Öppet sammanträde utom i de punkter som markerats med (sluten del) eller där ordförande så beslutar.

Transkript

1 Kommunstyrelseförvaltningen KALLELSE/FÖREDRAGNINSLISTA Utbildningsnämnden kallas till sammanträde onsdagen den 14 november kl i Borgmästaren, Lysekils kommun. Öppet sammanträde utom i de punkter som markerats med (sluten del) eller där ordförande så beslutar. ÄRENDE Bilaga 1. Mötets öppnande och val av justerare Förslag, dagens justerare: Lisbeth Lindström 2. Fastställande av dagordningen 3. Information från teknisk utredning av Gullmarsborg/Per Garenius och Christian Wrangmo 4. Information ekonomisk uppföljning 5. Förslag budget 2019 plan 2020 och Rapport intern kontroll Utvecklingsområden intern kontroll Plan för studie- och yrkesvägledning 3 9. Sammanträdeskalender Förvaltningschefen och ordförande informerar 11. Anmälan av delegationsbeslut 12. Beslutsuppföljning Anmälningsärenden Övrigt Lysekils kommun, Lysekil Tel: madelene.johansson@lysekil.se

2 Kommunstyrelseförvaltningen KALLELSE/FÖREDRAGNINSLISTA Lysekil KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Kent Olsson / ordförande Madelene Johansson sekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: madelene.johansson@lysekil.se

3 Budget nämnd 2019 plan 2020 och 2021 Utbildningsnämnd

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Sammanfattning Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsidé Vision och värdegrund Kritiska kvalitetsfaktorer Kritiska kvalitetsfaktorer Utvecklingsområden, inriktning och utvecklingsmål Utvecklingsområde, inriktning och utvecklingsmål Skolframgång i Lysekils kommun Utveckla kultur och fritid i Lysekils kommun Systematiskt kvalitetsarbete Kompetensförsörjning Förutsättningar Omvärldsanalys Befolkningsförändringar Lokaler och reinvesteringar Effektiv resursanvändning Ekonomisk plan för kommande budgetår Behov av nyinvesteringar... 8 Utbildningsnämnd, Budget nämnd 2019 plan 2020 och (8)

5 1 Inledning Styrmodellen för Lysekils kommun bygger på mål- och resultatstyrning. Detta innebär att ansvaret för att planera och följa upp verksamhetens mål och resultat omfattar samtliga organisatoriska nivåer. Nämnderna ska utifrån styrmodell, kommunfullmäktiges budget och andra reglementen som styr nämndens verksamheter ta fram en budget. Budgeten ska innehålla en beskrivning om nämndens verksamhet, prioriterade utvecklingsområden, inriktningar och eventuella utvecklingsmål samt uppdrag. Budgeten ska också säkerställa att ansvaret för verksamheten sker utifrån de av kommunfullmäktige beslutade ramarna. 2 Sammanfattning 3 Verksamhetsbeskrivning 3.1 Verksamhetsidé Utbildningsförvaltningens ansvarsområden är förskoleverksamhet, grundskola, grundsärskola, musikskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, folkbibliotek och Kultur- och fritidsverksamhet riktad till allmänheten. I relation till utbildning utgörs nämndens målgrupper av barn och elever inom förskola, skola samt inom barn- och skolomsorg och också barn och elevers vårdnadshavare. I relation till Kultur- och fritidsverksamheten består målgruppen av hela Lysekils befolkning inkluderat föreningsverksamheten. Utbildningsverksamheten Nämndens uppdrag i relation till utbildningsverksamheten beskrivs i skollagen. Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skollag (2010:800) 1 kap 4 Kultur och fritid Kommuninnevånare ska, via demokratiska processer, erbjudas möjlighet att påverka, utforma men också ta ansvar för sin fritid. Det innebär att utbildningsnämndens uppgift är att skapa förutsättningar för kommuninvånarna att genom organisationer och föreningar påverka såväl samhällsutvecklingen i stort som kultur- och fritidsutbudet i kommunen. Föreningarna skall stödjas på ett sådant sätt att de även fortsättningsvis kan utgöra grunden i kultur- och fritidsutbudet i Lysekil. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt barn och ungdomars fritid och kultur- och fritidsverksamheten skall samarbeta med kommunens förskolor och skolor för att bidra till barn och elevers lärande. 3.2 Vision och värdegrund Lysekils kommuns vision Lysekil är en hållbar och attraktiv kommun året runt som kännetecknas av kreativitet och framtidstro. Lysekil är en självklar mötesplats och ledande inom maritima näringar och Lysekils värdegrund öppet, enkelt, värdigt genomsyrar utbildningsnämndens verksamhet. Lagar och förordningar styr nämndens uppdrag. Utbildningsnämnd, Budget nämnd 2019 plan 2020 och (8)

