Utredningar & rapporter Västerås stad, Konsult och Service

Transkript

1 Utredningar & rapporter Västerås stad, Konsult och Service 22 U 2013:22 Dnr 2012/494-KSS-064 Utvärdering av arbetsmarknadsprojektet Gröna Arenor [Skriv text] Konsult och Service, Västerås , Hannah Lidström, Utredningar och rapporter produceras av Konsult och Service på uppdrag av Västerås stads förvaltningar och bolag.

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Projekt Gröna Arenor... 5 Syfte... 6 Metod... 6 Resultat... 7 Deltagare i Gröna Arenor... 7 Självskattningsenkäter till deltagare... 8 Hälsa... 8 Arbetsmarknad Fokusgrupper med deltagare Arbetsuppgifter och arbetsförhållanden Att arbeta i en grön miljö Projektets påverkan på deltagarnas hälsa Planering och delaktighet Stöd från personalen Framtid Fokusgrupp med personal Arbetsuppgifter Projektets påverkan på deltagarnas hälsa Planering och delaktighet Personalens roll Mål och syfte med projektet Gröna Arenor Framtid Slutsatser

3 Sammanfattning Bakgrund och syfte Projektet Gröna Arenor en arbetslivsinriktad rehabilitering i grön miljö för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Projektet påbörjades i april 2012 och avslutas till årsskiftet 2013/2014. Under de nästan två år då projektet pågått hade vid den 18 november 2013 sammanlagt 37 personer deltagit, varav 11 är kvar i projektet under hösten Projektet drivs av AMA Arbetsmarknad och finansieras av Samordningsförbundet. Föreliggande utvärdering har till syfte att följa hur projektet gått genom att samla in subjektiva upplevelser från deltagare och personal, samt att gå igenom resultaten av de effekter som projektet lett till. Tre fokusgrupper har genomförts, två med deltagare och en med personal. Dessutom har en delutvärdering gjorts hösten 2012 då en deltagargrupp samt personal deltog i fokusgruppsintervjuer. Arbetsuppgifter och arbetsförhållanden Hur upplevs den gröna miljön? Har deltagarnas hälsa påverkats? Har deltagarnas framtidstro påverkats? Deltagarna på Gröna Arenor har hjälpt till vid anläggningen av flera odlingar på Malma gård, att bygga växthus och att anlägga en hälsoträdgård. Uppgifterna består av allt som har med trädgårdsarbete att göra, bland annat att plantera/så blommor och grönsaker, rensa ogräs, köra jordfräs och att ta vara på, och i vissa fall, sälja det som producerats. Personalen ser att deltagarna snabbt kommer in i arbetet och att gruppen hjälper varandra, medan de själva står för planering och fördelning av uppgifter och stöd kring både arbete och rehabilitering. Att arbeta utomhus beskrivs som helt fantastiskt; frisk luft och tunga arbetsuppgifter gör att man mår bra. Flera deltagare har specifikt efterfrågat en praktik där de kan vara ute och är väldigt nöjda med denna. Sommaren upplevs som allra bäst, även om det är ok även vid kyla och nederbörd eftersom det finns bra kläder att tillgå. Positiva effekter som bättre sömn, bättre hälsa och en positivare syn är effekter som nämns bland deltagarna. Stöd från personalen och från deltagargruppen, meningsfulla uppgifter och utevistelsen nämns som orsaker till dessa positiva effekter. Projektet Gröna Arenor har gett deltagarna massor med nya kunskaper som de tror sig kunna ha nytta av i ett kommande arbetsliv. Flera vill fortsätta jobba inom trädgårdsbranschen på något sätt medan andra har andra planer. Något som nämns som negativt är den uteblivna hjälp de fått från andra myndigheter, och flera deltagare berättar att de väntat länge på besked om både försörjning och sysselsättning. 3

4 Uppföljning av projektmål 30 procent ska under projekttiden uppnå egen försörjning genom arbete eller studier Av de 26 personer som skrivits ut från Gröna Arenor är det 42,3 procent som har egen försörjning genom arbete eller studier efter projekttiden. 90 procent ska uppleva att de har kommit närmare arbete eller studier Enligt självskattningsformulären är det 60 procent som upplever att de står närmare arbetsmarknaden efter avslutat projekt än innan. Känslan av närheten till arbetsmarknaden ökat i relativt hög grad, mer bland kvinnor än bland män. Nästan alla de som deltagit i fokusgruppsintervjuerna har angett att de känner sig närmare arbetsmarknaden nu än innan projektet. 100 procent av deltagarna ska uppleva att de mår bättre Under fokusgruppsintervjuerna har samtliga deltagare sagt att projektet haft en positiv inverkan på deras hälsa. Att det upplevda hälsotillståndet har ökat kan även ses i resultatet av de självskattningsformulär som deltagarna fyllt i. Det är 17 procent av dem som besvarat självskattningsenkäterna som upplever att deras hälsa förbättras. Avslutningsvis... Grön rehabilitering genom Gröna Arenor har mycket positiv påverkan på deltagarna, de tycker sig må bättre än när de började och tycker att det är roligt att jobba. Detta upplevs av såväl deltagarna själva som av personalen. Syftet med projektet har under projekttiden uppnåtts. För att med kvantitativa mått kunna säga om målen uppnåtts behövs fler svar genom självskattningsenkäterna. 4

