Handlingar Miljönämnden. 10 december 2014

Transkript

1 Handlingar Miljönämnden 10 december 2014

2 1 (1) Kallelse från Västra Götalandsregionen Sammanträde med miljönämnden 10 december 2014 Plats: Sessionssalen, Residenset i Vänersborg Tid: Kl (eventuella gruppmöten tidigare) Ledamot eller ersättare som har förhinder anmäler detta snarast till Katrin Urbäck, katrin.urback@vgregion.se, eller Länk till bilagor som inte är med i handlingarna: Välkomna! Sören Kviberg Miljönämndens ordförande Utsändningslista Ledamöter Sören Kviberg (V) Helen Persgren (MP) Stig-Olov Tingbratt (C) Abbas Zarrinpour (S) Christer Ahlén (S) Anita Löfgren (S) Bo Petersson (S) Ulla Börjesson (S) Annica Erlandsson (S) Ann-Sofie Alm (M) Stefan Edvardsson (M) Mikael Staxäng (M) Paul Flisak (M) Awaz Karim (FP) Gunilla Gomér (-) Ersättare Liisa Kirjavainen-Hyväri (S) Peter Legendi (S) Catharina Ståhl Lind (S) Amalia Pedersen Rud (S) Carl-Gunnar Haglund (S) Olle Adolfsson (S) Patrik Sandvall (M) Christina Hjort (M) Anders Dahlén (M) Ronnie Brolin (M) Peter Boberg (MP) Helena Holmberg (FP) Martin Johansson (V) Keijo Laine (KD) Bianca Naurin (C) Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

3 1 (1) Program Hålltider för miljönämnden 10 december Eventuella gruppmöten (fika från kl ) Välkomna! Upprop Genomgång av dagens ärenden Presentation av rapporten Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick, Christel Cederberg, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik Lunch Fortsatt genomgång av dagens ärenden Gruppmöten Beslutssammanträde Slut Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

4 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med miljönämnden den 10 december 2014 Plats: Sessionssalen, Residenset i Vänersborg Tid: Kl (eventuella gruppmöten tidigare) Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Diarienummer MN Överenskommelse om samverkan och finansiering mellan Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden inom ramen för genomförande av Västra Götaland 2020 Diarienummer MN Medel till projektet Västsvenska kemiklustret - Grön kemi och biobaserade produkter Diarienummer MN Medel till projektet Re:textile (Birgitta Nilsson föredrar ärende 4 6) Diarienummer MN Medel till projektet Wear wise Diarienummer MN Medel till projektet Hållbar industriell utveckling Diarienummer MN Medel till projektet Industriell symbios lokal samverkan för hållbart näringsliv Diarienummer MN Medel till projektet Passivhuscentrum Västra Götaland 2015 Diarienummer MN Medel till projektet Mikrobiologisk övervakning av biogasanläggningar Diarienummer MN Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

5 Föredragningslista från miljönämnden, (2) 10. Skattebefrielsen för biogas Diarienummer MN Långsiktig utvecklingsplan för Göteborgs botaniska trädgård Diarienummer MN Informationsärenden Diarienummer MN Delegeringsärenden Diarienummer MN Anmälningsärenden Diarienummer MN Övriga frågor Bilagor till ärenden som inte är med i handlingarna: Information a. Presentation av rapporten Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick, Christel Cederberg, SIK b. Muntlig information om projektbeslut 2014, Berit Mattsson m fl. Sören Kviberg Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

6 Ärende 1

7 Västra Götalandsregionen 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Jenny Sjöstedt Telefon: E-post: jenny.sjostedt@vgregion.se Till miljönämnden Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Förslag till beslut Miljönämnden föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner återrapportering av budgetuppdraget att ta fram ett program för klimatkompensation. 2. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige inför program för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige ger miljönämnden i uppdrag att stödja införande av program för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag. Miljönämnden beslutar följande för egen del: 1. Miljönämnden anser för egen del att uppdraget om att ta fram ett program för klimatkompensation från regionfullmäktiges budget 2014 är slutfört. Sammanfattning av ärendet I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Miljösekretariatet har utrett frågan, i samråd med fler förvaltningar, och har bland annat tittat på hur Region Skåne och Göteborgs Stad har utformat sina modeller. Modellen som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag ska ingå. Klimatväxlingsavgift läggs på tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privat bil och flyg. Avgiften samlas på ett centralt konto och medlen ska användas till åtgärder i Västra Götalandsregionens miljöprogram som syftar till att minska klimatpåverkan. Miljönämnden gör årligen en prioritering av vilka åtgärder som ska genomföras. Prioriteringen baseras på en prognos. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

8 Datum (5) Diarienummer MN Fördjupande beskrivning av ärendet Klimatkompensation eller klimatväxling Klimatkompensation innebär att man vill minska skadan av klimatpåverkande handlingar som vi inte kan eller vill låta bli, genom att betala ett högre pris för dessa handlingar. Att klimatkompensera sina resor innebär således att man försöker minska eller neutralisera resornas klimateffekter, genom att ge pengar till åtgärder som minskar klimatpåverkan. Klimatkompensationen finansierar en åtgärd utanför den egna organisationen som ska leda till en utsläppsminskning som är lika stor som de utsläpp som ska kompenseras 1. Enligt SKL är klimatkompensation inte förenligt med kommunallagen 2. Som offentlig verksamhet kan man dock införa intern klimatkompensation, vilket innebär att man inom en organisation avgiftsbelägger t.ex. resor med hög klimatbelastning för att finansiera interna åtgärder för att minska klimatpåverkan. Ett sådant system benämns ofta klimatväxling 3. Omvärlden Allt fler kommuner, landsting/regioner och företag klimatkompenserar/växlar. Erfarenheter från andra kommuner och landsting visar positiva effekter som minskat resande och mer klimatsmart resande. Region Skåne har erfarenheter av att arbeta med klimatväxling sedan Under 2013 minskade resandet med flyg och privat bil med 10 procent, en trend man inte sett innan programmet infördes. Göteborgs Stad följer inte resandet centralt, men ser en minskning av de totala CO2utsläppen gällande privata bilar och flyg. En stor del av de minskade utsläppen beror på en omställning mot mer klimatsmarta resor, t.ex. val av fordon med förnybara drivmedel. Region Skåne och Göteborgs Stad har olika system. Region Skånes program hanteras centralt, med åtgärder på koncernnivå. Göteborgs Stad har ett system som är decentraliserat där varje verksamhet budgeterar för sin egen klimatväxling och genomför åtgärder på lokal nivå. Den senare modellen har skapat ett engagemang i organisationen, men det är svårt att komma med åtgärder som får en ordentlig genomslagskraft. Region Skånes modell är lättare att följa upp, kräver mindre administration och påverkar resandet på ett tydligare sätt. Förutsättningar Förutsättningarna för ett minskat resande eller ett klimatsmart resande är idag goda med bra möjligheter till distansmöten med t.ex. videokonferens eller möten via Lync. Tillgången på verksamhetsbilar som drivs med förnybar energi ökar och vi har en alltmer utbredd kollektivtrafik. Det finns dessutom möjlighet för personalen att använda Västtrafikkort anslutna till förvaltningen

9 Datum (5) Diarienummer MN Resandet i tjänsten med bil har minskat med 15 procent sedan 2009, mycket till följd av övergång till resfri mötesteknik. År 2013 körde vi dock cirka 2,3 miljoner mil och av dessa kördes drygt 40 procent i privat bil. Resta mil med flyg i tjänsten har ökat med 7 procent sedan 2009 och år 2013 var vi uppe i cirka 1,6 miljoner mil. 4 Program för klimatväxling Syfte med programmet Program för klimatväxling syftar till ökad styrning genom ekonomiskt incitament till att minska klimatbelastande resor i tjänst. Tjänsteresor med privat bil och flyg lyftes ur miljöprogrammet inför den nya programperioden med anledningen av bristen på styrning. Klimatväxlingsprogrammet ger möjlighet till finansiering av åtgärder inom miljöprogrammet som syftar till att minska klimatpåverkan. Omfattning och utformning Klimatväxlingsprogrammet omfattar tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privata bilar 5 och flyg inom samtliga förvaltningar och bolag. I Göteborgs Stad ingår inte bolagens privata bilar i klimatväxlingen p.g.a. att de medel som överförs från ett bolag till kommunen beskattas. Regionkansliets ekonomifunktion bedömer dock att bolagen kan ingå fullt ut i programmet, likt den bedömning som gjorts i Region Skåne. Bilresorna beläggs med en avgift som motsvarar den svenska koldioxidskatten för bensin som är 2,50 kr per liter (2014), vilket motsvarar ca 1,50 kr per kg CO2 6. För att avgiften ska vara lättare att kommunicera räknas den om till 3 kr/mil 7 med privat bil (idag betalar vi 29 kr/mil 8 ). Avgiften på flyg är en överslagsräkning över hur mycket koldioxid som släpps ut vid flygresor på respektive sträcka. Klimatavgiften blir 250 kronor för enkel resa inrikes med flyg, 500 kronor för enkel resa med flyg inom Europa och 1000 kronor för enkel resa med flyg till övriga världen 9. Hade Västra Götalandsregionen klimatväxlat år 2013 skulle programmet genererat 7,3 miljoner kronor Västra Götalandsregionens Års- och miljöredovisning Verksamhetens bilar är undantagna. 1 januari 2014 infördes dispens vid anskaffandet av bensinoch dieselfordon, vilket gör att Västra Götalandsregionen i stort sett enbart köper in bilar som går på förnybart bränsle. Den styrningen anses som tillräcklig och därför omfattar inte klimatväxlingsprogrammet dessa fordon. 6 Omfattar inte flyg. 7 Omräkningsfaktor 200g/km använd, i enlighet med Energimyndigheten och Trafikverkets rekommendationer. 8 Jämförelse med poolbilar inom Västra Götalandsregionen är inte möjlig per mil då de debiteras per timme. 9 Avgiften på flyg baseras på beräkningar från ICAO:s (flygets FN organisation) beräkningsmodell, rekommenderad av Transportstyrelsen. Resorna för en enkel inrikes, en enkel inom Europa och en enkel inom övriga världen är medelvärden från flygresor gjorda inom VGR år Summan är baserad på uppgifter från Heroma gällande kilometer körda i privata bilar för förvaltningar och bolag, inklusive politikernas resor. Flygmilen är beräknade på statistik från upphandlad resebyrå för förvaltningarnas resor. Bolagen har inte statistik över antal resor utan enbart antal kilometer. Klimatväxlingsavgiften för bolagen har beräknats utifrån deras andel flygkilometer av de totala flygkilometrarna.

10 Datum (5) Diarienummer MN De medel som samlas in sätts in på ett centralt klimatväxlingskonto i Västra Götalandsregionen. Medlen ska användas till åtgärder listade i miljöprogram (och därefter nästkommande program fram till 2020). Medlen ska gå till de åtgärder som syftar till att minska Västra Götalandsregionens totala klimatpåverkan, t.ex. bidra till en omställning mot ambulans- och sjuktransporter med förnybara drivmedel. Varje år, senast i februari, ska miljönämnden ta beslut om vilka åtgärder som ska prioriteras för året. Prioriteringen baseras på utvärdering av föregående år samt på en prognos över hur resandet antas se ut under året. Medel som samlas in under ett år ska förbrukas under samma år de samlas in. Administration av programmet Hanteringen av programmet innebär koordinering av åtgärder, analys och utvärdering. För ett proaktivt arbete krävs en god uppfattning om relevanta och rimliga satsningar på klimatarbete avseende transporter och andra prioriterade varor och tjänster. För att maximera nyttan med klimatavgiften är bedömningen att en nyinrättad halvtidstjänst krävs och att tjänsten lämpar sig för placering på miljösekretariatet, som ansvarig för miljöprogrammet. Statistik över tjänsteresorna med flyg tillhandahåller upphandlad resebyrå. Därefter kommer avgiften faktureras förvaltningen/bolaget enligt underlaget i efterhand, tre gånger per år. Avgiften för privat bil hanteras i samband med reseräkningen och faktureras varje förvaltning/bolag tre gånger per år efter utdrag ur Heroma. Faktureringsunderlaget tas fram av den nyinrättade tjänsten. Skapandet av fakturorna samt faktureringen ryms inom Regionservice system och innebär minimal ökad arbetsbelastning. Finansiering Alla kostnader belastar klimatväxlingskontot. Detta går direkt till åtgärder och inkluderar hanteringen av klimatväxlingskontot motsvarande en halvtidstjänst. Klimatväxlingsmodellen är utformad så att ju mer vi följer resepolicy och riktlinjer, desto mindre blir klimatväxlingsavgiften. Uppnår vi 100 procent fossilfria resor kommer klimatväxlingskontot per automatik att upphöra. Beredning Personalstrategiska avdelningen har bedömt involvering som inte nödvändig. Ärendet har inte heller bedömts kräva MBL-förhandling. Avstämning med ekonomiavdelningen inom regionkansliet har skett löpande under utredningen. Avstämning med Regionservice (inköp samt löneservice) har gjorts under utredningen. Detta för att utröna att ett system för klimatväxling passar in i redan existerande system samt att ökade kostnader för fakturering internt beräknas som marginella. Avstämning med koncernledningen för Tillväxt och Utveckling skedde den 17 november Ledningsgruppen beslutade enligt följande: 1. Ledningsgruppen anser att miljönämndens uppdrag om att ta fram ett program för klimatväxling är slutfört med denna redovisning.

