Antagande av pensionspolicy, riktlinjer för pensionspolicy och revidering av policy för löneväxling

Transkript

1 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) 110 Dnr Antagande av pensionspolicy, riktlinjer för pensionspolicy och revidering av policy för löneväxling Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Pensionspolicyn antas och gäller fr.o.m Som en konsekvens justeras kommunens regler för löneväxling. 2. De till policyn tillhörande riktlinjerna antas och gäller fr.o.m Sammanfattning av ärendet Tjänstepensionsavtalen för anställda innehåller möjligheter till lokala beslut och överenskommelser. Kommunens pensionspolicy med tillhörande riktlinjer beskriver det kommunen beslutat ska gälla för kommunkoncernen i specifika pensionsfrågor inom ramarna för de möjligheter som ges i tjänstepensionsavtalen. Policyn syftar till att göra kommunen till en attraktiv arbetsgivare och säkerställa en konsekvent hantering av pensionsfrågorna i kommunen. Antagandet av pensionspolicyn med tillhörande riktlinjer innebär att kommunfullmäktiges beslut om löneväxling från den 27 april 2015 preciseras och justeras något. Reservation Annika Engelbrektsson (S) och Lennart Johansson lämnar följande reservation: Vi reserverar oss mot beslutet att införa löneväxling i kommunen. Då löneväxling är ett sätt för dem som tjänar mest att undslippa betala skatt kan det inte vara något som en kommun ska medverka till. Vi anser det etiskt fel att kommunen medverkar till att några få av de kommunanställda kan slippa undan skatt. Kommunen skall istället se till att alla betalar en rättvis skatt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, Pensionsriktlinjer, Pensionspolicy, Revidering av regler för löneväxling, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 KS /3 Förändringar av regler för löneväxling, Degerfors kommun Antagandet av pensionspolicy med tillhörande riktlinjer, innebär att kommunfullmäktiges beslut om löneväxling från den 27 april 2015 preciseras och justeras något på två punkter: 1. Bestämmelsen om att samtliga medarbetare får löneväxla ändras till samtliga tillsvidareanställda medarbetare. Kommentar: Detta är en vanlig avgränsning för att förhindra oproportionerligt administrativt merarbete för kommunens lönefunktion. 2. Fastställande av storleken på tilläggsbeloppet (för närvarande 58 kr per löneväxlade 1000 kr) betraktas fortsättningsvis som ett rent verkställighetsbeslut, och kan därför i enlighet med kommunens riktlinjer för styrdokument beslutas på tjänstemannanivå. Kommentar: Tilläggsbeloppets storlek är en konsekvens av skillnaden mellan arbetsgivaravgift och särskild löneskatt på pensionskostnader. Tilläggsbeloppet gör löneväxlingen kostnadsneutral för kommunen, och kommer medarbetaren till godo. Om nivån på arbetsgivaravgiften eller den särskilda löneskatten ändras, behöver tilläggsbeloppet justeras för bibehållen kostnadsneutralitet. En sådan justering ses normalt som ett verkställighetsbeslut som är en konsekvens av det generella beslutet om kostnadsneutralitet. Därutöver innebär de riktlinjer som kommunstyrelsen fastställer en del preciseringar av reglerna för löneväxling. Stockholm Fredrik Mandelin Seniorkonsult fredrik.mandelin@kpa.se

4 Pensionsriktlinjer för Degerfors kommun Antagen av kommunstyrelsen KS XX/ÅÅÅÅ-MM-DD

5 Pensionsriktlinjer Innehållsförteckning Pensionsriktlinjer... 1 Innehållsförteckning... 2 Allmänt... 3 Pension till anställda... 3 Särskild avtalspension... 3 Löneväxling... 3 Förkortad arbetstid... 4 Pensionsförstärkning... 4 Pensionsinformation... 5 Pension till förtroendevalda... 5 Information om pension och omställning

6 Pensionsriktlinjer Allmänt Pension till anställda Särskild avtalspension Särskild avtalspension beräknas på den fasta månadslönen vid avgång. I övrigt ska reglerna om särskild avtalspension enligt KAP-KL respektive AKAP-KL gälla. Pensionsnivån vid särskild avtalspension är följande: Fast månadslön x 12 uttryckt i inkomstbasbelopp 0 7,5 75 % 7, % Pensionsnivå Exempel: För en anställd med lön på kr blir pensionen 75 % av kr, vilket innebär en särskild avtalspension på kr. Vid särskild avtalspension på deltid omregleras anställningen permanent till en lägre sysselsättningsgrad. Särskild avtalspension på heltid betalas ut till och med månaden innan medarbetaren fyller 65 år, eller den tidigare månad då intjänad pensionsrätt eller förmånsbestämd pension börjar utbetalas från kommunen. Särskild avtalspension på deltid kan vid kompetensväxling betalas ut som längst till 67 års ålder. Under tid med särskild avtalspension utgör pensionsunderlaget avgiftsunderlag till avgiftsbestämd ålderspension enligt KAP-KL 12 mom 3. För medarbetare som har rätt till förmånsbestämd ålderspension kommer tiden från avgången fram till månaden före 65-årsdagen att tillgodoräknas som pensionsgrundande. Särskild avtalspension ska samordnas med förvärvsinkomst. Ett prisbasbelopp per år undantas dock från samordning. Medarbetaren är skyldig att lämna de uppgifter om samordningsbara ersättningar, inkomster, oavlönat arbete med mera som behövs för beräkning av pension. Om en medarbetare med särskild avtalspension utför arbete utan ersättning, mot låg ersättning, eller får annan ersättning än sådan förvärvsinkomst som framgår ovan, kan kommunen besluta att minska pensionen med hänsyn till en uppskattad inkomst som kan anses vara skälig. Löneväxling Löneväxlingen ska vara kostnadsneutral för kommunen. Anställda som löneväxlar får därför ett tilläggsbelopp på för närvarande 5,8 % (2016) av det växlade beloppet. Tilläggets storlek bestäms av skillnaden mellan lönebikostnad och särskild löneskatt på pensionskostnader. Kostnadsneutraliteten innebär också att löneväxlingen inte ska påverka medarbetarens ordinarie avtalspension. Därför ska bruttolönen innan växlingen vara pensionsgrundande för avtalspension. Vid löneöversyn ska månadslön före löneväxling anses utgöra fast kontant lön enligt löneavtalet. 3

7 Pensionsriktlinjer Löneväxling kan ske med lägsta månadsbelopp 500 kr och högst med 20 % av fast månadslön. Löneväxlingen görs endast de månader det finns lön att dra det överenskomna beloppet ifrån. Om det inte går att göra ett avdrag, till exempel till följd av sjukdom, föräldraledighet eller tjänstledighet, görs uppehåll i löneväxlingen. Löneväxlingen ska regleras i ett skriftligt avtal mellan medarbetaren och kommunen. Ett avtal om löneväxling börjar gälla två månader efter det att anmälan har kommit in. Medarbetaren och kommunen har två månaders ömsesidig uppsägningstid av avtalet. Om förutsättningarna för löneväxlingen förändras i lag eller kollektivavtal kan avtalet om löneväxling sägas upp av arbetsgivaren eller medarbetaren med omedelbar verkan. Försäkringsbolag anvisas av kommunen. Förkortad arbetstid Tillsvidareanställda som fyllt 61 år kan tillåtas minska sin arbetstid, om verksamheten medger detta. Anställningen omregleras då permanent till en lägre sysselsättningsgrad. Minskningen av sysselsättningsgraden måste vara minst tjugo procentenheter. Som pensionsgrundande lön räknas aktuell lön omräknad till den sysselsättningsgrad som gällde före omregleringen. Överenskommelse om förkortad arbetstid ska regleras i ett skriftligt avtal mellan medarbetaren och kommunen. Om medarbetaren utan kommunens godkännande tar annat arbete samtidigt som arbetstiden i kommunen minskas, kan kommunen besluta att minska lönen och tjänstepensionsintjänandet till att endast omfatta den nya, lägre sysselsättningsgraden. Medarbetaren är skyldig att lämna de uppgifter om ersättningar, inkomster och oavlönat arbete med mera som kommunen behöver för att bedöma rätten till förmånen. Pensionsförstärkning Pensionsförstärkning kan erbjudas tillsvidareanställda medarbetare som fyllt 61 år. Storleken på pensionsförstärkningen är följande: Underlag x 12 uttryckt i inkomstbasbelopp 0 7,5 20 % 7, % Pensionsnivå Exempel: För en anställd med lön på kr blir pensionsförstärkningen 20 % av kr, vilket innebär kr per månad. Underlaget för pensionsförstärkningen definieras som fast månadslön. Beloppet är samma under hela utbetalningstiden, utan indexering, och betalas ut månadsvis till och med månaden innan medarbetaren fyller 65 år. I samband med avgången med pensionsförstärkning upphör medarbetarens anställning. 4

8 Pensionsriktlinjer Pensionsinformation Medarbetarna får årligen information om intjänade pensionsförmåner av den pensionsadministratör kommunen anlitat. Det försäkringsbolag som medarbetaren valt informerar dessutom om utvecklingen av den avgiftsbestämda ålderspensionens pensionskapital. Pensionsadministratören tillhandahåller information och valblankett till de medarbetare som ska välja försäkringsbolag för avgiftsbestämd ålderspension. Därutöver informerar även kommunen på följande sätt: Informationsmöten för blivande pensionärer. Information om intjänade kollektavtalade tjänstepensionsförmåner efter förfrågan från enskilda medarbetare. Allmän information om löneväxling tillhandahålls alla. Individuell information ges till medarbetare som erbjuds särskild avtalspension eller pensionsförstärkning. Pension till förtroendevalda Förmåner enligt PBF och OPF-KL betalas ut efter ansökan från den förtroendevalda. Information om pension och omställning Förtroendevalda som omfattas av OPF-KL och tjänar in en pensionsbehållning får årligen information om intjänade pensionsförmåner av den pensionsadministratör kommunen anlitat. Kommunen informerar de fritidspolitiker vars pensionsavgifter för ett år inte uppgår till 1,5 % av inkomstbasbeloppet i samband med att beloppet betalas ut i stället för att sättas av till pensionsbehållning. Kommunen ordnar informationsmöte för berörda förtroendevalda en gång per mandatperiod. 5

9 Pensionspolicy för Degerfors kommun Antagen av kommunfullmäktige KF XX/ÅÅÅÅ-MM-DD

10 Pensionspolicy Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Allmänt... 3 Beslutsordning... 3 Uppdatering... 3 Pension till medarbetare... 3 Särskild avtalspension... 3 Pensionsförstärkning... 3 Förkortad arbetstid... 4 Möjlighet att kvarstå i tidigare pensionsplan... 4 AKAP-KL för födda före Parallella anställningar... 4 Löneväxling... 4 Förhöjd pensionsavgift... 4 Pensionsinformation... 5 Pension till förtroendevalda... 5 Förtroendevalda på hel- eller deltid... 5 Fritidspolitiker... 5 Information om pension och omställning

11 Pensionspolicy Allmänt Tjänstepensionsavtalen för anställda innehåller möjligheter till lokala beslut och överenskommelser. Kommunens pensionspolicy med tillhörande riktlinjer beskriver det kommunen beslutat ska gälla för kommunförvaltningen och dess helägda bolag i specifika pensionsfrågor inom ramarna för de möjligheter som ges i tjänstepensionsavtalen. Policyn syftar till att göra Degerfors kommun till en attraktiv arbetsgivare och säkerställa en konsekvent hantering av pensionsfrågorna i kommunen. Beslutsordning Kommunfullmäktige beslutar om pensionspolicy och kommunstyrelsen om de tillhörande riktlinjerna. Beslut i enskilda fall om förmåner enligt pensionspolicy och riktlinjer fattas enligt kommunens delegationsordning. Uppdatering Pensionspolicyn ska ses över en gång varje mandatperiod och vid behov uppdateras. Däremellan görs översyn och uppdatering vid behov som föranletts av förändringar inom kommunen eller i lagar och kollektivavtal inom pensionsområdet. Pension till medarbetare För medarbetare i Degerfors kommun med bolag gäller i normalfallet kollektivavtalen om tjänstepension KAP-KL (för födda 1985 och tidigare) och AKAP-KL (för födda 1986 och senare). Medarbetare som beviljats sjukersättning före 2006 omfattas i stället det tidigare pensionsavtal som gällde vid tidpunkten för sjukersättningens beviljande. Genom kollektivavtalen KAP-KL och AKAP-KL tjänar medarbetaren in tjänstepension, och dessutom kan efterlevande få rätt till efterlevandepension om medarbetaren avlider under tiden hen har en anställning i kommunen med bolag, eller strax efter avslutad anställning. En överenskommelse om en pensionsförmån enligt denna policy kan påverka medarbetarens allmänna pension, ersättningar enligt socialförsäkringsbalken eller från avtalsförsäkringar. Kommunen ger ingen kompensation för en sådan eventuell påverkan. Särskild avtalspension KAP-KL och AKAP-KL innehåller möjlighet till så kallad särskild avtalspension. Med särskild avtalspension avses en tidsbegränsad pension som medarbetaren får fram tills hen uppnår ordinarie pensionsålder, och börjar ta ut sin ordinarie ålderspension. Kommunen kan undantagsvis bevilja medarbetare särskild avtalspension på heltid eller deltid, beroende på det behov som finns i det enskilda fallet. Särskild avtalspension kan vara ett alternativ vid övertalighet, för att möjliggöra kompetensväxling eller när det är personalpolitiskt motiverat. Pensionsförstärkning Till medarbetare som avgår före fyllda 65 och tar ut sin tjänstepension, kan kommunen erbjuda pensionsförstärkning. Den är ett tilläggsbelopp till pensionen och betalas ut fram till 65 års ålder. 3

12 Pensionspolicy Pensionsförstärkning kan övervägas i särskilda fall vid övertalighet eller där det bedöms som nödvändigt av personalpolitiska skäl. Förkortad arbetstid För att hantera verksamhetsförändringar eller underlätta kompetensväxling, kan kommunen bevilja medarbetare omreglerad anställning till minskad arbetstid med delvis reducerad lön och bibehållet tjänstepensionsintjänande, enligt den så kallade 80/90/100-principen: Lönen minskas med 10 % mindre än minskningen av sysselsättningsgraden, och inbetalningen av avgifter till medarbetarens tjänstepension fortsätter enligt den tidigare sysselsättningsgraden. Möjlighet att kvarstå i tidigare pensionsplan För medarbetare med månadslön över 83,5 % av inkomstbasbeloppet ger KAP-KL och AKAP- KL möjlighet att stå kvar i tidigare tjänstepensionsplan vid nyrekrytering. Kommunen kan undantagsvis medge detta, om det i det enskilda fallet bedöms nödvändigt för att kunna rekrytera nyckelkompetens. En förutsättning är att kommunen har möjlighet att ta över inbetalningarna till den aktuella pensionslösningen. En medarbetare som beviljats kvarstående i tidigare tjänstepensionsplan kan inte övergå till KAP-KL eller AKAP-KL så länge anställningen i kommunen består. AKAP-KL för födda före 1986 Medarbetare som är födda före 1986 och har en månadslön över 62,5 % av inkomstbasbeloppet kan komma överens med arbetsgivaren om att övergå till att omfattas av AKAP-KL i stället för KAP-KL. Vid en sådan överenskommelse tillämpar kommunen de partsgemensamma riktlinjerna vid överenskommelse om AKAP-KL. En medarbetare som gjort sådan överenskommelse om AKAP-KL kan inte återgå till KAP-KL så länge anställningen i kommunen består. Parallella anställningar Att ha parallella deltider kan vara mindre gynnsamt jämfört med en heltid i tjänstepensionshänseende, om den sammanlagda månadslönen överstiger 62,5 % av inkomstbasbeloppet. Förutsatt att AKAP-KL gäller i alla kommunala anställningar för den berörda medarbetaren, tillämpar kommunen de centrala parternas rekommendation om beräkning av pensionsavgift vid samtidiga anställningar. Löneväxling Löneväxling innebär att en del av bruttolönen växlas mot en avsättning till ett extra pensionssparande. Samtliga tillsvidareanställda medarbetare i kommunen har möjlighet att löneväxla, men om årslönen efter löneväxling understiger 8,07 inkomstbasbelopp, rekommenderar kommunen inte löneväxling. Detta eftersom intjänandet av allmän pension då kan komma att påverkas. Förhöjd pensionsavgift I särskilda fall, där det bedöms nödvändigt i en rekrytering, kan kommunen erbjuda förhöjd pensionsavgift till tjänstepensionen utöver de nivåer som anges i kollektivavtalet. 4

13 Pensionspolicy Pensionsinformation Enligt KAP-KL och AKAP-KL ska kommunen fortlöpande informera medarbetarna om deras tjänstepension. Utöver skyldigheterna i kollektivavtalen, erbjuder kommunen även regelbundet återkommande informationsträffar. Pension till förtroendevalda För förtroendevalda enligt 4 kap 1 kommunallagen i Degerfors kommun regleras pensions- och omställningsbestämmelser i antingen PBF eller OPF-KL, beroende på uppdragets omfattning och när det tillträddes. Innehållet i och tolkningen av dessa bestämmelser beslutas helt självständigt av kommunen. Förtroendevalda som före 2014 års val tillträtt ett uppdrag med en omfattning om minst 40 % av heltid omfattas av PBF, medan OPF-KL gäller för övriga med de begränsningar som anges i bestämmelserna. Förtroendevalda på hel- eller deltid Förtroendevalda som omfattas av PBF tjänar under uppdraget in en ålderspension som utbetalas efter ansökan från 65 års ålder. Vid tidigare avgång från uppdraget kan den förtroendevalda ha rätt till omställningsersättning eller visstidspension som ekonomisk trygghet. PBF innehåller även regler om ersättning vid beviljad sjukersättning samt till de efterlevande vid den försäkrades bortgång. Förtroendevalda som har uppdrag om sammanlagt minst 40 % och omfattas av OPF-KL tjänar också in ålderspension och har ett ekonomiskt skydd vid beviljad sjukersättning samt till de efterlevande. Om sådan förtroendevald avgår före pensionsåldern, kan hen ha rätt till dels ett ekonomiskt omställningsstöd under en period, dels aktiva omställningsinsatser för att öka den egna anställningsbarheten. Fritidspolitiker Fritidspolitiker omfattas enbart av pensionsbestämmelserna i OPF-KL. Information om pension och omställning Intjänad pension enligt PBF och OPF-KL redovisas inte i sammanställningar som minpension.se och liknande. Av den anledningen har kommunen som huvudman ett särskilt ansvar för att informera de förtroendevalda i frågor som rör pension och omställning. Kommunens förtroendevalda informeras om sina pensions- och omställningsvillkor åtminstone en gång per mandatperiod. 5

14 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) 108 Dnr Antagande av översiktsplan Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Det reviderade förslaget till översiktsplan överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. Kommunstyrelsens arbetsutskotts delegeringsbeslut (enligt kommunstyrelsens delegeringsordning 4.5) 1. Bilagan Landsbygdsutveckling i strandnära läge (bilaga 4 i granskningsskedet) utgår ur planförslaget. I stället omarbetas och utvecklas den för att senare antas som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. 2. Förslaget till översiktsplan revideras enligt kommentarerna i granskningsutlåtandet. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Förvaltningen får i uppdrag att arbeta in diskuterade ändringar som nytt förslag på antagandehandling till kommunstyrelsens sammanträde. Sammanfattning av ärendet Ett förslag till ny översiktsplan har upprättats av miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön och ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Kommunens nu gällande översiktsplan är från Processen för att anta en ny översiktsplan regleras av bestämmelserna i planoch bygglagen. Förslaget har varit utsänt på samråd till myndigheter och organisationer samt varit utställt på biblioteket, i nämndhuset samt på kommunens hemsida under perioden 4 april 4 juni De 33 yttranden som lämnades in sammanställdes och kommenterades i samrådsredogörelsen. Det reviderade planförslaget ställdes därefter ut för granskning 17 mars maj Handlingarna har varit tillgängliga på kommunens hemsida, på biblioteket samt i nämndhusets entré. Efter granskningen då 17 yttranden inlämnades har nu förslaget till översiktsplan reviderats med en del mindre uppdateringar och kompletteringar som redovisas i granskningsutlåtandet. Dessutom föreslås att bilaga 4, landsbygdsutveckling i strandnära läge, utgår ur planförslaget enligt länsstyrelsens rekommendation. Istället planeras den att omarbetas och utvecklas för att senare kunna antas som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Behov av ytterligare revideringar av redaktionell art har framkommit efter granskningen. Dessa införs i antagandehandlingen inför hantering i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Ärendet Under samarbetade Degerfors kommun med Karlskoga kommun för att ta fram ett förslag till en gemensam översiktsplan. Både samråds- och utställningsprocessen genomfördes gemensamt. Efter valet 2010 beslutade kommunerna att gå vidare var för sig. Det planförslag som nu presenteras består till stor del av det gemensamma och tidigare utställda materialet från Det har omarbetats och uppdaterats med aktuella uppgifter. Förslaget kompletterades med nya bilagor för vatten och avlopp, vindkraft och landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Översiktsplanen består av ett huvuddokument med sammanfattande text, kartor och riktlinjer för framtiden i punktlistor. Samma rubriker med mer bakgrunds- och nulägesbeskrivningar samt kartor finns i bilaga 1. Tanken är att man ska kunna läsa huvuddokumentet och enkelt gå till motsvarande kapitel/avsnitt i bilaga 1 för att få en fördjupad beskrivning av området/ämnet. Bilaga 2 behandlar vatten och avlopp och bilaga 3 behandlar vindkraft. Eftersom bilaga 4, landsbygdsutveckling i strandnära läge, föreslås utgå ur översiktsplanen blir nu miljökonsekvensbeskrivningen bilaga 4. Yrkanden Peter Pedersen (V) yrkar att förvaltningen får i uppdrag att arbeta in diskuterade ändringar som nytt förslag på antagandehandling till kommunstyrelsens sammanträde. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunstyrelseförvaltningen, Granskningsutlåtande, Antagandehandlingar bestående av översiktsplan med följande bilagor, : Bilaga 1, Bakgrund och nuläge Bilaga 2, Vatten och avlopp Bilaga 3, Vindkraft Bilaga 4, Miljökonsekvensbeskrivning Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 KS / Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 4 till översiktsplan foto: Hans Bergh-Nilsson, Karlskoga kommun 2008 ANTAGANDEHANDLING KS/KF

17 Översiktsplan bilaga 4 antagande Förord WSP Samhällsbyggnad har på uppdrag av Karlskoga och Degerfors kommuner arbetat fram en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning för avgränsade områden/objekt tillhörande ny översiktsplan. Medverkande från WSP: Rolf Pettersson Karolina Wettermark Jenny Johansson Charlotte Larsson Conny Axelsson Uppdrags- och MKB-ansvarig Miljöbedömningar Översvämningsrisker Miljökvalitetsnormer för vatten Kvalitetsgranskare Arbetsnummer: / Under samarbetade Degerfors kommun med Karlskoga kommun för att ta fram ett förslag till en gemensam översiktsplan. Både samråds- och utställningsprocessen genomfördes gemensamt under år Därefter beslutade kommunerna att gå vidare var för sig. På grund av resursbrist har arbetet med översiktsplanen därefter varit vilande i Degerfors. Det planförslag som nu presenteras består till stor del av det gemensamma och tidigare utställda materialet från Det har omarbetats, reviderats och uppdaterats med aktuella uppgifter. Förslaget kompletterades med nya bilagor för vindkraft, vatten och avlopp och landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). LISbilagan utgår ur översiktsplanen efter granskningen för att i stället omarbetas och utvecklas och sedan antas som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Den översiktliga miljökonsekvensbeskrivningen har också reviderats enligt den nya versionen av översiktsplanen. Miljökonsekvenser för bilagorna: 2. Vatten och avlopp och 3. Vindkraft beskrivs i slutet av dessa. Miljökonsekvensbeskrivningarna för bilaga 2 och 3 har upprättats av Degerfors kommun. Revideringen av miljökonsekvensbeskrivningen har utförts av Degerfors kommun. 2(38)

18 Översiktsplan bilaga 4 antagande Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syftet med miljökonsekvensbeskrivning Avgränsning Miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn Nationella miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer Riksintressen Förorenad mark Översvämningsrisker längs sjöar och vattendrag Natur-, Kultur-, Fritids- och Rekreationsintressen Miljökonsekvensbeskrivna områden/objekt Trafik Västerleden (Dfs) Söderleden Näringsliv/ Industrier Högbergstorp Stubbetorp Svartå Bostäder/ Övrig bebyggelse Villabebyggelse Boende kombinerat med småskalig djurhållning Hur bedömningen gjorts Källförteckning (38)

19 Översiktsplan bilaga 4 antagande Sammanfattning Enligt plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar kommunens hela område. I planen ska redovisas allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid användningen av mark- och vattenområden. Riksintressen ska anges särskilt. Strävan är att skydda människorna, naturen och miljön i övrigt mot störningar och att förbättra miljötillståndet i vid mening. En ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar ska främjas. För bedömning av miljön behöver en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Översiktsplanens riktlinjer och förslag har i denna MKB bedömts utifrån miljökvalitetsmål, miljökvalitetsnormer och den påverkan som de konkreta förslagen innebär för bevarandeintressen, påverkan på platsen och dess närmaste omgivningar. Regeringen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål. Dessa ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. För i denna MKB avgränsade områden/objekt har följande miljökvalitetsmål bedömts vara relevanta: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv Regler om miljökvalitetsnormer har funnits sedan år 1999 då miljöbalken infördes och är en följd av EG-rätten. Miljökvalitetsnormer finns till för att skydda människor, miljö och natur. De anger de nivåer av föroreningar eller störningar som människor kan utsättas för, eller som naturen kan belastas med, utan fara. För den nu aktuella översiktsplanen ska de bindande nationella föreskrifter uppmärksammas vilka speglar den lägsta godtagbara luftkvaliteten (idag för kvävedioxid, kväveoxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly och partiklar PM 10, i framtiden även för bensen och marknära ozon) som människa och miljö tål enligt nu kända vetenskapliga underlag. Enligt Plan- och bygglagen ska kommunen i översiktsplanen visa hur riksintressen tillgodoses och bedöma vilken påverkan eller eventuell skada på riksintressena som planens förslag kan medföra. Områden av riksintresse för naturvården förekommer inom kommunen, bl.a: Knutsbol (NRO18028), Sveafallen (NRO18026). Lidetorpsmon (NRO18056), Mickelsrud (NRO18066), Julösmossen (NRO18063), Vargavidderna (NRO18025). I Degerfors kommun finns sex skyddsvärda områden som föreslagits av regeringen till Natura 2000 i Örebro län enligt EU:s habitatdirektiv (SCI) och/eller fågeldirektiv (SPA): Jätteberget (SE ), Östra Sälsjömossen (SE ), Lomtjärnsmossen (SE ), Lidetorpsmon (SE ), Stormossen Mickelsrud (SE ) och Vargavidderna (SE ). I kommunens allra nordligaste hörn passerar E18. E18 ingår dels i den svenska delen av det transeuropeiska transportnätet (TEN), E18 är således en viktig väg av nationell och internationell betydelse. Degerfors ligger längs Värmlandsbanan, som sträcker sig mellan Charlottenberg och Laxå. Värmlandsbanan ingår i TEN-nätet och är en mycket viktig bana för person- och godstågstrafiken. I västra delen av kommunen finns riksintresse för energiproduktion (vindkraft). Detta är område som utpekats av Statens energimyndighet som riksintresse enligt 3 kap 8 MB. Sammantaget är det inte meningsfullt att försöka göra generella, övergripande konsekvensbedömningar i de fall det inte finns några uttalade projekt. För objekt som berör infrastruktur upprättas alltid fördjupade MKB:n som behandlar konsekvenser av olika ingrepp. Länsstyrelsen är den instans som godkänner om MKB gör en relevant beskrivning av konsekvenser och åtgärder. Vid betydande påverkan kan det krävas tillstånd av regeringen. I Degerfors kommun finns idag cirka 100 misstänkta eller konstaterat förorenade områden. Ett 30-tal miljötekniska markundersökningar har utförts som tills nu resulterat i att ungefär hälften efterbehandlats. Under utfördes en översvämningsanalys för sjön Möckeln. Där belyses konsekvenser av en eventuell översvämning för både de skyddsvärda objekt och de riskobjekt som är belägna längs stranden. 4(38)

20 Översiktsplan bilaga 4 antagande Enligt analysen finns inget extra utsatt område inom kommunen som kan översvämmas vid höga nivåer i sjön. Oavsett om bebyggelse och anläggningar är befintliga eller planerade ska beaktas att konsekvenserna kan bli stora i samband med en översvämning av sjö eller vattendrag. Kommunen är rik på natur, kultur, fritids- och rekreationsintressen. Möckeln och Letälven är av stort värde för friluftslivet genom sina badplatser, kanotleden genom sjön, fritidsfiske etc. I Degerfors passerar genomfartstrafiken tätortens centrum eftersom alternativ saknas. En analys enligt 4-stegsprincipen kan leda till förslag om att tung genomfartstrafik leds andra vägar än genom centrum. Ett annat möjligt resultat av analysen är förslag om byggande av en eller flera förbifarter. Det finns sedan lång tid reservat och planer för hur ett system av förbifarter kan utformas. I översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning har olika objekt lyfts fram och bedömts utifrån de översiktliga planer som finns. Kommunen har beredskap för infrastrukturprojekt som ringleder väster och söder om Degerfors. Genom en utbyggnad av trafiksystemen öppnar sig nya möjligheter till att utveckla både industri- handels- och bostadsområden. Samtidigt avlastas de centrala delarna i tätorterna från besvärande genomfartstrafik. För kommunen saknas möjligheter till större nyetableringar för industri- och handelsområden, vilket till viss del kan tillgodoses genom utbyggnad av trafiksystemen. Tre områden reserveras för framtida industrietableringar: Högbergstorp, Stubbetorp och Svartå. Planer på ny bostadsbebyggelse finns genom förtätningar inom tätorten, samt tätortsnära expansionsriktningar. Främst längs västra Möckelnstranden. Även kring sjöarna Ölen, Skagen, Stor- och Lillbjörken och längs Letälven diskuteras möjligheterna till strandnära bebyggelse. Det är viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt få fram en fördjupad studie som visar möjlig omfattning av strandnära bebyggelse. Detta bland annat för att kunna bedöma påverkan och konsekvenser för natur-, kultur-, rekreations- och fritidsintressen samt tidigt vidta åtgärder i de fall försämringar sker. Byggande av hus, och inte minst vägar, längs stränderna, kan göra att natur- eller kulturvärden försvinner. I andra hand kan natur- eller kulturvärden komma att skadas genom ändrade klimat- och vattenförhållanden. Konsekvenserna av en utbyggnad kan först bedömas när planeringen tagit fastare form. Påverkan är helt beroende av vilken hänsyn som tas till de värdefulla partierna, avgränsning av bebyggelseområden samt möjligheterna att bevara de bruknings- och skötselmetoder som ger förutsättningar för den befintliga naturmiljön I översiktsplanen finns också två områden, Ängebäck/Strömtorp och Knutsbol, utpekade som utvecklingsområden för boenden kombinerat med småskalig djurhållning. 5(38)

21 Översiktsplan bilaga 4 antagande 1. Inledning 1.1 Bakgrund Enligt plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar kommunens hela område. I planen ska redovisas allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid användningen av mark- och vattenområden. Riksintressen ska anges särskilt. Strävan är att skydda människorna, naturen och miljön i övrigt mot störningar och att förbättra miljötillståndet i vid mening. En ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar ska främjas. Översiktsplanen ska vidare redovisa kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Här avses förutom bebyggelse, även anläggningar, vegetation, parker och andra grönområden. För bedömning av miljön behöver normalt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. 1.2 Syftet med miljökonsekvensbeskrivning Syftet med en MKB är att den enligt miljöbalken ska identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt och dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. En MKB ska dessutom vara en del av planeringsprocessen och nyttjas för olika val under arbetets gång. Den ska styra projekteringen mot åtgärder med syfte att mildra negativa konsekvenser eller förstärka positiva. 1.3 Avgränsning I samband med framtagandet av översiktsplanen har ett antal områden/ objekt pekats ut som behöver analyseras för att identifiera vilka miljökonsekvenser som kan uppstå samt vilka miljöaspekter som bör belysas mer ingående. Inom ramen för MKB:n identifieras också i förekommande fall behov av eventuellt fördjupade utredningar och åtgärder. 6(38)

22 Översiktsplan bilaga 4 antagande 2. Miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn 2.1 Nationella miljökvalitetsmål Regeringen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål. Dessa ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. För i denna MKB avgränsade områden/objekt har följande miljökvalitetsmål bedömts vara relevanta: Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Frisk luft: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Bara naturlig försurning: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Giftfri miljö: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Myllrande våtmarker: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Levande skogar: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. En bedömning av uppfyllelse av miljökvalitetsmålen görs för områden/projekt enligt kapitel 7. 1 och 7.2. I många fall är flera miljökvalitetsmål tillämpliga på en och samma miljöaspekt. Oftast bedöms dock måluppfyllelse bara mot det, eller de, miljökvalitetsmål som bedöms vara viktigast. 7(38)

23 Översiktsplan bilaga 4 antagande 2.2 Miljökvalitetsnormer Regler om miljökvalitetsnormer har funnits sedan år 1999 då miljöbalken infördes och är en följd av EGrätten. Miljökvalitetsnormer finns till för att skydda människor, miljö och natur. De anger de nivåer av föroreningar eller störningar som människor kan utsättas för, eller som naturen kan belastas med, utan fara. Miljökvalitetsnormer kan ange kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Regeringen föreskriver vilka normer som ska gälla i landet. För den nu aktuella översiktsplanen ska de bindande nationella föreskrifter uppmärksammas vilka speglar den lägsta godtagbara luftkvaliteten (idag för kvävedioxid, kväveoxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly och partiklar PM 10, i framtiden även för bensen och marknära ozon) som människa och miljö tål enligt nu kända vetenskapliga underlag. I och med implementeringen av Vattendirektivet (200/60/EG) i den svenska lagstiftningen infördes en vattenförvaltningsförordning i den svenska miljöbalken. Förordningen ska leda till att samtliga vattenförekomster i Sverige uppnår så kallad god status. God status för ytvatten (inklusive kustvatten) innebär god kemisk och god ekologisk status. För grundvatten innebär god status att vattenförekomsten uppfyller kraven för god kemisk och god kvantitativ status. Bedömningen består av en avvägning mellan ett flertal parametrar där olika dotterdirektiv styr. Målet med Vattendirektivet är att uppnå god status till år De flesta ytvatten i Sverige har dock fått uppskov på detta till år 2021 eller 2027 beroende på det nationella problemet med kvicksilver i vatten vilket härrör från bland annat nedfall från utsläpp från övriga Europa. En bedömning mot miljökvalitetsnormerna ska göras av kommunen i samband med planering, tillståndsprövning m m. och en plan får inte antas om den medför att en miljökvalitetsnorm överträds. En bedömning av uppfyllelse av miljökvalitetsnormerna görs för områden/projekt enligt kapitel 7. 1 och (38)

24 Översiktsplan bilaga 4 antagande 3. Riksintressen Enligt Plan- och bygglagen ska kommunen i översiktsplanen visa hur riksintressen tillgodoses och bedöma vilken påverkan eller eventuell skada på riksintressena som planens förslag kan medföra. Förutsättningar Naturmiljö Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen. De ska utgöra de mest värdefulla naturområdena i ett nationellt perspektiv. Inom varje naturgeografisk region har de områden som bäst företräder regionens olika landskaps- och naturtyper valts ut. På östra sidan om Möckelns finns Knutsbol (NRO18028), som utgörs av svagt till måttligt sluttande strandterrass av mycket varierande bredd, nedanför en cirka 90 m hög förkastningsbrant. Området är den nordligaste kända platsen för Visingsösandsten och därmed av stort geologiskt intresse. Området har även en tilltalande landskapsbild med beteshagar och ängsgranskog samt värdefull flora och förekomst av hasselmus. Sjöarna Stor-Björken och Ölen är utpekade som regionalt värdefullt vatten för naturvården. I dessa sjöar samt i Lillbjörkens och Svartåns vattensystem har den fridlysta arten hårklomossa en stark förekomst. Vattnets fluktuation gynnar mossan som är en medelstor bladmossa med långa smala blad. Arten växer främst på stenblock och på basen av buskar och träd utmed stränder och långsamt rinnande vattendrag. 9(38)

25 Översiktsplan bilaga 4 antagande Arten bedöms som sårbar och är upptagen i den svenska listan över rödlistade arter. Mossan igår även i EU habitatdirektiv, Sveriges innehav av arten är så stort som 90 %. Hårklomossan påverkas främst av variationer i vattenmiljön och tillgången till block, buskar och döda grenar, stammar i nedersta strandzonen Söder om Degerfors, i sluttningen på östra sidan av Letälvsdalen, ligger naturreservatet Sveafallen (NRO18026). Sveafallen är ett välkänt nyckelområde för den geologiska forskningen omkring Ancylussjöns forna utlopp under senare delen av istiden. Idag är området skogbevuxet, men man kan se spår av isavsmältningen i form av bland annat jättegrytor och flyttblock. Sveafallen har stort vetenskapligt värde, och inom området finns exempelvis fem strömrännor och ett stort antal jättegrytor. Längs väg 243 halvvägs mellan Degerfors och Åtorp ligger naturreservatet Lidetorpsmon (NRO18056). I Lidetorpsmon finns en av landets största torra dödisgropar - Djupa hålet. Dödisgropen är cirka 300 m bred och drygt 500 m lång med välutbildade strandlinjer och ligger uppe på en del av Lokaåsen. Största djup är 46 m. Lidetorpsmon är även utpekat som Natura 2000-område; se nedan. I Degerfors kommuns västra del ligger Stormossen Mickelsrud (NRO18066). Stormossen är ett stort, hästskoformat och obetydligt påverkat myrkomplex som i södra delen består av en vackert utbildad koncentrisk mosse. Stormossen har höga representativa värden i de ingående högmossarna. I objektet ingår många olika myrtyper, bland annat sträng-flarkkärr som är en ovanlig myrtyp i regionen. Stormossen Mickelsrud är även utpekat som Natura 2000-område och naturreservat; se nedan. I södra delen av Degerfors kommun ligger Julösmossen (NRO18063). Julösmossen är ett myrkomplex bestående av mossar och smärre kärr. Risvegetation dominerar på de excentriska mossarna, som är glest bevuxna med martallar. Objektets största kärr ligger strax norr om Lämås. Det domineras av ett mycket blött mjukmattegolv. Området är en värdefull fågellokal med botaniska värden. I Degerfors kommuns sydligaste del ligger naturreservatet Vargavidderna (NRO18025). Området utgörs av ett gränsland mellan landskap, kommuner, socknar och ägare sett i det historiska perspektivet. I nuläget är det beläget i ett av länets allra mest glesbefolkade vildmarksområden. Tidigare har små torp omkransat området. Vargavidderna utgör dels ett myrkomplex med rik flora och fauna, dels naturskogspräglade barrblandskogar. Myren utgörs av högt värderade platåformigt välvda mossar och topogena kärr med ovanlig flora och rikt fågelliv. Vargavidderna är även utpekat som Natura område; se nedan. Natura 2000 Ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU håller på att byggas upp. Detta nätverk kallas Natura Syftet är att värna om naturtyper, fåglar och andra arter som medlemsländerna kommit överens om att skydda. Varje medlemsland ansvarar för att skydda och vårda sina områden så att dess naturvärden bevaras. Natura 2000 har kommit till med stöd av EU:s habitat- och fågeldirektiv, vilka är en form av EU-lagar. Fågeldirektivet infördes 1979 i syfte att skydda hotade fåglar inom medlemsländerna. Habitatdirektivet kom 1992 och är en komplettering till fågeldirektivet. I habitatdirektivet listas naturtyper och arter som ska skyddas. Områden där dessa naturtyper och arter finns ska ges ett sådant skydd att miljön bevaras. Det kan innebära att områden lämnas helt orörda eller kräver skötsel såsom slåtter och bete eller röjning. I Degerfors kommun finns sex skyddsvärda områden som föreslagits av regeringen till Natura 2000 i Örebro län enligt EU:s habitatdirektiv (SCI) och/eller fågeldirektiv (SPA). Jätteberget (SE ) är naturreservat av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet. Östra Sälsjömossen (SE ), naturreservat, är av både gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet och skyddsområde enligt fågeldirektivet. Lomtjärnsmossen (SE ) är område av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet som inte har samband med annat Natura 2000-område. Lidetorpsmon (SE ) och Stormossen Mickelsrud (SE ) är naturreservat av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet som inte har samband med annat Natura 2000-område. Vargavidderna (SE ) är ett naturreservat av både gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet och skyddsområde enligt fågeldirektivet. Kulturmiljö Riksantikvarieämbetet har ansvar för att besluta om områden av riksintresse för kulturmiljövården. Dessa är allt ifrån små miljöer som speglar en speciell historisk epok till vidsträckta landskapsavsnitt som utvecklats under lång tid. I kommunen finns inga områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. 10(38)

26 Översiktsplan bilaga 4 antagande Övriga I kommunens allra nordligaste hörn passerar E18. E18 ingår dels i den svenska delen av det transeuropeiska transportnätet (TEN), dels i det nationella stamvägnätet och även i vägnätet som brukar kallas Nordiska triangeln sträckorna Oslo-Stockholm-Köpenhamn-Oslo. E18 är således en viktig väg av nationell och internationell betydelse. Degerfors ligger längs Värmlandsbanan, som sträcker sig mellan Charlottenberg och Laxå. Värmlandsbanan ingår i TEN-nätet och är en mycket viktig bana för person- och godstågstrafiken. I västra delen av kommunen finns riksintresse för energiproduktion (vindkraft). Detta är område som utpekats av Statens energimyndighet som riksintresse enligt 3 kap 8 MB. I nordöstra delen av kommunen finns ett område med särskilt behov av hinderfrihet, tillhörande Villingsbergs skjutfält som utgör riksintresse för totalförsvarets militära del. Nollalternativet Nollalternativet innebär att dagens användning av mark- och vattenområden inom kommunen fortgår och utvecklas. Det är inte möjligt att bedöma konsekvenserna för miljöaspekterna ovan, men generellt innebär nollalternativet exempelvis att Skogsbruket även fortsättningsvis sätter ramarna för exempelvis våtmarkers möjligheter att utvecklas och allmänhetens intresse att nyttja skogen för exempelvis rekreation och friluftsliv. Nollalternativet innebär fortsatt tågtrafik på befintligt spår. Bevarandeintressen, markanspråk etc. påverkas inte, och med fortsatt tågtäthet förändras inte heller bullersituationen eller barriäreffekter. Framkomligheten på vägarna kommer att försämras i takt med ökad trafik. Detta innebär att transporter kommer att ske med minskad regularitet, tillförlitlighet och säkerhet. Fortsatt åkerbruk innebär ett fortsatt öppet landskap som torde vara positivt för alla som passerar eller befinner sig inom jordbruksområdet. Påverkan och konsekvenser I vissa områden kan det bli konflikter mellan motstående riksintressen. Då gäller att det intresse eller ändamål som bäst gynnar en långsiktig hushållning med marken, vattnet eller den fysiska miljön i övrigt ska ges företräde. Ett område som behövs för en anläggning för totalförsvaret ges dock alltid företräde. Länsstyrelsen kan ingripa mot kommunens beslut om den bedömer att ett riksintresse riskerar att påtagligt skadas. I kapitel 7 miljökonsekvensbeskrivs ett antal utvalda områden/objekt. Påverkan på, eller diskussioner kring, riksintressen bedöms inte uppkomma med anledning av några objekt i översiktsplanen. Av beskrivningar/värdetexter till riksintressen för natur- och kulturmiljö framgår vad som är karaktäristiskt för respektive riksintresse. Här framgår också oftast vilka förändringar som kan försämra/förstöra riksintresset, och skötselanvisningar förekommer i många fall. Enligt miljöbalken ska områden som är av riksintresse för naturvården och kulturmiljövården skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Varje Natura 2000-område har en bevarandeplan. För samtliga Natura 2000-områden är Länsstyrelsen ansvarig för att de utpekade värdena bevaras och att upprättade bevarandemål uppnås. Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Tillstånd lämnas endast om verksamheten eller åtgärden inte kan komma att skada livsmiljöer i området eller genom störning försvåra bevarandet av de arter som skall skyddas. Vid betydande påverkan kan det krävas tillstånd av regeringen. Sammantaget är det inte meningsfullt att försöka göra generella, övergripande konsekvensbedömningar i de fall det inte finns några uttalade projekt. Förslag till åtgärd Riksintresset för vägar, E18 och riksintresset för järnvägar, Värmlandsbanan samt riksintresset för energiproduktion/vindkraft och totalförsvaret ska beaktas vid planläggning och annan kommunal hantering. 11(38)

27 Översiktsplan bilaga 4 antagande 4. Förorenad mark Förutsättningar Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) är ett inventeringsinstrument framtaget av Naturvårdsverket som gör det möjligt att dela in förorenade områden i riskklasser. Inventeringsmetodiken är uppdelad i två faser. Fas 1 omfattar en orienterande studie och en första riskklassning där man samlar in tillgängliga data om objektet via bland annat kart- och arkivstudier, rekognosering och platsbesök samt intervjuer med personer som till exempel arbetat eller varit bosatta i området. Man bedömer underlaget med avseende på föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och områdets känslighet och skyddsvärde. Man avslutar den orienterande studien med en översiktlig uppskattning av de risker föroreningarna i området kan inneböra. Objektet placeras i en av fyra riskklasser. Efter fas 1 prioriterar man vilka objekt man ska gå vidare med i fas 2. Fas 2 innebär oftast att man utför en mycket översiktlig miljöteknisk markundersökning. Utvärderingen i fas 1 kompletteras då med nya uppgifter om föroreningsbilden som provtagningarna ger. Därefter gör man en ny riskklassning av objektet. Riskklassningen i fas 2 är oftast säkrare än klassningar som gjorts i fas 1, eftersom de bygger på ett mer omfattande underlag. Inventeringen resulterar i en riskklassning. Riskklassningen innebär att man gör en sammanvägd bedömning av riskerna för hälso- eller miljöskador vid ett förorenat område. I bedömningen utgår man från följande faktorer: Föroreningarnas farlighet (som bestäms av deras kemiska och fysikaliska egenskaper). Föroreningsnivåerna (det vill säga halterna av de aktuella ämnena). Spridningsförutsättningarna (som exempelvis kan bero på markens egenskaper och grundvattnets rörelser). Områdets känslighet (vad avser risken att människor utsätts för föroreningarna) och skyddsvärde (det vill säga förekomsten av värdefull natur i omgivningarna). Dessa faktorer klassas i fyrgradiga skalor: Riskklass 1: Mycket stor risk Riskklass 2: Stor risk Riskklass 3: Måttlig risk Riskklass 4: Liten risk I Degerfors kommun finns idag cirka 100 misstänkta eller konstaterat förorenade områden. Föroreningarna härrör huvudsakligen från mekaniska verkstäder, träbearbetande verksamheter, järn- och stålframställning samt bensinstationer. Många av dessa verksamheter är avvecklade sedan länge. Utifrån tillgänglig kunskap om de cirka 100 objekten har riskerna hittills bedömts vara störst vid en gammal deponi. Ett 30-tal miljötekniska markundersökningar har utförts som tills nu resulterat i att ungefär hälften efterbehandlats. 12(38)

28 Översiktsplan bilaga 4 antagande Förorenade områden MIFO-klassade Fas 1. Kartan ovan redovisar enligt fas 1 endast områden inom riskklass 2 och 3. Förorenade områden MIFO-klassade Fas 2. Kartan ovan redovisar enligt fas 2 endast ett område i Degerfors tätort med riskklass 3. 13(38)

29 Översiktsplan bilaga 4 antagande Förorenade områden MIFO-klassade i drift. Kartan ovan redovisar inventeringens resultat uttryckt i riskklasser för objekt i drift. Kartan visar också objekt i drift som bara identifierats dessa utgör den övervägande delen av objekten. Ett identifierat objekt behöver inte betyda att det är förorenat, men om så är fallet kan bara avgöras efter ytterligare undersökningar. Förorenade områden endast identifierade och branschklassade. 14(38)

30 Översiktsplan bilaga 4 antagande Identifiering av ett objekt innebär i korthet att området är lokaliserat och att kunskap finns om vilken verksamhet som finns/fanns på platsen. Branschklassningen har tagits fram av Naturvårdsverket och att en bransch tillhör en viss klass innebär att det är den klass som de flesta av verksamheterna som tillhör branschen förväntas få om de skulle undersökas. Enskilda verksamheter kan orsaka högre eller mindre risker än de branschtypiska. Inventeringen innebär att det förorenade området får en ny riskklass som kan avvika från branschriskklassen. MIFO-metodiken använder samma indelning av riskklasser som branschklassningen. De särskilda bestämmelserna om förorenade områden återfinns i Miljöbalkens (MB) 10 kapitel. Ansvarig för efterbehandling, d.v.s. att vidta sådana åtgärder att risken för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön förebyggs, hindras eller motverkas, är i första hand den som bedriver eller, efter 1969, bedrivit den verksamhet eller vidtagit en åtgärd som orsakat föroreningen - alltså verksamhetsutövaren. Denna princip, den så kallade PPP-principen (Polluter Pays Principle - Förorenaren betalar) regleras i MB 2 kap 8. Ansvaret omfattar både det område som förorenats ursprungligen och det område som föroreningarna eventuellt spridit sig till. Som verksamhetsutövare räknas också den som skapar förutsättningar för att föroreningar från ett förorenat område sprids, t.ex. en entreprenör som schaktar eller gräver i ett förorenat område. Nollalternativet Nollalternativet innebär att de föroreningar som misstänks eller har konstaterats kommer att ligga kvar och utgöra en mer eller mindre risk för människa och miljö. Dessa föroreningar kommer i så fall inte att åtgärdas förrän det blir aktuellt med något framtida anläggningsprojekt. Om det i förutsättningarna framkommer områden som är mycket förorenade och som kan utgöra en omedelbar fara för människa och miljö kan dessa komma att åtgärdas oavsett anläggningsprojekt eller ej. Påverkan och konsekvenser Inom kommunen finns markområden, och sannolikt också sediment, som är förorenade, misstänks vara förorenade och områden vilka inte är förorenade. En mer noggrann beskrivning av föroreningssituationen och vad den innebär ges då någon anläggningsverksamhet valts. Då kan undersökningsbehovet koncentreras till en mindre och avgränsad yta. En anläggningsverksamhet kan leda till i huvudsak två olika slags påverkan. I det ena fallet innebär anläggningsverksamheten att förorenade områden kommer att åtgärdas genom saneringar av förorenad jord och/eller sediment. I det andra fallet innebär anläggningsverksamheten att schaktarbeten och saneringar i förorenade områden medför spridning av föroreningar i sådan omfattning att miljönyttan med saneringen minskar eller går förlorad. En tredje effekt kan vara att den utförda anläggningen i sig genererar föroreningar till mark och yt-/ grundvatten, exempelvis en ny väg. En väl genomförd sanering, stor som liten, där så bedöms nödvändig för anläggningsverksamhetens byggnation är positiv för människa och miljö. Däremot om anläggningen inte byggs kommer föroreningarna att ligga kvar och vara negativ för människa och miljö. Om anläggnings- och saneringsarbetena medför att föroreningar sprids genom transporter, deponi, yt- och grundvatten och via vinden är det också negativt för människa och miljö. Förslag till åtgärd Varje enskild anläggning bör utformas och konstrueras så att mängden dagvatten, som på sikt kan förorena intilliggande mark samt yt-/grundvatten, begränsas så långt som möjligt. Vid schakt- och anläggningsarbeten samt saneringsåtgärder inom mark- och vattenområden med föroreningar planeras utförandet för att i första hand minimera risken för människors hälsa och spridning av föroreningar i miljön. Det kan vara följande: Utforma en plan för utförande av arbeten i mark- och vattenområden som innehåller föroreningar. Informera alla som berörs i anläggningsarbetena om hur arbetet ska genomföras. Informera om spridningsförutsättningar och beskriv hur man kan minimera att förorenad jord sprids samt hur man personligen skyddar sig mot risken att drabbas av föroreningar. 15(38)

31 Översiktsplan bilaga 4 antagande Planera transporter så att man inte kör mer än nödvändigt på förekommande förorenad mark. Upprätta stationer för att göra rent transportfordon, grävmaskiner etc. från förorenade jordmassor innan de lämnar områden som saneras. Undvika att schakta och transportera förorenad jord som är så pass torr att föroreningar kan spridas genom damning. Täckning av flak är ett sätt att förhindra föroreningsspridning. Vid transporter av vattenmättad jord tillses att flaken inte läcker och att mängden massor anpassas till flakets volym. Vid schaktningsarbeten i eller i närheten av sjöar och vattendrag utformas utförandet med metoder och lämpliga anordningar, exempelvis uppsugning av sediment, utläggande av länsar och geotextiler som motverkar att omrörda förorenade sediment sprids vidare i vattendraget. 16(38)

32 Översiktsplan bilaga 4 antagande 5. Översvämningsrisker längs sjöar och vattendrag Förutsättningar Möckeln Sjön Möckeln är belägen mellan Degerfors och Karlskoga och är en del i Gullspångsälvens vattensystem. Sjöns största tillflöden är älvarna som mynnar i dess norra del. Timsälven, Svartälven och Imälven (som går ihop med Svartälven innan utloppet i Möckeln). Avflödet sker genom Letälven i sjöns södra del. Landskapet närmast Möckeln domineras av jordbruk. Under utfördes en översvämningsanalys för sjön Möckeln. Där belyses konsekvenser av en eventuell översvämning för både de skyddsvärda objekt och de riskobjekt som är belägna längs stranden. Enligt analysen finns ett större område i Möckelns norra del som är lågt beläget och kan översvämmas vid höga nivåer i sjön. Detta område ligger i Karlskoga kommun. Gul och orange färg markerar låglänta delarna av stranden runt Möckeln. Övriga sjöar och vattendrag För övriga sjöar och vattendrag som utgör delar i systemet Gullspångsälven finns en översiktlig översvämningskartering utförd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Se sidan 19. Denna kartering är tänkt att användas som översiktligt underlag vid kommunens riskhantering och samhällsplanering. Enligt den översiktliga karteringen finns områden som kan översvämmas vid 100-års och dimensionerande flöde främst längs Letälven och på några ställen runt sjön Skagern. En mer detaljerad analys av höjder och flöden kan dock visa på fler riskområden. 17(38)

33 Översiktsplan bilaga 4 antagande Nollalternativet Om ingen ytterligare utbyggnad sker längs sjöar och vattendrag så finns fortfarande en översvämningsrisk för de objekt som redan är belägna längs stranden. I Klimat- och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 redogörs för förändring i återkomsttid för totala flöden i framtiden. För Gullspångsälven anges återkomsttiden som ungefär lika ofta. I karta över förändring av dagens 100-årsflöde visas också att för Gullspångsälven kommer 100-årsflödet inträffa ungefär lika ofta. Påverkan och konsekvenser Oavsett om bebyggelse och anläggningar är befintliga eller planerade ska beaktas att konsekvenserna kan bli stora i samband med en översvämning av sjö eller vattendrag. För byggnader belägna längs stranden kan vatten tränga in genom dörrar och in i grunden. Byggnader med källare skadas redan då vatten kan tränga in genom väggarna. Idag har många inredda källare och översvämning kan orsaka stor ekonomisk skada. Grundläggningen av huset kan påverkas om vattnet stiger. I de fall där förorenade områden gränsar till sjöar och vattendrag med risk för översvämning är det möjligt att ämnen som är farliga för både naturen och människan urlakas. Om vattennivån stiger upp i VA-nätet kan det orsaka stora problem för de fastigheter som är anslutna. Vatten kan tränga upp i källare/golvbrunnar osv. Det orsakar dels ekonomiska problem men kan även vara farligt för människors hälsa då de kan komma i kontakt med orenat spillvatten. Utanför Degerfors tätort finns ett flertal enskilda avloppsanläggningar. Om översvämning drabbar dessa kan följden blir stora sanitetsproblem samt eventuellt även direkt utsläpp av avloppsvatten till sjö eller vattendrag. Otjänligt badvatten kan bli ytterligare en följd av detta. Enskilda vattentäkter kan också påverkas vid översvämning då inträngande vatten riskerar att göra vattentäkten otjänlig. Ytterligare objekt som bör placeras/skyddas så att översvämningar inte påverkar dem är exempelvis objekt med samhällsfunktion såsom skolor, vårdhem m m. Infrastruktur som vägar, järnvägar, elnät, telefonnät, fjärrvärme är andra exempel. Då dessa slås ut medför det ofta stora konsekvenser för samhället. Höga vattenstånd sjöar och vattendrag kan även bidra till ökad erosion längs stränderna och även till skred då vattnet drar sig tillbaka. Förslag till åtgärd I samband detaljplanering av områden längs sjöar och vattendrag bör särskild hänsyn tas till risken för översvämningar. Utredning kring lämpliga nivåer och eventuella skyddsåtgärder bör ingå i arbetet. Även risken för ras och skred bör utredas. 18(38)

34 ± Möckeln Degerfors Ölen Stor Björken Letälven Åtorp Svartå Översvämningskartering Vattenyta, normalvattenstånd 100-årsflöde 200-årsflöde Beräknat högsta flöde Skagern 0 2, Kilometer

35 Översiktsplan bilaga 4 antagande 6. Natur-, kultur-, fritids- och rekreationsintressen Bilagan om Landsbygdsutveckling i strandnära läge, LIS, utgår ur översiktsplanen för att omarbetas och utvecklas till ett senare tematiskt tillägg till översiktsplanen. Detta kapitel kommer att fungera som ett underlag till det fortsatta arbetet med LIS. De sjöar och vattendrag som berördes av tidigare föreslagna LIS-områden beskrivs i sin helhet. Bedömningen av påverkan, konsekvenser och förslag till åtgärder åsyftar även en den framtida utökning av antalet LIS-områden i ett senare tematiskt tillägg till översiktsplanen. Även sjöarna Möckeln och Skagern har tagits med i denna översiktliga miljökonsekvensbeskrivning som en förberedelse inför framtida planering. 6.1 Förutsättningar Möckeln Möckeln ingår i Gullspångsälvens vattensystem och sjöns största tillflöden är Timsälven och Svartälven i norr. Avflödet sker genom Letälven i söder. Öster om Möckeln dominerar barrskog som närmare sjön övergår i lövskog. Närmast sjön är större delen av marken uppodlad. I väster dominerar jordbrukslandskap mellan den omgivande barrskogen och lövträdsridån närmast strandkanten. I norr och söder omges Möckeln av omfattande stadsbebyggelse. Runt hela sjön finns åtskilliga permanent- och fritidsbostäder. Sjön är mycket populär för fritidsfiske och vid provfiske har följande arter påträffats: abborre, mört, gädda, gers, braxen, benlöja, siklöja, lake, nors, sik, gös, färna och stäm. Vid de branta stränderna växer en lövträdsbård av al, björk, hassel och buskar ner till vattnet. De flackare stränderna är vassbevuxna eller kantas av buskvegetation med bland annat salix-arter. Sjövegetationen är också mest utbredd utanför de flacka stränderna. Där växer förutom vass framförallt säv, nate- och näckrosarter. Sjöns sydöstra sida vid Knutsbol är av riksintresse, främst geologiskt intresse, för naturvården eftersom detta är den nordligaste plats man känner till för Visingsösandsten. Detta område har också en värdefull flora och förekomst av hasselmus. Den markanta åsryggen sluttar ner mot sjön och trots bebyggelsen är hela strandsträckan tillgänglig för allmänheten. Här finns också en badplats. I sjöns södra ände, strax norr om Degerfors, finns det kommunala naturreservatet Degernäs- Ramshöjden. Reservatet är i första hand avsatt för att gynna rekreation och friluftsliv i ett område med betydande naturvärden och mäktiga spår efter senaste istiden. Söder om kommungränsen, längs den västra stranden, har man från väg 243 mellan Tällekullen och Västra Nytorp en mer eller mindre obruten fri utsikt över sjön. Förutom fritidsfiske är Möckeln av stort värde för friluftslivet genom sina många välbesökta badplatser. Svartälvens södra kanotled går genom sjön. Den välbevarade bebyggelsen vid Knutsbol är kulturhistoriskt intressant. Byn består av flera gårdar med tillhörande uthus, bodar etc Storbjörken och Ölen Storbjörken och Ölen är del av ett vattenområde som huvudsakligen omgärdas av olikåldrig barrskog på kullar. Lövskog förekommer dock på flera ställen. Skogsbruket, med återkommande hyggen, sätter sin prägel på landskapsbilden. På några platser bedrivs jordbruk. Stränderna är delvis bebyggda, främst med fritidshus. Vattenområdets stränder har bitvis stora inslag av lövträd, t.ex. björk, närmast vattnet. På flera ställen växer lärkträd. Starr- och gräsarter samt enstaka pors och bladvassruggar kantar stora delar av stränderna. I vikarna ökar bladvassbestånden. Även öarna, som hyser tall- eller lövskog, kantas av vass. Näckrosor dominerar flytbladsvegetationen. Sjöarna Stor-Björken och Ölen är utpekade som regionalt värdefullt vatten för naturvården. I dessa sjöar samt i Lillbjörkens och Svartåns vattensystem har den fridlysta arten hårklomossa en stark förekomst. Vattnets fluktuation gynnar mossan, som är en medelstor bladmossa med långa smala blad. Arten växer främst på stenblock och på basen av buskar och träd utmed stränder och långsamt rinnande vattendrag. Arten bedöms som sårbar och är upptagen i den svenska listan över rödlistade arter. Mossan igår även i EU habitatdirektiv, Sveriges innehav av arten är så stort som 90 %. Hårklomossan påverkas främst av 20(38)

36 Översiktsplan bilaga 4 antagande variationer i vattenmiljön och tillgången till block, buskar och döda grenar, stammar i nedersta strandzonen Pelles udde, en bergklack som sticker ut i Ölens västra strand har ett visst naturvärde. Området kring Ölsboda herrgård, beläget vid Svartån som förbinder Ölen med Stor-Björken, är ett tilltalande inslag i landskapsbilden och dessutom en viktig fågellokal. Limudden, i Stor-Björkens södra del, är uppbyggd av urkalksten och det enda kända i Degerfors kommun. Vid provfiske i Stor-Björken har påträffats abborre, mört, gädda, gers, braxen, benlöja, siklöja, gös och lake. Vattenområdet är lättillgängligt för allmänheten och erbjuder stora möjligheter för rekreation, särskilt fiske. Väster om Svartå ligger den kommunala badplatsen Svartåbadet som har sandstrand, en av flera badplatser inom vattenområdet. Genom sjön går Svartåns kanotled. Öster om Ölen planeras inga fler LIS-områden eftersom den vildmarkskaraktär som södra Kilsbergen med flera naturreservat uppvisar har mycket högt bevarandevärde. Det bedöms som ett stort opåverkat område Letälven Letälven är ett cirka 22 km långt vattendrag vid gränsen mellan Värmland och Närke, och som rinner mellan Möckeln och Skagern. I närheten av älven ligger naturreservatet Sveafallen, ett välkänt nyckelområde för den geologiska forskningen omkring Ancylussjöns forna utlopp under senare delen av istiden. I dag är området skogbevuxet, men man kan se spår av isavsmältningen i form av bland annat jättegrytor och flyttblock. I Lidetorpsmon, också ett naturreservat i älvens närhet, finns en av landets största torra dödisgrop - Djupa hålet. Vid exempelvis Håkanbol, Klippflons udde och nedströms Åtorp finns höga naturvärden och värdefulla biotoper för fåglar, både som rastplats och boplats. Ravinbildningar finns på ett flertal platser. Letälven är iordningställd som kanotled, med sjöpaddling närmast Möckeln och Skagern; däremellan älvpaddling. Fallhöjden är 20 m. Vid den naturskönt belägna rastplatsen Lia finns det vindskydd, torrtoa och eldstad. Förutom sportfiske förekommer också kräftfiske i älven. Ett sparsamt bestånd av öring finns också i älven Skagern Kring Skagern, som är Sveriges 18:e största sjö till ytan, finns en hel del strandnära permanent- och fritidsbebyggelse. Tätast är bebyggelsen vid Gullspång där sjön har sitt utlopp. Beträffande vattenkvalitet bedöms sjön vara en miniatyr av Vättern, det vill säga bra vattenkvalitet. Naturvärden finns exempelvis vid Grannäs, Råbäck och Fallet. Det senare området är vid stranden blockrikt och nästan vegetationslöst för att in mot land övergå i strandskog med rik flora. Stranden är representativ för stora delar av Skagern. I sjön finns ett 20-tal fiskarter, bland annat, gös, gädda, lake, ål, småspigg, stensimpa, gullspångslax, vänerlax, regnbågslax, gullspångsöring, brunnshytteöring, skagernöring, håkanbolöring, bäckröding, sik, siklöja och nors. Gullspångslax, gullspångsöring, brunnshytteöring och ål har utplanterats i sjön. Skagern är också utpekad som nationellt värdefull från fiskesynpunkt eftersom ett mycket omfattande fritidsfiske bedrivs i sjön. Med sina sandstränder och bad har sjön ett stort värde för friluftslivet. Runt sjön finns en cirka 10 mil lång cykel-, vandrings- och ridled. 6.2 Nollalternativet Nollalternativet innebär att inga mark- eller vattenområden tas i anspråk för annat ändamål, utan dagens markanvändning får fortgå. Klimatförändringar, skogsbruk, förändrad vattenkvalitet etc. kan likväl medföra att natur-, kultur-, fritids- eller rekreationsintressen kan förändras och ibland gå förlorade. 21(38)

37 Översiktsplan bilaga 4 antagande 6.3 Påverkan och konsekvenser Möckeln Planer på ny bostadsbebyggelse finns främst längs västra stranden mellan kommungränsen och Degernäs. Detaljplaneläggning pågår. Även på östra sidan av sjön finns önskemål om utveckling av strandnära bostadsbebyggelse. Bebyggelse, och inte minst vägar, längs stränderna, kan göra att natur- eller kulturvärden försvinner. I andra hand kan naturvärden komma att skadas genom ändrade klimat- och vattenförhållanden. Många biotoper längs stränderna är beroende av yt- och/eller grundvatten från landsidan. För omfattande strandbebyggelse riskerar att förändra karaktären på Möckeln. Från landskapsbildsynpunkt kommer byggnation längs stränderna, på grund av rådande höjdförhållanden, att i många fall bli väl synlig för många som rör sig inom området eller passerar förbi. Ett planprogram som omfattar hela Västra Möckelnstranden har antagits i december De förändringar som programmet initierar bedöms inte vara av den arten att de medför betydande miljöpåverkan. En behovsbedömning som gjorts i samband med att förslag till den första detaljplanen inom området upprättats kommer till samma slutsats Stor-Björken och Ölen Bebyggelse kan komma att ta bort den karaktär av ödslighet som råder idag, samtidigt kan de rekreativa och friluftsvärdena minska. Naturvärdena är relativt få, och bör kunna undvikas för exploatering. De föreslagna kompletteringarna av bebyggelse bedöms inte påverka beståndet av hårklomossa annat än vid ev bryggplaceringar och en överdriven rensning av vegetation i strandområdet. Genom information i kombination av skötselföreskrifter i strandområdet bör arten inte påverkas av planerna. En försiktig utbyggnad av bryggor bedöms inte störa påverka strandområdet förutsatt att utbyggnaderna sker genom stor hänsyn till befintlig strandlinje. Det är sannolikt att mer eller mindre utglesad bebyggelse längs stränderna får större konsekvenser än mer gruppvis bebyggelse på färre platser Letälven Längs älven diskuteras möjligheterna till strandnära bebyggelse. Bebyggelse i alltför stor omfattning kan i första hand komma att minska de rekreativa värden och friluftsvärdena. Naturvärdena är relativt få, och bör rimligtvis kunna undvikas för exploatering. Det är sannolikt att mer eller mindre utglesad bebyggelse längs långa sträckor av älven får större konsekvenser än mer gruppvis bebyggelse på färre platser Skagern Längs stranden diskuteras möjligheterna till strandnära bebyggelse. Bebyggelse i alltför stor omfattning kan i första hand komma att ta bort den karaktär av ödslighet som råder idag och därmed minska de rekreativa värden och friluftsvärdena. Naturvärdena är relativt få, och bör rimligtvis kunna undvikas för exploatering. Det är sannolikt att mer eller mindre utglesad bebyggelse längs stranden får större konsekvenser än mer gruppvis bebyggelse på färre platser. 6.4 Förslag till åtgärder Inför fortsatt planering av LIS-områden (i tematiskt tillägg) är det viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt få fram en fördjupad studie som visar möjlig omfattning av strandnära bebyggelse. Inför en exploatering kompletteras kunskapen om natur- och kulturvärden med ytterligare inventeringar. Höjdlägen för bebyggelse och anläggningar, exempelvis vägar, måste ta i beaktande eventuella framtida översvämningsrisker. Strändernas stabilitet bör undersökas noga inför eventuella exploateringsskeden, för att undvika framtida skred etc. Framkomligheten och tillgängligheten för allmänhet, och även djur, längs stränderna prioriteras. 22(38)

38 Översiktsplan bilaga 4 antagande 6.5 Miljökvalitetsnormer Möckeln, Letälven, Ölen, Stor-Björken och Skagern har samma bedömning enligt miljökvalitetsnormerna för vatten. Ekologisk status: 2009 måttlig 2021 god Kemisk status: 2009 god 2015 god Tidsfristen för att uppnå god ekologisk status har satts till Orsaken till att god status inte förväntas uppnås 2015 är för Möckeln, Letälven och Skagern morfologiska förändringar/ kontinuitetsförändringar/ flödesförändringar. För Ölen och Stor-Björken har kontinuitetsförändringar och försurning konstaterats vara orsaken. Övergödning förekommer inte i något av de berörda vattnen. Den utveckling som möjliggörs genom framtida LIS-områden bedöms inte hindra att en god vattenstatus uppnås och bibehålls. Inte heller miljökvalitetsnormerna för luft bedöms överskridas pga framtida LIS-områden. 23(38)

39 Översiktsplan bilaga 4 antagande 7. Miljökonsekvensbeskrivna områden/objekt 7.1 Trafik Västerleden (Dfs) Förutsättningar I Degerfors finns sedan lång tid utrymme reserverat för en förbifart för väg 205 och 243. Västerleden eliminerar genomfartstrafik genom Degerfors centrum och hela norra delen av tätorten. Sträckningen går genom ett varierat landskap med omväxlande öppna marker och skogspartier i utkanten av befintlig bebyggelse. Röd ring markerar område för möjlig sträckning av Västerleden. Flygfoto från eniro.se. 24(38)

40 Översiktsplan bilaga 4 antagande Västerleden Degerfors samt intilliggande bevarandevärda områden. Nollalternativet Ett nollalternativ innebär att Västerleden inte byggs. Detta innebär att trafiken fortsätter att öka på det befintliga vägnätet vilket leder till fortsatt negativ påverkan på trafiksäkerhet, miljö och framkomlighet. Transportbehovet genom Högbergs samhälle fortsätter även öka. Påverkan och konsekvenser Region Örebro län beslutar om när en åtgärdsvalsstudie kan genomföras. Efter genomförd åtgärdsvalsstudie beslutar regionen om och när arbetet med vägplan kan starta. En miljökonsekvensbeskrivning tas sannolikt fram som en del av arbetet med vägplanen. När vägplanen är klar projekteras vägen. Påverkan och konsekvenser framgår av dessa dokument. 25(38)

41 Översiktsplan bilaga 4 antagande Förslag till åtgärd Vägplanens MKB innehåller bland annat åtgärder för att minska miljökonsekvenser, och dessa åtgärder förs vidare till nästkommande skede för genomförande. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan Projektet bedöms motverka måluppfyllelse avseende klimatpåverkan eftersom det totala trafikarbetet förväntas öka och sannolikt även medelhastigheten. Vägtrafikens viktigaste växthusgas är koldioxid och det spelar ingen roll var utsläppen av koldioxid sker, enbart de totala utsläppsmängderna har betydelse för klimatet. När det totala trafikarbetet och hastigheten ökar (med i övrigt samma förutsättningar) kommer utsläppen av koldioxid också att öka vilket medför ökat bidrag till klimatpåverkan. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Frisk luft Projektet bedöms varken motverka eller medverka till måluppfyllelse. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning Projektet bedöms motverka måluppfyllelse av seende försurning eftersom det totala trafikarbetet förväntas öka och därmed utsläppen av försurande ämnen. Vägtrafiken ger upphov till försurande utsläpp av främst kväveoxider och i viss mån svaveloxider. Utsläppen har regional påverkan som i stort sett är oberoende av var utsläppen sker. När det totala trafikarbetet ökar kommer utsläppen av kväveoxider också att öka. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Levande skogar Framför allt den södra delen av Västerleden ligger i skogbevuxen mark, varför en del mark för skogsproduktion försvinner och skogbrukets arronderings- och tillgänglighetsförhållanden försämras. Sammantaget bidrar inte detta till måluppfyllelse. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Längst i norr ligger Västerleden inom hävdad mark, varför en del mark möjlig för jordbruksproduktion försvinner och jordbrukets arronderings- och tillgänglighetsförhållanden försämras. Sammantaget bidrar inte detta till måluppfyllelse. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö I ett infrastrukturprojekt står de nationella miljökvalitetsmålen i många fall mot varandra, något som särskilt ofta gäller för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Projektet bedöms bidra till måluppfyllelse avseende buller och luftföroreningar från vägtrafiken för ett stort antal personer som bor inne i Degerfors; däremot innebär projektet att många som bor eller arbetar i västra delen av Degerfors blir i högre grad än idag utsatta för buller och luftföroreningar. Projektet bedöms inte bidra till bibehållande av natur- och kulturvärden. Uppfyllelse av miljökvalitetsnormer för luft Föreslagen sträckning av Västerleden ligger i ett landskapsrum som är omväxlande öppet och slutet samt med små trafikmängder, varför miljökvalitetsnormerna inte kommer att överskridas, snarare säkras i centrummiljön. 26(38)

42 Översiktsplan bilaga 4 antagande Söderleden Förutsättningar I Degerfors finns sedan lång tid utrymme reserverat för Söderleden. Söderleden planeras förbinda väg 205 med Västerleden söder om järnverksområdet. Vägen innebär byggande av bro över Letälven. Leden går genom ett varierat och brutet landskap med företrädesvis barrskog men med inslag av öppna partier odlingsmark. Vattendrag passeras från mindre sjösystem väster om Letälven. Röd ring markerar område för möjlig sträckning av Söderleden. Flygfoto från eniro.se. Nollalternativet Ett nollalternativ innebär att Söderleden inte byggs. Detta innebär att trafiken fortsätter öka på det befintliga vägnätet vilket leder till fortsatt negativ påverkan på trafiksäkerhet, miljö och framkomlighet. Påverkan och konsekvenser Region Örebro län beslutar om när en åtgärdsvalsstudie kan genomföras. Efter genomförd åtgärdsvalsstudie beslutar regionen om och när arbetet med vägplan kan starta. En miljökonsekvensbeskrivning tas sannolikt fram som en del av arbetet med vägplanen. När vägplanen är klar projekteras vägen. Påverkan och konsekvenser framgår av dessa dokument. Förslag till åtgärd Vägplanens MKB innehåller bland annat åtgärder för att minska miljökonsekvenser, och dessa åtgärder förs vidare till nästkommande skede för genomförande. 27(38)

43 Översiktsplan bilaga 4 antagande Söderleden Degerfors samt intilliggande bevarandevärda områden. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan Projektet bedöms motverka måluppfyllelse avseende klimatpåverkan eftersom det totala trafikarbetet förväntas öka och sannolikt även medelhastigheten. Vägtrafikens viktigaste växthusgas är koldioxid och det spelar ingen roll var utsläppen av koldioxid sker, enbart de totala utsläppsmängderna har betydelse för klimatet. När det totala trafikarbetet och hastigheten ökar (med i övrigt samma förutsättningar) kommer utsläppen av koldioxid också att öka vilket medför ökat bidrag till klimatpåverkan. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Frisk luft Projektet bedöms varken motverka eller medverka till måluppfyllelse avseende frisk luft. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning Projektet bedöms motverka måluppfyllelse av seende försurning eftersom det totala trafikarbetet förväntas öka och därmed utsläppen av försurande ämnen. Vägtrafiken ger upphov till försurande utsläpp av främst kväveoxider och i viss mån svaveloxider. Utsläppen har regional påverkan som i stort sett är oberoende av var utsläppen sker. När det totala trafikarbetet ökar kommer utsläppen av kväveoxider också att öka. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Levande skogar Större delen av Söderleden ligger i skogbevuxen mark, varför en hel del mark för skogsproduktion försvinner och skogbrukets arronderings- och tillgänglighetsförhållanden försämras. Sammantaget bidrar inte detta till måluppfyllelse. 28(38)

44 Översiktsplan bilaga 4 antagande Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Väster om Letälven ligger en mindre del av Söderleden inom hävdad mark, varför en del mark möjlig för jordbruksproduktion försvinner och jordbrukets arronderings- och tillgänglighetsförhållanden försämras. Sammantaget bidrar inte detta till måluppfyllelse. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö I ett infrastrukturprojekt står de nationella miljökvalitetsmålen i många fall mot varandra, något som särskilt ofta gäller för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Projektet bedöms bidra till måluppfyllelse avseende buller och luftföroreningar från vägtrafiken för en del boende i Degerfors; däremot innebär projektet att andra boende som idag bor mer eller mindre ostört i högre grad än idag blir utsatta för buller och luftföroreningar. Projektet bedöms inte bidra till bibehållande av natur- och kulturvärden. Uppfyllelse av miljökvalitetsnormer för luft Sträckningen av Söderleden ligger i ett förhållandevis öppet, om än skogbevuxet, landskapsrum och trafikmängderna är måttliga varför miljökvalitetsnormerna inte kommer att överskridas. 29(38)

45 Översiktsplan bilaga 4 antagande 7.2 Näringsliv/ Industrier Degerfors saknar idag industriområden för större sammanhängande nyetableringar. Eftersom närhet till transporter på väg och järnväg är väsentlig bör områdena förläggas så att de fungerar både på kort sikt, och på lång sikt. Högbergstorp Förutsättningar Sydväst om Degerfors, mellan väg 243 och 547 ligger Högbergstorp industriområde. Detta industriområde exploaterades 2004 och planeras att bli utvidgat. Exploateringen ligger i närhet av en framtida Västerled. I anslutning till föreslagna industriområden finns ett område registrerat i Skog och Historia; området består av brott/täkt. Utredningsområdet består i huvudsak av skogsmark. Röd ring markerar ungefärligt utredningsområde för industriverksamhet. Flygfoto från eniro.se. Nollalternativet Ett nollalternativ innebär att det nuvarande industriområdet även fortsättningsvis kommer att gränsa mot skog i väster och söder. Påverkan och konsekvenser Då närområdet redan är påbörjat som industriområde påverkas inte områdets karaktär mer än att områdena med skog minskar. Ett utökat industriområde innebär att skog försvinner. Oavsett om detta drabbar en stor, eller ett flertal små, brukare, medför det konsekvenser för den som berörs. I detta utredningsskede är detta dock inte möjligt att bedöma. Ett industriområde innebär att takvatten och dagvatten från hårdgjorda ytor måste omhändertas. I närhet till området finns tänkbara recipienter. Värdet av brott/täkt är inte möjlig att bedöma; objektet bör rimligtvis inte behöva bli påverkat. 30(38)

46 Översiktsplan bilaga 4 antagande Område som ska prövas för industriområde samt intilliggande bevarandevärda områden. Förslag till åtgärd Dagvatten från asfaltytor, andra hårdgjorda ytor och tak, omhändertas i fördröjningsdamm eller liknande innan det förs vidare till något av de befintliga dikena. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Levande skogar Projektet motverkar uppfyllelse av miljökvalitetsmålet. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Industriområdet är välbeläget från transportsynpunkt varför förutsättningarna är goda för uppfyllelse av miljökvalitetsmålet. Till detta bidrar också att det rör sig om en utökning av ett befintligt industriområde. Uppfyllelse av miljökvalitetsnormer Någon idag gällande miljökvalitetsnorm överträds inte. 31(38)

47 Översiktsplan bilaga 4 antagande Stubbetorp Förutsättningar Söder om Degerfors, vid väg 205, är ett av de föreslagna lägena för nyetablering av industriverksamhet. Detta område är tänkt för större etableringar. I norra kanten av utredningsområdet finns ett objekt registrerat i Skog och Historia; objektet är ett gränsmärke. Utredningsområdet består huvudsakligen av skogsmark. Röd ring markerar ungefärligt utredningsområde för industriverksamhet. Flygfoto från eniro.se. Nollalternativet Ett nollalternativ innebär att området fortsätter vara skogsmark som allmänheten har tillgång till enligt allemansrätten. Skogsbruket sätter även fortsättningsvis ramarna för allmänhetens intresse att nyttja området för exempelvis rekreation och friluftsliv. Påverkan och konsekvenser Industriområdet innebär att skog försvinner. Oavsett om detta drabbar en stor, eller ett flertal små, brukare, medför det konsekvenser för den som berörs. I detta utredningsskede är detta dock inte möjligt att bedöma. Ett industriområde innebär att takvatten och dagvatten från hårdgjorda ytor måste omhändertas. I närhet till området finns tänkbara recipienter. Värdet av gränsmärket är inte möjligt att bedöma; objektet bör rimligtvis inte behöva bli påverkat. Förslag till åtgärd Dagvatten från asfaltytor, andra hårdgjorda ytor och tak, omhändertas i fördröjningsdamm eller liknande innan det förs vidare till något av de befintliga dikena. 32(38)

48 Översiktsplan bilaga 4 antagande Område som ska prövas för industriområde samt intilliggande bevarandevärda områden. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Levande skogar Projektet motverkar uppfyllelse av miljökvalitetsmålet. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Industriområdet är välbeläget från transportsynpunkt varför förutsättningarna är goda för uppfyllelse av miljökvalitetsmålet. Uppfyllelse av miljökvalitetsnormer Någon idag gällande miljökvalitetsnorm överträds inte. 33(38)

49 Översiktsplan bilaga 4 antagande Svartå Förutsättningar Norr om Svartå finns ett område utpekat för möjligt läge för industrietablering. Utredningsområdet består idag till större delen av skogsmark. Röd ring markerar ungefärligt utredningsområde för industriverksamhet. Flygfoto från eniro.se. Område som ska prövas för industriområde samt intilliggande bevarandevärda områden. Nollalternativet Ett nollalternativ innebär att området fortsätter vara skogsmark som allmänheten har tillgång till enligt allemansrätten. Skogsbruket sätter även fortsättningsvis ramarna för allmänhetens intresse att nyttja området för exempelvis rekreation och friluftsliv. 34(38)

50 Översiktsplan bilaga 4 antagande Påverkan och konsekvenser Industriområdet innebär att skog försvinner. Oavsett om detta drabbar en stor, eller ett flertal små, brukare, medför det konsekvenser för den som berörs. I detta utredningsskede är detta dock inte möjligt att bedöma. Ett industriområde innebär att takvatten och dagvatten från hårdgjorda ytor måste omhändertas. I närhet till området finns tänkbara recipienter. Förslag till åtgärd Dagvatten från asfaltytor, andra hårdgjorda ytor och tak, omhändertas i fördröjningsdamm eller liknande innan det förs vidare till något av de befintliga dikena. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Levande skogar Projektet motverkar uppfyllelse av miljökvalitetsmålet. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Industriområdet är mycket välbeläget från transportsynpunkt varför förutsättningarna är goda för uppfyllelse av miljökvalitetsmålet. Uppfyllelse av miljökvalitetsnormer Någon idag gällande miljökvalitetsnorm överträds inte. 35(38)

51 Översiktsplan bilaga 4 antagande 7.3 Bostäder/ Övrig bebyggelse Villabebyggelse I Degerfors finns möjlighet till förtätning av villabebyggelse i anslutning till befintliga områden genom utvidgning av befintliga detaljplaneområden. Dessa tätortsnära projekt har inte tagits med i miljökonsekvensbeskrivningen. En större expansionsriktning riktar sig nordväst längs Möckelns västra strand. I huvudsak ingår planerna på villabebyggelse i anslutning till utveckling av strandnära boenden. Boende kombinerat med småskalig djurhållning Förutsättningar I översiktsplanen finns två områden, Ängebäck/Strömtorp och Knutbol, utpekade som utvecklingsområden för boenden kombinerat med småskalig djurhållning. Inom dessa områden ska hästgårdar och annan boskapshantering främjas och ha goda möjligheter att bebygga/exploatera. Ängebäck/Strömtorp som ligger kring Västersjön och Östersjön innefattar flera områden av natur- och kulturmiljöintressen. Båda sjöarna samt område norr om Östersjön finns upptagna i Länsstyrelsens naturvårdsprogram. I anslutning till sjöarna finns även områden med sumpskogar, ängs- och hagmark samt våtmarker. Inom utvecklingsområdet finns även ett antal andra naturvärden, områden upptagna i Skog och Historia samt fornminnen. Västersjön är utpekad som fiskevårdsområde. Knutbol ligger på östra sidan om Möckeln. Inom detta utvecklingsområde sträcker sig ett riksintresse för naturvård, Knutsbol. Längs stranden finns även ett flertal områden upptagna i Länsstyrelsens naturvårdsprogram, flera fornlämningar samt ängs- och hagmarker. Inom området finns även flertalet sumpskogar samt utpekade områden enligt Skog och Historia. Nollalternativet Nollalternativet innebär ingen förändring av dagen markanvändning, och befintlig bebyggelse. Obestämbara följder av djurhållning, exempelvis kvävetillskott och för hårt betade betesmarker, kan inte bedömas. Påverkan och konsekvenser Djurhållning som innebär bete kan vara positivt för landskapsbilden. Annan typ av djurhållning, exempelvis stora höns- eller svinstallar, kan bli negativa inslag i landskapsbilden och konsekvenser därefter. Dagens natur- och kulturmiljövärden kan påverkas av exempelvis kvävetillskott, för hårt betade marker eller avsaknad av bete. Konsekvenserna blir då negativa. Förslag till åtgärd Djurhållning inom detaljplanerat område regleras av kommunens miljömyndighet. Framtida verksamheter kan behöva konsekvensbeskrivas. 36(38)

52 Översiktsplan bilaga 4 antagande Boendeområden kombinerade med djurhållning samt intilliggande bevarandevärda områden. 37(38)

53 Översiktsplan bilaga 4 antagande 8. Hur bedömningen gjorts Avgränsning har inledningsvis gjorts av planförfattarna till ÖP Karlskoga Degerfors. Efter inläsning av koncept till översiktsplanen har avgränsningen justerats. Bedömningen har inledningsvis skett med utgångspunkt från införskaffat underlagsmaterial från kommunens hemsida, material från Skogsstyrelsens Skogens Pärlor, Riksantikvarieämbetet samt GISmaterial från Länsstyrelsen. Konsekvensbedömningen relaterar till nollalternativet/befintliga förhållanden men bedömningen tar också upp om översiktsplanen uppfyller relevanta miljökvalitetsmål. 9. Källförteckning GIS-material med mera från Länsstyrelsen Örebro län. GIS-material från skogsstyrelsen. (skogens pärlor) GIS-material från Riksantikvarieämbetet. Degerfors kommun. Flygfoton från Eniro. Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner samt Karlskogadelen respektive Degerforsdelen, flera versioner Översvämningskartering utmed Gullspångsälven och Svartälven. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, rapport nr 46, (38)

54 KS Vindkraft Bilaga 3 till översiktsplan foto: Hans Bergh-Nilsson, Karlskoga kommun 2008 ANTAGANDEHANDLING KS/KF

55 Översiktsplan bilaga 3 antagande Innehållsförteckning Inledning 2 Nuläget 2 Riksintresse 3 Prövning 3 Kommunalt veto 3 Övergripande analys av landskapet 3 Områdesbeskrivningar, karta 5 Områdesbeskrivningar 6 Andra intressen 7 Störningar och risker 7 Framtida bostadsexploatering 7 Skyddsavstånd 7 Fauna 8 Lokalisering av vindkraftverk 8 Miljökonsekvenser 9 Lokalisering av vindkraftverk, karta 10 Inledning Vindkraft är en snabbt växande energiform. För närvarande svarar den för ca 5 % av den totala energiproduktionen i Sverige (ca 11,5 TWh el). I september 2013 fanns det cirka 3000 vindkraftverk installerade i Sverige. Elproduktionen från vindkraft har tiodubblats sedan I vindkraftsproposition Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (Prop. 2005/06:143) presenteras regeringens inriktning för arbetet med att utveckla vindkraften i Sverige under de kommande fem åren. Propositionen antogs av riksdagen i juni I propositionen betonas bland annat vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till att förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vind, i propositionen också benämnt vindbruk. Det nationella målet är att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraftverk för en elproduktion av 30 TWh, innebärande etablering av ytterligare stycken vindkraftverk. Nuläget I dagsläget finns två vindkraftverk driftsatta inom Degerfors kommun. Dessa är lokaliserade öster om sjön Skagern mellan byarna Fallet och Däldenäs. Ytterligare två verk är under uppförande norr om dessa, ett vid Grannäs och ett vid Eka. Samtliga dessa vindkraftverk är lokaliserade eller planerande inom det tidigare riksintresseområdet för vindbruk. Vy från Däldenäs sommarkoloni 2(10)

56 Översiktsplan bilaga 3 antagande Länsstyrelsen har meddelat tillstånd till en vindkraftpark bestående av totalt nio verk vid Krontorp. Tre av verken ska placeras inom Degerfors kommun (Håkanbol 9:2) och sex inom Kristinehamns kommun. Projektören har initierat en omprövning. Riksintresse Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk innebär att Energimyndigheten klassificerats området som särskilt lämpligt för elproduktion från vindkraft. Ett sådant utpekat område var t o m det område öster som sjön Skagern där vindkraftsetablering påbörjats. Ett annat som delvis berör kommunen är området öster om Krontorp i Kristinehamns kommun. Här pågår omprövning av de nio verk (varav tre i Degerfors kommun) med tillstånd enligt miljöbalken. Prövning Sedan 2009 har reglerna för prövning av vindkraft ändrats för att underlätta utbyggnaden utan att minska kraven på rättsäkerhet. Det innebär bland annat att den som vill bygga en anläggning på land med upp till två vindkraftverk som är högst 150 meter eller sju vindkraftverk som är högst 120 meter ska anmäla detta till kommunen enligt miljöbalken samt söka bygglov enligt plan och bygglagen. Större anläggningar på land och alla anläggningar i vatten kräver tillstånd enligt miljöbalken. Vid tillståndsplikt erfordras inte bygglov. Däremot måste en bygganmälan ingens till bygg- och miljönämnden. Generellt gäller att vindkraftverk är bygglovpliktiga om de uppfyller någon av följande förutsättningar: är högre än 20 meter placeras på ett av stånd från tomtgränsen som är mindre än verkets höjd över marken monteras på en byggnad eller har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter. Kommunalt veto En så kallad kommunal vetorätt för alla miljöbalkstillstånd för vindkraftverk har införts. Det innebär att kommunen ska tillstyrka den planerade vindkraftsexploateringen, annars kan tillstånd till vindkraftverk inte meddelas. Om kommunen är negativ bör den avge sin uppfattning redan under samrådsprocessen för tillståndsansökan. Övergripande analys av landskapet En landskapsanalys kan bidra med förståelse för landskapets karaktär och känslighet för förändringar, som exempelvis vindkraft. Syftet med denna övergripande landskapsanalys är att lyfta fram landskapets kvaliteter. Analysen omfattar förutom de visuella aspekterna även naturgeografiska och kulturhistoriska aspekter samt det sociala och funktionella sammanhanget. Utifrån dessa aspekter värderas landskapets kvaliteter. Denna värdering ligger sedan till grund för bedömning av olika områdens känslighet/tålighet för förändring med fokus på vindkraft. Vindkraft verk utgör ett nytt inslag i vårt landskap. Eftersom de är element som är i rörelse drar de till sig blickar. En viktig aspekt att är att identifiera hur synliga verken är i olika landskap och från vilka håll verken kan vara synliga. Enstaka verk, grupper av verk, små eller stora verk påverkar alla landskapet. Viktiga frågor i analysen är om vindkraftverken försvårar helhetsupplevelsen av landskapet eller om specifika värden riskerar att gå förlorade, såsom historiska inslag i landskapet och kulturmiljön. Vid sidan av analysen hur pass väl vindkraftverken syns är upplevelsen av landskapet i stor utsträckning subjektiv. Vissa landskapstyper är mer tåliga än andra. Ett landskap med jämn och skogsbeklädd mark har en god tålighet mot visuell påverkan från främmande anläggningar. Tåligheten står att finna i att marken är jämn över stora områden, vilket ger landskapsbilden en lugn och stabil grund. Skogen bidrar dessutom till tåligheten genom att helt enkelt dölja anläggningarna. 3(10)

57 Översiktsplan bilaga 3 antagande Ett känsligt inslag i skogsområden är det småskaliga jordbrukslandskap som ligger insprängt i skog. Här kan vindkraftverk komma att uppfattas som främmande. Utmed sjöar blir vindkraftverken väl synliga på stora avstånd, liksom i kraftigt kuperade skogslandskap. Dessa landskap har därför högre känslighet för visuell påverkan. Småskaligt och storskaligt landskapsrum I öppna landskap blir verken alltid synliga. Landskapets skala får då en stor betydelse för hur vindkraftverken uppfattas. Naturlandskap med en vild och orörd karaktär kan vara känsliga liksom kulturområden med äldre bebyggelse och ålderdomliga naturtyper. Länsstyrelsen i Örebro län har tagit fram en regional landskapsanalys med fokus på tålighet för vindkraft (2011). Den delar in Örebro län i olika landskapstyper, varav tre finns inom Degerfors kommun. Dessa är sjö- och myrrikt skogslandskap, mosaikartat odlingslandskap och mosaikartat skogslandskap. Inom var och en av dessa finns karaktärsområden som bedöms vara tåliga, känsliga eller mycket känsliga. Denna landskapsanalys utgår från länsstyrelsens arbete. Sjö- och myrrikt skogslandskap står för de största arealerna. Typen är relativt tålig för vindkraft på grund av att den är skogsklädd och siktlinjerna inom områdena. I produktionsskogar är tåligheten ofta särskilt hög. Där öppna landskapsrum bildas genom myrar och sjöar blir tåligheten dock reducerad. Det mosaikartade odlingslandskapet har på grund av hög variationsrikedom även varierande känslighet för etablering av vindkraft. Till exempel är de delar som är småskaliga och ålderdomliga i sitt uttryck mer känsliga än de storskaliga odlingslandskapen. Den tredje landskapstypen inom kommunen är det mosaikartade skogslandskapet som går att finna öster om Skagern. Landskapstypen har hög variationsrikedom med växlingar mellan skogligt landskap med hög andel löv och småbrukarbygd. Området är relativt känsligt för vindkraft. Området sammanfaller med det tidigare riksintresseområdet för vindbruk från Degerfors tätort utgör en landskapstyp av urban karaktär och är relativt tålig, men det är viktigt att vindkraftverken inte kommer i konflikt med särskilda landmärken eller rekreationsområden eller andra miljöer som är av betydelse. Oavsett om landskapet generellt bedöms vara tåligt eller känsligt för etablering av vindkraft så finns det ofta karaktärsområden eller mindre objekt inom varje område som är mer eller mindre lämpade för lokalisering av vindkraft. 4(10)