5 Bakgrund Projektet Gröna Arenor drivs av AMA Arbetsmarknad och skapades för att ge möjlighet till arbetslivsinriktad rehabilitering i grön miljö för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det tvååriga projektet startade i januari 2012 och finansieras av Samordningsförbundet Västerås 1. Konsult och Service, Utredning och statistik har fått i uppdrag att utvärdera projektet under hösten Hösten 2012 gjordes ytterligare en utvärdering som redovisade hur projektet dittills gått. Projekt Gröna Arenor Syftet med Gröna Arenor är att öka förutsättningarna för deltagarna att få en starkare ställning på arbetsmarknaden, att deltagarnas självkänsla ska stärkas och att deltagarnas hälsa ska förbättras. Syftet beskrivs i projektplanen enligt följande: Syftet är att öka individernas förmåga till egen försörjning. Detta vill vi göra genom att skapa gröna miljöer som är lämpliga för rehabilitering, stimulerar lärande, avkoppling och där människor utvecklas för att kunna utföra ett arbete eller bedriva studier. Med inspiration av Alnarpsmetoden och med ett strukturerat arbetssätt vill vi öka möjligheten för deltagarna att gå vidare till arbete, starta sociala företag etc. Vi kommer att forma rehabiliteringsmiljöer som ska passa alla individer oavsett kön, ålder, nationalitet, funktionsnedsättning, arbetshinder eller ohälsa. Målen med projektet är att: 30 procent ska under projekttiden uppnå egen försörjning genom arbete eller studier 90 procent ska uppleva att de har kommit närmare arbete eller studier 100 procent av deltagarna ska uppleva att de mår bättre. Det gemensamma förhållningssättet inom projektet innebär att förmedla att alla ska behandla andra, och själva behandlas, med respekt, samt att deltagarna ska få utmana och lära sig så mycket som möjligt under tiden i projektet. Här har man sneglat på en beprövad metod som används i Skåne, Alnarpsmetoden, och till viss del utgått från erfarenheter därifrån. När en ny deltagare kommer till projektet tilldelas denna en fadder, som är en annan deltagare som frivilligt påtagit sig ett fadderuppdrag. Gröna Arenor håller rent fysiskt till på Malma gård knappt sex kilometer utanför centrala Västerås. Under projektets första år hade man personalutrymmen på Malma såg ungefär en halv kilometer från Malma gård. Personalutrymmen och matsal har dock anpassats och arbetslokal har byggts på Malma gård och finns numera tillgängliga för både deltagare och personal. För närvarande, det vill säga under hösten 2013, är elva personer aktiva och 1 Samordningsförbundet Västerås är ett politiskt och finansiellt samarbete inom rehabiliteringsområdet mellan myndigheterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland och Västerås Stad. 5

6 inskrivna i projektet. Under åren 2012 och 2013 har sammanlagt 40 personer deltagit. I projektansökan planerade man verksamheten för 60 personer under den tvååriga projektperioden. Grundtanken är att varje deltagare är inskriven i sex månader och att nya deltagare börjar kontinuerligt vartefter plats och efterfrågan finns. Syfte Syftet med denna utvärdering är att ta reda på hur deltagare och personal upplever projektet, utifrån följande frågeställningar: - Vad har deltagarna gjort under sin tid i projektet? - Hur upplever deltagarna att den gröna miljön varit att vistas och att arbeta i? - Har projektet lett till några förändringar gällande deltagarnas hälsa? - Har projektet lett till förändringar gällande deltagarnas framtidstro och möjligheter i kommande arbetsliv? Syftet är även att ge en bild av vilka effekter projektet hittills gett för de deltagare som ingått. Metod För att besvara syftet och frågeställningarna har information insamlats från personal och deltagare i Gröna Arenor. Tre fokusgrupper har hållits, varav en med personal och två med deltagare. Sammanlagt har tre personal, en projektledare och två arbetsledare, och åtta deltagare ingått i denna utvärdering. Av deltagarna har sju personer deltagit i fokusgrupper, medan en person lämnat synpunkter via e-post. Samtliga elva inskrivna deltagare inbjöds till att delta i fokusgrupperna samt till att lämna synpunkter på annat sätt, men övriga fyra valde själva att avstå. Deltagarna som medverkade i fokusgruppen hade vid detta tillfälle ingått i projektet i mellan tre veckor och 21 månaders tid. Fokusgrupperna genomfördes under september och oktober Övrigt material som använts till denna utvärdering är de uppföljningar som AMA Arbetsmarknad och Samordningsförbundet samlat in i form av självskattningsformulären HAD 2 och EQ5D 3. Var och en av deltagarna besvarar dessa formulär vid tre tillfällen: vid inskrivning i projektet, efter cirka tre månader i projektet och vid utskrivning. Vidare har statistik från Samordningsförbundets uppföljningssystem (SUS) kring sysselsättning och försörjning använts. Dessutom har resultaten från den delutvärdering som gjordes 2012 gåtts igenom, liksom den interna delårsrapporten av projektledare Bente Hollås Eriksson från juni HAD står för Hospital Anxiety and Depression scale och är ett självskattningsformulär som ger ett mått på ångest- och depressionsnivåer. Formuläret består av sju frågor om ångest och sju frågor om depression. 3 EQ-5D är ett standardiserat instrument för att mäta hälsa och livskvalitet. Formuläret består av fem frågor. 6

7 Resultat Här redovisas resultat från fokusgrupperna med deltagare och personal samt en redovisning av deltagargruppen och de effekter man kan se före och efter deras deltagande i Gröna Arenor. Synpunkterna från deltagare och personal har huvudsakligen delats upp utifrån de fyra frågeställningarna ovan. Deltagare i Gröna Arenor I projektet Gröna arenor under januari 2012 till och med den 18 november 2013 har sammanlagt 37 personer deltagit. Av dessa har 26 avslutat sin praktik på Gröna Arenor medan 11 personer är inskrivna under hösten De 37 personerna består av 21 kvinnor och 16 män. Den yngsta deltagaren är 18 år och den äldsta är 50 år. Utbildningsnivån är högre bland kvinnorna än bland männen. Tre kvinnor och fyra män har enbart grundskoleutbildning medan 18 kvinnor och 12 män har gymnasieutbildning. Ingen av deltagarna har högskoleexamen. Den genomsnittliga tiden i projektet bland dem som slutat är 128 dagar. Antal månader redovisas i tabellen nedan. Figur 1. Deltagarnas tid i projektet i antal månader. Januari november Antal månader Antal av utskrivna deltagare Antal av samtliga deltagare 1 månad månader månader månader månader månader månader månader månader månader månader månader - 1 Totalt antal deltagare Majoriteten av deltagarna, 25 personer, hade haft offentlig försörjning i mindre än ett år vid tiden för start i Gröna Arenor. Av de resterande tolv personerna hade fyra haft offentlig försörjning i mellan ett och fyra år, sex personer mellan fem och nio år, medan två personer haft det i tio år eller mer. Fördelningen mellan olika försörjningstyper redovisas i tabellen nedan. 7

