Förslag. Förslag till Nämndens för socialtjänst och vård beslut

Transkript

1 Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård Förslag H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Verksamhetsplan för regionalt stöd för samverkan kring socialtjänst och vård Förslag till Nämndens för socialtjänst och vård beslut 1. Godkänna verksamhetsplan för regionalt stöd för samverkan kring socialtjänst och vård Sammanfattning Verksamhetsplanen för Regionalt stöd för samverkan kring socialtjänst och vård innehåller planer för FoU i Sörmland, Hjälpmedelscentralen och vård, omsorgscollege och Regionalt stöd för samverkan kring socialtjänst och vård. I verksamhetsplanen beskrivs hur de fyra olika delarna hänger ihop och har finansierats. Beslutsunderlag 1. Verksamhetsplan för Regionalt stöd för samverkan kring socialtjänst och vård Protokollsutdrag Landstingsstyrelsen Samtliga kommunstyrelser Ekonomienheten Regionalt stöd inom socialtjänst och vård Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\nsv\nsv nämnd\2016\3-4 mars\nämnden\verksamhetsplan regionalt stöd\tjut Verksamhetsplan SID 1(1) 2016 för det regionala stödet.docx Utskriftsdatum: :08

2 Regionalt stöd för samverkan kring socialtjänst och vård VERKSAMHETSPLAN

3 Omslagsbilder: Idyllic Archipelago: Sörmlands turismutveckling AB, Archipelago by foot: Sörmlands turismutveckling AB, Gripsholms Castle panorama Mariefred: Sörmlands turismutveckling AB Övriga: Lena Stenbrink, FoU i Sörmland Verksamhetsplanen sammansaes:

4 Verksamhetsplan Regionalt stöd för samverkan kring socialtjänst och vård FoU i Sörmland Hjälpmedel Vård och omsorgscollege Innehåll Verksamhetsplanen innehåller fyra olika avsnitt En beskrivning av regionalt stöd för samverkan kring socialtjänst och vård inklusive budget En verksamhetsplan med budget för FoU i Sörmland En verksamhetsplan med budget för hjälpmedel En verksamhetsplan med budget för vård och omsorgscollege Här i den första delen beskrivs uppdraget för det regionala stödet för samverkan kring socialtjänst och vård. Eftersom uppdraget bland annat omfattar samordning av de övriga delarna så beskrivs också hur delarna hänger ihop och hur de finansieras. Regionalt stöd för samverkan kring socialtjänst och vård Bakgrund Sörmland har sedan början av 2000 talet en struktur för samverkan i länet. Samtliga kommuner i länet och landstinget har bidragit till att upprätthålla och utveckla den Sörmländska strukturen för samverkan. Det är ett stort antal medarbetare från länets 10 huvudmän som bidrar med sin tid och kompetens i de olika arbetsgrupperna som ingår i strukturen (bild på strukturen finns i avsnittet om FoU i S). Från 2010 och framåt har länen fått statligt stöd genom överenskommelser mellan Sveriges kommuner och Landsting, SKL och regeringen genom socialdepartementet. Dessa överenskommelser innebar stöd till länen/regionerna för att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande hälso och sjukvård. Den motprestation som krävdes för att få del av det ekonomiska stödet innebar att huvudmännen själva skulle finansiera ett regionalt stöd för socialtjänst och vård efter att det statliga bidraget avslutats. Det statliga bidraget är nu inne på det sista året och summan är starkt reducerad. För Sörmlands del så innebar detta att den struktur för samverkan som fanns även fick uppdraget att utgöra den regionala stödstrukturen för kunskapsutveckling inom socialtjänst och vård tillkom den länsgemensamma nämnden som efter revidering av reglementet 2015 hr namnet nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, förkortas NSV.

5 Samverkan i länet Den regionala stödstödstrukturen ska stödja samverkan mellan huvudmännen i länet men även ge stöd till kunskapsutveckling inom socialtjänst och angränsande hälso och sjukvård. Samverkan underlättas av att det finns en befintlig struktur dit nya frågor kan lyftas. Det underlättar uppstart av nya gemensamma arbetsuppgifter och det innebär att förankring av nya frågor sker parallellt med att arbetet bedrivs. Exempel på frågor som hanteras gemensamt är: Nationella riktlinjer Nationella överenskommelser Statliga utredningar som kan leda till förändringar Nya lagar och lagförslag Uppdraget innebär även att utveckla samverkan med andra aktörer i regionen. Exempel på områden där samverkan sker är Mälardalens högskola genom avtal om verksamhetsförlagd utbildning och Regionförbundet Sörmland när det gäller välfärdsteknologi. Samverkan med nationell nivå Den regionala stödstrukturen är en ingång till länet för den nationella nivån. Det nationella stödet för att utveckla en regional nivå var dels för att stärka det regionala samarbetet och utvecklingen av en evidensbaserad socialtjänst och angränsande hälso och sjukvård, dels för att den nationella nivån skulle ha en ingång per län/region. Behovet av att nå en regional nivå finns hos Sveriges kommuner och Landsting, SKL och hos nationella myndigheter som Socialstyrelsen, myndigheten för delaktighet m.fl. De regionala stödstrukturerna har nu blivit ett begrepp som används från nationellt håll bl. a i budgetpropositioner. Den regionala nivån är ingång för uppdrag, information, enkäter mm. Under senare år har det nationella arbetet med kunskapsstöd förändrats och innebär i större omfattning medverkan från regional nivå, t.ex. genom nätverk och programråd. Den regionala nivån ersätter inte kontakterna med respektive huvudman. Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Ansvarsområde NSV är driftsnämnd för tre verksamheter: FoU i Sörmland Hjälpmedelsförsörjningen Vård och omsorgscollege. Därutöver har nämnden ansvar för att samverkan mellan Landstinget och länets kommuner utvecklas när det gäller: Barn och unga som behöver särskilt stöd Riskbruk, missbruk och beroendevård Äldre Personer med funktionsnedsättning Personer med psykisk ohälsa och sjukdom

6 NSV utgör den regionala politiska nivån för samverkan och utveckling av socialtjänst och angränsande hälso och sjukvård. Det innebär bl. a att de nationella överenskommelserna mellan socialdepartementet och Sveriges kommuner och Landsting, SKL behandlas i NSV. Överenskommelser och handlingsplaner på länsnivå, inom NSV s ansvarsområde fastställs av NSV. Nämndens tjänstemannastöd Nämnden får sitt tjänstemannastöd genom Sörmlands struktur för samverkan. Närmast under nämnden finns en länsstyrgrupp tillika beredningsgrupp där kommunernas socialchefer, vård och omsorgschefer eller motsvarande ingår tillsammans med berörda divisionschef i landstinget och chefen för FoU i Sörmland. Samordningen av stödet sker dels genom det regionala stödets verksamhetschef dels genom länets tre närvårdskoordinatorer, dessa funktioner ingår också i länsstyrgruppen. Utöver detta har nämnden även stöd av en nämnsekreterare. Tjänstemannaorganisationen är inte en sammanhållen linje utan olika delarna av nämndens ansvarsområde finns i olika organisationer. Som bilden nedan visar så har hjälpmedel och vård och omsorgscollege ingen organisatorisk koppling till det regionala stödet men deras ärenden samordnas och bereds av länsstyrgruppen. FoU i Sörmland är organiserat i linje med det regionala stödet. NSV Regionalt stöd för samverkan inom socialtjänst och vård Vård och omsorgscollege FoU i S Hjälpmedel Finansiering Nämndens verksamhetsplan för är uppdelad i fyra delar. Det innebär att det även finns fyra separata budgetar. Verksamheterna finansieras på olika sätt och måste därför redovisas och följas upp var för sig. Tjänstemannastödet på regional nivå, FoU i Sörmland och Vård och omsorgscollege är huvudsakligen finansierat vi medlemsavgifter och statsbidrag. Därutöver finns vissa övriga intäkter inom FoU i Sörmlands verksamhet. Hjälpmedelsdelen finansieras genom egenavgifter och huvudmännens kostnader för förskrivna hjälpmedel. Landstinget finansierar de tre närvårdskoordinatorerna och nämndsekreteraren