6 Utbildningsnämndens grunduppdrag är utgångspunkten för arbetet med ekonomi, resursfördelning och utveckling. För att kvalitetssäkra verksamheten finns indikatorer, hållbara över tid, vilka mäter verksamhetens kvalitét. 4 Kritiska kvalitetsfaktorer Kritiska kvalitetsfaktorer är särskilt angelägna faktorer som måste bli uppfyllda för att en verksamhet ska ha hög kvalitet. En kritisk kvalitetsfaktor utgår från verksamhetens grunduppdrag som definierats i lagstiftning och andra styrande dokument. Kritiska kvalitetsfaktorer indelas i fyra perspektiv; målgrupps-, verksamhets-, medarbetaroch ekonomiperspektiv. Uppföljning av hur det går med de kritiska kvalitetsfaktorerna rapporteras kontinuerligt till nämnden. Uppföljning av grunduppdraget sker tre gånger per år. Genom att planera, följa upp, analysera och dra slutsatser av uppnådda resultat förväntas det ske en kvalitetshöjning av verksamheterna. 4.1 Kritiska kvalitetsfaktorer I utbildningsnämndens utbildningsverksamhet är det skollagen och läroplanernas mål som utgör grunden till de kritiska kvalitetsfaktorerna. I kultur- och fritidsverksamheten är det de Kultur- och fritidspolitiska programmet som är utgångspunkten till de kritiska kvalitetsfaktorerna. Målgruppsperspektivet Normer och värden så ska genomsyra all utbildningsverksamhet. Barn och elever i samtliga skolformer ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. God service och gott bemötande ska genomsyra kultur- och fritidsverksamheterna. Medarbetarperspektivet Utbildningsnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare. På arbetsplatserna ska en god arbetsmiljö råda. Verksamheternas personal ska ha rätt kompetens och behörighet där så krävs. Verksamhetsperspektivet Barn och elever ska ges möjlighet att ta ansvar för och ges inflytande över utbildningen. Kultur- och fritidsverksamheten ska erbjuda ett varierat utbud för alla. Kultur- och fritidsverksamheten ska stödja föreningarna. Ekonomiperspektivet I utbildningsnämndens verksamhetsområden ska råda budget i balans. Resurser ska utnyttjas effektivt. Kommentar Utbildningsnämnden ska under 2019 i målgruppsperspektivet, genom de kritiska kvalitetsindikatorerna, mäta nöjdhet bland vårdnadshavare till förskolebarn, elevers kunskaper, att skolmiljön är trygg och att det finns studiero. I kultur- och fritidsverksamheterna är det medborgarnas uppfattningar om god servicen och gott bemötandet som mäts. I verksamhetsperspektivet är mätningarna riktade mot barn och elevers uppfattningar av möjlighet att ta ansvar för och ha inflytande över utbildningen. I kultur- och fritidsverksamheterna tar mätningarna sin utgångspunkt i medborgarnas uppfattningar om utbudet är relevant och om föreningar får ett relevant stöd. I medarbetarperspektivet mäts hurvida utbildningsnämnden är en attraktiv arbetsgivare och medarbetarnas uppfattningar om god arbetsmiljö. Även mätningar som handlar om kompetens och behörighet bland medarbetare utförs. Utbildningsnämnd, Budget nämnd 2019 plan 2020 och (8)

7 I ekonomiperspektivet är det främst budget i balans som följas upp och mäts Att resurser används och nyttjas effektivt kontrolleras också. 5 Utvecklingsområden, inriktning och utvecklingsmål 5.1 Utvecklingsområde, inriktning och utvecklingsmål Skolframgång i Lysekils kommun Såväl statistik som forskning visar att avklarade gymnasiestudier är en av de viktigaste faktorerna för att lyckas i vuxenlivet, bli en del av samhället men också bidra till samhällsutvecklingen. Det är därför av största vikt att allt fler elever klarar kunskapskraven i Lysekils grundskola, blir behöriga till gymnasieskolan och då kan klara en gymnasieexamen. Utvecklingsmål: I Lysekil ska undervisning bedrivas så elevernas resultat ständigt förbättras Utveckla kultur och fritid i Lysekils kommun Under en rad av år har det kultur- och fritidspolitiska området i Lysekils kommun inte haft någon strategiskt politiskt fattad plan som pekar ut prioriterade områden och mål. Under 2018 har en sådan plan färdigställts och förankras i Utbildningsnämnden. Programmet utgå från Lysekils kommuns övergripande vision och svarar mot medborgarnas förväntningar på ett varierat utbud med god kvalité. Utvecklingsmål: Med det Kultur- och fritidspolitiska programmet som grund utveckla kultur- och fritidsverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete En samlad struktur för att arbeta med utbildningsverksamheternas systematiska kvalitetsarbete har implementeras i förvaltningen, detta arbete fortgår under Det systematiska kvalitetsarbetets utgångspunkter är verksamheternas styrande dokument samt Lysekils styrmodell. Utvecklingsmål: Utbildningsförvaltningen ska under 2019 fortsätta arbetet med att genomlysa hela förvaltningens systematiska kvalitetsarbete Kompetensförsörjning Behovet av kompetent och behörig personal är så stort att det inte enbart räcker med att utbilda fler. I Lysekil måste vi utveckla organisationen och arbetssätten i verksamheterna, vi måste också, mer än idag vara en attraktivarbetsgivare. Utbildningsnämnd, Budget nämnd 2019 plan 2020 och (8)

8 Utvecklingsmål: Utbildningsnämnden i Lysekil ska vara en arbetsgivare som kompetent och välutbildad personal väljer att vara anställd hos. 6 Förutsättningar 6.1 Omvärldsanalys Under åren kom ett stort antal nyanlända barn och elever till Lysekil. Under de nästkommande åren erhöll nämnden statsbidrag i stor omfattning för att hantera denna målgrupps extra behov. Under 2019 kommer en betydande del av dessa statsbidrag att avta medan behoven inte avtar i samma takt. Det kommer att ställa stora krav på verksamheterna. I all utbildningsverksamhet är personalens kompetens central. Det råder för närvarande brist på utbildad pedagogisk personal i hela Sverige. Även inom utbildningssektorn i Lysekil råder idag en viss brist på utbildad personal, framförallt behöriga förskollärare och lärare. Under 2018 påbörjades ett utvecklingsområde inom kompetensförsörjning. Under 2019 ska åtgärder startas och en kompetensutvecklingsplan ska utformas. 6.2 Befolkningsförändringar Befolkningsstrukturen för verksamheternas målgrupper i Lysekils kommun är enligt SCB något stigande. De volymberäkningar vi ser nedan gäller förskola, hänsyn tagen till dagens nyttjandegrad. Lokalkapaciteten är idag tillräcklig totalt sett. Överkapacitet finns i Grundsund och i viss mån Brastad. Kö finns till Östra området, Berg och Domareken. År Platser Lokalkapaciteten i grundskolan är ansträngd i centrala Lysekil. Gullmarsskolan som nu löser sina behov med moduler har ett framtida behov av att ersätta dessa med permanenta lokaler. Mariedalsskolan är under om och tillbyggnad. Kapacitet finns däremot på Skaftö och Brastad. År Elever Varav F Varav Gullmarsgymnasiet bröt den nedåtgående trenden i antalet sökande till Gullmarsgymnasiet inför höstterminen 2016 denna trend har fortsatt inför höstterminen Campus Väst har anpassat sin lokalkostym enligt tidigare planering. Idag är lokalerna starkt utnyttjade. Behov finns att utöka schema/lokaler. Utbildningsnämnd, Budget nämnd 2019 plan 2020 och (8)

