Innehåll. Version 1.0 mars 2015 Skriven av: Torsten Nilsson Miljöförvaltningen i Helsingborgs stad Omslagsfoto: Kim Nydahl

Transkript

1

2 Innehåll Version 1.0 mars 2015 Skriven av: Torsten Nilsson Miljöförvaltningen i Helsingborgs stad Omslagsfoto: Kim Nydahl

3 Därför mäter staden luftföroreningar Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) anger miljökvalitetsnormer (MKN) som satts till skydd för miljön och människors hälsa. Regelverket är anpassat för att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. De ämnen som regleras i förordningen är kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. De flesta normerna är så kallade gränsvärdesnormer som ska följas, medan några är så kallade målsättningsnormer som ska eftersträvas. Normerna gäller hela landet Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Mätningar ska göras i representativa områden och på platser det är sannolikt att befolkningen utsätts för de högsta halterna av luftföroreningar. Undantag för normen gäller för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Kommunerna ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten för de flesta miljökvalitetsnormerna och att tillhandahålla aktuell information om luftkvaliteten vilket Helsingborgs stad gör via helsingborg.se. Naturvårdsverket ansvarar för kontroll av miljökvalitetsnormerna för kväveoxider och svaveldioxid i regional bakgrund (landsbygd) samt miljökvalitetsnormerna för ozon. Så här mäts luftföroreningarna I Helsingborg används två system för övervakning av luftföroreningar. Ett system mäter gasformiga föroreningar såsom kvävedioxid, svaveldioxid, ozon och bensen. Tekniken kallas DOAS (differentiell optisk absorptionsspektroskopi) Det andra systemet mäter mängden luftburna partiklar i gatumiljön. Mätaren skiljer ut den del av partiklarna i luften som är högst 10 mikrometer i diameter (PM10) och mäter vikten av dessa. Mätningarna görs oavbrutet och täcker stadsmiljöer och gatumiljöer i Helsingborgs centrum, särskilt de hårt trafikerade stråken Järnvägsgatan, Drottninggatan samt södra Stenbocksgatan. Resultaten anges i både timmedelvärde, dygnsmedelvärde och årsmedelvärde. I anslutning till en mätstation finns meteorologisk utrustning för att registrera temperatur, vindhastighet, vindriktning med mera. Den meteorologiska utrustningen används för att utreda sambandet mellan väderförhållanden och halten av luftföroreningar. Se var mätplatserna ligger och läs mer om mätningarna i bilaga 1.

4 Sammanfattning av mätresultat 2015 I denna rapport redovisas resultatet från miljönämndens kontinuerliga mätningar av luftföroreningar i Helsingborg under Rapporten innehåller mätresultat med en bedömning mot miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, svaveldioxid, ozon och partiklar (PM10). Årets mätresultat för kvävedioxid visar att miljökvalitetsnormen har klarats i både tak- och gatunivå. Under året har två (2) överskridande av normens dygnsvärde inträffat på mätplats HBG norr sträcka 6, Drottninggatan och ett (1) överskridande har inträffat på mätplats Södra Stenbocksgatan. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid tillåter sju (7) överskridande av normens dygnsvärde (60 µg/m 3 ) under ett kalenderår. Åsmedelvärdena för kvävedioxid klarar miljökvalitetsnormen med god marginal. Resultaten ligger i nivå med föregående år. Mätningarna har under året indikerat på att resultatet skulle bli i nivå med resultatet för år Att året var mycket milt och relativt blåsigt och att trafikflöden inte ökade vid mätstationerna, är förhållande som kan ha bidragit till resultatet. För partiklar (PM10) blev årsmedelvärdet 17,0 µg/m 3 (mikrogram/kubikmeter). Miljökvalitetsnormens dygnsvärde (50 µg/m 3 ) överskreds vid fem (5) tillfällen. Normen tillåter 35 dygnsöverskridanden under ett kalenderår och årsmedelvärdet får inte överskrida 40 µg/m 3. Övriga ämnen som mäts, som svaveldioxid och ozon, visar på låga värden för var mycket milt och relativt blåsigt. Den dominerande vindriktningen var från sydväst till nordväst med en medelvindhastighet på 4,7 meter/sekund. Länsstyrelsen meddelade den 15 februari 2016 sitt beslut om att det inte finns något behov att revidera Helsingborgs stads åtgärdsprogram. Beslutet är en konsekvens av de senaste årens gynnsamma mätresultat och en spridningsberäkning som visar att miljökvalitetsnormen inte överskrids varken i nuläget eller Utredningen är utförd av Miljöförvaltningen i Malmö stad på uppdrag av stadsbyggnadsnämnden i Helsingborg. Utredningen och Länsstyrelsens beslut bifogas.

5 Mätresultat av luftföroreningar I följande avsnitt och i nedanstående tabeller 1-5 samt figur 1 redovisas uppmätta halter av luftföroreningar samt meteorologi under Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uttrycks på tre sätt: som års-, dygns- och timmedelvärde. Värdet för dygn och timme utrycks som 98-percentiler. Antalet överskridanden som tillåts är två procent av det totala antalet. Exempelvis är det på ett år 365 dygn och då får antalet dygnsöverskridanden vara 7 stycken. I tabellerna anges också 98-percentil värden, vilka visar hur nära normerna de uppmätta halterna är. Kvävedioxid Kvävedioxid (kemiska beteckningen NO 2) bildas i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), exempelvis när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. I en gatumiljö är trafiken den största och mest dynamiska källan till kvävedioxid i utomhusluften. I en tätort som helhet är det mesta av kvävedioxiden av lokalt ursprung (urban bakgrundshalt) men med varierande andel som transporteras hit från angränsande regioner. Hälsoeffekter Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och det finns ett samband mellan att människor blir sjuka och halten kvävedioxid i luften. Kvävedioxid försämrar lungfunktionen och kan förvärra astma- och allergireaktioner. Effekter på natur och miljö Emissioner av kväveoxider till luft orsakar efterhand problem med övergödning av sjöar och hav, försurning i marker och skador på växtlighet. Kväveoxider kan också reagera med vatten och bilda salpetersyrlighet (HNO 2) och salpetersyra (HNO 3) som fräter på byggnader. Mätresultat - år Miljökvalitetsnormens årsmedelvärde för kvävedioxid har inte överskridits under mätperioden. Enligt normen får kvävedioxid i utomhusluft inte överskrida 40 µg/m 3 i genomsnitt under ett kalenderår. Medelvärdet för mätperioden blev 26,0 µg/m 3 i gaturummet på mätsträcka 6. I gaturummet på Södra Stenbocksgatan var medelvärdet 22,0 µg/m 3 och i taknivå på Drottninggatan/Järnvägsgatan 16,4 µg/m 3. Mätresultat - dygn Miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde (60 µg/m 3 ) för kvävedioxid överskreds två (2) dygn i gaturummet på mätsträcka 6, Drottninggatan och ett (1) dygn i gaturummet på mätsträcka 1, Södra Stenbocksgatan. Enligt normen tillåts 7 överskridanden under ett kalenderår. Mätresultat - timme Miljökvalitetsnormens timmedelvärde (90 µg/m 3 ) för kvävedioxid har överskridits under 14 timmar i gaturummet på mätsträcka 6, Drottninggatan och under 28 timmar i gaturummet på mätsträcka 1 Södra Stenbocksgatan. I taknivå på sträcka 4 överskreds normens timmedelvärde under tre timmar. Normen tillåter att man överskrider halterna 175 timmar under ett kalenderår.

