Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet

Transkript

1 Handläggare Carin Lilliehöök Föredragningslista Sammanträdesdatum Sida 1(4) Till Arbetsutskottets ledamöter Direktionens övriga ledamöter och ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet 1. Val av protokollsjusterare 2. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 3. Projektansökan Beyond Skiing fas 2 OFB EB Muntlig information av Carl Johan Ingeström kl på Arbetsutskottets sammanträde 4. Samverkan mellan landstinget och länets kommuner OFB CW avseende ungdomsmottagningsverksamhet RD Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta rekommendera kommunerna och landstinget att godkänna förslag till samverkan mellan landstinget och länets kommuner avseende ungdomsmottagningsverksamhet: 1. Åldersgräns för länets ungdomsmottagningar ska vara år 2. Besök inom ramen för ungdomsmottagningarnas ansvar ska vara kostnadsfria 3. Kostnadsansvaret mellan kommun och landsting ska fördelas på följande sätt: Landstinget ansvarar för sjuksköterska/barnmorska/läkare, provtagning, IT kostnader för landstingets vårdinformations-system, läkemedel och kondomer samt länssamordnaruppdrag. Kommun ansvarar för kurator, IT kostnader för kommunens dokumentationssystem samt anvisar och bekostar lokaler för ungdomsmottagningen. 4. Landstingsstyrelse respektive ansvarig nämnd i kommunerna fastställer verksamhetsbeskrivning enligt bilaga. 5. Lokala överenskommelser ska tecknas i varje kommun. Ärende bifogas. Muntlig information av Mina Back på Arbetsutskottets sammanträde.

2 2(4) 5. Länstransportplan Cykelväg Nedre Gärdsjö-Rättvik OFB KS RD 2010/55 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Fastställa att det avsätts 1,5 miljoner kronor från länstransportplanen som medfinansiering för Cykelvägsprojekt Nedre Gärdsjö-Rättvik. Ärende bifogas 6. Fastställelse av länstransportplan OFB KS RD 2013/5 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Fastställa länstransportplan för perioden Ärende bifogas 7. Revidering av förbundsordning OFB MH RD 2011/34 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Landstinget Dalarna och Dalarnas kommuner rekommenderas att godkänna förslaget till ny skrivning i förbundsordningens 7 och 16 i respektive fullmäktige. Ärende bifogas 8. Vanguard-initiativet uppdrag till Central Sweden OFB LF RD Förslag till beslut: Arbetsutskottet beslutar: Ge Central Sweden kontoret i uppdrag att bevaka utvecklingen av arbetet inom Vanguard-initiativet genom deltagande i arbetsgrupp Ärende bifogas

3 3(4) 9. Projektärenden OFB EB RD U Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Ärendet kompletteras senare 10. Avsiktsförklaring angående medfinansiering OFB LF av Triple Steelix verksamhet. RD Förslag till beslut: Ärendet kompletteras senare 11. Dalastrategin OFB LF RD 2012/75 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Den regionala utvecklingsstrategin för Dalarna, Dalastrategin Dalarna 2020 antas 2. Ge Region Dalarnas kansli i uppdrag att ta fram en metodik för uppföljning och värdering av Dalastrategins genomförande och de utvecklingsprocesser som påverkar och styr Dalarnas utveckling. Ärende bifogas. 12. Landsbygdspolitiskt program OFB HHE RD 2012/146 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Det Landsbygdspolitiska programmet antas Ärende bifogas. 13. Direktionens sammanträdesplan 2015 OFB CL RD 2014/46 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Anta direktionens sammanträdesplan för 2015 Ärende bifogas

4 4(4) Överläggningsärenden 14. Presentation om projektet Samverkan för OFB utveckling av flexibel och yrkesinriktad SFI RD Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslås besluta: Informationen läggs till handlingarna Muntlig information av Marianne Lindblå under arbetsutskottets sammanträde 15. Airport Center OFB GC RD Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna Muntlig information av Charlotte Scott under direktionens sammanträde 7 maj. 16. Presentation och diskussion av strategiutkast OFB LH Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion, RD 2012/88 Ärende bifogas. 17. Övriga ärenden

5 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Christina Wessman Datum Ordförandeberedningen Samverkan mellan landstinget och länets kommuner avseende ungdomsmottagningsverksamhet Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta rekommendera kommunerna och landstinget att godkänna förslag till samverkan mellan landstinget och länets kommuner avseende ungdomsmottagningsverksamhet 1. Åldersgräns för länets ungdomsmottagningar ska vara år 2. Besök inom ramen för ungdomsmottagningarnas ansvar ska vara kostnadsfria 3. Kostnadsansvaret mellan kommun och landsting ska fördelas på följande sätt: Landstinget ansvarar för sjuksköterska/barnmorska/läkare, provtagning, IT kostnader för landstingets vårdinformationssystem, läkemedel och kondomer samt länssamordnaruppdrag. Kommun ansvarar för kurator, IT kostnader för kommunens dokumentationssystem samt anvisar och bekostar lokaler för ungdomsmottagningen. 4. Landstingsstyrelse respektive ansvarig nämnd i kommunerna fastställer verksamhetsbeskrivning enligt bilaga. 5. Lokala överenskommelser ska tecknas i varje kommun. Sammanfattning av ärendet Ungdomsmottagningarna är ett gemensamt åtagande och verksamhet ska finnas i alla länets kommuner. Ungdomsmottagningarnas arbete har fokus på förebyggande insatser och ger möjlighet att tidigt upptäcka hälsorisker både på individnivå och mer generellt. Väl fungerande ungdomsmottagningar kan på detta sätt bidra till en förbättrad folkhälsa. Likalydande beslut i länets kommuner och i landstinget ska ligga till grund för utarbetande av lokala samverkansavtal mellan kommuner och landstinget om verksamhet vid länets ungdomsmottagningar.