7 Budget Budget Tkr Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Regionförbundet Sörmland Statsbidrag (SKL) Landstingsbidrag (till HoS) Övriga intäkter S:a verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader varav tjänsteköp S:a verksamhetens kostnader Resultat 0 0 0

8 VERKSAMHETSPLAN för FoU i Sörmland FoU i Sörmland 1

9 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Verksamhetens uppdrag 3 3. Organisation 3 4. Läshänvisning 4 5. Bidra till kunskapsutveckling, kunskapsspridning och kunskapsanvändning Område 1: Barn- och unga Område 2: Vuxna Område 3: Äldre 7 6. Främja och utveckla former för brukar- och patientinflytande Område 1: Barn- och unga Område 2: Vuxna Område 3: Äldre Stimulera samverkan kring forskning, utveckling och innovation Område 1: Barn och unga Område 2: Vuxna Område 3: Äldre Förutsättningar för verksamheten Mål för Personal Mål för Kommunikation Mål för miljö Mål för Ekonomi 14 2

10 1. Inledning Forskning och utveckling i Sörmland (FoUiS) är en länsgemensam resurs för länets kommuner och landsting. Verksamheten omfattar alla socialtjänstens målgrupper och är samma målgrupper som ingår i Länsstyrgruppens uppdrag. Verksamheten ingår i uppbyggandet av att stärka långsiktiga regionala strukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården i Sörmland. Det omfattar målgruppen barn och unga, personer med funktionshinder, äldre människor, personer med missbruk och beroende, anhörigvårdare samt brottsoffer och deras anhöriga. 2. Verksamhetens uppdrag FoU i Sörmland stödjer utvecklingen av en evidensbaserad praktik inom kommuner och landsting, med syfte att erbjuda patienter och brukare insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap. FoU i Sörmland bidrar till en långsiktig kunskapsutveckling och fungerar som en brobyggare mellan forskning och praktik. FoU i Sörmland är en lärande organisation som utvärderar och följer upp sin verksamhet. Det innebär att: Bidra till kunskapsutveckling, kunskapsspridning och kunskapsanvändning, Främja och utveckla former för brukar- och patientinflytande, Stimulera samverkan kring forskning, utveckling och innovation 3. Organisation Huvudman för FoUiS är Landstinget Sörmland. Den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) har driftsansvar för verksamheten. FoU-styrelsen utövar den praktiska styrningen av FoU-verksamheten. Länsstyrgrupp Närvård utser representanter till FoUstyrelsen och ledamöterna väljs på tre års mandat. I FoU-styrelsen ingår representanter från Länsstyrgrupp Närvård som socialchefer eller motsvarande från kommunerna, förvaltningschefer samt en närvårdskoordinator från Landstinget Sörmland. I styrelsen ingår även ansvarig för regionalt stöd, akademichef från Mälardalens högskola (MDH), forskningshandledare från FoUcentrum och chef för PRIMUS. 3

11 FoUiS verksamhet leds av FoU-chefen. Lokaler där verksamheten utgår ifrån finns på Drottninggatan 16B i Eskilstuna och på Nyköpings lasarett. 4. Läshänvisning I Verksamhetsplanen för används beteckningen brukare för alla personer som är mottagare av tjänster eller ingår i socialtjänstens ansvarsområde eller angränsande hälso- och sjukvård. 5. Bidra till kunskapsutveckling, kunskapsspridning och kunskapsanvändning FoUiS bidrar till att initiera och inspirera till kunskapsutveckling, kunskapsspridning och kunskapsanvändning. FoUiS arbetar med att skapa forum för kunskaps-och erfarenhetsutbyte inom och mellan kommuner och landsting, samt olika samverkansformer. FoUiS erbjuder även metodstöd vid planering, uppföljning och utvärdering. 5.1 Område 1: Barn- och unga FoUiS fortsätter spridning av den kunskap som Socialstyrelsen och andra myndigheter tar fram inom området och är viktigt för att skapa förutsättningar för EBP inom området. Grundutbildning av jour- och familjehem, rekrytering av familjehem, placerade barns hälsa, och anmälningsskyldigheten är områden som pågår och även under kommande år ska stå i fokus för aktiviteter. Fortsättningsvis erbjuda forskningscirklar. 4

12 Socialstyrelsen lanserar i januari 2016 Barn och unga som ett nytt område på Kunskapsguiden och här ska personal kunna söka efter kvalitetssäkrad kunskap, till exempel olika metoder, webbutbildningar och kunskapsstöd. Anmälan av personal med anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen ska bekräftas och återkopplas. Nya reviderade riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende publicerades av Socialstyrelsen i juni 2015 där ungdomar (under 18 år) är ett nytt område som inkluderats. Mål 2016 Erbjuda nya jour- och familjehem grundutbildning till sitt första uppdrag Långsiktigt mål Alla jour- och familjehem ska ha erbjudits en grundutbildning Att följa upp implementering av riktlinjer för barn och ungas behov av läkarundersökning/bedömning av tandhälsa ska i samband med placering i familjehem/hvb bedömas Att implementera nya rutiner för läkarundersökning av barn och unga i samhällsvård Genomföra forskningscirklar om barn och ungdomars delaktighet i ärenden som rör dem, för personal/handläggare som arbetar inom sociala barn och ungdomsvården Länsgemensamt introduktionsår för nya socialsekreterare inom sociala barn- och ungdomsvården i alla kommunerna genomförs två ggr/år Genomföra uppdrag via NSV att: - Revidera länsgemensamt samverkansdokument inom missbruks- och beroendevården - Göra de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende mer kända - Kartlägga genomförda utbildningar SIP utbildning genomförs i alla länsdelar Utvärderingsmodell SIP delaktighet för barn och unga med utvecklingsstörning utvecklas Riktlinjer för barn och ungas behov av läkarundersökning/ bedömning av tandhälsa ska i samband med placering i familjehem/hvb bedömas Vi arbetar för att barn och unga i samhällsvård ska ha tillgång till hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Utvärdering om forskningscirklarna haft någon effekt för barn och ungdomars delaktighet inom socialtjänsten i de kommuner som deltagit i cirklarna Länsgemensamt introduktionsår för nya socialsekreterare inom sociala barn- och ungdomsvården i alla kommunerna erbjuds två ggr/år Att stödja och främja utvecklingen av missbruks- och beroendevården lokalt och regionalt i syfte att skapa en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg för länets innevånare, oavsett ålder och där ett familjeperspektiv är viktigt Regelbundet återkommande länsövergripande SIP utbildningar samt träffar för erfarenhetsutbyte Utvärderingsmodell för SIP är utvecklad och validerad. Implementering påbörjad 5