11 Datum (5) Diarienummer MN Ledningsgruppen bedömer förslaget till program för klimatväxling som genomförbart och förespråkar programmet i det fall regionfullmäktige beslutar införa ett klimatväxlingssystem. Efter behandling av miljönämnden den 10 december 2014 anses uppdraget för miljönämndens räkning slutfört. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Viveca Reimers Enhetschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se Efter regionfullmäktiges beslut: Samtliga nämnder, styrelser och bolag för genomförande, expediering@vgregion.se Miljösekretariatet för stöd vid genomförandet, viveca.reimers@vgregion.se

12 Ärende 2

13 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Tomas Österlund Telefon: E-post: Till miljönämnden Överenskommelse om samverkan och finansiering mellan Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden inom ramen för genomförande av Västra Götaland 2020 Förslag till beslut: 1. Miljönämndens ordförande får i uppdrag att i samråd med ordförandena för regionutvecklingsnämnden och kulturnämnden underteckna överenskommelserna mellan Västra Götalandsregionen och de fyra kommunalförbunden/business Region Göteborg. Sammanfattning Årligen fördelar regionutvecklings-, miljö- och kulturnämnderna medel till Västra Götalands fyra kommunalförbund och Business Region Göteborg (BRG) för medfinansiering av insatser, tidigare inom ramen för Tillväxtprogrammen, numera inom ramen för VG2020 och de delregionala genomförandeplanerna. För att reglera arbetet sluts en gemensam överenskommelse mellan kommunalförbundet/brg och nämnderna i VGR (se bilaga). Målsättningen med överenskommelsen är att stärka samverkan mellan parterna för att uppnå ett effektivt, fokuserat och koordinerat genomförande av VG2020. Överenskommelsen reglerar också, utöver samverkan, hantering av de medel som Västra Götalandsregionens nämnder tilldelar kommunalförbundet/brg. Utkast till överenskommelse har gemensamt tagits fram av regionutvecklings-, kulturoch miljösekretariaten. Utkastet har stämts av med de fyra kommunalförbunden och BRG. Totalt fördelas 4 mnkr, enligt miljönämndens detaljbudget, till insatser inom de delregionala genomförandeplanerna. Boråsregionen, Fyrbodal och Skaraborg och Göteborgsregionen/BRG. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

14 Överenskommelse om samverkan och finansiering mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och XXXs kommunalförbund (KF) inom ramen för genomförande av Västra Götaland 2020 Överenskommelsen gäller under perioden till Överenskommelsen syftar till att formera genomförandet av Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020). Målet är att genom ökad samverkan få ett effektivt och fokuserat genomförande. Överenskommelsen reglerar också hanteringen av de medel som XXXs kommunalförbund tillförs från Västra Götalandsregionens Regionutvecklingsnämnd (RUN), Kulturnämnd (KN) och Miljönämnd (MN). Västra Götaland 2020 VG2020 har tagits fram med utgångspunkt i det ansvar regering och riksdag gett Västra Götalandsregionen att samordna och driva det regionala utvecklingsarbetet (Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, 2010:630). Strategin är den gemensamma vägvisaren för utvecklingsarbetet i Västra Götaland och har processats fram tillsammans med kommunerna i Västra Götaland, genom de fyra kommunalförbunden och Business Region Göteborg. Beredningen för hållbar utveckling är formellt ansvariga för genomförandet. Genomförandet sker dels genom regionövergripande handlingsprogram och insatser och dels genom fyra delregionala genomförandeplaner, en per kommunalförbundsområde. Genomförandeplanerna lyfter fram de områden och frågor i VG2020 som delregionen särskilt kommer att fokusera på. Delregionala insatser styrs av XXXs genomförandeplan. Målsättning med samverkan Under genomförandet ska samverkan mellan parterna stärkas för att uppnå ett effektivt, fokuserat och koordinerat genomförande. Roller och ansvar Kommunalförbundet åtar sig att: - Arbeta i enlighet med genomförandeplanen - Samverka med medlemskommunerna och andra aktörer i delregionen, med övriga kommunalförbund och med VGR. - Återrapportera och redovisa genomförda insatser - Motfinansiera tilldelade medel enligt finansieringsprincipen, kommunerna 50% och VGR 50%. VGR åtar sig att: - Samverka med delregionerna och koordinera genomförandet av VG Sammankalla till årliga avstämningar kring uppföljning av ekonomi och delregionala aktiviteter. - Ansvara för att BHU ges möjlighet att följa utvecklingen av VG

15 Horisontella kriterier Samtliga insatser som genomförs och finansieras inom ramen för XXXs genomförandeplan ska bidra till hållbar tillväxt utifrån perspektiven ekonomi, miljö, integration och jämställdhet. Insatser får inte på något sätt påverka perspektiven negativt. Medfinansiering av insatser För medfinansiering av insatser och verksamheter inom ramen för XXXs genomförandeplan avser RUN, KUN och MN att för 2015 gemensamt avsätta XX mkr. Medfinansieringen avsätts under förutsättning att de endast används till projektrelaterade kostnader och motfinansieras med motsvarande belopp (50/50) kommunala medel. Undantag från finansieringsprincipen förekommer (se nämndspecifika kriterier nedan). För bästa möjliga uppväxling av regionala och kommunala medel bör det vid större strategiska insatser undersökas om andra finansieringsverktyg är möjliga, exempelvis nationella program eller EU:s fonder och program. För insatser inom regional utveckling avsätter RUN XXX kr för 2015 Medlen ska: - användas till tillväxtinriktade insatser i linje med XXXs delregionala genomförandeplan för VG Från principen om motfinansiering är undantaget 500 tkr, vilka får användas till analys, förstudier och pilotprojekt och kräver inte motfinansiering. För miljörelaterade insatser avsätter MN XXX kr för 2015 Medlen ska: - användas till tillväxtinriktade insatser i linje med XXXs delregionala genomförandeplan som ligger i linje med En region där vi tar Globalt ansvar. Detta förtydligas i handlingsprogrammen för hållbara transporter, hållbar energi, livsmedel och gröna näringar eller hållbara produkter och tjänster. - användas till projekt som följer miljönämndens riktlinjer - kan också användas att driva överenskommelser inom Smart Energi. För insatser inom kulturutveckling avsätter KUN högst XXX kr Medlen styrs av XXXs delregionala genomförandeplan, kulturstrategin En mötesplats i världen, delregionala kulturplaner/handlingsplaner. Projektmedlen på 1 miljon kronor ska: - stärka den delregionala kulturella infrastrukturen - beröra flera kommuner inom delregionen och ge ett delregionalt mervärde - stärka samverkan mellan kultur och övriga tillväxtområden Resterande medel avsätts för delfinansiering av tjänst vars huvudsyfte är att: - stärka kommunernas/kulturchefernas arbete med befintliga kulturaktörer 2

16 - utveckla befintliga och skapa nya nätverk och strukturer som länkar samman kommuner, kulturliv, näringsliv och civilsamhälle - vara en länk mellan den lokala och den regionala nivån för hela delregionen - kontinuerligt samarbeta med kultursekretariatet i olika utvecklingsfrågor Rekvirering, redovisning och uppföljning Rekvirering av medlen sker två gånger per år senast 30 juni och 30 november på särskilda blanketter. Utbetalning görs baserat på förbundets beslutade insatser. De insatser som genomförs inom ramen för XXXs delregionala genomförandeplan följs upp genom årliga uppföljnings- och inriktningssamtal där förbundet lyfter fram särskilda insatser och utvecklingsprocesser som utifrån planerna avses att genomföras nästkommande år. Planerna kommer även att följas upp och utvärderas enligt VÄSTRA GÖTALAND 2020:s uppföljnings- och utvärderingsplan. XXXs kommunalförbund medverkar i detta arbete genom att redovisa utfall av genomförda aktiviteter och projekt. Redovisningen sker i samband med rekvirering och uppföljning av medel. Informationsskyldighet Vid beslutade insatser medfinansierade med medel från RUN, KN eller MN ska det tydligt framgå för projektägaren att Västra Götalandsregionen är en av finansiärerna. Detta görs genom att använda Västra Götalandsregionens logotyp enligt särskilda regler. 3

17 Ärende 3

18 Västra Götalandsregionen 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Tomas Österlund Telefon: E-post: tomas.osterlund@vgregion.se Till miljönämnden Medel till projektet Västsvenska kemiklustret - Grön kemi och biobaserade produkter Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 25 procent eller högst kr för medfinansiering av projektet Västsvenska kemiklustret Grön kemi och biobaserade produkter. 2. Miljönämndens beslut gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Sammanfattning av ärendet Sökanden: Business region Göteborg AB Sökt belopp: kronor Projektperiod: till och med Västra Götalandsregionen har ett långvarigt engagemang i kemiindustriklustret. Sedan 2011 har Västra Götalandsregionens bidrag till klustret ökat med syftet att kemi- och andra företag som deltar skall kunna lämna betydande bidrag till omställningen från fossilberoende till biobaserad ekonomi inom sina respektive branscher. Regionutvecklingsnämnden och miljönämnden har tidigare delat på medfinansieringen till projektet. Det Västsvenska Kemiklustret är ett samarbete där aktörer från näringslivet, akademi/institut och det offentliga samverkar med den övergripande ambitionen att bidra till en hållbar utveckling och tillväxt. Projektets syfte är att bidra till ett fossiloberoende Västra Götaland Detta genom att stärka och utveckla samarbetet mellan medlemmarna i det Västsvenska Kemiklustret samt initiera innovations- och utvecklingsprojekt för att påskynda en utveckling mot en biobaserad samhällsekonomi. Klustret har definierat och prioriterat följande fyra fokusområden för att driva teknikutveckling och kunskapsuppbyggnad: Förnybara råvaror till kemi- och materialprodukter samt fordonsbränslen Resurs och energieffektivitet Återvinning Kompetensutveckling och kompetensförsörjning Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

19 Datum (4) Diarienummer MN Klustret kommer inom ramen för projektet att arrangera kompetenshöjande och nätverkande aktiviteter, identifiera och initiera innovativa demo- och utvecklingsprojekt, arbeta med att forma klustrets framtida organisation och finansiering och framförallt fokusera arbetet inom de fyra definierade fokusområdena. Detta genom att fördjupa samarbetet i arbetsgrupper där samtliga partners inbjuds att delta. Klustrets målsättning med projektet är följande: - Initiera eller delta i 1-2 nya demonstrations/utvecklingsprojekt som styr mot målet fossiloberoende Västra Götaland Genomföra fyra kompetenshöjande och nätverkande seminarier. - Öka antalet och bredda inriktningen (SME-företag, parter från efterfrågesidan) på deltagande parter i kemiklustret. - Säkerställa organisationsform och finansiering från och med Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal privata och offentliga företag och organisationer som samverkar 24 Egna indikatorer Initiera/delta i ett nytt utvecklings/innovationsprojekt 1 Antal deltagare på nya kunskapshöjande seminarier 200 Antal nya parter i klustret 2 Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2015 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2015 År 20 År 20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen, RUN Västra Götalandsregionen Miljönämnden Medlemmar i klustret Offentlig direktfinansiering Medlemmar i klustret Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering

20 Datum (4) Diarienummer MN Finansiering kr År 2015 År 20 År 20 Totalt Medlemmar i klustret Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Medlemmar i klustret Summa total finansiering Motivering När miljönämnden 2007 lanserade klimatstrategin för Västra Götaland (och att Västra Götaland ska vara oberoende av fossil energi 2030) var detta en mycket stor utmaning framförallt eftersom det mesta av petrokemin i landet finns just i Västra Götaland. Från industrin kom då initiativet att vända på frågeställningen och deklarera att 2030 kommer branschen att ha ställt om till förnybara råvaror och kemiindustrin kommer att vara blomstrande och framstående. Miljönämnden har medfinansierat klustret sedan 2011 under projektnamnet samverkan för hållbar kemi. Det projektet är utvärderat av Miljöbyrån Ecoplan AB. Projektet har i stort genomförts enligt tidigare ansökan. Projektet har under de fyra första åren kommunicerat Hållbar Kemi 2030 på Almedalen, med ministrar och riksdagsledamöter och i andra sammanhang. Man har deltagit i samverkansprojekt och man har drivit egna projekt som omhändertagande av spillvärme och plaståtervinning. Se bild över medlemmar aktiviteter och projekt sist i dokumentet. Detta projekt lyfter fortsättningsvis initiativet Hållbar Kemi 2030 och skapar en samarbetsarena där näringsliv, forskning och samhälle kan samspela för att nå denna vision. Projektet är bredare än bara petrokemin. Projektet stödjer Västra Götalands vision om att 2030 kommer den västsvenska ekonomin inte längre att vara beroende av fossil energi och medborgarna och näringslivet har en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Boende, transporter och produktion såväl som konsumtion av varor och tjänster är resurssnåla, energieffektiva och baserade på förnybar energi. Sammantaget har detta bidragit till en stark ekonomi och ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv. Projektet stödjer också tillväxtprogrammets prioritering av en region där vi tar globalt ansvar. Projektet är också i enlighet med miljönämndens två handlingsprogram hållbara transporter och hållbar energi där förnybara och energieffektiva system förordas.