6 2(2) Kommun och landsting föreslås samverka i gemensamma lokaler för ungdomsmottagningen kring den gemensamma målgruppen ungdomar. På mottagningen ska erbjudas multiprofessionell kompetens; medicinsk och psykosocial, som ger ungdomar möjlighet att på ett och samma ställe få råd och stöd i de olika frågor och problem som utvecklingen från barn till vuxen medför. Syftet med lokala avtal mellan landstinget och länets kommuner är att reglera och att stärka samverkan kring driften av ungdomsmottagningarna. Överenskommelsen ska tydliggöra samarbetets omfattning och former samt parternas ansvar. Mål med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för att kunna planera och genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser av god kvalitet och med god tillgänglighet. För sjukvårdsbesök ska den sökande hänvisas till rätt instans (vårdcentral, samtalsmottagning för barn och unga, öppenvårdspsykiatri eller annan enhet). Besöken på ungdomsmottagningen föreslås vara avgiftsfria för de besök som är inom Ungdomsmottagningens uppdrag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beskrivning av verksamhet och grunduppdrag vid ungdomsmottagning Lagar och styrdokument Ärendet Hittillsvarande samverkansöverenskommelser har gjorts på lokal nivå och är inte samstämmiga över länet. För att uppnå en likvärdig vård behöver en länsövergripande överenskommelse ligga till grund för ungdomsmottagningsverksamheten i Dalarna. Kommuncheferna har ställt sig bakom en sådan överenskommelse då den interna organisationen i respektive kommun gör att flera nämnder/förvaltningar kan vara berörda. En arbetsgrupp med representanter från kommuner och landstinget har utarbetat förslaget under ledning av områdessamordnare Karin Torberger, landstinget Dalarna. Förslaget har godkänts i det länsövergripande nätverket av förvaltningschefer inom socialtjänst, vård, omsorg och hälsa samt i Välfärdsberedningen vid deras sammanträde Christina Wessman Chef utveckling hälsa och välfärd Beslutet ska skickas till Alla kommuner i Dalarna Landstinget Dalarna

7 Sida 1(5) Handläggare Christina Wessman Karin Torberger Landstinget Dalarna Datum Beskrivning av verksamhet och grunduppdrag vid ungdomsmottagning Grundförutsättningar Ungdomsmottagningen ska utifrån en helhetssyn möta ungdomar och utgå från deras behov oavsett sexuell identitet, funktionshinder, kön, etnisk, religiös, kulturell eller livsfilosofisk tillhörighet. Kommun och landsting samverkar genom ungdomsmottagningen kring den gemensamma målgruppen ungdomar. Multiprofessionell kompetens; medicinsk och psykosocial, ger ungdomar möjlighet att på ett och samma ställe få råd och stöd i de olika frågor och problem som utvecklingen från barn till vuxen medför. Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledande för verksamheten: barnets rätt att inte diskrimineras, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätt till liv och utveckling samt barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Arbetet utförs i enlighet med FSUM s riktlinjer (Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar). Ungdomsmottagningens mål Målet för ungdomsmottagningens verksamhet är att stärka ungas identitetsutveckling genom att främja fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa. En del i att främja sexuell hälsa är att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner. Ungdomsmottagningens utformning Ungdomsmottagningen utgör tillsammans med bland annat skolans elevhälsa och socialtjänstens förebyggande verksamhet, den gemensamma verksamheten för hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser till målgruppen. Ungdomsmottagningen ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård. Det arbete som bedrivs inom en ungdomsmottagning består av individuella samtal, undersökning, behandling, gruppverksamheter samt utåtriktat arbete. Besök i skolan från ungdomsmottagningarna är av ett stort värde och ska vara en del av det utåtriktade arbetet. Verksamheten bör omfatta följande områden men kan varieras efter lokala behov och resurs- och kompetensnivåer. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

8 2(5) Verksamheten omfattar följande områden Sexualitet och samlevnad Psykologiska och psykosociala frågeställningar Kulturrelaterade frågeställningar Livsstilsfrågor Allmänmedicinska frågeställningar såsom kroppsutveckling och hälsofrågor utifrån ovan nämnda områden. Ungdomsmottagningens målgrupp Ungdomsmottagningen är till för alla ungdomar år. När det gäller den nedre åldersgränsen bör dock en individuell bedömning ske. Ungdomsmottagningens bemanning/kompetens Kommunerna och landstinget ansvarar gemensamt för att personalen på ungdomsmottagningen har rätt medicinsk och psykosocial kompetens och att all personal har de förutsättningar som krävs för att kunna bemöta ungdomar på ett ändamålsenligt sätt. Kommuner och landsting ansvarar gemensamt för att personalen får en ändamålsenlig kompetensutveckling/handledning vilket specificeras i det lokala avtalet. Kommunerna och landstinget ska gemensamt eftersträva bemanning med båda könen på ungdomsmottagningen Följande personalsammansättning utgör grund för verksamheten: Barnmorska med förskrivningsrätt Kurator Läkare Utöver detta kan mottagningen utifrån lokala behov, resurser och förutsättningar ha tillgång till andra personalkategorier. Ett multiprofessionellt arbetssätt, teamarbete, med respekt för olika yrkeskategoriers kompetens gagnar helhetssynen på ungdomarnas situation. Tillgänglighet och valfrihet Ungdomsmottagningen ska vara en lågtröskelverksamhet vilket innebär att det ska vara lätt för alla ungdomar att söka hjälp och att man kan vända sig till mottagningen med olika slags frågor. Ungdomar söker på eget initiativ till ungdomsmottagningen. Ungdomsmottagningen bör ha egna funktionella, lättillgängliga och centralt belägna lokaler fristående från annan verksamhet. Lokalisering och öppettider bör vara anpassade efter ungdomarnas behov och lokala förutsättningar. Ungdomar ska kunna välja fritt vilken ungdomsmottagning de vill besöka i Dalarna. Huvudmannaskap och samverkansavtal Huvudman för verksamheten kan vara antingen landstinget eller kommunen var för sig eller tillsammans. Det är viktigt att huvudmannens ansvar tydliggörs i ett samverkansavtal. Om flera huvudmän delar ansvaret ska skriftligt avtal tecknas om ansvarsfördelning, finansiering och resursnivåer. Huvudmannen/arbetsgivaren har det yttersta ansvaret att se till att verksamheten och den enskilda mottagningen uppfyller uppsatta mål. Det är huvudmannen/arbetsgivaren för ungdomsmottagningen som klargör vilken lagstiftning de anställda arbetar efter.