58 Översiktsplan bilaga 3 antagande Områdesbeskrivningar 1. Blockrik terräng öster om Ölen 2. Myrrikt område i söder 3. Skogstäcke på vattendelaren 4. Skogstäcke i väster 5. Letälvsdalen inklusive Strömtorp 6. Degerfors samhälle 5(10)

59 Översiktsplan bilaga 3 antagande Områdesbeskrivningar Den landskapstyp som dominerar kommunen är sjö- och myrrikt skogslandskap. Kommunens många myrar och sjöar gör att landskapstypen är ganska varierande. 1. Blockrik terräng öster om Ölen Södra Kilsbergen erbjuder en väldigt blockrik terräng med många små tjärnar, vattendrag och myrområden. Kilsbergen utgör ett tyst, stort opåverkat område med vildmarkskaraktär. Området innehåller många rumsligheter, vilket gör en vindkraftetablering synlig från många platser. Området kan därför betraktas som känsligt. Området gränsar till Lekebergs och Karlskoga kommuner. I den s.k. Gränsskogen finns stora ekologiska värden och många naturreservat, vilket gör vindraftsetableringar olämpliga. 2. Myrrikt område i söder Området benämns Amerikaskogen för dess storlek. Skogsbruket bedrivs rationellt. I området råder relativt stor öppenhet på grund av de många stora myrarna. Dessa hyser höga naturvärden och ger området en särskild karaktär. Rent allmänt är området tåligt för vindkraft, men myrarnas natur- och fågelkvaliteter gör området känsligt. Kommunfullmäktige beslutade 2014 att avslå en vindkraftpark på grund av områdets naturvärden och möjlighet till naturturism. 3. Skogstäcke på vattendelaren Detta område mellan österhav och västerhav är skogen tät och hyser en mindre andel sjöar eller andra rumsbildningar. De öppna rum som här finns är ofta tillfälliga hyggen då skogen brukas som produktionsskog. Generellt är området tåligt för vindkraft, men arealen medger endast ett fåtal verk. Dessutom krävs särskild hänsyn mot Storbjörken. 4. Skogstäcke i väster Även detta skogsområde består av relativt tät skog med få fasta öppna rumsligheter. Skogsbruket bedrivs rationellt. Området är relativt kuperat med höjder upp mot 200 meter över havet. Rent allmänt är området tåligt för vindkraft, men det finns delar som är känsliga, särskilt runt Sälsjön. I väster tangerar området riskintresse för vindbruk. Närheten till angränsande vindkraftparker medför att en eventuell exploatering i området måste föregås av särskild analys. 5. Letälvsdalen inklusive Strömtorp Det mosaikartade odlingslandskapet är variationsrikt, men i huvudsak öppet med inslag av skogspartier. Landskapsvyerna är ofta mindre där gårdsmiljöer ofta är synliga. Detta område består i huvudsak av jordbruksmark som är belägen mellan våra skogsområden. Området är både storskaligt som vid Sund och mer småskaligt som utmed Skagern. Stor variation i öppna och slutna rum, Det finns platser som tål vindkraft, men vissa platser såsom ålderdomliga kulturmiljöer och friluftsmiljöer som är mer känsliga. Utmed Möckelns östra sida råder riksintresse för naturvården. 6. Degerfors samhälle Det urbana landskapet i kommunen får representeras av den gamla köpingen. Tätorten och dess bebyggelse är sentida och i huvudsak uppförd under talet under modernismen. En typisk bruksort med mycket grönområden i och runt tätorten bland annat naturreservaten Degernäs- Ramshöjden och Sveafallen Från vindkraftsetableringssynpunkt är området relativt tåligt pga. få särskilda landmärken, men närheten till bostadsbebyggelse och naturområden utesluter i princip möjligheten till etablering av vindkraftverk. 6(10)

60 Översiktsplan bilaga 3 antagande Andra intressen Det riksintresse som risker att konkurrera med vindkraftetablering är riksintresseområdena för naturvård. Riksintressen för totalförsvarets militära del kan i visa fall redovisas öppet i en översiktsplan, men inte alltid. Degerfors kommun berörs i nordöstra delen av ett område med särskilt behov av hinderfrihet, tillhörande Villingsbergs skjutfält. Hela Sverige utgör samrådsområde för objekt högre än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse och högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse. Järnvägen mellan Hallsberg och Oslo passerar genom kommunen och är en kommunikation av riksintresse. Möjligheten till friluftsliv är väl utbyggt runt Degerfors (Sveafallen, Degernäs-Ramshöjden, Råbäck och Gryten). Här finns motionsspår och vandringsleder. Tillgången till vatten är viktigt för friluftslivet genom sportfiske och bad. Kommunala badplatser finns i Möckeln, Storbjörken och Gryten. Ett särskilt viktigt område för det rörliga frilufslivet är Kilsbergen. Kilsbergen och det myrrika området söder om Åtorp ( Amerikaskogen ) är stora opåverkade områden som till stor del även är bullerfria. Kilsbergen och Amerikaskogen ska undantas från vindbruk. Antalet kulturhistoriskt intressanta miljöer inom Degerfors kommun är begränsade. Särskild hänsyn bör iakttas vid vindkraftetableringar intill herrgårdarna. Störningar och risker I närheten till bebyggelse kan vindkraftverken på olika sätt bli störande och orsaka omgivningshygieniska olägenheter såsom skuggor och reflexer samt buller. Även verkens visuella dominans i miljön kan upplevas om störande. Majoriteten av kommunens innevånare bor i tätorten Degerfors. Endast 18 % av befolkningen bor på landsbygden. Kommunen är generellt positiv till ny bostadsbebyggelse på landsbygden. Konvertering från fritidsboende till åretruntboende intill Möckeln har påbörjats. Ett vindkraftverk genererar buller dels genom mekaniska ljud från maskindelarna samt aerodynamiska ljud från rotorrörelser. Det riktvärdet som tillämpas för bostäder är i de flesta fall 40 db(a). Rotorbladens rörelser skapar skuggor då solen står lågt, som kan upplevas som störande. Skuggstörningen minskar ju längre bort från verken man kommer. Risken för störningar i form av skuggor är störst då verken placeras sydost-sydväst om bebyggelsen. Det riktvärde som brukar tillämpas är att den faktiska skuggstörningen inte får överstiga 8 timmar per år och 30 minuter per dag vid bostad. Ny teknik har medfört att problem med reflexer har upphört. Olyckor i samband med drift av vindkraftverk är sällsynta. Ofta framförs dock risken för att snö och is kan lossna och slungas iväg från rotorbladen. Boverket bedömer att vid en vindhastighet på 25 m/s är längsta kastavstånd 350 meter. Fenomenet med iskast är dock ovanligt. Framtida bostadsexploatering Vindkraft låser upp områden för potentiell bostadsbebyggelse eftersom bostäder inte kan etableras närmare vindkraftverken än där ljudnivån om maximalt 40 db(a) uppfylls. För att inte bygga bort möjligheter till framtida områden för bostäder är det viktigt att se över vilka områden som kan lämpa sig för bostadsbyggande. Utöver tätorterna har nu landsbygden kartlagts. Det finns intresse att utveckla landsbygden med hästgårdar, lokalproducerad mat och turism. Stränderna runt sjöarna Möckeln (inklusive Letälven), Storbjörken och delar av Skagern och Ölen är de mest attraktiva områdena för bostadsbebyggelse i strandnära läge. Därför vill kommunen undanta dessa områden från vindbruk för att möjligöra ytterligare bostadsbebyggelse som på sikt skulle innebära att den negativa befolkningsutvecklingen kan vändas. Lokalisering av vindkraftsanläggningar inom Degerfors kommun måste av detta skäl ifrågasättas närmare de större sjöarna och Letälven än meter. Skyddsavstånd I kriterierna för utpekande av s.k. riksintresseområden för vindbruk anger Energimyndigheten 800 meter skyddsavstånd till bebyggelse. Störningsbilden för närboende är en kombination av ljud, skugga och visuell påverkan. I praktiken är det riktvärdet för ljudnivån som styr lägsta avstånd till bebyggelse. Boverket anger att en bedömning ska göras lokalt utifrån de speciella förhållanden som råder vad avser skyddsavstånd. Avstånden bör öka i och med att verken blir större. 7(10)

61 Översiktsplan bilaga 3 antagande Enligt Trafikverket bör avståndet mellan väg respektive järnväg och vindkraftverk vara minst totalhöjden av verket, dock minst 50 meter. Eftersom verken kan påverka järnvägens radiosystem bör alltid en etablering föregås av samråd med Trafikverket. Avståndet till kraftledningar bör också uppgå till minst verkets totalhöjd. Eftersom ledningar besiktigas från helikopter blir flygsäkerheten avgörande för avståndet mellan kraftverk och ledning. Verk med en höjd över 50 meter placeras minst 200 meter från ledning. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155) ska föremål med en höjd av 45 meter eller högre markeras med blinkande medelintensivt rött ljus och verk över 150 m ska markeras med blinkande högintensivt vitt ljus. Fauna Uppförandet av vindkraftverk kräver schaktning och gjutning av betongfundament. Dessutom krävs infrastrukturella ianspråktagande av marken, vilket självfallet påverkar floran. När det gäller faunan är det främst oron för kollisioner mellan vindkraftverk och fladdermöss och fåglar som diskuteras. Enligt en rapport 6467 (november 2011) från kunskapsprogrammet Vindval dödar ett vindkraftverk i genomsnitt 2,3 fåglar och 2,9 fladdermöss per år. Aktuella forskningsreslutat visar att verken syns bättre för fåglar än för människor. Rovfåglar kan vara känsliga för lokalisering intill häckplatser och vid jaktlokaler. Det är därför nödvändigt med en kartering av fågelfaunan i området under minst en årscykel för att kunna bedöma påverkan på fågelfaunan. Vid en vindkraftsetablering ska hänsyn tas till skyddsvärda fågellokaler. Därför finns det skäl att begränsa etableringen av vindkraft i utpekade flyttstråk, häckningslokaler eller födosökningsområden. Boverket föreslår en buffertzon om meter för att inte störa fåglarnas inflygning, vistelse, födosök eller flykt vid kända fågelområden. Kommunens viktigaste fågelområden är Östersjön Västersjön, Möckeln och Letälvsdalen. De stora myrarna i söder hyser också en intressant fågelfauna. Att fladdermöss dödats vid vindkraftverk har uppmärksammats i olika studier. Jagande fladdermöss attraheras av ansamlingen av insekter som samlas runt vindkraftverken på grund av värmeutstrålningen. En kartläggning av eventuell förekomst av fladdermöss och sträckvägar ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning. Lokalisering av vindkraftverk Förutsättningarna för och vilken omgivningspåverkan som kan befaras beror främst på verkens antal och storlek. Energimyndigheten skiljer på fyra olika typer av vindkraftanläggningar; miniverk, gårdsverk (bygglovpliktiga), medelstora anläggningar (bygglovpliktiga och anmälningspliktiga enligt miljöbalken) och stora anläggningar (tillståndspliktiga enligt miljöbalken samt kommunens tillstyrkan). Höjden har stor betydelse för den visuella påverkan. I dagsläget är det vanligt med en totalhöjd av meter. Tillgången till vindenergi är en viktig faktor för lokalisering av vindkraftsanläggningar även om dess betydelse minskat något i och med teknikutvecklingen. En annan faktor är närheten till elnätet och dess kapacitet. Kommunen har under senare år fått intresseförfrågningar från ett par större vindkraftsintressenter, vilka tillsammans i princip önskar tillgång till samtlig tillgänglig terräng i väster, söder och sydost om Degerfors tätort för etablering av vindkraftparker. Detta ställer särskilda krav på kommunen så att bästa markanvändning kan förutses. Området i söder har kommunfullmäktige avstyrkt och för området i väster har intressenten nyligen avslutat projekteringen. Degerfors kommun har valt att ej peka ut några särskilda områden som är lämpliga för vindbruk. Generellt gäller att vindkraftverk bör lokaliseras till områden som i så stor utsträckning som möjligt är fria från konflikter med andra intressen. Se karta sidan 10. Områden som är olämpliga för vindkraftetableringar: Riksintresseområden för naturvård (Knutsbol, Stormossen vid Mickelsrud, Lidetorpsmon m fl.) Naturreservaten (inklusive blivande reservat) Kilsbergen Natura områden Möckeln och Letälvsdalen 8(10)

62 Översiktsplan bilaga 3 antagande Inom dessa områden ska de höga natur-, kultur-, och friluftsintressena prioriteras. Bedömningen har gjorts att risken för negativ påverkan på dessa intressen är stor vid eventuell vindkraftetablering. Avståndet mellan bostad och vindkraft ska prövas i varje enskilt fall. Avståndet kan variera beroende dels på platsens förutsättningar dels verkets storlek. Den viktigaste förutsättningen är att tillgodose tillräckligt skydd mot buller och skuggor. Generellt gäller att särskild hänsyn bör iakttas inom 1000 m från bostäder. I en zon av 1,5 km från Degerfors, Svartå och Åtorps tätorter inklusive föreslagna utbyggnadsområden samt LIS-områden bör särskild restriktivitet tillämpas. Till dess att ett naturvårdsprogram har utarbetats bör särskild hänsyn tas till de områden som utpekats i länsstyrelsens naturvårdsöversikt. Påverkan på dessa områden måste bedömas från fall till fall. Utöver nämnda områden bör särskild hänsyn tas kring följande platser i kommunen: Badplatser Vandringsleder Stora opåverkade områden (tysta områden) Områden i anslutning till kommungräns Badplatser och vandringsleder är viktiga för det rörliga friluftslivet. På dessa platser handlar det framförallt om att bedöma eventuella vindkraftsanläggningars visuella påverkan och hur det kan inverka på upplevelsen som är kopplad till friluftsaktiviteten. Av landskapsanalysen framgår att vissa delar av kommunen har opåverkad karaktär, bl a Skogskärr med omnejd och Kilsbergen. En av kvaliteten med dessa områden är att de är relativt tysta. Vid etablering av verk i anslutning (1 000 meter) till kommungräns ska samråd ske med berörd kommun, primärt av exploatören. Hänsynen till landskapsbilden är viktig. De enskilda projekten måste därför alltid studeras utifrån gällande förutsättningar. Krav på visualisering bör alltid ställas. Vindkraftparker bör lokaliseras till enhetliga landskapsrum och följa landkapets former, t ex genom placering på höjder, följa höjdryggar eller placeras i områden med stora plana ytor. För att ge ett harmoniskt intryck måste eftersträvas att tornens toppar hamnar horisontellt jämnt. Vid placering av vindkraftverk bör primärt väljas storskaliga landskap med liten komplexitet. Således ska småskaliga landskaptyper undvikas. Sjöar och myrar har lugna ytor, vilket förstärker omgivande landskap. Vindkraftverk framhävs därför nära dessa. Sjöar och myrar i varierad terräng är känsligare än sjöar och myrar i plana områden. Även om sjöarna och myrarna har varierad känslighet rekommenderas placering på något avstånd från dessa. Miljökonsekvenser För att reducera koldioxidutsläppen och användningen av fossila bränslen är en utbyggnad av vindkraft mycket positiv. Planen pekar inte ut lämpliga områden för vindkraft. Den redovisar i stället två olika lämplighetsnivåer för vindkraft. Utgångspunkten är självklart att verk ska lokaliseras där förutsättningarna är bäst och där det finns så få konkurrerande intressen som möjligt. Hänsyn har i planen tagits till miljöintressen och till människors hälsa och säkerhet. Detta syftar till att minska risken för negativ påverkan av vår landskapsbild och natur- och kulturvärden. Planen innebär att Letälvsdalen, Amerikaskogen och Kilsbergen helt undantas från möjligheten till vindkraftprövning. 9(10)

63 Översiktsplan bilaga 3 antagande Lokalisering av vindkraftverk Vindkraftetablering kan vara möjlig med särskild hänsyn Vindkraftetablering är olämplig Riksintresse energiproduktion 10(10)

64 KS / Vatten och avlopp Bilaga 2 till översiktsplan foto: Hans Bergh-Nilsson, Karlskoga kommun 2008 ANTAGANDEHANDLING KS/KF

65 Översiktsplan bilaga 2 antagande Översiktsplanens vatten och avloppsbilaga omfattar både VA-översikt och VA-plan. Innehållsförteckning VA-översikt Riktlinjer och planering av vatten- och avloppsförsörjning i Degerfors kommun inom och utanför nuvarande verksamhetsområde 1. Inledning Bakgrund Syfte Omfattning Arbetsgruppen 4 2. Omvärldsfaktorer och befintliga planer Lagkrav Miljömål Kommunens strategier och planer Sammanfattande behovsanalys 8 3. Nulägesbeskrivning Avrinningsområden Vattenförekomster 10 Karta grundvattenförekomster Statusklassningen VA-anläggningar inom verksamhetsområdet VA-anläggningar utanför verksamhetsområdet Sammanfattande behovsanalys Förutsättningar Naturgivna förutsättningar för dricksvattenförsörjning Kända risker och problem Naturvärden Rekreationsvärden Påverkan från delar av avrinningsområdet som ligger utanför kommungränsen Samarbete Sammanfattande behovsanalys Framtida utveckling Befolkningsutveckling Utvecklingsstråk Kommande utredningar Sammanfattning och strategiska frågor Strategiska frågor Rekommendationer Ordlista Definitioner enligt Lagen om allmänna vattentjänster Begrepp i denna rapport 27 Bilaga 1 Statusklassning grundvatten Degerfors kommun Bilaga 2 Statusklassning sjöar Bilaga 3 Statusklassning vattendrag Bilaga 4 Ytvatten som inte uppnår god ekologisk status motivering och bedömning 35 Ordlista till bilagorna 37 2(56)

66 Översiktsplan bilaga 2 antagande VA-plan En heltäckande långsiktig planering för vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen utanför nuvarande verksamhetsområde 1. Sammanfattning Framtida VA-försörjning utanför nuvarande Verksamhetsområde Metod för prioritering och val av områden Utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen Enskilda anläggningar Planering för gemensamma VA-anläggningar Allmänna förutsättningar Gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp Gemensam anläggning för bebyggelse inom en fastighet Kommunalt stöd för gemensamma VA-lösningar Planeringsstrategi Delplan 1 Plan för den allmänna VA-anläggningen Delplan 2 Utbyggnad av det kommunala Verksamhetsområdet Delplan 3 Handlingsplan i väntan på VA-utbyggnad Delplan 4 Handlingsplan för enskild VA-försörjning som inte kommer att anslutas till den allmänna VA-anläggningen Enskilda avlopp Tillstånd för enskilda anläggningar Gemensamhetsanläggningar Miljökonsekvensbeskrivning Miljömålen Nollalternativ Alternativa utvecklingsmöjligheter 52 Bilaga 1 Degernäs skyddszonsindelningar 53 Bilaga 2 Plan för utbyggnad av det kommunala verksamhetsområdet 54 Etapp 1 Solberga 54 Etapp 2 Ängebäck 55 Etapp 3 Norra Strömtorp 56 3(56)

67 Översiktsplan bilaga 2 antagande VA-översikt Riktlinjer och planering av vatten- och avloppsförsörjning i Degerfors kommun - inom och utanför nuvarande verksamhetsområde 1. Inledning Degerfors kommun består av ca innevånare. Av dessa har 8500 tillgång till kommunalt vatten. De resterande ca 800 har enskild VA-försörjning. Arbetet med en VA-översikt för Degerfors kommun initierades 2012 inför en ny översiktsplan och en VA-plan. En förvaltningsövergripande grupp fick i uppdrag att ta fram material som dels kunde fungera som underlag till översiktsplanen, dels för ett fortsatt arbete med VA-plan. Det finns behov av en heltäckande långsiktig planering för vatten och avlopp i hela Degerfors kommun både inom och utanför nuvarande VA-verksamhetsområde. En kommunal VA-plan blir ett verktyg för att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för att planera för en långsiktigt hållbar VAförsörjning. Det första steget är att utarbeta en VA-översikt. Vanligtvis följs VA-översikten av framtagandet av en VA-policy. Degerfors kommun har dock valt att sammanfoga dessa två. Dokumentet beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och framtida behov både inom och utanför det nuvarande verksamhetsområdet som vanligtvis ingår i en VA-översikt. Men strategiska vägval, riktlinjer för hantering av olika frågor och prioriteringsgrunder som är grunderna för en VA-policy. 1.1 Bakgrund I december 2009 beslutade vattenmyndigheten om åtgärdsprogram för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna uppnås. VA-översikten ska ge kommunen en grundläggande planeringsberedskap och ska belysa; vad är känt, vilka behov finns, på vilket sätt och på vilken nivå i kommunen sker arbete med VA-planeringen. 1.2 Syfte VA-översikten ska utgöra underlag för Degerfors kommuns översiktsplan. Den är också ett planeringsverktyg, styrdokument och ett sätt att samla kommunens kunskap om vatten och avlopp på ett ställe. 1.3 Omfattning VA-översikten och VA-planen omfattar hela kommunens VA-försörjning det vill säga dricksvatten, spillvatten, dag- och dränvatten, både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde. Den belyser även tillståndet i naturmiljön och i viss mån rekreation i anslutning till vatten. Målgruppen för VA-översikten är planerare, beslutsfattare och andra som söker information om Degerfors VA-försörjning. 1.4 Arbetsgruppen Tony Kölborg Enhetschef för VA-enheten Anders Luthman Tf chef på serviceförvaltningen Mårten Persson Miljö och samhällsbyggnadschef Andreas Mitander Miljöinspektör 4(56)

68 Översiktsplan bilaga 2 antagande 2. Omvärldsfaktorer och befintliga planer Kapitlet omvärldsfaktorer och befintliga planer utgör en sammanställning av de yttre faktorer som styr eller påverkar VA-planeringen: - Lagkrav - Villkor - Miljömål - Kommunala mål, policys, strategier o dyl. - Åtgärdsprogram från vattenmyndigheten - Baltic Sea Action Plan - Befintliga planer 2.1 Lagkrav Lagen om allmänna vattentjänster Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV07) är det kommunens skyldighet att ordna vattentjänster om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse. Kommunen ska dels bestämma ett verksamhetsområde där vattentjänsterna behöver ordnas och dels se till att behovet tillgodoses genom en allmän VA-anläggning. Lokal tillämpning Huvudmannen uppfyller kraven i LAV07. Nya verksamhetsområden beslutas av kommunfullmäktige innan nyexploateringar och detaljplaner Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om planläggningen av mark och vatten och om byggande. Lagen slår fast att syftet är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Plan- och bygglagen innehåller ett antal verktyg för planering och byggande. Ett av de viktigaste är kommunens översiktsplan, som ska redovisa hur kommunen planerar att använda mark och vattenområden inom kommunen. Hittills har fokus i översiktsplaneringen riktats mot markanvändningen. En kommunal VA-plan är tänkt att förbättra de avvägningar som görs i översiktsplanen så att vattenfrågorna lyfts fram tydligare än vad som annars skett Anläggningslagen Enligt denna lag kan gemensamhetsanläggning inrättas som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Fråga om gemensamhetsanläggning prövas vid förrättning. Lokal tillämpning Sköts av lantmäteriet i samband med detaljplaner Miljöbalken Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. Alla typer av åtgärder som kan få betydelse för de intressen balken avser att skydda berörs. Miljöbalken genomsyras av begreppet hållbar utveckling, fokuserar på den ekologiska hållbarheten och har ett miljöskydds- och hälsoskyddsperspektiv. Enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken har kommunerna via översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser möjlighet att synliggöra vattenresurserna. Detta ökar möjligheterna att vid prövningsförfarande styra verksamheter och markanvändning som bebyggelse och andra exploateringar, till exempel vägar och grustäkter, till områden där de inte riskerar att påverka vattenresurser negativt. Genom tillsyn kan verksamheterna följas upp inom vattenförekomsternas tillrinningsområde. Framtagandet av lokala och regionala vattenförsörjningsplaner är en 5(56)

69 Översiktsplan bilaga 2 antagande viktig del i detta arbete. Vattenförsörjningsplanen bör innefatta både yt- och grundvatten och kan i vissa delar vara mycket översiktlig och i andra där behov finns, till exempel i områden med hög skyddsnivå, vara mer detaljerad. I områden med knapphet på sötvatten kan kommunen besluta om tillståndsplikt (9 kap. 10 miljöbalken) för att anlägga en brunn för vattenuttag. Miljöbalken ger också möjlighet att inrätta vattenskyddsområden för vattenförekomster som används eller kan komma att användas till dricksvatten. Enskilda avlopp Avloppsvatten skall enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) avledas och renas eller tas omhand så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Vidare är det, enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Innan arbetet med att inrätta en avloppsanordning med vattentoalett påbörjas krävs enligt förordning (1998:899) tillstånd från den kommunala nämnden. Tillstånd krävs även vid anslutande av vattentoalett till befintlig anordning. För att ändra en befintlig avloppsanordning eller inrätta avloppsanordning utan vattentoalett krävs anmälan till den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden. Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen har ett väl utarbetat tillvägagångssätt för handläggning av ärenden gällande enskilda avloppsanläggningar. För eget omhändertagande av avloppsfraktioner krävs, enligt Renhållningsordning för Degerfors kommun (antagen av kommunfullmäktige under 8, ), tillstånd/dispens från miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen. Lokal tillämpning Stora nederbördsmängder kan leda till stort inläckage vilket spill- och dagvattenanläggningarna inte är dimensionerade för. Troligtvis kommer nederbördsmängderna att öka och grundvattenytan höjas vilket kan skapa problem. Vattenskyddsområden finns fastställda för alla kommunala vattentäkter. Den största har skydd enligt miljöbalken och de mindre enligt den tidigare motsvarigheten. Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen utövar tillsyn på enskilda avloppsanläggningar främst inom områden med hög skyddsnivå. Projektet Små avlopp - ingen skitsak med tillsynsarbete inom området vid Västersjön och Håkanbolbäcken påbörjades 2011 och avslutades Anläggningarna är av varierande utförande och funktion Baltic Sea Action Plan Baltic Sea Action Plan antogs av samtliga länder kring Östersjön Målet är att uppnå God status i Östersjön. Den del som berör VA-försörjningen är övergödning. Lokal tillämpning I Degerfors kommun är endast Svartå reningsverk beläget inom BSAP s område. Men eftersom reningsverket endast är dimensionerat för 1500 pe är dess påverkan marginell Vattendirektivet År 2000 beslutade EU om en ny europeisk vattenpolitik EU:s ramdirektiv för vatten som innebär att ett systematiskt arbete för att bevara och förbättra kvaliteten i våra sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten ska ske i alla medlemsländer. Målet är att nå god vattenstatus i alla vatten till 2015 (ett mål som i många områden nu förlängts till 2021), samt att nuvarande status inte ska försämras. Detta kvalitetsmål har i Sverige formulerats som miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. År 2009 togs beslutet om miljökvalitetsnormerna och vattenmyndigheterna antog även ett åtgärdsprogram för att uppnå dessa. Miljökvalitetsnormerna för vatten anger vilken vattenstatus som ska uppnås och vid vilken tidpunkt. Miljökvalitetsnormerna är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar och bestämmelser. För samtliga ytvatten i Degerfors kommun är miljökvalitetsnormerna god ekologisk status (god ekologisk potential för kraftigt modifierade vatten) och god kemisk ytvattenstatus och de ska uppnås 2015 men de flesta har dispens till 2021 (se bilaga 1-4). 6(56)

70 Översiktsplan bilaga 2 antagande För grundvattenförekomsterna i Degerfors är miljökvalitetsnormerna god kvantitativ status och god kvalitativ status 2015 (se bilaga 1). Vattenmyndighetens åtgärdsprogram riktar sig till kommuner och statliga myndigheter. Åtgärdsprogram som avser perioden för de fem vattendistrikten ska fortsätta att gälla i de delar som åtgärderna ännu är aktuella till dess att en ny omprövning har skett av förslagen till åtgärdsprogram för De åtgärder som föreslås har sammanfattats i 38 punkter. Punkt riktar sig till kommunerna: 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m³/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. 38. Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet, exempelvis båtturism, som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status. Kommunen ska aktivt verka för att vattenkvaliteten för alla sjöar och vattendrag i kommunen uppnår god ekologisk och kemisk status i enlighet med direktivet och att grundvatten i kommunen kan klassas som god kemisk och god kvantitativ status i enlighet med direktivet. Nuvarande status får inte heller försämras. Sverige är indelat i fem vattendistrikt och Degerfors kommun ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt och Västerhavets vattendistrikt. En länsstyrelse i varje distrikt har utsetts till vattenmyndighet med övergripande ansvar för att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i vattendistriktet. Mer information om vattenförvaltningen hittar du på: Lokal tillämpning Vid tillsyn av verksamheter (punkt 32) nära vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status prioriteras dessa frågor vid kommunens tillsyn. Vid prövning av ärenden gällande enskilda avloppsanläggningar beaktas alltid områden där det bör vara/eller är hög skyddsnivå (punkt 33) ur hälso- och/eller miljöskyddssynpunkt. Idag känner vi till en icke kommunal vattentäkt (punkt 35) som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m³/dag. Degerfors kommun arbetar regelmässigt med miljökvalitetsnormerna (punkt 36) i detaljplaneärenden. En VA-plan ingår i översiktsplanens bilaga om vatten och avlopp (punkt 37). När det gäller det rörliga friluftslivet finns det ej inom kommunen några vattenmiljöer som påverkas negativt. (punkt 38). I dagsläget saknas en kommunal vatten- och avloppsplan. Det finns ett stort behov av att långsiktigt planera för både kommunalt och enskilt/gemensamt VA, samt att tydliggöra dessa intressen så att konflikter kan hanteras i planläggningen. Därtill behöver kommunen en vattenförsörjningsplan som tydligare pekar ut framtida potentiella vattenresurser, så att dessa inte skadas. 7(56)

71 Översiktsplan bilaga 2 antagande Lagkrav naturvård Enligt miljöbalken har naturen ett egenvärde och människan har ett ansvar att bevara naturen. I detta ansvar ingår arbetet med att skydda värdefull natur från exploatering eller andra ingrepp. I Degerfors kommun finns många värdefulla naturmiljöer, både på land och i vatten. Stora områden har pekats ut som särskilt skyddsvärda för sina höga natur- och/eller friluftsvärden ur ett nationellt perspektiv. Sådana områden ingår därmed i riksintresset för naturmiljövården eller är utpekade som Natura områden. Dessa områden omfattas därmed av ett slags övergripande skydd enligt miljöbalken. Se mer i avsnitt 4.3. I miljöbalken finns även andra slags områdesskydd, som är juridiskt bindande, för värdefull natur. Detta regleras i 7 kap miljöbalken. Av dessa områdesskydd förekommer följande i Degerfors kommun: naturreservat, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde. En annan viktig del är miljömålen som riksdagen har antagit och de syftar till att bland annat främja människors hälsa och värna den biologiska mångfalden och naturmiljön. Miljömålen innebär ett utökat skydd av skog, mark och vatten. 2.2 Miljömål Arbetet med att ta fram en VA-översikt och VA-plan är ett viktigt steg i arbetet med att nå miljömålen. Dessa är uppdelade i nationella och regionala mål. De miljömål som berörs är Ingen övergödning (mål nr. 7), Levande sjöar och vattendrag (mål nr. 8), Grundvatten av god kvalité (mål nr. 9) Nationella mål Information om de nationella miljömålen hittar du på Här beskrivs målen, vilka indikatorer som innefattas i miljömålet och måluppfyllnad Regionala mål Information om de regionala miljömålen hittar du genom att på sidan välja bland miljömålen i listan, söka på regionala delmål och sedan välja Örebro län. 2.3 Kommunens strategier och planer Strategier och planer som kommunen fastställt och som har betydelse för VA-försörjning och naturvård förtecknas nedan Planprogram för detaljplan Planprogrammet för Västra Möckelnstranden antogs i december 2012 och arbete med att upprätta detaljplaner pågår nu Risk- och sårbarhetsanalys för vattenförsörjningen. Arbetet med att ta fram en beredskapsplan för vattenförsörjning pågår och har en hög prioritet i kommunen Renoveringsplan Plan för renovering av VA-ledningsnätet görs under varje mandatperiod och budgeteras för 3 år och tas fram av driftenheten. Renoveringsplanen påverkas t ex av läckfrekvens, dagvattenproblem, gatuunderhåll mm. 2.4 Sammanfattande behovsanalys Kommunen behöver ta fram långsiktiga planer för vattenförsörjning och VA-utbyggnad. Detta skulle underlätta hanteringen av konkurrerande intressen i planeringsarbetet.. Åtgärdande av enskilda avloppsanläggningar skulle kunna förbättras med hjälp av en plan för kommande detaljplaner och för övrig kommunal VA-utbyggnad. Ett fortsatt inventeringsarbete av de enskilda avloppen i kommunen bör prioriteras. 8(56)

72 Översiktsplan bilaga 2 antagande VA-planeringen måste gå hand i hand med översiktsplaneringen. För att planerna ska komma till stånd krävs att kommunens avsikter finns uttalade i en översiktsplan. Inom VA-området finns även stort behov av policys och inriktningsbeslut. 9(56)

73 Översiktsplan bilaga 2 antagande 3. Nulägesbeskrivning Landskapet i Degerfors kommun är starkt präglat av skog. I dessa skogar döljer sig dock dramatiska geologiska formationer där Sveafallen är det mest kända, men här finns även jättegrytor och flyttblock. Många av dessa områden har utrustats med vandringsleder och har där med ett stort värde för rekreation och turism. I kommunen finns också vidsträckta områden av myrmark som är ett spännande inslag med sin sparsamhet. I kommunen finns gott om vatten. De flesta av dessa är i gott tillstånd men Västersjön och Östersjön är kraftigt övergödda. Den senare är dock ett eldorado för fågelskådaren. I norra delen av kommunen ligger sjön Möckeln vars vatten leder ut via Letälven för att till slut nå Västerhavet. Letälven som löper genom den västra delen av kommunen är ett vackert inslag i centralorten Degerfors. Håkanbolbäcken har stort naturvärde då den hyser en population av den unika Håkanbolöringen. Stenbron över Letälven i Åtorp 3.1 Avrinningsområden Degerfors kommun ingår i två olika huvudavrinningsområden: Norrström och Göta älv. Huvudavrinningsområde kallas, enligt SMHI, avrinningsområden med mynning i hav och en yta större än 200 km². Ett avrinningsområde är ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en sekvens av åar, floder och möjligen sjöar till havet via ett enda vattendrags utlopp. Ett avrinningsområde omfattar både markytan och ytan av sjöarna inom området. Under huvudavrinningsområde finns delavrinningsområde, sett som en hierarki, och Degerfors kommun ingår i Gullspångsälvens avrinningsområde, Eskilstunaåns avrinningsområde och Vismens avrinningsområde. 3.2 Vattenförekomster I arbetet med ramdirektivet för vatten (se 2.1.6), som syftar till god vattenstatus i alla våra vatten, har våra sjöar och vattendrag avgränsats genom att definiera vattenförekomster. En ytvattenförekomst är en avgränsad och betydande förekomst av ytvatten, som till exempel kan vara hela eller delar av en sjö, å älv eller kanal, eller ett kustvattenområde. Ytvattenförekomster omfattar sjöar med minsta yta om 1 km² och vattendrag längre än eller lika med 15 km eller med tillrinningsområde >10 km². Detta gör att inte alla sjöar och vattendrag omfattas av vattenförvaltningens kartläggning och uppföljningsarbete. I Degerfors har vi över 30 sjöar, men endast 8 av dessa har definierats som vattenförekomst. I Degerfors finns definierat totalt 21 ytvattenförekomster: 8 sjöar och 13 vattendrag. En grundvattenförekomst är en avgränsad volym grundvatten i en eller flera underjordiska vattenlager. I Degerfors finns flera grundvattenförekomster. Se karta sidan 11. Ytterligare information och kartmaterial finns tillgängligt på VISS-hemsida (vatteninformationssystem Sverige ( ). 10(56)

74 Översiktsplan bilaga 2 antagande 11(56)

75 Översiktsplan bilaga 2 antagande 3.3 Statusklassningen Med anledning av genomförandet av vattendirektivet har ett omfattande arbete med att beskriva det nuvarande tillståndet i våra vatten genomförts under perioden och samtliga vattenförekomster har klassificerats utifrån ett antal statusklasser. Ytvatten För ytvatten (sjöar, och vattendrag) har dels ekologisk status och dels kemisk status fastställts. Bedömningen av ekologisk status baseras på biologiska, fysikaliska-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Olika miljöproblem har först bedömts var och en för sig, och sedan sammanvägts till en samlad ekologisk status, där det miljöproblem som varit störst har styrt. Ekologisk status på ytvatten har bedömts i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. För kemisk status i ytvatten används klasserna god status och uppnår ej god status. I huvudsak har data från 2000-talet använts vid bedömningen. Idag uppnås måttlig ekologisk status i samtliga av våra klassade sjöar, bortsett från Västersjön som har otillfredsställande status. Bland våra klassade vattendrag uppnår endast Dävelsbäcken god ekologisk status, nio måttlig ekologisk status, ett har otillfredsställande status, ett har dålig status och en sista, Letälvens inlopp till Skagern, har inte klassats. Bedömningen har gjorts att 95 % av kommunens ytvattenförekomster inte kommer att uppnå god ekologisk status till Det har resulterat i att målet har senarelagts till Samtliga ytvatten uppnår dock god kemisk status (exkl. kvicksilver). För detaljerad information se bilaga 1 till 4. I våra klassade sjöar och vattendrag (totalt 8 sjöar och 13 vattendrag) har vattenmyndigheten/ länsstyrelsen i Örebro identifierat följande problem: Försurning (3 sjö resp. 4 vattendrag) (se 4.2.3) Övergödning (3 sjöar resp. 6 vattendrag) (se och 4.2.5) Morfologiska förändringar (0 sjöar resp. 6 vattendrag) (se 4.2.7) Morfologiska förändringar innebär förändringar i markanvändningen i närområdet och att vattenförekomsten är förändrad genom rensning, rätning, kanalisering eller dylikt. Kontinuitetsförändringar (1 sjö resp. 12 vattendrag) (se 4.2.7) Kontinuitetsförändringar innebär att flödesvägen är bruten av onaturliga barriärer som hindrar vandrande vattenorganismer att ta sig fram i vattenförekomsten Flödesförändringar (5 sjöar resp. 3 vattendrag) (se 4.2.7) Flödesförändringar innebär att vattenförekomsten är reglerad eller på annat sätt ändrad så att det naturliga vattenflödet påverkas Främmande arter (1 sjö resp. 0 vattendrag) Miljögifter, exkl. kvicksilver (1 sjö och 3 vattendrag) I de sjöar och vattendrag främst problem med övergödning, försurning, samt flödes- kontinuitets- och morfologiska förändringar (t.ex. vandringshinder och vattenreglering). Övergödningsproblemen hittar vi främst i områden med jordbruk. Ytterligare så har man påträffat metaller i sedimentet i Letälven från Möckelns utlopp. Dessa är härstammar från stål- och slaggbearbetningsverksamhet. Främmande arter har identifierats i en ytvattenförekomst, och det är förekomsten av signalkräftor i Möckeln och Skagern. Dock bedöms de inte vara ett miljöproblem då det inte förekommer flodkräfta eller flodpärlmussla i dessa vatten. Grundvatten Grundvatten klassificeras med avseende på kemisk och kvantitativ status. För kemisk status och kvantitativ status i grundvatten används klasserna god status och otillfredsställande status. Över lag uppnår Degerfors grundvattenförekomster god kemisk och kvantitativ status. Dock har Olshammaråsen i Guldsmedboda-området höga kloridhalter och löper risk för att bli otjänlig. Närheten till väg 205 innebär också stor risk för förorening vid olyckor. Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) finns även potential för föroreningsbelastning av Letälvsåsen i de södra delarna av Degerforsområdet. 12(56)

76 Översiktsplan bilaga 2 antagande 3.4 VA-anläggningar inom verksamhetsområdet Verksamhetsområden Kommunens allmänna vatten- och avloppstjänster bedrivs inom ett fastställt geografiskt område, verksamhetsområdet. Kommunfullmäktige beslutar om vilket geografiskt område som skall ingå i verksamhetsområdet. Huvudmannen ansvarar för utbyggnad samt drift och underhåll av ledningsnätet inklusive fasta anläggningar (vatten- och reningsverk, pumpstationer mm). Huvudman inom Degerfors kommun, tillika ägare av alla VA-anläggningar är servicenämnden som föreslår VA-taxor som sedan beslutas av kommunfullmäktige. Drift och underhåll av anläggningarna utförs av serviceförvaltningen Dricksvattentäkter och vattenskyddsområden Alla vattentäkter har av länsstyrelsen fastställda vattenskyddsområden. Alla de stora vattentäkterna är lagligförklarade genom vattendomar. Ett av vattenskyddsområdena är fastställt enligt miljöbalken, ett enligt vattenlagen och det tredje har skyddsföreskrifter enligt Österbygdens vattendomstol. Dessa är vattentäkterna; i Degernäs i Degerfors, Guldsmedsboda i Svartå och Äng i Åtorp. Guldsmedsboda vattenskyddsområde ska moderniseras så att det följer miljöbalken. Vattentillgången i kommunala verksamhetsområdet: Degernäs är kommunens största och viktigaste vattentäkt som förser ca 8500 abonnenter med vatten. Eftersom reservvattentäkt än så länge saknas klassas Degernäs att ha extremt högt skyddsvärde. Denna förser hela kommunens verksamhetsområde med dricksvatten. Vattentäkten består av fyra grusfilterbrunnar, brunn 69, brunn 87 samt brunn 08 som är utförda 1969, 1987, 2008 respektive Vattentäkten och vattenverket ligger inom ett område som inrättades som naturreservat av Degerfors kommun Vattentäkten bedöms inte vara i fara för framtida klimatförändringar i avseende av höjda vattennivåer. Däremot kan höjda vattennivåer frigöra markbundna föroreningar som kan bidra till förändrad vattenkvalité i Möckeln Råvattenkvalitet Råvattnet i grundvattenbrunnarna håller idag en mycket hög kvalitet och distribueras till konsument utan annan behandling än luftning. Vattentillgången är god. Kapaciteten vid Degernäs vattenverk är ca m3/dygn. Det finns ett kontrollprogram där man har en god översikt på råvattnet. Driftdata från Degernäs: Medelförbr m³/dygn (Järnverket förbrukar idag ca 600 m3/dygn) Maxförbr m³/dygn Vattendom finns för Degernäs från 1968, Dom A 57/1968. Denna ger tillstånd för ett vattenuttag på i medeltal m3/dygn och maximalt m³/ dygn. Vattentillgången i Svartå: Guldsmedsboda vattentäkt fastställdes som vattenskyddsområde Täkten består av konstgjord infiltration och vattnet tas från filterbrunnar. Vattentillgången är tidvis bristfällig. Kapaciteten vid Svartås vattenverk är ca 130 m 3 /dygn. Driftdata ifrån Svartå 2010: Medelförbr. 120 m³/dygn, Maxförbr. 550 m³/dygn. Nuvarande begränsning är gällande vattendom som är 550 m 3 /dygn. Vattentillgången i Åtorp: Åtorps vattentäkt är en grundvattentäkt som förser 250 hushåll med vatten. Täkten fastställdes som vattenskyddsområde (56)

77 Översiktsplan bilaga 2 antagande Medelförbr. 40 m³/dygn Maxförbr. 150 m³/dygn Reservvattenförsörjning I Degerfors finns i dag ingen reservvattentäkt. En nödvattenförsörjningsplan är under arbete och skall ingå i kommunens beredskapsplan. Nödvattenförsörjningsplanen innehåller rutiner för hur reservvatten kan nyttjas såsom reservvattenverk, sektioneringar, reservtankar, vatten från ledningsnäten mm. Under 2017 beräknas den nybyggda överföringsledningen från vattentäkten i Degernäs till Karlskoga kunna tas i bruk. Genom denna kommer då Degerfors och Karlskoga att kunna hjälpa varandra med nödvatten Ledningsnät Degerfors kommuns ledningsnät består av dricks-, spill- dagvattenledningar. Den totala ledningslängden inom Degerfors kommun, ( ), uppgick till 189 km uppdelat på följande: Dricksvattenledningar = 102,3 km, Spillvattenledningar = 86,2 km, Dagvattenledningar = 71,4 km. Den förnyelsetakt som behövs för en ekonomisk hållbar utveckling är idag 100 år. Prioriterade arbetsåtgärder inom ledningsnätet för närvarande är att minska andelen ovidkommande vatten i avloppsledningarna. Till största delen härrör det från påkopplade hårdgjorda ytor samt inläckage från det kommunala och privata ledningsnätet (inom tomtmark) samt markvatteninträngning. Till detta räknas även avledning av dräneringsvatten från hus byggda med källare. För att komma till rätta med detta problem utförs kontinuerliga flödesmätningar, inventeringar, fogtätningar, reliningar samt utbyte av ledningar inom spillvattennätet. Duplikata system I Degerfors består i stort sett till 100 % av ledningsnätet av duplikata system med skilda ledningssystem för spill- och dagvatten, där spillvattnet leds till reningsverk och dagvattnet till recipient. I Svartå och Åtorp finns duplikata system alternativt lokalt omhändertagande Fritidshusområden De flesta fritidshusområden har enskilda lösningar, sällan gemensamhetsanläggningar. Bedömning av behov och möjligheter görs från fall till fall Dagvatten På grund av allt större nederbördsmängder samt mildra vintrar med hög grundvattennivå ökar riskerna för marköversvämningar mm. Vid upprättande av nya detaljplaner ska dagvattenfrågorna beaktas. Inom kommunalt verksamhetsområde har kommunen ansvar för dagvattenhanteringen. Övriga områden har vägföreningar, dikningsföretag, samhällsförening m.fl. ansvar för att ordna densamma utmed vägar och grönområden. Inom tomt är det fastighetsägaren som ansvarar för dagvattenhanteringen. Kunskapen är bristfällig om hur dessa anläggningar bör skötas. Det behövs en vägledning för vägföreningar m.fl., hur de bör underhålla sin dränering. Planläggning i områden med högt grundvattenstånd ska undvikas. Byggnation som kräver omfattande dränering leder till förändringar av områdets hydrologi med risk för påverkan på den ekologiska statusen. Sanka områden är naturens reningsverk och bidrar till minskad övergödning och bör därför sparas. Möjligheterna att anlägga våtmarker för att rena dagvatten och agera buffertar vid höga flöden bör utredas. Dessa kan anläggas på sådant sätt att de även utgör ett rekreationsvärde i stadsnära miljö. Dagvattenutlopp Dagvattnet från Degerfors och Åtorp leds ut i intilliggande Letälven. Dagvattnet i Svartå leds ut i Stor- Björken och Lill-Björken Avloppsreningsverk 14(56)

78 Översiktsplan bilaga 2 antagande Degerfors avloppsreningsverk Vid Degerfors avloppsreningsverk renas hushållsavloppsvatten. År 2005 uppgick antalet fysiskt anslutna personer till ca Totalt finns 27 pumpstationer på ledningsnätet, åtta av dessa är bräddreglerade. Ytterligare finns två bräddningspunkter på ledningsnätet en vid reningsverket och en vid Agsjön. Slammet förtjockas och stabiliseras innan det centrifugeras. Det avvattnade slammet förvaras på en slamplatta utanför verket innan det förs till deponi. Recipient för renat avloppsvatten från Degerfors reningsverk är Letälven. Dimensionering och belastning Reningsverket är dimensionerat för pe (personekvivalenter) varav 3000 pe är industrianslutningar. Dimensionerande flöde är m³/dygn, 1700 m 3 /h. Belastningen per medeldygn 2005: 7100 pe Medelflöde 2005: m³/dygn Maxvärde flöde 2005: m³/dygn Man kan konstatera att det finns mycket kapacitet kvar att utnyttja när det gäller BOD-belastningen. När det gäller maxflöden vid kraftiga regn finns det dock begränsningar som måste utredas och förbättras både på ledningsnätet och på reningsverket. Bedömningen är dock att verket har kapacitet att rena allt tillkommande vatten i form av utbyggnad av verksamhetsområdet. Framtid Framtida utveckling av reningsverket i Degerfors kommer främst ske i form av ändrade krav från myndigheter. Eventuellt kan ökat krav på kväverening leda till investeringar för reningsverket. Med den beräknade befolkningsutvecklingen kommer ingen utveckling i form av ökad kapacitet krävas. Svartå reningsverk Reningsverket är dimensionerat för 1500 pe. Reningen består av mekanisk rening med rensgaller och sandfång, biologisk rening med aktivt slam och kemisk fällning med Ferrogranul 30 (järnsulftat). Antalet anslutna personer uppgår till ca 780 pe, varav 100 pe utgörs av industrianslutning. Bräddning sker till en pumpstation som uppfodrar vattnet till en biologisk damm före utsläpp till recipient. På så sätt tillförs recipienten Lill-Björken aldrig orenat vatten. Verket är utrustat med styr- och övervakningssystem och kan därmed skötas från avloppsreningsverket i Degerfors. Dimensionerat medelflöde 705 m³/d Medelflöde 368 m³/d Recipient Lill-Björken är recepient för det renade avloppsvattent från Svartå reningsverk. Framtid Det finns starka skäl för att Svartå vattenreningsverk kan komma att läggas ned. Guldsmedsbodas vattentäkt bedöms enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) löpa stor risk för föroreningsbelastning. De faktorer som bidrar till att Guldsmedsboda inte lämpar sig som vattentäkt för dricksvatten är de små nivåskillnaderna mellan grundvattennivån i täkten och Letälvens vattennivå, de idag höga halterna av klorid, bristande kvantitet och närheten till väg 205. Sammantaget är dessa faktorer goda incitament för att avveckla denna täkt för livsmedelsändamål. En överföringsledning kan då komma att byggas från Degerfors till Svartå. Praktiskt innebär det att ledningen dras söderut längs väg 205 till Ölsboda för att sedan dras ut i Stor-Björken och över till Skäggebol. Här ifrån skall ledningen fortsätta i Stor-Björken tills den når Svartå. Därmed kan kommunen även utöka verksamhetsområdet till Ölsboda och Skäggebol. I ett första skede blir det anslutning av vattnet, i nästa även avloppet. Åtorp reningsverk Reningsverket är dimensionerat för 800 pe. Antalet anslutna personer uppgår till ca 230 personer. Slammet från anläggningen transporteras till Degerfors avloppsreningsverk för vidare behandling och 15(56)

79 Översiktsplan bilaga 2 antagande transport till deponi. Inkommande vatten till verket pumpas från samhället, ca 800 m bort, genom en tryckledning i Letälven. Den enda bräddning som finns är vid pumpstationen före verket, där bräddning sker till Letälven. Antal bräddningar och bräddtid registreras. Precis som verket i Svartå är verket i Åtorp utrustat med styr- och övervakningssystem och kan där med skötas från avloppssreningsverket i Degerfors. Dimensionerat medelflöde: 400 m³/dygn Medelflöde dricksvatten 2009: 60 m³/dygn Medelflöde avloppsvatten 2009: 87 m³/dygn Reningsverket har en god rening och uppfyller de krav som ställs. Nuvarande anslutning ger låga relativa belastningar på de olika anläggningsdelarna. Däremot förekommer inläckage i avloppsledningarna. Anläggningen har utrustning för brutet vatten installerad. Recipient Utgående renat avloppsvatten leds via en biodamm till recipienten som utgörs av Letälven. 3.5 VA-anläggningar utanför verksamhetsområdet De flesta tätorter ingår i det kommunala verksamhetsområdet, d.v.s. de har kommunalt VA. Det finns emellertid ca 800 enskilda avlopp i kommunen och av dessa är flera belägna i områden där det skulle vara lämpligt med gemensamma eller kommunala lösningar. Länsstyrelsen kan ålägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde enligt LAV07 om det krävs med anledning av människors hälsa och miljön. Detta kan endast ske om det handlar om ett större sammanhang och problemen inte löses bättre på ett annat sätt Gemensamhetsanläggningar Utanför verksamhetsområde finns många hushåll med eget vatten och avlopp. En del egna hushåll har gått ihop och byggt gemensamma anläggningar. De som driver en större verksamhet och har eget vatten och avlopp för mer än 25 personer utanför verksamhetsområde går också under benämningen gemensamhetsanläggningar. Vatten Det finns i nuläget 4 anläggningar vi känner till. Hur vida de behöver ha vattenskyddsområden för sina vattentäkter behöver utvärderas. Områdena behöver inventeras för att få bättre kännedom om statusen på anläggningarna. Avlopp Inga av de kända områdena har gemensamma avloppsanläggningar. Inventeringar bör utföras för att bedöma statusen på de befintliga anläggningarna. Eventuellt kan föreläggande om gemensamhetsanläggningar ges om det befaras finnas risk för människors hälsa Omvandlingsområden Omvandling från fritidsboende till åretruntboende sker främst i strandnära områden. Det är även här det finns störst utvecklingsmöjligheter för kommunen. I Degerfors kommun är det främst Västra Möckelnstranden som står i fokus. Detaljplaneläggning pågår och anslutning till kommunalt vatten och avlopp är klart. Beslut om utökat verksamhetsområde fattades Här kan även Ölsboda och Skäggebol bli aktuella i framtiden om Guldsmedsboda vattentäkt och Svartå vattenreningsverk läggs ned och ersätts med en överföringsledning från Degerfors Enskilda avlopp Med enskilt avlopp avses vanligen en avloppsanläggning som behandlar avloppsvatten för ett till fem hushåll (upp till 25 pe). En sådan avloppsanläggning är lämplig i områden med gles bebyggelse utan några kända problem med utsläppspunkter eller risk för att grundvattnet förorenas. Det är fastighetsägarens ansvar att sköta avloppsanläggningen samt att vid inrättande eller vid ändring av enskilt avlopp kontakta bygg- och miljönämnden. 16(56)

80 Översiktsplan bilaga 2 antagande Ansökningar och anmälningar för avloppsanläggningar prövas enligt den av nämnden antagna policyn för handläggning av ärenden gällande enskilda avloppsanläggningar. Tekniska lösningar Valet av teknisk lösning beror till stor del på de geologiska förutsättningar som finns på platsen, närheten till dricksvattentäkter och känslig miljö samt om det krävs en effektivare rening ur hälso- och/eller miljöskyddssynpunkt (hög skyddsnivå). De vanligaste lösningarna är: Slamavskiljning med markbaserad rening ex infiltration eller markbädd Minireningsverk med biologisk och/eller kemisk rening För mer information se: Tillsyn av enskilda avlopp I Degerfors kommun finns det uppskattningsvis 800 fastigheter med enskilda avlopp. Sedan 2011 har ett antal avlopp inventerats genom arkivstudier och tillsynsbesök. Tillsynen har främst inriktats på området runt Västersjön som har hög skyddsnivå samt området vid Håkanbolbäcken. Fokus kommer framöver främst ligga på de områden som har hög skyddsnivå, enligt antagna inventeringsplaner Enskilda dricksvattentäkter Antalet enskilda dricksvattentäkter är inte känt men bedöms vara ungefär lika stort som antalet enskilda avlopp - ca 800. Förekomsten av enskilda anläggningar är vanligast framförallt i glesbygd utanför tätorterna. Kommunens kunskap om vattenkvaliteten i de enskilda brunnarna är tyvärr bristfällig. Troligen är de vanligaste problemen de som är kopplade till avloppsanläggningar, låga ph-värden, järn, mangan, markvattenintrång samt jordbruk. Servicenämnden är positiv till att bygga ut det kommunala verksamhetsområdet till fastigheter som ligger i randområdet. Det görs då i samråd mellan fastighetsägaren och servicenämnden. 3.6 Sammanfattande behovsanalys I Degerfors kommun finns idag problem med att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vatten och de största miljöproblemen är försurning, övergödning och flödes-, kontinuitets- och morfologiska förändringar (t.ex. vandringshinder och vattenreglering). Problemen med övergödning kräver lokala åtgärder. Miljökvalitetsnormerna måste beaktas i detaljplaneskedet och åtgärder för bättre rening av avlopp och dagvatten måste vidtas. Beträffande dricksvattenförsörjning befinner sig Degerfors i ett gynnsamt läge. Vattenkvalitén och kapaciteten på två av de tre kommunala vattentäkterna är av tillfredsställande. Industriernas vattenbehov har tvingat fram kapacitetshöjningar. För att höja säkerheten på vattenkvaliteten kan man utnyttja larm och system för tidig varning på råvattnet. Skyddsområden har dock bäst förebyggande effekt avseende risker. Kommunen kommer troligen på sikt att behöva avveckla Svartå va-anläggning för att bättre utnyttja sina resurser. I första hand kan det innebära en anslutning med vatten och en förberedelse för avloppsanslutning med överföringsledning från Degerfors. Kommunen behöver en strategi för en bättre beredskap vad gäller dagvatten, både för att definiera ansvar, ta fram riktlinjer och underlätta finansiering och skötsel. Enskilda avloppsanläggningar och jordbruk utgör en stor risk för uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna. Det är angeläget att åtgärda dessa avloppsanläggningar, även för att säkra vattenkvaliteten i enskilda brunnar. Hela kommunen bör ses över för att identifiera områden där det kan vara problem att lösa avloppen enskilt. För dessa områden bör utredningar göras som beskriver vilka alternativ som är lämpligast i de enskilda fallen, om det är en gemensam enskild anläggning, eller kommunalt verksamhetsområde som bäst tillgodoser behoven. 17(56)

81 Översiktsplan bilaga 2 antagande 4. Förutsättningar 4.1 Naturgivna förutsättningar för dricksvattenförsörjning Genom Örebro län löper ett flertal isälvsavlagringar i form av rullstensåsar i nord-sydlig riktning. Ett antal av dessa korsar Degerfors kommun. En av dessa, Letälvsåsen, nyttjas för att ge vatten åt centralorten. SGU (Svensk Geologisk Undersökning) har pekat ut ytterligare ett antal (se länsstyrelsens sida om grundvattenförekomster i Örebro län) grundvattenförekomster i samband med islälvsavlagringarna som alla håller hög vattenkvalité. För hållbart vatten bör kartmaterial tas fram på grundvattenmagasin för framtida vattentäkter, materialförsörjningsplan för berg, grus och blocksten och en värdering av vad som bör bevaras för en framtida vattenförsörjning. Någon plan för långsiktig dricksvattenförsörjning finns inte i dagsläget i kommunen. 4.2 Kända risker och problem Översvämningsrisk Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har gjort en ny översiktlig översvämningskartering längs Gullspångsälven (2016). Ny höjddata från lantmäteriet gör att karteringarna blir betydligt mer detaljerade. Även flödena har uppdaterats: 100-års flödet avser istället klimatet i slutet av seklet, även ett nytt 200 årsflöde har tillkommit som också avser framtidens klimat i slutet av seklet. För Möckeln och del av Letälven har en översvämningsanalys gjorts Som man kan se på kartan (sidan 19) för Gullspångsälven avrinningsområde löper inte centralorten, Degerfors, några större risker att påverkas. Däremot kan Åtorp och ett flertal områden längs Letälven påverkas till större utsträckning. Svartå som ligger i Eskilstunaåns avrinningsområde finns ej med i SMHI s beskrivning. Nollpunkten som är satt i Degerfors är +91,5 (RH 70). Denna beaktas alltid vid prövning av bygglov. Översvämningsanalys Möckeln- Letälven (56)

82 ± Möckeln Degerfors Ölen Stor Björken Letälven Åtorp Svartå Översvämningskartering Vattenyta, normalvattenstånd 100-årsflöde 200-årsflöde Beräknat högsta flöde Skagern 0 2, Kilometer

83 Översiktsplan bilaga 2 antagande Förorenad mark Vattenledningar som går genom förorenad mark kan släppa igenom föroreningar som påverkar vattenkvaliteten. Det är viktigt att känna till om området är förorenat innan man börjar med ledningsarbeten. Grund- och ytvattenförekomster i närheten av förorenade områden kan även de påverkas till olika stor grad. För att klassa och åskådliggöra problemområden använder sig länsstyrelsen av Naturvårdsverkets MIFO-klassning (Metodik för Inventering av Förorenade Områden). Klassningen görs på en skala från 1 till 4. Klass 1: Mycket stor risk för människors hälsa och miljö. Klass 2: Stor risk för människors hälsa och miljö. Klass 3: Måttlig risk för människors hälsa och miljö. Klass 4: Liten risk för människors hälsa och miljö. I Degerfors finns 98 potentiellt förorenade områden varav 30 inventerades Inga av dessa har klassats som klass 1 medan 5 st. har tilldelats klass 2 och 17 klass Försurning I Degerfors föreligger stora försurningsproblem, dels för att våra magra jordarter har dålig förmåga att neutralisera det sura nedfallet och dels för att vi är extra utsatta för föroreningar som kommer via vindarna från Europa. De försurande föroreningarna uppstår vid förbränning av kol och olja vid främst väg- och sjötransporter samt energiproduktion. Under de senaste tjugo åren har utsläppen av svavel och kväve från källor i Europa minskat kraftigt. Det har medfört att mark och vatten blivit mindre försurade, men fortfarande krävs omfattande kalkningsinsatser. Trots att Degerfors kommun kalkar 7 vattenförekomster varje år så kan man fortfarande se effekter av försurningen i många sjöar och vattendrag. I statusklassningen har försurning identifierats som miljöproblem i 4 av 8 sjöar och 4 av 13 vattendrag. Av de 4 sjöar och 12 vattendrag som inte uppnår god ekologisk status så har försurning angetts som orsak i 4 sjöar och 8 vattendrag. För att bevara den biologiska mångfalden i våra vatten krävs det därför fortsatt kalkning och fortsatt internationellt samarbete för att minska utsläppen av försurande ämnen Övergödning Sedan 40-talet har tillförseln av näringsämnena kväve och fosfor till våra sjöar, vattendrag och hav ökat kraftigt. Detta har i många områden orsakat omfattande ekologiska förändringar. Övergödningen leder bl.a. till ökad tillväxt av växtplankton och fintrådiga alger och den ökade produktionen av organiskt material kan orsaka syrebrist på bottnarna när nedbrytningen ökar. Näringsämnena tillförs främst via läckage från jordbruket och via avloppsutsläpp. Ökad dränering av landskapet, rätning av vattendrag och torrläggning av våtmarker har även bidragit till ökat näringsläckage genom att de naturliga reningsprocesserna satts ur spel. Kväve tillförs även via nederbörden. Det luftburna kvävet härrör främst från biltrafik och sjöfart. I Degerfors är det främst Västersjön, Östersjön och Håkanbolbäcken som har problem med övergödning. Den förstnämnda är extremt övergödd Markavvattning Arealen våtmarker och variationen av olika typer av våtmarker i odlingslandskapet har minskat kraftigt under de senaste århundradena. Under och 1800-talen hamnade Sverige i en försörjningskris och mer odlingsbar mark skapades genom utdikningar och sjösänkningar. Nästan all åkermark är idag försedd med omfattande dräneringssystem. Dräneringen skapar goda odlingsförhållanden, men medför samtidigt att vattnet inte renas från näringsämnen på ett naturligt sätt genom att rinna långsamt genom olika våtmarker. Avsaknaden av buffrande våtmarker leder också till snabba vattentransporter genom landskapet vilket bidrar till problem med översvämningar vid högflöden. Det minskade antalet våtmarker har också bidragit till en minskad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Det är därför viktigt att befintliga våtmarker bevaras och inte exploateras och att nya våtmarker återskapas. I Degerfors har vi för avsikt att arbeta för att våtmarker anläggs i jordbruksmark med direkt anknytning till övergödda vattensystem Vandringshinder 20(56)

84 Översiktsplan bilaga 2 antagande Vi har under lång tid använt vattnet som kraftkälla. Idag finns det en rad större och mindre vattenkraftverk i Letälven och Svartån. Tyvärr utgör vattenkraftverk och kraftverksdammar, med medföljande flödesförändringar, ett hinder för den naturliga vandringen hos många fiskarter. Regleringsdammar från kvarnar, hyttor, hammare och kraftverk, vägtrummor och prydnadsdammar är några exempel på mänskligt orsakade vandringshinder för fisk och andra organismer i vattnet. I Degerfors kommun kommer vandringshinder i Håkanbolbäcken att tas bort för att främja Håkanbolöringen. Projektet planeras att genomföras i samverkan med länsstyrelsen och markägaren Vattenuttag Vattenuttag från våra vattenförekomster sker i mycket liten utsträckning. För jordbruk sker det sannolikt endast från Skagern och från Möckeln för bevattning av Degerfors golfklubbs anläggning. För vattenuttag krävs anmälan/tillstånd från länsstyrelsen. Vid torrperioder sommartid kan vattenbrist uppkomma och länsstyrelsen kan då utfärda bevattningsförbud. Vattenuttag används även till industriell verksamhet, tex vid Järnverkets anläggning Våra vatten som recipient Våra vattendrag används som recipienter för dagvatten, renat avloppsvatten från våra reningsverk, från enskilda avloppsreningsanläggningar samt potentiellt från industrin. 4.3 Naturvärden Degerfors kommun har många mycket värdefulla vattenanknutna naturvärden. Det är viktigt att dessa områden inte påverkas negativt av exploatering eller andra åtgärder. Flera av dessa områden är skyddade enligt lag (se 2.1.7). När det gäller vattenanknutna naturvärden måste man beakta dessa i ett avrinningsområdesperspektiv. Alla åtgärder inom ett avrinningsområde kan påverka vattenkvaliteten eller de hydrologiska förhållandena inom området vilket kan ha en negativ effekt på de vattenanknutna naturvärdena, även om avståndet från åtgärden och själva vattendraget, sjön eller havet kan vara långt. Till exempel kan ett schaktningsarbete vid ett vattendrag orsaka erosion och slamflykt som kan skada ett bestånd med flodpärlmussla långt nedströms exploateringsområdet. Vattenknutna naturvärden av nationellt intresse i Degerfors kommun som speciellt bör lyftas fram: Håkanbolbäcken har med sin unika stam av den rödlistade och strömstationära blåöring/håkanbolöring ett högt skyddsvärde. Dock saknar vattenförekomsten något som helst myndighetsskydd. Vandringshinder kommer i att tas bort för att främja Håkanbolsöringens fortlevnad och reproduktion. Vattensystemet påverkas negativt av sin försurade källsjö Björksjön. Denna sjö kalkas sedan 1981 och Håkanbolbäckens stränder kalkades under perioden Vargaviddernas (natura 2000-område och naturreservat) naturreservat erbjuder vidsträckta myrar, storblockiga gammelskogar och den näringsfattiga sjön Gryten med sina många stenblock, som sticker upp ovan vattenytan. Reservatet hyser ett antal ovanliga växtarter så som klockljung, myrlilja, mossnycklar och är där till en god biotop för häckande ljungpipare och grönbenor. Men kanske främst är området anmärkningsvärt då det finns barrskogar som har lämnats orörda de senaste hundra åren. Örgivsmossen (naturreservat) är ett variationsrikt reservat där man finner en fågelrik mosse som är en viktig häckningsplats för många vadarfåglar. Här finns också gammelskog med ovanliga svampar och lavar så som kandelabersvamp och lunglav. Som på så många andra platser i kommunen finns här många isälvslämningar i form av flyttblock.. Östra Sälsjömossen (utpekat som natura 2000-område och naturreservat) har precis som de två tidigare nämnda reservaten stor betydelse för fåglar som häckar i våtmarksbiotoper. Området innefattar myrmark och kärr i vilka man finner många växt och djurarter som är typiska för dessa naturtyper. 4.4 Rekreationsvärden I kommunen finns 4 kommunala badplatser. Vid alla dessa badplatser finns torrtoalett och livboj. Servicenivån varierar dock mellan de olika typerna av badplatser. Vid samtliga badplatser tas badvatten- 21(56)

85 Översiktsplan bilaga 2 antagande prov en gång i månaden under högsäsong och städning och soptömning sker varje vecka under högsäsong. Degerfors kommun har ett antal fina fiskevatten som hyser bl.a. gös, abborre, gädda, sik och ädelfisk. Kommunen har fyra olika fiskevårdsområden med föreskrifter för uttag av fisk och uppföljning av beståndens utveckling. Fiskekort erfordras för fiske i samtliga vatten utom Gryten. 4.5 Påverkan från delar av avrinningsområdet som ligger utanför kommungränsen Vatten är en viktig gemensam resurs vilket ställer krav på samverkan och samarbete mellan alla kommuner och verksamhetsutövare som på olika sätt använder och/eller påverkar vattenkvaliteten i våra vatten. Även här är det viktigt med samverkan och samarbete mellan alla kommuner och verksamhetsutövare inom avrinningsområdet. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund och Hjälmarens Vattenvårdsförbund har här en viktig funktion som en plattform för samverkan. 4.6 Samarbete Degerfors kommunen är idag medlem i Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund samt Hjälmarens Vattenvårdsförbund. Gullspångsälvens avrinningsområde är stort och omfattar 18 kommuner. Uppströms påverkan får självklart en betydelse för vattenkvaliteten i Degerfors. Här är det främst kommunerna Karlskoga, Storfors och Filipstad som har påverkan på det vatten som når vår kommun. Gullspångsälven Vattenvårdsförbund har bedrivit övervakning av vattnet i Gullspångsälvens avrinningsområde sedan Gullspångsälvens vattenvårdsförbund beslutade vid årsmötet 2008 att bilda vattenråd enligt det förslag som lagts fram. Vattenrådets huvudsakliga uppgifter är att lämna synpunkter, informera och förankra Vattenmyndighetens kommande åtgärdsplaner för att uppnå en god ekologisk status i våra vatten enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Genom lokal delaktighet och engagemang svarar vattenrådet för god samverkan inom sitt vatten- område och möjligheten är stor att i ett tidigt skede påverka kommande förvaltnings- och åtgärdsplaner. I vattenrådet finns representanter från kommuner, landsting, industri, VA-verksamheter, företag inom fiskodling/turism och organisationer som företräder jordbruk och skogsbruk. Gullspångsälvens avrinningsområde indelas i tre vattensamverkansområden. De är Timsälvens vattensamverkansområde ner till Alkvettern, Svartälvens vattensamverkansområde ner till Malmlången och Gullspångsälvens vattensamverkansområde som är området från Alkvettern och Malmlången och nedströms. Hjälmarens Vattenvårdsförbund (HJVVF) är en medlemsorganisation vars ansvarsområde motsvarar Eskilstunaåns avrinningsområde, från Laxsjöarna i väster till Eskilstunaåns utlopp i Mälaren. Hjälmarens Vattenvårdsförbund har idag 27 medlemmar bestående av bland annat kommuner, landsting, privata företag och intresseorganisationer inom lantbruket. Medlemskapet är frivilligt men har ekonomiska och organisatoriska fördelar. Årligen genomförs en kontroll, s.k. recipientkontroll, av den påverkan på vatten varje enskild medlem har genom sin verksamhet. Hjälmarens vattenvårdsförbund är nu också ett vattenråd och har anställt en vattensamordnare. 4.7 Sammanfattande behovsanalys Klimatfrågan behöver belysas på ett mycket tydligare sätt i alla utredningar och planärenden som rör exploatering och byggande. Ökade nederbördsmängder och höjda vattennivåer utgör ett hot mot vattenkvaliteten i våra sjöar och vattendrag och i förlängningen även våra vattenresurser. Inom kommunen finns en rad vattendrag, sjöar och våtmarker som har mycket höga naturvärden. Det är mycket viktigt att dessa värden inte påverkas negativt av framtida exploateringar och att hänsyn till dessa områden visas i planprocessen. För vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden är det också viktigt att befintliga våtmarker bevaras och att nya våtmarker återskapas. Förutsättningarna för en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning, och en god förvaltning av kommunens naturvärden är beroende av samarbete. En kontinuerligt arbetande förvaltnings-/bolagsövergripande grupp för vattenfrågor bör finnas. För att uppnå god ekologisk status i alla våra vatten måste kommunen även samverka med andra aktörer, bl.a. inom jordbruket och vattenkraftsindustrin. Detta kan t.ex. ske via vattenråden. 22(56)

86 Översiktsplan bilaga 2 antagande 5. Framtida utveckling 5.1 Befolkningsutveckling Degerfors kommun har liksom så många andra småkommuner problem med utflyttning. Enligt SCB s (statistiska centralbyrån) prognos är trenden fortsatt negativ för kommunen, även om den förväntas avta. Vad kommunen vill satsa på för att göra Degerfors till en attraktiv kommun att bosätta sig i är utöka möjligheterna till strandnära boende. På Västra Möckelnstranden har verksamhetsområdet utökats och detaljplaneläggning för att öka byggrätterna pågår. Blicken har även riktats mot den östra sidan av Möckeln. En utvidgning av det kommunala VA-nätet skulle öka komforten i områden utanför de tre orterna vilket mycket väl skulle kunna ha en positiv inverkan på inflyttningen. 5.2 Utvecklingsstråk I översiktsplaneprocessen identifieras de utvecklingsstråk inom vilka den kommunala servicen ska utvecklas avseende t.ex. infrastruktur, kollektivtrafik, skolor och social verksamhet. Det är även till dessa stråk man vill styra exploatering och näringsliv. Det innebär att även servicen vad gäller vatten och avlopp ska vara väl utvecklad inom stråken, samt att naturvärden måste beaktas både vid beslut om stråk och i den fortsatta exploateringen. De stråk som i nuläget diskuteras följer va-systemen relativt väl, vilket är fördelaktigt då ytterligare exploatering inte kommer att planeras på långt avstånd från befintlig infrastruktur. Utbyggnation av VA-nätet kommer att finansieras av VA-kollektivet Viktiga stråk specifikt för VA och naturvärden Följande utvecklingsstråk pekades ut som viktiga eller särskilt lämpliga för VA och kvaliteten i vattendragen eftersom det innebär kostnadseffektiv inkoppling av bebyggelse på nätet, samt inte försämrad säkerhet för vattenresurserna. Snarare ses stor vinning i att få bättre rening och där med mindre läckage av näringsämnen. Norra Strömtorp - Utbyggnad av VA-nätet till området kommer att minska läckaget av näringsämnen och kommer därmed att minska näringsbelastningen i Västersjön och Östersjön. Här finns även sanitära problem. Västra Möckelnstranden Utbyggnaden av det kommunala VA-området har möjliggjort strandnära boende. På östra sidan av länsvägen anläggs en gång- och cykelväg. Svartå Att koppla Svartå till det kommunala VA-nätet i Degerfors innebär att vattenverket i Svartå kan läggas ner. Större vatten- och avloppsreningsanläggningar är att föredra framför mindre. Det gäller både för enskilt, gemensamt och kommunalt VA. För större verk blir reningen mer effektiv och utsläppspunkter kan lokaliseras till mindre känsliga utsläppsplatser. Tillsynskontrollen förbättras. Men det främsta incitamentet till att få med Svartå i det kommunala verksamhetsområdet är statusen på Svartås vattentäkt. Vattentillgången är tidvis dåligt, halterna klorid är höga och närheten till väg 205 medför vissa risker. Östra Möckelnstranden Även här skulle en utbyggnad av det kommunala VA-nätet kunna bidra till ett ökat intresse för åretruntboende i området. Ett intresse finns bland de boende på den östra sidan av Möckeln redan idag. Solberga Området har idag kommunalt vatten med men det är inte anslutet till det kommunala avloppsnätet. Ängebäck Öster om järnvägen har området nyligen anslutits till kommunalt VA. Utbyggnaden kommer att fortsätta väster om järnvägen. 23(56)

87 Översiktsplan bilaga 2 antagande Föreslagna stråk risker för VA och naturvärden Främst ser vi stora vinningar för miljö då det innebär bättre rening av avloppsvatten. Ut över det kommer en del jordbruksmark längs västra Möckelns strand försvinna och ersättas med tomter vilket sannolikt kommer att minska näringstillförseln till Möckeln. 5.3 Kommande utredningar Risk och sårbarhetsanalys för vattenförsörjningen. En inventering av de icke kommunala vattentäkter som förser fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m³/dag. Kommunen behöver se till att dessa har god kemisk status och en god kemisk status samt ett långsiktigt skydd. 24(56)

88 Översiktsplan bilaga 2 antagande 6. Sammanfattning och strategiska frågor En sammanfattande beskrivning av VA-situationen innanför och utanför verksamhetsområde i Degerfors kommun kan göras: Degerfors har gott om dricksvatten av god kvalitet. Sammankoppling av näten i Degerfors och Karlskoga möjliggör nödvattenförsörjning till båda orterna. En analys och utvärdering av kommunens grundvattentäkter kan öppna för andra försörjningsmöjligheter än de nuvarande. Likaså möjligheten att bruka någon av dem som reservvattentäkt. Kommunens avloppsverk har kapacitet att behandla de vattenmängder som väntas när utbyggnadsplaner genomförs. I kommunen finns en stor mängd enskilda avlopp som behöver åtgärdas. Merparten av kommunens sjöar och vattendrag uppnår inte miljökvalitetsnormen god ekologisk status. Våra största problem är övergödning, försurning samt flödes- och kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar av våra vattendrag. 6.1 Strategiska frågor Följande frågor har kommunens VA-grupp identifierat som strategiska för en långsiktigt hållbar VAförsörjning i Degerfors kommun: Dagvattenfrågan behöver hanteras Problemområden rörande bla dagvatten måste åtgärdas. Främst genom att ansvarsfrågan görs tydlig och att samfälligheter och andra privata aktörer får ett kompetenslyft när det gäller skötsel av dagvattenanläggningar. Klimatförändringarnas effekter med ökande nederbörd, flöden och vattennivåer, måste beaktas i planering och byggande. Dricksvattenförsörjningen måste ha beredskap för dessa risker. Läckaget till och från ledningsnätet behöver minskas. Taxan har justerats för detta ändamål. Åtgärder för enskilda avlopp ska prioriteras. o Ansvaret för tätbebyggda områden där avloppsfrågan bör lösas i ett större perspektiv behöver fastställas. o Hela kommunen behöver ses över för att peka ut områden med samlad bebyggelse med enskilda avloppslösningar där det finns behov av gemensam avloppslösning alternativt kommunalt VA. I dagsläget är det följande områden: Klippan, Knutsbol, Däldenäs, Forsnäs, Ölsboda och Vårbo. o Kommunen bör i större utsträckning utnyttja möjligheten att ta ut s.k. särtaxa där VAutbyggnaden är väsentligt dyrare än normalt, vilket är fallet i flera områden. o Kommunen bör erbjuda ett system för kretsloppsanpassad hantering av avloppsfraktioner. 25(56)

89 Översiktsplan bilaga 2 antagande 6.2 Rekommendationer Viktiga vattenområden för dricksvattenuttag ska skyddas mot exploatering. För ytvatten gäller det framförallt Möckeln, Ölen och Stor-Björken. Detaljplaner ska innehålla föreskrift om lokalt omhändertagande av dagvatten. Minsta tillåtna tomtarea ska bestämmas med hänsyn till nödvändiga lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten. Vid nybyggnation ska källare endast tillåtas i undantagsfall. Vid exploatering eller andra åtgärder ska åtgärden bidra till att minska eventuell negativ påverkan på vattnets kvalité från det område som ska exploateras. Detta för att förbättra förutsättningarna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Vid exploatering ska mark avsättas för skyddszoner utmed vattendrag och nya våtmarker för att gynna vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden. Planläggning i sanka områden bör undvikas. Områden med höga vattenanknutna naturvärden ska skyddas mot exploatering och negativ påverkan. I planprocessen ska dessa naturvärden beaktas i ett avrinningsområdesperspektiv då effekter i vattnet kan uppstå långt från exploateringsområdet. 26(56)

90 Översiktsplan bilaga 2 antagande 7. Ordlista En del ord förklaras med hjälp av ord som återfinns på annat ställe i ordlistan. Ord som finns förklarade i ordlistan skrivs i fetstil. 7.1 Definitioner enligt Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster VA-anläggning En anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse. Den kan inkludera vattenverk, reservoarer, pumpstationer, ledningar och avloppsverk. Allmän VA-anläggning En VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt lagen om allmänna vattentjänster. Enskild anläggning En VA-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp som inte är eller ingår i en allmän VA-anläggning. Verksamhetsområde Det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning. VA-huvudman Den som äger en allmän VA-anläggning. VA-kollektiv VA-kollektivet är benämningen på alla fastigheter som är anslutna till kommunalt vatten- och avlopp i kommunen. VA-kollektivet äger alla allmänna VA-anläggningar såsom ledningar, pumpstationer och verk och representeras av kommunens VA-avdelning som sköter anläggningarna. VA-kollektivet är taxefinansierat och inte skattefinansierat. 7.2 Begrepp i denna rapport Avrinningsområde Ett avrinningsområde är det landområde, inklusive sjöar, som avvattnas via samma vattendrag eller till samma sjö. Området avgränsas av topografin som skapar vattendelare mot andra avrinningsområden. Dagvattenplan En plan för långsiktigt hållbar hantering av dagvatten i kommunens tätorter. Används i andra sammanhang ofta i betydelsen plan för dagvattenhantering inom ett begränsat område, till exempel vid en exploatering. I denna rapport avser dagvattenplan ett större område, till exempel en eller flera tätorter. En dagvattenplan kan ingå som en del i kommunens VA-plan. Dagvattenpolicy En beskrivning av kommunens viljeinriktning för hanteringen av dag- och dräneringsvatten. En dagvattenpolicy kan ingå som en del i kommunens VA-policy. Detaljplan Upprättas av kommunen och reglerar mark- och vattenanvändningen och byggandet inom ett begränsat område. Skapar rättigheter (s k byggrätt) för fastighetsägare samt både rättigheter och skyldigheter för kommunen. Detaljplanen styr med bindande verkan myndigheters efterföljande beslut om fastighetsbildning, bygglov och andra tillstånd I detaljplanen redovisas de bindande reglerna på en plankarta med bestämmelser. Av plan- och genomförandebeskrivningarna framgår kommunens förklaringar och motiv till den valda planutformningen. 27(56)

91 Översiktsplan bilaga 2 antagande Dricksvattentäkt Se vattentäkt. Ekologisk potential För kraftigt modifierade eller konstgjorda vatten bedöms den ekologiska kvaliteten inte som ekologisk status utan som ekologisk potential. Ekologisk potential uttrycks som god eller måttlig vilket fastställs individuellt för varje konstgjord eller kraftigt modifierad ytvattenförekomst. Det sker utifrån ambitionen att åstadkomma ekologiska förbättringar i vattenförekomsten utan att det leder till en betydande negativ inverkan på miljön eller på den eller de verksamheter som ligger till grund för att vattenförekomsten har pekats ut som konstgjord eller kraftigt modifierad. Ekologisk status Den ekologiska kvaliteten för en ytvattenförekomst som inte är konstgjord eller kraftigt modifierad, uttrycks som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. En bedömning skall ske enligt så kallade bedömningsgrunder som framgår av Naturvårdsverkets klassificeringsföreskrifter (NFS 2008:1). Det innebär i praktiken att en bedömning ska ske av de olika kvalitetsfaktorer och parametrar som anges i bilagorna till föreskrifterna, för att leda fram till en samlad bedömning av vattenförekomstens ekologiska status. GIS Geografiskt informationssystem. GIS är ett system av hårdvara (datorer) och mjukvara (program) för att lagra, finna, söka och i kartform sammanställa och analysera geografiska data. Grundvatten Allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen. Grundvattenförekomst En avgränsad volym grundvatten. En vattenförekomst är, enligt vattenförvaltningsförordningen för vatten, den minsta enheten för beskrivning och bedömning av vatten. Handlingsplan i väntan på VA-utbyggnad Handlingsplanen berör samma geografiska område som VA-utbyggnadsplanen och kompletterar denna med planering för en sanitär och miljömässigt acceptabel situation fram till dess utbyggnaden genomförs. Handlingsplanen utgör del 3 i kommunens VA-plan. Handlingsplan för enskild VA-försörjning Handlingsplanen avser de delar av kommunen som inte berörs av VA-utbyggnad under den aktuella planeringsperioden. Handlingsplanen utgör del 4 i kommunens VA-plan. Hydromorfologi Beskriver fysiska förändringar avseende kontinuitet, morfologi och hydrologisk regim som kan leda till ändrade livsbetingelser för såväl vattenlevande som landlevande djur- och växter i eller i närheten av vattenförekomster. Kemisk grundvattenstatus Den kemiska kvaliteten hos en grundvattenförekomst, uttryckt som god eller otillfredsställande. Kemisk grundvattenstatus bedöms i enlighet med de bedömningsgrunder som framgår av SGU:s klassificeringsföreskrifter (SGU-FS 2008:2). Det innebär i praktiken att bedömningen sker i förhållande till de riktvärden som anges i bilaga 1 till föreskrifterna, om inte vattenmyndigheten har beslutat om andra riktvärden. Kemisk ytvattenstatus Den kemiska kvaliteten hos en ytvattenförekomst, uttryckt som god eller uppnår ej god. Kemisk ytvattenstatus bedöms i förhållande till de halter för prioriterade ämnen som inte får överskridas enligt 28(56)

92 Översiktsplan bilaga 2 antagande vattenförvaltningsförordningen med dess hänvisningar till artikel 3 och bilaga I i direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och vissa andra förorenande ämnen. Kontinuitet Hydromorfologisk kvalitetsfaktor som beskriver om flödesvägen är bruten av barriärer som hindrar vandrande vattenorganismer att ta sig fram i vattendrag. Barriärer kan till exempel vara dammar, vägtrummor och fiskgaller. Kraftigt modifierad vattenförekomst (KMV) En ytvattenförekomst vars fysiska karaktär har förändrats väsentligt som en följd av en samhällsviktig, mänsklig verksamhet. Vattenmyndigheten kan peka ut vattenområden och vattenmiljöer som har förändrats av människan för att nyttjas för något speciellt ändamål av allmän betydelse (t.ex. elproduktion) som kraftigt modifierade vattenförekomster, under vissa förutsättningar. Större kraftverksdammar, regleringsmagasin och stora hamnar är exempel på kraftigt modifierade vattenförekomster i Sverige. Kraven för att uppnå god ekologisk potential är lägre satta än kraven för att uppnå god ekologisk status. Kvalitetsfaktor Biologisk, fysikalisk-kemisk eller hydromorfologisk faktor; faktorerna vägs samman till ekologisk status eller potential. En kvalitetsfaktor består av en eller flera parametrar. Kvantitativ status Tillstånd relaterat till direkta och indirekta vattenuttags påverkan på en grundvattenförekomst, uttryckt som god eller otillfredsställande. Kvantitativ status bedöms i enlighet med SGU:s klassificeringsföreskrifter (SGU-FS 2008:2) och innebär i praktiken en bedömning av om det råder balans mellan nybildning och uttag av grundvatten i en grundvattenförekomst. Miljögifter Benämning på kemiska ämnen som i höga halter är skadliga i den yttre miljön, framförallt långlivade organiska ämnen (t.ex. DDT, PCB) och vissa metaller (t.ex. kvicksilver och bly). En entydig definition av begreppet saknas. Några av de ämnen (främst några metaller, t ex zink och koppar) som benämns som miljögifter kan vara livsnödvändiga i lägre halter medan de är skadliga i högre halter. Inom vattenförvaltningen används begreppet miljögifter i en vid betydelse för ämnen och föreningar som kan skada biologiska processer och därmed miljön när de förekommer vid alltför höga halter. Miljökvalitetsnorm (MKN) En miljökvalitetsnorm är en bestämmelse om kraven på kvaliteten i luft, vatten, mark eller miljön i övrigt. Miljökvalitetsnormer är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar och bestämmelser, t ex vid tillståndsprövning enligt miljöbalken eller vid planläggning enligt plan- och bygglagen. Inom vattenförvaltningen fastställs miljökvalitetsnormer för varje vattenförekomst, och anger krav på att uppnå en viss yt- eller grundvattenstatus i vattenförekomsten. Miljökvalitetsnormerna ligger också till grund för vattenmyndigheternas åtgärdsprogram som ska syftar till att miljökvalitetsnormerna uppnås. Miljöproblem Inom vattenförvaltningen har man identifierat åtta miljöproblem som möjliga bakomliggande orsaker till att inte god status uppnås: försurning, övergödning, miljögifter, främmande arter, vattenuttag, flödesförändringar, kontinuitetsförändringar, morfologiska förändringar. Morfologi Morfologiska förändringar i ett vattendrag eller en sjö innebär att man förändrar vattnets form eller struktur. Fysiska ingrepp som rätningar, utdikningar, bebyggelse och sjösänkningar är exempel på morfologiska förändringar. Parameter En ingående del av en biologisk, fysikalisk-kemisk eller hydromorfologisk kvalitetsfaktor. En kvalitetsfaktor består av ett flertal olika parametrar. För den biologiska kvalitetsfaktorn växtplankton ingår 29(56)

93 Översiktsplan bilaga 2 antagande bland annat totalbiomassa och artantal som parametrar och för den fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorn näringsämnen ingår halten totalfosfor som en parameter. Plan för den allmänna VA-anläggningen Plan för förvaltning och utveckling av den allmänna VA-anläggningen. Den innefattar såväl ledningsnät som anläggningar, både för vattenförsörjning, spillvattenhantering och dag- och dränvattenhantering. Plan för den allmänna VA-anläggningen utgör del 1 i kommunens VA-plan. Ramdirektivet för vatten Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. Syftet med direktivet är att skapa en helhetssyn på Europas och de enskilda ländernas vattenresurser och att få en enhetlig, sammanhållen och övergripande lagstiftning för förvaltning av vatten. Länderna ska arbeta på ett nytt sätt i sin vattenförvaltning och utgå från avrinningsområden (naturens egna vattengränser), istället för administrativa gränser, för att komma till rätta med brister i vattenmiljö och vattenkvalitet. Ramdirektivet för vatten omfattar alla typer av ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) och grundvatten, men inte öppet hav. Direktivet trädde i kraft den 22 december Renoveringsplan Plan för hur det kommunala ledningsnätet förnyas, d.v.s. relining, omläggning etc. Denna benämns även ofta saneringsplan. VA-plan VA-planen beskriver kommunens planer för VA-försörjningen i hela kommunen. Den innefattar vattenförsörjning, spillvattenhantering och i förekommande fall dagvattenhantering både inom och utanför verksamhetsområdet. VA-policy En beskrivning av kommunens viljeinriktning för VA-försörjningen. VA-policyn är resultatet av ett politiskt ställningstagande och styr arbetet med VA-planen. VA-strategi Begreppet används ofta i andra sammanhang med samma betydelse som VA-plan eller som VAutbyggnadsplan. VA-utbyggnadsplan Plan för utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen utanför nuvarande verksamhetsområde inom en angiven planeringsperiod VA-utbyggnadsplanen utgör del 2 i kommunens VA-plan. VA-översikt En aktuell beskrivning av nuvarande VA-försörjning i hela kommunen. Den innefattar vattenförsörjning, spillvattenhantering och i förekommande fall dagvattenhantering både inom och utanför verksamhetsområdet. VA-översikten ingår lämpligen som ett underlag i översiktsplanen. Vattenförekomst Se ytvattenförekomst respektive grundvattenförekomst. Vattenförsörjningsplan Vattenförsörjningsplaner definieras i miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet. Alla kommuner ska enligt dessa miljömål ta fram kommunala vattenförsörjningsplaner senast till årsskiftet 2009/2010. En vattenförsörjningsplan kan ingå som en del i kommunens VA-plan. En vattenförsörjningsplan ska identifiera de vattenresurser som är viktiga för den långsiktiga dricksvattenförsörjningen. SGU har tagit fram en rapport som handlar om vattenförsörjningsplaner (SGU rapport 2009:24 Vattenförsörjningsplan identifiering av vattenresurser viktiga för dricksvattenförsörjningen). 30(56)

94 Översiktsplan bilaga 2 antagande Vattenförvaltningscykel Arbetet med vattenförvaltningen är organiserat i så kallade vattenförvaltningscykler om 6 år. En cykel omfattar en rad olika arbetsmoment som delvis bedrivs parallellt. Varje cykel inleds med kartläggning och övervakning som resulterar i en bedömning av vattnets nuvarande status. Utifrån statusklassificeringen beslutas en miljökvalitetsnorm, vilken beskriver vilket kvalitetskrav som ska gälla för vattenkvaliteten i framtiden. För att uppnå eller upprätthålla denna norm utformas ett åtgärdsprogram. Vattenplan Vattenplanen ger en samlad syn på vattnet och är ett underlag för planering och handläggning. Vattenråd Ett frivilligt samverkansorgan som ansvarar för lokal samverkan inom ett eller flera avrinningsområden. Deltagare i vattenråden kan vara kommuner, företag, intresseorganisationer (fiskevårdsområdesföreningar, naturvårdsföreningar m.m.) och andra som berörs av vattenrelaterade frågor inom avrinningsområdet. Vattenråden är tänkta att fungera som en kanal mellan ansvariga myndigheter, berörda aktörer och allmänheten. Vattentäkt En sjö, ett vattendrag eller grundvattenmagasin där ett vattenverk hämtar sitt råvatten för dricksvattenproduktion. VISS VattenInformationSystem Sverige (VISS) är en nationell databas där information om yt- och grundvattenförekomster samlas. I VISS finns bland annat uppgifter om statusklassificeringar, miljökvalitetsnormer, övervakning, riskbedömningar och bedömningar av miljöproblem. Se Ytvattenförekomst En avgränsad och betydande förekomst av ytvatten, som kan vara t.ex. hela eller delar av en sjö, å, älv eller kanal, ett vattenområde i övergångszonen eller ett kustvattenområde. Ett vattendrag, en sjö eller kustvattenområde kan bestå av flera ytvattenförekomster. Åtgärdsprogram Enligt vattenförvaltningsförordningen ska det upprättas ett åtgärdsprogram för varje vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet ska innehålla en redovisning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna inom respektive vattendistrikt. Översiktsplan Alla kommuner ska enligt PBL ha en aktuell översiktsplan som klargör kommunens viljeinriktning för mark- och vattenanvändningen och byggandet. Av planen ska bland annat framgå hur kommunen avser att följa miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljöbalken. Planen är inte rättsligt bindande men ska användas som vägledning vid efterföljande beslut om detaljplaner och bygglov samt tillståndsprövning enligt miljöbalken och vissa andra lagar. Översiktsplanen kan kompletteras med fördjupningar eller tillägg och ska aktualitetsprövas av kommunen minst en gång varje mandatperiod. Länsstyrelsen skriver till översiktsplanen ett så kallat granskningsyttrande. Av granskningsyttrandet ska framgå om Länsstyrelsen och kommunen är överens om hur miljökvalitetsnormerna och ett antal andra frågor på bästa sätt iakttas i planläggningsarbetet. Granskningsyttrandet ska infogas i översiktsplanen. 31(56)

95 Översiktsplan bilaga 2 antagande Bilaga 1 Statusklassning Grundvatten Degerfors 2012 Miljökvalitetsnormer samt miljöproblem för grundvatten Grundinformation Kvantitativ status Kemisk status EU-ID Vattenförekomstens namn HABO* Kommuner Status 2009 Kvalitetskrav Status 2009 Kvalitetskrav SE SE SE SE SE SE SE Letälvsåsen Åtorpsområdet Olshammaråsen Guldsmedsbodaområdet Linnebäcksåsen Strömtorpsområdet Letälvsåsen Degerforsområdet södra Letälvsåsen Degerforsområdet norra Letälvsåsen Moområdet Knutsbol Duvedalen Göta älv Norrström Göta älv Göta älv Göta älv Göta älv Göta älv Degerfors 1862 Degerfors 1862 Degerfors 1862 Degerfors 1862 Degerfors 1862 Degerfors 1862 Kristinehamn 1883 Degerfors 1862 Karlskoga 1883 God kvantitativ Status God kvantitativ Status God kvantitativ Status God kvantitativ Status God kvantitativ Status God kvantitativ Status God kvantitativ Status God kvantitativ Status 2015 God kvantitativ Status 2015 God kvantitativ Status 2015 God kvantitativ Status 2015 God kvantitativ Status 2015 God kvantitativ Status 2015 God kvantitativ Status 2015 God kemisk Status God kemisk Status God kemisk Status God kemisk Status God kemisk Status God kemisk Status God kemisk Status God kemisk Status 2015 God kemisk Status 2015 God kemisk Status 2015 God kemisk Status 2015 God kemisk Status 2015 God kemisk Status 2015 God kemisk Status 2015 *Huvudavrinningsområde 32(56)