9 6.3 Lokaler och reinvesteringar Fördelning av reinvesteringsram Reinvesteringsram tkr Budget 2018 Not Inventarier och utemiljö Summa Effektiv resursanvändning 7.1 Ekonomisk plan för kommande budgetår Budgetram 2019 Budget 2019 tkr Belopp Ram utgångsläge Volymökning Återtagande av budget för SFI Åtgärder för budget i balans (beslut i KF juni) 200 S och L förslag i KF oktober Index pris -975 Index interna priser kost -492 Index interna priser städ -259 Kompensation löneökningar Tillägg överhäng för helårseffekten Växel 344 Gem digitaliseringssamordnare 175 Ram Inför budget 2019 Volymförändringar jämfört med 2018 Förskola 0,7% Grundskola 0,3% Gymnasiet 0% (Gullmarsgymnasiet ökar dock med 2,4%) Vuxenutbildningen 0% Kultur 0% Fritid 0% Anmärkning: Totalvolymen för Gullmarsgymnasiet anges i två procenttal. Siffran 0% står för att antalet gymnasieungdomar skrivna i Lysekils kommun (vilka kommunen erhåller statsbidrag för) beräknas vara konstant. Ökningen 2,4% står för att antalet elever vid enheten beräknas öka. I realiteten innebär det att ökningen finansieras av interkommunal ersättning genom att mindre elevpeng betalas till andra kommuner och större intäkter faktureras andra kommuner. Utbildningsnämnd, Budget nämnd 2019 plan 2020 och (8)

10 Kommentar till ekonomisk ram per verksamhetsområde Ekonomisk ram utöver 2018 års nivå Kompensation och löne- och indexuppräkningar utgör totalt 9,4 mnkr Ekonomisk ram att fördela utöver 2018 års nivå Volymförändring: 1,4 mnkr Återtagande av Särskild satsning på utbildningsområdet: -1,5 mnkr Barnomsorg på obekväm arbetstid: 2,2 mnkr Satsning på barn och unga: 2,0 mnkr Skolframgång i Lysekil: 1,0 mnkr Effektiviseringskrav enligt budgetbeslut: -0,2 mnkr Digitalisering: -0,2 mnkr Växel: -0,3 mnkr Totalt: 4,4 mnkr Förslag på prioriterade satsningar Vuxenutbildning: 0,4 mnkr Grundskola 0,1 mnkr Förskola 2,4 mnkr Gymnasiet 0,4 mnkr Elevhälsa: 0,2 mnkr Kultur 0,6 mnkr Fritid 0,3 mnkr Totalt: 4,4 mnkr 7.2 Behov av nyinvesteringar Inom de närmsta åren har nämnden behov av Nyinvesteringsprojekt Gullmarsskolan om och tillbyggnad Gullmarsborg, underhåll och förstudie för framtidssäkring Gullmarsborg, issarg Kvarnens förskola, underhåll Bro skola, ventilation Kronbergsvallen, konstgräs Kommentar till tabell nyinvesteringar Sammanställningen ovan sker enligt kommunens lokalplaneringsprocess. Utbildningsnämnd, Budget nämnd 2019 plan 2020 och (8)

11 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr UBN Utbildningsförvaltningen Lena Garberg, Rapport intern kontroll 2018 utbildningsnämnden Sammanfattning Utbildningsnämnden beslutade om två interna kontrollområden för 2018; 1) Att rutiner för anmälan om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering följs och efterlevs på alla nivåer i utbildningsförvaltningen samt att rapportering sker till Utbildningsnämnden samt 2) Att det finns system och rutiner för elevers frånvaro på alla nivåer i utbildningsförvaltningen. Kontroller har genomförts av de två områdena och det kan konstateras att det finns rutiner för anmälan av kränkande behandling. Efterlevnaden är god förutom i tre rektorsområden där inga anmälningar till huvudmannen gjorts. Det är osannolikt att det under de tre år som granskats inte funnits några anmälningar i de områdena. Det troliga är att dessa anmälningar hanterats på skolan och inte rapporterats till huvudmannen så som anges i skollagen. Åtgärder i form av utbildning och information till de berörda rektorerna kommer att påbörjas omgående. För det andra kontrollområdet kan konstateras att det finns ett starkt samband mellan elevers betyg och frånvaro. Elever med hög frånvaro har upp till 58 % lägre betyg än elever med ingen eller liten frånvaro. Det finns processer och rutiner på alla skolor kring frånvarohantering vilka också uppfattas fungera utifrån en enkätundersökning. På huvudmannanivå kan konstateras en brist i att det varken finns processer eller rutiner för elevers problematiska frånvaro. Utbildningsnämnden får heller inga regelbundna rapporter om frånvaroläget i kommunen. Åtgärder som kommer att vidtas är produktion av riktlinjer och rutiner för elevers frånvaro samt rutiner för rapport till utbildningsnämnden Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens interna kontroll och de föreslagna åtgärderna. Ärendet Enligt reglemente för intern kontroll för Lysekils kommun ska varje nämnd anta en särskild plan för det kommande årets uppföljning av den interna kontrollen. I december 2017 fattade Utbildningsnämnden beslut om två kontrollområden för Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

12 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning UBN nr Förvaltningens synpunkter Se kontrollrapporten. Lennart Olsson Förvaltningschef Lena Garberg Handläggare Bilaga Rapport intern kontroll 2018 Beslutet inklusive handlingar skickas till Kommunrevisionen Ing-Marie Tjulander, utvecklingsledare

13 Intern kontroll - uppföljning Utbildningsnämnd 2018

14 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning av internkontrollarbetet under det gångna året Risker som hanterats under året Genomförda granskningar Att rutiner för anmälan om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering följs och efterlevs på alla nivåer i utbildningsförvaltningen samt att rapportering sker till Utbildningsnämnden Att det finns system och rutiner för elevers frånvaro på alla nivåer i utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnd, Intern kontroll - uppföljning 2(9)

