygnsöverskridandena sker främst under vinterhalvåret (december-april) och vid låga vindhastigheter. Att det är så beror på att utsläppen från trafiken i gaturummet har gynnsammare förutsättningar att ackumuleras under vinterhalvåret, vilket främst beror på att höjden där luften blandas i de nedre delarna av atmosfären generellt är lägre under vintertid. Det faktum att solen går ner tidigare under vinterhalvåret innebär att uppvärmningen av luftlagren nära marken avtar tidigt på eftermiddagarna och luftlagren kyls snabbt ner på grund av jordens utstrålning. Processen kan innebära att det uppstår stabila skikt av luften nära marken med en mycket begränsad omblandning 2 och liten utspädning av föroreningarna om vindhastigheten är låg. Under vinterhalvåret uppstår dessa förutsättningar på eftermiddagen då trafikintensiteten är stor, vilket innebär att trafikens utsläpp ganska snabbt kan ackumuleras i gaturummet. Årets dygnsöverskridande inträffade torsdagen den 21 januari. Medelvindhastigheten under detta dygn var lägre än 2 meter/sekund med en vindriktning från nordväst. Temperaturen var mellan 6,5 till 0,1 0 C. 2 Stabila skikt med begränsad luftomblandning nämns oftast som inversion.

11 Åtgärder för att förbättra luftkvaliteten Även om utförda mätningar och beräkningar indikerar att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras innevarande och kommande år, behöver staden fortsätta arbeta för att minska luftföroreningarna. Miljökvalitetsnormer är absoluta gränsvärden som anger en högsta acceptabla föroreningsnivå till skydd för människors hälsa och miljön. Flera luftföroreningar har skadeverkan även under nivån för miljökvalitetsnormerna och därför bör halterna hållas så låga som möjligt. I detta arbete ska känsliga befolkningsgrupper särskilt beaktas. Forskning visar att en ökning av kvävedioxidhalten 3 med 10 µg/m 3 ger en förtida dödlighet på procent 4. Även vid mycket låga luftföroreningshalter observeras en påverkan på barns luftvägshälsa, som kan bli bestående upp i vuxen ålder 5. Miljökvalitetsmålet för kvävedioxid ligger på 20 µg/m 3 som årsmedelvärde vilket är den nivå som staden bör sträva efter. Helsingborg arbetar det med att maximera gång- och cykeltrafiken, optimera kollektivtrafiken och balansera biltrafiken. Det görs genom att skapa: goda villkor för gående, bra förhållande för cyklister, föredömlig, högkvalitativ kollektivtrafik med starka noder, biltrafik som främjar ett levande och hållbart centrum, parkering som stödjer en hållbar stad och främjar bilpooler, hållbara godstransporter, förutsättningar för nationella satsningar, möjligheter för teknikutveckling och att tänka nytt, samt sunda resvanor. Under våren 2017 inleds det omfattande ombyggnadsarbetet med att införa Helsingborgsexpressen (BRT-koncept 6 ) på Drottninggatan/Järnvägsgatan och Hälsovägen. Detta innebär ett körfält för buss och förbättrade möjligheter för gång och cykling samt ökade förutsättningar för stadsliv i allmänhet. Med ombyggnaden kommer möjligheter till genomfartstrafik att begränsas. Med lägre trafikflöden minskar utsläppen av luftföroreningar i gaturummet. 3 Som markör för en tätorts luftföroreningar 4 Naturvårdsverket Luftguiden Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, sid 20 5 Air pollution and children s respiratory health, Naturvårdsverkets rapport 6353, BRT, Bus Rapid Transit, stombuss