96 Översiktsplan bilaga 2 antagande Bilaga 2 Statusklassning Sjöar 2012 Miljökvalitetsnormer samt miljöproblem för sjöar Ekologisk status och Grundinformation Miljöproblem Kemisk ytvattenstatus exkl. kvicksilver Ekologisk potential EU-ID Vattenförekomst HABO Kommun(er) Status eller Potential 2009 Kvalitetskrav Övergödning Försurning Miljögifter Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Främmande arter Morfologiska förändringar Vattenuttag Miljögifter (exkl hg) Status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt SE SE SE SE SE SE SE SE Degerfors God ekologisk Östersjön Göta älv Måttlig * * God God status Status 2021 Degerfors God ekologisk Ölen Norrström Måttlig * * * God God status Status 2021 Stor-Björken Norrström Degerfors God ekologisk Måttlig 1862 Status 2021 * * * God God status 2015 Degerfors Vismen Göta älv 1862 God ekologisk Måttlig Kristinehamn - Status 2021 * * * God God status Degerfors - Sälsjön Göta älv 1862 God ekologisk Måttlig Kristinehamn - Status 2021 * * * God God status Västersjön Göta älv Degerfors - God ekologisk Otillfredsställande 1862 Status 2021 * * God God status 2015 Möckeln Göta älv Degerfors God ekologisk Måttlig Karlskoga Status 2021 * * * * God God status 2015 Degerfors Gullspång - Skagern Göta älv 1447 God ekologisk Måttlig Kristinehamn Status 2021 * * God God status Laxå (56)

97 Översiktsplan bilaga 2 antagande Bilaga 3 Statusklassning Vattendrag 2012 EU-ID Vattenförekomst HABO Kommun(er) Status eller Potential 2009 Kvalitetskrav Övergödning Försurning Miljögifter Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Främmande arter Morfologiska förändringar Vattenuttag Miljögifter (exkl hg) Status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE Svartån mellan Ölen och Stor-Björken Svartån mellan Stor-Björken Och Toften Degerfors God ekologisk Norrström Måttlig * * * God God status Status 2021 Degerfors God ekologisk Norrström 1862 Dålig * * God God status 2015 Status 2021 Laxå 1860 Håkanbolsbäcken Göta älv Degerfors God ekologisk Måttlig 1862 Status 2021 * * * * God God status 2015 Kvarntorpsbäcken Göta älv Degerfors God ekologisk Otillfredsställande 1862 Status 2021 * * * God God status 2015 Vattendrag från Grytsjön till Inloppet i Vismen Degerfors - God ekologisk Göta älv Måttlig * * God God status Status 2021 Degerfors - Dävelsbäcken Göta älv 1862 God ekologisk God Kristinehamn Status 2015 God God status Nyängsbäcken med Inlopp i Västersjön Holmsjöbäcken från Stora Svinsjön till inloppet I Ölen Vattendrag mellan Tunhatten och Letälven Letälven från Möckelns utlopp Å mellan Västersjön och Östersjön Bobäcken/ Lankbäcken Letälven inlopp Till Skagern Degerfors God ekologisk Göta älv Måttlig * * * God God status Status 2021 Degerfors God ekologisk Norrström Måttlig * * God God status 2015 Lekeberg 1814 Status 2021 God ekologisk Göta älv Degerfors Måttlig * * * God God status 2015 Status 2021 Göta älv Degerfors Måttlig God ekologisk Status 2021 * * God God status 2015 Göta älv Degerfors Måttlig God ekologisk Status 2021 * * * God God status 2015 Göta älv Degerfors Måttlig God ekologisk Status 2021 * * * * God God status 2015 Degerfors - Göta älv 1862 God ekologisk Ej klassad Kristinehamn Status 2021 * * * God God status (56)

98 Översiktsplan bilaga 2 antagande Bilaga 4 - Ytvatten som inte uppnår god ekologisk status motivering och bedömning Sjöar som inte uppnår god status Ingen av Degerfors kommuns sjöar som finns registrerade hos VISS (VattenInformationsSystem Sverige) uppnår God ekologisk status. Ursprungligen var tidsfristen för God ekologisk status/potential satt till 2015 men Vattenmyndigheten har gjort bedömningen att tidsfristen skall skjutas upp till Denna dispens ges då det anses vara tekniskt administrativt och ekonomiskt omöjligt att vidta de åtgärder som krävs för att uppnå God ekologisk status till Ett flertal av vattnen i Degerfors kommun är övergödda och effekterna av åtgärder ger utslag långt efter de är gjorda. Östersjön Måttlig status Motivering och metod för bedömning Östersjön har förhöjda halter av fosfor och är där med övergödd. Ölen Måttlig status Motivering och metod för bedömning Ingår i kalkningsprogram sedan Uppgifter från länsstyrelsens dammdatabas tyder på att det finns vandringshinder i anslutning till vattenförekomsten. Stor-Björken Måttlig status Motivering och metod för bedömning Ingår sedan 1985 i ett kalkningsprojekt. Uppgifter från länsstyrelsens dammdatabas tyder på att det finns vandringshinder i anslutning till vattenförekomsten. Vismen Måttlig status Motivering och metod för bedömning Kalkad och/eller bedöms vara försurningspåverkad. Regleringsamplitud på mer än 1 meter. Sälsjön Måttlig status Motivering och metod för bedömning Kalkad och/eller bedöms vara försurningspåverkad. Sälsjön har en regleringsamplitud som är större än 1 m. Västersjön Otillfredsställande status Motivering och metod för bedömning Otillfredsställande status baseras på de mycket höga halterna av fosfor som tyder på kraftig övergödning. Övergödningen orsakas troligtvis främst av jordbruket i avrinningsområdet. Samarbete med lokala LRF har initierats för att vidta lämpliga åtgärder för att minska jordbrukets påverkan på Västersjön. Möckeln Måttlig status Motivering och metod för bedömning Flödesförändringar i Möckeln gör att vattenomsättningen sommartid inte är tillfredsställande. Fluktuationer i vattenståndet pga reglering kan också leda till skador på växt- och djurliv. Länsstyrelsens dammdatabas tyder på att det förekommer vandringshinder i anslutning till vattenförekomsten. Bottensedimentet innehåller cancerogena PAH och halten icke-dioxinlika PCB:er är över gränsvärdet. Vattendrag som inte uppnår god ekologisk status. Bland vattendragen i Degerfors kommun är det endast ett som uppnår vattendrag som har god ekologisk status. Svartån mellan Ölen och Stor-Björken Måttlig status Motivering och metod för bedömning 35(56)

99 Översiktsplan bilaga 2 antagande Ingår i kalkningsprojekt med Stor-Björken som är försurad sedan Det finns kontinuitetsförändringar i form av ett fullständigt vandringshinder som hindrar vandrande vattenorganismer från att ta sig fram. Svartån mellan Stor-Björken och Toften Dålig status Motivering och metod för bedömning I avrinningsområdet finns ett flertal metallbearbetningsverksamheter, nedlagda och i drift, med varierande grad av påverkan och påverkansrisk av miljögifter. I området finns kontinuitetsförändringar i form av 3 artificiella definitiva vandringshinder. Håkanbolbäcken Måttlig status Motivering och metod för bedömning Påverkan av uppströms liggande försurad mark. Ingår i kalkningsprojekt sedan Håkanbolbäcken är också övergödd. Kontinuitetsförändringar i form av vandringshinder i form av en damm. Under sommaren 2012 utreds möjligheten att avhjälpa detta hinder för att främja den unika populationen av håkanbol-öring/blåöring. Kvarntorpsbäcken Otillfredsställande status Motivering och metod för bedömning Bäcken rinner genom jordbruksmark och bebyggelse och är påverkat av övergödning i form av utsläpp av fosfor i avrinningsområdet. Expertbedömning bedömmer att det förekommer kontinuitetsförändringar liksom morfologiska förändringar Vattendrag från Grytsjön till inloppet i Vismen Måttlig status Motivering och bedömning Vattendraget är/har varit försurat. Källsjön Grytsjön ingår sedan 1987 i ett kalkningsprogram. Enligt expertbedömning förekommer det kontinuitetsförändringar. Nyängsbäcken med inlopp i Västersjön Måttlig status Motivering och bedömning Nyängsbäcken är påverkad av övergödning till stor del då den rinner genom jordbrukslandskap. Expertbedömning bedömmer att Nyängsbäcken har kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar. Holmsjöbäcken från Stora Svinsjön till inlopppet i Ölen Måttlig status Motivering och bedömning Kontinuitetsförändringar förekommer i form av ett artificiellt vandringshinder. Källsjön är försurad och Holmsjöbäcken ingår därmed i ett kalkningsprogram sedan (56)

100 Översiktsplan bilaga 2 antagande Ordlista För att förtydliga innehållet i bilagorna gällande vattenförekomster redogörs här för termerna. God ekologisk potential God ekologisk potential avser vatten som har kraftigt modifierats. Dessa klassas utefter miljötillståndet på en femgradig skala. Klassningen består av: Hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. God ekologisk status God ekologisk status avser naturliga vattenförekomster utan modifiering. Dessa klassas utefter mänsklig påverkan på en femgradig skala. Klassningen består av: Hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Kontinuitetsförändringar Avser förekomsten av artificiella vandringshinder fragmenteringsgrad (till vilken utsträckning naturtyper skiljs åt och hindrar djur att röra sig mellan dem) barriäreffekt ( Miljögifter och Miljögifter exklusive kvicksilver. Här klassificeras miljön efter EU s ramdirektiv för vatten och det är 33 prioriterade ämnen som undersöks. I ena kolumnen ingår inte kvicksilver vilket beror på att nästan alla svenska vatten har förhöjda halter av ämnet. Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar avser markförändringar i närområdet och delavrinningsområdet död ved förändrad litoralzon (den del som ligger mellan låg- och högvattenstånden) antal diken per km Flödesförändringar Avser flödesregleringens påverkan på vattendraget flödestoppar per år variationskoefficient 37(56)

101 Översiktsplan bilaga 2 antagande VA-plan 1. Sammanfattning Syftet med att upprätta en kommunal VA-plan är att få en heltäckande långsiktig planering för vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen utanför nuvarande verksamhetsområde. VA-planen är en del av kommunens översiktsplan. Särskilt fokus ligger på att fånga in de områden i centralortens utkant och i dess närområde som ännu inte ingår i det kommunala verksamhetsområdet. Uppdelning i olika områdestyper och prioritering av dessa områden har gjorts utifrån områdets behov av bättre vatten och avloppslösningar och de möjligheter som finns att ansluta områdena till kommunalt vatten och avlopp. Många av områdena har bedömts ha behov av förbättrade vatten- och avloppslösningar antingen genom anslutning till det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet eller enskilt. I VA-planen finns sammanfattande information om respektive område. I VA-planen finns också planer för den allmänna VA-anläggningen, förslag till VA-försörjning i avvaktan på utbyggnad av allmän eller gemensam anläggning och planering för gemensamma VA-anläggningar. 38(56)

102 Översiktsplan bilaga 2 antagande 2. Framtida VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde Behovet av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning utanför verksamhetsområdet kan vara stort, särskilt i områden med tätare bebyggelse. Behovet styrs främst av miljö- och hälsoskäl. Behovet beror även på vilka önskemål det finns från de boende i området och från kommunen för framtida utveckling av bostäderna. Dessa behov kan också vara möjligheter, att skapa förutsättningar för gemensamma VA-lösningar inom ett område och en utveckling av området. I många områden önskar fastighetsägarna en utökad standard eller större bostadsyta som möjliggör ett ökat utnyttjande av fritidshuset eller för att utgöra ett permanentboende. En sådan utveckling ställer ofta krav på att enkla anordningar för vatten och avlopp ersätts med en hållbar VA-lösning. Ny bebyggelse är också beroende av möjligheten för hållbar VA-försörjning, särskilt i sjönära lägen. När VA-försörjningen kan lösas finns förutsättningar för planändringar som kan medge utökade byggrätter inom befintliga fritidshusområden samt detaljplanering för nyexploatering. 2.1 Metod för prioritering och val av områden Prioritering och val av områden för utbyggnad av allmän VA-försörjning görs genom en avvägning av behov och möjligheter. Med behov avses behov av gemensamma åtgärder för en för en långsiktigt hållbar VA-försörjning. Det kan tillgodoses genom gemensamma anläggningar eller anslutning till den allmänna anläggningen. Behoven styrs av miljö- och hälsoskäl och förutsättningarna för långsiktigt hållbara enskilda lösningar. Viktiga faktorer är: 1. Naturens förutsättningar för vattenförsörjning inom området. 2. Naturens känslighet för utsläpp av föroreningar från avlopp. 3. Risk för försämring av avloppssituationen på grund av ökad belastning och åldrande avloppsanläggningar. 4. Önskemål om boendestandard. 5. Fastighetsägarnas och kommunens planer på förändringar av området. Med möjligheter avses möjligheterna att ansluta fastigheterna till den befintliga allmänna VA-anläggningen. I praktiken styrs detta till största delen av områdets storlek och avståndet till anläggningen. Anslutning till det befintliga VA-systemet kommer främst att kunna ske i närheten av befintliga verksamhetsområden och längs befintliga överföringsledningar. En planerad exploatering eller befintlig sammanhållen bebyggelse som utvecklas kan också innebära en möjlighet att skapa en gemensam anläggning som i sin tur är ansluten till den allmänna VA-anläggningen. Figur 1. Sammanvägning av behov och möjligheter 39(56)

103 Översiktsplan bilaga 2 antagande Områdestyper och handlingsplaner I detta avsnitt redovisas en indelning i fem områdestyper utifrån behov av VA-lösning och möjlighet att ansluta området till den allmänna VA-anläggningen. För varje områdestyp presenteras en kortfattad principiell handlingsplan. Den kan fungera som vägledning men behöver givetvis anpassas till förhållandena i det aktuella området. Det är viktigt att påbörja en dialog med berörda fastighetsägare i ett tidigt skede, innan kommunens tjänstemän kommit fram till en bestämd uppfattning om vilka lösningar som är mest lämpliga. Fastighetsägarnas intresse, engagemang och egna uppfattningar om situationen är ett viktigt underlag för att bedöma behov och möjligheter, och kan därmed påverka klassningen av ett område. Figur 2. Indelning i fem områdestyper utifrån behov och möjligheter. Typ 1 Områden med behov enligt LAV 6 Områden där det enligt lagen om allmänna vattentjänster 6 med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang. I dessa områden kan inte en långsiktigt hållbar VA-försörjning ordnas genom enskilda anläggningar eller lokala gemensamma anläggningar. Handlingsplan: Här finns det inga alternativ. Oberoende av möjligheterna är kommunen skyldig att inrätta verksamhetsområde för vatten och/eller avlopp och se till att behovet tillgodoses genom en allmän anläggning. Beslut om verksamhetsområde ska fattas och en allmän VA-anläggning byggas med eller utan anslutning till den befintliga VA-anläggningen. En nära dialog bör föras med berörda fastighetsägare för att underlätta för dem och skapa så goda förutsättningar som möjligt för utbyggnaden. I VA-Forsk Rapport 1997:2 Aktivt stöd till fastighetsägare vid nybyggnad av VA-nät ges exempel på åtgärder som kan bidra till att underlätta arbetet, både för kommunen och för fastighetsägarna. Om särtaxa (se avsnittet Principer för finansiering av utbyggnad nedan) kan bli aktuellt, ska berörda fastighetsägare förvarnas om detta i så tidigt skede som möjligt. Området identifieras i VA-planen som område av typ 1. 40(56)

104 Översiktsplan bilaga 2 antagande Dialog med fastighetsägaren. Utredning om teknisk lösning, kostnader och tidsplan. Beslut i kommunfullmäktige om verksamhetsområde och eventuell särtaxa. Beslut om budget. Genomförande enligt berörda förvaltningars rutiner. Typ 2 Områden med stort behov och vissa möjligheter Områden där det finns ett stort behov av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning och där det finns vissa möjligheter att ansluta fastigheterna till den befintliga VA-anläggningen. Hit hör också områden med planer på exploatering eller utveckling av befintliga bebyggelseområden, som kan ge möjligheter till gemensamma anläggningar som i sin tur ansluts till den allmänna VA-anläggningen. Anslutning kan ske genom avtal eller utvidgning av verksamhetsområde. Handlingsplan: Det är viktigt att kunna ta ställning till om området inom VA-planens tidshorisont ska anslutas till den befintliga VA-anläggningen. Som underlag görs en utredning om teknisk lösning, kostnader och tidplan både för anslutning och för andra alternativ. Berörda fastighetsägares synpunkter är en viktig del av underlaget. Alternativet att inrätta ett nytt verksamhetsområde utan anslutning till den befintliga VAanläggningen bör undvikas. Om möjlighet till anslutning saknas förs området till typ 3. Om särtaxa kan bli aktuellt vid anslutning med verksamhetsområde ska fastighetsägarna förvarnas om detta i så tidigt skede som möjligt. Området identifieras i VA-planen som område typ 2. Dialog med fastighetsägare. Utredning av teknisk lösning, kostnader, organisation och tidsplan för anslutning respektive lokala lösningar. Ställningstagande för anslutning med verksamhetsområdet, anslutning med avtal eller lokala lösningar. Vid anslutning med verksamhetsområdet, följ handlingsplan för område typ 1. Vid anslutning med avtal tecknas avtalet med fastighetsägaren alternativt samfällighetsföreningen. Vid avtalsanslutningen med samfällighetsförening erbjuder kommunen stöd och rådgivning till fastighetsägarna i utrednings- och planeringsskedet. Vid lokala lösningar klassas området som typ 3 Vid tillståndsprövning för enskilda anläggningar tillämpas särskilda bedömningsgrunder för typ 2- och typ 3-områden. Typ 3 Områden med stort behov och små möjligheter Områden där det finns ett stort behov av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning men där anslutning till den befintliga VA-anläggningen inte bedöms vara realistisk inom VA-planens tidshorisont. Handlingsplan: Alternativet måste i dessa områden utredas med fokus på lokala VA-lösningar i form av gemensamma anläggningar. Dialog förs med berörda fastighetsägare, där de erbjuds stöd i form av rådgivning och hjälp till inbördes samordning. Om VA-situationen inte kan ordnas med en hållbar lösning finns risk att området utvecklas till typ 1. Området identifieras i VA-planen som område typ 3. Dialog med fastighetsägare. Utredning om teknisk lösning, kostnader, organisation och tidsplan för gemensam VA-lösning. Rådgivning och stöd till berörda fastighetsägare under utrednings- och planeringsskedet. Vid tillståndsprövning för enskilda anläggningar tillämpas särskilda bedömningsgrunder för typ 2- och typ 3-områden. Kontinuerlig uppföljning i kommunens VA-planeringsgrupp för att uppmärksamma om området 41(56)

105 Översiktsplan bilaga 2 antagande utvecklats i riktning mot typ 1. Typ 4 Områden med stora möjligheter till anslutning Område nära den befintliga VA-anläggningen eller nära överföringsledningar, där det finns möjlighet till anslutning utan större investeringar. Behovet av åtgärder varierar från obefintliga till stora. För enstaka fastigheter som haft behov har som regel anslutning redan skett. För grupper av fastigheter behöver dock anslutningen samordnas. Handlingsplan: Planering sker för att ansluta enstaka fastigheter eller grupper av fastigheter, där det finns behov. Det sker i normalfallet genom utvidgning av verksamhetsområdet men kan också ske genom avtal. För dessa områden förutsätts att särtaxa inte är aktuell. Området identifieras i VA-planen som ett område typ 4. För grupper av fastigheter med behov av åtgärder för VA-försörjning förs dialog med berörda fastighetsägare. Utredning om kostnader, tidsplan och behov av samordning med fler fastigheter. För övriga fastigheter avvaktas förfrågan från fastighetsägare om anslutning. Vid anslutning följ handlingsplan för område typ 1. Typ 5 Områden med litet behov Områden där det inte finns behov av åtgärder för VA-försörjningen eller där åtgärder inom en eller ett fåtal fastigheter är tillräckligt. Handlingsplan: Här sker planering för fortsatt försörjning genom enskilda VA-anläggningar och en fungerande tillsyn. Beredskap för att identifiera områden med risk för VA-problem. Årlig genomgång av eventuella förändringar på behovet. Om områden med stort behov identifieras klassas de till respektive typområde (2-3). 2.2 Utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen Val av organisation och VA-teknisk lösning Det är viktigt att klargöra skillnaden mellan att utvidga verksamhetsområdet för den allmänna VAanläggningen och att fysiskt ansluta vissa fastigheter till den befintliga allmänna VA-anläggningen. För områden typ 1, där det finns behov av VA-försörjning i ett större sammanhang enligt LAV 6, har kommunen inte något val. Om det inte är tekniskt och ekonomiskt rimligt att ansluta fastigheterna till den befintliga VA-anläggningen, ska kommunen ändå inrätta ett verksamhetsområde och tillskapa en lokal allmän VA-anläggning i området. Om en anslutning till den befintliga VA-anläggningen bedöms vara den bästa lösningen, kan detta tillämpas även för andra områden än typ 1. Normalt är det lämpligt att kommunen utvidgar VAverksamhetsområdet, men i vissa fall kan det vara aktuellt att ansluta fastigheter individuellt eller gruppvis med avtal. Villkoren för sådana avtal regleras inte i Vattentjänstlagen och ingår inte heller i kommunens VA-taxa. Förslag till standardavtal finns i Svenskt Vattens publikation P89 Avtalsförslag inom VA-områden. Kommunen bör upprätta egna standardavtal för detta. Principer för finansiering av utbyggnad Utbyggnad av verksamhetsområdet finansieras av VA-kollektivet. Anläggningsavgiften ska i normalfallet täcka de genomsnittliga investeringskostnaderna för att ansluta en ny fastighet samt lämna ett rimligt bidrag till tidigare gjorda investeringar, som är en förutsättning för den nya anslutningen. Vad som är ett rimligt bidrag kan vara svårt att bedöma och varierar beroende på fastighetens läge och tiden som gått sedan de tidigare investeringarna gjordes. 42(56)

106 Översiktsplan bilaga 2 antagande Anläggningsavgifterna i Degerfors kommun är låga och bedöms inte lämna något bidrag till tidigare gjorda investeringar. De täcker på sin höjd kostnaderna vid utbyggnad i närheten av den befintliga VAanläggningen. Anläggningsavgiften för bostadsfastigheter består av: Servisavgift Förbindelsepunktsavgift Tomtyteavgift Bostadsenhetsavgift Enligt Vattentjänstlagen 31 ska hänsyn tas till stora skillnader i kostnader när avgiften bestäms för fastigheterna i ett område: Om vattentjänsterna för en viss eller vissa fastighet/er på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet, skall avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna. I Degerfors är detta aktuellt vid utbyggnad som innebär stora investeringar i överföringsledningar på grund av avståndet till den befintliga VA-anläggningen. För att genomföra utbyggnader enligt VA-planen kan det i framtiden bli nödvändigt att göra större investeringar per fastighet och därmed kan en ännu högre anläggningsavgift vara motiverad. En anläggningsavgift i intervallet % högre än normaltaxan kan för många fastighetsägare uppfattas som hög men är ändå måttlig i förhållande till vad som förekommer i andra kommuner där utbyggnad med långa överföringsledningar är vanligt. Om tillämpning av särtaxa blir vanligt bör en höjning av normaltaxan övervägas, eftersom den då inte längre är representativ för kommunen. Detta skulle medföra att skillnaden mellan normaltaxa och särtaxa skulle minska. Vid anslutning av en fastighet eller en gemensam anläggning utanför verksamhetsområdet kan inte kommunens VA-taxa tillämpas. Avgiften regleras i avtal och ska bestämmas utifrån samma principer som anläggningsavgiften i VA-taxan. Hänsyn ska tas till att kommunen har lägre investeringskostnader i de fall det lokala ledningsnätet byggs ut av en samfällighetsförening. Ett visst bidrag till kommunens tidigare investeringar är dock rimligt. Avgiften bör inte vara lägre än bostadsenhetsavgiften, som återspeglar nyttan av att ha tillgång till den allmänna VA-anläggningen. VA-försörjning i avvaktan på utbyggnad av allmän eller gemensam anläggning I områden där planering för gemensamma VA-lösningar har påbörjats tillåts inga nya enskilda lösningar som kan påverka framtida möjligheter för hela området att lösa sina vatten- och avloppsfrågor på ett långsiktigt hållbart sätt. I avvaktan på gemensam lösning hänvisas därför till enklare VA-lösningar i form av torrtoalett och avsaknad av indraget vatten. 2.3 Enskilda anläggningar För områden där anslutning inte är möjlig till en rimlig kostnad under planeringshorisonten och där det inte finns behov av vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang enligt lagen om allmänna vattentjänster 6, kommer VA-försörjningen även fortsättningsvis att ske genom enskilda VAanläggningar. Tillstånd för enskilda anläggningar Bygg- och miljönämndens uppgift som tillståndsmyndighet är att pröva ansökningar om tillstånd till enskilda avloppsanläggningar enligt miljöbalkens regler. Avloppslösningar ska långsiktigt ge en god rening av näringsämnen, syretärande ämnen och smittämnen. Avloppen får inte förorena nuvarande dricksvattentäkter eller vattenresurser som kan täcka kommande behov av dricksvatten. Det får inte förorena ytvatten och det får inte förorsaka andra olägenheter som t ex lukt. Enligt Naturvårdsverkets rekommendationer avseende bedömningsgrunder för skyddsnivåer ska hög skyddsnivå med avseende på fosfor tillämpas i större delen av den västra sidan av kommunen. Hög nivå för kväve ska gälla där det bedöms som tekniskt och ekonomiskt rimligt. Det kan t.ex. gälla 43(56)

107 Översiktsplan bilaga 2 antagande gemensamhetsanläggningar i tätbebyggda områden. Hög skyddsnivå för hälsoskyddet ska gälla om avloppsvattnet kan befaras påverka vattenkvalitén i badvatten och vattentäkter. Vid bygg- och miljönämndens prövning ska vägas in inte bara den enskilda fastighetens möjlighet att lösa sina vatten- och avloppsfrågor utan även hur en sådan lösning kan påverka hela områdets möjligheter att lösa dessa frågor på ett långsiktigt hållbart sätt. Där det bedöms finnas risk för förorening av dricksvatten eller andra miljö- och hälsoproblem tillåts inga nya enskilda avlopp. Enskilda vattentäkter är inte tillstånds- eller anmälningspliktiga. Särskilda bedömningsgrunder för typ 2- och typ 3-områden som inte ska anslutas till den allmänna va-anläggningen Inom områden med tätare bebyggelse är det svårt att erhålla de skyddsavstånd mellan avloppsanläggningar och vattentäkter som krävs för att undvika förorening av dricksvatten. För en bedömning av vilka skyddsavstånd som krävs behövs detaljerad information om hur mark- och grundvattenförhållandena ser ut i området. Denna information finns inte hos bygg- och miljönämnden och ett sådant underlag skulle krävas av den sökande i ett tillståndsärende. Expertis kan därmed behöva anlitas av den sökande för att göra hydrogeologisk utredning. Vid tillståndsprövning för enskild anläggning ska bedömningen grundas på en helhetssyn avseende hela området, dvs. inte enbart utifrån den enskilda fastigheten utan även avseende konsekvenserna för hela områdets framtida möjligheter att lösa vatten- och avloppsfrågor på ett långsiktigt hållbart sätt. Där det bedöms finnas risk för t ex förorening av dricksvatten eller där enskilda lösningar kan hindra framtida möjligheter för hela området att lösa sina vatten- och avloppsfrågor på ett långsiktigt hållbart sätt kan ansökan om enskilt avlopp avslås. Dessa bedömningsgrunder är till för att förhindra att ett område utvecklas till områdestyp 1 (områden med behov enligt lagen om allmänna vattentjänster 6 ). Kraven kan medföra att en gemensam VA-lösning i många fall är ett nödvändigt alternativ till en anläggning för varje fastighet Tillsyn samt åtgärder vid bristfälliga enskilda anläggningar Genom miljö- och byggnadsnämndens tillsyn kan utsläpp av avloppsvatten förbjudas om reningen i de enskilda avloppsanläggningarna inte uppnår dagens krav eller om det finns risker för människor hälsa eller miljön. Områden med risk för VA-problem Förvaltningarna samarbetar i kommunens VA-grupp som består av representanter från miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen och tekniska kontoret. Inkomna VA-ärenden där risk för VA-problem kan uppstå diskuteras löpande. Respektive förvaltning ska uppmärksamma utvecklingen inom sitt ansvarsområde för att i god tid identifiera eventuella problemområden för hantering i VA-gruppen. 44(56)

108 Översiktsplan bilaga 2 antagande 3. Planering för gemensamma VA-anläggningar 3.1 Allmänna förutsättningar Med en gemensam VA-lösning avses enskild anläggning som försörjer ett flertal fastigheter inom ett område, alternativt ett antal hus inom en och samma fastighet t ex fritidshus på ofri grund. En gemensam VA-lösning ska vara långsiktigt hållbar, både socialt, ekonomiskt och miljömässigt, samt i ett tekniskt och organisatoriskt/juridiskt perspektiv. När det är fråga om en anläggning som är gemensam för ett större antal fastigheter är det lämpligast att bilda en gemensamhetsanläggning. Det finns andra möjligheter, t ex ekonomisk förening, men de ger inte samma fastighetsrättsliga och ekonomiska fördelar och långsiktighet. En viktig förutsättning är att det finns en grupp fastighetsägare som är intresserade, drivande och kan ta ansvar för det inledande arbetet med att utreda en lämplig VA-lösning. Bygg- och miljönämnden kan inte förelägga fastighetsägarna i ett område att bilda en gemensamhetsanläggning för avloppet även om det bedöms finnas behov av detta. Miljöbalkens regler stödjer inte detta. En annan förutsättning är att det är ekonomiskt fördelaktigt med en gemensam VA-lösning, jämfört med alternativen dvs. kommunalt verksamhetsområde med eventuell särtaxa eller helt enskild anläggning. Även andra incitament påverkar fastighetsägarnas intresse, t ex planläggning och ökad byggrätt. När det är fråga om en gemensam VA-lösning inom en och samma fastighet med flera byggnader är det tekniska utförandet detsamma, men de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna är annorlunda. Bl. a. är en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen inte tillämpbar. Tekniska förutsättningar Den gemensamma anläggningen består av ett lokalt ledningsnät inom området, som ansluts till respektive fastighet eller byggnad samt anslutning för vattenförsörjning och avloppshantering. Anläggningen kan inkludera såväl vattentäkt som reningsanläggning, men det lokala nätet kan också anslutas till en annan anläggning för vattenförsörjning och/eller avloppsrening, t ex den kommunala anläggningen genom avtal. Det måste utredas vilka tekniska lösningar som är möjliga utifrån områdets läge och de naturgivna och miljömässiga förutsättningarna, samt vilken som är mest hållbar tekniskt och ekonomiskt. Dimensioneringen bör beräknas efter framtida behov. Om man på sikt ser ett alternativ med ett kommunalt övertagande av anläggningen bör kommunens krav på standard och utförande uppfyllas redan från början. Vid en anslutning genom avtal till det kommunala nätet för vatten och/eller avlopp krävs en överföreningsledning och det är viktigt att det tydligt framgår vad som ingår i den enskilda anläggningen och vad som ingår i den allmänna. 3.2 Gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp Organisatoriska förutsättningar En gemensamhetsanläggning (GA) bildas genom lantmäteriförrättning enligt anläggningslagen. Därigenom finns ett tydligt regelverk för bildande, deltagande, fördelning av kostnader samt för ändrade förhållanden. Vid anläggningsförrättningen fastställs bl. a följande: Anläggningens ändamål, omfattning och utrymme. Det är av vikt att avgränsningen mellan vad som ingår i gemensamhetsanläggningen och vad som tillhör den enskilda fastighetsägaren är tydlig. Det bör också anges om det ska vara förenligt med ändamålet att ingå avtal med kommunen om anslutning till den allmänna VA-anläggningen. Upplåtelse av mark för anläggningen ingår i beslutet. Vilka fastigheter som ska delta i gemensamhetsanläggningen. Deltagandet är fastighetsrättsligt kopplat till fastigheten, oberoende av ägarförhållande och sker i enlighet med det villkor anläggningslagen 45(56)

109 Översiktsplan bilaga 2 antagande anger. Ett deltagande i gemensamhetsanläggningen förutsätts i första hand ske på frivillig grund. Vissa förutsättningar kan dock ge möjlighet att besluta om deltagande mot fastighetsägarens vilja. Hantering av ändrade förhållanden. Vilka ändringar av andelstal samt inträde för ytterligare fastigheter som ska hanteras inom föreningen genom överenskommelser, utan förrättning. Även förvaltningen regleras i lag genom lagen om förvaltning av samfälligheter. I samband med bildande av GA bildas även samfällighetsföreningen. I många fall finns redan en samfällighetsförening i området, som t ex förvaltar vägar mm i området. Den befintliga föreningen kan förvalta även gemensamhetsanläggning för en gemensam VA-anläggning. Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna är beroende av kostnaderna för utförande och drift, och hur de kan finansieras. Vid anläggningsförrättningen fastställs bl. a följande: Fördelning av kostnader, andelstal för utförande Med hänsyn till fastighetens nytta av anläggningen. Fördelning av kostnader, andelstal för drift. Med hänsyn till fastighetens användning av anläggningen Om att kostnaderna för drift i första hand ska fördelas genom uttag av brukningsavgifter. En förutsättning är då att det finns en mätare vid varje fastighet. Principer för inträdesavgift för nytillkommande fastigheter. Eventuell avsättning till underhållsfond Kostnaderna för anläggningens utförande finansieras genom att samfällighetsföreningen uttaxerar medel från medlemmarna i enlighet med fastställda andelstal. Föreningen kan även finansiera utbyggnaden helt eller delvis genom lånade medel. En samfällighetsförening har särskild förmånsrätt på fordran på belopp som uttaxerats. Till följd av förmånsrätten kan en samfällighetsförening uppta lån utan särskild säkerhet. Fastighet som ansluter sig vid ett senare tillfälle får betala en inträdes-/anslutningsavgift som motsvarar fastighetens andel av kostnaderna för anläggningens utförande. När ytterligare fastigheter ansluter sig kan låneskulden successivt amorteras. Till kostnaderna för utförande räknas själva utbyggnaden av anläggningen, inkl projektering, upphandling, bygg- och projektledning samt eventuell ersättning för upplåtelse av mark. Vid anslutning till den kommunala VA-anläggningen tillkommer anläggningsavgift och eventuell kostnad för överföringsledning. Därutöver tillkommer förrättningskostnaderna som ska fördelas mellan de deltagande fastigheterna efter vad som är skäligt. Fördelningen bestäms vid förrättningen, av lantmäterimyndigheten eller enligt överenskommelse mellan fastighetsägarna. Förrättningskostnaderna kan minimeras genom förberedelser och överenskommelser. Kostnaderna för drift och underhåll finansieras via uttaxering från medlemmarna enligt fastställt andelstal för anläggningens drift och/eller genom uttag av avgifter för anläggningens utnyttjande. Driftskostnaderna består av administration, förbrukning, löpande underhåll, förnyelse av anläggningen mm. Vid anslutning till den allmänna anläggningen betalas brukningsavgifter enligt avtal med kommunen. Samtliga kostnader ska beräknas utifrån förutsättningen att alla fastigheter deltar i gemensamhetsanläggningen. Utifrån det beräknas sedan hur finansieringen ska ske över tiden fördelat på lån och uttaxering från deltagande fastigheter, samt nivån på inträdesavgift för senare anslutningar. Kostnaden per fastighet vid 100 % anslutning jämförs med kostnaden för alternativ VA-försörjning. Den ekonomiska brytpunkten mellan antal anslutna respektive anläggnings- och driftskostnader är avgörande för genomförbarheten. 46(56)

110 Översiktsplan bilaga 2 antagande 3.3 Gemensam anläggning för bebyggelse inom en fastighet Organisatoriska förutsättningar När det är fråga om en fastighet med flera byggnader på ofri grund kan fastighetsägaren (en eller flera personer, eller en förening) ansvara för utbyggnad av VA-anläggning och VA-försörjningen inom fastigheten. Anläggningen blir då fast egendom som tillbehör till fastigheten och är helt och hållet fastighetsägarens ansvar och egendom. En gemensam VA-anläggning kan även ordnas av en sammanslutning av arrendatorerna inom fastigheten. Sammanslutningen kan organiseras som en ekonomisk förening och deltagandet sker helt på frivillig grund. Medlemmar i den ekonomiska föreningen är arrendatorerna, dvs. någon koppling till arrendestället kan inte göras. Medlemmarna fattar beslut om bildande, antar stadgar och väljer en styrelse som företräder föreningen mot tredje man. Anläggningen kommer i detta fall att ägas av den ekonomiska föreningen, och rättigheten att anlägga ett ledningsnät m.m. inom fastigheten kan endast utgöra en nyttjanderätt enligt avtal med fastighetsägaren. Ekonomiska förutsättningar I det fall fastighetsägaren ansvarar för utbyggnad och drift av den gemensamma VA-anläggningen ansvarar denne för finansieringen och får sedan i andra hand ta ut avgifter från arrendatorerna. Avgiften för anslutning till anläggningen kan utgöra del av arrendeavgiften, eller utgöra ett separat avtal om nyttjande. Ett alternativ kan vara en pantlösning. Den som arrenderar betalar en insats och får tillbaka insatsen vid eventuellt ägarbyte. Avgiftens storlek är beroende av kostnaderna, avskrivningstiden och fastighetsägarens möjligheter till finansiering av investeringen. Brukningsavgifter kan ingå eller debiteras separat beroende på hur anläggningen och avtalet utformas. Om en ekonomisk förening bildas är det föreningens medlemmar som beslutar om fördelning av kostnader, insatser och brukningsavgifter. Insatser och finansiering över tiden etc. kan beräknas på motsvarande sätt som för gemensamhetsanläggningar. Föreningen är en juridisk person som kan ingå avtal och ta lån. Det kan dock vara svårigheter att uppta lån eftersom medlemmarna inte är personligt betalningsansvariga för föreningens skulder, utöver insatsen, och kan därmed få problem att ställa säkerhet för lånet. 3.4 Kommunalt stöd för gemensamma VA-lösningar I områden där en gemensam VA-lösning kan vara ett långsiktigt hållbart alternativ erbjuder kommunen stöd och rådgivning till berörda fastighetsägare under utrednings- och planeringsskedet i enlighet med kommunens VA-policy Stödet kan omfatta: Övergripande teknisk bedömning Övergripande kostnadsberäkning Information Löpande rådgivning efter behov. Kommunens insatser finansieras via VA-verksamheten för områdestyp 1, 2 och 4. För områdestyp 3 och 5 finansieras kommunens insatser genom skattemedel eller externa bidrag. Fastighetsägarna i ett område bildar en arbetsgrupp och utser kontaktpersoner, och kontaktar kommunens VA-grupp för att komma igång med processen. 47(56)

111 Översiktsplan bilaga 2 antagande 4. Planeringsstrategi 4.1 Delplan 1 - Plan för den allmänna VA-anläggningen Degerfors vattenreningsverk och vattentäkt Utvecklingen av Degerfors vattenverk baseras till stor utsträckning på myndigheters krav som ställs av länsstyrelsen som är tillståndsmyndighet och förändrade branschnormer. Degernäs vattentäkt klarar ett ökat uttag. Vilket lämnar utrymme för att kunna leverera nödvatten till Karlskoga samt dagligt vatten till Karlskoga lasarett liksom försörjning av Svartå. Inventering av avloppsanläggningar kring den tertiära zonen av Degernäs vattentäkt kommer att utföras för att säkerställa en fortsatt god vattenkvalité. Svartå vattenreningsverk och vattentäkt Det finns starka skäl för att avveckla Svartås vattenreningsverk och vattentäkt i framtiden. Dels för att säkerställa dricksvattenkvalitén och kvantiteten då Guldsmedsbodas vattentäkt löper risk att förorenas och sina och dels för att minska underhållet på det kommunala VA-nätet. Längs ledningen kommer även ett antal områden kunna förses med kommunalt VA. Åtorp vattenreningsverk och vattentäkt Fungerar tillfredsställande. Dagvatten I samband med nya planer och lokalt omhändertagande av dagvatten bör skapandet av våtmarker övervägas. Frågan bör även aktualiseras i samband med prövning av avloppsanläggningar. Finansieringen av ett sådant projekt kommer troligtvis att till viss del kunna täckas av LOVA-bidrag. Våtmarkerna bör utformas på samma sätt som våtmarker som anläggs för fosforrening. Det nederbördsrikare klimat Sverige förutspås få i och med den globala uppvärmningen kan sannolikt också bidra till att extremflöden blir vanligare och högre framöver. En rätt anlagd våtmark kan fånga upp vatten under höga flöden och läcka ut det till omgivningarna under torrperioder. 4.2 Delplan 2 - Utbyggnad av det kommunala verksamhetsområdet Principer för finansiering av utbyggnad För att åstadkomma den för miljön och hälsan mest hållbara VA-lösningen är kommunens ambition att bygga ut kommunalt VA för att möjliggöra anslutning av de högst prioriterade områdena. Det innefattar de områden som har som har störst behov av att lösa sin VA-situation enligt gjord behovsanalys samt de områden som gynnar befolkningsutvecklingen, d.v.s. de som ligger nära kommunala verksamhetsområden idag. Arbetet med att bygga ut det kommunala verksamhetsområdet kommer att finansieras av VA-kollektivet. Områdena kommer att betas av etappvis under en längre tid där intäkterna från föregående etapp finansierar nästkommande. Utöver utbyggnad av kommunalt VA enligt VA-planen kan fler områden bli aktuella för kommunalt VA fram till år 2030, bland annat de exploateringsområden där detaljplanering med kommunalt VA pågår. Kommunen kommer att samarbeta över kommungränserna där det kan bli aktuellt Plan för utbyggnad av det kommunala verksamhetsområdet Etapp 1. Vatten till Svartå, Ölsboda och Skäggebol samt avlopp till Solberga Om Svartå vattenreningsverk och vattentäkt avvecklas kommer orten att byggas in i det kommunala verksamhetsområdet. Det gör det även möjligt att erbjuda boende i Ölsboda och Skäggebol att kopplas till det kommunala nätet. Till att börja med innebär det anslutning med vatten till Svartå, Ölsboda och Skäggebol. Praktiskt skulle det innebära att ledningen dras söderut längs väg 205 till Ölsboda för att sedan dras ut i Stor-Björken och över till Skäggebol. Här ifrån skall ledningen fortsätta i Stor-Björken tills den når Svartå. Avloppsledningar 48(56)

112 Översiktsplan bilaga 2 antagande läggs med och Solberga som redan har kommunalt vatten ansluts till avloppet redan i denna etapp. Karta Solberga sidan 54. Etapp 2 Ängebäck väster om järnvägen Området väster om järnvägen ansluts till det kommunala nätet. Karta sidan 55. Etapp 3 Norra Strömtorp Området fram till bäcken kommer att anslutas till det kommunala nätet. Karta se sidan 56. Etapp 4 Avlopp Svartå, Ölsboda och Skäggebol Anslutning även med avlopp Presumtiva områden för utbyggnad av verksamhetsområdet. Östra Möckeln, Till Knutsbol från Duvedalen Goda förutsättningar finns för att bygga ut ledningsnätet vidare längs Östra Möckelnstranden. Sedan år 2000 finns kommunalt VA draget fram till Duvedalen. Mobråten VA finns fram till Sävsjöbäcken. Det finns möjlighet att fortsätta söderut. 4.3 Delplan 3 - Handlingsplan i väntan på VA-utbyggnad Planen för det kommunala verksamhetsområdet är väl utstakat däremot är inte tidsramen stor. Det medför att endast akuta åtgärder vidtas inom de områden som i framtiden kommer att inkluderas i det kommunala verksamhetsområdet. Inom detta område tillåts inga nya enskilda lösningar som kan påverka framtida möjligheter för hela området att lösa sina vatten- och avloppsfrågor på ett långsiktigt och hållbart sätt. Vilka åtgärder som krävs är avhängt på den förväntade tidsramen inom vilken det kommunala verksamhetsområdet kommer att byggas ut. I dagsläge ställs det krav på att enskilda avlopp åtgärdas inom något specifikt tidsspann. Akuta fall där det föreligger fara för människor hälsa och miljön ställs krav på åtgärder snarast. VA-anläggningen ska vara utförd enligt dagens krav. Rör det sig om mindre tidsramar kan åtgärderna bli mindre omfattande. Bedömningen görs från fall till och hänsyn tas till i vilket skick anläggningen är, recipienten och skyddsnivån i området. I dagsläget finns det inga områden eller fastigheter i Degerfors kommun som innefattas i denna kategori. 4.4 Delplan 4 - Handlingsplan för enskild VA-försörjning som inte kommer att anslutas till den allmänna VA-anläggningen För områden där anslutning inte är möjlig till en rimlig kostnad under planeringshorisonten och där det inte finns behov av vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang enligt lagen om allmänna vattentjänster 6, kommer VA-försörjningen även fortsättningsvis att ske genom enskilda VAanläggningar. Alla enskilda VA-anläggningar skall följa miljöbalkens riktlinjer och ytterligare bedömningar skall göras för områdets skyddsnivå i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter för bedömningar av skyddsnivå för fosfor. Samtliga anläggningar inom de områden med hög skyddsnivå skall inventeras och krav skall ställas på dem som inte följer miljöbalkens riktlinjer. Arbetet kommer att ske i projektform. På längre sikt bör samtliga enskilda anläggningar i kommunen inventeras och krav skall ställas på de som inte följer miljöbalken krav. 49(56)

113 Översiktsplan bilaga 2 antagande 5. Enskilda avlopp 5.1 Tillstånd för enskilda anläggningar Bygg- och miljönämndens uppgift som tillståndsmyndighet är att pröva ansökningar om tillstånd till enskilda avloppsanläggningar enligt miljöbalkens regler. Avloppslösningar ska långsiktigt ge en god rening av näringsämnen, syretärande ämnen och smittämnen. Avloppen får inte förorena nuvarande dricksvattentäkter eller vattenresurser som kan täcka kommande behov av dricksvatten. Det får inte förorena ytvatten och det får inte förorsaka andra olägenheter som t ex lukt. Enligt Naturvårdsverkets rekommendationer avseende bedömningsgrunder för skyddsnivåer ska hög skyddsnivå med avseende på fosfor tillämpas i större delen av den västra sidan av kommunen. Hög nivå för kväve ska gälla där det bedöms som tekniskt och ekonomiskt rimligt. Det kan t.ex. gälla gemensamhetsanläggningar i tätbebyggda områden. Hög skyddsnivå för hälsoskyddet ska gälla om avloppsvattnet kan befaras påverka vattenkvalitén i badvatten och vattentäkter. Vid bygg- och miljönämndens prövning ska vägas in inte bara den enskilda fastighetens möjlighet att lösa sina vatten- och avloppsfrågor utan även hur en sådan lösning kan påverka hela områdets möjligheter att lösa dessa frågor på ett långsiktigt hållbart sätt. Där det bedöms finnas risk för förorening av dricksvatten eller andra miljö- och hälsoproblem tillåts inga nya enskilda avlopp. Huruvida VA-försörjningen skall lösas enskilt eller med gemensamhetsanläggningar kommer miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen att bedöma i varje enskilt fall. Uppgradering av befintliga och även utbyggnad av nya gemensamhetsanläggningar möjliggör en snabbare utbyggnadstakt. Ska kommunen ansvara och bygga ut kommunalt VA till alla områden med behov kommer utbyggnadstiden att bli mycket lång. Den lösning man inom kommunen finner lämpligast med hänsyn för naturförutsättningarna är inom områden med hög skyddsnivå fosforfällor/minireningsverk med polersteg Tillsyn De områden som inte kommer att beröras av VA-utbyggnadsplanerna kommer även fortsättningsvis att ha kvar sin enskilda eller gemensamma VA-lösning. Här gäller det att se till att anläggningarna är i det skick att de uppfyller kraven som miljöbalken ställer och kommunen ska verka för större gemensamma anläggningar. Tillsyn av de enskilda avloppen kommer att ske i projektform där man främst utgår från områden med hög skyddsnivå. Här finns redan utpekade områden där åtgärder bör vidtas. Hittills har tillrinningsområdena kring Västersjön och Håkanbolbäcken inventerats. Resultatet från inventeringen pekar på att ungefär 1/3 av avloppen är undermåliga och krav har ställts på åtgärder. De områden som idag finns identifierade är främst: Tillrinningsområdet kring Östersjön ligger närmast i tid att inventera då även denna vattenförekomst har stora problem med övergödning. Ytterligare undersöks möjligheterna att anlägga våtmarker för fosforrening i inloppen till Västersjön för att minska näringsbelastningen i denna och nästkommande vatten Östersjön. Utöver den fosforrenande effekten av dessa våtmarker skulle de även ha en mycket positiv inverkan på biodiversiteten i området och återetableringen av våtmark i odlingslandskapet. Området runt Degernäs tertiära skyddszon. Degernäs vattentäkts tertiära skyddszon innefattar Möckelns södra del och landområdet vid Duvedalen. För att säkra vattentillgångarna i täkten bör enskilda avlopp längs Möckelns stränder inventeras och åtgärdas om sanitära problem föreligger. Se bilaga 1. 50(56)

114 Översiktsplan bilaga 2 antagande 5.2 Gemensamhetsanläggningar De icke kommunala gemensamhetsanläggningar som har ett vattenuttag på 10 m³/dag eller förser mer än 50 personer med vatten skall inventeras. Inventeringar kommer att visa vilken standard anläggningarna har och vilka som behöver vattenskyddsområde. Inventeringsarbetet kommer att ske i projektform. Något område kan även bli aktuellt att inkludera i det kommunala verksamhetsområdet. Utpekade områden för inventering är: Klippan Knutsbol Däldenäs Vårbo Forsnäs Ölsboda 51(56)

115 Översiktsplan bilaga 2 antagande 6. Miljökonsekvensbeskrivning - MKB En utveckling av det kommunala verksamhetsområdet kommer med största sannolikhet innebära miljövinningar. Bland annat är utvecklingen av VA-nätet starkt knutet till våra nationella miljömål och en VA-plan är ett steg på vägen för att kunna nå några av dessa innan Miljömålen Ingen övergödning Flera av de områden som finns med i VA-planen är belägna i närheten av vattenförekomster. Bland annat Strömtorp och Ängebäck som angränsar till Västersjön och Östersjön vilka båda är kraftigt övergödda. Genom att ta upp dessa i det kommunala verksamhetsområdet kommer näringsläckaget från dessa, i flera fall bristfälliga, avloppen minska mängden fosfor som når våra vatten. Levande sjöar och vattendrag I och med utbyggnaden av VA-nätet längs västra Möckelns strand kommer ett antal bostadshus och en större industri att kopplas på. Det kommer att innebära ett minskat näringsläckage till Möckeln. Samtidigt som näringsläckaget i området kommer att minska i takt med utbyggnaden av VA-nätet kommer planläggningen av nya fastigheter sannolikt i framtiden att innebära inskränkning av strandskyddet men konsekvenserna för djur- och växtlivet bedöms som ringa. God bebyggd miljö Då Degerfors reningsverk har en överkapacitet skulle hushållningen av vatten bli bättre. Dessutom säkerställs dricksvattenkvalitén. Giftfri miljö I och med att fler fastigheter ansluts till det kommunala VA-nätet kommer mängden hushållskemikalier och läkemedelsrester som når mark och vatten minska. Men även möjlig smittspridning från dåligt fungerande avlopp till vattenskyddsområdet i Möckeln. 6.2 Nollalternativ I miljöbalkens 6 kap. definieras nollalternativet för planer eller program som en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs. Nollalternativet innebär att kommunen inte genomför övergripande VA-planering under planperioden. Nollalternativet innebär att kommunens VA-utveckling saknar en dokumenterad och samlad riktning. Det blir svårare att främja en hållbar utveckling och utvecklingen av det kommunala verksamhetsområdet kan bli mer slumpartat. Fortsatt utveckling av VA-nätet utan en VA-plan kan även bli mer kostsam och tidskrävande för kommunen. Nollalternativet skulle också innebära ett fortsatt näringsläckage från enskilda avlopp till våra vattenförekomster samt en ökad risk för smittspridning till de kommunala vattentäkterna samt enskilda. 6.3 Alternativa utvecklingsmöjligheter Den enda alternativa utvecklingsmöjligheten vore en annan rangordning av de områden som innefattas i VA-planen. Den befintliga rangordningen är dock väl förankrad bland både politiker och tjänstemän avseende miljöaspekter liksom kommunens utvecklingsmöjligheter. 52(56)

116 Översiktsplan bilaga 2 antagande Bilaga 1 Degernäs skyddszonsindelningar 53(56)

117 Översiktsplan bilaga 2 antagande Bilaga 2 Plan för utbyggnad av det kommunala verksamhetsområdet Etapp 1 Solberga 54(56)

118 Översiktsplan bilaga 2 antagande Etapp 2 Ängebäck 55(56)

119 Översiktsplan bilaga 2 antagande Etapp 3 Norra Strömtorp 56(56)

120 KS / Bakgrund och nuläge Bilaga 1 till översiktsplan foto: Hans Bergh-Nilsson, Karlskoga kommun 2008 ANTAGANDEHANDLING KS/KF 1

121 Översiktsplan, bilaga 1 antagande Innehållsförteckning 1. Inledning Vad är en översiktsplan? Samarbete med Karlskoga kommun Vision Översiktsplanen läsanvisning Fördjupade översiktsplaner 5 2. Degerfors kommun Ursprung Läge Bebyggelsestruktur och gestaltning Landsbygden Centralorten Karaktär vad präglar kommunen Riksintressen Mellankommunala frågor 7 3. Utgångspunkter Internationella och nationella mål Hållbar utveckling Nationella och regionala miljömål Miljökvalitetsnormer Mänskliga rättigheter Tillgänglighet Jämställdhet Barn Folkhälsa Integration Regionala mål Omvärld Utveckling av det regionala samarbetet Befolkningsutveckling Boende Boendeutveckling Bostadsbebyggelse Boende på landsbygden/landsbygdsutveckling Fritidsboende Centralorten och strandskydd Näringsliv med handel och besöksnäring Näringsliv Industriområden Offentlig verksamhet som arbetsplats Näringsverksamhet utanför huvudtätorterna Jordbruk och djurhållning Skogsbruk Handel Utveckling av handel Hotell och restauranger Drivmedelsanläggningar Besöksnäring Turistisk infrastruktur 20 2

122 Översiktsplan, bilaga 1 antagande Destinationer naturupplevelser, kulturintressanta platser och aktiviteter Besöksmål Natur och vatten Geografi Naturreservat och andra skyddade områden Skogar Sjöar och vattendrag Odlingslandskapet Våtmarker Växt- och djurlivet Tätortsnära grönområden 26 Karta skyddsvärda områden 28 Karta värdefulla vatten och våtmarker Miljökvalitet Vatten Luft och klimat Mark och förorenade områden samt elektromagnetiska fält Buller och vibrationer Avfall Industri- och täktverksamhet 32 Karta grundvattenförekomster 33 Karta potentiellt förorenade områden 34 Karta potentiellt förorenade områden, Degerfors tätort Säkerhet, riskbedömningar och totalförsvar Beredskapshänsyn Räddningstjänst Skyddsavstånd kring anläggningar Trygg och säker kommun Totalförsvar Översvämningsrisker Ras- och skredrisker Kultur och fritid Kulturmiljö Kulturmiljövård Kulturmiljöområden av intresse Kulturinstitutioner Kulturens betydelse Platser och lokaler för kulturverksamhet Platser och lokaler för religiösa ceremonier eller motsvarande Fritid Fritidsanläggningar Friluftsområden, leder och spår Bad, båtliv och fiske Fritidsgårdar/mötesplatser Lekplatser 41 3

123 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 10. Utbildning och omsorg Ansvar för förskola, utbildning, vård och omsorg Förskola Grundskola Gymnasieskola och vuxenutbildning Högre utbildning Hälso- och sjukvård Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Äldreomsorg Specialboenden Trafik Trafikinfrastruktur Vägtrafik Genomfarter och större trafikleder Kommunens gatunät Farliga transporter på landsväg Gång-/cykelvägnät Busstrafik Järnvägstrafik Nationella och regionala bandelar Lokala bandelar Farliga transporter på järnväg Flygtrafik Båttrafik och hamnar 49 Karta trafik farligt gods Teknisk försörjning Huvudmannaskap och ägande Vatten- och avloppsverksamhet Dricksvattenhantering Avloppsvattenhantering Dagvattenhantering Energiförsörjning Fjärrvärme Elleveranser och elnät Gasutvinning Vindkraft Solenergi Gatubelysningsnät Renhållningsverksamhet Återvinning Tele- och bredbandskommunikation 54 4

124 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 1. Inledning 1.1 Vad är en översiktsplan? Hela avsnittet finns i huvuddokumentet. 1.2 Samarbete med Karlskoga kommun Hela avsnittet finns i huvuddokumentet. 1.3 Vision Hela avsnittet finns i huvuddokumentet. 1.4 Översiktsplanen - läsanvisningar Översiktsplanen består av ett huvuddokument med sammanfattande text, kartor och riktlinjer för framtiden markerade med i punktlistor. Samma rubriker med mer bakgrunds- och nulägesbeskrivningar samt kartor finns i bilaga 1 (detta dokument). Tanken är att man ska kunna läsa huvuddokumentet och enkelt gå till motsvarande kapitel/ avsnitt i bilaga 1 för att få en fördjupad beskrivning av området/ämnet. Bilaga 2 behandlar vatten och avlopp och bilaga 3 behandlar vindkraft. Bilaga 4 blir efter granskningen miljökonsekvensbeskrivningen eftersom landsbygdsutveckling i strandnära lägen utgått. Ändringar som gjorts i förslaget efter granskningen har markerats med ett streck i marginalen. Resten av avsnittet finns i huvuddokumentet. 1.5 Fördjupade översiktsplaner Hela avsnittet finns i huvuddokumentet. 5

125 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 2. Degerfors kommun 2.1 Ursprung Fornlämningar kring Möckeln visar att människor bott här under minst 8000 år. Den första bebyggelsen i kommunen utgjordes under tidig medeltid av fäbodar i Letälvens dalgång och utefter Skagerns strand. Degerfors har fått sitt namn efter den digra (d v s stora) forsen i Letälven. Degerforstrakten började befolkas på 1500-talet och hörde då till Karlskoga församling. På 1600-talet bildades Nysunds socken och kyrkan byggdes. Under senare hälften av 1600-talet anlades de första bruken och bruksepoken började. Tätorten Degerfors växte upp kring bruken. Från den senare delen av 1800-talet utvecklades bygden snabbt samtidigt som de små bruken slogs ut. Järnvägens utbyggnad var viktigt för utvecklingen av bruken i Degerfors och Svartå. Åtorp (Nysund) var centrum för handel och småindustri samt jordbruksbygderna i södra delen av Degerfors kommun. Mellan 1862 och 1924 var Karlskoga och Degerfors landsortskommun en gemensam kommun. År 1925 blev Degerfors egen kommun. Nysund var fortfarande en egen kommun och Svartåtrakten hörde till Kvistbro kommun. År 1951 fördes Nysund till den nybildade kommunen Svartå, som år 1967 slutligen anslöts till Degerfors kommun som då fick de gränser som gäller idag. Degerfors växte kraftigt från 1930-talet fram till slutet av 1970-talet. Därefter har kommunen tappat drygt 20 % av sin befolkning vilket präglat bygden och dess utveckling. 2.2 Läge Hela avsnittet finns i huvuddokumentet. 2.3 Bebyggelsestruktur och gestaltning Degerfors är centralorten i Degerfors kommun men här finns även två mindre tätorter, Svartå och Åtorp, med ca 600 respektive ca 300 invånare vardera Landsbygden Bebyggelsens utveckling är ofta knuten till vattendragen, vilket är vanligt i områden som präglats av bergsoch järnhanteringen och som kunnat växa fram tack vare områdets naturtillgångar i form av skog och vattenkraft, transportleder och närheten till Bergslagens rika malmfyndigheter. På landsbygden vittnar ännu de många bergsmans- och herrgårdarna om den rikedom som uppstått genom denna näring. Gårdarna är stora, ofta påbyggda till två våningar och påkostade. Landsbygden präglas därför av dessa stora hus, ofta glest liggande gårdar, vanligen lokaliserade till gränslandet mellan skog och öppen mark i dalgångarna. Här bör särskilt nämnas områdena längs sjö- och älvsystemen från Möckeln och längs Letälvsdalen till Skagern i söder. Bybildningar förekommer endast sparsamt. Under det senaste århundradet har denna bebyggelse kompletterats med många fritidshus som generellt ligger direkt intill eller mycket närmare nämnda sjöar och vattendrag. Senare års permanentning av fritidshus har inneburit att detta byggnadsbestånd blivit allt mer varierat Centralorten Bebyggelsestrukturen i tätorten är tämligen typisk för bruksorter där utbyggnad skett vartefter behov funnits och kan till viss del uppfattas som ostrukturerad men genom den styrning som bruksföretaget utövat har det även inneburit att många bebyggelseområden har en utpräglat planerad struktur och är mycket homogena. Samhället Degerfors har följt Järnverkets utveckling och har från den första bebyggelsen vid Bruket, öster om Letälven, främst vuxit norrut på västra sidan av älven. Vid Smältarbyggningen direkt intill järnverket fanns samhällets första centrum. Därefter blev Jannelundstorget en centralpunkt tills nuvarande 6

126 Översiktsplan, bilaga 1 antagande torget, Medborgarplatsen, etablerades på 1940-talet. Degerfors består i stor utsträckning av villaområden. Från det äldsta, Kanada, som började bebyggas redan i slutet av 1800-talet via exempelvis Bossåsen, Stora Valla och Karlshagen till det senaste sammanhängande området Östra Kvarnberget på 1980-talet. Strömtorps stationssamhälle växte upp runt järnvägsstationen som byggdes Fram till år 1900 hette stationen Carlskoga (i Karlskoga fanns hållplatsen Bregårdstorp). Strömtorp är idag en del av Degerfors samhälle. Degerfors är tämligen kuperat men inte i den utsträckningen att det påverkat bebyggelseutbredningen, undantaget Ramshöjden i norra delen av tätorten. Degerfors har sitt ursprung i industriområdet vid Järnverket. Inom och i anslutning till detta finns många intressanta byggnader och miljöer som starkt bidrar till ortens karaktär. 2.4 Karaktär vad präglar kommunen Degerfors är ett typiskt brukssamhälle med ursprung i järnhantering och metallbearbetning och med en helt dominerande arbetsgivare, Degerfors järnverk. Brukssamhället hade som ursprung en patriarkalisk struktur där bruksägarens bestämmanderätt sällan var ifrågasatt men där denne samtidigt förutsattes ta ett ansvar för hela samhället och vara garant för många av dess funktioner. Denna patriarkala anda ersattes så småningom med den starka sociala sammanhållning, gemenskapskänsla, som vi idag känner som bruksandan. Det var på många sätt enkelt att leva i brukssamhället, rollerna var tydliga och framtiden utstakad för de allra flesta. Olika samhällsfunktioner byggdes ut för att tillgodose de behov som fanns för att ha ett gott liv. Många bostadsområden byggdes och fler planerades för man räknade med att samhället skulle växa ytterligare. Brukssamhället var som ett tryggt folkhem i lokalformat. Bruksandan ger en tydlig identitet och förmedlar stolthet inom den egna gruppen, och behöver inte vara begränsande för öppenhet och nya sätt att tänka. Kommunen har dock tvingats genomgå en kraftig strukturomvandling där förändringar i omvärlden gjort att de företag som var grunden för ortens tillkomst och expansion inte längre kunde bära den rollen. Rent praktiskt har invånarna anpassat sig till nya krav och nya förhållanden. Mentalt lever dock bruksandan kvar liksom stoltheten, ofta i form av en stolt historia, idrottsframgångar och liknande. Det finns också en stolthet över att ha klarat en omfattande förändring. Rent intellektuellt pågår och har det pågått ett omställningsarbete under lång tid, framförallt inom näringslivet. Utmaningen för Degerfors ligger i att våga ta nya och oprövade vägar in i framtiden utan att förlora sin själ och stolthet. 2.5 Riksintressen Hela avsnittet finns i huvuddokumentet. 2.6 Mellankommunala frågor Hela avsnittet finns i huvuddokumentet. 7

127 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 3. Utgångspunkter 3.1 Internationella och nationella mål Översiktsplanen ska samordnas med internationella och nationella mål inom olika områden för att en hållbar utveckling ska uppnås i kommunen Hållbar utveckling Översiktsplanen ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle ekonomiskt, ekologiskt och socialt/kulturellt i enlighet med Plan- och bygglagens 1 kap. 1 dvs att med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Livskvalitet och hållbarhet är de övergripande målen när kommunen förändras, förnyas och utvecklas - en bärkraftig och hållbar kommun som fungerar bra ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt och där människor och människors aktiviteter står i centrum. Ett hållbart samhälle är robust, flexibelt och tål de ständiga förändringar som omvärlden utsätter det för. Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling och social/kulturell välfärd förenas med en god miljö. De tre perspektiven betraktas som likvärdiga, och hållbar utveckling uppstår i överlappningen dem emellan. Detta indikeras av det röda fältet i nedanstående figur. Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social/kulturell hållbarhet Ekologisk hållbarhet En ekologiskt hållbar utveckling handlar om att använda mark och vatten på ett sätt som stärker naturens bärkraft, skyddar vattnets kvalitet och utvecklar den biologiska mångfalden. Med andra ord en utveckling där vi förvaltar, nyttjar och skapar de natur- och kulturresurser som innebär en långsiktigt god livsmiljö. Ekonomisk hållbarhet En ekonomiskt hållbar utveckling innebär att den ekonomiska tillväxten är god, att företagen är konkurrenskraftiga och att de makroekonomiska förhållandena är stabila. Betydelsen av pålitlig teknisk infrastruktur och täta nät med god kapacitet för fysisk och elektronisk kommunikation samt god tillgång till utbildning och kompetensutveckling framhävs ofta som en viktig konkurrensfaktor. Social/kulturell hållbarhet En socialt hållbar utveckling innebär stabila sociala förhållanden med social rättvisa och kvinnors och mäns, barns såväl som vuxnas, hälsa i centrum. Det handlar således om hur ett bra vardagsliv kan skapas på de platser där invånarna bor. Kulturell hållbarhet handlar om respekt för kulturarvet och kulturmiljön. 8

128 Översiktsplan, bilaga 1 antagande Nationella och regionala miljömål Det övergripande målet till år 2025 är att till nästa generation kunna lämna över ett hållbart samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De 16 nationella miljömålen som riksdagen antagit är; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård*, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö*, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. (*Ej aktuella för Degerfors kommun.) Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har i samarbete med andra aktörer anpassat de nationella miljömålen till regional nivå för Örebro län Miljökvalitetsnormer För att komma till rätta med hälso- och miljöpåverkan från så kallade diffusa utsläpp infördes miljökvalitetsnormer med miljöbalken år Det gäller till exempel utsläpp från trafik och jordbruk. Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är att den tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Det finns idag miljökvalitetsnormer för luft, buller och vatten Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är en minimistandard för vilka rättigheter som gäller för alla. Följande grundläggande principer gäller enligt Förenta Nationernas (FN:s) allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (från 1948): Alla människor är lika i värde och rättigheter, dvs alla människors behov är lika viktiga Rättigheterna gäller alla människor, dvs oberoende av etnicitet, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, sexuell läggning, funktionsnedsättning, egendom, ålder, börd eller ställning i övrigt De mänskliga rättigheterna är universella De mänskliga rättigheterna är odelbara och inbördes beroende av varandra De rättigheter som inryms i förklaringen har senare förts in och vidareutvecklats i ett antal konventioner. Tillsammans utgör de ett universellt ramverk för arbetet med de mänskliga rätigheterna. Översiktsplanen är ett av kommunens mest övergripande och vägledande framtidsdokument och den ska genomsyras av jämlikhet och principerna för de mänskliga rättigheterna Tillgänglighet Förenta Nationerna (FN) antog 2006 Konventionen om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning. Denna undertecknades av Sverige 2008 (Agenda 50). Kommunens arbete med tillgänglighet utgår från konventionen. I översiktsplanearbetet läggs tonvikten på funktionsnedsättningar som kan påverkas genom fysisk planering. Fysisk tillgänglighet är en förutsättning för människors delaktighet i samhället. En otillgänglig omgivning inskränker rörligheten och valfriheten. Att inte kunna ta sig dit man vill därför att miljön inte är tillgänglig innebär att inte kunna bestämma över sin tillvaro vilket kan bidra till att skapa utanförskap, maktlöshet och ett praktiskt beroende av andra människor. Tillgänglighet kan delas upp i olika delar: Fysisk - att kunna ta sig fram i samhället utan att stoppas upp av fysiska hinder Psykisk att förstå, uppfatta och våga använda samhällets möjligheter Social att kunna träffa andra människor och delta i samhällets liv. Organisatorisk att ha tillgång till användbar information och service. Ekonomisk - att ha råd att använda lämpliga färdmedel Insatser ska göras för att öka tillgängligheten. 9

129 Översiktsplan, bilaga 1 antagande Jämställdhet Jämställdhet handlar om rättvisa och demokrati, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Alla ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. I samhällsplaneringen skapas förutsättningar för kvinnor och män att få en god boendemiljö och ett fungerande vardagsliv. Jämställdhet ska även kopplas till vardagslivsaktiviteter som sträcker sig långt utanför hemmet och in i den offentliga sfären. Speciellt viktiga områden är social infrastruktur, transporter, handel och trygghetsfrågor i det offentliga rummet, välkända områden för fysisk samhällsplanering. Många upplever otrygghet när de vistas utomhus under kvällar och nätter. För att inte i onödan skapa miljöer som upplevs otrygga och för att undan för undan förbättra befintliga miljöer ska ett jämställdhetsperspektiv finnas med vid all samhällsplanering Barn FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling Med barn avses varje människa som är under 18 år. Riksdagen har beslutat att barnkonventionen ska beaktas i samhällets alla verksamheter. Den ska stärka barnets värde och mänskliga rättigheter som samhällsmedborgare och brukare. Barn ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Det är de vuxnas ansvar att underlätta för barnen att delta och ha inflytande. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Barnen har enligt konventionen rätt till att få känna trygghet och att få växa upp i en god och stimulerande miljö. Det är även grunden till en socialt hållbar utveckling inom den fysiska planeringen. Det är särskilt viktigt att barn har inflytande och får vara delaktiga i den egna närmiljöns utformning då det gäller möjlighet till lek och fritidssysselsättningar. Barn och ungdomar är stora nyttjare av service i form av skolor, vård, kultur, infrastruktur (t ex bussar) m.m. och det är därför viktigt att ett barnperspektiv tillämpas när det planeras för utveckling av samhällsstrukturen, inte minst för att deras sociala liv ska fungera på ett bra sätt Folkhälsa Det övergripande nationella målet för folkhälsa är att: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden. Det övergripande målet är indelat i elva målområden. De fem områden som är mest relevanta för den fysiska samhällsplaneringen är: 1. delaktighet och inflytande i samhället, 2. ekonomiska och sociala förutsättningar, 3. barn och ungas uppväxtvillkor, 5. miljöer och produkter, och 9. ökad fysisk aktivitet. För individen är en meningsfull sysselsättning och upplevelse av delaktighet i samhället förutsättningar för ett gott liv. En god folkhälsa är av betydelse för den sociala dimensionen av hållbar utveckling men det är också ett sätt att uppnå de övriga dimensionerna av en hållbar utveckling. Den fysiska utomhusmiljöns utformning och tillgänglighet är viktig för att främja den fysiska aktiviteten. Detta är speciellt viktigt för äldre, barn och unga samt personer med funktionsnedsättning eftersom en hög tillgänglighet till en trygg och tilltalande miljö kan öka rörlighet och oberoende. En positiv trend är att cirka 60 procent av männen och kvinnorna i Degerfors anger att de är fysiskt aktiva minst tre timmar i veckan med måttligt ansträngande aktivitet. Personer med funktionsnedsättning är dock fysiskt aktiva i lägre utsträckning. En viktig aspekt är att bygga för ett jämlikt samhälle där medborgarna har goda förutsättningar till en god hälsa oavsett socioekonomisk status. Några områden i den fysiska planeringen som bedöms ha direkt påverkan på folkhälsan är närhet till naturen, kulturupplevelser, ökad dialog med medborgarna och upplevelse av trygghet. 10

130 Översiktsplan, bilaga 1 antagande Integration Målet med den nuvarande nationella integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det nationella integrationsarbetet innefattar frågor inom många olika områden och handlar således inte bara om flyktingmottagande. Ett integrationsperspektiv bör därför beaktas i all verksamhet, inklusive den fysiska planeringen. När det gäller fysisk planering bör ett aktivt och förebyggande arbete mot boendesegregation vara en naturlig och prioriterad del. Att motverka boendesegregation genom en varierad och blandad bebyggelse är en väg. Att på olika sätt arbeta med stadsdelsutveckling i särskilt utsatta bostadsområden är en annan möjlighet. Interkulturell förståelse och integration sker genom personliga möten. Att stimulera till sådana möten mellan personer ur olika befolkningsgrupper med avseende på socioekonomisk status, ålder, etnisk och kulturell bakgrund, religionstillhörighet etc. är därför särskilt viktigt. Ett sätt är att tydligt prioritera allmänna mötesplatser i det offentliga rummet. Med tanke på Degerfors minskande invånarantal och demografiska situation är det också av stor vikt att de nyanlända ges möjlighet att snabbt etablera sig En mera flexibel och individanpassad introduktion är därför högprioriterad i sammanhanget. Detta kan åstadkommas genom utökad lokal, interkommunal och regional samverkan. Det är också av stor vikt att poängtera att olika grupper - och individer inom dessa - kan ha skilda behov. Den lika-för-alla-strategi som på många håll, och under lång tid varit rådande i svensk offentlig verksamhet är därför förödande. Istället måste vi inse att vi behöver större kunskap om olika gruppers skilda villkor och behov. Viktigt att komma ihåg är också att integration är en ömsesidig process där majoritetsbefolkningens attityder, beteenden, normer och värderingar spelar stor roll. 3.2 Regionala mål Hela avsnittet finns i huvuddokumentet. 3.3 Omvärld Hela avsnittet finns i huvuddokumentet Utveckling av det regionala samarbetet Hela avsnittet finns i huvuddokumentet. 3.4 Befolkningsutveckling Hela avsnittet finns i huvuddokumentet. 11

131 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 4. Boende 4.1 Boendeutveckling Bostadsmarknaden i Örebro- och Värmlandsregionerna har länge präglats starkt av två parallella trender. Befolkningsökning genom inflyttning till de båda regionstäderna Örebro och Karlstad samtidigt som det pågår en befolkningsminskning genom utflyttning från många av de omgivande kommunerna. Vissa kommuner som ligger nära regionstäderna och har goda pendlingsmöjligheter har kunnat dra nytta av denna växtkraft och haft en god befolkningsutveckling. I dessa kommuner är problemen på bostadsmarknaden små och handlar främst om att få fram tillräckligt antal lägenheter. Nya bostäder byggs och en naturlig efterfrågan på nytt och bättre boende skapar rörelser på den lokala bostadsmarknaden, den s k bostadshierarkin fungerar. I de övriga kommunerna i Örebro län har problemet varit det motsatta. En sedan lång tid pågående strukturomvandling på arbetsmarknaden har gjort att befolkningen har minskat och det har varit mycket liten efterfrågan på bostäder och de flesta av kommunerna har tvingats riva delar av sitt bostadsbestånd, främst inom de kommunala bostadsbolagen. Ännu ett problem är att kostnaden för att bygga nytt är nästan densamma som i en expanderande kommun. Boendekostnaden i en nybyggd bostad kommer därför vara markant högre än vad som gäller för det äldre bostadsbeståndet. De som bor i de billiga äldre villorna bor i stor utsträckning kvar då de har svårt att hitta något prisvärt och tillräckligt attraktivt boendealternativ. Därmed har Degerfors svårt att dra nytta av en av de mycket positiva aspekterna man har på bostadsmarknaden, nämligen låga boendekostnader jämfört med expansionskommunerna. Denna beskrivning av läget har på relativt kort tid nu blivit inaktuell. Den stora flyktingströmmen till Sverige påverkar också Degerfors kraftigt. Idag (2016) råder underskott på bostadsmarknaden och det finns i princip inga vakanser inom flerfamiljshusen varken i kommunens egna fastigheter eller hos privata aktörer. Behovet av både tillfälliga och permanenta bostäder för denna grupp är stort och akut. Kommunen avser att snarast ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Arbetet med detta kommer att påbörjas redan innan översiktsplanen har antagits. Under de senaste 10 åren har efterfrågan på attraktivt boende med tydlig karaktär ökat. Nyproduktionen har inriktats på exklusivt och kvalitativt bostadsbyggande för köpstarka grupper, sjönära, och centrala bostäder. I välmående kommuner har bostadsutvecklingen periodvis lett till en överhettad fastighetsmarknad med stigande priser som följd. Det är därför väsentligt att det inom Degerfors kommun finns ett varierat utbud av boendealternativ, såväl boendeformer som olika lägen runt om tätorterna och kommunen i övrigt. Det är också helt avgörande att skapa attraktiva boenden för att behålla och locka nya kommuninvånare. Det är helt nödvändigt med ett tillskott av moderna lägenheter. Det är för närvarande mycket svårt att finansiera flerfamiljshusbyggande i orter av Degerfors storlek och bostadsmarknad. Endast mycket attraktiva lägen torde därför vara aktuella. Centrumnära boende och boende med anknytning till vatten prioriteras. Degerfors kommun samarbetar med Karlskoga kommun om att utveckla boendemöjligheterna kring Möckeln, genom planläggning och genom att verka för lämpliga vatten- och avloppslösningar. Utbyggnad av kommunalt vatten- och avloppsnät har nyligen avslutats på Västra Möckelnstranden. Även planläggning med nya detaljplaner som ger större byggrätt på befintliga tomter samt skapar ett antal nya villatomter pågår i området. 12

132 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 4.2 Bostadsbebyggelse Det största behovet just nu är lägenheter till rimlig hyra. Störst potential på kort sikt har villabyggande där flera lägen kan vara av intresse. Det finns byggklara villatomter med mycket strandnära läge i Degerfors tätort (Hultet). Förutom ett antal lucktomter finns det också ett planlagt men inte utbyggt villaområde (norra Vagnsbackarna). Det finns möjligheter att i flera områden bygga ut tätorten med allt ifrån några enstaka tomter till ett trettiotal med anslutning till befintlig infrastruktur. Även i Svartå och Åtorp finns möjligheter att utvidga tätorten med fler villatomter. Om intresse uppstår ska även andra lägen utredas/ prövas eftersom det är efterfrågan som styr allt bostadsbyggande. Den form av flerfamiljsbostäder troligen är mest intressant i Degerfors är radhuslägenheter i markplan, främst riktade mot de som vill lämna sin villa för ett bekvämare boende. Dessa bör placeras centralt för närhet till service och kommunikationer. Möjliga/lämpliga områden i tätorten är Skolgatan, Kanadaskogen, Kapellet, Herrgårdsgatan/Stora Vallavägen. På grund av vikande folkmängd och efterfrågan som inte stämmer överens med utbudet av bostäder har det rivits hus med hyreslägenheter under den senaste 15-årsperioden. Inledningsvis kunde även ett fåtal hus ställas om till annan användning, t ex kontor. Bostadsbeståndet har anpassats och idag finns det i princip inga vakanser. Istället är det brist på hyreslägenheter. Om efterfrågan finns bör marklägenheter och villatomter prövas i lägen där flerfamiljshus rivits. Förutom de vanliga boendeformerna finns behov av ett antal olika typer av boenden som är riktade till speciella grupper. Dels de som kommunen har ansvar för och som tillkommer genom särskilt beslut/ bistånd, främst vårdboenden och vissa typer av gruppboenden. Dessa omfattas inte av det marknadsresonemang som redovisas i punkten 4.1. Framtida behov redovisas i kapitlet Utbildning och omsorg. Det finns därutöver även behov och efterfrågan på anpassade boenden, främst för äldre men även för ungdomar/studenter. Andelen medborgare som är äldre och äldre-äldre ökar. Det är viktigt att kunna erbjuda attraktivt boende för äldre så att de har ett relevant alternativ till att bo kvar i sin villa, en villa som då kan bli ett intressant objekt för t ex barnfamiljer som inte har för avsikt att bygga nytt. Centrala lägen med närhet till service är kriterier som brukar föras fram i denna grupp. Boenden som riktar sig till studenter bör ligga centralt och/eller i anslutning till studieplatsen, vilket är Möckelngymnasiet i Degerfors. De kan även ligga i nära anslutning till kollektivtrafik som gör det snabbt och bekvämt att ta sig till en studieplats på annan ort. Boenden för äldre och studenter är till skillnad från särskilda boenden en del av den ordinarie bostadsmarknaden och dess ekonomiska villkor. Medan gruppen äldre ofta kan ha förutsättningar att klara kostnader för en nyproducerad lägenhet torde de flesta ungdomar ha en ekonomisk ram som kräver att det är lägenheter i det befintliga bostadsbeståndet som görs tillgängliga för denna grupp. I båda fallen rör det sig i stor utsträckning om mindre lägenheter. 4.3 Boende på landsbygden/landsbygdsutveckling Degerfors kommun har en bebyggelsestruktur där bostäderna i stor utsträckning är koncentrerade till centralorten. I kommunen finns förutom centralorten Degerfors, samhällena Svartå och Åtorp med ca 600 respektive ca 300 invånare. Det finns även en hel del bebyggelse längs Möckelnstränderna och längs Letälvsdalen, därtill finns en ganska välbefolkad landsbygd söder om Åtorp. Befolkningsutvecklingen är stabil eller delvis ökande på landsbygden. En sammanhållen bebyggelse ger lägre kostnader för skolor, skolskjuts, hemtjänst och övrig kommunal service. Utveckling av attraktiva boendemiljöer är beroende av många olika faktorer, framför allt tillgång till och framtida utveckling av infrastruktur och service. Exempelvis vägar, järnvägar, kollektivtrafik, fiber/ 13

133 Översiktsplan, bilaga 1 antagande bredband samt offentlig och kommersiell service. Befolkningen har under den senaste tiden ökat på landsbygden och kommunen vill gärna underlätta en fortsatt utveckling. Bristande tillgång till kollektivtrafik har varit ett problem för speciellt Åtorp men även för Svartå. Från augusti 2016 har samordning av skolskjutsar och linjetrafik genomförts vilket avsevärt förbättrar möjligheterna att bosätta sig utanför centralorten Degerfors även om man inte har bil. För att attrahera fler boende till kommunen bör därför kommunen även satsa på landsbygdsutveckling vad gäller boende och företagande. En fastighet där de boende kan utöva sina fritidsintressen, skapa sig en möjlighet att utveckla ett företag eller att inom den egna fastigheten få möjlighet till billig och miljövänlig uppvärmning. Två områden som är särskilt lämpliga för att utveckla boende i kombination med småskalig djurhållning är Ängebäck och Knutsbol där denna typ av boende redan finns. Ett av de mest effektiva sätten att skapa attraktiva bostadstomter är att konvertera fritidshus i lämpliga lägen till åretruntboende. Permanent boende i fritidshus kan mycket väl vara det största tillskottet av nya bostäder som tillkommit de senaste åren. På så vis behöver i de flesta fall inte heller inte nya strandpartier tas i anspråk. Behovet av att behålla fritidshusområden med dess karaktär och syfte ska dock alltid beaktas. Avgörande för utvecklingen är att vatten- och avloppsfrågan kan lösas på ett tillfredsställande sätt. Kommunen har en stor tillgång i dess sjöar. Ett läge i närheten av vatten upplevs som mycket attraktivt på bostadsmarknaden. De områden som bedöms som mest intressanta för landsbygdsutveckling är Västra Möckelnstranden, Östra Möckelnstranden, Ängebäck/Strömtorp, Svartå Stor-Björken/Ölen, Åtorp med vidsträckta omgivningar samt i delar av Letälvsdalen (Mobråten/Älgåsen, Klippan). På västra Möckelnstranden pågår detaljplaneläggning och utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp har nyligen avslutats. Områdenas främsta tillgångar/fördelar: Västra Möckelnstranden Bra kommunikationer och pendlingsmöjligheter, sjönära Östra Möckelnstranden Bra pendlingsläge, möjlighet till småskalig djurhållning, lantligt, sjönära Ängebäck/Strömtorp Tätortsnära, möjlighet till småskalig djurhållning, lantligt Svartå Stor-Björken/Ölen Det lilla samhällets fördelar, viss service, sjönära Åtorp med omgivningar Det lilla samhällets fördelar, viss service, sjönära, lantligt, möjlighet till djurhållning och jordbruk. Letälvsdalen Närhet till Degerfors, lantligt, komplettering av befintlig bebyggelse. Observera att landsbygdsutveckling inom strandskyddsområde enligt miljöbalken kommer att behandlas i ett framtida tillägg till översiktsplanen, LIS. 4.4 Fritidsboende Trenden har under lång tid varit att fritidshus, särskilt nära tätorten, konverteras till åretruntboende. Denna trend kommer sannolikt att förstärkas ytterligare framöver vilket kommunen genom t ex planprogram och detaljplaner och VA-utbyggnad för Västra Möckelnstranden ställt sig positiv till. Det finns dock behov att bevara renodlade fritidshusområden eller områden som till sin karaktär uppfattas som fritidshusområden. Dels i rekreationssyfte där miljön runt fritidshusen har en småskalig och 14

134 Översiktsplan, bilaga 1 antagande lantlig prägel och dels för att vissa områden ur samhällsservicesynpunkt inte är lämpliga för åretruntboende, främst de som ligger längst från tätorten och har bristfälliga eller inga allmänna kommunikationer. 4.5 Centralorten och strandskydd Områden inom eller i nära anslutning till Degerfors som inte anses kunna uppfylla kriterierna som LISområden föreslås i stället prövas inom ramen för 7 kapitlet i miljöbalken, 18 c, punkt 5 angeläget allmänt intresse. Då Degerfors sedan lång tid varit föremål för kraftigt minskande befolkning och möjligheten att finansiera nybyggnation av bostäder i vissa fall inte föreligger på annan plats än med anknytning till vatten bör det betraktas som angeläget allmänt intresse och därmed kvalificera som ett särskilt skäl att göra undantag från strandskyddet. Vissa mindre områden prövas med hänvisning till detta, främst för bostadsbebyggelse. Sträckor som avses är utefter Letälvens och Möckelns stränder inom eller i nära anslutning till Degerfors tätort. 15

135 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 5. Näringsliv med handel och besöksnäring 5.1 Näringsliv Industristrukturen i Degerfors har sitt ursprung i ett dominerande företag, Degerfors Järnverk. Företaget växte rejält under första delen av förra seklet med de mest expansiva åren mellan 1930 och Degerfors Järnverk var en stor producent av rostfritt stål. Företagets dominerande ställning gav under den här perioden inte mycket utrymme för andra företagsetableringar, inte minst på grund av att all tillgänglig arbetskraft behövdes i järnverket. Efter 1970-talets oljekris med ökande internationell konkurrens inleddes en strukturomvandling som kom att resultera i betydligt färre arbetstillfällen i Degerfors Järnverk. Men efter avknoppningar och efterfrågan på nya tjänster är näringslivet i kommunen betydligt mer diversifierat. Från 1990-talet har denna omställning till andra verksamhetsgrenar accelererat. Genom dessa nya företag har sysselsättningsnivån i kommunen någorlunda kunnat bibehållas. Det totala antalet sysselsatta i Degerfors kommun är förvisso färre idag än när järnverket var som störst men har ändå inte sjunkit i samma takt som befolkningen i kommunen. Antalet arbetstillfällen var år 2010 ca Degerfors verkstadsföretag står idag för ett mycket stort kunnande och ligger på en hög investeringsnivå i ny teknik. Koncentrationen av metallbearbetande företag är unik i landet. Degerfors Järnverk, som idag ägs av Outokumpu Stainless, är idag inte lika dominerande som arbetsgivare, men som världsledande aktör på rostfri plåt en betydande motor för regionens tjänste- och underleverantörsföretag. Produktionen är inriktad mot världsmarknaden, vilket gör kommunen synnerligen integrerad i och beroende av den globala ekonomin. Genom strukturomvandlingen i industrin har service- och tjänstesektorn vuxit. Dels på grund av att industrin sålt ut stora delar av tidigare interna service- och tjänstefunktioner, för att i stället koncentrera sig på kärnverksamheter. Men service- och tjänstesektorn har också vuxit genom den snabba utvecklingen av ny och rationellare teknik för produktionen. Tillverkningsindustrins andel av näringslivet är avsevärt högre i Degerfors än i medelkommunen. Kommunen ska genom planering se till att det finns mark för olika typer av företag och verksamheter och arbeta för att den lokala infrastrukturen byggs ut för att stödja företagande och svara upp mot företagens behov. Genom Degerforsbyggen AB och Degerfors Industrihus AB tillhandahåller kommunen lokaler för företag. Kommunen kan också bidra till att minimera konflikter som kan vara inskränkande för näringslivet, t ex genom att bostäder inte placeras för nära störande verksamhet. Även verksamheter med olika inriktning passar inte alltid på samma plats vilket ska beaktas vid planläggning och lokalisering. I andra frågor, t ex större vägar och järnvägar, ska kommunen aktivt verka för en önskad utveckling som svarar mot framtida krav, men är i detta fall helt beroende av t ex Trafikverket. Näringslivet i kommunen har idag ett väl utvecklat nätverk för samarbete mellan företag. Samarbetet mellan kommunen och det lokala näringslivet är bra men måste naturligtvis fortsätta utvecklas, vilket är en förutsättning för att företagen ska kunna bibehålla och samtidigt förstärka sin konkurrenskraft gentemot omvärlden. 16

136 Översiktsplan, bilaga 1 antagande Näringsgren Dagbefolkning Kommunen, antal Kommunen % Länet % Riket % Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restauranger Information och kommunikation Kreditinstitut och försäkringsbolag Fastighetsverksamhet Företagstjänster Civila myndigheter och försvaret Utbildning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster m.m. Okänd bransch Totalt Fördelning av antal arbetstillfällen i kommunen år 2010 (Källa SCB 2012) 17

137 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 5.2 Industriområden Degerfors kommun har cirka 1,1 km² ( m²) planlagd mark för industriell verksamhet, fördelad på industriområdena Järnverket, Högbergstorp, Kvarnberg, Strömtorp, Jonstorp, Gjuterigatan i Degerfors samt områden i Svartå och Åtorp. Det ojämförligt största industriområdet är Järnverksområdet där det finns möjlighet till förtätning inom gällande detaljplan. Högbergstorps industriområde i söder mellan länsväg 243 och 547 exploaterades så sent som 2004 och det finns möjligheter till planläggning för utvidgning av området (fördjupad översiktsplan 1993). Området ligger med god marginal utanför Högbergskärret som är biotopskyddsområde. Närhet till större vägar och järnvägsterminaler är en väsentlig faktor för industrin som ska beaktas vid planläggning av nya industriområden. Nya områden som utpekas för utredning och eventuell planläggning är Stubbetorp och områden i Svartå och Åtorp. Optimal utvidgning av befintliga industriområden utreds. Om befintliga industriområden utvidgas eller omstruktureras bör alltid redan etablerade verksamheters eventuella behov av expansion beaktas. Befintliga industriområden bör inte fullt ut förtätas med nya verksamheter så att företag som behöver expandera tvingas omlokalisera. Tillgången till mark och lokaler är jämte tillgången till kompetent arbetskraft avgörande för en bra näringslivsutveckling i vår kommun. I kommunens ansvar ligger därför att genom planläggning säkra en balanserad överkapacitet på mark och lokaler oavsett om ägandet är privat eller offentlig. 5.3 Offentlig verksamhet som arbetsplats I formell mening utgör offentlig verksamhet inte en del av näringslivet så länge verksamheten drivs av en offentlig aktör. (Paradoxalt nog blir offentlig verksamhet en del av näringslivet när verksamheten överlåts till privata intressen.) Offentlig verksamhet är en viktig del av svensk arbetsmarknad och en betydande förutsättning för näringslivets möjligheter att utvecklas. Från år 2000 har andelen anställda inom den offentliga sektorn, stat, landsting och kommun, inklusive tillhörande bolag, nationellt legat tämligen konstant på ca %. Kommunförvaltningen i Degerfors har ca 800 tillsvidareanställda. Andelen deltidsanställda är generellt högre inom den offentliga sektorn jämfört med den privata. Den procentuella andelen statliga jobb är generellt färre i en mindre kommun som Degerfors än på större orter som t ex Örebro och Karlstad. Detta förhållande torde bara i marginell omfattning kunna påverkas, men bör ändå lyftas fram som en regionalpolitisk åtgärd. Degerfors kommun bör därför tydligt avisera sitt intresse vid lokalisering av t ex nybildade statliga verk och myndigheter. Den offentliga sektorn är också en stor och viktig kund till lokala och regionala företag. 5.4 Näringsverksamhet utanför huvudtätorten Det finns flera framgångsrika företag som bedriver industriell verksamhet även i de mindre tätorterna Svartå och Åtorp. Därutöver finns företag inom handel- och besöksnäringen som behandlas under andra rubriker i detta kapitel. Mindre företagsetableringar, t ex i anslutning till den egna bostaden eller som komplement till lantbruk och skogsbruk är, efter den omfattande strukturomvandlingen jord- och skogsnäringarna genomgått, i många fall en förutsättning för en levande landsbygd med öppna landskap. Om det inte finns särskilda skäl, störningar för omgivningen eller oacceptabel miljöpåverkan, ska denna typ av verksamhet betraktas som positiv och främjas. I allmänhet är omgivningspåverkan mindre på landsbygden än i en tätort. Nya möjligheter och nya affärsidéer kan utvecklas av driftiga entreprenörer på landsbygden. Det kan gälla allt, från förädling inom jord- och skogsbruk till tillverkning av bioenergi, småskalig vattenkraft, gårdshandel, aktiviteter och övernattning med koppling till besöksnäringen Jordbruk och djurhållning I Degerfors kommun är antalet invånare på landsbygden 1 720, vilket är 18,1% av kommunens befolkning. Enligt en sammanställning LRF gjorde 2008 är åkerarealen ca ha och brukas av ett 70-tal 18