21 Datum (4) Diarienummer MN Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Beslutet skickas till hans.larsson@businessregion.se

22 Ärende 4

23 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Birgitta Nilsson Telefon: E-post: Birgitta.j.nilsson@vgregion.se Till miljönämnden Medel till projektet Re:textile Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 47 procent eller högst kr för medfinansiering av projektet Re:textile. 2. Miljönämndens beslut gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Västra Götalandsregionen ska erbjudas möjlighet att delta i styrgruppsmöten för projektet. Sammanfattning av ärendet Sökanden: Science Park Borås/Högskolan i Borås Sökt belopp: kronor Projektperiod: till och med Re:textile ska minska resursförbrukningen av textilier och skapa möjligheter för en hållbar livsstil för regionens invånare genom att nya affärsmöjligheter skapas i Västsverige. Re:textile är fortsättningen på Studio Re:design för att skala upp återbruk till en mer industriell nivå. Under 2015 sker en uppbyggnadsfas med ambitionen att skapa en stor och långsiktig satsning som resulterar i ett nationellt center för re:design på Textile Fashion Center i Borås. Projektet kommer fokusera på tre delar: 1. Förena designprocesser med cirkulära affärsmodeller vid produktutveckling av kläder. Fördjupade samarbeten med företag och organisationer utifrån innovativ design för ett mer hållbart mode där man i designarbetet planerar för en längre livslängd för kläder. Kommer ske med utbildning, systematik och workshops i samarbete med modeföretag. Mål: Nyproduktion av kläder utvecklas för längre livslängd i ett cirkulärt flöde i samarbete med modebranschen. 2. Re-design factory för affärsmöjligheter inom re-design. Starta Re-design factory som är en lots för industriell re:design. Här får företag/organisationer kunskap och idéer för hur man kan arbeta med textil re:design, dvs att förändra uttjänta plagg. De får också kontaktvägar till företag i Västsverige som praktiskt kan bidra till genomförandet. Mål: Större andel av insamlade kläder kan uppgraderas/förändras för att komma ut på marknaden igen. Skapa nya affärsidéer och utnyttja den design- och teknikresurs som finns på befintliga företag i Västsverige. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

24 Datum (3) Diarienummer MN Textil sorteringsanläggning. Skapa konsortium som kartlägger förutsättningar för en textil sorteringsanläggning i Västsverige. Mål: Att insamlade textilier ska stanna i Sverige och bli underlag till ny textil råvara istället för att de skickas utomlands, vilket görs idag. Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal deltagare i kompetensutveckling inom återbruk Antal företag som testar en cirkulär 8 designprocess Antal privata företag och/eller offentliga organisationer som samverkar. 10 Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) Totalt Lönekostnader Externa tjänster (direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Marknadsföring Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv.) Lokaler Övrigt Summa Finansiering (kr) Totalt % Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen Boråsregionen Offentlig direktfinansiering Science park Borås Textilhögskolan Modeinkubatorn Coompanion Summa offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Privat direktfinansiering Företag Marketplace Borås Wargön innovation Röda korset Naturskyddsföreningen ,5 Borås Energi & Miljö ,5 Summa privat finansiering Total summa

25 Datum (3) Diarienummer MN Motivering Textil är en av våra mest miljöpåverkande branscher. Genom att arbeta med re-design minskar vi hälso- och miljöskadliga ämnen såsom användningen av kemikalier, vatten och energi. Vi köper idag 15 kg textil/person, per år av det slängs 8 kg, 3 kg lämnas till insamling och 4 kg lagras i garderoben hemma. Vi vet att bristen på textila råvaror kommer att bli ett faktum i framtiden då vi bara i Sverige har ökat vår textilkonsumtion med 50 procent de sista åren och befolkningsmängden globalt ökar för varje år. Detta är också grunden till att Naturvårdsverket fått regeringens uppdrag att ge förslag till producentansvar för textil. Västsverige är idag ett levande centrum för textil och modeindustrin med mer än 50% av den svenska textiltillverkningen. Det har vuxit fram en stor medvetenhet inom textilbranschen att cirkulära flöden är en nödvändighet. Men det saknas kunskap, logistik, tekniska resurser och affärsmodeller som gör det möjligt på ett rationellt sätt. Det är målsättningen att utveckla inom projektet. Satsningen ligger helt i linje med VG 2020 tillväxt och utvecklingsstrategin och satsningar kring hållbar konsumtion. Cirkulära affärsmodeller inom textil ingår i miljönämndens handlingsplan för Resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster. Under 3 år har Studio Re:design byggt upp en viktig kunskapsbank kring hållbarhet, textilier, utbud/efterfrågan och produktion. En fördjupad studie Uppbyggnad av ett industriellt/semiindustriellt flöde för re/upcycling av kläder (diarienummer MN ) har gjorts på Textilhögskolan och ligger till grund för denna satsning. Studien visar att det finns tillräckliga volymer, rationella metoder för re:design som kan utföras av Västsvenska företag och lönsamma affärsmodeller för re:design. Exempel Om fem procent av alla kläder som köps i Västra Götaland (ca 1,6 miljoner plagg) skulle användas för re:design skulle det kunna skapa sysselsättning hos befintliga företag i Västsverige med upp till 300 jobb. Plaggen ska sorteras, tvättas, adderas med designfunktioner som broderi, tryck eller detaljer i skärningar och därefter gå till försäljning. Skulle vi dessutom få till en sorteringsanläggning för textil i Västsverige (istället för att det skickas utomlands) blir det cirka 100 jobb till. För att lyckas behövs ett nav för kunskap, rådgivning, företagskontakter, prototyptester och logistik. På sikt en sorteringsanläggning i Västsverige. Det är syftet med projektet. Re:textile tar tidigare erfarenheter till nästa nivå där organisationerna i projektet samarbete med den professionella modebranschen och har mycket goda förutsättningar att bli en framgångsrik satsning. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Beslutet skickas till Erik Bresky, Högskolan i Borås Erik.bresky@hb.se

26 Ärende 5

27 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Birgitta Nilsson Telefon: E-post: Birgitta.j.nilsson@vgregion.se Till miljönämnden Medel till projektet Wear wise Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 50 procent eller högst kr för medfinansiering av projektet Wear wise. 2. Miljönämndens beslut gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Sammanfattning av ärendet Sökanden: Coompanion Sökt belopp: kronor Projektperiod: till och med Projektet Wear Wise syftar till att erbjuda människor i Västra Götaland möjligheter till hållbar konsumtion genom att skapa affärsutveckling inom den kollaborativa ekonomin, dvs där man kan hyra, dela på produkter istället för att var och en köper nya produkter. Inom Coompanion finns idag företag med intresse inom detta område och fler företag ska bjudas in för idéutveckling, kunskap och workshops för att kunna utveckla sina tjänster enskilt eller tillsammans inom en ekonomi som syftar till resursbesparing. Projektet kommer sätta fokus på mode som ett praktiskt utvecklingscase inom projektet där målgruppen är unga människor. Några affärsidéer som kommer testas i projektet är: Att utveckla system för att låna kläder Samarbete med designer för att uppgradera kläder till trendiga plagg Samarbete med Tillskärarakademins studenter som kommer arbeta med re:design Verkstäder där man själv kan förändra och sy om och företag som erbjuder dessa tjänster Till dessa aktiviteter kommer företag även inom andra branscher att inkluderas för att delta och testa olika affärsmodeller som ska underlätta för medborgarna i Västra Götaland att vara medvetna och hållbara konsumenter. Målet är att utveckla företag inom delandeekonomi och etablera ett gemensamt nätverk. Ett annat mål är att konsumenter i Västra Götaland har reflekterat över sitt köpbeteende och förändrat köpvanor. Projektägaren vill skapa en mötesplats där frågor Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

28 Datum (3) Diarienummer MN kring hållbar konsumtion, delandeekonomi kan diskuteras och utövas praktiskt på olika sätt. En koppling kommer att ske till textilsatsningar i Borås och projektet har också en följeforskare från Högskolan i Borås. Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom hela projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal affärsmodeller 10 Antal test och demonstrationsarenor 8 Antal privata och/eller offentliga organisationer som samverkar Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) Totalt Lönekostnader Externa tjänster (direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Marknadsföring Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv.) Lokaler Övrigt Summa Finansiering (kr) Totalt % Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen Göteborg & Co (sökt belopp) Offentlig direktfinansiering Tillväxtverket via Coompanion Frilagret Högskolan Borås Summa offentlig finansiering Privat direktfinansiering ADA Sweden Textilföretag Tillskärarakademin Naturskyddsföreningen Fotograf Cecilia Hallin Where is My Pony Summa privat finansiering Total summa

29 Datum (3) Diarienummer MN Motivering Forskning visar tydligt att samhällets strukturer kan underlätta eller försvåra för människor att leva ett hållbart och resurseffektivt liv. Om vi ska klara av de utmaningar vi står inför är det viktigt att ge människor goda möjligheter till val som ger minskad resursförbrukning. Det bidrar såväl till minskad klimatpåverkan som minskad användning av råvaror och skadliga ämnen. Projektet syftar till att utveckla företag och affärsmodeller som ger regioninvånarna dessa alternativ. Den så kallade kollaborativa ekonomin är under utveckling och väcker många idéer kring såväl viktiga produktområden som hur man lyckas skapa affärsmöjligheter inom dem. Att Coompanion med flera småföretag i sitt nätverk vill utveckla och testa nya möjligheter i samarbete med regioninvånare är angeläget och viktigt. Genom att välja ett område mode får man en produktgrupp som väcker intresse hos många unga där också miljöbelastningen är stor och det kan kombineras med flera andra inriktningar som ger möjligheter för olika företag. Finns även synergieffekter med projektet Re:textile. Satsningen ligger helt i linje med VG 2020 tillväxt och utvecklingsstrategin och satsningar kring hållbar konsumtion. Affärsmodeller och initiativ som gynnar resurseffektiv konsumtion för människor i Västra Götaland är prioriterat i miljönämndens handlingsplan för Resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster där också textil är ett prioriterat område. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Beslutet skickas till Ingrid Bexell Hultén, Coompanion Ingrid.bexell@coompanion.se

30 Ärende 6

31 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Birgitta Nilsson Telefon: E-post: Birgitta.j.nilsson@vgregion.se Till miljönämnden Medel till projektet Hållbar industriell utveckling Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 4 procent eller högst kr för medfinansiering av projektet Hållbar industriell utveckling. 2. Miljönämndens beslut gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Västra Götalandsregionen ska erbjudas möjlighet att delta i styrgruppsmöten för projektet. Sammanfattning av ärendet Sökanden: IDC West Sweden Sökt belopp: kronor Projektperiod: till och med I Skaraborg finns stor tillverkningsindustri men få företag har egen produktutveckling. Det kan ge bättre affärsmöjligheter och därför har större satsningar gjorts inom området sedan 2010 som nu gett många nya uppslag. Erfarenheterna visar att det behövs större insatser för ekologisk hållbarhet. Att gå ifrån ett rent konsumtionssamhälle till ett cirkulärt tänkande kräver stor omställning och en omfattande beteendeförändring. Att kunna tillvarata, återbruka och återvinna redan använda produkter blir avgörande och ger industrin stora utmaningar men också möjligheter. Hållbar industriell utveckling är ett stort projekt som syftar till ökad konkurrenskraft genom en väl beprovad metod som används i Skaraborg. Miljönämnden bidrar med medel till en del inom projektet, en pilot och testbädd för återbruk och cirkulära regionala flöden av möbler. Här kommer branschföretag i hela Västra Götaland bjudas in. Denna satsning består av två delar: Skapa olika affärsmodeller för ett väl fungerande logistikflöde där stora flöden återbrukbara möbler restaureras på ett professionellt sätt för offentliga miljöer och åter når avsättning på marknaden. Mål: Nya affärsverksamheter vid projektets slut som bidrar till ökad återanvändning för offentlig miljö. Förändra företagens designprocesser och affärsmodeller så produkter kan ingå i ett cirkulärt flöde. Här finns samarbete med Viktoria ICT som fått medel för steg 1 inom Utmaningsdriven Innovation från Vinnova. Om steg 2 beviljas kommer projektet utökas. Mål: företag som utvecklar produkter och affärsmodeller som lämpar sig för ett cirkulärt flöde istället för linjärt. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