6 Tabell 1: Mätresultat kvävedioxid, mätplats HBG norr Kvävedioxid (NO 2) Mätplats HBG norr MKN Mätsträcka Sträcka 6 Sträcka 4 Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 26,0 16,4 40 Högsta timmedelvärde µg/m 3 117,6 99,5 98-percentil timvärde µg/m 3 68,2 48,0 (90) Tillfällen över MKN:s timvärde (90 antal µg/m 3 ) Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 65,2 52,2 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 51,2 35,7 (60) Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (60 µg/m 3 ) antal Tabell 2: Mätresultat kvävedioxid, mätplats Södra Stenbocksgatan Kvävedioxid (NO 2) Mätplats S. Stenbocksgatan Mätsträcka Sträcka 1 MKN Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 22,0 40 Högsta timmedelvärde µg/m 3 116,4 98-percentil timvärde µg/m 3 64,6 (90) Tillfällen över MKN:s timvärde (90 antal µg/m 3 ) Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 63,9 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 47,7 (60) Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (60 µg/m 3 ) antal 1 7 Svaveldioxid Svaveldioxid (med den kemiska beteckningen SO 2) uppkommer när svavel från främst fossila bränslen reagerar med luftens syre under hög temperatur. Svaveldioxidhalterna har sitt ursprung både lokalt och regionalt. Det mesta av den uppmätta svaveldioxiden har sitt ursprung i andra länder, främst kontinenten. Stora lokala källor är energi- och uppvärmningssektorn, industrin och sjöfarten. Hälsoeffekter Svaveldioxid orsakar irritation i andningsvägarna och höga halter ökar förekomsten av luftvägssjukdomar. Svaveldioxid som luftförorening har dock liten betydelse ur hälsosynpunkt i Sverige idag. Effekter på natur och miljö Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark, samt nedbrytning av kulturföremål. Mätresultat Halten svaveldioxid har varit låg, med ett årsmedelvärde på 1,9 µg/m 3 för Inga överskridanden av normens dygns- eller timvärde har inträffat under året.

7 Tabell 3: Mätresultat svaveldioxid, mätplats HBG norr Svaveldioxid (SO 2) Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 MKN Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 1,9 Högsta timmedelvärde µg/m 3 74,0 98-percentil timvärde µg/m 3 4,4 Tillfällen över MKN:s timvärde (200µg/m 3 ) antal Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 7,6 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 3,9 (100) Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (100µg/m 3 ) antal 0 7 Ozon Ozon (med den kemiska beteckningen ) är en sekundär luftförorening som bildas genom en kemisk reaktion mellan kväveoxider och flyktiga organiska ämnen, kolväten, under inverkan av solljus. För att förtydliga vilket ozon som avses kallas det ibland marknära ozon. Det vill säga det ozon som finns i marknivå till skillnad från det stratosfäriska ozonet som finns i ozonskiktet i de högre luftlagren. Det mesta av uppmätta halter har sitt ursprung från angränsande regioner, och Helsingborgs utsläpp bildar i sin tur ozon i angränsande regioner. Halterna är som högst under sommaren då solstrålningen är som störst. Intransport av luftmassor från kontinenten och angränsande regioner är den dominerande källan till den marknära ozon som vi mäter i Helsingborg. Hälsoeffekter I höga halter har ozonet en negativ påverkan på människors hälsa. Bland annat genom irritation av ögon och slemhinnor. Ozon kan även orsaka inflammation av luftvägarna. Barn och äldre är särskilt känsliga. Korttidsexponering för marknära ozon kan förvärra astmabesvär och har även ett samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Ozon förstärker även effekten av andra luftföroreningar. Effekter på natur och miljö På marknivå orsakar ozon skördeförluster genom skador på grödor, träd och vilda växter. Det bryter även ner material som papper, plast, gummi och textilier. Mätresultat Enligt miljökvalitetsnormen för ozon är målsättningen att ozonhalten i utomhusluft inte överstiger 120 µg/m 3. Detta är beräknat som ett högsta åttatimmars medelvärde under ett dygn. Under året har detta inte inträffat. Medelvärdet för 2015 blev 46,9 µg/m 3 och högsta dygnsvärdet blev 94,4 µg/m 3. Tabell 4: Mätresultat ozon, mätplats HBG norr Ozon (O 3) Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 46,9 Högsta dygnsvärde µg/m 3 94,4 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (120µg/m 3 ) antal 0

8 Partiklar PM10 Partiklar i utomhusluft bildas dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. I en stadsmiljö är trafiken en stor källa till partiklar i luften. Fordonstrafiken genererar partiklar både från avgaser och från slitage av vägbanan. Den främsta mänskliga källan till partiklar i utomhusluft är förbränning av bränslen. Hälsoeffekter Partiklar i utomhusluft har visat sig vara en bidragande orsak till ökad sjukdom och dödlighet. Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till mer än tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Personer som redan har sjukdomar i hjärta, lungor eller kärl är särskilt utsatta. Effekter på natur och miljö Eftersom kemiska ämnen i gas eller vätskeform kan lösa sig eller fästa på partiklar, kan nedfall av pariklar medföra skador på exempelvis kulturföremål. Detta då det kan påskyndar korrosion. Mätresultat Miljökvalitetsnormens dygnsvärde (50 µg/m 3 ) har överskridits under fem (5) dygn och årsmedelvärdet för år 2015 blev 17,0 µg/m 3. Normen tillåter 35 dygnsöverskridanden under ett kalenderår och årsmedelvärdet får inte överskrida 40 µg/m 3. Tabell 5: Mätresultat PM10, mätplats HBG norr PM10 Mätplats Drottninggatan HBG norr Enhet MKN Årsmedelvärde µg/m 3 17,0 40 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 73,0 90- percentil dygnsvärde µg/m 3 30,0 (50) Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (50µg/m 3 ) antal 5 35 Bensen Bensen är ett kolväte som förekommer i bensin. Det är kraftigt cancerogent, liksom de flesta kolväten, och kan orsaka leukemi vid hög exponering. Mätresultat Under år 2013 infördes en ny föreskrift gällande kontroll av luftkvalitet, NSF 2013:11. I föreskriften anges bland annat vilka mätmetoder som får användas vid kontroll av miljökvalitetsnormer för olika luftföroreningar. Mätningarna av bensen redovisas inte i årsrapporten eftersom den mätteknik som staden använder inte är godkänd av Naturvårdsverket. Det pågår en process för att få metoden godkänd.