15 1 Sammanfattning av internkontrollarbetet under det gångna året Utbildningsnämnden beslutade om två interna kontrollområden för 2018; 1) Att rutiner för anmälan om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering följs och efterlevs på alla nivåer i utbildningsförvaltningen samt att rapportering sker till Utbildningsnämnden samt 2) Att det finns system och rutiner för elevers frånvaro på alla nivåer i utbildningsförvaltningen. Kontroller har genomförts av de två områdena och det kan konstateras att det finns rutiner för anmälan av kränkande behandling. Efterlevnaden är god förutom i tre rektorsområden där inga anmälningar till huvudmannen gjorts. Det är osannolikt att det under de tre år som granskats inte funnits några anmälningar i de områdena. Det troliga är att dessa anmälningar hanterats på skolan och inte rapporterats till huvudmannen så som anges i skollagen. Åtgärder i form av utbildning och information till de berörda rektorerna kommer att påbörjas omgående. För det andra kontrollområdet kan konstateras att det finns ett starkt samband mellan elevers betyg och frånvaro. Elever med hög frånvaro har upp till 58 % lägre betyg än elever med ingen eller liten frånvaro. Det finns processer och rutiner på alla skolor kring frånvarohantering vilka också uppfattas fungera utifrån en enkätundersökning. På huvudmannanivå kan konstateras en brist i att det varken finns processer eller rutiner för elevers problematiska frånvaro. Utbildningsnämnden får heller inga regelbundna rapporter om frånvaroläget i kommunen. Åtgärder som kommer att vidtas är produktion av riktlinjer och rutiner för elevers frånvaro samt rutiner för rapport till utbildningsnämnden. Utbildningsnämnd, Intern kontroll - uppföljning 3(9)

16 2 Risker som hanterats under året Sannolikhet Konsekvens 4 Hög Totalt: 4 Hög Medel Låg Sannolikhet Konsekvens 4 Sannolik (mycket troligt att fel uppstår) Allvarlig (Är så allvarlig att fel inte får inträffa) 3 Möjlig (finns en möjlig risk) Kännbar (Uppfattas som besvärande) 2 Mindre sannolik (risken är Lindrig (Uppfattas som liten) mycket liten) 1 Osannolik (risken är obefintlig) Försumbar (Är obetydlig) Utbildningsnämnd, Intern kontroll - uppföljning 4(9)

17 Perspektiv Process / rutin Risk Sannolikhet Konsekvens Målgrupp Verksamhet Att rutiner för anmälan om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering följs och efterlevs på alla nivåer i utbildningsförv altningen samt att rapportering sker till Utbildningsnä mnden. Att det finns system och rutiner för elevers frånvaro på alla nivåer i utbildningsförv altningen. 1 Att anmälan inte sker till rektor eller förskolechef 2 Att nämnden inte får korrekt information om anmälningsär enden. 3 Att elever inte når godkända resultat på grund av frånvaro. 4 Att system och rutiner för att följa upp elevers frånvaro inte efterföljs 4. Sannolik 4. Allvarlig 4. Sannolik 3. Kännbar 3. Möjlig 4. Allvarlig 3. Möjlig 3. Kännbar 3 Genomförda granskningar Process / rutin: 3.1 Att rutiner för anmälan om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering följs och efterlevs på alla nivåer i utbildningsförvaltningen samt att rapportering sker till Utbildningsnämnden. Granskningsaktivitet: Inventering Syfte med granskning Utröna om det finns skillnader i områdenas sätt att hantera de framtagna rutinerna samt om de är stora skillnader i antalet ärenden. Utbildningsnämnd, Intern kontroll - uppföljning 5(9)

18 Resultat och iakttagelser som gjorts vid granskningen Vid granskningen av de rutiner som användes vid granskningen framkom att rutinerna som användes delvis var otydliga samt att det fanns oklarheter på några av de blanketter som användes. Rutinen och blanketter reviderades i juni och publicerades på insidan och på Lysekils kommuns webbplats. Anmälningarna till huvudmannen har ökat, se nedan. Bedömningen är att det beror på att rutinerna följs på flertalet av skolorna. Brister Otydliga rutiner - reviderade rutiner används från höstterminens start. Otydliga blanketter - reviderade blanketter används från höstterminens start. Förslag till åtgärder Information och utbildning. Revidering av rutiner och blanketter. Granskningsaktivitet: Kunskapskontroll Syfte med granskning Att utifrån rektorers och förskolechefers kunskaper om processen påbörja en fortbildningsinsats om så krävs. Resultat och iakttagelser som gjorts vid granskningen Vid genomgång i förvaltningschefens ledningsgrupp av de 2017 fastställda rutiner för anmälan om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering framkom att det fanns oklarheter i hur rutinerna skulle tolkas och hur blanketterna skulle användas. Det visade sig också att kunskapsnivån om vad rektors och förskolechefs ansvar fanns hos övervägande delen av alla chefer. Utbildningsnämnd, Intern kontroll - uppföljning 6(9)

19 Brister Några chefer hade inte tillräckliga kunskaper för att hantera anmälan om kränkande behandling korrekt. Förslag till åtgärder Reviderade rutiner. Utbildning och information. Granskningsaktivitet: Kontroll av diarieförda anmälningar och anmälningar på Utbildningsnämndens dagordning. Syfte med granskning Kontrollera om avvikelser finns. Resultat och iakttagelser som gjorts vid granskningen Rutinen att alla anmälningar som kommer till huvudmannen diarieförs och också anmäls till nämnd fungerar. Granskningsaktivitet: Kontroll av anmälningar per rektorsområde Syfte med granskning Kontrollera om skillnader finns. Resultat och iakttagelser som gjorts vid granskningen Vid inventeringen av varifrån anmälningarna kommer har det visat sig att det anmälts ärenden från alla rektorsområden utom de tre rektorsområdena på Campus Väst. Utifrån elevantalet på Campus Väst är det osannolikt att det under de tre år som granskats gjort inte funnits några anmälningar. Det troliga är att dessa anmälningar hanterats på skolan och inte rapporterats till huvudmannen så som anges i skollagen. Förslag till åtgärder Utbildning och information. Process / rutin: 3.2 Att det finns system och rutiner för elevers frånvaro på alla nivåer i utbildningsförvaltningen. Granskningsaktivitet: Analys frånvaro och elevers resultat Syfte med granskning Finna ut om det i Lysekil finns samband mellan elevers frånvaro och skolprestationer. Utbildningsnämnd, Intern kontroll - uppföljning 7(9)