32 Datum (3) Diarienummer MN Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom hela projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal individer i kompetensutvecklingsinsats Antal företag som får rådgivning 90 Antal privata företag som utvecklar produkter 45 Antal privata och/eller offentliga organisationer som samverkar 60 Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) Totalt Lönekostnader Externa tjänster (direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Marknadsföring Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv.) Lokaler Investeringar Övrigt Summa Finansiering (kr) Totalt % Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen RUN Västra Götalandsregionen MN Skaraborgs kommunalförbund Europeiska regionala utvecklingsfonden Offentlig direktfinansiering Summa offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Deltagaravgifter Privat direktfinansiering Företagens nedlagda tid Summa privat finansiering Total summa

33 Datum (3) Diarienummer MN Motivering Västra Götalandsregionen har under flera år minskat mändgen miljöskadliga ämnen genom Gröna listan i samarbete med regionens möbelföretag. Nästa steg blir att öka livslängden, dels genom ett cirkulärt tänkande vid produktutveckling men också bättre möjligheter till professionell renovering med de krav som ställs för offentlig miljö i större skala. Det är därför viktigt att de inte blandas med möbler för hemmiljö. Idag är det svårt för verksamheter att välja återbruk. Dels för att det saknas kompetent personal som har ett övergripande ansvar för möbler men också för att möbler som kan passa ihop ofta finns utspridda på många platser. Det finns inte någon smidig logistik för produktval och renovering av större volymer vilket gör det krångligt och mycket möbler slängs. Trots att möbler för offentlig miljö ofta har en kvalitetsnivå som gör att de kan renoveras. Förstudier har initierats av Västra Götalandsregionen som har kartlagt möjligheter kring cirkulära system för möbler inom såväl sin egen verksamhet som bland företagen. Den visar ett stort behov av en Renoveringsverksamhet i samhället och IDC West Sweden har också gjort en studie kring affärsmodeller för renoveringverksamhet. Parallellt med detta har ett konsortium bestående av möbeltillverkare, branschorganisationen TMF, VGR som beställare och en rad forskningsinstitut kommit vidare inom Vinnovas Utmaningsdriven innovation för cirkulära möbelflöden med Västsvenska företag. Sammantaget finns nu kunskap och flera möjliga vägar för realisering. I projektet är ambitionen att lösa några av de hinder som återstår kring affärsmöjligheter, design, logistik så att nya affärsmöjligheter kan utvecklas. Tjänster som kan komma många verksamheter till godo och öka såväl nytänkande som resurseffektiviteten inom möbelbranschen som är positiv till satsningen. I Skaraborg finns en stor andel av svensk möbeltillverkning, här är också ett stort logistiskt nav. Branschföretag i hela Västra Götaland kommer erbjudas medverkan. Satsningen ligger helt i linje med VG 2020 tillväxt och utvecklingsstrategi och satsningar kring hållbar konsumtion. Cirkulära affärsmodeller är också prioriterade i Miljönämndens handlingsplan för Resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster där möbler är ett prioriterat område. Regionutvecklingsnämnden har beviljat medel till projektet. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Beslutet skickas till Thomas Nilsson, IDC West Sweden Thomas.nilsson@idcab.se

34 Ärende 7

35 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Gustaf Zettergren Telefon: E-post: gustaf.zettergren@vgregion.se Till miljönämnden Medel till projektet Industriell symbios lokal samverkan för hållbart näringsliv Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 35 procent eller högst kr för medfinansiering av projektet Industriell symbios lokal samverkan för hållbart näringsliv. 2. Miljönämndens beslut gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Särskilda villkor för projektet är att en styrgrupp med representanter från medverkande kommuner och miljösekretariatet kontinuerligt skall få information om pågående arbete. Sammanfattning av ärendet Sökanden: Sotenäs kommun Sökt belopp: kronor Projektperiod: till och med Industriell symbios handlar om att koppla samman olika energi- och materialflöden mellan industrier eller produktionsanläggningar för att nyttja resurser på ett effektivt sätt. Ett vanligt förekommande exempel på industriell symbios är att ett företag nyttiggör ett överskott av energi eller en restprodukt från ett annat, ofta närliggande företag. Den huvudsakliga utgångspunkten för detta projekt ligger i förstudien - Industriell symbios Uppstart av Industriell symbios i Dals-Ed, Sotenäs, Vänersborg och Åmål (diarienummer MN ), där möjligheter kartlagts, intresse och lärdomar skapats. Ett övergripande mål är att projektet ska skapa konkreta exempel av symbios i näringslivet med fokus på resurser, energi och kompetens. Med erfarenheter från förstudien skall detta ske genom kunskaps- och relationsbyggande aktiviteter, med mål att skapa självgående processer. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

36 Datum (3) Diarienummer MN Projektet ska bidra till detta genom att stimulera: mer resurseffektiva flöden inom energianvändning och råvaruförbrukning i samhället strukturer som på ett bättre sätt tar till vara mänskliga och kunskapsmässiga resurser Konkret ska projektet bidra till direkta samarbeten på respektive ort och mellan orterna. Detta innebär att Sotenäs kommun, Dals-Eds kommun och Falköping kommun ser sig själva som möjliggörare i processen mot ett symbiosliknande näringsliv. Tillsammans med de kommunala lärcentren Det livslånga lärandet i Sotenäs, och Lärcentret i Falköpings och 35 aktörer från näringslivet avser projektet möjliggöra stort kunskapsutbyte, samarbete och en lokal omställning. Detta sker utifrån en inom projektet utvecklad omställningsprocess med tre lokala arbetssätt anpassade efter kommunernas behov, resurser och näringslivssammansättning. Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal nya nätverk eller samarbetsprojekt 3 Antal företag och organisationer i kompetenshöjande aktiviteter inom miljöområdet 40 Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) Totalt Lönekostnader Externa tjänster direktfinansierade Offentliga Externa tjänster direktfinansierade privata Externa tjänster (köpta) Resor Marknadsföring Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv.) Lokaler Övrigt Summa Finansiering (kr) Totalt % Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen Offentlig direktfinansiering Sotenäs kommun Dals-Eds kommun Falköpings kommun Summa offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Medverkande på nätverksträffar Summa privat finansiering Total summa

37 Datum (3) Diarienummer MN Motivering Projektets övergripande syfte är att stärka den lokala samverkan för att öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle. Projektet kan ses som ett initiativ som undanröjer hinder och skapar möjligheter för cirkulära flöden. Projektets syfte stämmer därför väl överens med såväl målet i tillväxt- och utvecklingsstrategin VG2020 och det prioriterade området Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan samt Handlingsprogrammet för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster 2014 och det prioriterade området Systemlösningar där affärsmodeller kombineras med produktutveckling för cirkulära flöden. Handläggaren rekommenderar stöd till projektet. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Beslutet skickas till Leif Andreasson leif.andreasson@sotenas.se

38 Ärende 8

39 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Gustaf Zettergren Telefon: E-post: gustaf.zettergren@vgregion.se Till miljönämnden Medel till projektet Passivhuscentrum Västra Götaland 2015 Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 32 procent eller högst kr för medfinansiering av projektet Passivhuscentrum Västra Götaland Miljönämndens beslut gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Miljösekretariatet ska beredas plats i en styrgrupp som kontinuerligt får information och möjlighet att ge feedback på pågående arbete. Sammanfattning av ärendet Sökanden: Passivhuscentrum Västra Götaland Sökt belopp: kronor Projektperiod: till och med Verksamhetens övergripande mål är att sprida kunskap och väcka uppmärksamhet kring frågor rörande energieffektivt byggande, med inriktning passivhusteknik och på så sätt bidra till ett miljömässigt hållbart samhälle. Verksamhetens centrala områden är följande: Utbildning Informationsspridning Studiebesök Kommunalt processtöd Opinionsbildning Rådgivning Innovationsprojekt passivhus Samtliga av ovan nämnda programområden genomsyras av ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv i en strävan att vara ett självklart forum för påverkan och utbyte av idéer och kunskap. Verksamheten är både en plattform som samlar och samarbetar med aktörer och leverantörer inom passivhusmarknaden men också som en resurs för politiker, stadsplanerare, byggherrar, entreprenörer, studenter, konsulter, skolor, privatpersoner. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

40 Datum (3) Diarienummer MN Verksamheten planerar på sikt att breddas och omfatta fler variabler inom miljövänligt byggande. Passivhuscentrum Västra Götaland har under 2014 genomfört en utredning bestående av omfattande omvärldsanalys och intervjuunderlag från branschen och politiker för att utreda behovet av ett nationellt center för hållbart byggande. Utredningen ska fungera som underlag för diskussioner med berörda departement och intressenter. Målet är att under verksamhetsåret 2015 ta fram ett förslag på nationellt center med utgångspunkt i nationella riktlinjer och lagar kring miljövänligt byggande. Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal nya nätverk eller samarbetsprojekt 4 Antal företag och organisationer i kompetenshöjande aktiviteter inom miljöområdet 25 Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) Totalt Lönekostnader Externa tjänster (direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Marknadsföring Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv.) Lokaler Övrigt Summa Finansiering (kr) Totalt % Offentlig kontantfinansiering Alingsås kommun Västra Götalandsregionen Offentlig direktfinansiering - Summa offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Utställare EU-bidrag mm Deltagaravgifter Privat direktfinansiering Summa privat finansiering Total summa Motivering Passivhuscentrum Västra Götalands syfte att verka för fler passivhus och djuprenoverade byggnader handlar i förlängningen om att bidra till en byggnadsstock med låg energianvändning och liten klimatpåverkan. Projektets

41 Datum (3) Diarienummer MN syfte stämmer därför väl överens med såväl målet i Klimatstrategi för Västra Götaland, tillväxt- och utvecklingsstrategin Västra Götaland 2020 och det prioriterade området Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan samt Handlingsprogrammet för hållbar energi och det prioriterade området Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling. Passivhuscentrum Västra Götaland planerar att utveckla verksamheten mot ett nationellt center. Under 2014 medverkade miljösekretariatet till att en Behovsoch Aktörsanalys kring Miljövänligt byggande i Sverige genomfördes. Resultatet av studien visar stort behov av nationell koordinering och samordning av de olika insatser som genomförs inom energieffektivt byggande idag, specifikt gällande Information och rådgivning samt utbildning. En nationell koordinering av olika insatser tros gynna organisationer i Västra Götaland. Västra Götalandsregionens utökade satsning med kronor av finansieringen i jämförelse med 2014 års finansiering skall ge ökade förutsättningar för att skapa ett nationellt center. Handläggaren rekommenderar stöd till projektet. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Beslutet skickas till Carlos Andersson Verksamhetschef Passivhuscentrum Västra Götaland carlos.andersson@passivhuscentrum.se

42 Ärende 9

43 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Hanna Jönsson Telefon: E-post: hanna.m.jonsson@vgregion.se Till miljönämnden Medel till projektet Mikrobiologisk övervakning av biogasanläggningar Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 15 procent eller högst kr för medfinansiering av projektet Mikrobiologisk övervakning av biogasanläggningar. 2. Miljönämndens beslut gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Sammanfattning av ärendet Sökanden: SLU Sveriges lantbruksuniversitet Sökt belopp: kronor Projektperiod: till och med Syftet med projektet är att öka biogasproduktionen i regionen och i Sverige genom att säkerställa stabil och optimerad drift av rötningsanläggningar. Det sker genom utveckling av en ny metod för mikrobiologisk övervakning av rötningsprocessen. Biogasproduktion via rötning kräver ett komplext samspel av olika mikroorganismer och om detta rubbas finns risk för instabilitet, dålig effektivitet och processhaveri. Det innebär stora kostnader för anläggningsägaren och ökar även risken för oönskade metanutsläpp om nedbrytningen i anläggningen blir låg. Många biogasanläggningar drivs idag vid relativt låg belastning och med dåligt utnyttjande av befintlig rötkammarvolym, främst av försiktighet för att inte drabbas av processtörningar. Den nya metoden förväntas till skillnad från dagens övervakningssystem leda till att störningar kan identifieras i ett tidigare skede samt ange hur allvarlig en störning är. Den kan också fungera som ett verktyg i samband med optimering och förändring av drift. Projektet bygger vidare på ett tidigare forskningsprojekt och omfattar utökade analyser på insamlade prover från biogasanläggningar samt på simulerade störningsscenarier i laboratoriereaktorer. Erhållen data ska användas för att utveckla en övervakningsmodell, som senare utvärderas och valideras i valda biogasanläggningar. Metoden kan på sikt tillämpas på alla typer av biogasanläggningar men i dagsläget är det mest rimligt att de större anläggningarna är intresserade, och det är också dessa som är i fokus i projektet. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