13 Mål 2016 Långsiktigt mål Regionala nätverksträffar för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte för handläggare och verksamhetsnära chefer inom LSS Information och utbildning om litteratursökning och granskning av evidens inom socialtjänstens områden Sprida information om Kunskapsguiden inom kommunernas sociala barn- och ungdomsvård. Workshop till personal om Kunskapsguiden och användandet av den Föreläsning om Ensamkommande flyktingbarn genomförs under året Ökat samarbete och dialog mellan personal inom LSS-området Ökad kunskap om evidens hos ledningsgrupper och personal inom socialtjänsten Verksamheter ska känna till och systematiskt använda Kunskapsguiden (stimulera systematiskt användande) Verksamheter i kommunerna känner till och använder Kunskapsguiden. t ex öka antalet referensgrupper i länsdelarna Återkommande föredrag och workshop om ensamkommande flyktingbarn 5.2 Område 2: Vuxna För att stimulera ett lokalt utvecklingsarbete där landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest av de personer som omhändertas enligt LOB (lag om omhändertagande av berusad person) har regeringen beslutat att fördela medel till länen/regioner under tre år ( ) för att förbättra omhändertagandet. I Sörmland sker arbetet under 2016 i enlighet med den överenskommelse mellan Landstinget, kommunerna och Polismyndigheten som Socialdepartementet godkände 2015 och arbetet leds av utvecklingsledare inom FoUiS. Utifrån riktlinjer för Vård och stöd vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2015) vill FoUiS stödja och främja utvecklingen av missbruks- och beroendevården lokalt och regionalt i syfte att skapa en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg för länets innevånare, oavsett ålder och där ett familjeperspektiv är viktigt. Mål 2016 Genomföra uppdrag via NSV att: - Revidera länsgemensamt samverkansdokument inom missbruks- och beroendevården - Göra de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende mer kända - Kartlägga genomförda utbildningar Långsiktigt mål Att stödja och främja utvecklingen av missbruks- och beroendevården lokalt och regionalt i syfte att skapa en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg för länets innevånare, oavsett ålder och där ett familjeperspektiv är viktigt. 6

14 Mål 2016 Regionala nätverksträffar för kunskapsspridning och erfaren-hetsutbyte för handläggare och verksamhetsnära chefer inom LSS Långsiktigt mål Ökat samarbete och dialog mellan anställda inom LSS-området. Samla kunskap och uppfattningar kring livskvalitet utifrån ett funktionshinderperspektiv. SIP-utbildning genomförs i alla länsdelar Genomföra workshops inför uppgiftsinlämning ÖJ, samt tolkning av resultat i ÖJ och andra register Att erbjuda de utbildningar och metodstöd inom missbruks- och beroendevården som framkommit behov av vid behovsinventeringen 2015 Metodhandledning till personal och användare inom FoUiS ansvarsområden Information och utbildning i litteratursökning och granskning av evidens inom socialtjänstens område Att utforma en länsgemensam rutin för kommunernas handläggning vid LOB-anmälan Att utbilda arrestvakter för att öka den omhändertagnes medicinska säkerhet och förbättra omvårdnaden Sprida kunskap om faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med funktionsnedsättning Regelbundet återkommande länsövergripande SIP-utbildningar samt träffar för erfarenhetsutbyte Stimulera användning av information från ÖJ och andra register vid verksamhetsutveckling Bidra med kunskap för användande av evidensbaserade metoder i missbruksoch beroendevård. Ökad metodkunskap i länet Ökad kunskap om evidens hos ledningsgrupper och personal inom FoUiS ansvarsområden Att bidra till en mer rättssäker handläggning och en förbättrad vårdkedja som underlättar fortsatta stöd- och behandlingsinsatser för personer som omhändertas enligt LOB Återkommande fortbildning av arrestvakter för att fortsätta öka den omhändertagnes medicinska säkerhet och förbättra omvårdnaden 5.3 Område 3: Äldre Arbetssättet inom vård och omsorg bygger allt mer på standardiserade gemensamma och evidensbaserade arbetssätt. FoU i Sörmland kan bidra med stöd och handledning i arbetsmetoder som bygger på införande och användande av kvalitetsregister 1. Verksamheternas resultat som hämtas från kvalitetsregistren är en tillgång att arbeta i det systematiska förbättringsarbetet. FoUiS presenterar resultat för beslutsfattare, för att använda som underlag för det politiska arbetet och i ledningsarbetet. Genom att mäta och följa upp fås kunskap om vad verksamheterna faktiskt levererar. Denna kunskap kan användas till att sätta mål och arbeta med förbättringar, samt för prioriteringar och jämförelser. 1 Kvalitetsregister; Senior alert, Svenska palliativregistret, Svenska demensregistret, samt Register för beteendemässiga och psykiatriska symptom vid demenssjukdom (BPSD) 7

15 Konsekvenserna av ökad alkoholkonsumtion syns bland äldre över 65 år, men beredskapen i kommunerna släpar efter. Få kommuner har rutiner för samordning mellan äldreomsorgen och missbruks- och beroendeverksamheten inom socialtjänsten. FoUiS vill inspirera till kunskap inom området och stimulera till ett förbättrat tvärprofessionellt omhändertagande för målgruppen. Genom att mäta och följa upp fås kunskap om vad verksamheten faktiskt levererar i motsats till vad man tror att den levererar. Denna kunskap kan användas till att sätta mål och arbeta med förbättringar men också för prioriteringar och jämförelser. Nationella kvalitetsregister erbjuder genomtänkta indikatorer som möjliggör jämförelser över tid. Både lokalt och mellan enheter. Sådana jämförelser kan användas för att vägleda och utvärdera förbättringsinsatser. Tillgång till resultat och data från kvalitetsregister medför inte automatiskt att vården blir bättre för det krävs förbättringsarbete. Man behöver veta vad och hur man ska förändra. Fler och fler kommuner bedömer äldres behov utifrån metoden Äldres behov i centrum (ÄBIC). FoUiS medverkar till att erfarenhetsutbyte och dialog kan äga rum mellan kommunerna för fortsatt kompetensutveckling inom området. Senare års forskning har visat att struktur och systematik i arbetssättet kan höja kvaliteten på vården och omsorgen. Genom att arbeta strukturerat ökar möjligheter till bättre omhändertagande och bättre livskvalitet för patienten/brukaren Mål 2016 Verksamheter som erbjudits och fått utbildning/ handledning i systematiskt förbättringsarbete Att genomföra konferens Äldre och alkohol under 2016 Antal nätverksträffar för biståndshandläggare ÄBIC i länet Utveckla/delta i utveckling av metoder och arbetssätt som stimulerar till samverkan mellan kommuner och landsting Långsiktigt mål Verksamheter känner till och använder metoder för systematiskt förbättringsarbete Att öka kunskapen om äldre och alkohol och om behovet av ökad samverkan för ett förbättrat tvärprofessionellt omhändertagande för målgruppen Aktörer inom kommuner samverkar kring frågor om Äldres behov i centrum (ÄBIC) Arbetsmetoder som används i samverkan mellan kommuner och landstinget 6. Främja och utveckla former för brukar- och patientinflytande FoUiS ska tillsammans med verksamheterna driva utvecklingen mot en inndivid/patient- /brukarcentrerad och fokuserad vård och omsorg. Det sker dels genom att graden av brukardelaktighet utvärderas och följs upp, dels genom handledning till verksamheterna och dels genom utbildning till personal. Brukarfokus skall ingå som en del av samtal och diskussioner på olika nivåer, där FoUiS deltar, och vara integrerat i det förhållningssätt som FoUiS förmedlar. FoUiS strävar också efter att tillgängliggöra information på ett brukarvänligt och lättillgängligt sätt samt att inkludera brukare och brukargrupper i processer relaterade till den verksamhet som bedrivs, exempelvis genom brukarorganisationsrepresentation i planeringsgrupper inför utbildningsdagar och liknande. 8