20 Resultat och iakttagelser som gjorts vid granskningen För att utröna om det finns samband mellan elevers frånvaro och betygspoäng har en process för att räkna ut detta tagits fram. Resultatet visar att det i grundskolans åk 9 på vårterminen fanns ett starkt samband mellan elevers frånvaro och betygspoäng. Slutsatsen är att betygen påverkas redan vid; relativt sett, liten frånvaro. Ovanstående bild visar: Brister Brister: Inga. elever med mer än 10 % frånvaro har 12 % lägre betygspoäng än elever som har 0-10 % frånvaro elever med mer än 15 % frånvaro har 23 % lägre betygspoäng än elever som har 0-10 % frånvaro elever med mer än 20 % frånvaro har 44 % lägre betygspoäng än elever som har 0-10 % frånvaro elever med mer än 30 % frånvaro har 58 % lägre betygspoäng än elever som har 0-10 % frånvaro. Granskningsaktivitet: Inventering Syfte med granskning Sammanställa skolornas sätt att handha frånvaro och hur denna information analyseras och används samt ta del av skolors handlingsplaner för elevers frånvaro. Resultat och iakttagelser som gjorts vid granskningen På alla skolenheter finns rutiner och processer för att hantera elevers frånvaro. En mindre enkätundersökning som visar att samtliga skolledningar menar att rutinerna och processerna fungerar och efterlevs på den egna enheten. Utbildningsnämnd, Intern kontroll - uppföljning 8(9)

21 Granskningsaktivitet: Huvudmannens uppföljningsansvar Syfte med granskning Undersöka om det finns rutiner för huvudmannen att kontrollera och åtgärda frånvaro. Resultat och iakttagelser som gjorts vid granskningen En huvudman ska, enligt vad som anges i skollagen (7 kap ) se till att huvudmannens elever i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan fullgör sin skolgång. Huvudmannen, Lysekils utbildningsnämnd, har inga fastställda rutiner för att följa upp frånvaro från skolenheterna på huvudmannanivå. Utbildningsnämnden får heller inga regelbundna rapporter om elevers skolfrånvaro. Brister Brist: Riktlinjer för skolpliktsbevakning saknas på huvudmannanivå. Brist: Elevers frånvaro rapporteras inte systematiskt till utbildningsnämnden. Förslag till åtgärder Producera riktlinjer och rutiner för elevers frånvaro samt skolpliktsbevakning Statusalternativen innebär: Föreslagen åtgärd Pågående Pågående med avvikelse Avslutad Utbildningsnämnd, Intern kontroll - uppföljning 9(9)

22 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr UBN Utbildningsförvaltningen Anna Jonsson, Plan för studie- och yrkesvägledning Sammanfattning Elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ska enligt skollagen 2 kap. 29 (2010:800) ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. I Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning står att det är viktigt att det finns en övergripande planering för hur undervisning, information och vägledningssamtal kan bilda en helhet och röd tråd för eleven. Planens syfte är att alla elever i Lysekils kommun får sitt behov av studie- och yrkesvägledning tillgodosett på ett likvärdigt sätt. Den beskriver studie- och yrkesvägledningens syfte, mål, huvudsakliga innehåll samt hur arbetet ska följas upp. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av nyanlända elevers fortsatta utbildningsvägar efter språkintroduktion visade att det saknades en, av huvudmannen fastställd, plan för studie- och yrkesvägledning Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att anta planen för studie- och yrkesvägledning. Ärendet Elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ska enligt skollagen 2 kap. 29 (2010:800) ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. I Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning står att det är viktigt att det finns en övergripande planering för hur undervisning, information och vägledningssamtal kan bilda en helhet och röd tråd för eleven. Planens syfte är att alla elever i Lysekils kommun får sitt behov av studie- och yrkesvägledning tillgodosett på ett likvärdigt sätt. Den beskriver studie- och yrkesvägledningens syfte, mål, huvudsakliga innehåll samt hur arbetet ska följas upp. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av nyanlända elevers fortsatta utbildningsvägar efter språkintroduktion visade att det saknades en, av huvudmannen fastställd, plan för studie- och yrkesvägledning. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

23 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning UBN nr Förvaltningens utredning Förvaltningen har utifrån skollag och gällande styrdokument samt i samråd med biträdande rektor vid Gullmarsgymnasiet tagit fram Plan för studie- och yrkesvägledning. Syftet med planen är att leva upp till skollagens och övriga styrdokuments krav på att huvudmannen kvalitetssäkrar utbildningen likvärdigt gällande studie- och yrkesvägledning för kommunens samtliga elever. Lennart Olsson Förvaltningschef Anna Jonsson Handläggare Bilaga Förslag på plan för studie- och yrkesvägledning Beslutet inklusive handlingar skickas till Michael Holgerson, biträdande rektor Campus Väst Lena Garberg, kvalitets- och utvecklingschef

24 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Plan för studie- och yrkesvägledning

25 Fastställt av: Utbildningsnämnden Datum: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller för: Kvalité- och utvecklingschef Grund- och gymnasieskolan samt den kommunala vuxenutbildningen Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Kvalité- och utvecklingschef Dnr: UBN Sida 2 av 11

26 Plan för studie- och yrkesvägledning Innehåll Inledning och syfte... 4 Innehåll... 4 Studie- och yrkesvägledning allmänna råd... 4 Studie- och yrkesvägledning skollagen... 5 Mål för studie- och yrkesvägledningen Lysekils kommun... 5 Uppföljning... 6 Studie- och yrkesvägledning Grundskolan... 6 Studie- och yrkesvägledning Gymnasieskolan... 7 Aktiviteter och genomförande... 8 Årskurs 1-3: Väcka nyfikenhet... 8 Årskurs 7: Möjligheternas vägar... 9 Årskurs 8: Jag och omvärlden... 9 Årskurs 9: Gymnasiekunskap... 9 Gymnasiet steg 1: Insikt Gymnasiet steg 2: Översikt Gymnasiet steg 3: Utsikt Sida 3 av 11

27 Inledning och syfte Studie- och yrkesvägledning är en del i det livslånga lärandet och eleverna ska ges förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Studie- och yrkesvägledning utifrån elevernas behov är en lagstadgad rättighet från grundskolans årskurs 1. Syftet med planen är att alla elever i Lysekils kommun får sitt behov av studie- och yrkesvägledning tillgodosett likvärdigt och att arbetet genomförs som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar så planen för studie- och yrkesvägledning riktar sig till dig som är rektor, studie- och yrkesvägledare, pedagog eller annan personal i skolan. Innehåll Planen innehåller vad studie- och yrkesvägledning är, vilka mål huvudmannen har med verksamheten och hur vägledningen ska utformas. Här finns också de rutiner och system kommunen har för uppföljning och utvärdering. Studie- och yrkesvägledning allmänna råd I skolverkets allmänna råd definieras studie- och yrkesvägledning i vid respektive snäv betydelse. I vid betydelse är det all verksamhet som bidrar till att eleven utvecklar sina kunskaper och förmågor att göra val gällande sina studier och yrkesliv. Till detta kan räknas allt från specifika inslag i undervisningen som exempelvis studiebesök, kunskaper om arbetsmarknaden till aktiviteter som stärker elevernas självkännedom. I snäv betydelse handlar det om vägledning av studie- och yrkesvägledare på individ eller gruppnivå. Den enskilde eleven ska ges möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar. Vägledningen ska vara professionell och ha en vetenskaplig grund. Bild: Skolverkets allmänna råd om Arbete med studie- och yrkesvägledning Sida 4 av 11

28 I skolverkets allmänna råd om Arbete med studie-och yrkesvägledning sägs att elevens behov av studie- och yrkesvägledning kan summeras som att eleven, utifrån sina förutsättningar ska: Bli medveten om sig själv Bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken Bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen Lära sig att fatta beslut Lära sig att genomföra sina beslut Studie- och yrkesvägledning skollagen Skollagen I 2 kap. skollagen (2010:800) står: Tillgång 29 Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Behörighet 30 För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder. Mål för studie- och yrkesvägledningen Lysekils kommun Målet är att varje elev: utvecklar sin självkännedom och kan reflektera kring sig själva i förhållande till studie- och yrkesval ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och kan bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha har kännedom om arbetslivets villkor, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket får tillgång till allsidig, saklig och opartisk information om studier och yrkesval anpassad efter elevens behov har tillgång till studie- och yrkesvägledare med adekvat utbildning för uppdraget Sida 5 av 11

29 Samt att: Uppföljning all pedagogisk personal, utifrån sin yrkesroll, känner till och arbetar efter Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning samt huvudmannens plan för studie- och yrkesvägledning Målen för studie- och yrkesvägledningen i Lysekils kommun följs upp i förvaltningens systematiska kvalitetsarbete på enhets och huvudmannanivå. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i STRATSYS. Studie- och yrkesvägledning Grundskolan Utdrag ur LGR 11 Skolans mål är att varje elev: kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden (2.6) har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv (2.6) har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder (2.6) Rektorn har ett särskilt ansvar för: att den studie och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning (2.8) att samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning (2.8) Alla som arbetar i skolan ska: verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö (2.6) ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra välunderbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning (2.2) bidrar till att elevernas studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund (2.6) Läraren ska: medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället (2.6) bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning (2.6) Sida 6 av 11

30 Studie- och yrkesvägledaren eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter ska: informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning (2.6) vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesvägledande insatser (2.6) Studie- och yrkesvägledning Gymnasieskolan Utdrag ur LGY 11 Utbildningsval- arbete och samhällsliv Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbets-livet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. (2.4) Skolans mål är att varje elev: utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering (2.4) medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper (2.4) ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha (2.4) Rektorn har ett särskilt ansvar för: samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning (2.6) stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen (2.6) att undervisningen, elevhälsan, och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta (2.6) Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning: bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke (2.4) informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund (2.4) i informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället utanför skolan (2.4) i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång (2.4) i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv (2.4) bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar (2.4) Sida 7 av 11

31 Aktiviteter och genomförande I Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning står att rektorn har, i samtliga berörda skolformer, ansvaret för hur arbetet med studie- och yrkesvägledningen organiseras. Rektor behöver också göra en tydlig arbetsfördelning för att säkerställa att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de har behov av. I arbetsfördelningen behöver det framgå vem som ansvarar för vissa särskilda insatser samt vilka generella uppgifter som ligger på respektive yrkesgrupp. I de allmänna råden står också att det är viktigt att det finns en övergripande planering för hur undervisning, information och vägledningssamtal kan bilda en helhet och röd tråd för eleven. Vid allt arbete med studie- och yrkesvägledning, genom elevens hela utbildning, är det av största vikt att aktiviteter genomförs på ett sådant sätt att val och begränsningar på grund av kön, social- och kulturell bakgrund samt funktionsvariationer motverkas. Prao Skolverket lyfter fram att i flera studier uttrycker ungdomar att de vet för lite om arbetsmarknaden. Prao är därför viktig för elevernas yrkesval och framtida etablering på arbetsmarknaden. Praon ger också eleven inblick i arbetslivets tempo och olika yrkeskulturer och yrkesetik. Prao ska vara en integrerad del av undervisningen. Praon kan tillsammans med god studie- och yrkesvägledning fylla en viktig funktion inför valet till gymnasieskolan. Från och med 1 juli 2018 gäller bestämmelser i skollagen om obligatorisk Prao. Praon ska bestå av 10 dagar och ska förläggas i årskurs 8 och/eller årskurs 9. (10 kap. 8a ) Förslag på aktiviteter I detta avsnitt ges förslag på teman och aktiviteter som syftar till att nå de uppsatta målen för enskild individ och enhet, genom grundskola och gymnasium. För varje årskurs ges ett förslag på övergripande tema. Detta för att synliggöra den röda tråden från lägre åldrar upp till vuxenlivet. Eftersom elevers vägar genom gymnasiet kan se mycket olika ut är den röda tråden här uppdelad i tre steg som varje elev bör passera under utbildningstiden. Årskurs 1-3: Väcka nyfikenhet Här handlar det om att väcka eller behålla den naturliga nyfikenheten hos barn till att öka kunskapen kring omvärlden och förståelsen till varför vi går i skolan. Exempel på aktiviteter: Temaarbete kopplat till yrken/arbetsliv/samhälle. Jobba kring frågor som berör bland annat varför vi går i skolan. Varför ett arbete är viktigt för såväl individ som samhälle och sätta detta i relation till sig själv. Arbeta med vad var och en vill ha i sin framtid och diskutera kring hur vägen dit kan se ut. Göra en sammanställning av sina omvärldskunskaper, en personlig portfolio. Årskurs 4-6: Framtidsinspiration Aktiviteter som syftar till att väcka lust och ytterligare nyfikenhet kring olika yrken och arbetsliv. En introduktion i vad karriärvägledning handlar om, det vill säga att bli medveten om sig själv, medveten om alternativ, hjälp att fatta beslut och hjälp med verktyg för själva genomförandet. Sida 8 av 11