44 Datum (3) Diarienummer MN Projektet sker i samverkan mellan universitet och bransch och genomförs av en doktorand under handledning av forskare. Idag finns ingen liknande övervakningsmetod på marknaden så konceptet är helt nytt. Sökande uppskattar att en etablering av den nya metoden på dagens svenska anläggningar skulle öka produktionen med minst GWh/år. Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal nya produkter som har kommersialiserats Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt Antal privata och/eller offentliga företag som samverkar Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) Totalt Lönekostnader Externa tjänster, direktfinansierade offentliga Externa tjänster, direktfinansierade privata Externa tjänster, köpta Resor Marknadsföring Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv.) Lokaler Övrigt Summa Finansiering (kr) Totalt % Offentlig kontantfinansiering Energimyndigheten Västra Götalandsregionen, MN SLU Offentlig direktfinansiering SLU Summa offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Summa (underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel) Privat direktfinansiering SBI, Tekniska Verken, Borås Energi och Miljö och Göteborg Energi Total summa

45 Datum (3) Diarienummer MN Motivering Genom att effektivisera rötningsprocessen leder projektet till ökad förnybar energiproduktion (biogas), effektivare kretsloppsinriktad avfallsbehandling och ökat samspel mellan stad/land när rötresten används som gödningsmedel på åkermark. En vidareutvecklad övervakningsmetod skulle på sikt kunna kommersialiseras och därmed bidra till utvecklingen av nya produkter och tjänster. På så sätt bidrar projektet till flera av de prioriterade frågorna i Västra Götaland Projektet ligger i linje med programmet för biogasutveckling i Västra Götaland, då det både ger en ökad biogasproduktion och på sikt förbättrade ekonomiska villkor för biogasproducenterna. Biogas Västs nätverk efterfrågar ökat kunskapsoch erfarenhetsutbyte i drift- och processrelaterade frågeställningar. Projektet är ett bra ett exempel på samarbete mellan forskning och bransch där befintliga anläggningar få hjälp av senaste forskningen att lösa ett problem de har och forskningen använder prover från verkliga anläggningar för att kunna vidareutveckla sin metod. Det är en styrka att tre av de fyra biogasproducenter som deltar i projektet, har anläggningar i Västra Götaland. Det finns via projektledaren också en naturlig koppling till den överenskommelse som nyligen tecknades mellan SLU i Skara och VGR, vilket säkerställer en bredare nytta och spridning av resultat i Västra Götaland både via SLU, Biogas Väst och andra kanaler och nätverk. Inom den överenskommelsen finns projektmedel avsatta för biogasprojekt, men de ska nyttjas specifikt för biogasproduktion på gårdsnivå och därför är det inte rimligt att använda dessa för projektet Mikrobiologisk övervakning i dess nuvarande fas. Projektperioden på fyra år motiveras med att genomförandet förutsätter att en doktorand anställs och då krävs fyra års finansiering. Huvuddelen av finansieringen söks från Energimyndigheten och projektet beskrivs på samma sätt i ansökan till VGR som till dem. Det förklarar nivån på OH-kostnader och varför materialkostnader finns med i budgeten då detta ligger i linje med Energimyndighetens riktlinjer. Handläggaren rekommenderar att ansökta medel avsätts till projektet. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Beslutet skickas till Anna Schnürer SLU Box Uppsala Göran Fock, Regionutvecklingssekretariatet

46 Ärende 10

47 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Hanna Jönsson Telefon: E-post: Till miljönämnden Skattebefrielsen för biogas Förslag till beslut 1. Miljöchefen får i uppdrag att skyndsamt planera för agerande i frågan om framtida skattebefrielse för biogas. Sammanfattning Skattebefrielsen för biogas gäller till utgången av 2015, för biogas till transportsektorn. Det innebär osäkra ekonomiska villkor för biogasutvecklingen i dagsläget. Regeringens utgångspunkt är att undersöka om skattebefrielsen kan ersättas med ett kvotpliktssystem. Biogasbranschen ser en stor risk med att inkludera biogas redan 2016 i ett kvotpliktsystem eftersom de gasformiga bränslena ännu inte har samma förutsättningar på marknaden som de flytande förnybara drivmedlen. Branschen vill istället ha en förlängd skattebefrielse för biogas till 2020 och menar att det finns argument och en framkomlig väg för detta, om regeringen vill driva frågan på EU-nivå. Skattebefrielsen upphör efter 2015 Skattebefrielsen för biogas gäller till utgången av 2015, för biogas till transportsektorn. Detta ger i dagsläget osäkra ekonomiska villkor för biogasutvecklingen. Utgångspunkten för den svenska politiken har hela tiden varit att skattebefrielsen för biogas (och även andra biodrivmedel) skulle förlängas till och med utgången av Nya statsstödsregler och en ny syn på koldioxidskatt inom EU har dock medfört att kommissionen inte vill godkänna den svenska skattebefrielsen för biodrivmedel längre än till utgången av Regeringens utgångspunkt är nu att undersöka om skattebefrielsen kan ersättas med ett kvotpliktssystem. Avsikten är att ett nytt system ska vara på plats den 1 januari Näringsdepartementet har därför i uppdrag att snabbutreda konsekvenserna av ett kvotpliktsystem baserat på växthusgasminskning. Förslaget beräknas komma ut på remiss tidigt i vår. Det ska omfatta både låginblandande 1, höginblandade 2 och rena 3 biodrivmedel. I det tidigare förslaget på kvotpliktsystem för biodrivmedel som regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2014 och 1 Inblandning av en låg andel förnybart drivmedel i bensin eller diesel enligt en viss specifikation för respektive bränsle, t ex 5 volymprocent etanol i bensin. 2 Inblandning av en hög andel förnybart drivmedel, t ex E85 som består av 85 volymprocent etanol och resten bensin. 3 Består av 100 volymprocent förnybart biodrivmedel Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: Info.miljo@vgregion.se

48 Datum Diarienummer MN (3) som skulle införts den 1 maj i år, skulle endast en viss andel av all bensin och diesel utgöras av biodrivmedel dvs. låginblandning. Det trädde aldrig i kraft eftersom Sverige inte fick statsstödsgodkännande från kommissionen. Branschen prioriterar förlängd skattebefrielse framför kvotplikt Branschaktörerna inom biogasområdet ser en stor risk med att inkludera biogas redan 2016 i ett kvotpliktsystem. Detta eftersom branschen fortfarande är ung, produktionskostnaderna är fortfarande relativt höga och de gasformiga bränslena har ännu inte samma förutsättningar på marknaden som de flytande förnybara drivmedlen har. Branschen driver därför linjen att biogas inledningsvis bör hållas utanför kvotpliktsystem utifrån ovanstående argument. Istället vill de se en förlängd skattebefrielse för biogas till 2020 och menar att det finns argument och en framkomlig väg för detta, om regeringen beslutar att driva frågan på EU-nivå. Frågan måste i så fall in i vårbudgeten och är en tillfällig lösning för just biogasen, i väntan på att kvotpliktsystemets ambition växlas upp till den nivå som krävs för att fungera som drivkraft även för biogasen. Om skattebefrielsen för biogas inte förlängs blir konsekvenserna bl.a.: Inga fler investeringar kommer troligtvis att göras inom biogasområdet. Redan gjorda miljardinvesteringar i biogasanläggningar och infrastruktur lokalt och regionalt ofta med finansiering från stat och EU riskerar att gå förlorade. Sverige förlorar en grön ledarposition inom biogas. Sverige utmärker sig i Europa bl.a. genom att mer än 50 procent av den biogas som produceras används inom transportsektorn. Dessutom är 98 procent av biogasen baserad på avfall och restprodukter. Kommunernas arbete med ökad insamling av matavfall försvåras om avfallet inte går till biogasproduktion. Lantbruket förlorar en lovande inkomstkälla. Både branschen, regioner och kommuner prioriterar just nu denna fråga starkt. Branschorganisationen Energigas Sverige, där Västra Götalandsregionen är medlem, arbetar intensivt med att samla branschens argument, ta fram underlag till och diskutera lösningsförslag med berörda departement, enskilda politiker och regeringen. Branschen är överens om att prioritera förlängd skattebefrielse framför kvotplikt. Region Skåne stöder och deltar i Energigas Sveriges strategi och arbete. Region Skåne har även lyft frågan inom avsiktsförklaringen om biogas med Västra Götalandsregionen för att driva frågan tillsammans regionalt, nationellt och på EU-nivå. I Göteborg Stads nya klimatprogram finns mål för en ökad produktion av biogas till 1,2 TWh Frågan om förlängd skattebefrielse är avgörande och Göteborg Energi deltar aktivt i Energigas Sveriges arbete. De ser det också som viktigt att driva frågan tillsammans med Västra Götalandsregionen ur ett västsvenskt perspektiv.

49 Datum Diarienummer MN (3) Viktig fråga för Västra Götaland Västra Götaland är en ledande region internationellt inom biogasområdet. Satsningar och investeringar har gjorts sedan 1990-talet i både en väl utbyggd infrastruktur och i produktionsanläggningar dels för hantering av matavfall och avloppsslam hos kommuner och dels för hantering av gödsel och återföring av näringsämnen inom lantbruket. Dessutom finns GoBiGas-projektet som prioriterats av EU-kommissionen och fått omfattande ekonomiskt stöd. Västra Götalandsregionen hanterar hittills denna fråga på miljösekretariatet inom ramen för programmet för biogasutveckling i Västra Götaland. Frågan ligger i linje med den nationella påverkansagendan område klimat. Dialog förs med Region Skåne och Göteborg Energi. Parallellt har projektmedel beviljats tillsammans med branschen för att förstärka Energigas Sveriges insats under den kritiska perioden november april Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef

50 Ärende 11

51 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Peter Holmberg Telefon: E-post: peter.holmberg@vgregion.se Till miljönämnden Långsiktig plan för Göteborgs botaniska trädgårds verksamhet Förslag till beslut Miljönämnden föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner den långsiktiga planen för Göteborgs botaniska trädgårds verksamhet. Miljönämnden beslutar följande för egen del: 1. Miljönämnden anser för egen del att uppdraget från regionfullmäktiges budget 2014 om att ta fram en långsiktig plan för Göteborgs botaniska trädgårds verksamhet är slutfört. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige gav i budget 2014 i uppdrag till miljönämnden att i samråd med styrelsen för Göteborgs botaniska trädgård ta fram en långsiktig utvecklingsplan för verksamheten. Processledaren för arbetet har i samråd med styrgruppen tagit fram en nulägesbeskrivning av trädgårdens verksamhet, kompletterad med en lokalförsörjningsplan och en teknisk försörjningsplan. Styrgruppen överlämnar rapporten och anser därmed att dess uppdrag är slutfört. Styrgruppen önskar understryka att det råder osäkerhet kring vissa fastighetsinvesteringar samt investeringar som rör teknisk försörjning och kostnader kopplade till dessa. De kostnadsuppskattningar som återfinns i förstudier som hänvisas till i rapporten är preliminära. Därför har det inte varit möjligt att göra en slutgiltig kostnadsuppskattning inom ramen för uppdraget. Abbas Zarrinpour Styrgruppsordförande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

52 Västra Götalandsregionen 2 (2) Bilaga 1. Rapport: Långsiktig utvecklingsplan för Göteborgs Botaniska Trädgård daterad Beslutet skickas till Regionstyrelsen, för hantering inför regionfullmäktige regionstyrelsen@vgregion.se Efter regionfullmäktiges beslut: Styrelsen för Göteborgs botaniska trädgård för kännedom, mari.kallersjo@vgregion.se samt Miljönämnden för kännedom katrin.urback@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

53 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 1(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Långsiktig utvecklingsplan för Göteborgs Botaniska Trädgård DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

54 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 2(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Sammanfattning Bakgrund Det finns ett av Regionfullmäktige definierat behov av att ta ställning till vad Göteborgs Botaniska Trädgårds (GBT) verksamhetsinnehåll på lång sikt ska utgöras av samt att säkerställa att uppdraget till verksamheten är anpassad till de ekonomiska förutsättningarna. Planen som tas fram ska enligt uppdraget omfatta en 10-årsperiod. Syfte Syftet med denna handling är att beskriva Botaniska trädgårdens verksamhet avseende verksamhetsinnehåll, investeringsbehov samt ekonomiska förutsättningar de kommande 10 åren. Den långsiktiga planen syftar till att utgöra ett underlag för visionen för utvecklingen av verksamheten över tid. Resultat I denna handling presenteras en nulägesbeskrivning av Trädgårdens verksamhet. Beskrivningen görs utifrån verksamhetens uppdrag, förutsättningar och behov där den yttre miljön samt de byggnader som finns i Trädgården får särskild uppmärksamhet. Underhållet är eftersatt och stora behov av justeringar finns i verksamheten. Den framtagna lokalförsörjningsplanen och den tekniska försörjningsplanen spelar en central roll för Trädgårdens framtida verksamhet. En palett av framgångsrika, spännande och inspirerande verksamheter beskrivs liksom dess påverkan på invånarna i Västra Götalandsregionen Skötselbehoven i Trädgården framställs liksom den nuvarande ekonomiska situationen verksamheten befinner sig i. I det avsnitt i handlingen som berör förutsättningarna för att kunna bibehålla Trädgårdens verksamhet över 10 års tid beskrivs förutsättningar som med nödvändighet behöver infrias avseende ekonomi, personal och yttre miljö samt byggnader. Betydelsen för Trädgården att planerade investeringar i ersättningsbyggnader samt rena markarbeten och förutsättningar kring detta belyses. Avslutningsvis beskriver handlingen mycket kortfattat de mera visionära framtidsmålen som verksamheten ser som fokusområden för att ytterligare stärka sin ställning i Västra Götalandsregionen och för att kunna nå sin engagerande och mäktiga vision: Där kunskap och skönhet möts, där växer det goda livet. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