9 Meteorologi 2015 var ett mycket milt och relativt blåsigt år. Den dominerande vindriktningen har varit från sydväst till nordväst med en medelvindhastighet på 4,7 meter/sekund, se figur 1 nedan. Figur 1: Vindriktning över året, procentuellt fördelad Kommentarer och bedömning av mätresultatet för kvävedioxid Årets mätresultat för kvävedioxid visar att miljökvalitetsnormen har klarats. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid tillåter sju (7) överskridande av normens dygnsvärde (60 µg/m 3 ) under ett kalenderår. Under året har två (2) överskridande av normens dygnsvärde inträffat på mätplats HBG norr sträcka 6, Drottninggatan och ett (1) överskridande har inträffat på mätplats Södra Stenbocksgatan. Under år 2014 inträffade ett (1) överskridande på mätplats Södra Stenbocksgatan och inga överskridande på mätplats HBG norr sträcka 6, Drottninggatan. Uppmätta årsmedelvärden på mätsträckorna är på mätplats Södra Stenbocksgatan i nivå med värdena för år 2014 och ca 2 µg högre på mätplats HBG norr, sträcka 6. Trafikmängden är en av de faktorer som påverkar mätresultatet men hur mycket är svårt att fastställa utifrån ett enskilt år. Erfarenheterna säger att större förändringar i trafikflöden får genomslag i mätningarna medan mindre förändringar är svåra att fånga upp. Enligt stadsbyggnadsförvaltningens mätningar av trafikflöden är den genomsnittsliga vardagsdygnstrafiken på Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan i samma nivå under 2015 som 2014, se bilaga 4. Luftkvaliteten kan ha gynnats av de lägre trafikflödena i kombination med att året har varit mycket milt och relativt blåsigt. Under dessa förhållanden blir de lokala utsläppen mer utspädda.

10 Under våren 2015 har det varit några mindre mätavbrott på mätplats Södra Stenbocksgatan på grund av tekniska problem med mätutrustningen. Mätavbrotten bedöms inte har haft någon större inverkan på mätresultatet i sin helhet. Kvävedioxidhalten i ett gaturum påverkas av fler faktorer. Förutom fordonens direkta utsläpp i gaturummet finns påverkan från närliggande utsläppskällor och en varierande bakgrundshalt av föroreningar. Förutsättningarna för hur halten kvävedioxid ackumuleras i gaturummet på Drottninggatan respektive Södra Stenbocksgatan är olika. Gaturummet på Södra Stenbocksgatan är smalare och mer slutet vilket innebär att tidvis kan uppmätta halter vara högre där än på Drottninggatan. Detta även om trafikmängden är lägre på Södra Stenbocksgatan. Dygnsöverskridandena sker främst under vinterhalvåret (december-april), se figur 2 och det sker främst vid låga vindhastigheter, se figur 3. Att det är så beror på att utsläppen från trafiken i gaturummet har gynnsammare förutsättningar att ackumuleras under vinterhalvåret vilket främst beror på att höjden där luften blandas (omblandningshöjden) i de nedre delarna av atmosfären generellt är lägre. Detta beror på att omblandningshöjden i de nedre delarna av atmosfären delvis är kopplat till dygnets soltimmar. Under vintertid varierar omblandningshöjden mellan meter och under sommartid meter. Det faktum att solen går ner tidigare under vinterhalvåret innebär att uppvärmningen av luftlagren nära marken avtar tidigt på eftermiddagarna och luftlagren kyls snabbt ner på grund av jordens utstrålning. Processen kan innebära att det uppstår stabila skikt av luften nära marken med en mycket begränsad omblandning 1 och liten utspädning av föroreningarna om vindhastigheten är låg. Under vinterhalvåret uppstår dessa förutsättningar på eftermiddagen då trafikintensiteten är stor, vilket innebär att trafikens utsläpp ganska snabbt kan ackumuleras i gaturummet. Årets dygnsöverskridande inträffade torsdagen den 19 mars och fredagen den 27 mars. Medelvindhastigheten under denna tid var lägre än 2 meter/sekund med en vindriktning som gick från sydväst. Temperaturen var mellan C. 1 Stabila skikt med begränsad luftomblandning nämns oftast som inversion.

11 Figur 2: Dygnsmedelvärde kvävedioxid Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan Figur 3: Dygnsmedelvärde för kvävedioxid (NO 2) på Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan kontra vindhastighet. Notera att dygnsöverskridanden (över 60 µg/m 3 ) har skett när medelvindhastigheten över dygnet varit lägre än 2 m/s.

12 Åtgärder för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Miljökvalitetsnormer är att betrakta som absoluta gränsvärden. Om normerna inte klaras påverkar det möjligheten att genomföra stadens planering och utveckling, liksom möjligheterna för verksamhetsutövare att få miljötillstånd. För de normer som också är fastställda av EU innebär överträdelser att Sverige kan dömas att betala stora skadestånd, vilket inte gäller dygnsnormen för kvävedioxid som är ett nationellt gränsvärde (bilaga 5). Ett bindande åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborg fastställdes av Länsstyrelsen i Skåne den 19 februari Den 15 oktober 2009 fastställdes ett reviderat åtgärdsprogram. Den 15 februari 2016 beslutade länsstyrelsen att arbetet med åtgärdsprogrammet för att uppnå miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i utomhusluft är klart och ska avsluta, se Länsstyrelsens beslut i bilaga 8. Till grund för beslutet beaktas att mätresultaten från år 2012 och framåt har visat på succesivt lägre årsmedelvärde med lägre antal överskridande av dygnsnormen. I syfte att utvärdera att förbättringen inte är av tillfällig karaktär har staden låtit utföra en utredning med spridningsberäkningar som prognos och analysverktyg. Utredningen visar att miljökvalitetsnormen inte överskrids i någon av de fem beräkningspunkterna år 2014 eller för de två alternativen 2020, men att det är nära ett överskridande vid beräkningspunkten vid Järnvägsgatan. Utredningen och de spridningsberäkningar som miljöförvaltningen i Malmö stad har utfört, bifogas till årsrapporten. Kommunfullmäktige beslutade 17 november 2015 att aktualisera stadsbyggnadsnämndens tidigare uppdrag att bygga om Drottninggatan/Järnvägsgatan till att arbetet ska inriktas mot: stadsförnyelseprojekt med fokus på gång- och cykelstråk samt attraktiva allmänna ytor effektivare och prioriterad kollektivtrafik att genomfartstrafiken i större utsträckning ska finna andra vägar.

