Institutionen för Markvetenskap Uppsala
|
|
- Ulrika Bergström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för Markvetenskap Uppsala Nr Ararso Etana & Tomas Rydberg Studier av aggregatstalbilitet och risker för jord- och fosforförluster i två långliggande jordlbearlbetningsförsök A study on aggregate stability and on the risk for soil P. losses in two long-term tillage experiments ISSN ISRN SLU-JB-M--51--SE
2 Tryck: SLU Service/Repro, Uppsala 2006
3 Förord Ett stort tack riktas till Naturvårdsverket för finansiering av detta projekt. Vi vill också tacka docent Barbro Ulen, Gunilla Hallberg och Inger Juremalm (SLU, Institutionen för markvetenskap ) för rådgivning och för att de ställt upp med laboratorieutrustning. Vattenlaboratoriet vid Uppsala kommun ansvarade för fosforanalysen. Vidare riktas ett stort tack till Josefin Ingvast för all hjälp med provtagningar och analys. Uppsala den 15 maj 2006
4
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING.... SAMMANFATTNING SUMMARY BAK"GRUND Provtagningar...,...,... "...,... 5 Bestämning av lättlöst ler...,...,...,.. 5 ljppsafnling av...,..., l
6 SAMMANFATTNING Aggregatbildning och -stabilisering i jorden är en lång process, men dess nedbrytning kan gå fort. Den huvudsakliga orsaken till aggregatnedbrytning i åkermark är belastning med fordon och jordbearbetning. En av de viktiga parametrarna för bedömning av markstrukturen är aggregatstabiliteten. Med aggregatstabilitet menar man att jorden motstår en viss yttre belastning såsom kraft från regndroppar och bibehåller sin grundläggande struktur utan att sönderdelas i mindre bitar. I svagt aggregerade lel:jordar är risken för jordförluster med yterosion och/eller dräneringsvatten stor. Det finns ett starkt samband mellan jord- och fosforförlust då den senare sker i första hand genom partikeltransport, d.v.s. fosforn är bunden till jordpartiklar. för jord- och fosforförluster studerades i långliggande institutionen markvetenskap, som pågått sedan 1 (8 st i vatten Bevattning och uppsamling av dräneringsvatten från mikrolysimetrarna utfördes laboratoriet. Turbiditeten bestämdes även på dräneringsvattnet. suspensioner analyserades på fosforkoncentration. Resultaten visade att turbiditeten är proportionell mot lerhalten i suspension. Detta skapar nya möjligheter för studier av risker för j ord- och fosforförluster i olika sammanhang. Turbiditeten och fosforkoncentrationen var mycket högre i led med plöjning än i led med direktsådd eller permanent vall. l genomsnitt var turbiditeten högre för Uppsalaförsöket än för Lmmaförsöket. Detta tyder på att det kan finnas naturliga skillnader mellan jordar när det gäller aggregatstabilitet och upplösning av ler. Det är därför önskvärt att kartlägga dessa skillnader genom att studera benägenhet för dispergering av olika typer av leror och deras andel i jorden. Här använda studiemetoder kräver relativt låga kostnader och ger unika möjligheter att erhålla en ny information om svenska jordars egenskaper beträffande deras stabilitet och fosforhushållning. Liknande studier pågår i ytterligare åtta försök med olika jordbearbetningssystem. 2
7 SUMMARY Formation and stabilization of soil aggregates is a long process, but its breaking-down is vely fast especially when external forces are involved. The mai n reasons for the deterioration of soi1 structure in arable soils are mechanicalloading (compaction) and soi1 tillage. Aggregate stability is one of the important parameters to characterize soi1 physical quality. Stable soi1 aggregates withstand extemal forces, such as raindrops, without disintegration. In weakly aggregated soils, the risk for soi1 and phosphorus loses by erosion and/or through drainage is high. study on aggregate stability and on the risk for soi1 and was conducted in ~H""H"~ from two long-term tillage One of the drilling, which started in 1982 at Lanna, western Sweden. this the tn~atments with ploughing and at the measurements can assessment and phosphorus to environment Turbidity was much higher soi1 samples from ploughing than those from direct drilling or permanent grass leys. On average, the turbidity of the Uppsala soil was mu ch higher than that from Lanna suggesting that the degree of elay dispersion may vary depending on elay type and its amount in the soi1. The methodology for this study is relatively cheap and can be used to characterize soils regarding theil' aggregate stability and loses of phosphorus with soil pm tieles. Similar studies are undelway to characterize aggregate stability in other eight field trials with different tillage systems. 3
8 BAKGRUND Markens lerfraktion (partikeldiameter ::;2 /lm) har stor betydelse för markfysikaliska och -kemiska egenskaper. I fysikaliska sammanhang har lerpartiklar en stor betydelse bland annat för utveckling och varaktighet av markstruktur. Svensk åkermark domineras av lerjordar. En undersökning av mer än 3000 åkeljordar i landet visar att mer än 55 % av dem är lerjordar, innehållande 15 % lerfraktion eller mer. Av leljordarna var 15 % styva leror, > 40 % ler, (Eriksson m fl., 1999). En av de viktigaste parametrarna för bedömning av markstrukturen är aggregatstabiliteten. aggregatstabilitet menar man att jorden motstår en viss yttre belastning kraft regndroppar och bibehåller sin grundläggande struktur utan att sönderdelas i mindre bitar Denna egenskap är mycket beroende av jordbehandling, främst jordbearbetning. packningskador Avdelningen för jordbearbetning vid Institutionen för markvetenskap, SLU, bedriver ett flertal långliggande försök med olika jordbearbetningssystem. Huvudsakliga studier i försöken har varit skördebestämningar och ej sällan även mätningar av markfysikaliska och -kemiska egenskaper (Rydberg, 1987; Etana m.f1, 1999; Etana m.fl. 2000; Arvidsson, 2002). De flesta försöken har legat i mer än två decennier och det förväntas påtagliga skillnader i flertal markfysikaliska och markkemiska egenskaper mellan de olika behandlingarna. Studier av aggregatstabilitet och risker för jord- och fosforförluster i dessa försök kan ge värdefulla kunskaper. I denna rapport redovisas en studie om risker för jord- och fosforförluster i två långliggande försök med olika jordbearbetningssystem. I studierna används ganska nya mätmetoder för bedömning av jordens aggregatstabilitet och dräneringsvattnets innehåll av jord och fosfor. 4
9 MATERIAL OCH MKfODER Provtagningar Jordprover för undersökningen togs från två långliggande försök med olika bearbetningssystem (tabell 1). I försöket på Lanna togs jordprover i led A (konventionell bearbetning) och i led C (direktsådd), och i försöket i Uppsala från tre led Al (plöjning, normala marktryck), A2 (plöjning, låga marktryck) och led E (permanent vall). Representativa jordprover från matjordslagret samlades in och sparades i kylrum för att undvika upptorkning som kan leda till stora förändringar i markfysikaliska egenskaper. Proverna togs dels som ostörda prover i cylindrar (minilysimetrar) 20 cm diameter och 15 cm höjd och dels som lösjord. Cylinderproverna användes för att bestämma jord- och fosforförluster med dräneringsvatten laboratoriestudier. jordproverna att som ler turbidity lerkoncentration hög turbiditet (Nephelometric Turbidity Units). m. fl (2002) testade 210 polska jordar och konstaterade ett linjärt samband mellan vätskans grumlighet och mängd upplöst ler, bestämt efter indunstning. Från ett antal suspensionsprover av varierande turbiditetsvärde togs 20 mi vätska. Mängden ler bestämdes efter det att proverna torkats in i 10SoC. Tabell 1. Undersökta långliggande försök. Jordprover togs i de led markerade med fetstil Startår, Försöksnr,. plats, Jordart 1982 R Lanna, Västgötland Styv lera R Ultuna, Uppland Mellanlera - F örsöks benämning Direktsådd Låga marktryck 1 odling med och utan plöjning '---_._ Led A: konventionell bearbetning B: direktsådd, plöjning visa år C: direktsådd At: plöjning, nonmala marktryck Plöjning, låga marktryck BI: Ej plöjning, normala marktryck B 2 : Ej plöjning, låga marktryck E: Permanent van ---- s
10 Uppsamling av dränerings vatten Minilysimeterproverna placerades i en anläggning anpassad för regnsimulering och insamling av dräneringsvatten (Roulier and Jarvis, 2002; Persson, personligt meddelande). Regnsimulatorn tillförde proverna vatten ( mm/timme). Bevattningen utfördes i två omgångar med tre dygns mellamum. Dräneringsvattnet samlades upp i provrör och analyserades på både turbiditet och fosforinnehåll. från lösning i samband från dräneringsvatten. Totalfosfor sedan som fosfatfosfor I figur 3 till 7 för Larmaförsöket. I figurerna inkluderas konfidensintervall (95 %). Turbiditetsvärden från aggregatstabilitetstest och dränerings~ vatten visar tydligt att det fanns mer lerpartiklar i suspension från ledet med plöjning än fån det med direktsådd (figur 3 och 5). Lerkoncentrationen i dräneringsvattnet från det plöjda ledet var mer än dubbelt så högt som den från det direktsådda ledet (figur tabell 2 framgår att det inte, i något försök, fanns skillnader i fosforhalt mellan de undersökta lede. Totalfosforhalterna följde samma trend som turbiditeten (figur 4 och 6) dock var skillnaderna något mindre jämfört med turbiditetsvärden. Detta kan bero på skillnader i fosforackumulering i olika skikt i ledet med direktsådd. Förhoppningsvis kan kompletterande undersökning belysa detta. Löst fosfor bestämdes enbart för Lannaförsöket i suspension för aggregatstabilitetstestet. Analysen visar att det inte falms några skillnader mellan leden i detta sammanhang (figur 7). Löst fosfor utgjorde endast 3 % av totalfosfor i suspension. Försöket i Uppsala (R ) gav i genomsnitt högre turbiditet än försöket i Lanna (figur 8 och 10). Permanet vall gav lägre turbiditet än ledet med plöjning både i dräneringsvatten och i suspension för aggregatstabilitetstest. F osforhalterna i suspension för aggregatstabilitet och dräneringsvatten redovisas i figur 9 och 11. Det var lägre totalfosforkoncentration i ledet med penl1anent vall än i de plöjda leden vid aggregatstabilitetstest, men mga skillnader konstaterades dräneringsvattnet. 6
11 Skillnaderna i ler- och fosforkoncentration mellan leden var mer tydliga för Lannaförsöket än för Uppsalaförsöket. DISKUSSION Här erhållna resultat visar på tydliga effekter av jordbearbetning på jordens aggregatstabilitet. Intensiv jordbearbetning försämrar jordens aggregatstabilitet och dispergering av lerpartiklar vid till exempel kraftigt regn ökar. Med lerpartiklarna försvinner både löst och partikelbunden fosfor, men enligt denna undersökning sker de största fosforförlusterna genom partikelbunden fosfor. Skillnaderna i aggregatstabilitet var tydligare för försöket Lanna än för kan bero att försöken pågått olika lång tid. Lmmaförsöket ~'.UU,""J0 l 982 och Ultunaförsöket l som nyligen påbörjats kustområden att kartläggas. 1) Aggregatstabilitet hos svenska leljordar kan bestämmas med en stor noggrannhet med turbidimeter. Tekniken är relativt billig och bör användas för grundläggande studier av olika jordars egenskaper samt att utvärdera olika brukningsmetoder för att kunna motverka långsiktig försämring av markstruktur och näringsförluster, framförallt fosfor. 2) I de undersökta försöken påvisades klara skillnader mellan plöjning och direktsådd samt mellan plöjning och permanent vall. 3) Mättekniken är lätt reproducerbar och kan i vissa fall också vara ett bra komplement till andra mätningar, exempelvis i samband en eventuellt kommande markövervakning av strukturtillståndet i matjorden. I Polen har man använt turbidimeter för att kartlägga områden med risk för erosion. 7
12 Tabell Lättlösligt fosfor (P-AL) och förråds fosfor (P-HCl) (mg/too g Hufttorr jord) Försök, plats P AL P-HCI R , Lanna 7, ' I----j----" y "~ 1822,5x + 133,83 R2 o.: 0, ~ _.~ , ,0 0,5 1,0 1,5 ler (gli..) Figul- 1. Turbiditet som funktion av lerkoncentration i suspension (R2-4017, (Lanna) 2, y o.: 1693,9x + 19, R 2 :::: 0, ~ 1500 :2 -e :::l I ,0 0,5 1,0 1,5 Ler (g/l) 2,0 Figur 2. Turbiditet som funktion av lerkoncentration i suspension (R2-711S, Uppsala). 8
13 180, _._.._------, 150 >' 2 Q. "2 120,9., L.. L..8-2l 90 :::J f- ~ ;ill 'O ~ :J! D Plöjning EJ Direktsådd O <8 mm 8 16 film Medeltal 3, Turbiditet av 1~2 4()17, 3,0 2,5 2,0 Lo. J2 (/) 1,5 J2 'ro Ö I- i,o 0,5 0,0 I I... T l.... <8 mm.. ~. l..... <..' '. I mm T.L.. 1.' 1,./ 1'<....' ~I :,r Medeltal... ~... ~ D Plöjning El Direktsådd Aggregatstorlek Figur 4, Totalfosfor i suspension (försök R2-4017, Lanna) 9
14 180, , ;m 90 u ~e ::l r O- Plöjnin9 Direktsådd 5. Turbiditet av från tvi) led i försök 1'<2-4017, L.arma. O, 1 5 -) , _._------) 0,05 Plöjning Direktsådd Figur 6. Tota/fosfor i dräneringsvatten (försök R2-4011, Lanna) la
15 0,1 '- 0,05 J2 U) o [lo o Plöjning Direktsådd 7, Löst fosfor i och 816 mm, 1=<2-4017, <8 mm t: ~ u ::e ::J o <8 mm 8-16 mm Medeltal D Plöjning, normala marktryck El Plöjning, låga marktryck l5j Permanent vall Figur 8, Turbiditel (försök R2-'7115, Uppsala), Il
16 2,5 2,0 --l --OJ E ~ 1,5 <-,$2 (j) S (fl g 1,0 i9 o f_o 0,-,J 0,0 <8 mm 8 16 mm medeltal Plöjning, normala marktryck 0 Plöjning, El Permanent vall 9. Totalfosfor i R2.7115, :ill <:J :e ;:J Plöjning, normala marktryck Permanent Vall Figur 10. Turbiditel av dräneringsvatten från två led i försök R2-7115, Uppsala. 12
17 _._--- 1,5-0,5 - o Plöjning, 11mmala marktryck -11_ Totalfosfor i F~2 7115) Permanent vall 13
18 REFERENCER Arvidsson, 1. (Redaktör), Rapporter från jordbearbetningsavdelningen, Institutionen för markvetenskap, SLU,Uppsal. 86 s. Cmter, R.M. (Redaktör) Conservation tillage in Temperate agroecosystems. Lewis Publisher, London, 290 s. CaU, J.A, Howse, K.R, Farina, R, Brockie, D., Todd, A, Chambers, B.J, Hodgkinson, R, Harris, G.L & Quinton, J.N Phosphorus Iosses from arable land in England. Soil Use and Management,14: Dexter, & Terelak, H Content of readily- dispersible day in the arable layer of some Polish soils. I: Marcello Pagliai & Robert Jones "Sustainable IN Omfattning Uppsala, l Person, L (Personligt meddelande). Roulier, S., and N.J. Jm vis Modelling Macropore Flow Effects on Pesticide Leaching : Inverse Parameter Estimation using Micro -Lysimeters. Manuscript, 59 s. Rydberg, T Studier I plöjningsfri odling i Sverige , Rapporter fi"ån jordbearbetningsavdelningen, Institutionen för markvetenskap, SLU,Uppsal. s. U1en, B Settling velocities of phosphorus-containing particles in agricultural drainage water. Submitted to Water Research. 14
Studier av risker för jord- och fosforförluster i långliggande jordbearbetningsförsök SAMMANFATTNING
Studier av risker för jord- och fosforförluster i långliggande jordbearbetningsförsök (Slutrapport för projekt 4484) (Ararso Etana, Tomas Rydberg & Johan Arvidsson) SAMMANFATTNING I Sverige har jorderosion
Inverkan av vägsalt (NaCl) på jordens aggregatstabilitet och risker för fosforförluster från åkermark
Inverkan av vägsalt (NaCl) på jordens aggregatstabilitet och risker för fosforförluster från åkermark Ararso Etana & Tomas Rydberg SLU, Institutionen för Markvetenskap, Avdelningen för jordbearbetning
Studier av aggregatstabilitet och risker för fosforförluster från åkermark nära vattendrag
Studier av aggregatstabilitet och risker för fosforförluster från åkermark nära vattendrag Slutrapport över FOU projekt inom Jordbruksverkets ramprogram växtnäringens miljöeffekter, Dnr 25-8474/5 Ararso
Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)
Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr 235-3685-08Mm) Innehållsförteckning Bakgrund 2 Material och Metoder 2 Resultat och Diskussion 3
Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -
ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel
Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?
Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Foto: Jens Blomquist Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Foto: Jens Blomquist Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad
Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck
Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, 15-16 januari 2015 Åsa Myrbeck Syfte Att öka kunskapen om olika jordbearbetningsåtgärders påverkan på mineralkvävedynamiken
Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste
ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD
ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD Barbro Ulén 1, Ararso Etana och Jan Lindström 1 Mark och Miljö, Biogeofysik och Vattenvård, Box 7014, 750 07 Uppsala Mark och Miljö, Jordbearbetning
UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU
UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1
DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER
DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER Johan Arvidsson, Karin Gustafsson och Thomas Keller Institutionen för markvetenskap, SLU, Box 714,
Inverkan av tidig och sen jordbearbetning under hösten på kvävemineraliseringen under vinterhalvåret och på utlakningsrisken
Slutrapport över forskningsprojekt inom Jordbruksverkets ramprogram Växtnäringens miljöeffekter Dnr SJV 25-7585/04 Inverkan av tidig och sen jordbearbetning under hösten på kvävemineraliseringen under
Det är skillnad på kalk och kalk!!!
Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark
Dränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Kväve-fosfortrender från observationsfälten
Kväve-fosfortrender från observationsfälten 1988-2009 Fält 1D Barbro Ulén, Claudia von Brömssen, Göran Johansson, Gunnar Torstensson och Lovisa Stjerman Forsberg Observationsfälten är dränerade Dräneringsvattnet
God skötsel av kantzoner för effektivare fosforretention (projekt nr H )
God skötsel av kantzoner för effektivare fosforretention (projekt nr H9728) Ararso Etana, Barbro Ulén, Gunnar Torstensson, Jan Lindström, Maria Blomberg Syften och hypoteser I detta projekt utvärderade
Effekt av packning, jordbearbetning och försämrad struktur på fosforläckage från jordbruksmark
Effekt av packning, jordbearbetning och försämrad struktur på fosforläckage från jordbruksmark Barbro Ulén, Avd f Vattenvårdslära, SLU Abstract Water infiltration through the soil profile may have an impact
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Effekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU
Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Läckage av bekämpningsmedel till vattenmiljön (Dos, interception) Adsorption Nedbrytning Hydrologin Hur mycket
Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET
Institutionen för Markvetenskap 2008-03-04 Avdelningen för hydroteknik Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 Ingrid Wesström, Elisabeth Bölenius & Johan Arvidsson SLU, Institution för markvetenskap,
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Långsiktiga effekter av strukturkalkning: Slutrapport
Slutrapport för projektet: Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster (SLF Projnr
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Isolda Purchase - EDI
Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Provtagning i vatten. Jens Fölster Inst. För vatten och miljö, SLU
Provtagning i vatten Jens Fölster Inst. För vatten och miljö, SLU Utbyggningen av reningsverket gav omedelbar effekt i Fyrisån! Tot-P i Fyrisån Flottsund 1600 1100 Tot-P µg/ l 600 100 1965 1970 1975 1980
DATORISERAD BILDANALYS FÖR STUDIER AV ALVENS PORSYSTEM
Slutrapport SLF projekt 9933045 DATORISERAD BILDANALYS FÖR STUDIER AV ALVENS PORSYSTEM Ararso Etana SLU, Inst. För markvetenskap, avd. för jordbearbetning Box 7014, 750 07 UPPSALA Sammanfattning Projektet
Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland.
Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland. Slutrapport för projekt V733243. Johan Arvidsson, institutionen för mark och miljö, Box 714, 75 7 Uppsala. Inledning Intresset för reducerad bearbetning
Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst
Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst En säker uppkomst i våroljeväxter förutsätter ett sådjup där det finns tillräckligt med växttillgängligt vatten och ett avdunstningsskydd av fina aggregat.
MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN
----~--_.. _--- I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JRDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins
Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU
Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning
Utrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes perspektiv. kristin andrée
Utrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes perspektiv kristin andrée institutionen för bygg- och miljöteknologi LundS UNIVERSITET Utrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes
Dränering och växtnäringsförluster
Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn
Aggregatstabilitet, jordbearbetning och fosforförluster i ett typområde på jordbruksmark
Anna Melakari Aggregatstabilitet, jordbearbetning och fosforförluster i ett typområde på jordbruksmark Handledare: Johan Arvidsson och Barbro Ulén Seminarier och examensarbeten Nr 51 Uppsala 2005 Swedish
Onlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?
Onlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? HS Skaraborg rapport nr 2/10 Maria Stenberg, Mats Söderström och Ingemar Gruvaeus 1 On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?
Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket
Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very
Mål och syfte. Variabler
Innehållsförteckning Mål och syfte 1 Variabler 1 Sammanfattning 2 Första mätomgången (Fält 1-30) 2 Andra mätomgången (Fält 1-5) 3 (Fält 6-10) 4 (Fält 11-15) 4 (Fält 16-20) 5 (Fält 21-25) 6 Tredje mätomgången
Pilotptojektet Greppa Fosforn
Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro
Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU
De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt Gödslade arealer (%) P Markbalans 50 44 Fosforbalans
en uppsatstävling om innovation Sammanfattning av de vinnande bidragen
en uppsatstävling om innovation Sammanfattning av de vinnande bidragen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Jurynsbeslut Jurynsmotiveringar Organiseraförbrukarinvolveringochöppeninnovationi fuzzyfrontend EnfallstudieavGetingeInfectionControlskomplexadesinfektor
Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Risken för hög fosfortransport från olika delar av observationsfälten i relation till lättidentifierade faktorer
Risken för hög fosfortransport från olika delar av observationsfälten i relation till lättidentifierade faktorer Barbro Ulén och Ararso Etana, SLU Bakgrund Sverige deltar i flera internationella konventioner
Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning
Vinåns avrinningsområde 21 oktober 2008 Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Hur når fosfor och jord vattendragen? Ytavrinning Makroporflöde Vattenerosion
Hållbar utveckling i kurser lå 16-17
Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 : Jag tillhör akademin / My position is in the School of Jag tillhör akademin / My position is in the School of Humaniora och medier / Humanities and Media Studies
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
Vilka åtgärder fungerar och vad bör vi satsa på?
Vilka åtgärder fungerar och vad bör vi satsa på? Enligt resultat från SLF:s fosforprogram 2008-2010 Pia Geranmayeh & Helena Aronsson Syntesarbete av SLF:s fosforprogram 2008-2010 Workshop vid programstart
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Näringsläckage från en vermikulitlera med konventionell odling jämfört med ogödslad träda
Barbro Ulén, Ararso Etana, Mats Larsbo, Maria Blomberg Näringsläckage från en vermikulitlera med konventionell odling jämfört med ogödslad träda Oxelby försöksrutor. Foto: Maria Blomberg Ekohydrologi 157
Dränering och växtnäringsförluster
1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016. Reviderad 2017 av Jon Wessling och Magdalena Nyberg. Detta är en sammanställning av information kring hur dränering
Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet
Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel.
Signatursida följer/signature page follows
Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22
Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU
Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport
Swedish University of Agricultural Sciences, S Uppsala Department of Soil and Environment
Swedish University of Agricultural Sciences, S-75 7 Uppsala Department of Soil and Environment 218 Ararso Etana UNDERSÖKNING AV MARKPACKNING 217-årsredovisning för delprogram markpackning Markpackning
integrerade typområden
1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvattenkemi, integrerade typområden Mål och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen är att : Bestämma art och omfattning av växtodlingens inverkan
HYDRAULIK Rörströmning IV
HYDRAULIK Rörströmning IV Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 31mars, 2014 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View 24 mar VVR015 Hydraulik/ Rörströmning IV 31 mar 2014 / 2 Innehåll
P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?
P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Helena Aronsson Jian Liu Institutionen för mark och miljö SLU Erik Ekre Växjö 5 december 2012 Lilla Böslid
Dammar och filter - Åtgärder för minskning av fosforläckage från jordbruksmark. Tony Persson Östersjöseminarium 2 oktober 2014
Dammar och filter - Åtgärder för minskning av fosforläckage från jordbruksmark Tony Persson Östersjöseminarium 2 oktober 2014 Åtgärder mot fosforförluster vid källan De viktigaste åtgärderna utförs innan
Klippträda istället för svartträda
Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av
Projekt Greppa Fosforn
Projekt Greppa Fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken. Projektets huvudsyfte Att utveckla ett arbetssätt för att på effektivaste sätt minska
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -
ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) FÖROR Stallgödsel
Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel
Sida 1(5) Namn Adress Postadress Markpackning (12A) Datum för besök: Sammanfattning Försök få din markägare på arrendemarken att bli intresserad av dränering. Han/hon kanske ska vara med på dräneringsrådgivningen?
Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy
Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren
Effekter av bearbetningsdjup i plöjningsfri odling Effects of tillage depth in ploughless tillage
Effekter av bearbetningsdjup i plöjningsfri odling Effects of tillage depth in ploughless tillage Fredrik Sörensson Magisteruppsats i markvetenskap Agronomprogrammet inriktning mark/växt Examensarbeten,
Sammanfattning hydraulik
Sammanfattning hydraulik Bernoullis ekvation Rörelsemängdsekvationen Energiekvation applikationer Rörströmning Friktionskoefficient, Moody s diagram Pumpsystem BERNOULLI S EQUATION 2 p V z H const. Quantity
On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?
jordbearbetning On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg, Skara, SLU, Institutionen för mark och miljö, Skara Mats Söderström, SLU, Institutionen
Plöjningsfritt till sockerbetor går det?
62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och
HYDRAULIK Rörströmning IV
HYDRAULIK Rörströmning IV Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 15 april, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View 24 mar VVR015 Hydraulik/ Rörströmning IV 15 apr 2016 / 2 Innehåll
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd
Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam
Aftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster. en fotoessä
Aftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster en fotoessä Faruk Djodjic, april 2013 I veckan (v. 17 2013) drabbades Uppland av kraftigt vårflod med påföljande översvämningar. Självklart
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett
5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors
J. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 437 *, ** * * Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors Tomoyo ITAKURA*, **, Megumi MITSUDA*, Takuzo INAGAKI*,,/. + +-/ 13.+... + +,,
Studieteknik för universitetet 2. Books in English and annat på svenska
Studieteknik för universitetet 2 Books in English and annat på svenska Inte bara svenska till engelska Vardagsspråk till akademiskt språk Böcker på engelska. Lektioner, diskussioner och tentor på svenska.
Åtgärder mot fosforläckage från dränerade lerjordar
Barbro Ulén, Mats Larsbo, Johannes Koestel, Maria Blomberg Åtgärder mot fosforläckage från dränerade lerjordar Registrering av dräneringsvatten vid Oxelby försöksrutor med omväxlande klart och grumligt
Långvariga odlingssystemförsök. Nyttjande av existerande långvariga försök och behov av nya försök. Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg
Långvariga odlingssystemförsök Nyttjande av existerande långvariga försök och behov av nya försök Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg www.hushallningssallskapet.se Existerande långvariga försök
FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR
FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt
www.pianoflygelservice.com
PRESENTERAR KLIMATANLÄGGNING FÖR PIANON OCH FLYGLAR. Varför blir ett piano eller en flygel ostämd? Det kan vara många orsaker, t.ex. hårdhänt bruk, flyttning av instrument, stora skillnader i luftfuktighet
The Arctic boundary layer
The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen
Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark
Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Bakgrund Jordbruksverket planerar att i utvalda typområden undersöka i vilken utsträckning utlakningen
Provtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde 2014
Provtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde 2014 Provtagare: Ingvar Jakobsson Vattenprovtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde år 2014. Bakgrund: Västra Gotlands Vattenvårdsområde omfattar
Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö
Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö Vad är en effektiv åtgärd? Omedelbar effekt Effekt varje gång den används
Sveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet Nr18 Överenskommelse med Japan om utbyte av finansiell information som hänför sig till penningtvätt och finansiering
Abstract. Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala.
Abstract Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala. Gender and authority in expert interviews. This study explores gender variation in radio
Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne
Reducerad jordbearbetning, L2-4048 Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne L2-4048 Försök med reducerad jordbearbetning Start: 2004 Försöksplatser: Sandby
MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET
MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2015-033 Markkemisk och fysikalisk analys av stratigrafier från Rickomberga, Raä 499, Uppsala sn, Uppland. Samuel Eriksson INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSSTUDIER
On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? Maria Stenberg 1,2, Mats Söderström 2 och Ingemar Gruvaeus 3
On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? Maria Stenberg 1,2, Mats Söderström 2 och Ingemar Gruvaeus 3 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Skara 2 SLU, Institutionen för mark och miljö,
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10