55 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 3(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Framtida fokusområden I arbetet har det framkommit några utvecklingsområden med särskild potential för Trädgården. De områden som belyses i dokumentet behöver utredas och förfinas men beskrivs i dokumentet som områden med stora påverkansmöjligheter. Avseende restaurangverksamheten handlar det till stora delar om möjligheterna att samverkan med andra regionala verksamheter samt att skapa en tydlig ekologisk profil. En broförbindelse mellan Sahlgrenska Sjukhuset och Vitsippsdalen en stark faktor för ökad tillgänglighet för anhöriga, patienter och personal, som bedöms ha en positivt bidragande påverkan på folkhälsan. Genom en broförbindelse bedöms Trädgården på ett tydligt sätt kunna utgöra en plats för återhämtning och reabilitering. Andra områden som lyfts fram är att öka turismen bl.a. genom publika evenemang, riktade mot särskilda målgrupper. Trädgårdens möjligheter att bidra till en ökad medvetenhet kring pågående klimatförändringar och andra miljöaspekter bedöms som stora. Att vara framstående inom forskning och utveckling inom områdena botanik och taxonomi samt andra för trädgården relevanta områden bedöms vara en annan framgångsfaktor. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

56 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 4(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE... 2 RESULTAT... 2 FRAMTIDA FOKUSOMRÅDEN INLEDNING VISION VERKSAMHETSIDÉ Vad är en botanisk trädgård? Botaniska trädgårdar i Sverige UPPDRAG ALLMÄN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN ORGANISATION VERKSAMHETSINNEHÅLL Samlingar och forskning Kunskapsspridning Samhällsnytta, evenemang NULÄGESBESKRIVNING EKONOMISK NULÄGESBESKRIVNING Personal Driftsekonomi Investeringsplan/budget Extern finansiering BESKRIVNING AV YTTRE MILJÖ Skötselbehov LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN Förvaltning av byggnader och mark TEKNISK FÖRSÖRJNINGSPLAN Vatten Spillvatten Dagvatten El Uppvärmning Opto Telefoni Huvudväg PLAN FÖR BIBEHÅLLEN VERKSAMHET EKONOMISK BESKRIVNING Personalbehov/kompetensbehov Driftsbudget Investeringsbudget Extern finansiering DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

57 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 5(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN Investeringsbehov fastigheter Investeringsbehov för mediaförsörjningssystem, TEKNISK FÖRSÖRJNINGSPLAN Investeringsbehov yttre miljö GAP-ANALYS Förbättringsområden och aktiviteter FRAMTIDSLÄGE UTVECKLINGSOMRÅDEN MED SÄRSKILD POTENTIAL Framtidsarbete med målsättningar för Göteborgs Botaniska Trädgård BILAGOR DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

58 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 6(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Inledning 0.1 Vision Där kunskap och skönhet möts, där växer det goda livet. 0.2 Verksamhetsidé Vad är en botanisk trädgård? Enligt BGCI (Botanic Gardens Conservation International), ett samarbetsorgan som verkar inom ramen för konventionen om biologisk mångfald (1992), kännetecknas en botanisk trädgård av: Ett långsiktigt uppdrag Samlingar av levande växter En underliggande vetenskaplig grund för samlingarna Korrekt dokumentation av samlingarna Aktivt arbete med samlingarna Öppen för allmänheten Kunskapsöverföring till andra trädgårdar, institutioner och allmänheten Utbyte av frön eller annat material med andra botaniska trädgårdar och forskningsinstitutioner Forskning relaterad till växterna i samlingen. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

59 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 7(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Internationellt brukar man också tala om att botaniska trädgårdar arbetar med tre perspektiv: Växtsamlingar, forskning Trädgård Kunskapsspridning Samhällsnytta, evenemang Bild 1, Botaniska trädgårdens perspektiv Triangelns yta representerar själva trädgården, vilken utgör en grund och en förutsättning för de olika perspektiven Botaniska trädgårdar i Sverige I Sverige finns fyra botaniska trädgårdar, i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg. Därutöver finns besläktade institutioner som exempelvis Fredriksdals friluftsmuseum och Alnarpsparken. Uppsala universitet är huvudman för de Linneanska trädgårdarna, Lunds universitet är huvudman för Lunds botaniska. Bergianska trädgården i Stockholm har ett delat huvudmannaskap mellan Stockholms universitet och Kungliga vetenskapsakademin. Göteborgs botaniska inrättades av Göteborgs stad 1923, men huvudmannaskapet togs över 1999 av Västra Götalandsregionen. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

60 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 8(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Uppdrag Göteborgs botaniska trädgård har till uppgift att: utforska, förmedla och väcka intresse för växtvärldens mångfald vara en vetenskaplig institution med botanisk forskning och hortikulturellt utvecklingsarbete på hög internationell nivå utgöra ett attraktivt besöks- och rekreationsområde med publika arrangemang. Botaniska skall utveckla naturens och trädgårdens bidrag till en god livsmiljö och har en viktig roll när det gäller kunskap och informationsspridning om effekter som klimatförändringarna har, och de nya förutsättningarna som förändringarna för med sig för den biologiska mångfalden. Styr- och måltal: Antal besökare. Antal skolbarn som deltagit i aktiviteter. Antal deltagare vid Gröna Rehab DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

61 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 9(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Allmän beskrivning av verksamheten 1.1 Organisation Göteborgs botaniska trädgård invigdes Trädgården tillhörde ursprungligen Göteborgs stad, men i samband med regionbildningen 1999 togs verksamheten över av Västra Götalandsregionen. Verksamheten leds av en utförarstyrelse, med Miljönämnden som beställare. Den ekonomiska redovisning som presenteras i planen utgår från de ekonomiska ansvar som de var definierade under tidigare organisation. Efter en omorganisation hösten 2014 består förvaltningen av fyra enheter under förvaltningschefen (prefekt): Gemensamt stöd, Gestaltning och skötsel, Samlingar och forskning, samt Rehabilitering, kommunikation och lärande. 1.2 Verksamhetsinnehåll Samlingar och forskning Växtsamlingar De omfattande och väldokumenterade växtsamlingarna i Göteborgs botaniska trädgård är unika för Nordeuropa i sin i omfattning i art- och individantal. Samlingarna har främst byggts upp genom egna insamlingsresor, bl. a till Japan, Kina, Iran, Afghanistan och Ecuador och genom fröutbyte med andra botaniska trädgårdar. Bland särskilt viktiga samlingar finns idag orkidéer, lök- och knölväxter, kuddvivor, östasiatiska träd och buskar samt Rhododendron. Flertalet växter har hämtas från det vilda men trädgården har också viktiga samlingar av kulturellt ursprung, som ex klonarkiv av svenska potatis- eller äppelsorter eller växter utvalda från Programmet för odlad mångfald. Det vetenskapliga värdet påverkas av om växten har en känd proveniens, d.v.s. att vi vet när, var och av vem den insamlades. Eftersom det handlar om levande organismer är de olika exemplaren genetiskt olika och botaniska trädgårdar fungerar därför också som genbanker. Det innebär att en planta med samma artnamn som en annan inte är lika eller utbytbara. Hortikulturellt värde har särskilt växter som är både estetiskt tilltalande och har goda odlingsegenskaper som passar vårt klimat. Växtsamlingarna har även ett pedagogiskt värde. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

62 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 10(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Det ekonomiska värdet på Botaniskas växter är svårt att uppskatta. Många växter är oersättliga. Men ett sätt att beräkna ekonomiskt värde är att utgå från vad det skulle kosta att bygga upp en ny, liknande samling från grunden. Bakom varje odlad växt döljer sig ofta en mycket stor arbetsinsats: en insamlingsresa till annat land, omfattande frösådder, utskolning av småplantor och prövning av odlingsbarheten. Eftersom det handlar om vilda växter finns inga skötselråd att tillgå och hundratals frösådder kanske slutligen resulterar i en enda planta. Fleråriga växter och träd kräver regelbunden skötsel och vårdas under många år. Om man idag skulle vilja bygga en trädsamling motsvarande vår nuvarande (Arboretet) skulle arbetet ta minst 10 år och kostnaden skulle sannolikt hamna på mellan 80 och 120 miljoner. Växtsamlingarna använd för undervisning på alla nivåer och av forskare inom bl. a växtsystematik, genetik, växtfysiologi, kemi, hortikultur och skogsbruk. Bild 2, Det unika Påsköträdet DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

63 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 11(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Insamlingsresor Insamlingsresor är av största vikt för att upprätthålla och utveckla växtsamlingarna och de är ett led i arbetet med att utforska och bevara den biologiska mångfalden. Inte sällan upptäcks ny arter. Idag krävs ofta särskilda insamlingstillstånd från olika länder och de förutsätter ett nära samarbete med lokala botanister. En institution som ex den botaniska trädgården i Kew deltar i ett 40-tal växtexpeditioner årligen. Botaniska har under den senaste fem åren deltagit i två expeditioner, 2011 till Kaukasus och Mexiko. Resorna finansierades genom donationsmedel, stipendier och via Hamburgs botaniska trädgård. Bild 3, Insamling av växter, Kaukasus 2011 Fröutbyte Ett aktivt fröutbyte är en förutsättning för en botanisk trädgård. Från Botaniska ges ett s.k. Index Seminum ut varje år, vilket listar de fröer som finns tillgängliga. Tack vare Botaniskas unika samlingar och kunniga personal kan ett högkvalitativt utbud erbjudas, och intresset från andra trädgårdar är stort. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

64 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 12(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Forskning Idag finns inget utrymme för forskningsfinansiering inom trädgårdens egna medel. Den forskning som bedrivs av anställda är externt finansierad via anslag från nationella och europeiska forskningsråd, eller av olika universitetsinstitutioner. Bland senare tids forskningsprojekt kan nämnas: The Past, Present and Future of Neotropical Biodiversity Alexandre Antonelli (finansierat via Vetenskapsrådet och European Research Council). Naturen minskar stress Eva Sahlin (doktorand, ej anställd vid GBT, finansierad 2 år via särskilt anslag från VGR, 2 år via Sveriges lantbruksuniversitet). Klimatförändringar och ozonskador på växter Jenny Klingberg (doktorand, finansierad av Göteborgs universitet). Sveriges kulturväxter namn Björn Aldén, delfinansierad av Formas och Sveriges lantbruksuniversitet. Göteborgs botaniska trädgård har ett samarbetsavtal med Göteborgs universitet och trädgårdens prefekt är även adjungerad professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap. I uppdraget som professor ingår examination och handledning av forskarstuderande, sakkunniggranskning och undervisning. Samarbetet mellan trädgård och universitet innefattar även viss odling av växter för forskning och undervisning. Trädgårdens miljöer används också i undervisningen. I gengäld har trädgården möjlighet att utnyttja bibliotek och föreläsningssalar vid universitetet. Samarbetet är särskilt aktivt med Institutionen för biologi och miljövetenskap, men i ökande utsträckning också med Institutionen för kulturvård och Institutionen för pedagogik och didaktik. Andra samarbetspartners är Institutet för stressmedicin, VGR, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp, samt universitet och forskningsinstitutioner i Brasilien, Argentina, Ecuador och Tyskland. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

65 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 13(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Bild 4, Paeonia wendelboi, en ny art beskriven 2014 från en av Botaniskas insamlingar. Hortikulturell utveckling Hortikulturell utveckling innebär att erbjuda inspiration, kunskap och nytt växtmaterial för trädgårdsodling. Även här har insamlingsresor en stor betydelse för att kunna identifiera växter som kan lämpa sig för odling i vårt klimat. Insamlade frön provodlas och testas. Egenskaper som bedöms är härdighet, resistens mot sjukdomar och parasiter, odlings- och skötselbehov samt miljömässiga och estetiska värden. Ett exempel på ett prydnadsträd som har sitt ursprung från Botaniska är Katsura, ett japanskt träd som idag återfinns i många miljöer, såväl offentliga som privata. Katsuran växer i stora delar av Japan men den är en särskild genetisk form med ursprung från Hokkaido som är härdig och har goda odlingsegenskaper för svenska förhållanden. Moderplantan till de E- plantor som säljs i handeln idag kan beskådas i vår trädsamling (Arboretet). Bild 5. Trillium grandiflorum Gothenburg Pink Strain. Ett annat exempel på nytt växtmaterial introducerat från Botaniska. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