8 Figur 2. Deltagarnas försörjning före insats bland samtliga 37 deltagare. Försörjning Antal deltagare Andel (%) Sjukersättning 1 2,5 % Aktivitetsersättning 2 5,5 % Aktivitetsstöd 15 40,5 % Försörjningsstöd % Ingen offentlig försörjning 1 2,5 % Tabellen nedan beskriver sysselsättningen bland deltagarna före och efter deras deltagande i Gröna Arenor och visar att det är betydligt fler som är i arbete eller studier efter projektet än före. Av de 26 deltagare som avslutat sin praktik är det 11 personer som försörjer sig genom antingen arbete eller studier, vilket innebär att 42,3 procent har uppnått egen försörjning genom förvärvsarbete eller studier. Enligt samma mönster är det färre som är arbetssökande efter projektet än före. Figur 3. Sysselsättning bland deltagare före och efter deltagande i Gröna Arenor bland de 26 personer som avslutat insats. Antal personer. Sysselsättning Före insats Efter insats Förändring (antal) Arbetssökande Förvävsarbete och/eller studier Varav förvärvsarbete (även OSA) Varav studier Självskattningsenkäter till deltagare Deltagarna har inför, under och efter sin tid i projektet fyllt i ett självskattningsformulär med frågor om hälsa och arbetsmarknad. I första mätningen ingår 31 personer, i den andra 14 personer, medan den tredje mätningen resultat baseras på uppgifter från sju personer. Resultatet av dessa formulär redovisas nedan uppdelat på rubrikerna Hälsa och Arbetsmarknad. Observera att skalorna är olika för de olika frågorna, och att de i vissa fall är omvända så att en låg siffra betyder positivt resultat. Hälsa När det gäller upplevt hälsotillstånd har deltagarna besvarat två frågor om detta. Resultatet visar att kvinnorna verkar må bättre efter sin tid i Gröna Arenor, medan männen visar en mer tvetydig bild. Kvinnorna verkar dock uppleva att de mår något sämre vid den andra mätningen, det vill säga efter tre månader i projektet, än vid den första. Vid den första mätningen är den genomsnittliga uppskattningen hos kvinnor 2,65 och hos män 2,45. Vid mätning nummer tre är värdet 2,33 för kvinnor och 2,0 för män. 8

9 Figur 4. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Genomsnittlig uppskattning av den egna hälsan hos deltagare i Gröna Arenor. Skala 1-5, där 1 = Mycket bra och 5 = Mycket dåligt Hälsa, män Hälsa, kvinnor 2 1 Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Den andra frågan om hälsotillståndet är tagen från formuläret EQ5D. Mätningen görs här på en skala från 0 till 100 och resultatet följer ungefär samma mönster som för den första frågan, med undantag för att hälsotillståndet för män försämrats i ytterst liten grad. Här är medelvärdet 59,9 för kvinnor och 68,5 för män vid start, medan värdena efter projektet är 69 för kvinnor och 67,5 för män. Det är 17 procent av dem som besvarat självskattningsenkäterna som upplever att deras hälsa förbättras efter deras deltagande i projektet. Figur 5. Uppskattning av hälsotillstånd hos deltagare i Gröna Arenor, utifrån skalan i formuläret EQ5D. 100 = Bästa tänkbara tillstånd, 0 = Sämsta tänkbara tillstånd Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Hälsotillstånd, män Hälsotillstånd, kvinnor 9

10 Nivåer av stress har inte förändrats något alls, eller väldigt lite, bland deltagarna. Hos män kan man se en minskning, från 5,1 till 4,0. Hos kvinnor var förändringen knappt synbar då den gått från 5,1 till 5,0. Värt att nämna är dock att vid mätning nummer två var skillnaden relativt stor mellan könen, då kvinnor angett en nivå på 5,6 medan männen angett 3,3. Detta innebär även att männens stressnivå ökade mellan mätning 2 och mätning 3. Figur 6. Hur bedömer du din nivå av stress? Genomsnittlig uppskattning hos deltagare i Gröna Arenor. Skala 0-10 där 0 = Ingen stress och 10 = Maximal stress Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Stressnivå, män Stressnivå, kvinnor Deltagarna i Gröna Arenor uppvisar en något högre grad av ångest än av depression, vid mätning med själskattningsformuläret HAD. För kvinnorna som besvarat frågorna har nivån av både ångest och depression minskat under projektets gång. För männen har nivån av ångest minskat, medan nivån av depression ökat i mycket liten utsträckning. Figur 7. Ångest och depression. Genomsnittlig uppskattning hos deltagare i Gröna Arenor. Summa av sju frågor enligt HAD-formulär, 0 = Ingen ångest/depression och 21 = Mycket hög grad av ångest/depression Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Ångest, män Ångest, kvinnor Depression, män Depression, kvinnor 10