12 Samverkansområde Skåne Den 4 maj 2016 lämnade Skånes luftvårdsförbund ett erbjudande till Helsingborg stad om att medverka i samordnad kontroll av luftkvalitet inom samverkansområdet Skåne. På miljönämndens sammanträde den 24 augusti 2016 tog nämnden beslut om att Helsingborg stad ska medverka. Samverkansområde för samordnad kontroll i Skåne startar den 1 januari Varför samverkansområde? Alla kommuner har en skyldighet att ha kunskap om sin kommuns utomhusluft. Kommunerna ansvarar för att kontrollera att miljökvalitetsnormerna följs inom kommunen. I praktiken innebär det att luftkvaliteten ska kontrolleras genom mätning, modellberäkning eller objektiv skattning i tätorterna där halterna är som högst och där människor vistas. Det är en komplex och kostsam uppgift för en kommun att fullt ut utföra och upprätthålla en kontroll av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft, i enlighet med vad som anges i luftkvalitetsförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet. Frågan om att bilda ett samverkansområde för samordnad kontroll av luftkvaliten i Skåne, har sedan ett antal år tillbaka förts fram till Länsstyrelsen. Vid Skånes luftvårdsförbunds stämma 2014 fick förbundet frågan om att administrera ett program för samordnad kontroll av luftkvaliteten. Vid förbundets stämma 2016 presenterades ett förslag på hur samverkan i Skåne kan organiseras på ett effektivt sätt. I ett samverkansområde kan flera kommuner samordna sina mätinsatser genom ett minskat krav på antal mätplatser och gemensamt finansierad kompetens för framtagande av kontrollstrategi, mätprogram och informationsförmedling. Vad innebär det för Helsingborg I samverkansområdet kommer Helsingborg stad att ingå med sina två mätstationer HBG norr och Södra Stenbocksgatan, med mätning av NO2 och PM10. På mätstation HBG norr kommer svaveldioxid (SO 2) och ozon (O 3) även i fortsättningsvis att mätas, men mätningarna ingår inte i samverkansområdet. Mätningen av bensen på HBG norr och kvävemonooxid (NO) på södra Stenbocksgatan stängs ner. Bensen kommer i samverkansområdet att mätas i Lund och Malmö. Den årliga rapporteringen av mätresultat kommer att utföras inom samverkan. Varje medlemskommun inom samverkansområdet får årligen en årsrapport som redovisar resultaten av mätningarna från året som gått. Kontrollstrategi och kvalitetssäkringsprogram (QA, QC) upprättas inom samverkansområdet.

13 Bilaga 1 Beskrivning av mätutrustning och mätplatser Mätning av gaser Mätningarna av luftföroreningar i gasform utförs med DOAS-teknik (differentiell optisk absorptionsspektroskopi). Förenklat beskrivet består mätutrustningen av en sändare, en mottagare och en analysator. Från sändaren skickas ljus från en xenonlampa till mottagaren. Mellan sändaren och mottagaren träffar ljuset molekyler som absorberar ljus av olika våglängder. Genom att analysera vilka våglängder som kvarstår och vilka som har absorberats när ljuset når mottagaren, kan olika luftföroreningar påvisas och halter bestämmas som medelvärden över mätsträckan. Mätning av partiklar, PM10 Med PM10 menas massan av partiklar med en diameter upp till 10 µm (mikrometer). Vid mätning av PM10 passerar partiklarna, via insuget till mätinstrumentet, ett selektivt intag, där partiklar med en diameter mindre än 10 µm skiljs av och deponeras på filter. Deponerad partikelmassa bestäms sedan med hjälp av olika tekniker beroende på vilken typ av mätinstrument som används. Vid provtagning och kontroll av miljökvalitetsnormen för PM10 i Helsingborg används en provtagare av typ SM200. Mätinstrumentet bestämmer partikelmassan genom att mäta strålningsintensiteten på runda filterplattor från ett radioaktivt preparat före och efter provtagningen av partiklar. Intensitetsskillnaden är proportionell mot partikelmängden på filtret. Genom att mäta provluftsflödet kan partikelmassans halt bestämmas. Mätplatserna Helsingborg har två mätplatser/stationer där mätning av luftföroreningar och kontroll av miljökvalitetsnormer utförs. Mätstationerna finns placerade på Drottninggatan 7 (station norr) respektive Södra Stenbocksgatan/ Sämskmakaregatan (station M1). Vid mätstationerna kontrolleras halterna av luftföroreningar enligt nedanstående tabell. Tabell 7. Beskrivning av mätplatser Förorening Mätstation HBG norr Mätstation M1 S. Stenbocksgatan Gatunivå Taknivå Gatunivå Kvävemonooxid (NO) Kvävedioxid (NO 2) X X X Svaveldioxid (SO 2) X Marknära ozon (O 3) X Partiklar (PM10) X Mätstation HBG norr Den norra mätstationen är placerad nära den trafikerade Järnvägsgatan/ Drottninggatan, i ett centralt läge där många människor vistas. Mätningar sker både i takhöjd och i sluten gaturumsmiljö. Mätsträcka 4 går i takhöjd cirka 25 meter över gatan mellan Järnvägsgatan 35 och Drottninggatan 7 och är 765 meter lång (se figur 4). Mätsträckan har varit i drift sedan början av 1990-talet. På taket av Drottninggatan 7 finns också en komplett väderstation, som bland annat registrerar temperatur, vindriktning, vindstyrka och solinstrålning (så kallad globalinstrålning).