13 Bilaga 1 Beskrivning av mätutrustning och mätplatser Mätning av gaser Mätningarna av luftföroreningar i gasform utförs med DOAS-teknik (differentiell optisk absorptionsspektroskopi). Förenklat beskrivet består mätutrustningen av en sändare, en mottagare och en analysator. Från sändaren skickas ljus från en xenonlampa till mottagaren. Mellan sändaren och mottagaren träffar ljuset molekyler som absorberar ljus av olika våglängder. Genom att analysera vilka våglängder som kvarstår och vilka som har absorberats när ljuset når mottagaren, kan olika luftföroreningar påvisas och halter bestämmas som medelvärden över mätsträckan. Mätning av partiklar, PM10 Med PM10 menas massan av partiklar med en diameter upp till 10 µm (mikrometer). Vid mätning av PM10 passerar partiklarna, via insuget till mätinstrumentet, ett selektivt intag, där partiklar med en diameter mindre än 10 µm skiljs av och deponeras på filter. Deponerad partikelmassa bestäms sedan med hjälp av olika tekniker beroende på vilken typ av mätinstrument som används. Vid provtagning och kontroll av miljökvalitetsnormen för PM10 i Helsingborg används en provtagare av typ SM200. Mätinstrumentet bestämmer partikelmassan genom att mäta strålningsintensiteten på runda filterplattor från ett radioaktivt preparat före och efter provtagningen av partiklar. Intensitetsskillnaden är proportionell mot partikelmängden på filtret. Genom att mäta provluftsflödet kan partikelmassans halt bestämmas. Mätplatserna Helsingborg har två mätplatser/stationer där mätning av luftföroreningar och kontroll av miljökvalitetsnormer utförs. Mätstationerna finns placerade på Drottninggatan 7 (station norr) respektive Södra Stenbocksgatan/ Sämskmakaregatan (station M1). Vid mätstationerna kontrolleras halterna av luftföroreningar enligt nedanstående tabell. Tabell 7. Beskrivning av mätplatser Förorening Mätstation HBG norr Mätstation M1 S. Stenbocksgatan Gatunivå Taknivå Gatunivå Kvävemonooxid (NO) X Kvävedioxid (NO 2) X X X Svaveldioxid (SO 2) X Marknära ozon (O 3) X Partiklar (PM10) X Mätstation HBG norr Den norra mätstationen är placerad nära den trafikerade Järnvägsgatan/ Drottninggatan, i ett centralt läge där många människor vistas. Mätningar sker både i takhöjd och i sluten gaturumsmiljö. Mätsträcka 4 går i takhöjd cirka 25 meter över gatan mellan Järnvägsgatan 35 och Drottninggatan 7 och är 765 meter lång (se figur 4). Mätsträckan har varit i drift sedan början av 1990-talet. På taket av Drottninggatan 7 finns också en komplett väderstation, som bland annat registrerar temperatur, vindriktning, vindstyrka och solinstrålning (så kallad globalinstrålning).

14 Figur 4: Mätsträcka 4 placering, station norr, taknivå Mätsträcka 6 är placerad i gaturummet på gatans västra sida cirka 3,5 meter ovan mark intill husvägg och cirka 7 meter från vägkanten (se figur 5). Mätsträckan är 116 meter lång. Gaturummet är relativt brett och med varierande hushöjder. Mätsträckan har varit i drift sedan I direkt anslutning till denna mätsträcka är partikelmätaren för mätning av PM10 placerad. Luftintaget är på cirka 3 meter höjd. Mätstationen togs i drift I figur 5 visas mätsträckans och mätstationens placering Drottninggatan och Järnvägsgatan har en trafikbelastning på cirka fordon per vardagsdygn (november 2015). Figur 5: Mätsträcka 6 och partikelmätarens placering, station norr, gatunivå

15 Mätstation M1 Södra Stenbocksgatan Mätstationen M1 på Södra Stenbocksgatan/Sämskmakaregatan är inrymd i en flyttbar mätcontainer. Mätsträckan är 87 meter lång och är placerad 3 meter ovan mark intill husväggen (se figur 6). Södra Stenbocksgatan har ett smalare och mer slutet gaturum än Drottninggatan och en trafikmängd på cirka fordon per vardagsdygn (november 2015). Mätstationen togs i drift Figur 6: Mätsträcka 1 placering, station M1, södra Stenbocksgatan, gatunivå

16 Bilaga 2 Tidsseriediagram, årsvis historik I nedanstående diagram, figur 7 till 10 visas årsmedelvärdet årsvis för kvävedioxid, svaveldioxid och PM 10 (partiklar). Figur 7: Årsmedelvärde för kvävedioxid för Drottninggatan och S. Stenbocksgatan Årsmedelvärde från mätningarna av kvävedioxid i gatunivå på Drottninggatan ( ) och S.Stenbocksgatan ( ) 40 NO2 HBG NORR gaturum NO2 M1 S.Stenbocksgatan µg/m Figur 8: Årsmedelvärde för kvävedioxid för Drottninggatan/ Järnvägsgatan i taknivå Årsmedelvärde för kvävedioxid i takhöjd HBG norr för åren NO2 HBG NORR Linjär (NO2 HBG NORR) µg/m

17 Figur 9: Årsmedelvärde för svaveldioxid, Drottninggatan/ Järnvägsgatan i taknivå Årsmedelvärde svaveldioxid takhöjd HBG Norr Linjär (HBG Norr) µg/m Figur 10: Årsmedelvärde och antal överskridande av dygnsnormen för PM10 Årsmedelvärde för PM och antal överskridande av dygnsnorm Årsmedelvärde Antal överskridande av dygnsnorm µg/m 3, antal

18 Bilaga 3 Information till allmänheten om luft På Helsingborgs webbplats visas aktuella halter av kvävedioxid, ozon och partiklar i Helsingborg och i andra skånska städer. Resultaten uppdateras varje timme ( Figur 11: Utklipp från hemsida