11 Arbetsmarknad Vid inskrivning i projektet angav kvinnorna att de trodde att deras arbetsmöjligheter efter projektet vara 7,1 på en skala mellan 0 till 10. Männen angav 6,0 för samma fråga. Vid slutet av projektet hade denna siffra förbättrats för både kvinnor och män och låg då på 8,3 respektive 7,8. Figur 8. Hur stor chans tror du att du har att kunna arbeta efter din tid i projektet? Genomsnittlig uppskattning hos deltagare i Gröna Arenor. Skala Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Arbetsmöjligheter, män Arbetsmöjligheter, kvinnor Gällande resultatet på frågan om hur nära arbetsmarknaden deltagarna upplevde sig vara vid den tidpunkt då de besvarade enkäten har en väsentlig uppgång skett. Både kvinnor och män började relativt lågt, på 4,4 respektive 4,6. Därefter skedde en liten ökning till mätning nummer två för att sedan öka mer till mätning nummer tre. Vid den tredje mätningen svarade kvinnor 7,3 och män 6,0 på en skala mellan Andelen personer som upplever att de står närmare arbetsmarknaden efter avslutat projekt än innan är 60 procent. 11

12 Figur 9. Hur nära anser du att du är arbetsmarknaden nu? Genomsnittlig uppskattning hos deltagare i Gröna Arenor. Skala Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Närhet till arbetsmarknad, män Närhet till arbetsmarknad, kvinnor Fokusgruppsintervjuer med deltagare Arbetsuppgifter och arbetsförhållanden Deltagarna har varit med i Gröna Arenor under olika lång tid; från tre veckor till knappt ett och ett halvt år. Varje person arbetar mellan fyra och åtta timmar per dag, deras individuella tider anpassas efter hur mycket de orkar och har förutsättningar för att jobba. Några har också ersättning från annan instans på en del av arbetsdagen, till exempel sjukersättning från Försäkringskassan. Många har börjat med ett par-tre timmar för att sedan öka succesivt några timmar eller till och med upp till heltid. Under deltagarnas tid i projektet har arbetsuppgifterna varit många och varierande. Gröna Arenor har startat upp på ett Malma gård utan i princip någonting och har sedan början av 2012 byggt upp bland annat en hälsoträdgård, ett växthus, nya personalutrymmen och frilandsodling. Läget för detta har till stor del påverkat arbetsuppgifterna, liksom årstiderna. Deltagarna berättar att uppgifterna har bestått av bland annat odling av potatis, lök och blommor, att köra jordfräs, räfsa löv, skotta snö, sanda, rensa ogräs, gödsla, beskära träd, vattna, framställa honung, klippa sly i skogen samt göra blomsterarrangemang och pynt till olika högtider. Odlingarna är helt och hållet ekologiska, vilket innebär att inga kemiska bekämpningsmedel eller näring används. Av de frukter och bär som de skördar gör de både sylt och saft och must. De har även varit ute på olika äldreboenden för plantering i och rensning av rabatter, samt för att sälja jul- och påskpynt med mera på marknader. Nu när växthuset, som de själva hjälp till att bygga, är på plats finns möjlighet att så blommor under en längre period, dock ej under de kallaste vintermånaderna, då växthuset är avstängt av kostnadsskäl. Arbetsmängden varierar över tid, mycket beroende på säsong. Deltagarna anser att det på sommaren ibland är för mycket att göra och att det på vintern kan bli ganska dött och enformigt och för lite att göra. Eftersom några har varit med i projektet under lång tid kan de se förändringarna över året. De som börjat under det senaste halvåret har än så länge i princip 12

13 bara varit med under högsäsong, och tycker att det är bra som det är gällande mängden arbetsuppgifter. Flera tycker att ogräsrensning och snöskottning kan bli ganska enformigt, medan en person tycker att rensning av ogräs är den roligaste uppgiften. Förutsättningarna för den kommande vintern är bättre än vid den förra, eftersom arbetslokalen nu finns att tillgå. Deltagarna berättar att det under förra vintern kom in en del deltagare som slutade direkt. Detta upplevs som synd, och någon säger såhär: Man ser inte hur bra det är här om man inte har fått uppleva sommaren. Då förstår jag att man vänder. Deltagarna har även möjlighet att nyttja friskvård på arbetstid en gång i veckan, vilket är mycket uppskattat. På fritiden är det några deltagare som upplever att de orkar och gör mer än tidigare, medan andra är helt slut när de kommer hem från praktiken. Någon upplever att fritiden var rikare innan praktik på heltid, vilket är negativt för personen. Flera säger att de är trötta i kroppen och behöver vila när de kommer hem. Positivt är även att personalutrymmen nu finns till hands på Malma gård, så de inte längre behöver gå fram och tillbaka till Malma såg för att fika, äta lunch och byta om. Att arbeta i en grön miljö Att deltagarna tycker om sitt arbete och att få jobba utomhus går inte att ta miste på. Att vara ute och jobba beskrivs med ord som fantastiskt och helt underbart. Alla trivs med att arbeta utomhus och de är överens om att det är väldigt givande att vara ute på dagarna. Några har specifikt sökt en praktikplats där de får vara ute och jobba. Sommaren är bäst, men de menar att även vintern är bra så länge man inte fryser eller blir blöt. Bra kläder är ett måste, vilket de har. Såhär säger några deltagare om möjligheten att vara utomhus: Helt underbart! Vare sig det regnar eller inte så går vi ut. Det här med att få vara ute, ja det går inte att beskriva Jag tycker att det är skönt att vara ute, man får frisk luft och det är skönt att bli ordentligt trött till kvällen. Även om deltagarna är nöjda med att vara ute så kan det ibland på vintern vara skönt att komma in och arbeta inomhus någon dag emellanåt. Ett förslag för sådana uppgifter som tar väldigt lång tid att utföra är att gruppen delas i två och att ena halvan gör något annat ena dagen och sedan byts man av. Något som bryter av skulle behövas, det skulle förbättra stämningen i gruppen också för det var väldigt surt i vintras...och kallt och mycket gnäll. Så något annat så att vi har orken kvar hela vintern. 13