138 Översiktsplan, bilaga 1 antagande jordbruksföretag. Vall- och grönfoder utgör största andelen av den brukade åkermarken medan betesmarken utgör ca 270 ha. Störst sammanhängande jordbruksareal finns i omgivningen kring Åtorp och söderut mot gränsen till Laxå kommun. Området var så sent som på 1990-talet länets mjölkgårdstätaste med ett 20-tal mjölkgårdar. Idag har de flesta av dessa gårdar övergått till nötköttsproduktion och i hela kommunen finns endast tre mjölkproducerande gårdar kvar. Samtidigt har antalet hästgårdar ökat och vid senaste inventeringen fanns i kommunen 85 stycken Skogsbruk Degerfors kommun är en utpräglad skogsbygd, 68 % av arealen täcks av skog. De största sammanhängande skogsarealerna finns i östra och södra delen av kommunen. Av ha skog i Degerfors kommun brukas ca 30 % i så kallade familjeskogsbruk och resten i storskogsbruk, det vill säga de stora skogsbolagen samt staten, kommunen, kyrkan m fl. Skogspolitiken består av två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål. Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Miljömålet innebär att skogsmarkens produktionsförmåga, biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska bevaras. 5.5 Handel Utveckling av handel Handel är en viktig del i upplevelsen av en boendeort. Handel kompletterad med restauranger, caféer och andra aktiviteter bidrar till ett levande centrum med möjlighet till möten mellan människor, inköp och förströelse. Kommunen prioriterar därför utveckling av centrumhandeln i huvudorten. Handeln är också en viktig näring som bör ges utrymme att verka och utvecklas. Förutom det egna kundunderlaget i Degerfors finns även ett kundunderlag i gränsområdet till övriga omgivande kommuner. Den allmänna utvecklingen av externa handelscentra av vilka de mest dominerande finns i Örebro och Karlstad har påverkat den lokala marknaden. Det är därför väsentligt att i så stor utsträckning som möjligt svara upp mot kundernas krav och handelsmönster för att kunna bibehålla och utveckla handeln i Degerfors tätort. I kommunen finns den övervägande delen av handeln i Degerfors centrum, med två större dagligvarubutiker som besöksintensiva magneter. Butikerna i Degerfors centrum ligger ganska utspritt och sedan några år pågår ett arbete med att förtäta centrum genom att skapa attraktiva butikslokaler utmed Medborgargatan. Dagligvaruhandeln i Degerfors kommun uppvisar ett av länets högsta försäljningsindex och en förutsättning för den svagare sällanköpshandelns utveckling är att man kan dra fördel av dagligvaruhandelns kundunderlag. I Svartå och Åtorp är utbudet av butiker begränsat. I Svartå finns endast livsmedelsaffär medan det i Åtorp utöver livsmedelsaffär finns frisör och café. Nyetableringar på de båda orterna är välkomna. Sällanköpshandeln i en mindre kommun som Degerfors påverkas givetvis av storstadshandeln i Örebro (Marieberg) och Karlstad (Bergvik). Närheten till Karlskoga centrumhandel och Storängens handelsområde i södra delen av Karlskoga påverkar också sällanköpshandeln i Degerfors centrum Hotell och restauranger Restauranger och caféer är viktiga för att skapa attraktiva miljöer och mötesplatser samtidigt som de behöver attraktiva platser för att fungera. Det är därför nödvändigt att vara öppen för ny- och ometableringar. Restauranger i anslutning till stora arbetsplatser har också stor betydelse, liksom anläggningar som kan tillgodose turisters eller förbipasserandes behov. Restauranger och caféer med olika 19

139 Översiktsplan, bilaga 1 antagande inriktning som kan möta olika gruppers krav och plånbok ger ett mervärde för den sociala miljön och bidrar till att människor kan mötas i det offentliga rummet. I kommunen finns två anläggningar som tillsammans kan erbjuda 80 bäddar med bra hotellstandard. Periodvis är detta utbud alldeles för litet, men på årsbasis vad som är kommersiellt möjligt. För övrigt finns mindre pensionat/bed & Breakfast och camping som tillsammans kan erbjuda c:a 200 bäddar. Brist på bäddar uppstår framför allt under sommarhalvåret i samband med tillfälliga större arrangemang som konferenser eller liknande. Ett sätt att möta toppar i efterfrågan på bäddar kan vara att i befintligt fastighetsbestånd ta fram ett enklare boendekoncept Drivmedelsanläggningar Den s k pumplagen från 2005 säger att alla bensinstationer som säljer mer än 1000 m 3 bensin eller diesel om året ska erbjuda alternativa, förnybara drivmedel. Sedan 1 mars 2009 måste alla bensinstationer som säljer mer än 1000 kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle per år tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel. Möjligheten finns att söka dispens från kravet, vilket flera gjort, men ändå har en konsekvens av kravet att tillhandahålla förnybara drivmedel medfört att anläggningar avvecklats därför att de är för små och inte anses kunna bära investeringskostnaderna för ytterligare ett bränsleslag. Och det är främst landsbygdens bensinstationer som drabbas av detta. En annan trend som pågått länge är att bensinbolagen går samman eller köper upp andra bolag. På så vis minskar antalet drivmedelsstationer totalt sett samtidigt som tidigare bemannade stationer konverteras till automatstationer. Då biogas och så småningom även eldrift förutsätts bli allt vanligare framöver torde förutsättningarna i drivmedelsbranschen komma att förändras ytterligare, det är dock i dagsläget oklart när detta slår igenom på bred front. En biogasanläggning finns i grannkommunen Karlskoga. I Degerfors tätort finns två drivmedelsstationer medan två mindre anläggningar finns i Svartå och Åtorp Om någon ny aktör vill etablera sig i kommunen måste det finnas beredskap för lämplig plats för en sådan anläggning. För att minimera miljöpåverkan bör anläggningar förläggas till trafikorienterade lägen där kunden ändå passerar samtidigt som hänsyn måste tas till omgivningen vad gäller störningar och risker. 5.6 Besöksnäring Besöksnäringen har under lång tid varit underskattad i Sverige. I takt med att världen blir allt mer tillgänglig, växer intresset även för nationer som Sverige. Utvecklingen går från massturism till nischresande, där resenären kräver mer skräddarsydd inspiration. Besökshandeln utgör ca en tredjedel av den totala handelsvolymen och ska därför beaktas även i detta sammanhang. Ett turistiskt samarbete har under många år utvecklats mellan Karlskoga och Degerfors kommuner. Det finns sedan många år även en samverkan kring turismen inom Östra Värmland (Kristinehamn, Storfors, Filipstad, Karlskoga, Degerfors). Arbetet kring besöksnäring ska stärkas och vidareutvecklas, i samarbete med entreprenörer, andra kommuner och hela regionen. Profilering, affärsutveckling och marknadsföring ska prioriteras. Entreprenörers förutsättningar och möjligheter att skapa unika, kvalitativa och attraktiva produkter är avgörande för en utveckling av besöksnäringen. Nedanstående riktlinjer förutsätter vad gäller kommunala satsningar att ekonomiska resurser anslagits. I de flesta fall handlar det dock om initiativ och ekonomiska resurser från andra parter än kommunen Turistisk infrastruktur Turistisk infrastruktur kan vara allmänna vägar, järnvägar och farleder, och i ett mer lokalt perspektiv sjösystem liksom vandrings-, cykel- och kanotleder. Den turistiska infrastrukturen knyter samman destinationerna och är en upplevelse i sig. Satsningar är ofta gräns- och branschöverskridande som inget enskilt företag kan ta ansvar för, men som långsiktigt gynnar många. 20

140 Översiktsplan, bilaga 1 antagande Det är viktigt att knyta samman leder, naturområden, sjöar och vattendrag till längre sammanhållande system med rastplatser, gästhamnar och övernattningsmöjligheter. Genom att Degerfors kommun i ett helhetsperspektiv är med och knyter samman dessa system skapas en attraktivare destination som har större möjlighet att bli framgångsrik och bärkraftig. Initiativ till turtrafik med båt på Möckeln bör ses positivt, naturliga angöringsplatser saknas dock idag. Det finns en cykel- vandrings- och ridled utmed Skagern. Längs f d järnvägen mellan Strömtorp och Otterbäcken kan man numera hyra och på egen hand åka dressin. I Degerfors finns campingplats vid Degernäs, med campingstugor av god standard. Det saknas markerade s k ställplatser för husbilar centralt i tätorten Destinationer - naturupplevelser, kulturintressanta platser och aktiviteter Alla regioner i så gott som hela världen marknadsför sin vackra omgivning och natur. Naturområden som lyckas profilera sin särprägel blir allt populärare. Vildmarksupplevelser efterfrågas i allt större omfattning. Utvecklingen inom besöksnäringen har gått mot natur- och kulturintressanta platser med ett utbud av aktiviteter, mat och evenemang. I kommunen marknadsförs följande natur- och kulturintressanta platser: Sveafallen, Berget, dressinbanan ner mot Gullspång, Fasaskogen, Vargavidderna samt Svartå och Åtorp. Miljöerna ska vara levande och förmedla en intressant historia till framtidens generationer. De ger samtidigt möjlighet till aktivitet. En mer rent aktivitetsinriktad destination är Degernäs. Möckeln med Letälvsdalen ner mot Skagern har stor potential att utvecklas som besöksmagnet. Insatser i form av båtplatser, gästhamnar, bryggor och iläggningsplatser skulle ge förutsättningar för att ha egen båt, båtturer efter turlista och charter, båtuthyrning och fiske. Utveckling av strandpromenader, cykelleder, badplatser och aktiviteter skulle öka attraktionskraften Besöksmål Besöksmål kan ha en attraktionskraft internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. Inom besöksnäringen finns en strävan att bredda attraktionskraften till fler grupper från fler regioner/länder. Sveafallen Sveafallen är ett viktigt nyckelområde för den geologiska forskningen omkring istidens senare del. Den unika naturen med en mängd jättegrytor, strömrännor och spektakulära klippväggar lockar såväl geologer som naturturister och bergsklättrare. Området är idag naturreservat och förhållandevis lättillgängligt genom närheten till Kulturcentrum Berget, som fungerar som entré till Sveafallen och som har ett generöst utbud för besökare i alla åldrar (se nedan). Besöksmålet har stor potential som kan tas tillvara bättre genom mer medveten marknadsföring. Stora Valla/Fotbollsmuseum Degerfors IF:s klassiska hemmaarena samt i en intilliggande ny byggnad det fotbollsmuseum som byggts upp kring bruksortens framgångsrika fotbollslag. Stora Vallaområdet och fotbollen är av yttersta betydelse för Degerfors varumärke. Stora Valla IP utsågs 2003 till idrottshistoriskt minnesplats och är ett av ortens populäraste besöksmål. Den unika samlingen av föremål och historiska dokument som finns på Fotbollsmuséet bidrar starkt till detta och utgör potential för ytterligare utveckling, särskilt bör installationer som tilltalar yngre besökare tillkomma. Kulturcentrum Berget Arbetarbostäder från 1870-talet som upplåtits till Föreningen Berget, som svarar för verksamheten på området. Föreningen och privata entreprenörer driver här café, handelsbod, vävstuga, smedja, bakarstuga och museum. Sommartid uppträder artister på utomhusscenen och här hålls loppmarknad, julmarknad, 21

141 Översiktsplan, bilaga 1 antagande konstutställningar och enskilda evenemang, som Bakerstugans dag. Populärt för barnen är djurhagen med tamdjur. Här finns även Veboa, en modern lokal inredd i den unikt långa uthuslängan och som erbjuder möjligheter till fest- konferens- och utställningslokal för uthyrning. Kulturcentrum Berget fungerar som entré och startpunkt för besökande till Sveafallen. Degernäs Degernäsområdet har under de senaste åren genomgått en omfattande förvandling och är idag ett mångsidigt besöksmål för golfturism, rekreation och friluftsliv. Med vackert strandläge vid sjön Möckeln ligger Degernäs camping, med stort utbud av campingstugor och uppställningsplatser för husvagnar och tält. Degernäs golfbana är en modern och naturskön 18-hålsbana, som omgärdas av ett naturreservat med anpassade strövstigar och en lång sandstrand för bad. Området kröns av Degernäs herrgård, som erbjuder mat och lokaler för möten och konferens. 22

142 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 6. Natur och vatten 6.1 Geografi Degerfors kommun är en utpräglad skogsbygd. Det begränsade odlingslandskapet följer och omger till stor del sjö- och älvsystemet; Möckeln och Letälven ner till Skagern längst i söder. Vid Möckeln och Skagern binds kulturlandskapet samman med de angränsande kommunerna Karlskoga, Kristinehamn och Laxå. Mot Gullspång finns gränsen mitt i sjön Skagern. För övrigt finns naturliga avgränsningar i form av Kilsbergen mot Lekeberg i öster och utbredda skogsområden mot Kristinehamn i väster och Laxå i sydost. Degerfors kommuns areal är 433,7 km 2. Totalarealen land är 384 km 2 varav andelen skogsmark är ca 69 % och andelen åkermark och betesmark ca 7,5 %. Kommunens högsta punkt ligger vid Rifallet i öster, 200 meter över havet (m ö h). Sjön Skagerns yta i södra delen av Degerfors kommun ligger på ca 68 mö h. Degerfors kommun är kuperad med långsträckta nordsydliga barrskogsbevuxna höjder och i mellanliggande dalgång finns sjöar och vattendrag som naturligt formar landskapet. Det är tydligt präglat av den senaste istidens tillbakagång för ca år sedan då stora delar av dagens terrängformationer bildades, vilket kan ses i form av isälvsavlagringar som rullstensåsar, dödisgropar, mm. De flesta vattendrag i kommunen mynnar i Svartåns sjösystem som går vidare till Hjälmaren, Mälaren och så småningom Östersjön. Övriga vattendrag mynnar i sjösystemet som består av Möckeln, som fungerar som ett uppsamlingsmagasin, Letälven och Skagern. Därefter rinner vattnet vidare till Vänern och Västerhavet. Sveriges vattendelare löper således genom kommunen. Berggrunden i kommunen består huvudsakligen av granit och jordlagren utgörs av sedimentära jordarter som t ex morän, lera och sand. 6.2 Naturreservat och andra skyddade områden Naturreservat kan beslutas av länsstyrelsen eller kommunerna. Karta se översiktsplanen sidan 30. Naturområden skyddas även av riksintressen enligt miljöbalken 3 kap och Natura 2000, se kapitel 2. Strandskyddsområde och vattenskyddsområden är skyddade område enligt 7 kap miljöbalken. Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen har pekat ut biotopskyddsområden. Dessutom finns ett antal generella biotopskydd i odlingslandskapet, t ex åkerholmar, stenmurar, alléer, odlingsrösen, öppna diken, mm. Naturvårdsavtal om skötsel av värdefulla områden kan tecknas mellan staten och privata skogsägare. Degerfors kommun saknar ett naturvårdsprogram, vilket måste skapas. 6.3 Skogar Den naturliga norrlandsgränsen, Limes Norrlandicus, passerar kommunen. Detta medför stor variation vad gäller vegetationstyper och olika arter, såväl nordliga som sydliga. Mer än hälften av arealen i Degerfors kommun är täckt av skog. Gran- och tallskog dominerar, men inslag av lövträd/lövskog förekommer. Egentlig urskog/naturskog saknas i kommunen, vilket främst är ett resultat av intensivt skogsbruk samt 17- och 1800-talets järnhantering. Trots detta förekommer mindre områden med biologiskt värdefulla skogsmiljöer med naturskogskvalitet. Dessa är ofta belägna i områden där terrängen på ett naturligt sätt försvårat brukandet och där marken har varit lågproduktiv. Sådana områden återfinns t ex i Kilsbergens utbredning i gränsskogen mellan Degerfors, Karlskoga och Lekebergs kommuner. Områdena hyser en mycket blockig terräng. Två kärnområden är Örgivsområdet och Jättebergen. Andelen skog som lämnas för fri utveckling bör därför öka. En ambition bör vara att 23

143 Översiktsplan, bilaga 1 antagande andelen av den produktiva skogsmarken i kommunen som lämnas för fri utveckling utökas till 5 % vilket bör tillåtas ta ca 15 år. Skogsstyrelsens inventerade nyckelbiotoper, naturvärden, sumpskogar, områden med naturvårdsavtal (anses som nyttjanderätt) och planerade naturskydd är exempel på skyddsvärda områden att bevara och lämna för fri utveckling. Vissa områden kan dock behöva naturvårdande skötsel för att bevara och utveckla dess naturvärden. Se karta sidan 28. Öster om Möckeln på sandstensberggrund finns en större andel av ädla lövträd. Utefter Skagerns östra strand förekommer strandskogar med rikt lövinslag som ask, lönn, ek och hassel samt intressant högörtsvegetation. Södra delen av Degerfors kommun tillhör en annat naturgeografiskt område med generellt högre bördighet (boniteter) och bestånd med liten åldersvariation. Området Amerikaskogen är ett stort opåverkat område. Till skillnad från gränsskogen i Kilsbergen, som miste sina skogsboställen redan under 1800-taltets slut, avfolkades Amerikaskogen under mitten av 1900-talet, då jordbruksmarken planterades igen. Längst söderut vid sjön Gryten - Södra Åsmossen finns Vargavidderna, ett naturreservat, som utgör en mosaikartad bildning av olika barrskogsmiljöer i myrmarksterräng. I nordvästra Degerfors finns konventionell bondskog med förhållandevis riklig förekomst av grov asp. I övrigt är Sveaskog markägare och bedriver konventionellt skogsbruk. I sydväst dominerar myrmarker. De sociala värdena, skönhetsupplevelser och skogens betydelse för folkhälsan, ska beaktas liksom skogens värde som näring, vilket behandlas i kapitel Sjöar och vattendrag Tillgången på vatten var i äldre tider en viktig förutsättning för transporter och framställning av produkter. Det strömmande vattnet är och har varit en viktig energikälla. Därför anlades stångjärnshammare och hyttor i anslutning till vatten, vilket lagt grunden för bygdens utveckling. Vattendragen har fortfarande stor betydelse bl a för elproduktion, dricksvattenframställning, friluftsliv, som boendemiljö samt för djur- och växtliv. Det stora antalet intressen som finns där vatten möter land är en av de största utmaningarna inom den fysiska planeringen. Kommunen tillhör till stora delar Gullspångsälvens avrinningsområde, vilket i sin tur tillhör Västerhavets vattendistrikt. Till västerhavet avleds även vattnet från Vismans avrinningsområde. Övriga delar av kommunen tillhör Eskilstunaåns avrinningsområde, som hör till Norra Östersjöns vattendistrikt. Detta betyder att rikets vattendelare går genom kommunen, d v s gränsen som skiljer det område som dräneras till Västerhavet (Skagerack/Kattegatt) från det som dräneras till Östersjön. Kommunen är rik på vatten och generellt är kvalitén på vattnet god, men påverkan sker genom naturliga processer som översvämningar och vissa mänskliga aktiviteter t ex avvattning, reglering av vattenflöden samt utsläpp av näringsämnen och miljögifter (främst kvicksilver). Kommunens sjöar och vattendrag är generellt näringsfattiga. Berggrunden, den sura urbergsmoränen och näringsförhållandena medför att sjöarna är hårt utsatta för försurning och därmed annan miljöpåverkan. Många sjöar är naturligt sura och uppvisar låg till mycket låg buffringsförmåga. För att motverka negativa effekter har kalkning utförts under många år. Kalkningsplanen syftar till att förbättra betingelserna för fisk och övrig fauna i sjöarna och vattendragen samt att minska kvicksilverhalten i fisk. Sjöar och vattendrag med bättre buffringsförmåga och som inte kalkas i dag är; Västersjön, Östersjön, Möckeln, Letälven och Skagern. I dessa vattenområden råder annan ekologisk obalans i form av näringseller metallbelastning och/eller reglering. Möckeln- och Letälvssystemet är måttligt näringsrikt och utgör recipient för många olika verksamheter. Båda är klassade som ekologiskt känsliga. Möckeln på grund av förekomst av relikta kräftdjur, så även Letälven, som dessutom är känslig på grund av metallbelastningen. Sjön Gryten som Degerfors delar med Laxå kommun är varken kalkad eller reglerad. 24

144 Översiktsplan, bilaga 1 antagande Väster- och Östersjön är typiska näringsrika sjöar och är därför unika för kommunen. Denna typ av sjöar och dess omgivningar hyser mycket stora värden med avseende på biologisk mångfald. I kommunens vatten återfinns många av Mellansveriges vattenlevande arter. Av särskilt intresse är de unika öringbestånd som främst finns i biflödena till Letälven. Det finns få helt opåverkade vattendrag i kommunen. Det största bebyggelsetrycket finns naturligt runt de större centralt belägna sjöarna och vattendragen; Möckeln och Letälven. Här finns längre strandpartier där bebyggelse, tomter och verksamhetsområden går ända ner till stranden och påverkar såväl allmänhetens tillgång till stränderna som växt- och djurlivet. Flertalet sjöar och vattendrag är inte exploaterade alls eller endast i liten omfattning, men de är i många fall påverkade på annat sätt. Trycket på framförallt strandnära boende har ökat under senare år och förväntas fortsätta att öka, men ska då kombineras med att allmänhetens tillgång till stränderna säkerställs i rimlig omfattning med passager eller punkter mellan bebyggelse där man kan komma ner till stranden. Även växt- och djurlivet ska beaktas vid byggande i anslutning till stränder. Industrins påverkan på vattenområden förväntas däremot minska. Aktivt nyttjande av vattenkraften sker vid kraftverken i Letälven vid Degerfors och Mo samt vid i tre mindre kraftverk utmed Svartåsystemet; Ölens utlopp, Svartå och Lillbjörkens utlopp. År 2005 fick länsstyrelsen i uppdrag av Naturvårdsverket resp. Riksantikvarieämbetet att peka ut vatten som är värdefulla för naturvården resp. kulturmiljövården och som kan behöva skyddas för framtiden. Kommunen har lagt till två områden som också bedöms som värdefulla för naturvården, Håkanbolbäcken och Holmsjöbäcken. Fortsatt arbete kommer att ske i planerat naturvårdsprogram. Se karta sidan 29. Se även kapitel 7 avseende vattenkvalité. 6.5 Odlingslandskapet Odlingslandskapet innehåller generellt de mest art- och individrika växt- och djursamhällena, särskilt på ängs- och betesmarker. Ett allt mer effektiviserat och mekaniserat brukande har dock lett till att artrikedomen minskat på åkermarkerna. Många växt- och djurarter har därför tagit sin tillflykt till andra platser som stenmurar, odlingsrösen, dikeskanter, åkerholmar, alléer, gårdsmiljöer, mm. Många av dessa platser är skyddade enligt miljöbalken. Det är viktigt att sådana tillflyktsplatser i odlingslandskapet tillåts finnas kvar. Det öppna jordbrukslandskapet med växlande naturscenerier är också viktigt ur landskapsgestaltningssynpunkt. Andelen jordbruksmark i Degerfors kommun är låg. Jordlagren är i hög grad finkorniga (lera), med inslag av åsbildningar med grus och sand. Större delen av kommunen är täckt av osorterad morän, men dalbottnarna och dalsluttningarna domineras av lera. Odlingslandskapet återfinns främst i dalgångarna längs med sjöar och vattendrag. Jordbrukslandskapen är koncentrerade till två områden i kommunen; Strömtorp och Nysund. Letälvsdalen fungerar som en spridningskorridor för de arter som är knutna till odlingslandskapet. Vallodling dominerar, men potatis- och spannmålsodling är också vanlig och dominerar på vissa gårdar. Jordgubbsodling förekommer fortfarande i begränsad omfattning i Vårboområdet. Det finns år 2012 tre mjölkgårdar varav två med mer än 100 djurenheter i Degerfors, och ett tjugotal nötköttproducenter. Den traditionella djurhållningen i övrigt har minskat kraftigt men är fortfarande är den största anledningen till att det öppna landskapet hålls vid liv. Hästhållningen ökar dock och ger möjlighet till att många gårdar med omgivande landskap även i framtiden kan hållas öppna. I en kommun präglad av skog har jordbrukslandskapet mycket stor betydelse för mångformigheten, den biologiska mångfalden och landskapsbilden samt en levande landsbygd. Bevarandet av det öppna landskapet är av många skäl mycket angeläget. Inom kommunen finns inget naturreservat eller annat enligt miljöbalken skyddat område som kan hänföras till odlingslandskapet. Se även kapitel 5 avseende jordbruk och djurhållning som näring. 25

145 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 6.6 Våtmarker I våtmarkerna finns stor mångfald av arter och biotoper och de har generellt sett höga naturvärden, men många av de arter som lever i våtmarker är hotade. Våtmarkerna är viktiga för hydrologin eftersom de kan fungera som buffert och utjämna höga vattenflöden. De fungerar dessutom som närsaltsfällor vilket bidrar till minskade övergödningsproblem. Vid våtmarkerna finns ofta ett rikt fågelliv vilket även gör dem intressanta från friluftsperspektiv. Det finns myrområden, främst mossar, spridda över hela kommunen. Kommunen karaktäriseras av de många stora högmossarna i söder, ofta med både biologiskt och geohydrologiskt höga värden. Ur EUperspektiv utgör många av dem kommunens mest framträdande naturområden och är mycket skyddsvärda. Södra delen av kommunen tillhör ett av länets största skogslandskap, kallat Amerikaskogen. De stora mossarna Gåssjömossen, Julömossen, Trunhatten med flera ger detta området vildmarkskaraktär och klassas därför som är ett stort opåverkat område. Längst söderut vid sjön Gryten finns Vargavidderna med södra Åsmossen som är ett av kommunens fyra myrkomplex. Området utgör en mosaikartad bildning av olika barrskogsmiljöer i myrmarksterräng. Östra Sälsjömossen och Lomtjärnsmossen med gammelskog och urbergsgrottor vid Jättebergen samt Stormossen vid Mickelsrud, med sina för södra Sverige unika flarkar och Stormossen öster om Ölen är andra värdefulla våtmarksområden. Många våtmarksområden i Degerfors kommun är skyddade genom naturreservatsbildningar, se avsnitt 2 i detta kapitel. Länsstyrelsen har gjort en inventering och naturvärdesklassning av våtmarker med ett unikt nummer för varje objekt och klassificering enligt Naturvårdsverkets anvisningar. Se karta sidan Växt- och djurlivet Till skillnad från sjöar, mossar och odlingslandskap går det inte att fysiskt avgränsa områden för växt- och djurliv. Vissa naturtyper kan identifieras som generellt viktiga för växt- och djurlivet, se föregående avsnitt, men i några fall kan särskilda områden pekas ut som viktiga för en enskild art. Naturen förändras dock ständigt och så har det alltid varit, men genom olika typer av mänsklig aktivitet krymper arternas livsmiljöer generellt och ekosystemen påverkas i allt snabbare takt. Idag råder det brist på många naturtyper. Den biologiska mångfalden hotas och arter riskerar att försvinna. En del åtgärder kan vidtas och ha direkt effekt på det lokala planet medan andra kräver samordnade, t o m globala åtaganden. Den naturliga norrlandsgränsen, Limes Norrlandicus, går genom kommunen. Detta ger stor variation vad gäller vegetationstyper och arter, såväl nordliga som sydliga. Som exempel på nordliga arter kan nämnas gråspett, tretåig hackspett och dvärgbjörk medan gröngöling och trädlärka och bok är exempel på sydliga arter. 6.8 Tätortsnära grönområden Begreppet grönområden avser all mark i och i anslutning till tätorter som inte är bebyggd eller hårdgjord. Enskilda tomter betraktas inte som grönområden även om de till övervägande delen består av gräsytor eller andra former av växtlighet. För att betraktas som grönområde bör det vara tillgängligt för allmänheten. Även vatten kan ofta räknas in i grönområden. Grönområden har såväl estetiska, sociala som biologiska värden. Grönområden ger tätorten karaktär och bildar tillsammans med byggnader, gator och torg olika stadsrummen. Vistelsen i och utsikten mot ett grönområde har betydelse för invånares och besökares trivsel. Tätorter betraktas ofta som relativt fattiga områden ur biotopsynpunkt men här finns rent av sällsynta biotoper eftersom t ex träd i alléer och dungar tillåts bli mycket äldre än där traditionellt skogsbruk bedrivs. Grönområden i tätorter fungerar vanligen som refuger, tillflyktsområden, så att växter och djur kan spridas eller vandra mellan olika områden. 26

146 Översiktsplan, bilaga 1 antagande Degerfors får betraktas som en grön tätort även om den är relativt koncentrerad. De viktigaste grönområdena finns längs Letälven, från Degernäs i norr, via Ramshöjden och den centralt belägna Kanadaskogen till Berget vid Järnverket. För kommunen gäller att det finns större grönområden än vad som är möjligt att underhålla och sköta på ett bra sätt, varför det är väsentligt att en inventering och prioritering görs, som underlag för framtida fysisk planering. Grönområden har generellt ett tydligt skydd genom att de i detaljplaner regleras som parkmark eller naturmark. Detta är dock inget garanterat eller långsiktigt skydd eftersom det enskilda området prövas vid varje tillfälle en förändring är aktuell i det aktuella området. Generellt är det viktigt att ett antal sammanhängande grönkorridorer kan behållas, både av sociala och av biologiska skäl. Grönområden runt förskolor, skolor och trygghetsboenden kan utgöra en del av verksamheten och bör därför beaktas särskilt i samband med planläggning och andra förändringar. I samband med planering av bostäder i anslutning till vatten ska allmänhetens tillträde beaktas. Det betyder på vissa sträckor att en passage behålls närmast stranden, på andra sträckor att luckor sparas där allmänheten kan komma ner till stranden. 27

147 Stor-Björken ± Möckeln Degerfors Ölen Letälven Åtorp Svartå Skyddsvärda områden Nyckelbiotoper Naturvårdsavtal Naturvärden Sumpskogar Skagern 0 2, Kilometer 28

148 Stor-Björken ± Möckeln Degerfors Ölen Letälven Svartå Åtorp Värdefulla vatten och våtmarker Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Låga naturvärden Vissa naturvärden Våtmarksinventering (ytor) Värdefulla vatten kultur Skagern Värdefulla vatten natur Värdefulla vatten natur, enligt kommunen 0 2, Kilometer 29

149 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 7. Miljökvalitet 7.1 Vatten Kommunen innehåller en mängd sjöar och vattendrag. Generellt är vattenkvalitén god men problem med försurning är tämligen utbrett och relativt höga halter kvicksilver förekommer. Degerfors tätort får sitt dricksvatten från Degernäs grundvattentäkt. Svartå förses med grundvatten från Svartån vid Guldsmedsboda och Åtorp förses med grundvatten från Äng. Vattenskyddsområden finns för dessa vattentäkter. Förutom befintliga vattentäkter bör kommunen identifiera mark- och vattenområden som innehåller förekomster av grundvatten och ytvatten som kan ha stor betydelse för dricksvattenförsörjningen i framtiden och så långt möjligt skydda dessa områden mot åtgärder som påtagligt kan minska områdenas betydelse för denna försörjning. Grundvattenförekomster, se karta sidan 33. Djur och växtlivet i sjöar och vattendrag påverkas negativt av vissa mänskliga aktiviteter som t ex avvattning, uppstyckning av landskapet, reglering av vattenflöden samt utsläpp av näringsämnen och gifter. Olika naturliga processer i landskapet som översvämningar och betestryck har också effekter på kvalitén i vattnet. Förändringar i strandskyddslagstiftningen öppnar med hänvisning till landsbygdsutveckling för boenden i strandlägen där det tidigare inte varit möjligt att bygga, se bilaga 4, Landsbygdsutveckling i strandnära läge. Hänsyn till olika miljöaspekter ska dock tas även här. Alla länder inom EU-samarbetet antog år 2000 Ramdirektivet för vatten. För Sveriges del har det utmynnat i en komplettering av Miljöbalken, en särskild vattenförvaltningsförordning samt en organisation för den svenska vattenförvaltningen. Sverige har delats in i fem vattendistrikt, vart och ett med en vattenmyndighet förlagd till en länsstyrelse inom respektive distrikt. Degerfors kommun tillhör två vattendistrikt, Västerhavets vattendistrikt och Norra Östersjöns vattendistrikt. Målen för Ramdirektivet för vatten är att alla medlemsländer inom EU ska uppnå god vattenstatus senast år 2015/2021 för ytvatten, kustvatten och grundvatten. God status ska uppnås beträffande bland annat näringsbelastning, kemiska ämnen och ekologi. Efter kartläggning och fastställande av mål och kvalitetskrav för såväl ytvatten som grundvatten har åtgärdsprogram fastställts av vattenmyndigheterna. Av åtgärdsprogrammen framgår det vilka åtgärder som behöver vidtas och när, samt vilken statlig myndighet eller kommun som behöver vidta respektive åtgärd. Samtliga statliga myndigheter och kommuner ska från och med 2011 varje år rapportera till respektive vattenmyndighet vilka åtgärder som vidtagits under året i syfte att säkerställa föreskrivna miljökvalitetsnormer. De instrument som närmast kommer ifråga för kommunerna är tillsyn, prövning och planering enligt Miljöbalken och Plan- och bygglagen. Kommunen behöver även närmare överväga sina skyldigheter enligt Lag om allmänna vattentjänster, inte minst när det gäller behov av utökade VA-verksamhetsområden. Separering av spillvatten och dagvatten är en viktig åtgärd för att minska risken att förorena sjöar och vattendrag. Degerfors har i det närmaste fullbordat separeringen. En förutsättning för att nå målen för god vattenstatus är en aktiv medverkan från bland annat markägare och företag med påverkan på vatten. I övrigt se bilaga 2, Vatten och avlopp. 7.2 Luft och klimat Klimatet på jorden har skiftat drastiskt genom historien. Mycket talar dock för att människans aktiviteter de senaste 150 åren bidragit, bl a ökade utsläpp av växthusgaser. Växthusgaserna kommer i första hand från den storskaliga förbränningen av fossila bränslen som kol, olja, fossilgas och torv. Med växthusgaser menas gaser i atmosfären som bidrar till en högre medeltemperatur vid jordytan genom att dämpa återutstrålning av värme. Påverkan på klimatet är kanske vårt allvarligaste miljöhot. 30

150 Översiktsplan, bilaga 1 antagande För vissa luftföroreningar finns miljökvalitetsnormer (nationella gränsvärden) som inte får överskridas. Luftkvaliteten i Degerfors är i jämförelse med dessa värden av god kvalitet, d v s underskrider normerna generellt sett. Längs en begränsad sträcka utmed genomfarten (väg 205) centralt i Degerfors tätort är halten kolväten förhållandevis hög. Det är bl a därför angeläget att en förbifart och/eller omledning av tung genomfartstrafik kan komma till stånd. Partikelmätningar som nyligen genomförts vid Medborgargatan visar nivåer under gällande normer. Motiven för att minska utsläppen är (oftast) inte av lokala skäl utan av regionala/globala skäl. Vi kan inte själva komma tillrätta med försurning, näringsämnen via luft eller växthusgaser. Men vi måste ta ansvar för vår energianvändning och den miljöpåverkan som vi ger upphov till genom att vidta åtgärder på hemmaplan. Utbyggnad av fjärrvärmenäten är en åtgärd med stor påverkansmöjlighet på kommunal nivå, förutsatt att det är ekonomiskt försvarbart. 7.3 Mark och förorenade områden samt elektromagnetiska fält Produktionen och användningen av kemikalier har ökat kraftigt de senaste sjuttio åren men kunskapen om kemikaliernas effekter på människa och miljö har inte ökat i samma takt. Kemikalier sprids till människor och ekosystem exempelvis via mat och inandningsluft, men även direkt från de varor vi använder. En viktig källa till exponering för miljögifter är redan förorenade områden. I kommunen finns ca 100 misstänkta eller konstaterat förorenade områden. Föroreningarna härrör huvudsakligen från mekaniska verkstäder, träbearbetande verksamheter, järn- och stålframställning samt bensinstationer. Många av dessa verksamheter är avvecklade sedan länge. Utifrån tillgänglig kunskap om de ca 100 objekten har riskerna hittills bedömts vara störst vid en gammal deponi. Ett 30-tal markundersökningar har utförts som tills nu resulterat i att ungefär hälften efterbehandlats. Det är främst ytorna inom och närmast runt Degerfors järnverk, vid den nedlagda hyttan i Svartå (Svartå Övre Bruk) samt äldre bensinstationer som är berörda. Områden som är identifierade och klassificerade av länsstyrelsen med hjälp av MIFO metodiken visas på kartor på sidorna Syftet med inventeringen är att skapa en bild av vilka områden som är eller kan vara förorenade. Sedimenten i Möckeln kan vara förorenade. Letälvens sediment innehåller höga halter av krom och nickel. Arbetet med att kartlägga och undersöka misstänkt förorenade områden måste fortsätta. Dels för att identifiera objekt där åtgärder behöver göras men även för att avföra områden som inte är förorenade. Obefogad rädsla och ett komplext regelverk får inte hindra utveckling i för kommunerna viktiga områden. Radonförekomst i mark ska beaktas vid planering av nya bostäder, mm. Översiktsplanen visar områden som genom sin jordartsbeskaffenhet är mer benägna att transportera radon (underlag SGU:s jordartskarta). Se karta sidan 34 i huvuddokumentet. Detaljerat radonunderlag tas fram i samband med planläggning eller exploatering. Elektromagnetiska fält är vanligt förekommande i dagens samhälle och med undantag för större anläggningar innebär detta generellt ingen inverkan på hur människor kan verka i och utnyttja samhället. Det finns dock människor som lider av elkänslighet (det begrepp som bör användas enligt Socialstyrelsen), som definieras som de symptom som vissa personer upplever i närheten av elektrisk utrustning och som medför varierande grad av besvär för dessa personer. Trots omfattande forskning har inte några orsakssamband mellan dessa besvär och exponering för fälten från elektrisk utrustning kunnat påvisas. Samtidigt råder det inget tvivel om att det finns personer som har svåra besvär och lider i närheten av elektrisk utrustning. Elektromagnetiska fält bör beaktas vid planering. Områden som i stor utsträckning är orörda/ opåverkade av olika ingrepp i miljön utpekas som värdefulla att bevara i översiktsplanen, se karta sidan 52 i huvuddokumentet. Exempelvis skogsområden i öster. Inom dessa områden bedöms strålningsbelastningen också vara låg eftersom inga större exploateringar kommer att medges av kommunen. Därför 31

151 Översiktsplan, bilaga 1 antagande kan förhoppningsvis elkänsliga personer finna lämpliga platser för boende och rekreation inom dessa områden. Det bör dock betonas att den strålning som orsakar besvär hos elkänsliga kan komma från många olika källor och flera av dessa kan inte påverkas av kommunala beslut. 7.4 Buller och vibrationer Allt fler människor efterfrågar tystnad och frihet från buller. I en god utomhusmiljö bör det finnas tysta områden som är rofyllda och där en positiv ljudmiljö dominerar. Vissa sådana fridfulla ljudmiljöer behöver skyddas och bevaras. Ett sådant område är södra Kilsbergen. Buller är ett stort folkhälsoproblem, för såväl barn som vuxna, med stora kostnader för samhället som följd. Det påverkar människors hälsa genom att det exempelvis leder till sömnproblem, irritation och stress. Buller kan också orsaka hörselskador och effekter på hjärt- kärlsystemet. Lågfrekvent buller kan ofta upplevas som extra störande eftersom ljudet kan höras på mycket stora avstånd från källan. Vibrationer är vågrörelser i till exempel mark. När vibrationer utbreder sig via marken upp i byggnader, till exempel i hus i nära anslutning till järnvägar, ger det upphov till stomljud i huset och ibland även skakningar. Buller och vibrationer från järnväg finns främst i utefter stambanan i Degerfors tätort. Ny bostadsbebyggelse i närhet av järnvägar bör undvikas. Problem med buller finns längs väg 205. Om förbifarter och/eller omledning av tung genomfartstrafik kan komma till stånd avlastas centrum och stora delar av tätorten buller från genomfartstrafiken. 7.5 Avfall Lagstiftningen inom EU och på nationell nivå anger avseende avfall en tydlig inriktning och krav på minimering, sortering och återanvändning. Den kommunala renhållningsskyldigheten innebär att varje kommun ska svara för att hushållsavfall inom kommunen transporteras till en behandlingsanläggning och att det återvinns eller bortskaffas. I Degerfors har avfall energiutnyttjats/bränts i kraftvärmeverket i Karlskoga. Då samarbetet bygger på ett upphandlat avtal kan förhållandet komma att ändras. Mosseruds avfallsdeponi i Karlskoga kommun används även av Degerfors kommun. Det finns en avvecklad deponi vid Långmossen. I Degerfors finns en återvinningscentral, som fungerar som viktig bas för källsorteringsarbetet. En särskild avfallsplan finns sedan december Visionen för avfallshanteringen är 100 % kretslopp, 0 % restprodukt. Mål beträffande avfallshanteringen redovisas i avfallsplanen. En viktig del i genomförandet är att Planera för avfall genom att inom ramen för detaljplanearbete underlätta fastighetsnära insamling både i villakvarter och i flerfamiljsområden, beakta avfallshantering i anslutning till vissa besöksmål samt pröva lokalisering av återvinningsstationer inklusive krav på utformning, tillgänglighet, etc. Målsättningen är att slam från kommunens reningsverk och från enskilda avlopp ska ha sådana kvaliteter att det kan spridas på åkermark. Avfallshanteringen behandlas även i kapitlet Teknisk försörjning, avsnitt Industri och täktverksamhet Industriområdet vid Degerfors Järnverk har eller har haft verksamhet där eventuellt betydande miljöpåverkan föranleder att särskilda miljöbedömningar görs. Inom Degerfors kommun bedrivs grustäktsverksamhet i Lidetorp och Mo. Tillgången till naturgrus är stark begränsad. Det gör att andra material, främst berg, kommer till användning men även rena betongoch tegelrester bör i högre utsträckning vara föremål för nyttjande i enlighet med resursprinciperna i miljöbalken. 32

152 Stor-Björken ± Möckeln Degernäs Degerfors Ölen Letälven Åtorp, Äng Åtorp Svartå Svartå, Guldsmedsboda Grundvattenförekomster Oskyddat område Skyddsområde vattentäkt Skagern 0 2, Kilometer 33

153 ! $+ ± $+! Möckeln!!! $+ $+! ") $+ Degerfors! $+! $+ $+!! ") ")!!!!!! $+! $!!!!!!!! $+ $+ $+! $+ $+ $! $+ %,!! $ ")!!!! $+! Ölen!! Letälven $+!!!! Stor-Björken ")!!! $+ ") Åtorp $+!!$+!! Svartå $+ $+ $+ $+ $! $+ $+ $!!!! Potentiellt förorenade områden %, Mycket stor risk! $+ Stor risk! $+ Måttlig risk Skagern! $ Liten risk! Ej riskklassade ") Känslig Markanvändning ") Mindre Känslig Markanvändning!! 0 2, Kilometer 34

154 Strömtorp Möckeln ± ") ") ") Letälven ") Degerfors centrum Bruket Järnverket Potentiellt förorenade områden Mycket stor risk Stor risk Måttlig risk Liten risk Ej riskklassade Letälven ") Känslig markanvändning ") Mindre känslig markanvändning ,25 0,5 1 Kilometer

155 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 8. Säkerhet, riskbedömningar och totalförsvar 8.1 Beredskapshänsyn Beredskapshänsyn är ett förebyggande arbete som syftar till att hos beslutsfattare och andra skapa en medvetenhet om att vid planerade förändringar ta vara på möjligheterna att göra samhället mer stryktåligt, funktionssäkert och flexibelt. Samhällets styrka att tåla olika slags påfrestningar ska även omfatta förmågan att möta medvetna åtgärder som syftar till att lamslå samhället, t ex sabotage. Beredskapshänsyn måste beaktas i all samhällsplanering och samhällsutveckling för att förebygga allvarliga störningar främst avseende de storskaliga försörjningssystemen (t ex elförsörjning, transporter, vatten- och livsmedelsförsörjning). Beredskapshänsyn kan påverka lokalisering och utformning av byggnader och anläggningar. 8.2 Räddningstjänst Degerfors kommun ingår i Bergslagens räddningstjänstförbund tillsammans med kommunerna Karlskoga, Kristinehamn, Storfors, Filipstad och Hällefors. År 2015 invigdes den nya brandstationen i Degerfors, söder om den gamla stationen vid Jannelundstorget. Ur ett räddningstjänstperspektiv bör insatstiderna beaktas vid planering av nya bebyggelseområden. Brandstationens placering är styrande för insatstiderna. Bostadsområden som anläggs utanför det insatsområde som kan nås på 10 minuter bör utformas så att ett utökat skydd för brandspridning mellan byggnaderna uppnås. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska beaktas i räddningstjänstens verksamhet. I Degerfors transporteras farligt gods genom kommunen på väg och järnväg vilket skulle kunna få allvarliga konsekvenser om det inträffade en olycka. 8.3 Skyddsavstånd kring anläggningar Olika typer av störningar (buller, utsläpp, olycksrisker) från industrier och andra verksamheter kan begränsas på i princip två sätt: dels genom skyddsavstånd mellan den störande industrin och den störda omgivningen, dels genom åtgärder i den störande industrin för att t ex minska buller och utsläpp. Eftersom rekommenderade skyddsavstånd i många fall är mycket långtgående och i många fall skulle omöjliggöra etablering i befintliga områden måste en lokal värdering och anpassning alltid göras. Degerfors har en Seveso-klassad anläggning; Degerfors Järnverk (Outokumpu Stainless). Kring Järnverket ska en buffertzon på 100 meter finnas. En skyddszon på 100 m är utgångspunkt framförallt från bullersynpunkt samt med hänsyn till sevesoklassningen. Det finns inte utrymme för att upprätta en riskanalys för detta inom ramen för arbetet med översiktsplanen. Riskbedömningar bör göras vid exploateringar i närheten av järnverket. Storskalig djurhållning finns på ett fåtal platser inom kommunen. Antalet kommer troligen även att minska de närmaste åren. I de områden där djurhållning i lite större skala redan finns etablerad prioriteras denna användning och en utökning uppmuntras. Här får man acceptera de omgivningshygieniska störningar som naturligt förekommer i närheten av lantbruk. 8.4 Trygg och säker kommun Trygghet är viktigt för alla människor och är grundläggande för ett bra liv. I den fysiska planeringen och i genomförandet (nya bostadsområden, byggnader, gator och vägar, parker, m m) finns stora möjligheter att påverka hur trygg och säker den vardagliga livsmiljön kommer att upplevas. Många människor känner sig otrygga i stads- och tätortsmiljöer, i synnerhet när de vistas ute på kvällarna. Statistik och forskning visar att kvinnor generellt sett upplever högre grad av otrygghet än vad män gör. Även barns upplevelse av trygghet och säkerhet ska beaktas, särskilt inom de områden där barn vistas mer eller mindre dagligen, t ex i skolmiljöer och då såväl i utemiljön, på väg till och från skolan, som i den inre miljön. 36

156 Översiktsplan, bilaga 1 antagande Ett lokalt medborgarlöfte är ett åtagande som polisen och kommunen gör till medborgarna inom lokalpolisområdet. Medborgarlöftet syftar till att öka tryggheten i lokalpolisområdet. 8.5 Totalförsvar Det civila försvaret utgör tillsammans med det militära försvaret vårt totalförsvar. Miljöbalken reglerar att mark och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan motverka totalförsvarets intressen. Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. (MB 3 kap 9 ) Plan- och bygglagen reglerar att Bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder ska föregås av samråd med länsstyrelsen, som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras. (PBL 9 kap 15 ) Det är således inte möjligt för kommunen att påverka eller planera för alla delar som berör totalförsvaret men kommunen måste ändå uppfylla sitt ansvar. Riksintressen för totalförsvarets militära del (3 kap 9 andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Degerfors kommun berörs av område med särskilt behov av hinderfrihet. Se avsnitt 2.5 i huvuddokumentet. I Degerfors finns två civila skyddsobjekt gällande vid höjd beredskap. Länsstyrelsen ansvarar för dessa uppgifter. 8.6 Översvämningsrisker Med tanke på framtida klimatförändringar kan fler områden än idag vara hotade av översvämningar. En översyn av de områden som ligger i riskzonen bör göras. Inom områden som är intressanta för nybebyggelse och samtidigt bedöms vara översvämningshotade kan en lämplig inriktning vara att göra en fördjupad översvämningskartering. Även områden med befintlig bebyggelse bör identifieras för att se om åtgärder kan bli nödvändiga på sikt. Lägstanivån för bebyggelse bör vara samma runt Möckeln. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har gjort en översiktlig översvämningskartering längs Gullspångsälven (2016). Se karta sidan 38 i översiktsplanens huvuddokument. För Möckeln har en mer detaljerad översvämningsanalys utförts 2010, se karta sidan 37 i huvuddokumentet. Länsstyrelsens skyfallskartering från 2016 visar lågpunktsområden. Riskområden i Degerfors har åtgärdats, tex Karlshagen, Medborgargatan, Jannelund för att minska effekterna av ett skyfall. 8.7 Ras- och skredrisker Klimatscenarier fram till år 2100 indikerar att nederbördsmängderna kommer att öka inom större delen av Sverige och att en större andel av nederbörden kommer att utgöras av intensiva regn. Ökande nederbörd medför att erosionen tilltar, att grundvattennivån i jordlagren höjs och en ökning av såväl frekvens som omfattning av översvämningar längs sjöar och vattendrag. Var för sig och i samverkan kommer dessa faktorer att på vissa platser försämra stabilitetsförhållandena vilket kan leda till ökade problem med skred, ras, raviner och slamströmmar. Länsstyrelsen har analyserat i vilka områden i länet det finns förutsättningar för ras och skred, så kallade aktsamhetsområden. Dessa områden behöver inte vara högriskområden men en mer detaljerad geoteknisk undersökning och stabilitetsberäkning bör göras inför en ev exploatering. Se karta sidan 39 i huvuddokumentet. Övergripande geotekniska undersökningar görs redan idag i samband med planläggning i områden där topografi eller erfarenhet antyder att hänsyn måste tas till de geotekniska förhållandena vid byggande. 37

157 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 9. Kultur och fritid 9.1 Kulturmiljö Kulturmiljövård Kulturmiljön är i princip hela den miljö som har formats av oss människor genom tiderna. Det kan vara allt från en enskild plats eller byggnad till hela landskap. Det är en nationell angelägenhet att bevara och förmedla kulturarvet till kommande generationer, samtidigt som bebyggelse och miljöer måste kunna fortsätta att utvecklas som de gjort i alla tider. Arbetet med att bevara kulturarvet är även en del av utvecklingen för ett demokratiskt och långsiktigt hållbart samhälle. I Sverige finns ett starkt lagskydd för kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Kulturarvet är inte statiskt utan något som ständigt förändras och omformas. Varje tid ger sitt bidrag men bildar också sin egen uppfattning om vad som är kulturarv och vad det betyder. De moderna miljöer som finns runt omkring oss idag tänker vi inte på som ett kulturarv men de som inte uppmärksammas riskerar att helt förfalla, rivas, eller försvinna när de ersätts av något annat. Därför måste vi med hjälp av historiska kunskaper förhålla oss till vår samtid och redan nu bedöma vad som kan bli en del av kulturarvet i framtiden. Kommunen ska följa de fem viktigaste nationella målen för kulturmiljövården: Bevara och levandegöra kulturarvet Syfta till kontinuitet i utvecklingen av den yttre miljön Främja den lokala kulturella identiteten Möta hot mot kulturmiljön Bidra till att öka medvetenheten om estetiska värden och historiska sammanhang. Det är samtidigt viktigt att göra prioriteringar. Allt kan inte bevaras eftersom det då inte ges utrymme för nödvändiga förändringar. Generellt måste byggnader och miljöer fylla en funktion i samtiden för att kunna bevaras. Att hitta sådana funktioner inom rimliga ekonomiska ramar och med acceptabla anpassningar är den största utmaningen för att försvara vårt kulturarv Kulturmiljöområden av intresse Degerfors kommun saknar kulturmiljöer som utsetts som riksintressen, men det finns ett byggnadsminne i kommunen, Ölsboda herrgård. Inom kommunen finns ett fåtal fornlämningar från förhistorisk tid, men desto fler från historisk tid. Dessa lämningar är bebyggelselämningar, gruv- och hyttlämningar, milstolpar, väghållningsstenar, vägvisarstenar, fångstgropar, offerkällor och platser till vilka en muntlig tradition är knuten. I skriften Kulturmiljöer i Degerfors kommun Fördjupning av översiktsplan ÖP 95 från 1994 finns förutom en historisk beskrivning av kommunen, en beskrivning av tio utvalda kulturmiljöer med tillhörande värdering av olika bebyggelseområden samt rekommendationer för framtida skydd och bevarande. Smältarbyggningen, Medborgargatans bebyggelse från 1950-talet inklusive Folkets Hus, och Laboratoriet vid Degerfors järnverk är exempel på byggnader som bedömts ha stort arkitektoniskt intresse. Bruksskolans unika ventilationssystem (används inte idag) har ett stort byggnadstekniskt värde. 9.2 Kulturinstitutioner Kulturens betydelse Kommunen ska ha ett aktivt och levande kultur- och fritidsliv med bredd och förnyelse. För att uppnå detta ska kommunen sträva efter att utgå från en helhetssyn på människan som befrämjar både kroppens 38

158 Översiktsplan, bilaga 1 antagande och själens välbefinnande. Degerfors har en lång tradition av kulturellt engagemang, särskilt inom musikområdet. Det är viktigt att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser och eget skapande. Genom arbetet med att undanröja hinder för människor att delta i kulturlivet ökas förutsättningarna för att kulturen också kan bidra till att förbättra folkhälsan och stärka demokratin. Biblioteket i Degerfors har sedan 1986 ett nära samarbete med Karlskoga bibliotek Platser och lokaler för kulturverksamhet I Degerfors är mycket av kultur- och mötesverksamhet koncentrerad till Folkets Hus som inrymmer en teatersalong/bio, möteslokaler och sedan några år även biblioteket. Fotbollsmuseét finns vid Stora Valla idrottsplats. Smältarbyggningen har renoverats på nedre plan och hyser numera Degerfors Hembygdsförening i byggnadens norra ände. Byggnadens södra del fungerar som konst/utställningshall, medan husets mittre del är kommunens turistbyrå under 10 sommarveckor. Här finns också det vigselrum kommunen erbjuder vid borgerlig vigsel. I Svartå Folkets Hus finns lokaler för kulturella arrangemang och möten och i Åtorp finns samlingslokaler i Höglunda bygdegård. Större arrangemang med tillresande besökare betyder mycket för kommunen som helhet. Det är dock viktigt att utforma platser och ge förutsättningar för att arrangemang ska kunna genomföras på ett bra sätt, bl. a. genom dialog mellan kommunen och arrangören. I Degerfors finns Folkets Park och Folkets Hus samt även Stora Halla och Vallahallen som kan hysa större evenemang Platser och lokaler för religiösa ceremonier eller motsvarande Kulturminneslagen anger att kyrkor, kyrkliga inventarier och begravningsplatser ska vårdas och underhållas så att deras historiska värde inte minskas. Inom kommunen finns flera kyrkolokaler och begravningsplatser med kristen inriktning. Det finns idag få representativa alternativ för andra trosinriktningar eller för icke troende. Flera av kyrkorna i kommunen används även för konserter och ungdomsverksamhet och där finns lokaler som även kan användas för mötes- och kulturverksamhet. I kommunen finns begravningsplatser i Degerfors och i Åtorp. 9.3 Fritid Många av de anläggningar och verksamheter som beskrivs under dessa punkter är även viktiga verksamheter inom besöksnäringen, vilken beskrivs under kapitel 5. För att åstadkomma en bra utveckling inom detta område är det både önskvärt och nödvändigt att kommunen samverkar med privata och föreningar samt med andra kommuner Fritidsanläggningar Flera av kommunen ägda anläggningar drivs och sköts av föreningar. Exempel på detta är fotbollsplaner i Svartå, Åtorp och Strömtorp. Degerfors förknippas ur idrottslig synvinkel främst med fotboll på elitnivå. Kraven på goda träningsmöjligheter är därför stor. Stora Halla är en lokal lämplig för rationell fotbollsträning för regionens fotbollslag även vintertid. Vinterträning kan nu även ske på den uppvärmda konstgräsplan som kommunen anlagt inne på Stora Valla IP:s område. Traditionella inomhussporter har tillgång till fem skolgymnastiksalar i Degerfors samt en vardera i Svartå respektive Åtorp. Här utövas t ex volleyboll, handboll, innebandy, karate, gymnastik, dans och bordtennis. Volleybollen bedrivs liksom fotbollen på elitnivå. På elitnivå finns också styrkelyftarna som har sin verksamhet förlagd till Bruksskolan. Kommunal ridanläggning saknas i Degerfors men det finns både rid- och körverksamhet i privata föreningsanläggningar. Motorcrossanläggning finns i gränslandet mot Karlskoga i Linnebäcksområdet. 39

159 Översiktsplan, bilaga 1 antagande Folkracebana finns i Lidetorp i södra delen av kommunen. Skytteanläggning återfinns i Stubbetorp. Degernäsområdet har sedan några år en 18-håls golfbana. Tennisbanor finns i tätorten. Boulebana utomhus finns i såväl Degerfors som i Svartå, vintertid ges möjlighet till boule inomhus i Stora Halla. Anläggning för hundsport finns på kommunal mark vid Solberga Friluftsområden, leder och spår Närhet till naturen är ett viktigt inslag i vardagen för många och undersökningar visar att svenskarnas utövande av friluftsaktiviteter sannolikt kommer att öka i framtiden. Tidiga positiva upplevelser av motion har stor betydelse för individens benägenhet att vara fysiskt aktiv senare i livet. Vandrings-, rid- och cykelleder samt banor för långfärdsskridsko är både viktiga ur rekreationssynpunkt och för att entreprenörer ska kunna utveckla turistinriktade produkter. Möckeln är en viktig resurs för kommunen för olika typer av friluftsliv och är även ett fiskevårdsområde. Inom Degernäsområdet i finns golfbana, campingplats, naturreservat med promenadstigar, badplats och båtramp. Runt om i kommunen finns många fina naturarenor, platser som är iordningställda med skyltar/information, stigar och rastplatser för att underlätta för besökare att uppleva naturen. Slingor för motionslöpning finns i Degerfors tätort (Råbäck) liksom i Svartå och Åtorp. Samtliga motionsslingor har belysning. Fasaskogen och Sveafallen är välkända turist- och utflyktsmål liksom promenadstråket Gryten runt. Sjön Skagern söder om Åtorp bjuder förutom sina badplatser även på cykel- och ridled med övernattningsmöjligheter runt sjön. Ridverksamheter finns på flera platser men en längre ridled saknas. Delar av den välkända Bergslagsleden passerar genom sydöstra delen av kommunen Bad, båtliv och fiske Tillgången till vatten för bad, båtliv, kanoting, fiske med mera är mycket god. I Degerfors finns båtramp vid norra änden av Degernäsbadet. Kommunen sköter badplatserna vid Degernäs och Mölle i Möckeln samt Svartåbadet vid Storbjörken. Under senare år har det skett en utveckling av sportfisket i kommunen sedan Sveaskog upplåtit fiskerättigheter till privata företag. Ädlare fiskarter har i större mängder planterats ut i Svartälvens och Letälvens sjösystem och där har tillgängligheten för sportfiskare underlättats med iläggningsramper för båtar. Fler bryggor, vindskydd och möjlighet att hyra båt skulle ytterligare öka tillgängligheten och intresset. Sportfiske i Sverige bedöms ha goda chanser att utvecklas, även ur ett internationellt perspektiv. I vissa småsjöar sköter fiskeföreningar fisket. Satsningen på bostäder längs vissa sjöar ska ske i kombination med, inte på bekostnad av, utveckling av sportfisket som näring Fritidsgårdar/mötesplatser Ungdomskulturen förändras snabbt. Under vissa perioder är t ex trenden att nykterhet är viktigt, under andra perioder är det trendigt att dricka alkohol. Många ungdomar träffar i liten utsträckning vuxna personer, som kan påverka och stödja unga människor i sitt sökande efter identitet. IT-samhället innebär att ungdomarna även allt oftare umgås via internet, vilket inte ska betraktas som negativt men ställer nya krav på t ex kommunens insatser för ungdomar. Det är viktigt att skapa mötesplatser där ungdomar kan träffa vuxna personer, som de inte har en beroendeställning till. Många ungdomar lever i utsatta miljöer med små möjligheter att delta i aktiviteter som kostar pengar. För dem kan fritidsgården eller andra öppna mötesplatser vara ett viktigt alternativ. Det finns en fritidsgård i centrala Degerfors. I Svartå finns en verksamhet i Folketshusföreningens regi som liknar fritidsgårdsverksamheten i Degerfors. På samma sätt driver Nysunds bygdegårdsförening ungdomsverksamhet i Åtorp. Båda föreningarna har visst ekonomiskt bidrag till sin verksamhet från kommunen. Arbete pågår med att finna formerna för mötesplatser för ungdom över 17 års ålder. 40

160 Översiktsplan, bilaga 1 antagande Lekplatser Antalet anlagda lekplatser har minskat och förväntas fortsätta minska p g a vikande befolkningsunderlag. I Degerfors, Svartå och Åtorp finns i dag 19 kommunala lekplatser, 17 lekplatser på skolor och förskolor samt ca 20 i bostadsområden. Alla lekplatser besiktigas regelbundet. 41

161 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 10. Utbildning och omsorg 10.1 Ansvar för förskola, utbildning, vård och omsorg Kommunen har ett ansvar enligt lag att se till att det finns ett utbud av hög kvalitet inom förskola, utbildning, vård och omsorg. Ansvaret för hälso- och sjukvård är delat mellan kommunen och landstinget. Kommunens ansvar för utbildning gäller t o m gymnasienivå. För medborgarna i en kommun tillgodoser dessa verksamheter grundläggande behov, är självklara rättigheter och ingår i det basutbud som förutsätts finnas i en kommun. Hur verksamheten bedrivs kan ha stor betydelse för hur medborgarna ser på sin kommun. Samhällets grundläggande omsorg (från förskola till äldreomsorg) är beroende av en aktiv samhällsplanering för god tillgänglighet i bostadsmiljöer och till offentliga verksamhetslokaler, till lokal service och goda kommunikationer Förskola Under det senaste årtiondet har det pedagogiska uppdraget fått en allt större betydelse inom förskolan. I och med Lpfö98/10 har förskolan fått ett förstärkt uppdrag där förskolläraren har fått ett särskilt ansvar för undervisningen inom förskolan. Förskolan är en egen skolform inom utbildningssystemet där kravet finns på att det skall finnas legitimerade förskollärare i verksamheten. Förskolans uppdrag med en pedagogik där omvårdnad, fostran och lärande bildar en helhet kvarstår. Flera områden i läroplanen har utökats, såsom språk och matematik samt naturvetenskap och teknik. Två nya avsnitt har tillkommit i läroplanen nämligen uppföljning/utvärdering och utveckling samt förskolechefens ansvar. I Degerfors finns 11 kommunala förskolor (varav en med natt- och helgverksamhet) samt en kommunal öppen förskola. Andelen barn som finns i den kommunala barnomsorgen motsvarar 97 % av samtliga barn i aktuella åldersgrupper Grundskola Grundskolan årskurserna 1-9 i Degerfors omfattar fem skolor. Tydligt fokus finns på att öka elevernas måluppfyllelse och känsla av trygghet i skolan. Befintliga skolors utemiljö bör förbättras. Även trafiklösningar för anslutningar av transporter till skolgårdar bör förbättras Gymnasieskola och vuxenutbildning Det fria gymnasievalet innebär att den kommunala gymnasieskolan numera har konkurrens från privata gymnasieskolor och från gymnasieutbildningar på andra orter. Gymnasieutbildningen i Degerfors kommun bedrivs tillsammans med Karlskoga kommun av den gemensamma gymnasieförvaltningen sedan Det finns en gemensam politisk nämnd, gymnasienämnden. Den gemensamma nämnden har ansvaret för båda kommunernas frivilliga skolformer. Verksamheten omfattar gymnasieskola, gymnasiesärskola, särvux, grundläggande vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare, samhällsorientering, lärcentrum samt yrkeshögskoleutbildning. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan finns i både Degerfors och Karlskoga under samlingsnamnet Möckelngymnasiet. Närmaste folkhögskola finns i Karlskoga. Vuxnas lärande skall bidra till kommunens utveckling och tillväxt. 42

162 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 10.5 Högre utbildning Samverkan med universiteten i Örebro och Karlstad är av avgörande betydelse för att stimulera till och erbjuda högre utbildning samt för att tillgodose och bidra till näringslivets utvecklingsmöjligheter och behov av kompetent personal. Närmaste ort med högre utbildning är Karlskoga där Campus Alfred Nobel som är en del av Örebro universitet finns. Inom ramen för Degerfors och Karlskogas gemensamma gymnasieförvaltning erbjuds även 2-åriga yrkeshögskoleutbildningar Hälso- och sjukvård Kommunen och landstinget har ett delat ansvar för hälso- och sjukvården. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar upp t o m sjuksköterska i särskilda boendeformer och dagverksamhet samt genom avtal med regionen ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende för de som inte kan ta sig till vårdcentralen. Kommunen ansvarar också för alla arbetsterapeutiska hemsjukvårdsinsatser. Region Örebro län ansvarar för den psykiatriska hemsjukvården i dag men det finns en utredning som föreslår att detta i viss utsträckning överförs till kommunerna i framtiden. Kommunen har också ett ansvar för skolhälsovård. Vårdcentralerna är basen i svensk hälso- och sjukvård. Pilgårdens vårdcentral i Degerfors tillhör Region Örebro läns primärvård, och här tas om hand och behandlas 90 procent av alla sjukdomar och skador. Region Örebro län driver även Folktandvården som har en mottagning i Degerfors. Närmaste sjukhus är Karlskoga lasarett som är ett akutsjukhus inom Region Örebro län. Lasarettet har sex kliniker, sex mottagningar samt ett sjukhusövergripande laboratorium. Regionfrågan och överströmningen av patienter från Värmland är viktiga faktorer som starkt påverkar lasarettets uppdrag. Alla invånare har rätt att få vård efter vars och ens behov och med god tillgänglighet, rätt behandling och ett gott bemötande. Det innebär att regionen ska erbjuda god vård och annan service oavsett var människor bor eller befinner sig i länet. För Degerfors och Karlskoga kommuner finns formellt beslutad samverkan genom Folkhälsonämnden. Nämnden har bl a som uppdrag att utveckla och fungera som stöd och motor i kommunernas folkhälsoarbete Individ- och familjeomsorg Kommunens individ- och familjeomsorg har i uppdrag att utreda, besluta och verkställa beslut utifrån gällande lagstiftning. De människor som är i behov av socialtjänstens insatser ska mötas på ett respektfullt sätt av handläggare som är professionella och där insatserna upplevs motsvara behoven. Verksamheten är till största delen förlagd till området Slingan, där socialkontoret, viss arbetsmarknadsverksamhet, sysselsättning för psykiskt funktionsnedsatta och den öppna verksamheten till missbrukare samt motivationsboende till målgruppen finns. Rehabilitering/arbetsträningsverksamhet för återinträde/ inträde till arbetsmarknaden bedrivs i industriområdet Kvarnberg. Socialförvaltningen har en beroendemottagning tillsammans med primärvården i Pilgårdens vårdcentral. Familjecentralen i Pilgårdens vårdcentral är en samverkan mellan socialtjänsten, förskolan, regionen och Degerfors-Nysunds församling. Fyra boendeenheter kommer att behövas för målgruppen ensakommande barn med sammanlagt 100 platser. Cirka 40 av dem som hem för boende stödboende och resten i form av HVB-hem. Samtliga är belägna i bostadsområden. Kommunens överförmyndarverksamhet drivs sedan 2011 gemensamt med Karlskoga, Kristinehamn, Storfors och Filipstads kommuner i Östra Värmlands överförmyndarnämnd. Kansliet finns i Kristinehamn. 43

163 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 10.8 Handikappomsorg Behovet av insatser med stöd av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, bedöms öka. En god framförhållning behövs, särskilt vad gäller nya boenden. I Degerfors finns fyra gruppbostäder för boende med särskilt stöd och service enligt LSS (personer med utvecklings- eller begåvningshandikapp). Tre av dem är fristående med vardera 6-7 lägenheter. Den fjärde som består av 4 lägenheter är belägen i ett flerfamiljshus. Ett nytt boende med fem servicelägenheter i samma trapphus kommer att tas i bruk under Planeringen är att utöka med ytterligare fem lägenheter i samma trappuppgång kommande år. För gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning finns ett boende med 12 lägenheter som är ett fristående flerbostadshus. Huset är under renovering Lägenheterna blir anpassade och tillgängliga för målgruppen och personer med funktionsnedsättningar. Det egentliga behovet av särskilt boende för gruppen kan beräknas till 6-7 lägenheter. Boendestöd i ordinärt boende är att föredra framför ett större antal särskilda boendelösningar. Satellitlägenheter är en modell för framtiden även för LSS-boende, tex Björklundsgatan. Daglig verksamhet bedrivs till största delen som traditionell verksamhet på två ställen, det ena i ett bostadsområde och det andra centralt beläget. Sysselsättning och gemenskap för gruppen psykisk funktionsnedsättning finns också Äldreomsorg Ur ett samhällsplaneringsperspektiv måste beaktas att medelåldern ökar och att framtidens äldre kommer att ha andra krav och levnadsvanor. Det ställer nya krav på utformningen av bostadslägenheter, framtidens vårdboenden och den yttre miljön runt dessa. Prognoser visar att åldersgruppen 65 år och äldre ökar. Under perioden är det äldre närmast över pensionsåldern (65-79 år) som ökar mest för att därefter bli färre igen, medan ökningen under perioden ligger på de så kallade äldre äldre, d v s över 80 år. I kommunen beräknas gruppen 85 år och äldre få en marginell minskning fram till 2016, varpå prognosen indikerar en svag ökning i denna grupp. Gruppen år beräknas öka marginellt fram till 2016, därefter blir ökningen kraftigare. Enligt prognosen beräknas gruppen 75 år och äldre totalt öka med ca 33 % mellan 2016 och Det är i fösta hand de äldre över 80 år som är i behov av särskilt boende och omsorgsinsatser. Kommunen behöver följa befolkningsutvecklingen och ha en beredskap för att klara ett ökat behov av vård och omsorgsinsatser under planeringsperioden. I Degerfors har drygt 250 personer i ordinärt boende någon form av hjälp i hemmet, allt från hjälp med städning och medicinska insatser till personlig omvårdnad och vård i livets slutskede. Denna verksamhet drivs helt i kommunal regi. När behov av särskilt boende uppstår finns servicelägenheter och vårdboende. I Degerfors finns särskilt boende på Letälvsgården med 75 platser och Västergården med 30 platser, totalt 105 lägenheter med personal dygnet runt. De är uppdelade i omvårdnadsboende, demensboende i två olika stadier och särskilda behov. Standarden på samtliga särskilda boenden är hög. Alla särskilda boenden bedrivs i kommunal regi. På Västergården finns också en enhet för korttidsvård med upp till 11 platser Specialboenden Kommunerna har ansvar för olika typer av specialboenden, se ovan. Den här typen av boenden kan, dels genom att de är kommunala investeringar, dels genom behov som avviker något från ordinära boenden, förläggas på andra platser än de som aviseras för flerfamiljshus och villor. De kan dock även sammanfalla. En bostadsförsörjningsplan för äldre som tagits fram under 2012 visar att behovet av särskilt boende är tillgodosett för tidsperioden fram till Efterfrågan finns på trygghetsboende i anslutning till Västergården. Planeringen för Degerfors tätort är att även fortsättningsvis förlägga olika typer av boenden i de centrala delarna av samhället. 44

164 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 11. Trafik 11.1 Trafikinfrastruktur Huvudstråken för vägtrafiken inom kommunen är länsvägen 205/243 norrut via Karlskoga samt länsvägarna 243/204 och 205 söderut mot Gullspång respektive Askersund. Kommunens läge är mycket gynnsamt för anslutning av gods- och persontransporter till de större trafiklederna E20, E18, v50 och v26. Degerfors centralort är en av målpunkterna längs Värmlandsbanan. Degerfors järnvägsstation är angöringspunkt för person- och godstrafik och det gamla stationsområdet Strömtorp fungerar idag som angöringspunkt för gods som ska vidare till Karlskoga. Värmlandsbanan har som enkelspår låg kapacitet, vilket framförallt begränsar utbudet av regionala persontransporter. I nationella planen för finns vissa åtgärder på Värmlandsbanan för att öka kapaciteten något, men Trafikverket konstaterar i sin kapacitetsutredning att kapacitetsproblemen kommer att kvarstå även efter I nationella planen ska transportsektorn bidra till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ska nås genom en stegvis ökad energieffektivisering i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. Utsläppen från transporter och dess klimatpåverkan kan alltså förväntas ge avsevärt skärpta krav på minskning av skadliga utsläpp. Detta i sin tur innebär förändringar i såväl resmönster som vilka transport- och drivmedel som kommer att användas i framtiden. Resandet bedöms öka med % fram till år I Regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Örebro län är kollektivtrafik en nyckelfaktor för att vi ska kunna skapa en större gemensam arbetsmarknadsregion. Utökade insatser i infrastruktur och kollektiva trafiklösningar, liksom bättre samordning mellan olika trafikslag, är nödvändiga åtgärder för att en kommun som Degerfors, på ett bättre sätt än idag, ska kunna utnyttja sitt fördelaktiga läge mellan två större arbetsmarknader. Kommun- och länsgränser får inte vara ett hinder för detta Vägtrafik För Degerfors kommun är Europaväg 18, liksom E20, viktiga vägar för gods- och persontrafik. E18 ingår i det nationella stamvägnätet och även i vägnätet som brukar kallas Nordiska triangeln sträckorna Oslo- Stockholm-Köpenhamn-Oslo. Båda europavägarna nås via länsväg 205, som också har mycket stor betydelse för dagpendling. Länsväg 205, sträckan Karlskoga-Degerfors-Laxå-Askersund, bedöms som regionalt stråk bli en allt mer strategiskt viktig länk för transporter i sydvästlig riktning och öster om Vättern, t ex mot Norrköpings hamn och vidare till Baltikum. Anslutning till riksväg 50 som nationellt stråk Motala-Mjölby till E4 är en viktig transportled för framför allt gods men även persontrafik i denna riktning. En välkommen åtgärd på sträckan finns med i Trafikverkets nationella transportplan , med ny mötesfri väg mellan Brattebo och Nykyrka. Det regionala vägnätet i form av regionala och lokala länsvägar är viktigt för att knyta samman länets orter med gods- och persontransporter och pendling. I Länstransportplanen är målbilden för länsväg 205, sträckan Hällefors, Karlskoga, Degerfors, Laxå och Askersund, 80 km/timme. Eftersom delar av sträckan blivit allt viktigare för dag- och i viss mån aven långpendling bör det övervägas om inte vissa delsträckor, tex Svartå Degerfors och Karlskoga Loka, kan hastighetsanpassas till 100 km/timme. Åtgärder för att öka tillgänglighet, trygghet/säkerhet, minskade bullerstörningar mm är viktiga, i synnerhet längs genomfartsleder. Från de mindre tätorterna Svartå och Åtorp förekommer en ganska omfattande arbetspendling på väg 205, 243 och 204 till näraliggande orter (Degerfors, Karlskoga, Laxå, Örebro och Gullspång). Vägstandarden på dessa vägar är idag enligt Trafikverket på en nivå som inte medger att man frångår nu gällande hastighetsbegränsningar, som på väg 205 är 80 km/tim och väg 204 och 243 är 70 km/tim. Inför 45

165 Översiktsplan, bilaga 1 antagande en eventuell revidering av hastighetsanpassning på det svenska vägnätet är det betydelsefullt för de som arbetspendlar från Svartå och Åtorp att nuvarande maxhastigheter på dessa vägar inte begränsas ytterligare. De principiellt farligaste punkterna i trafiken är där biltrafik och oskyddade trafikanter korsar varandras färdriktning. Med stor andel tung trafik ökar risken ytterligare. Ambitionen på kort sikt bör vara att eliminera konfliktpunkter med stor risk. Planering och förstudier för mindre ombyggnadsprojekt är viktiga exempel på kommunala åtgärder och initiativ för att förkorta tid mellan idé/behov och genomförande Genomfarter och större trafikleder Finansiering och tidplan för utbyggnad av genomfartsvägar beslutas av andra aktörer än kommunen. Samarbete med Trafikverket bör fortsätta och utvecklas ytterligare. Kommunen kan verka för sina mål genom arbetet med länstransportplanen. Trafikverket använder den sk 4-stegsprincipen för planering av vägsystemet. Det är en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska transportsystemets miljöpåverkan. Det innebär att man analyserar funktioner och åtgärdsbehov i fyra steg: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur (vägnät och fordon) 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder I Degerfors passerar genomfartstrafiken tätortens centrum eftersom alternativ saknas. En analys enligt 4-stegsprincipen kan leda till förslag om att tung genomfartstrafik leds andra vägar än genom centrum. Ett annat möjligt resultat av analysen är förslag om byggande av en eller flera förbifarter. Det finns sedan lång tid reservat och planer för hur ett system av förbifarter kan utformas. Utrymme finns reserverat för en förbifart för väg 205 och 243. Alternativet Västerleden som i första hand ska eliminera tung genomfartstrafik genom Degerfors centrum och hela norra delen av tätorten har studerats relativt detaljerat. Möjligheter till andra förbifarter har studerats mer översiktligt. Söderleden som förbinder väg 205 med Västerleden söder om järnverksområdet är mera komplicerad med bl a byggande av en ny bro över Letälven. Det finns även planer på en Förbifart Bruket som leder väg 205 öster om Bruket. En fortsättning norrut på förbifart Bruket, Österleden, kan bli aktuell för vidare utredning först efter besked om bro över Möckeln för Nobelbanan och E18 ska byggas. Österleden kan då utredas som ett alternativ för anslutning till E18 på östra sidan Möckeln. Planer för en förbifart av mer lokal karaktär finns även vid Strömtorp. Inget av objekten finns med som åtgärd i den regionala Länstransportplanen Om en förbifart byggs i Degerfors efter en åtgärdsvalsstudie kan tung trafik förbjudas på väg 555 öster om Möckeln (Kosia). Vägen är smal och kurvig och längs den östra Möckelnstranden pågår och planeras utbyggnad av bostäder som höjer kraven på en säkrare och vänligare trafikmiljö. Tung genomfartstrafik kan även förbjudas genom Degerfors centrum om en förbifart byggs. Förbuden ska endast gälla genomfartstrafik, inte transporter med utgångs- eller målpunkter utmed vägsträckorna. Närmast större vägar råder byggnadsförbud enligt väglagen. Länsstyrelsen har 2008 utökat skyddsområdet till 50 meter från europavägar (E18) och 30 meter från de primära länsvägarna (väg 205 och 243). Trafikverket anser att dessa avstånd ska gälla såväl inom som utanför planlagt område vilket kommunen dock anser är orealistiskt. Kommunen ska genom detaljplan kunna pröva lämpliga lösningar. För övriga statliga vägar gäller ett generellt byggnadsfritt avstånd om 12 m. Gällande riktvärden för buller och vibrationer ska vid nybyggnation och andra väsentliga förändringar följas om det inte är uppenbart orimligt Kommunens gatunät Kommunen har ansvar för gator i Degerfors, Svartå och Åtorp samt vid Duvdalen, men inte på landsbygden i övrigt. 46

166 Översiktsplan, bilaga 1 antagande Degerfors har ett arv med sig i stadsplaneringen som, med dagens trafiksäkerhetstänkande, innebär att bredden på många huvudgator måste krympas. De i många fall mycket breda gatorna uppmuntrar till höga hastigheter och därmed en lägre trafiksäkerhetsnivå. Detta innebär dock att det finns stora möjligheter till flexibla lösningar vid planering och byggande, eftersom utrymmet, t ex för en separat gång- och cykelväg, redan finns i gaturummet. Det metodiska arbetet med att försöka få bort tung trafik från gatunätet och flytta den till trafiklederna som är byggda och dimensionerade för att ta hand om denna trafik ska fortsätta. Avstånd till omgivande bebyggelse ska beaktas Farliga transporter på landsväg Andelen transporter med farligt gods på landsväg förväntas öka. För en vägsträcka i kommunen föreligger förbud mot transporter med farligt gods; länsväg 555 öster om Möckeln. Om åtgärdsanalys visar att en ny förbifart centrum är bästa lösningen kan farligt gods i framtiden koncentreras till denna nya väg. Se karta primära och sekundära leder sidan Gång-/cykelvägnät Ett väl utbyggt gång- och cykelnät är såväl trafiksäkerhetsfrämjande som positivt för folkhälsan. Degerfors tätort har generellt ett väl utbyggt gång-/cykelvägsnät men det är inte sammanbundet överallt och det saknas planskildhet. Den sedan länge efterfrågade cykelvägen mellan Degerfors och Karlskoga, längs länsväg 205, invigdes i juni När det gäller utförandet på de gång- och cykelvägar som planeras idag, måste alternativa lösningar övervägas för att kostnadseffektivt kunna skynda på utbyggnaden. De viktigaste åtgärderna är att bygga ihop det befintliga nätet, främst för att elever på ett säkert sätt ska kunna cykla eller gå till skolan och för att stimulera arbetspendling till fots eller med cykel. Gång-/cykelvägnätet utformas för att motverka trenden att barn allt oftare blir skjutsade till skola och aktiviteter Busstrafik Med anledning av utsläpp från transporter och påverkan på klimatet kan avsevärt skärpta krav på minskning av skadliga utsläpp förväntas. Det bedöms innebära förändringar i resmönster och val av transportmedel i framtiden. Förbättrad kollektivtrafik är en av de möjligheter som måste användas för att minska utsläppen från vägtrafiken. Kvinnor reser mer kollektivt och går mer än män, medan män cyklar något mer än kvinnor. En utveckling av kollektivtrafiken kan gynna jämställdheten. Barn och ungdomar är hänvisade till kollektivtrafiken eller cykel när de ska färdas så en utveckling av kollektivtrafiken stärker deras möjlighet till självständighet. Från Degerfors finns kollektivtrafik med buss till Karlskoga, Laxå och Kristinehamn. Degerfors har ingen särskild tätortstrafik. Kommunen svarar för kompletteringstrafiken på landsbygden samt nattrafik på helgerna till Svartå och Åtorp. Genom regiontrafik finns idag möjligheter till kollektivtrafik med buss från Degerfors via Karlskoga till de flesta orter i såväl Örebro som Värmlands län. Utöver regional busstrafik kan även vissa orter nås med spårburen trafik med regionalt färdbevis. I Länstransportplanen prioriteras stomnätstrafiken mellan kommunhuvudorter och Örebro. För Degerfors kommun är kollektivtrafiklösningar också en förutsättning för en levande landsbygd. Det ska vara fullt möjligt att arbets- och studiependla kollektivt om man bor i Svartå, Åtorp eller på Kosia. Från augusti 2016 samordnas busstrafiken med skolskjutsarna och därigenom ökar antalet turer till bl a Svartå och Åtorp. Det blir även tätare trafik mellan Degerfors och Karlskoga samt vidare mot Örebro. En ny busslinje mellan Degerfors och Karlskoga på östra sidan Möckeln startas också, vilket kommunen arbetat för länge. 47

167 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 11.4 Järnvägstrafik Nationella och regionala bandelar Järnvägsförbindelser är ett allt starkare medel för tillväxt, regional samhörighet och regionförstoring. Järnväg skapar nya möjligheter till godstransporter, längre persontransporter och dagpendling. Degerfors har persontrafik med järnväg på Värmlandsbanan med ca 200 på- och avstigningar per dag. Västra stambanan och Värmlandsbanan sammanbinder hela Mellansverige (Baltikum-) Stockholm /Mälarregionen med Värmland (-Norge) och Göteborg. Värmlandsbanan är och kommer i framtiden vara ett mycket viktigt transportstråk och åtgärder för att förbättra framkomlighet, kapacitet och tillgänglighet på banan är därför viktig och prioriterad. Värmlandsbanan har idag stora kapacitetsproblem. I nationella planen för ligger åtgärder i en mötesstation mellan Skåre och Kil och två mötesstationer mellan Kristinehamn och Karlstad. Åtgärderna medför enligt Trafikverket förbättrade möjligheter till arbetspendling och godstransporter. Den viktigaste regionala och nationella knutpunkten är Hallsberg för att fördela transporter av godsoch persontrafik från landets norra, södra, västra och östra delar. En av de viktigaste relationerna för gods från Hallsbergs kombiterminal är Göteborgs hamn. I den nationella planen för transportinfrastruktur utpekas Hallsberg som nationellt viktig nod, som har stor nationell och regional betydelse som kombiterminal. Viktiga relationer för gods till och från Hallsbergs kombiterminal är hamnarna i Göteborg och Norrköping. Utbyggnaden av dubbelspår sträckan Hallsberg Degerön har stor betydelse för att öka kapaciteten. Snabbare järnvägsförbindelser mellan Oslo och Stockholm har under många år varit på agendan i kommunerna i norska Östfold och kommunerna i den så kallade E18-gruppen, där Degerfors kommun ingår. Under 2014 tecknades ett avtal mellan Grensekommittén Värmland-Östfold och kommunerna Kristinehamn, Karlskoga, Degerfors, Lekeberg och Örebro där ett uppdrag gavs till Norsk Bane AS att utreda alternativa bansträckningar mellan Karlstad och Örebro. Degerfors kommun avstyrker en helt ny bansträckning, men ställde sig bakom en utredning på villkor att nuvarande bansträckning (Värmlandsbanan) fanns med som alternativ. I juni 2015 presenterades utredningen där en utbyggnad av dubbelspår för höghastighetståg i nuvarande bansträckning inte ansågs fysiskt möjlig. I stället förordade utredningen en helt ny sträckning där Degerfors kommun berörs till viss del av en järnvägsbro över sjön Möckeln. Kommunens inställning är att snabbare järnvägsförbindelser mellan Oslo och Stockholm är av betydelse, men att den frågan inte får ta fokus från nuvarande kapacitetsproblem på Värmlandsbanan. En helt ny bansträckning är ett projekt som i bästa fall ligger år fram i tiden. Trimnings- och kapacitetshöjande åtgärder på nuvarande sträckning är nödvändigt redan idag för att inte hindra vår regions utveckling. Vid en framtida snabbtågsförbindelse mellan Oslo och Stockholm är det kommunens uppfattning att trafiken måste planeras med förskjutna tågtider, så att tågen stannar omväxlande på samtliga stationslägen; behov av snabba förbindelser ska inte endast vara förbehållet större städer. Det är också viktigt att en ny bana för snabbtåg ger möjlighet för en utökad regiontrafik. För järnväg gäller ett skyddsavstånd om 30 m från spårmitt närmaste spår till ny bebyggelse. Verksamhet som inte är störningskänslig och där människor endast vistas tillfälligt kan dock finnas inom 30 m Lokala bandelar Den ej elektrifierade banan Strömtorp-Bofors förbinder Degerfors med Karlskoga. Huvudman för banan är Trafikverket. Banan sträckte sig tidigare till Otterbäcken vid Vänern. Sträckan söder om Degerfors används nu för dressintrafik i turistsyfte. I nuläget används banan huvudsakligen för godstransport. Möjligheter att på sikt utveckla persontrafik bör utredas. Sträckan Degerfors-Karlskoga och banans roll som del i framtida regional/lokal kollektivtrafik har ännu inte utvärderats. 48

168 Översiktsplan, bilaga 1 antagande Banan Strömtorp-Bofors fortsätter norrut mot Granbergsdal, Gyttorp och Nora. Denna del var ursprungligen stommen i Nora Bergslags Järnväg som byggdes upp för bergsbrukets behov under de sista 30 åren av 1800-talet. Banan var i full drift med gods- och persontrafik ända in på 1970-talet. Totalt sett utgör banan Degerfors/Strömtorp-Bofors station-nora-järle-örebro en nordlig transportlänk på tvärs i stambanenätet som kan utvecklas såväl logistiskt som turistiskt. För många tillverkningsföretag är det nödvändigt att ha tillgång till järnvägstransport för att tillverkning av olika produkter ska kunna miljöcertifieras samt att järnvägstransporter även ökar i konkurrenskraft för transporter av produkter och råmaterial på längre distanser. Det finns ett industrispår från stambanan in på järnverksområdet i Degerfors. Planer finns på att förlänga spåret norr om Agsjön så att det når Högbergstorps industriområde. I Svartå finns en del av den f d Svartåbanan kvar som ansluter till industriområdet och kan vid behov förlängas. Det går även att vid behov komplettera med industrispår från Strömtorp-Boforsbanan till Kvarnbergs och Nyttorps industriområden Farliga transporter på järnväg Andelen transporter med farligt gods på järnväg förväntas öka. Den järnvägssträcka där den absoluta merparten farligt gods passerar och förväntas fortsätta passera är stambanan genom Degerfors. De lokala bandelarna trafikeras också med farligt gods vilket måste beaktas vid planläggning och byggande i anslutning dessa spår. Vid detaljplanering inom 150 m från järnvägen får det i varje enskilt fall bedömas hur befogat det är att göra en riskanalys och hur omfattande denna i så fall ska vara. Se karta sidan Flygtrafik Närmaste flygplats finns i Karlskoga, denna har dock klassats ner från instrumentflygplats till allmänflygplats. Örebro flygplats är en viktig flygplats för Degerfors kommun för nationella och globala flygförbindelser och destinationer. Kombinationen med Kastrup och andra nav för flygförbindelser är av stor betydelse för näringsliv, turism och trafikflyg för persontransport. Tillgängligheten bedöms vara en viktig konkurrensfaktor av ökande betydelse för regional utveckling i såväl regionen som Degerfors kommun. Örebro flygplats utgör en viktig funktion som godsflygplats för regionens företag, men också för landet i stort, med växande marknad för fraktflyg världen över samt insatsflyg i samband med internationella hjälp- och fredsinsatser. Flygplatsen är också viktig för yrkesflyg med tjänster som taxiflyg, bevaknings- och inspektionsflyg, flygfoto mm. Flygplatsen har även en stor segelflygsverksamhet, civilt motorflyg och fallskärmshoppning och en växande charter- och affärsflygsmarknad. För civil luftfart gäller att alla byggnadsobjekt högre än 20 m ska remitteras till luftfartsverket för granskning innan uppförande sker. Även flygplatser inom 60 km från objektet ska tillfrågas Båttrafik och hamnar Båttrafik utöver sådan som är kopplad till turism och fritid bedöms inte vara aktuell för Degerfors. De närmaste hamnarna för Degerfors kommun är torrhamnen i Hallsberg och hamnarna i Kristinehamn och Otterbäcken vid Vänern. De två första är viktiga som intermodala omlastningspunkter för export och import av tunga och skrymmande varor medan Otterbäckens hamn har kapacitet att ta emot mer djupgående fartyg. Hallsberg utgör förutom torrhamn med tullklarering och direktkontakt med Göteborgs hamn, global sjöfart samt järnvägstransport till Europamarknaden/ kontinenten, även en nationell kombiterminal för väg- och järnvägstransporter inom och utom landet. Kristinehamn fungerar på samma sätt kopplat till Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv som transportled ut i Europa och övriga världen. Båda spelar stor roll för hållbara och miljömässiga transportsystem till och från regionen. 49

169 Översiktsplan, bilaga 1 antagande Kommunen bör verka för att underlätta förbindelserna till hamnen i Norrköping, vilken har förutsättningar att bli den ledande hamnen i handeln med Ryssland/Baltikumområdet och som geografiskt är beläget ca 15 mil från Degerfors, medan det är närmare 25 mil till hamnar i Stockholmsområdet. 50

170 E ± Möckeln 555 Degerfors 547 Ölen Letälven 205 Stor Björken Åtorp Svartå Trafik - farligt gods Järnväg Förbud för transporter med farligt gods rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg Skagern 0 2, Kilometer 51

171 Översiktsplan, bilaga 1 antagande 12. Teknisk försörjning 12.1 Huvudmannaskap och ägande Degerfors kommun äger och driver vatten och avlopp samt renhållning i kommunal regi, i förvaltningsform. Degerfors kommun äger även gatubelysningen men driften sköts av Degerfors Energi AB som är ett helägt kommunalt bolag. Degerfors Energi äger och ansvarar för el, fjärrvärme samt stadsnät Vatten- och avloppsverksamhet Verksamhetsområdet i Degerfors kommun omfattar Degerfors, Svartå, Åtorp och Duvedalen. Det har relativt nyligen utökats till att även omfatta hela västra Möckelnstranden upp till kommungränsen mot Karlskoga. Svartå kan komma att anslutas till Degerfors vatten- och avloppsnät. Svartås vattenverk och avloppsreningsverk kan då tas bort. Praktiskt innebär det att ledningarna dras söderut längs väg 205 till Ölsboda för att sedan dras ut i sjön Stor-Björken och över till Skäggebol, därefter vidare till Svartå. Detta skapar utvecklingsmöjligheter utmed Stor-Björken och Ölen, utöver de ca 100 fastigheter, varav ca hälften är fritidshus, som finns där idag. Nedan beskrivs endast kort vatten- och avloppssituationen i kommunen. Mer utförlig beskrivning finns i bilaga 2, Vatten och avlopp Dricksvattenhantering I kommunen finns dricksvattentäkter vid Degernäs och i Svartå (Guldsmedsboda) och Åtorp (Äng). Sammankoppling av dricksvattennätet med Karlskogas nät pågår. När det tas i drift kommer Degerfors att leverera vatten till Karlskoga lasarett och Degerfors och Karlskoga samhällen kan få nödvatten från varandra. Se även kapitel 7.1 Miljökvalitet avseende skydd för vatten Avloppsvattenhantering I Degerfors kommun finns det ca 9 mil avloppsledningar och 32 pumpstationer. Avloppsreningsverk finns i Degerfors, Svartå och Åtorp. Duplikatsystemet med separerade dag- och spillvattenledningar är i stort sett fullt utbyggt. Utanför verksamhetsområdet finns ca 700 enskilda avlopp med varierande kvalitet Dagvattenhantering I Degerfors kommun finns ca 8 mil dagvattenledningar och duplikatsystemet är i stort sett helt utbyggt. Däremot är uppkopplingen mot systemet från enskilda fastigheter inte klart överallt. I framtiden förväntas antalet frekventa regn med stora regnmängder öka, med påföljande höga vattenflöden. Det ställer högre krav på dagvattennätet och framförallt att kombiledningar ersätts med separata dag- och spillvattenledningar. Vid utlopp i recipienter bör i vissa fall sedimentdammar och s k fällor för utfällning av kväve byggas Energiförsörjning I Degerfors sker fjärrvärmeproduktion vid fyra produktionsanläggningar genom Degerfors Energi AB. Inom kommunen finns två vattenkraftverk som ägs och drivs av Fortum samt tre mindre privata. Vindkraft behandlas i bilaga 3. 52

172 Översiktsplan, bilaga 1 antagande Fjärrvärme Fjärrvärmenätet i Degerfors tätort är ca 2,5 mil långt och består av två produktionsenheter. Dessutom finns två närvärmenät, ett inom Kvarnbergs industriområde samt ett i Svartå tätort. Fjärrvärmenäten levererar fjärrvärme till villor, flerbostadshus, offentliga byggnader, affärslokaler och industrier. En utredning som fick namnet klimatmiljonen har utrett möjligheterna till sammankoppling av Degerfors och Karlskogas fjärrvärmenät. Utredningen visar att en sammankoppling kan vara ekonomiskt och tekniskt bra men är miljömässigt mycket bra. I utredningen ingår en ny panna, förlagd i norra Degerfors. Efter utredning har flertalet andra utredningar genomförts, en att sammankoppla de två fjärrvärmenäten i tätorten Degerfors. Utredningen visade sig miljömässigt mycket bra då användandet av fossila bränslen kan minimeras i Kvarnbergsområdet. Nuvarande baslastpanna som finns placerad vid Degerfors Järnverk har varit i drift i snart 20 år. En nybyggd anläggning i anslutning till den befintliga har nyligen tagits i drift. En ny anläggning kommer att ge möjligheter till flera anslutningar och ett minskat beroende av fossila bränslen Elleveranser och elnät Degerfors Elnät har områdeskoncession till 2027 inom Degerfors kommun och delar av närliggande kommuner. Inmatningen till Degerfors Elnät från Fortum distribution sker på två anslutningspunkter Karlshagen och Jannelund Gasutvinning Klimatpåverkan från traditionella bränsleslag gör biogas mycket intressant som energikälla för framtiden. Det finns goda möjligheter att utvinna gas i kommunens avlopps- och avfallsanläggningar. I kommunen pågår gasutvinning vid reningsverket i Degerfors. Möjligheter att utvinna biogas vid lantbruk är under utveckling Vindkraft Se bilaga Solenergi Solenergitekniken bedöms kunna utvecklas och bli en allt viktigare lokal energikälla. Det finns i princip två metoder att ta tillvara solenergi; solceller som omvandlar solstrålningen direkt till elektrisk likström och solfångare som värmer upp vatten i ett rörsystem som kan användas för uppvärmning eller att producera elektricitet. Än så länge finns ingen bra metod att lagra energin vilket är ett generellt problem och då särskilt i Sverige som har hyggligt med sol på sommaren då behovet är litet men lite sol på vintern när behovet är stort. Tillverkningskostnaderna är än så länge höga och verkningsgraden låg. Fördelen är att solen är en ren, outtömlig och kostnadsfri energikälla. Globalt sett har solcellsmarknaden vuxit med i genomsnitt 25 % per år de senaste 10 åren. Teknikutvecklingen förväntas fortsätta och på sikt göra solenergi fullt konkurrenskraftig Gatubelysningsnät Inom tätorterna Degerfors, Svartå och Åtorp finns totalt ca ljuspunkter som ägs av Degerfors kommun men sköts av Degerfors Energi AB Renhållningsverksamhet Renhållningsverksamheten är beskriven i avfallsplanen från Samverkan har under en längre tid pågått i Avfallsgrupp Östra Värmland som består av kommunerna Karlskoga, Kristinehamn, Mariestad, Filipstad, Degerfors, Storfors och Gullspång. Samtliga kommuner har gemensamt tagit fram förslag till ny 53