19 Yttre vägnät Centrala gaturum Bilaga 4 Trafikflödesmätningar Trafikflödet mäts av trafikenheten på stadsbyggnadsförvaltningen. De utför slangmätning på Drottninggatan och Järnvägsgatan varje år under en vecka i november. Mätningar görs också genom avläsningar av magnetslingor på samma platser samt på Österleden. Signalmätningarna är gjorda för ett enskilt dygn i taget (torsdagar), se tabell 8, nedan. Trafikenheten påpekar att det inte går att upprepa ett mätresultat och att väldigt många faktorer kan påverkar resultatet för en viss dag eller vecka. Trafikmätningar ska ses som ett sätt att fånga upp en storleksordning på trafikflödet och inte minst över en längre tid. Slangmätning Enligt slangmätning 2015 var den genomsnittliga vardagsdygnstrafiken (VaDT) fordon på Drottninggatan och på Södra Stenbocksgatan. Vid motsvarande mätning år 2013 var det fordon på Drottninggatan och fordon på Södra Stenbocksgatan, se tabell 8 nedan. Tabell 8: Trafikflödesmätningar. Källa: Trafikenheten, SBF, 2015 Plats Drottninggatan vid Sundstorget Södra Stenbocksgatan vid Eneborgsplatsen Malmöleden norr om Furutorpsgatan Ängelholmsleden öster om Berga trafikplats Ängelholmsleden öster om Brohults trafikplats Österleden norr om Fältarpsvägen Fältarpsvägen öster om Södra Hunnetrpvägen Malmöleden väster om Ättekulla trafikplats Rusthållsgatan väster om Runristargatan

20 Bilaga 5 Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap. 2 miljöbalken ska miljökvalitetsnormer bland annat ange föroreningsnivåer som miljö eller människor kan utsättas för utan fara för betydande olägenheter. Miljökvalitetsnormer för luft anges i Luftkvalitetsförordning 2010:477. Dessa sammanfattas i tabell 9 nedan. För ytterligare information hänvisas till nämnda förordning. Tabell 9. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Förorening Halt/medelvärdestid Kommentarer Kvävedioxid 90 µg/m 3 timmedelvärde 60 µg/m 3 dygnsmedelvärde 40 µg/m 3 årsmedelvärde Kväveoxid 30 µg/m 3 årsmedelvärde Timvärdet får överskridas 175 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 200 µg/m 3 under en timme mer än 18 ggr per kalenderår. Dygnsvärdet får överskridas 7 ggr per kalenderår. Gäller i stället för normen för kvävedioxid i områden där det är minst 20 km till närmaste tätbebyggelse eller 5 km till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg. Svaveldioxid 200 µg/m 3 timmedelvärde 100 µg/m 3 dygnsmedelvärde Timvärdet får överskridas 175 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 350 µg/m 3 under en timme mer än 24 ggr per kalenderår. Dygnsvärdet får överskridas 7 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 125 µg/m 3 mer än 3 ggr per kalenderår. Kolmonoxid 10 mg/m 3 dygnsvärde* Bly 0,5 µg/m 3 årsmedelvärde Bensen 5 µg/m 3 årsmedelvärde Arsenik 6 ng/m 3 årsmedelvärde Kadmium 5 ng/m 3 årsmedelvärde Nickel 20 ng/m 3 årsmedelvärde Bens(a)pyren 1 ng/m 3 årsmedelvärde Ozon 120 µg/m 3 dygnsvärde* Partiklar 50 µg/m 3 (PM10) dygnsmedelvärde 40 µg/m 3 årsmedelvärde Partiklar (PM2,5) 25 µg/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 1 januari Gäller fr.o.m. 31 december Gäller fr.o.m. 31 december Gäller fr.o.m. 31 december Gäller fr.o.m. 31 december Ska eftersträvas fr.o.m. 31 december 2009 Får överskridas 35 ggr per kalenderår. Ska eftersträvas t.o.m. den 31 december Får inte förekomma från och med den 1 januari 2015 * Ett åttatimmarsgenomsnitt bestäms för varje timme som ett medelvärde av de åtta senaste timmarnas uppmätta värden. Det högsta av dygnets tjugofyra åttatimmarsgenomsnitt anges som dygnsvärde. Röd- och kursiv text: Miljökvalitetsnorm, tillika EU-norm

21 Bilaga 6 Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar Tabell 9. Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar. Ämnesgrupp Effekter på hälsan Effekter på natur, miljö och material Källor till luftutsläpp Kvävedioxid (NO 2) Påverkan på lungfunktionen. Orsakar/förvärrar allergi, astma och huvudvärk. Kan förvärra hjärtsjukdomar. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning av mark och vatten samt indirekta skador genom bildning av ozon. Rostbildning och nedbrytning av t.ex. kulturföremål. Främst bilavgaser. Betydande utsläpp även från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2) Ökad risk för bronkit och andra luftvägssjukdomar. Troligen liten effekt på hälsan i Sverige. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Rostbildning och nedbrytning av t.ex. kulturföremål. Uppvärmning, energiproduktion och utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3) Påverkan på lungfunktionen. Orsakar eller förvärrar astma, andra lungsjukdomar samt hjärtoch kärlsjukdomar. Bedöms bidra till fler än dödsfall per år i Sverige. Skördeförluster och troligen skador på träd och andra växter. Nedbrytning av material, som papper, plast, gummi och textilier. Utgör en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Partiklar (PM 10) Förvärrar eller orsakar hjärt- och kärlsjukdomar, astma, allergi, lungsjukdomar och cancer. Bedöms bidra till hundratals dödsfall årligen i Sverige. Förvärrar och orsakar förmodligen sjukdomar även hos djur. Partiklar kan innehålla metallföreningar som kan påskynda korrosion av metaller. Främst vägtrafik. Betydande utsläpp även från arbetsmaskiner; uppvärmning och energiproduktion. Naturliga källor är damm och havssalt. Lättflyktiga organiska ämnen, t.ex. bensen Bidrar till cancer, bland annat leukemi. Kan förvärra nervsjukdomar och allergi samt ge genetiska missbildningar hos foster. Bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. Cancer och andra sjukdomar hos växter och djur samt indirekta skador genom att VOC orsakar bildning av ozon. Källa: Luftkvalitet i tätorter 2005, IVL rapport B Främst bilavgaser. Vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor.