16 6.1 Område 1: Barn- och unga Barn delaktighet nämns speciellt i BoU-satsningen. Under 2015 startade två forskningscirklar om barns delaktighet inom den sociala barn- och ungdomsvården för socialsekreterare m fl yrkeskategorier. Syftet med forskningscirklarna är att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för en ökad delaktighet för de barn och ungdomar som utreds och ibland också får insatser av socialtjänsten. För att få kunskap om forskningscirklar bidrar till detta, följs arbetet i en studie (basmätning 2015, uppföljning 2016), 18 personer från fem av länets kommuner har deltagit vid träffarna (totalt 15 träffar). Forskningscirklarna fortsätter under hela Från andra län ex FoU-enheter bjuds in till återkommande träffar under året om forskningscirklar enligt Sörmlandsmodellen som FoU i Sörmland anordnar i samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Mål 2016 Utbildning av vägledare i delaktighetsmodellen genomförs Utveckla och implementera arbetssätt och hållbara strukturer för barns delaktighet inom den sociala barn- och ungdomsvården. Referensgrupp barn och unga med funktionsnedsättning med tydligt syfte och mandat bildas Inspirera, motivera och ha dialog med personal och ledning om brukare/patientinflytande Långsiktigt mål Återkommande utbildningar för vägledare i delaktighetsmodellen (DMO) Hållbara strukturer för barns delaktighet inom den sociala barn- och ungdomsvården är utvecklade Referensgrupp en träffas kontinuerligt och bidrar med erfarenhet och kunskap vid förbättringsarbete inom FoUiS ansvarsområde Kunskap och intresse om brukare/ patientinflytande har ökat hos personal och ledning 6.2 Område 2: Vuxna Verdandi Sörmland har i ansökan daterad ansökt hos FoUiS om medel för brukarinflytande i Sörmlands län. Av ansökan framgår syfte och mål för ett länsövergripande arbete under Ansökan har beviljats och en Överenskommelse är uppgjord mellan FoU i Sörmland och Verdandi Sörmland gällande arbetet. Slutredovisning enligt Överenskommelse senast april Mål 2016 Uppföljning från FoUiS av beviljade medel enligt uppgjord överenskommelse med Verdandi Sörmland Vägledare för delaktighetsmodellen (DMO) inom funktionshinderområdet är utbildade i alla länsdelar Långsiktigt mål En aktiv brukarmedverkan inom de målgrupper som omfattas av FoUiS:s arbete Utbildade vägledare får kontinuerligt stöd från FoUiS. Ett vägledarnätverk har bildats inom länet 9

17 Mål 2016 Planering för utbildning av brukarvägledare görs 2016 Inspirera, motivera och ha dialog med personal och ledning om brukare/ patientinflytande Referensgrupp barn och unga med funktionsnedsättning med tydligt syfte och mandat bildas Långsiktigt mål Brukare och personalvägledare utbildats inom socialtjänstens alla områden Kunskap och intresse om brukare/ patientinflytande har ökat hos personal och ledning Referensgruppen träffas kontinuerligt och bidrar med erfarenhet och kunskap vid förbättringsarbete inom FoUiS ansvarsområde 6.3 Område 3: Äldre Att utgå från den sjuka äldre personen och dennes behov är nödvändigt för att kunna nå goda resultat för sjuka äldre och för att använda de gemensamma skattemedlen effektivt. Synsättet att vi är olika som individer gör att vårdplanerna måste vara individuella och arbetas fram i samverkan med den äldre och dennes närstående. Genom att involvera brukare/patient i processen ökar också möjligheten till att ta vara på den inneboende, läkande kraft som finns i varje människa. Inom den tidigare nationella satsningen Kunskap till praktik ( ) fanns särskilda medel avsatta för brukarråd/nätverk. Mål 2016 Utveckla arbetsformer där den äldre/vuxna på ett självklart sätt är delaktig i planeringen av sin vård och omsorg Referensgrupp med äldre är bildas Metodutbildningar och handledning i brukarervision genomförs med berörda aktörer Inspirera, motivera och ha dialog med personal och ledning om brukare/patientinflytande Långsiktigt mål Referensgrupp träffas kontinuerligt och bidrar med sina erfarenheter och kunskap vid förbättringar inom FoUiS verksamhetsområde Referensgrupp träffas kontinuerligt och bidrar med sina erfarenheter och kunskap vid förbättringar inom FoUiS verksamhetsområde Ökad metodkunskap hos brukare och brukarrepresentanter Kunskap och intresse om brukare/ patientinflytande har ökat hos personal och ledning 7. Stimulera samverkan kring forskning, utveckling och innovation FoUiS vill stimulera samverkan kring forskning, utveckling och innovation. Skapar forum för samverkan mellan länets kommuner och landstinget samt andra berörda aktörer. Är en resurs för att förbättra samverkan. Medverkar aktivt i samverkan med aktörer på regional och nationell nivå. Samverkan med landstinget i Flexit-tjänsten och samverkan med andra verksamheter som har Flexit-tjänster. Senare års forskning har visat att struktur och systematik i arbetssättet kan höja kvaliteten på vården och omsorgen. Genom att arbeta strukturerat ökar möjligheter till 10

18 bättre omhändertagande och bättre livskvalitet för patienten/brukaren. Utveckla/delta i utveckling av metoder och arbetssätt som stimulerar till samverkan mellan kommuner och landsting. Arbeta med att stärka innovationskompetensen inom kommunerna och landstinget. Innovationsledarutbildning genomförs i samverkan med Mälardalens högskola, Vinnova och SKL. Regionförbundet Sörmland under året för att stödja utveckling av en innovativ kultur i länet. 7.1 Område 1: Barn och unga Mål 2016 FoUiS deltar i och initierar samverkan med andra kunskapsmiljöer, andra FoU-miljöer Aktiv medverkan i regionala och nationella nätverk inom FoUiS verksamhetsområden Aktiv medverkan i nationella konferenser och seminarier Slutföra pilotprojekt Att stärka små barns skydd Forskningssamarbete i frågor som är relaterade till FoUiS verksamhetsområde Utbildning i innovationsledning för chefer, utvecklingsstrateger och politiker i länet genomförs i samverkan med Mälardalens högskola under 2016 Erbjuda workshops för att stimulera innovativt förhållningssätt och användandet av olika innovationsmodeller ex KINVO modellen Stödja användande av e-hälsa och Välfärdsteknologi genom att erbjuda aktiviteter till personal, klienter, anhöriga och medborgare Långsiktigt mål FoUiS har ett systematiskt arbetssätt som tar tillvara andras kunskap och erfarenheter FoUiS har ett systematiskt arbetssätt som tar tillvara andras kunskap och erfarenheter FoUiS har ett systematiskt arbetssätt som tar tillvara andras kunskap och erfarenheter Sprida kunskap och erfarenheter av pilotprojektet om Att stärka små barns skydd FoUiS har ett systematiskt arbetssätt som tar tillvara andras kunskap och erfarenheter Utbildning i innovationsledning erbjuds årligen till chefer, utvecklingsstrateger och politiker Stimulera medarbetardriven innovation genom att erbjuda utbildningar som möjliggör innovativt förhållningsätt för att en innovativ kultur utvecklas Fortsatt stöd inom området e-hälsa och Välfärdsteknolog med olika aktiviteter 7.2 Område 2: Vuxna Mål 2016 FoUiS deltar i och initierar samverkan med andra kunskapsmiljöer, andra FoU-miljöer Aktiv medverkan i regionala och nationella nätverk inom FoUiS verksamhetsområden Aktiv medverkan i nationella konferenser och seminarier Långsiktigt mål FoUiS har ett systematiskt arbetssätt som tar tillvara andras kunskap och erfarenheter FoUiS har ett systematiskt arbetssätt som tar tillvara andras kunskap och erfarenheter FoUiS har ett systematiskt arbetssätt som tar tillvara andras kunskap och erfarenheter 11