9 3(5) Vem man är anställd av och i vilken befattning samt vilka lagar som styr verksamheten avgör hur rapportering, dokumentation och ansvar ser ut. Huvudmännen ansvarar gemensamt för att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, exempelvis vad gäller kvalitetssäkring och uppföljning. Verksamhetschef/er, arbetsledning Enligt 29 HSL skall det där det bedrivs hälso- och sjukvård finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Vid ungdomsmottagningen skall det finnas en verksamhetschef som ansvarar för hela den verksamhet som bedrivs i samverkan, såvida inte parterna valt ett delat huvudmannaskap. Vid delat huvudmannaskap ska det finnas utsedd verksamhetschef för respektive ansvarsområde. Avgörande för en persons lämplighet att inneha en befattning som verksamhetschef är dennes utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper. Verksamhetschefen måste inte ha hälso- och sjukvårdsutbildning. Verksamhetschefen ska svara för att verksamheten har en personal- och kompetensstruktur som tillgodoser god vårdkvalitet, hög patientsäkerhet och främjar kostnadseffektivitet. Den huvudman som är arbetsgivare ansvarar för att verksamhetschefen har kompetens för uppgiften. Det är lämpligt att utse en chef/samordnare på varje ungdomsmottagning. Skriftlig uppdragsbeskrivning för chefen/samordnaren bör finnas. Verksamhetschefen har, antingen själv eller genom att anlita personer med lämplig kompetens, att säkerställa de krav som ställs på honom/henne. Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetschefen har tillräcklig kompetens för uppgiften. Vårdgivaren ansvarar också för att verksamhetschefen ges möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter så att patientsäkerheten är tillfredsställande och vården vid enheten har god kvalitet. Arbetsgivaren/vårdgivaren har arbetsmiljöansvar för sitt ansvarsområde och detta ansvar går ej att delegera. Medicinskt ansvar Inom kommunalt bedriven verksamhet har den nämnd som ansvarar för verksamheten också ansvar för att utse medicinskt ansvarig. I utövningen av dessa uppgifter är den medicinskt ansvariga inte underställd verksamhetschefen. Verksamhetschefen kan därför inte ingripa vid fullgörandet av dessa uppgifter. Ledningsansvaret för verksamhetschefer inom den kommunala hälso- och sjukvården begränsas således av de uppgifter den medicinskt ansvariga har. Verksamhetschefen ansvarar dock för att den medicinskt ansvariga har den kompetens som erfordras för uppgiften och att den har möjlighet att fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Styrgrupp I varje kommun ska det finnas en lokal styrgrupp med verksamhetsansvariga chefer för respektive huvudman. Den lokala styrgruppen ansvarar för uppföljning av verksamhetsplan, verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning. Vid behov/önskemål om tilläggsuppdrag för en ungdomsmottagning fattas beslut av lokal styrgrupp. Samverkan Ungdomsmottagningens verksamhet förutsätter väl fungerande samarbetsformer med socialtjänst, skola, övrig hälso- och sjukvård. Den ska

10 4(5) också utifrån lokala förutsättningar och behov samverka med andra aktörer som berörs i frågor om barn och ungdomars välbefinnande. Ungdomsmottagningen bör medverka till att utveckla väl fungerande samarbetsformer samt, i samverkan med andra aktörer, följa och medverka till kunskapsutveckling inom verksamhetsområdet och anpassa verksamheten därefter. Ungdomsmottagningen ska vara en lokal kunskapsbank dit människor kan vända sig för information, utbildning och konsultation i frågor som rör ungdomar. Samordning av länets Ungdomsmottagningar Kommuner och landsting skall gemensamt tillgodose behovet av samverkan och tillse att det finns utrymme för samarbete på regional och nationell nivå mellan ungdomsmottagningar. Som ett stöd för detta finns ett länssamordnaruppdrag. Ekonomi Personalansvar styrs och regleras av lokala avtal. De lokala avtalen ska baseras på följande kostnadsfördelningsprincip: Landstinget ansvarar för sjuksköterska/barnmorska/läkare, provtagning, IT kostnader för landstingets vårdinformationssystem, läkemedel och kondomer samt länssamordnaruppdrag. Kommun ansvarar för kurator, IT kostnader för kommunens dokumentationssystem samt lokalkostnader för ungdomsmottagningen. Avgifter Besöken på ungdomsmottagningen skall vara avgiftsfria för de besök som är inom ungdomsmottagningens uppdrag. För sjukvårdsbesök ska den sökande hänvisas till rätt instans (vårdcentral, samtalsmottagning barn och unga, öppenvårdspsykiatri eller annan enhet). Sekretess på ungdomsmottagning All personal har tystnadsplikt vilket regleras i lagen om Offentlighet och sekretess 2009:400. Sekretess gäller både inom socialtjänsten och inom hälsooch sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Bilaga E Information skall lämnas på det sätt som anges i patientdatalagen och personuppgiftslagen. Vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör underårigas personliga angelägenheter. Vårdnadshavarens rätt till information uttunnas dock då barnet blir äldre. Genom att efterfråga samtycke till delad information inom ungdomsmottagningen underlättas den interna samverkan/samarbetet. Enligt 14 kap. 1 i Socialtjänstlagen har all personal som arbetar med barn och unga anmälningsplikt. Ungdomar ska informeras om sekretessreglerna och på vilket sätt deras besök dokumenteras. Dokumentation på ungdomsmottagning Besöken på ungdomsmottagning ska dokumenteras enligt för var tid gällande registerlagstiftning, t.ex. patientdatalagen, för respektive huvudman.