173 Översiktsplan, bilaga 1 antagande renhållningsordning med gemensamma mål och visioner. I avfallsplanerna som utformas av kommunerna var för sig finns konkreta mål för ökad återvinning och källsortering Återvinning Det finns idag 6 återvinningsstationer i Degerfors tätort samt en i Svartå och en i Åtorp. Endast ett fåtal återvinningsstationer har tillkommit genom övergripande planering och merparten saknar därför stöd i detaljplan. Återvinningsstationer får ofta flytta när planläggning sker och ytorna tas i anspråk för andra ändamål. Ansvarig för återvinningen av förpackningar och tidningar är producentföretagen genom sin organisation FTI. Organisationen anlitar lokala entreprenörer för tömning och transporter. Insamling av återvinningsmaterial såsom papper, kartong, plåt, plast, glas och batterier sker hos ett flertal företag och inom bostadsområden i kommunen. Insamlingen sköts genom FTI. Återvinningscentral finns vid Kvarnberg i Degerfors. Avfall behandlas även i kapitel 7 Miljökvalitet Kommunikationsinfrastruktur Någon egentlig avgränsning mellan infrastrukturen för tele- respektive bredbandskommunikation finns inte längre. Såväl det ursprungliga fasta telenätet som mobiltelefonnäten används idag för alla former av kommunikation. Bredband är en förutsättning för att samhällets funktioner ska fungera där allt fler kommunala och statliga tjänster produceras över nätet. Det handlar om skola, vård, omsorg och trygghet. Den digitala agendan lyfter fram IT som en potential vilken ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel. Kommuner som satsat på bredband och stadsnät har sett en positiv effekt på kommunens välfärd och det lokala näringslivets utveckling. Inom koncernen Degerfors kommun finns Degerfors stadsnät. Stadsnät bygger en öppen infrastruktur som är tillgänglig för marknadens alla aktörer på likvärdiga villkor. Det öppna nätet bidrar till konsumenters valfrihet och det leder till ett bredare utbud av tjänster. Öppet nät byggs även i områden där det inte skulle vara lönsamt för de traditionella operatörerna att bygga. Kommuner som har ett stadsnät har oftast bättre bredbandstäckning, fler aktörer att välja på och därmed bättre konkurrens och lägre priser. De flesta av våra stora telekomoperatörer använder stadsnäten för att kunna erbjuda sina kunder fast- och mobilt bredband. Medborgarna har idag flertalet infrastrukturer att välja på, 37 % har tillgång till fiberinfrastruktur, 98 % har tillgång till 4G/LTE (Mobilt bredband) och samtliga medborgare har tillgång till xdsl och 3G (Mobilt bredband). I tätorten har 95 % av industrifastigheter möjlighet att ansluta mot Degerfors stadsnäts öppna fiberinfrastruktur. 54

174 KS / Översiktsplan foto: Hans Bergh-Nilsson, Karlskoga kommun 2008 ANTAGANDEHANDLING KS/KF 1

175 Översiktsplan antagande Innehållsförteckning 1. Inledning Vad är en översiktsplan? Samarbete med Karlskoga kommun Vision Översiktsplanen - läsanvisningar Fördjupade översiktsplaner 7 2. Degerfors kommun Ursprung Läge 8 Karta, läget i regionen Bebyggelsestruktur och gestaltning Landsbygden Centralorten Karaktär vad präglar kommunen Riksintressen 9 Karta, riksintressen Mellankommunala frågor Utgångspunkter Internationella och nationella mål Hållbar utveckling Nationella och regionala miljömål Miljökvalitetsnormer Mänskliga rättigheter Tillgänglighet Jämställdhet Barn Folkhälsa Integration Regionala mål Regional utvecklingsstrategi Regional översiktsplan Regionalt trafikförsörjningsprogram Regionalt program för social välfärd Länsplan transportinfrastruktur Energi- och klimatprogram för Örebro län Kulturpolitiskt program för Örebroregionen Omvärld Utveckling av det regionala samarbetet Befolkningsutveckling 20 Diagram, invånare 21 Diagram, befolkningsförändring Boende Boendeutveckling Bostadsbebyggelse Boende på landsbygden/landsbygdsutveckling Fritidsboende Centralorten och strandskydd Näringsliv med handel och besöksnäring Näringsliv 24 2

176 Översiktsplan antagande 5.2. Industriområden Offentlig verksamhet som arbetsplats Näringsverksamhet utanför huvudtätorterna Jordbruk och djurhållning Skogsbruk Handel Utveckling av handel Hotell och restauranger Drivmedelsanläggningar Besöksnäring Turistisk infrastruktur Destinationer naturupplevelser, kulturintressanta platser och aktiviteter Besöksmål Natur och vatten Geografi Naturreservat och andra skyddade områden Skogar Sjöar och vattendrag Odlingslandskapet Våtmarker Växt- och djurlivet Tätortsnära grönområden 29 Karta, skyddade områden Miljökvalitet Vatten Luft och klimat Mark och förorenade områden samt elektromagnetiska fält Buller och vibrationer Avfall Industri- och täktverksamhet 33 Karta, risk för radonförekomst Säkerhet, riskbedömningar och totalförsvar Beredskapshänsyn Räddningstjänst Skyddsavstånd kring anläggningar Trygg och säker kommun Totalförsvar Översvämningsrisker 36 Karta, översvämningsanalys 37 Karta, översiktlig översvämningskartering Ras- och skredrisker 39 Karta, förutsättningar för ras och skred Kultur och fritid Kulturmiljö Kulturmiljövård Kulturmiljöområden av intresse Kulturinstitutioner Kulturens betydelse Platser och lokaler för kulturverksamhet 40 3

177 Översiktsplan antagande Platser och lokaler för religiösa ceremonier eller motsvarande Fritid Fritidsanläggningar Friluftsområden, leder och spår Bad, båtliv och fiske Fritidsgårdar/mötesplatser Lekplatser Utbildning och omsorg Ansvar för förskola, utbildning, vård och omsorg Förskola Grundskola Gymnasieskola och vuxenutbildning Högre utbildning Hälso- och sjukvård Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Äldreomsorg Specialboenden Trafik Trafikinfrastruktur Vägtrafik Genomfarter och större trafikleder Kommunens gatunät Farliga transporter på landsväg Gång-/cykelvägnät Busstrafik Järnvägstrafik Nationella och regionala bandelar Lokala bandelar Farliga transporter på järnväg Flygtrafik Båttrafik och hamnar Teknisk försörjning Huvudmannaskap och ägande Vatten- och avloppsverksamhet Dricksvattenhantering Avloppsvattenhantering Dagvattenhantering Energiförsörjning Fjärrvärme Elleveranser och elnät Gasutvinning Vindkraft Solenergi Gatubelysningsnät Renhållningsverksamhet Återvinning Tele- och bredbandskommunikation 50 Samlingskarta 52 Underlagsmaterial 53 Länsstyrelsens granskningsyttrande 55 4

178 Översiktsplan antagande 1. Inledning Sammanfattning Översiktplanen för Degerfors kommun tar sikte på att skapa en livskraftig framtid och att vara ett attraktivt alternativ för medborgare, företag och besökare. Utgångspunkterna för arbetet har varit: Vi arbetar för en hållbar utveckling Vi arbetar för människors lika värde och för att möta människors olika behov Vi ska dämpa befolkningsminskningen Vi ska utveckla det regionala samarbetet mot Örebro och Karlstad Sedan arbetet med översiktsplanen påbörjades har folkmängden i kommunen ökat något, om det är ett trendbrott eller en tillfällighet återstår att se. Översiktsplanen tar sikte på perioden fram till Den beskriver en viljeinriktning och ger vägledning för den fysiska planeringen i kommunen. Översiktsplanen ska medverka till att kommunen uppnår sin vision genom bästa möjliga resursnyttjande av mark och vatten. 1.1 Vad är en översiktsplan? Alla kommuner i Sverige måste enligt plan- och bygglagen (PBL) ha en aktuell översiktsplan (ÖP) som täcker hela kommunens yta. En översiktsplan är ett politiskt strategidokument som visar ambitioner och riktlinjer för den fysiska planeringen, d v s hur mark och vatten bör användas, hur bebyggelse bör utvecklas och bevaras, hur infrastruktur bör förläggas, mm. Översiktsplanen visar vilka värderingar som ska iakttas i det löpande planeringsarbetet och den ger stöd vid olika typer av beslut. Översiktsplanens tidshorisont bör sträcka sig från det närmast förestående till vad som ligger uppemot 20 år fram i tiden. Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen fortfarande är aktuell. Antingen ska en ny översiktsplan arbetas fram eller så tas ett beslut om att den gällande översiktsplanen fortfarande anses aktuell. En översiktsplan är inte juridiskt bindande. Översiktsplanen kan ändras för en viss del av kommunen. Den kan också ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse. 1.2 Samarbete med Karlskoga kommun Under samarbetade Degerfors kommun med Karlskoga kommun för att ta fram ett förslag till en gemensam översiktsplan. Bakgrunden till det gemensamma arbetet var kommunernas omedelbara närhet med tätorter endast en mil från varandra som förutsätter ett nära samarbete i en lång rad gemensamma planeringsfrågor. Det finns många frågor som inte tar hänsyn till och inte kan lösas inom kommungränsen. Samverkan mellan kommunerna pågår inom många olika områden redan idag i mer eller mindre formaliserade former. Båda kommunernas gällande översiktsplaner var från år Både samråds- och utställningsprocessen genomfördes gemensamt under år Efter valet beslutade kommunerna att gå vidare var för sig. 5

179 Översiktsplan antagande Gemensamma framtidsfrågor Degerfors kommun står bakom de gemensamma utgångspunkterna och bedömningen av särskilt viktiga arbetsområden som vi tog fram tillsammans med Karlskoga för att tillsammans skapa en livskraftig framtid för de båda kommunerna och dess medborgare. Våra gemensamma utgångspunkter är: Vi arbetar för en hållbar utveckling. Vi arbetar för människors lika värde och för att möta människors olika behov. Vi ska dämpa befolkningsminskningen. Vi ska utveckla det regionala samarbetet mot Örebro och Karlstad. Följande arbetsområden har bedömts särskilt betydelsefulla: Möckelnområdet som lokalt nav. Skapa och marknadsföra attraktiva boendemiljöer. Infrastruktursatsningar - transporter, teknisk försörjning. Utveckla näringsliv handel. Utveckla och marknadsföra unika besöksmål, turistisk infrastruktur och aktiviteter. Främja att medborgarna kan erbjudas en god hälso- och sjukvård, särskilt viktigt är Karlskoga lasarett. Främja att högre utbildning och andra utvecklingsarenor kan erbjudas i området. Fördjupa och utveckla samverkan i kommunala frågor. 1.3 Vision Kommunen har en vision som beslutades av kommunfullfäktige juni 2015: En lättbodd kommun med goda och hållbara livsvillkor. Den devis som använts genom åren är Degerfors mer än stål och fotboll. Degerfors IF med en lång rad kända fotbollsprofiler är sannolikt det Degerfors är mest känt för nationellt. Även Degerfors Järnverk är för många välkänt. 1.4 Översiktsplanen - läsanvisningar På grund av resursbrist har arbetet med översiktsplanen varit vilande i Degerfors under ett par år. Det planförslag som nu presenteras består till stor del av det gemensamma materialet från Det har omarbetats och uppdaterats med aktuella uppgifter. Förslaget kompletterades med nya bilagor för vatten och avlopp, vindkraft och landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Den sistnämnda bilagan (LIS) utgår ur översiktsplanen inför antagandet på rekommendation av länsstyrelsen. Den planeras istället att omarbetas och utvecklas för att senare kunna antas som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Siktet är ställt ca tjugo år framåt i tiden, mot år Översiktsplanens roll är främst att ge vägledning för den fysiska planeringen och ska bidra till och stödja kommunernas övergripande visioner. Ambitionen är att översiktsplanen ska vara tillgänglig och användbar. Med avstamp i hur läget ser ut idag presenteras kommunens framtidsplaner och vad vi vill uppnå inom respektive område. Planen innehåller därför både övergripande grundfakta och utvecklingsinriktade riktlinjer. Översiktsplanen består av ett huvuddokument (detta dokument) med sammanfattande text, kartor och riktlinjer för framtiden markerade med i punktlistor. Samma rubriker med mer bakgrunds- och nulägesbeskrivningar samt kartor finns i bilaga 1. Tanken är att man ska kunna läsa huvuddokumentet och enkelt gå till motsvarande kapitel/avsnitt i bilaga 1 för att få en fördjupad beskrivning av området/ämnet. 6

180 Översiktsplan antagande Bilaga 2 behandlar vatten och avlopp och bilaga 3 behandlar vindkraft. Bilaga 4 blir efter granskningen miljökonsekvensbeskrivningen eftersom landsbygdsutveckling i strandnära lägen utgått. Ändringar som gjorts i förslaget efter granskningen har markerats med ett streck i marginalen. Ändringar som gjorts efter kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde markeras med dubbelstreck i marginalen. Kommunfullmäktige i Degerfors fastställer översiktsplanen efter genomförd samråds- och granskningsprocess. 1.5 Fördjupade översiktsplaner Det finns tre antagna fördjupade översiktsplaner som handlar om vissa områden/frågor. Av dessa upphör två att gälla när översiktsplanen antas eftersom de inte bedöms som relevanta längre. En, Högbergs industriområde, fortsätter att gälla då den fortfarande bedöms som relevant och inte strider mot den nya översiktsplanens intentioner. Upphör att gälla: Ängebäck, fördjupad översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige Kommunalt bostadsförsörjningsprogram del 1, fördjupad översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige Fortsätter att gälla: Högbergs industriområde, fördjupad översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige

181 Översiktsplan antagande 2. Degerfors kommun Sammanfattning Degerfors kommun ligger centralt i Mellansverige mitt på axeln mellan Stockholm och Oslo. Här befinner man sig i gränslandet mellan två tillväxtzoner, Karlstad och Örebro. Centralorten är placerad söder om sjön Möckeln och präglas idag liksom landsbygden av den tidigare brukstraditionen. Bruken och naturtillgångarna i omgivningen har på många sätt styrt områdets utveckling. Stora natur- och kulturvärden finns som bör vårdas, bevaras och få möjlighet att utvecklas, flera naturområden är även klassade som riksintressen. När förnyelsebar energi etableras ska det ske på ett sätt och i områden där människor, djur och natur påverkas så lite som möjligt. Huvudsakligen på grund av en omfattande strukturomvandling i industrin har det sedan 1970-talet skett en kraftig befolkningsminskning i kommunen. Men under de senaste åren har befolkningen ökat något. Tillverkningsindustrin med ett stort högteknologiskt kunnande sysselsätter fortfarande flest personer men en breddning har skett inom tjänste- och kunskapssektorn. För att kommunen ska bli attraktiv för framtiden är det viktigt att trots vikande befolkningsunderlag utveckla och modernisera tätorterna. En vacker och välordnad tätort lockar människor till sig och skapar därmed förutsättningar för en positiv samhällsutveckling. 2.1 Ursprung Hela avsnittet finns i bilaga Läge Degerfors ligger tämligen centralt i Mellansverige, 25 mil från Stockholm och Göteborg, på en axel mellan Stockholm och Oslo. Länsvägarna 205 och 243 är av stor betydelse för transporter i nord/sydlig riktning. Värmlandsbanan, Laxå-Karlstad- Charlottenberg- (Oslo) har angöring i Degerfors för persontrafik och gods på järnväg. Kommunen gränsar till Karlskoga, Kristinehamn, Lekeberg, Laxå och Gullspångs kommuner. Kommunen har ett läge i gränslandet mellan två tillväxtzoner, Karlstad och Örebro. Karlstad Storfors Kristinehamn Karlskoga Örebro Degerfors Lekeberg Gullspång Laxå 8

182 Översiktsplan antagande 2.3 Bebyggelsestruktur och gestaltning Degerfors är centralorten i Degerfors kommun men här finns även två mindre tätorter, Svartå och Åtorp, med ca 600 respektive ca 300 invånare vardera Landsbygden En hållbar samhällsplanering ska förhålla sig till landskapet. Delar av landskapet behöver bevaras intakt med anledning av dess stora natur- och kulturvärden samtidigt som det ska finnas mycket generösa möjligheter att bosätta sig på landsbygden. Förändringar över tiden, t ex att energiförsörjningen går över mot mer och mer förnyelsebar energi, kan komma att innebära ändrad påverkan på landskapsbilden. När förnyelsebar energi etableras ska det ske på ett sätt och i områden där människor, djur och natur påverkas så lite som möjligt Centralorten Centralorten ska vara attraktiv med väl underhållna vardagsmiljöer och platser med god arkitektur, där både invånarna och besökare trivs. En vacker och välordnad tätort lockar människor till sig och skapar därmed förutsättningar för en positiv samhällsutveckling. 2.4 Karaktär vad präglar kommunen Hela avsnittet finns i bilaga Riksintressen Staten har via Länsstyrelsen i respektive län redovisat områden av riksintresse enligt Miljöbalkens tredje kapitel inom följande områden som berör kommunen: 6 naturvård; 8 energiproduktion, kommunikationer; 9 totalförsvar. En översyn pågår av områden av riksintresse för friluftslivet. Ett nytt område kan komma att beröra kommunen, Södra Kilsbergen. Natura 2000 är ett nätverk av skyddade naturområden som alla medlemsstater inom EU bidrar till. Nätverket har kommit till för att hindra att djur- och växtarter utrotas och att deras livsmiljöer försvinner. Natura 2000-områden är riksintresse enligt 4 kap miljöbalken. Områdena är bildade enligt antingen fågeldirektivet (bevarande av vilda fåglar, deras ägg, bon och livsmiljöer) eller habitatdirektivet (bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter). Enligt PBL ska kommunen i översiktsplanen visa hur riksintressena tillgodoses och bedöma vilken påverkan eller eventuell skada på riksintressena som planens förslag kan medföra. Numreringen hänvisar till karta på sidan 13. Riksintressena ska beaktas vid planläggning och annan kommunal hantering så att de inte skadas påtagligt. 1. Knutsbol (utmed Östra Möckelnstranden) naturvård (delvis i Karlskoga kommun) Värdeomdöme: Den nordligaste kända platsen för Visingsösandsten och därmed av stort geologiskt intresse. Även tilltalande landskapsbild med beteshagar och ängsgranskog. Värdefull flora och förekomst av hasselmus. Planförslag: Landsbygdsutvecklingsområde 2, Östra Möckelnstranden, ligger inom riksintresseområdet. Konsekvenser: Alltför omfattande bebyggelse kan komma att skada riksintresset. Bedömning: Det som kan förväntas i området östra Möckelnstranden är en mindre komplettering av befintlig bebyggelse vilket i detta skede bedöms fullt möjligt. I samband med konkreta intresseförfrågningar kommer naturligtvis påverkan på riksintresset att utredas närmare i samband med lokaliseringsprövningen. 9

183 Översiktsplan antagande Kommunen ska verka för statligt skydd genom naturreservatsbildning i delar av riksintresset. Kompletterande bebyggelse och verksamheter prövas i varje enskilt fall mot riksintresset. 2. Sveafallen (söder om Degerfors) - naturvård Värdeomdöme: Sveafallen utgör det mellansvenska utloppet från Ancylussjön och har stort vetenskapligt värde. Inom området finns fem strömrännor och ett stort antal jättegrytor. Planförslag/konsekvenser/bedömning: Inga förändringar föreslås. Området skyddas genom befintligt naturreservat. Området bedöms ha erforderligt skydd. 3. Vargavidderna (längst söderut) naturvård, Natura 2000 fågel och habitat (delvis i Laxå kommun) Värdeomdöme: Vargavidderna utgör dels ett myrkomplex med rik flora och fauna, dels naturskogspräglade barrblandskogar. Myren utgörs av högt värderade platåformigt välvda mossar och topogena kärr med ovanlig flora och rikt fågelliv. Planförslag/konsekvenser/bedömning: Inga förändringar föreslås. Området skyddas genom befintligt naturreservat. Området bedöms ha erforderligt skydd. 4. Lidetorpsmon (i västra delen) naturvård, Natura 2000 habitat Värdeomdöme: En av Sveriges största och djupaste dödisgropar med torr botten. Planförslag/konsekvenser/bedömning: Inga förändringar föreslås. Området skyddas genom befintligt naturreservat. Området bedöms ha erforderligt skydd. 5. Julösmossen (i södra delen) naturvård (delvis i Laxå kommun) Värdeomdöme: Stort myrkomplex med flera mossetyper representerade. Värdefull fågellokal. Botaniska värden. Planförslag/konsekvenser/bedömning: Inga förändringar föreslås. Blivande naturreservat enligt länsstyrelsen. Området bedöms få erforderligt skydd efter beslut om naturreservat. 6. Stormossen vid Mickelsrud (längst västerut) naturvård, Natura 2000 habitat (delvis i Kristinehamns kommun) Värdeomdöme: Stort mångformigt myrkomplex med värdefull koncentrisk mosse. Sträng-flarkkärr som är en ovanlig myrtyp i regionen. Planförslag/konsekvenser/bedömning: Inga förändringar föreslås. Området skyddas av befintligt naturreservat. Området bedöms ha erforderligt skydd. 7. Lomtjärnsmossen (södra Kilsbergen) Natura 2000 habitat Värdeomdöme: Opåverkat myrkomplex där flera mycket gamla och grova tallar står spridda ute i myren och på fastmarksholmar. Intressant flora och fauna. Planförslag/konsekvenser/bedömning: Inga förändringar föreslås. Området skyddas genom befintligt naturreservat. Området bedöms ha erforderligt skydd. 10

184 Översiktsplan antagande 8. Jätteberget (södra Kilsbergen) Natura 2000 habitat Värdeomdöme: Området är bevuxet med gammal naturbarrskog med inslag av tallar på minst 280 år. Kryptogamfloran är rik med ett stort antal signalarter och rödlistade arter. Planförslag/konsekvenser/bedömning: Inga förändringar föreslås. Området skyddas genom befintligt naturreservat. Området bedöms ha erforderligt skydd. 9. Östra Sälsjömossen (längst västerut) Natura 2000 fågel och habitat Värdeomdöme: Myrkomplex bestående av koncentriska och excentriska mossar åtskilda av i östvästlig riktning gående kärrdråg. Mossarna präglas i sluttningszonerna av tallbevuxna skvattramsamhällen medan mosseplanen utgörs av ristuv- och rissträngsamhällen. Rikt fågelliv. Planförslag/konsekvenser/bedömning: Inga förändringar föreslås. Området skyddas genom befintligt naturreservat. I bilaga 3, vindkraft, finns området inom den zon som markerats som vindkraftetablering kan vara möjlig med särskild hänsyn. Samtidigt anges på s. 8 b3, att naturreservat och Natura områden är olämpliga för vindkraftetableringar, vilket innebär att området undantas. Området bedöms ha erforderligt skydd. 10. Järnväg - Värmlandsbanan Laxå-Charlottenberg kommunikationer (fler kommuner) Värdeomdöme: Värmlandsbanan är av internationell betydelse och ingår i det utpekade TEN-T nätet. Banan sträcker sig från Laxå till Charlottenberg och är mycket viktig för person- och godstransporter. Den ansluter till Västra stambanan vid Laxå och är en viktig länk i förbindelsen Stockholm-Oslo. Planförslag: Värmlandsbanans betydelse för kommunens utveckling betonas i planförslaget. Landsbygdsutvecklingsområden (Ängebäck/Strömtorp, Ölsboda och Svartå) ligger utmed riksintresset. Konsekvenser: Kommunen arbetar för banans utveckling. Alltför omfattande bebyggelse kan komma att skada riksintresset. Bedömning: Det som kan förväntas är en mindre komplettering av befintlig bebyggelse vilket i detta skede bedöms som fullt möjligt. I samband med konkreta intresseförfrågningar kommer naturligtvis påverkan på riksintresset och dess influensområde att utredas närmare i samband med lokaliseringsprövningen. Behovet av riskanalyser och deras omfattning bedöms i varje enskilt fall. Kompletterande bebyggelse och verksamheter prövas i varje enskilt fall mot riksintresset och dess influensområde. 11. E18 (Europaväg 18) kommunikationer (fler kommuner) Värdeomdöme: Europaväg 18 ingår i det av EU utpekade Trans European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. E18 är en väst-östlig förbindelse som förbinder Stockholm med Oslo via Västerås, Örebro och Karlstad. Riksintresset berör många kommuner utöver Degerfors. Mycket liten del inom kommunen. Planförslag/konsekvenser/bedömning: Inga förändringar föreslås. E18:s betydelse betonas i planförslaget. 12. Område söder om Sälsjön (längst i väster) - energiproduktion (även Kristinehamns kommun) Värdeomdöme: Område som av Energimyndigheten angivits som riksintresse för vindbruk (vindkraft). Planförslag/konsekvenser/bedömning: Inga förändringar föreslås. I området pågår omprövning av tre vindkraftverk som har tillstånd enligt miljöbalken. Bilaga om vindkraft finns till översiktsplanen. 13. Område med särskilt behov av hinderfrihet (Villingsbergs skjutfält) totalförsvaret Värdeomdöme: Område med särskilt behov av hinderfrihet, tillhörande Villingsbergs skjutfält. Skjutfältet utgör riksintresse för totalförsvarets militära del. Riksintresset har omgivningspåverkan dels i form av buller, dels i form av hinderfrihet. 11

185 Översiktsplan antagande Planförslag: En stor del av kommunens nordöstra del berörs av riksintresset. Landsbygdsutvecklingsområde 2, Östra Möckelnstranden, ligger inom riksintresseområdet. Konsekvenser: Objekt högre än 20 m, t ex master och vindkraftverk, kommer troligen inte att godkännas av försvarsmakten. Bedömning: Det förväntas inte uppstå några konflikter avseende landsbygdsutvecklingsområdet då det är osannolikt att hinderfriheten i luften hotas av kompletterande bebyggelse på landsbygden. Riksintresset bevakas i samband med alla förslag till ny eller kompletterande bebyggelse eller verksamheter. Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. I övrigt finns inga riksintressen som kan redovisas öppet. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse. Det innebär att alla ärenden avseende höga objekt måste skickas på remiss till Försvarsmakten. 12

186 11 ± Möckeln 1 10 Degerfors Letälven 2 Stor Björken Ölen Knutsbol 2. Sveafallen 3. Vargavidderna 4. Lidetorpsmon 5. Julösmossen 6. Stormossen vid Mickelsrud 7. Lomtjärnsmossen 8. Jätteberget 9. Östra Sälsjömossen 10. Värmlandsbanan 11. E Söder om Sälsjön 13. Särskilt behov av hinderfrihet Åtorp Svartå Riksintressen Kommunikationer, järnväg Kommunikationer, E18 Naturvård 5 Natura 2000, fågeldirektivet Natura 2000, habitatdirektivet Skagern Energiproduktion, vindkraft 3 Totalförsvaret (hinderfritt område skjutfält) 0 2, Kilometer 13

187 Översiktsplan antagande 2.6 Mellankommunala frågor / samverkan Samarbetet med andra kommuner och kommunala bolag ska utökas och utvecklas i de fall det ger fördelar, tex ökad kvalitet, effektivare kompetensutnyttjade, lägre kostnader. Medverkan i olika former av regional samverkan ska ske om det bidrar till kommunens utveckling. Sammanställning av frågor som bedöms direkt beröra en eller flera kommuner förutom Degerfors kommun. För närmare beskrivningar av objekten och riktlinjer för desamma hänvisas till respektive kapitel. Sjön Möckeln Karlskoga (kap 4, 6, 8) Vattenförsörjning Karlskoga (kap 7, 12) Gemensam folkhälsoförvaltning och nämnd Karlskoga (kap 3) Gemensam arbetsmarknad Karlskoga (kap 5) Möckelngymnasiet, gemensam gymnasieförvaltning och nämnd Karlskoga (kap 10) Besöksnäring, turismsamverkan Östra Värmland Karlskoga, Kristinehamn, Filipstad, Storfors (kap 5). Naturreservat, befintliga och föreslagna Karlskoga, Laxå, Lekeberg, Kristinehamn (kap 6) Bergslagens räddningstjänst Karlskoga, Kristinehamn, Storfors, Filipstad (kap 8). Leder och spår: Bergslagsleden, Skagern runt Karlskoga, Lekeberg, Laxå, Gullspång, Kristinehamn (kap 9). Europaväg E18 (riksintresse), nuvarande och framtida sträckning Karlskoga, Lekeberg, Örebro, Kristinehamn (kap 2 och 11). Länsväg 204, 205, 243 Karlskoga, Lekeberg, Laxå, Kristinehamn (kap 11). Järnväg Värmlandsbanan (riksintresse) - Laxå, Lekeberg, Kristinehamn (kap 2 och 11). Avfallsgrupp Östra Värmland - Kristinehamn, Mariestad, Gullspång, Filipstad, Storfors (kap 12). Vindkraft Laxå, Kristinehamn (bilaga 4). Gemensam överförmyndarnämnd Östra Värmland Karlskoga, Kristinehamn, Filipstad, Storfors (kap 10). Karlskoga lasarett Karlskoga, Laxå m fl (kap 10) Riksintressen Karlskoga, Kristinehamn, Laxå (kap 2) 14

188 Översiktsplan antagande 3. Utgångspunkter Sammanfattning Degerfors verkar i en global värld. Det innebär för oss att tron på människors lika värde i enlighet med FN:s förklaring om mänskliga rättigheter och en hållbar utveckling är utgångspunkter för att nå attraktivitet. Vår strävan är en socialt/kulturellt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling. I det praktiska genomförandet är tillgänglighet, jämställdhet, integration och folkhälsa viktiga inslag liksom att värna barns perspektiv. Att hänvisa till FN:s konventioner i en översiktsplan är för oss ett sätt att visa att vi lokalt tar vårt ansvar i att göra världen lite bättre! Översiktsplanen måste förhålla sig till de internationella, nationella och regional mål som finns inom olika samhällsområden. Degerfors är, ur ett nationellt och globalt perspektiv en liten enhet. Samarbete över kommungränserna är nödvändigt för ökade utvecklingsmöjligheter. Degerfors vill samarbeta såväl mot Örebro som mot Karlstad. Länsgränser syns inte i naturen och bör heller inte, i vardagen, hindra medborgare, företagare eller kommuner att skaffa sig samarbetspartners eller på annat sätt utvecklas för framtiden. För att bryta den negativa befolkningsutvecklingen måste åtgärder vidtas som gör kommunen så attraktiv att denna trend kan vändas. Detta är ett av de två prioriterade mål som framgår av kommunens strategiska inriktning. Som planeringsförutsättning gäller att kommunen ska nå en stabil nivå på ca invånare till år Om mindre kommuner med negativ befolkningstillväxt ska vända utvecklingen måste också staten ta sitt ansvar och stå upp för att hela Sverige ska leva. Det handlar då inte om statliga allmosor utan om ett återupprättande av statens ansvar för en grundläggande infrastruktur, vilket är en förutsättning om kommuner och näringsliv utanför de så kallade tillväxtområdena ska utvecklas. 3.1 Internationella och nationella mål Översiktsplanen ska samordnas med internationella och nationella mål inom olika områden för att en hållbar samhällsutveckling ska uppnås i kommunen Hållbar utveckling En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. (Brundtlandrapporten 1987.) Nationella och regionala miljömål En handlingsplan ska arbetas fram för att tydliggöra på vilket sätt Degerfors kommun kan bidra till att uppnå de nationella och regionala miljömålen Miljökvalitetsnormer Hela avsnittet finns i bilaga Mänskliga rättigheter Hela avsnittet finns i bilaga Tillgänglighet Verka för en ökad tillgång och kvalitet i kollektivtrafiken för alla åldrar och alla kundgrupper. En fortsatt utbyggnad av hållplatser, gång-/cykelvägar mm ger alla bättre möjlighet att välja ett transportsätt i linje med hållbarhet, stärkt folkhälsa och god miljö. 15

189 Översiktsplan antagande Åtgärder i Degerfors centrum eftersom detta berör en stor del av befolkningen. Många av samhällets nyttigheter finns tillgängliga i centrumområdet. Verka för stor tillgänglighet vid offentliga platser och lokaler samt där det finns offentlig och kommersiell service. Inventera och åtgärda de större stråken med gång- och cykelvägar till samhällets olika målpunkter och säkerställa att dessa är utformade så att de fungerar på ett bra sätt för personer med funktionsnedsättning. Belysning på allmänna platser, vägar och gång-, cykel- och mopedvägar ska ha en sådan utformning att det upplevs tryggt, säkert och tillgängligt att vistas där Jämställdhet Vid fysisk planering ska förändringar alltid prövas ur ett jämställdhetsperspektiv. Belysning på allmänna platser ska utformas så att det upplevs tryggt och säkert att vistas där. Vegetation längs gång-/cykelvägsstråk, särskilt vid tunnlar och korsningar, samt vid busshållplatser ska hållas efter så att miljön upplevs som trygg och säker Barn Beakta barnperspektivet vid utformning av olika trafiklösningar i syfte att barn i större utsträckning på egen hand, utan att bli skjutsade, kan nå skolor, kultur- och fritidsaktiviteter, kompisar, etc. I planering av miljöer är det viktigt att tänka på att lekplatser, skolgårdar och naturområden har funktionella, visuella och estetiska värden sett ur barnets perspektiv, och inte bara sett utifrån vuxnas synvinkel på vad som är god utemiljö. Skapa platser med mångfald och variation, som kan passa både pojkars och flickors behov för möten, lek och rekreation, olika intressen och aktiviteter. Utarbeta rutiner så barns och ungdomars inflytande i samhällsplaneringen kan öka. Vid behov upprätta konsekvensbeskrivningar för målgruppen barn/unga i fördjupade översiktsplaner och detaljplaner då barn/unga särskilt berörs Folkhälsa Utveckla attraktiva och välkomnande mötesplatser. Öka tillgänglighet till en trygg och tilltalande miljö som främjar fysisk aktivitet för medborgarna. Speciellt viktigt att öka möjligheter för barn, personer med funktionsnedsättning och äldre. Utveckla strategier för att Degerfors ska bli en säker och trygg kommun. Attraktiva boendemiljöer utgör en faktor för god folkhälsa och ska därför eftersträvas. Fokusera på kommunens starka sidor, förstärk, medvetandegör och visa upp för medborgare för ökad trivsel och hälsa. Upprätta hälsokonsekvensbeskrivningar i fördjupade översiktsplaner och detaljplaner som på ett omfattande sätt berör boende och social miljö Integration Ungdomar i utanförskap eller mellanförskap är en grupp som bör beaktas särskilt. Integrations- och mångfaldsfrågornas positiva aspekter måste beaktas. Interkulturell kompetens är en resurs som ska utnyttjas bättre. Likvärdig kvalitet i medborgarservice för alla kommuninvånare oavsett ursprung betyder inte att en modell passar alla grupper och individer. Att integrera majoritetsbefolkning, minoriteter, immigranter, flyktingar, etc i ett mångkulturellt samhälle är en förutsättning som ska beaktas i planeringen. 16

190 Översiktsplan antagande Mellanförskap är ett begrepp som används om individer födda i Sverige men med utländsk bakgrund vilket gör att de fortfarande kan betraktas som invandrare i Sverige samtidigt som de betraktas som svenskar i t ex sina föräldrars hemland. 3.2 Regionala mål Förutom de internationella och nationella övergripande målen som fungerar som grundläggande utgångspunkter för samhällets utveckling måste översiktsplanen även förhålla sig till de regionala mål, planer och program som finns. Regionförbundet Örebro bildades av länets kommuner och Örebro läns landsting Region Örebro län bildades genom att landstinget och regionförbundet gick samman och har ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna och för prioriteringar av satsningar på infrastruktur. Region Örebro län ansvarar också för fördelning av vissa statliga medel för regional utveckling. Det finns flera program och planer för regional utveckling som dåvarande regionförbundet, dåvarande landstinget och länsstyrelsen tagit fram. Under processerna med att ta fram regionala planer och program har kommunen uttryckt kritik i flera fall avseende strategi, mål och inriktning, som i allt väsentligt lägger fokus på behov och utveckling i centrum och osynliggör periferin. Översiktsplanens riktlinjer bedöms i huvudsak inte motverka de regionala planer och program som finns Regional utvecklingsstrategi (RUS) Den regionala utvecklingsstrategin pekar ut de fyra viktigaste utvecklingsområdena för Örebroregionen. 1. Kunskap och kompetens. Kunskapslyft för barn och unga samt i arbetslivet. 2. Innovationer och entreprenörskap. Entreprenörskap och företagande samt innovativa miljöer. 3. Lustfyllda möten och upplevelser. Sprudlande kulturliv, stora evenemang samt rika naturupplevelser. 4. Den öppna regionen. Bästa grannen, fler boende i regionen, aktiv regionförstoring samt goda kommunikationer med omvärlden. Översiktsplanens riktlinjer främjar samtliga utvecklingsområden utifrån kommunens förutsättningar Regional översiktlig planering (RÖP) Den regionala översiktliga planeringen kan ses som en övergripande vägledning för kommunernas planering. Syftet med den regionala översiktliga planeringen är att lyfta fram de rumsliga perspektiven i Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Den regionala översiktliga planeringen fokuserar på tre områden. Under vart och ett av utvecklingsområdena finns en målbild och rekommendationer. Målbilderna sträcker sig fram till år 2030 eller längre. Rekommendationerna är riktade till kommuner och andra aktörer som sysslar med fysisk planering eller liknande verksamhet. 1. Regionförstoring och hållbart pendlande Översiktsplanens riktlinjer följer i stort sätt samtliga rekommendationer till utvecklingsinsatser som berör/påverkar Degerfors kommun. Investeringar i Norabana och länspendel bedöms inte beröra Degerfors kommun annat än indirekt. Kommunens inställning till investeringar i Nobelbanan presenteras i avsnitt bilaga 1. 17

191 Översiktsplan antagande 2. Hållbar tätortsutveckling och levande landsbygd Kommunen vill uppmuntra allt bostadsbyggande då kommunen haft en vikande befolkningsutveckling under längre tid så en satsning enbart på orter med stabil eller ökande befolkning är orimlig. Boende i strandnära lägen är det vi i första hand satsar på för att locka inflyttare/nybyggare. För övrigt följs de rekommendationer som berör Degerfors kommun. 3. Etableringslägen och transporter Flera av rekommendationerna är specifikt riktade till andra orter/kommuner. Angående normala behov av mark för företagsetableringar, så finns det inget normalt år i Degerfors. Etableringarna är så få totalt sett att behoven varierar stort mellan olika år. Degerfors satsar på att bemöta varje intressent individuellt och möta dennes behov. Översiktsplanens riktlinjer följer i stort sätt samtliga rekommendationer som berör Degerfors kommun Regionalt trafikförsörjningsprogram (RTP) Region Örebro län är regional kollektivtrafikmyndighet. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTP) som antogs under hösten 2012 utgör den långsiktiga strategiska planeringen för regional kollektivtrafik i Örebro län. Detta sker genom att ta avstamp i utveckling av arbetsmarknadsregioner, linjenät för kollektivtrafik och resmönster i länet. Både utvecklingsstrategin (RUS) och regional översiktlig planering (RÖP) har varit styrande för utformningen av målen i trafikförsörjningsprogrammet. Översiktsplanens riktlinjer främjar samtliga målområden Regionalt program för social välfärd Programmet ska komplettera den regionala utvecklingsstrategin och kopplas ihop med andra nationella, regionala och lokala strategier och handlingsplaner som finns inom det sociala välfärdsområdet. Programmet ska bidra till regional utveckling av den sociala välfärden och anger att antal målbilder som ska prioriteras t o m Översiktsplanens riktlinjer främjar programmet Länsplan för regional transportinfrastruktur, Örebro län Länsplanen omfattar om- och nybyggnadsåtgärder på det regionala vägnätet och statlig medfinansiering till kommunala åtgärder i form av cykelvägar och trafiksäkerhets- och miljöåtgärder. De regionala mål som uttrycks i den regionala utvecklingsstrategin, den regionala översiktliga planeringen, det regionala trafikförsörjningsprogrammet och energi- och klimatprogrammet, har varit vägledande när förslaget framtagits. Syftet med länsplanen är att visa hur fördelningen av medlen för perioden ser ut, vilka prioriteringar som gjorts och varför. Åtgärderna fastställs inte för hela planperioden utan ska styras av ett årligt beslut av Region Örebro län. Översiktsplanens riktlinjer stödjer i stort länsplanen. Kommunen anser dock att det finns en risk för att åtgärder i små kommuner, som tidigare funnits daterade i långtidsplaneringen, har lättare att utsättas för undanträngning av viktigare åtgärder i de mer befolkningstäta kommunerna då åtgärderna nu ska beslutas årligen Energi- och klimatprogram för Örebro län Programmet beskriver en vision som innebär att år 2050 är Örebro ett län utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Översiktsplanens riktlinjer främjar möjligheten att uppnå visionen. 18

192 Översiktsplan antagande Kulturpolitiskt program för Örebroregionen Kulturprogrammet från 2010 pekar tydligt ut vikten av att barn och unga får ta del av kulturen och även själva vara med och skapa den. Dessutom betonar programmet särskilt att gränsöverskridande och nyskapande kultur ska premieras. Programmet betonar kulturens betydelse för Örebroregionens attraktivitet och för att skapa en positiv samhällsutveckling. Dessutom stödjer kulturen demokratins utveckling. Programmet beskriver åtta målbilder för Översiktsplanens riktlinjer stödjer programmets målbilder. 3.3 Omvärld Vi lever lokalt men påverkas starkt av vår omvärld; regionalt, nationellt och globalt. Beslut på riksplan påverkar kommunerna inom många olika områden. Bland annat märks detta i statsbudgeten som ofta påverkar kommunernas ekonomi bland annat genom förändrade ekonomiska förutsättningar. Det finns även bestämmelser som ställer krav på boenden, krav på bemanning etc. Dessa externa krav kan medföra att lokala prioriteringar få stå tillbaks för åtgärder beslutade av Sveriges riksdag. Nedläggning av statliga funktioner i mindre kommuner minskar även tillgängligheten på offentlig service. Den förändrade befolkningsstrukturen innebär att medborgarnas genomsnittsålder tenderar att bli hög och den förvärvsarbetande andelen av befolkningen minskar. Samtidigt innebär den tekniska utvecklingen inom många områden att produktionen av varor, men även tjänster, kan ske med färre antal anställda utan att för den skull att produktionen minskar. Det är därför mycket viktigt att Degerfors kommun ger förutsättningar för näringslivet att driva och starta företag i kommunen. Bra kontakter med Möckelngymnasiet och vuxenutbildningen om behovet på arbetsmarknaden ser vi som viktig. Detta gäller såväl inom tillverknings- som tjänstesektorn. Förändring av informations- och kommunikationsteknik har skett i form av ökat användande av IT genom internet och bredband. Detta innebär nya vanor och krav från medborgarna oavsett om befolkningen lever i tätorter eller på landsbygden. Att leva och bo i Degerfors kommun skall vara attraktivt och genom antingen egen utbyggnad av stadsnätet eller genom externa leverantörer ska ITkommunikationen inte vara ett skäl att välja bort Degerfors som boendekommun. Kommunen ska arbeta för att den offentliga servicen och tillgängligheten ska vara hög. Kommunen ska verka för trygga boendemiljöer för alla åldrar. Kommunen ska verka för att näringslivet och Möckelngymnasiet har tillräckligt utbyte för att underlätta framtida personalförsörjning. Degerfors kommun ska tillsammans med Degerfors energi (stadsnät) arbeta fram en plan för bredbandsutbyggnad Utveckling av det regionala samarbetet Degerfors har alltid befunnit sig i ett gränsland, historiskt tillhörande både Värmland och Närke men administrativt sedan lång tid en del av Örebro län. Det finns också ett utbrett samarbete inom Östra Värmland, vilket inkluderar Karlskoga, Degerfors och Hällefors kommuner i Örebro län och Kristinehamn, Filipstad och Storfors kommuner i Värmlands län. Detta är ett samarbete som bör fortsätta inom lämpliga områden. Samtliga dessa kommuner är belägna mellan två tillväxtzoner och regionstäder, Karlstad och Örebro, vilket starkt påverkar kommunerna. Alla kommunerna har i större eller mindre utsträckning varit utsatta för en strukturomvandling som lett till en långvarig befolkningsminskning sedan 1970-talet. Kommunerna präglas idag av att beroendet av omvärlden ökar och blir allt mer påtagligt. Urbanisering, regionförstoring, centralisering till större enheter och globalisering påverkar utvecklingen. Kommunen måste på alla plan visa sin öppenhet mot såväl Örebro som Karlstad och arbeta för att dra nytta av den tillväxtkraft som frodas där. 19

193 Översiktsplan antagande Människors ökade rörlighet och aktionsradie är en stark trend i regionala sammanhang. Ökade pendlingsmöjligheter för såväl arbete, utbildning som fritid är tydliga kännetecken. Utpendlingen är större än inpendlingen i Degerfors. Arbetspendlingen omfattar drygt 800 inpendlare och ca 2000 utpendlare. Degerfors samlade utpendlingsområde (definieras som ett område där 90% av de verksamma i referenskommunen är bosatta) består av kommunerna Karlskoga, Kristinehamn och Laxå. Dessa kommuner utgör således ett primärt arbetsmarknadsområde (även benämnt KDK-området, Karlskoga- Degerfors-Kristinehamn). I ett sekundärt arbetsmarknadsområde ingår även Örebro och Karlstad. Strukturellt skiljer sig KDK-området från Örebro och Karlstad genom en mindre servicesektor, speciellt avseende offentligt anställda, samt genom stora exportberoende tillverkningsindustrier. För att Degerfors ska kunna utvecklas bedöms följande, mer specifika, faktorer ha stor betydelse: Goda kommunikationer. Utvidgning av arbetsmarknadsregion, främst genom infrastrukturella insatser. Bra bostadsmarknad med mångfald i bostadsutbud för alla åldrar. Väl differentierat näringsliv och arbetsmarknad. Innovativ och entreprenörsinriktad företagsmiljö. Stark besöksnäring, upplevelseindustri och målpunkter för turism. Välsorterad dagligvaruhandel. Breda grundutbildningar och god tillgänglighet till högskole- och universitetsutbildningar. Långsiktigt säkrad och hållbar sjuk- och friskvård. God livsmiljö som bygger på jämlika villkor för alla kommunmedborgare. 3.4 Befolkningsutveckling Från att under de senaste tjugo åren ha minskat med i genomsnitt 83 invånare per år visar 2014 års befolkningsstatistik för kommunen en ökning med 15 invånare. Om detta är ett trendbrott eller en tillfällighet återstår att se. Ett av kommunfullmäktiges strategiska mål är att bryta den negativa befolkningsutvecklingen. Detta mål utgör också huvudinriktningen för översiktsplanen. De verktyg kommunen har för att vända befolkningsutvecklingen i en positiv riktning är jämte den fysiska planeringen utbudet av kommunal verksamhet, som till exempel vård och omsorg, skola, kultur och fritid. För att attrahera en ökad inflyttning räcker det inte alltid med att erbjuda det vi kallar en bra kommunal basservice. Kommunen måste även kunna erbjuda en miljö som skapar mervärde för invånarna samt möjlighet till arbetsplatser. I den fysiska planeringen är inriktningen att skapa förutsättningar för attraktiva boendemiljöer, fritidsoch friluftsområden, expansiva industri- och handelsområden samt en förtätad och attraktiv centrummiljö. Degerfors kommun har liksom de flesta mindre kommuner i landet haft befolkningsminskning under lång tid. Från år 1978, då invånarantalet i kommunen var som störst med invånare, har befolkningen minskat till invånare år 2014 (se diagram sidan 21). Enligt SCB:s preliminära statistik har kommunen vid halvårsskiftet invånare. Huvudskälet till befolkningsminskningen kan hänföras till omstruktureringen av den stålindustri som varit och fortfarande är, trots färre anställda, den dominerande privata arbetsgivaren på orten. Om det minskade antalet arbetstillfällen är främsta orsaken till befolkningsminskningen är det inte hela förklaringen eftersom befolkningsminskningen varit 23% jämfört med minskningen av arbetstillfällen som varit 16%. Det finns således även andra orsaker till befolkningsminskningen. Befolkningsutvecklingen i kommunens olika geografiska områden visar att antalet invånare minskat mest i våra tre tätorter och minst på landsbygden. I Degerfors tätort var befolkningsminskningen mellan år 2003 och ,8%, medan den i Degerfors landsbygd var 2,8%. I Åtorp tätort var minskningen under samma period 7,8 % medan Åtorps landsbygd låg stabilt på plus minus noll. Svartå, som i huvudsak utgörs av tätorten, har under samma period minskat med 15,3% (se diagram sidan 21). 20

194 Översiktsplan antagande Invånare Invånare Med anledning av att landsbygden attraherar till boende ligger satsningen på utbyggnaden av Västra Möckelnstranden rätt i tiden. Av c:a 90 befintliga fastigheter i området är flertalet fritidshus, som med nya planbestämmelser har fått/kommer att ges möjlighet till permanentboende. De nya planerna ger också förutsättningar för markägare att stycka av nya sjönära villatomter. En realistisk prognos är att satsningen på Västra Möckelnstranden på sikt ger nya kommuninvånare. Av samma anledning som kommunen satsar på Västra Möckelnstranden pekar översiktsplanen ut naturnära områden på flera platser i kommunen, som anses lämpliga för byggande av bostäder. En kommun råder inte ensam över befolkningsutvecklingen. Sveriges Riksdag har ett stort ansvar för att hela Sverige skall leva genom att ge alla medborgare tillgång till statlig service och en grundläggande infrastruktur. Därutöver har vi regionala myndigheter som har till ansvar att erbjuda sjukvård och kollektivtrafik på lika villkor kommuner emellan. En analys av befolkningsförändringarna bör göras för att prioritera åtgärder i framtida samhällsplanering. Som planeringsförutsättning gäller att de aktiva åtgärder som genomförs lokalt, regionalt, nationellt och internationellt under åren 2016 till 2030 leder till en stabil nivå avseende ett befolkningstal, på ca invånare. 21

195 Översiktsplan antagande 4. Boende Sammanfattning Utveckling av attraktiva boendemiljöer är beroende av många olika faktorer, framför allt tillgång till och framtida utveckling av infrastruktur och service. Exempelvis vägar, järnvägar, kollektivtrafik, fiber/ bredband samt offentlig och kommersiell service. Befolkningen har under den senaste tiden ökat på landsbygden och kommunen vill underlätta en fortsatt utveckling. Degerfors ska erbjuda attraktiva boenden, i varierade lägen, med olika upplåtelseformer och för livets olika skeden. Centrumnära boende och boende med anknytning till vatten prioriteras. Möjligheterna att bo runt Möckeln ska utvecklas och kommer att binda ihop Degerfors med Karlskoga ytterligare. Stränderna längs sjöarna Storbjörken och Skagern samt området längs Letälven är andra attraktiva områden för nybyggnation av bostäder. Allmänhetens tillgång till strand- och vattenområden ska dock alltid tillgodoses. Fritidshus ska kunna göras om till åretruntboende men självklart ska tillgång till fritidshusområden också finnas kvar. Förtätning i tätorten bör prioriteras vilket gör att befintlig infrastruktur kan användas. Det ökar underlaget för handel, service och andra mötesplatser och kan locka invånare och besökare. Stor lyhördhet ska finnas för vad som efterfrågas och en öppenhet för nya idéer. Olika individers behov ska tillgodoses. Nya tomter ska skapas för att tillgodose efterfrågan. Det ska alltid finnas möjlighet att bygga villor i våra samhällen och på landsbygden. Under den senaste tiden har trenden på bostadsmarknaden i kommunen vänt. Om det är tillfälligt eller mer varaktigt får framtiden utvisa. Från en situation där flerfamiljshus har rivits och lägenheter omvandlats till annan användning till en akut brist på bostäder. Viktigt för att främja en balanserad utveckling är att riktlinjer för bostadsförsörjningen arbetas fram. Behoven behöver analyseras och de olika möjligheterna belysas. 4.1 Boendeutveckling Bebyggelsen ska utvecklas och utformas utifrån efterfrågan. Där den biologiska mångfalden inte påverkas på ett oacceptabelt sätt ska bostadsbebyggelse med anknytning till vatten prioriteras samtidigt som allmänhetens tillgång till stränderna säkerställs i rimlig omfattning. Kommunen ska samarbeta med Karlskoga kring att utveckla möjligheterna till boende utmed både västra och östra sidan av Möckeln, bl a utbyggnad av vatten och avlopp, kollektivtrafik, etc. Program- och planarbete i enlighet med ovannämnda riktlinjer ska initieras. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska tas fram snarast. 4.2 Bostadsbebyggelse Kommunen ska eftersträva att kunna erbjuda ett varierat utbud av mark för bostadsbyggande, såväl avseende lägen som bostadstyper. Bostäder i form av marklägenheter eller villatomter prövas där flerfamiljshus rivits. Initiativ att skapa efterfrågade boenden riktade till äldre ska beaktas/uppmuntras. Planera för boenden i centrala lägen, med full tillgänglighet och utformning som fungerar vid alla tidpunkter i åldrandet. 22

196 Översiktsplan antagande 4.3 Boende på landsbygden/landsbygdsutveckling Nyexploatering och, där det bedöms lämpligt, konvertering av fritidshus till åretruntboende med anknytning till vatten prioriteras, främst vid sjöarna Möckeln, Storbjörken, Ölen och Skagern samt längs Letälven. Det ska alltid finnas möjlighet att bygga villor i de mindre samhällena Svartå och Åtorp. Med hänvisning till landsbygdsutveckling prövas bostadsbebyggelse i attraktiva lägen. Program- och planarbeten genomförs för att skapa nya attraktiva tomter för bostadsbebyggelse på landsbygden. Möjliggöra konvertering från fritidshus till åretruntboende i lämpliga lägen genom planläggning. Möjligheterna att ordna vatten och avlopp samt tillgång till kollektivtrafik beaktas. 4.4 Fritidsboende Vid planläggning av fritidshusområden bör områdenas karaktär behållas även om möjlighet att bygga större fritidshus ges. 4.5 Centralorten och strandskydd Områden utefter Letälvens och Möckelns stränder, inom eller i nära anslutning till Degerfors tätort, behandlas enligt 7 kap 18 c pkt 5 i Miljöbalken, angeläget allmänt intresse vid prövning av upphävande av strandskyddet i detaljplaner respektive ansökan om dispens. Områden som berörs är bl a Östra Möckelnstranden (Kosia) och Västra Möckelnstranden. 23

197 Översiktsplan antagande 5. Näringsliv med handel och besöksnäring Sammanfattning Befintliga och nya företag ska ha goda förutsättningar att utvecklas. Tillverkningsindustrin dominerar i vår kommun och har ett högt teknologiskt kunnande och hög investeringsnivå i ny teknik. Historiskt har Degerfors Järnverk, som i dag ägs av Outokumpu AB och är en modern anläggning som är världsledande på rostfri plåt, varit den dominerande arbetsgivaren i kommunen. Efter den omfattande omstruktureringen av stålbranschen har dominansen dock minskat och vi kan idag se ett mer differentierat näringsliv med företag som representerar de flesta branscher. I kommunen och närregionen finns en koncentration av metallbearbetande företag som är unik i Sverige. Detta har i sin tur medfört att tjänste- och servicesektorn ökat, vars betydelse i många stycken är avgörande för industrins framtida utveckling på orten. Nya markområden för industriändamål med god tillgång till infrastruktur behövs för större sammanhängande etableringar. Lägen som föreslås för vidare studier är Stubbetorp och Svartå samt fortsatt exploatering av Högbergstorp. I befintliga industriområden ska i första hand redan befintliga företags expansionsbehov tillgodoses. På landsbygden uppmuntras mindre företagsetableringar som kan komplettera den traditionella näringen på landsbygd. Centrum i Degerfors ska utvecklas som en mötesplats där människor kan träffas, handla och få nya intryck. Fokus ska läggas på att koncentrera den befintliga och tillkommande handeln i centrum. Dagligvarubutiker ska ges bra förutsättningar i alla tre tätorterna. Besöksnäring är en starkt växande näringsgren och attraktioner för besökare ger samtidigt positiva upplevelser för invånarna. Kommunen ska bidra till att utveckla ett nära samarbete mellan alla berörda parter. Besöksmål som bör lyftas fram är bland annat Sveafallen. 5.1 Näringsliv Kommunens strategier och organisation ska bidra till en konkurrenskraftig och hållbar utveckling av näringslivet. Degerfors och Karlskoga ska ses som en gemensam arbetsmarknad där samarbetet kommunerna emellan är väl utvecklat. Kommunen ska planera för att minimera konflikter som kan vara inskränkande för företagande, t ex genom att bostäder inte lokaliseras för nära störande verksamhet eller att verksamheter med helt olika inriktning inte stör varandra. Kommunen ska genom planförberedelser se till att det finns mark för olika typer av företag och verksamheter och arbeta för att den lokala infrastrukturen svarar upp mot företagens behov. Kommunen ska aktivt verka för en utveckling som svarar upp mot den lokala arbetsmarknadens framtida krav på tillgänglighet, t ex förbättrad kollektivtrafik och infrastruktur i form av vägar och järnvägar. Kommunen ska verka för att samarbetet mellan företagen och mellan företag och kommunen fortsätter utvecklas. Kommunen ska aktivt verka för att företag kan få tillgång till lämpliga lokaler, genom eget fastighetsinnehav eller genom samarbete med privata aktörer. 24

198 Översiktsplan antagande 5.2 Industriområden Lokalisering av ett eller två nya större industriområden med sammanhängande areal och god tillgång till infrastruktur utreds och planläggning förbereds. Utredning och planläggning görs för eventuell utvidgning av befintliga industriområden, och då med beaktande att befintliga etableringar i möjligaste mån ska ges utrymme för expansion. 5.3 Offentlig verksamhet som arbetsplats Kommunens verksamheter ska erbjuda en attraktiv arbetsmiljö. Samhällsplaneringen ska underlätta för offentlig verksamhet att bedrivas effektivt och med god kvalitet. Samarbetet mellan kommunal verksamhet och företag ska främjas. 5.4 Näringsverksamhet utanför centralorten Mindre företagsetableringar och så kallade kompletterande verksamheter till jord- och skogsbruk bör uppmuntras och stimuleras. Restriktivitet utifrån en verksamhets eventuella störningar eller annan påverkan på omgivningen ska bedömas från fall till fall och utifrån att en levande landsbygd i många fall förutsätter att boendet är integrerat med näringsverksamhet. I Svartå och Åtorp ska plats beredas för industrietableringar och andra företagsetableringar Jordbruk och djurhållning Jordbruksnäringen ges erforderliga möjligheter att utvecklas. Kombinationen småskalig djurhållning och boende främjas i lämpliga tätortsnära lägen och i kommunen i övrigt. I randområden prioriteras bostads- och verksamhetsutveckling Skogsbruk Skogsnäringen inklusive lokal förädling av skogsråvara ska ges möjligheter att utvecklas. I randområden prioriteras bostads- och verksamhetsutveckling. 5.5 Handel Utveckling av handel Fortsatt satsning på handel i ett förtätat centrum. Nya aktörer ska ges utrymme att etablera sig. Att behålla större dagligvarubutiker i centrum är viktigt och prioriterat. Nyetablering av mindre livsmedelsbutiker ska hänvisas till kvartersområden där sådant utbud saknas. I Svartå och Åtorp är det särskilt viktigt att kommunen medverkar till att det finns förutsättningar för ett fortsatt utbud av livsmedelsvaror. På Högbergstorps industriområde ges utrymme för bygg- och annan utrymmeskrävande handel Hotell och restauranger Etableringar av caféer och restauranger prioriteras i centrum och längs Letälvens stränder i och i anslutning till tätorterna men bör även i övrigt ses positivt, särskilt på de mindre tätorterna och på landsbygden. 25

199 Översiktsplan antagande Hotell- och konferensmöjligheter i Degerfors tätort samt vid Degernäs och Svartå herrgård ges möjlighet att utvecklas Drivmedelsanläggningar Drivmedelsförsäljning bör i möjligaste mån styras till lägen längs de mest trafikerade stråken och punkterna, dock utan att det innebär störningar eller risker för bostäder eller andra verksamheter. Kommunen ska bevaka utvecklingen i syfte att drivmedelsanläggningar i de mindre tätorterna inte avvecklas. 5.6 Besöksnäring Kommunen ska se positivt på och främja kommunala, privata eller andra enskilda initiativ som utvecklar befintliga och nya verksamheter och aktiviteter inom besöksnäringen. Öka samarbetet med företagare, omgivande kommuner och regionen för att utveckla besöksnäringen Turistisk infrastruktur Samarbeta med kringliggande kommuner, för att förbättra tillgängligheten och skapa ett sammanhållet system mellan besöksmålen och på så vis skapa en attraktivare destination. Samverkan mellan kommunen och privata initiativ är önskvärda och nödvändiga för en positiv utveckling av besöksnäringen. Fortsätta planering tillsammans med grannkommunen Karlskoga för genomförande av cykelväg runt Möckeln. Kommunen ska i sin planering skapa förutsättningar för etablering av mindre och naturnära campingplatser och ställplatser för husbilar. Förbättring av tillgängligheten till bryggor och rastplatser vid kanotlederna. Rundslingor skapas för vandring Destinationer - naturupplevelser, kulturintressanta platser och aktiviteter Särprägeln ska profileras för att turister ska lockas. Samarbete ska ske med markägare, entreprenörer och regionala aktörer. Vid nyetableringar bör om det är möjligt redan befintliga turistiska områden utvecklas med tanke på synergieffekter och tillgänglighet. Kommunen ska, i sin planering, verka för att det område som utkristalliserats som en natur- och kulturintressant plats; Sveafallen/Berget, kan fortsätta utvecklas. Åtgärder ska göras i samverkan med alla berörda parter för att tillgängliggöra området och rusta upp vandringsleder och information. Insatser görs för att Stora Valla IP även i framtiden ska vara en unik och attraktiv arena för elitfotboll, vilket är av stor vikt i marknadsföringsarbetet då arenan och namnet Stora Valla är ett av Degerfors kommuns starkaste varumärken. Fotbollsmuséet ska utvecklas för att attrahera en bredare publik. Möjlighet att utveckla Degernäsområdet ytterligare ska utredas Besöksmål Hela avsnittet finns i bilaga 1. 26

200 Översiktsplan antagande 6. Natur och vatten Sammanfattning Det är nära till naturen i Degerfors kommun. Kommunen är rik på skogs- och myrområden, sjöar och vattendrag. Andelen åker- och betsmark är däremot låg. I anslutning till tätorterna finns gott om grönområden. Såväl skogen som sjöarna har på olika sätt brukats genom tiderna och få områden är därför helt oexploaterade eller opåverkade idag. Samma gäller generellt för våtmarkerna. Undantag finns dock, t ex Amerikaskogen i södra delen av kommunen som innehåller stora opåverkade mossar. Södra Kilsbergen, öster om sjön Ölen, är ett stort opåverkat område med skog och våtmarker som bedöms mycket skyddsvärt. De stora opåverkade områdena är lågt exploaterade med få boende, inga större vägar/ genomfarter, relativt sammanhängande och delvis orörda naturområden. Inom dessa områden finns tysta områden där endast naturens ljud hörs. Natur, vilda djur och växter kan skyddas på flera sätt. Redan idag finns 12 naturreservat bildade i kommunen och länsstyrelsen har föreslagit fler. Ett naturvårdsprogram ska tas fram där mål och insatser för att skydda och värna värdefulla naturmiljöer (både utanför och inom tätorterna) prioriteras och konkretiseras. Skyddade eller skyddsvärda områden ska beaktas i den fysiska planeringen. Allmänhetens tillgång till stränder ska i utvalda lägen kombineras med möjligheten att bygga nya bostäder. Grönstråket längs Letälven, från Degernäs till Kanadaskogen bör utvecklas. 6.1 Geografi Allmän generös naturhänsyn bör tas vid alla typer av exploatering och bedrivande av verksamheter. 6.2 Naturreservat och andra skyddade områden Naturreservat kan beslutas av länsstyrelsen eller kommunerna. Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i EU och dessa områden är riksintressen enligt 4 kap miljöbalken. Biotopskyddsområden har pekats ut av Skogsstyrelsen och länsstyrelsen. Strandskyddsområde (100 m från stranden på land och i vattnet) är ett skyddat område enligt 7 kap miljöbalken. Vattenskyddsområden bildas runt vattentäkter som skydd mot verksamheter eller åtgärder som kan förorena vattentäkten (miljöbalken 7 kap). Se karta sidan 30. Ett naturvårdsprogram för kommunen ska upprättas. Det ska integreras med andra kommunala intressen och innehålla konkreta målsättningar, t ex prioriterade förslag på nya naturområden som bör skyddas. Nyckelbiotoper och andra skyddade områden prioriteras för bevarande. 6.3 Skogar Kommunen bör sammanställa och om så anses nödvändigt komplettera befintliga inventeringar i syfte skapa en väl underbyggd prioritering av skogsområden som bedöms skyddsvärda. I tätorternas randområden bör det, med hänsyn till skogslandskapens värden, vara möjligt att ianspråkta viss skogsmark för bostäder och andra viktiga samhällsfunktioner. Mångformigheten i skogsekosystemen ska beaktas vid olika typer av planeringsinsatser. En rik biologisk mångfald och stor variation vad gäller naturtyper, livsmiljöer och arter ska efterstävas, även i det brukade skogslandskapet. Särskild naturvårdshänsyn bör eftersträvas i försurningskänsliga områden. Andelen skog som lämnas för fri utveckling bör öka. 27

201 Översiktsplan antagande 6.4 Sjöar och vattendrag Värdefulla vattenmiljöer ska beaktas vid den fysiska planeringen. Kommunen bör sammanställa och om så anses nödvändigt komplettera befintliga inventeringar i syfte skapa en väl underbyggd prioritering avseende skyddsåtgärder för särskilt värdefulla eller ekologiskt känsliga områden. Oreglerade vattendrag bör i regel skyddas mot framtida reglering. Kring vissa utpekade sjöar och vattendrag prioriterar kommunen möjlighet till bostadsbyggande i kombination med allmänhetens tillgång till stränder. Sjöarnas och vattendragens betydelse för friluftsliv och rekreation ska beaktas. Kvaliteten på vattnet bör vara sådant att naturliga arter kan fortleva i normala bestånd och fisk och kräftor från kommunernas sjöar kan ätas utan hälsorisker. Möjligheten att restaurera påverkade vatten bör utredas. Se även kapitel 7 avseende vattenkvalité. 6.5 Odlingslandskapet Kommunen bör verka för att andelen odlingsmark behålls, främst med tanke på lokal livsmedelsproduktion men även ur estetisk och ekologisk synvinkel då en stor andel hotade arter har jordbrukslandskapet som sin livsmiljö. I tätorternas randområden bör det, med hänsyn till odlingslandskapens värden, vara möjligt att ianspråkta viss jordbruksmark för bostäder och andra viktiga samhällsfunktioner. Odlingsrösen, åkerholmar, etc med höga naturvärden, ekologiskt känsliga områden eller kulturhistoriskt intressanta lämningar ska beaktas vid planering och bevaras. Biologisk mångfald och stor variation av naturtyper och livsmiljöer i odlingslandskapet ska eftersträvas. Jordbruksmarkens långsiktliga produktionsförmåga får inte äventyras. Näringsläckage och användning av kemiska bekämpningsmedel ska minimeras. Se även kapitel 5 avseende jordbruk och djurhållning som näring. 6.6 Våtmarker Kommunen ska verka för ett långsiktigt skydd och restaurering av vissa prioriterade och värdefulla våtmarker. Våtmarkernas ekologiska och hydrologiska funktion bör bibehållas och där så är möjligt och prioriterat förbättras. Kommunen bör arbeta för att nyskapa våtmarker för sedimentering, som fosforfällor och för lokalt omhändertagande av dagvatten. Markavvattningsföretag bör behandlas med restriktivitet. Kalkning av myrar ska undvikas. 6.7 Växt- och djurlivet Områden som är särskilt viktiga för växt- och djurlivet ska beaktas i den fysiska planeringen. Inhemska växt- och djurarter bör ges möjlighet att fortleva i livskraftiga och reproducerande populationer, återkomma och utbreda sig i naturlig omfattning. 28

202 Översiktsplan antagande Ekologiskt känsliga områden ska identifieras, prioriteras och vid behov skyddas. Särskilt värdefulla och representativa biotoper ska identifieras och vid behov säkerställas genom skydd och vård. Kommunens naturresurser bör nyttjas inom ramen för ekosystemets produktionsförmåga. 6.8 Tätortsnära grönområden I arbetet med ett naturvårdsprogram kommer även grönstrukturen i huvudtätorten att lyftas fram. Korridorer som binder samman grönområden bör eftersträvas. Tillgång till någon form av grönområde inom 250 meter från bostaden bör eftersträvas. Vid planering av bostäder i anslutning till vatten ska allmänhetens tillgång till stranden beaktas. Tillgång till närbelägna, lättillgängliga och i övrigt attraktiva, t ex bullerfria, och estetiskt tilltalande, naturmiljöer för friluftsliv, studier och turism ska eftersträvas. Grönområden nära förskolor, skolor och trygghetsboenden beaktas vid planering. 29

203 11 16 ± Möckeln Degerfors Letälven 7 Ölen Naturreservat 1. Lidetorpsmon Sveafallen Östra Sälsjömossen Vargavidderna Lövfalla Gällberget Degernäs-Ramshöjden Jätteberget och Lomtjärnsmossen Örgivsmossen Norra Ölsdalen Råhöjden Stormossen i Mickelsrud Stor Björken Blivande naturreservat 13. Kroksjöskogen 14. Stora Gåssjömossen 15. Julösmossen 12 Biotopskyddsområden 16. Lervik 17. Högbergskärret 18. Jordbergshöjden 20 Åtorp 14 Svartå 21 Vattenskyddsområden 19. Degernäs 20. Äng (Åtorp) 21. Guldsmedsboda (Svartå) Natura Lidetorpsmon 3. Östra Sälsjömossen 4. Vargavidderna 8. Lomtjärnsmossen 8. Jätteberget 12. Stormossen vid Mickelsrud Skyddade områden Naturreservat 15 Natura 2000 Blivande naturreservat Skagern 4 Vattenskyddsområden Biotopskyddområde 0 2, Kilometer 30

204 Översiktsplan antagande 7. Miljökvalitet Sammanfattning I detta avsnitt behandlas miljökvalitetsnormer, gränsvärden och riktlinjer som ska eller bör beaktas vid framtida planeringsinsatser. En ekologiskt hållbar utveckling kräver insatser för vatten, luft och mark samt utveckling av förnyelsebara energikällor. Vattenkvalitén i kommunen är generellt sett god men det finns vissa problem med försurning, föroreningar och övergödning. Dagens och framtidens dricksvattentäkter och dess tillrinningsområden ska skyddas och en lösning avseende reservvatten pågår. Luftkvalitén är god men bör vid vissa korta vägsträckor förbättras. Kommunen ska verka för ökad spårbunden trafik och underlätta för medborgarna att cykla eller gå. En fortsatt utbyggnad av fjärrvärme bör göras och framställning av förnyelsebar energi ska uppmuntras. En viktig målsättning är att kunna tillvara överskottsvärme från processindustrin till fjärrvärmenätet eller annan verksamhet. Områden som är förorenade bör efterbehandlas så att de kan planeras för framtida behov Allt fler människor efterfrågar tystnad och frihet från buller. Problem med buller finns längs de mest trafikerade vägarna i kommunen samt utmed järnvägen. Vid lokalisering av bostäder och verksamheter ska risker för buller, vibrationer med mera beaktas. Täktverksamhet av grus pågår i kommunen. Tillgången till grus är starkt begränsad och nya täkter i naturgrusavlagringar bör behandlas med restriktivitet. Alternativa material bör användas. Avfallshanteringen strävar mot en hantering med 100 % kretslopp och 0 % restprodukt. I den fysiska planeringen ska fastighetsnära insamling och tillgång till återvinningsstationer underlättas. 7.1 Vatten För att skydda dricksvattnet är det viktigt att se till att förorenande verksamhet inte bedrivs inom dricksvattentäkternas tillrinningsområden, både nutida och framtida uttagsområden. Tillsyn över att skyddsföreskrifterna som finns för vattenskyddsområdena för Degernäs, Äng och Guldsmedsboda efterlevs är viktig. Geologiska formationer, grundvatten och ytvatten av betydelse för dricksvattenförsörjningen, nuvarande och framtida, bör skyddas och riskreducerande åtgärder bör vidtas för att minska skaderisker. Särskild varsamhet ska iakttas vid åtgärder och exploatering i anslutning till Holmsjöbäcken och Håkanbolbäcken som innehåller mycket värdefulla natur- och kulturmiljöer. Vid åtgärder ska det tydligt framgå för verksamhetsutövaren vilka försiktighetsmått som ska vidtas. Vissa områden i anslutning till ovannämnda objekt bör på sikt få ett långsiktigt skydd i form av exempelvis naturreservat. Kommunen ska arbeta för att sjöar och vattendrag samt grundvatten uppfyller målen för god vattenstatus. Samarbete med Karlskoga kommun pågår för skapa en gemensam lösning avseende reservvatten. 7.2 Luft och klimat Kommunen ska verka för utbyggnad av fjärrvärmenätet för att minska oljeanvändningen särskilt viktigt i industriområden - för reduktion av växthusgaser och försurande ämnen. Kommunen ska verka för att överskottsvärme från processindustrin, som idag leds ut i Letälven, kopplas till fjärrvärmenätet eller annan verksamhet. Kommunen ska verka för etablering av förnybar energiframställning, t ex anläggningar för biobränslen, solenergi m m, genom att t ex mark och vatten som lämpar sig för produktion av förnyelsebar energi avsätts för detta ändamål. 31

205 Översiktsplan antagande Kommunen ska verka för utbyggnad av spårbunden trafik och vid planering beakta strategiskt viktiga platser för omlastning av gods mellan järnväg och lastbil. Vid planering beaktas möjligheten att förtäta tätorten i syfte att folk i ökad omfattning kan cykla eller gå. Vid planering av nya bostadsområden beaktas tillgång till fjärrvärmenät eller att lokala energilösningar som är bra ur klimatsynpunkt finns eller kan ordnas. En förbifart förbi Degerfors tätort prioriteras i syfte att förbättra luftkvalitén och bullermiljön i Degerfors centrum. 7.3 Mark och förorenade områden samt elektromagnetiska fält Förorenade områden och risker med dessa ska beaktas i fysisk planering, t ex i detaljplanearbetet och vid bygglovgivning. Efterbehandlingsåtgärder bör genomföras på de platser där ansvar och utredningsunderlag är tillräckligt för åtgärder för att kunna använda områden för nya/andra verksamheter. Risker med elektromagnetiska fält bevakas. Planering av ny bebyggelse där människor bor eller vistas varaktigt bör följa rekommenderade skyddsavstånd för magnetiska fält (Svenska kraftnät): 130 m vid en 400 kv luftledning, 80 m vid 220 kv och 40 m vid 130 kv. Radonförekomst i mark ska beaktas vid planering av nya bostäder. (Se karta sidan 34). 7.4 Buller och vibrationer Vid lokalisering av bostäder, verksamheter och infrastruktur ska buller- och vibrationsförhållandena beaktas. Det bör vara en strävan att lokaliseringen bidrar till att upprätthålla en god ljud-/vibrationsmiljö där människor stadigvarande vistas. Vid nybyggnad av bostäder alternativt nybyggnad eller större ombyggnad av vägar och järnvägar beaktas nedanstående riktvärden för trafikbuller (SFS 2015:216): dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 m 2 gäller istället att bullret inte bör överskrida 60 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Om ovanstående ljudnivå ändå överskrids bör: 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl och vid fasaden. Samma riktvärden för trafikbuller bör beaktas även vid förskolor, skolor och vårdlokaler. Riktvärde (beslutat av Naturvårdsverket och Trafikverket) för vibrationer, nivån 0,4 mm/s vägd RMS, ska eftersträvas i permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler. Tysta områden, i avlägsna skogsområden eller i områden av mycket stor betydelse för rekreation bör identifieras och beaktas vid fysisk planering och tillståndsgivning av olika slag. 7.5 Avfall Vid detaljplanering bör hänsyn tas till markanspråk för återvinningsstationer, anläggningar och skyddszoner som krävs för en väl fungerande avfallshantering och materialåtervinning. Vid planering av ytor lämpliga för behandlingsanläggningar för avfall bör särskild hänsyn tas till lukt- och bullerstörningar, tillgänglighet för transporter samt behov av ytor för exempelvis mellanlagring och sortering. 32

206 Översiktsplan antagande Vid planering av bostadsområden, mm bör bra transportvägar säkerställas för fordon som ska hämta avfall, utan att backning krävs och utan att gång- och cykelvägar nyttjas. Avfallshanteringen behandlas även i kapitlet Teknisk försörjning, avsnitt Industri och täktverksamhet Vid planläggning av nya och befintliga industri- och verksamhetsområden ska hänsyn tas till att verksamheterna på området producerar visst buller, viss lukt och vissa utsläpp. Täkt av grus, sand och andra lösa avlagringar som riskerar dricksvattenförsörjningen nu och i framtiden ska inte genomföras. Täkter i lösa avlagringar och berg bör inte automatiskt efterbehandlas genom traditionella åtgärder som igenfyllning eller att skapa slänter och plantera. Ras- och bergsbranter och grunda vattenpölar har ett stort biologiskt värde. Öppna grundvattenytor bör inte enbart betraktas som en miljörisk utan dess biologiska värden bör också uppmärksammas. Nya täkter i naturgrusavlagringar bör behandlas med restriktivitet. 33

207 Översiktsplan antagande Högre risk för radonförekomst enligt geologiska förutsättningar Radonrisk är en sammanvägning av transportbenägenhet och markradonpotential. Överallt finns det tillräckligt med radon för att riktvärdena ska kunna överskridas om ett hus är otätt mot marken. SGU:s jordartskarta visar jordens benägenhet att transportera radon. 34

208 Översiktsplan antagande 8. Säkerhet, riskbedömningar och totalförsvar Sammanfattning Det ska vara tryggt och säkert att bo och leva i Degerfors kommun. Kunskap och erfarenhet om hur man skapar trygghet och säkerhet i vardagsmiljön ska användas vid planering och byggande av bostäder, vägar, parker, gång- och cykelvägar, med mera. Dagens samhälle är många gånger mer sårbart än vad tidigare samhällsstrukturer varit, bland annat beroende på att flertalet digitala system styr funktioner i vår vardag. Andra hotbilder som kan påverka vårt samhälle är väderhändelser av mer extrem karaktär, så som nederbörd, vind, temperatur mm. En tredje typ av hotbild är den som människan själv direkt orsakar, här kan inräknas bränder som orsakats av oaktsamhet, trafikolyckor, farliga utsläpp, mm. Degerfors kommun har flera verksamheter eller geografiska förutsättningar inom sitt geografiska område där oönskade händelser kan uppstå, här kan nämnas en genomgående järnvägslinje, flera länsvägar, en industri som bedriver farlig verksamhet och ett genomgående vattendrag med ett stort upprinningsområde. I kommunens Risk- och sårbarhetsanalys som antogs 2015 beskrivs identifierade samhällsviktiga verksamheter inom kommunen samt risken att dessa påverkas av någon oönskad händelse, ett hot. Behov av åtgärder med anledning av analysens resultat beskrivs också. De samhällsviktiga verksamheter som särskilt bör beaktas är t.ex. kommunens vattenförsörjning. Vid behov ska ras-, skred-, erosions- och översvämningsrisker alltid beaktas i planeringen. Ett nära samarbete i säkerhetsfrågor ska ske med industrier som har verksamhet inom särskilda riskområden. Områden som har betydelse för totalförsvaret ska ges fortsatta möjligheter att utvecklas och så långt som möjligt skyddas. 8.1 Beredskapshänsyn Kommunen ska medverka till ett robust och säkert samhälle genom beredskapshänsyn i planeringen. Vid alla typer av planeringsinsatser som påverkar samhällsstrukturen ska regelmässiga avstämningar göras med förekommande riskanalyser för såväl räddningstjänst som för teknisk försörjning. 8.2 Räddningstjänst Kommunens framtida utveckling bör inte orsaka drastiska förändringar av insatstiderna inom tätorten eller på landsbygden. Samverkan inom kommunalförbundet bör behållas och utvecklas, särskilt med tanke på klimatförändringar och påföljande översvämningsrisker. 8.3 Skyddsavstånd kring anläggningar Beslutsunderlaget inför en lokalisering, som kan medföra att störningar uppstår, ska innefatta en miljökonsekvensutredning och en riskbedömning, som noggrant beskriver de förutsättningar som råder i det enskilda fallet. Ingen ny bebyggelse eller industri ska planeras närmare än 100 m från industriområdet vid Järnverket räknat från västra sidan älven och inte heller längs med Klippanvägen. En skyddszon på 100 m är utgångspunkt framförallt från bullersynpunkt samt med hänsyn till att järnverket är klassificerat som en sk sevesoanläggning. Riskbedömningar bör göras vid exploateringar i närheten av järnverket. Vid detaljplanering inom 150 m från transportled för farligt gods får det i varje enskilt fall bedömas hur befogat det är att göra en riskanalys och hur omfattande denna i så fall ska vara. 35

209 Översiktsplan antagande 8.4 Trygg och säker kommun Kommunen ska i sin planering arbeta utifrån den bas av kunskap och erfarenhet som finns kring hur trygghet och säkerhet främjas. Kommunen ska verka för åtgärder som har till syfte att öka medborgarnas upplevelse av trygghet och säkerhet. Kommunen ska verka för att barns/elevers upplevelse av trygghet och säkerhet ökar inom områden där skolverksamhet bedrivs, såväl ute som inne. 8.5 Totalförsvar Den fysiska planeringen ska bidra till att kommunen kan ta sitt ansvar som högsta civila totalförsvarsmyndighet på lokal nivå. Områden, som har betydelse för det militära eller civila försvaret, ska beaktas vid planläggning och vid bygglovgivning samt så långt möjligt skyddas. 8.6 Översvämningsrisker Markområden med stor sannolikhet för översvämning I områden som hotas av 100-årsflöde, där sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100-årsperiod, bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus, eller byggnader och anläggningar som utformats så att de tar hänsyn till översvämningsrisken. Markområden med viss sannolikhet för översvämning I områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, där översvämningar beräknas ske mer sällan än vart hundrade år, kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempel på detta är byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus samt mindre industrier med obetydlig eller liten miljöpåverkan, eller byggnader och anläggningar som utformats så att de tar hänsyn till översvämningsrisken. Markområden med låg sannolikhet för översvämning Endast i områden som inte hotas av 100-årsflöde eller högsta dimensionerande flöde bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt lokaliseras. Detta kan vara offentliga byggnader, t ex sjukhus, vårdhem, skolor, infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägar och andra vägar utan reella förbifartsmöjligheter, järnväg, VA/avfallsanläggningar, el- /teleanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan eller andra industriområden. Även sammanhållen bostadsbebyggelse bör placeras ovanför nivån för högsta dimensionerande flöde. Avsteg från ovanstående principer kan göras om åtgärder som på ett betryggande sätt undanröjer översvämningsrisken genomförs. Låglänta områden med befintlig bebyggelse ska identifieras och en strategi för eventuella åtgärder utformas. Lägsta golvnivå för anläggande av bostadshus och andra väsentliga byggnader längs Möckelns stränder ska vara m ö h (höjdsystem RH70)/91,2 m ö h (RH00) om inte särskilda skäl föreligger eller andra åtgärder vidtas. Fördjupad översvämningskartering ska göras för Möckeln, Skagern, Letälven samt Svartåns system vilket inkluderar Ölen och Stor- och Lillbjörken. Följderna av skyfall ska beaktas vid planering. 36

210 Översiktsplan antagande Översvämningsanalys Möckeln-Letälven,

211 ± Möckeln Degerfors Ölen rb Sto jörk Letälve n en Svartå Åtorp Översvämningskartering Vattenyta, normalvattenstånd 100-årsflöde 200-årsflöde Beräknat högsta flöde Skagern , Kilometer

212 Översiktsplan antagande 8.7 Ras- och skredrisker Inom områden där det finns förutsättningar för ras, skred eller erosion bör en geoteknisk undersökning och stabilitetsberäkning utföras inför en ev exploatering. Om det bedöms nödvändigt, bör riskanalyser göras i samband med bygglovärenden i redan anspråktagna ras- och skredbenägna områden. 39

213 Översiktsplan antagande 9. Kultur och fritid Sammanfattning Kultur och fritidsaktiviteter har stor betydelse i våra liv. Vi ska därför bidra till att mötesplatser, anläggningar och evenemang, stora liksom små, kan fortsätta att utvecklas. Vi tar tillvara tillgångar i form av omväxlande natur med många sjöar och vattendrag samt kulturhistoriskt intressanta miljöer. Tillgänglighet samt olika intressegruppers önskemål och behov ska beaktas. Friluftsområden som till exempel Degernäs och Stora Vallaområdet ska ges möjlighet till en utveckling som lockar både invånare och besökare. De åtgärder som görs inom kultur- och fritidsområdet ökar attraktiviteten såväl för våra invånare som för besökare och presumtiva inflyttare. För att nå en fortsatt positiv utveckling är samverkan mellan kommunerna, privata aktörer och föreningar önskvärda och nödvändiga. Verksamheterna ska ha långsiktiga förutsättningar att växa och utvecklas. En kartläggning för att prioritera behov av insatser och lämpliga driftformer bör göras. 9.1 Kulturmiljö Kulturmiljövård Kommunen ska identifiera, bedöma och vid behov skydda, värdefulla kulturmiljöer genom att upprätta ett kulturmiljöprogram Kulturmiljöområden av intresse En inventering av bebyggelsemiljöer bör göras för att identifiera objekt och områden av yngre datum för bedömning av eventuellt bevarande och skydd för framtiden. Det är viktigt att bevara det gamla men samtidigt att anpassa det till nutida och framtida behov. Utveckling av området runt Smältarbyggningen och Esters park, samt Sveafallen/Berget i Degerfors. Uppmärkning av särskilt värdefulla byggnader och platser bör ske. 9.2 Kulturinstitutioner Kulturens betydelse Samarbetet på kulturområdet mellan Degerfors och Karlskoga kommuner och även med omgivande kommuner utvecklas ytterligare Platser och lokaler för kulturverksamhet Samarbetet med Karlskoga kommun om lokaler och kulturutbud utvecklas. Offentliga rum ska säkerställas, där kommuninvånarna kan träffas för social gemenskap, upplevelser och erfarenhetsutbyte. Offentliga byggnader ska vara tillgängliga för alla Platser och lokaler för religiösa ceremonier eller motsvarande Kommunen ska verka för eller vara öppen för bevarande, utveckling av och nyanläggning av lokaler, begravningsplatser och andra platser för religiösa ceremonier oavsett trosinriktning likväl som för icke troende. 40

214 Översiktsplan antagande 9.3 Fritid Många av de anläggningar och verksamheter som beskrivs under dessa punkter är även viktiga verksamheter inom besöksnäringen, vilken beskrivs under kapitel Fritidsanläggningar Kommunen bör i samverkan med föreningar och privata initiativ tillhandahålla, utveckla och vårda de resurser som krävs för att ge goda möjligheter till rekreation och idrottsutövande i olika former. Kommunen bör sammanställa och om så anses nödvändigt komplettera kunskap om befintliga fritidsanläggningar i syfte skapa en väl underbyggd prioritering avseende investeringsåtgärder och driftformer. Ridanläggningar lokaliseras i utkanten av tätorten, med beaktande av skyddsavstånd mellan djurhållningsverksamhet och bostäder. Stabila förhållanden och utvecklingsmöjligheter för verksamheten bör tillmätas stor betydelse i planeringen. Anläggningar för motorsport lokaliseras så att de fungerar bra för verksamheten samtidigt som hänsyn tas till omgivningen, bl. a. avseende störningar. Kollektiva transportalternativ till och från fritidsanläggningar bör beaktas. Området kring Stora Valla ska utvecklas att bli ett sportcentra av nationell kvalité. Området vid Vallahallen ska rustas upp med en enkel anläggning för friidrott Friluftsområden, leder och spår Närmiljöer för spontan rörelse beaktas vid planering. Stora Vallaområdet ska utvecklas och längs Letälven bindas samman med Degernäsområdet Följande åtgärder är prioriterade när resurser finns: o Cykelleder för rekreation skapas, bl a Möckeln runt. o En ridled som förbinder Skagern med Möckelnområdet bör skapas Bad, båtliv och fiske Fiskenäringen ges erforderliga möjligheter att utvecklas. Vid sjöarna Möckeln, Skagern, Storbjörken samt längs Letälven ska satsningar på bostadsutveckling ske i kombination med att även fiskenäringen utvecklas. Sportfiske som del i besöksnäringen bör utvecklas och främjas. Följande åtgärder är prioriterade när resurser finns: o Förbättrad tillgänglighet, t ex båtar, bryggor, vindskydd. o Handikappanpassade bryggor/ramper anläggs. o Utveckling av enkla gästhamnar i Möckeln. Degernäsbadet och Möllebadet vid Möckeln, Svartå badplats vid Stor-Björken samt badet vid Gryten ska bevaras och utvecklas Fritidsgårdar/mötesplatser Mötesplatser för ungdomar ska finnas i Degerfors, Svartå och Åtorp. Ungdomarnas behov och önskemål bör vara vägledande för hur mötesplatser ska förläggas, utformas och utvecklas. Även i andra åldrar kan finnas behov av öppna mötesplatser som inte bygger på föreningstillhörighet eller ett särskilt fritidsintresse. Folkets hus i Degerfors ska fungera som ett kultur- och aktivitetshus. 41

215 Översiktsplan antagande Lekplatser En större lekplats ska finnas i Degerfors, i Kanadaskogen. Kommunala lekplatser bör vara placerade jämnt spridda över tätorterna. Lekplatser på skolor och förskolor ska vara tillgängliga för allmänheten under icke verksamhetstid. Identifiera naturliga lekplatser i den tätortsnära skogen och göra det möjligt för skolor att adoptera sådana naturliga lekplatser. 42

216 Översiktsplan antagande 10. Utbildning och omsorg Sammanfattning Bra utbildning och omsorg är nödvändig basservice för att uppfattas som en attraktiv boendeort. Hit hör förskola, grundskola, gymnasium, hälso- och sjukvård samt omsorg om äldre och andra grupper med särskilda behov. Verksamheterna påverkas av och måste anpassas till förändringar av befolkningens storlek och sammansättning. Förändringarna styr behovet av lokaler. Behov av fler förskoleplatser ska i första hand tillgodoses i befintliga lokaler. Gymnasieverksamheten inklusive vuxenutbildningen (samtliga frivilliga skolformer) bedrivs gemensamt med Karlskoga kommun sedan Behovet av anpassat boende för äldre och grupper med särskilda behov kommer att öka. Hög fysisk tillgänglighet i boendet och i dess omgivningar är betydelsefullt liksom tillgång till kollektivtrafik Ansvar för förskola, utbildning, vård och omsorg Den fysiska planeringen ska medverka till att utbildnings- och omsorgsbehov kan bli tillgodosedda. Samverkan med Karlskoga kommun inom förskola, utbildning, vård och omsorg bör utvecklas ytterligare. Samverkan med Karlskoga kommun kring planering och utbyggnad av specialboenden av olika slag bör prövas Förskola Förskola ska erbjudas så nära hemmet som möjligt. Planerad utökning av antalet förskolor ska i första hand inrymmas i befintliga lokaler. Lokalers placering och utformning (lokaler och utomhusytor) ska bidra till verksamhetens goda innehåll och kvalitet. Naturliga mötesplatser, t ex spontanlekplatser, utvecklas kring förskolor i samarbete med andra berörda instanser. Trafiksäkerhet och tillgänglighet till förskoleverksamheten ska beaktas i den fysiska planeringen Grundskola Skollokalers placering och utformning (lokaler och utomhusytor) ska bidra till verksamhetens goda innehåll och kvalitet, genom att ge goda förutsättningar för lärande. Utemiljön på skolorna ska utvecklas i samråd med elevråd och föräldraråd. Naturliga mötesplatser, t ex spontanlekplatser, utvecklas kring grundskolor i samarbete med andra berörda instanser. Frågor kring cykelvägar till skolorna, trafiksäkerhet, kollektivtrafik, tillgänglighet och trygghet i skolverksamheten ska beaktas i den fysiska planeringen Gymnasieskola och vuxenutbildning Den gemensamma kommunala skolan för gymnasium, vuxenutbildning mm för Degerfors och Karlskoga ska bli så attraktiv att såväl elever bosatta i Degerfors och Karlskoga som elever från 43

217 Översiktsplan antagande närliggande kommuner söker sig till skolan. Verksamheten förläggs till gymnasieskolorna i Karlskoga och Degerfors. Kompetenshöjning av vuxna genom vuxenutbildningens olika former är en viktig satsning för att öka attraktiviteten och för att näringslivet ska hitta rätt kompetens lokalt Högre utbildning Attraktiva utbildningar inom pendlingsavstånd, gärna med direkt koppling till näringslivet, bedöms avgörande för möjligheterna att behålla och utveckla den högteknologiska industri som finns idag, samt att generellt höja utbildningsnivån. Lärcentrum och yrkeshögskolan ska få möjlighet att utvecklas Hälso- och sjukvård Kommunen ska verka för att Karlskoga lasarett ska fortsätta vara ett väl fungerande akutsjukhus, som dygnet runt och året runt ska erbjuda hälso- och sjukvård med god kvalitet och akutberedskap till alla som är i behov av vård. Kommunen ska i den fysiska planeringen beakta och möjligöra behov för att behålla och utveckla hälso- och sjukvården i kommunen Individ- och familjeomsorg Strategin för alla grupper med särskilda behov är att de ska bo i ordinärt boende med insatsen boendestöd i så hög utsträckning som möjligt. Behov finns av 4-5 lägenheter för boende för personer med specifika behov Handikappomsorg Boendet för psykiskt funktionsnedsatta utreds för att få en lämpligare utformning. Mer integrerade grupper av daglig verksamhet minskar behovet av dagcenterlokaler. Lämna befintliga lokaler som ej är ändamålsenliga till förmån för ett nytt dagcenter. Planera för en hög fysisk tillgänglighet i boendet och dess omgivning, tillgång till mötesplatser i bostadsområdena samt närhet till en tillgänglig kollektivtrafik Äldreomsorg Den åldrande människans egna resurser ska tillvaratas för att möjliggöra ett så självständigt och värdigt liv som möjligt i gemenskap med andra i samhället. Boendet för de äldre ska bygga på rätten till en egen bostad. Boende för äldre ska vara fullt tillgängligt (bottenplan/hiss, utemiljö, mm). Möjligheten att skapa trygghetsboende i anslutning till Västergården utreds. Planera för en hög fysisk tillgänglighet i boendet och dess omgivning, tillgång till mötesplatser i bostadsområdena samt närhet till en tillgänglig kollektivtrafik Specialboenden Gruppbostäder lokaliseras i första hand till befintliga fastigheter som anpassas. 44