19 Mål 2016 Utbildning i innovationsledning för chefer, utvecklingsstrateger och politiker i länet genomförs i samverkan med Mälardalens högskola Inspirera till användandet av olika innovationsmodeller ex KINVO modellen, SKL modell, Förändra radikalt för att stimulera ett innovativt förhållningssätt Långsiktigt mål Utbildning i innovationsledning erbjuds årligen till chefer, utvecklingsstrateger och politiker Stimulera medarbetardriven innovation genom att erbjuda utbildning i olika möjliggör ett innovativt förhållningsätt och att en innovativ kultur utvecklas Stödja användande av e-hälsa Välfärdsteknologi och genom att erbjuda olika former av aktiviteter till personal, brukare, anhöriga och medborgare Fortsatt stöd inom området e-hälsa och Välfärdsteknolog med aktiviteter till olika aktörer 7.3 Område 3: Äldre Mål 2016 Utbildning i innovationsledning för chefer, utvecklingsstrateger och politiker i länet genomförs i samverkan med Mälardalens högskola Inspirera till användandet av olika innovationsmodeller ex KINVO modellen, Förändra radikalt, SKL innovationsmodell för att stimulera ett innovativt förhållningssätt Långsiktigt mål Utbildning i innovationsledning erbjuds årligen till chefer, utvecklingsstrateger och politiker Stimulera medarbetardriven innovation genom att erbjuda utbildningar som möjliggör ett innovativt förhållningsätt och att en innovativ kultur utvecklas Stödja användande av e-hälsa och Välfärdsteknologi och genom att erbjuda olika formera av aktiviteter till personal, brukare, anhöriga och seniorer Delta i utvecklingsarbete av arbetsmetoder Delta i utveckling av nationell brukarenkät inom äldreområdet I samverkan med SKL utveckla vägledning för SIP äldre Forskningssamarbete i frågor som är relaterade till FoUiS verksamhetsområde Fortsatt stöd inom området e-hälsa och Välfärdsteknolog med aktiviteter till olika aktörer Arbetsmetoder används i samverkan i länet Bidra med kunskap i nationellt utvecklingsarbete Bidra med kunskap i nationellt utvecklingsarbete Forskningssamarbete finns i olika frågor inom FoUiS verksamhetsområde 12

20 8. Förutsättningar för verksamheten 8.1 Mål för personal I syfte att vara en lärande organisation och få kompetenta och engagerade arbetare kommer kunskapsdelning och feedback mellan medarbetarna och chefen att vara fokus under de kommande verksamhetsåren. Kunskapsdelning är en återkommande punkt på dagordningen på arbetsplatsträffarna. Det inbegriper analys, tolkning och återkoppling samt utvärdering av insatser som gjorts. Både spontan kunskapsdelning och planerade utbildningstillfällen av föredragskaraktär ges utrymme. Mål för FoUiS medarbetare är att ha en ständig kompetensutveckling. Mål 2016 Att kunskapsdelning genomförs på APTagendan varje gång det finns något att dela Översikten av pågående aktiviteter revideras regelbundet Kontinuerlig kompetensutveckling Långsiktigt mål Vi lär av varandra genom kontinuerlig kunskapsdelning och arbetar mer resurseffektivt Vi har kännedom om varandras uppdrag och därmed en helhetssyn Vi har en hög kompetensnivå 8.2 Mål för kommunikation Mål Att öka kännedomen om FoUiS bland medborgarna i regionen och erbjuda tydlig information om vad FoUiS står för och vilka aktiviteter som erbjuds, samt sprida information om FoUiS projekt nationellt. I syfte att stärka FoUiS varumärke som en trovärdig samarbetspartner ska FoUiS öka kännedomen om den verksamhet som bedrivs både på lokalplanet, regionalt och nationellt. Ett medel är att genom FoU-dialog öka kommunikationen mellan kommunernas socialtjänst och FoUiS. På nationell nivå ska kunskap om FoUiS och valda projekt spridas genom rapportering vid konferenser. Mål 2016 Se över hemsidan, för att förbättra besökarupplevelsen. Hålla sociala media uppdaterade, med för målgruppen intressant och givande innehåll. Antal följare nu: Facebook 311, Twitter 10, Youtube 3. Långsiktigt mål En välbesökt, informativ och intressant hemsida, som både presenterar FoUiS, visar vad vi gör/erbjuder just nu och generellt, samt rapporterar om genomförda aktiviteter och projekt. Ökat besökarantal/följare på sociala media; Facebook, Twitter och YouTube. Att använda sociala medier som en lättillgänglig kanal för våra följare att få nyttig information. 13

21 Mål 2016 Arbeta aktivt för att lokalmedia ska uppmärksamma våra aktiviteter, som är av allmänintresse. FoU-dialog genomförs i kommunerna. Rapportering vid nationell konferens. Långsiktigt mål Att vid minst tre gånger per år synas/höras i lokalmedia för att på så sätt bli mer synliga för allmänheten. Att genom kontinuerlig dialog med kommuner och landsting få återkoppling om behov och utmaningar. Att öka kännedomen om FoUiS och vår verksamhet nationellt. 8.3 Mål för Miljö Mål: FoUiS bedriver ett hållbart och långsiktigt miljöarbete i syfte att minimera belastningen på miljön Under året har vi i första hand valt tåg och buss och i tredje hand miljöbil vanlig bil används när de tidigare alternativen inte är möjliga eller ekonomiskt försvarbara. Flygresor har endast skett, när det har varit praktiskt omöjligt att resa på annat sätt. Inom Eskilstuna har vi i första hand promenerat eller cyklat, och har för det ändamålet införskaffat en cykel. Vid konsumtion har FoUiS strävat efter att konsumera med miljötänk genom att försöka minska antalet utskrifter, köpa ekologisk mjölk och kaffe, erbjuda vegetariskt fika, samt fisk eller vegetarisk lunch vid event där vi bjuder på mat. Vi sorterar även sedan länge våra sopor. Övrigt Vi släcker lampor och stänger av datorer när vi inte är på kontoret. 8.4 Mål för Ekonomi Mål: Balanserad ekonomi under FoU-verksamheten har stabil ekonomi med ändamålsenlig användning av resurser. Ekonomiska förutsättningar FoUiS är delvis en medlemsfinansierad verksamhet. Medlemsavgiften baseras på invånarantalet i kommunerna och landstinget i november året före budgetåret och uppgår till sex kronor per invånare för kommunerna och fyra kronor per invånare för landstinget. Regionförbundet Sörmland ger ett stöd 2016, 2017 och 2018 då de statsbidragen reducerades

22 Budgetplan 2016 Intäkter Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Regionförbundet Sörmland Statsbidrag (SKL) 700 Övriga intäkter * S:a verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Lokalkostnader -270 Övriga kostnader varav tjänsteköp S:a verksamhetens kostnader Resultat 36 * Övriga intäkter är från ex medel till LOB satsning (lagen om omhänder tagande av berusade personer), uppdragsutbildningar Budgetplan 2017 Intäkter Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Regionförbundet Sörmland Statsbidrag (SKL) 0 Övriga intäkter S:a verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Lokalkostnader -271 Övriga kostnader varav tjänsteköp S:a verksamhetens kostnader Resultat * Övriga intäkter är från ex uppdragsutbildningar 15

23 Budgetplan 2018 tkr Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Regionförbundet Sörmland 970 Statsbidrag (SKL) 0 Övriga intäkter* S:a verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader FoU Personalkostnader Lokalkostnader -272 Övriga kostnader varav tjänsteköp S:a verksamhetens kostnader Resultat *Övriga intäkter är från ex uppdragsutbildning 16

24 Diarienummer: Verksamhetsplan med budget Hjälpmedelscentralen 2016 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

25 Inledning Verksamhetens uppdrag Den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård tryggar en god, effektiv och lättillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i länet. Genom den gemensamma nämnden tillgodoses behovet av insyn i verksamheten från samtliga huvudmän. Den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård svarar för försörjning av hjälpmedel till länets invånare beträffande: Rörelsetekniska hjälpmedel Kognitiva hjälpmedel Kommunikationshjälpmedel Medicinska behandlingshjälpmedel Inkontinenshjälpmedel Synhjälpmedel Hörselhjälpmedel i skola och hem Hjälpmedelscentralen ansvarar för: Att följa utvecklingen inom hjälpmedelsområdet Att kvalitetssäkra hjälpmedelsförsörjningen Upphandling och inköp av hjälpmedel Återtagning och rekonditionering Lagerhållning och distribution Konsultation, service och underhåll Anpassning av hjälpmedel efter individuella behov Stöd till förskrivare vid förskrivning av hjälpmedel Information och utbildningar inom hjälpmedelsområdet Samråd med brukarorganisationer Verksamheten är intäktsfinansierad och har en enhetlig prissättning i länet baserad på självkostnad. Kunderna finns företrädesvis inom länets kommuner och landstinget. Hjälpmedelscentralen, Verksamhetsplan med budget 2(9)

26 Organisation Förändringar under planperioden Då vi inte identifierat några större förändringar inför 2017 och 2018 avser denna plan Arbetet mot en ökad målstyrning, och då med fokus på tre områden, som påbörjades under 2014 har under året fortsatt och från april har det funnits månadsmål på 3-4 parametrar per sektion (totalt 14 st) som också följts upp och presenterats för hela personalen månadsvis. De tre fokusområdena är: * Förbättrad servicenivå * Förbättrad leveranskvalitet och * Minskat kapital bundet i lager Utfallet har förbättrats på samtliga14 parametrar och från och med 2016 är dessa parametrar indikatorer med målvärden i Pluss. I förslaget att upphäva den nuvarande betalningsansvarslagen och ersätta den med en ny lag - lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, finns främst en förändring som med stor sannolikhet kommer påverka hjälpmedelscentralens verksamhet. Det är förändringen från att det kommunala betalningsansvaret kan inträda tidigast 5 vardagar efter det att kommunen mottagit kallelse till vårdplanering (psykiatrisk vård 30 dagar) till att detta ansvar inträder tre dagar efter det att behandlande läkare i slutenvården underrättat berörda enheter om att patienten är utskrivningsklar (om inte annat Hjälpmedelscentralen, Verksamhetsplan med budget 3(9)

27 överenskommes mellan parterna). Detta kommer med största sannolikhet att innebära krav på kortare ledtider vid beställning och fler och snabbare hjälpmedelsleveranser. Förslaget är att bestämmelserna i den nya lagen skall träda i kraft 1 juli 2016 men i dagsläget ser det ut som tidsplanen för genomförandet kommer förskjutas till årsskiftet 2016/2017. Eftersom inga beslut runt denna förändring är tagna finns heller inte förändringen med i budgeten för Ett led i att korta HMCs leveranstider är införandet av standardprodukter. En Standardprodukt är ett förkonfigurerat hjälpmedel som alltid finns på lagret och står klart för leverans från lagerhyllan direkt till kund/brukare. Fördelen är kortade ledtider, säker leverans och på sikt lägre hyrespriser. Standardprodukter kompletterar befintliga möjligheter till att få anpassade hjälpmedel. De första standardprodukterna planeras kunna levereras från och med februari. När saker inte fungerar som tänkt rapporteras dessa som avvikelser. I dag rapporteras dessa på olika sätt från kommun och landsting då kommunen inte har tillgång till landstingets avvikelsehanteringssystem - Synergi. För att förenkla rapportering och få denna på ett enhetligt sätt kommer, från årsskiftet 2015/2016, avvikelser kunna rapporteras direkt i vårt affärssystem Sesam på samma plats där hjälpmedel beställs (WebSesam). Vi räknar med att detta ger oss bättre möjlighet till uppföljning, åtgärdande och återkoppling. Rekrytering av en Kvalitets- och upphandlingskoordinator är också påbörjad. Under januari kommer också elektroniska körjournaler installeras i samtliga tjänstebilar. Vi räknar med att den logistikplanering som detta möjliggör, kommer leda till ett bättre resursutnyttjande av vår bilpark och lägre utsläpp av avgaser. Den utökade volymen av hjälpmedel som hanteras har inneburit att vi behöver frigöra mer lagerutrymme. Under 2016 kommer därför vissa inre ombyggnationer ske på Fraktgatan innebärande bla att utställningsytan minskas ned och vårt hjälpmedelssortiment exponeras digitalt i större utsträckning. Arbetet med att kartlägga- och effektivisera våra interna flöden mellan sektionerna kommer att påbörjas under våren. Några viktiga förändringar som kommer genomföras på sektionsnivå under 2016 är: Lager och logistik: Stickprovskontroller på att allt är korrekt innan leverans, arbetsrotation för ökad förståelse och flexibilitet, översyn och förändring av lagerflödet för effektivare hantering och översyn av leveransdagar och transporter för tätare leveranser. Administration: Automatisering av fakturaavstämning, införande av elektroniska blanketter och utfasning av fax. Införande av endast ett telefonnummer in till kundservice. Flytt av filialen i Nyköping. Hjälpmedelsteknik: Fortsatt mätning av effektivitet per månad med åtgärder för förbättring. Anpassning av målen kopplat till arbetsinnehåll. Hjälpmedelskonsulenter: Ökad tillgänglighet till konsulenter för förskrivare och brukare. Korta ledtider till utprovning. Fortsatt arbete med att säkerställa en likvärdig och jämlik vård/rådgivning/konsultation över länet. Fortsatt satsning på ett gemensamt konsultativt arbetssätt. Kvalitetssäkra flöden och ansvarsgränssnitt. Ett fokus på att försöka rekrytera in yngre personer finns då medelåldern på Hjälpmedelscentralen uppgår till drygt 50 år. En utmaning blir sålunda att bibehålla den höga kompetensnivån samtidigt som vi åstadkommer en föryngring. Viktigt av flera skäl men framförallt för att bättre tillgodogöra oss kunskaper i användningen av ny teknik. Hjälpmedelscentralen, Verksamhetsplan med budget 4(9)

28 Perspektiv Medborgarperspektivet Strategiskt mål: Landstinget bidrar till god livskvalitet, en jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamheter med god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet Vi erbjuder hjälpmedel och hjälpmedelstjänster som håller god kvalitet samt levereras i rätt tid till rätt mottagare. Alla förskrivare och brukare är nöjda med bemötande och leveranser I april 2015 började vi jobba med månadsmål. De parametrar vi valt att mäta förändringar på, är de parametrar vi prioriterat kopplat till våra fokusområden (service, kvalitet och kapitalbindning). Inför 2016 har vi gjort vissa förändringar och inkluderat dessa mål i Pluss. De första 8 indikatorerna mäts sålunda månadsvis och utfallet för 2015 har legat till grund för målsättningen Utfallet på de sista 7 måltalen fås genom årliga enkäter riktade dels till brukare och dels till förskrivare och betygsättningen av vår leverans sker på en 10-gradig nöjdhetsskala. Fram till och med 2014 har brukare och förskrivare som givit betyget 6 och högre betraktats som nöjda. Från 2015 höjde vi kravet och betraktar nu betyget 7 eller högre som nöjd. Nedan har de historiska utfallen räknats om till det nya sättet att mäta för jämförbarhetens skull. Utfallet i 2015 års två brukarundersökningar var, Bemötandenöjdhet: 94,0% (2013: 93,5%, 2014: 93,1%), Servicenöjdhet 91,1% (2013: 89,9%, 2014: 91,7%) och Nöjdhet bland brukare med Vesicaprodukter 94,9% (ingen mätning 2014). Under 2015 genomfördes för första gången nöjdhetsmätningen hos förskrivare via e-post och länk till undersökningsformuläret. En hög svarsfrekvens (50%) och en betydligt effektivare hantering i både utskicks- och analysarbetet gör att vi nu kan göra denna till en årlig mätning. Bland förskrivare mäter vi från 2014 både vilken typ av kontakt förskrivaren haft (telefon, personlig etc) och i vilket ärende man haft kontakt (reparation, rådgivning, utprovning etc). Utfallet i 2015 års undersökning var: Tillgänglighetsnöjdhet: 85,1%(2014: 92,8%), Servicenöjdhet: 77,1% (2014: 77,0%), Bemötandenöjdhet: 92,4% (2014: 92,8%) och Nöjdhet med leveranskvalitet: 70.7% (2014: 67,9%). Både brukar- och förskrivarundersökningen ligger till grund för prioriterade områden och de insatser som skall genomföras för att förbättra våra leveranser. Under 2016 kommer fortsatt fokus läggas på att förbättra vår kvalitet och servicenivå. Rekryteringen av en Kvalitets-. och upphandlingskoordinator pågår. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andel besvarade samtal inom 90 sek (totalt för kundtjänst och Vesica) 90 % Andel besvarade samtal för kundtjänst. 92 % Andel besvarade samtal på konsulenttelefon. 85 % Hjälpmedelscentralen, Verksamhetsplan med budget 5(9)

29 Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andel besvarade samtal på Vesica 92 % Andel nöjda förskrivare i kunskapshöjande aktiviteter 95 % Andel kundorder utlevererade inom 5 arbetsdagar 85 % Andel aktiviteter/arbetsorder slutförda inom 5 arbetsdagar 80 % Andel utprovningar påbörjade inom 2 månader 95 % Andel nöjda brukare med bemötande 94 % Andel nöjda brukare med service 92 % Andel nöjda brukare i kontakt med Vesicacentralen 95 % Andel nöjda förskrivare med tillgänglighet 87 % Andel nöjda förskrivare med service 79 % Andel nöjda förskrivare med bemötande 92 % Andel förskrivare som är nöjda med leveranskvalitet 75 % Personalperspektivet Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Vi bidrar aktivt till att skapa förutsättningar för kompetensutveckling, god hälsa samt en god arbetsmiljö i ett klimat som präglas av delaktighet, respekt och ansvar Hjälpmedelscentralen har sedan många år en, jämförelsevis inom landstinget, låg sjukfrånvaro. Att vara fysiskt aktiv på fritiden bidrar starkt till välbefinnande och god hälsa. Därför är det glädjande att se att träningslokalen på Fraktgatan utnyttjas frekvent och att HMCs fyra hälsoinspiratörer är aktiva och arrangerar ett antal friskvårdsaktiviteter. Ett friskvårdsbidrag på kr/år, fruktleveranser och gemensamt fredagsfika är också bidragande orsaker till välbefinnande bland medarbetarna. Via regelbundna stormöten för all personal på fredagmorgnar hålls medarbetarna uppdaterade i övergripande frågor, och i månadsvisa APT förs en dialog runt sektionsunika frågor. I basenhetsrådet kanaliseras eventuella arbetsmiljöproblem för att snabbt kunna åtgärdas. Resultatet från den årliga medarbetarundersökningen ligger också till grund för förbättringsåtgärder inom utvalda, prioriterade områden. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen Minst 85 % Index för målkvalitet index 65 Index för ledarskap. index 65 Hjälpmedelscentralen, Verksamhetsplan med budget 6(9)

30 Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Antal hälsoinspiratörsaktiviteter Andel som använder friskvårdshalvtimme 50 % Tidiga insatser för de som har fler än 4 sjukfrånvarotillfällen. 4 st 100 % Process- och förnyelseperspektivet Strategiskt mål:landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan Genom tydlig ledning och styrning jobbar vi kontinuerligt för förbättrad kvalitet och effektivitet För att främst kunna leverera snabbare, kommer under början av året vissa produkter lanseras som "standardprodukter". Standardprodukter innebär att en funktion förskrivs, men att förskrivaren på förhand inte vet exakt vilken produkt som levereras. Ett exempel är en manuell rullstol som står färdigmonterad på lagret med fastställda komponenter (ex. nackstöd, armstöd och fotplattor) och bara kan beställas i detta utförande. Sittdjup, sittbredd och höjd på ryggstöd kan variera något inom angivna intervall och vilken stol som levereras beror på vilka som vid beställningstillfället finns på lager. På detta sätt säkerställer vi att alltid kunna leverera dessa produkter vid nästa ordinarie leveranstillfälle och slippa vänta på tillbehör/komponenter som av någon anledning är slut på lagret eller normalt inte lagerhålls utan är beställningsvara. Planerna är att successivt under året utöka antalet standardprodukter inom flera hjälpmedelssektorer. Viktigt att notera är att detta INTE innebär några förändringar i möjligheterna för förskrivarna att få produkter som anpassas/monteras efter specifika förskrivarönskemål som idag. För att förbättra och förenkla hanteringen av avvikelser i verksamheten (reklamationer, felleveranser etc) kommer i början av året samma system som används för beställningar av hjälpmedel (websesam) också kunna användas för att rapportera in avvikelser. Detta kommer leda till att både kommunernas och landstingets förskrivare kan rapportera i samma system. Fördelarna är många med en förbättrad överblick, snabbare hantering och återkoppling till rapportör, som några av de viktigaste. För att hålla ihop verksamhetens totala kvalitetsarbete och jobba proaktivt, pågår också rekrytering av en kvalitetskoordinator som beräknas kunna påbörja arbetet under första halvåret Månadsmätningarna av sektionernas beläggningsgrad (andel av registrerad tid i aktiviteter jämfört med instämplad tid) och effektivitet (antal utförda monteringar/reparationer etc per medarbetare och dag) kommer fortsätta. De måltal som satts upp för 2016 är framtagna av respektive sektion. Vi räknar också med att införandet av elektroniska körjournaler i alla tjänstebilar kommer innebära att vi, via logistikplanering, kan minska antalet körda mil per stopp och successivt optimera antalet tjänstebilar i vår bilpark. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andel avvikelser som hanteras inom 2 veckor från registreringsdatum 95 % Hjälpmedelscentralen, Verksamhetsplan med budget 7(9)

31 Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Antal avvikelser som leder till förbättringar i processen Andel registrerad tid i relation till instämplad tid för tekniker Andel registrerad tid i relation till instämplad tid för konsulenter Antal monteringar per montör och arbetsdag. Antal aktiviteter per heltidsmedarbetare per dag för tekniker Antal aktiviteter per heltidsmedarbetare per dag för konsulenter 5 st 75 % 75 % 14 st 3,5 st 5 st Miljöperspektivet Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom arbete med de betydande miljöaspekterna Vårt miljöarbete sker systematiskt och effektivt för minimal klimatpåverkan Under december 2015 installerades elektroniska körjournaler i samtliga tjänstebilar. Dessa ger oss en ökad möjlighet att logistikplanera bilarnas användning för optimalt utnyttjande, med så få körda mil som möjligt per stopp samt en översyn av storleksbehovet på bilparken. Detta kommer att börja följas under 2016 för att kunna målsättas till Den genomförda energideklarationen på Fraktgatan 5, med åtgärdsförslag som genomförts, har lett till radikala sänkningar av elförbrukningen. Prognosen pekar, nu i slutet på december, på en sänkning av elanvändningen på bortåt 10% jämfört med 2014 vilket innebär en kostnadsbesparing på bortåt kr/år. Med ett bibehållet fokus på energibesparing räknar vi med att under 2016 förbruka mindre el är Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Energianvändning på Fraktgatan, kwh st Ekonomiperspektivet Strategiskt mål: Landstinget har en stark ekonomi i balans Våra resurser används på rätt sätt för en långsiktig ekonomi i balans Den nya prismodellen, som bygger på ABC-kalkylering och infördes vid årsskiftet 2013/2014 har inneburit möjlighet att allokera ut de faktiska kostnaderna inom de 17 hjälpmedelssektorerna på ett mer kostnadsriktigt sätt. Priserna justeras i samband med budgetarbetet vid årsskiftet och översyn görs, dels efter första kvartalet och dels efter sommaren i anslutning till delår 2. Under 2016 kommer lageromsättningshastigheten och kassationer i relation till lagervärdet att börja följas, för att kunna målsättas under Nyttjandegraden på hjälpmedlen är en Hjälpmedelscentralen, Verksamhetsplan med budget 8(9)

32 ny parameter för Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Soliditet 19 % Nyttjandegrad 90 % Resultatmarginal 40 % Budget 2016 (kkr) Prognos 2015 Utfall 2014 Budget 2015 (201511) Budget 2016 B16/P15 B16/B15 Övriga intäkter ,7 107,3 SUMMA INTÄKTER ,7 107,3 Personalkostnader ,1 105,3 Lokalkostnader ,5 100,5 Hjälpmedel & verksamhetsanknutna tjänster ,3 113,9 Övriga kostnader ,7 106,8 Avskrivningar/Finansiella poster ,1 98,4 SUMMA KOSTNADER ,1 107,3 TOTALSUMMA Kommentarer Övriga intäkter Uthyrningen av hjm (3551) och schablonhjm (3552) beräknas öka med 7,7% eller 8,2 mkr och försäljningen av tekniska hjm (3755) med 21,1% eller 1,5 mkr jämfört med budget Tillsammans utgör dessa ökningar 9,6 mkr av den totala ökningen på 11,6 mkr Personalkostnader En nyrekrytering i form av Kvalitets- och upphandlingskoordinator gör att lönekostnaden (inkl sociala avgifter) ökar med knappt 1,4 mkr jämfört med budget En ambitionsökning på kompetensutvecklingssidan på + 0,29 mkr ger tillsammans en förklaring på 1,65 mkr av ökningen mot budget 2015 på totalt 2 mkr. Lokalkostnader Nya avtal på städning (6061) och energieffektiviseringsåtgärder i enlighet med den energideklaration med åtgärdsförslag som gjordes under hösten som bidragit till sänkta elkostnader - (6310), står tillsammans för en minskning av kostnadsmassan på drygt 0,2 mkr vilket bidragit till en total budgeterad kostnadsökning på endast 45 tkr eller + 0,5%. Hjälpmedel och verksamhetsanknutna tjänster Ökad uthyrning och försäljning av hjälpmedel ger också ökade kostnader för inköp (5631 och 5719) vilka förklarar ca. 2,5 mkr av ökningen på 8,8 mkr jämfört med budget Ökningen från 3 mkr till 8 mkr för kassation av ickeinventarier (5719) förklaras främst av förändringen i värderingen av tillbehör och komponenter. Tidigare har begagnade dylika värderats till 50% av inköpsvärdet (så också i budget 2015) men from december 2014 värderas dessa till 100% av inköpsvärdet fram till dess de kasseras. Övriga kostnader Ett av de konton som ökar mest jämfört med budget 2015 är Hyra/leasing bilar långtid (6642) som ökar med 0,265 mkr. Detta är den planerade leasingen av en ny lastbil som ska ersätta den bil från 2002 som vi äger idag. Arbetskläder (6480) ökar med 0,168 mkr vilket beror på att vi nu, i enlighet med rekomendationer från hygiensköterska, börjat använda ett externt tvätteri. Varutranporters (6791) ökning med 0,542 mkr härrör sig främst till Schenker som kopplar till volymökningen av inkontinenshjälpmedel. Ökning beräknas också på kostnader för Varubud då vi räknar med ökade krav på snabba transporter. Ökningen på 0,094 mkr på Hyra IT-utrustning (6210) bygger på en trendutdragning av utfallet 2015 och är interna pengar till D-Data. Tillsammans förklarar dessa 4 konton lite drygt 1 mkr av ökningen på 1,2 mkr. Avskrivningar/Finansiella poster Tillsammans budgeteras dessa kostnader minska med en knapp halvmiljon beroende på minskade avskrivningar både på kommunala och landstingshjälpmedel. Hjälpmedelscentralen, Verksamhetsplan med budget 9(9)

33 Verksamhetsplan 2016