66 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 14(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Bild 6. Hortikulturell utveckling kan också innebära att använda växter på nya sätt, i spännande kompositioner, som ex i Botaniskas sommarblomsplanteringar Kunskapsspridning Folkbildning Botaniska arbetar aktivt med folkbildning på många sätt: Guidade visningar, demonstrationer eller föreläsningar exempel på ämnen som behandlas är ekologisk grönsaksodling, Krav- och rättvisemärkning, biologisk bekämpning, biologisk mångfald, klimatförändringar och deras konsekvenser, grön rehabilitering, samt utomhuspedagogik. En del av Botaniskas trädgårdsanläggningar, ex köksträdgården och perennrabatterna, är särskilt utformade för att inspirera och förmedla kunskap till odlare, såväl privata som offentliga. Utställningar ger både kunskap och upplevelser. Exempel på utställningar under senare år är Japans växtvärld, köttätande växter, Julens kryddor, samt Ökenliv. Studiebesök nedslag i olika delar i verksamheten. Exempel på grupper som besöker oss är samordningsförbund, ideella organisationer, amatörsällskap, politiker och beslutsfattare, myndigheter, naturvårdare, SFI och inte minst Västra Götalandsregionens egna verksamheter. Konferenser. Exempel på konferenser där vi varit huvudarrangör är Natur, trädgård, hälsa och livsstil 2010, Utomhuspedagogik - barn och DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

67 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 15(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg hälsa Botaniska har också varit medarrangör för Systematikdagarna-forskning om biologisk mångfald 2010 och 2014, tillsammans med Göteborgs universitet och Göteborgs naturhistoriska museum. Förvaltningens medarbetare är också ofta inbjudna som föredragshållare på olika konferenser, både inom och utom Sverige. Böcker och skrifter Under åren har ett flertal skrifter och böcker getts ut, delvis på eget förlag. Några exempel: Bild 7, Lanskapsarboretet Bild 8, Gröna Rehab Bild 9, Kryddor I folkbildande aktiviteter deltar dels Botaniskas egen personal, men också anställda vid universitetet, kulturutövare, hantverkare och inbjudna experter. Botaniska har också ett aktivt samarbete med Studiefrämjandet. Barn- och ungdomsverksamhet Botaniska tar varje år emot barn i olika aktiviteter. Utöver det besöks trädgården av många skolklasser och familjer som kommer hit på egen hand. Till deras hjälp finns studiehandledningar på vår hemsida samt undervisningsmaterial att låna från butiken. Samarbeten GU, Naturhistoriska, Göteborgs kommun, Bräcke diakoni m fl. Skolprogrammet erbjuder för närvarande 18 olika lektionsteman anpassade för åldrar från fyra år och uppåt. Andra aktiviteter genomförs under skollov, i samband med Vetenskapsfestivalen, eller i samarbete med Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

68 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 16(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Merparten av skolorna som bokar in lektioner kommer från Göteborgsområdet. Sedan 2013 finns i trädgården en skolträdgård där barn kan få uppleva glädjen att skörda det man själv planterat. Under 2013 gjordes en särskild satsning på elever från Göteborgs östra stadsdelar. Under 2014 gjordes en satsning på elever med särskilda behov/funktionshinder. Botaniska arbetar även med utbildning av lärare. Under 2013 anordnades bl. a en välbesökt konferens med temat Barn, natur, hälsa. Den pedagogiska verksamheten söker kontinuerligt projektmedel för att utveckla verksamheten. Sedan 2011 har 1,2 mkr erhållits vilka möjliggjort uppbyggnaden av skolträdgård och inneburit att ytterligare en 50 % pedagog har kunnat anställas under merparten av 2013 och Samhällsnytta, evenemang Rekreation, folkhälsa Botaniska trädgården erbjuder en både stimulerande och rofylld miljö för rekreation. Även den som inte har ett specialintresse för växter kan njuta av färg och form och låta blicken vila i ett vackert landskap. Botaniskas styrka är förmågan att blanda skönhet och kunskap, och ta till vara såväl estetiska, pedagogiska och vetenskapliga aspekteter. Bland besökare som utnyttjar möjligheten finns personal, patienter och patientanhöriga från Sahlgrenska sjukhuset. Även Stressmedicin använder trädgården för sin verksamhet. För att öka tillgängligheten har under senare år fler vilplan skapats med bra utformade sittplatser. Audioguider med avspänningsövningar erbjuds gratis via mobilen. Under den varma årstiden anordnas övningar i Tai Chi. Allt fler forskningsresultat visar på en koppling mellan barns möjlighet att vistas utomhus och deras hälsa. En forskningsöversikt över området har tagits fram av trädgårdens pedagog, och den finns att ladda ner via hemsidan. Botaniskas skolverksamhet erbjuder både lektioner utomhus och utbildning för lärare i utomhuspedagogik. Gröna Rehab Gröna Rehab var under ett projekt, men är nu en permanent verksamhet. Verksamheten är belägen i Trädgårdsmästarbostaden i Lilla Änggården, cirka en kilometer söder om Botaniska trädgården i Göteborg. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

69 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 17(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Gröna Rehab riktar sig till Västra Götalandsregionens anställda, som har eller är i riskzonen för en stressrelaterad sjukdom eller en depression. Verksamheten bygger på den forskningsbaserade kunskapen om trädgårdens och naturens goda förmåga att ge återhämtning och stressreduktion, i kombination med etablerade metoder inom sjukgymnastik, arbetsterapi och psykoterapi. Gröna Rehab erbjuder också kurser i stresshantering i ett förebyggande syfte. Gröna Rehab har också en viktig uppgift som inspiratör och spjutspetsverksamhet. Genom att sprida information om verksamheten och naturens och trädgårdens goda möjligheter till återhämtning skapas förutsättningar för en bättre folkhälsa. Ett nära samarbete med kommuner och samordningsförbund har resulterat i uppbyggnad av liknande verksamhet på många platser i och utanför regionen. Intresset för grön rehabilitering är fortsatt lika stort. Varje vecka kommer personer och organisationer från såväl Sverige som andra länder på studiebesök. Verksamhetens resultat utvärderas av Institutet för stressmedicin. I den senaste utvärderingen (2014) visas att de redan tidigare utmärkta resultaten ytterligare förbättrats (se bild 8). Forskning som bedrivits av den doktorand som varit knuten till projektet fram till 2014 visar också på dokumenterat goda resultat för såväl rehabilitering som förebyggande stresshantering. Bild 10, Resultat Gröna rehab Besöksmål, turism Botaniska trädgården är ett av Västra Götalands största besöksmål och besöks av ca personer/år. Trädgården har ett starkt varumärke och olika utvärderingar visar att verksamheten är populär och att inger förtroende. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

70 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 18(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Förtroendet för verksamheter inom Västra Götalandsregionen 2010 SOM Bild 11, Förtroende för Verksamheter i VGR SOM-institutets rapport 2012 Bild 12, SOM-institutets undersökning kring populära resmål DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

71 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 19(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Besöksundersökning Växthus sommaren 2014 Bild 13, Besöksundersökning HUI I Hållbar besöksnäring (idag Welcome Sweden) gavs trädgården följande omdöme 2012: In isolation, the gardens are unquestionably already at the 5 star standard. Having set such a high standard with the main focus of the visitor experience I suggest the aspiration for all other parts of the site should be to achieve a matching standard in order to achieve a 5 star award overall. On this occasion the overall score is 61% which equates to a 3 star award (50 64%). For each level of award there are certain scores that must also achieve a minimum. These include housekeeping and staff friendliness and efficiency. On this occasion the scores for toilet housekeeping and restaurant staff fall below this level. Sedan utvärderingen har nya besökstoaletter byggts i entréområdet. För att utvecklas som besöksmål ingår Botaniska i olika samarbeten: Göteborgs Lustgårdar är samlingsnamnet för ett långsiktigt samarbete i Västra Götalandsregionen med syfte att lyfta fram unika trädgårdskvaliteter i några av Norra Europas främsta park- och trädgårdsanläggningar samt befästa regionen som ett av Norra Europas främsta turistmål. Projektet är ett kommunalt och DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

72 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 20(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg regionalt samverkansprojekt mellan Botaniska trädgården, Gunnebo slott, Liseberg och Park och natur i Göteborg. Målbilden är att Göteborgs Lustgårdar långsiktigt ska bidra till den gröna stadsutvecklingen av stad och region och bidra till att skapa attraktiva platser att bo, leva och verka i, samt att besöka. Projektet skall utveckla en reseanledning av det nationellt och internationellt stora intresset för trädgård och långsiktigt stärka bilden av den gröna regionen. Göteborgs gröna hjärta består av Botaniska trädgården, Slottsskogen och Göteborgs Naturhistoriska Museum. Här finns vackra och skiftande miljöer som bjuder på lika delar rekreation, aktiviteter och underbara naturupplevelser för hela familjen i ett av Europas största urbana grönområden. Swedish Society of Public Parks and gardens är ett nätverk som består av 27 st. av Sveriges främsta publika parker och trädgårdar. Syftet med nätverket är att visa den kulturskatt som Sverige har och dra till sig alltmer besökare och uppmärksamhet både inom och utanför Sverige. Butiken har en mycket viktig roll för stärka Botaniska som besöksmål. Varuutbudet har en stark koppling till verksamheten och aktuella aktiviteter och en uttalad ekologisk prägel. Särskilt populär är försäljningen av trädgårdens egna växter och fröer. Butiken fungerar också som besökscentrum och sköter information till besökare, utlåning av elrullstol, flaggning, besökstoaletter och försäljning av årskort och biljetter. Restaurangen i trädgården hyrs ut av Västfastigheter till en privat entreprenör. Det är en helt privat rörelse som alltså inte är upphandlad av regionen. Botaniska trädgården har dialog med verksamheten men inget reellt inflytande. I planeringen inför byggande av nytt besökscentrum finns en restaurang inplanerad. Tanken är att den skall spegla Botaniska trädgårdens verksamhet och Västra Götalandsregionens värderingar. Sociala arrangemang Botaniska erbjuder också en välkomnande mötesplats för alla åldrar. Till skillnad från många andra botaniska trädgårdar är det här fritt fram att använda gräsytor för picknick tillsammans med släkt och vänner. Många privatpersoner firar födelsedagar, bröllop eller barndop här. Bland egenarrangerade evenemang kan nämnas den traditionella Nallepicknicken eller den nyetablerade Körsbärspicknicken. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

73 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 21(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Miljöarbete Miljöarbetet bedrivs enligt de riktlinjer för miljöledning som formulerats av Västra Götalandsregionen. Vid förvaltningen finns ett särskilt starkt fokus på information om och bevarande av biologisk mångfald. I samarbete med Göteborgs universitets sprids även information om ekosystemtjänster. Förvaltningen har ett särskilt uppdrag att sprida kunskap om hur det förändrade klimatet påverkar växtligheten. Även här finns ett samarbete med Göteborgs universitet och med Svenska fenologinätverket vid Sveriges lantbruksuniversitet. Botaniska har sedan 2010 en egen klimatstation som kan följas via Skolvädernätet Arena för kultur Botaniska trädgården samverkar med en rad aktörer inom Kulturområdet: Offentliga verksamheter som Västarvet, Kultur i Växt eller regionens kommuner; enskilda utövare inom måleri, skulptur, musik, dans, teater, ljudinstallationer med mera. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

74 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 22(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Nulägesbeskrivning 2.1 Ekonomisk nulägesbeskrivning Personal Vid trädgården finns idag 43 tillsvidare anställda. Fem personer delfinansieras via lönebidrag. Varje år anställs säsongsarbetare. Utöver det förekommer tillfälliga anställningar kopplade till projekt, samt timanställningar med koppling till butik eller utställningar. Förvaltningen tar även emot personer med särskilt anställningsstöd, samt praktikanter. Antalet tillsvidareanställda har varit relativt konstant under 2000-talet, den enda expansionen Gröna Rehab En viss minskning har skett de senaste åren i samband med att personer som gått i pension ersatts genom köp av tjänster, bl. a från Regionservice. Under senare år har vakanser p.g.a. tjänstledighet eller barnledighet i stort sett inte fyllts. Antal nettoårsarbetare har därför sjunkit från 43,6 till 36,7 under perioden Personalomsättningen är mycket liten. Antalet säsongsanställda minskades kraftigt i början av 2000-talet vilket ledde till en rad besparings- och effektiviseringsåtgärder. Under de senaste åren har antalet säsongsanställda minskat som en konsekvens av besparingar. Medelåldern är 54,5 år. Det innebär att det finns ett stort kunnande som arbetats upp under många år. Samtidigt minskar förmågan att utföra fysiskt tyngre arbetsuppgifter och trots att olika åtgärder vidtagits ser vi hur belastningsskadorna ökar. Under 2014 genomfördes en kompetenskartläggning. Vid förvaltningen finns en rad specialkompetenser vilka är svåra att nyrekrytera. Årsarbetare uppdelat per anställningsform 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0, Tillsvidareanställning Allmän visstid BEA Timavlönad övrigt Bild 14, Årsarbetare per anställningsform DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