14 Projektets påverkan på deltagarnas hälsa Flera menar att projektet Gröna Arenor är ett bra sätt att rehabiliteras och att de lett till att de mår bättre nu än tidigare. Såhär säger en person: Mycket positivt. Det har förändrat hela mitt liv till det bättre på många sätt. Så jag mår jättebra nu och det är tack vare det här. Övriga håller med och de tror själva att möjligheten att vara utomhus har stor inverkan i detta, samt att de har möjlighet att arbeta i sin egen takt och få mycket hjälp och stöd från personalen. Att man sover bättre och får möjlighet att bearbeta sina tankar nämns som andra effekter av projektet. Många har varit hemma under en lång tid innan de kom till Gröna Arenor och säger att det är tack vare praktiken på Gröna Arenor som de nu mår så bra som de gör. För några har det tagit tid att kunna utföra arbetsuppgifterna i Gröna Arenor och att måendet går upp och ner, men menar att det funnits en acceptans för det bland personalen. Jag gick hemma i tre år och såg de där väggarna och att sen få det här och få hålla på ute, man blir en helt annan person. Gladare, positivare, man kan bearbeta lite saker och vi har bra arbetsledning. Alla chefer är bra. Jag vill gå till jobbet. Det är ändå bra att det finns ett sånt här ställe, för rehabilitering. Och sen att man kan få en lön för det, då växer man också som människa. Tummen upp för det. Arbetskamraterna i gruppen lyfts också som viktiga, att de har varandra och att de kommer så bra överens. Flera menar att en positiv stämning i gruppen är en förutsättning för att det ska fungera. I några fall har vissa deltagare varit negativa och dragit ner stämningen i gruppen, och alla är överens om att de inte vill höra gnäll från sina arbetskamrater. Alla kan inte trivas med detta arbete men de som inte gör det bör inte vara kvar. Att höra från andra att de inte vill vara där och att de tycker att uppgifterna är tråkigt är trist för vem som helst, och i synnerhet för en person som försöker få ordning på sitt och må bättre. Några deltagare har varit i projektet under väldigt kort tid och har då inte hunnit märka några direkta skillnader. Bland dessa personer nämns ändå som positivt att de fått rutiner genom att behöva stiga upp på morgnarna, åka buss och ta med matlåda för att åka till ett arbete som känns meningsfullt. Planering och delaktighet Planering och fördelning av arbetsuppgifter sker på morgonmöte klockan kvart i nio varje dag. Då går man igenom vad som ska göras under dagen och vem som ska göra vad. De deltagare som börjar tidigare än kvart i nio får instruktioner av arbetsledarna när de kommer och jobbar därefter på tills morgonmötet börjar. Ibland kan det vara så att arbetsledarna fördelar ut uppgifter, och ibland frågar de vem vill göra det här?. Deltagarna berättar att de själva har stora möjligheter att påverka planeringen, men de verkar anse att det är lättare om arbetsledarna säger vad som ska göras. Alla anser att planeringen fungerar och att arbetsledarna är bra på att se till att alla har något att göra. Det är dock ovanligt att deltagarna vet vad som ska göras den kommande veckan och 14

15 några saknar en längre framförhållning så att de vet vad som är planerat för de kommande veckorna. Alla håller inte med, och några ser inte behovet av att få förhandsinformation på det sättet. Några av deltagarna önskar dock ett schema över året med det som ska göras, och på vintern vill de gärna emellanåt göra något helt annat än de vinter-uppgifter som av några upplevs som lite enformiga. Såhär säger en deltagare: Jag skulle vilja ha lite tydligare instruktioner i arbetsuppgifterna och gärna ett skriftligt schema där arbetstider och raster står med. När deltagarna i den ena intervjugruppen får frågan om det finns något i projektet som skulle kunna bli bättre så tänker de länge och kommer sedan fram till att det nog inte gör det. En sak som tas upp efter en liten stund är att fikarummet skulle kunna fräschas upp lite, i övrigt tycker de att allt är bra som det är. Stöd från personalen Arbetsledarna som jobbar i Gröna Arenor är enligt deltagarna ett väldigt bra stöd. De finns där om man har en jobbig dag och behöver prata, de instruerar uppgifterna på ett bra sätt och de ser till att alla har något att göra och får jobba i sin egen takt. Personalen är även behjälplig vid kontakter med andra myndigheter såsom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Kritik riktas till de handläggare på Arbetsförmedlingen som dels är svåra att få tag på och dels inte kommer med några besked om vad som ska hända. Flera deltagare har plats inom Gröna Arenor till och med årsskiftet och väntar på besked från Arbetsförmedlingen om kommande åtgärder. Några berättar att de under praktiktiden väntat på besked om förlängning av platsen i Gröna Arenor, och att det dragit ut på tiden så pass att de vid sista dagen inte vetat om de ska komma eller inte dagen efter. Det upplevs som mycket jobbigt och stressande att inte veta vad man ska göra och hur man ska försörja sig, särskilt om man redan mår dåligt sedan innan. Man skulle kunna få veta vilka alternativen är och vad man ska göra, istället för att man bara går och hoppas på en förlängning. Det är jättestressande när man redan mår dåligt. Framtid Projektet Gröna Arenor har varit, och är, lärorikt och utvecklande för samtliga deltagare som var med vid fokusgruppsintervjuerna. Flera menar att de lärt sig massor, och fått kunskaper som de tror sig kunna ha nytta av i ett kommande arbetsliv. Nästan alla har plats i Gröna Arenor till och med årsskiftet och några vet redan vad de ska göra därefter: plugga eller börja i projektet Rum för växande 4. Andra väntar på besked om en OSA-anställning eller annan praktikplats alternativt en fortsättning i Gröna Arenor. Några av de som inte vet har väntat länge på besked. De menar att väntan på besked om vad som händer har varit väldigt påfrestande och jobbig, då de många gånger slängs mellan 4 Rum för växande är ett arbetsmarkandsprojekt som drivs av Eskilstuna kommun och Västerås stad. Projektet handlar, liksom Gröna Arenor, om arbete i naturnära miljöer som rehabilitering. Rum för växande håller till på Malma Gård. Deltagarna får praktik inom trädgårdsbranschen, de erbjuds trädgårdsutbildning och avslutningsvis får sina kunskaper validerade. 15