218 Översiktsplan antagande 11. Trafik Sammanfattning Vi bor lokalt och lever regionalt. Vi förflyttar oss allt mer, på grund av arbete, studier, för att handla och för att roa oss. Avstånd mäts mer i tid och mindre i mil. Samtidigt har vi en ökad medvetenhet om hur miljön påverkas av vilket trafikslag vi väljer. Åtgärder för en förbättrad infrastruktur har stor betydelse för att öka Degerfors attraktivitet och öka trygghet, säkerhet och tillgänglighet. Åtgärder behöver göras på kort och på lång sikt och samtliga trafikslag berörs, vilket även inkluderar flygplatser och hamnar belägna utanför kommunen. Samordning mellan olika trafikslag är viktigt. Fortsatta åtgärder behöver göras för att bygga bort farliga korsningar på genomfarten och få en långsiktig lösning på problemet med tung genomfartstrafik, som idag går genom Degerfors centrum. Järnväg med persontrafik finns idag via Värmlandsbanan med järnvägsstation i Degerfors. Trimningsåtgärder på Värmlandsbanan bör vidtas för att få ökad kapacitet och kortare restider för de som studie- och arbetspendlar inom vår arbetsmarknadsregion. Medan kommunens tätorter över lång tid tappat invånare, har befolkningsutvecklingen i landsbygdsmiljö varit stabil. Vi ser nu ett ökat intresse att bo på landsbygd. Med en satsning på kollektivtrafik i dessa områden skulle inflyttning sannolikt öka. För att boendet i kommunen ska vara attraktivt bör nya bostadsområden i möjligaste mån planeras där kollektivtrafiklösningar är möjliga. Ett bra utbud av kollektivtrafik på väg behöver finnas. Det är viktigt att samordna kollektivtrafiken i ett regionalt perspektiv. Kollektivtrafiken ska vara enkel att åka med och tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. För kortare sträckor är det viktigt att det finns väl utbyggda, säkra och tillgängliga gång- och cykelvägnät. En cykelväg runt Möckeln ska främja både fritidscykling och cykelpendling mellan Degerfors och Karlskoga. Förbättrad kollektivtrafik och gång- och cykelvägar bidrar till klimatmålen om minskade utsläpp. Fortsatt utveckling av Örebro flygplats behöver ske, främst för gods på en nationell och internationell marknad. Närliggande hamnar i Vänern är viktiga för näringslivet i Degerfors Trafikinfrastruktur Kommunen ska genom förbättring av infrastruktur, trafikering och transporter verka för en större funktionell arbetsmarknadsregion. Kommunen ska verka för kollektivtrafiklösningar i de mindre tätorterna och på landsbygden. Kommunen ska verka för samordning mellan olika trafikslag och transportslagsövergripande lösningar. Kommunen ska verka för vidareutveckling av regional tåg- och busstrafik för att bygga vidare på den regionala resemarknaden i stråket Karlstad-Örebro och öka kollektivtrafikens andel av den totala persontrafiken Vägtrafik Kommunen ska verka för ett förbättrat nationellt och regionalt vägnät med bra och säkra anslutningar till det lokala vägnätet. Kommunen ska genom länstransportplanen verka för att Trafikverket på sikt hastighetsanpassar väg 205 mellan Degerfors och Svartå för maxhastighet 100 km/tim och att väg 204 och 243 anpassas till en maxhastighet på 80 km/tim. 45

219 Översiktsplan antagande Kommunen ska verka för och upprätthålla ett väl fungerande och väl underhållet kommunalt trafiknät inom kommunen. Konfliktpunkter mellan olika trafikslag ska byggas bort, främst med tanke på oskyddade trafikanter. Den kommunala trafikplanen för Degerfors som identifierar och prioriterar åtgärder för ökad framkomlighet, trafiksäkerhet och trygghet ska ajourhållas Genomfarter och större trafikleder I samverkan med Trafikverket verka för att transporter genom kommunen passerar på ett säkert och framkomligt sätt. Om analys enligt 4-stegsprincipen visar att utbyggnad är bästa lösningen byggs förbifarts- och ringledssystem ut enligt följande, där prioritering sker i framtiden efter noggrann analys: o Förbifart centrum via Västerleden. o Förbifart Bruket och Jannelund via Söderleden. o Förbifart Strömtorp via väg söder om Strömtorp. o Förbifart Bruket o Österleden Genomfart med tung trafik kan förbjudas på väg 555, från Bruket i Degerfors till Valåsen i Karlskoga, samt genom Degerfors centrum om omledning av trafik sker genom trafikskyltning och/eller läge för lämplig förbifart kan lokaliseras. Vid nybyggnation ska gällande bestämmelser för nybyggnadsförbud längs större vägar beaktas eller prövas i detaljplan. Vid nybyggnation eller väsentliga förändringar ska gränsvärden för trafikbuller beaktas. Utveckla attraktiva informations- och rastplatser. Vid en eventuell ny järnvägssträckning över sjön Möckeln bör ett brobygge planeras för att även ge plats för en ny vägsträckning av E Kommunens gatunät Gator som ur trafiksäkerhetssynpunkt är olämpligt breda och inbjuder till höga hastigheter byggs om, bl a genom att anlägga gång- och cykelvägar inom befintligt gaturum. Gatunäten inventeras för att ta fram en hastighetsplan där gaturummets utformning och standard harmonierar med hastighetsnivåer, för att uppnå ökad efterlevnad av hastighetsgränser och därmed högre trafiksäkerhet. Kommunen ska svara för ett gatunät av väl avvägd omfattning, däremot inte äga, underhålla och sköta tillfarter till enstaka/enskilda fastigheter. Kommunen ska inte ta över gator/vägar inom tätbebyggt område om de inte håller acceptabel standard Farliga transporter på landsväg Farliga transporter ska styras till utvalda och för ändamålet lämpliga trafikleder och gator. Huvudleder för transporter av farligt gods ska beaktas vid planering och byggande i anslutning till dessa. Om omledning genom trafikskyltning och/eller ev förbifart byggs kan genomfart med tung trafik och farliga transporter förbjudas genom Degerfors centrum. 46

220 Översiktsplan antagande Gång-/cykelvägnät Kartläggning av befintligt gång- och cykelvägnät för att identifiera de mest trafiksäkerhetshöjande och ekonomiskt fördelaktiga insatserna, för att skapa ett stomnät för gång- och cykeltrafik. Barns rörelsemönster från bostad till skola, lekplats etc ska särskilt studeras för att utgöra underlag. Bygga ihop befintliga gång- och cykelvägsstråk så att ett sammanhängande stomnät för gång- och cykeltrafik skapas Etappvis utbyggnad för att skapa en sammanhängande gång- och cykelväg runt Möckeln, med prioritering på sträckorna: o Storängen-Degernäs (Lv 205), klar juni 2016, trafikverket ansvarar för denna del o Duvdalen-Hultet (Lv 555). o Duvdalen-Knutsbol (Lv555). Planläggning för att skapa administrativa förutsättningar för kompletteringar av gång- och cykelvägnätet Busstrafik Det ska vara lätt att åka buss. Resenären ska enkelt förstå när bussarna går och turtätheten ska vara god. Kommunen ska verka för att kollektivtrafiken ska vara användbar även för personer med funktionsnedsättning. Fortsatt utbyggnad och anpassning av hållplatser och vägarna till dessa ur hela-resanperspektivet är viktig för att underlätta för alla resenärer och för att personer med funktionsnedsättning lättare ska kunna använda bussen. Kommunen ska verka för ett regionalt perspektiv på kollektivtrafik och samordning i trafikeringen Järnvägstrafik Nationella och regionala bandelar Kommunen ska samverka med andra aktörer för att åstadkomma en effektivare, snabbare och punktligare järnvägstrafik på befintliga spårsystem som leder till ökad turtäthet, t ex att de trimningsåtgärder som framtagits i samarbete mellan Regionförbunden i Örebro och Värmland samt kommunerna i stråket Karlstad Örebro genomförs. Kommunen ska arbeta för att underlätta överflyttningen av tunga transporter från väg till järnväg Lokala bandelar Den ej elektrifierade järnvägen mellan Strömtorp och Bofors stationer ska säkerställas för framtiden och ges möjlighet att utvecklas vad gäller såväl gods-, person- och turist-/veterantågstrafik. Möjligheter till elektrifiering av bandelen i det nationella järnvägsnätet ska stödjas. Nya bostäder och andra störningskänsliga verksamheter bör inte lokaliseras så att de hämmar användning och utveckling av järnvägen från Värmlandsbanan till Karlskoga. Möjligheterna till spårbunden persontrafik för arbetspendling och lokal spårbunden kollektivtrafik mellan Degerfors och Karlskoga bör utredas. 47

221 Översiktsplan antagande Farliga transporter på järnväg Spår där transporter med farligt gods sker ska beaktas vid planering och byggande i anslutning till dessa Flygtrafik Degerfors kommun ska tillsammans med övriga kommuner i länet, Region Örebro län och näringslivet i länet verka för att Örebro flygplats förutsättningar för utveckling av person- och godsflygplats i såväl nationell som internationell marknad stärks. Av de samlade globala koldioxidutsläppen står flygtrafiken idag för mellan 2-3 procent. Den fortsatta utvecklingen av Örebro flygplats bör därför ske med klimatmålen som utgångspunkt och där flygplatsen aktivt verkar för en omställning till förnybart flygbränsle Båttrafik och hamnar Kommunen ska verka för att upprätthålla och utveckla väg- och spårbunden godstrafik till torrhamnar, kombiterminaler och hamnar i omgivande regioner. Kommunen ska verka för sjöfarten på Vänern kan fortsätta utvecklas. 48

222 Översiktsplan antagande 12. Teknisk försörjning Sammanfattning Den tekniska försörjningen ska vara säker, kostnadseffektiv och fungera så miljömässigt optimalt som möjligt. Lämpliga former av samverkan med Karlskoga kommun kring den tekniska försörjningen prövas. Ny teknik och miljövänliga former för att utvinna och producera energi ska uppmuntras och nyttjas. Fortsatt utbyggnad och utveckling av infrastrukturen för bredband och telekommunikation ska underlättas. Inom vatten och avloppsområdet ska åtgärder vidtas för att möjliggöra attraktivt boende med anknytning till vatten. Områdena på västra sidan av Möckeln har nyligen anslutits till det allmänna vattenoch avloppsnätet. Vattentäkten i Guldsmedsboda (Svartå) föreslås på sikt att ersättas med en överföringsledning från Degerfors. Då kommer även avloppsvattnet att pumpas till Degerfors för behandling. Fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet ska ske i Degerfors tätort. Målet är att fossilbaserad energi på sikt ska avvecklas helt. En ny panncentral med flis som huvudbränsle är nyligen driftsatt. Övergång till förnyelsebara energiformer ska underlättas. En positiv inställning ska också gälla vad gäller utveckling och användning av solenergi och biogas. En ny avfallsplan styr avfallshanteringen mot målet 100 % kretslopp. Brännbart avfall ska i första hand gå till energiutvinning Huvudmannaskap och ägande Degerfors kommun bör utreda vidare samverkan kring teknisk försörjning med Karlskoga kommun. Se vidare under respektive avsnitt Vatten- och avloppsverksamhet Se bilaga 3 Vatten och avlopp 12.3 Energiförsörjning Användningen av fossilbaserad energi ska på sikt avvecklas helt i de kommunalt påverkbara energisystemen. Lämpliga former av samverkan med Karlskoga kommun prövas inom energiområdet. Kommunen ska verka för energieffektivisering. En energi- och klimatplan ska tas fram Fjärrvärme En fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet i tätorten är positiv utifrån miljöskäl. Fjärrvärmenätet i Svartå bör utredas för att om möjligt ersättas med andra uppvärmningsformer. Det lokala närvärmenätet vid Kvarnberg ska om det är ekonomiskt och miljömässigt bra sammankopplas med centrumnätet. Utredningen om förutsättningarna för en sammankoppling av fjärrvärmenäten i Degerfors och Karlskoga kan komma att återupptas i framtiden. 49

223 Översiktsplan antagande Elleveranser och elnät Säkra elleveranser även om störningar uppstår i nätet. Luftledningar byts mot isolerade jordförlagda ledningar i utsatta områden eller bebyggelseområden där det är praktiskt och ekonomiskt möjligt. Reinvestera i nätet, för att behålla en person- och driftsäker anläggning Gasutvinning Kommunen ska verka för gasutvinning vid reningsverket. Kommunen ska söka och se positivt på initiativ att utveckla möjligheterna till gasutvinning i olika former Vindkraft Se bilaga Solenergi Solpaneler ska tillåtas även i homogena bebyggelsemiljöer, dock med restriktivitet i kulturhistoriskt särskilt värdefulla miljöer. Kommunen ska se positivt på initiativ att utveckla användningen av solenergi i olika former och även aktivt visa på möjligheter att utnyttja solenergi. Vid omläggning av tak på kommunala byggnader ska det alltid utredas om byggnation av solceller är ett lämpligt alternativ Gatubelysningsnät Tätorterna ska ha ett energieffektivt, trafiksäkert och tryggt gatubelysningsnät Renhållningsverksamhet Lämpliga former av samverkan med närliggande kommuner prövas inom renhållningsverksamheten. Se avfallsplanen Återvinning Ett nät av planlagda återvinningsstationer ska finnas strategiskt placerade och utspridda runt om i tätorterna och vara placerade så att de är lätta att nå på ett trafiksäkert sätt med eller utan bil helst i anslutning till butiker eller andra anläggningar dit medborgarna ändå har ärenden. Återvinningsstationerna ska utformas på ett estetiskt tilltalande sätt och så att omgivningen inte i onödan störs när de används eller när tömning sker. Återvinningsstationer ska placeras och utformas så att de kan utökas med nya sorteringsfraktioner. Vid planläggning av nya och befintliga bostadsområden, främst flerfamiljhusområden, ska byggrätter för källsorteringsbyggnader eller andra sorteringslösningar tas i beaktande. Avfall behandlas även i kapitel 7 Miljökvalitet Kommunikationsinfrastruktur En väl uppbyggd infrastruktur för bredband- och telekommunikation är helt avgörande för Degerfors attraktivitet som bostads- och näringslivsort varför utbyggnad och utveckling ska underlättas så långt det är möjligt. 50

224 Översiktsplan antagande Kommunen ska agera i enlighet med gällande nationell digital agenda och de nationella bredbandsmålen i den mån detta är möjligt. Samordning mellan ledningsdragande verksamheter och kommunala instanser skall ske för att ge effektiva utbyggnadsmöjligheter av fiberinfrastruktur. En bredbandssamordnare har utsetts av kommunen. Lämpliga former av samverkan med grannkommuner och regionala kluster bör prövas kring frågor om fiberinfrastruktur. Vid uppsättning av basstationer för tele- och bredbandskommunikation på byggnader och master ska aktuella riktlinjer från strålskyddsinstitutet beaktas och i förekommande fall hänsyn tas till landskapsbilden. 51

225 Ängebäck Strömtorp Västra Möckelnstranden Västerleden Degerfors Samlingskarta Möckeln Förbifart Bruket Östra Möckelnstranden Österleden ± Söderleden Ölen Letälven Letälvsdalen Skäggebol Ölsboda Södra Kilsbergen Stor Björken Utveckling av Nya vägar Kommunikationer, järnväg Stora opåverkade områden Nya industriområden Boende på landsbygden Åtorp Svartå Skyddade områden Skyddsområde vattentäkt Biotopskyddområde Naturreservat Skagerns strand Skagern Amerikaskogen Riksintressen Kommunikationer, järnväg Kommunikationer, E18 Naturvård Natura 2000, fågeldirektivet Natura 2000, habitatdirektivet Energiproduktion, vindkraft Totalförsvaret (hinderfritt område skjutfält) 0 2, Kilometer 52

226 Översiktsplan antagande Underlagsmaterial Kommunens egna dokument: (KF= kommunfullmäktige, KS= kommunstyrelsen, SN= socialnämnden, KUN= kultur och utbildningsnämnden) Avfallsplan för Degerfors kommun, KF Bostadsförsörjningsplan för äldre, SN 2010 Bredbandsstrategi Degerfors kommun 2014, KF Degerfors i centrum, 2008 Energiplan, KF Ett tillgängligt Degerfors, (centrum), december 2007 Folkhälsopolitisk plan, för en god och jämlik hälsa i Degerfors kommun , KF Fördjupningar, bilaga till samrådsförslag översiktsplan, april 2014 Högbergs industriområde, fördjupad översiktsplan, KF Kulturmiljöer i Degerfors kommun, fördjupad översiktsplan 1995, ej antagen Kultur- och fritidspolitiskt program, KUN 2007 Letälven med omgivningar, en tätortsresurs, fördjupning av översiktsplan 2007, ej antagen Planprogram Västra Möckelnstranden, KF Risk- och sårbarhetsanalys , KF Strategisk inriktning , KF Svartå utvecklingsplan, 2008 KS plu Tillgänglighetsprogram, KF Trafiksäkerhetsrevision, februari 2008 Trafikplan för Degerfors tätort, KF Vision för Degerfors kommun, KF Ängebäck, fördjupad översiktsplan, KF Översiktsplan, KF Översvämningsanalys kring Möckeln, Degerfors kommun, WSP

227 Översiktsplan antagande Övriga: Barn och ungdomar i samhällsplanering, rapport 2007/3, Axelsson Monica och Kristina Stark, Länsstyrelsen i Blekinge län Bredbandsstrategi för Sverige, regeringskansliet 2009 Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet 2007:7, Folkhälsoinstitutet 2007 Energi- och klimatprogram för Örebro län, Regionförbundet och länsstyrelsen Örebro, 2013 Hantering av områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) i Örebro län, Länsstyrelsen 2010 Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, Ansvarskommitténs slutbetänkande, SOU 2007:10 Hållbarhet i sikte 2013, uppföljning av miljömålen, Länsstyrelsen Örebro 2013 IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige, regeringskansliet 2011 Jordartskartan, Sveriges geologiska undersökning, SGU Jordbruksverket, databasen TUVA Kulturpolitiskt program för Örebroregionen, Regionförbundet Örebro 2010 Lantmäteriet, bakgrundskartor Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län , Regionförbundet Örebro 2009 Rapport gällande befolkning, sysselsättning och pendling, Regionförbundet Örebro län; juni 2008 Ras- och skredrisker i Örebro län, länsstyrelsen publ. nr. 2013:37 Regionalt program för social välfärd, Regionförbundet Örebro 2012 Regionalt trafikförsörjningsprogram, Örebro läns landsting 2012 Regional översiktlig planering, rumsligt perspektiv på utvecklingsstrategi för Örebroregionen, Regionförbundet Örebro 2011 Skogens pärlor, Skyfallskartering, länsstyrelsen Örebro län 2016 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy, Utvecklingskraft för hållbar välfärd, SOU 2003:123 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, Regionförbundet Örebro 2010 Vatteninformationssystem Sverige, Webb-GIS, Länsstyrelsen Örebro län Översvämningskartering, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, rapport nr Översvämningsrisker i fysisk planering, rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse, länsstyrelserna

228 55

229 56

230 57

231 58

232 59

233 KS /65 KS Översiktsplan Gransknings- utlåtande

234 Granskningsutlåtande översiktsplan KS /65 Granskning Förslaget till översiktsplan för Degerfors kommun har varit utställt för granskning på biblioteket, i nämndhuset samt på kommunens hemsida under perioden 17 mars 31 maj Utställningen kungjordes på kommunens anslagstavla samt i Karlskoga tidning och Karlskoga Kuriren den 17 mars yttranden har inkommit. I granskningsutlåtandet redovisas och kommenteras alla yttranden och det anges vilka ändringar av planförslaget som föreslås. Antagande De ändringar/kompletteringar som föreslås bedöms inte som väsentliga och planförslaget kan efter revidering lämnas till kommunfullmäktige för antagande. Sammanfattning Bilagan om landsbygdsutveckling i strandnära läge (nr 4 i granskningsskedet) föreslås utgå ur översiktsplanen för att istället vidareutvecklas som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. För övrigt görs en del mindre revideringar i form av uppdateringar. Några av kartorna förtydligas. Läsanvisning I granskningsutlåtandet finns alla inkomna yttranden. Efter varje yttrande presenteras kommunens kommentarer på följande sida. Hänvisningar till olika avsnitt i planförslaget görs med förkortningarna öp = översiktsplanens huvuddokument, b1 = bilaga nr 1 etc. Eftersom bilaga 4 föreslås utgå ur planförslaget blir nu miljökonsekvensbeskrivningen bilaga Bakgrund och nuläge 2. Vatten och avlopp 3. Vindkraft Landsbygdsutveckling i strandnära läge LIS, bilagan utgår ur planförslaget 4. Miljökonsekvensbeskrivning MKB I handlingarna markeras ändringar som gjorts efter granskningen med ett streck i kanten.

235 Granskningsutlåtande öp antagande ks au KS /65 Innehållsförteckning Siffror inom parentes är diariets löpnummer. Granskning/utställning Antagande Sammanfattning Läsanvisning Länsstyrelser, regionala och statliga instanser Länsstyrelsen Örebro län (61) Länsstyrelsen Värmland Region Örebro län (51) Trafikverket (46) Försvarsmakten (48) Skogsstyrelsen (47) Statens geotekniska institut, SGI Sveriges geologiska undersökning, SGU Grannkommuner Gullspångs kommun (50) Storfors kommun (55) Karlskoga kommun (56+57) Kristinehamns kommun (58+59) Kommunala nämnder Bygg- och miljönämnden (49) Kultur- och utbildningsnämnden (52) Servicenämnden (60) Lokala politiska partier Kristdemokraterna (53) Centerpartiet (54) sida

236 KS /65

237 KS /65

238 KS /65

239 KS /65

240 KS /65

241 KS /65 Länsstyrelsen Kommentar/ändringar som görs i planförslaget Riksintresse kommunikationer: Avsnitt 2.5, punkt 10, kompletteras med att även riksintressets influensområde ska beaktas vid prövning av tillkommande bebyggelse och verksamheter. Behovet av riskanalyser och deras omfattning bedöms i varje enskilt fall. Östra Sälsjömossen: I vindkraftbilagan, s. 8, står att natura 2000-områden är olämpliga för vindkraftetablering. Detta ställningstagande läggs även till i avsnitt 2.5 punkt 9 öp. Landsbygdsutvecklingsområden: Bilaga 4, LIS, lyfts ur planförslaget och antas inte. Förslaget omarbetas och utvecklas ev med fler områden som ett senare tillägg till översiktsplanen. Risk- och sårbarhetsanalys: Del av sammanfattningen i risk- och sårbarhetsanalysen infogas i kapitel 8 öp. Översvämning: Kartor samt beskrivning av översvämningskartering i avsnitt 8.6 öp och b1 ersätts med nytt material från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Skyfall: Ny riktlinje införs i avsnitt 8.6 öp: Följderna av skyfall ska beaktas vid planering. Uppgifter om länsstyrelsens skyfallskartering förs in i avsnitt 8.6 b1. Buller: Nya riktvärden för buller utomhus förs in i avsnitt 7.4 öp. Miljöfarlig verksamhet: Riktlinje i avsnitt 8.3 öp kompletteras med att skyddszonen även beror på sevesoklassningen och att riskbedömningar bör göras vid exploatering i närheten av järnverket. Råd Kartor: Kartmaterialet ses över och kompletteras med bl a bättre namnförteckningar.

242 YTTRANDE Datum KS /65 Sida 1(1) Referens Samhällsbyggnad Malin Iwarsson Länsstyrelsen Örebro län Örebro Översiktsplan Degerfors kommun, granskning Länsstyrelsen i Värmlands län har getts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad plan. Granskningen av översiktsplanen har begränsats till gränsområdet mot Värmland och de mellankommunala och regionala aspekter planen kan ha för Värmlands län. Länsstyrelsen i Värmland har inget att erinra mot planförslaget. T.f. länsråd Pia Karlsson har fattat beslut om detta yttrande. Plan- och bostadshandläggare Malin Iwarsson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen deltog också verksamhetschef Torben Ericson och enhetschef Bengt Falemo. Postadress: Länsstyrelsen Värmland, KARLSTAD Besöksadress: Våxnäsgatan 5 Telefon: (växel) Fax: E-post: varmland@lansstyrelsen.se

243 Länsstyrelsen Värmland Har inget att erinra. KS /65

244 Protokoll KS /65 Sammanträdesdatum Nämnd för samhällsbyggnad Yttrande över ny översiktsplan för Degerfors kommun Diarienummer: 16RS1606 Sammanfattning Degerfors kommun har ett förslag till översiktsplan på utställning. Översiktsplanen har tidigare varit på samråd och är nu omarbetad utifrån de synpunkter som framkommit. Flera av de önskemål som framfördes av dåvarande Regionförbundet och Örebro läns landsting har tillgodosetts i det nya förslaget. Några synpunker kvarstår dock och några nya synpunkter har tillkommit. Beslutsunderlag FöredragningsPM samhällsbyggnad , Översiktsplan Degerfors kommun Yttrande över översiktsplan Degerfors kommun Översiktsplan Degerfors kommun - förslag Bilaga 1 till översiktsplan för Degerfors kommun Beslut Nämnden för samhällsbyggnad beslutar att till Degerfors kommun överlämna framlagt yttrande. Skickas till Degerfors kommun 1 (1) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

245 KS /65

246 KS /65

247 KS /65

248 KS /65 Region Örebro län Kommentar/ändringar som görs i planförslaget Prioritering av riktlinjer/regionala mål: På grund av att kommunen koncentrerarat sig på de lokala förutsättningarna och prioriteringarna har av resursskäl de regionala frågorna tvingats behandlas generellt. Som Region Örebro län har påpekat bör nästa översiktsplan utvecklas med större hänsyn till såväl RÖP som RUS samt tydligare prioriteringar. Strukturbild: Visioner för framtiden visas på samlingskartan. Benämningar: Ändras enligt förslag i yttrandet. Klimatmål: Målet om minskade utsläpp genomsyrar många av riktlinjerna även om det inte uttrycks med dessa ord. T ex ang. kollektivtrafik, gc-vägar mm. En mening om detta läggs till i sammanfattningen till kapitel 11 öp. Kollektivtrafik: Riktlinje i avsnitt 11.3 öp om busslinje öster om Möckeln stryks. Även övriga formuleringar om förslag till utökad busstrafik ändras så de beskriver den aktuella situationen med nya linjer och tidtabeller (avsnitt 11.3 b1). Det bedöms att viktiga stråk går att utläsa ur riktlinjerna i avsnitt 11.3 öp samt i sammanfattningen till kapitel 11. Samtliga befintliga linjer och stråk är viktiga för kommunens framtida utveckling. I sammanfattningen (kap 11) noteras även att nya bostadsområden i möjligaste mån bör planeras där kollektivtrafiklösningar är möjliga.

249 KS /65 Susanna Weiberg Från: Skickat: den 19 april :10 Till: kommun Kopia: Lindström Maria Ämne: KS KS TRV 2016/28941 Utställning av Degerfors kommun förslag till ny översiktsplan Trafikverket yttrade sig i samrådsskedet och har i utställningsskedet inga nya synpunkter att framföra. I stora drag är våra synpunkter och kommentarer inarbetade i nuvarande förslag. Förslagsvis bör Kapitel 7.4 om trafikbuller, uppdateras med gällande förordning om trafikbuller /?bet=2015:216 Med vänlig hälsning Erica Löfqvist Samhällsplanerare erica.lofqvist@trafikverket.se Direkt: Trafikverket Box Eskilstuna Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon: [Sida]

250 KS /65 Trafikverket Har inga nya synpunkter att framföra. I stora drag är synpunkter och kommentarer från samrådsskedet inarbetade i nuvarande förslag. Kommentar/ändringar som görs i planförslaget Förordning om trafikbuller: Avsnitt 7:4 öp uppdateras med den nya förordningen om trafikbuller.

251 KS /65 Yttrande Datum Beteckning FM :3 Sida 1 (1) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Länsstyrelsen Örebro, Maria Lindström Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Martin Eliasson, , Martin.Eliasson@mil.se Granskning översiktsplan för Degerfors kommun, Örebro län Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. Eliasson, Martin Tjänsteförättande Delprocessledare Fysisk planering, Produktionsledningens Infrastrukturavdelning Handlingen är fastställd i Försvarsmaktens elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem. Sändlista Länsstyrelsen Örebro orebro@lansstyrelsen.se För kännedom Degerfors kommun kommun@degerfors.se (MEL) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Försvarsmakten Stockholm Lidingövägen exp-hkv@mil.se

252 Försvarsmakten Har inget att erinra. KS /65

253 KS /65

254 KS /65

255 KS /65 Skogsstyrelsen Kommentar/ändringar som görs i planförslaget Naturvårdsavtal: Texten förtydligas i avsnitt 6:3 b1. Områden med höga naturvärden: Texten förtydligas i avsnitt 6:3 b1. Biotopskyddsområden: I kommunen finns tre biotopskyddsområden. I dessa områden finns inget bebyggelsetryck, men synpunkten framförs till planerings- och bygglovansvariga.

256 KS /65

257 KS /65

258 KS /65 Statens geotekniska institut, SGI Kommentar/ändringar som görs i planförslaget Strategi för fortsatt arbete: får förtydligas utanför översiktsplanens ramar.

259 KS /65 Susanna Weiberg Från: Gunnel Ransed Skickat: den 2 maj :18 Till: Länsstyrelsen i Örebro län; Lindström Maria Kopia: SGU; Lars Rodhe Ämne: SGU avstår från yttrande i ert ärende om granskning av Degerfors kommuns översiktsplan (vårt dnr /2016) Hej, SGU avstår från att lämna synpunkter i granskningsfasen av översiktsplanen. Vi har tidigare yttrat oss i samrådet (vårt dnr /2014). Efter uppdrag och i samråd med enhetschefen Lars Rodhe. Med vänlig hälsning, Gunnel Ransed Statsgeolog, Sveriges geologiska undersökning (SGU)/ Geological Survey of Sweden Enheten georesurser, Avdelningen för samhällsplanering Telefon: , växel: gunnel.ransed@sgu.se [Sida]

260 Sveriges geologiska undersökning, SGU Avstår från att yttra sig. KS /65

261 KS /65 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank Dnr KS /50 Datum: kl 13:00 Plats: Nämndrummet Ärende Ärendenummer KS 130 Förslag till ny översiktsplan för Degerfors kommun KS 2014/252 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att lämna följande yttrande: Gullspångs kommun har tagit del av det reviderade planförslaget och har inget att erinra. Behandling i kommunstyrelsen Thyra Larsson, plan- och exploateringsansvarig, informerar om ärendet. Ordförande Carina Gullberg (S) tar upp kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Bakgrund Degerfors kommun har sänt ut sitt förslag till ny översiktsplan på utställning. Förslaget har under våren 2014 varit föremål för samråd. Planförslaget har sedan reviderats bland annat i frågor som rör LIS-områden, vindkraft samt uppdaterats vad gäller boendesituationen. Bilagor - Tjänsteskrivelse utställning över ny översiktsplan för Degerfors kommun.docx - Meddelande från Degefors kommun om utställning av ny översiktsplan.txt - Kungörelse utställning översiktsplan Degerfors kommun.pdf - ÖP Samrådsredogörelse utställning.pdf 1/2 Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

262 KS /65 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank Dnr KS /50 - Översiktsplan utställning.pdf - ÖP Bakgrund nuläge bil 1 utställning.pdf - ÖP Vatten avlopp bil 2 utställning.pdf - ÖP Vindkraft bil 3 utställning.pdf - ÖP LIS bil 4 utställning.pdf - ÖP MKB bil 5 utställning.pdf - Kommunstyrelsens arbetsutskott ( Ksau 8).doc Kopia till Degerfors kommun 2/2 Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

263 Gullspångs kommun Har tagit del av det reviderade planförslaget och har inget att erinra. KS /65

264 KS /65

265 KS /65 Storfors kommun Har inte några synpunkter på den nya översiktsplanen, utan välkomnar er strävan mot öppenhet för utveckling av det regionala samarbetet inom lämpliga områden.

266 KS /65 Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank Dnr KS /56 KS 151 KS Remiss översiktsplan Degerfors kommun - granskningsyttrande Sammanfattning Föreligger ett förslag till ny översiktsplan för Degerfors kommun som är utsänd på granskning. Karlskoga kommun har inbjudits att lämna synpunkter på planförslaget och dess innehåll. I maj 2014 yttrade sig kommunen över översiktsplanens samrådsversion. Sammantaget har hela översiktsplaneförslaget kompletterats och optimerats jämfört med samrådsversionen och ger ur Karlskogas kommuns perspektiv en mycket bra inriktning för gemensamma frågor och framtida samverkan. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 12 maj 2016 Kommunstyrelsens ledningskontors samrådsyttrande, den 15 maj 2014 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen ställde sig bakom de överväganden som görs i kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse daterad den 12 maj 2016 och lämnar dessa som granskningsyttrande över förslag till översiktsplan för Degerfors kommun. Expedieras till Degerfors kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Justerande Utdragsbestyrkande

267 KS /65 Tjänsteskrivelse 1 (3) KS Handläggare Bosse Björk Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank Dnr KS /57 Svar på granskningsremiss avseende översiktsplan (ÖP) för Degerfors kommun Sammanfattning Föreligger ett förslag till ny översiktsplan (ÖP) för Degerfors kommun som är utsänd på granskning. Karlskoga kommun har inbjudits att lämna synpunkter på planförslaget och dess innehåll. I maj 2014 yttrade sig kommunen över översiktsplanens samrådsversion. Precis som i samrådsförslaget är det mycket positivt att kommunerna i den absoluta merparten av alla riktlinjer har en gemensam syn och de flesta harmonierar fullt ut med riktlinjerna i Karlskogas översiktsplan. I de för Karlskoga kommun viktigaste två frågorna från samrådet - spårbunden förbindelse mellan Karlstad/Kristinehamn och Örebro, vanligen benämnd Nobelbanan samt möjligheten att skapa en förbifart för E18 söder om Karlskoga har översiktsplaneförslaget nu kompletterats med en i sammanhanget bra skrivning. Den nya riktlinjen lyder Vid en eventuell ny järnvägssträckning över sjön Möckeln bör ett bro bygge planeras för att även ge plats för en ny vägsträckning av E18. Sammantaget har hela översiktsplaneförslaget kompletterats och optimerats jämförs med samrådsversionen och ger ur Karlskogas kommuns perspektiv en mycket bra inriktning för gemensamma frågor och framtida samverkan. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 12 maj Kommunstyrelsens ledningskontors samrådsyttrande, den 15 maj Förslag till översiktsplan (ÖP) för Degerfors kommun, huvuddokument i granskningsversion, daterat mars 2016 Utdrag från samrådsredogörelse, kommentar till Karlskoga kommuns yttrande, den 14 mars 2016

268 KS /65 Tjänsteskrivelse 2 (3) KS KS /57 Bakgrund Föreligger ett förslag till ny översiktsplan (ÖP) för Degerfors kommun som är utsänd på granskning (= utställning) under perioden 17 mars 31 maj Karlskoga kommun har inbjudits att lämna synpunkter på planförslaget och dess innehåll. Kommun har begärt och fått förlängd svarstid till 10 juni. Översiktplaneförslaget består av ett huvuddokument benämnd Översiktsplan innehållande kommunala ställningstaganden/riktlinjer för den fysiska planeringen. Därutöver består ÖP-förslaget av 5 bilagor: Bilaga 1 Bakgrund och nuläge Bilaga 2 Vatten och avlopp Bilaga 3 Vindkraft Bilaga 4 Landsbygdsutveckling i strandnära läge LIS Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning Slutligen finns en samrådsredogörelse där samtliga inkomna yttranden från samrådet redovisas och kommenteras. Endast kommentaren till Karlskoga kommuns yttrande bifogas tjänsteskrivelsen. För att ta del av det kompletta och mycket omfattande översiktsplaneförslaget hänvisas till Degerfors kommuns hemsida. I maj 2014 yttrade sig kommunen över översiktsplanens samrådsversion. Yttrandet som kommunstyrelsen ställde dig bakom bifogas denna tjänsteskrivelse eftersom de frågor som bedömts viktigast för Karlskoga tas upp där och i övrigt har inga förändringar gjorts i översiktsplaneförslaget som adderar nya frågeställningar. De för Karlskoga kommun viktigaste två frågorna som togs upp i samrådsyttrandet gäller - spårbunden förbindelse mellan Karlstad/Kristinehamn och Örebro, vanligen benämnd Nobelbanan samt möjligheten att skapa en förbifart för E18 söder om Karlskoga. Det är väl känt att Degerfors kommun har en skeptisk hållning till Nobelbanan och anser att fokus istället bör ligga på förbättra kapaciteten på Värmlandsbanan. Degerfors har dock medverkat i den utredning (Fase 2B) som tittat på möjliga framtida sträckningar varav den mest sannolika går via en bro över Möckeln, omedelbart söder om Karlskoga tätort. Det noteras att tillkomsten av en ny järnvägsförbindelse mellan Örebro och Kristinehamn sannolikt ligger minst år fram i tiden, och om eller när den kommer så bör en bro, enligt det läge som anges i Fase 2Butredningen, planeras för att kunna samordnas med en bro för en ny E18- sträckning. Den nya riktlinje som införts i översiktsplaneförslaget lyder: Vid en eventuell ny järnvägssträckning över sjön Möckeln bör ett bro bygge planeras för att även ge plats för en ny vägsträckning av E18. Även i övrigt har smärre justeringar och kompletteringar gjort avseende de synpunkter som Karlskoga kommun framförde i samrådsskedet.

269 KS /65 Tjänsteskrivelse 3 (3) KS KS /57 Ett omfattande kompletteringsarbete har därutöver genomförts för att möta olika formaliakrav. Överväganden Utifrån Degerfors kommuns ståndpunkt i frågan om Nobelbanan anser Karlskoga kommun att den nya riktlinje som tillförts översiktsplaneförslaget - Vid en eventuell ny järnvägssträckning över sjön Möckeln bör ett bro bygge planeras för att även ge plats för en ny vägsträckning av E18 är mycket bra och ligger helt i linje med vad Karlskoga kommun själv förespråkar. Karlskoga kommun delar dessutom uppfattningen att förbättringar och ökad kapacitet på Värmlandsbanan är viktig och att kommunerna bör arbeta gemensamt för att sådana kommer tillstånd Precis som i samrådsförslaget är det i övrigt mycket positivt att kommunerna i den absoluta merparten av alla riktlinjer har en gemensam syn och de flesta harmonierar fullt ut med riktlinjerna i Karlskogas översiktsplan. Sammantaget har hela översiktsplaneförslaget kompletterats och optimerats jämförs med samrådsversionen och ger ur Karlskogas kommuns perspektiv en mycket bra inriktning för gemensamma frågor och framtida samverkan. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom de överväganden som görs tjänsteskrivelsen och lämnar dessa som granskningsyttrande över förslag till översiktsplan (ÖP) för Degerfors kommun. Bosse Björk Samhällsplaneringschef Expedieras till: Degerfors kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelsens Ledningskontor

270 KS /65 Karlskoga kommun Sammantaget har hela översiktsplaneförslaget kompletterats och optimerats jämfört med samrådsversionen och ger ur Karlskoga kommuns perspektiv en mycket bra inriktning för gemensamma frågor och framtida samverkan.

271 KS /65

272 Kommunledningsförvaltningen Hanna Åsander, Tjänsteskrivelse KS /65 Sida 1(4) Datum Ks/2016:101 Yttrande på förslag till ny översiktsplan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås anta kommunledningsförvaltningens yttrande på förslag till översiktsplan för Degerfors kommun. Sammanfattning Kristinehamns kommun yttrar sig på förslag till ny översiktsplan för Degerfors kommun enligt nedan: Degerfors säger sig vilja fortsätta samarbeten med Östra Värmland där Kristinehamn ingår. Man vill visa sin öppenhet mot såväl Örebro som Karlstad. På så vis liknar Degerfors Kristinehamn genom att ligga mittemellan två arbetsmarknadsregioner och tillväxtcentra. Men primärt arbetsmarknadsområde för Degerfors är KDK (Karlskoga-Degerfors-Kristinehamn). Kristinehamns kommun vill understryka att goda kommunikationer är av stor vikt och att det därmed är en synpunkt som delas. Det är också bra att Degerfors kommun ska verka för att sjöfarten på Vänern kan fortsätta utvecklas (enligt 11.6). Det rimmar väl med Kristinehamns mål i det lokala tillväxtprogrammet att bli Värmlands huvudhamn i Vänern och kommunens satsning på en utvecklad hamn- och logistikverksamhet. Kristinehamns kommun ser gärna en ökad samverkan inom kollektivtrafikplaneringen också. Där bland annat frågor om landsbygdsutveckling och vatten- och avloppsfrågor är nära sammankopplade och eventuellt möjliga att titta på gemensamt i områden som ligger nära kommungränsen såsom exempelvis Åtorp med omland. Förslaget redovisar vidare ställningstaganden kring järnvägstrafiken. Kristinehamns kommun ser positivt på att Degerfors vill samverka med andra aktörer för att åstadkomma en effektivare, snabbare och punktligare järnvägstrafik. Kristinehamn vill se att Degerfors skyddar alla möjligheter att utveckla järnvägen mellan Oslo och Stockholm. Gällande vindkraft så har Degerfors tagit fram en vindkraftsbilaga där de tagit fram en karta med områdesbeskrivningar (baserad på Länsstyrelsen i Örebro

273 KS /65 läns regionala landskapsanalys från 2011) där kommunen delas in i 5 olika områdesbeskrivningar/typer. De pekar i den sammanfattande kartbilden över lokalisering av vindkraftverk ut det område som motsvaras av områdesbeskrivning nr 4 skogstäcke i väster. De anger där att området rent allmänt är tåligt för vindkraft, men att det finns delar som är känsliga, särskilt runt Sälsjön. De nämner också att närheten till angränsande vindkraftparker medför att en eventuell exploatering i området måste föregås av särskild analys. Kristinehamns kommun vill påpeka att eftersom Degerfors valt att peka ut lokalisering av vindkraft i västra delen av kommunen som gränsar mot Kristinehamns kommun så bör Degerfors titta på vilka vindkraftsparker som redan fått tillstånd och vilka som är under handläggning (se karta nedan från Vindbrukskollen ). Kristinehamn förordar ett utpekande/utökning av vindkraft endast i anslutning till riksintresset för energiproduktion och att restriktivitet kring utpekande bör finnas i resten av den västra delen av Degerfors kommun. Det blir annars stor påverkan för boende kring Björneborg och vyerna från sjön Vismen. Beslutsunderlag - Översiktsplan Degerfors kommun (huvuddokument med ställningstaganden kring kommunens fysiska planering.) - bilaga 1 Bakgrund och nulägesbeskrivning - bilaga 2 Vatten och avlopp - bilaga 3 Vindkraft - bilaga 4 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. - Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning - Vindbrukskollen Ärendet Degerfors kommun har i sin kungörelse om utställning av ny översiktsplan angivit att synpunkter angående den kommunomfattande översiktsplanen för Degerfors kommun skall inkomma senast den 31 maj 2016 då granskningsperioden tar slut. Det förslag till ny översiktsplan som nu är på granskning kommer att ersätta den tidigare översiktsplanen för Degerfors kommun som är från Degerfors kommun har dock påbörjat revideringen för ett antal år sedan då de tillsammans med Karlskoga kommun gjorde gemensam sak av de båda kommunernas gamla översiktsplaner och uppdaterade dem till en gemensam översiktsplan för de båda kommunerna år Förslaget skickades då på samråd och granskning, men de båda kommunerna valde dock efter valet att gå vidare var för sig. Karlskoga antog då sin del av översiktsplanen 2011 medan Degerfors avvaktade och uppdaterade sin ÖP och skickade ut den på samråd på nytt under Förslaget till ny översiktsplan består av ett huvuddokument med ställningstaganden kring kommunens fysiska planering. Översiktsplanen tar sikte på perioden fram till Till översiktsplanen hör också ett antal bilagor där bilaga 1 är en bakgrund och nulägesbeskrivning, bilaga 2 är en vatten och avlopps-översikt samt VA-plan, bilaga 3 handlar om lokalisering av vindkraft, bilaga 4 berör landsbygdsutveckling i strandnära lägen och bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning.

274 KS /65 Kristinehamns kommun yttrar sig endast kring frågor av mellankommunal karaktär. Kommunledningsförvaltningens planeringsavdelning som just nu jobbar med att ta fram en kommunomfattande översiktsplan för Kristinehamns kommun har tittat igenom förslaget som Degerfors skickat ut på granskning med lite extra intresse för att se om de ställningstaganden som presenteras överensstämmer med Kristinehamns kommuns kommande förslag. Gällande mellankommunala frågor/samverkan så sammanställs föredömligt de frågor som bedöms direkt beröra en eller flera kommuner i kapitel 2.6. Kristinehamns kommun yttrar sig enligt nedan: Degerfors säger sig vilja fortsätta samarbeten med Östra Värmland där Kristinehamn ingår. Man vill visa sin öppenhet mot såväl Örebro som Karlstad. På så vis liknar Degerfors Kristinehamn genom att ligga mittemellan två arbetsmarknadsregioner och tillväxtcentra. Men primärt arbetsmarknadsområde för Degerfors är KDK (Karlskoga-Degerfors-Kristinehamn). Kristinehamns kommun vill understryka att goda kommunikationer är av stor vikt och att det därmed är en synpunkt som delas. Det är också bra att Degerfors kommun ska verka för att sjöfarten på Vänern kan fortsätta utvecklas (enligt 11.6). Det rimmar väl med Kristinehamns mål i det lokala tillväxtprogrammet att bli Värmlands huvudhamn i Vänern och kommunens satsning på en utvecklad hamn- och logistikverksamhet. Kristinehamns kommun ser gärna en ökad samverkan inom kollektivtrafikplaneringen också. Där bland annat frågor om landsbygdsutveckling och vatten- och avloppsfrågor är nära sammankopplade och eventuellt möjliga att titta på gemensamt i områden som ligger nära kommungränsen såsom exempelvis Åtorp med omland. Förslaget redovisar vidare ställningstaganden kring järnvägstrafiken. Kristinehamns kommun ser positivt på att Degerfors vill samverka med andra aktörer för att åstadkomma en effektivare, snabbare och punktligare järnvägstrafik. Kristinehamn vill se att Degerfors skyddar alla möjligheter att utveckla järnvägen mellan Oslo och Stockholm. Gällande vindkraft så har Degerfors tagit fram en vindkraftsbilaga där de tagit fram en karta med områdesbeskrivningar (baserad på Länsstyrelsen i Örebro läns regionala landskapsanalys från 2011) där kommunen delas in i 5 olika områdesbeskrivningar/typer. De pekar i den sammanfattande kartbilden över lokalisering av vindkraftverk ut det område som motsvaras av områdesbeskrivning nr 4 skogstäcke i väster. De anger där att området rent allmänt är tåligt för vindkraft, men att det finns delar som är känsliga, särskilt runt Sälsjön. De nämner också att närheten till angränsande vindkraftparker medför att en eventuell exploatering i området måste föregås av särskild analys. Kristinehamns kommun vill påpeka att eftersom Degerfors valt att peka ut lokalisering av vindkraft i västra delen av kommunen som gränsar mot Kristinehamns kommun så bör Degerfors titta på vilka vindkraftsparker som redan fått tillstånd och vilka som är under handläggning (se karta nedan från Vindbrukskollen ). Kristinehamn förordar ett utpekande/utökning av vindkraft endast i anslutning till riksintresset för energiproduktion och att restriktivitet kring utpekande bör finnas i resten av

275 KS /65 den västra delen av Degerfors kommun. Det blir annars stor påverkan för boende kring Björneborg och vyerna från sjön Vismen. Skickas till Planeringsavdelningen Kalle Alexandersson Planeringschef Hanna Åsander Planarkitekt

276 KS /65 Kristinehamns kommun Kommentar/ändringar som görs i planförslaget Landsbygdsutveckling: Degerfors kommun ser positivt på samarbete med andra kommuner och kommunala bolag inom alla aktuella områden enligt riktlinje i avsnitt 2.6 öp. Järnväg: Det bedöms inte behövas något särskilt skydd i översiktsplanen för möjligheten att utveckla järnvägen mellan Oslo och Stockholm. Vindkraft: I bilaga 3 bedöms det finnas tillräckligt stöd för att vid en eventuell etableringsförfrågan även ta hänsyn till befintliga och planerade vindkraftsanläggningar i Kristinehamns kommun.

277 KS /65

278 Bygg- och miljönämnden Förslaget till ny översiktsplan tillstyrks. De synpunkter nämnden lämnade i samrådet har i huvudsak beaktats. KS /65

279 KS /65

280 KS /65 Kultur- och utbildningsnämnden Kommentar/ändringar som görs i planförslaget Säkra skolvägar: De riktlinjer om trafiksäkerhet som finns i avsnitt 10:2 öp, förskola, och 10:3 öp, grundskola, samt riktlinjerna i avsnitt öp, gång- och cykelvägnät, bedöms omfatta det som nämnden betonar avseende säkra skolvägar.

281 Servicenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KS /65 Sida 1(1) Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank Dnr KS /60 37 Dnr Samråd om ny översiktsplan Servicenämndens beslut Servicenämnden har tagit del av översiktsplanen och lämnar ärendet utan kommentar. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att förslag till översiktsplan ska ställas ut för granskning. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön och ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Synpunkter angående översiktsplanen ska senast den 31 maj 2016 ha inkommit till Degerfors kommun. Beslutsunderlag Utställning av ny översiktsplan, Servicenämndens arbetsutskott 24/ Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

282 Servicenämnden Har tagit del av översiktsplanen och lämnar ärendet utan kommentar. KS /65

283 Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank Dnr KS /53 KS /65 Synpunkter/ kommentarer från KD Dfs på ny ÖP Cykelvägar/ tillgänglighet, viktigt med belysning där. Jämställdheten är viktigt att ha med i hela procesen. Barnperspektivet är klokt att införa i alla beslut. Det gäller att nya storregionbildningen fungerar bra och inkluderar Värmland i vår region. Den regional utv strategin är lovande, bra fraktidstänk. RTP, det gäller att kollektivtrafiken fungerar framgent, och at vi även ser till järnvägens betydelse. Det regionala samarbetet med liknande kommuner är bra för att dela erfarenheter och annat utbyte. Befolkningsutvecklingen är glädjande. Boende, Det är svårt med nybyggnation i tätort p.g.a. låga huspriser, det verkar löna sig mer i strandnära områden. Satsningen på bra centrumhandel är oerhört viktigt, bland de viktigaste frågorna och även bra dagligvaruhandel i Svartå och Åtorp. Ändring av tung trafik från centrum är bra at ha som prio i planeringen. Bevarandet och utökandet av grönområden är väsentligt viktiga. Fjärrvärmen har potential om den är kostnadseffektiv. Det ska finnas tankställen på alla orter i kommunen. Den lokala livsmedelsproduktionen är viktig för hela kommunen och dess närområden. Bra med beaktandet av elektromagnetiska fält men räcker det till? Mycket oklart med gränsvärden/ långtidseffekter. Punkt 8:4, Det måste finnas mer än upplevd säkerhet, inte invagga medborgarna i falsk säkerhet. Översvämningsrisken är viktig att betänka, strandnära boende kontra översvämningsrisk är en svår nöt att knäcka. På Kulturmiljöområdesbiten är Hyttpipan i Svartå väl värd att bevara.

284 Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank Dnr KS /53 KS /65 Väl fungerande fritidsanläggningar är bra för att öka folkhälsan. Bra med närhetsperspektivet med förskolorna även om det p.g.a. platsbrist inte alltid är möjligt. Ang skolvärlden borde mer satsas på att lära elever trafikvett/ även dela ut reflexer med mera. Går säkert att få frivilligorg som MHF, KTSR att medverka. För ungdomar är fritidsgårdar av stor vikt, Får se vad som beslutas då nyttjandegraden inte alltid är så stor. Eller kan andra arenor ta över? För hälso och sjv är det av största vikt att behålla den lokala kompetensen. Det kan dock bli svårare med regionaliseringen. Mycket fokus på att verksamheten i Örebro prioriteras. Klokt med mötesplatser för äldre, detta bör det storsatsas på. Ur ett hälsoperspektiv är det sunt att ändra på förbifarten genom centrum med den tunga trafiken. Planeringen och byggandet av cykelleder ser vi som positivt. För Kristdemokraterna i Degerfors Maj 2016

285 KS /65 Kristdemokraterna Kommentar/ändringar som görs i planförslaget Storregion: I avsnitt 1.2 öp och i sammanfattningen till kapitel 2 öp betonas den viktiga kopplingen till både Örebro- och Värmlandsregionerna. Förslaget till storregioner behandlas inte i översiktsplanen. Trygg och säker kommun: Eftersom trygghet är svårt att mäta i absoluta tal så är det upplevelsen av trygghet som kommunen strävar efter att öka. Kulturmiljö: Hyttpipans framtid är under utredning. Skola: Frågan om att utöka trafikundervisningen bedöms inte vara en fråga för översiktsplanen. Fritidsgårdar: Verksamheten får utredas av ansvarig nämnd, KUN.

286 KS /65 Översiktsplan 2016 Samråd vi tycker att det här är ett förbättrad förslag till översiktsplan, men vi lyfter ändå fram några punkter Bilaga i texten på sidan 46 hänvisar man till kartan på sid 50, då nämner man rekommenderad primära och sekundära leder, men det finns inte någon primär led med på kartan eller finns det ingen primär led i området? Bro över Möckeln bör inte byggas med tanke på de stora kulturvärden som står på spel vid Knutsbol samt att det redan finns en bra järnvägsstation i Degerfors Att snarast bygga ut bredband i hela kommunen även utanför tätorten till gagn för hela kommunens näringsliv, som det är nu så är den sämsta täckningen för mobiltelefoner utanför tätbebyggda områden. Bilaga 1 Översiktsplan I samband med att framkomlighet och hastighets dämpande åtgärder arbetas fram på gator så behöver man beakta framkomlighet för utryckningsfordon. Gatorna bör inte försämras utan att man obehindrat kan mötas på dem. Bilaga 3 sid 7 störningar och risker Vi förespråkar en lägre rekommendation på db tal, 35 db räcker, för ljudnivån variera med olika förändringar i naturen tex åker mark eller skogsmark. Istället för 40 db som föreslås i ÖP. Även om fenomenet med att is lossnar från vingarna vintertid är ovanligt, så måste detta säkerhetsavstånd beaktas och finnas med i planen. Verken bör heller inte placeras sydost eller sydväst om bebyggelse då risken är större med störningar av skuggor i detta vädersträck. Birgitta Höijer Centerpartiet

287 KS /65 Centerpartiet Kommentar/ändringar som görs i planförslaget Farligt gods: Inom kommunen är det endast E18 som är rekommenderad primär led för farligt gods, vilket är markerat på kartan, längst upp i nordligaste hörnet. Bro över Möckeln: I avsnitt b1 betonas att kommunen avstyrker en helt ny bansträckning med en bro över Möckeln. Bredband: I kommunens bredbandsstrategi, antagen av KF 2015, finns detaljerad beskrivning av nuläget och mål för framtid a täckning avseende bredband. Bredbandsstrategin har fungerat som ett underlag till översiktsplanen. Framkomlighet på gator: Framkomlighet för utryckningsfordon beaktas alltid vid trafikåtgärder. Vindkraft: Kommunen har inte bedömt det som nödvändigt att använda 35 db istället för det nationella riktvärdet på 40 db (A) för bostäder. Risker och störningar avseende is och skuggbildning beaktas alltid vid lokaliseringsprövningen av vindkraftverk.

288

289

290

291 Ekonomiavdelningen Madelene Hedström TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Kommunstyrelsen Referens KS Er referens Sida 1(2) Delårsrapport för Degerfors kommun 2016 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner upprättad delårsrapport för 2016 och överlämnar den till kommunfullmäktige och revisorerna 2. Kommunstyrelsen uppmanar socialnämnden att vidta åtgärder för att verksamheterna ska bedrivas inom tilldelad ram. Sammanfattning av ärendet Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunerna minst en gång per år upprätta en delårsrapport. Delårsrapporten ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Resultatet för perioden uppgår -6,4 mkr (-11,0 mkr) vilket är ca 4,6 mkr bättre än förra årets delårsresultat. Delårsresultatet påverkas av den upparbetade semesterlöneskulden och ökningen uppgår till 8,5 mkr jämfört med 9,1 mkr föregående år. Skulden kommer att minska under juli och augusti då det stora semesteruttaget sker och denna post är inte likvidpåverkande. Prognosen för hela året pekar på ett positivt resultat om 5,5 mkr (-4,8 mkr). Detta innebär att fullmäktiges mål om minst 1 % av skatteintäkter och generella bidrag kommer uppnås. Även det justerade resultatet innebär en positiv måluppfyllelse vilket innebär att det inte kommer finnas något negativt resultat att återställa inom de kommande tre åren. Nämndernas prognostiserade avvikelse, exklusive förbrukning ur investeringsfonden, uppgår sammantaget -0,1 mkr. Kommunstyrelsen + 0,2 mkr Servicenämnden + 0,4 mkr Kultur- och utbildningsnämnden 0 mkr Socialnämnden* - 0,7 mkr * De prognostiserade kostnaderna för de projekt som bedrivs inom den sociala investeringsfonden beräknas uppgå till ca 0,5 mkr för Degerfors kommun Hemsida E-post kommun@degerfors.se Organisationsnr Postadress Degerfors Besöksadress Herrgårdsgatan 37 Telefon Fax Bankgiro

292 Degerfors kommun Datum KS Sida 2(2) På grund av förändrade förutsättningar inför har kommunens nämnder fått i uppdrag av kommunfullmäktige att arbeta fram förslag på nettokostnadsminskningar motsvarande 1 % av nämndens omsättning. Max Tolf Ekonomichef Bilagor Delårsrapport 2016 Degerfors kommun Beslutet ska skickas till Ekonomiavdelningen Förvaltningschefer

293 Delårsrapport

294 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse...2 Omvärldsanalys... 2 Befolkning och arbetsmarknad... 2 Näringsliv... 2 Viktiga händelser under Avstämning övergripande mål... 3 Finansiell analys... 7 Finansiella nyckeltal per 30 juni... 8 Avstämning av finansiella mål... 9 Avstämning balanskrav... 9 Investeringar... 9 Personalekonomisk redovisning Driftredovisning Investeringsredovisning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Redovisningsprinciper Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Servicenämnden Kultur- och utbildningsnämnden Socialnämnden Gymnasienämnden Överförmyndarnämnden Folkhälsonämnden Bergslagens räddningstjänst Degerfors bolagskoncern Tre delårsbokslut i sammandrag

295 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Sveriges kommuner påverkas mycket av omvärlden. Det gäller bland annat beslut som regering och riksdag fattar. Av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) publikation cirkulär 16:45 (augusti 2016) framgår att det fortsatt fart i Sveriges ekonomi. Trots än mer dämpad utveckling första halvåret 2016 än 2015 ser bedömer SKL att förutsättningarna trots detta ser fortsatt gynnsamma ut. Den svenska ekonomin bedöms fortsätta utvecklas starkare än i många andra länder. Anledningen är en fortsatt stark utveckling av den inhemska efterfrågan. Exporten väntas även få en bättre fart framöver beroende på en försvaga krona tillsammans med en tillväxt i omvärlden. Migrationsverket har skrivit ned bedömningen av antalet asylsökande och nu räknas det med asylsökande för Detta ska jämföras med de asylsökande som var nivån under våren Nedskrivning av det bedömda antalet asylsökande har skrivits ned för de kommande åren. Även antalet ensamkommande flyktingbarn bedöms minska i antal. Den minskade flyktingströmmen har resulterat i att den offentliga konsumtionen skrivits ned relativt kraftigt sedan i våras, från en ökning på + 4,6 % till en ökning på 3,1 %. Det preliminära taxeringsutfallet som skatteverket publicerade i augusti indikerar på en mindre ökning jämfört med SKL:s prognos från våren Denna nedskrivning av taxeringsutfallet är olika stor i olika delar av landet men för Degerfors kommuns del innebär det en kraftig nedskrivning av kommande års skatteintäkter. Trots tillskottet för flyktingsituationen och ökningen av den generella välfärden som utlovades under våren 2016 innebär nedskrivningen av skatteintäkterna behov av nettokostnadsanpassningar inom en tvåårsperiod. Även slutavräkningarna för 2015 och 2016, och därmed resultatet för 2016, påverkas kraftigt av de minskade skatteintäkterna. Kommunfullmäktige beslöt på sitt sammanträde i juni att nämnderna under hösten ska lämna förslag på nettokostnadsminskningar motsvarande 1 % av respektive nämnds omsättning. Timlönerna förutspås öka med drygt 3,4 % - 3,7 % per år Ökningen av KPI väntas ligga på 1,6 % under 2017 och runt 3 % per år för 2018 och Befolkning och arbetsmarknad Under första halvåret 2016 har befolkningen i Degerfors kommun ökat med 21 (-3) personer och uppgick till (9 528) vid halvårsskiftet. Förändringen av + 21 invånare består av invånare består av: Födelseöverskott - 36 (-47) Invandringsöverskott + 32 (+16) Inrikes flyttnetto + 21 (+29) Vid budgettillfället gjordes bedömningen att befolkningsminskningen skulle uppgå till - 18 personer för Siffran -18 är ett ungefärligt snitt av de fem senaste årens förändring. Från 1 november, det vill säga den tidpunkt avräkningen för utjämningssystemen sker, uppgår befolkningsökningen fram till halvårsskiftet till -11 (- 11). Ett av kommunens prioriterade övergripande mål är att vända den negativa befolkningstrenden. Under 2015 ökade kommunens befolkning med 12 invånare. För att klara en ökning även 2016 krävs att vårens uppgång ej byts mot en kraftigare befolkningsminskning. Enligt arbetsförmedlingen uppgick arbetslösheten i juni till: (%) Arbetslösa I program Summa 30 juni Arbetssökande 4,2 3,2 4,5 5,7 8,7 8, år Ungdomar 9,3 6,1 9,5 12,1 18,8 18, år Utrikes födda 17,9 11,2 15,5 22,2 33,4 33,4 Som framgår av tabellen ovan har den öppna arbetslösheten ökat jämfört med föregående år. Det gäller för samtliga grupper. Samtidigt visar statistiken andelen i program minskat, gäller alla grupper. Jämfört med de bägge länen, Örebro och Värmland, ligger Degerfors kommun totala arbetslöshet högre. Vad gäller andel av arbetskraften som är utrikes födda följer dessa samma mönster men nivån är betydligt högre jämfört med de övriga grupperna. Den uppgår totalt till 33,4 %, där 15,5 % av dessa är i program och 17,9 % redovisas som öppet arbetslösa. Näringsliv Tillverkningsindustrin Konjunkturen för tillverkningsindustrin har under våren haft en viss uppgång, men är fortsatt mycket instabil. Den bransch som står för största ökningen är bilindustrin, där produktionen ökat med 40 % under senaste året. Andra branscher inom teknikindustrin spås en mycket låg tillväxt det närmaste året. Handel Under våren har fyra nya verksamheter kommit till i centrum; en klädbutik för dam och herr, en hälsokostbutik, ett café samt en skönhetssalong. Det gör att antalet tomma lokaler utmed Medborgargatan minskat kraftigt. Dagligvaruhandeln visar fortsatt bra 2

296 siffror. Coop kommer att minska ner sitt sortiment och de arbetar även på att dela av lokalerna och ge utrymme för andra verksamheter. För att förbättra tillgängligheten arbetar vi, tillsammans med Trafikverket på en lösning för att få en infart och parkeringar på Medborgarplatsen. Arbetet med att fylla lediga industrilokaler har fortsatt. Ytan på outhyrda lokaler har minskat från kvm till kvm. En del av bakgrunden till minskningen är att en fastighet i Svartå har köpts av hyresgästen, en mindre industrilokal i Svartå är såld och försäljningen av en tom industrilokal på Industrigatan är i slutskedet. Under årets första sex månader har 18 företag startats, vilket är en fördubbling mot föregående år. Ett antal företagsträffar har hållits och mest välbesökta har de som förlagts ute på företag varit. För handeln har aktiviteter i Degerfors centrum arrangerats i samarbete mellan kommunens näringslivskontor och Degerfors centrumutveckling, f d Vulkan Promotion. I samarbete med flera föreningar hölls det stora barnkalaset i Vallakyrkan för andra året. Kalaset lockade över 300 barn. Region Örebro län och Trafikverket har beviljat ytterligare projektstöd till förbättringsåtgärder vid järnvägsstationen. Arbetet där går vidare med att renovera huset både exteriört och interiört. Under hösten kommer också en ny cykelväg att anläggas för att knyta ihop de olika stråken från stationen. En ny entreprenör tar över verksamheten på stationen och kommer den 1 juli att öppna närbutik och café. Verksamheten Finsk förvaltningsområde stod under en period utan någon samordnare. De aktiviteter som bland annat är aktuella är kulturprogram på finska för boende på Letälvsgården, workshop i bindning av basturuskor och en äldreomsorgsenkät. Viktiga händelser under 2016 Under första halvåret 2016 färdigställdes cykelvägen mellan Degerfors och Karlskoga, med invigning den 22 juni. Uppskattningsvis var det närmare 400 personer som deltog på invigningen. Etapp 3 och etapp 4 avseende planläggningen av västra Möckelnstranden fortskrider. Planen för etapp 3 har skickat ut för granskning och för etapp 4 finns beslut att samråd ska ske. VA-utbyggnaden är färdig för området. Etapp II Järnvägsstationen, med bland annat cykelväg till centrum, påbörjades under första halvåret. Finansiering sker genom bidrag från Region Örebro län genom de så kallade Citybanepengarna med 2,8 mkr. Arbetet med översiktsplanen har pågått under en längre tid och under arbetet har nu kommit så långt att planen är färdig att skickas till kommunfullmäktige för fastställande. Den nya fjärrvärmepannan togs i drift under våren. Investeringen är den största i modern tid som genomförts inom kommunkoncernen och uppgick till knappt 50 mkr. I och med den nya pannan ska Fjärrvärmen i Degerfors nästan uteslutande eldas med fossilfritt bränsle. Den nya pannan innebär även betydligt lägre bränslekostnader. De kommunala bolagen har redovisat bra resultat för de fyra senaste åren. Prognoserna för 2016 är mycket bra för såväl Degerfors Energi som Degerforsbyggen. Degerfors Industrihus prognostiserar dock ett stort negativt resultat under Jämfört med budget kommer resultatet vara betydligt sämre på grund av en realisationsförlust i samband med fastighetsförsäljning. På sikt är det av stor vikt att uthyrningssituationen förbättras för Degerfors Industrihus. Vakansgraden avseende bostäder inom Degerforsbyggen AB uppgår till ca 1,8 % (3,2 %) och utgörs av 14 outhyrda lägenheter av det totala beståndet på 784 lägenheter. Vad gäller lokaler är vakansgraden förbättrats betydligt, 10 % (22 %). Den låga vakansgraden har inneburit att Degerforsbyggen planerar för nybyggnation. Beroende på utförande så finns ett flertal alternativa platser för uppförande. Under första halvåret har ca 35 flyktingar, varav 10 kvotflyktingar, tagits emot. Kommunen har, tillsammans med fastighetsbolagen i kommunen, lyckats ordna med bostäder. I april hölls sedvanligt kalas för nyinflyttade i Folkets hus, där Degerfors kommun bjöd på kaffe och tårta och information om Degerfors kommun. Avstämning övergripande mål Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 om en ny vision. Den lyder: En lättbodd kommun med goda och hållbara livsvillkor. I den strategiska inriktningen finns tre mål upptagna som mer prioriterade än övriga. Dessa är: Degerfors måste bryta den negativa befolkningstrenden. Alla elever ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet. Alla större beslut, som kommunfullmäktige fattar under mandatperioden ska vara utformade så att de två ovan prioriterade målen för perioden beaktas. Dessa, och andra mål, ska förverkligas samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans. Det som tas upp i den strategiska inriktningen ska också följas upp regelbundet. De olika punkterna är: 3

297 Att vända befolkningstrenden Näringslivet växer och diversifieras Ökande befolkning i bra boendemiljö Goda livsvillkor genom hela livet Ett jämställt Degerfors med berikande mångfald Stimulerande fritid och god folkhälsa Ett aktivt och rikt kulturliv God tillgänglighet En god miljö Ekonomi i balans Effektiv organisation Delaktiga och engagerade kommuninvånare Samverkan Kompetensförsörjning Effektiva arbetsmetoder Degerfors kommun är delaktig i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) jämförelseprojekt kallat Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Gapet mellan förtroendevalda och medborgarna blir allt större. Färre går med i politiska partier, det är stor ojämlikhet i valdeltagande mellan olika områden och förtroendet för politiker minskar. Projektet kom till utifrån ett behov av att ge de förtroendevalda en god bild av kommunens kvalitet. Allt för att förstärka medborgarperspektivet hos de förtroendevalda och deras behov av att förbättra kommunikationen med medborgarna om hur effektivt skattemedel används och vilka kvalitativa resultat det leder till för att skapa ett gott samhälle att leva i. Eftersom mätningarna görs löpande under året och presenteras i början på efterföljande år finns inga aktuella mått att tillgå för det första halvåret och måluppfyllelsen blir svår att mäta avseende flera av målen. En del mål går ändå att följa upp och kommer så att ske härnedan. Att vända befolkningstrenden Under första halvåret har antalet invånare i Degerfors kommun ökat med 21 personer och målet är efter första halvåret uppfyllt. Näringslivet växer och diversifieras Kommunkoncernens huvudsakliga uppgift i tillväxtfrågor är att ge goda förutsättningar för näringslivet att utvecklas, differentieras och expandera. Viktigt är att stimulera innovationer och entreprenörskap, jobba för nya etableringar samt verka för att befintliga företag utvecklas och stannar kvar. Under våren har rådgivningar till befintliga och nya företagare genomförts. Exempel på ärenden är omstart efter konkurs, bidragsansökningar och fastighetsinvesteringar. Företagsbesök har gjorts tillsammans med Degerfors Industrihus. Ökande befolkning i bra boendemiljö Degerfors utveckling är beroende av dess invånare. En växande befolkning innebär möjlighet till fortsatt utveckling och tryggad framtid. Goda kommunikationer, bra infrastruktur, god tillgång till bra bostäder, bra markberedskap och en attraktiv stadsmiljö lockar allt fler att bosätta sig i Degerfors. Målet har uppnåtts vad gäller snöröjning och halkbekämpning Gräsytor har haft en fin standard under första halvåret. På våra vägar har vi fortsatt ett eftersatt underhåll vilket kommer att ta tid att komma ikapp och under första halvåret har arbetet med förbättrade vägar fortsatt. Belysningsstandarden är god och uppnår målen. Badplatser uppnår målen då livräddningsutrustning köpts in och monterats på varje badplats under Även tömning av papperskorgar och hundlatriner uppnår målen. Goda livsvillkor genom hela livet I detta mål ligger bl.a. det prioriterade målet att alla elever ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet. Elevresultaten behöver generellt sett bli bättre. Det räcker inte med att höja de lägsta provresultaten för att komma tillrätta med den låga måluppfyllelsen. Även elever med genomsnittliga resultat och elever med höga resultat behöver höja sina värden för att kommunens måluppfyllelse som helhet ska bli bättre vad gäller kunskapsmålen. Måluppfyllelsen har ökat under året och idag är ca 88 % av eleverna behöriga till nationellt program på gymnasiet. För första gången på länge är det fler som antagits på ett studieförberedande program än på ett yrkesförberedande. Skolan är grunden för Degerfors framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlighet till ett bra liv. Barn och unga ska få en gedigen grundutbildning som lockar till kunskapsfördjupning, fritt från könstraditionellt tänkande. Genom arbetet i Degerforsmodellen stärks samverkan mellan kommunens olika verksamheter som berör barn och ungdomar. Det finns flera skäl till ställningstagandet att kunskapslyft för barn och unga är ett avgörande utvecklingsområde. Det är ett område där vi i dag inte har den nivå och utveckling som säkerställer en god framtid för människor i vår kommun. Utbildning och kunskap är en viktig bakomliggande faktor för att nå en bättre folkhälsa. Det finns också en koppling mellan kunskap och demokrati. Gymnasieförvaltningen gör den bedömningen att med det underlag som finns nu kommer Gymnasienämnden att nå de flesta av de uppsatta målen för Eleverna trivs bra i verksamhet. Färre ungdomar än tidigare upplever sig kränkta och/eller trakasserade. Inflytandet på undervisningen är precis som tidigare år det område som behöver utvecklas. Ungdomsverksamheterna ska utvecklas i samarbete med ungdomarna själva. Föreningsverksamheterna är en förutsättning för ett välmående samhälle och ska stöttas. Föreningarnas nolltaxor vid hyra av fastställda lokaler har legat fast under året. 4

298 Inom arbetsmarknadsverksamheten har nya arbetsmarknadsåtgärder tagits i bruk. Det gäller extra tjänster som ersätter fas 3 för långtidsarbetslösa och utbildningskontrakt som ska hjälpa unga in på arbetsmarknaden genom att de får en gymnasieexamen. Ett jämställt Degerfors med berikande mångfald Jämställdhet och mångfald är en grundläggande rättighet och en strategisk fråga för Degerfors kommun. Jämställdhet och mångfald är en självklar del av kommunens personalpolitik och en kvalitetsfråga då det gäller kommunens tjänster. Med jämställdhet och mångfald menar vi: Alla människor har lika värde oavsett, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. En jämn fördelning av makt och inflytande för kvinnor och män. Främja att alla individer har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Möjlighet till självständighet för försörjningsstödstagare är ett nedbrutet mål under Ett jämställt Degerfors med berikande mångfald. Särskilda insatser ska erbjudas gruppen ungdomar år som varit aktuella för försörjningsstöd mer än ett år och som har psykisk ohälsa. Andelen ungdomar i åldern med försörjningsstöd första halvåret har minskat med 11 hushåll jämfört med året innan, vilket är i enlighet med de mål verksamheten haft. Kommunen har tecknat en överenskommelse med arbetsförmedlingen om gemensamma mål och aktiviteter för att minska ungdomsarbetslösheten. De nya arbetsmarknadsåtgärderna med utbildningskontrakt och extra tjänster har trätt i kraft och börjat användas under första halvåret. Däremot har inga traineejobb tillskapats då målgruppen inledningsvis var för smal för denna åtgärd. FINSAM samverkan med mottagningsteam och coachingteam fungerar väl och tydliga resultat ses med inträden på arbetsmarknaden för flera av deltagarna. Andelen invånare som någon gång erhållit försörjningsstöd har för 2016 ökat till 7,2 % från 6,0 % Degerfors kommun har sedan många år en jämställd snöröjning. I första hand plogas gång- cykelvägar i anslutning till skolor samt skolgårdar. Sandning utförs vid behov efter avslutad snöröjning med prioritet på gång- cykelvägar, skolgårdar, parkeringar och gångytor i centrum. Målet har uppnåtts vad gäller snöröjning och halkbekämpning. Ett annat nedbrutet mål är att en god belysningsstandard ska upprätthållas med hänsyn till bland annat personlig säkerhet och detta har uppnåtts. Stimulerande fritid och god folkhälsa En livsstil med goda vanor och stimulerande fritid bidrar till god folkhälsa. Kommunkoncernen har ett ansvar för att skapa goda förutsättningar och att ge möjligheter till detta. Ett nedbrutet mål är "Enskilda med missbruksproblem ska erbjudas insatser som bidrar till ökad självständighet. Behov av institutionsvård ska minskas med strategiska förebyggande insatser (1+2). Under årets första månader har fler personer än normalt varit i behov av institutionsvård för missbruksproblematik. Det är inget stort antal personer men då en enskild placering medför höga kostnader överstiger kostnaderna budget. Målen för stimulerande fritid och god folkhälsa ska också uppnås bland annat genom kontinuerlig kontroll, utbyte och förnyelse av lekutrustning på lekplatser. Lekplatser kräver allt större underhåll och lekutrustningarna borde bytas ut i större omfattning, alternativt måste några lekplatser i kommunen tas bort för att måluppfyllelsen ska uppnås helt Ett aktivt och rikt kulturliv Degerfors ska bedriva en aktivt och rikt kulturliv, med kreativa mötesplatser och upplevelser som berör. Kultur betyder mycket för en kommuns dragningskraft och möjlighet att utvecklas. Därför behöver samspelet mellan kultur och andra samhällsområden fördjupas. Kulturen är en viktig del i det långsiktiga folkhälsoarbetet. Kulturell kompetens ska tas tillvara i den konkreta samhällsplaneringen. Musikskolan klassas högt i Lärarförbundets ranking och Biblioteket har under året ökat sin utlåning. God tillgänglighet Den fysiska miljön, med allmänna lokaler, gaturum och trafik samt den kommunala servicen ska vara välkomnande samt anpassas till kommuninvånares behov i alla åldrar. God tillgänglighet innebär också anpassade öppettider, snabba svarstider, e-tjänster samt insyn i beslut och verksamheter. Kommunala handlingar inför möten i demokratiska organ ska finnas lättillgängliga på nätet, precis som protokoll från dessa sammanträden. God tillgänglighet handlar dessutom om goda kunskaper och gott bemötande hos medarbetare. En rad verksamheter visar på uppfyllda mål på denna punkt. Bland annat kan nämnas att tillståndsansökningar, anmälningar, klagomål, remisser, årsrapporter och förfrågningar inom verksamhetsområdena har handlagts med korta handläggningstider. Renhållnings- och VA abonnenter erbjuds E-faktura. För grundskolans åk 7-9 har införandet av edwise med tillhörande funktioner varit väldigt betydelsefullt som verktyg att informera och säkerställa dokumentation för bättre uppföljning kring elevers resultat. Inom socialförvaltningen kommer genomlysningen av förvaltningen påverka vilka stödsystem som införskaffas. Inom ramen för Degerforsmo- 5

299 dellen finns en E-tjänst för föräldrastöd Föräldraguiden. Ett införandeprojekt med ett nytt arbetssätt kallat Individens Behov i Centrum (IBIC) kommer att påbörjas under hösten Arbetssättet innebär att insatser ges mer tydligt utifrån en systematisk kartläggning av individens funktion och behov för att utveckla eller kompensera brister i funktioner. Istället för att utgå från de insatser som finns att tillgå ska utgångspunkten vara de behov individen har. Handlingar ska färdigställas och skickas ut/vara tillgänglig på lämpligt sätt i god tid inför sammanträden så att de förtroendevalda har tillräckligt med tid att sätta sig in i ärendena. Till kommunstyrelsens sammanträde finns förbättringspotential avseende färdiga handlingar utskickade i god tid inför sammanträdena. Till fullmäktige klaras målsättningen i allt väsentligt. En god miljö Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utgångspunkten för arbetet är den miljöpåverkan som naturen tål och anger det tillstånd för den lokala miljön som miljöarbetet ska sikta mot. Ett nedbrutet mål är att det ska levereras ett vatten med hög kvalitet i enlighet med gällande lagstiftning. Målet är att med god leveranssäkerhet förse kommunens abonnenter med vatten av god kvalitet, samt att avloppsvattnet tas om hand på ett miljöriktigt sätt och enligt gällande direktiv och lagar. Målet är att omhänderta avlopp och dagvatten på ett sätt som uppfyller lagens krav på säkerhet och miljö. Målet ska uppnås genom en fortsatt VA-sanering, utbyggnad av ledningsnätet och förnyelse av våra vatten- och avloppsreningsverk samt pumpstationer. Uppföljning ska ske bland annat genom rapportering av mängd nickel och krom i avloppsslammet. Målnivån ska vara tjänligt utan anmärkning i samtliga mätningar. Kromvärdena håller sig inom målet medan nickelhalten fortfarande ligger över gränsvärdet. På grund av ökningen av metaller i slammet genomförs uppströmsarbete med provtagning som följd. Efter provtagningen har berörda företag som visat spår på metaller i avloppsvattnet kontaktats och informerats om att inga metaller får tillföras i avloppsvatten. Ytterligare ett nedbrutet mål är att en bra renhållning erbjuds inom de lagar och regler som gäller för kommunal verksamhet. Målet är att kunna erbjuda alla hushåll differentierad renhållning med utbyggd källsortering samt verka för en ökad reduktion av avfall och en ökad återvinning av emballage och förpackningar. Målen ska uppnås genom avfallsplaner och renhållningsordning, aktiv information, god tillgänglighet på återvinningscentralen. Servicenämnden ska medverka till att fastighetsbolag och FTI (samarbetsorganisationen Förpacknings- och Tidningsinsamling) utvecklar fastighetsnära källsortering. Uppföljning ska ske genom kundenkät till renhållningskunderna där målet ska vara minst 80 % kundnöjdhet. Ingen kundenkät har genomförts hittills i år. Den som är planerad kommer att genomföras tillsammans med Östra Värmland. Ekonomi i balans Kommunens ekonomi ska vara i balans. En långsiktig planering och ansvarsfull hushållning ger möjlighet till offensiva satsningar i en stark ekonomi och goda förutsättningar att klara lågkonjunktur. Det är viktigt att ha balans mellan kostnader och intäkter på såväl lång som kort sikt. Ett nedbrutet mål är att den outhyrda lokalytan ska minska varje år Under 2015 såldes gamla badhuset, gamla brandstationen, lärarbostaden i Svartå och laboratoriet. Både gamla badhuset, gamla brandstationen och laboratoriet skulle ha varit outhyrda lokaler från hösten 2015 om försäljningen inte hade skett. Inga outhyrda lokaler har under året tillkommit och målet bedöms därmed vara uppnått. Positivt resultat Ett positivt resultat över åren ger stabilitet i verksamheterna och möjlighet att hantera oförutsägbarheter och konjunkturmässiga svängningar. En förutsättning för detta är säkra prognoser och en stark budgetdisciplin i hela organisationen. Den långsiktiga målsättningen är att resultatet skall uppgå till minst 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag under planperioden. Det prognostiserade resultatet uppgår till 1,04 % och därmed bedöms målet uppnås. Ansvarsfull investeringsnivå Varje beslut om en investering ska kopplas till de driftkostnader som investeringen medför i framtiden. De löpande investeringarna skall understiga avskrivningarna. Större strategiska investeringar kan finansieras via lån. Den totala investeringsvolymen skall anpassas så nyupplåning minimeras. Under 2014 har nya mål antagits av kommunfullmäktige om en maximal investeringsnivå för mandatperioden om 90 mkr. Årets investeringsnivå överstiger avskrivningarna, delvis beroende på att ej förbrukade investeringsmedel 2015 förts över till Under året har flera större strategiska investeringar påbörjats såsom utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp längs Västra Möckelnstranden, ventilation nämndhuset, trafiksituation/utemiljö ST Valla, ny gatuöverbyggnad, renhållningsfordon samt Degerfors vattenverk Ansvar för pensionsskulden Kommunen har ingen specifik pensionsmedelsförvaltning. Kommunen har inte heller gjort så kallade förtida inlösen av äldre pensionsförpliktelser. Detta 6

300 innebär att varje verksamhetsår framöver måste finansiera de ökade kostnaderna för pensioner. Effektiv organisation Kommunkoncernens verksamhet består huvudsakligen av tjänsteproduktion. Det betyder att alla medarbetares kompetens och insatser i arbetet är en avgörande framgångsfaktor för Degerfors utveckling. För att utveckla en effektiv organisation krävs att uppdrag, ansvar och befogenheter är tydliga och kommunicerade. En effektiv organisation är en förutsättning för att kommuninvånarnas pengar, kommunalskatten, ska användas på bästa sätt. Ingen uppföljning finns direkt kopplade till detta mål. Enligt kommunallagen ska organisationen vara effektiv och ligger naturligt med i det dagliga arbetet och framför allt vid personalförändringar görs en bedömning om tjänsten ska återbesättas och till vilken grad. Delaktiga och engagerade kommuninvånare Kommunkoncernen ska ha en snabb handläggning av medborgarförslag och alla förslag ska behandlas respektfullt. Välinformerade och delaktiga invånare är Degerfors bästa ambassadörer. Degerfors kommuns valdeltagande var högt vid 2014 års riksdagsval (84,1 %, ca 1 % mer är snittet för riket). Kommunen kan bli bättre på att låta sina medborgare delta i kommunens utveckling. Vid en mätning under 2015 fick kommunen endast 33 poäng av 100 möjliga. Resultatet är något bättre jämfört med 30 poäng Kommunens webbinformation till medborgarna hade ökat från 70 % (2014) till 75 % av 100 möjliga vid en extern mätning som gjordes Samverkan Kommunkoncernen ska verka för samverkan som är utvecklande och god för inblandade parter. Sådan samverkan främjar kommunens utveckling, möjliggör en ökad kvalitet och ett effektivare arbetssätt. Samverkan ska ske såväl internt, inom kommunens förvaltningsorganisation och mellan tjänstemän och politiker som externt med andra kommuner och organisationer. Kommunens sociala investeringsfond har fortsatt bidragit till arbetsmarknadsprojektet Vägen vidare som på ett framgångsrikt sätt hjälpt framförallt nyanlända närmare arbetsmarknaden. Projektet har förlängts till att bedrivas under hela Inom FIN- SAM (Finansiella samordningsförbundet i Karlskoga och Degerfors) har ett för alla myndigheter (socialtjänsten, gymnasieskolan, psykiatrin, arbetsförmedlingen och försäkringskassan) gemensamt mottagningsteam startats med uppdrag att se till så att personer med rehabiliteringsbehov inte hamnar mellan stolarna utan slussas till de verksamheter som svarar mot de behov man har. Dessutom har två coachingteam startats med uppdrag att motivera och stödja personer i deras väg mot arbetsmarknaden och självförsörjning. Ett av coachingteamen har sin hemvist i Degerfors. Verksamheten är mycket lovande och har visat på ett uppdämt behov av en samordnad och enkel ingång till rehabiliteringsinsatser. Kompetensförsörjning Våra kommuninvånare ska mötas av kompetenta medarbetare som är stolta över sitt yrke och det arbete vi utför. Med rätt kompetens kan kommunen erbjuda kommuninvånarna kvalitativa tjänster med en god och effektiv service som överträffar förväntningarna. Med rätt kompetens skapas förutsättningar för utveckling i organisationen på både lång och kort sikt. För att attrahera arbetskraft är faktorer som en trygg anställning, en rättvis lön, meningsfulla arbetsuppgifter, bra ledarskap, möjlighet att påverka sin arbetssituation, rimlig arbetsbelastning och möjlighet till utveckling av betydelse. Kommunen ska ta tillvara på de anställdas erfarenheter och kunskaper. Kommunens medarbetare förväntas delta i utvecklingsarbete där strävan efter största möjliga medborgarnytta och effektivt arbetssätt är i fokus. Effektiva arbetsmetoder Arbetsgivaren ska utveckla arbetssätt för effektiva tjänster med hög kvalitet och största möjliga medborgarnytta genom att systematiskt planera, utföra, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Genom processinriktning, kvalitetssäkring och helhetssyn ska kommunen skapa mervärde för invånarna Finansiell analys Resultat och kapacitet Resultatet för perioden uppgår till -6,4 mkr (-10,9 mkr) vilket är 4,5 mkr bättre än förra årets delårsresultat. Resultatet påverkas kraftigt av den upparbetade men ej uttagna semestern under första halvåret. Beloppet uppgår till 8,5 mkr. Prognosen för helåret pekar på ett resultat om + 5,5 mkr. Detta innebär att årets finansiella målsättning om ett positivt resultat om minst 5,3 mkr uppnås. uppnås. Under året väntas ca 0,5 mkr användas i projekt som är beviljade ur den sociala investeringsfonden. Dessa 0,5 mkr ska avräknas vid balanskravsavstämningen. Det prognostiserade justerade resultatet uppgår till + 5,8 mkr. Med anledning av kraftig nedskrivning av tidigare prognoser avseende den taxeringen för 2015 bedöms skatteintäkterna redovisa ett underskott om 3,2 mkr. Inkomstutjämningen kompenserar delvis detta underskott. Den sammantagna negativa avvikelsen för skatteintäkter och generella bidrag uppgår till -1,2 mkr. Inom finansnettot bedöms en positiv avvikelse på kostnadsräntorna om 0,5 mkr beroende på det låga 7

301 ränteläget. Även de finansiella intäkterna bedöms redovisa ett överskott vid årets slut, + 0,1 mkr. Nämndernas samlade budgetavvikelser uppgår till 0,1 mkr och fördelas enligt följande. Kommunstyrelsen 0,2 mkr Servicenämnden 0,4 mkr Kultur- och utbildnings nämnden 0 mkr Socialnämnden - 0,7 mkr Under det första halvåret ianspråktog den löpande verksamheten 98,0 % (99,3 %) av skatteintäkter och generella statsbidrag. Avskrivningarna tog i anspråk 4,6 % (4,7 %) och finansnettot andel var ca -0,2 % (0,1 %). Tillsammans tog de löpande nettokostnaderna i anspråk ca 102 % (104 %) av skatteintäkter och generella statsbidrag. Jämfört med både 2014 och 2015 ligger de löpande nettokostnaderna två procentenheter lägre. Den största minskningen utgörs av att verksamhetens kostnader tar en mindre del i anspråk Under årets sex första månader uppgår nettoinvesteringarna till 8,4 mkr (16,3 mkr) jämfört med totalt anslagna medel om 42,0 mkr. Hittills har inga avvikelser rapporterats gentemot beslutade investeringsramar. Bedömning har dock gjorts att drygt 13,8 mkr inte kommer förbrukas under Det avser budgeterade utgifter för trafiksituation/utemiljö Stora Valla samt flertalet av socialnämndens investeringar inom skattekollektivet och vattenverket i Degerfors inom avgiftskollektivet. Under första halvåret 2016 har amortering kunnat ske med 10 mkr. Denna amortering fanns ej med i finansieringsbudgeten. Amortering var egentligen planerad till att påbörjas Redovisning av lån och derivat Lån och Swapar (tkr) juni juni dec dec Aktuell låneskuld: Genomsnittlig räntebindningstid* 3,65 år 4,25 år 3,77 år 4,87 år Ränteswapar Swapar-värde Lån-nettovärde Genomsnittsränta 1,63 % 2,09 % 1,48 % 2,35 % *Den genomsnittliga räntebindningstiden ska enligt finanspolicyn ej understiga 1 år och ej överstiga 10 år Soliditeten uppgick vid halvårsskiftet till 27,0 % (27,2 %). Om hänsyn även tas till den del av pensionsskulden som återfinns under ansvarsförbindelser blir soliditeten negativ. Med stor sannolikhet kommer kommunens soliditet vid årsskiftet understiga 30 % vilket innebär att fullmäktiges målsättning för slutet av De i kommunkoncernen ingående bolagen prognostiserar att redovisa en vinst vid årets slut förutom Degerfors Industrihus. Skälet är till stor del outhyrda lokaler, för låga hyresnivåer samt en bedömd realisationsförlust om 1,4 mkr. Vakansgraden avseende bostäder inom Degerforsbyggen AB uppgår till ca 1,8 % (3,2 %) och utgörs av 14 outhyrda lägenheter av det totala beståndet på 784 lägenheter. Vad gäller lokaler är vakansgraden betydligt bättre än förra halvårsskiftet, 10 % (22 %). resultat Degerforsbolagen AB* Degerfors Energi AB* Degerforsbyggen AB Degerfors Industrihus AB** * Resultaten avseende Degerfors bolagen och Degerfors Energi är före avkastningskravet, tkr, som Degerforsbolagen har på dotterbolaget **Prognosen innefattar bedömd realisationsförlust om tkr. Helårsprognos Redovisning av de kommunala bolagens resultat och prognostiserade resultat (tkr) Delårs- Gymnasienämnden, överförmyndarnämnden, folkhälsonämnden samt Bergslagens räddningstjänstförbund bedöms samtliga klara sin verksamhet utan extra tillskott från Degerfors kommun under Risk och kontroll Kommunens kassalikviditet uppgick vid halvårsskiftet till 20 % (9 %). Nivån är högre än planerat trots ej budgeterad amortering om 10 mkr. Kommunens totala borgensåtagande uppgår vid halvårsskiftet 2016 till ca 373,7 mkr (367,2 mkr). Av dessa avser 371,5 mkr (365,0 mkr) de helägda kommunala bolagen. Viss risk för infriande finns för de övriga åtaganden som avser egna hem samt föreningar. Finansiella nyckeltal per 30 juni Resultat och kapacitet Nettokostnadsandel inklusive finansnetto, %* Periodens resultat, tkr Resultat %, i förhållande till skatteintäkter och gen bidrag (exklusive extra ordinära poster) -1,0-4,4 Soliditet 27,0 27,2 Risk och kontroll Kassalikviditet, % 20 9 Finansiella nettotillgångar, tkr Borgensåtagande, tkr Budgetavvikelse, tkr (nämnderna) Balanskrav uppfyllt Ja Nej 8

302 Avstämning av finansiella mål Mål enligt en god ekonomisk hushållning Ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning Denna målsättning anses i stort vara uppfylld. Det är endast socialnämnden som prognostiserar en negativ avvikelse. Kommunens resultat ska under planperioden uppgå till minst 1 : 2016: 5,3 mkr (1 %) 2017: 5,4 mkr (1 %) 2018: 5,5 mkr (1 %) Resultatnivån inklusive kostnader för projekt som uppstår inom social investeringsfond får ej understiga: 2016: 4,0 mkr 2017: 4,8 mkr 2018: 45, mkr Det prognostiserade resultatet uppgår till + 5,5 mkr och resultatet exklusive sociala investeringsfonder uppgår till 6,0 mkr. Bägge målen bedöms uppnås. Ingen nyupplåning ska ske under mandatperioden för de objekt som är upptagna i investeringsbudgeten. Utöver de lån som togs under 2015 i enlighet med beslut i fullmäktige har ingen nyupplåning skett. Däremot har den planerade amorteringen 2017 med 10 mkr redan kunnat göras under Bedömningen är att målet kommer att uppnås. Under mandatperioden uppgår den samlade investeringsnivån till högst 120 mkr. Investeringsnivån för 2015 uppgick till 40,3 mkr och den budgeterade nivån för 2016 (inklusive ombudgeteringar från 2015) uppgår till 42,0 mkr. Nivån för är planerad till 42,8 mkr vilket innebär att sammantagna nivån för perioden är planerad till 125,1 mkr. Om det inte uppstår förseningar i de kommande projekten är bedömningen att målsättningen om 120 mkr är mycket svår att nå. Soliditeten har under de senaste åren sjunkit till en nivå under 30 %. Vid slutet av 2017 ska soliditeten återigen uppgå till minst 30 %. Soliditeten uppgår till 27 % vid halvåret. Bedömningen är att soliditeten kommer stiga under andra halvåret med ej nå upp till 30 %. Skattesatsen skall vara oförändrad under plan perioden, det vill säga uppgå till 22,30 kr. Ingen skattehöjning är planerad. Avstämning balanskrav Årets prognostiserade resultat enligt resultaträkningen Tidigare års negativa resultat att återställa 0 1 Siffrorna inom parentes avser resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella bidrag. Reducering, samtliga realisationsvinster 0 Justering, realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 Justering, realisationsförlust enligt undantagsmöjlighet 0 Justering, projekt inom social investeringsfond 522 Årets prognostiserade justerade resultat Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige med anledning av det prognostiserade resultatet besluta om en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. Beslut om en åtgärdsplan bör fattas snarast, helst på påföljande fullmäktigesammanträde efter det att delårsrapporten behandlas. Arbete pågår i verksamheterna för att minimera eventuella underskott 2016 samt lägga en budget inom de tilldelade ramarna för På grund av förändrade förutsättningar inför har kommunens nämnder även fått i uppdrag att arbeta fram förslag på nettokostnadsminskningar motsvarande 1 % av nämndens omsättning. Investeringar Av den totala budgeterade investeringsnivån om 42,0 mkr har 8,5 mkr (16,3 mkr), 20 %, förbrukats. Av budgetbeloppet om 42,0 mkr är hälften hänförbara till följande projekt. 3,7 mkr, ventilation nämndhuset 2,0 mkr, trafiksituation/utemiljö ST Valla 2,0 mkr, ny gatuöverbyggnad 2,8 mkr, nytt renhållningsfordon 8,5 mkr, Degerfors vattenverk 2,0 mkr, utbyte av VA-ledningar Projektet ventilation i nämndhuset har pågått under hela sommaren och beräknas vara färdigt under hösten. Fram till halvårsskiftet har hälften, ca 1,9 mkr, förbrukats. Del av projektet trafiksituation/utemiljö har gjorts i form av trafikåtgärder vid Stora Vallaskolan/Stora Halla. Under sommarhalvåret pågår gatuarbeten i form av gatuöverbyggnader/asfalteringar. Några utgifter har dock ej bokförts under första halvåret. Utbyte av VA-ledningar har endast genererat mycket små utgifter under första halvåret. Upphandling av renhållningsfordon har genomförts och leverans kommer ske senare under hösten. Renhållningsfordonet kommer kosta mindre än det som finns avsatt i budget. Vad gäller Degerfors vattenverk pågår projektering. Med stor sannolikhet kommer inte de avsatta medlen räcka utan ytterligare medel behöver avsättas av kommunfullmäktige. Fram till halvårsskiftet har endast en mindre del förbrukats. 9