14 Figur 4: Mätsträcka 4 placering, station norr, taknivå Mätsträcka 6 är placerad i gaturummet på gatans västra sida cirka 3,5 meter ovan mark intill husvägg och cirka 7 meter från vägkanten (se figur 5). Mätsträckan är 116 meter lång. Gaturummet är relativt brett och med varierande hushöjder. Mätsträckan har varit i drift sedan I direkt anslutning till denna mätsträcka är partikelmätaren för mätning av PM10 placerad. Luftintaget är på cirka 3 meter höjd. Mätstationen togs i drift I figur 5 visas mätsträckans och mätstationens placering Figur 5: Mätsträcka 6 och partikelmätarens placering, station norr, gatunivå

15 Mätstation M1 Södra Stenbocksgatan Mätstationen M1 på Södra Stenbocksgatan/Sämskmakaregatan är inrymd i en flyttbar mätcontainer. Mätsträckan är 87 meter lång och är placerad 3 meter ovan mark intill husväggen (se figur 6). Södra Stenbocksgatan har ett smalare och mer slutet gaturum än Drottninggatan och en trafikmängd på cirka fordon per vardagsdygn (november 2015). Mätstationen togs i drift Figur 6: Mätsträcka 1 placering, station M1, södra Stenbocksgatan, gatunivå

16 Bilaga 2 Tidsseriediagram, årsvis historik I nedanstående diagram, figur 7 till 10 visas årsmedelvärdet årsvis för kvävedioxid, svaveldioxid och PM 10 (partiklar). Figur 7: Årsmedelvärde för kvävedioxid för Drottninggatan och S. Stenbocksgatan Årsmedelvärde från mätningarna av kvävedioxid i gatunivå på Drottninggatan ( ) och S.Stenbocksgatan ( ) NO2 HBG NORR gaturum NO2 M1 S.Stenbocksgatan µg/m Figur 8: Årsmedelvärde för kvävedioxid för Drottninggatan/ Järnvägsgatan i taknivå Årsmedelvärde för kvävedioxid i takhöjd HBG norr för åren NO2 HBG NORR Linjär (NO2 HBG NORR) µg/m

17 Figur 9: Årsmedelvärde för svaveldioxid, Drottninggatan/ Järnvägsgatan i taknivå Årsmedelvärde svaveldioxid takhöjd HBG Norr Linjär (HBG Norr) µg/m Figur 10: Årsmedelvärde och antal överskridande av dygnsnormen för PM10 Årsmedelvärde för PM och antal överskridande av dygnsnorm Årsmedelvärde Antal överskridande av dygnsnorm µg/m 3, antal

18 Bilaga 3 Information till allmänheten om luft På Helsingborgs webbplats visas aktuella halter av kvävedioxid, ozon och partiklar i Helsingborg och i andra skånska städer. Resultaten uppdateras varje timme ( Mätresultaten är tillgängliga som öppen data på: Figur 11: Utklipp från hemsida

19 Yttre vägnät Centrala gaturum Bilaga 4 Trafikflödesmätningar Trafikflödet mäts av trafikenheten på stadsbyggnadsförvaltningen. De utför slangmätning på Drottninggatan och Järnvägsgatan varje år under en vecka i november. Mätningar görs också genom avläsningar av magnetslingor på samma platser samt på Österleden. Signalmätningarna är gjorda för ett enskilt dygn i taget (torsdagar), se tabell 8, nedan. Trafikenheten påpekar att det inte går att upprepa ett mätresultat och att väldigt många faktorer kan påverkar resultatet för en viss dag eller vecka. Trafikmätningar ska ses som ett sätt att fånga upp en storleksordning på trafikflödet och inte minst över en längre tid. Slangmätning Enligt slangmätning i november 2016 var den genomsnittliga vardagsdygnstrafiken (VaDT) fordon på Drottninggatan och på Södra Stenbocksgatan. Vid motsvarande mätning år 2015 var det fordon på Drottninggatan och fordon på Södra Stenbocksgatan, se tabell 8 nedan. Tabell 8: Trafikflödesmätningar. Källa: Trafikenheten, SBF, 2016 Plats Drottninggatan vid Sundstorget Södra Stenbocksgatan vid Eneborgsplatsen Malmöleden norr om Furutorpsgatan Ängelholmsleden öster om Berga trafikplats Ängelholmsleden öster om Brohults trafikplats Österleden norr om Fältarpsvägen Fältarpsvägen öster om Södra Hunnetorpsvägen Malmöleden väster om Ättekulla trafikplats Rusthållsgatan väster om Runristargatan