11 5(5) Vid ungdomsmottagningar samverkar huvudmän utifrån sina lagstadgade uppdrag. Lokalt kan överenskommas att personal kan delta i en annan huvudmans verksamhet genom att ges ett dokumenterat uppdrag hos den andra huvudmannen. Uppdragstagaren har att iaktta den sekretess som gäller inom den verksamhet där hen för tillfället fullgör arbetsuppgifter. Hen dokumenterar hos den huvudman där uppdraget utförs. Om ingen sekretessbrytande regel finns får en uppdragstagare inte använda sig av uppgifter erhållna hos en vårdgivare inom hälso- och sjukvården när hen verkar inom socialtjänsten och omvänt. Verksamheten i sin helhet ska dokumenteras i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Kvalitetssäkring Ungdomsmottagningarna ska analysera och synliggöra verksamhetens kvalitet och resultat för personal, brukare och omvärld. Uppdragsgivare och verksamhet ska var för sig och tillsammans följa upp och bidra till att verksamheten utvecklas i önskvärd riktning. Systematisk uppföljning, gemensam för ungdomsmottagningarna i Dalarna ska utvecklas.

12 Sida 1(3) Handläggare Christina Wessman Karin Torberger Landstinget Dalarna Datum Lagar och styrdokument ungdomsmottagningar Barnkonventionen Sverige har iklätt sig en internationell, folkrättslig förpliktelse att följa bestämmelserna i Konventionen om barns rättigheter. Det betyder att all offentlig verksamhet som rör barn och unga ska vila på barnkonventionens grund. Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledande för verksamheten: barnets rätt att inte diskrimineras, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätt till liv och utveckling samt barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 25 kap 1 Offentlighets- och sekretesslagen Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. 26 kap 1 Offentlighets- och sekretesslagen Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Föräldrabalken 6 kap. 11 anger att vårdnadshavare som regel har rätt och skyldighet att bestämma i frågor rörande underårigs personliga angelägenheter. Vårdnadsrätten uttunnas dock då barnet blir äldre. Ovanstående ska på Ungdomsmottagningen vägas mot sekretesslagen och en sekretessprövning skall göras enligt Sekretesslagen 7 kap. 1 och 4 när det gäller ungdomar i de nedre tonåren. Sekretessprövning skall dokumenteras i journalen. JO s yttrande 1998/99 s.464 är vägledande såvitt gäller gränsdragningsfrågor gällande barn och sekretess; Vårdnadshavare har enligt 6 kap 11 Föräldrabalken rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Här av följer att vårdnadshavaren med stöd av 14 kap 4 Sekretesslagen (12 kap 1-2 Offentlighets och sekretesslagen ) som regel har rätt att ta del av och förfoga över Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

13 2(3) sekretesskyddade uppgifter angående barnet (se prop 1988/89:67 s.35 f). Det ankommer dock på vårdnadshavaren att i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Rätten att bestämma i frågor som rör barnet tunnas ut då barnet blir äldre och bestämmanderätten flyttas över på den unge själv. Det gäller även frågan om dispositionsrätten över den unges sekretess. En förälder har således inte alltid möjlighet att utan den unges medgivande ta del av sekretesskyddade uppgifter rörande ett barn som uppnått en viss mognad och utveckling (prop1979/80:2 s.330). Vid prövningen av om en uppgift som gäller en underårigs personliga förhållanden skall lämnas ut till en förälder eller inte är det således viktigt att inledningsvis klargöra vem som disponerar över sekretessen, vårdnadshavaren eller den unge själv. Från lagtillämpningssynpunkt gäller det att avgöra vem av dem som skall anses utgöra den enskilde enligt 14 kap 4 Sekretesslagen (12 kap 1-2 Offentlighets och sekretesslagen). Hälso- och sjukvårdens åtagande Verksamheten för hälso- och sjukvårdspersonalen vid Ungdomsmottagning regleras av hälso- och sjukvårdslagen, offentlighets- och sekretesslagen, föräldrabalken, smittskyddslagen, abortlagen och patientdatalagen. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. 2 c Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa.. Preventivmedelsrådgivning och stödsamtal 2 Vårdgivaren ska ansvara för att det fastställs rutiner som säkerställer att kvinnan erbjuds 1. preventivmedelsrådgivning före eller efter en abort, 2. stödsamtal före och efter en abort, och 3. stödsamtal före och efter avbrytande av havandeskap enligt 6 abortlagen (1974:595). Smittskyddslagen 2 kap 4 Läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas från smittskyddssynpunkt. 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker eller konstaterar fall av allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom, ska anmäla detta till smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten. Hälso- och sjukvårdspersonal för journal enligt patientdatalagen. Kommunala åtaganden Verksamheten för kommunens personal regleras främst av socialtjänstlagen, offentlighets- och sekretesslagen och föräldrabalken.

14 Socialtjänstlagen För kommunens del regleras ungdomsmottagningsverksamheten av 2 kap. 1, kap. 3 1, 4 och 5 och 5 kap. 1 i Socialtjänstlagen. 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. 3 kap. 1 Till socialnämndens uppgift hör att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen, genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningar för goda levnadsförhållanden, svara för omsorg och service, upplysning, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Socialnämnden ska informera om socialtjänsten. 3 kap 2 Socialnämnden skall även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och ungdom, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden skall i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. 3 kap. 5 Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. 5 kap. 1 Socialnämnden skall verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. 3(3)

15 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Kent Söderlund Datum AU Diarienummer RD 2010/55 Länstransportplan Cykelväg Nedre Gärdsjö-Rättvik Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Fastställa att det avsätts 1,5 miljoner kronor från länstransportplanen som medfinansiering för Cykelvägsprojekt Nedre Gärdsjö-Rättvik. Sammanfattning av ärendet Giersgruvans vägförening har bildats för att iordningställa 4,6 km av den gamla kyrkvägen mellan Nedre Gärdsjö/lv 301-Rättviks tätort (Kalkverket) för cykeltrafik och lättare fordon. För att kunna åtgärda kyrkvägen, krävs en upprustning av gammal Stenvalvsbro. Det arbetet görs i samverkan med Länsstyrelsen. Ett cykelstråk behövs för såväl boende i Gärdsjöbygden som för turister. Stråket ingår kommunens förslag till stråk för ökad cykelturism. Lv 301 Rättvik-Furudal är ett stråk med relativt stort trafikflöde som dessutom utgörs av stor del tung trafik. Föreslagen lösning för 1,5 miljoner kronor torde innebära positiva samhällsekonomiska effekter för särskilt oskyddade trafikanter, då kostnaden för en traditionell gång- och cykel på motsvarande sträcka längs lv 301 sannolikt skulle uppgå till ca mkr. Kent Söderlund Beslutet ska skickas till Trafikverket Region Mitt, Borlänge, Anna-Maria Montell Rättviks kommun Länsstyrelsen

16 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Kent Söderlund Datum AU Diarienummer RD 2013/5 Fastställelse av länstransportplan Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Fastställa länstransportplan för perioden Sammanfattning av ärendet Regeringen har uppdragit åt länsplaneupprättarna för respektive län att utifrån preliminära ekonomiska planeringsramar, upprätta förslag till länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden Länsplanen remitterades under hösten Direktionen fattade beslut om preliminär länstransportplan i december 2013, som därefter skickades till regeringen. Regeringen har den 3 april (presenterades 8 april) fattat beslut om nationell transportplan samt definitiva ekonomiska ramar för länsplanerna, vilka är i enlighet med den preliminära fördelning som angavs i direktivet för upprättande av länsplanerna, totalt 34,9 miljarder kronor. Dalarna har tilldelats en definitiv ram på miljoner kronor, vilket motsvarar den preliminära ramen. Därutöver tillkommer ca 51 miljoner kronor (särskilt beslut) för statsbidrag till icke statliga flygplatser, vilka ska läggas till ramen. Ärendet Den definitiva ekonomiska ramen är densamma som den preliminära ramen. Det finns inga förslag om förändringar av beslutet om preliminära länsplan, varför förslag till beslut är att länsplanen fastställs i enlighet med beslutet om preliminär länsplan. Beslutsunderlag Beslut preliminär länstransportplan (131204). Kent Söderlund

17 Beslutet skall skickas till: Trafikverket Borlänge Trafikverket Region mitt 2(2)

18 Länsplan EKONOMISK PLANERINGSRAM Preliminär plan DIR Tot kostn Kostn NNK mkr mkr REF Steg 1 åtgärder Påverkansåtgärder 12,2 12,2 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 4,2 Summa steg 1 12,2 12,2 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 4,2 Steg 2 och 3 åtgärder Effektivisering av transportsystemet Trafiksäkerhet/Tillgänglighet Rv 70 Genom Mora steg ,0 11,0 1,0 1,0 1,0 3,0 3,0 2,0 Rv 66 Genom Ludvika/Gamla Bangatan 24,0 24,0 0,5 3,0 6,0 3,0 9,0 2,5 Gång- och cykelåtgärder 112,0 112,0 18,6 13,0 10,0 4,7 8,1 6,4 3,9 11,8 35,5 Övriga trafiksäkerhetsåtgärder 45,0 45,0 1,8 2,5 6,0 3,0 5,0 5,5 3,0 3,0 15,2 Lv 1000 Orsa 10,5 10,5 2,5 8,0 Lv 1024/1025 Vasaloppsvägen 194,0 61,0-0,9 61,0 Rv 66 U länsgräns-smedjebacken mötesfri väg 122,0 122,0 0,3 122,0 Kollektivtrafikåtgärder statliga vägnätet Busshållplatser 4,0 4,0 2,0 2,0 Statlig medfinansiering (50 %) Trafiksäkerhets- och miljöåtg kommunalt vägnät 72,0 36,0 3,0 4,0 3,0 3,0 5,0 3,0 3,0 12,0 Regional kollektivtrafik; väg, järnväg, flyg 44,0 22,0 1,6 2,0 2,0 2,8 2,0 2,0 9,6 Mora resecentrum 17,0 3,5 3,5 Falu resecentrum 45,0 22,5 9,3 10,0 3,2 Driftbidrag ickestatliga flygplatser 51,8 51,8 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 4,4 17,3 Enskilda vägar 10,0 5,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0,0 Summa steg 2 och 3 888,3 530,3 44,6 41,3 40,5 20,0 35,2 21,2 22,2 30,2 275,1 Steg 4 åtgärder Nyinvesteringar/större ombyggnadsåtgärder Dalabanan 27,0 27,0 0,5 27,0 Lv 293 N Amsberg 40,0 8,0-0,7 8,0 Rv 68 Förbi Fors 143,0 114,0-1,6 40,0 56,0 18,0 Lv 1053 Flygplats Sälen 45,0 45,0 25,0 20,0 Rv 66 Ö Tandö-Bu 145,0 145,0-0,6 35,0 35,0 69,0 6,0 E 16/66 Förbi Yttermalung 207,0 207,0-0,1 3,0 62,0 60,0 82,0 Summa steg 4 607,0 546,0 35,0 43,0 56,0 78,0 55,0 69,0 68,0 60,0 82,0 Åtgärdsvalsstudier 6,0 6,0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 2,0 Totalt 1513,5 1094,5 0,0 81,1 85,8 98,0 99,5 91,7 91,7 91,7 91,7 363,3 1094,5

19 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Magnus Höög Datum Arbetsutskottet Diarienummer RD 2011/34 Revision av Region Dalarnas förbundsordning Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå Direktionen besluta Sända förslaget till ny skrivning i förbundsordningens 7 och 16 till Region Dalarnas medlemmar för godkännande i respektive fullmäktige. Ärendet Inför arbetet med kommande regionbildning i Dalarna under nästa mandatperiod har diskussioner förts om nödvändigheten av att utöka uppdragen för Region Dalarnas presidium och att införa ordförande på heltid samt vice ordföranden på 50 respektive 25 procent. Detta skulle kunna ske genom att antalet ledamöter i direktionen utökas från 25 till 27 ledamöter. En sådan åtgärd kräver en revision av Region Dalarnas förbundsordning 7. Samtidigt föreslås att stadgandet i förbundsordningens 16 om när direktionen ska fastställa Region Dalarnas budget ändras från under oktober månad till senast 15 november. Detta förslag baserar sig på erfarenheterna från det interna budgetarbetet i relation till direktionens sammanträdescykler. Tidpunkterna som anges för Region Dalarnas samråd med medlemmarna och när dessa enas om vilken ram Region Dalarna har att hålla sig inom påverkas inte. För att dessa revisioner ska bli giltiga krävs att samtliga medlemmars fullmäktige godkänner förändringarna. Göran Carlsson Magnus Höög Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar.

20 7 Förbundsdirektionen Förbundsdirektionen ska bestå av 27 ledamöter och 27 ersättare. Kommunerna utser vardera 1 ledamot och 1 ersättare. Landstinget utser 10 ledamöter och 10 ersättare. Utöver de ovan angivna 25 ledamöterna från kommunerna och landstinget ska medlemmarna komma överens om vilka två medlemmar som ska utse ytterligare varsin ledamot till direktionen. Dessa ledamöter ska spegla det politiska majoritetsförhållandet i landstinget och i länets kommuner. Denna överenskommelse bekräftas av medlemmarna vid direktionens konstituerande möte vid mandatperioderna början. I fråga om valbarhet, sättet att utse ledamöter och ersättare samt deras tjänstgöringstid ska bestämmelserna i 3 kap 23 och 24 och 4 kap 23 a första stycket kommunallagen tillämpas. Direktionen väljer för varje mandatperiod bland sina ledamöter ordförande och två vice ordförande. Inom direktionen ska finnas ett arbetsutskott. Ordförandens arvode är 100 procent av ett riksdagsledamotsarvode, förste vice ordförandens arvode är 50 procent av 90 procent av ett riksdagsledamotsarvode, andre vice ordförandens arvode är 25 procent av 90 procent av ett riksdagsledamotsarvode. Vid förfall för ledamot tjänstgör ersättare från samma kommun som ledamoten. Landstingsersättarna tjänstgör i den turordning som landstingsfullmäktige har bestämt vid valet. Region Dalarna Myntgatan Falun Tel Fax info@regiondalarna.se

21 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Lennart Färje Datum Arbetsutskottet Vanguard-initiativet uppdrag till Central Sweden Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar uppdra åt Central Sweden kontoret att bevaka utvecklingen av arbetet inom Vanguard-initiativet genom deltagande i arbetsgrupp Sammanfattning av ärendet Från Central Swedens årsmöte och styrelse finns sedan några år tillbaka ett uppdrag att konkretisera arbetet med innovation och politisk påverkan. Regionen Flandern har genom Vanguardinitiativet, som samlar ett antal industriregioner i Europa för att stärka Europas industripolitik. Initiativet skrevs under av 15 regioner däribland, Region Skåne, Tampere, Rhône-Alpes, Lombardiet. Från Region Dalarnas sida (tjänstemannanivån) visade intresse för frågan under 2013, men på grund av det snäva tidsschemat fanns ingen möjlighet att klara en nödvändig politisk diskussion och behandling. Initiativet har fortsatt sitt arbete och består nu av 17 regioner. För att möjliggöra ett deltagande av Central Swedens i Vanguardinitiativets arbetsgrupp(er) krävs ett politiskt beslut om ett sådant uppdrag. Ett fullständigt medlemskap/full delaktighet kräver ytterligare politiska ställningstaganden som kan baseras på de erfarenheter och den information som ett deltagande i arbetset ger. Beslutsunderlag Se nedan ärendet. Ärendet Från Central Swedens årsmöte och styrelse finns sedan några år tillbaka ett uppdrag att konkretisera arbetet med innovation och politisk påverkan. Från Central Swden har det funnits svårigheter med att peka ut hur det politiska påverkansarbetet skulle kunna utformas i relation till den europeiska utvecklingen på innovationsområdet. I slutet av 2013 en vidarebefordrade CS till Region Dalarna en inbjudan att ansluta sig till Vanguardinitiativet. Regionen Flandern ville genom initiativet samla regioner som önskade påverka Europas industripolitik och skicka ett budskap till toppmötet i februari 2014 som behandlade ämnet en renässans för EU:s indu-

22 2(2) stripolitik. Inspelets syfte var att förmedla att de regionala aktörerna är beredda att, med hjälp av EU, axla en stor del av detta ansvar genom att arbeta tillsammans genom bl.a. smart specialiseringmetoden. Deklarationen som skickads in till Herman van Rompuy skrevs under av 15 regioner däribland, Region Skåne, Tampere och Rhône-Alpes Från Region Dalarnas sida (tjänstemannanivån) visade visst intresse för frågan men på grund av det snäva tidsschemat fanns ingen möjlighet att klara en nödvändig politisk diskussion och behandling. Trots att toppmötet nu har ägt rum har initiativet fortsatt sitt arbete och består nu av 17 regioner (bl.a. har Katalonien anslutit sig). Genom att samarbeta regionerna emellan hoppas man kunna bygga och utveckla de frågor man väljer att ta sig an. Inledningsvis har det handlat om den avancerade tillverkningsindustrin men man ser att man i framtiden skulle kunna ta sig an fler områden. För initiativet finns tre nivåer: 1. Politiska nivån där de respektive regionala företrädarna som skrivit på initiativet finns 2. Arbetsgruppsnivå där Brysselrepresentanter likt Central Sweden närvarar 3. Expertgruppsnivå där strateger från regionerna närvarar. För att möjliggöra ett deltagande av Central Swedens personal att delta i Vanguardinitiativets arbetsgrupp(er) krävs ett politiskt beslut om ett sådant uppdrag. Ett fullständigt medlemskap/full delaktighet kräver ytterligare ställningstaganden som kan baseras bland annat på den information som ett deltagande i arbetet ger. Lennart Färje

23 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Göran Grundström Datum Direktionen Diarienummer RD 2012/75 Regional utvecklingsstrategi för Dalarna Dalastrategin Dalarna 2020 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Anta förslag till regional utvecklingsstrategi för Dalarna, Dalastrategin Dalarna Ge Region Dalarnas kansli i uppdrag att ta fram en metodik för uppföljning och värdering av Dalastrategins genomförande och de utvecklingsprocesser som påverkar och styr Dalarnas utveckling. Sammanfattning av ärendet Dalastrategin är politikens instrument för att forma det regionala tillväxtarbetet i Dalarna i enlighet med uppdraget att leda, samordna och effektivisera det regionala tillväxtarbetet. En central funktion för Dalastrategin är att vara underlag för dialog mellan den nationella och regionala nivån om prioriteringar inom länets tillväxtarbete samt för dialog med den lokala nivån om prioriteringar inom det lokala och mellankommunala tillväxtarbetet. Dessutom utgör Dalastrategin underlag för länets prioriteringar inom det regionala strukturfondsarbetet. För Region Dalarna självt är Dalastrategin det främsta styrdokument för organisationens verksamhet, främst innebärande att resurser för regionalt tillväxtarbete ska allokeras utifrån de i Dalastrategin angivna prioriteringarna. Det centrala innehållet för Dalastrategin utgörs av en vision med målbilder för det framtida Dalarna och de strategiska vägval som ska leda dit samt vilka prioriteringar som bör ske inom länets tillväxtarbete. Beslutsunderlag Förslag till Regional utvecklingsstrategi för Dalarna, Dalastrategin Dalarna 2020 Ärendet

24 2(2) Dalastrategin är ett renodlat strategidokument som anger utmaningar, mål och vägval för länets tillväxtarbete, men går inte in på det konkreta genomförandet. Detaljerade mål och insatser beskrivs i underliggande handlingsprogram och verksamhetsplaner. Dalastrategin blir ett underlag för överenskommelser och avtal gällande de olika operativa programmen. Den skall vara vägledande och normgivande för och ställa krav på programmen så att de harmoniserar mot angivna mål och vägval för en hållbar regional utveckling. Dalastrategin är med andra ord den gemensamma plattformen för alla genomförandeprogram av större regional betydelse. Göran Grundström Projektsekreterare Lennart Färje Enhetschef Näringsliv & Samhällsbyggnad Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar Länsstyrelsen Dalarna Övriga utvecklingsaktörer i länet, enligt särskild sändlista Näringsdepartementet Tillväxtverket

25 Dalastrategin Dalarna 2020 Regional utvecklingsstrategi för Dalarna Dalastrategin Dalarna 2020 Falun

26 Dalastrategin Dalarna 2020 Innehåll Förord Sammanhanget för Dalastrategin Dalastrategin som redskap för tillväxtarbetet Dalaperspektiv på tillväxtarbetet Vision och målbilder Förutsättningar för tillväxtarbetet Regionala ingångsvärden Omvärldstrender Vägval för förverkligande av målen Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Innovativa miljöer och entreprenörskap Tillgänglighet och infrastruktur Livskvalitet och attraktionskraft Gränsöverskridande samverkan i tillväxtarbetet Ledarskapet för det regionala tillväxtarbetet Fysisk planering som inslag i tillväxtarbetet Genomförande Region Dalarnas roll Länsstyrelsens roll Kommunernas roll Landstingets roll Högskolans roll Uppföljning och lärande Bilaga 1,Programkomplexet Bilaga 2, Geografier för gränsöverskridande samverkan Bilaga 3, Sambandet mellan regionalt tillväxtarbete och kommunal översiktsplanering

27 Dalastrategin Dalarna 2020 Förord Utveckling och tillväxt går inte att bara planera fram. Det skapas inte heller bara genom ett dokument som Dalastrategin, men det går att åstadkomma en handlingsberedskap för utvecklingen i Dalarna. Dalastrategin är ett led i en process som kan ses som ett ständigt pågående samtal om hur vi gemensamt skall förhålla oss till framtiden. Det handlar om hur vi på bästa sätt kan ta vara på Dalarnas möjligheter att utvecklas i positiv riktning. Dalarnas framtida välstånd bygger på den samlade utvecklingen i hela vår region. Den utvecklingspolitik som Region Dalarna genom Dalastrategin vill förmedla lägger huvudansvaret för Dalarnas framtid på oss själva. Staten skall stå för långsiktigt stabila villkor för regional utveckling, men vi måste själva finna de vägar och framgångsfaktorer som just här i Dalarna leder till attraktivitet och tillväxt. Genom Dalastrategin vill vi skapa processer där vi på lokal och regional nivå själva tar ansvar för våra problem och utvecklar våra styrkor och möjligheter. Vi vill att Dalastrategin skall bli ett gemensamt redskap för lokala och regionala utvecklingsaktörer att enas om vart vi vill nå och hur vi bäst agerar tillsammans Region Dalarna har i en bred dialog med utvecklingsaktörer på regional och lokal nivå, och då inte minst med kommunerna i Dalarna, identifierat vilka områden som är särskilt viktiga att samlas kring. Det är uttolkningen av detta som lett fram till inriktningen av tillväxtarbetet mot 2020 och som nu beskrivs genom Dalastrategin. Region Dalarna 3

28 Dalastrategin Dalarna Sammanhanget för Dalastrategin En positiv utveckling i Dalarna förutsätter ett samspel mellan insatser på den internationella, nationella, regionala och lokala nivån. Dalastrategin är den regionala länken i en logisk kedja från lokala strategier till nationella och europeiska strategier och är därmed det främsta verktyget för tillväxtarbetet i Dalarna. Som en röd tråd i hela detta programkomplex löper implementeringen av mål för Europa 2020 EUs strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Dessa handlar om att utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation, att främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi, samt att stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. Knutna till dessa mål är EUs fonder och program som för Dalarna får stor betydelse för att finansiera tillväxtfrämjande insatser och därmed också för genomförandet av Dalastrategin Dalastrategin som redskap för tillväxtarbetet Dalastrategin är politikens instrument för att forma det regionala tillväxtarbetet i Dalarna i enlighet med Region Dalarnas uppdrag att leda, samordna och effektivisera det regionala tillväxtarbetet. En central funktion för Dalastrategin är att vara underlag för dialog mellan den nationella och regionala nivån om prioriteringar inom länets tillväxtarbete samt för dialog med den lokala nivån om prioriteringar inom det lokala och mellankommunala tillväxtarbetet. Dessutom utgör Dalastrategin underlag för länets prioriteringar inom det regionala strukturfondsarbetet. För Region Dalarna är Dalastrategin det främsta styrdokumentet för organisationens verksamhet, främst innebärande att resurser för regionalt tillväxtarbete ska användas utifrån de i Dalastrategin angivna prioriteringarna. 3. Dalaperspektiv på tillväxtarbetet Dalarna bidrar till Sveriges ekonomi på ett tydligt och positivt sätt. Dalarna har ett konkurrenskraftigt näringsliv med stora och viktiga exportföretag och utgör ett betydelsefullt besöksområde, sommar som vinter, med norra Europas största vinterdestination som en del. Dalarnas betydelse som tillväxtområde för framförallt industri och besöksnäring kommer att förstärkas inom de närmaste åren. Planerade investeringar inom gruvor, handel och besöksnäring beräknas skapa mer än nya arbetstillfällen. Till det kommer nya arbetstillfällen inom tjänste- och transportsektorn. Den gröna ekonomin är ytterligare ett tillväxtområde i utveckling där Dalarna kan inta en framträdande position. Även om den framtida utvecklingen i Dalarna i stort kan tecknas i positiva ordalag ser det dock inte likadant ut överallt. Variationer i näringslivsstruktur, sysselsättning och bosättningsmönster kan leda till inomregionala obalanser. I områden med en relativt sett sämre utveckling behövs då ett tydligt och aktivt arbete för att stärka attraktivitet och infrastruktur. Dalarnas landsbygd utgör en resurs för hela Dalarnas utveckling. För att ta tillvara denna tillgång behövs en helhetssyn som spänner över många olika områden. Områden där 1 Se vidare Bilaga 1, Programkomplexet 4

29 Dalastrategin Dalarna 2020 landsbygdsperspektivet måste bli tydligare är fysisk infrastruktur, kommunikationer, näringsliv och företagande, boende, service, utbildning och kultur. Allt detta bidrar till att förbättra förutsättningarna för att skapa tillväxt på landsbygden. Kvinnors och mäns jämställda medverkan och inflytande över innovationsarbete och arbetsmarknad blir en alltmer kritisk tillväxtfaktor. En högre grad av jämställdhet bidrar till att möta näringslivets behov av kompetenser och förbättrar Dalarnas förutsättningar för entreprenörskap och innovationskraft och bidrar dessutom till att öka Dalarnas attraktivitet. I Dalarna, liksom i andra näraliggande regioner, är näringsliv och arbetsmarknad starkt könssegregerad. Tillväxten i Dalarna skulle stärkas om detta mönster bryts. Dalarna behöver ungas entusiasm, drivkraft och kompetens. Unga ska se Dalarna som en attraktiv region där man blir sedd, har möjlighet att påverka, skaffa sig utbildning och arbete och bilda familj. Att satsa på unga är viktigt för de som är unga, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling i regionen. Unga i Dalarna ska kunna forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. I ett växande Dalarna behöver också inflyttare från andra länder integreras i samhälls- och arbetslivet för att skapa sin framtid här och bidra med sin kompetens. Det är därför mycket viktigt att arbeta med metoder som kan korta tiden för inträdet på arbetsmarknaden för de utomeuropeiskt födda som anlänt till Dalarna. I samspelet mellan de faktorer och krafter som påverkar företags val av plats att utvecklas på så spelar människors val av livsplats en påtaglig roll. Om människor vill bo och leva i Dalarna ökar förutsättningarna för fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Tillväxtarbetet behöver därför hantera frågor som rör individperspektivet för regional utveckling med de förväntningar som ställs på Dalarna som en attraktiv region att vistas, verka och växa i. Sammantaget finns flera stora utmaningar att hantera för att ta till vara Dalarnas tillväxtpotential. En särskild sådan är tillgång till kunskap och kompetens för att möta en allt mer kunskapsbaserad ekonomi. En annan framträdande utmaning är behovet av en infrastruktur som utvecklas i samklang med växande funktionella regioner samt växande produktion och marknader. Dessutom är försörjningen av energi och omställning till en grön resurseffektiv ekonomi, samt Dalarnas attraktionskraft som en region att vistas, verka och växa i, viktiga utmaningar. Det är mot ovanstående regionala fondvägg för utvecklings- och tillväxtarbetet som Region Dalarna har format Dalastrategin Dalarna

30 Dalastrategin Dalarna Vision och målbilder Dalarna möter framtidsutmaningar med lust, vilja och skapandekraft. Här kan alla utvecklas och finna sin plats. Målbilder DALARNA präglas av goda levnadsvillkor på lika villkor för alla DALARNA är en välkomnande och öppen region som står för mångfald och tolerans DALARNA är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet DALARNA är en region där jämställdhet och mångfald är drivkrafter för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap DALARNA är en region som genom kulturens kraft driver fram ny utveckling för samhälle och näringsliv DALARNA är en lärande region som möter människornas, näringslivets och samhällets behov av kunskap och kompetens DALARNA lever i ett aktivt utbyte med omvärlden ett utbyte som underlättas av ständigt förbättrade kommunikationer. DALARNA har ett näringsliv som står starkt i nationell och internationell konkurrens DALARNA är en innovativ region som finner nya eller bättre lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och omvärlden DALARNA är välkänt och respekterat för sitt miljöarbete och sitt sätt att omvandla energi- och klimatproblematiken till utveckling och tillväxt DALARNA tar vara på landsbygdens attraktionsvärden och tillväxtpotential och ser sina unika natur- och kulturmiljöer som en tillgång för både lokal och regional utveckling DALARNA är en region där alla kommuner tar aktiv roll i det regionala tillväxtarbetet och där FalunBorlänge flyttar fram sin position i landet som regionalt centrum DALARNA kännetecknas av ett tydligt regionalt ledarskap och av en förmåga att samla alla krafter för en positiv utveckling av regionen Visionen och målbilderna för den uttrycker ett politiskt och idémässigt ställningstagande för Dalarnas framtid. Ytterst handlar det om att länet skall erbjuda ett gott liv för oss som bor och verkar här. Vad detta innebär och vilka mål och vägval som kan sättas kan ges olika tolkningar byggda på olika värderingar. Det är just tankar om detta som Dalastrategin vill ge näring åt. 6