16 förhoppningar och förtvivlan. Några vet att de kommer att få en OSA-anställning under två år och möjlighet att delta i projektet Rum för Växande under 10 månader, men menar ändå att två år är kort tid och att de till viss del oroar sig för vad som händer efter de två åren. Jag vill vidare. Jag vill vara kvar här men det känns som att Rum för växande kommer ge mig mycket mer. Vägledning och man får hjälp med vad man ska göra sen, blandat med trädgårdsarbetet. Så får vi se hur det blir sen, om jag ska plugga så är det längre fram. Handläggare de är...varje gång jag har möte så är någon borta. Jag får förlängt tre månader åt gången men det går fort. Det är jobbigt att ha praktik så länge, nästan två år nu. Gröna Arenor har till stor del gett deltagarna en vilja att fortsätta utvecklas. Flera vill fortsätta inom trädgårdsbranschen, och tycker att erfarenheterna från praktiken i Gröna Arenor gett dem goda förutsättningar för det. Att arbetsmarknaden generellt sett är tuff just nu nämns dock som ett hinder för att kunna få ett arbete inom området, vilket några har erfarenhet av. Fokusgruppsintervju med personal Arbetsuppgifter Under det senaste halvåret har arbetslokaler och växthus färdigställts, liksom en lokal som fungerar som förråd och verkstad. Hälsoträdgården har man kommit långt med, men där sker ett kontinuerligt arbete där den hela tiden förbättras. Att växthus och hälsoträdgård är klara innebär fler möjlighet till fler olika arbetsuppgifter för deltagarna. Tidigare gick mycket tid åt att hämta saker och att ta sig mellan Malma såg och Malma gård. Personalen upplever en stor förbättring. På gång är ytterligare utveckling av samarbetet med det sociala företaget Nya Camera, genom vilka de säljer en del av de produkter som produceras på Malma gård. Honungen som produceras, blommor som planteras och potatis som odlas används i verksamheten och säljs i viss mån, antingen via Nya Camera eller direkt till deltagare och anställda inom AMA. Det kommer inte sällan förslag från olika externa håll att deltagarna i Gröna Arenor skulle kunna göra mer olika saker. Att när de ändå är där så kan de odla flera typer av växter och sälja i olika sammanhang. Personalgruppen säger att de har försökt begränsa arbetsuppgifterna för deltagarna, bland annat eftersom de fortfarande håller på att anlägga trädgården och vill göra det klart innan de börjar med ytterligare aktiviteter. Det upplevs dock som positivt att det finns andra som vill samarbeta med dem. Tiden för projektdeltagande, som i grunden är sex månader, har varit flexibel på grund av att det sällan varit fullsatt i projektet. Alla har fått sex månader från början men detta har i många fall förlängts. De försöker snickra ihop lösningar som är anpassade för individen i den mån det är möjligt. 16

17 Projektets påverkan på deltagarnas hälsa Generellt sett så upplever personalen att praktiken på Gröna Arenor fungerar mycket bra för deltagarna. Majoriteten av deltagarna kommer in fort i arbetet och det går relativt snabbt att se en förbättring gällande deras liv och hälsa, enligt personalen. Att de lätt kommer in jobbet kan bero på att deltagarna oftast jobbar tillsammans och lär varandra. Såhär säger en personal på frågan om på vilket sätt de kan se en förändring hos deltagarna: Ja, generellt sätt så tycker jag att man märker det. De blir öppnare, lite säkrare och kan berätta mer och tala om mer hur de vill ha det och inte vill ha det. Tar mer plats, generellt sett då. Men sen är det kanske vissa som man går bet på faktiskt, men det är bara några enstaka. Att deltagare slutar eller inte trivs beror ofta på faktorer som att det finns ett pågående missbruk, alternativt att det finns andra problem hemmavid. De flesta är dock mycket positiva och vill jobba. Ett exempel som tas upp är en deltagare som är sjukskriven på grund av en fotskada, men som ändå vill komma till praktikplatsen för att bara vara. Liksom resultatet från självskattningsmätningarna som redovisas på sidorna 8-11 i denna rapport så är det personalens allmänna uppfattning att deltagarna upplever sig som lite närmare arbetsmarknaden och att de mår lite bättre än innan de gick med i projektet. Även angående motivation inför framtid så kan en ökning ses. Flera deltagare har gått från Gröna Arenor till Rum för växande, vilket är en stegförflyttning. Planering och delaktighet Deltagarna har själva möjlighet att tycka till om uppgifter och rutiner och komma med egna förslag. Exempel på där deltagare har påverkat är vid byggandet av de nya personallokalerna, där deltagarna både kommit med förslag och även hjälpt till i själva byggandet. På arbetsplatsträffarna, som hålls en gång per månad, har man börjat med att man under mötet går ett varv då alla på mötet har möjlighet att ge en liten lägesrapport, eller lyfta något som känns viktigt. Vissa deltagare säger ingenting, medan andra berättar. Planering av arbetsdagarna görs av personalen och kommuniceras till deltagarna via en tavla där speciella händelser skrivs upp, via arbetsplatsträffar samt via de dagliga morgonmötena. Personalen försöker hitta ett system så att inte alla ska behöva göra allt hela tiden, utan att det på ett rättvist sätt fördelas utifrån vad deltagarna vill göra och är bra på. De är inte förvånade över deltagarnas kritik gällande framförhållning av planeringen och ser möjligheter till utveckling även om det är komplext att göra alla nöjda. Det upplevs att vissa deltagare blir stressade av att inte veta vad som ska göras, medan andra har svårt för långsiktig planering på grund av att de kan ha problem med eventuella avvikelser. Det är dessutom komplext eftersom man sällan vet hur lång tid en arbetsuppgift kommer att ta. I nuläget finns en veckoplanering och en mer långsiktig planering som personalen har koll på, men som i relativt liten grad kommuniceras ut till deltagarna. Förslagen som kommer upp under fokusgruppsintervjun handlar om att man kan tydliggöra uppgifterna och även tilldela dem till olika deltagare. När deltagaren är klar med uppgiften får denne en ny. Ett annat förslag är att man skriver upp de större uppgifter som man vet ska göras under året och ungefär när i tid. Personalen vill dock inte att arbetsuppgifterna ska landa i någon slags meny där deltagarna kan välja och vraka. De ser hellre att uppgifterna fördelas mellan deltagarna av dem själva, på 17

18 så sätt kan man även få in ett jämställdhetsperspektiv. Flera deltagare tycker inte om att folk spontant kommer på studiebesök, vilket också var något som togs upp vid delutvärderingen som gjordes hösten Detta har personalen försökt att motverka genom att kommunicera att de endast tar emot anmälda studiebesök. Det händer dock ändå att nyfikna besökare dyker upp oanmälda. Personalen diskuterar om det är möjligt att avsätta en dag i veckan till studiebesök, och då eventuellt ha en liten butik öppen där besökare kan handla produkter från gården. På så sätt kan deltagarna välja om de vill vara med eller inte. Personalens roll Om det är någon deltagare som har en dålig dag eller av någon anledning behöver prata med någon så finns personalen till hands. Det finns ingen utsedd personal utan alla finns till för alla deltagare. Handlar det om arbetsrelaterade frågor så finns det en uppdelning bland personalen, där en personal har inriktning mot bygg och konstruktion medan andra har inriktning mot trädgård. Här märks det att deltagarna har vissa områden som de är särskilt intresserade av, vilket naturligt också leder till att de har mest kontakt med den personal som har detta som specialområde. Personalen trivs bra med både arbetet och med varandra: Det är ett superpersonalgäng! Så är det. Alla som är här vill vara här. De berättar att de på första mötet brukar fråga vad den nya deltagaren drömmer om och egentligen vill göra i framtiden, samt vad som är realistiskt utifrån personens förutsättningar. Arbetsplatsen på Malma gård är riggad och planerad så att den ska likna en vanlig arbetsplats. Arbetsuppgifter på alla nivåer finns, så att det blir en utmaning för alla oavsett nivå och skapar en lust till utveckling. Uppgifterna är också av den art att deltagarna ska ha nytta av att kunna dem, och hjälpa dem mot målet att bli anställningsbar. För många är grundläggande rutiner sociala samspel viktigt och det är också en tanke med upplägget på Gröna Arenor: Ja, det är ju också en fostran på något sätt. Det låter lite konstigt kanske men om man aldrig har jobbat eller kanske inte jobbat på 10 år så är det ju såna saker som att komma i tid och att ta raster och sköta tider, det är ju A och O. Det kan vara lite gnissligt sådär så det är en del att jobba med där. Men om man ska bli anställningsbar så är det viktigt. Det finns deltagare som är negativt inställda när de kommer till Gröna Arenor, några känner sig till exempel utnyttjande när de ska utföra ett tungt arbete och enbart får kronor i månaden för det. Här är de övriga i deltagargruppen viktiga, alla har ju i princip samma förutsättningar, och då brukar de andra fråga varför man är här och så vidare. Deltagargruppen är mån om att behålla den positiva anda som finns, berättar personalen. Ibland kan vissa deltagare behöva motiveras lite extra och då rycker personalen in. De har då enskilda samtal om hur man bör bete sig i en grupp och om vad som kan motivera deltagaren att göra ett bra jobb. Personalen känner att de har tillräcklig erfarenhet och kunskap för att hantera sådana frågor. 18

19 Mål och syfte med projektet Gröna Arenor Att projektets två huvudsyften (läs om syftena på sidan 5) genomsyrar allt som görs inom projektet är lätt att svara positivt på för personalen. En personal säger såhär: Ja, men det genomsyrar ju allt vi gör. Det sitter ju i ryggmärgen på allihopa. Att deltagarna ska må bättre och komma närmare arbetsmarknaden. Även detta har tydligt satt sin prägel på projektet. Inom Gröna Arenor finns det uppgifter för alla, vissa uppgifter är väldigt enkla och sedan finns uppgifter som är både komplexa och/eller tunga att utföra. Det finns också möjlighet att jobba enskilt eller i grupp beroende på vad man trivs med. Personalen menar att det är oerhört viktigt att de är lyhörda för detta och anpassar uppgifter så att alla trivs och kan utvecklas. Personalen berättar vidare att deras första reflektion kring målen (läs om målen på sidan 5) för projektet var att de var högt satta och lite kaxiga. Men vid närmare eftertanke kom man fram till att det är tokigt att ha mål som inte strävar efter att alla deltagare ska må bättre. Detta gör även att det blir ett individfokus på var och en av deltagarna; eftersom just alla ska må bättre efter sin tid i Gröna Arenor än vad de gjorde innan. Det är genuint på det sättet. Alla är viktiga och alla får känna sig viktiga. Alla är med på allt. Framtid Personalen berättar att de hela tiden letar efter smartare sätt och smidigare sätt att göra saker på. I fokus är deltagarna, eventuella förändringar ska alltid gynna dem. Något som enligt personalen saknas är insatser eller aktiviteter som krokar i, det vill säga som tar vid där Gröna Arenor slutar. För de som inte är på väg mot arbetsmarknaden så är utbudet av möjligheter mycket begränsat. Vissa kan i och med det hamna mellan stolarna, om de till exempel inte är tillräckligt rustade för att komma ut på arbetsmarkanden men är på en för hög nivå för att komma vidare inom AMA. För dessa personer skulle en SUIS-konsulent 5 eller någon slags anställning med stöd kunna vara en lösning. Efter årsskiftet, då innevarande projektperiod avslutas, finns planer på att förbättra samarbetet med andra myndigheter för att förbättra möjligheten att gå vidare och samtidigt få det stöd som individen behöver. Det som händer är att Gröna Arenor fortsätter i ungefär dess nuvarande form, med den skillnaden att det även kommer att finnas en handläggare från Arbetsförmedlingen på plats på Malma Gård för att samarbeta med de projekt som drivs där. Förhoppningen är att detta leder till ett bättre samarbete med Arbetsförmedlingen och att deltagarna kan få mer stöd därifrån om man behöver. 5 SIUS står för Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd. En SIUS-konsulent är en handläggare från Arbetsförmedlingen som har särskild kompetens i introduktionsmetodik och som därmed kan vara ett stöd till arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning. 19

20 Slutsatser Gröna Arenor är utan tvekan ett projekt som leder till en positiv förändring för deltagarna. Grön rehabilitering genom Gröna Arenor har mycket positiv påverkan på deltagarna, de tycker sig må bättre än när de började och tycker att det är roligt att jobba. Detta upplevs av såväl deltagarna själva som av personalen. Deltagarna tycker att personalen är ett mycket bra stöd både i arbetet och om deltagarna behöver någon att prata med. Personalen ser till att alla har något att göra och att alla kan jobba i sin egen takt. Det märks att både deltagare och personal trivs på arbetet och med varandra. Projektets två huvudsyften, som kan sammansattas i att öka individens förmåga till egen försörjning och att forma rehabiliteringsmiljöer för alla, är enligt både personal och deltagare uppnådda. När det gäller målen för projektet kan följande slutsatser dras: 30 procent ska under projekttiden uppnå egen försörjning genom arbete eller studier. Av de 26 personer skrivits ut från Gröna Arenor är det 11 personer efter genomförd praktik uppnått egen försörjning genom arbete eller studie. Detta innebär att 42,3 procent av deltagarna har egen försörjning efter projekttiden. 90 procent ska uppleva att de har kommit närmare arbete eller studier Enligt resultaten från självskattningsformulären har den genomsnittliga känslan av närheten till arbetsmarknaden ökat i relativt hög grad, mer bland kvinnor än bland män. Sett till andelen som upplever att de står närmare arbetsmarknaden efter avslutat projekt än innan är siffran 60 procent. De flesta deltagare som deltagit i fokusgruppsintervjuerna har angett att de känner sig närmare arbetsmarknaden, och att det har nytta av de kunskaper de fått under sin tid i projektet. Några är lite mer cyniska och känner att det är väldigt svårt att komma in på arbetsmarknaden oavsett erfarenhet och kunskap. 100 procent av deltagarna ska uppleva att de mår bättre Under fokusgruppsintervjuerna har samtliga deltagare sagt att projektet haft en positiv inverkan på deras hälsa. Att det upplevda hälsotillståndet har ökat något kan även ses i resultatet av de självskattningsformulär som deltagarna fyllt i. Däremot är det få personer som står för den ökningen, endast 17 procent av dem som besvarat självskattningsenkäterna upplever att deras hälsa förbättras vid den tredje mätningen jämfört med den första. En intressant företeelse är när det gäller mätningarna med självskattningsformulärer, vilka deltagarna fått fylla i vid tre tillfällen vardera, är att mätning 2 bland självskattningarna visar avvikande resultat hos kvinnor jämfört med mätning 1 och 3. Både när det gäller uppskattning av hälsotillstånd, ångest, depression, stressnivåer och arbetsmöjligheter är resultaten sämre än för de båda övriga mätningarna. Detta gäller endast kvinnor. För männen är det nämnvärt att stressnivåerna ökar mellan mätning 2 och 3. Totalt sett förbättras i princip samtliga värden under mätperioden, det vill säga mellan mätning 1 och 3. Värt att nämna här är dock att antalet som besvarat självskattningsformulären i mätning 3 är ytterst få, endast sju personer, vilket påverkar tillförlitligheten i resultatet negativt. En ytterligare aspekt är att skalorna är olika för olika frågor, och till två av frågorna i formuläret finns ingen förklarande text till skalan. Detta gäller för frågorna om arbetsmarknad, och dessa svar bör därför tolkas med extra stor försiktighet. 20

21 I jämförelse med den delutvärdering som gjordes hösten 2012 så är det få avvikelser som framkommer. Deltagare och personal uttalar sig på ungefär samma positiva sätt nu som för ett år sedan. Den stora skillnaden är att personalutrymmena och växthuset på Malma gård är färdiga, vilket förbättrat arbetsmiljön väsentligt för deltagare och personal. En annan skillnad är också att det tycks vara flera personer under 2013 än under 2012 som vill fortsätta arbeta i trädgårdsbranschen. Kanske kan det vara ett tecken på att projektet börjat sätta sig och hittat en målgrupp som verkligen vill arbeta inom området. Förbättringsområden som lyfts av såväl deltagare som personal är samarbetet med de övriga berörda myndigheterna, framförallt Arbetsförmedlingen. Missnöjet bland deltagaran grundas i att de saknat information om sysselsättning och försörjning i god tid innan deras projekttid går ut. Bland personalen ser man ett problem i att det finns väldigt få insatser för dem som avslutar praktiken inom Gröna Arenor, om man inte passar in i den mall som arbetsmarknad alternativt olika arbetsmarknadsåtgärder kräver. Detta kommer förhoppningsvis att förbättras från och med årsskiftet, då Gröna Arenor fortsätter, med stöd av en handläggare från Arbetsförmedlingen som kommer att ha sin arbetsplats på Malma gård. 21