303 Personalekonomisk redovisning Personalkostnaderna utgör 58,2 % (57,6 %) av verksamhetens kostnader. Nivån har ökat något jämfört med föregående år. Samverkan med andra kommuner, främst Karlskoga, medför att de redovisade personalkostnaderna ligger på en lägre nivå jämfört med kommuner som bedriver den kommunala verksamheten i egen regi. Könsfördelning Tillsvidareanställda Andelen kvinnor uppgår till 83 % (84 % samma tidpunkt föregående år). 56 % de tillsvidareanställda kvinnorna har heltidsanställning. Motsvarande siffra för männen är 82 %. Åldersfördelning Ålder % kvinnor % män % alla ,8 1,8 6, ,8 3,1 16, , ,1 3,8 5,8 2 28,6 31,8 16,1 Andelen anställda i olika åldrar fördelat per kön, uttryckt i %. Pensionsavgångar KS SRN Det totala övertids- resp. mertidsuttaget uttaget för första halvåret 2016 är något högre jämfört med KUN motsvarande period förra året. SN Summa Pensionsskulden Ansvarsförbindelsen avseende pensioner uppgår till betydande belopp och uppgår vi delåret till 282 mkr inkl. löneskatt. Dessa medel avser pensioner intjänade före I balansräkningen finns dessutom avsättningar uppgående till knappt 3 mkr. Kommunen har ingen pensionsmedelsförvaltning utan hela beloppet om ca 285 mkr är återlånat i verksamheten. Efter sammanställningen av delårsrapporten har Kommunernas pensionsanstalt meddelat att det kommer ske en omklassificering mellan ansvarsförbindelsen och bokförda avsättningar. Beloppet uppgår till 1,8 mkr. mkr (Inkl löneskatt 24,26%) 30/ / / Ansvarsförbindelse 281,9 291,4 286,2 Avsatt till pensioner, exkl ÖK-SAP 2,7 2,6 2,8 Avsatt till pensioner, ÖK-SAP 0,0 0,0 0,1 Summa återlånat i verksamheten 284,6 294,0 289,1 Semesterlöneskulden Semesterlöne- och övertidsskulden uppgår per till 28,4 mkr. Motsvarande skuld vid förra delåret uppgick till 27,3 mkr. Jämfört med årsskiftet 2015/2016 har skulden ökat med 8,5 mkr (9,1 mkr). Semesterlöneskuldens ökning har en stor inverkan på resultatet för första halvåret och ökningen förklaras av att semesterperioden för årets intjänade semester knappt börjat. Skulden kommer att minska under juli och augusti då ett stort semesteruttag sker. De anställdas semesteruttag kommer följas även i år. Övertid och mertid Övertid och mertid används vid tillfälliga arbetstoppar och även som vikarieresurser vid frånvaro. Övertid Mertid 30/ / / / / / / / , helår , helår 2011, helår , helår , helår (timmar) 30/6 Övertid 2016 Mertid 2016 Övertid 2015 Mertid 2015 KS BMN SRN KUN SN Summa Friskhetstal 10

304 Andelen medarbetare som under det första halvåret inte haft någon sjukfrånvaro uppgår till 49 % (48 % föregående år). Sjukfrånvaron Jämfört med samma period förra året har den totala sjukfrånvaron ökat något. Sjukfrånvaron medför kostnader och kan ge upphov till störningar i verksamheten. Sjukfrånvarons längd har en avgörande betydelse för hur stora dessa negativa effekter blir. Sjukfrånvaron 1-14 dagar utgör 20 % (22 % för 2015 och 27 % för 2014). Sjukfrånvaron som överstiger 90 dagar utgör 67 % (65 % för 2015 och 55 % för 2014). Den korta, upprepade sjukfrånvaron är den mest kostsamma för kommunen och ger ofta upphov till störningar i verksamheten. Sjukfrånvaro fördelat på kön och åldersgrupp första halvåret 2016 Ålders- % kvinnor % män % alla indelning ,91 5,12 6, ,56 5,26 6, ,21 4,06 9,13 Totalt 8,3 4,75 7,6 Sjukfrånvaro fördelat på kön och åldersgrupp första halvåret 2015 Ålders- % kvinnor % män % alla indelning ,12 1,77 2, ,40 6,22 6, ,93 1,50 9,30 Totalt 8,32 3,58 7,46 11

305 Driftredovisning Riktpunkt är 50 % Budget 2016 Utfall Delår Utfall % Beräknad avvikelse Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen* % +200 tkr Bygg- och miljönämnd % 0 tkr Servicenämnd % +400 tkr Kultur- och utbildningsnämnd % 0 tkr Socialnämnd** % -700 tkr Totalt skattefinansierad % -100 tkr Avgiftsfinansierad verksamhet Vatten och avlopp*** Renhållning Totalt avgiftsfinansierad * av kommunstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader för 2016 återstår 776 tkr av anslagna tkr. ** Den prognostiserade avvikelsen inom socialnämnden är exklusive de sociala investeringsprojekten vägen vidare, -522 tkr. *** VA verksamheten har ett budgeterat underskott som kommer att regleras inom verksamhetens resultatfond. Underskottet kan bli lägre beroende på antalet anslutningsavgifter för nya abonnenter. Investeringsredovisning Budget 2016 Utfall delår Utfall % Beräknad Beräknad +/- tid* +/- projekt Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen Servicenämnden Kultur- och utbildningsnämnden Socialnämnden Totalt skattefinansierad Avgiftsfinansierad verksamhet Vatten och avlopp Renhållning Totalt avgiftsfinansierad Totalt verksamheten * en bedömning av hur mycket av anslagen som ej kommer förbrukas under 2016 Investeringsprojekt som överstiger Budget Redovisat Återstår Beräknad tkr +/- tid +/- projekt Odelbergsvägen Ventilation Nämndhus Trafiksituation/utemiljö, Stora Valla Fastigheter, inklusive Hissar Campingstugor, Degernäs Gatuöverbyggnader Renhållningsfordon Relining spillvattenledning Inloppsdel Degerfors reningsverk Utbyte VA-ledningar Degerfors vattenverk/vattentäkt

306 Resultaträkning Belopp i tkr Not Resultat Resultat Budget 2016 Prognos 2016 Avvikelse Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt 1b Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnad Avskrivningar* Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Periodens resultat* *De budgeterade avskrivningarna har justerats med hänsyn till den slutliga beräkningen av avskrivningskostnader. Denna har gjorts under våren Bedömningen är dock att de slutliga avskrivningskostnaderna inte kommer uppgå till den budgeterade nivån. I tabellen ovan ingår även kostnader inom den sociala investeringsfonden. Balansräkning Belopp i tkr Not Utgående balans Utgående balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier o. övriga anl.tillg Finansiella anläggningstillgångar Summa Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Därav delårsresultat/årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt Ansvarsförbindelser

307 Operationell leasing Hyror långtidsavtal 821 Kassaflödesanalys Belopp i tkr Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Just för övriga ej likvidpåverkande poster 7, Medel från verksamheten före förändring av Rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella tillgångar 7, Försäljning av materiella tillgångar Investering i finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar 610 Kassaflöde från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av långfristig skuld Minskning av långfristiga fordringar 9 0 Ökning förutbetalda anslutningsavgifter VA Kassaflöde från finansieringsverksamhet Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut Noter Not. 1: Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel Taxor o avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljn. av vht och entreprenad Försäljning anl.tillg Övriga intäkter 15 0 Summa Not. 2: Verksamhetens kostnader Personalkostnader Material Tjänster Hyror Köp av verksamhet Bidrag och transfereringar Övriga kostnader Summa Not. 3: Avskrivningar Mark, byggnader och tekniska anl Maskiner, inventarier och övriga anläggningstillgångar Summa

308 Not. 4: Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Prel skatteintäkter Prel avräkn. innev.år Slutavräkning fg.år Mellankommunal utj Statsbidrag och utjämning Summa Not. 5: Finansiella intäkter Räntor likvida medel Räntor förlagslån 0 0 Övriga finans intäkter Utdelning Kommuninvest Riskavgift, borgen Summa Not. 6: Finansiella kostnader Räntor långfristiga lån Ränta pensionsskuld 0 18 Övriga räntekostnader Bankkostnader 84 0 Summa Not. 7: Mark, byggnader och tekniska anl IB bokfört värde Avskrivningar Justeringar/försäljning Investeringar UB Not. 8: Maskiner och inventarier IB bokfört värde Avskrivningar Justeringar 173 Investeringar UB Not. 10: Kortfristiga fordringar Kundfordringar Div.kortf. fordringar Förutb.kostn uppl.int Summa Not. 11: Kassa, bank Bankkonton Summa Not. 12: Avsättningar Pensionsskuld inkl. löneskatt Övriga avsättningar Summa Not. 13: Långfristiga skulder Kommuninvest Swedbank Nästa års amortering Skuld för anslutningsavgifter Summa Not. 14: Kortfristiga skulder Kommande amorteringar Leverantörsskulder Moms, mm Personalens skatter Övr.kortfristiga skulder Interimsposter Summa Not. 9: Finansiella anläggningstillgångar Aktier i kom.koncern Övriga aktier 1 1 Övriga andelar Långfristiga fordringar koncernbolag 0 0 Förlagslån, K-invest Övr. långfr. fordringar 0 0 Summa

309 Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningslagen Det som reglerar hur den kommunala redovisningen skall utformas är dels god redovisningssed samt den kommunala redovisningslagen. I denna lagstiftning regleras hur kommunens ekonomiska resultat och finansiella ställning skall redovisas i en resultaträkning, en balansräkning samt en finansieringsanalys. För att beskriva kommunens interna redovisning används en drift- och investeringsredovisning. Dessutom skall kommunen upprätta en koncernredovisning eller sammanställd redovisning som är det uttryck man använder i lagstiftningen. Denna utgörs av resultat- och balansräkning för kommunen och de bolag där kommunen har ett betydande inflytande. Resultaträkningen innehåller en beskrivning av kommunens resultat på olika nivåer. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid årets slut och redovisar värdet av tillgångarna och hur dessa har finansierats. Detta kan ha skett antingen via skulder/lån eller via eget kapital. Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Avsättningar är skulder som är okända vad gäller förfallotid och belopp och därmed osäkra. Skulderna delas upp i långfristiga och kortfristiga. Kortfristiga är de som förfaller till betalning inom ett år. Skillnaden mellan tillgångar och summan av avsättningar och skulder är det egna kapitalet. Finansieringsanalysen informerar om det kassaflöde som skett från den löpande verksamheten, investeringarna och finansieringen. Har finansieringsanalysen ett positivt saldo innebär detta att likviditeten har förstärkts under året. Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen förutom ovan nämnda resultat- och balansräkningar även innehålla en förvaltningsberättelse. Denna ska ge en översikt över utvecklingen och de förhållanden som är viktiga för att kunna bedöma ekonomin. Redovisningsprinciper Redovisningslagen tydliggör även en del principer för den ekonomiska redovisningen. Dessa är: - Principen om pågående verksamhet - Principen om transparens eller öppenhet - Försiktighets och matchningsprincipen - Kongruensprincipen - Objektivitetsprincipen - Principen om historiska anskaffningsvärden De tre översta principerna är överordnade de tre övriga och innebär i korthet att verksamheten är tänkt att fortsätta kontinuerligt och är utgångspunkt för de övriga principerna. Transparens innebär att redovisningen ska ske med öppenhet. Försiktighetsprincipen styr hur värdering av ersättningar och anskaffningar ska ske. Sammanställd redovisning Degerfors kommunkoncern omfattar förutom kommunen även aktiebolag där kommunen har ett väsentligt inflytande. Ett väsentligt inflytande bedöms överstiga 20 % i ägarandel. Det gäller såväl bolag som kommunalförbund. I kommunens bolagskoncern ingår Degerforsbolagen AB, Degerforsbyggen AB, Degerfors Industrihus AB och Degerfors Energi AB. I delårsrapporten upprättas ingen sammanställd redovisning detta med beaktande av kravet på snabb information och kostnadsaspekter. Nedan presenteras kriterierna samt kommunens tal i parentes. - De kommunala koncernföretagens andel av kommunkoncernens intäkter uppgår till minst 30 % (21%). - De kommunala koncernföretagens balansomslutning uppgår till minst 30 % av kommunkoncernens balansomslutning (53 %). Tillämpning av redovisningsprinciper Degerfors kommuns delårsrapport för 2016 har upprättats i överensstämmelse med RKR:s utkast till rekommendation avseende delårsrapportering. Några säsongsvariationer eller cykliska effekter finns inte som påverkar verksamheten. Några jämförelsestörande eller extra ordinära poster redovisas varken i delårsresultat för 2015 eller Några ändrade uppskattningar eller bedömningar som gjorts tidigare har inte skett som på så sätt skulle påverka effekten på den aktuella rapportperioden. I 2016 års bokföring och bokslut har den kommunala redovisningslagens bestämmelser i allt väsentligt tillämpats. Osålda tomter på exploateringsområdet Högbergstorp redovisas från och med 2008 som en omsättningstillgång. Det upptagna värdet uppgår inte till väsentligt belopp. Redovisning av extraordinära poster sker enligt följande kriterier: Posten saknar klart samband med kommunens ordinarie verksamhet. Posten är av sådan beskaffenhet att den inte kan förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Posten uppgår till ett väsentligt belopp. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet minskat med eventuellt investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningstillgångarnas beräknade livslängd och följer tidigare års principer för avskrivningstider. Avskrivningar på investeringar gjorda under 2015 har påbörjats under Under 2014 påbörjades komponentavskrivning på nya objekt. Även tidigare har komponentavskrivning nyttjats när det gäller reinvesteringar i delar av fastigheter, exempelvis tak eller ventilation. 16

310 Som investering räknas tillgångar med en varaktighet överstigande tre år och att inköpsvärdet överstiger ett halvt basbelopp. Samtliga leasingavtal avseende bilar klassificeras som operationell leasing även om leasingperioden överskrider 3 år. Det totala åtagandet i förhållande till kommunens samlade balansomslutning bedöms inte uppgå till väsentliga belopp. Återbäring från Kommuninvest redovisas över resultaträkningen 2016 beroende på att Degerfors kommun betalt in den särskilda medlemsinsatsen upp till den högsta nivån (900 kr/invånare), vilket inte gjordes under Delårets förändring av semesterlöneskulden och okompenserad övertid redovisas som en kostnad i resultaträkningen och från och med årsredovisning 2014 som en kortfristig skuld. Tidigare år har den redovisats som en avsättning. Avgiftskollektivens ackumulerade resultat redovisas som skuld till abonnentkollektiven och resultaten för VA-kollektivet och renhållningskollektivet påverkar därmed inte kommunens externa resultat. Degerfors kommun har inga visstidsförordnanden som avviker mot vad som anses normalt. De chefsförordnanden som finns innebär inget extra utflöde av pengar när dessa upphör. De chefsförordnanden som finns har en tillsvidaretjänst som grund. Intäkter och kostnader av väsentliga belopp som redovisas efter halvårsskiftet men är hänförliga till redovisningsperioden, har tillgångs-/skuldbokförts och belastar första halvårets redovisning. Periodisering har även skett av väsentliga intäkter och kostnader som bokförts första halvåret men som avser helåret eller andra halvåret. Skatteintäkter redovisas i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Detta innebär att skatteintäkter skall redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på prognos från Sveriges Kommuner och Landsting. Kostnads- och intäktsräntor och räntebidrag som kan hänföras till redovisningsperioden har skuldbokförts respektive fordringsbokförts och belastar halvårsresultatet. Timlöner och OB-ersättningar som avser redovisningsperioden har skuldbokförts och påverkat resultatet. Löneökningarna som skedde med anledning av avtalsrörelsen 2016 betalades ut under första halvåret 2016 förutom till de medarbetare som återfinns inom Kommunals avtalsområde. Kostnaderna avseende Kommunals område har beräknats och första halvåret har belastats med den kostnad som avser perioden Upplåning sker enligt huvudmetoden, det vill säga lånekostnaderna belastar resultatet för den period de hänför sig till. Pensionsskulden redovisas enligt den blandade modellen. Den pensionsskuld som uppkommit efter redovisas som en avsättning i balansräkningen. Beräkningarna har utförts av KPA. Halvårets del av förändringen av pensionsskulden redovisas bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Den finansiella delen av pensionsskuldsökningen redovisas som en finansiell kostnad. Den individuella delen av avtalspensionen, inklusive löneskatt, är kostnadsförd och redovisas som en kortfristig skuld. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt som uppkommit före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Värdering av pensionsförpliktelser har skett med tillämpning av RIPS 07. Särskild löneskatt på pensionsförpliktelser redovisas för avsättningar, skulder och ansvarsförbindelser. Delårsrapportens uppgifter avseende samtliga pensionsförpliktelser grundar sig på beräkning som gjordes av KPA i december Uppgifterna per är därmed bedömda. 17

311 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen Årets verksamhet Kommunstyrelseförvaltningen svarar för arbetet runt den politiska verksamheten i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Arbetet vid kommunstyrelseförvaltningen leds av förvaltningschef som till sin hjälp har en kansliavdelning, en ekonomi- och personalavdelning, en näringslivsavdelning samt en samhällsbyggnadsavdelning. Tillsammans med kommunens förvaltningschefer ingår kommunstyrelsens avdelningschefer i en ledningsgrupp för helhetssyn och övergripande gemensamt ansvar för kommunens verksamhet och utveckling. Kommunstyrelseförvaltningen är en serviceorganisation som skall samordna och verkställa kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut och intentioner samt ge service till den politiska organisationen, förvaltningarna, medborgarna och näringslivet. Genom samverkan ska kommunstyrelseförvaltningen underlätta för den decentraliserade organisationen för att nå ett effektivt resursutnyttjande och medborgarnytta. Mål för verksamheten Hög servicenivå Målen inom detta område följer den strategiska inriktningen om en god tillgänglighet. En hög servicenivå gentemot medborgarna innebär: Ansökningar inom bygg- och miljöområdet ska behandlas skyndsamt utan onödigt dröjsmål som kan innebära olägenhet för den enskilde. Tillståndsansökningar, anmälningar, klagomål, remisser, årsrapporter och förfrågningar inom verksamhetsområdena miljö- och hälsoskydd har handlagts med korta handläggningstider. Under våren har dock handläggningstiden inom bygglovsärenden tangerat tidskravet om 10 veckor. Allmänhetens kontakt med kommunen ska ske på ett tillmötesgående sätt och utan dröjsmål i handläggningen. Några klagomål på bemötande eller saktfärdighet i handläggning har inte inkommit till förvaltningen. Förvaltningens interna serviceorgan ska bistå nämnder och övriga förvaltningar med efterfrågad service på tillmötesgående sätt. Förvaltningens interna serviceorgan har i allt väsentligt bistått övriga nämnder och förvaltningar på efterfråga sätt. Några klagomål har inte inkommit till förvaltningen. Rättssäker handläggning Målen inom dessa områden följer den strategiska inriktningen om en effektiv organisation. Besvärsärendena inom bygg- och miljöområdet ska stå sig vid överprövning i första instans. Samtliga ärenden har stått sig vid överprövning under första halvåret. Handlingar ska färdigställas och skickas ut/vara tillgänglig på lämpligt sätt i god tid inför sammanträden så att de förtroendevalda har tillräckligt med tid att sätta sig in i ärendena. Enligt kommunallagen och kommunstyrelsens och nämndernas reglemente gäller följande tider inför sammanträde: Kommunfullmäktige, senast 7 dagar innan sammanträdet Kommunstyrelsen och övriga nämnder, senast 4 dagar innan sammanträdet. I allt väsentligt har målet klarats, både vad gäller utskick till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Extra utskick har dock varit nödvändiga vid några tillfällen. Mål utifrån en hållbar utveckling En aktuell och genomarbetad översiktsplan ger förutsättningar för att följa den strategiska inriktningen avseende en god miljö, goda livsvillkor genom livet, ökande befolkning i bra boendemiljö. Arbetet med översiktsplan i Degerfors kommun har pågått i varierande omfattning under hösten 2012 och under Under 2016 ska den komma upp till behandling i kommunfullmäktige. Arbetet med färdigställande översiktsplanen har pågått under våren Arbetet kar kommit så långt att översiktsplanen under sommaren 2016 kommer överlämnas till kommunfullmäktige för fastställande. Målet följer den strategiska inriktningen om att näringslivet växer och diversifieras. Kontakterna med befintliga och eventuellt nya företag ska utföras på ett sätt som innebär att företag väljer att stanna kvar i Degerfors kommun eller förlägga ny verksamhet inom kommunen. Under våren har vi genomfört en rad rådgivningar till befintliga och nya företagare. Exempel på ärenden är omstart efter konkurs, bidragsansökningar och fastighetsinvesteringar. Vi har tillsammans med Degerfors Industrihus varit ute på ett antal företagsbesök. Prognostiserat resultat Kommunstyrelsens verksamheter bedöms sammantaget klara sig inom tilldelad ram och lämna ett mindre överskott om 0,2 mkr. 18

312 Bostadsanpassningsbidrag redovisar en hög kostnadsnivå första halvåret och bedömningen är att det kommer uppstår ett underskott om 0,8 mkr vid årets slut. Begäran om tilläggsanslag behandlas under hösten Även försäkringspremier redovisar en negativ prognos beroende på effekter av gjord upphandling. Ovanstående underskott vägs upp av ett relativt stort överskott inom miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen, 0,4 mkr. Överskottet är till stor del hänförbart till kraftigt ökade intäkter för planavgifter med anledning av utbyggnad på Västra Möckelnstranden. Både ekonomiavdelningen och näringslivsavdelningen prognostiserar överskott. De uppgår till 0,3 mkr respektive 0,2 mkr. Kansliavdelningen och personalavdelningen prognostiserar ett nollresultat. kommer att förbrukas varav ca 1,5 mkr behöver flyttas över till Framtid Med anledning av kommunfullmäktiges beslut om framtagande av nettokostnadsanpassningar motsvarande 1 % (ca 1 mkr). I likhet med tidigare års förslag på kostnadsanpassningar är att de förslag som kommer att presenteras ska ha så liten påverkan som möjligt. Inför nästa val har kommunstyrelsens arbetsutskott gett kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att göra en sammantagen översyn av kommunstyrelseförvaltningens och serviceförvaltningens organisation. De gemensamma nämnderna och Bergslagens räddningstjänstförbund har inte aviserat några underskott som kommer belasta kommunens resultat. Investeringar Kommunstyrelsens investeringsbudget för 2016 uppgår till 11,2 mkr (12,2 mkr). Av dessa har 3,3 mkr förbrukats per den sista juni. De största projekten är följande: (tkr) Budget Redovisat Ventilation, Nämndhus Trafiksituation/utemiljö Stora Valla Fiber v Möckeln/landsbygd Ombyggnation Odelbergsvägen - Flykting Arbetet med ny ventilation i nämndhuset pågår och tidsplanen ser ut att kunna hållas så projektet kan avslutas under hösten I mitten av juni fattades beslut om igångsättning för trafiksituation mellan Stora Vallaskolan och Stora Vallahallen. Arbetet, som genomförs under sommaren, kommer inte ta hela budgeten i anspråk. Vad gäller Fiber V Möckeln och landsbygd finns kostnader bokförda inom servicenämnden. Under hösten kommer delar av dessa kostnader föras över till projektet. Med stor sannolikhet kommer projektet lämna överskott under Ombyggnationen av Odelbergsvägen 33 till ensamkommande flyktingbarn färdigställdes under våren Projektet kommer lämna ett relativt stort överskott. Utöver ovanstående projekt kommer den nya räddningstjänststationen lämna ett överskott om ca 800 tkr. Förslag finns att omdisponera delar av dessa till ny ventilation i Folkets hus med anledning av flytt av fritidsgård. Hela budgeten om 11,2 mkr kommer inte förbrukas under Bedömningen är att ca 2,5 mkr inte Bygg- och miljönämnden Verksamhetsområde plan- och bygglagen Antalet ärenden rörande bygglov har under perioden varit ungefär på samma nivå som förra året (90 stycken jämfört med 95 stycken). Handläggning av bygglovsärenden har prioriterats. Handläggningstiden har under våren tangerat tidskravet om 10 veckor. Handläggningsrutinerna enligt plan- och bygglagen har fortlöpt väl. Antalet ärenden avseende ovårdade fastigheter är dock fortsatt många och få har kunnat avslutas. Antalet bygglov/anmälningar utmed västra Möckelnstranden ökar i takt med kommunens planarbete och utbyggnaden av vatten- och avlopp. Verksamhetsområdena miljö- och hälsoskydd samt livsmedelstillsyn Tillståndsansökningar, anmälningar, klagomål, remisser, miljö- och årsrapporter samt förfrågningar inom verksamhetsområdena har handlagts med korta handläggningstider. Tillsyn har skett enligt tillsynsplaner inom områdena livsmedelstillsyn, miljöskydd och hälsoskydd. Nämnden är engagerad i projektet Giftfri förskola. Antalet diarieförda ärenden inom de aktuella områdena har motsvarat föregående år (121 stycken jämfört med 129 stycken). 19

313 Nämndens miljöadministrativa verksamhetssystemhar under våren konverterats. Från och med halvårsskiftet kör Degerfors kommun som första kommun skarpt i det nya systemet. Årets sjökalkningsinsatser har nyligen avslutats. Måluppfyllelse Inom verksamhetsområdena miljö- och hälsoskydd samt livsmedelstillsyn har löpande tillsyn och prövning fungerat på viss bekostnad av förebyggande kontroll enligt verksamhetsplanen. Nämndens prioriteringar efterlevs. Fortsatt råder tillsynsskuld inom livsmedelskontrollen. En reviderad behovsutredning har arbetets fram inför 2015 års tillsynsplan. Bygglovsansökningar prioriteras som tidigare. Samtliga besvärsärenden har hittills stått sig vid överprövning. Verksamhetsmått De nyckeltal som anges i budgeten är antal diarieförda ärenden. Antalet diarieförda ärenden under första halvåret 2015 för samtliga verksamhetsområden uppgick till 211 stycken mot förväntat 275 stycken på helårsbasis. Prognostiserat resultat Prognostiserat resultat förväntas överensstämma med den ekonomiska ramen eftersom endast den politiska verksamheten berörs. Investeringar Bygg- och miljönämnden har inga budgeterade investeringar under år Framtid Sårbarheten är stor, särskilt inom byggverksamheten. Inför 2017 har budgetramen förstärkts för att möjliggöra ytterligare 0,5 tjänst som byggnadsinspektör under ett år. Översiktsplanen förväntas antas under hösten Taxan avseende plan och bygglov behöver justeras. Nämnden avvaktar dock den utvärdering som görs av Sveriges kommuner och landsting. Servicenämnden Servicenämndens verksamhet omfattar teknisk- och olika former av serviceverksamhet i kommunen. Verksamheten är fördelad på ett skattekollektiv respektive två avgiftskollektiv för vatten- och avloppsreningsverk med distributionsnät samt renhållningsverksamhet. Servicenämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i reglementet. Skattekollektivet omfattar underhåll av gator och vägar, park- och grönområden, upplåtelse av torgplatser för allmän handel, fritidsanläggningar, vaktmästeri, fordonspark med verkstad, IT och telefoni samt administration av kommunens fastigheter. Årets verksamhet Den 1 maj 2016 övertog servicenämnden ansvaret och budget för fritidsanläggningarna i kommunen från kultur- och utbildningsnämnden. En översyn av underhållsbehovet på samtliga anläggningar samt stödet till civilsamhället pågår och beräknas vara klart under hösten. Under våren har det uppförts loger vid Stora Valla IP, enligt investeringsbeslut i kommunfullmäktige. Tre nya campingstugor har färdigställts av kommunen vid Degernäs Camping och de befintliga campingstugorna har renoverats i samarbete med arrendatorn. Torget har försetts med fler blomsteruppsättningar och upprustning har skett av lekplatser. Etapperna vid Västra Möckeln samt delar av Ängebäck är färdigställda och ytterligare abonnenter har anslutits till det kommunala ledningsnätet för vatten och avlopp. Projekteringen pågår gällande överfö- 20

314 ringsledning till Svartå för i första hand vattenförsörjning samt förberedande för kommunalt avlopp till Solberga och Ölsboda. Vid Degerfors Vattentäkt har ytterligare en brunn borrats, med gott resultat. Arbetet med Kil- och Mellangatan pågår och beräknas vara klart under hösten. Inom renhållningsområdet som bland annat utökad sopsortering inom de kommunala verksamheterna. Måluppfyllelse Serviceförvaltningen har med utgångspunkt i Vision 2022 (KF 105/2009) och Strategisk inriktning formulerat följande övergripande mål för sin verksamhet, vilka ska vara väl kända av samtliga medarbetare i organisationen. Målet ekonomi i balans kommer enligt den prognos som nämnden presenterat efter utgången av juni att uppnås. En viss osäkerhet gäller den ekonomiska prognosen för fritidsanläggningarna efter övertagandet från kultur- och utbildningsnämnden. Med hänsyn till det samlade resultatet som de båda avgiftskollektiven har i sina resultatfonder kommer avgifterna finansiera verksamheterna och målet bedöms därför som uppfyllt. Målet har uppnåtts vad gäller snöröjning och halkbekämpning. Belysningsstandarden är god och uppnår målen. Kommunens vägar har fortfarande ett eftersatt underhåll som kommer ta tid för att komma ikapp. Under första halvåret har inga skadestånd utbetalats kopplat till vägunderhåll. Lekplatser kräver allt större underhåll och lekutrustningarna borde bytas ut i större omfattning, alternativt måste några lekplatser i kommunen tas bort. Gräsytor har en fin standard och badplatserna uppnår målen då livräddningsutrustning köptes in och monterats på varje badplats under Även tömning av papperskorgar och hundlatriner uppnår målen. Helpdesksystemet har utökats till att omfatta både IT, telefoni och vaktmästeri. Gränsvärdena för krom- och nickelhalterna i slam är 100 mg/kg TS för krom och 50 mg/kg TS för nickel. Värdet för krom håller sig inom målet medan nickelhalten fortfarande ligger strax över. På grund av ökningen av metaller i slammet görs uppströmsarbete med provtagning som följd. Efter provtagningen har berörda företag som visat spår på metaller i avloppsvattnet kontaktats och informerats om att inga metaller får tillföras i avloppsvatten. Samtliga invånare har möjlighet att källsortera ut matavfall och lämna övrigt återvinningsbart material på återvinningscentralen och återvinningsstationerna i kommunen. Tillgängligheten på återvinningsstationen har ökat i och med en extra utomhuslinje. Prognostiserat resultat Intäkterna för skogsverksamheten prognostiseras till ett mindre överskott för att återställa del av föregående års underskott. Avverkningarna som görs kontinuerligt följer skogsbruksplanen. Övriga verksamheter inom skattekollektivet prognostiserar ett nollresultat med en viss osäkerhet för fritidsanläggningarna. Efter övertagandet från kultur- och utbildningsnämnden har det visat sig att budgeten för underhåll på spår samt kostnader för lokalbokning troligen kommer överskridas. De båda avgiftskollektiven är helt separerade från övriga kommunala verksamheter och ska ekonomiskt redovisas i egen ordning. VA har ett budgeterat underskott på 654 tkr och renhållningen har i dagsläget en nollprognos. Verksamheternas resultat ska dokumenteras och regleras inom respektive resultatutjämningsfond. Ekonomisk uppföljning Stora Valla idrottsplats I december 2014 beslöt kommunfullmäktige att alla intäkter och kostnader som rör Stora Valla IP kontinuerligt sammanställs i en egen redovisning och rapporteras till kommunstyrelsen minst två gånger per år. Den driftbudget som gjordes i samband med övertagandet uppgick till 549 tkr exklusive kapitaltjänst. Driftbudgeten var samma belopp som årligen betalades ut till Degerfors IF i form av arenastöd när föreningen ägde arenan. Efter den sista juni 2016 uppgick nettokostnaden totalt till 1,8 mkr, se redovisning nedan. Budget 2016 Redovisning jan-jun 2016 Intäkter Hyresintäkter och arrenden -379, ,0 Försäkringsersättning 0,0-11,5 Totala intäkter ,0-391,2 Kostnader Personalkostnader 619,0 397,3 Värme, el, vatten och 647,0 351,6 avlopp Städning och renhållning 195,0 137,6 Övriga verksamhetskostnader 390,1 395,0 Transporter Underhållsmaterial Avskrivningar och internränta 919, ,2 Totala kostnader 3 707, ,8 Nettokostnad 2 402, ,6 Ett tilläggsanslag för uppförande av loger har tillkommit i investeringsbudgeten 2016, vilket gör att kostnader för avskrivningarna kommer bli något högre än tidigare budgeterat. I långtidsplanen för investeringar som är beslutad avser 750 tkr årligen investeringar för ny belysning, utbyte gradänger samt dränering B-planen. En översyn av investeringsbehov på hela fritidsområdet pågår och beräknas vara klart under hösten. 21

315 I förhållande till den driftbudget som fanns vid övertagandet kommer kostnaderna initialt under de första åren att överstiga budget. På sikt kommer driftkostnaderna att minska då underhållet sköts enligt upprättad plan. Förhoppningen är att arenan kommer att utnyttjas i högre grad vilket leder till ökade intäkter. Investeringar Vid halvårsskiftet uppgick skattekollektivets investeringar till 2,6 mkr vilket motsvarar 35 % av budgeten på totalt 7,3 mkr. I samband med ombudgeteringar av 2015 års investeringsbudget beslutades även att investeringsprojektet ventilation i nämndhuset förs över till kommunstyrelsen (totalt cirka 3,7 mkr). Ett tilläggsanslag om 400 tkr för investering av loger på Stora Valla IP har tillkommit enligt beslut i KF den 29 april 2016 ( 15). Investeringsprojekt som genomförts helt eller delvis under första halvåret är bland annat upprustning av lekplatser, loger vid Stora Valla IP, inköp av ny gräsklippare samt tre nya stugor vid Degernäs camping. Av den totala investeringsbudgeten för VA- Verksamheten på 15,3 mkr har cirka 1,8 mkr använts. Den största posten i investeringsbudgeten är Degerfors vattenverk på totalt 8,5 mkr. Projekteringen pågår gällande överföringsledning till Svartå. Vid Degerfors Vattentäkt har ytterligare en brunn borrats, med gott resultat. Arbetet med Kil- och Mellangatan pågår och beräknas vara klart under hösten. Upphandlingen av nytt renhållningsfordon beräknas vara klar i juli. Framtiden För att minska framtida kostnader fortsätter arbetet med att byta ut sommarblommor mot perenner, upprustning av vägar och lekplatser. Översyn pågår för att IT-enheten i framtiden ska köpa in och administrera kommunens samtliga datorer som ska leda till lägre inköpskostnader och högre driftsäkerhet. Investering har gjorts inom IT för att kunna fortsätta utveckla IT-systemen i kommunen, ett webbaserat bokningssystem för lokaler införs för att underlätta bokningar från föreningar och allmänheten och öka nyttjandegraden av kommunens fritidslokaler. En översyn av kommunens stöd till civilsamhället pågår och resultatet kommer att presenteras under hösten. Detta medför att avtalen för föreningsstöd ses över inför nästkommande år. Översyn av grönytorna fortsätter med syfte att få färre, bättre underhållna grönytor i kommunen. Exempelvis ses hela Stora Vallaområdet, inklusive Kanadaskogen, över för att få ett samlat område avseende både skola, idrotts- och rekreationsområden. Fortsatt utbyggnad kommer att ske av det kommunala ledningsnätet enligt beslutad VA-plan och arbetet fortsätter med att trygga vattenförsörjningen i kommunens tre tätorter. Under hösten kommer arbetet med sopsortering inom kommunens verksamhet att fortsätta. Ytterligare ett renhållningsfordon är planerat att bytas ut under 2017 alternativt Kultur- och utbildningsnämnden Årets verksamhet Utbildningsverksamheten inom förvaltningen är tydligt målstyrda genom politiska styrdokument på nationell och kommunal nivå. Verksamheterna redovisar resultat och förslag till åtgärder i årliga kvalitetsredovisningar som återfinns på kommunens webbplats. För att tillgodose brukarnas rättighet att få en plats i förskolan inom fyra månader så öppnades i januari 2016 en tillfällig avdelning i Åtorp, Tallmon. Den var i bruk under hela vårterminen och kommer att behållas för nästa vårtermin beräknas bli lika dan. Det har även funnits en tillfällig förskoleavdelning för barn i asylsökande familjer under våren. Under vårterminen har organiserade rastaktiviteter visat sig vara en framgångsfaktor som en del av det främjande arbetet i grundskolans åk F 6. Vi har under våren tillsatt två halvtidstjänster som biträdande rektorer. För grundskolans åk 7-9 har införandet av edwise med tillhörande funktioner varit väldigt betydelsefullt som verktyg att informera och säkerställa dokumentation för bättre uppföljning kring elevers resultat. För Elevhälsan/Skolhälsovården har behoven av skolpsykolog varit stort. Det har gällt fördjupade utredningar samt förebyggande arbete till både personal och vårdnadshavare. Vårens vakanser inom skolsköterskor och kuratorer är kompletta från höstterminen. Musikskolan klassas högt i Lärarförbundets ranking och Biblioteket ökar sin utlåning. Måluppfyllelse Det allt överskuggande utvecklingsområdet är fortfarande att öka elevernas måluppfyllelse, så att fler elever når lägst godkänt i alla ämnen och når behörighet att söka gymnasieskolans nationella program. Elevresultaten behöver generellt sett bli bättre. Det räcker inte med att höja de lägsta provresultaten för att komma tillrätta med den låga måluppfyllelsen. Även elever med genomsnittliga resultat och elever 22

316 med höga resultat behöver höja sina värden för att kommunens måluppfyllelse som helhet ska bli bättre vad gäller kunskapsmålen. Måluppfyllelsen har ökat under året och idag är ca 88 % av eleverna behöriga till nationellt program på gymnasiet. För första gången på länge är det fler som antagits på ett studieförberedande program än på ett yrkesförberedande. Verksamhetsmått NYCKELTAL Delår Delår Biblioteket Nettokostnad/invånare (kr) Musikskolan Nettokostnad/invånare (kr) Förskolan Antal barn Nettokostnad/barn (kr) Förskoleklass Antal barn Nettokostnad per barn (kr) Fritidshem Antal barn Nettokostnad per barn (kr) Grundskola Antal elever Nettokostnad per elev (kr) Grundsärskolan Antal elever med undervisning i Degerfors 8 6 Antal elever med undervisning i annan kommun 1 2 Nettokostnad per elev (kronor) Framtiden Förvaltningen har ett antal områden som särskilt kommer prioriteras under kommande läsår. Förutom det överskuggande behovet av högre måluppfyllelse av kunskapsresultaten ser vi också att andra områden bör prioriteras, vilket vi tror kommer påverka också måluppfyllelsen vad gäller kunskap. Vi behöver få till en bättre arbetsmiljö för både elever och personal. Antalet kränkningar måste gå ner och också sjukfrånvaron hos personalen. Detta tror vi hänger ihop. Vi måste jobba på att bli en mer attraktiv arbetsgivare så att vi både får behålla vår personal och också kunna rekrytera ny behörig personal när så behövs. Ett område som länge fått komma lite i andra hand är fritidshemmen. Detta har uppmärksammats och mycket fokus finns där idag. Men vi behöver fortsätta arbeta och se fritidshemmen som det komplement till skolan som det faktiskt är och ska vara. Ett bättre resursfördelningssystem behövs för både fritidshem och grundskola. Under våren utsågs 13 förstelärare som nu drar igång sitt arbete på allvar. Vi har stor tillförsikt till detta arbete och ser med spänning fram mot fortsättningen. Vi kommer att under hösten tillsätta ytterligare en biträdande rektor på halvtidstjänst. Detta innebär att samtliga fyra rektorer då kommer att ha en biträdande rektor, vilket är ett led i bättre arbetsmiljö för ledningen i förvaltningen. Inom förskolan ökar antalet barn men samtidigt också kostnaden per barn. Det beror på minskad maxtaxa, fler interkommunala barn samt kostnader för ny förskoleavdelning i Åtorp. Prognostiserat resultat Det är i dagsläget svårt att göra en riktig ekonomisk prognos för helåret Detta beror på att ersättningsnivåerna avseende nyanlända elever genomgår en förändring och vi har svårt att uppskatta vilka intäkter förvaltningen totalt kommer att få. Dessutom baseras allt större del av verksamheten på riktade statsbidrag som är svåra att veta i förhand om de blir beviljade. Utöver detta hr vi haft en del vakanser i förvaltningen, vilka till viss del tagits hänsyn till redan i början på året vilket lett till att vi medvetet kunnat öka kostnaderna inom andra områden. Exempelvis höjde vi förskole- och lärarlönerna mer än vi hade i budget och vi har också köpt fler timmar av skolpsykolog än planerat då behovet varit stort. Totalt sett för hela förvaltningen prognostiseras ett nollresultat för helåret I dagsläget ser vi ett litet överskott men kostnader kommer uppstå vad gäller både fritidsgård och extra modul på Parkskolan. Investeringar Förvaltningen följer sin investeringsplan för året. Många projekt ligger ute för offert och kommer att genomföras under hösten. Socialnämnden Årets verksamhet Budgeten för 2016 innehöll en utökning av bemanningen inom Vård och Omsorg med stöd av de särskilda bemanningsmedel som statsbudgeten innehöll. Dessa har använts till permanentande av sedan tidigare genomförda tillfälliga utökningar av sjuksköterskebemanningen, utökad bemanning inom korttidsvården, ökat antal arbetsterapeuter samt utökning inom hemtjänsten. Bemanningsmedlen har kunnat användas till att klara ökade behov med bibehållen kvalitet. Den genomlysning av hemtjänsten som kommunstyrelsen beslutat om har påbörjats. En extern konsult har anlitats för uppgiften. Anledningen till genomlys- 23

317 ningen är höga nyckeltal vad gäller kostnaden per brukare inom verksamheten. Inom arbetsmarknadsverksamheten har nya arbetsmarknadsåtgärder tagits i bruk. Det gäller extra tjänster som ersätter fas 3 för långtidsarbetslösa och utbildningskontrakt som ska hjälpa unga in på arbetsmarknaden genom att de får en gymnasieexamen. Från halvårsskiftet öppnas utbildningskontrakt även för andra grupper som långtidsarbetslösa och nyanlända. De tidigare verksamheterna med mottagningsoch coachingteam samt projektet Vägen Vidare fungerar väl och ger goda resultat. Nya gemensamma projekt inom FINSAM (Finansiella samordningsförbundet) har inletts. SPRÅKA språkträning framförallt för nyanlända med behov av språkträning och en satsning på utveckling av sociala företag. Trots det framgångsrika arbetet med arbetsmarknadsåtgärder har försörjningsstödet även under 2016 fortsatt öka i omfattning. En analys av de personer som erhåller stöd har genomförts som visar att många är i behov av omfattande rehabiliteringsinsatser p.g.a. ohälsa. Dessa personer är sjukskrivna och står långt från arbetsmarknaden. Arbete med att ytterligare utveckla samverkan med bl.a. sjukvården är därför mycket väsentligt. Under årets första månader har fler personer än normalt varit i behov av institutionsvård för missbruksproblematik. Det är inget stort antal personer men med tanke på att en enskild placering medför höga kostnader överstiger kostnaderna på detta område det belopp som finns anslaget i budget. Den internationella flyktingkrisen innebar att Degerfors hösten 2015 fick mer än 60 nya ensamkommande barn att ansvara för. Tillfälliga lösningar genomfördes för att ge dem boende, skolgång och andra insatser. I mars månad invigdes ett nytt boende på Liavägen med 24 platser. Boendet Vida Världen har byggts ut och antalet platser har utökats med sex. Utslussningsboende har ställts i ordning i två plan ovanför socialkontoret på Slingan 6 med sammanlagt åtta lägenheter. Ordinarie tjänster har inrättats i verksamheten och organisationen stärkts med en samordnare och utökat administrativt stöd. Under första halvåret 2016 har inga nya ensamkommande barn anvisats kommunen. Verksamheten har nu stabiliserats och fungerar väl. Antalet nyanlända med uppehållstillstånd till kommunen har fortsatt varit högt under första halvåret. Den största svårigheten i mottagandet är bristen på bostäder. En ny lag gör det möjligt för staten att genom anvisning tvångsvis placera nyanlända med uppehållstillstånd i kommunerna. För Degerfors räkning, som sett till folkmängd tagit emot ett relativt högt antal nyanlända, innebär detta troligtvis ett minskat antal. Det är angeläget att det tas fram en bostadsförsörjningsplan för kommunen där behov av bostäder för socialtjänstens särskilda grupper är en del. Det nya LSS-boende som planerades placeras på Slingan 6 har av byggnadstekniska skäl beslutat flyttas till Gärdesvägen. Den ursprungliga planen var att sex nya lägenheter skulle tas i drift från april månad i år. Flytten av lokaliseringen innebär att inflyttning planeras till början av Ombyggnationen och upprustningen av stödboendet Muttern fortsätter. Det innebär att lägenheterna blir tillgängliga och får större våtutrymmen. Målgruppen för boendet tillförsäkras därför en hög standard på bostäderna. Bland de särskilda utvecklings- och försöksprojekt som pågår inom socialförvaltningen kan nämnas det fortsatta arbetet med att stärka kompetens och organisation i arbetet med att förebygga och åtgärda våld i nära relationer, bemanning utifrån behov som syftar till att ge ökad möjlighet för personer inom vården att kunna få sina insatser utförda när de har behov av dem och det utvecklingsarbete med social insatsgrupp som påbörjats gemensamt med polisen, skolan och folkhälsoförvaltningen för att ge ungdomar ett gemensamt och samlat stöd. Ett införandeprojekt med ett nytt arbetssätt kallat Individens Behov i Centrum (IBIC) kommer att påbörjas under hösten Arbetssättet innebär att insatser ges mer tydligt utifrån en systematisk kartläggning av individens funktion och behov för att utveckla eller kompensera brister i funktioner. Istället för att utgå från de insatser som finns att tillgå ska utgångspunkten vara de behov individen har. Måluppfyllelse Med utgångspunkt i kommunens vision och strategiska plan samt redovisad omvärldsspaning och nulägesanalys har Socialnämnden fastställt tre inriktningsmål för verksamhet : Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att den bidrar till ökad självständighet för de enskilda som är i behov av denna. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att de insatser som ges utgår från de enskildas behov, samordnas och bildar en helhet. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att kvaliteten i den är säkerställd och håller en hög nivå. Med utgångspunkt från inriktningsmålen har nämnden beslutat om indikatorer för att följa måluppfyllelsen. Dessa har målsatts och strategiska aktiviteter för att uppnå målen utformats. Bland de mål som följs regelbundet är måluppfyllelsen god vad gäller minskat antal barn i familjer med försörjningsstöd, registrering av avvikelser, genomförda teamträffar och antal barn i samverkansprogram. Kötiden till plats i särskilt boende är tydligt på väg nedåt. De mål där måluppfyllelsen är betydligt sämre är minskad utbetalning av försörjningsstöd och uppföljning av avvikelser. Förvaltningsledningen följer månatligen upp fastställda mål och strategiska aktiviteter. Merparten av de strategiska aktiviteterna med undantag av införande av 24

318 verktyg för uppföljning följer den planering som finns. Verksamhetsmått/nyckeltal *) Vård och omsorg Antal brukare avseende: - Omv.insats dagtid, ord bo - Omv.insats natt, ord bo - Serviceinsats, ord bo - Trygghetslarm Antal platser, särskilt boende Antal platser, korttidsboende Oms. om funktionshindr. Avtal vuxna m personlig ass Antal barn m personlig ass Antal platser, gruppbostad Antal platser stödboende Antal brukare, dagl verks *) Uppgifter per 30 juni. Försörjningsstöd Utbetalt jan-jun (tkr) Utfall helår *) Hushåll m förs.stöd: Kvartal 1 Kvartal *) Utfallet för 2016 är en prognos Prognostiserat resultat Budget 2016 Prognos helår Beräknad avvikelse Övergripande Soc Vård och omsorg Individ- och familjeomsorg Omsorgen om funktionshindrade Soc drift *) Vägen Vidare Social insatsgrupp Soc totalt *) Exkl. projekten Vägen Vidare och Social insatsgrupp, vilka finansieras av investeringsfonden. Efter juni månad visar prognosen för resultatet i bokslutet 2016 ett beräknat underskott i den löpande verksamheten om cirka 700 tkr, exklusive projekten Vägen Vidare och Social insatsgrupp. Vägen Vidare och Social insatsgrupp har en prognostiserad driftkostnad om 400 tkr respektive 122 tkr, vilket bidrar till att socialnämndens totala underskott prognostiseras till tkr. Avvikelser uppkommer i flertalet verksamheter och det totala prognostiserade resultatet förklaras främst av: Höga kostnader inom försörjningsstödet. Höga lönekostnader inom Vård och Omsorg. Kostsamma placeringar inom vuxenvården. Höga löneökningar för undersköterskor. Kostnader för personlig assistans. Behov finns att säkra finansieringen av den framtida kostnaden för externa placeringar inom funktionshinderområdet. Totalt handlar en beräknad årskostnad för dessa två placeringar om cirka 2,5 miljoner. Med tanke på den osäkerhet som finns kring framtida ersättning till kommunerna för ensamkommande barn, kan inte finansieringen mer än för en kortare tid säkras genom ianspråktagande av ett överskott från denna verksamhet. För 2016 kommer däremot socialnämnden föreslås att finansiering sker via dessa medel. Projektet Vägen Vidare avslutas vid årsskiftet och har finansierats genom anslag från den sociala investeringsfonden. Projektet har visat goda resultat och en utvärdering kommer att presenteras under hösten Förslag kommer troligen att lämnas om att projektet övergår i ordinarie verksamhet och finansieras genom det särskilda statsbidrag som riktas mot arbete med integration. Investeringar Årets budgeterade investeringsvolym uppgår till totalt tkr inklusive ombudgetering från Investeringsprojekten för e-tjänster kommer inte att utnyttjas till fullo under året. Här behöver genomlysningen av hemtjänsten slutföras innan beslut om införskaffande av olika stödsystem fattas. Investeringen i utrustning av ett nytt boende inom LSS kommer att skjutas till nästkommande år. Åtgärder inom Vård och omsorg avvaktas med tanke på att beslut behöver fattas kring framtida lokalisering av hemtjänsten. Det redovisade resultatet per 30 juni var 438,4 tkr och med tanke på att flera strategiska beslut avvaktas kommer troligen en större del av anslagna investeringsmedel inte att förbrukas under Framtiden Hemtjänsten är i behov av nya lokaler för att kunna uppfylla de bestämmelser som finns i hygienföreskrifterna. Omklädningsrum, duschar och tvätt saknas i stor utsträckning idag. Under 2017 kommer det nya LSS-boendet att vara klart med plats för sex boende. Likaså planeras för att öppna ytterligare en enhet med särskilt boende på Västergården. En utredning har föreslagit att tidsfristerna för betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade i sjukhusvård ska sänkas. Ett i länet gemensamt arbete har påbörjats för att utarbeta förslag till nytt samarbetsavtal mellan den kommunala hemsjukvården och sjukvården som bedrivs inom regionen. Nya samarbetsformer är målsättningen och att dessa ska kunna börja tillämpas under Regeringskansliet har tagit fram ett nytt förslag till ersättningssystem för ensamkommande barn som 25

319 innebär drastiskt sänkta ersättningsnivåer till kommunerna. Förslaget föreslås träda i kraft redan från 1 januari Om förslaget blir verklighet kommer det att innebära att verksamheten med ensamkommande barn i kommunen behöver omstruktureras. Socialnämnden har tagit ett inriktningsbeslut om en förändrad organisation inom socialförvaltningen. En stor det av verksamheten påverkas. Bl.a. kommer antalet verksamhetschefer att minskas till förmån för fler enhetschefer. Den nya organisationen träder i kraft med början 1 januari Gymnasienämnden Årets verksamhet Verksamheten under de första månaderna 2016 har präglats av det kraftigt ökande antalet nyanlända, både ensamkommande barn och vuxna. Gymnasieskolans språkintroduktion och svenskundervisningen för invandrare (SFI) har varit satt under stor press att ordna undervisning inom lagstadgad tid. Det har inneburit anpassningar av lokaler, nya lokaler samt rekrytering av lärare. Rekryteringen av lärare har varit den största utmaningen eftersom hela landet har upplevt samma utmaningar och konkurrensen om lärare har varit stor. Verksamheterna har gjort ett bra arbete och lyckats ordna undervisning inom de tider som lagstiftningen kräver. SFI-verksamheten finns nu åter i Folkets hus i Degerfors efter att varit på Möckelngymnasiet i Degerfors under några år. Idag är antalet studerande på SFI i Degerfors större än tidigare och har elever både från Degerfors och från Karlskoga. Under 2015 startade projektet #jagmed som syftar till att få alla ungdomar mellan år till utbildning eller arbete samt att få bra arbetssätt kring det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Arbetet fortsätter under 2016 och visar redan idag goda resultat. Gymnasieförvaltningen hade ett bra 2015 och våren 2016 har fortsatt på samma trend. Betygsresultaten för vårterminen 2016 finns ännu inte publicerade av Skolverket men trenden har varit bra även om Möckelngymnasiet i Degerfors har haft mycket ojämna resultat över en period. Det kan till en del förklaras av ett lägre antal elever vilket gör att variationer i gruppen blir mer utslagsgivande på helheten. Måluppfyllelse Förvaltningen gör den bedömningen att med det underlag som finns nu kommer Gymnasienämnden att nå de flesta av de uppsatta målen för Eleverna trivs bra i verksamhet. Färre ungdomar än tidigare upplever sig kränkta och/eller trakasserade. Inflytandet på undervisningen är precis som tidigare år det område som behöver utvecklas. Medarbetarmåtten visar ett godtagbart resultat även om gymnasieförvaltningens resultat är bland de lägsta i Karlskoga kommun. Sjukskrivningstalen är däremot bland de lägsta och fast de har ökat under 2016 ligger de kvar på en låg nivå. Verksamhetsmått Betygspoäng i genomsnitt efter avslutad gymnasieutbildning Fullföljd utbildning med Mål 2016 Kga 13,3 Kga och Kga 14,2 13,7 Dfs 12,5 Dfs 13,4 Dfs 12,6 -- Kga 75 Kga 83 examen inom 3 år (%) Dfs 63 Dfs 74 Målen 2016 om 13,7 och 80 avser nämndens verksamhet oavsett studieort. Då skolverkets statistik ej är publicerad kan måluppfyllelsen inte presenteras. Prognostiserat resultat För perioden januari-juni redovisar gymnasienämnden ett överskott på ca 2,1 mkr. Prognosen för året är ett positivt resultat på ca 2,4 mkr. Detta förutsätter dock att vuxnas lärande erhåller ersättning krona för krona från schablonpengarna från migrationsverket. Om detta ej erhålles och tilldelningen blir likställd med den som erhållits för perioden jan-april kan vuxnas lärande komma att göra ett underskott på ca 2,4 mnkr och därmed nämnden ett nollresultat. Prognosen omfattar ett underskott gällande elever i andra skolor om ca 1 mnkr. Gymnasieskolan förväntas dock göra ett positivt resultat på ca 3,4 mnkr vilket beror på ökade direkta ersättningar från migrationsverket

320 Jämfört med första halvåret har personalkostnaderna ökat med 7,9 mkr till 61,6 mkr. Den stora ökningen beror till allra största del på ökad verksamhet avseende svenska för invandrare och språkintroduktion. Framtid Gymnasienämnden har flera stora utmaningar som måste göras tillsammans med andra förvaltningar, myndigheter och arbetsliv. De mest aktuella vill förvaltningen lyfta följande: Fortsatt skolutvecklingsarbete o För att nå vårt huvudmål alla elevers lika rätt till en god utbildning och kunskapsutveckling i en trygg miljö behöver vårt utvecklingsarbete vara hållbart och uthålligt. Byggprogrammet och eventuell flytt av gymnasieprogram o Byggprogrammet startar hösten 2017 och dess placering kan innebära flytt av andra utbildningar. Nyanländas integration o Gymnasienämnden har en viktig roll i kommunernas arbete med integration. - Öka miljötänket på överförmyndarkansliet. Den plan överförmyndarkansliet över hur miljömedvetenheten kan öka kommer att utvärderas under hösten. Utbetalning till ställföreträdare sker företrädesvis under våren vilket gör att förbrukningen inte är linjär under året. Kommunens nettokostnad för överförmyndarverksamheten, exklusive ensamkommande flyktingbarn var 874 tkr (867 tkr), 72 %, för första halvåret. Jämfört med första halvåret för 2015 har en något högre del av avslaget förbrukats under första halvåret Antalet ärenden inom nämndens område ökar sakta successivt och det förväntas fortgå. Undantaget är ensamkommande flyktingbarn där ärendemängden förväntas minska på grund av att befintliga ärenden kommer att avslutas när barnet blir myndigt och att inflödet är väldigt lågt på grund av nya asylregler. Bedömningen är att verksamheten kommer att överstiga budget med totalt 200 tkr på grund av extra handläggare för ensamkommande flyktingbarn. Differenser i form av över- respektive underskott som sker under året och som påverkar resultatet kommer i samband med årsbokslut att fördelas på den gemensamma nämndens kommuner, utifrån en procentuell fördelning på antal ärenden i förhållande till kostnader. Överförmyndarnämnden Överförmyndarverksamheten bedrivs i en gemensam nämnd tillsammans med Filipstads, Karlskoga, Kristinehamns och Storfors kommuner med hemvist i Kristinehamn. Mål för nämndens verksamhet finns inom områdena: - Ökad rättssäkerhet för huvudmännen. Inom detta får alla nya gode män och förvaltare skriftlig information om vad uppdraget innebär och utbildning erbjuds. Nämndledamöter och tjänstemän erbjuds utbildning och deltagande i studiedagar efter behov. Aktiviteterna bedöms bidra positivt till nämndens måluppfyllelse. - Informationsspridning om nämndens verksamhet. Informationsträffar ska genomföras till allmänheten i samtliga kommuner om nämndens verksamhet samt att information om nämndens verksamhet ska ske till samtliga medlemskommuner. Bägge dessa områden är planerade till att genomföras under hösten Folkhälsonämnden Årets verksamhet Projektet jämlik och jämställd hälsa i Karlskoga och Degerfors kommuner, Gör jämlikt gör skillnad! har fortsatt och en förstudie har presenterats. Nu startar arbetet som bland annat innebär systematiserande av insatser. Inom folkhälsonämnden drivs tre jämförelsenätverk Att mäta det omätbara där alla 27

321 tre nätverken har haft möten. Folkhälsoavtalen utvärderas vilket är ett viktigt led i det fortsatta avtalssamverkansarbetet och fortsatt folkhälsoarbete över tid. Omfattande arbete har lagts på samverkansöverenskommelse mellan kommun och polis samt medborgarlöfte inom trygghet och säkerhet i Degerfors, för att öka tryggheten för invånarna. Degerforsmodellen har fortsatt att utvecklas och förtydligats i ett samverkansdokument. Specifika samverkansinsatser inom Degerforsmodellen som har prioriterats är införandet av Social insatsgrupp (SIG), fortsatt fortbildning inom Vägledande samspel samt öka kännedomen om Familjeguiden. Finalen för vårterminens främjande och förebyggande arbete för ungdomar fullbordades med drogfri skolavslutning där över 500 ungdomar firade in sommarlovet genom att blåsa grönt och ha en rolig kväll med kompisar från både Karlskoga och Degerfors. Inom ramen för Heltidsprojektet har personalen identifierat en modell för heltidstjänster. Utgångspunkten är medarbetarnas reella inflytande i processen, ökad effektivitet samt minskad stress. Politiska och fackliga styrgruppen har haft gemensamt avslutningsmöte med analys av framgångsfaktorer till slutrapporten. Slutrapporten kommer hösten Första halvåret 2016 har ägnats till fortsatt analys av personalbudgeten fram för allt för kostverksamheten. Strikta åtgärder pågår och planeringen är att personalbudgeten ska vara i balans vid utgången av Livsmedelsleverantörerna aviserar ytterligare prishöjningar. Andelen ekologiska livsmedel har ökat till 25,9 %. Matråd med pensionärsorganisationerna i Degerfors och Karlskoga har genomförts, med gott resultat. Möte med alla kostombud i Degerfors har genomförts. Information har getts till all personal om produkter för att bryta nattfastan. Faddersystemet har fortlöpt under ca 6 månader med ett mycket gott resultat. Både vård- och kökspersonal tycker att detta är ett bra forum för att se hur den äldre uppfattar maten och snabbare kan göra förändringar på innehållet i kosten. Kostverksamheten har deltagit på möten tillsammans med förskolechefer både i Degerfors och Karlskoga för att fånga upp synpunkter och åsikter om mat, livsmedelsval, servering och variation. Fortsatt arbete med utbildning av städpersonal i syfte att få certifiering som lokalvårdare pågår. Ny utbildning med teori och har genomförts under maj, certifieringsprov har genomförts i juni. Kompetensutveckling av all städpersonal har skett vecka 8 där ergonom från företagshälsovården gav tips och råd hur man ska jobba på ergonomiskt. Hygiensköterska från Region Örebro uppdaterade om hygien och smittor och hur smittspridning minimeras. Städverksamheten har deltagit på möten tillsammans med förskolechefer både i Degerfors och Karlskoga för att fånga upp synpunkter och åsikter om städning. Inventering av livsmedel, städmaterial, kem. tekniska produkter, plast och papper har genomförts efter första kvartalet. Måluppfyllelse Folkhälsonämnden bidrar till att Degerfors kommuns strategiska plan och mål uppnås. Folkhälsonämndens nämndmål med underliggande styrmått för 2016 har implementerat enligt Degerfors kommuns strategiska inriktning Måluppfyllelsen totalt sett ser ut att bli god för Folkhälsonämnden Arbetet med ständiga förbättringar fortskrider och arbetet med att utveckla indikatorer för att jämföra kvalitet och kostnader har påbörjats. Tre olika jämförelsenätverk tillsammans med kommuner, landsting och myndigheter pågår. Medborgar-/brukarperspektiv 1.1 Folkhälsonämndens verksamheter och insatser bedrivs ansvarsfullt i syfte att skapa trygghet och säkerhet. 2.1 Medborgarna/brukarna känner sig nöjda med Folkhälsonämndens verksamheters kvalitet och service. 3.1 Barn och unga i Karlskoga/Degerfors har jämlika och jämställda uppväxtvillkor med skälig levnadsstandard. Ung medborgardialog utvecklades och ungdomsrådet besökte kommunfullmäktige. Feriepraktikanter arbetade med demokratiutveckling med målet att utforma ett förslag till ungdomsfullmäktige. Drogförebyggande arbete och drogfri skolavslutning genomfördes i syfte att öka trygghet. Rymden har varit en framgångsrik verksamhet som stärkt barn och unga i utsatta situationer. Andelen elever som är nöjda med skolmaten ökar. Analysen visar att lågstadieeleverna är mer nöjda än högstadiet. Bemötandet från personalen i skolrestaurangen påverkar till stor del nöjdheten med maten. Några skolor har haft ökad vuxennärvaro i matsalen, vilket bidragit till att fler elever ätit skollunch. En översyn av renoveringsbehovet av skoltoaletter har genomförts och medel för renovering har avsatts till Ur ett brukarperspektiv utvecklades dialog och samarbete genom matråd och städråd, med kostombud på äldreboenden, rektorer och schemaläggare m.fl. för att inhämta synpunkter i syfte att ständigt förbättra verksamheterna. Samordning och samverkan med andra och en tydlig struktur har bidragit till framgång i arbetet. Medarbetarperspektiv 4.1 Folkhälsonämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Den senaste mätningen av hållbart medarbetareengagemang visar att personalen uppfattar förbättringar av motivation, ledarskap och styrning på arbetsplatsen. Medarbetarnas reella inflytande i processerna, ökad effektivitet samt minskad stress har varit i fokus. En aktiv satsning på det samspelande medarbetarskapet pågår. Fokus har varit på de roller som medarbetare och chef får i en organisation där chefen avstår lite från sin formella makt och lämnar utrymme för medarbetarna. Heltidsprojektet har haft en spän- 28

322 nande utveckling där förvaltningens mognad för det samspelande medarbetarskapet har utvecklats. I linje med att utveckla modeller för ökad andel heltidstjänster har förvaltningens löpande och långsiktiga personalplanering stärkts. Organisationsförändring har varit nödvändigt för att kunna öka andelen heltidstjänster. Det innebär långsiktigt arbete med utveckling av organisationen utifrån ett brukarperspektiv. Detta arbete kräver både tid och ekonomiska resurser. Under hösten 2016 kommer en ny medarbetarundersökning besvaras av samtlig personal. Utvecklingsperspektiv 6.1 Folkhälsonämnden bidrar till god och jämlik hälsa ur ett socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. 7.1 Folkhälsonämnden stödjer barn och ungas lärande genom att utveckla och stärka arbetet med barnkonventionen Kvalitetsarbetet har strävat efter att synkroniseras med kommunernas styr- och uppföljningssystem. Detta för att kunna leverera så mycket verksamhet av god kvalitet som möjligt utifrån de resurser och arbetssätt som finns. Det handlar om att fullfölja/förankra och sprida/implementera olika system och processer för att få en mer enhetlig hantering och för att få bättre utväxling av gjorda insatser. Analys av verksamhetsresultat har varit ett utvecklingsområde för att förbättra möjligheten att identifiera och utvecklingsområden inom nämndens verksamheter. Måluppfyllelsen visar att ständiga förbättringar behövs för att nå en hållbar utveckling såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt/kulturellt. Inköp av ekologiska livsmedel har ökat till 29 procent med hjälp av ökade anslag. Förvaltningen driver tre nationella jämförelsenätverk som har utvecklats i samverkan nationella aktörer. Som Sveriges kommuner och landsting, Livsmedelsverket och Städbranschen Sverige. Syftet med samtliga nätverk är att identifiera mått för kvalitet inom respektive verksamhetsområde som kan användas i analys och i jämförelse med andra. En förstudie med övergripande rekommendationer för att öka jämlikheten i hälsa genomfördes. En kommunövergripande handlingsplan som syftar till att föreslå åtgärder som motverkar ekonomisk utsatthet bland barn och unga tagits fram. Verksamhetsmått (kostnader jan-jun) Råvaror/ Enhet År Personal Material Övrigt Kost % 33 % 22 % Kost % 33 % 21 % Städ % 1,5 % 17,5 % Städ % 1 % 18 % De budgeterade personalkostnaderna är förbrukade till 51 % inom kostverksamheten och till 50 % inom städverksamheten. Under övriga kostnader redovisas kostnader för lokalhyra, arbetskläder, reparation av maskiner, kapitaltjänstkostnader, administration med flera. Prognostiserat resultat Folkhälsonämnden redovisar ett resultat på 2,3 mkr efter utgången av juni 2016, vilket motsvarar ett överskott mot budget 3,1 mkr. Överskottet beror främst på ett centralt placerat sparbeting som genomfördes i början av 2016 med syfte att justera mot kost- och städverksamheternas resultat, eftersom de ekonomiska utfallen har varierat mycket över tid. Utöver sparbetinget har staben en vakans som också bidrar till det redovisade överskottet. Folkhälsoenheten redovisar överskott till följd av inbetalda externa medel som inte har periodiserats. Resultatet är 722 tkr efter utgången av juni, ett överskott mot budget på 1,5 mkr. Folkhälsoenheten har haft lediga vakanser och två tjänster har tillsatts under april och maj. De externa medlen kommer att förbrukas under året. Investeringar För 2016 planeras investeringar att genomföras enligt upprättad investeringsplan. Kostnaden för kostverksamheten uppgick i juni till 438 tkr, vilket motsvarar 62 % av kostens investeringsbudget. Investeringar inom städverksamheten som är gjorda till och med juni månad uppgår till 237 tkr, vilket motsvarar cirka 53 % av investeringsbudgeten. Prognosen är att investeringsbudgeten kommer att räcka under 2016 om inget oförutsett inträffar. Framtid Det finns en samstämmighet och vilja i att fokusera och tydliggöra kommunernas arbete för ökad jämlikhet och jämställdhet. Samtliga ledamöter och tjänstemän instämmer i att det är en viktig fråga för kommunernas utvecklingsarbete. Insatserna har systematiserats för att gemensamt utveckla kommunerna till väl fungerande socialt hållbara kommuner som jobbar för ökad jämlikhet och minska skillnader i hälsa. Barnkonventionen kommer att bli lag varför implementeringsarbetet för Karlskoga och Degerfors barns bästa och barn och ungas delaktighet och inflytande kommer behöva utvecklas. Ett ungdomsråd och ungdomsfullmäktige kommer att finnas i Degerfors som, i framtiden satsar på ung medborgardialog på riktigt. Att kunna försörja sig på sitt arbete är en viktig jämställdhetsfråga. För att nå detta måste heltid vara norm och alla som arbetar inom folkhälsoförvaltningen har heltid. Arbetet för en ren, snygg och trygg inomhus- och arbetsmiljö fortsätter med nöjda barn, elever och äldre som resultat. Delaktighet och inflytande över vad som serveras i förskolan, skolan och inom äldreomsorgen ska öka. Andelen nöjda matgäster som upplever en positiv matupplevelse ökar därmed. Ytterligare produktionskök behöver byggas i Degerfors i framtiden. 29

323 Inför framtiden behöver ökad samverkan analyseras. Både för tvärsektoriella, övergripande frågor som för serviceverksamheter. Detta stödjer den regionala samverkan och synen på det kommunala ansvaret inom ramen för skattefinansieringen. Den nationellt erkända samverkan som Karlskoga/Degerfors har kring folkhälsa och barnrättsfrågor stärkas genom uppdraget jämställdhet ur ett verksamhetsperspektiv, så kallad jämställdhetsintegrering, till folkhälsonämnden Prognostiserat resultat Resultatet för första tertialet 2016 uppgår till 2,2 mkr (0,5 mkr). Helårsresultatet för 2016 prognostiseras till +0,4 mkr. Under tertial 2 och 3 finns större personalkostnader än tertial 1 vilket till stor del förklarar skillnaden mellan periodens resultat och det prognostiserade resultatet. Degerfors kommuns kostnad för räddningstjänsten uppgår till 4,5 mkr (4,4 mkr) för första halvåret vilket utgör ca 46 % (46 %) av den totala årskostnad som budgeterats. Degerfors bolagskoncern Degerforsbolagen AB Bolaget ägs till 100 % av Degerfors kommun och är moderbolag för Degerforsbyggen AB, Degerfors Industrihus AB och Degerfors Energi AB. Degerforsbolagen AB äger och förvaltar kommunens aktier i de ovan nämnda bolagen. Resultatet per uppgick till 351 tkr efter att hänsyn tagits till avkastningskravet på dotterbolaget Degerfors Energi AB. Prognosen för helåret är en vinst på 679 tkr. Bergslagens räddningstjänst (Uppgifterna grundar sig på tertialrapport 1) Degerfors kommuns andel i förbundet är 12 %. Bergslagens räddningstjänst (BRT) lyfter bland annat fram följande områden i deras tertialrapport för första kvartalet. Arbete med handlingsprogram för har arbetats fram under första halvåret 2016 och väntas behandlas av respektive kommunfullmäktige under hösten Den ekonomiska ramen för 2017 innebär en utökning av ramen för BRT. Trots utökningen finns krav på nettokostnadsanpasningar om 0,7 mkr. Arbete med att anpassa budgeten för 2017 kommer ske under hösten Antalet larm har ökat jämfört med motsvarande period förra året. Det är till stor del trafikolyckor och automatiska larm som ökat. Den största ökningen finns i Kristinehamn, Karlskoga och Degerfors. Fler närliggande räddningstjänstorganisationer har visat intresse för BRT:s larmcentral. Ett flertal samverkansavtal finns. I den nya räddningstjänststationen i Karlskoga kvarstår, detsamma gäller för stationen i Degerfors. I Filipstad har arbetet återupptagits för att försöka få till en samlokalisering med landstingets ambulansverksamhet till BRT:s station. Degerforsbyggen AB Bolagets verksamhet är att äga och hyra ut bostäder och lokaler i första hand i flerbostadshus, att tillgodose de kommunala verksamheternas behov av lokaler samt vidta erforderliga åtgärder för att underlätta den kommunala näringslivs- och sysselsättningspolitiken samt därmed förenlig verksamhet. Periodens resultat för bolaget uppgår till tkr. Prognosen för helåret beräknas till en vinst på tkr vilket skall jämföras med en budgeterad vinst på tkr. Orsaken till det förbättrade resultatet i prognosen är framförallt minskat hyresbortfall, minskade räntekostnader samt ökade hyresintäkter i samband med ombyggnation av vakanta lokalytor till uthyrda bostadsytor. Affärsområde bostäder uppvisar ett resultat vid halvårsskiftet på tkr. Prognosen för helåret beräknas till en vinst på tkr vilket skall jämföras med en budgeterad vinst på tkr. Vakansgraden för affärsområdet uppgår per till ca 1,8 % (3,2 %) och utgörs av 14 outhyrda lägenheter av totala beståndet på 784 lägenheter. Den outhyrda ytan för lokaler uppgår till ca 10 % (22 %). Affärsområde kommunfastigheter uppvisar ett resultat vid halvårsskiftet på tkr. Prognosen för helåret beräknas till en förlust på 263 tkr vilket skall jämföras med en budgeterad förlust på 393 tkr. Ökade underhållskostnader i affärsområdet är orsaken till den beräknade förlusten. Degerfors Industrihus AB Bolagets verksamhet är att äga och hyra ut industrilokaler och lokaler för andra verksamheter samt vidta erforderliga åtgärder för att underlätta den kommunala näringslivs- och sysselsättningspolitiken samt därmed förenlig verksamhet. 30

324 Periodens resultat uppgår till 223 tkr och prognosen till årets slut beräknas till en förlust på tkr vilket skall jämföras med en budgeterad förlust på tkr. Bolagets negativa resultat är framför allt hänförligt till de stora outhyrda ytor på som föreligger på industriområdet Högbergstorp samt en prognostiserad realisationsförlust vis fastighetsförsäljningar som beräknas till tkr. Degerfors Energi AB Bolagets verksamhet är att äga, förvalta samt vidareutveckla infrastruktur och för el-, stads- och fjärrvärmenät samt producera och distribuera fjärrvärme inom kommunens gränser eller där det är ekonomiskt välmotiverat. Bolagets resultat första halvåret uppgår till tkr. Årsbudgeten är tkr. Prognosen för hela bolaget uppgår till tkr. Beloppen redovisas före avkastningskrav. Affärsområdet elnät redovisar ett resultat på tkr. Budgeten för helåret anger en vinst på ca tkr. Prognosen för elnät uppgår till tkr. Elnätsverksamheten fokuseras, som tidigare år, på driftsäkerhet. I samband med stadsnätsutbyggnaden i Strömtorp förstärks elnätet, dessutom reinvesteras i ställverk, transformatorstationer och kabelskåp. Affärsområdet fjärrvärme redovisar ett resultat på tkr. Budgeten för helåret beräknas till tkr. Prognosen för fjärrvärme uppgår till tkr. Verksamheten fokuserar på den nya produktionsanläggningen HVC Degerfors. Affärsområdet stadsnät redovisar ett resultat på tkr. Budgeten för helåret beräknas till 812 tkr. Prognosen för stadsnät uppgår till tkr. Arbetet med konkurrenskraftiga tjänster och nya tjänsteleverantörer har resulterat i att Telia är på gång att lansera sina företagstjänster i stadsnätet. Villafiberutbyggnad pågår i Strömtorp, Karlshagen, Bossåsen, Västra Möckeln och Älgåsen. Vid halvårsskiftet fanns (2 179) privathushåll anslutna. 31

325 Tre delårsbokslut i sammandrag Verksamhetens nettokostnader och finansnetto/skatter och generella statsbidrag 104 % 104 % 102 % Nettoinvesteringar/skatteintäkter och generella statsbidrag 8 % 7 % 3 % Anläggningstillgångar i kr/invånare Omsättningstillgångar i kr/invånare Kassalikviditet 0,26 0,09 0,20 Balanslikviditet 0,8 0,5 0,5 Eget kapital i mkr 119,2 115,8 121,1 Eget kapital/invånare Soliditet 28 % 27 % 27 % Långfristiga skulder i mkr 176,6 186,5 186,4 Skuld för anslutningsavgifter VA-verksamheten 0 0,4 2,4 Anläggningslånens andel av anläggningstillgångar 51 % 51 % 50 % Långfristiga skulder i kr/invånare Kortfristiga skulder kr/invånare Avsättningar för pensioner i mkr 2,7 2,6 2,7 Pensionsförpliktelse inklusive löneskatt utanför balansräkningen/invånare, kr Borgensåtaganden/invånare, kr Kommentarer Under fösta halvåret 2016 har amortering skett med 10 mkr. Någon beslutat men ej verkställd upplåning finns inte. Omklassificering av semesterlöneskulden från avsättning till kortfristig skuld har gjorts från och med årsredovisningen Detta inverkar främst på likviditetsmåtten och kortfristiga skulder/invånare. 32

326 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) 114 Dnr Ändring av firmatecknare för kommunens förvaltade stiftelser Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Till firmatecknare för stiftelserna Ruth och Emma Carlströms stiftelse, Malmerfeldska stiftelsen, Samstiftelsen inom grundskolan, Sociala samstiftelsen samt Jan Wikegårds stiftelse välja kommunstyrelsens ordförande Peter Pedersen med vice ordförande Anita Bohlin-Neuman som ersättare var för sig, med kontrasignation av ekonomichef Max Tolf med biträdande ekonomichef Madelene Hedström som ersättare. Till att teckna stiftelserna Ruth och Emma Carlströms stiftelse, Malmerfeldska stiftelsen, Samstiftelsen inom grundskolan, Sociala samstiftelsen samt Jan Wikegårds stiftelse bank- och plusgiroroärenden välja biträdande ekonomichef Madelene Hedström, ekonom Pirjo Lepistö, ekonomiassistent Annika Lundqvist samt ekonomichef Max Tolf, två i förening. Sammanfattning av ärendet Med anledning av personalförändringar behöver nya firmatecknare utses för stiftelserna Ruth och Emma Carlströms stiftelse, Malmerfeldska stiftelsen, Samstiftelsen inom grundskolan, Sociala samstiftelsen samt Jan Wikegårds stiftelse. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 17 juni 2016 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

327 Anna-Lena Sandell TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Referens KS Er referens Sida 1(2) Kommunstyrelsen Investeringsmedel för ventilation i Folkets hus för fritidsgårdsverksamhet Förslag till beslut Finansiering av ny ventilation för fritidsgård i Folkets hus sker genom ombudgetering från räddningstjänststationsprojektet. Belopp som behöver ombudgeteras uppgår till 290 tkr. Ärendet Fritidsgårdsverksamheten har under en längre tid varit föremål för utredning. Kultur- och utbildningsnämnden har framfört att verksamheten behöver förändras och utvecklas för att bättre tillgodose de behov som finns bland kommunens ungdomar. Besöksantalet har tidvis varit mycket lågt kvällstid. Kulturoch utbildningsnämnden har i enlighet med förvaltningens förslag nu fattat beslut om att fritidsgårdsverksamheten på kvällstid ska flytta till Folkets hus. Anledningarna till att just Folkets hus valts som lokal är flera. Folkets hus består av en mängd olika lokaler, båda stora och små. Teatersalongen rymmer många människor och kan användas för exempelvis on-stage-framträdanden i samarbete med Musikskolan, ljud-/ljuskurser, filmvisning. I övre foajén skulle ett biljardbord kunna placeras som med någon typ av skydd på kan användas som serveringsbord vid andra evenemang i teatersalongen. Det finns idag enkelt ihopfällbara pingisbord som kan plockas fram vid behov. Under scenen finns ett antal loger, varav två idag är ljudisolerade. Där skulle ungdomar kunna spela i rockband. En skulle kunna användas som inspelningsstudio. Ett utvecklat samarbete med biblioteket skulle vara möjligt i och med närheten. Detta skulle kunna få positiv effekt även på måluppfyllelsen i skolan, om ungdomarna får en naturlig känsla för biblioteket och möjligheten till både kunskapsinhämtning och läsning. I logerna och dess närhet finns idag en del material och föreningsverksamhet som skulle kunna placeras i andra utrymmen så att logerna frigörs till det de är avsedda för. När teateruppsättningar och liknande gästar Folkets hus kan de användas som loger och när fritidsgården är i bruk kan de utgöra aktivitetsrum. Degerfors kommun Hemsida E-post kommun@degerfors.se Organisationsnr Postadress Degerfors Besöksadress Herrgårdsgatan 37 Telefon Fax Bankgiro

328 Degerfors kommun Datum KS Sida 2(2) I Folkets hus finns också ett restaurangkök som kan användas av fritidsgården till bakning/matlagning. Ytterligare aktiviteter som ungdomarna efterfrågar är ett garage för epa-traktorer. Det finns garage i Folkets hus som möjligen skulle kunna användas för en sådan verksamhet. Detta behöver dock undersökas ytterligare då det bl.a. finns externa hyresgäster. Att fritidsgården flyttar till Folkets hus grundar sig på att lokalerna samutnyttjas. Fritidsgårdens tillgång till lokalerna i Folkets hus kan alltså variera. Är det annan verksamhet i någon lokal har inte fritidsgårdsverksamheten tillträde till denna del den kvällen. Som exempel kan nämnas att när det är kommunfullmäktige eller Bingo är inte Tunet eller köket tillgängligt, likaså är inte teatersalongen tillgänglig om det är bio eller teaterföreställning. Här måste ett samarbete finnas mellan den som sköter lokalbokningar i Folkets hus och fritidsgårdspersonalen. I planen finns också ett utökat samarbete med både övriga kommunala verksamheter och externa aktörer. Basen för fritidsgården har föreslagits bli den lokal i källaren som tidigare varit fritidsgård och är lämplig för detta ändamål. I dagsläget hyr ett studieförbund lokalen till en rollspelsförening. När kontroll gjorts med Degerforsbyggen framkommer att ventilationen inte är godkänd i lokalen och måste åtgärdas. Kostnadsuppskattning från Degerforsbyggen för åtgärder uppgår till 290 tkr. Finansiering Beloppet finns inte i investeringsbudget hos vare sig kultur- och utbildningsnämnden, servicenämnden eller kommunstyrelsen. Investering avseende ny räddningstjänststation kommer dock lämna ett relativt stort överskott, drygt 800 tkr. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att finansiering av ny ventilation sker genom ombudgetering från räddningstjänststationsprojektet. Belopp som behöver ombudgeteras uppgår till 290 tkr. Max Tolf Ekonomichef Anna-Lena Sandell Förvaltningschef kultur- och utbildningsförvaltningen

329 Ekonomiavdelningen Max Tolf TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Kommunstyrelsen Sida 1(2) Referens KS /9 Er referens Återbesättning av näringslivschef samt inrättande av 1,0 informatör Förslag till beslut 1. Tjänsten som näringslivschef återbesätts. 2. En tjänst som 1,0 informatör inrättas inom kommunstyrelseförvaltningen Sammanfattning av ärendet På sammanträde beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott följande: 1. Tjänsten som näringslivschef återbesätts för närvarande inte. 2. Kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag att utreda organisatorisk placering av näringslivsavdelningen antingen som egen avdelning eller om det ska flyttas till en annan avdelning. 3. Kommunstyrelsen har som ambition att fatta beslut om tillsvidarelösning av näringslivschefsfrågan under våren, senast på sammanträdet i juni. 4. Om nuvarande näringslivssekreterare/informatör utses till tf. näringslivschef så prioriteras näringslivsavdelningens ansvar för informationsfrågor vid behov ner som en konsekvens av den minskade bemanningen på avdelningen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har fört diskussioner om ovanstående både på sammanträde och på sammanträde På sammanträdet i augusti beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott i ge kommunstyrelse-förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av kommunstyrelsens, bygg- och miljönämndens samt servicenämndens organisation. I utredningen ska även kunna belysa om specifika verksamheter i övriga nämnder är politiskt organiserade på bästa sätt. Eventuella förändringar ska vara beslutade i god tid före valet 2018 (senast juni månad). Degerfors kommun Hemsida E-post kommun@degerfors.se Organisationsnr Postadress Degerfors Besöksadress Herrgårdsgatan 37 Telefon Fax Bankgiro

330 Degerfors kommun Datum KS Sida 2(2) Med anledning av beslutet om organisationsutredning bedömer kommunstyrelseförvaltningen att utredningen avseende näringslivsavdelningen (ksau ) inte ska fullföljas utan näringslivsavdelningens hemvist i organisationen bör ingå som en del det större utredningsuppdraget. Det tillfälliga förordnandet som näringslivschef löper ut och ett beslut behöver fattas om tjänsten. Tidigare under 2016 har det förts diskussioner på tjänstemannanivå om att näringslivschefen ska återbesättas samt att en utökning av informatörstjänsten görs med 0,5 tjänst samt att den nya tjänsten som informatör, 1,0 ssg, flyttas från näringslivsavdelningen till kansliavdelningen. Innebörden av detta, för att ej utöka antalet tjänster, är att den kvarvarande tjänsten om 0,5 ssg som projektsekreterare ej återbesätts. Den föreslagna förändringen innebär oförändrat antal årsarbetare men med en utökning av arbetsuppgifter till informationsverksamhet. Om kommunstyrelsen beslutar i enlighet med tjänsteskrivelsen kommer följande förändring ske inom näringslivsavdelningen. Nuvarande organisation Näringslivschef 1,0 Projektsekreterare 1,0 (I tjänsten ingår 0,5 information) Entreprenörsutvecklare 1,0 Samordnare, finskt förvaltningsområde 1,0 Organisation från Näringslivschef 1,0 Entreprenörsutvecklare 1,0 Samordnare, finskt förvaltningsområde 1,0 Kansliavdelningen tillförs 1,0 informatör. Finansiering Den föreslagna organisationen inryms inom befintlig budget. Något ytterligare finansieringsbeslut behövs därför inte. Max Tolf Ekonomichef Kommunchef

331 Ekonomiavdelningen Max Tolf TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Kommunstyrelsen Referens KS Er referens Sida 1(2) Organisatorisk placering Näringslivsavdelningen Förslag till beslut 1. Utredningen som kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade om i februari 2016 avseende organisatorisk placering av näringslivsavdelningen genomförs inte. 2. Den organisatoriska placeringen för näringslivsavdelningen ingår i det utredningsuppdrag kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade om på sammanträde Sammanfattning av ärendet På sammanträde beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott följande: 1. Tjänsten som näringslivschef återbesätts för närvarande inte. 2. Kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag att utreda organisatorisk placering av näringslivsavdelningen antingen som egen avdelning eller om det ska flyttas till en annan avdelning. 3. Kommunstyrelsen har som ambition att fatta beslut om tillsvidarelösning av näringslivschefsfrågan under våren, senast på sammanträdet i juni. 4. Om nuvarande näringslivssekreterare/informatör utses till tf. näringslivschef så prioriteras näringslivsavdelningens ansvar för informationsfrågor vid behov ner som en konsekvens av den minskade bemanningen på avdelningen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har fört diskussioner om ovanstående både på sammanträde och på sammanträde På sammanträdet i augusti beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott i ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att göra en översyn av kommunstyrelsens, bygg- och miljönämndens samt servicenämndens organisation. I utredningen ska även kunna belysa om specifika verksamheter i övriga nämnder är politiskt organiserade på bästa sätt. Eventuella förändringar ska vara beslutade i god tid före valet 2018 (senast juni månad). Degerfors kommun Hemsida E-post kommun@degerfors.se Organisationsnr Postadress Degerfors Besöksadress Herrgårdsgatan 37 Telefon Fax Bankgiro

332 Degerfors kommun Datum KS Sida 2(2) Med anledning av beslutet om organisationsutredning bedömer kommunstyrelseförvaltningen att utredningen avseende näringslivsavdelningen (KS AU ) inte ska fullföljas utan näringslivsavdelningens hemvist i organisationen bör ingå som en del det större utredningsuppdraget. Beslutsunderlag KS AU 122/ Max Tolf Kommunchef

333

334 Sammanställning remissvar BRT handlingsprogram Remissvar Synpunkter Förslag till ändring i HP Landstinget Värmland BRT:s beskrivna förmåga gör att den egna verksamheten måste se över sitt brandskyddsarbetet på närvårdsplatserna Polisen Bergslagen Inga synpunkter Räddningstjänsten Karlstad Inga synpunkter Saab Dynamics AB 1. Dåliga avstavningar Se över 2. Förtydligande text Ändra enl förslag sid 6, lägg till ordet falsklarm i övrigt inga ändringar 3. Ändra till rätt företagsnamn Ändra till Saab Dynamics AB Nerikes Brandkår Saknar avtal i förteckning Finns med Filipstads kommun 1. Felaktiga insatstider på karta Ej tillgång till kartan, ta bort felaktig bild Kustbevakningen Karlskoga kommun 2. Fråga varför säkerhets- och prestationsmål enligt nu gällande HP tagits bort 3. Fråga varför bara hotsituationer finns i Karlskoga och Kristinehamn 4. Implementeringsarb gällande "Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Föreslagna mål är ej antagna av direktionen. Återför tidigare antagna mål med kompletterade skrivning Ändras till samtliga medlemskommuner Arbetsmetod som är under utveckling från MSB och Länsstyrelsens sida. BRT har påbörjat arbetet inom RCB gruppen. 5. Beskrivning av förebyggande och Inryms under rubriken Risk- & operativt arbete i samband med olyckor Skyddsobjekt samt Risk-analys. och tillbud vid vattentäkt Kan på sikt utvecklas Inget att erinra 1. Ifrågasätter att det förebyggande Har ej tagits bort arbetet mellan räddningstjänst och medlemskommunerna tagits bort. 2. Gemensamma mål framtagna av BRT Se svar Filipstads kommun och medlemskommunernas säkerhetsamordnare gällande säkerhetsmål- och prestationsmål bör finnas med i HP 3. Beskrivning av förebyggande och Se svar Filipstads kommun operativt arbete i samband med olyckor och tillbud vid vattentäkt

335 Degerfors kommun 1. Kort remisstid 2. Målformuleringar om förebyggande arbete 3. Implementeringsarb gällande "Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Finns Se svar Filipstads kommun 4. Beskrivning av förebyggande och Se svar Filipstads kommun operativt arbete i samband med olyckor och tillbud vid vattentäkt Sjöfartsverket 1. Felaktigt uttryck, störtning Ändras till haveri 2. Ändring om text ang hamn Ändras till: Vänern är statligt räddningstjänstområde där ansvaret för livräddning åvilar Sjöfartsverket medan miljöräddningstjänst åvilar Kustbevakningen. Länsstyrelsen Enl Länsstyrelsen ska: 1. Förbundets rutiner för arbete med olycksundersökningar ska beskrivas i HP Införes under operativ räddningstjänst: Olycksundersökningar utförs av utsedd personal. Arbetet initeras antingen av utsedd personal, räddningsledare eller av RCB. Sakkunnighetsutlåtande påkallas av polis/åklagare och kan ske både akut och vid senare tillfälle 2. Förbundet ska tydliggöra den enskildes ansvar Införes under förebyggande, delar av : Med hänvisning till LSO 2 kap,1-5 så innebär det att den enskilde har det primära ansvaret och skyldighet att skydda sitt liv och sin egendom och inte förorsaka olycka. Det åligger var och en att vidta skäliga åtgärder till skydd mot olyckor. Särskilda krav ställs på ägare och innehavare av byggnader och andra anläggningar att hålla utrustning för brandskydd, utrymning vid brand och andra olyckor och i vissa fall dokumentera sitt brandskydd.

336 3. Arbete med att förebygga andra olyckor än bränder ska beskrivas på ett tydligare sätt Enl Länsstyrelsen bör: 1. En jämförelse för likvärdigt skydd där förbundets kommuner jämförs med andra kommuner och varför just dessa valts 2. Riskanalysen bör ha ett jämställdhetsperspektiv där skillnader mellan till exempel män, kvinnor, etnicitet och vuxnas riskbild framgår Se svar Filipstads kommun Pågår tillsammans med medlemskommunerna Finns ej idagsläget, kan på sikt arbetas fram. Finns ej idagsläget, kan på sikt 3. Den skadeavhjälpande verksamheten arbetas fram. bör omfatta uppsatta mål och där säkerhetsmålen med fördel kan kopplas tydligare till lokal riskbild 4. Beskrivning av det totala skyddet bör Finns ej idagsläget, kan på sikt utvecklas arbetas fram. 5. Utalarmering av räddningstjänst i normalläge och vid störningar bör beskrivas Finns ej idagsläget, kan på sikt arbetas fram. Enl Länsstyrelsen kan: 1. Beskrivning av omständigheterna Kan på sikt utvecklas som omgärdar de bränder som inträffar i förbundet kan utvecklas Kan på sikt utvecklas 2. Beskrivning av uthållighet och beredskap för ytterligare larm under pågående insats kan utvecklas 3. Styrning och mål för Kan på sikt utvecklas sotningsverksamhet kan tydliggöras Storfors kommun 1. Felaktiga insatstider på karta Se svar Filipstads kommun 2. Fråga varför säkerhets- och prestationsmål enligt nu gällande HP tagits bort Se svar Filipstads kommun 3. Fråga varför bara hotsituationer finns Se svar Filipstads kommun i Karlskoga och Kristinehamn Se svar Filipstads kommun 4. Implementeringsarb gällande "Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar 5. Beskrivning av förebyggande och Se svar Filipstads kommun operativt arbete i samband med olyckor och tillbud vid vattentäkt Region Örebro län Komplettera listan med samarbetsavtal Lägg till listan med Region Örebro län, IVPA från Hällefors, Degerfors och Åtorp

337 Inkommit efter remisstid Kristinehamns kommun 1. Kompletterande text under Avsnitt Varning. BRT kommer under programperioden i samverkan med medlemskommunerna, studera och ev införa kompletterande informations- /larm-vägar i den mån medlemskommunerna så beslutar och finansierar 2. Avsnitt Brandvatten. Förslag på en tydligare skrivning men samma innebörd. 3. Avsnitt Utryckningsvägar. Saknar avsnitt. BRT samråder regelbundet med medlemskommuner i fråga om lämpligt utryckningsvägnät och de behov som föreligger från BRT sida i förhållande till de resurser respektive kommun har för att upprätthålla framkomligheten på dessa prioriterade vägar, särskild under svåra förhållanden. Uppdrag som kan komma Använd Kristinehamns text Lägg till Hällefors kommun 4. Undran varför säkerhets- och prestationsmål enligt nu gällande HP tagits bort 5. Implementeringsarb gällande "Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar 1. Fråga varför säkerhets- och prestationsmål enligt nu gällande HP tagits bort 2. Fråga varför bara hotsituationer finns i Karlskoga och Kristinehamn 3. Implementeringsarb gällande "Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Se svar Filipstads kommun Se svar Filipstads kommun Se svar Filipstads kommun Se svar Filipstads kommun Se svar Filipstads kommun Förklaring till olika färgval: Ingen förändring i HP dokument Ändringar gjorda utifrån inkommna svar Inkommna svar som BRT kommer att utveckla/jobba vidare med

338 Ekonomisk plan för åren i Tkr Boksl 14 Boksl 15 Budg 16 Budg 17 Budg 18 Budg 19 Intäkter: Externa intäkter Ränta Kostnader: Lönekostnader exkl pension Ökade larmkostnader, 20 tim/delt/år Övriga personalkostnader Hyra inkl 520 Tkr äldre stationer Räddningstjänst, drift och utrustning Kommunikation Övriga verksamhetskostnader Revision Oförutsett Avskrivning Summa driftsplan Uppräkning i Tkr Uppräkning i % 1,92 1,79 4,20 2,52 2,62 2,44 Pensionskostnader enl KPA Total kostnadsbild Investeringsbudget Ekonomisk plan till upprättat förslag till Handlingsprogram Utifrån beslut i gällande Förbundsordning, bilaga 2 ska remissutgåva inför antagande av Handlingsprogram även innefatta ekonomisk plan för motsvarande period. Föreliggande plan bygger på i HP föreslagen operativ organisation både vad gäller räddningstjänstavdelningens och skyddsavdelningens verksamhet samt därtill hörande stödprocesser i form av administrativa resurser och stödsystem. Åtagande utöver angivna uppdrag i HP ingår ej i den ekonomiska planenen, varken som intäkt eller kostnad. Den ekonomiska planen är efter antagande av HP och därtill hörande ekonomisk plan styrande för budgetarbetet 2017 och LP

339 Handlingsprogram Bergslagens Räddningstjänst Förebyggande och Räddningstjänst Fastställd av direktionen för Bergslagens Räddningstjänst

340 Innehållsförteckning Nationella mål enligt Lagen om skydd mot olyckor... 3 Uppdraget enligt förbundsordning... 3 Samhälls- och riskutveckling... 5 Samhällsutveckling... 5 Riskutveckling... 5 Riskinventering... 6 Risksamverkan Statistikanalys av inträffade olyckor som har föranlett insats... 6 Medlemskommunernas riskbilder... 7 Risk- & Skyddsobjekt... 8 Riskanalys... 8 Anläggning Händelse Ort Konsekvens Hamnar Vision Förebyggande verksamhet Allmänt Tillsyn och tillstånd Kompetens Samverkan Rådgivning och information Utbildning Den enskildes ansvar Varning Rengöring och brandskyddskontroll Egenkontroll Resurser förebyggande verksamhet Operativ Räddningstjänst Förmåga Resurser Insatstider Nivå på räddningstjänstinsats Ledning Kompetens målsättning Samverkan Övningsverksamhet Brandvatten Alarmering Beslut under och efter räddningsinsats Bergslagens Räddningstjänst säkerhets och prestationsmål Avtal operativa samverkansresurser Bilaga 1 Lagstiftning som berör räddningstjänstens arbete 2

341 Inledning Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) anger att varje kommun ska anta ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet samt ett handlingsprogram för räddningstjänst. Handlingsprogrammen skall med ett års förskjutning följa den politiska mandatperiodsordningen Detta dokument utgör Bergslagens Räddningstjänst handlingsprogram för den förebyggande och räddningstjänst verksamheten. Dokumentet är uppbyggt med en inledande beskrivning av samhälls- och riskutveckling, riskbeskrivning av räddningstjänstområdet samt statistik och analys. Medlemskommunernas uppdrag genom BRT s förbundsordning är utvecklad genom verksamhetens olika avdelningars specifika beskrivningar av respektive fackområde. Avslutningsvis redovisas utifrån förbundets ambition och förmåga de säkerhets och prestationsmål som förväntas uppfyllas genom det av förbundsdirektionen antagna handlingsprogrammet. Nationella mål enligt Lagen om skydd mot olyckor Bestämmelserna i lagen syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Uppdraget enligt förbundsordning Karlskoga, Kristinehamn, Degerfors, Hällefors, Storfors och Filipstads kommuner har uppdragit åt Bergslagens Räddningstjänst att ansvara för räddningstjänst samt delar av den olycksförebyggande verksamheten. Uppdraget regleras i en förbundsordning. Uppdraget formuleras på följande sätt enligt 4 i förbundsordningen: BRT skall hålla en för medlemskommunerna gemensam räddningstjänst i enlighet med vad som enligt lag åvilar respektive medlem. BRT:s ansvar och uppdrag relaterat till aktuell lagstiftning regleras i bilaga till förbundsordningen. (Här innefattas bl.a. verksamhet och planering inom områdena höjd beredskap och extraordinär händelse) Utöver dessa uppgifter kan BRT mot särskild ersättning och/eller avtal åtaga sig andra till kärnverksamheten närliggande uppgifter under förutsättning att de ej strider mot den kommunala kompetensen. Uppdragen kan handla om olika typer av larmmottagning och larmförmedling gentemot medlemskommunerna, larmmottagning från övriga där BRT utför operativ insats. Utförande av utryckning i samband med olycksfall då räddningsstyrkan är snabbare än larmad ambulans, s.k. IVPA (I Väntan På Ambulans). IVPA avtal är knutet till avtalad medlemskommun. Utbildningsuppdrag inom området brand/räddning och säkerhet. Utförande av restvärdesräddning i samband med räddningsinsats. 3

342 Räddningstjänstförbundet skall i medlemskommunernas ställe fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunen enligt lagen om skydd mot olyckor samt lagen om tillstånd, hantering och förvaring av brandfarlig och explosiv vara. I föreliggande handlingsprogram redovisas räddningstjänstförbundets ansvar enligt medlemskommunernas uppdrag till räddningstjänstförbundet enligt förbundsordningen. Ansvaret för en process avseende förebyggande av andra olyckor än de som föranleder räddningstjänstinsats åvilar respektive medlemskommun. Kommunen skall genom sina respektive förvaltningars nämnder upprätta risk och sårbarhetsanalyser samt åtgärdsprogram för att uppfylla intentionerna i lagen om skydd mot olyckor. Kommunerna och förbundet skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. Räddningstjänsten kommer i processen med kommunernas övriga förebyggande arbete delta som en samverkanspart likt övriga förvaltningar och myndigheter. Kommunalförbundets uppdrag enligt ovanstående omfattar givetvis inte de sammanhang då kommunen enligt lagens mening betraktas som ägare eller nyttjanderättshavare. I de sammanhangen skall kommunen fullfölja de skyldigheter som åvilar den enskilde enligt 2 kap. lagen om skydd mot olyckor. Kommunalförbundet BRT:s ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor samt övrig lagstiftning innebär att: Förbundet skall fastställa ett handlingsprogram för räddningstjänst. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt, både i fred och under höjd beredskap inom medlemskommunernas geografiska område. Förbundet skall efter avslutad räddningsinsats tillse att olyckan undersöks och i skälig omfattning klarlägga orsaken till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts. Förbundet skall fastställa ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet inom sitt ansvarsområde som tillser att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder, samt verka för skydd mot andra olyckor än brand utan att andras ansvar inskränks. Ansvara för tillsyn och övrig myndighetsutövning (LSO/LBE) som åligger kommunen Tillse att kommunernas ansvar för brandskyddskontroll och rengöring (sotning) av fasta förbränningsanordningar uppfylls Ge råd och information till allmänheten om brandskydd och förbundets förmåga att genomföra räddningsinsatser. Dessutom skall upplysning om hur varning och information till allmänheten sker vid allvarliga olyckor. Förbundet skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt Lagen om skydd mot olyckor. Hantering av skriftliga redogörelser som lämnas in och som sedermera är underlag till den tillsyn som förbundet skall utföra Medverka i planering och övning av sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar Utföra de räddningsplaner samt samverkansövningar som åligger medlemskommunerna enligt Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor samt ansvara för de uppgifter som åligger kom- 4

343 munerna enligt lagen 2010:1 011 om tillstånd hantering förvaring av brandfarlig och explosiv vara. Samhälls- och riskutveckling Bergslagens Räddningstjänst geografiska verksamhetsområde omfattar de sex medlemskommunerna; Karlskoga, Kristinehamn, Filipstad, Hällefors, Degerfors och Storfors. Området är en region med blandning av medelstora städer, mindre orter samt glesbygdsområden. Stadsregionen Karlskoga och Kristinehamn och i viss mån Filipstad har en mer komplex samhälls- och riskbild med inslag av bland annat tätbefolkad 3-5 våningsbebyggelse, stora industrier, kemisk produktion, vårdanläggningar och publika anläggningar. Övriga tätorter i området har en mindre komplex samhälle och riskbild. Dessa orter domineras oftast av någon större industri och har avsaknad av större vårdanläggningar och hotellverksamheter. En lång kuststräcka längs Vänern med skärgård som utgör den sydvästra delen av området innebär en riskbild som är kopplad till den marina miljön. Räddningstjänstområdet är till vissa delar transportintensivt med E 18 och stambanan Stockholm Oslo i öst-västlig riktning. På kommunikationslederna transporteras mycket stora mängder farligt gods. I nord sydligt sträckning genomlöps området av rv.26 samt rv.63 med stor belastning vintertid som transportleder till och från Dalafjällen. I förbundet finns en flygplats (Karlskoga) och en dammanläggning (Filipstad) som båda är klassade som farliga verksamheter. En expanderande hamn med transport av farligt gods finns i Kristinehamn. Samhällsutveckling Bergslagens Räddningstjänst geografiska yta är km2, Avståndet nord syd är 140 km och väst-öst är 70 km. Invånarantalet är till antalet. ( ) 1 Åldersstrukturen på populationen är likartad inom förbundet. Kommunerna visar upp en medelålder på 45år. Befolkningsutvecklingen i förbundets medlemskommuner är generellt av en ökande trend. Antalet sysselsättningstillfällen har i genomsnitt minskat i förbundet, det är dock något bättre i den södra delen. Riskutveckling Våra infrastrukturella och tekniska system, som blir alltmer inflätade i varandra, får stora konsekvenser genom stopp och driftstörningar. Extrema vädersituationer har på olika ställen i landet visat sig totalt kunna slå ut normalt upprätthållande av telekommunikation, hemtjänst, skola, vägnät mm. Översvämningar och ras på grund av kraftig nederbörd är andra exempel som skapat problem. Transporter av farligt gods via väg eller järnväg genom tätorterna riskerar även att vid olyckor kunna skapa liknande stora störningar i den normala verksamheten i vårt samhälle. En allmän iakttagelse är att marginalerna mellan ordinarie drift/verksamhet och störningar har minskat. Rådande klimatsvängningar förväntas enligt expertisen bli bestående. Konse- 1 Enligt Statistiska Central Byrån SCB 5

344 kvenserna av dominerande vind, nederbörd, temperatur medför mycket stora konsekvenser för elförsörjning, telekommunikation och övrig infrastruktur. Samhällets sårbarhet är påtagligt vid bortfall av våra infrastruktursystem. Utvecklingen av risksituationen blir att räddningstjänsten i ökande omfattning även får ta del av åtgärder som faller utanför uppdraget i lagstiftningen samtidigt som räddningsinsatserna blir mer komplicerade. Räddningstjänstens roll i det totala samhällssystemet blir alltmer påtaglig. För att bekämpa tillkomsten av anlagd brand och falsklarm måste ökade informationsinsatser till berörda målgrupper såsom skolor, företag och övriga verksamheter ske. Riskinventering Räddningstjänstförbundet måste kontinuerligt identifiera och analysera de risker för olyckor som kan föranleda räddningsinsatser som finns i kommunen. Detta görs genom att dokumentera och analysera inträffade händelser, göra jämförelser med nationell statistik, identifiera verksamheter där risker för olyckor av någon anledning är särskilt hög samt jämföra olika riskreducerande åtgärder för att kunna hitta effektiva sätt att hantera risker. Riskhanteringsarbetet är en process som hela tiden måste pågå för att stämma överens med samhällsutvecklingen och de händelser som inträffar. Risksamverkan. Ansvaret för förebyggandeverksamhet avseende brand åligger räddningstjänstförbundet. Förebyggande av andra olyckor och risker i samhället åligger respektive medlemskommun. BRT:s kunskap och erfarenhet bör genom samverkan mellan kommunernas risk- och sårbarhetsarbete och BRT leda till ett ur risk och sårbarhetssynpunkt säkert samhälle. Statistikanalys av inträffade olyckor som har föranlett insats Bergslagens Räddningstjänst har de senaste åren genomfört ca 1350 stycken utryckningar per år. Av dessa är det drygt hälften som vid framkomst visar sig vara en olycka som kräver en räddningsinsats, s.k. skarpa larm. Av de skarpa utryckningarna utgörs ca hälften av bränder, ca.300 per år. Trafikolyckorna uppgår till i genomsnitt 170 st. per år. De senaste åren ser vi en ökning av antalet trafikolyckor som kräver räddningsinsats och även en ökning av de bränder som inte inträffar i byggnader. Andelen anlagd brand har minskat något. Övriga olyckstyper som återfinns bland de skarpa utryckningarna utgörs bland annat av drunkningsolyckor, utsläpp av farliga ämnen, ras och stormskador. En analys av olycks- och utryckningsstatistiken visar på ett antal slutsatser som bör beaktas i räddningstjänstförbundets arbete med skydd mot olyckor. Vissa av dem är av en mer generell art och vissa är lite mer specifika. 6

345 Medlemskommunernas riskbilder Riskbilden i de olika medlemskommunerna har inventerats genom studier av kommunernas risk och sårbarhetsanalyser samt Bergslagens Räddningstjänsts riskanalys. Generellt påpekas från kommunerna risker vid brand eller hot mot stora publika lokaler, sjukhus, skolor (framförallt i Karlskoga, Kristinehamn) samt i samtliga kommuner störningar vid elbortfall och därmed sammanhängande problem i den kommunala servicen och omvårdnaden. Karlskoga Huvudriskerna finns vid tillverkning och transporter av kemikalier och sprängämnen inom Björkbornsområdet. Inom kommunen finns 6st anläggningar som enligt Sevesolagstiftningen bedriver farlig verksamhet av hög- (HK) respektive lägre riskklass (LK). Högriskklassade företag: Cambrex Karlskoga AB, Eurenco Bofors AB, Saab Dynamics AB, Flogas Sverige AB, Forcit Sweden AB, Saab Bofors Testcenter AB. Betydande transittrafik av farligt gods förekommer på E18. Kommunen har även ett flygfält. Kristinehamn Två anläggningar med farlig verksamhet enl. Sevesolagstiftningen (hög resp. lägre), Högriskklassade företag: Casco Adhesives AB, kemikalier och Scana Björneborg AB, gasol. Lägre riskklassat företag: Ligno Tech Sweden AB. Betydande transporter farligt gods bl.a. klor, gasol sker på järnväg genom kommunen. Transittrafik av farligt gods på E-18 och stambanan samt fjällturisttrafik på Rv 26. Styckegodshamn med farligt gods-hantering finns. Översvämningsrisk från Vänern är påtaglig. Filipstad Förekomst av gasol på flera industrier. Dammanläggning Fjällrämmen klassad som farlig verksamhet. Fjällturisttrafik på Rv 26 och Rv 63. Degerfors Ett Sevesoklassat företag (HK) Outokumpu Stainless AB, gasol. Betydande transporter farligt gods bl.a. klor gasol på järnväg genom kommunen. Hällefors Ett Sevesoklassat företag (HK) OVAKO Sweden AB, gasol. Storfors Fjällturisttrafik Rv 26 7

346 Risk- & Skyddsobjekt Räddningstjänstförbundet har genomfört en övergripande och generell inventering av de verksamheter och byggnader i förbundets område som enskilt på ett eller annat sätt bidrar till en lokalt förhöjd risknivå. Skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsats utgör utgångspunkten i denna inventering. Begreppen riskobjekt och skyddsobjekt används i många olika sammanhang och kan ibland ha lite olika betydelse i denna inventering används följande definitioner. Skyddsobjekt: Ett objekt där människor eller skyddsvärda funktioner inom själva objektet hotas vid en eventuell olycka. Objektet bedriver en verksamhet eller är utformat så att det inom objektet vistas många människor, det har en viktig samhällsfunktion eller i övrigt är värt att skydda ur ett samhällsperspektiv. En eventuell olycka i eller i närheten av objektet, t.ex. brand, ras eller utsläpp av farligt ämne, kommer att hota detta skyddsvärde. Riskobjekt: Ett objekt som utgör ett hot mot sin omgivning. Objektet bedriver verksamhet eller hanterar ämnen som innebär en hög risk för olyckor som i sin tur ger en negativ påverkan på sin omgivning, både människor och miljö. Inventeringen utgör en delmängd av den information som insamlas och bearbetas av räddningstjänstförbundet i samband med tillsyn och myndighetsutövning och är kontinuerligt föremål för uppdatering och korrigering. Riskhanteringsverksamheten och dess verktyg utvecklas fortlöpande och räddningstjänstförbundet strävar efter att ännu bättre kunna använda denna information på ett effektivt och funktionellt sätt i planering, vid räddningsinsats, myndighetsutövning och uppföljning av verksamheten. De resultat som redovisas från inventeringen skall därför bara ses som en ögonblicksbild av hur inventerings- och analysprocessen såg ut vid det tillfälle då rapporten skapades. I inventeringen har ingen bedömning av risknivån för enskilda objekt utförts och inga kvantitativa värden för risk finns redovisade. Detta är en av de moment i räddningstjänstförbundets riskhanteringsarbete som fortlöpande vidareutvecklas och appliceras i verksamheten. Olycksstatistik, analyser av inträffade händelser och orsaksanalys utgör i dagsläget det underlag som beskriver den relativa risknivån för olika objekts- och verksamhetstyper. Resultaten från statistikoch olycksanalysarbetet tillsammans med objektsinventeringen kan visa på objektstyper och verksamhetsområden där särskilda insatser och åtgärder behöver vidtas i arbetet med skydd mot olyckor. Riskanalys Allmänt Styrande för utformningen av den skadeavhjälpande verksamheten är riskanalysen och hjälpbehovet hos den olycksdrabbade kopplat till liv, egendom och miljö. Behovet av hjälp varierar med olyckstyp, tid och rum. Högre frekvens och fler olyckstyper leder till ett ökat hjälpbehov. Bergslagens Räddningstjänsts skadeavhjälpande förmåga skall utgå från hjälpbehovet inom förbundsområdet. De olyckstyper som styr hur vi utformar den skadeavhjälpande verksamheten nämns dimensionerande typolyckor samt komplexa händelser 8

347 Typolyckor Olyckorna varierar inte i särskilt stor omfattning från år till år, däremot är variationen påtaglig över dygnet. Olyckor nattetid har dock en tendens att bli mer omfattande då tid till upptäckt är längre än under dagtid. Bränder under nattetid innebär oftast större risk och får ett större skadeutfall då de flesta vistas sovande i bostaden. De vanligast förekommande olyckorna är brand ej i byggnad, trafikolyckor, brand i byggnad, utsläpp farligt ämne och drunkning. Förbundets medverkan som förstahands insats i samband med IVPA (I väntan på ambulans) utgör i kommuner där avtals tecknats och ambulans ej finns stationerad på orten en betydande del av stationens antal utryckningar, exempelvis i Storfors och Lesjöfors. Dimensionerande olyckor Dimensionerande typolyckor för Bergslagens Räddningstjänst är för handlingsprogram perioden, brand i bostad (lägenhetsbrand eller villabrand i enbostadshus), trafikolyckor, drunkning och kemikalier olyckor. Stationerna förstastyrkor skall kunna utföra första livräddande insats vid de dimensionerande olyckorna. Mer omfattande livräddning, samtidig utvändig och invändig livräddning vid brand samt insats vid större trafikolyckor och kemikalieolyckor kan utföras först efter förstärkning från närmaste brandstation. Medelinsatstiden till förstärkning är ca minuter. Kommun Olyckstyp prio 1 Olyckstyp prio 2 Karlskoga Brand i bostad Trafikolycka Kristinehamn Trafikolyckor Brand i bostad Filipstad Brand i Trafikolycka bostad Hällefors Brand i Trafikolycka bostad Degerfors Brand i Trafikolycka bostad Storfors Brand i Trafikolyckor bostad Olyckstyp prio 3 Kemolycka Kemolycka Sjukvårdslarm (Lesjöfors) Kemolycka Kemolycka Sjukvårdslarm Tabellen visar dimensionerande typolycka utifrån antal olyckor per 1000 invånare.(msb) Bränder Andelen brand i byggnad som sker i bostad i förbundets kommuner är högre än snittet i riket. En förklaring till detta ligger i att bostadsbeståndet är äldre och andelen landsbygdsbostäder fler än rikssnittet. Orsaken till brand i bostad utgörs till stor del av soteld. Information och kontakter via skorstensfejarmästarna är en väg att hantera fenomenet. Omfattande industribränder kan inträffa i samtliga kommuner, sannolikheten är störst i Karlskoga, Kristinehamn. Brand ej i byggnad har sitt ursprung i gräs och skogsbränder, brand i fordon och containerbränder. Uppsamlingsstationer för papper och tidningspapper är under perioder föremål för anlagda bränder och kan bli frekventa främst i de större av förbundets kommuner. Spridningsrisken från dessa bränder till annan bebyggelse är liten. Omfattande skogsbränder med räddningsinsats pågående 12 timmar är vanligast i glesbygdsområdena i norr Filipstads och Hällefors kommuner. 9

348 Trafikolyckor Räddningstjänstområdet genomkorsas av tre huvudstråk Europaväg 18, riksväg 26 och riksväg 63. Riksväg 26 genom Kristinehamn, Storfors och Filipstadskommun, med under vinterhalvåret intensiv trafik till södra fjällområdet, medför att här är antalet trafikolyckor/1000 invånare högst. Europaväg 18 genom Kristinehamn och Karlskoga kommun har genom vajerräcken separerade vägfält. Antalet olyckor har inte minskat under senare år men konsekvensen för liv och större personskador har minskat. För att garantera snabb insats på dessa vägavsnitt sker tvåstationsutryckning från olika håll till olyckan. Avtal finns slutna med till förbundet gränsande räddningstjänster. Drunkning Förbundet har ett stort antal av sjöar och vattendrag inom sitt räddningstjänstområde, Vänerkust i stora delar av Kristinehamns västra område samt sammanhängande sjösystem från norr till söder inom flera av förbundets övriga kommuner. Samtliga stationer har utrustning för att kunna utföra ytlivräddning. Kristinehamns kommun har även en större räddningsbåt. I Vänern ingår förbundet som en sjöräddningsresurs till statlig räddningstjänst. Samverkan sker med medlemskommunerna om erbjudande av inspektion av badplatssäkerhet mm. Förbundet erbjuder i alla kommuner gratis flytvästutlåning och vintertid utlåning av isdubbar, ispik och livräddningslina. Kemikalieolyckor Andelen kap 2 4 anläggningar 1 med kemikalie- och gashantering är mycket stor inom förbundet, Karlskoga 6 st. Kristinehamn 2 st. Degerfors 1 st. och Hällefors 1 st. Härutöver sker stora mängder av transittransporter av farligt gods på järnväg och främst E18. Frätande vätskor, gasol och klor är vanligt förekommande. Sker en olycka inom tättbebyggt område vilket kan ske för både väg och järnvägstransporter kan mycket allvarliga konsekvenser uppstå för liv, egendom och miljö. Varje station kan utföra livräddande insats i kemikaliesmittad miljö. Längre och avancerade kemdykarinsatser utförs av Karlskoga och Kristinehamnsstyrkorna. Avtal om personalförstärkning av brandstyrkan i Hällefors finns med anledning av företagets stora lagring av gasol tecknat med OVAKO Steel AB. Utöver de ovan angivna dimensionerande typolyckorna inträffar andra händelser som Bergslagens Räddningstjänst förväntas hantera inom förbundsområdet. Dessa är inte så frekventa att de kan förutsägas inträffa på en viss plats eller viss tidpunkt. Nedanstående tabell redovisar sådana olyckor och mest sannolik plats och konsekvens. 1 Anläggning enligt LSO där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön 10

349 Anläggning Händelse Ort Konsekvens Större järnvägsolycka Urspårning Kollision Kristinehamn Degerfors Mindre omfattning Storfors, Filipstad, Hällefors. Människoliv Miljö Flygolycka Haveri Karlskoga Människoliv Större industriolycka Brand Explosion Fartygsolycka Brand Utsläpp Karlskoga, Kristinehamn, Filipstad samt i mindre omfattning övriga kommuner Kristinehamn Karlskoga Kristinehamn Vägnät samt i befolkningstäta områden Större publika lokaler, Brand Sjukhus Komplicerad räddning Kommunikationsolyckor. Lång inträngningsväg Kemikalieolycka Utsläpp Karlskoga, Kristinehamn, Storfors Miljöskada Cisternanläggning Gasolutsläpp/brand Hotsituationer Olje Kemikalier utsläpp Brand Explosion Explosion Brand Vänerkust, vattendrag, transportleder och industriområden i Karlskoga, Kristinehamn, Storfors Kristinehamn Karlskoga Björneborg Karlskoga Hällefors Samtliga medlemskommuner Människoliv Miljö Egendom Människoliv Miljö Egendom Människoliv Egendom Människoliv Människoliv Miljö Egendom Miljö Människoliv Miljö Egendom Människoliv Miljö Egendom Människoliv 11

350 Hamnar Vänern är statlig räddningstjänstområde där ansvaret för livräddning åvilar Sjöfartsverket medan miljöräddningstjänst åvilar Kustbevakningen. Hamnområden definieras som kommunal räddningstjänst. Hamnområdet*/ i Kristinehamn omfattar Varnumsviken och Varnumssundet till en linje mellan Stranduddens fyr och Sandvikarna på Vålön. */Hamnområde regleras i SJÖFS 1988:5 Sjöfartsverkets kungörelse med tillkännagivande av beslut om allmänna farleder och allmänna hamnar. M useum Fot bolsplan Nor r a t or get M useum Södr a t or get Pr äster ud Spor thal Badhus Skola O lof sr ud Tennisbanor Koloniom r åde Landa I dr ot s- M useum plat s Södert par ken uls- Cam ping Sanna Kr emat or ium Sjukhus Badplat s Fält et Älvängspar ken Skola Enserud M ilit är anläggning Bockser ud Ö vr e Talunden Boxerud Vålösundet Nöjesanläggning Djur går den Kur landa Skjut bana Nedr e Boxerud Sör kast et Bockser uds- udde I dr ot s- I shal plat s M ilit ärt övningsom r åde Skär ingsbol Skjut bana Ut siktsber get Skogskär r Am erikaudden Sm åbåt s- ham n Sandtor psm ossen Skjut banor Hjälm ar snäs Dyåsen Kapurja Taludden Tyskön nedr e KRISTINEHAMN M är st a Hör selber gen Tyskön G et klon Hör selber gen Er iksbol Tyskön Skjut banor HAMNOMRÅDE O skar shal Björ kö Rönneber g Tivoliholm en Ringber gssundet Rösskär r en Kölberget Lugnet Militärt övningsområde Vålön GRÄNS Fr amnäs Ryssebo Jut viksm ossen Vålösundet Picassoskulpt ur en St r andudden St r andudde Ö kuden övr e Jut viken G ustavsviksm ossen Taberg Hj älm arssundet Kor påsen Hekt olit er n Hansåsen Hybble Södr akr oksvik Uddbym ossen M ar iendal Nor r akr oksvik Per uken G ustavsvik M at hal Uddby Sm åbåt sham n Pr äster uds udde Ö st er vik Var num sviken St Vär r andgår dshus den St enst a St r and Br änslet or pet Fot bolsplan Hacklehem s- ber get Vår dcent r al Hacklehem sber get M useum Kris tine h a mn St enfalet Var nan I dr ot s- plat s Br oängen St enst aliden Vilast aden Adler spar r e- t or g Jär nvägspar ken Nor r asandviken Badplat s Riser sudde Badplat s Södr asandviken St r andudde nedr e Blåberg Fågelskyddsom råde Sör byängar na 750 m 12

351 Vision Människor som bor eller vistas i våra kommuner skall känna sig trygga och säkra i förhållandet till risker och olyckor som de kan utsättas för samt känna förtroende för BRT som organisation. För att BRT ska kunna medverka till att skapa ett samhälle där olyckor som påverkar människor, egendom och miljö minskas, måste olycksriskerna identifieras och kommuninnevånarna medvetandegöras om dessa risker. Uppfyllande av visionen nås genom skadeförebyggande och skadebegränsande insatser av personalen. BRT:s personalrekrytering skall leda till en kompetent personalgrupp oavsett kön, religion och etniskt ursprung. Visionen redovisar ramar och inriktning för räddningstjänstens verksamhet. Inom ramarna redovisas säkerhetsmålen och prestationsmålen för förbundet. Förebyggande verksamhet Detta kapitel syftar till att ge en bild av hur Bergslagens Räddningstjänst bedriver sin förebyggande verksamhet. Allmänt Bergslagens Räddningstjänst är en viktig aktör i samhällets övergripande arbete med skydd mot olyckor. Det olycksförebyggande arbetet har därför en central roll för organisationens samtliga verksamheter och alla medarbetare. Samordningsansvaret för den olycksförebyggande verksamheten vid sidan av brand i kommunen åligger varje enskild medlemskommun. Här skall räddningstjänstförbundet aktivt delta och bidraga med sina specialistkompetenser i medlemskommunernas olycksförebyggande arbete. Inom arbetsområdet skydd mot olyckor har Bergslagens Räddningstjänst huvudansvaret för det brandförebyggande arbetet, d.v.s. för att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder. Räddningstjänstförbundet utgör även myndighet med avseende på lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor och har därigenom bland annat tillsynsansvar enligt samma lag. Tillsyn och tillstånd Bergslagens Räddningstjänst skall utöva tillsyn över efterlevnad av lagen om skydd mot olyckor samt lagen om tillstånd, hantering och förvaring av brandfarlig och explosiv vara. Medlemskommunerna har även till BRT överlåtit ansvaret att utge tillstånd för hantering, överföring, förvaring och försäljning av brandfarliga och explosiva varor. Tillsynen skall i första hand bedrivas som en kontroll av ägares och nyttjanderättshavares systematiska brandskyddsarbete. Tillsyn kan vid behov även utgöras av en kontroll av enskilda tekniska brister eller andra risker i byggnader och verksamheter. Bergslagens Räddningstjänst skall som en del i sin tillsynsverksamhet ta emot och hantera de skriftliga redogörelser som lämnas in till kommunen i enlighet med 2 kap. 3 lag om skydd mot olyckor. Den skriftliga redogörelsen bör utgöra ett underlag vid tillsyn av de verksamheter som omfattas av kravet på inlämning av skriftlig redogörelse. 13

352 Bergslagens Räddningstjänsts tillsynsverksamhet beskrivs mer i detalj i en tillsynsplan som uppdateras årligen av organisationens personal. I tillsynsplanen skall, efter det att Länsstyrelsen fastställt dessa, framgå vilka anläggningar som omfattas av kraven i 2 kap. 4 lag om skydd mot olyckor samt vilka särskilda krav som ställs vid tillsynen av dessa anläggningar. Tillsynen ska ske i samverkan med andra berörda myndigheter. Särskilt gäller detta andra berörda kommunala instanser. Bergslagens Räddningstjänsts uppdrag att utföra tillsyn enligt olika lagstiftningar medför att tillsynsverksamhet skall koordineras i ovanstående tillsyn och tillsynsplanen skall även omfatta de verksamheter som berörs av detta. Kompetens Den personal som genomför tillsyn ska ha lägst utbildningsnivå tillsyn A eller förebyggande 1. För särskilda objekt m.m. krävs lägst kompetensnivå motsvarande tillsyn B eller förebyggande 2 samt brandingenjör. Samverkan BRT samverkar med andra myndigheter, kommuner och enskilda genom nätverksträffar gemensamma utbildningsdagar och samråd i form av handlingar och möten. Exempel på detta är räddningschefsträffar med framförallt S och T län, regionala samverkansråd, avdelningsvisa regionala nätverk, samverkan mellan räddningstjänst, ambulans och polis inom S och T län, mm. Rådgivning och information Lagen om skydd mot olyckor anger att kommunen genom rådgivning och information skall underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen. Genom sitt uppdrag är det räddningstjänstförbundet som skall uppfylla detta krav till medlemskommunernas invånare. Dessutom skall förbundet utifrån sitt myndighetsuppdrag bistå andra myndigheter och organisationer med sin kompetens och sina kunskaper. Information och rådgivning är ett viktigt instrument i räddningstjänstförbundets uppdrag att verka för skydd mot olyckor inom sitt kompetensområde. Allmänhetens information om räddningstjänstförbundets förmåga att utföra räddningsinsatser samt övrig information tillgodoses genom förbundets hemsida samt via av förbundet producerade informationsblad och tidningar. Vid utbildningsverksamhet och vid övriga kontakter med allmänheten beaktas alltid informationsansvaret. Bland de mer frekventa remissförfrågningar som inkommer till förbundet märks bland annat tillståndsärenden från polisen, och tillståndsärenden från den kommunala instans som hanterar tillstånd för servering av alkohol. Den plan- och byggprocess som kommunerna ansvarar för utgör en stomme i samhällets arbete med skydd mot olyckor och lägger grunden för ett robust och säkert samhälle. Räddningstjänstförbundet innehar här genom sina övriga uppdrag en viktig kompetens och viktiga kunskaper som bör komma kommunerna till del i detta arbete. Bergslagens Räddningstjänst skall därför aktivt och på ett naturligt sätt delta i alla relevanta delar i denna process för att verka för robusthet och säkerhet i samhället. Kommunerna skall i sin tur tillvarata och nyttja den kompetens som räddningstjänstförbundet innehar. 14

353 Utbildning Bergslagens Räddningstjänst kan, som en del i sitt arbete med skydd mot olyckor kunna erbjuda den enskilde utbildningen inom brandskydd och övriga delar av räddningstjänstförbundets kompetensområde. Utbildningen skall hålla hög kvalitet och personal som bedriver utbildning skall ha grundläggande pedagogisk kompetens. Utbildningsutbudet skall styras av behovet hos den enskilde samt strävan att höja nivån på skyddet mot olyckor i samhället. Den enskildes ansvar Med hänvisning till LSO 2 kap, 1-5 så innebär det att den enskilde har det primära ansvaret för och skyldighet att skydda sitt liv och sin egendom och inte förorsaka olyckor. Det åligger var och en att vidta skäliga åtgärder till skydd mot olyckor. Särskilda krav ställs på ägare och innehavare av byggnader och andra anläggningar att hålla utrustning för brandskydd, utrymning vid brand och andra olyckor och i vissa fall dokumentera sitt brandskydd. Varning Allmänheten skall kunna varnas och informeras vid allvarliga olyckshändelser. Vid beslut om att allmänheten skall varnas används signalen Viktigt meddelande direkt åtföljd av aktuell information, råd och anvisningar i riks- och lokalradion, Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Ett VMA kan även sändas utan att det föregås av signalen Viktigt meddelande. Signalen Viktigt meddelande består av upprepade 7 sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders paus emellan. Varningssystem finns i samtliga kommuner inom räddningstjänstförbundet. När signalen hörs skall allmänheten bege sig inomhus, stänga fönster, dörrar och ventiler samt lyssna på riks- eller lokalradion. För viktiga meddelanden eller information som inte innebär omedelbar eller snart förestående fara kan lokalradion eller riksradion nyttjas genom att begära programbrytning. Information kan också ges i samband med nyheter och andra meddelanden vid varje hel timme. Ett, VMA kan utlösas från SOS Alarm, förbundets larmcentral samt från heltidsbemannade stationer. Bemyndigad att utfärda ett VMA är räddningsledaren. Rengöring och brandskyddskontroll Bergslagens Räddningstjänst ansvarar för att rengöring (sotning) och brandskyddskontroll utförs av de anordningar som enligt lag skall omfattas av detta. Frister för rengöring (sotning) fastställs av direktionen och tillämpas i enlighet med Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll SRVFS 2014:6. BRT ansvarar enligt förbundsordningen att avtal tecknas med enskilda entreprenörer (sotningsbolag) om att utföra rengöring (sotning) och brandskyddskontroll för förbundets räkning. Det sotningsbolag som enligt avtal utför brandskyddskontroll inom ett geografiskt område skall hålla ett register över samtliga objekt inom detta område som omfattas av rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. De personer som för förbundets räkning utför rengöring (sotning) respektive brandskyddskontroll skall ha nödvändig kompetens enligt Statens räddningsverks föreskrifter och allmänna råd. BRT följer årligen upp att rengöring och brandskyddskontroll utförs enligt fastställda frister. 15

354 Räddningstjänstförbundet tillåter rengöring (sotning) i egen regi efter skriftlig ansökan från enskild fastighetsägare. Ansökan sker på särskild avsedd blankett och behandlas av förbundsdirektionen eller den som direktionen utser. Planering Inom tidsperioden för handlingsprogrammet skall Bergslagens Räddningstjänst medverka till att alla verksamheter inom förbundsområdet har ett skäligt brandskydd. Kännedom om verksamheters brandskydd sker genom tillsyn, rådgivningsbesök eller andra typer av besök, inskickade skriftliga redogörelser över brandskyddet och annan typ av kommunikation med verksamheten. En årlig tillsynsplan skall ange hur fördelning och prioritering av tillsynsobjekten sker. Uppföljning av genomförandet görs i samband med Skyddsavdelningens avdelningsmöten samt i förbundets årsredovisning. Egenkontroll Uppföljning och egenkontroll sker årligen. Utöver den rent kvantitativa uppföljningen av att samtliga planerade tillsyner genomförts för kontroll av brandskydd, farlig verksamhet och brandfarlig vara, sker också löpande en utvärdering av vad som framkommit i form av brister och annat vid tillsynerna. Den kvalitativa analysen skall ligga till grund för riktade tillsyner och andra förebyggande insatser. På motsvarande sätt analyseras egen genomförd utbildningsverksamhet samt information och rådgivning. Resultatet redovisas för direktionen Resurser förebyggande verksamhet För det löpande arbete med förebyggande verksamhet finns en avdelning inom räddningstjänsten med personal som huvudsakligen arbetar dagtid inom områdena myndighetsutövning, information och rådgivning. Övrig personal inom räddningstjänsten verkar inom det förebyggande arbetet inom ramen för sina huvuduppgifter, och då främst med utbildning och information. 16

355 Operativ Räddningstjänst Detta kapitel syftar till att ge en bild på hur Bergslagens Räddningstjänst bedriver sin verksamhet för att utföra räddningsinsatser. Förmåga Bergslagens Räddningstjänsts förmåga att hantera olyckor, genom att värdera aktuell riskbild och utföra räddningsinsatser med egna resurser, bygger på en förutseende ledningsorganisation och olika enheter som utför det handgripliga räddningsarbetet. Ledningsorganisationen har till uppgift att värdera rådande riskbild för att förbereda organisationen för kommande hjälpbehov. Ledningsorganisationen har också till uppgift att leda och organisera enheterna i räddningsarbetet samt samverka med andra organisationer vid räddningsinsatser. Framförhållning är en förutsättning för att påbörja räddningsinsatser inom godtagbar tid och för att genomföra räddningsinsatserna på ett effektivt sätt. Ledningsfunktionerna är placerade ute i förbundets olika utryckningsområden för att snabbt komma ut till olycksplatsen. Ledningsfunktionerna kan samarbeta med varandra och organiseras inbördes för att anpassa ledningsorganisationen till aktuell riskbild eller aktuella olyckshändelser. Enheterna är av historiska betingelser belägna i förbundets olika utryckningsområden för att uppnå bästa möjliga beredskap för att snabbt komma ut till olycksplatserna. Inom Bergslagens Räddningstjänst utgörs en enhet av utbildad personal, fordon och utrustning. För att anpassa förbundets resurser till olyckan kan enheter efter behov organiseras för att samverka med varandra. Ledningsorganisationen och enheterna är också dimensionerad för att på bästa sätt förstärka pågående räddningsinsatser med ytterligare resurser och för att klara av en god uthållighet vid långdragna räddningsinsatser. Vid pågående räddningstjänst skall dessutom räddningstjänsten hålla beredskap för att utföra räddningstjänst om ny olycka inträffar. Under pågående insats ansvarar räddningschef i beredskap (RCB) för att bästa möjliga beredskap upprätthålls i förhållande till befintlig beredskapsorganisation, ekonomiska ramar och aktuell riskbild. Under fasen då räddningstjänst pågår garanteras ej normala insatstider. Resurser Bergslagens Räddningstjänsts resurser utgörs av ledningsfunktioner och enheter (personal, kompetens, materiel och fordon). Räddningstjänsten skall enligt nedan hålla en minimibemanning på 43 personer. För att kunna utföra optimal insats med första styrkan fram till förstärkande styrka anländer krävs 6 man. Styrkan kan då genomföra rökdykarinsats samtidigt med utvändig livräddning alt. brandbegränsning, alt brandvattenförsörjning. ( se tabell sid 19). Förbundets ambition är att i räddningstjänstområdets fyra hörn Karlskoga, Hällefors, Filipstad och Kristinehamn kunna ha den dimensioneringen. I detta handlingsprogram uppnås inte detta i Kristinehamn. Nedan redovisas Bergslagens Räddningstjänsts resurser för räddningstjänst. Placering av resurserna och mängden resurser styr hur snabbt räddningsinsatsen kan påbörjas och hur länge räddningstjänsten kan pågå. Utöver resurserna, räddningsenhet (rökdykning, trafikolyckor), höjdenhet (stegbilar och hävare) och vattenenhet (tankbilar) är specialresurser strategiskt placerade i förbundets utryckningsområden. Med hjälp av specialenheterna har förbundet möjlighet att hantera mera komplicerade olyckor med bland annat kemikalieutsläpp, större 17

356 bränder, komplicerade trafikolyckor, drunkningsolyckor, uppsamlingsplats med många skadade, olyckor som kräver långa inträngningsvägar för rökdykare. Funktioner/Styrka Bemanning Anm Räddningschef i Beredskap 1 Insatsledare, Jour eller Beredskap 2 Karlskoga 6 Heltid Kristinehamn 5 Heltid Filipstad 6 Deltid Lesjöfors 5 Deltid Degerfors 5 Deltid Åtorp 2 Deltid Hällefors 6 1 Deltid Storfors 5 Deltid Summa 43 Bergslagens Räddningstjänst förmåga att mobilisera resurser över tiden är speciellt viktigt vid större och komplicerade olyckor. Heltidsbemanning innebär att larmad styrka rycker ut inom 90 sekunder och Deltidsbemanning innebär att man eftersträvar utryckning av larmad styrkan inom 5 minuter. Bergslagens Räddningstjänsts förmåga för att genomföra räddningsinsatser planeras efter en förutbestämd miniminivå av resurser. Vid annan riskbild än normalt kan resurserna omdisponeras inom förbundet alternativt att mängden resurser ökas. Detta kan t.ex. innebära att en person ur heltidsbemanningen i Karlskoga temporärt kan omdisponeras inom förbundet i anslutning till insatser. Utöver egna resurser finns avtal med andra kommunala räddningstjänster. Räddningsledaren har även möjlighet att begära hjälp av den enskilde genom tjänsteplikt och av statliga och kommunala organisationer genom deras lagstadgade skyldighet att medverka i räddningstjänst. (6 kap 1 respektive 6 kap 7 lagen om skydd mot olyckor) Insatstider Placering av brandstationerna och dess bemanning bygger dels på historiska förutsättningar och dels på insatstider och operativa resurser samt på förbundets risktopografi. En del i risktopografin är karaktären av bebyggelse med olika verksamheter och byggnaders utformning med krav på räddningstjänstens insats samt för att kunna utrymma byggnaden. Vid brand i byggnad är tiden från brandens start till det att räddningsinsatserna kan påbörjas avgörande för resultatet. Vid livräddande uppgifter i samband med brand är det vanligtvis störst behov av att påbörja rökdykning alternativt att rädda hjälpbehövande med räddningstjäns- 1 En man i styrkan genom avtal med OVAKO Steel Hellefors AB 18

357 tens stegutrustning. Tiden för att påbörja släckinsats är också avgörande för räddningstjänstens möjlighet att rädda. Insatstiden 1, det vill säga tid från det att räddningsstyrkorna får larm till att de påbörjar skadeavhjälpande, är en del av denna tid. Under normala 2 förhållanden skall vid nedanstående objekt räddningsinsats påbörjas med en utryckningsstyrka inom 10 minuter: Koncentrerad centrumbebyggelse eller kvartersbebyggelse Särskilt brandfarlig bebyggelse Större vårdanläggningar, elevhem, hotell eller anläggning med personalkrävande utrymning Industriområde eller industrier med speciell farlig verksamhet Större brandfarlig eller miljöfarlig verksamhet Hamn avsedd för yrkestrafik med olje- eller bensinhantering eller hantering av miljöfarligt ämne Bostäder med 4 våningar eller högre Samlingslokal avsedd för fler än 300 personer Under normala förhållanden skall vid nedanstående objekt räddningsinsats påbörjas med en utryckningsstyrka inom 20 minuter: Bostadsområde och flerfamiljshus i 3 våningar och lägre Mindre tätort, större byar och gårdssamlingar Enstaka större industrier Under normala förhållanden skall vid nedanstående objekt räddningsinsats påbörjas med en utryckningsstyrka inom 30 minuter: Enstaka byggnader och gårdar Mindre byar 1 Insatstid=Anspänningstid (larm till första bil ut) +körtid + angreppstid 2 Normala förhållanden: Normala väderförhållanden, normal bemanning och ingen pågående utryckning inom aktuellt område 19

358 Degerfors Filipstad Hällefors Karlskoga Kristinehamn Lesjöfors Storfors Åtorp Nivå på räddningstjänstinsats UPPGIFTER Samtidig utvändig släckning med rökdykning mot Bostadsbebyggelse S X X X S S S S Livräddningsinsats med rökdykning mot bostadsbebyggelse X X X X X X X S Livräddande insats med rökdykning i okomplicerade utrymmen X X X X X X X S Livräddning och utrymning med höjdfordon upp > 3 och <=8 S X X X X S S S våningar Utan samtidig rökdykarinsats Livräddning och utrymning med höjdfordon upp > 3 och <=8 S X X X S S S S våningar Samtidigt med rökdykarinsats Invändig släckning med rökdykarinsats i större industribyggnad, S S S S S S S S inträngningsväg > 25 m Invändig släckning med rökdykarinsats i industribyggnad, inträngningsväg X X X X X X X S < 25 meter Skogsbrand X X X X X X X S Bränder i brännbara vätskor (ca 300 kvadratmeters yta) X X X X X X X S Kemdykarinsats av större omfattning S S S S S S S S Kemdykarinsats mindre omfattning med kemdräkt S S S X X S S S Livräddningsinsats vid kemolycka larmdräkt/engångsskydd X X X X X X X X Losstagning av fastklämda X X X X X X X S Första omhändertagande av människor X X X X X X X X Ytvattenlivräddning med båt, räddningsbräda och ytbärgningsdräkter X X X X X X X X Oljeskadebekämpning på vatten > 2 länsor S S S S X S S S Terrängtransport med hjälp av bandvagn av flertal skadade S X X X X S S S samt i svårforcerad terräng Terrängtransport av flertal skadade samt i svårforcerad terräng S S S S S S S S Terrängtransport av enstaka skadade till farbar väg X X X X X X X X Djurlivräddning X X X X X X X X Tank/vattentransport X X X X X X X S Sjötransport X X X X X X X X Länspumpning av enstaka fastighet X X X X X X X X Ledning och samordning av större räddningsinsats S S S X S S S S X= Insats kan ske med personal från respektive station S= Insats kan ske i samverkan med annan räddningsstyrka 20

359 Ledning Varje räddningsinsats, kommunal som statlig, ledas av en räddningsledare. Vid utförande av kommunal räddningstjänst skall räddningschefen vara räddningsledare. Räddningschefen skall också se till att verksamheten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen kan utse en annan person att vara räddningsledare, men behåller då det övergripande ansvaret för verksamheten. Räddningsledarskapet är genom skriftlig delegation initialt delegerat till första insatsstyrkans chef, styrkeledaren. Pågår flera räddningsinsatser samtidigt har räddningschefen det övergripande ansvaret för alla insatserna. Räddningschefen måste då bl.a. besluta om en ändamålsenlig fördelning av resurserna. Räddningsledaren har långtgående befogenheter för att han eller hon på det mest effektiva sättet skall kunna genomföra en räddningsinsats. Räddningsledaren kan t.ex. om förutsättningar föreligger, uppmana en person att fullgöra tjänsteplikt eller besluta om ingrepp i annans rätt. Ledning av räddningsinsats sker på tre nivåer: 1/ Styrkeledare, SL, leder enskild enhet och är initialt räddningsledare under insatsen. 2/ Insatsledare, IL, ansvarig för operativa insatser inom förbundet samt koordinator för beredskapen inom området. Insatsledaren kan om räddningsinsatsen är stor överta räddningsledarskapet från Styrkeledaren. Överordnad nivå Räddningschef i beredskap (RCB) utser då annan Insatsledare som koordinerar pågående och ev. tillkommande räddningsinsatser. 3/ Räddningschef i beredskap, RCB, har strategiskt och normativt övergripande ansvar för förbundets räddningsinsatser och beredskap. Vid omfattande olyckor kan RCB överta räddningsledarskapet från Insatsledaren. RCB utser då annan räddningschef i beredskap. Beroende av olyckans omfattning och komplexitet flyttas räddningsledaransvaret uppåt i organisationen. Vid större räddningsinsats som samtidigt är tidsmässigt utdragen bildar RCB organisationen en stab som stöd till räddningsledarens arbete. Kompetens målsättning För att utföra effektiva räddningsinsatser är det som målsättning att personalen för räddningstjänst minst uppfylla nedanstående krav på kompetensutbildning via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utbildningsorganisation. Brandman heltid skall ha avlagt examen i kursen räddnings- och säkerhetsarbete, benämnd Skydd mot olyckor, eller avlagt examen i utbildningen Brandman Heltid, alternativt utbildning Räddningsinsats. Brandman deltid skall ha genomgått, Utbildning för räddningsinsats för deltidsanställda brandmän, eller utbildning Brandman Deltid. Styrkeledare skall ha genomgått utbildning räddningsledare A. Insatsledare skall ha genomgått utbildning räddningsledare B 21

360 Räddningschefen skall ha avlagt brandingenjörsexamen med MSB påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer. Räddningschef i beredskap, skall ha avlagt brandingenjörsexamen med MSB påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, eller besitta motsvarande kompetens som bedöms likvärdig för att upprätthålla funktionen RCB. Samverkan Med samverkande räddningstjänster finns avtal om gränslös räddningstjänst, vilket avser hjälp mellan olika räddningstjänster vid räddningsinsatser. Syftet med avtalen är att vid räddningsinsatser underlätta för räddningstjänsterna att skicka resurser dem emellan vid begäran av räddningsledaren. Bergslagens Räddningstjänst har avtal om räddningshjälp för att utföra första räddningsinsats i områden som ligger vid förbundets gräns till annan kommun. Avtalen innebär att angränsande kommuns räddningstjänst påbörjar räddningsinsatsen inom Bergslagens Räddningstjänst område. Bergslagens Räddningstjänst har motsvarande avtal om räddningshjälp där Bergslagens Räddningstjänst påbörjar räddningsinsatsen i annan kommun. Syfte med avtalen är att minimera insatstiden för första räddningsinsatsen. Avtal med Räddningstjänsten Östra Skaraborg medför att insatstiderna i förbundets södra del kortas. Inom områdena som i insatstidskartan anges att nås inom tidsintervallet min eller mer kan insats ske något tidigare. Övningsverksamhet För att bibehålla och öka kompetensen för personalen som utövar räddningstjänst genomförs regelbundna utbildningar och övningar. Inriktningen på övningarna styrs av aktuell riskbild och behov av att underhålla befintlig kompetens. För skiftgående heltidspersonal personal genomförs övningsverksamhet under schemalagt arbetspass. Inriktningen på övningarna svarar mot uppställda mål för räddningsstyrkan samt samverkan mellan räddningsstyrkor. Ledningspersonal övas i förmåga att leda stora och långvariga räddningsinsatser. Särskilt intresse ägnas åt samverkan med andra myndigheter och organisationer. Deltidsanställd personal övas utefter lokal riskbild. Inriktningen på övningarna svarar mot uppställda mål för räddningsstyrkan samt samverkan mellan räddningsstyrkor. Brandvatten Respektive medlemskommun ansvarar, utan kostnad för BRT, att vatten för brandsläckning finns tillgängligt i de orter som har kommunalt VA nät. Brandpostsystemet bör vara utformat enligt anvisningar utgivna av Svenska vatten (P76 eller senare upprättade anvisningar). Aktuellt nät med ingående förändringar hålls tillgängliga för BRT genom resp. kommun. Respektive kommunerna ansvarar för underhåll, tillsyn, skötsel och tillgänglighet för upprättade brandposter. I förbundet finns endast konventionellt brandsystem och ett eventuellt alternativsystem regleras i avtal mellan respektive kommun och BRT. 22

361 Utryckningsvägar BRT samråder regelbundet med medlemskommunerna i fråga om lämpligt utryckningsvägnät och de behov som föreligger från BRT sida i förhållande till de resurser respektive kommun har för att upprätthålla framkomligheten på dessa prioriterade vägar, särskild under svåra förhållanden. Alarmering Allmänheten och den enskilde kan vid en olycka larma Räddningstjänsten via nödnummer 112. Ledningscentral för förbundets räddningstjänst är anordnad vid brandstationen i Karlskoga. Alarmering av förbundets ledningsorganisation och enheter sker via SOS Alarm alternativt från larmcentralen i Karlskoga. Vid fel på ordinarie alarmeringsutrustning kan larm även ske genom reservvägar. Allmänheten har möjlighet att larma räddningstjänsten via det allmänna telenätet och över mobiltelefonnäten. Vid omfattande och långvariga störningar av båda näten samtidigt bemannas brandstationerna upp för att allmänheten skall kunna alarmera räddningstjänsten. Beslut under och efter räddningsinsats De beslut som fattas och den myndighetsutövning som vidtas i samband med en räddningsinsats skall dokumenteras och redovisas skriftligt. Bergslagens Räddningstjänst skall ha rutiner och hålla ett system för detta. Av dokumentationen skall framgå följande: - Vem som fattat beslutet - Skälen för beslutet och tidpunkten när beslutet fattats - Vem eller vilka som blivit berörda av beslutet - Tidpunkt för genomförandet och vilka som genomfört beslutet. Exempel på beslut som avses i ovanstående stycke är bland annat beslut om enskildas medverkan i räddningsinsats genom tjänsteplikt (LSO 6 kap.1 ) ingrepp i annans rätt (LSO 6 kap. 2 ) samt beslut om att räddningsinsats är avslutad (LSO 3 kap. 9 ). Olycksundersökning När en räddningsinsats är avslutad skall en olycksundersökning vidtas för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Räddningstjänstförbundet ansvarar för att dessa olycksundersökningar vidtas då förbundet genomfört räddningsinsats. Olycksundersökningen varierar utifrån olyckans komplexitet och skadeutfall från enkel utvärdering i insatsrapport till ett samlat dokument om räddningsinsatsen och olycksförloppet. Erfarenheter och resultat av olycksundersökningar är mycket viktiga ingredienser i förbundets övergripande uppföljning av verksamheten och är en förutsättning för att kunna uppnå en helhetssyn på arbetet med skydd mot olyckor. Olycksundersökningar utförs av utsedd personal. Arbetet initieras antingen av utsedd personal, räddningsledare eller av RCB. Sakkunnighetsutlåtande påkallas av polis/åklagare och kan ske både akut och vid senare tillfälle. 23

362 Återkoppling Olycksutredningarna skall arkiveras. Redovisning och återkoppling sker internt inom förbundet vid behov. Återkoppling till kommunen och andra intressenter inom området sker via kommunens säkerhetssamordnare samt risk- och säkerhetsgrupper vid behov. Räddningstjänst vid höjd beredskap Räddningstjänst vid höjd beredskap bygger i huvudsak på den fredstida organisationen och dess ansvarsområden. Under en anpassningsperiod inför ett hotande krigsläge förstärks organisationen med civilpliktiga räddningsmän och andra samverkande resurser med specialkompetenser. Under anpassningsperioden genomförs även utbildning, övning och andra nödvändiga förberedelser. Idag anses anpassningsperioden vara längre än tio år. För att skydda och rädda människor och egendom under höjd beredskap ska räddningstjänstorganisationen, utöver vad som i övrigt anges i handlingsprogrammet, ansvara för och utföra: Upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden Indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel I samverkan med räddningshundar och andra resurser lokalisera och utföra räddningsinsatser i rasområden inklusive skyddsrum Delta i åtgärder för första hjälp och transport av skadade samt för befolkningsskydd. 24

363 Bergslagens Räddningstjänst säkerhets och prestationsmål SÄKERHETSMÅL PRESTATIONSMÅL Bergslagens Räddningstjänst skall genom informationsinsatser, effektiva räddningsinsatser, jämställdhet, mångfald samt samverkan uppnå följande mål. Detaljerad beskrivning och uppföljning a prestationsmål återfinns i årligen beslutad verksamhetsplan, tertial- och årsredovisning Förebyggande verksamhet 1. Den enskilde skall genom effektiv tillsyn och information erhålla största möjliga trygghet gentemot brand och explosion. (olyckor) 1a. Inom tidsperioden för handlingsprogrammet skall tillsyn utföras enligt beslutade frister. En årlig tillsynsplan skall ange hur fördelning och prioritering av tillsynsobjekten sker. Uppföljning av genomförandet görs i samband med Skyddsavdelningens avdelningsmöten samt i förbundets årsredovisning 1b. Upprätthålla kompetens hos de som arbetar med förebyggande brandskydd 1c. Medverka i de samråd gällande plan och bygglagen där BRT inbjuds 2. Andelen fungerande brandvarnare och skyddsutrustning i bostäder ska öka 2a. Skorstensfejarmästaren informerar boende om brandskydd i samband med rengörings- & och brandskyddskontroll 2b. Aktiv information exempelvis genom hembesök, hemsidor och utbildning skall ske för att höja medvetenheten om brandskyddet 3. Alla fastighetsägare eller nyttjanderättshavare inom förbundets geografiska yta ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. 3. Medverka, ex genom tillsyn, till att alla företag och organisationer har ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete. 25

364 4. Människor som bor och vistas inom räddningstjänstområdet kan erbjudas utbildning inom brandskydd och övriga delar av räddningstjänstförbundets kompetensområde. 4a. Medverka till att varje skola med grundskoleelever regelbundet utbildar alla ungdomar (elever) i årskurs 2 och 5. 4b. Minst 1500 personer ska årligen få utbildning kring brandsäkerhet. 4c. Insatser för att motverka brand skall ske genom dialog med och verksamhets besök hos skolor, företag och övriga verksamheter. SÄKERHETSMÅL PRESTATIONSMÅL Operativ verksamhet 1. Räddningstjänsten skall genomföra räddningsinsats inom godtagbar tid och på ett effektivt sett i de fall där den enskildes egen förmåga ej räcker till. 1a. Vid pågående insats kan beredskapsstyrkorna omfördelas. I medlemskommunernas tätorter skall beredskapen organiserats så att insats kan påbörjas snarast möjligt, dock senast inom 30 minuter. ( se tabell på sidan 20) 2. Räddningsinsatserna skall utföras på ett tryggt och säkert sätt och med rätt kompetens 2. Planerade övningar och kompetensutbildningar genomförs i planerad omfattning 3. Följa upp och ta till vara på erfarenheter från inträffade händelser 3a. Alla dödsolyckor skall följas upp 3b. Utvärdera årlig statistik 4. Utrustning och fordon vårdas så att hög driftsäkerhet/tillförlitlighet kan upprätthållas 4. Upprätthålla internkontrollplaner på varje station 5. Räddningstjänsten skall kunna fungera på ett godtagbart och effektivt sett även vid över tiden utdragna händelser. 5. En årlig övning ska genomföras i syfte att utveckla ledningssystemet för att kunna hantera såväl dagliga händelser som flera samtidiga pågående insatser 26

365 SÄKERHETSMÅL PRESTATIONSMÅL o Samverkan En aktiv samverkan med medlemskommunernas arbete med att skapa robusthet och säkerhet i samhället. Räddningstjänsten skall bistå medlemskommunerna i deras ansvar att verka för att antalet olyckor och dess konsekvenser minskar. Stödet avses främst förebyggande inom området trafik, vatten och miljö, som kan leda till räddningsinsats. o Räddningstjänsten skall kontinuerligt vara orienterad beträffande aktuell riskbild i kommunerna. Samverkan med medlemskommunerna i risk och sårbarhetsplanering genom möten, kartläggning och planer för gemensam riskbild och åtgärdsplanering o Antalet drunkningsolyckor inom förbundet skall minska och badplatser skall vara säkra. Erbjuda medlemskommunerna hjälp med säkerhetsbesiktning av badplatser och livräddningsutrustning. Som komplement till befintliga verksamheter erbjuda utlåning av flytvästar och islivräddningsutrustning i samtliga medlemskommuner o Upprätthålla god myndighetssamverkan inom området räddningsinsats. Genom möten och övningar aktivt samverka med andra myndigheter och räddningstjänster i syfte att stärka den operativa förmågan. Enligt förbundsordningen bilaga 1 är det angivet att BRT och Medlemskommunerna, var för sig har det direkt ansvaret att Verka för skydd mot andra olyckor än brand, utan att andras ansvar inskränks. Säkerhets och prestationsmål gällande samverkan med medlemskommunerna är angivna i tidigare gällande handlingsprogram. Ambitionen kvarstår att samverkan kommer att fortsätta utvecklas även under handlingsprogramsperiod I budgetdokument anges årets prestationsmål, vilka utvärderas i årsredovisning. 27

366 Avtal operativa samverkansresurser Förbundet har följande avtal som berör räddningskårens verksamhet, dessa gäller om inte annat sägs även under höjd beredskap. Avtal med Ovako Steel Hellefors AB om service, bemanning utb., automatlarm mm. Sotningsavtal Västerbergslagens räddningstjänstförbund, gäller räddningstjänsthjälp. Räddningstjänsten Östra Skaraborg, gäller räddningstjänsthjälp. Region Örebro län, gällande transport av patienter i terräng, annan typ av bärhjälp samt ambulansberedskap vid riskfyllt arbete. Värmlands läns lansting gällande transport av patienter i terräng, annan typ av bärhjälp samt ambulansberedskap vid riskfyllt arbete. Räddningstjänstavtal beträffande gränslös samverkan med samtliga kommuner i Värmland län. Räddningstjänstavtal beträffande gränslös samverkan med samtliga kommuner i Örebro län. Samverkansavtal med Industribrandkåren i Björkborn Karlskoga Avtal om utalarmering av räddningsstyrkor med SOS Alarm Avtal med Försäkringsbranschens restvärderäddning i Sverige AB angående akut restvärdesräddning, sanering av väg/järnväg, arbetsjordning samt evakuering av tåg Avtal om IVPA insats med kommunerna Kristinehamn, Filipstad och Storfors Samarbetsavtal med Region Örebro län avseende IVPA insatser från Hällefors, Degerfors och Åtorp utryckningsstyrkor En avsiktsförklaring om samarbete mellan civilförsvarsföreningarna i Östa Värmland, kommunerna Kristinehamn, Storfors, Degerfors, Karlskoga, Hällefors och Bergslagens Räddningstjänst Upprättade avtal förvaras på brandstationen i Kristinehamn 28

367 Bilaga 1 Lagstiftning som berör räddningstjänstens arbete Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) - Räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt - Tillsyn av byggnaders och anläggningars brandskydd - Samverka med kommunen för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder - Svara för att rengöring och brandskyddskontroll sköts av fasta förbränningsanordningar och tillhörande rökkanaler Lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1011) - Utfärdande av tillstånd - Tillsyn av hanteringen Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) - Tillämpas vid insatsarbete - Berör vissa verksamheter där tillsyn eller annat brandförebyggande arbete görs Plan och bygglag (SFS 2010:900) - Remissinstans i plan- och bygglovsärenden - Medverka till att brandskyddet följer Boverkets Byggregler (BFS 2015:3 BBR-22) vid ny- & ombyggnation - Tillse att räddningstjänstens förmåga beaktas vid byggnation Ordningslag (SFS 1993:1617) - Remissinstans för Polisen Alkohollag (SFS 2010:1622) - Remissinstans i samband med serveringstillstånd Lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, inkluderar även Sevesolagen - Remissinstans åt Länsstyrelsen - Samverkan vid tillsyn - Ta fram planer för räddningsinsats - Tillse att allmänheten informeras i ett förebyggande syfte - Delaktig i samrådskungörelse Arbetsmiljölag (SFS 1977:1160) - Inkluderar brandskyddsfrågor - Tillse efterlevnad i den egna verksamheten Miljöbalk (SFS 1998:808) - Remissinstans åt Länsstyrelse och kommunerna Kommunallag (SFS 1991:900) - Tillämpas vid ärendehantering - Offentliga handlingar - Arkivering av inkomna och upprättade handlingar Personuppgiftlag (SFS 1998:204) - Tillämpas vid ärendehantering Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) - Bistå kommun och landsting i arbetet enligt denna lagstiftning - Upprätthålla kompetens och förmåga för samverkan och ledning vid samhällsstörningar 29

368 BERGSLAGENS RÄDDNINGSTJÄNST Datum Beteckning 2016/ (1) Handläggare Ert datum Er beteckning Handlingsprogram Bergslagens Räddningstjänst för åren I enlighet med Lag om skydd mot olyckor har direktionen för Bergslagens Räddningstjänst den 22 juni 2016 antagit ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet samt räddningstjänst. Handlingsprogrammet beskriver räddningstjänstförbundets ambition och förmåga med den förebyggande verksamheten och räddningstjänstuppdraget, samt redovisar den övergripande riskbilden inom förbundets område. Kristinehamn Jeanette Hallgren Förbundschef Postadress Besöksadress Box 424 Brandkårsvägen 2 Tfn: Org.nr: E-post: bergslagens.rtj@brt.se KRISTINEHAMN KRISTINEHAMN Fax: Bankgiro: Internet:

369 Postadress Besöksadress Box 424 Brandkårsvägen 2 Tfn: Org.nr: E-post: bergslagens.rtj@brt.se KRISTINEHAMN KRISTINEHAMN Fax: Bankgiro: Internet: Postgiro: C:\Users\MARAND\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\LE8R2OFW\Följbrev handlingsprogrammet.doc

370

371 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) 115 Dnr Redovisning av partistöd för 2015: Kristdemokraterna Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Redovisningen av partistöd 1 januari december 2015 godkänns och resterande del av partistöd för 2016 betalas ut. 2. Till kommande års redovisningar uppmanas samtliga partier att inkomma med komplett granskningsintyg över redovisningen från särskild granskare. Sammanfattning av ärendet En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i Kommunallagen 2 kap 9 första stycket. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Redovisningen ska gälla för perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Redovisningen kan exempelvis vara en övergripande redogörelse för vilka verksamheter, aktiviteter som genomförts i kommunen för partistödet eller verksamhetsredogörelse. Det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Det innebär bl.a. att redovisningen bör omfatta allt det partistöd som har använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. I redovisningen bör även framgå i vilken mån överföringar gjorts till delar av partiorganisationen utanför Degerfors kommun samt vilka motprestationer som erhållits. Beslutsunderlag Redovisning av partistöd från Kristdemokraterna för 2015, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

372

373

374

375 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) 116 Dnr Redovisning av partistöd för 2015: Sverigedemokraterna Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Redovisningen av partistöd 1 januari december 2015 godkänns och resterande del av partistöd för 2016 betalas ut. 2. Till kommande års redovisningar uppmanas samtliga partier att inkomma med komplett granskningsintyg över redovisningen från särskild granskare. Sammanfattning av ärendet En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i Kommunallagen 2 kap 9 första stycket. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Redovisningen ska gälla för perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Redovisningen kan exempelvis vara en övergripande redogörelse för vilka verksamheter, aktiviteter som genomförts i kommunen för partistödet eller verksamhetsredogörelse. Det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Det innebär bl.a. att redovisningen bör omfatta allt det partistöd som har använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. I redovisningen bör även framgå i vilken mån överföringar gjorts till delar av partiorganisationen utanför Degerfors kommun samt vilka motprestationer som erhållits. Beslutsunderlag Redovisning av partistöd från Sverigedemokraterna för 2015, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

376

377

378

379

380

381 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) 117 Dnr Redovisning av partistöd för 2015: Socialdemokraterna Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Redovisningen av partistöd 1 januari december 2015 godkänns och resterande del av partistöd för 2016 betalas ut. 2. Till kommande års redovisningar uppmanas samtliga partier att inkomma med komplett granskningsintyg över redovisningen från särskild granskare. Sammanfattning av ärendet En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i Kommunallagen 2 kap 9 första stycket. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Redovisningen ska gälla för perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Redovisningen kan exempelvis vara en övergripande redogörelse för vilka verksamheter, aktiviteter som genomförts i kommunen för partistödet eller verksamhetsredogörelse. Det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Det innebär bl.a. att redovisningen bör omfatta allt det partistöd som har använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. I redovisningen bör även framgå i vilken mån överföringar gjorts till delar av partiorganisationen utanför Degerfors kommun samt vilka motprestationer som erhållits. Beslutsunderlag Redovisning av partistöd från Socialdemokraterna för 2015, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

382

383

384

385

386

387 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) 118 Dnr Redovisning av partistöd för 2015: Miljöpartiet Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Redovisningen av partistöd 1 januari december 2015 godkänns och resterande del av partistöd för 2016 betalas ut. 2. Till kommande års redovisningar uppmanas samtliga partier att inkomma med komplett granskningsintyg över redovisningen från särskild granskare. Sammanfattning av ärendet En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i Kommunallagen 2 kap 9 första stycket. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Redovisningen ska gälla för perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Redovisningen kan exempelvis vara en övergripande redogörelse för vilka verksamheter, aktiviteter som genomförts i kommunen för partistödet eller verksamhetsredogörelse. Det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Det innebär bl.a. att redovisningen bör omfatta allt det partistöd som har använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. I redovisningen bör även framgå i vilken mån överföringar gjorts till delar av partiorganisationen utanför Degerfors kommun samt vilka motprestationer som erhållits. Beslutsunderlag Redovisning av partistöd från Miljöpartiet för 2015, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

388

389

390 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) 119 Dnr Redovisning av partistöd för 2015: Vänsterpartiet Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Redovisningen av partistöd 1 januari december 2015 godkänns och resterande del av partistöd för 2016 betalas ut. 2. Till kommande års redovisningar uppmanas samtliga partier att inkomma med komplett granskningsintyg över redovisningen från särskild granskare. Sammanfattning av ärendet En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i Kommunallagen 2 kap 9 första stycket. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Redovisningen ska gälla för perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Redovisningen kan exempelvis vara en övergripande redogörelse för vilka verksamheter, aktiviteter som genomförts i kommunen för partistödet eller verksamhetsredogörelse. Det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Det innebär bl.a. att redovisningen bör omfatta allt det partistöd som har använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. I redovisningen bör även framgå i vilken mån överföringar gjorts till delar av partiorganisationen utanför Degerfors kommun samt vilka motprestationer som erhållits. Beslutsunderlag Redovisning av partistöd från Vänsterpartiet för 2015, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

391

392

393

394 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) 120 Dnr Redovisning av partistöd för 2015: Centerpartiet Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Redovisningen av partistöd 1 januari december 2015 godkänns och resterande del av partistöd för 2016 betalas ut. 2. Till kommande års redovisningar uppmanas samtliga partier att inkomma med komplett granskningsintyg över redovisningen från särskild granskare. Sammanfattning av ärendet En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i Kommunallagen 2 kap 9 första stycket. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Redovisningen ska gälla för perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Redovisningen kan exempelvis vara en övergripande redogörelse för vilka verksamheter, aktiviteter som genomförts i kommunen för partistödet eller verksamhetsredogörelse. Det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Det innebär bl.a. att redovisningen bör omfatta allt det partistöd som har använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. I redovisningen bör även framgå i vilken mån överföringar gjorts till delar av partiorganisationen utanför Degerfors kommun samt vilka motprestationer som erhållits. Beslutsunderlag Redovisning av partistöd från Centerpartiet för 2015, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

395

396

397

398 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) 121 Dnr Redovisning av partistöd för 2015: Moderaterna Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Redovisningen av partistöd 1 januari december 2015 godkänns och resterande del av partistöd för 2016 betalas ut. 2. Till kommande års redovisningar uppmanas samtliga partier att inkomma med komplett granskningsintyg över redovisningen från särskild granskare. Sammanfattning av ärendet En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i Kommunallagen 2 kap 9 första stycket. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Redovisningen ska gälla för perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Redovisningen kan exempelvis vara en övergripande redogörelse för vilka verksamheter, aktiviteter som genomförts i kommunen för partistödet eller verksamhetsredogörelse. Det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Det innebär bl.a. att redovisningen bör omfatta allt det partistöd som har använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. I redovisningen bör även framgå i vilken mån överföringar gjorts till delar av partiorganisationen utanför Degerfors kommun samt vilka motprestationer som erhållits. Beslutsunderlag Redovisning av partistöd från Moderaterna för 2015, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

399

400

401

402 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) 124 Dnr Revidering av restriktioner i samband med anställningar inom kommunens verksamheter Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Alla nyinrättade tillsvidaretjänster beslutas av respektive nämnd oavsett omfattning på sysselsättningsgrad. 2. Respektive nämnd fattar beslut om permanenta utökningar av sysselsättningsgraden av befintliga tillsvidaretjänster. 3. Respektive förvaltningschef fattar beslut om återbesättningar av tillsvidaretjänster. Nämnderna uppmanas att revidera sina delegeringsordningar i enlighet med beslutet och att förvaltningschefen medges möjlighet att vidaredelegera. 4. Inför beslut om återbesättning ska ansvarig chef tillsammans med förvaltningschef utreda behovet av återbesättning, säkerställa att finansiering finns och möjlighet till samordning med andra tjänster. 5. Återrapportering av personalstatistik sker kvartalsvis till kommunstyrelsen av personalchef. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har tidigare beslutat om restriktivitet och rutiner för inrättande och återbesättning av tjänster inom kommunen. Rutinen med att samtliga nyinrättade tjänster ska beslutas av kommunstyrelsen och att direkta återbesättningar ska beslutas av nämnd, trots att finansiering finns, är tidsödande. I de fall där en ny tjänst ska inrättas föreslås beslut fattas av respektive nämnd. I de fall där en tjänst ska återbesättas föreslås beslut fattas av respektive förvaltningschef med möjlighet att vidaredelegera. Restriktivitet gäller fortfarande, men besluten vad gäller nya/utökade tillsvidareanställningar flyttas från kommunstyrelsen till ansvarig nämnd och avseende återbesättningar från nämnd till förvaltningschef. Vid tveksamheter bör dialog föras mellan ansvarig chef och berörd nämnd. Förvaltningens förslag till beslut 1. Alla nyinrättade tillsvidaretjänster beslutas av respektive nämnd oavsett omfattning. 2. Respektive nämnd fattar beslut om permanenta utökningar av sysselsättningsgraden av befintliga tillsvidaretjänster. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

403 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) 3. Respektive förvaltningschef fattar beslut om återbesättningar av tillsvidaretjänster. Nämnderna uppmanas att revidera sina delegeringsordningar i enlighet med beslutet och att förvaltningschefen medges möjlighet att vidaredelegera. 4. Inför beslut om återbesättning ska ansvarig chef tillsammans med förvaltningschef utreda behovet av återbesättning och möjlighet till samordning med andra tjänster. 5. Återrapportering av personalstatistik sker kvartalsvis till kommunstyrelsen av personalchef. Yrkanden Peter Pedersen yrkar att: 1. Alla nyinrättade tillsvidaretjänster beslutas av respektive nämnd oavsett omfattning på sysselsättningsgrad. 2. Respektive nämnd fattar beslut om permanenta utökningar av sysselsättningsgraden av befintliga tillsvidaretjänster. 3. Respektive förvaltningschef fattar beslut om återbesättningar av tillsvidaretjänster. Nämnderna uppmanas att revidera sina delegeringsordningar i enlighet med beslutet och att förvaltningschefen medges möjlighet att vidaredelegera. 4. Inför beslut om återbesättning ska ansvarig chef tillsammans med förvaltningschef utreda behovet av återbesättning, säkerställa att finansiering finns och möjlighet till samordning med andra tjänster. 5. Återrapportering av personalstatistik sker kvartalsvis till kommunstyrelsen av personalchef. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, Skickas till Samtliga nämnder Justerandes sign Utdragsbestyrkande

404 Kansliavdelningen Susanna Göransdotter TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Kommunstyrelsen Referens KS Er referens Sida 1(3) Revidering av restriktioner i samband med anställningar inom kommunens verksamheter Förslag till beslut 1. Alla nyinrättade tillsvidaretjänster beslutas av respektive nämnd oavsett omfattning. 2. Respektive nämnd fattar beslut om permanenta utökningar av sysselsättningsgraden av befintliga tillsvidaretjänster. 3. Respektive förvaltningschef fattar beslut om återbesättningar av tillsvidaretjänster. Nämnderna uppmanas att revidera sina delegeringsordningar i enlighet med beslutet och att förvaltningschefen medges möjlighet att vidaredelegera. 4. Inför beslut om återbesättning ska ansvarig chef tillsammans med förvaltningschef utreda behovet av återbesättning och möjlighet till samordning med andra tjänster. 5. Återrapportering av personalstatistik sker kvartalsvis till kommunstyrelsen av personalchef. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har tidigare beslutat om restriktivitet och rutiner för inrättande och återbesättning av tjänster inom kommunen. Rutinen med att samtliga nyinrättade tjänster ska beslutas av kommunstyrelsen och att direkta återbesättningar ska beslutas av nämnd, trots att finansiering finns, är tidsödande. I de fall där en ny tjänst ska inrättas föreslås beslut fattas av respektive nämnd. I de fall där en tjänst ska återbesättas föreslås beslut fattas av respektive förvaltningschef med möjlighet att vidaredelegera. Ärendet Kommunstyrelsen fattade (KS 28/ ) beslut om restriktioner i samband med anställningar inom kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen beslutade att revidera restriktionerna (KS 138/ ) och nu gäller: Degerfors kommun Hemsida E-post kommun@degerfors.se Organisationsnr Postadress Degerfors Besöksadress Herrgårdsgatan 37 Telefon Fax Bankgiro

405 Degerfors kommun Datum KS Sida 2(3) 1. Alla nyinrättade tillsvidaretjänster beslutas av kommunstyrelsen oavsett omfattning. 2. Respektive nämnd fattar beslut om permanent utökningar av sysselsättningsgraden av befintliga tillsvidaretjänster. 3. Respektive nämnd fattar beslut om återbesättningar av tillsvidaretjänster. 4. Återrapportering av personalstatistik och besluten om återbesättningar som fattats av respektive nämnd sker kvartalsvis till kommunstyrelsen av personalchef. 5. Därutöver förväntas samtliga chefer hantera anställningar på det mest möjliga kostnadseffektiva sätt. Stor restriktivitet gällande övertid ska tillämpas. Samtliga tjänster ska vara finansierade inom befintliga ramar. Om det finns behov av tilläggsanslag för tjänster fattas detta beslut av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens arbetsutskott (KS AU 92/ ) beslutade att uppdra åt kommunstyrelseförvaltningen att se över rutinerna kring inrättande och återbesättning av tjänster. I dagsläget blir det långa handläggningstider för verksamheterna från det att ett behov av en ny tjänst identifieras tills det finns ett färdigt beslut i kommunstyrelsen. Det blir också omotiverat långa handläggningstider när det ska beslutas om direkta återbesättningar av tjänster när någon slutar vilket kan leda till at det uppstår glapp mellan avslutad anställning och till dess att en ny rekrytering är klar och en person finns på plats. Det är emellertid viktigt att chefer och förvaltningschef noggrant utreder behovet av återbesättning och eventuella möjligheter till samordning med andra verksamheter. Finansiering Alla beslut som fattas, oavsett om det gäller inköp, anställningar, investeringar eller något annat, ska vara finansierade och rymmas inom ram. Om en ny tjänst ska inrättas så är beslutet om tjänsten upp till respektive nämnd. Frågan om hur tjänsten ska finansieras är emellertid en annan fråga. Om det ska omdisponeras inom nämnden gäller nämndens interna riktlinjer. Behöver ytterligare medel tillföras nämnden ska ärendet om finansiering, inte inrättandet av tjänsten, överlämnas till kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Bedömning Genom att flytta beslut om inrättande av tjänst och återbesättning av tjänst närmare verksamheten som berörs så blir hanteringen effektivare. Nämnderna fattar beslut om nya tjänster och ser i återrapportering av delegeringsbeslut vilka återbesättningar som genomförts. Politikernas möjlighet till insyn och styrning kvarstår men den administrativa hanteringen minskar och handläggningstiden förkortas. Susanna Göransdotter Kommunsekreterare

406 Degerfors kommun Datum KS Sida 3(3) Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder Förvaltningschefer Personalchef

407 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) 125 Dnr Ändring av reglemente för Lokala brottsförebyggande rådet (LokBRå) Karlskoga - Degerfors Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Reglementet för Lokala brottsförebyggande rådet, 3 ändras till: Degerfors: Rådet består av ordföranden i kommunstyrelsen, socialnämnden, kultur- och utbildningsnämnden, gymnasienämnden, folkhälsonämnden, och servicenämnden. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige antog (KF 5/ ) ett reglemente för Lokala brottsförebyggande rådet. Under 3 finns regleringar om representation från Karlskoga och Degerfors olika nämnder. I samband med beslutet i kommunfullmäktige ändrades representationen för Degerfors kommun från ordförande i folkhälsonämnden och gymnasienämnden till vice ordförande. Detta då nämndernas ordförande är politiker från Karlskoga kommun och vice ordförande i respektive nämnd är politiker från Degerfors kommun. Det ska emellertid enbart vara ordförande i respektive nämnd som ingår i LokBRå. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige 5/ Reglemente för LokBRå Justerandes sign Utdragsbestyrkande

408 Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank Dnr KS /5 KF 45 KS Revidering av Lokala brottsförebyggande rådets reglemente Sammanfattning Lokala brottsförebyggande rådet Karlskoga/Degerfors bildades efter beslut i kommunfullmäktige i Karlskoga och Degerfors Rådet är ett forum, där alla parter utgår från en gemensam problembild och grundsyn samt forskningsstöd. Rådet ska hålla frågan om brottsprevention levande. Rådet är inte ett beslutande organ utan ett forum för informationsöverlämnande mellan de representerade myndigheterna/-förvaltningarna. I rådet ingår politiker från kommunstyrelserna, kommunernas nämnder - ordföranden samt två oppositionspolitiker. De deltagande politikerna ska inte fatta politiska beslut utan få och ge information om det aktuella brottsförebyggande arbetet i kommunerna. De deltagande politikerna har sedan möjlighet att föra informationen vidare till övriga politiker i nämnderna. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 2 februari Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 11 januari 2016 Reglemente för Lokala brottsförebyggande rådet den 18 december 201 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutade att anta reglemente för Lokala brottsförebyggande rådet Karlskoga/Degerfors. Expedieras till Degerfors kommun Samtliga nämnder Justerande Utdragsbestyrkande

409 Styrdokument 1 (3) SN Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank Dnr KS /1 Fastställt av KF Reglemente för Lokala brottsförebyggande rådet Karlskoga/Degerfors, Lok Brå 1 Grund Lokala brottsförebyggande rådet Karlskoga/Degerfors, Lok Brå, bildades Rådet är inrättat av kommunstyrelserna i respektive kommun. Det övergripande uppdraget för rådet är brottsprevention och att arbeta trygghetsfrämjande. Rådet är ett forum där alla parter utgår från en gemensam problembild och grundsyn samt forskningsstöd. Rådet administreras från socialförvaltningen i Karlskoga. Möjlighet finns att flytta administrationen till Degerfors vid mandatperiodens slut. Rådets utsedda ledamöter och ersättare löper över en mandatperiod. 2 Rådets uppgifter Lokala brottsförebyggande rådet är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan kommunen och polisen. Rådet ska verka för att förebygga brottsligheten och öka tryggheten, både kort- och långsiktigt. Rådet har möjlighet att vara styrgrupp för olika projekt eller verksamheter, exempelvis samverkansöverenskommelse med polisen och medborgarlöften. Uppföljning/återkoppling av projekt eller verksamheter, exempelvis medborgarlöften, görs i rådet. Rådet ska följa upp och förebygga brottslighet genom att: Samarbeta och följa upp samverkansavtalet mellan kommunerna och polisen. Förmedla information om behov av insatser från olika förvaltningar/- organ.

410 Styrdokument 2 (3) SN KS /1 3 Rådets sammansättning Politiker Karlskoga Rådet består av ordföranden i kommunstyrelsen, socialnämnden, barnoch utbildningsnämnden, gymnasienämnden, kultur- och föreningsnämnden, folkhälsonämnden, myndighetsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Degerfors Rådet består av ordföranden i kommunstyrelsen, socialnämnden, kulturoch utbildningsnämnden, gymnasienämnden, folkhälsonämnden, och servicenämnden. Gemensamt En oppositionsledamot i vardera kommunstyrelse utses samt ersättare till dessa. Vid frånvaro av nämndordförande utser nämndordföranden en ersättare i respektive nämnd. Ordförande i rådet är Karlskoga socialnämnds ordförande. Som vice ordförande är Degerfors socialnämnds ordförande. Möjlighet ges att ändra vid mandatperiodens slut. Tjänstemän I rådet ingår alla förvaltningschefer i nämnder ovan, lokalpolisområdeschef, kommunpolis, säkerhetssamordnarna i kommunerna, folkhälsostrateg samt sekreterare. Ytterligare tjänstemän adjungeras vid behov. Om förvaltningscheferna inte kan delta utser de en tjänsteman som ersätter dem på sammanträdet. Vid behov kan representant från andra samhällsorgan, exempelvis primärvården, inbjudas för information och/eller samråd i vissa frågor. 4 Ersättning För tjänstgörande politiker gäller kommunernas arvodesreglementen. 5 Beredningsmöte Ordförande, kommunpolis och säkerhetssamordnarna, folkhälsostrateg samt sekreterare ingår i rådets beredning. Beredningens uppgift är att före rådets sammanträde bereda aktuella ärenden. Rådets ordförande är ordförande i beredningen.

411 Styrdokument 3 (3) SN KS /1 6 Arbetsformer Lokala brottsförebyggande rådet sammanträder tre gånger per år januari, maj och september. Extra sammanträde kan hållas för behandling av en viss fråga om rådets ordförande eller vice ordförande så begär. Vid sammanträde förs protokoll som justeras av ordförande. Då rådet är ett referensorgan, och inte ett beslutande organ, används inte formuleringen beslut i protokollet. I protokollet kan antecknas ledamöternas synpunkter i form av Anteckning i protokollet. Protokoll ska skickas till ledamöterna via e-post samt vid behov andra berörda nämnder/organ samt publiceras på kommunernas hemsidor. Efter sammanträdena ska en medieinformation lämnas. Föredragningslista över ärenden som ska behandlas ska delges ledamöter och ersättare senast sju dagar före rådets sammanträde. 7 Revidering av reglemente Revideringar i detta reglemente kan initieras i Lokala brottsförebyggande rådet eller kommunstyrelserna, men fastställs genom beslut i kommunalfullmäktige i respektive kommun.

412 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) 126 Dnr Revidering av delegeringsordning för kommunstyrelsen angående ansökningar från föreningar Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens delegeringsordning revideras och får följande tillägg: Ekonomichef medges rätt att fatta följande beslut i kommunstyrelsens delegeringsordning 2.13 Besluta om att bevilja eller avslå ansökningar om bidrag till föreningar upp till kr. 2. Ekonomichefen ska redovisa till kommunstyrelsen vilka föreningar som beviljats bidrag. Sammanfattning av ärendet De föreningar som inte ansöker om föreningsbidrag från kultur- och utbildningsnämnden eller servicenämnden kan ansöka om bidrag från kommunstyrelsen. Om ansökningarna inte rör mer än kr delegeras rätten att fatta beslut om att bevilja eller avslå ansökan till ekonomichefsfunktionen. Yrkanden Annika Engelbrektsson (S) yrkar att ekonomichefen ska redovisa till kommunstyrelsen vilka föreningar som beviljats bidrag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

413 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) 111 Dnr Svar på motion: Rekrytering och annonsering av chefstjänster i Degerfors kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Motionen bifalls delvis avseende externannonsering av kommunkoncernens chefstjänster då detta redan idag är det vanliga tillvägagångssättet. I vissa särskilda fall bör en individuell prövning kunna göras av behovet att annonsera externt. 2. Motionen avslås vad gäller att samtliga sökande får möjlighet att presentera sig för kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet Enligt motionen Ledarskap i Degerfors kommun ska alla nya chefstjänster utannonseras och de som söker tjänsterna ska få möjlighet att presentera sig och sina ambitioner för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen är delaktig i rekryterings- och urvalsprocessen när det gäller kommunchef och förvaltningschef för kommunstyrelseförvaltningen. Kommunstyrelsen beslutar om återbesättning av samtliga förvaltningschefstjänster och utgör anställande myndighet i dessa fall. Övriga chefer rekryteras av respektive förvaltning efter politiskt beslut om inrättande eller återbesättning av tjänsten ifråga. Finansiering Kommunens lediga tjänster externannonseras idag avgiftsfritt på Offentliga jobb och Arbetsförmedlingens hemsida. Vid annan annonsering (exempelvis i lokalpressen) tillkommer en avgift beroende på vilket/vilka alternativ som väljs. Kommunen har idag inte något särskilt utrymme avsatt för annonsering. Intern annonsering sker utan avgift på kommunens intranät. Bedömning Extern annonsering i samband med återbesättning och nyinrättande av chefstjänster kan bidra till såväl ett breddat rekryteringsunderlag som till att marknadsföra kommunen. I vissa fall bör dock den tjänsteman som ansvarar för rekryteringen kunna göra en individuell prövning av behovet att annonsera externt. Det kan exempelvis gälla tidsbegränsade tjänster och kombinationsuppdrag där det finns kvalificerade interna kandidater. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

414 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Förvaltningens förslag till beslut 1. Motionen bifalls avseende externannonsering av kommunkoncernens chefstjänster. I vissa fall bör dock en individuell prövning kunna göras av behovet att annonsera externt. 2. Motionen avslås vad gäller att samtliga sökande får möjlighet att presentera sig för kommunstyrelsen. Yrkanden Peter Pedersen (V) yrkar att första beslutssatsen ändras till: Motionen bifalls delvis avseende externannonsering av kommunkoncernens chefstjänster då detta redan idag är det vanliga tillvägagångssättet. I vissa särskilda fall bör en individuell prövning kunna göras av behovet att annonsera externt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

415

416 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) 127 Dnr Svar på motion: Låt ungdomarna lära sig om Sveafallen Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Motionen avslås men att grundskolans rektorer uppmanas att om möjligt anordna studiebesök för alla elever i Sveafallen. Sammanfattning av ärendet En motion har inkommit som vill att alla klasser i Degerfors grundskolor erbjuds studiebesök i Sveafallen under sakkunnig ledning. Sveafallen i Degerfors är unika i världen som geologiskt och naturvetenskapligt fenomen. De bjuder på spännande jättegrytor och vackra naturstigar och var en del av utloppet i Atlanten. Här vandrade de första människorna in för ca 8000 år sedan. Lokalkulturen är en viktig del i varje kommunmedborgares utbildning. Dock är det enligt skollagen rektor som ska leda och samordna det pedagogiska ansvaret. Huvudmannens ansvar är att se till att så sker. Förvaltningen föreslår därför att motionen avslås men att rektorerna i skolan i Degerfors uppmanas att om möjligt anordna studiebesök för alla klasser i Sveafallen. Redan idag gör många elever studiebesök i Sveafallen. Beslutsunderlag Kultur- och utbildningsnämnden 50/ Motion från Björn Nordenhaag (MP), Justerandes sign Utdragsbestyrkande

417 Kultur- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) 50 Dnr Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank Dnr KS /4 Motion: Låt ungdomarna lära sig om Sveafallen Kultur- och utbildningsnämndens förslag till beslut till kommunfullmäktige/kommunstyrelsen Motionen avslås men att grundskolans rektorer uppmanas att om möjligt anordna studiebesök för alla elever i Sveafallen. Sammanfattning av ärendet En motion har inkommit som vill att alla klasser i Degerfors grundskolor erbjuds studiebesök i Sveafallen under sakkunnig ledning. Sveafallen i Degerfors är unika i världen som geologiskt och naturvetenskapligt fenomen. De bjuder på spännande jättegrytor och vackra naturstigar och var en del av utloppet i Atlanten. Här vandrade de första människorna in för ca 8000 år sedan. Lokalkulturen är en viktig del i varje kommunmedborgares utbildning. Dock är det enligt skollagen rektor som ska leda och samordna det pedagogiska ansvaret. Huvudmannens ansvar är att se till att så sker. Förvaltningen föreslår därför att motionen avslås men att rektorerna i skolan i Degerfors uppmanas att om möjligt anordna studiebesök för alla klasser i Sveafallen. Redan idag gör många elever studiebesök i Sveafallen. Beslutsunderlag Inkommen motion från miljöpartiet de gröna Förvaltningschefens tjänsteskrivelse daterad Skickas till Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

418 Motion Degerfors kommun Kommunstyrelsen Ank Dnr KS /1 Låt ungdomarna lära sig om Sveafallen! Sveafallen i Degerfors är unika i världen som geologiskt och naturvetenskapligt fenomen. De bjuder på spännande jättegrytor och vackra naturstigar och var en del av utloppet i Atlanten. Här vandrade de första människorna in för ca 8000 år sedan. Dessa viktiga historiska och geologiska fakta bör alla elever i Degerfors grundskolor få ta del av under sakkunnig ledning- för att i framtiden som ambassadörer sprida kunskapen om Degerfors som Skandinaviens centrum. För endast ca 20 kr per elev är det möjligt att låta skolungdomarna göra lärorika kulturvandringar i Sveafallen. Vi vill att: Alla klasser i Degerfors grundskolor erbjuds studiebesök i Sveafallen under sakkunnig ledning. Miljöpartiet de Gröna i Degerfors Björn Nordenhaag Ordförande

419 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) 128 Dnr Svar på medborgarförslag: Betongsuggor i korsningen Vesselfallsgatan och Lillgatan Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Medborgarförslaget avslås Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag har lämnats om att Vesselfallsgatan stänge av vid korsningen med Lillgatan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen, Medborgarförslag, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

420