22 Malmö Stad Miljöförvaltningen Spridningsberäkning i Helsingborg 2014 och Henric Nilsson Miljöförvaltningen Malmö Stad

23 1 Spridningsberäkning i Helsingborg 2014 och 2020 SAMMANFATTNING BAKGRUND Förutsättningar/Avgränsningar UTVECKLING AV LUFTKVALITETEN Åtgärdsprogram Trafik Kritiska gaturum i Helsingborg MILJÖKVALITETSNORM SIMULERINGAR Metodik för gaturumsberäkningar Validering Validering i taknivå vid Drottninggatan/Järnvägsgatan Validering i Gatumiljö Nuläget år Nollalternativet för Utredningsalternativet för SLUTSATSER... 15

24 SAMMANFATTNING Spridningsberäkning i Helsingborg 2014 och Helsingborgs stad har gett miljöförvaltningen i Malmö i uppdrag att utreda hur situationen blir i centrala Helsingborg om busskörfält införs eller inte till år Rapport ska visa hur situationen är i Helsingborg 2014 och vid vilka platser det i nuläget kan bli svårt att uppfylla Miljökvalitetsnormen (MKN), om inga ytterligare åtgärder vidtas. Utvecklingen av luftkvaliteten i Helsingborg har under de senaste 15 åren haft en positiv trend. Uppmäta kvävedioxidhalterna i taknivå i centrala Helsingborg har minskat med 20 %. Trafikflöden i de studerade centrala delarna av Helsingborg har minskat med 12 % jämfört med situationen Åtgärdsprogrammet för Helsingborg kan betraktas som genomfört med undantag av de nu studerade busskörfälten. Enligt stadsbyggnadsnämndens beslut den 17 april 2013, tillsammans med investeringsbeslut i fullmäktige i juni 2013, ska busskörfält anläggas på Drottninggatan och Järnvägsgatan. Under 2014 arbetade en förvaltningsövergripande grupp tillsammans med arkitekter och trafikingenjörer. Skånetrafiken har också varit med att ta fram ett förslag på utformning av den nya stadsgatan. Den 21 oktober 2015 aktualiserade stadsbyggnadsnämnden beslutet och gav arbetet en inriktning mot: stadsförnyelseprojekt med fokus på gång- och cykelstråk samt attraktiva allmänna ytor, effektivare och prioriterad kollektivtrafik och att genomfartstrafiken i större utsträckning ska finna andra vägar var ett år med generellt låga halter av luftföroreningar beroende på gynnsamma meteorologiska förutsättningar. Vid normala väderförhållande hade Helsingborg haft % högre halter, jämfört med Utredningen visar att Helsingborg inte överskrider MKN i någon av de fem beräkningspunkterna år Halterna vid Järnvägsgatan ligger dock nära normen för dygnsmedelvärde. Studien för nollalternativet år 2020 är baserad på en trafikprognos där bland annat befolkningsökning inklusive fler arbetsplatser är inkluderade. Den visade på ungefär oförändrade halter jämfört med situationen Ingen av beräkningspunkterna överskrider MKN. Kvävedioxidhalterna vid Järnvägsgatan ligger nära normen för dygnsmedelvärde och beräknas öka med 3 % jämfört med situationen På Södra Stenbocksgatan beräknas halterna minska med 10 %, jämfört med situationen I scenariot för 2020, då busskörfält har införts blir den totala trafikmängden oförändrat jämfört med situationen Beräknade halter kommer att vara ungefär 2 % lägre jämfört med situationen I progonsen för 2020 beräknas trafikminskningar i centrala Helsingborg vändas till en trafikökning för nollalternativet år 2020 med 9 % respektive oförändrat för utredningsalternativet. Studien visar att kvävedioxidhalterna i Helsingborg ligger nära normen vid Järnvägsgatan, både för år 2014 och för de två framtidsscenarierna. En mätning med passiva provtagare vid Järnvägsgatan påvisade också höga halter. För att säkerställa att halterna i Helsingborg inte överskrider MKN är det klokt att följa upp halterna längs Järnvägsgatan och kontrollera om marginalen till MKN minskar eller ökar som studien visar.

25 4 Spridningsberäkning i Helsingborg 2014 och BAKGRUND Helsingborgs stad har gett miljöförvaltningen i Malmö i uppdrag att utreda effekterna av busskörfällt i centrala Helsingborg. Denna rapport ska visa hur situationen är i Helsingborg år 2014 och vid vilka platser det i nuläget kan bli svårt att uppfylla MKN, om inga ytterligare åtgärder vidtas. Utredningen ska kartlägga vilka effekter busskörfält kommer att ha på luftkvaliten i Helsingborg samt hur situationen ser ut om inga vidare åtgärder genomförs i Helsingborg, utan att staden växas enligt prognos till Förutsättningar/Avgränsningar I datasystemet EnviMan finns det möjligheter att simulera luftföroreningshalter. I utredningen har EnviMan 3.0 använts. Simuleringen baseras på utsläppskällor, trafikflöden, den lokala geografin samt meteorologiska variationer. För mer detaljerade simuleringar i gatumiljön har OSPM-modellen används. I beräkning av halterna för de olika gaturummen behövs meteorologiska data. Informationen har hämtats från den meteorologiska masten vid Heleneholm i Malmö vilken uppfyller alla krav för att kunna utföra spridningsberäkningar av luftföroreningar. 2 UTVECKLING AV LUFTKVALITETEN Utvecklingen av luftkvaliteten i Helsingborg har under de senaste 15 åren haft en positiv trend. Uppmätta kvävedioxidhalter i taknivå i centrala Helsingborg har minskat med 20 %. Halterna av kvävedioxider har tidvis under de senaste åren varit högre än gällande miljökvalitetsnorm. Problemet har främst gällt överskridande av normen för dygnsmedelvärdena. Normen för dygnsmedelhalterna är utformad så att halterna inte får överskrida 60 mikrogram per kubikmeter mer än 7 dygn på ett år. Utveckling av medelhalterna har varit trendmässigt positiv, men med variationer mellan olika år. Utifrån mätningarna kan det konstateras att halterna mellan olika år varierar mycket, upp till 30 % beroende på olika faktorer, där den troligen största faktorn är vädret under året. Under år 2010 och 2014 uppmättes de lägsta halterna under de senaste 15 åren i Helsingborg. Figur 1. Mätningar av kvävedioxid i Helsingborg mellan 2004 till 2014 som årsmedelvärde. Enhet mikrogram per kubikmeter. [Bilden kopierad från kommunens egna årsredovisning av luftkvaliteten år 2014].