75 , Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 23(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg ,00 Årsarbetare och Nettoårsarbetare 44,00 42,00 40,00 38,00 36,00 34,00 32,00 Årsarbetare Netto årsarbetare Årsarbetare Netto årsarbetare Årsarbetare Netto årsarbetare Årsarbetare Netto årsarbetare Bild 15, Årsarbetare och nettoårsarbetare Nettoårsarbetare Sysselsättningsgrad justerad för eventuell ledighetsomfattning där omfattningen på ledigheten minst är en månad. För semester sker ingen justering. 6 Botaniska trädgården Gbg Bild 16, Åldersfördelning DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

76 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 24(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Driftsekonomi Förvaltningen kan sägas ha haft en dolt underskott sedan mitten på 2000-talet, genom att ökade kostnader bara delvis budgeterades, men istället täcktes upp med uttag av fondmedel. Underskottet ökade som ett resultat av ökade kostnader för köpta regionala tjänster (Regionservice), ökande underhållsbehov, samt för att uppskrivningarna av anslaget låg betydligt under verkliga kostnadsökningar (främst i form av avtalsenlig lönerevision för tillsvidare personal). För att nå ett nollresultat 2011 krävdes ett betydligt större fonduttag jämfört med tidigare år. Under 2012 gjordes en genomlysning av fondmedlen vilken visade att så fortsatta uttag i den omfattningen inte var långsiktigt hållbara och heller inte förenliga med fondernas villkor. Ett uttag på 450 tkr rekommenderades. De minskade uttagen ledde till att Botaniska gick in i 2013 med ett negativt kapital om 1 mkr. För att komma tillrätta med obalansen genomfördes stora besparingar under Trots det växte det negativa kapitalet med 600 tkr p.g.a. att den nya hyresnivån visade sig ligga 1 mkr högre än vad som angivits. Ytterligare besparingar genomfördes därför 2014 och tack vara vakanser kunde ett positivt resultat nås. Bild 17, Sammanställning ekonomiskt resultat DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

77 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 25(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Besparingarna innebar permanent nedläggning av delar av trädgården och att skötselnivån inom flera områden sjönk under acceptabel nivå. En ökande arbetsbelastning gav upphov till stress och oro hos all personal. Det höjda ramanslaget (5 mkr) fr.o.m kommer därför att gå till att förbättra arbetsmiljön, återta skötselnivån, och minska sårbarheten. Förvaltningen finansierades under 2014 till 64 % av regionen, 16 % av staten samt 20 % av övriga intäkter (se 2.1.4). Intäkter 2014 Regionanslag Statsanslag Övriga intäkter Bild 18, Fördelning Intäkter Förvaltningens kostnader består till största delen av lön (67 %), av hyra 9 %, finansiella kostnader 1 %, samt övriga kostnader 23 %. Total omsättning 40 mkr. FÖRDELNING KOSTNADER 2014 Personal ordinarie Säsongsanställda Lokal Övr kost/tjänster Finansnetto Bild 19, Fördelning Kostnader 2014 DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

78 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 26(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg De största utgiftsposterna bland övriga kostnader är inköp till butiken och köp av regionala tjänster/system Övriga kostnader Bild 20, Fördelning övriga kostnader. Om gemensamma kostnader som hyra och administration delas upp per verksamhet ser fördelningen ut enligt ovan. Kostnaden för butiken täcks upp genom motsvarande intäkter. Kostnaden för Gröna Rehab och Miljöforskningsinformation täcks av öronmärkta medel som inte kan användas för andra ändamål. Totalkostnader/verksamhet Gröna rehab Miljöinfo Butik Trädgård Botanik Pedagogik Info Bild 21, Totalkostnader/verksamhet DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

79 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 27(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Investeringsplan/budget Yttre miljö Fastigheter Botaniska har en investeringsram på 2 mkr, vilken under senare år har utnyttjats helt. Bland prioriterade områden finns arbetsmiljö och energibesparing. Förvaltningen har sedan två år tillbaka en långsiktig plan för utbyte av maskiner, något som tidigare saknades. Eftersatt underhåll har resulterat i en underhållsskuld. Särskilt allvarlig är situationen i reservatet men även inom trädgården finns omfattande problem med huvudväg, stigar och trappor, dagvatten, dränering, murar och åldrande träd. Även fastigheterna har haft ett eftersatt underhåll. Se lokalförsörjningsplan och nedan Extern finansiering Trädgårdens största intäkt kommer från butiken och försäljning. Entréintäkterna från trädgård och växthus motsvarar ca 1 mkr/år. Bland övriga större intäkter finns Arbetsmarknadsstöd, forskningsbidrag, donationsmedel och bidrag från Botaniskas vänner Externa intäkter - brutto Bild 22, Externa intäkter DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

80 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 28(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Projektmedel Botaniska söker kontinuerligt pengar från olika finansiärer. Medel har bl. a erhållits för forskning och för barnverksamhet. Möjligheten att söka pengar begränsas av att många stiftelser inte delar ut medel till offentliga verksamheter. Gåvor och donationer Botaniska erhåller varje år ett bidrag från Vänföreningen. Sedan föreningen bildades för 27 år sedan har ca 26 miljoner delats ut i stöd. Exempel på verksamheter som bekostats av Vänföreningen är det nya kompostområdet, Lökträdgården, elrullstol, arbetsfordon, restaurering av Klippträdgården, delar av Skolträdgården och 2014s framgångsrika Japan-satsning. Fonder Trädgården har fyra fonder/stiftelser: Göta och Svea Blomqvists donationsfond där endast avkastningen från fonden får användas. Bild 23, Göta och Svea Blomqvists donationsfonds beskrivning och ändamål DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

81 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 29(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Alf Hillmans donationsfond vars lydelse och ändamål är: Att främja trädgårdens vetenskapliga forskning och utveckling i övrigt, samt till trädgården knuten undervisning och utbildning inom botanik och hortikultur. Fonden får inte användas för ändamål som det åligger kommunen att bekosta. I det fall en ny donation omedelbart får förbrukas skall den tillföras fondens disponibla medel. Av fondens årliga avkastning ska 10 % läggas till fondkapitalet. Gåvofonden vars lydelse och ändamål är: Att främja trädgårdens vetenskapliga forskning och utveckling i övrigt, samt till trädgården knuten undervisning och utbildning inom botanik och hortikultur. Får inte användas för ändamål som det åligger kommunen att bekosta. I det fall en ny donation omedelbart får förbrukas skall den tillföras fondens disponibla medel. Av fondens årliga avkastning ska 10 % läggas till fondkapitalet. Bland de medel som tillförs Gåvofonden kan även kopplas donationer med ytterligare villkor. Carl Stenholms donationsfond vars ändamål och lydelse är: Främjandet av studiet av de kryptogama växterna, i första hand de skandinaviska, i andra hand de europeiska och i sista hand de utomeuropeiska. Endast avkastningen får användas. Medel delas ut främst till externa mottagare. 2.2 Beskrivning av yttre miljö Allmän beskrivning Trädgården är med sina 175 hektar är en av Europas största i sitt slag. Den odlade delen upptar ungefär 40 hektar och rymmer cirka arter och kulturformer. Terrängen är starkt kuperad och omfattar ädellövskog, blandskog, sjöar, bäckraviner och ljunghedar. Se karta nedan, bild 22. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

82 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 30(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Bild 24, Karta över Göteborgs Botaniska Trädgård Tillgängligheten i området är begränsad. Vägarna i reservatet är i mycket dåligt skick och kräver stora insatser för att rustas upp. Även huvudvägen genom trädgården har stora skador, i form av sprickor, ojämnheter, genomvuxna rötter, samt skador från tunga transporter. Vitsippsdalen, den del av reservatet som befinner sig inom stängslet, är svårskött, inte minst därför att maskiner inte är tillåtna. Stigar och trappor är i dåligt skick och hela området är mycket otillgängligt. Skötselplanen innebär att inga åtgärder får vidtas när det gäller växtligheten. Det innebär att området har många träd som är döda eller döende och vid blåst är det förenat med livsfara att vistas där. Efter att ha fått ett särskilt tillstånd har några akut farliga träd längs huvudvägarna tagits ned. Längs kanten av Vitsippsdalen mot trädgården finns en brant med rasrisk, vilket bl. a påverkat Stolpbodens användning. Viss hot finns även i anslutning till kompostområdet och restaurangen. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

83 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 31(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Den lerjord som trädgården vilar på orsakar flera problem och bidrar till rasrisken (se ovan). Hela entréområdet sjunker. Dagvattenhanteringen har en särskild problematik. Varje år orsakas stora skador av de allt häftigare regnen. En förstudie för att förbättra hanteringen har genomförts i Västfastigheters regi och nominerats som fastighetsinvestering. Utöver de föreslagna åtgärderna behövs och förbättrad dränering i flera områden, bl. a de stora, centrala gräsytorna. I trädgården finns en rad anläggningar av olika karaktär och med olika skötselbehov, exempelvis Entrépartiet Köksträdgården Örtagården Bambulunden, Rhododendrondalen Klippträdgården Japandalen Skötselbehov Reservatet Skötseln av naturreservatet styrs av en av Länsstyrelsen upprättad skötselplan (1975). En ny skötselplan är under utarbetande. I samband med det arbetet har frågan om framtida skötselansvar lyfts i en dialog mellan Botaniska, Länsstyrelsen och Göteborgs stad. En sannolik utveckling är att Göteborgs stad återtar skötselansvaret för reservatet, med undantag av de delar som befinner sig innanför stängslet, på den mark Västfastigheter arrenderar, samt den planterade växtligheten i Arboretet utanför stängslet. När en sådan överföring kan ske, och hur formerna för det ser ut, är ännu inte klart. Under de senaste två åren har tillgängligheten i reservatet förbättrats tack vare en privat donation. Arbetet, som planerats och genomförts tillsammans med Mölndals kommun har omfattat nya vägvisare, ett regnskydd, nya bänkar, samt en förbättrad gångslinga runt Finnsmossen. Totalt sett är underhållet dock eftersatt, och stora delar av det omfattande vägnätet är i mycket dåligt skick. Den egentliga trädgården Kartan nedan, se bild 25, visar den egentliga, odlade trädgårdsytan. Fyra översiktliga skötselnivåer har identifierats: DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

84 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 32(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Bild 25, Karta över skötselytor Intensivskötta ytor Ytor inne eller ute som endast innehåller planterat växtmaterial. Som till växtmässigt innehåll eller publik placering kan anses vara av extra värde för trädgården. Som kräver ständig tillsyn och skötsel för klara sig och/eller se bra ut. Semiintensiva ytor Ytor ute som kan ha mindre inslag av naturliga arter. Ytor med övervägande delen planterat växtmaterial som kräver kontinuerlig skötsel. Eventuellt med mindre gräsytor som klipps regelbundet. Semiextensiva ytor Ytor med viss kontinuerlig skötsel som större gräsmattor eller områden som hävdas. Mindre mängd planterat växtmaterial som träd och buskar. Inslag av eller övervägande del vilt förekommande växter. Extensiva ytor Angränsande ytor utan planterade växter. Endast åtgärder vid behov eller på årsbasis. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM:

85 Diarienummer: Version: Status: Sida: MN Utgåva 33(50) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Mari Källersjö, Göran Jungersten, Evamaria Ferm, Henrik Zetterlund, Ewa Widén Börjesson och Ronny Moberg Bedömning av nuvarande skötselnivå framgår av kartan nedan, bild 26. Kritisk Sårbar Godtagbar Bild 26, Karta nuvarande skötselnivå Gröna ytor betecknar acceptabel, men kanske inte optimal, skötselnivå. Bland kritiska områden finns Vitsippsdalen, huvudvägen, förökningsavdelningarna, landeriets lindar samt delar av Klippträdgården. Bland sårbara ytor med otillräckligt underhåll finns buskpartier, vattensjuka gräsytor, stigar, trappor mm. Merparten av skötseln sker genom egen anställd personal. Bland upphandlade tjänster finns väghållning, sophantering och trädvård. 2.3 Lokalförsörjningsplan Förvaltning av byggnader och mark Byggnaderna inom trädgården förvaltas av Västfastigheter med undantag för växthusen, som förvaltas av Botaniska trädgården. Verksamheten Gröna Rehab bedrivs i lokaler hyrda av Göteborgs Stad, nämligen trädgårdsmästarbostaden vid Lilla Änggården. DOK.NAMN: LÅNGSIKTIG UTVECKLINGSPLAN FÖR GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD UTSKRIFTSDATUM: