Förslag till föredragningslista Direktion

Transkript

1 Handläggare Carin Lilliehöök Föredragningslista Sammanträdesdatum Sida 1(5) Till Direktionens ledamöter Ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Direktion 1. Upprop 2. Val av protokollsjusterare 3. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 4. Samverkan mellan landstinget och länets kommuner OFB CW avseende ungdomsmottagningsverksamhet AU RD 2014/62 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta rekommendera kommunerna och landstinget att godkänna förslag till samverkan mellan landstinget och länets kommuner avseende ungdomsmottagningsverksamhet: 1. Åldersgräns för länets ungdomsmottagningar ska vara år 2. Besök inom ramen för ungdomsmottagningarnas ansvar ska vara kostnadsfria 3. Kostnadsansvaret mellan kommun och landsting ska fördelas på följande sätt: Landstinget ansvarar för sjuksköterska/barnmorska/läkare, provtagning, IT kostnader för landstingets vårdinformations-system, läkemedel och kondomer samt länssamordnaruppdrag. Kommun ansvarar för kurator, IT kostnader för kommunens dokumentationssystem samt anvisar och bekostar lokaler för ungdomsmottagningen. 4. Landstingsstyrelse respektive ansvarig nämnd i kommunerna fastställer verksamhetsbeskrivning enligt bilaga. 5. Lokala överenskommelser ska tecknas i varje kommun. Ärende bifogas. Muntlig information av Karin Torberger kl på direktionens sammanträde.

2 2(5) 5. Länstransportplan Cykelväg Nedre Gärdsjö-Rättvik OFB KS AU RD 2010/55 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Fastställa att det avsätts 1,5 miljoner kronor från länstransportplanen som medfinansiering för Cykelvägsprojekt Nedre Gärdsjö-Rättvik. Ärende bifogas 6. Fastställelse av länstransportplan OFB KS RD 2013/5 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Fastställa länstransportplan för perioden Ärende bifogas 7. Revidering av förbundsordning OFB MH RD 2011/34 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Landstinget Dalarna och Dalarnas kommuner rekommenderas att godkänna förslaget till ny skrivning i förbundsordningens 7 och 16 i respektive fullmäktige. Ärende bifogas 8. Projektärenden OFB EB RD U AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Bevilja Beyond Skiing 2015 Foundation AB kronor till projektet Beyond Skiing fas 2. Direktionen föreslås besluta Bevilja Stiftelsen Peace & Love Foundation kronor till projektet Utveckling av P & L World Forum. Besluten gäller under förutsättning att genomförande och övrig finansiering sker enligt ansökningshandlingarna. Ärende bifogas

3 3(5) 9. Avsiktsförklaring angående medfinansiering OFB LF av Triple Steelix verksamhet. AU RD 2014/63 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Region Dalarna tecknar den föreslagna avsiktsförklaringen avseende kommande medfinansiering av Triple Steelix verksamhet. Ärende bifogas 10. Dalastrategin OFB LF AU RD 2012/75 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Anta förslag till regional utvecklingsstrategi för Dalarna, Dalastrategin Dalarna Ge Region Dalarnas kansli i uppdrag att till Direktionen återkomma med förslag på metodik för uppföljning och värdering av Dalastrategins genomförande och de utvecklingsprocesser som påverkar och styr Dalarnas utveckling. Ärende bifogas. 11. Landsbygdspolitiskt program OFB HHE RD 2012/146 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Det Landsbygdspolitiska programmet antas Ärende bifogas. 12. Direktionens sammanträdesplan 2015 OFB CL RD 2014/46 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Anta direktionens sammanträdesplan för 2015 Ärende bifogas

4 4(5) 13. Värdkommun för Miljötinget 2014 AU MM RD 2014/31 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Godkänna Borlänge kommun som värdkommun för Miljötinget Ärende bifogas. Överläggningsärenden 14. Airport Center OFB GC AU RD Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna Muntlig information av Charlotte Scott klockan Presentation och diskussion av strategiutkast OFB LH Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion, AU RD 2012/88 Ärende bifogas. 16. Återrapportering av presidieskrivelse till arbetsmarknadsdepartementet Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Informationen läggs till handlingarna Muntlig föredragning

5 5(5) 17. Regionchefens rapport GC Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Rapporten läggs till handlingarna Muntlig föredragning 18. Delegationsbeslut och anmälningar GC Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Informationen läggs till handlingarna Underlag cirkulerar under sammanträdet. 19. Övriga ärenden

6 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Handläggare Christina Wessman Datum Direktionen Samverkan mellan landstinget och länets kommuner avseende ungdomsmottagningsverksamhet Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta rekommendera kommunerna och landstinget att godkänna förslag till samverkan mellan landstinget och länets kommuner avseende ungdomsmottagningsverksamhet 1. Åldersgräns för länets ungdomsmottagningar ska vara år 2. Besök inom ramen för ungdomsmottagningarnas ansvar ska vara kostnadsfria 3. Kostnadsansvaret mellan kommun och landsting ska fördelas på följande sätt: Landstinget ansvarar för sjuksköterska/barnmorska/läkare, provtagning, IT kostnader för landstingets vårdinformationssystem, läkemedel och kondomer samt länssamordnaruppdrag. Kommun ansvarar för kurator, IT kostnader för kommunens dokumentationssystem samt anvisar och bekostar lokaler för ungdomsmottagningen. 4. Landstingsstyrelse respektive ansvarig nämnd i kommunerna fastställer verksamhetsbeskrivning enligt bilaga. 5. Lokala överenskommelser ska tecknas i varje kommun. Sammanfattning av ärendet Ungdomsmottagningarna är ett gemensamt åtagande och verksamhet ska finnas i alla länets kommuner. Ungdomsmottagningarnas arbete har fokus på förebyggande insatser och ger möjlighet att tidigt upptäcka hälsorisker både på individnivå och mer generellt. Väl fungerande ungdomsmottagningar kan på detta sätt bidra till en förbättrad folkhälsa.

7 2(3) Likalydande beslut i länets kommuner och i landstinget ska ligga till grund för utarbetande av lokala samverkansavtal mellan kommuner och landstinget om verksamhet vid länets ungdomsmottagningar. Kommun och landsting föreslås samverka i gemensamma lokaler för ungdomsmottagningen kring den gemensamma målgruppen ungdomar. På mottagningen ska erbjudas multiprofessionell kompetens; medicinsk och psykosocial, som ger ungdomar möjlighet att på ett och samma ställe få råd och stöd i de olika frågor och problem som utvecklingen från barn till vuxen medför. Syftet med lokala avtal mellan landstinget och länets kommuner är att reglera och att stärka samverkan kring driften av ungdomsmottagningarna. Överenskommelsen ska tydliggöra samarbetets omfattning och former samt parternas ansvar. Mål med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för att kunna planera och genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser av god kvalitet och med god tillgänglighet. För sjukvårdsbesök ska den sökande hänvisas till rätt instans (vårdcentral, samtalsmottagning för barn och unga, öppenvårdspsykiatri eller annan enhet). Besöken på ungdomsmottagningen föreslås vara avgiftsfria för de besök som är inom Ungdomsmottagningens uppdrag. Ärendet Hittillsvarande samverkansöverenskommelser har gjorts på lokal nivå och är inte samstämmiga över länet. För att uppnå en likvärdig vård behöver en länsövergripande överenskommelse ligga till grund för ungdomsmottagningsverksamheten i Dalarna. Kommuncheferna har ställt sig bakom en sådan överenskommelse då den interna organisationen i respektive kommun gör att flera nämnder/förvaltningar kan vara berörda. En arbetsgrupp med representanter från kommuner och landstinget har utarbetat förslaget under ledning av områdessamordnare Karin Torberger, landstinget Dalarna. Förslaget har godkänts i det länsövergripande nätverket av förvaltningschefer inom socialtjänst, vård, omsorg och hälsa samt i Välfärdsberedningen vid deras sammanträde Region Dalarna ser också en väl fungerande och utvecklad verksamhet på länets alla ungdomsmottagningar som ett viktigt bidrag till målet om Dalarna som Sveriges bästa ungdomsregion. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beskrivning av verksamhet och grunduppdrag vid ungdomsmottagning Lagar och styrdokument

8 3(3) Christina Wessman Chef utveckling hälsa och välfärd Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar

9 Sida 1(5) Handläggare Christina Wessman Karin Torberger Landstinget Dalarna Datum Beskrivning av verksamhet och grunduppdrag vid ungdomsmottagning Grundförutsättningar Ungdomsmottagningen ska utifrån en helhetssyn möta ungdomar och utgå från deras behov oavsett sexuell identitet, funktionshinder, kön, etnisk, religiös, kulturell eller livsfilosofisk tillhörighet. Kommun och landsting samverkar genom ungdomsmottagningen kring den gemensamma målgruppen ungdomar. Multiprofessionell kompetens; medicinsk och psykosocial, ger ungdomar möjlighet att på ett och samma ställe få råd och stöd i de olika frågor och problem som utvecklingen från barn till vuxen medför. Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledande för verksamheten: barnets rätt att inte diskrimineras, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätt till liv och utveckling samt barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Arbetet utförs i enlighet med FSUM s riktlinjer (Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar). Ungdomsmottagningens mål Målet för ungdomsmottagningens verksamhet är att stärka ungas identitetsutveckling genom att främja fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa. En del i att främja sexuell hälsa är att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner. Ungdomsmottagningens utformning Ungdomsmottagningen utgör tillsammans med bland annat skolans elevhälsa och socialtjänstens förebyggande verksamhet, den gemensamma verksamheten för hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser till målgruppen. Ungdomsmottagningen ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård. Det arbete som bedrivs inom en ungdomsmottagning består av individuella samtal, undersökning, behandling, gruppverksamheter samt utåtriktat arbete. Besök i skolan från ungdomsmottagningarna är av ett stort värde och ska vara en del av det utåtriktade arbetet. Verksamheten bör omfatta följande områden men kan varieras efter lokala behov och resurs- och kompetensnivåer. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

10 2(5) Verksamheten omfattar följande områden Sexualitet och samlevnad Psykologiska och psykosociala frågeställningar Kulturrelaterade frågeställningar Livsstilsfrågor Allmänmedicinska frågeställningar såsom kroppsutveckling och hälsofrågor utifrån ovan nämnda områden. Ungdomsmottagningens målgrupp Ungdomsmottagningen är till för alla ungdomar år. När det gäller den nedre åldersgränsen bör dock en individuell bedömning ske. Ungdomsmottagningens bemanning/kompetens Kommunerna och landstinget ansvarar gemensamt för att personalen på ungdomsmottagningen har rätt medicinsk och psykosocial kompetens och att all personal har de förutsättningar som krävs för att kunna bemöta ungdomar på ett ändamålsenligt sätt. Kommuner och landsting ansvarar gemensamt för att personalen får en ändamålsenlig kompetensutveckling/handledning vilket specificeras i det lokala avtalet. Kommunerna och landstinget ska gemensamt eftersträva bemanning med båda könen på ungdomsmottagningen Följande personalsammansättning utgör grund för verksamheten: Barnmorska med förskrivningsrätt Kurator Läkare Utöver detta kan mottagningen utifrån lokala behov, resurser och förutsättningar ha tillgång till andra personalkategorier. Ett multiprofessionellt arbetssätt, teamarbete, med respekt för olika yrkeskategoriers kompetens gagnar helhetssynen på ungdomarnas situation. Tillgänglighet och valfrihet Ungdomsmottagningen ska vara en lågtröskelverksamhet vilket innebär att det ska vara lätt för alla ungdomar att söka hjälp och att man kan vända sig till mottagningen med olika slags frågor. Ungdomar söker på eget initiativ till ungdomsmottagningen. Ungdomsmottagningen bör ha egna funktionella, lättillgängliga och centralt belägna lokaler fristående från annan verksamhet. Lokalisering och öppettider bör vara anpassade efter ungdomarnas behov och lokala förutsättningar. Ungdomar ska kunna välja fritt vilken ungdomsmottagning de vill besöka i Dalarna. Huvudmannaskap och samverkansavtal Huvudman för verksamheten kan vara antingen landstinget eller kommunen var för sig eller tillsammans. Det är viktigt att huvudmannens ansvar tydliggörs i ett samverkansavtal. Om flera huvudmän delar ansvaret ska skriftligt avtal tecknas om ansvarsfördelning, finansiering och resursnivåer. Huvudmannen/arbetsgivaren har det yttersta ansvaret att se till att verksamheten och den enskilda mottagningen uppfyller uppsatta mål. Det är huvudmannen/arbetsgivaren för ungdomsmottagningen som klargör vilken lagstiftning de anställda arbetar efter.

11 3(5) Vem man är anställd av och i vilken befattning samt vilka lagar som styr verksamheten avgör hur rapportering, dokumentation och ansvar ser ut. Huvudmännen ansvarar gemensamt för att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, exempelvis vad gäller kvalitetssäkring och uppföljning. Verksamhetschef/er, arbetsledning Enligt 29 HSL skall det där det bedrivs hälso- och sjukvård finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Vid ungdomsmottagningen skall det finnas en verksamhetschef som ansvarar för hela den verksamhet som bedrivs i samverkan, såvida inte parterna valt ett delat huvudmannaskap. Vid delat huvudmannaskap ska det finnas utsedd verksamhetschef för respektive ansvarsområde. Avgörande för en persons lämplighet att inneha en befattning som verksamhetschef är dennes utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper. Verksamhetschefen måste inte ha hälso- och sjukvårdsutbildning. Verksamhetschefen ska svara för att verksamheten har en personal- och kompetensstruktur som tillgodoser god vårdkvalitet, hög patientsäkerhet och främjar kostnadseffektivitet. Den huvudman som är arbetsgivare ansvarar för att verksamhetschefen har kompetens för uppgiften. Det är lämpligt att utse en chef/samordnare på varje ungdomsmottagning. Skriftlig uppdragsbeskrivning för chefen/samordnaren bör finnas. Verksamhetschefen har, antingen själv eller genom att anlita personer med lämplig kompetens, att säkerställa de krav som ställs på honom/henne. Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetschefen har tillräcklig kompetens för uppgiften. Vårdgivaren ansvarar också för att verksamhetschefen ges möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter så att patientsäkerheten är tillfredsställande och vården vid enheten har god kvalitet. Arbetsgivaren/vårdgivaren har arbetsmiljöansvar för sitt ansvarsområde och detta ansvar går ej att delegera. Medicinskt ansvar Inom kommunalt bedriven verksamhet har den nämnd som ansvarar för verksamheten också ansvar för att utse medicinskt ansvarig. I utövningen av dessa uppgifter är den medicinskt ansvariga inte underställd verksamhetschefen. Verksamhetschefen kan därför inte ingripa vid fullgörandet av dessa uppgifter. Ledningsansvaret för verksamhetschefer inom den kommunala hälso- och sjukvården begränsas således av de uppgifter den medicinskt ansvariga har. Verksamhetschefen ansvarar dock för att den medicinskt ansvariga har den kompetens som erfordras för uppgiften och att den har möjlighet att fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Styrgrupp I varje kommun ska det finnas en lokal styrgrupp med verksamhetsansvariga chefer för respektive huvudman. Den lokala styrgruppen ansvarar för uppföljning av verksamhetsplan, verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning. Vid behov/önskemål om tilläggsuppdrag för en ungdomsmottagning fattas beslut av lokal styrgrupp. Samverkan Ungdomsmottagningens verksamhet förutsätter väl fungerande samarbetsformer med socialtjänst, skola, övrig hälso- och sjukvård. Den ska

12 4(5) också utifrån lokala förutsättningar och behov samverka med andra aktörer som berörs i frågor om barn och ungdomars välbefinnande. Ungdomsmottagningen bör medverka till att utveckla väl fungerande samarbetsformer samt, i samverkan med andra aktörer, följa och medverka till kunskapsutveckling inom verksamhetsområdet och anpassa verksamheten därefter. Ungdomsmottagningen ska vara en lokal kunskapsbank dit människor kan vända sig för information, utbildning och konsultation i frågor som rör ungdomar. Samordning av länets Ungdomsmottagningar Kommuner och landsting skall gemensamt tillgodose behovet av samverkan och tillse att det finns utrymme för samarbete på regional och nationell nivå mellan ungdomsmottagningar. Som ett stöd för detta finns ett länssamordnaruppdrag. Ekonomi Personalansvar styrs och regleras av lokala avtal. De lokala avtalen ska baseras på följande kostnadsfördelningsprincip: Landstinget ansvarar för sjuksköterska/barnmorska/läkare, provtagning, IT kostnader för landstingets vårdinformationssystem, läkemedel och kondomer samt länssamordnaruppdrag. Kommun ansvarar för kurator, IT kostnader för kommunens dokumentationssystem samt lokalkostnader för ungdomsmottagningen. Avgifter Besöken på ungdomsmottagningen skall vara avgiftsfria för de besök som är inom ungdomsmottagningens uppdrag. För sjukvårdsbesök ska den sökande hänvisas till rätt instans (vårdcentral, samtalsmottagning barn och unga, öppenvårdspsykiatri eller annan enhet). Sekretess på ungdomsmottagning All personal har tystnadsplikt vilket regleras i lagen om Offentlighet och sekretess 2009:400. Sekretess gäller både inom socialtjänsten och inom hälsooch sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Bilaga E Information skall lämnas på det sätt som anges i patientdatalagen och personuppgiftslagen. Vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör underårigas personliga angelägenheter. Vårdnadshavarens rätt till information uttunnas dock då barnet blir äldre. Genom att efterfråga samtycke till delad information inom ungdomsmottagningen underlättas den interna samverkan/samarbetet. Enligt 14 kap. 1 i Socialtjänstlagen har all personal som arbetar med barn och unga anmälningsplikt. Ungdomar ska informeras om sekretessreglerna och på vilket sätt deras besök dokumenteras. Dokumentation på ungdomsmottagning Besöken på ungdomsmottagning ska dokumenteras enligt för var tid gällande registerlagstiftning, t.ex. patientdatalagen, för respektive huvudman.

13 5(5) Vid ungdomsmottagningar samverkar huvudmän utifrån sina lagstadgade uppdrag. Lokalt kan överenskommas att personal kan delta i en annan huvudmans verksamhet genom att ges ett dokumenterat uppdrag hos den andra huvudmannen. Uppdragstagaren har att iaktta den sekretess som gäller inom den verksamhet där hen för tillfället fullgör arbetsuppgifter. Hen dokumenterar hos den huvudman där uppdraget utförs. Om ingen sekretessbrytande regel finns får en uppdragstagare inte använda sig av uppgifter erhållna hos en vårdgivare inom hälso- och sjukvården när hen verkar inom socialtjänsten och omvänt. Verksamheten i sin helhet ska dokumenteras i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Kvalitetssäkring Ungdomsmottagningarna ska analysera och synliggöra verksamhetens kvalitet och resultat för personal, brukare och omvärld. Uppdragsgivare och verksamhet ska var för sig och tillsammans följa upp och bidra till att verksamheten utvecklas i önskvärd riktning. Systematisk uppföljning, gemensam för ungdomsmottagningarna i Dalarna ska utvecklas.

14 Sida 1(3) Handläggare Christina Wessman Karin Torberger Landstinget Dalarna Datum Lagar och styrdokument ungdomsmottagningar Barnkonventionen Sverige har iklätt sig en internationell, folkrättslig förpliktelse att följa bestämmelserna i Konventionen om barns rättigheter. Det betyder att all offentlig verksamhet som rör barn och unga ska vila på barnkonventionens grund. Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledande för verksamheten: barnets rätt att inte diskrimineras, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätt till liv och utveckling samt barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 25 kap 1 Offentlighets- och sekretesslagen Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. 26 kap 1 Offentlighets- och sekretesslagen Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Föräldrabalken 6 kap. 11 anger att vårdnadshavare som regel har rätt och skyldighet att bestämma i frågor rörande underårigs personliga angelägenheter. Vårdnadsrätten uttunnas dock då barnet blir äldre. Ovanstående ska på Ungdomsmottagningen vägas mot sekretesslagen och en sekretessprövning skall göras enligt Sekretesslagen 7 kap. 1 och 4 när det gäller ungdomar i de nedre tonåren. Sekretessprövning skall dokumenteras i journalen. JO s yttrande 1998/99 s.464 är vägledande såvitt gäller gränsdragningsfrågor gällande barn och sekretess; Vårdnadshavare har enligt 6 kap 11 Föräldrabalken rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Här av följer att vårdnadshavaren med stöd av 14 kap 4 Sekretesslagen (12 kap 1-2 Offentlighets och sekretesslagen ) som regel har rätt att ta del av och förfoga över Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

15 2(3) sekretesskyddade uppgifter angående barnet (se prop 1988/89:67 s.35 f). Det ankommer dock på vårdnadshavaren att i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Rätten att bestämma i frågor som rör barnet tunnas ut då barnet blir äldre och bestämmanderätten flyttas över på den unge själv. Det gäller även frågan om dispositionsrätten över den unges sekretess. En förälder har således inte alltid möjlighet att utan den unges medgivande ta del av sekretesskyddade uppgifter rörande ett barn som uppnått en viss mognad och utveckling (prop1979/80:2 s.330). Vid prövningen av om en uppgift som gäller en underårigs personliga förhållanden skall lämnas ut till en förälder eller inte är det således viktigt att inledningsvis klargöra vem som disponerar över sekretessen, vårdnadshavaren eller den unge själv. Från lagtillämpningssynpunkt gäller det att avgöra vem av dem som skall anses utgöra den enskilde enligt 14 kap 4 Sekretesslagen (12 kap 1-2 Offentlighets och sekretesslagen). Hälso- och sjukvårdens åtagande Verksamheten för hälso- och sjukvårdspersonalen vid Ungdomsmottagning regleras av hälso- och sjukvårdslagen, offentlighets- och sekretesslagen, föräldrabalken, smittskyddslagen, abortlagen och patientdatalagen. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. 2 c Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa.. Preventivmedelsrådgivning och stödsamtal 2 Vårdgivaren ska ansvara för att det fastställs rutiner som säkerställer att kvinnan erbjuds 1. preventivmedelsrådgivning före eller efter en abort, 2. stödsamtal före och efter en abort, och 3. stödsamtal före och efter avbrytande av havandeskap enligt 6 abortlagen (1974:595). Smittskyddslagen 2 kap 4 Läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas från smittskyddssynpunkt. 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker eller konstaterar fall av allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom, ska anmäla detta till smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten. Hälso- och sjukvårdspersonal för journal enligt patientdatalagen. Kommunala åtaganden Verksamheten för kommunens personal regleras främst av socialtjänstlagen, offentlighets- och sekretesslagen och föräldrabalken.

16 Socialtjänstlagen För kommunens del regleras ungdomsmottagningsverksamheten av 2 kap. 1, kap. 3 1, 4 och 5 och 5 kap. 1 i Socialtjänstlagen. 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. 3 kap. 1 Till socialnämndens uppgift hör att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen, genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningar för goda levnadsförhållanden, svara för omsorg och service, upplysning, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Socialnämnden ska informera om socialtjänsten. 3 kap 2 Socialnämnden skall även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och ungdom, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden skall i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. 3 kap. 5 Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. 5 kap. 1 Socialnämnden skall verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. 3(3)

17 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Kent Söderlund Datum AU Diarienummer RD 2010/55 Länstransportplan Cykelväg Nedre Gärdsjö- Rättvik Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Fastställa att det avsätts 1,5 miljoner kronor från länstransportplanen som medfinansiering för Cykelvägsprojekt Nedre Gärdsjö-Rättvik. Sammanfattning av ärendet Giersgruvans vägförening har bildats för att iordningställa 4,6 km av den gamla kyrkvägen mellan Nedre Gärdsjö/lv 301-Rättviks tätort (Kalkverket) för cykeltrafik och lättare fordon. För att kunna åtgärda kyrkvägen, krävs en upprustning av gammal Stenvalvsbro. Det arbetet görs i samverkan med Länsstyrelsen. Ett cykelstråk behövs för såväl boende i Gärdsjöbygden som för turister. Stråket ingår kommunens förslag till stråk för ökad cykelturism. Lv 301 Rättvik-Furudal är ett stråk med relativt stort trafikflöde som dessutom utgörs av stor del tung trafik. Föreslagen lösning för 1,5 miljoner kronor torde innebära positiva samhällsekonomiska effekter för särskilt oskyddade trafikanter, då kostnaden för en traditionell gång- och cykel på motsvarande sträcka längs lv 301 sannolikt skulle uppgå till ca mkr. Kent Söderlund Beslutet ska skickas till Trafikverket Region Mitt, Borlänge, Anna-Maria Montell Rättviks kommun Länsstyrelsen

18 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Kent Söderlund Datum AU Diarienummer RD 2013/5 Fastställelse av länstransportplan Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Fastställa länstransportplan för perioden Sammanfattning av ärendet Regeringen har uppdragit åt länsplaneupprättarna för respektive län att utifrån preliminära ekonomiska planeringsramar, upprätta förslag till länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden Länsplanen remitterades under hösten Direktionen fattade beslut om preliminär länstransportplan i december 2013, som därefter skickades till regeringen. Regeringen har den 3 april (presenterades 8 april) fattat beslut om nationell transportplan samt definitiva ekonomiska ramar för länsplanerna, vilka är i enlighet med den preliminära fördelning som angavs i direktivet för upprättande av länsplanerna, totalt 34,9 miljarder kronor. Dalarna har tilldelats en definitiv ram på miljoner kronor, vilket motsvarar den preliminära ramen. Därutöver tillkommer ca 51 miljoner kronor (särskilt beslut) för statsbidrag till icke statliga flygplatser, vilka ska läggas till ramen. Ärendet Den definitiva ekonomiska ramen är densamma som den preliminära ramen. Det finns inga förslag om förändringar av beslutet om preliminära länsplan, varför förslag till beslut är att länsplanen fastställs i enlighet med beslutet om preliminär länsplan. Beslutsunderlag Beslut preliminär länstransportplan (131204). Kent Söderlund

19 Beslutet skall skickas till: Trafikverket Borlänge Trafikverket Region mitt 2(2)

20 Länsplan EKONOMISK PLANERINGSRAM Preliminär plan DIR Tot kostn Kostn NNK mkr mkr REF Steg 1 åtgärder Påverkansåtgärder 12,2 12,2 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 4,2 Summa steg 1 12,2 12,2 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 4,2 Steg 2 och 3 åtgärder Effektivisering av transportsystemet Trafiksäkerhet/Tillgänglighet Rv 70 Genom Mora steg ,0 11,0 1,0 1,0 1,0 3,0 3,0 2,0 Rv 66 Genom Ludvika/Gamla Bangatan 24,0 24,0 0,5 3,0 6,0 3,0 9,0 2,5 Gång- och cykelåtgärder 112,0 112,0 18,6 13,0 10,0 4,7 8,1 6,4 3,9 11,8 35,5 Övriga trafiksäkerhetsåtgärder 45,0 45,0 1,8 2,5 6,0 3,0 5,0 5,5 3,0 3,0 15,2 Lv 1000 Orsa 10,5 10,5 2,5 8,0 Lv 1024/1025 Vasaloppsvägen 194,0 61,0-0,9 61,0 Rv 66 U länsgräns-smedjebacken mötesfri väg 122,0 122,0 0,3 122,0 Kollektivtrafikåtgärder statliga vägnätet Busshållplatser 4,0 4,0 2,0 2,0 Statlig medfinansiering (50 %) Trafiksäkerhets- och miljöåtg kommunalt vägnät 72,0 36,0 3,0 4,0 3,0 3,0 5,0 3,0 3,0 12,0 Regional kollektivtrafik; väg, järnväg, flyg 44,0 22,0 1,6 2,0 2,0 2,8 2,0 2,0 9,6 Mora resecentrum 17,0 3,5 3,5 Falu resecentrum 45,0 22,5 9,3 10,0 3,2 Driftbidrag ickestatliga flygplatser 51,8 51,8 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 4,4 17,3 Enskilda vägar 10,0 5,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0,0 Summa steg 2 och 3 888,3 530,3 44,6 41,3 40,5 20,0 35,2 21,2 22,2 30,2 275,1 Steg 4 åtgärder Nyinvesteringar/större ombyggnadsåtgärder Dalabanan 27,0 27,0 0,5 27,0 Lv 293 N Amsberg 40,0 8,0-0,7 8,0 Rv 68 Förbi Fors 143,0 114,0-1,6 40,0 56,0 18,0 Lv 1053 Flygplats Sälen 45,0 45,0 25,0 20,0 Rv 66 Ö Tandö-Bu 145,0 145,0-0,6 35,0 35,0 69,0 6,0 E 16/66 Förbi Yttermalung 207,0 207,0-0,1 3,0 62,0 60,0 82,0 Summa steg 4 607,0 546,0 35,0 43,0 56,0 78,0 55,0 69,0 68,0 60,0 82,0 Åtgärdsvalsstudier 6,0 6,0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 2,0 Totalt 1513,5 1094,5 0,0 81,1 85,8 98,0 99,5 91,7 91,7 91,7 91,7 363,3 1094,5

21 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Magnus Höög Datum Arbetsutskottet Diarienummer RD 2011/34 Revision av Region Dalarnas förbundsordning Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå Direktionen besluta Sända förslaget till ny skrivning i förbundsordningens 7 och 16 till Region Dalarnas medlemmar för godkännande i respektive fullmäktige. Ärendet Inför arbetet med kommande regionbildning i Dalarna under nästa mandatperiod har diskussioner förts om nödvändigheten av att utöka uppdragen för Region Dalarnas presidium och att införa ordförande på heltid samt vice ordföranden på 50 respektive 25 procent. Detta skulle kunna ske genom att antalet ledamöter i direktionen utökas från 25 till 27 ledamöter. En sådan åtgärd kräver en revision av Region Dalarnas förbundsordning 7. Samtidigt föreslås att stadgandet i förbundsordningens 16 om när direktionen ska fastställa Region Dalarnas budget ändras från under oktober månad till senast 15 november. Detta förslag baserar sig på erfarenheterna från det interna budgetarbetet i relation till direktionens sammanträdescykler. Tidpunkterna som anges för Region Dalarnas samråd med medlemmarna och när dessa enas om vilken ram Region Dalarna har att hålla sig inom påverkas inte. För att dessa revisioner ska bli giltiga krävs att samtliga medlemmars fullmäktige godkänner förändringarna. Göran Carlsson Magnus Höög Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar.

22 7 Förbundsdirektionen Förbundsdirektionen ska bestå av 27 ledamöter och 27 ersättare. Kommunerna utser vardera 1 ledamot och 1 ersättare. Landstinget utser 10 ledamöter och 10 ersättare. Utöver de ovan angivna 25 ledamöterna från kommunerna och landstinget ska medlemmarna komma överens om vilken/vilka medlemmar som ska utse ytterligare två ledamöter, med hänsyn till varifrån ordförande och 1:e vice ordförande hämtas. Denna överenskommelse bekräftas av medlemmarna vid direktionens konstituerande möte vid mandatperiodens början eller när behov av fyllnadsval för ordföranden eller 1:e vice ordföranden föreligger. För ordförande och 1:e vice ordförande ska personliga ersättare utses. Direktionen väljer för varje mandatperiod bland sina ledamöter ordförande och två vice ordförande. Ordföranden tjänstgör på 100 %, 1:e vice ordförande på 50 % och 2:e vice ordförande på 25 %. Inom direktionen ska finnas ett arbetsutskott. Vid förfall för ledamot tjänstgör ersättare från samma kommun som ledamoten. Landstingsersättarna tjänstgör i den turordning som landstingsfullmäktige har bestämt vid valet. I fråga om valbarhet, sättet att utse ledamöter och ersättare samt deras tjänstgöringstid ska bestämmelserna i 3 kap 23 och 24 och 4 kap 23 a första stycket kommunallagen tillämpas. Region Dalarna Myntgatan Falun Tel Fax info@regiondalarna.se

23

24

25

26

27

28

29

30 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Lennart Färje Datum Direktionen Avsiktsförklaring angående medfinansiering av Triple Steelix verksamhet; Dnr2014/63 Förslag till beslut Direktionen beslutar att Region Dalarna tecknar den föreslagna avsiktsförklaringen avseende kommande medfinansiering av Triple Steelix verksamhet. Sammanfattning av ärendet Triple Steelix har varit en del av VINNVÄXT, VINNOVA:s satsning på kluster/innovationssystem, sedan årsskiftet 2004/2005. I slutet av oktober inbjöds Triple Steelix att komma in med en ansökan om en fortsättning av arbetet med att bygga upp innovationsmiljön inom styrkeområdet i ytterligare sex år. VINNOVA vill se ett tydligt kvalitativt lyft i verksamheten men även ett ökat regionalt åtagande från både företag och offentliga organisationer. Övergripande effektmål är att Innovationsmiljön fortsätter utveckla tydliga och kraftfulla forsknings- och innovationsaktiviteter, kommersialiseringsaktiviteter och att miljön är attraktiv för individer, företag och kapital. I det fall Triple Steelix beviljas medel av Vinnova kommer Region Dalarna att fatta sitt medfinansieringsbeslut under hösten 2014 baserat på en då komplett ansökan. Beslutsunderlag Till ärendet bifogas utöver Avsiktsförklaringen även Triple Steelix, Strategi och Handlingsplan för remissversion Ärendet Triple Steelix har varit en del av VINNVÄXT, VINNOVA:s satsning på kluster/innovationssystem, sedan årsskiftet 2004/2005. I slutet av oktober inbjöds Triple Steelix att komma in med en ansökan om en fortsättning av arbetet med att bygga upp innovationsmiljön inom styrkeområdet i ytterligare sex år. VINNOVA vill se ett tydligt kvalitativt lyft i verksamheten men även ett ökat regionalt åtagande från både företag och offentliga organisationer. I det fall Triple Steelix beviljas medel av Vinnova kommer Reg-

31 2(2) ion Dalarna att fatta sitt medfinansieringsbeslut under hösten 2014 baserat på en då komplett ansökan. Utlysningen pågår till den 18 april och utlysningen syftar till att Innovationsmiljöerna genom ökad ambitionsnivå: ska gå från att vara ledande miljöer i Sverige till miljöer som i ännu högre grad attraherar resurser (individer, företag, kapital) från andra länder. ska öka företagens internationella konkurrenskraft genom att stödja och påskynda deras förnyelse och innovativa kapacitet. ska bli en ledande miljö och nod i Sverige, som proaktivt driver/bidrar till utvecklingen av det nationella systemet inom sitt strategiska tillväxtområde). Övergripande effektmål för Innovationsmiljön är att den fortsätter utveckla tydliga och kraftfulla forsknings- och innovationsaktiviteter, kommersialiseringsaktiviteter och att miljön är attraktiv för individer, företag och kapital. Den övergripande målsättningen har brutits ner i följande resultatmål: FoU: Medverka till att det finns tillgång på ledande FoU-baserad kunskap och tillgång på FoU-nätverk inom styrkeområdet (regionalt, nationellt, internationellt) Kommersialisering: Antal framtagna produkter/ idéer och professionell inkubering, immateriella rättigheter, riskkapital etc. som initiativet medverkat till FoI-miljön skall successivt attrahera nya och utökade resurser och aktörer som är involverade i och förlänger och/eller utökar sin medverkan i satsningen. Verksamheten skall ha utvecklat nya mönster för samarbete på såväl strategisk som operativ nivå mellan aktörer som leder till effektivare innovationsprocesser. Initiativet skall ha blivit en erkänd nod, nationellt och internationellt, inom sitt område.

32 Avsiktsförklaring angående medfinansiering av Triple Steelix verksamhet Denna avsiktsförklaring har upprättats mellan Triple Steelix, med Jernkontoret som huvudman, och Region Dalarna för att bekräfta Region Dalarnas avsikt att medfinansiera Triple Steelix utvecklingsverksamhet under åren , under förutsättning att Triple Steelix erhåller finansiering från VINNOVA enligt bifogad ansökan och budget. I samband med beslutet skall Region Dalarna och Triple Steelix komma överens om att framgent utveckla en regional roll för Triple Steelix samt att komplettera de handlingar som krävs för beslut om medfinansiering från Region Dalarna. VINNOVA:s finansiering i ett första steg sträcker fyra år och därefter kommer verksamheten av utvärderas innan formellt beslut om en fortsättning tas för de två sista åren. Region Dalarnas medfinansieringsåtagande omfattar: SEK i kontanta medel SEK i kontanta medel SEK i kontanta medel SEK i kontanta medel SEK i kontanta medel SEK i kontanta medel 2020 Falun den... För Region Dalarna Namnförtydligande och titel. Triple Steelix Box Borlänge Tel info@triplesteelix.se Besöksadress: Röda vägen Borlänge

33 Följebrev till Avsiktsförklaring gällande medfinansiering i Triple Steelix Triple Steelix har varit en del av VINNVÄXT, VINNOVA:s satsning på kluster/innovationssystem, sedan årsskiftet 2004/2005. I slutet av oktober inbjöds Triple Steelix att komma in med en ansökan om en fortsättning av arbetet med att bygga upp innovationsmiljön styrkeområdet i ytterligare sex år. VINNOVA vill se ett tydligt kvalitativt lyft i verksamheten men även ett ökat regionalt åtagande från både företag och offentliga organisationer. Utlysningen pågår till den 18 april och utlysningen syftar till att Innovationsmiljöerna genom ökad ambitionsnivå: ska gå från att vara ledande miljöer i Sverige till miljöer som i ännu högre grad attraherar resurser (individer, företag, kapital) från andra länder. ska öka företagens internationella konkurrenskraft genom att stödja och påskynda deras förnyelse och innovativa kapacitet. Skall bli en ledande miljö och nod i Sverige, som proaktivt driver/bidrar till utvecklingen av det nationella systemet inom sitt strategiska tillväxtområde (Koppling SIO). Övergripande effektmål är att Innovationsmiljön fortsätter utveckla tydliga och kraftfulla forskningsoch innovationsaktiviteter, kommersialiseringsaktiviteter och att miljön är attraktiv för individer, företag och kapital. Den övergripande målsättningen har brutits ner i följande resultatmål: FoU: Medverka till att det finns tillgång på ledande FoU-baserad kunskap och tillgång på FoUnätverk inom styrkeområdet (regionalt, nationellt, internationellt) Kommersialisering: Antal framtagna produkter/ idéer och professionell inkubering, immateriella rättigheter, riskkapital etc. som initiativet medverkat till FoI-miljön skall successivt attrahera nya och utökade resurser och aktörer som är involverade i och förlänger och/eller utökar sin medverkan i satsningen. Verksamheten skall ha utvecklat nya mönster för samarbete på såväl strategisk som operativ nivå mellan aktörer som leder till effektivare innovationsprocesser. Initiativet skall ha blivit en erkänd nod, nationellt och internationellt, inom sitt område.

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Göran Grundström Datum Direktionen Diarienummer RD 2012/75 Regional utvecklingsstrategi för Dalarna Dalastrategin Dalarna 2020 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Anta förslag till regional utvecklingsstrategi för Dalarna, Dalastrategin Dalarna Ge Region Dalarnas kansli i uppdrag att till Direktionen återkomma med förslag på metodik för uppföljning och värdering av Dalastrategins genomförande och de utvecklingsprocesser som påverkar och styr Dalarnas utveckling. Sammanfattning av ärendet Dalastrategin är politikens instrument för att forma det regionala tillväxtarbetet i Dalarna i enlighet med uppdraget att leda, samordna och effektivisera det regionala tillväxtarbetet. En central funktion för Dalastrategin är att vara underlag för dialog mellan den nationella och regionala nivån om prioriteringar inom länets tillväxtarbete samt för dialog med den lokala nivån om prioriteringar inom det lokala och mellankommunala tillväxtarbetet. Dessutom utgör Dalastrategin underlag för länets prioriteringar inom det regionala strukturfondsarbetet. För Region Dalarna självt är Dalastrategin det främsta styrdokument för organisationens verksamhet, främst innebärande att resurser för regionalt tillväxtarbete ska allokeras utifrån de i Dalastrategin angivna prioriteringarna. Det centrala innehållet för Dalastrategin utgörs av en vision med målbilder för det framtida Dalarna och de strategiska vägval som ska leda dit samt vilka prioriteringar som bör ske inom länets tillväxtarbete. Beslutsunderlag Förslag till Regional utvecklingsstrategi för Dalarna, Dalastrategin Dalarna 2020 Ärendet

56 2(2) Dalastrategin är ett renodlat strategidokument som anger utmaningar, mål och vägval för länets tillväxtarbete, men går inte in på det konkreta genomförandet. Detaljerade mål och insatser beskrivs i underliggande handlingsprogram och verksamhetsplaner. Dalastrategin blir ett underlag för överenskommelser och avtal gällande de olika operativa programmen. Den skall vara vägledande och normgivande för och ställa krav på programmen så att de harmoniserar mot angivna mål och vägval för en hållbar regional utveckling. Dalastrategin är med andra ord den gemensamma plattformen för alla genomförandeprogram av större regional betydelse. Göran Grundström Projektsekreterare Lennart Färje Enhetschef Näringsliv & Samhällsbyggnad Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar Länsstyrelsen Dalarna Övriga utvecklingsaktörer i länet, enligt särskild sändlista Näringsdepartementet Tillväxtverket

57 Dalastrategin Dalarna 2020 Regional utvecklingsstrategi för Dalarna Dalastrategin Dalarna 2020 Falun

58 Dalastrategin Dalarna 2020 Innehåll Förord Sammanhanget för Dalastrategin Dalastrategin som redskap för tillväxtarbetet Dalaperspektiv på tillväxtarbetet Vision och målbilder Förutsättningar för tillväxtarbetet Regionala ingångsvärden Omvärldstrender Vägval för förverkligande av målen Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Innovativa miljöer och entreprenörskap Tillgänglighet och infrastruktur Livskvalitet och attraktionskraft Gränsöverskridande samverkan i tillväxtarbetet Ledarskapet för det regionala tillväxtarbetet Fysisk planering som inslag i tillväxtarbetet Genomförande Region Dalarnas roll Länsstyrelsens roll Kommunernas roll Landstingets roll Högskolans roll Uppföljning och lärande Bilaga 1,Programkomplexet Bilaga 2, Geografier för gränsöverskridande samverkan Bilaga 3, Sambandet mellan regionalt tillväxtarbete och kommunal översiktsplanering

59 Dalastrategin Dalarna 2020 Förord Utveckling och tillväxt går inte att bara planera fram. Det skapas inte heller bara genom ett dokument som Dalastrategin, men det går att åstadkomma en handlingsberedskap för utvecklingen i Dalarna. Dalastrategin är ett led i en process som kan ses som ett ständigt pågående samtal om hur vi gemensamt skall förhålla oss till framtiden. Det handlar om hur vi på bästa sätt kan ta vara på Dalarnas möjligheter att utvecklas i positiv riktning. Dalarnas framtida välstånd bygger på den samlade utvecklingen i hela vår region. Den utvecklingspolitik som Region Dalarna genom Dalastrategin vill förmedla lägger huvudansvaret för Dalarnas framtid på oss själva. Staten skall stå för långsiktigt stabila villkor för regional utveckling, men vi måste själva finna de vägar och framgångsfaktorer som just här i Dalarna leder till attraktivitet och tillväxt. Genom Dalastrategin vill vi skapa processer där vi på lokal och regional nivå själva tar ansvar för våra problem och utvecklar våra styrkor och möjligheter. Vi vill att Dalastrategin skall bli ett gemensamt redskap för lokala och regionala utvecklingsaktörer att enas om vart vi vill nå och hur vi bäst agerar tillsammans Region Dalarna har i en bred dialog med utvecklingsaktörer på regional och lokal nivå, och då inte minst med kommunerna i Dalarna, identifierat vilka områden som är särskilt viktiga att samlas kring. Det är uttolkningen av detta som lett fram till inriktningen av tillväxtarbetet mot 2020 och som nu beskrivs genom Dalastrategin. Region Dalarna 3

60 Dalastrategin Dalarna Sammanhanget för Dalastrategin En positiv utveckling i Dalarna förutsätter ett samspel mellan insatser på den internationella, nationella, regionala och lokala nivån. Dalastrategin är den regionala länken i en logisk kedja från lokala strategier till nationella och europeiska strategier och är därmed det främsta verktyget för tillväxtarbetet i Dalarna. Som en röd tråd i hela detta programkomplex löper implementeringen av mål för Europa 2020 EUs strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Dessa handlar om att utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation, att främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi, samt att stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. Knutna till dessa mål är EUs fonder och program som för Dalarna får stor betydelse för att finansiera tillväxtfrämjande insatser och därmed också för genomförandet av Dalastrategin Dalastrategin som redskap för tillväxtarbetet Dalastrategin är politikens instrument för att forma det regionala tillväxtarbetet i Dalarna i enlighet med Region Dalarnas uppdrag att leda, samordna och effektivisera det regionala tillväxtarbetet. En central funktion för Dalastrategin är att vara underlag för dialog mellan den nationella och regionala nivån om prioriteringar inom länets tillväxtarbete samt för dialog med den lokala nivån om prioriteringar inom det lokala och mellankommunala tillväxtarbetet. Dessutom utgör Dalastrategin underlag för länets prioriteringar inom det regionala strukturfondsarbetet. För Region Dalarna är Dalastrategin det främsta styrdokumentet för organisationens verksamhet, främst innebärande att resurser för regionalt tillväxtarbete ska användas utifrån de i Dalastrategin angivna prioriteringarna. 3. Dalaperspektiv på tillväxtarbetet Dalarna bidrar till Sveriges ekonomi på ett tydligt och positivt sätt. Dalarna har ett konkurrenskraftigt näringsliv med stora och viktiga exportföretag och utgör ett betydelsefullt besöksområde, sommar som vinter, med norra Europas största vinterdestination som en del. Dalarnas betydelse som tillväxtområde för framförallt industri och besöksnäring kommer att förstärkas inom de närmaste åren. Planerade investeringar inom gruvor, handel och besöksnäring beräknas skapa mer än nya arbetstillfällen. Till det kommer nya arbetstillfällen inom tjänste- och transportsektorn. Den gröna ekonomin är ytterligare ett tillväxtområde i utveckling där Dalarna kan inta en framträdande position. Även om den framtida utvecklingen i Dalarna i stort kan tecknas i positiva ordalag ser det dock inte likadant ut överallt. Variationer i näringslivsstruktur, sysselsättning och bosättningsmönster kan leda till inomregionala obalanser. I områden med en relativt sett sämre utveckling behövs då ett tydligt och aktivt arbete för att stärka attraktivitet och infrastruktur. Dalarnas landsbygd utgör en resurs för hela Dalarnas utveckling. För att ta tillvara denna tillgång behövs en helhetssyn som spänner över många olika områden. Områden där 1 Se vidare Bilaga 1, Programkomplexet 4

61 Dalastrategin Dalarna 2020 landsbygdsperspektivet måste bli tydligare är fysisk infrastruktur, kommunikationer, näringsliv och företagande, boende, service, utbildning och kultur. Allt detta bidrar till att förbättra förutsättningarna för att skapa tillväxt på landsbygden. Kvinnors och mäns jämställda medverkan och inflytande över innovationsarbete och arbetsmarknad blir en alltmer kritisk tillväxtfaktor. En högre grad av jämställdhet bidrar till att möta näringslivets behov av kompetenser och förbättrar Dalarnas förutsättningar för entreprenörskap och innovationskraft och bidrar dessutom till att öka Dalarnas attraktivitet. I Dalarna, liksom i andra näraliggande regioner, är näringsliv och arbetsmarknad starkt könssegregerad. Tillväxten i Dalarna skulle stärkas om detta mönster bryts. Dalarna behöver ungas entusiasm, drivkraft och kompetens. Unga ska se Dalarna som en attraktiv region där man blir sedd, har möjlighet att påverka, skaffa sig utbildning och arbete och bilda familj. Att satsa på unga är viktigt för de som är unga, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling i regionen. Unga i Dalarna ska kunna forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. I ett växande Dalarna behöver också inflyttare från andra länder integreras i samhälls- och arbetslivet för att skapa sin framtid här och bidra med sin kompetens. Det är därför mycket viktigt att arbeta med metoder som kan korta tiden för inträdet på arbetsmarknaden för de utomeuropeiskt födda som anlänt till Dalarna. I samspelet mellan de faktorer och krafter som påverkar företags val av plats att utvecklas på så spelar människors val av livsplats en påtaglig roll. Om människor vill bo och leva i Dalarna ökar förutsättningarna för fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Tillväxtarbetet behöver därför hantera frågor som rör individperspektivet för regional utveckling med de förväntningar som ställs på Dalarna som en attraktiv region att vistas, verka och växa i. Sammantaget finns flera stora utmaningar att hantera för att ta till vara Dalarnas tillväxtpotential. En särskild sådan är tillgång till kunskap och kompetens för att möta en allt mer kunskapsbaserad ekonomi. En annan framträdande utmaning är behovet av en infrastruktur som utvecklas i samklang med växande funktionella regioner samt växande produktion och marknader. Dessutom är försörjningen av energi och omställning till en grön resurseffektiv ekonomi, samt Dalarnas attraktionskraft som en region att vistas, verka och växa i, viktiga utmaningar. Det är mot ovanstående regionala fondvägg för utvecklings- och tillväxtarbetet som Region Dalarna har format Dalastrategin Dalarna

62 Dalastrategin Dalarna Vision och målbilder Dalarna möter framtidsutmaningar med lust, vilja och skapandekraft. Här kan alla utvecklas och finna sin plats. Målbilder DALARNA präglas av goda levnadsvillkor på lika villkor för alla DALARNA är en välkomnande och öppen region som står för mångfald och tolerans DALARNA är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet DALARNA är en region där jämställdhet och mångfald är drivkrafter för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap DALARNA är en region som genom kulturens kraft driver fram ny utveckling för samhälle och näringsliv DALARNA är en lärande region som möter människornas, näringslivets och samhällets behov av kunskap och kompetens DALARNA lever i ett aktivt utbyte med omvärlden ett utbyte som underlättas av ständigt förbättrade kommunikationer. DALARNA har ett näringsliv som står starkt i nationell och internationell konkurrens DALARNA är en innovativ region som finner nya eller bättre lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och omvärlden DALARNA är välkänt och respekterat för sitt miljöarbete och sitt sätt att omvandla energi- och klimatproblematiken till utveckling och tillväxt DALARNA tar vara på landsbygdens attraktionsvärden och tillväxtpotential och ser sina unika natur- och kulturmiljöer som en tillgång för både lokal och regional utveckling DALARNA är en region där alla kommuner tar aktiv roll i det regionala tillväxtarbetet och där FalunBorlänge flyttar fram sin position i landet som regionalt centrum DALARNA kännetecknas av ett tydligt regionalt ledarskap och av en förmåga att samla alla krafter för en positiv utveckling av regionen Visionen och målbilderna för den uttrycker ett politiskt och idémässigt ställningstagande för Dalarnas framtid. Ytterst handlar det om att länet skall erbjuda ett gott liv för oss som bor och verkar här. Vad detta innebär och vilka mål och vägval som kan sättas kan ges olika tolkningar byggda på olika värderingar. Det är just tankar om detta som Dalastrategin vill ge näring åt. 6

63 Dalastrategin Dalarna Förutsättningar för tillväxtarbetet I detta avsnitt sammanfattas några av de viktigaste förutsättningar för tillväxtarbetet i Dalarna. De handlar dels om ingångsvärden som specifikt gäller Dalarna och dels om omvärldstrender som Dalarna har att förhålla sig till. 5.1 Regionala ingångsvärden Den regionala geografin Dalarna är en funktionellt väl sammansatt region, med hög relativ befolkningstäthet och med koncentration av näringslivet till regionens centrala delar där Falun och Borlänge utgör ett tydligt tvåkärnigt centrum. Dalarna har också vid sidan av storstadsområdena en relativt tät struktur av städer och tätorter med olika karaktär och korta inbördes restider, vilket bl.a. ger invånarna möjligheter att välja boendemiljö och arbetsplats mer oberoende av varandra. Den förhållandevis täta strukturen, med Mora, Avesta och Ludvika som delregionala noder, ger möjligheter att utveckla sammanhållna marknader för arbete, studier, boende och service samt möjliggör jämställda livsval. Falun och Borlänge kan tillsammans erbjuda mycket av det som förknippas med större städer bred arbetsmarknad, bra service- och kulturutbud samt goda utbildningsmöjligheter. Dalarnas närhet till Stockholmsregionen ger förutsättningar för en samverkan och ett gemensamt arbete för utveckling av en storregional struktur i Mälardalen. Denna regionförstoring drivs framåt av utbyggda och bättre kommunikationer inom de viktiga nord-sydliga och öst-västliga väg- och järnvägsstråken med E 16 (inklusive E 4 Uppsala/Stockholm), riksväg 70 och Dalabanan som viktigaste kommunikationsstråk för persontransporter på landsväg respektive järnväg. På järnvägssidan är Bergslagsbanan ett högt prioriterat godsstråk i Mellansverige med Borlänge som utpekad nod. Den är även tillsammans med Dalabanan det dominerande stråket för den regionala och interregionala tågtrafiken i länet. Folkhälsan God hälsa hos befolkningen är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt samhälle och en livskraftig ekonomi. Folkhälsans strategiska betydelse för en gynnsam samhällsutveckling kan tydliggöras via några centrala folkhälsoutmaningar som Dalarna står inför. Den första utmaningen gäller hälsan hos barn och unga, som vid en internationell jämförelse ändå är god i Sverige. Dock har allt fler barn och unga rapporterat nedsatt psykisk hälsa de senaste decennierna, så även i Dalarna. Det finns kopplingar mellan barn och ungas mående och skolresultat. Särskilt allvarliga konsekvenser riskeras då elever inte uppnår behörighet till gymnasiet vilket innebär en kraftigt ökad risk att hamna i olika former av utanförskap. Den andra utmaningen rör ohälsans mönster hos vuxna i yrkesverksam ålder. Ohälsotalet för Dalarna sjönk stadigt sedan 2003 fram till för ett par år sedan då det legat relativt stilla. Parallellt med detta ses att nya beviljade sjukersättningar och aktivitetsersättningar har minskat sedan 2003 men nu, sedan 2010, åter ökar i hela landet så också i Dalarna. Ett oroande inslag för Dalarnas del är att ohälsotalet för gruppen yngre vuxna i åldrarna år ligger högre än för riket i övrigt. För regionens utveckling är det av stor betydelse att personer i yrkesverksam ålder inte hamnar i långa perioder av sjukdom som hindrar ett aktivt arbetsliv. Den tredje utmaningen rör den demografiska sammansättningen av befolkningen. Dalarna tillhör de län som har en extra stor andel äldre i sin befolkning. Med det nuvarande 7

64 Dalastrategin Dalarna 2020 folkhälsoläget visar alla prognoser på kraftigt ökade kostnader för hälso- och sjukvård samt äldreomsorg samtidigt som en allvarlig arbetskraftsbrist inom sektorn vård och omsorg väntas. Utmaningen har sin början i förståelsen av att det inte är antalet äldre som kan innebära ett problem utan bristande hälsa hos den växande andelen äldre. Genom ett systematiskt folkhälsoarbete som berör hela samhället kan tiden med sjukdom hos en åldrande befolkning minimeras och komprimeras. En fjärde utmaning som går på tvären i hela samhället ligger i hälsans ojämlika fördelning hos befolkningen. Personer med en sämre socioekonomisk situation lever med en ökad risk för sjukdom och förtida död. Skillnaderna i hälsa har därtill ökat mellan olika delar av befolkningen ända sedan mitten av 80-talet. Det gäller såväl kvinnor som män, men särskilt lågutbildade kvinnor för vilka till exempel en ökning av förväntad medellivslängd helt uteblivit till skillnad från andra grupper. Ojämlikhet i hälsa kan definieras som systematiska skillnader i hälsa som bedöms vara åtgärdbara genom rimliga samhällsåtgärder. Dessa skillnader i hälsa innebär, förutom lidande hos de som drabbas av onödig ohälsa, påtagliga negativa samhällsekonomiska konsekvenser, hämmande för utvecklingen. Det påverkar sådant som tillgång på arbetskraft, produktivitet, utbildningsnivå och sparande men också sådant som kostnader för vård och omsorg, social oro m.m. Befolkningen och kunskapsbildningen Antalet invånare i Dalarna växer, men inte i samma takt som i Sverige totalt. Befolkningsutvecklingen och befolkningens åldersstruktur skiljer sig starkt mellan olika delar av regionen. Dalarna står i huvudsak inför samma demografiska problem som Sverige som helhet med en hög och stigande genomsnittsålder. I de mindre och mer glest befolkade kommunerna är detta särskilt markant, vilket kan leda till en allvarlig arbetskraftsbrist. Dalarna som län har varit tidigt ute i generationsväxlingen och har en besvärande obalans mellan mycket stora åldersgrupper som lämnar arbetsmarknaden och relativt få ungdomar som ersätter dessa. Från 2014 kommer ut- och inflödet av arbetskraft att vara mera i balans men enligt prognoserna förstärks svårigheterna att rekrytera kvalificerad personal inom både offentlig och privat sektor. De områden som väntas ha störst behov av arbetskraft är vård- och omsorgssektorn samt teknik och tillverkning som vardera uppskattas behöva rekrytera mellan till personer per år till Även andra områden bedöms få svårigheter med att rekrytera personal. Till detta kommer kravet på högre kunskapsinnehåll i produktionen av varor och tjänster vilket i sin tur leder till mer omfattande kvalitativa utmaningar för försörjningen av kompetens. En förbättrad matchning mellan utbud och efterfrågan på utbildningsinsatser är då avgörande för länets fortsatta utveckling och tillväxt. Tillgång till kunskap och kompetens med hög innovativ förmåga blir en allt starkare konkurrensfördel för regionerna. Det är enskilda människor och deras förmågor som utgör basen för kunskapssamhället. För det regionala tillväxtarbete betyder det att det kommer att bli allt viktigare att förstärka regionens humankapital och de system som stöder det. En grundbult för en god kompetensförsörjnings i en region är då att så många som möjligt har en god utbildning. Ett oroande förhållande för Dalarna är att andelen som har behörighet till gymnasieutbildning minskat. Ett positivt förhållande är dock att fler och fler personer i Dalarna söker till högre utbildning idag jämfört med tidigare, men fortfarande har länet en utmaning med att höja denna siffra och där har Högskolan en central roll. Ett särskilt allvarligt tillstånd för kunskapsbildningen som behöver vändas i positiv riktning är den låga andelen män med högre utbildning. 8

65 Dalastrategin Dalarna 2020 Arbetsmarknaden Under de senaste tjugo åren har Dalarna haft en sysselsättningsutveckling som varit något svagare än jämförbara regioner. Dalarnas arbetsmarknad har heller inte återhämtat sig lika bra som jämförbara regioner efter den senaste lågkonjunkturen Strukturomvandlingen inom näringslivet, med ökad effektivisering och minskat antal sysselsatta inom industrin, har inte kompenserats av en motsvarande uppgång inom tjänstesektorn. Arbetslösheten i Dalarna låg i slutet av 2013 lite lägre än rikssnittet. Under åren 1993 till 2011 hade länet lägre sysselsättningstillväxt än riksgenomsnittet, men andelen i arbete har ökat. En orsak till det antas vara att många arbetslösa flyttat från länet. Framtiden inom arbetsmarknaden är svår att förutse. Det stora behovet av ersättningsrekryteringar samt den positiva utvecklingen för vissa branscher är positiva faktorer som kan hålla ner arbetslösheten. Brist på arbetskraft kan också göra att Dalarna blir mindre attraktivt vilket gör att företag inte väljer att etablera sig här eller t.o.m. att företag flyttar härifrån, vilket minskar sysselsättningen. Utsatta grupper är i första hand de med låg utbildning (högst förgymnasial), personer med funktionshinder, personer som är äldre än 55 år och de födda utanför Europa. Den sista gruppen är den grupp arbetslösa som växer mest. Att fler får en bra gymnasieutbildning samt att andelen utrikesfödda på arbetsmarknaden kan öka kommer att vara en förutsättning för en hög sysselsättningsgrad i Dalarna. Näringsstrukturen och styrkeområdena Internationellt konkurrenskraftiga företag har byggts upp i Dalarna utifrån ett stort kunnande i att förädla råvaror till avancerade produkter. Industriell verksamhet kring stål och metall, elektronik samt papper och trävaror har ett högt förädlingsvärde jämfört med riket och utgör omkring en fjärdedel av Dalarnas samlade produktionsvärde. Besöksnäringen och övriga tjänstenäringar är också starka branscher. Tjänstenäringarna överlag har också en snabbare tillväxttakt än genomsnittet för andra branscher. Besöksnäringen är numera den bransch som har den största andelen sysselsatta och som tillsammans med bygg och anläggning, företagstjänster, IT och telekom samt reklam och media, står för nära hälften av all sysselsättning i Dalarna. Det pågår en breddning av det vi vanligtvis räknar till näringslivet. I allt större grad byggs ett kunskapsinnehåll i produkter och tjänster. Gränsen luckras upp mellan vad som räkas som privat och offentligt. Utvecklingen av företagstjänster och tjänster inom utbildning, hälso- och sjukvård samt barn- och äldreomsorg i privat regi ökar i viss mån i Dalarna. För att fortsätta utvecklas måste Dalarna nå en nivå där man inom sina specialiseringsområden kan hävda sig i en internationell konkurrens. Dalarna ligger i spets för teknikutvecklingen inom många områden som har sina rötter i mogna industribranscher och har utöver det en framträdande plats inom olika tjänstenäringar och då inte minst besöksnäringen. Här har flera kluster byggts som utvecklingsplattformar för sina respektive styrkeområden. Triple Steelix och High Voltage Valley är industrinära kluster som är högt specialiserade inom stålproduktion och metalliska material respektive kraftöverföring och energieffektivisering. Klustren Destination Dalarna och Dala Sport Academy samt innovativa miljöer inom kultur och kreativa näringar är specialiserade inom den växande 9

66 Dalastrategin Dalarna 2020 upplevelseindustrin. Andra starka entreprenöriella näringar finns representerade inom Byggdialogen (bygg- och träindustri) och ITS-Dalarna (logistik och transportsystem) som tar tillvara på ett växande kunskaps- och forskningsbehov i sina branscher. Bilden av Dalarna Varumärket Dalarna är synnerligen starkt och kan användas till mycket mer än att flytta fram Dalarnas position på den nationella och europeiska besökskartan. Utmaningen är att hitta ett sätt att berätta om Dalarna som befäster de redan positiva bilderna, men som också berättar om framtidstro, sysselsättning och möjligheter att förverkliga drömmar om livet. Laddat med nytt reellt innehåll, som högteknologi, kreativitet, inkluderande mångfald, entreprenörsanda och miljötänkande, kan Dalarna bli och effektivt marknadsföras som en attraktiv region att utvecklas i. Det handlar om att målmedvetet och uthålligt profilera Dalarna som ett trovärdigt alternativ för boende, företagande och investeringar. Profilering och marknadsföring behöver då vara anpassat till olika målgrupper och ge uttryck för Dalarnas dragningskraft genom landskapets lokala och delregionala särprägel. 5.2 Omvärldstrender Energiomställingen och klimatfrågan Medvetenheten och kunskapen om klimatförändringarna blir allt större. Det krävs åtgärder för att hejda klimatförändringarna och åtgärder som minskar de negativa verkningarna av ett förändrat klimat. Inom EU:s energi- och klimatpolitik lyfts betydelsen av en resurseffektivare produktion, minskade koldioxidutsläpp, ökad användning av förnybara energikällor och en moderniserad transportsektor För att nå en fortsatt hållbar tillväxt kommer det att bli av särskilt stor vikt att än mer intensivt arbeta med att utveckla olika typer av energieffektiviserande tekniker, produkter och tjänster. Ett fortsatt och mer systematiskt arbete måste utformas för att ta tillvara den potential som ligger i en ökad användning av förnybara energitillgångar. För Dalarna med sina energikrävande processindustrier har frågorna en särskild vikt. Till det kommer det stora transportberoendet som följer av läget i landet och den geografiska spridningen av arbetsplatser och boende. Dalarna har en ambition att vara föregångare i miljöarbete och omställning till ekologiskt hållbar utveckling. Inför framtiden behöver den ambitionen stärkas. Genom framgångsrik omställning och miljödriven tillväxt kan företag i Dalarna med framgång konkurrera på den nationella och globala marknaden. Den gröna ekonomin kan genom sin potential för utveckling och tillväxt inta en nyckelposition i Dalarnas energi-, klimat- och miljöarbete. Globaliseringen Den ökande takten i globaliseringen är ett av vår tids främsta kännetecken. Nya kunskaper och ny teknik sprids allt snabbare över världen och flödet av tankar, idéer, varor, kapital och människor mellan världens länder ökar. Människor, regioner och företag blir alltmer beroende av varandra genom internationellt samarbete, handel och resande. Företagen blir allt mer integrerade i den globala ekonomin. Konkurrensen ökar, men också tillgången till större marknader. Forskning, värderingar och livsstilar blir allt mer globala. För den exportinriktade processindustrin, som också är Dalarnas ekonomiska ryggrad, är omvärldstrycket mycket starkt. Digitaliseringen inom media, med förändrade konsumtionsmönster som följd, påverkar sysselsättningsmässigt framförallt produktionen av papper i Dalarna. Inom många delar av näringslivet har kostnadskonkurrensen ökat dramatiskt i och med industrialiseringen av Kina och Östeuropa. Dalarnas processindustri 10

67 Dalastrategin Dalarna 2020 har inte förutsättningar att konkurrera med pris och volym och som en följd ökar kraven på förädling och mer specialiserade produkter. Detta innebär att produktutveckling och innovationer blir allt viktigare i kampen om kunder och marknadsandelar. Utmaningarna i den allt starkare globala konkurrensen måste mötas av ett mer diversifierat och kunskapsbaserat företagande. Medvetna strategier med långsiktiga satsningar på forskning och utveckling är därför nödvändiga. En globaliserad värld rymmer stora möjligheter. Genom växande utbyte med omvärlden kan också Dalarnas sociala, kulturella och ekonomiska dynamik stärkas. Relationer med fler organisationer, platser och personer kan främja mångfald inom alla perspektiv för samhällslivet. De öppnar möjligheter till förnyelse och utveckling. Genom allianser och kontakter med aktörer i andra regioner och länder kan Dalarna stärka sin attraktionskraft. För detta krävs öppenhet och ökad omställningsförmåga i privatliv, offentlig sektor och näringsliv. Teknikutvecklingen I kölvattnet av globaliseringen kommer den snabba teknikutvecklingen som ställer ytterligare krav på förmåga till omställning och flexibilitet. Tekniklösningar får en allt större betydelse inom många branscher och verksamheter. All teknikutveckling har både positiva och negativa effekter men den ställer alltid nya krav på system, infrastruktur för informationsteknologi och människors kompetens. En utmaning här är att säkra upp så att alla kan del av utvecklingen och att så få som möjligt blir lämnade utanför. Upplevelsesamhället Upplevelsesektorn är globalt en av de mest snabbt växande av alla ekonomier. I landet står sektorn för 9 procent av BNP, omsätter 190 miljarder kronor och sysselsätter personer. På senare tid har upplevelsesamhället som begrepp allt mer hamnat i fokus i diskussioner om ekonomiskt värdeskapande och som konkurrensmedel. Upplevelser har blivit något som produceras, paketeras och säljs. Betydelsen av kreativa miljöer, kunden som medproducent och innovatör, och betydelsen av ny teknologi för besöksnäringen hör till ämnet. Urbaniseringen Sverige är det EU-land som urbaniseras snabbast. Enligt Eurostat ökade befolkningen i Sveriges mest tätbefolkade delar mer än tre gånger snabbare än EU-genomsnittet. Urbaniseringen drivs fram av en tilltagande arbetsdelning och yrkesspecialisering där frågan om specialisering kan vidgas från arbetsmarknaden till organiseringen av verksamheter i stort. Urbaniseringens drivkrafter handlar om synsätt, normer, värderingar och vanor. Urbaniseringen är inte bara fysisk. Den är också mental. Värderingarna om staden, eller närheten till den, som något bra har tydlig medvind. Synen på flyttningar har också förändrats från att man i den tidiga urbaniseringen flyttade från något till att man nu flyttar till något. Idén om att flytta finns nu också på ett mycket tydligare sätt inte minst i unga människors tankar. Platsens betydelse Idag lever allt fler ett urbant liv, även om man inte bor i en storstadsregion. Grundläggande behov och krav på tillgänglighet, kultur, service och arbete är likartade oavsett var man bor. Platsens betydelse för människor låter sig då inte förklaras med hjälp av enbart taxeringsvärden på fastigheter. Det kommer att bli allt viktigare för regioner och kommuner att erbjuda en attraktiv livsmiljö kopplat till att grundförutsättningarna för att 11

68 Dalastrategin Dalarna 2020 arbeta och bo finns på plats. En OECD-studie pekar på behovet av att arbeta mer med platsers attraktivitet istället för generellt med sektorer eller branscher Den geografiska platsens kvaliteter handlar om att bygga på egna särdrag och att erbjuda något mer, eller annorlunda, än andra platser. Att skapa förutsättningar för goda livs- och boendemiljöer är därför en central del i arbetet att stärka Dalarnas attraktionskraft. Där människor och kompetens väljer att samlas, där sker också utveckling och framsteg. En sådan plats präglas av socialt inkluderande mångfald, ett brett kulturutbud, ett varierande utbud av arbete, tillgång till livslång utbildning och goda kommunikationer samt inte minst en attraktiv fysisk miljö. Kulturmiljön bidrar då i hög grad till upplevelsen av den fysiska miljön och bidrar till öppenhet och förståelse för historiska sammanhang och för platsens själ. Allt detta utgör positiva särdrag för Dalarna som region och utgör då samtidigt en motkraft till urbaniseringen. Dalarna äger ett av de absolut starkaste regionala varumärkena i landet. Detta är en ovärderlig tillgång för att lyfta fram Dalarnas positiva särskildhet gentemot omvärlden. 6. Vägval för förverkligande av målen Det finns många frågor som är viktiga för framtiden men att välja väg är att prioritera. De vägval som nu stakas ut omfattar insatsområden som enskilt och tillsammans kan ha avgörande betydelse för att framgångsrikt möta de stora utmaningar som Dalarna står inför i det regionala tillväxtarbetet mot Vägvalen relaterar i tillämpliga delar till nationella mål för Europa 2020 EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. (Sysselsättningsmålet, Utbildningsmålet, Målet för ökad social delaktighet, Målet för forskning- och utveckling samt Klimat- och energimålet.) För vart och ett av vägvalen anges de prioriterade insatsområdena i form av uppmaningar. 6.1 Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Vägvalet betonar betydelsen av att möta den demografiska framtidsbilden och den allt mer kunskapsbaserade ekonomin. Kunskap ger människor möjlighet att växa och påverka sin livssituation. Befolkningens kunskap och kompetens är också en av de viktigaste förutsättningarna för ett samhälles utveckling och tillväxt. För en konkurrenskraftig region krävs därför ett strategiskt förhållningsätt till allt arbete som rör kompetensförsörjningen. Den demografiska situationen i Dalarna påverkar starkt tillgången på arbetskraft. Dalarna är i slutskedet av den stora generationsväxlingen och har en besvärande obalans mellan mycket stora åldersgrupper som har lämnat och lämnar arbetsmarknaden och relativt få ungdomar som ersätter dessa. Samtidigt ställs krav på ett allt högre kunskapsinnehåll i produktionen av varor och tjänster vilket i sin tur leder till allt mer omfattande kvalitativa utmaningar för försörjningen av kompetens. En förbättrad matchning mellan utbud och efterfrågan på utbildningsinsatser är då avgörande för länets fortsatta utveckling och tillväxt. 12

69 Dalastrategin Dalarna 2020 Fokusera mot höjd utbildningsnivå och livslångt lärande För att möta den samhällsomvandling som beskrivs ovan är utbildning absolut avgörande. Regioner med en välutbildad befolkning har högre tillväxt än andra. Dalarnas befolkning har dock en utbildningsnivå som i hög grad speglar tidigare efterfrågan på arbetsmarknaden. I takt med att kompetenskraven skärps måste det offentliga samhället på olika sätt främja inflödet av ny kunskap och arbeta för en allmän höjning av utbildningsnivån i Dalarna. Männens låga utbildningsnivå är en särskild utmaning. Utbildning behöver planeras i en ökad samverkan mellan skola, högskola och näringsliv och de arbetssökandes och arbetsmarknadens behov av kompetens måste matchas bättre genom fördjupad samverkan mellan utbildning, arbetsförmedling och arbetsmarknad/näringsliv. För att kunna erbjuda ett rikt utbud av utbildningar på alla nivåer krävs också en ökad samverkan mellan olika utbildningsanordnare och över kommun- och länsgränser. Alla utbildningsformer ger möjlighet att på olika sätt ge förutsättningar för individer att växa och utvecklas under sitt yrkesverksamma liv. Möjligheten att under hela arbetslivet kunna ställa om och byta yrkesinriktning är en avgörande faktor för länets fortsatta utveckling. Det livslånga lärandet får allt större betydelse i takt med allt hårdare konkurrens inom den globala och kunskapsbaserade ekonomin. En väg att nå ett mer lärande Dalarna är att företag och offentliga arbetsgivare inlemmas i utbildningsprocessen redan från grundskolan, till exempel genom mer omfattande cykler av teori och praktik. Högre upp i utbildningssystemet har gymnasieskolan en nyckelroll genom att skapa utbildningar som har en stor relevans för länets arbetsmarknad och som kan göras tillgängliga för elever, anställda och arbetslösa i ett livslångt lärande. För att tillgodose Dalarnas behov av kompetens på akademisk nivå är den regionala högskolan avgörande. Den utbildning, forskning och utveckling som genomförs ska vara väl förankrad på regional nivå och utgöra en arena för utbildning och kompetensutveckling med tillförsel av både bredd och spets. Forskarutbildningen är snabbt på väg att etablera sig som en spetsutbildning för allt fler personer såväl inom som utanför högskolan. För Dalarnas utveckling är det av stor betydelse att Högskolan Dalarna kan bidra till den kompetensförsörjning som det privata näringslivet och den offentliga sektorn behöver för sina verksamheter. Stärk samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare För att öka förutsättningarna för att utbildningsutbudet matchar efterfrågad arbetslivskompetens hos offentlig och privat sektor krävs en mera utvecklad samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare. Det kan ske genom gemensamma forum för kartläggningar, analyser och validering av kompetensbehov samt genom informationsinsatser som visar utbildnings- och karriärvägar som leder in till den arbetsmarknad som Dalarna kan erbjuda. Arbetsgivare behöver generellt bli bättre beställare av arbetslivskompetens för att utbildningssidan ska kunna svara upp mot näringslivets utbildnings- och rekryteringsbehov. Här kan insatser för att stärka arbetsgivare i denna roll t.ex. handla om omställnings- och kompetensanalyser direkt på företag. 13

70 Dalastrategin Dalarna 2020 Öka deltagandet i arbetslivet För att öka arbetskraftsutbudet kommer alla att behövas. De arbetslösa behöver få jobb, särskilt de unga som i dag ofta har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. De sjuka och förtidspensionerade behöver rehabiliteras, vilket inte bara är av stor samhällsekonomisk betydelse utan också betyder mycket för den enskildes personliga välbefinnande. Människor från andra delar av landet och från andra länder behöver välkomnas hit, för att skapa sin tillvaro i här och bidra med sin kompetens. För att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden så är god tillgång på praktik och lärlingsplatser avgörande. Med tätare kopplingar mellan utbildning och arbetsliv, samt med mentorer och goda förebilder inom näringslivet, ökar elevernas intresse, förståelse och beredskap för framtidens arbetsmarknad. Fler unga måste också få de förutsättningar som krävs för att kunna ta de jobb som växer fram, framför allt genom att klara gymnasieskolan. Med gymnasiekompetens som grund får många en första kontakt med arbetslivet. Tidiga insatser i skolan, rätt matchning, arbetspraktik och en utvidgad ungdomsgaranti är faktorer som underlättar ungas väg till arbete. Sysselsättningsgraden för befolkningen kan avsevärt öka genom att fler lågutbildade och invandrare integreras på arbetsmarknaden. Det är en stor utmaning att på olika sätt underlätta för dessa att komma in på arbetsmarknaden. Möjligheten till validering bör öka och system för erkännande av kompetenser tagna utanför det formella utbildningssystemet bör utvecklas som en del i detta arbete. Satsning på entreprenörskap som en lösning för att gå till sysselsättning i eget företag kan också vara en del i att öka deltagandet i arbetslivet. För att påverka och medverka till att företagande på sikt skall bli ett lika naturligt val som anställning behöver då entreprenörskap bli ett självklart inslag i alla utbildningar där elever stärks i sin förmåga att se, skapa och ta vara på möjligheter. Arbetslivet har utvecklats i riktning mot att allt större grupper av människor kommit att hamna utanför den reguljära arbetsmarknaden, som exempelvis långtidsarbetslösa, sjukskrivna eller funktionsnedsatta. Myndigheter, kommuner, landsting och andra aktörer behöver samlas kring individerna och erbjuda nyskapande insatser som underlättar deras återgång till arbetslivet. Den sociala ekonomin har en viktig roll i detta individstödjande arbete. Bredda och fördjupa arbetet med kompetensförsörjningen där behov av stor nyrekrytering kan förutses. Särskilda insatser för kompetensförsörjning kommer att behövas inom några näringar där ett ökat rekryteringsbehov kan förutses hamna inom ett begränsat antal orter. Det handlar konkret om besöksnäringen i Dalafjällen, handeln i Borlänge samt energiområdet i Ludvika. Ett ytterligare område som i en nära framtid kan komma att kräva motsvarande insatser är de planerade satsningarna inom gruvdriften i Dalarnas bergslag. Sammantaget rör det sig om flera tusen nya arbetstillfällen. För samtliga dessa nämnda näringsområden krävs att kommunerna är beredda att ta huvudansvaret för det mycket ortsbundna kompetensförsörjningsbehov som beräknas 14

71 Dalastrategin Dalarna 2020 uppstå. Den regionala nivån bör vara beredd och inriktad på att vara en samarbetspartner som kan bidra till att bredda och stärka arbetet. I detta ingår att bistå med olika riktade insatser liksom att via kontaktnät och kompetens vara ett stöd. Stödet kan innebära att via kartläggningar och analyser påvisa befintligt utbildnings- och arbetskraftsutbud. Uppmärksamma betydelsen av attraktiva arbetsplatser Konkurrensen om kvalificerad arbetskraft tilltar. I takt därmed behöver företag och organisationer hela tiden utvecklas för att bli ännu bättre och mer attraktiva som arbetsgivare för både befintlig och framtida arbetskraft. I det senare avseendet är det av särskild betydelse att man har kunskap om vad hos arbetsgivare som attraherar unga och vad som är avgörande när unga väljer utbildning och framtida jobb. 6.2 Innovativa miljöer och entreprenörskap Vägvalet betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. I Dalarna har ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv byggts kring trä, stål och överföring av högspänd likström. Sammantaget står dessa starka områden för mycket av den teknik som ligger bakom vårt moderna samhälle idag. Till det kommer Dalarnas starka besöksnäring, byggd på attraktiva miljöer och anläggningar för aktiviteter och rekreation. Dessa styrkeområden ligger till grund för att det i Dalarna fortsatt ska utvecklas specialiserade produkter och tjänster, i nationell och internationell samverkan. Dessa produkter och tjänster skapar affärsmöjligheter och bidrar till att lösa dagens och morgondagens samhällutmaningar. Dalarna ska vara en aktiv och attraktiv partner som mobiliserar för tillväxt genom ett bättre företags-och innovationsklimat. Ett bra innovationsklimat ställer krav på ett kunskapsbaserat företagande. Insatser för forskning leder till att nya idéer skapar grund för affärslösningar i nya och befintliga företag. Arenor som är öppna för nätverk av företag, forskning och samhällsaktörer blir miljöer i ett regionalt innovationssystem. Det långsiktiga tillväxtarbetet i Dalarna tar också sikte på att stärka regionens näringsliv genom att stödja entreprenörer, nätverk av företag och kluster för tillväxt och innovation. Det är en central uppgift att fortsätta bygga stödstrukturer för nya och befintliga företag som vill växa, hitta nya marknader, effektivisera och utveckla produkter. Klusterbildningar bidrar till den omställningen inom viktiga branscher och för nya styrkeområden. Dessutom behöver lokala, regionala och nationella insatser vävas samman för att underlätta för företagen. Denna arbetsinriktning, med utgångspunkt i etablerade styrkeområden, har ett starkt stöd i visionen Europa I visionen poängteras vikten av tillväxt, där resultatet av forskning och ett dynamiskt entreprenörskap ska ge fler innovationer i befintliga verksamheter och leda till att nya företag etableras. Utveckla öppna kluster och kunskapsmiljöer Dalarna har sedan ett antal år arbetat aktivt med att utveckla företagsnätverk och kluster som verktyg för regional utveckling. Klustren har idag viktiga roller som representanter och dialogpartners för sina respektive företag, branscher och styrkeområden, men också genom att vara kunskapsmiljöer som bygger upp relationer mellan företag, akademier och offentliga aktörer. Tillsammans med aktörer inom finansiering, rådgivning, internationella 15

72 Dalastrategin Dalarna 2020 affärskontakter och behovsmotiverad forskning verkar alla gemensamt för att stärka Dalarnas förnyelseförmåga. I dialog med näringslivet, nationella och regionala utvecklingsaktörer och i samverkan med kommunerna vidgas det arbetet under de kommande åren mot att mobilisera och koncentrera resurserna till ett mindre antal huvudprioriteringar. Det ger en ökad inriktning på att bättre ta vara på mänskliga och miljörelaterade resurser. Förändringsarbetet tar även fortsatt sin utgångpunkt i klusterutveckling som arbetssätt. Klusterbildningarna har rollen att driva förändrings- och innovationsprocesser tillsammans med Högskolan Dalarna, andra lärosäten, samt andra regionala, nationella och internationella samarbetspartners. Stärk befintliga tillväxtområden och utveckla nya I den ständigt pågående omdaningen av näringslivet kommer nya tillväxtområden att uppstå i gränssnittet mellan olika näringar, branscher och teknik- och kunskapsområden. Det gäller då att vara mycket uppmärksam på denna process för att i tidiga skeenden kunna möta behovet av stödjande utvecklingsinsatser. Här ges exempel på nya tillväxtområden som bidrar till ett diversifierat näringsliv. Energiomställningen och övergången till en grön ekonomi är ett tillväxtområde under stark utveckling. Fokus ligger på förnybar energi, energieffektivisering och en minskning av skadliga utsläpp. Det innebär en möjlighet för Dalarna att möta en nationell och global marknad där energismarta lösningar, liksom produktion av förnybar energi, efterfrågas. Vägen dit går via utveckling och marknadsföring av användardrivna demonstrationsanläggningar och innovationsprojekt inom energi- och miljöteknikområdet. I Dalarna utvecklas nya tillväxtområden inom kulturella och kreativa näringar, handel, vård och hälsa samt inom sociala näringsområden. Företag inom dessa näringssektorer ska ges samma utvecklings- och finansieringsmöjligheter som andra företag. Potential för tillväxt finns också inom affärsområden som drar nytta av den digitala tjänsteutvecklingen och av innovationer inom offentlig verksamhet. Här kan finnas utrymme för nya former av entreprenörskap i enskilda företag, eller att nätverk involveras i satsningar för socialt företagande, internationalisering, kommersialisering och finansiering. Vidareutveckla tillväxtinsatser för nya och växande företag Den pågående strukturomvandlingen sätter sina spår genom företag som lägger ner eller flyttar produktionen, genom konsumtionsmönstren som förändras och genom nya branscher som växter fram. De stora globala företagen förblir viktiga, men deras allt svagare bindning till specifika regioner gör att deras roll i växande grad behöver kombineras med ett dynamiskt nytt företagande och bättre förutsättningar för nya och befintliga företag att växa på ett hållbart sätt. I Dalarna är ambitionen att med entreprenörens kraft driva fram ny utveckling för samhälle och näringsliv. Utvecklingen går mot ett ökat kunskapsinnehåll, snabbare produktcykler och större komplexitet i varor och tjänster. Kraven på kreativitet baserat på synergier, smarta lösningar och energieffektivitet blir allt högre. Människors kunskap och förmåga till förnyelse och innovation blir avgörande för den framtida produktionen och välståndet. Här 16

73 Dalastrategin Dalarna 2020 anges några insatser som ska stödja entreprenörer och företag att utvecklas och växa på ett hållbart sätt. Inkubatorer är miljöer som vänder sig till personer som vill utveckla sina företagsidéer och affärskoncept. Det är viktigt att en sådan miljö är nära kopplad till det omgivande näringslivet. I ambitionen att utveckla hela näringslivet i Dalarna är det angeläget att inkubatorfunktionen medverkar i uppbyggnaden av innovationsprocesser inom så många branscher som möjligt. Här är ett nära samarbete mellan olika inkubatorfunktioner, klusterorganisationerna och Högskolan Dalarna och andra lärosäten betydelsefulla. Det är också viktigt att stärka samarbetet mellan regionala, nationella och internationella inkubatorer för att ge potentiella tillväxtföretag så goda förutsättningar som möjligt att utvecklas. Ett viktigt element i arbetet med att tillföra kompetens och att bidra till fler arbetstillfällen är att aktivt främja Dalarna som etablerings-och investeringsområde. Arbetet med att få fler företag att välja att utvecklas i Dalarna är en naturlig del av det lokala, delregionala och regionala näringslivsarbetet. Nya företag till regionen kan även spela en viktig roll i att stärka strategiska branscher eller befintliga kluster och innovationssystem. Klusterinitiativ och innovationssystem i utveckling utgör en stimulans för nyetableringar. Andelen exporterande företag och exportvolymer är ett viktigt mått på hur väl regionens näringsliv förmår att skapa värden ur satsade resurser. Fler små och medelstora företag skulle kunna öka sin omsättning och lönsamhet genom att vidga sin marknad internationellt. Att ta klivet över nationsgränsen är dock komplicerat och kräver förberedelser. Med utvecklade internationella nätverk och förstärkta stödfunktioner kan steget ut på exportmarknaden underlättas. Invandrares kunskaper om andra länders förhållanden är då en tillgång som måste tas tillvara. En förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt är att företagen har tillgång till kapital. Trots betydande insatser finns fortfarande uppenbara luckor i finansieringsmöjligheterna för innovativa företag i olika skeden. Tillgången till kapital kan öka via nätverk av investerare, men också via insatser som kompletterar det befintliga systemet där samverkanslösningar mellan finansiella aktörer kan vara betydelsefulla. Stärk forskning och utveckling kopplad till Dalarnas styrkeområden En viktig utgångspunkt för arbetet i Dalarna är att kluster och innovationsmiljöer ska länka ihop aktörer inom dagens styrke- och kunskapsområden. Tillsammans förväntas de bidra till att lösa dagens och framtidens samhällsutmaningar. I arbetet är det viktigt att vara öppen, lösningsinriktad och fokuserad på behov som svarar mot efterfrågan i vardag och omvärld. Arbetet, i form av dynamiska innovationsprocesser, förväntas resultera i ökad nytta genom specialiserade produkter, förändrade organisationer samt nya tjänster och service. Dalarnas kunskapsmiljöer inom stål och metall, besöksnäring, kultur och kreativa näringar samt energieffektivisering har potential att vidareutvecklas till öppna innovationsmiljöer. I dessa miljöer bidrar forskning och utveckling till att existerande kunskap utvecklas och förstärks med ökad nytta som resultat. Ett nära samspel mellan forskning, högre utbildning, näringsliv, offentlig sektor och politiska institutioner är centralt. Näringslivets intresse av 17

74 Dalastrategin Dalarna 2020 och delaktighet i forskningen är en viktig förutsättning för ett gott tillväxtresultat och ett positivt förändringsklimat. Stimulera nyföretagande och ett långsiktigt entreprenörskap Företagandet i Dalarna domineras av branscher med ursprung i mäns erfarenhetsområden. Ett hållbart näringsliv förutsätter att alla människors resurser tas tillvara. Ännu mer arbete behövs för att män och kvinnor ska få samma förutsättningar att utveckla sina företag. Det är också viktigt att se och förstå behoven hos utlandsfödda och unga som entreprenörer i tillväxtföretag. Ungas betydelse för nyföretagande och entreprenörskap är särskilt centralt. För att påverka och medverka till en långsiktig förändring av unga människors attityder till entreprenörskap stöds ett aktivt samarbete mellan skola, utbildningsanordnare och de aktörer som stödjer tillväxten i företagen. Målet är att entreprenörskap ska få fotfäste i skolans värld och lägga grunden för framtida engagemang i eget företagande eller som anställd. I strävan efter att få ett näringsliv som erbjuder nya arbetstillfällen och är öppet för alla behövs ett aktivt arbete för fler former av företagande. Organisationer inom den sociala ekonomin har här en stor roll att fylla som en sammanlänkande kraft. Enskilda entreprenörer, företag och föreningar behöver sammanföras i nätverk där fruktbara samarbeten kan utformas för lokal utveckling av innovativa idéer och företagande. För att stödja ett långsiktigt entreprenörskap är det viktigt att minska de trösklar i form av administrativa krav som finns när man introducerar produkter och tjänster. Det krävs också stödjande arbete för att underlätta produkt- och tjänsteutveckling i de små företagen. De befintliga aktörerna kan vidga kontaktytorna så att fler entreprenörer och företag kan få tillgång till resurser för marknadsintroduktion, idégenerering, innovation, internationella kontakter och kapital i olika former. Dalarnas län är tidigt ute i generationsskiftet bland företagare. Då dessa företag ofta har anställda blir det särskilt viktigt att ägarväxlingsprocessen fungerar bättre än idag. Därför behövs nya modeller och arbetssätt för att möta kommande förändringar. Insatser med koppling till kvinnors och utlandsföddas företagande kan vara viktiga komponenter i ett aktivt arbete med fler och bättre genomförda generationsskiften. 6.3 Tillgänglighet och infrastruktur Vägvalet betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld. Goda kommunikationer och bra transportmöjligheter sätter Dalarnas tillväxt i rörelse. Dalarnas utveckling kräver en förbättrad infrastruktur för kommunikationer i samspel med den växande funktionella regionen. Dalarna behöver investeringar som underlättar och ökar kommunikationsutbytet inom Dalarna och med omvärlden. Förutom investeringar och innovationer inom transportinfrastruktur och intelligenta transportsystem är en ändrade resvanor och ett hela resan -perspektiv i all transportplanering en framgångsfaktor. Det kräver en ökad samverkan mellan trafikslag och trafikoperatörer och en ökad samordning av infrastruktur- och trafikeringsåtgärder. Information- och kommunikationsteknik (IKT) spelar en central roll i logistik- och 18

75 Dalastrategin Dalarna 2020 transportplanering, samtidigt som användningen av IKT bidrar till att vi står i kontakt med en större omvärld utan att vi förflyttar oss. Ökad användning av IKT leder till innovativa förändringar och resurseffektiva lösningar för arbete, utbildning och företagande. De framtida utmaningarna är mycket tydliga. Samtidigt som nationella och regionala insatser krävs för att förbättra infrastruktur och kommunikationer, kommer det att vara nödvändigt att arbeta parallellt med åtgärder för att klara omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Antagna klimat- och energimål på EUnivå och nationellt kommer att framtvinga omfattande förändringar i arbets- och tankesätt som gäller samhällsplanering, val av infrastruktursatsningar, fordons energieffektivitet, drivmedel och sätt att distribuera energi. Öka människor rörlighet med kollektivtrafiken som bas Kommuners- och regioners administrativa gränser svarar i allt mindre grad mot människors och företags vardagsliv. Människors behov av att förflytta sig mellan bostad, skolor, arbetsplatser, service och aktiviteter leder till kostnader i form av tid och pengar. Kortare restider bidrar till minskade kostnader och tillgång till ett större utbud av arbete och studier. Kortare restider medverkar också till en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på kompetens och arbetskraft. En bättre koppling mellan länets knutpunkter, och vidare över länsgränserna, ger ökade möjligheter till dagpendling för arbete och studier. För att möjliggöra en ökad dagpendling över större avstånd behövs fungerande och attraktiva bytespunkter mellan buss och tåg, men också för byte mellan cykel/bil och kollektivtrafik. Persontrafiken på järnväg har mellan ökat med 60 % och det regionala tågresandet har under samma period ökat med hela 92 %. Järnvägens marknadsandel av persontrafiken har ökat från knappt tjugo procent till drygt tjugotre procent. Det har lett till en kapacitetsbrist i järnvägssystemet. Den hårt utnyttjade och slitna infrastrukturen behöver en kraftfull upprustning om marknadsandelen skall kunna öka ytterligare. Dalarna har en unik banstruktur för järnvägstrafik. Från centrum i Borlänge strålar fem banor ut i olika väderstreck. Förutsättningar finns för en ökad pendling med tåg mellan länens kommuncentra. Under överskådlig tid kommer dock bilen, speciellt på landsbygden, att vara det dominerande alternativet att förflytta sig med, och även det enda alternativet för många att nå kollektiva bytespunkter. Vägarnas beskaffenhet och kvalitet är därför av betydelse för människors resande, men även för att klara det lokala näringslivets transportbehov. Även om bilen har fördelar har dess betydelse minskat för vardagsresande i städer av alla storlekar. Ett minskat bilresande leder inte till sämre livskvalitet. Det kan bero på förändrade val av boende, men det kan också handla om att de som tagit steget över till att färdas mer kollektivt upptäcker att hindren inte är oöverkomligt stora. En väl fungerande kollektivtrafik är det som binder samman Dalarna och är därmed en nyckelfråga i arbetet med att minska den miljöpåverkan som resande medför. För både kvinnor och män är det viktigt att ha inflytande över sina förflyttningar och transportsystemets utformning. Kvinnor och mäns val av yrke och anställning i kombination med arbetsplats, bostad och familjerelationer har allt mer med transporter att göra. Men transporter har också betydelse i termer av livsstilval, identitet och aktiviteter i vardagen. Att utveckla kollektivtrafiken så att det är möjligt för alla innevånare i livets olika 19

76 Dalastrategin Dalarna 2020 faser att dagligen arbetspendla mellan regioncentrum och större tätorter stärker förutsättningarna för att Dalarna ska vara en sammanhållen och attraktiv region. Stöd utvecklingen mot förnybara drivmedel, energieffektiva fordon och ändrade vägvanor. Transportsystemet är bärare av ekonomisk tillväxt och välfärd men ger idag upphov till en förbrukning av resurser som inte är hållbar. Viktiga insatsområden är därför ett minskat beroende av fossila drivmedel, en energieffektiv fordonsflotta och en transportsnål fysisk planering. En omställning till nya vägvanor är ett insatsområde som handlar om ett bättre sätt att transportera sig som t.ex. gång, cykel och kollektivtrafikresande. Det är viktigt att utveckla alternativa drivmedel för såväl personbilar som tung trafik. Kraven på hållbarhet och energieffektivitet måste förenas med tillgänglighet för att nå framgång. Genom utveckling och införande av ny teknik för fordon, transportsystem samt bättre styrning av trafiken kan miljö och säkerhet förbättras och resenärernas behov tillgodoses. Möt näringslivets behov av ökad transportkapacitet Näringslivet i Dalarna och dess möjlighet att även fortsatt bidra till den ekonomiska utvecklingen i landet är ytterst beroende av en utvecklad infrastruktur som motsvarar växande produktion och marknader. Dalarnas stora exportindustri är särskilt beroende av godstrafik på väg och järnväg med kopplingar till hamnarna i Gävle, Oxelösund, Norrköping, Göteborg samt i Öresundsregionen. I Dalarna sammanstrålar de för nationell och regional nivå viktiga nordsydliga och öst-västliga järnvägs- och vägstråken för godstrafik. Redan idag är kapacitetsbristen i transportsystemet under stark press. Vart fjärde godståg som rullar i Sverige idag har Dalarna som slutdestination, alternativt ska passera igenom länet. Till detta kommer det planerade återöppnandet av gruvorna i Bergslagen, där järnvägen spelar en strategiskt viktig roll för kostnadseffektiva transportlösningar. Vissa delar av detta går att lösa med förbättrade logistiklösningar. Men om godstransporterna inte fungerar för exportindustrin riskeras både den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Det finns en stark utveckling inom besöksnäringen i Dalarna som är mycket viktig för företagande och sysselsättning. Den stora och tilltagande strömmen av besökare leder till kraftigt ökat behov av transportkapacitet. I Dalafjällen pågår och planeras investeringar för bland annat nya bäddar vilket ställer stora krav på investeringar i infrastrukturen för persontransporter. En eventuell flygplats i norra Dalarna kan komma att få en betydande roll för näringslivets utveckling i Norra Dalarna. 20

77 Dalastrategin Dalarna 2020 Skapa förutsättningar för effektiv datakommunikation och främja användningen av tjänster inom informations- och kommunikationsteknik Infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik av hög kvalitet är viktig för Dalarnas utvecklingsförmåga och konkurrenskraft. Det bidrar till hållbar tillväxt genom resurseffektiva lösningar för arbete, utbildning och företagande. Det är därför av stor vikt att den vidareutvecklas och behandlas som en omistlig del av samhällsbyggandet i hela Dalarna. Angelägna utvecklingsområden är säkerställande av en tillgänglig och grundläggande ITK-infrastruktur för alla, ett bättre utnyttjande av bredbandsnätet samt utveckling av ett brett utbud av e-tjänster. Digitala tjänster kan bidra till att förenkla vardagen för både privatpersoner och företag baserat på en innovativ utveckling av produkter och tjänster i aktiv samverkan mellan näringsliv, offentliga sektorn och akademin. 6.4 Livskvalitet och attraktionskraft Vägvalet betonar det goda livet och platsens betydelse. I en allt mer kunskapsintensiv samhällsekonomi är det människors lust, vilja och skapandekraft som är drivkraften för hållbar tillväxt. Dalarna ska vara ett välkomnande län som ger alla män och kvinnor oavsett etnisk bakgrund, samma förutsättningar att leva och verka livet ut. Jämställdhet och mångfald är förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap. På platser där människor möts sker utveckling och framsteg. Sådana platser präglas av mångfald, ett levande kulturutbud, ett mångfacetterat näringsliv, tillgång till livslångt lärande och goda kommunikationer. Att skapa förutsättningar för goda livs- och boendemiljöer är därför centrala delar i arbetet med att stärka Dalarnas attraktionskraft. För att klara framtidens kompetensförsörjning och öka tillväxten kommer allt fler människor att behövas. Det ställer krav på Dalarna att välkomna inflyttare, oavsett varifrån de kommer, och att möta inflyttarna med intresse för nya sätt att tänka och med mottaglighet för nya influenser. Dalarna har förutsättningar att utvecklas till ett Dalarna som står för tolerans, mångfald och jämställdhet. En av de prioriteringar som EU:s tillväxtpolitik bygger på är Tillväxt för alla, som i första hand är tänkt att stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. Att ta tillvara människors drivkraft och minska ett utanförskap kräver ett kontinuerligt arbete för ökad social delaktighet och sysselsättning. Att ha en plats i samhället är en bra förutsättning för att befolkningen ska må bra och vara aktiv längre. Förstärk folkhälsoperspektivet för tillväxtarbetet Hälsa är att må bra samt att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att förverkliga sina personliga mål. Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa mellan sociala grupper. Med hälsofrämjande processer avses 21

78 Dalastrategin Dalarna 2020 resursmobilisering hos individer, organisationer och samhälle för att stärka de processer som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. En god hälsa hos befolkningen ökar produktionen, konsumtionen, sparandet och investeringsviljan och är därmed en nyckelfaktor för ett framgångsrikt samhälle och en livskraftig ekonomi. Särskilt prioriterade är barn och unga. Livsförhållanden under uppväxten får konsekvenser långt fram i livet. God och jämlik hälsa för ett hållbart Dalarna är en målsättning för hela regionen att samlas kring. Genom att uppmärksamma skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället och angripa dess orsaker uppnås en samhällsekonomiskt effektiv användning av de gemensamma resurserna. Att verka för social hållbarhet kan även ses som en strategi för att uppnå hållbar utveckling generellt ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Varje individ bär ett ansvar för sin hälsa, men samhället måste i sin tur ge individen förutsättningar att ta ett sådant ansvar. Alla samhällsaktörer är därför viktiga och nödvändiga för att minska skillnader i hälsa. Landstinget Dalarnas folkhälsostrategi och kunskap om hälsans bestämningsfaktorer ska ligga som grund för detta arbete. Skapa utrymme för delaktighet och inflytande samt stimulera utvecklingsinitiativ Människors möjlighet till delaktighet och påverkan främjar integration och motverkar diskriminering och utanförskap. Ett samhälle med stark social sammanhållning är en bra grogrund för ekonomi och sysselsättning. En nyckel till social sammanhållning är att kunna påverka utvecklingen i den närmiljö där man lever. I Dalarna finns en levande landsbygd där människorna i stor utsträckning formar framtiden i sin närmiljö. Det är en stark kraft för lokal utveckling och grunden för social tillit, engagemang, utveckling och lärande. Att utveckla platser för människor att mötas på är en viktig del i arbetet för en levande demokrati. Medborgarnas rätt att ta initiativ till och genomföra gemensamma projekt bidrar till att fördjupad demokrati likväl som till att förstärka den sociala och ekonomiska utveckling. Här spelar föreningslivet och den sociala ekonomin en viktig roll som katalysator för en sådan utvecklingsprocess. Ta till vara mångfalden som tillväxtfaktor Tillit är en viktig grundsten i en fungerande demokrati. Tillsammans med öppenhet, tolerans och mångfald skapar det ett dynamiskt kunskapssamhälle. En öppen, fördomsfri och välkomnande attityd, inte minst gentemot nya kulturer, gör vardagen rik och gör Dalarna spännande och intressant för alla. Idag finns det plats för många olika människor i Dalarna och i ett tolerant samhälle får också alla möjlighet att skapa sin plats i tillvaron och bidra till tillväxten på sitt sätt. Ett tillåtande företagsklimat skapar förutsättningar för entreprenörer att skapa nya idéer som utvecklas till företag. En ort med hög tolerans för mångfald skapar möjligheter att attrahera kreativa människor och ett företagsklimat som är utvecklande. Tillsammans måste vi skapa de bästa förutsättningarna i länet för olika grupper av flickor, pojkar, kvinnor och män, oavsett social och etnisk bakgrund, för att bidra till Dalarnas 22

79 Dalastrategin Dalarna 2020 välstånd. Interkulturellt arbete utgår från människors lika värde och handlar om att skapa gemensamma spelregler som bygger på erkännande, deltagande, identitet, självreflektion och insikten om ett ömsesidigt bildningsbehov. Ta vara på kulturen som utvecklingsresurs Kultur berikar individer, stärker demokratin och driver fram ny utveckling för arbete, företagande och attraktivitet. Kultur är ett nödvändigt inslag för människors växande och för en fungerande demokrati. Dalarnas kulturarv är en styrka, men samtidigt ligger det en utmaning i att förnya både kulturarvet och kulturområdet i sig. Det nyskapande står i relation till det befintliga. Tillgången till kultur och möjligheterna till eget skapande påverkar hur vi som människor upplever och förstår vår omvärld och även oss själva. Det är ett behov som måste tillgodoses, utvecklas och stimuleras från tidig ålder och genom hela livet. Begreppet kultur har då en vidare innebörd som går längre än till det utbud av musik, teater och utställningsverksamhet som traditionellt har ett omfattande offentligt stöd. Nyskapande, experimentell verksamhet och ungdomskulturens olika former bör ges utrymme, inte minst när det gäller att förbättra möjligheterna till eget skapande på likvärdiga villkor för både flickor och pojkar. Ett rikt kulturliv är även av stor betydelse för länets utveckling och attraktivitet både genom egen kraft och genom att bidra till nya kopplingar mellan närings- och kunskapsområden. Kulturella och kreativa näringar har t.ex. en ökande betydelse för sysselsättning och ekonomi i Dalarna. Ett rikt kulturliv bidrar till att människor vill leva och verka i just Dalarna, vilket bland annat underlättar arbetslivets rekrytering av nya medarbetare. Genom att ta vara på den samlade styrkan i kulturarvet, det konstnärliga nyskapandet, det framstående idrottslivet och de många människornas kulturella uttryck kan Dalarnas attraktionskraft ytterligare öka. Ett kulturutbud av hög kvalitet ger lyskraft åt regionen och bidrar till marknadsföring av länet. Samarbetet mellan besöksnäringen, kulturen och idrotten ger stor utvecklingspotential. En öppen, fördomsfri och välkomnande attityd, inte minst gentemot nya kulturer, gör vardagen rik och gör Dalarna spännande och intressant för alla. Dalarna har förutsättningar att genom kulturens kraft utvecklas till ett län som står för tolerans, mångfald och jämställdhet. De kulturpolitiska mål som uttrycks genom Dalarnas kulturplan är den grund som kulturarbetet ska bygga på. Vårda och utveckla natur- och kulturmiljöerna Dalarnas natur- och kulturmiljöer har stor betydelse, såväl för dem som bor här som för besökare. Odlingslandskapet, fjällen och kulturmiljöerna är positiva kännetecken för Dalarna. Det är viktigt att både vårda och skydda dessa unika miljöer och att utveckla dem. 23

80 Dalastrategin Dalarna 2020 Kulturmiljö och kulturaktiviteter kan bidra till öppenhet och förståelse för historiska sammanhang och för platsens betydelse. Detta har inte bara betydelse för besöksnäringen utan öppnar också vägen till inflyttning och framväxt av nya företag. Allt pekar mot att vår produktivitet och kreativitet är alltmer beroende av den plats där vi bor och verkar. Dalarnas kulturarv är en styrka men samtidigt ligger det en utmaning i att förnya både kulturarvet och kulturområdet i sig. Det nyskapande står i relation till det befintliga. Utveckla en god och väl fungerande service i hela länet Invånare, företag och besökare i Dalarna ska ha tillgång till god service. Det ska vara möjligt att hämta eller lämna paket, tanka bilen, handla mat, liksom att ha tillgång till utbildning, vård och omsorg. Tillgången till grundläggande service underlättar vardagen för alla och gör det möjligt att kombinera ett familje-, yrkes- och studieliv. Eftersom förutsättningarna för serviceutbudet i länet varierar, blir servicelösningarna varierande. Att lägga fokus på tillväxt och framtid är viktigt, liksom att hitta hållbara och jämställda servicelösningar. Utgångspunkten måste vara att det är tjänsten i sig som är det viktiga inte vem som utför den eller hur den utförs. Genom att utgå från funktion istället för befintlig form ska god service av olika slag erbjudas i såväl tätorter som i mer glest befolkade områden. En väl fungerande service är en viktig förutsättning för både boende och företagande på landsbygden. Här är nytänkande, nya samarbetsformer och kompetensutveckling viktiga delar när det gäller både offentlig och kommersiell service. Öka bostadsbyggandet Boendet, och därmed byggandet, kommer att spela en allt viktigare roll för att skapa utveckling och tillväxt. Efterfrågan på attraktiva bostäder och boendemiljöer förväntas öka. Kraven på detta förändras och påverkas av vilka behov och förutsättningar befolkningen har under olika skeenden av livet. Därför är en stor variation av boendeformer och miljöer betydelsefull för att skapa ett hållbart boende. En lång rad av år med ett lågt bostadsbyggande har skapat brist på bostäder och därmed utgjort ett hinder för regionens utveckling. Ett skäl till det är de höga bygg- och anläggningskostnaderna. Kommunerna kan genom samverkan med varandra i större grad förstärka sina kompetenser och upphandlingsförfaranden för att regionen som helhet ska kunna erbjuda tillräckligt många attraktiva bostäder till lägre kostnader än vad som nu är fallet. Olika alternativa huvudmannaformer bör också prövas för projektering, byggande, förvaltning och upplåtelse av bostäder. En ökad brukarmedverkan i byggandet kan bidra till innovativa lösningar. En framgångsfaktor för Dalarna är en innovativ byggsektor där planering, byggande och förvaltning grundas på regionalt tillgängliga resurser av råvaror, produkter, tekniker och kompetens. I länet finns idag nätverk som arbetar för att utveckla byggandet i samverkan mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer. Genom en starkare samverkan mellan de olika aktörerna förstärks kompetensplattformen för ett effektivt byggande där forskning och teknisk utveckling ingår som en naturlig del. I Dalarna finns en stark och välutvecklad 24

81 Dalastrategin Dalarna 2020 byggtradition. I kombination med nytänkande i formandet av bostäder och boendemiljöer med plats för allas olika livsbehov kommer Dalarnas attraktionskraft att öka. 7. Gränsöverskridande samverkan i tillväxtarbetet Det strategiska tillväxtarbetet i Dalarna ställer krav på mobilisering och synkronisering av resurser inom regionen, i samarbete mellan regioner och genom internationell samverkan för att nå uppställda mål. Mellanregionalt hanteras inte bara frågor som tillgänglighet och regionförstoring. Minst lika viktiga är utmaningar som rör innovationsarbetet och näringslivets olika behov av samverkan i en nationell och internationell miljö. Allianser kan skapas med andra regioner, med företag, organisationer och kunskapsmiljöer i Sverige och internationellt. Aktuella områden är kommunikationer, sjukvård, utbildning, forskning och inte minst affärsmöjligheter för regionens företag. Utgångspunkten bör vara där våra strategiskt viktiga företag och kluster har, och kan utveckla, sina marknader samt där människor och företag agerar i vardagen. Det finns en stor potential i ett utökat gränsöverskridande samarbete för att stärka innovativa miljöer. Inte minst gäller detta inom miljö- och energiområdet. Samarbetspartners som kan stödja, utveckla och förstärka Dalarnas egna mål och strategier behöver identifieras. I en alltmer föränderlig värld måste avgränsningen av en region som Dalarna vara flexibel och kunna tillåtas att variera beroende på vilka frågor som står på dagordningen. Den skall också kunna variera beroende på var i Dalarna frågorna är aktuella. Partners för gränsöverskridande 2 samarbete behöver inte vara desamma för alla. 8. Ledarskapet för det regionala tillväxtarbetet Dalastrategin är ett led i en process för utvecklingen i Dalarna, som kan ses som ett ständigt pågående samtal om hur man gemensamt skall förhålla sig till framtiden. Ledarskapets uppgift är att leda detta samtal. Arbetet med regional utveckling och tillväxt är så komplext att ingen klarar av det på egen hand. Det är nödvändigt att samarbeta och samverka såväl över politikområden som mellan regional och lokal nivå. Många aktörer med olika roller deltar. Ledarskap på olika nivåer krävs för att bilda och driva allianser mellan viktiga aktörer för att kunna genomföra Dalastrategin. Regional utveckling är i viss mening summan av lokal utveckling. Regional utveckling kan alltså inte äga rum om de lokala krafterna inte är engagerade. Den kommunala och lokala ledarförmågan är därför särskilt väsentlig för att Dalastrategins målbilder skall bli verklighet. Ledarskapet är en förutsättning och en avgörande framgångsfaktor för att regionala strategier skall få effekt. Därför är det viktigt att det regionala ledarskapet kan driva utvecklingsarbetet så att den nödvändiga koncentrationen på ett fåtal strategiskt viktiga utmaningar sker. Taktiska spel där olika aktörer blockerar varandra eller försöker vältra över ansvaret för utvecklingen på andra bör undvikas. 2 Se vidare Bilaga 2, Geografier för gränsöverskridande samverkan i tillväxtarbetet 25

82 Dalastrategin Dalarna 2020 Olika delar av länet har olika utvecklingsförutsättningar, och de skall inte ställas mot varandra utan kunna utvecklas på egna meriter. Den regionala nivån skall därför inte bara uppmuntra samarbete, utan även konkurrens. Båda är viktiga drivkrafter för framväxt av kreativa miljöer och dynamiska platser. Bristande eller mycket ojämn tillväxt skapar dock problem. En särskild utmaning för det regionala ledarskapet blir att hantera problem såväl i centralregionen som i delregioner med geografiska lägesnackdelar eller med stora strukturella förändringar. Det framsynta regionala ledarskapet för Dalarna och för genomförandet av Dalastrategin är betydelsefullt även när man talar om samarbete och allianser med andra regioner inom och utom landet. I Dalarna finns många människor med kunskaper och engagemang som behövs i arbetet med regionens utveckling. Politikernas uppgift är att använda denna kunskap i en politik för Dalarnas utveckling. Genom nya kontaktytor och levande dialog mellan politiker och andra aktörer kan fler krafter mobiliseras i arbetet. Människorna i Dalarna beskriver sig som handlingskraftiga och säger att man vill ta ansvar för vad som händer i vardagen, men upplever samtidigt att man bara i mindre grad kan påverka politiska beslut som rör vardagslivet. Särskilt viktigt för det politiska ledarskapet på både kommunal och regional nivå är därför att stärka närdemokratin och alla former för medborgarnas delaktighet och inflytande. Region Dalarna har regeringens uppdrag att leda, samordna och effektivisera det regionala tillväxtarbetet i Dalarna. För att utöva detta uppdrag har Region Dalarna som kommunalt samverkansorgan en viktig uppgift att förstärka inslagen av demokratiskt deltagande i det regionala utvecklingsarbetet. Genom att involvera lokala och nationella intressenter, samt samordna alla centrala regionala aktörer i tillväxtarbetet, stärks det regionala ledarskapet ytterligare. En del i ambitionen som regional ledare uttrycks i en lärandeplan där samordningen av de regionala insatserna redovisas. Lärandeplanen har utformats av Region Dalarna i dialog med Länsstyrelsen Dalarna och Högskolan Dalarna och syftar till att följa upp insatser för regional utveckling och tillväxt samt att mer systematiskt involvera utvecklingsaktörer i länet. 9. Fysisk planering som inslag i tillväxtarbetet Den fysiska planeringen har ett nära samband med näringslivets utveckling, transport och infrastruktur samt bostadsbyggande och främjande av attraktiva livs- och boendemiljöer. Den fysiska planeringen utgör därmed ett viktigt inslag i det regionala tillväxtarbetet. För att främja förutsättningarna för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft behöver samordningen mellan den fysiska planeringen och det lokala och regionala tillväxtarbetet utvecklas. Inriktningen i förordningen om regionalt tillväxtarbete och den nya inriktningen i plan- och bygglagen har stärkt kopplingen mellan regionala mål, planer och program och den kommunala översiktsplanen. Det kommer att kunna bidra till ett mer förankrat och effektivt regionalt tillväxtarbete. Det finns dock fortfarande utvecklingsmöjligheter både vad gäller det rumsligt perspektiv i underlagen för länets strategi för regional utveckling och vad gäller översiktsplanernas strategiska förhållningssätt. 26

83 Dalastrategin Dalarna 2020 Med en rumslig dimension för Dalastrategin, där geografiska samband och förhållanden i den fysiska, ekonomiska och sociala miljön belyses i underlagen, skulle en ökad samordning och samverkan mellan den kommunala och regionala nivån kunna underlättas. Det skulle också betyda att kommunerna därmed genom sina översiktsplaner kan beskriva och tydliggöra sin egen utvecklingsroll i länet Genomförande Dalastrategin ska ge vägledning och gemensamma målbilder för planerings- och utvecklingsinsatser hos samtliga berörda utvecklingsaktörer i länet, och ge uttryck för Dalarnas samlade viljeinriktning. Genom den fortlöpande processen för Dalastrategins genomförande kan en god grund skapas för handlingskraft i frågor av betydelse för regionens utveckling. Det krävs en uthållig dialog mellan olika intressen. Svåra avvägningar och genuina målkonflikter skall hanteras. Bedömningen är att en god process för Dalastrategin måste involvera den politiska nivån lokalt och regionalt men även nationellt. Dalastrategin blir i och med detta lika mycket en plattform för politisk dialog om regionala utvecklingsfrågor som en strategi för Dalarnas utveckling. Genomförandet och uppföljningen av Dalastrategin skall vara styrande eller vägledande för många olika aktörer som på ett eller annat sätt arbetar med Dalarnas utveckling. Ett särskilt stort ansvar vilar dock på Region Dalarna, Länsstyrelsen, kommunerna och Landstinget när det gäller att i praktiken omsätta Dalastrategin Region Dalarnas roll Region Dalarna har genom sina regionala program ett direkt ansvar för genomförandet av Dalastrategin. Region Dalarna skall därutöver inspirera, följa och koordinera det övergripande arbetet med Dalastrategin. Det är också av Region Dalarna som ansvar skall utkrävas när det gäller uppföljning och utvärdering av de framtidsutmaningar och vägval för en hållbar regional utveckling som uttrycks genom Dalastrategin. Region Dalarna åtar sig därför att genom dialoger, samordning och informationsspridning hålla arbetet med Dalastrategin levande. I arbetet ingår att diskutera överensstämmelsen mellan Dalastrategin och de olika underliggande handlingsprogrammen, samt att se över behovet av nya program för att genomföra Dalastrategin. Uppfyllelsen av Dalastrategin bygger på att olika konkreta insatser genomförs för att möta de framtidsutmaningar som Dalastrategin lyfter fram. Region Dalarna kommer att ta årliga beslut om verksamhetsprioriteringar och aktiviteter som skall bidra till strategins stegvisa förverkligande. En del av genomförandet kommer att bestå i att stärka arbetet med att kommunicera Dalastrategins huvudfrågor. Anpassning till olika mottagare är då avgörande för att väcka intresse och vinna förtroende för Dalastrategin hos organisationer och företag, politiska forum och enskilda människor Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen har tillsammans med Region Dalarna ett ansvar för att riksdagens mål om regional utveckling uppnås i länet och för att bevaka de nationella målen för bland annat miljö, klimat och energi. I det regionala tillväxtarbetet skall länsstyrelsen utgå från Dalastrategin med ett särskilt ansvar för flera av Dalastrategins underliggande handlingsprogram såsom Dalarnas miljömål, Klimat- och energistrategi, 3 Se vidare Bilaga 3, Sambandet mellan regionalt tillväxtarbete och kommunal översiktsplanering. 27

84 Dalastrategin Dalarna 2020 Integrationsstrategi, Landsbygdsprogram och Serviceprogram. Länsstyrelsen har vidare ett särskilt ansvar för att samordna de statliga myndigheternas insatser i det regionala tillväxtarbetet Kommunernas roll Kommunernas medverkan i regionala utvecklingsprocesser är särskilt betydelsefull. Att kommunerna blir aktiva aktörer även i genomförandet och finansieringen av vissa delar av Dalastrategin är helt nödvändigt. Kommunerna kan bättre än andra genom sin utvecklingsplanering ta fasta på de lokala och delregionala förutsättningarna för Dalarnas attraktionskraft Landstingets roll Landstinget Dalarna har en viktig roll att i samverkan med övriga aktörer på både lokal och regional nivå stödja hälsofrämjande processer och främja kultur och bildning. Landstinget Dalarna är en kunskapsorganisation med kompetens som efterfrågas i lokalt och regionalt utvecklingsarbete i dessa hänseenden. Landstinget Dalarna är därtill länets absolut största arbetsgivare med målsättningen att utvecklas till en hälsofrämjande organisation. Det är en ambition som får betydelse för hela länets attraktionskraft och som ökar möjligheterna att rekrytera medarbetare såväl för Landstinget Dalarna självt som för länets alla övriga arbetsgivare Högskolans roll År 2012 studerade drygt personer vid Högskolan Dalarna varav 60 procent på nätbaserade utbildningar. Högskolan har utvecklats starkt över åren och med en öppenhet för nya idéer, pedagogisk utveckling och ny teknik har Högskolan Dalarna blivit ett lärosäte som hävdar sig väl i storlek och kvalitet i kretsen av nyare svenska högskolor. Högskolan Dalarna har en särskilt viktig roll i att tillgodose Dalarnas behov av kompetens på akademisk nivå med både bredd och spets i utbildningen. Detta gäller för såväl det privata näringslivets som den offentliga sektorns behov av kompetensförsörjning. Forskningen är nerven i Högskolan Dalarnas verksamhet och en förutsättning för att utbildningen ska hålla hög kvalitet. Till fördel för Dalarna är att Högskolan Dalarnas forskningsprofiler även är nära relaterade till näringslivets styrkeområden. Här finns ytterligare synergier att utveckla genom att nyttiggöra forskning för innovationer i företag och som grund för nya företag. 10. Uppföljning och lärande Den regionala tillväxtpolitiken ska grundas på erfarenheter och resultat från genomförda insatser. Det är Region Dalarnas ambition att uppföljningar och utvärderingar av genomförda insatser på regional och lokal nivå ska bidra till utvecklingen av politiken. Ansvaret för uppföljning och utvärdering av de direkta insatserna ligger hos den aktör som fått ansvaret för en viss verksamhet. Samtidigt är det dock angeläget att kontinuerligt följa Dalarnas övergripande utveckling över tiden för att bedöma om de intentioner som beskrivs i Dalastrategin uppnås. Detta är Region Dalarnas uppgift och ansvar. Uppföljningen och utvärderingen skall göras i ett hållbarperspektiv för Dalarnas framtidsutmaningar och ingå i en systematiserad lärandeprocess för det regionala tillväxtarbetet. 28

85 Dalastrategin Dalarna 2020 Bilaga 1 Programkomplexet En positiv utveckling i Dalarna förutsätter ett samspel mellan insatser på den internationella, nationella, regionala och lokala nivån. Dalastrategin är den regionala länken i en logisk kedja från lokala strategier till nationella och europeiska strategier. 1. På EU-nivå EU: s regionalpolitik, den s.k. sammanhållningspolitiken, har som mål att bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom Europeiska unionen. Den syftar till att minska regionala ekonomiska och sociala skillnader och ojämlikhet mellan människor samt att öka samhörigheten mellan olika regioner i EU. Europa 2020 EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020-strategin utgör sedan juni 2010 EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Syftet med strategin är att förbättra förutsättningarna för full sysselsättning samt hållbar tillväxt för alla till år Strategin bygger på tre prioriteringar som ska förstärka varandra: smart tillväxt; utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation, hållbar tillväxt; främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi, samt tillväxt för alla; stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. 2. På nationell nivå Sveriges nationella reformprogram för EU:s tillväxt- och sysselsättnings-strategi Sverige måste förhålla sig till EU:s övergripande målsättningar. I april varje år ska medlemsstaterna skicka in nationella reformprogram till kommissionen som redogör för genomförandet av Europa 2020-strategin i den nationella politiken med avseende på Sysselsättningsmålet, Utbildningsmålet, Målet för ökad social delaktighet, Forsknings- och utvecklingsmål samt Klimat- och energimål. Den nationella strategin för regional utveckling Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning anger regeringens prioriteringar för regional tillväxt och utgör ett viktigt instrument för att omsätta EU:s gemensamma målsättningar för tillväxt och sysselsättning i regionala och lokala prioriteringar. Inriktningen ligger till grund för de regionala utvecklingsprogrammen och strukturfondsprogrammen. Innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin är inriktad på åtgärder som syftar till ett innovationsklimat med bästa möjliga förutsättningar för innovation i Sverige med sikte på år Det ska bli möjligt för fler människor och organisationer i näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle att utvecklas och mer effektivt bidra till nya eller bättre lösningar som svarar mot behov och efterfrågan. Även om innovationsstrategin i första hand har ett nationellt perspektiv framgår den regionala nivåns betydelse för strategins genomförande, inte minst genom delmålen 29

86 Dalastrategin Dalarna 2020 Sveriges regioner utvecklar sin innovationskraft utifrån sina unika förutsättningar och Regionala strategier för innovation är förankrade i ett samlat regionalt ledarskap. Digitala agendan för Sverige Syftet med den digitala agendan för Sverige är att samla alla pågående aktiviteter i en horisontell sammanhållen strategi för att ta till vara alla de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. Strategin samordnar åtgärder på IT-området inom till exempel säkerhet, infrastruktur, kompetensförsörjning, tillförlitlighet, tillgänglighet, användbarhet, standarder, entreprenörskap och innovation. Många län har även utarbetat regionala digitala agendor. Miljöteknikstrategin Regeringens miljöteknikstrategi har som mål att främja export av svensk miljöteknik, främja forskning och innovation inom miljöteknik samt skapa förutsättningar för framväxt och utveckling av miljöteknikföretag i Sverige. Mineralstrategin Regeringen har under våren 2013 lanserat en strategi för ett långsiktigt, hållbart nyttjande av Sveriges mineralresurser. Med strategin ska konkurrenskraften i svensk gruv- och mineralnäring ökas, så att Sverige behåller och förstärker sin position som EU:s ledande gruvland. Sveriges mineraltillgångar ska nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt, med beaktande av ekologiska, sociala och kulturella dimensioner så att natur- och kulturmiljöer bevaras och utvecklas. Regeringens landsbygdsstrategi Regeringens skrivelse En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder antogs av Riksdagen år I strategin slår regeringen fast att Sveriges landsbygder är en viktig resurs för hela landets utveckling och hållbara tillväxt. Genom att ta tillvara det engagemang och den utvecklingskraft som finns på landsbygderna skapas förutsättningar för tillväxt i hela landet. Därför anser regeringen att det är viktigt att lyfta fram landsbygdernas värden och möjligheter. 3. På mellanregional nivå Strukturfondsprogram Norra Mellansverige Programmet för investeringar i tillväxt och sysselsättning inom Norra Mellansverige, där Dalarna deltar tillsammans med Gävleborgs och Värmlands län, har fem olika insatsområden som tar ett samlat grepp på Norra Mellansveriges utmaningar och möjligheter och som tillsammans ska realisera mål för Europa 2020 EUs strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Insatsområdena handlar om att Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik, Öka små och medelstora företags konkurrenskraft, Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer samt att Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. 4. På regional nivå På regional nivå är Dalastrategin motsvarigheten till de nationella strategierna där dess konkretisering och genomförande bygger på antal olika underliggande handlingsplaner och program. Dalastrategin blir ett underlag för överenskommelser och avtal gällande olika operativa program. Den skall vara vägledande och normgivande för och ställa krav på 30

87 Dalastrategin Dalarna 2020 programmen så att de harmoniserar mot angivna mål och vägval för en hållbar regional utveckling. Dalastrategin är med andra ord den gemensamma plattformen för alla genomförandeprogram av större regional betydelse. Ett viktigt ändamål med Dalastrategin blir således att positionera de olika programmens framtida roll, uppgift och inriktning samt att minimera mängden dubbelarbeten i de processer och program som initieras. Härnedan beskrivs kort de viktigaste av Dalastrategins underliggande regionala handlingsplaner och program förtecknade efter huvudmannaskapet för dessa. 4.1 Region Dalarna Handlingsplan för jämställd regional tillväxt I handlingsplanen för jämställd regional tillväxt finns fakta och analys som fördjupar Dalastrategins formuleringar om jämställdhet. Den föreslår konkreta insatser för att komma tillrätta med de hinder för tillväxt som en kvardröjande ojämställdhet skapar. Landsbygdspolitiskt handlingsprogram Landsbygdspolitiska programmet lyfter fram ett antal insatsområden som kommunerna och Region Dalarna kan påverka för att stimulera utvecklingen på landsbygden. Insatsområdena relaterar till vägvalen för Dalastrategin och handlar då främst om åtgärder och initiativ som gör att verksamheter och livsmiljöer på landsbygden förblir attraktiva. Det landsbygdspolitiska handlingsprogrammet utvecklar och konkretiserar härigenom Dalastrategins landsbygdsperspektiv för det regionala tillväxtarbetet. Strategi för Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion Strategin Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion beskriver hur Dalarna ska bli och vara landets bästa region för unga. I Dalarna ska ungas drivkraft tas tillvara. Unga ska ges utrymme och möjlighet att, och unga ska vilja, ta en tydlig plats i tillväxtarbetet. Detta leder också till att allt fler unga vuxna väljer att leva och verka i Dalarna. Strategin slår fast hur Dalarna genom samhandling, en sektorsövergripande ungdomspolitik och ett kunskapsbaserat arbete ständigt utvecklas mot ett attraktivare och bättre Dalarna för unga. Innovationsagenda Innovationsagendan är Dalarnas motsvarighet till den nationella innovationsstrategin. Den uttrycker ett gemensamt åtagande mellan de regionala utvecklingsaktörerna Region Dalarna, Högskolan Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna och Landstinget Dalarna att stärka innovationsklimatet i Dalarna. Viktiga faktorer att då verka för är större öppenhet och tolerans samt en mångfald av människor, idéer och företag. Digital agenda Den digitala agendan för Dalarna är en regionalisering av den digitala agendan för Sverige. Strategin samordnar regionala åtgärder på ITK-området inom infrastruktur, tillgänglighet, standarder, användbarhet och tjänsteutveckling. Ansvaret för arbetet delas mellan Region Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna. Länsplan för regional transportinfrastruktur Länsplanen för regional transportinfrastruktur tar sin utgångspunkt i nationella och regional mål. De nationella målen tar främst sin utgångspunkt i de transportpolitiska målen, medan de regionala målen grundar sig på Dalastrategins vägval för tillgänglighet och infrastruktur. 31

88 Dalastrategin Dalarna 2020 Trafikförsörjningsprogram Det regionala trafikförsörjningsprogrammet utgör plattformen för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i regionen. Det är trafikslagsövergripande och utgår från ett resenärsperspektiv. Trafikförsörjningsprogrammet utgör utgångspunkt för den regionala kollektivtrafikmyndighetens beslut om vilken trafik som ska omfattas av allmän trafikplikt och som säkerställs genom avtal. Programmet är samordnat med det regionala tillväxtarbetet liksom med annan samhällsplanering och planering av infrastruktur på lokal, regional och nationell nivå. 4.2 Länsstyrelsen Dalarna Landsbygdsprogram Landsbygdsprogrammet är ett sjuårigt EU-program (perioden ) som ger aktörer och entreprenörer på landsbygden möjlighet att söka bidrag för att starta eller utvidga företag, men också för att höja kompetensen hos företagen. Programmet ska medverka till att lantbruket ska bli konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart samtidigt som den ekologiska odlingen ökar och värdefulla natur- och kulturlandskap bevaras. Serviceprogram De regionala serviceprogrammen gäller i en femårsperiod ( ). Programmet ska stödja och stimulera arbetet med kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygder. Tillgången till kommersiell service är utgångspunkten för programmens insatser. Klimat- och energistrategi Dalarnas energi- och klimatstrategi visar hur energieffektivisering och ökad produktion av förnybar energi kan leda till att klara målen för energiomställningen fram till 2050 och till att skapar nya jobb i Dalarna. Miljömål Dalarnas miljömål är en förlängning av hela Sveriges miljömål och är en handlingsplan för länets miljöarbete De bidrar till ett mer systematiskt och målinriktat miljöarbete. Till miljömålen hör ett åtgärdsprogram som tar upp vad som behöver göras för att nå målen som bland annat handlar om frisk luft, giftfri miljö och ett rikt växt och djurliv. Vägen In Genom Vägen in ska länets myndigheter samverka för att underlätta för nyanlända i Dalarna. Nyanlända flyktingar och andra invandrare ska ges möjligheter att på bästa sätt introduceras i det svenska samhället och bidra till regionens utveckling. Det innebär ett arbete som tar hänsyn till olika etniska gruppers kulturer och traditioner. Bredbandsstrategi Bredbandsstrategin belyser och analyserar flera aspekter av bredbandssituationen i Dalarna. Den syftar främst till att peka på särskilt viktiga åtgärdsområden och principiella ställningstaganden som underlättar att nå målet om att 90 % av Dalarnas boende och företag ska ha tillgång till fiberbaserat bredband till år Strategi för jämställdhetintegrering Strategin för jämställdhetintegrering är en regionalisering av regeringens jämställdhetspolitiska mål. Strategin utgår från fyra olika processer för genusperspektivet i tillväxtarbetet - Den Regionala avsiktsförklaringen för jämställdhetspolitiska mål, Arbetet inom Winnet Dalarna, Länsgruppen mot våld i nära relationer samt Handlingsplanen för jämställdhetsperspektiv i tillväxtarbetet. Strategin gäller till och med 2016 och synliggör de prioriterade insatserna i länets externa jämställdhetsarbete 32

89 Dalastrategin Dalarna Landstinget Dalarna Folkhälsostrategi Folkhälsostrategin lyfter vikten av att det hälsofrämjande arbetet bedrivs i en väl fungerande tvärsektoriell samverkan. Det handlar dels om att utveckla styrningen mot ett mer hälsofrämjande landsting och dels om att ta fasta på hälsofrämjande processer som centrala komponenter i en länsgemensam strategi för regional utveckling. Med målsättningen God och jämlik hälsa för ett hållbart Dalarna betonas sambanden mellan hälsofrämjande processer och hållbar utveckling såväl ur ekologiskt som ekonomiskt och socialt perspektiv. Kulturplan Kulturplanen är framåtsyftande och visar kulturområdets utvecklingsmöjligheter, den är också ett instrument för planering. Planen utgår från kulturens egenvärde och kulturens styrkor i kombination med andra politikområden som bildning, hälsa och näringslivsutveckling. Centralt i planen är att utveckla dialogerna med Dalarnas kommuner, de professionella kulturskaparna, föreningsliv, folkbildning och andra aktörer som gör att Dalarna har ett rikt kulturliv. Planen är antagen av Landstingsfullmäktige och tjänar som underlag i dialogen med staten om de regionala kulturmedlen till Dalarna. 5. På lokal nivå Kommunal översiktsplanering ÖP Regionalt tillväxtarbete skall enligt den statliga förordningen om detta särskilt ta hänsyn till vad som görs och planeras på lokal nivå. Givet att kommunernas syn på sin utveckling och sin roll i ett mellankommunalt och regionalt utvecklingsperspektiv redovisas i översiktsplanerna är dessa en god utgångspunkt för det fortsatta samspelet mellan regionalt och lokalt utvecklingsarbete. Det betyder i klartext att kommunerna integrerar utvecklingsperspektiven i Dalastrategin i sina översiktsplaner. Se vidare Kapitel 9, Fysisk planering som inslag i tillväxtarbetet samt Bilaga 2, Sambandet mellan regionalt tillväxtarbete och kommunal översiktsplanering. 33

90 Dalastrategin Dalarna 2020 Bilaga 2 Geografier för gränsöverskridande samverkan i tillväxtarbetet Det strategiska tillväxtarbetet i Dalarna ställer krav på mobilisering och synkronisering av resurser inom regionen, i samarbete mellan regioner och genom internationell samverkan för att nå uppställda mål. Mellanregionalt hanteras inte bara frågor som tillgänglighet och regionförstoring. Minst lika viktiga är utmaningar som rör innovationsarbetet och näringslivets olika behov av interaktion i en nationell och internationell miljö. Allianser kan skapas med andra regioner, med företag, organisationer och kunskapsmiljöer i Sverige och internationellt. Aktuella områden är kommunikationer, sjukvård, utbildning, forskning och inte minst affärsmöjligheter för regionens företag. Utgångspunkten bör vara där våra strategiskt viktiga företag/kluster har och kan utveckla sina marknader samt där människor och företag agerar i vardagen. Det finns en stor potential i ett utökat gränsöverskridande samarbete för att stärka innovativa miljöer. Dalarna ser här stora möjligheter att hitta nya lösningar på gemensamma utmaningar och problem som också näringslivet kan dra nytta av. Inte minst gäller detta inom miljö- och energiområdet. Här finns positiva erfarenheter från Interregsamarbetet i inre Skandinavien mellan Dalarna och Hedmark i Norge. För Dalarna är samverkan över gränserna en självklarhet. Samarbetspartners behöver identifieras som kan stödja, utveckla och förstärka Dalarnas egna mål och strategier. Det är viktigt att lära av andra och att hämta idéer och intryck utifrån. I en alltmer föränderlig värld måste avgränsningen av en region som Dalarna vara flexibel och kunna tillåtas att variera beroende på vilka frågor som står på dagordningen. Den skall också kunna variera beroende på var i Dalarna frågorna är aktuella. Partners för gränsöverskridande samarbete behöver inte vara desamma för alla. 5.1 Samverkan med grannlän inom Norra Mellansverige Dalarna deltar sedan 2007 tillsammans med Gävleborgs- och Värmlands län i en organiserad samverkan för investeringar i tillväxt och sysselsättning genom det s.k. Strukturfondpartnerskapet Norra Mellansverige. EU:s sammanhållningspolitik med tillväxtmedel genom regionala och sociala fonden betyder mycket för utvecklingen i Dalarna. Genom dessa möjliggörs angelägna satsningar som bidrar till att stärka länets konkurrenskraft och attraktivitet. Dalastrategin fungerar här som regionalt styrdokument i samspel med EUs sammanhållningspolitik. 5.2 Samverkan med Mälardalen Samverkan med Mälardalen, inklusive Västerås och Örebro, ger en särskild möjlighet eftersom Mälardalen är Dalarnas närmaste marknad och ett tättbefolkat och starkt tillväxtområde i landet. Denna närhet påverkar redan idag Dalarnas utveckling, och kommer sannolikt att göra det än starkare under den kommande tioårsperioden. 34

91 Dalastrategin Dalarna Samverkan med län och kommuner i Norge Samarbetet mellan berörda län och kommuner i Sverige och Norge för en öst-västlig vägförbindelse, Gävle-Oslo, öppnar för en utvecklad samverkan med Osloregionen och de norska grannlänen. Den öst-västliga vägförbindelsen torde även kunna skapa förutsättningar för ett utvecklat samarbete med länderna kring Östersjön. Dalarna gränsar till Hedmark i Norge, ett fylke som liknar Dalarna på flera sätt. En Gränskommitté har etablerats för Dalarna och Hedmark, vilken verkar för ett ökat samarbete länderna emellan. Där identifieras gränshinder och konkreta initiativ skapas för att möta exempelvis de demografiska och geografiska utmaningar som kännetecknar gränsregionen, men även utmaningar som är kopplade till klimat och miljö. Utvecklingen av besöksnäringen i Sälen, Idre, Trysil och Engerdal underlättas också genom Gränskommittén, vilken består av företrädare för Region Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna och Dalarnas motsvarigheter i Norge, Hedmarks fylkeskommun, och Fylkesmannen Hedmark samt Regionrådet for Sør-Østerdal. Interreg Sverige-Norge möjliggör utveckling i gränsregionen. 5.4 Samverkan med regioner och länder inom EU Det är viktigt för Dalarnas utveckling att också vara öppen för samarbeten med andra regioner och länder inom EU. Det handlar om att bli bättre inom de områden där vi redan i dag är starka och inrikta arbetet på det som brukar kallas smart specialisering. Dalarna behöver lansera sig som attraktiva samarbetspartners och liera sig med aktörer som ligger i framkant i andra regioner och länder i syfte att söka utvecklingsmedel för FoU och innovationer från EU:s territoriella program och transnationella sektorsprogram. Utgångspunkten för detta är klusterinitiativen som byggts upp i Dalarna kring stål, trä, högspänning, besöksnäring, clean tech m.fl. Dalarna behöver också dela erfarenheter med andra kring hur man kan möta utmaningarna, vilka framförallt har sin grund i de demografiska förändringar som pågår. Frågor som rör t ex möjligheter till livslångt lärande, hälsa och välfärd, framtida boende och ekonomisk diversifiering har Dalarna gemensamt med en stor del av Europas övriga befolkning. Genom EU:s territoriella program och transnationella sektorsprogram kan Dalarna få kontakter, kunskap och utvecklingsmedel. 5.5 Samverkan med regioner och länder utanför EU Dalarna ska också vara öppet för samverkan med regioner och länder utanför EU, dels som en konsekvens av globaliseringen, dels som en effekt av ett strategiskt utvecklingsperspektiv. Dalarna har också en historia med stora multinationella företag som SSAB, ABB och Stora Enso och en stor del av handeln utgörs av export. Att Kina har blivit en ekonomisk stormakt i världen råder det knappast några tvivel om, men det är också ett land med enorma utmaningar, inte minst demografiska. Sedan 2008 samarbetar Dalarna och Hubeiprovinsen i centrala Kina både på lokal och på regional nivå. Genom detta möjliggörs ett ökat handelsutbyte mellan företag, samt erfarenhetsutbyten inom miljö, energi, utbildning, vård/omsorg, ungdomar kultur mm. 35

92 Dalastrategin Dalarna 2020 Tack vare invandringen till Dalarna från jordens alla hörn har Dalarna förutsättningar att knyta kontakter även med andra delar av världen. Genom SIDA:s partnerskapsprogram kan vänskapliga relationer utvecklas och affärsutbyten förverkligas. 36

93 Dalastrategin Dalarna 2020 Bilaga 3 Sambandet mellan regionalt tillväxtarbete och kommunal översiktsplanering Det finns en tydlig koppling mellan fysisk planering och ekonomiskt utvecklingsarbete på både lokal och regional nivå. Det regionala tillväxtarbetet behöver därför samverka i nya former med den kommunala översiktsplaneringen som i sin tur måste utveckla ett strategiskt förhållningssätt till mellankommunala och regionala utvecklingsperspektiv. Idealt är en regional utvecklingspolitik framsprungen ur en dialog mellan den lokala och regionala nivån om det ömsesidiga sambandet mellan regionalt tillväxtarbete och kommunernas översiktsplanering. Dalastrategin är arenan för en sådan dialog Vägledning för att driva en regional helhetssyn i utvecklings- och tillväxtplaneringen ges med successivt allt starkare signaler från såväl EU- som nationellt håll. Som del av EU 2020-strategin om smart, hållbar och inkluderande tillväxt har sammanhållningspolitikens mål om ekonomisk och social sammanhållning kompletterats med begreppet territoriell sammanhållning. Det understryker vikten av att se rumslig och annan utvecklingsplanering i ett sammanhang. Flera nationella strategier uttrycker samma sak. Plan- och bygglagen, PBL, har följt upp genom att ytterligare framhäva de kommunala översiktsplanernas strategiska roll. PBL ger ett tydligt lagstöd till integreringen med annan, också nationell och regional planering. Inriktningen i förordningen om regionalt tillväxtarbete och den nya inriktningen i plan- och bygglagen har stärkt kopplingen mellan regionala mål, planer och program och den kommunala översiktsplanen. Det kommer att kunna bidra till ett mer förankrat och effektivt regionalt tillväxtarbete. Det finns dock fortfarande utvecklingsmöjligheter både vad gäller länets arbete med ett rumsligt perspektiv i underlagen för länets strategi för regional utveckling och vad gäller översiktsplanernas strategiska förhållningssätt. Med en rumslig dimension för Dalastrategin, där geografiska samband och förhållanden i den fysiska, ekonomiska och sociala miljön belyses i underlagen, skulle en ökad samordning och samverkan mellan den kommunala och regionala nivån kunna underlättas. Det skulle också betyda att kommunerna därmed kan beskriva och tydliggöra sin egen utvecklingsroll i länet. Ett utvecklat regionalt rumsligt perspektiv skulle också öka kommunernas möjligheter för ett kommunöverskridande strategiskt förhållningssätt till aktiviteter som främjar en hållbar regional tillväxt. Det gäller exempelvis infrastruktur, kommunikationer, bostadsförsörjning, klimat- och energifrågor, näringsliv, utbildning och offentlig service som kommunerna får allt svårare att klara av på egen hand och som skulle kunna vinna på att hanteras i samverkan med andra kommuner eller lyftas till den regionala nivån. Det arbete som görs inom Dalastrategin 2020 blir ett inspel till kommunernas planarbete. Ambitionen är att Dalastrategin på sikt ska underlätta för kommunalt gränsöverskridande samarbeten inom den fysiska planeringen bland annat för att förstärka de positiva och minska de negativa konsekvenserna av regionförstoringen. 37

94 Dalastrategin Dalarna 2020 Region Dalarna har bedrivit ett mångårigt metodutvecklingsarbete för regionalt och lokalt utvecklingsarbete i samspel benämnt Dalametoden. Ett underliggande syfte med Dalametoden har inte minst varit att stödja den pågående processen mot bredare och mer strategiskt inriktade översiktsplaner där kommunernas syn på sin utveckling och sin roll i ett mellankommunalt och regionalt utvecklingsperspektiv redovisas. Målet, med Dalametodens verksamhet som grund, har varit att Dalastrategin allt efter hand ska kunna uppgraderas och konkretiseras utifrån länets kommunala utvecklingsplaner, inklusive de som finns i mellankommunala organisationer och landsting. Med detta har betonats kommunernas särskilda betydelse för den regionala utvecklingen, vilket har understrukits genom projektets underrubrik Kommuner som möjliggörare av regional utveckling. Genom att försöka hantera den fysiska planeringen och den mer tillväxt- och utvecklingsinriktade i ett gemensamt sammanhang, har då samtidigt avsetts att uppnå en Dalastrategi med en tydligare fysisk/ rumslig dimension. Som en del i underlagsmaterialet för Dalastrategin och med avsikt av i karttermer beskriva en del av länets utmaningar och mål inte minst de funktionella ambitionerna kommer i processen för strategins stegvisa genomförande ett antal regionala strukturbilder att succesivt arbetats fram. Det gemensamma för dessa är att vara ett stöd för den kommunala översiktplaneringen genom att tydliggöra hur Dalarna hänger samman och relaterar till sin omvärld. Plan- och bygglagen (PBL) föreskriver att kommunen i sitt översiktsplanearbete ska samråda med det organ i som ansvarar för det tillväxtarbete i länet, dvs. i Dalarnas fall Region Dalarna. Det är då viktigt att finna den form för samrådsförfarandet kring översiktsplanen där parterna kan mötas som jämlika i en dialog om hur samspelet mellan lokal och regional utvecklingsplanering kan stärkas. Här kan kommunen genom översiktsplanen ge inspel till utvecklingsfrågor som med fördel kan hanteras i samverkan med andra eller lyftas till den regionala nivån och här kan den regionala nivån genom Dalastrategin ge inspel till kommunens roll i ett mellankommunalt och regionalt utvecklingsperspektiv. Det är av central betydelse att en sådan dialog kan inledas i tidiga skeden för kommunens planprocess. Initiativtagare och inbjudare till sådan dialog ska självklart vara kommunen i enlighet med PBLs bestämmelser om samrådsförfarandet. 38

95 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Helena Hanno Enochsson Datum AU Diarienummer RD 2012/146 Landsbygdspolitiskt program, RD 2012/146 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Det Landsbygdspolitiska programmet antas. Sammanfattning av ärendet Det landsbygdspolitiska programmet är framtaget under 2013 med syftet att konkretisera Dalastrategin utifrån ett landsbygdsperspektiv. Beslutsunderlag Det landsbygdspolitiska programmet bifogas till handlingarna. Ärendet Landsbygden är en resurs för Dalarnas utveckling och tillväxt. På landsbygden finns det entreprenör- och utvecklingskraft, men också attraktiva livsmiljöer som har en allt större betydelse för regioners tillväxt. Hittills har samordningen mellan insatser för landsbygdsutveckling och insatser för hållbar regional tillväxt på regional nivå inte varit så tydliga. Landsbygdspolitiska programmet har tagits fram för att förstärka denna koppling. Helena Hanno Enochsson Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar

96 Sida 1(11) Handläggare Helena Hanno Enochsson Datum Landsbygdspolitiskt program Landsbygden i Dalarna är en resurs för hela Dalarnas utveckling och tillväxt. Där finns entreprenörs- och utvecklingskraft men också attraktiva livsmiljöer som har allt större betydelse för regioner som vill ha tillväxt. Idag arbetar de flesta kommuner med landsbygdsutveckling och dessa frågor genomsyrar en stor del av verksamheterna. Men samordningen mellan olika insatser för landsbygdsutveckling och hållbar regional tillväxt behöver förstärkas på både nationell och regional nivå. En viktig utgångspunkt för hur frågor som rör landsbygdens utveckling bör hanteras är den starka interaktionen mellan stad och land. Merparten av landsbygdens befolkning har sitt arbete eller sina studier i någon av regionens centralorter. Det sker dagliga utbyten mellan stad och land i Dalarna. Därmed blir landsbygdens utveckling en angelägenhet för hela regionen. Landsbygden i Dalarna präglas av livskraft, men där finns också flera utmaningar. Förslagen i programmet syftar i första hand till att ta tillvara och stödja den utvecklingskraft som finns på landsbygden. Dalastrategin Dalastrategin är det politiska instrumentet för att forma det regionala tillväxtarbetet. För Region Dalarna är Dalastrategin det främsta styrdokumentet för verksamheten och hur de resurser som delas ut ska fördelas. Dalastrategin är ett paraplydokument, där det centrala innehållet är en vision med målbilder för Dalarnas utveckling, samt prioriteringar för regionens tillväxtarbete inför Det landsbygdspolitiska programmet är ett underliggande program, som speciellt lyfter landsbygdsfrågor. Vision för Dalarna Dalarna möter framtidsutmaningar med lust, vilja och skapandekraft. Här kan alla utvecklas och finna sin plats i tillvaron. Invånarnas samlade kunskaper och förmågor lyfts allt oftare upp som en av de viktigaste faktorerna för en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt i en region. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

97 2(11) Om människor vill leva och bo på landsbygden i Dalarna, kommer också företag och organisationer ha möjlighet att etablera sig, vilket också leder till fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Dalarna arbetar för att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Fler unga ska känna att Dalarna och Dalarnas landsbygd är den plats där man vill leva och arbeta. Färre ska välja att flytta från Dalarna och flera av de som lämnar länet för studier, arbete eller annat ska välja att komma tillbaka. I det handlingsprogram som tas fram för arbetet med Sveriges bästa ungdomsregion kommer ett antal aktiviteter att föreslås. Vad är landsbygd? Definition av landsbygd. Det finns många sätta att beskriva landsbygden. Grunden är dock att man skiljer på stad och land och att det finns en relation mellan centrum och periferi. Vissa av beskrivningarna utgår ifrån hur och var man bor, medan andra utgår från avståndet till service. I landsbygdspolitiska programmet används följande definition: - Större centralorter: Falun och Borlänge. - Tätorter på landsbygden: Mindre centralorter som ändå har en centrumfunktion såsom Vansbro, Älvdalen, Rättvik, Ludvika, Säter, Avesta. m.fl. - Landsbygd: Ren landsbygd. Här finns gles landsbygd och mer tätbebyggd landsbygd, men den skillnaden kommer inte programmet att ta hänsyn till. I detta program kommer insatserna att riktas mot de två senare nivåerna. Förutsättningarna gentemot de större centralorterna skiljer sig väsentligt. För landsbygden är det framförallt större avstånd som skapar de speciella förutsättningarna. En känsla av centrum och periferi finns inte enbart mellan större centralorter och landsbygd, utan även mellan tätorter och landsbygd eller generellt på landsbygden. Förutsättningar för landsbygden Det finns några förutsättningar som brukar lyftas fram vid resonemang om landsbygden. Några kan delvis påverkas av regionala utvecklingsinsatser. Andra förutsättningar beror på större samhälleliga skeenden. 1. Demografi Den demografiska utmaningen är en verklig utmaning för landsbygden. Befolkningen blir allt äldre och inflyttningen av yngre är inte så hög som önskat. Det innebär bl.a. att försörjningsbördan ökar och att behoven av vård och omsorg kommer att öka. Men demografin påverkar så mycket mer. Till viss del går utvecklingen att påverka. Därför är arbetet med att öka inflyttningen betydelsefullt. Men faktum är att befolkningen blir äldre, vilket leder till att behov och efterfrågan på tjänster och produkter kommer att ändras. Hur vänder vi det till något positivt? För att få högre födelsetal behöver det vara möjligt att kombinera yrkes- och familjeliv för både kvinnor och män på landsbygden. Att attrahera och behålla unga kvinnor och män på landsbygden handlar inte enbart om att bibehålla en demografisk jämvikt utan även att upprätthålla en

98 3(11) sund och dynamisk tillgång på arbetskraft och därmed ta tillvara en tillväxtpotential. 2. Urbanisering och globalisering I Sverige sker urbaniseringen snabbt. Idag bor 80 % av befolkningen i städer. Det är en trend som är global och ett förlopp som pågår. Urbaniseringen är en flyttprocess som styrs av människors egna val. Den stora urbaniseringsprocessen har, förutom att minska befolkningen på landsbygden, ändrat förväntningarna och kraven på vad som uppfattas som ett gott liv. Idag lever allt fler ett urbant liv, även om man inte bor i en storstadsregion. Man har ungefär samma krav på tillgänglighet, kultur, service och arbete oavsett var man bor. Frågan är hur vi ska hantera det på landsbygden i Dalarna. Kan vi erbjuda ett urbant liv för invånarna? Globaliseringen av landsbygden ökar också genom att inflyttningen av personer från andra länder ökar. I vissa kommuner hålls befolkningssiffrorna relativt stabila tack vare inflyttningen från andra länder. Hur tar man tillvara den kompetens och det kontaktnät som dessa personer bär med sig? 3. Centralisering En centralisering av serviceutbudet går hand i hand med både den demografiska utmaningen och den urbanisering som sker. Centraliseringen påverkas till stor del av faktorer som vinstbehov och rationaliseringar, men även teknisk utveckling. Centraliseringen av service och affärer påverkas också av befolkningens livsmönster och konsumtionsmönster. Idag handlar människor i större utsträckning än tidigare på nätet, och i större köpcentra, vilket påverkar förutsättningarna för lokala butiker och köpcentra. Det är inte bara inom kommersiell verksamhet som centraliseringen sker. Statlig service koncentreras alltmer till större orter och det påverkar givetvis både service och förankring. Arbetsförmedlingen är ett exempel på detta. Om det finns en risk att centraliseringen utarmar landsbygden - hur skapas då motkrafter så att detta inte sker? 4. Attityder En av de utmaningar som kanske är svårast att förhålla sig till är attityder. De går delvis att påverka och ligger nära oss själva. Attityderna grundar sig till stor del i hur vi ser på oss själva och påverkar sedan bemötandet av andra människor samt förhållningssättet till exempelvis företagande och problemlösning. Attityderna både påverkar och påverkas av den bild av landsbygden som visas. Attityder handlar inte bara om befolkningen som bor på landsbygden, utan också om hur vi i olika yrkesroller möter entreprenörer och eldsjälar som presenterar nya idéer. Det handlar också om hur vi tar emot unga människors idéer. Attityder påverkar hur vi ser på företagande och entreprenörskap som i sin tur påverkar villigheten att starta och driva företag. Förutom förändrade attityder behöver vi också mer kunskap om branscher som växer i betydelse i takt med omvandlingen från ett industri- till ett kunskapssamhälle, så att vi kan bemöta nya idéer på ett bra sätt.

99 4(11) Att attityderna spelar roll i den allmänna bilden av landsbygden vet vi. Frågan är hur mycket den allmänna bilden av landsbygden påverkar attityderna hos alla som bor på landsbygden och hur man kan påverka den? Könsrollerna på landsbygden är ofta mer traditionella än i större städer. I flera av kommunerna i Dalarna lägger männen mindre tid på hem och barn än vad män gör i större städer. Detta är troligen en av förklaringarna till att bara drygt hälften av Dalarnas arbetsföra kvinnor arbetar heltid. Om vi vill ta tillvara alla människors resurser behöver vi jobba för ett mer jämställt samhälle, där kvinnor och män delar ansvaret för hem och barn, och där båda kan ha ekonomisk självständighet livet ut. 5. Ideella krafter Landsbygden är beroende av alla som engagerar sig ideellt. Det handlar om allt från midsommarfirande och fotbollsträningar till engagemang i bygdegårdsverksamheter och vägföreningar. Till viss del är detta också en del av attraktionskraften på landsbygden. Men idag upplever allt fler det som svårt att få till ett engagemang. Föreningar har svårt att få tag på ledare och personer som kan hjälpa till. Hur ska det ideella engagemanget uppgraderas, så att fler känner att det är meningsfullt att engagera sig? Vägval Det finns många frågor som är viktiga för framtiden på landsbygden. Det landsbygdspolitiska programmet lyfter fram ett antal insatsområden som kommunerna och Region Dalarna kan påverka för att stimulera utvecklingen på landsbygden. Vägvalen finns även i Dalastrategin, men i detta program får de ett landsbygdsperspektiv. Det handlar om insatser som gör att verksamheter och livsmiljöer förblir attraktiva. Tillgänglighet och infrastruktur - Lyft landsbygdsperspektivet i de infrastrukturplaner som görs. - Arbeta för säker och snabb internet- och mobilkommunikation i hela länet. - Sök efter lösningar för att öka det kollektiva resandet på landsbygden. För en levande landsbygd är det viktigt att den grundläggande infrastrukturen (vägar, järnvägar, el- och telenät samt bredband) har en bra standard och fungerar utan problem. För de företag som finns är det betydelsefullt att ha en närhet till regionala, nationella och internationella marknader. Det måste finnas goda möjligheter att transporter gods, människor och även information. Men det är lika viktigt för alla som bor på landsbygden att kunna åka till arbete, fritidssysselsättningar, studier eller att kunna ta sig till den service man behöver. Man bör också ha goda möjligheter att lösa delar av sin vardag på nätet. Rörligheten för barn, unga och äldre är av stor betydelse för en levande landsbygd. Vägar och järnvägar Många av de investeringarna som är viktiga för Dalarnas landsbygd är de som är viktiga generellt för hela länet. Det handlar om att upprusta och utveckla både väg- och järnvägsnätet. En stor del av befolkningen på landsbygden bor längs de större vägarna, men det är också viktigt att ha en bra standard på det regionala vägnätet som binder samman centralorterna och större tätorter med landsbygden.

100 5(11) Enskilda vägar är en stor del av länets vägnät och har stor betydelse för landsbygden. De sköts av enskilda markägare eller organisationer I många fall får man ekonomiskt stöd från staten och kommunen. I Länstransportplanen (LTP) görs en prioritering av insatser på allmänna och enskilda vägar. Skapa förutsättningar för effektiv datakommunikation och främja användningen av IKT 1 -tjänster. Tillgång till IT-infrastruktur är en central fråga för etablering av företag, men även för boende och besökande. Digitala lösningar är en möjlighet till nya mötesplatser och möjligheter till distansstudier som är betydelsefulla för utvecklingen. Idag är tillgång till uppkoppling självklart och bristande uppkoppling ses som ett problem. I Dalarnas bredbandsstrategi slår man fast att Dalarna bör ha ett bredband i världsklass. I bredbandsutbyggnaden har kommunerna en viktig roll då marknadskrafterna inte kommer att stå för utbyggnaden i hela regionen. Även civilsamhället spelar en stor roll för bredbandsutbyggnaden. Skillnaderna mellan stad och landsbygd är fortfarande stor när det gäller tillgången till höga överföringshastigheter. Utbyggnaden har till stor del skett i länets större orter, där tillgången till bredband är förhållandevis god. Även mobiltelefontäckningen är en viktig infrastrukturfråga för de som bor på landsbygden och även där är det stora skillnader i täckningsgrad mellan olika delar av länet. Bredbandsutbyggnaden och en förbättrad mobiltelefontäckning har nära samband med varandra. Det pågår arbete både nationellt och regionalt med att lösa dessa frågor. Region Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna gör en gemensam satsning för att förbättra tillgängligheten på landsbygden, det handlar bl.a. om att ha dialoger med kommersiella aktörer och tillsammans med dem påverka utbyggnaden. Den digitala agendan, som ska tas fram av Region Dalarna och länsstyrelsen, är en sammanhållen strategi som syftar till att utnyttja befintliga resurser bättre och där målet är att öka användandet av digitaliseringens möjligheter. Lösningar för de som har svårt att hantera tekniken måste också komma till stånd, allt för att undvika att skapa ett utanförskap. Projektet E-hälsa ska bidra till att personal inom vård- och omsorg får tillgång till ett väl fungerande och samverkande IT-stöd som underlättar det dagliga arbetet. Målsättningen är att skapa en bättre service till medborgarna, att skapa förutsättning för välinformerad personal samt ökade förutsättningar för att både patienter och närstående känner sig välinformerade och delaktiga i all vård och omsorg. Kommunikationer Kortare restider bidrar till ett större utbud av arbete och studier för individen. En bättre koppling mellan länets knutpunkter - och vidare över länsgränserna - skulle skapa bättre möjligheter för dagpendling till arbete och studier. Detta förutsätter ett hela-resan -perspektiv, vilket handlar om fungerande och attraktiva bytespunkter, dels mellan buss och tåg, men också byte från cykel/bil till kollektivtrafik. Detta kräver i sin tur en ökad samverkan mellan transportslagen och trafikoperatörerna och en bättre samordning av infrastruktur- och trafikeringsåtgärder. 1 IKT informations- och kommunikationsteknik

101 6(11) Idag präglas pendlingen till och från landsbygden till stor del av personbilstransporter. Sedan många år har den kollektiva landsbygdstrafiken bedrivits med bussar och man har länge brottats med vikande nyttjandegrad. En stor skillnad mellan kollektivtrafik i stadsmiljö och kollektivtrafik på landsbygden, är att kollektivet är mer utspritt på landsbygden med en följd att antalet som åker de utpekade linjerna är färre. Man är också mer beroende av bilen. Kollektivtrafiken på landsbygden behöver förnyas och reformeras. Utbudet behöver anpassas till den begränsade efterfrågan, men samtidigt få en högre servicekvalitet. Dalarna har valt att satsa på kompletteringstrafik. Det är en satsning som förväntas förbättra möjligheterna till kollektivt resande på landsbygden. Satsningen innebär trafik med mindre fordon som går i områden med mindre underlag för kollektivtrafik eller i områden som idag helt saknar buss- och tågtrafik. Kompletteringstrafiken kan antingen beställas på förhand vissa dagar och tider eller vara kopplad till tidtabeller. Region Dalarna kommer att göra en uppföljning på satsningen för att se hur det fungerat på landsbygden och eventuellt ge förslag på förändringar som skulle behöva göras för att förbättra funktionen. Man får inte glömma att ett kollektivt resande inte enbart måste ske med kollektivtrafik. Det finns många andra alternativ som man borde studera närmare. Alternativen behöver inte alltid vara offentligt finansierade. I vissa fall kan man behöva stöd för att hitta alternativa och nya former av kollektivt resande. Kompetensförsörjning - Lyft fram arbetsmarknaden på landsbygden. - Stimulera samverkan mellan gymnasieskolor och kommuner. - Stimulera distansutbildningen. Arbetsmarknaden på landsbygden ser ungefär ut som arbetsmarknaden i regionen som helhet. Den stora generationsväxlingen påverkar arbetsgivarna och det innebär att arbetsmarknaden är gynnsam eftersom många tjänster ska tillsättas. Strukturen har förändrats, från att ha präglats av ett råvarubaserat företagande till att tjänsteföretagen har ökat i betydelse och omfattning. Det ställer också nya krav på den kompetens som efterfrågas. Därför är det än viktigare att det skapas förutsättningar så att människor kan möta det mer kunskapsintensiva samhället. Digital teknik bidrar till att lärandet går att lösa på distans och det jämnar ut möjligheterna till lärandet mellan stad och land. Arbetsmarknaden på landsbygden är också av historiska skäl mer könssegregerad, vilket är något som vi måste arbeta vidare med. En av de stora resurserna för arbetsmarknaden är unga. Att unga har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden gäller generellt i länet. Då är det viktigt att underlätta övergången från utbildning till arbete och öka samverkan mellan skola och arbetsliv. Ökad samverkan ger unga en bättre bild av vilka jobb som finns och vad de innebär, men det ger också arbetsgivare en möjlighet att forma morgondagens arbetskraft. Att lyfta fram den befintliga arbetsmarknaden är också ett led i att få unga att hitta rätt.

102 7(11) Gymnasieskolorna på landsbygden brottas med andra förutsättningar än de som finns i större centralorter. Framförallt är elevunderlaget lägre, men avstånden till eleverna är också längre vilket påverkar valen av gymnasieutbildning. Förutsättningarna har ändrats över tid, ungdomskullarna har minskat och sparkraven har ökat. En ökad samverkan mellan skolorna skulle förbättra förutsättningarna att behålla dyra eller betydelsefulla utbildningar i regionen. Att helt tappa ett gymnasieprogram i en del av regionen kan leda till att företag som behöver just den kompetensen flyttar till centralare delar där det är lättare att få tag på kompetens. Differentierat näringsliv - Stärk entreprenörskapet och nyföretagandet inom nya tillväxtområden. - Skapa och utveckla goda möjligheter för de företag som redan idag finns på landsbygden. På landsbygden finns många av de resurser som utgör en grund för det urbana livet. Resurserna är platsbundna såsom åkermark, vatten, bebyggelse, fjällmiljöer, kulturhistoriska värden, mineraler och skog och de används för produktion av råvaror, energi, livsmedel och upplevelser. I Dalarna spelar de gröna näringarna (företag som har jord, skog, trädgård eller landsbygdens miljö som grundläggande resurser) en stor roll, framförallt för livsmedelsproduktionen. Men även för bibehållandet av en attraktiv livsmiljö, som är så viktigt för både besöksnäringen och de som bor i Dalarna. Kulturen i Dalarna är också en resurs och entreprenörskapet inom kultursektorn ökar starkt. Besöksnäringen spelar en stor roll för landsbygden i Dalarna, det är många företag som har en del eller hela sin försörjning från besöksnäringen. Utöver dessa näringar så finns det många duktiga hantverksföretag inom bygg, energi- och verkstadsindustrin samt textilindustrin. Det är mångfalden inom näringslivet som skapar goda förutsättningar för tillväxt. För att öka tillväxtpotentialen och stabiliteten hos företagen spelar möjligheter till diversifiering roll, inte minst för lantbruksföretagen. Företagen behöver stimuleras att utveckla befintliga produkter och tjänster samt att hitta nya produkter eller marknader. Men det måste ske på deras egna villkor. Eftersom medelåldern generellt är högre på landsbygden är också företagarna äldre. Många företag är familjeägda och man står inför ägarskifte. Antingen löser man det inom familjen eller så säljs företaget till någon annan. Det är varken lätt att ta över ett företag eller att sälja det företag som drivits av ägaren under lång tid. Här kan en ökad beredskap och förändrade arbetssätt behövas för att möjliggöra nödvändiga förändringar. Ett sätt att möjliggöra för fler att bli företagare är att vidga de grupper som insatserna riktas till. I dag pågår ett arbete för att säkerställa att kvinnors företag får samma tillgång till stöd och resurser som mäns, och det har länge funnits särskilda insatser för kvinnors företagande. Men även unga och invandrare måste stimuleras i ett entreprenörstänkande och få en möjlighet att lösa samhällsutmaningar. Att arbeta fram strukturer som kan ta emot idéer från nya grupper har många vinster, inte bara i antalet nystartade företag. Att skapa innovationer handlar om att skapa nya och bättre sätt att lösa behov i samhället, för företagen eller individerna. Det kan handla om nya produkter eller tekniska lösningar, men det kan också vara sociala innovationer som

103 8(11) handlar om att hitta nya sätt att planera och utveckla landsbygd, boendemiljöer eller andra samhällssektorer. Socialt entreprenörskap, eller som det i dag uttrycks: arbetsintegrerade företag, där det handlar om att få ut svagare grupper på arbetsmarknaden, kan också vara en del av lösningen för landsbygden. Dessa initiativ sker i gränslandet mellan näringsliv, offentliga verksamheter och det civila samhället. Det är människors möjlighet och förmåga att utveckla nya idéer och omsätta dem i nya lösningar som är grundläggande om innovationer ska skapas. Om innovationer ska kunna utvecklas måste det också finnas en mottagarstruktur för de människor som har utvecklingsidéer. Utveckla en god och väl fungerande service i hela länet. - Öka möjligheterna att utveckla en service som är anpassad efter landsbygdens egna behov och förutsättningar. - Öka samverkan mellan lokala och regionala aktörer när det gäller service på landsbygden. Tillgänglighet till grundläggande service för alla invånare samt företag är en viktig del i arbetet med att skapa attraktiva livs- och boendemiljöer i alla delar av Dalarna. Det bör finnas förutsättningar för att hämta eller leverera paket och tanka bilen, liksom att ha tillgång till barn- och äldreomsorg, hälso- och sjukvård samt polis, försäkringskassa och arbetsförmedling. En närhet till grundläggande service underlättar vardagen för både kvinnor och män, så att man kan kombinera ett yrkes- och familjeliv. Eftersom förutsättningarna i länet är olika, blir även servicelösningarna varierande. Att lägga fokus på tillväxt och framtid är viktigt, liksom att hitta hållbara och jämställda servicelösningar. Utgångspunkten måste vara att det är tjänsten i sig som är det viktiga och inte vem som utför den eller i vilken form den utförs. Det är viktigt att skapa möjligheter för nytänkande, nya samarbetsformer och kompetensutveckling som i sin tur kan skapa lokala lösningar som fungerar för närområdet. Det går att använda sig av civilsamhället i större utsträckning än vad man gör idag för att hitta servicelösningar. Att kombinera olika servicefunktioner eller samlokalisera verksamheter är också en lösning. För att uppnå en ökad samordning av service, lokalt och regionalt, krävs bl.a. att aktörer med regionalt och lokalt tillväxtansvar samverkar med varandra och med övriga berörda parter. Man bör ta vara på det lokala engagemanget och utveckla servicen utifrån de lokala förutsättningarna. Även den statliga servicen är betydelsefull för landsbygden, dels servicen i sig men även dess funktion som arbetsgivare. Därför är det viktigt att stärka samverkan mellan statliga myndigheter och kommunerna. Samverkan mellan offentliga, privata och ideella aktörer ökar också möjligheterna att tillvara ta samhällets totala resurser mer effektivt. En politisk diskussion om service är vägledande i de prioriteringar som görs, både lokalt och regionalt. Det regionala serviceprogrammet är ett användbart verktyg.

104 9(11) För att nå långsiktiga och, över tid, stabila lösningar, krävs en bra dialog. Ökad samverkan kommer på längre sikt att påverka attraktionskraften. Bostäder och boendemiljöer - Utveckla allsidiga boendeformer och boendemiljöer för unga, gamla och barnfamiljer. - Öka byggandet av flerfamiljshus på landsbygden. - Arbeta för att mark görs tillgänglig för både småhus och lägenheter. Tillgången till ett varierat och attraktivt boende är en central fråga när regioner konkurrerar om befolkningen. En variation av boendeformer och miljöer är betydelsefullt för att skapa ett hållbart boende som lockar människor som befinner sig i olika skeenden i livet eller har olika behov. En rotation på bostadsmarknaden är nödvändig och om det ska fungera måste det finnas fler boendealternativ, exempelvis fler bostäder i flerfamiljshus. Lägenhetsbeståndet måste vara varierat, både när det gäller storlek och plats, så att det fungerar i relation till den efterfrågan som finns. Det är stora grupper unga som är på jakt efter sin första lägenhet och Dalarna har och kommer att ha stora grupper äldre som behöver anpassat boende. Även om lägenhetsbeståndet är en aktuell fråga, så är det också betydelsefullt att fortsätta arbeta för att utveckla attraktiva bostadsmiljöer för de som vill och har möjlighet att bo i egnahem. Det öppna landskapet på landsbygden har stor betydelse för att skapa attraktiva boendemiljöer. Det är när den nya bebyggelsen planeras och får växa med hänsyn till lokala kultur- och naturvärden som attraktiviteten skapas och de unika boendemiljöerna kan utvecklas. I länet finns det många attraktiva områden i strandnära lägen som skulle kunna utvecklas. Många lokala utvecklingsgrupper engagerar sig inom boendeområdet. Ett ökat kommunalt engagemang i samverkan med den lokala nivån kan stärka förutsättningarna för att fler vill bo på landsbygden. Alternativa boende- och ägarformer behöver också lyftas fram, exempelvis kooperativ, kollektiv eller konceptboende. Kulturen som utvecklingsresurs - Stimulera förnyelse och innovationer. - Låt kulturen få ta plats. Kulturen, och framförallt ett rikt kulturutbud, ökar landsbygdens attraktionskraft. Många av Dalarnas stora arrangemang sker utanför de större centralorterna och det finns en upparbetad infrastruktur för arrangemangen. Det finns också en erfarenhet och kunskap av att initiera och driva stora arrangemang. Att ta del av kulturlivet, som publik eller genom eget utövande, är för många i Dalarna väldigt betydelsefullt. Begreppet kultur har då en vidare innebörd som går längre än till det utbud av musik, teater och utställningsverksamhet som traditionellt har ett omfattande offentligt stöd. Nyskapande, experimentell verksamhet och ungdomskulturens olika former bör ges utrymme, inte minst när det gäller att förbättra möjligheterna till eget skapande på likvärdiga villkor för både flickor och pojkar.

105 10(11) Ett rikt kulturliv är av stor betydelse för Dalarnas utveckling och attraktivitet både genom egen kraft och genom att bidra till nya kopplingar mellan näringsoch kunskapsområden, t.ex. kulturella och kreativa näringar som kan ha en ökad betydelse för näringslivet i länet och på landsbygden. Utöver ett deltagande i kulturlivet så är både kultur och folkbildning en investering som ger tillväxt under förutsättning att det sker i nära kontakt med det civila samhället och medborgarna. Genom att förnya och utveckla mötesplatser, fysiska och digitala, ökar möjlighet för dialog. Skapa utrymme för delaktighet och inflytande - Stimulera det lokala arbetet med utvecklingsplaner. - Lyft fram mötesplatser som fungerar i ett lokalsamhälle. I Dalarna finns en tradition av ett lokalsamhälle där människorna själva deltar i skapandet av sin närmiljö. Det finns en drivkraft och ett entreprenörskap som bidrar till utvecklingen. Varje enskilt lokalt utvecklingsarbete formar en hållbar lokal livsmiljö som i sin tur påverkar den hållbara tillväxten i hela regionen. Det handlar om att våga tro på en levande landsbygd. En bra grund är att arbetet sker gemensamt mellan ideella krafter, lokalt näringsliv och offentliga aktörer. Det är i mötet mellan dessa som en hållbar utveckling kan skapas. Deltagande, initiativkraft och öppenhet kommer att vara viktiga beståndsdelar när landsbygden ska utvecklas. Redskapen finns på många håll. Det handlar om att fånga upp och stimulera aktiviteter på den lokala nivån. Det handlar om att tänka om, öppna upp och bredda perspektiven så att fler kan delta. Medborgardialoger och mötesplatser i olika former är ett bra sätt att fånga upp åsikter och idéer som finns. I Dalarna finns det lång erfarenhet av att arbeta med ungas delaktighet och inflytande. Det är ett arbete som ständigt utvecklas och arbetsmetoderna går att implementera i andra sammanhang också. Mötesplatserna kan vara redan befintliga och det kan vara nya digitala. Idag finns kompetens i kommunerna och folkbildningsförbunden för att fånga upp och utveckla metoder för demokratiska modeller. Förhållandet mellan civilsamhället och det offentliga håller på att förändras. Det finns möjligheter att hitta lösningar genom att lyfta fram ideella föreningar och andra aktörer som kan ha lösningar på samhällsutmaningar. Initiativkraften finns hos de som bor på landsbygden, men det måste finnas medel för att locka fram den. Enskilda människors initiativ, samt byalag och intresseföreningar, skapar en framtidstro som står för en del av det nya entreprenörskapet. Exempelvis driften av traditionell offentlig service i samverkan med kommunen.

106 11(11) Sammanfattning Dalarnas landsbygd utgör en resurs för hela Dalarnas utveckling. För att ta tillvara denna tillgång behövs en helhetssyn som spänner över många politikoch utvecklingsområden. Dalastrategin är det politiska instrumentet som formar det regionala tillväxtarbetet. Det är ett paraplydokument, där det centrala innehållet är en vision med målbilder för Dalarnas utveckling. Det landsbygdspolitiska programmet är ett underliggande program som lyfter ett landsbygdsperspektiv i de vägval som görs i Dalastrategin, såsom fysisk infrastruktur, kommunikationer, näringsliv och företagande, boende och service, utbildning och kultur. På så sätt knyts kommunernas politiskt styrda arbete med landsbygdsutveckling närmare den regionala nivåns avvägningar och insatser. Att stärka ett landsbygdsperspektiv i de program och strategier som tas fram, är ett sätt att stärka tillväxten i Dalarna. Det viktigaste är dock att ta tillvara den drivkraft som finns på landsbygden och fortsätta stärka samverkan och dialogen mellan ideella krafter, lokala näringslivet och offentliga aktörer. På sätt går det att skapa långsiktiga och över tid stabila lösningar som kommer att påverka attraktionskraften för landsbygden.

107 Direktionens sammantra desplan 2015 Tj-beredning (TJB) Ordförandeberedning (OFB) Arbetsutskott (AU) Direktion 8/1 Torsdag, (Konstituerande direktionsmöte) 12/1 14/1 Onsdag 28/1 Onsdag, /2 Onsdag, /2 25/2 Onsdag 11/3 Onsdag, /3 Torsdag-Fredag, Heldagar (Verksamhetsdiskussioner) 7/4 8/4 Onsdag 22/4 Onsdag, /5 Onsdag, /5 20/5 Onsdag 3/6 Onsdag, /6 Onsdag, Sommaruppehåll 24/8 26/8 Onsdag 9/9 Onsdag, /9 Onsdag, /10 7/10 Onsdag 21/10 Onsdag, /11 Onsdag, (Verksamhetsplan och Budget) 16/11 18/11 Onsdag 2/12 Onsdag, /12 Onsdag, Uppdaterad / Carin Lilliehöök

108 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Matilda Mattsson Datum Arbetsutskottet/Direktionen Diarienummer RD 2014/31 Värdkommun för Miljötinget 2014 RD 2014/31 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Godkänna Borlänge kommun som värdkommun för Miljötinget Sammanfattning av ärendet Miljötinget, Nordens största miljöarrangemang för ungdomar, är inne på sitt tjugofjärde år under Miljötinget är ett mycket uppskattat ungdoms- och miljöevent vars syfte är att bidra till att öka ungdomars miljökunskaper och inspirera till miljöarbete och att därigenom skapa en långsiktigt god bas för det framtida miljöarbetet och arbetet för ett hållbart samhälle. Med det arbetssätt som tillämpats är det nu Dalarnas tur att utse en kommun som håller i värdskapet för Miljötinget En värdkommun är nödvändig för att genomföra Miljötinget och utan hjälp av kommunal nyckelpersonal och ändamålsenliga lokaler är tinget nästintill omöjligt att genomföra. Av den anledningen föreslår vi i år att Borlänge kommun blir värdkommun för Miljötinget Matilda Mattsson Projektledare Miljötinget Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar Landstinget Gävleborg Borlänge Kommun

109 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Linnéa Hassis Datum Direktionen Presentation och diskussion av strategiutkast Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion, diarienummer 2012/88 Utkastet för strategidokumentet Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion börjar ta form. Den 14 maj är det konferens och tanken är att det ska fungera som en remissdag för strategin. Innan dess vill den politiska referensgruppen för strategin och ungdomsstrategen att utkastet presenteras och diskuteras på Direktionen den 7 maj. För att den diskussionen ska bli så bra som möjligt bifogas utkastet för läsning. Strategin består idag av två delar, en strategidel och en avsiktsförklaring. En handlingsplan är tänkt att tillkomma. Strategidelen är ett visionsdokument som beskriver vad vi menar med bästa ungdomsregion samt anger hur vi ska arbeta för att nå dit vi ska arbeta sektorsövergripande och kunskapsbaserat. Avsiktsförklaringen kommer att bestå av tre delar; vad Region Dalarna, kommunerna och Landstinget Dalarna avser göra för att vi ska nå målet. Förslag till de första två delarna (Region Dalarna och kommunerna) finns, diskussioner med Landstinget har inletts. Förhoppningen är att strategin samt en handlingsplan ska kunna antas av Direktionen i höst, samt att Direktionen då rekommenderar kommunerna att skriva under avsiktsförklaringen. Strategin ska framförallt vara ett stöd för politiker och tjänstemän i deras arbete men vi vill också att strategin ska vara en inbjudan till andra aktörer att vara med i arbetet. Ska vi bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion krävs ett brett engagemang. Strategin innehåller därför en inbjudan till olika aktörer att bli samarbetspartner i arbetet med bästa ungdomsregion. För att kunna bli det ska man kunna beskriva hur man tänker bidra och det ska gå att följa upp. Som samarbetspartner får man tillgång till kunskap och erfarenhetsutbyte samt möjlighet att använda logotypen för Sveriges bästa ungdomsregion. Bakgrund Region Dalarna har sedan 2005 arbetat medvetet och aktivt för att öka ungas delaktighet och inflytande. Arbetet har kompletterats och förstärkts genom projekt inom kompetensförsörjningsområdet. I maj 2012 beslutade Region Dalarnas arbetsutskott att Regionchefen skulle låta genomföra en förstudie för att utreda och ta fram en plan för det fortsatta arbetet med unga i den regionala utvecklingen. Vid Direktionens möte den 6 februari 2013 beslutades att Region

110 Dalarna ska arbeta för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Det beslutades också att en gemensam strategi för det fortsatta arbetet med att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion ska formuleras. Denna strategi ska formuleras i samverkan med kommunerna och berörda regionala aktörer. 2(2)

111 Strategidokument, Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion... utkast Inledning Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion en strategi Avsiktsförklaring Vad vet vi om unga i Dalarna? Handlingsplan Så följer vi upp vårt arbete

112 1 Inledning I Dalastrategin lyfts ungas betydelse i det regionala tillväxtarbetet. Dalastrategin är politikens instrument för att forma tillväxtarbetet i Dalarna baserat på Region Dalarnas uppdrag att leda, samordna och effektivisera det regionala tillväxtarbetet. Visionen uttrycks Dalarna är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet. Dalastrategin slår fast att Dalarna behöver ungas entusiasm, drivkraft och kompetens. Unga ska se Dalarna som en attraktiv region där man blir sedd, har möjlighet att påverka, skaffa sig utbildning och arbete och bilda familj. Att satsa på unga är viktigt för de som är unga, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling i regionen. Unga i Dalarna ska kunna forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. Målet, att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion, handlar inte om att Dalarna ska tävla med andra regioner. Det handlar om att vi ska tävla med oss själva, att vi hela tiden ska sträva efter att Dalarna ska bli en bättre region för unga att leva och verka i. Denna strategi ska ge stöd, vägledning och inspiration till politiker och tjänstemän i det arbetet. Strategin är också en inbjudan till andra aktörer, ideell och privat sektor i länet att vara med i arbetet. Kopplad till strategin finns en avsiktsförklaring samt en handlingsplan. Avsiktsförklaringen anger hur Dalarnas femton kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser arbeta för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Där finns också en beskrivning för hur andra aktörer kan bli samarbetspartners i arbetet. I handlingsplanen lyfts ett antal prioriterade områden och uppföljningsbara mål. Dalarna behöver ungas drivkraft och kompetens. Att satsa på unga är viktigt för var och en som är ung men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling i regionen. Ungas idéer och förmåga att se samhället med nya ögon är nödvändiga för ett dynamiskt Dalarna. Unga är viktiga här och nu. Unga är en tillväxtfaktor. För att Dalarna ska fortsätta att utvecklas behöver vi få fler unga att stanna kvar i länet och fler unga behöver flytta hit eller flytta tillbaka. Vår utgångspunkt är att chanserna för det ökar om vi är en bra region för unga. Unga är inte en grupp som är skild från den övriga befolkningen. Däremot kan både de möjligheter och de utmaningar en individ möter se olika ut under olika perioder i livet. Det finns sociala och kulturella villkor som unga trots sina olikheter i mångt och mycket delar. 1 Flera undersökningar visar att ungas uppfattning av ett gott liv på det stora hela ser likadan ut som resten av befolkningen. 2 Ett Dalarna som är bra för unga är bra för hela Dalarnas befolkning. Dalarna har länge arbetat för att öka ungas delaktighet och inflytande på olika nivåer i samhället. Under höst och vinter 2012/2013 genomförde Landsbygd FTW på uppdrag av Region Dalarna förstudien Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. 3 Syftet med förstudien var att utreda hur Region Dalarna bör arbeta samt samverka med andra för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Förstudiens mål var att genomföra en omvärldsanalys, identifiera utvecklingsmöjligheter och behov, att kartlägga nyckelaktörer samt att definiera vad det skulle kunna innebära att vara bästa ungdomsregion. I februari 2013 beslutade Region Dalarnas politiker att Dalarna ska arbeta för att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion och att en strategi för ett sådant arbete skulle tas fram. Med beslutet uttrycktes en vilja att både bredda och intensifiera det ungdomspolitiska arbetet i regionen. 1 Regeringens proposition 2013/2014:191, s Se exempelvis Ungdomsstyrelsen 2013:3 3 Holmberg (2013) 2

113 1.1 Så har strategin tagits fram Strategin har tagits fram av Region Dalarnas ungdomsstrateg. Till sin hjälp har ungdomsstrategen haft en grupp av anställda unga rådgivare som träffats en gång i månaden. Arbetet har haft en politisk referensgrupp och en regional grupp av tjänstemän från kommuner och andra regionala aktörer har också funnits med som bollplank under processen. Processen har också innehållit fokusgrupper med unga. Som en del i strategiarbetet har en kunskapsbas tagits fram för att ligga till grund för inriktning och prioriteringar. En viktig utgångspunkt i strategiarbetet har varit att bygga vidare på det goda ungdomspolitiska arbete som har gjorts i Dalarna, inte minst den så kallade DIMPA-modellen. DIMPA står för Dalarnas implementeringsprocess och är en process som Dalarnas kommuner tillsammans med Region Dalarna genomfört med syfte att öka kompetensen om ungdomspolitiken och stärka förankringen av ungdomsfrågor. DIMPA-modellen beskriver viktiga komponenter för en hållbar, långsiktig och sektorsövergripande ungdomspolitik. Strategin tar avstamp i de slutsatser och rekommendationer som gjordes i förstudien Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. 4 Ett utkast till strategi och avsiktsförklaring presenterades och diskuterades vid en regional konferens i Falun den 14 maj Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion en strategi I Dalarna ska ungas drivkraft tas till vara. Unga ska ha makt att forma sitt liv och ges utrymme och möjlighet att ta en tydlig plats i tillväxtarbetet. Unga ska vilja delta i tillväxtarbetet. Det leder också till att allt fler unga vuxna väljer att leva och verka i Dalarna. Strategin slår fast hur Dalarna genom ett sektorsövergripande och kunskapsbaserat arbete ständigt utvecklas mot ett bättre och attraktivare Dalarna för unga. Vi ska ta reda på hur unga i Dalarna har det och vad unga tycker. Utifrån det sätter vi upp mål som går att mäta och vi följer regelbundet upp om vi jobbar i rätt riktning eller inte. Det förekommer många olika indelningar av gruppen unga personer och många olika begrepp. Barnrättspolitiken tar sin utgångspunkt i konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) och målgruppen är därför barn och ungdomar upp till 18 år. Enligt Eurostat (EU:s statistikbyrå) definieras ungdomar som personer mellan 15 och 29 år. Målgruppen för den nationella ungdomspolitiken är ungdomar mellan 13 och 25 år och så även i Dalarna. 5 Alla unga ska veta och känna att de är viktiga för Dalarna och för länets utveckling. Vi behöver tänka på vilka signaler vi skickar till våra unga. Budskapet ska vara tydligt - du är viktig, vi vill ha dig här och här kan du utvecklas. Som en kommunal näringslivschef har uttryckt det, "unga får flytta av vilken anledning de vill men de ska inte behöva flytta för att de känner att de inte har några möjligheter här". Centralt för människors känsla av sammanhang är hur man blir bemött. Unga i Dalarna ska känna att de blir sedda och tagna på allvar. Som de unga rådgivarna betonar, unga är inte rädda för att engagera sig och berätta om sina erfarenheter, unga är rädda för att inte bli lyssnade på. De unga rådgivarna framhåller också vikten av återrapportering ungas åsikter behöver inte alltid gå först men unga ska känna att deras åsikter har tagits i beaktande vid olika beslut. Vi måste visa tilltro till unga och vi måste våga prova nytt. Olika generationer ser saker med olika ögon och unga kan ofta se världen med nya ögon. Vuxenvärlden ska bjuda in unga att delta i det lokala och regionala tillväxtarbetet. Vuxenvärlden har också ett stort ansvar att skapa bra levnadsvillkor och möjligheter för unga. För den offentliga sektorn är det därför viktigt att ge vuxna, privat och i det offentliga, förutsättningar att stödja unga och lotsa dem genom ungdomstiden. Som de unga rådgivarna lyfter fram, det måste finnas fler bra vuxna bland unga. Vuxna ska 4 Holmberg (2013) 5 Regeringens proposition 2013/2014:191, s. 11 3

114 skapa förutsättningar för unga att vara delaktiga i tillväxtarbetet och vuxna ska ha ett ungdomsperspektiv. Med ett ungdomsperspektiv menas att unga betraktas som en mångfald av individer, att unga stöttas att bli självständiga och har möjlighet att vara delaktiga och har inflytande. 6 I arbetet med att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion är det inte i första hand unga som ska vara utförare men de har en viktig roll som experter på hur det är att vara ung i Dalarna idag. Strategin Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion bygger på två grundpelare, arbetet med unga ska vara sektorsövergripande och det ska vara kunskapsbaserat. Arbetet ska också genomsyras av ett tydligt budskap till unga att de är viktiga för Dalarna. Budskapet till vuxenvärlden är att den har ett ansvar att bjuda in unga att delta i tillväxtarbetet, men också skapa bra levnadsvillkor och möjligheter för unga. Kopplad till strategin finns också en logotyp för Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Logotypen får användas av såväl offentliga, privata som ideella aktörer förutsatt att man kan beskriva på vilken sätt man kommer att arbeta för att bidra till att Dalarna blir en bättre region för unga. 2.1 Ett sektorsövergripande arbete Kommuner och landsting har en viktig roll i ungdomspolitiken. Det är här som mycket av ansvaret ligger för de frågor som påverkar ungas vardag såsom utbildning, social omsorg och trygghet, hälso- och sjukvård, samt kultur och fritid. Det civila samhällets organisationer har stor betydelse för att stärka ungas makt att forma sina liv och för att ha inflytande över samhällsutvecklingen. Det privata näringslivet ger många unga den första viktiga erfarenheten av yrkeslivet. 7 I enlighet med den nationella ungdomspolitiken ska Dalarnas ungdomspolitik vara sektorsövergripande. Dalarna har länge arbetat med ungas delaktighet och inflytande. Tillsammans har vi lång och stor erfarenhet. Med denna strategi både breddar och intensifierar vi vårt arbete. Inom områden som arbete, försörjning, utbildning, bostad, samhällsplanering, hälsa, inflytande, kultur och fritid ska ett ungdomsperspektiv finnas med. Vi tar ett helhetsgrepp kring ungas livssituation och vi lyfter unga som den tillväxtfaktor de är. Ska det arbetet bli framgångsrikt krävs uppslutning från hela Dalarna - offentliga, privata och ideella krafter måste mobiliseras. Alla kan bidra och alla som vill får vara med. Vi ska samarbeta såväl inom som mellan organisationer och dialogen mellan tjänstemän och politiker ska vara kontinuerlig. Dalarnas kommuner ska ha ett nära samarbete i arbetet med att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion och se hur man kan lära av, och på bästa sätt komplettera varandra. 6 Regeringens proposition 2013/2014:191, s Regeringens proposition 2013/2014:191, s. 29 4