26 2.1 Åtgärdsprogram Spridningsberäkning i Helsingborg 2014 och Vid årsskiftet 2006 trädde miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid i kraft. På ett flertal platser i Helsingborg överskreds eller tangerades normen år Med anledning av överskridanden har Länsstyrelsen i Skåne län tagit fram ett åtgärdsprogram för Helsingborg som fastställdes den 19 februari Den 15 oktober 2009 fastställdes ett reviderat åtgärdsprogram. Det reviderade programmet innehåller samma huvudåtgärder som det ursprungliga programmet. Programmet beslutades i kommunfullmäktige den 26 augusti Sammanfattningsvis kan åtgärdsprogrammet betraktas som genomfört med undantag av busskörfält på Drottninggatan/Järnvägsgatan. Enligt stadsbyggnadsnämndens beslut den 17 april 2013, tillsammans med investeringsbeslut i fullmäktige i juni 2013, ska busskörfält anläggas på Drottninggatan och Järnvägsgatan. Under 2014 arbetade en förvaltningsövergripande grupp tillsammans med arkitekter och trafikingenjörer. Skånetrafiken har också varit med att ta fram ett förslag på utformning av den nya stadsgatan. Den 21 oktober 2015 aktualiserade stadsbyggnadsnämnden beslutet och gav arbetet en inriktning mot: stadsförnyelseprojekt med fokus på gång- och cykelstråk samt attraktiva allmänna ytor, effektivare och prioriterad kollektivtrafik och att genomfartstrafiken i större utsträckning ska finna andra vägar. 2.2 Trafik Trafikflödena 2020 är baserade på en prognos där bland annat befolkningsökning inklusive fler arbetsplatser är inkluderade. Trafiken 1 i Helsingborg har minskat med 12 % i centrum sedan I progonsen för 2020 beräknas de senaste årens trafikminskning vändas till en trafikökning i centrala Helsingborg. I nollalternativet 2020 blir ökningen 9 % men i princip oförändad i utredningsalternativet där busskörfält införts Trafikförändring i Helsingborg Drottninggatan Nollalternativet Järnvägsgatan Nollalternativet Drottninggatan Utredningsalternativet Järnvägsgatan Utredningsalternativet Figur 2 Uppmät och prognostiserad trafikförändring i Helsingborg Baserat på mätningar utförda på Drottninggatan, Järnvägsgatan, Södra Stenboksgatan och Hälsovägen

27 Centrala gaturum 6 Spridningsberäkning i Helsingborg 2014 och Kritiska gaturum i Helsingborg I studien ingår fem beräkningspunkter som valts ut med anledning av att mätningar och beräkningar visat att MKN kan förväntas överskridas eller tangeras där. Gatorna påverkas också i olika omfattning av förslaget med införandet av busskörfält Figur 3 Helsingborgs kritiska gaturum med de fem studerade gatorna, samt Malmöleden markerade. [Karta Stadsbyggnadskontoret Helsingborg] Tabell 1 Beskrivning av de fem i studien studerade gaturumen Plats 1. Drottninggatan (Rådhuset) 2. Järnvägsgatan (Stadsbyggnadshuset) 3. Södra Stenbocksgatan (Eneborgs plats) 4. Hälsovägen (Mellan Kopparmöllegatan och Stenbocksgatan) 5. Bergaliden (G:a Nicolaiskolan)

28 3 MILJÖKVALITETSNORM Spridningsberäkning i Helsingborg 2014 och Miljökvalitetsnormen är en föreskrift om lägsta tolererbara miljökvalitet för bl.a. vatten, mark och luft. Fastställandet av en norms halt görs utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål. Halterna för luft är avsedda att skydda befolkningen mot ohälsoeffekter samt i viss mån korrosion av material. Särskild hänsyn är tagen till personer med olika typer av överkänslighet t.ex. astma och allergier. Halterna skall uppfyllas på platser där människor regelbundet uppehåller sig. Beräkningarna är utförda i gatumiljö. Halterna skall i de hänseendena vara uppfyllda vid trottoarer samt övriga platser där det kan förväntas att allmänheten vistas under längre perioder. År 1998 infördes en miljökvalitetsnorm för kvävedioxid som skulle vara uppfylld senast vid årsskiftet 2005/2006. Normen består av ett årsmedelvärde på 40 µg/m 3, ett timmedelvärde på 90 µg/m 3, som får överskridas 175 timmar per år, samt ett dygnsmedelvärde på 60 µg/m 3, som får överskridas 7 dygn per år. Tabell 2 Sammanställning av aktuella miljökvalitetsnormer för kvävedioxid. För att underlätta jämförelsen mot normen, utvärderingströsklarna, har nivåerna färgkodats. Färgkod Haltintervall för medelhalten Haltintervall för dygnshalten Haltintervall för timvärdena Halten högre än miljökvalitetsnormen (MKN) >=40 >=60 >=90 Halten lägre än normen och högre än 95 % av normen* >=38 <40 >= 57 <60 >= 86 <90 Högre än övre utvärderingströskeln men lägre än 95 % avnormen Högre än nedre utvärderingströskeln men lägre än den övre utvärderingströskeln >=32, <38 >=48, <57 >=72, <86 >=26, <32 >=36, <48 >=54, <72 Lägre än den nedre utvärderingströskeln <26 <36 <54 Beräknad data har färgkodats enligt tabellen ovan för att uppmärksamma hur halten ligger i förhållande till normer och utvärderingströsklar. Beräknad data som ligger inom 5 % från miljökvalitetsnormen innebär att endast små förändringar i trafikmönster eller flöden kan innebära att miljökvalitetsnormen överskrids.

29 8 Spridningsberäkning i Helsingborg 2014 och SIMULERINGAR I datasystemet EnviMan finns det möjligheter att simulera luftföroreningshalter. Simuleringen baseras på utsläppskällor, trafikflöden, den lokala geografin samt meteorologiska variationer. I beräkningarna används emissionsstatistik från HBEFA version 3.2 som ersatt den äldre emissionsmodellen HBEFA version 3.1, vilken i sin tur ersatte emissionsstatistiken från Vägverket (EVA 2). HBEFA är ett EU-projekt där Trafikverket och flera forskningsinstitutioner är engagerade för att ta fram emissionerna från vägtrafiken. Emissionsstatik för 2014 används för beräkningar För beräkningarna 2020 används modellerade emissionsfaktorer från Erfarenhetsmässigt överskattas oftast, effekterna av teknikutvecklingen och den minskning som prognostiseras är ofta alldeles för optimistisk. I studien antas emissionerna för lastbilar och personbilar minska med 12 % till år 2020 jämfört med situationen Helsingborg har en modernare bussflotta än genomsnittet i Sverige, både när det gäller stadsbussarna och regionbussarna. I beräkningarna används emissionsfaktorer från Helsingborgs egen bussflotta. Eftersom ingen upphandling av nya bussar är färdig antas i rapporten att samma emissionsfaktorer gälla för bussarna som trafikerar Helsingborg under Trafikkontoret i Helsingborg har kartlagt relevanta trafikflöden under mätperioden För beräkningarna av halterna behövs meteorologisk data. Informationen kommer från den meteorologiska masten vid Heleneholm i Malmö vilken uppfyller samtliga krav för att kunna göra spridningsberäkningar av luftföroreningar.

30 Spridningsberäkning i Helsingborg 2014 och Metodik för gaturumsberäkningar I simuleringarna har EnviMan 3.0 använts. Nested grid metodiken med beräkning till receptorpunkter har använts, vilket förfinar beräkningarna av bakgrundshalter. Bakgrundshalter av kväveoxider från Helsingborg samt från Öresundsregionen har simulerats fram för mätpunkterna på timbasis för 2014/2015 i två nivåer. För Helsingborg har ett finmaskigt rutnät på 100 x 100 meter använts, för Öresundsregionen har ett rutnät på 500 x 600 meter använts. Bakgrundshalten av kväveoxid från områdena utanför Öresundsregionen samt saknade källor uppskattades till en konstant på 3 µg/m 3. Gatutrafikens egna bidrag av kväveoxider beräknades fram separat med OSPM- modellen. För att undvika variationer i resultaten mellan de olika alternativen orsakade av mer eller mindre gynnsamt väder används 2003 års meterologi i beräkningarna för samtliga scenarier. Anledningen till detta är att år 2003 ur meteorologiskt perspektiv var i det närmaste ett normalår. Samma meteorologiska data har använts för samtliga år och i alla beräkningarna, vilket underlättar jämförelse mellan åren. 500x x100 Figur 4 Bakgrundshalter av kväveoxider härrörande från källor från hela Öresundsregionen, har simulerats fram på timbasis för 2014/2015 i två nivåer, till beräkningspunkterna i Helsingborg.

31 10 Spridningsberäkning i Helsingborg 2014 och Validering Helsingborg mäter sedan många år luftkvalitén vid Södra Stenbocksgatan och Drottninggatan samt uppe i taknivå vid Drottninggatan/Järnvägsgatan. Under hösten 2014 gav Miljöförvaltningen i Helsingborg Miljöförvaltningen i Malmö i uppdrag att parallellmäta mot samtliga tre DOAS- sträckor för att verifiera att utrustningen är likvärdiga med referensmetoden. En jämförelse mellan en punktmätning och sträckmätning innebär vissa skillnader beroende på koncentrationsförändringar längs mätsträckan. Studien 2014 visade att överstämmelsen mellan de två mätmetoderna under parallellmätningarna varit mycket goda VALIDERING I TAKNIVÅ VID DROTTNINGGATAN/JÄRNVÄGSGATAN. För att validera modellen, beräknades kväveoxidhalten till mätpunkten i taknivå vid Drottninggatan/Järnvägsgatan. Överenstämmelsen mellan beräknande halter och uppmätta halter får betraktas som god. Beräkningen är utförd i en av de mest komplexa miljöerna i Helsingborg, där sjöfarten står för en stor del av kväveoxidutsläppen. Tabell 3 Beräknade halter jämförelse mellan resultaten från den kväveoxid mätningen som genomfördes i taknivå under hösten 2014 Drottninggatan CLD 700 AL Beräknad NOx Uppmätt NO2 Beräknad NO2 år (taknivå) NOx DOAS Medelvärde 30 * 29 * percentil (tim) percentil (dygn) *Uppmätt och beräknat NOx för perioden då NOx- mätning utfördes vid DOAS-systemet på Drottninggatans sändare. Figur 5 Jämförelse mellan beräknade och uppmätt kväveoxidhalt (NOx) i taknivå under hösten 2014

32 Spridningsberäkning i Helsingborg 2014 och VALIDERING I GATUMILJÖ. Vid Helsingborgs två DOAS-sträckor i gatumiljö beräknades halterna för helåret Jämförelsen med uppmätta värden visade att de modellerade halterna generellt underskattade 98-percentil (timmedelvärde) med -9 % till -3 % och för 98- percentil (dygnsmedelvärde) med -14 % till -9 %. Drottningatan S Stenbocksg. Järnvägsgatan* Hälsovägen* Bergaliden* Medel %-il (tim) %-il (dygn) * Mätperiod Tabell 4 Uppmätta kvävedioxidhalter för helåret 2014 vid de två DOAS- mätningarna i gatumiljö samt för de passiva mätningarna under september Under september månad 2015 utförde Helsingborg stad mätningar med passiva provtagare från IVL vid Järnvägsgatan, Hälsovägen och Bergaliden. Uppmätta medelhalter för helåret 2014 vid de fasta mätstionerna och uppmätta halter från perioden i september 2015 jämfördes med beräknade halter för respektive mätperiod. Avvikelsen för periodmedelvärdena varierade mellan -8 % till +7 %. Drottningatan S Stenbocksg. Järnvägsgatan* Hälsovägen* Bergaliden* Medel %-il (tim) %-il (dygn) * Mätperiod Tabell 5 Beräknade kvävedioxidhalter för helåret 2014, samt för september Sammanfattningsvis kan det konstateras att överenstämmelsen för medelvärdena var mycket god mellan mätningarna och beräkningar. Extremhalterna för dygn och timme var svårare för modellen att beskriva. Totalt var överenstämmelsen mycket bra och betydligt bättre än de krav som Naturvårdsverket ställer för modellering. Felmarginalen för de tre statiska mätningarna kommer i studien läggas till beräknade resultat för att kompensera för avvikelsen mellan modellen och mätningarna.

33 12 Spridningsberäkning i Helsingborg 2014 och Nuläget år 2014 Studien för nuläget 2014 är baserad på trafikmätningar utförda av Helsingborgs stad. Trafikmätningar har utförts under vardagar (måndag fredag). Statistiken över turtäthetsökning för både stadsbussarna och regionbussarna kommer från Helsingborgs stad. Tabell 6 Trafikflödet (måndag fredag) för de aktuella gatorna år 2014, inklusive andelen tung trafik, baserade på mätningar utförda av Trafikkontoret i Helsingborg. Gata Trafikflöde Andel Lastbil Andel Buss Drottninggatan % 6% Järnvägsgatan % 3% Södra Stenbocksgatan % 1% Hälsovägen % 3% Bergaliden % 7% Beräkningar för helåret 2014 har genomförts med emissionsdata för Halterna beräknades också fram med emissionsdata från 2014 samt med meteorologisk data för 2003, som ur meteorologiskt perspektiv är ett normalår. Enligt beräkningarna för 2014 kan det konstateras att uppmätta halter 2014 var mellan % lägre än om 2014 varit ett meteorologiskt normalår. För extremvärdena för timme och dygn var avvikelsen -4 till +4 %. Tabell 7 Beräknade kvävedioxidhalter för år I beräkningarna har meterologisk data från 2003 använts, som ur ett meteorologiskt perspektiv är ett normalår. År 2014 Drottningg. S Stenbocksg. Järnvägsgatan Hälsovägen Bergaliden Medel %-il (tim) %-il (dygn) Sammanfattningsvis visar studien att Helsingborg inte överskrider MKN i någon av de fem beräkningspunkterna för år Halterna vid Järnvägsgatan ligger dock väldigt nära normen för dygnsmedelvärde.