32 Exempel på aktiviteter: Göra inventeringar av skolans närmiljö och arbetsliv. Studiebesök i det lokala näringslivet utifrån ett genustänk. Jobba kring hur vi agerar i möten med andra människor. Temaarbete kopplat till yrken/arbetsliv/samhälle. Kartlägga ett företag/yrke. Göra en sammanställning av sina omvärldskunskaper och kunskaper om sig själv, samla dem i sin personliga portfolio. Årskurs 7: Möjligheternas vägar Utveckla arbetet med elevens medvetenhet om sina styrkor, utvecklingsbara sidor och förmågan att sätta in sig själv i olika sammanhang samt motivera till att se framåt. Exempel på aktiviteter: Lektion, diskussion och workshops kring valkompetens och hur man skaffar sig det. Övergripande kunskap om gymnasieprogrammen, behörighetsregler, skillnader mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. Upprätta samarbeten med närliggande företag, jobbskuggning, träna på intervju, studiebesök mm. Vägledningssamtal, enskilt/ i grupp. Sammanställa omvärldskunskaper och kunskaper om sig själva och samla dem i sin personliga portfolio. Årskurs 8: Jag och omvärlden Fortsätta arbetet med att öka medvetenheten kring styrkor, utvecklingsbara sidor och förmågan att sätta in sig själv i olika sammanhang. Exempel på aktiviteter: Fördjupa kunskapen om alla program på gymnasiet. Utveckla jag-kunskapen genom att skugga någon på en arbetsplats eller göra studiebesök/prao. Lektion i omvärldskunskap. Hur såg arbetsmarknaden ut förr, hur ser den ut idag, i framtiden? Den globala arbetsmarknaden och förändringar i arbetslivet. Vägledningssamtal, enskilt/ i grupp. Sammanställa omvärldskunskaper och kunskaper om sig själva och samla dem i sin personliga portfolio. Årskurs 9: Gymnasiekunskap Fokus på gymnasieprogram och beslutsprocessen inför gymnasievalet. Exempel på aktiviteter: Workshop i val och väljande. Genomgång av gymnasieprogrammen i smågrupper. Besök på Gymnasium. Enskilda uppföljningssamtal. Reflektion kring sin progression i den egna beslutsprocessen från årskurs ett till nio med hjälp av den personliga portfolion. Sida 9 av 11

33 Gymnasiet steg 1: Insikt Exempel på aktiviteter: Övningar i självinsikt där eleverna utgår från sig själva i diskussioner med andra elever. Lektion i att sätta upp mål och delmål. Skugga någon på en arbetsplats, träna på intervju på en arbetsplats eller göra studiebesök/vara på praktik och intervjua anställda. Vägledningssamtal kring framtidsmål och vägen dit. Gymnasiet steg 2: Översikt Exempel på aktiviteter: Övningar i att relatera till olika yrken utifrån egna kompetenser, färdigheter, värderingar och egenskaper. Lektion kring vad eleverna ser framför sig efter examen. Vägledningssamtal kring framtidsmål och vägen dit. Gymnasiet steg 3: Utsikt Exempel på aktiviteter: Besök från Arbetsförmedlingen. Övningar i hur man skriver ett CV och personligt brev. Övningar i intervjuträning. Vägledningssamtal. Sida 10 av 11

34 Referenslitteratur: Skollagen, SFS 2010:800 Läroplan för grundskolan, LGR 11, reviderad 2017 Läroplan för gymnasieskolan, LGY 11 Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning, 2013 Handledning för att skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning, GR Utbildning Pedagogiskt Centrum, 2015 Postadress: LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: E-post Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 11 av 11

35 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr UBN Avdelningen för verksamhetsstöd Madelene Johansson, Utbildningsnämndens sammanträdeskalender 2019 Sammanfattning Utbildningsförvaltningen har utarbetat förslag till sammanträdeskalender för utbildningsnämnden 2019 enligt nedan. Datum Sammanträdet börjar kl (om inget annat anges kallelsen) 16 januari Borgmästaren 6 februari Borgmästaren 26 mars (U1) KF-salen (tisdag) 24 april KF-salen 28 maj (U2) KF-salen (tisdag) 19 juni Borgmästaren 28 augusti KF-salen 2 oktober (U3) KF-salen (heldag med dialoger på fm) 13 november KF-salen 16 december Borgmästaren (måndag) Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna sammanträdeskalender för utbildningsnämnden år Ärendet Varje höst tar kommunstyrelseförvaltningen fram förslag till sammanträdeskalender så att nämnderna kan fatta beslut gällande sammanträdeskalender för nästkommande år. I förslaget har hänsyn tagit till ekonomienhetens planering för ekonomiska uppföljningar samt för budgetarbetet i övrigt. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

36 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning UBN nr Lennart Olsson Förvaltningschef Madelene Johansson Handläggare Beslutet inklusive handling skickas till Utbildningsnämnds ledamöter och ersättare Utbildningsförvaltningen

37 Beslutsuppföljning UBN Ärende Datum Beslut i nämnd KLAR Beslut Uppföljnining i nämnd Gullmarsborgs utveckling UBN beslutar att ge UBF i uppdrag att fortsätta arbetet med Gullmarsborgs utveckling och framtid UBN beslutar enligt arbetsgruppens framtagna förslag samt beakta förvaltningens synpunkter. UBN beslutar att förslaget och kostnadskalkylen ska återkomma till nämnden för beslut. Resursfördelning grundskola Beslut , 50 UBN beslutar att ge UBF i uppdrag att utarbeta en volymbaserad resursfördelhningsmodell till enheter i Senast juni 2019 grundskolan inkl särskilt stöd samt att återkoma till nämnden för beslut Gullmarsborgs utveckling UBN föreslår KS att ge SBF i uppdrag att genomföra en förstudie gällande om- och tillbyggnad av Gullmarsborg i enlighet med föreslagen verksamhetsplattform. Till denna förstudie ska en trafikutredning göras. Statistik om skolfrånvaro Ordförande tar upp vikten av att minska den problematiska skolfrånvaron. Lena Garberg får i uppdrag att ta fram statistik om skolfrånvaron och återkomma till nämnden när reslutatet kan presenteras Barnomsorg obekväm arbetstid UBN föreslår KF att bifalla motionen samt att ge UBN uppdraget att starta en jouröppen verksamhet för barnomsorg på obekväm arbetstid till årsskiftet 18/19 under förutsättning att KF ger UBN full kostnadstäckning för de ökade kostnaderna detta innebär. Kultur- och fritidspolitisk plan Beslut , Dialogkvällar har hållits av Kultur- och fritidsgruppen tillsammans med kulturföreningar och med idrottsföreningar i Lysekils kommun vilka föll mycket väl ut. Arbetsgruppen informerar att en kultur- och fritidspolitisk plan ska beslutas av nämnden i mars Fritidsstipendium Beslut , Utbildningsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att se över riktlinjerna för fritidsstipendium. Revidera riktlinjer för uthyrning av idrottsanläggningar och gymnastiksalar i Lysekils kommun Beslut , Utbildningsnämnden beslutar att Futsal bedöms som en inomhusidrott. Vid tidsbokningar gäller detta beslut från och med Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att revidera riktlinjerna för uthyrning av idrottsanläggningar och gymnastiksalar i Lysekils kommun. Underhåll och upprustning av Gullmarsborgs ishall Utbildningsnämnden beslutar att förvaltningen skyndsamt ser till att de mest publikt påvra miljöerna åtgärdas, gärna i samarbete med AME eller andra lämpliga partners. Förvaltningen utreder det akuta underhållsbehov samt planlägger utförandet av arbetet skyndsamt. Utbildningsnämnden beaktar investeringsbehovet i budgetarbetet Remissvar Ung företagsamhet Beslut , 64 Remissvar till kommunfullmäktige angående motion om Ung företagsamhet Budget 2019 Budget Reviderad delegationsordning Beslut , 65 Reviderad delegationsordning Remiss digital Agenda Svar lämnat Beslut i KF Remiss av förslag till gemensam digital agenda för SML Remissvar muntligt Remiss föreningsutvecklare Remiss från LKS - Motion om föreningsutvecklare i Lysekils kommun Remissvar

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56 Remiss till Utbildningsnämnden och kommunstyrelsen Svar till LKS senast Dnr Utskriftsdatum: Ankomstdatum: Diarieplan: Handläggare: Christian Martins Reg.datum: Reg av: Ulla-Karin Bohlin Enhet: Avdelningen för verksamhetsstöd Ärendetyp: Bevakningsdatum: Initierat av: Jeanette Janson(LP) Avslutsdatum: Ärendemening: Motion om föreningsutvecklare i Lysekils kommun Beskrivning: Remiss till Utbildningsnämnden Svar till LKS senast Namn: Utbildningsnämnden Handläggare: Lennart Olsson Beskrivning: LKF 121, Motion om föreningsutvecklare Namn: Jeanette Janson (LP) Handläggare: Mari-Louise Dunert LKF 120, Motion om att göra Slättevallen till en par k och anläggning för spontanidrott Beskrivning: Motion om föreningsutvecklare i Lysekils kommun Namn: Jeanette Janson (LP) Handläggare: Mari-Louise Dunert Nr: 30 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Ulla-Karin Bohlin Riktning: U Handlingstyp:REMTILL Nr: 20 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Mari-Louise Dunert Riktning: EXP Handlingstyp:BESLUT Nr: 10 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Ulla-Karin Bohlin Riktning: I Handlingstyp:Motion

57 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (27) 121 Motion om föreningsutvecklare i Lysekils kommun Dnr: LKS Jeanette Janson (LP) har i en motion föreslagit en motion om föreningsutvecklare. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen och utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Motion Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Motionären Kommunstyrelsen (inkl. motion) Utbildningsnämnden (inkl. motion) Justerare: Utdragsbestyrkande:

58 Motion om föreningsutvecklare i Lysekils kommun. Föreningslivet är otroligt viktigt för en kommuns välfärd och en ytterst viktig del för en lyckad integration. Dessvärre genomgår (nästan) alla föreningar sedan ett antal år ett stålbad då det är svårare och svårare att få ideella krafter att räcka till. Många kommuner har redan insett nyttan av föreningslivets styrka och bredd inom fritid och kulturlivet och därför tillfört personella resurser för att stötta de lokala föreningarnas överlevnad och utveckling. Uppgifter kan variera men vanligt är att hjälpa till med; -söka olika sorters bidrag externt och internt -vara koordinator vid lägerverksamhet -planera festivaler, mässor och andra aktiviteter -marknadsföra och organisera aktiviteter mot skolan En föreningsutvecklare skall vara som spindeln i nätet och ge föreningarna mer tid till sitt huvuduppdrag- att bedriva meningsfull fritid för redan frälsta OCH ha kraft att rekrytera nya deltagare. Föreningslivet huvudsakliga verksamheter skall givetvis även i fortsättningen bedrivas av föreningens styrelse och medlemmar men en sådan här tjänst ger dem chansen att fokusera på sitt huvuduppdrag. Vi i Lysekilspartiet är övertygade om att tjänsten betalar sig själv både på kort och lång sikt. Jag yrkar därför att Lysekils kommun skyndsamt utreder och organiserar så att en tjänst med detta innehåll tillsätts och att den initiala kostnaden beaktas i budgetarbetet i den nämnd där den förläggs, med sannolikhet Utbildningsnämnden. Lysekil Jeanette Janson, Lysekilspartiet

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92