20 Bilaga 5 Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap. 2 miljöbalken ska miljökvalitetsnormer bland annat ange föroreningsnivåer som miljö eller människor kan utsättas för utan fara för betydande olägenheter. Miljökvalitetsnormer för luft anges i Luftkvalitetsförordning 2010:477. Dessa sammanfattas i tabell 9 nedan. För ytterligare information hänvisas till nämnda förordning. Tabell 9. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Förorening Halt/medelvärdestid Kommentarer Kvävedioxid 90 µg/m 3 timmedelvärde 60 µg/m 3 dygnsmedelvärde 40 µg/m 3 årsmedelvärde Kväveoxid 30 µg/m 3 årsmedelvärde Timvärdet får överskridas 175 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 200 µg/m 3 under en timme mer än 18 ggr per kalenderår. Dygnsvärdet får överskridas 7 ggr per kalenderår. Gäller i stället för normen för kvävedioxid i områden där det är minst 20 km till närmaste tätbebyggelse eller 5 km till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg. Svaveldioxid 200 µg/m 3 timmedelvärde 100 µg/m 3 dygnsmedelvärde Timvärdet får överskridas 175 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 350 µg/m 3 under en timme mer än 24 ggr per kalenderår. Dygnsvärdet får överskridas 7 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 125 µg/m 3 mer än 3 ggr per kalenderår. Kolmonoxid 10 mg/m 3 dygnsvärde* Bly 0,5 µg/m 3 årsmedelvärde Bensen 5 µg/m 3 årsmedelvärde Arsenik 6 ng/m 3 årsmedelvärde Kadmium 5 ng/m 3 årsmedelvärde Nickel 20 ng/m 3 årsmedelvärde Bens(a)pyren 1 ng/m 3 årsmedelvärde Ozon 120 µg/m 3 dygnsvärde* Partiklar 50 µg/m 3 (PM10) dygnsmedelvärde 40 µg/m 3 årsmedelvärde Partiklar (PM2,5) 25 µg/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 1 januari Gäller fr.o.m. 31 december Gäller fr.o.m. 31 december Gäller fr.o.m. 31 december Gäller fr.o.m. 31 december Ska eftersträvas fr.o.m. 31 december 2009 Får överskridas 35 ggr per kalenderår. Ska eftersträvas t.o.m. den 31 december Får inte förekomma från och med den 1 januari 2015 * Ett åttatimmarsgenomsnitt bestäms för varje timme som ett medelvärde av de åtta senaste timmarnas uppmätta värden. Det högsta av dygnets tjugofyra åttatimmarsgenomsnitt anges som dygnsvärde. Röd- och kursiv text: Miljökvalitetsnorm, tillika EU-norm

21 Bilaga 6 Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar Tabell 9. Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar. Ämnesgrupp Effekter på hälsan Effekter på natur, miljö och material Källor till luftutsläpp Kvävedioxid (NO 2) Påverkan på lungfunktionen. Orsakar/förvärrar allergi, astma och huvudvärk. Kan förvärra hjärtsjukdomar. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning av mark och vatten samt indirekta skador genom bildning av ozon. Rostbildning och nedbrytning av t.ex. kulturföremål. Främst bilavgaser. Betydande utsläpp även från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2) Ökad risk för bronkit och andra luftvägssjukdomar. Troligen liten effekt på hälsan i Sverige. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Rostbildning och nedbrytning av t.ex. kulturföremål. Uppvärmning, energiproduktion och utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3) Påverkan på lungfunktionen. Orsakar eller förvärrar astma, andra lungsjukdomar samt hjärtoch kärlsjukdomar. Bedöms bidra till fler än dödsfall per år i Sverige. Skördeförluster och troligen skador på träd och andra växter. Nedbrytning av material, som papper, plast, gummi och textilier. Utgör en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Partiklar (PM 10) Förvärrar eller orsakar hjärt- och kärlsjukdomar, astma, allergi, lungsjukdomar och cancer. Bedöms bidra till hundratals dödsfall årligen i Sverige. Förvärrar och orsakar förmodligen sjukdomar även hos djur. Partiklar kan innehålla metallföreningar som kan påskynda korrosion av metaller. Främst vägtrafik. Betydande utsläpp även från arbetsmaskiner; uppvärmning och energiproduktion. Naturliga källor är damm och havssalt. Lättflyktiga organiska ämnen, t.ex. bensen Bidrar till cancer, bland annat leukemi. Kan förvärra nervsjukdomar och allergi samt ge genetiska missbildningar hos foster. Bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. Cancer och andra sjukdomar hos växter och djur samt indirekta skador genom att VOC orsakar bildning av ozon. Källa: Luftkvalitet i tätorter 2005, IVL rapport B Främst bilavgaser. Vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor.