Handlingsplan för social hållbarhet
|
|
- Ulrika Åkesson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handlingsplan för social hållbarhet Sundbypark Version 1.0, granskningsskede
2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Inriktning Syfte med handlingsplanen Social hållbarhet på Skanska Sundbypark Social konsekvensanalys Vad är en social konsekvensanalys? Handlingsplan för social hållbarhet Syfte och metod Analys och fortsatt arbete Vardagsliv Sammanhållning... 7 Gesällvägens utformning Identitet... 8 Medskapandeprocess för Frötorget Trygghet... 9 Trygghet under byggtid Gröna utomhusmiljöer Övriga engagemang, utveckling av och för lokalsamhället Skolsamarbeten Enköpingsvägen
3 1 Bakgrund 1.1 Inriktning I varje projekt inom Hallonbergen och Ör ska en handlingsplan för social hållbarhet tas fram av byggherren. En socialt hållbar stadsutveckling i Hallonbergen och Ör ska kännetecknas av att: den fysiska miljön tar hänsyn till olika gruppers behov förutsättningar för människors möten förbättras jämställdhet mellan kvinnor och män främjas Tillika är det viktigt att de tillkommande projekten inte skapar nya enklaver som bidrar till boendesegregation, utan samspelar med den befintliga bebyggelsen och berikar den. I handlingsplanen ska byggherren beskriva vad de kan göra för att bidra till utveckling av lokalsamhället. (källa: anvisningar social hållbarhet i stadsutvecklingsprojekt Hallonbergen/Ör). Handlingsplanen för social hållbarhet är ett levande dokument som uppdateras under projektets gång i samråd med Sundbybergs stad Syfte med handlingsplanen Syftet med handlingsplanen är att säkerställa att förtätningen av Hallonbergen-Ör tar hänsyn till olika gruppers behov och främjar möjligheten för invånare att mötas inom stadsdelarna. Likaså är syftet att skapa sammanhang och kopplingar inom området samt att utveckla möjliga förutsättningar för att motverka socioekonomisk bostadssegregering, vilket främjar området som helhet. Arbetet skall vara löpande och inkluderas i alla skeden från detaljplanearbetet till inflyttningsfasen. Syftet är även att skapa kontinuitet för sociala frågor så att dessa kan prioriteras och hanteras genom hela projektet livslängd. (källa: anvisningar social hållbarhet i stadsutvecklingsprojekt Hallonbergen/Ör) Övergripande frågeställningar som projektets sociala handlingsplan ska utgå ifrån är följande: Hur bidrar projektets fysiska gestaltning till utvecklingen av social hållbarhet? På vilket sätt kan byggherren genom sitt projekt bidra till långsiktig social hållbarhet i Hallonbergen-Ör? 1.2 Social hållbarhet på Skanska Social hållbarhet för Skanska innebär att vi har människans perspektiv för ögonen när vi bygger. Vår grundprincip är att integrera social hållbarhet i vår kärnverksamhet, det vill säga i våra byggprojekt. Skanska har utvecklat ett systematiskt och strukturerat arbetssätt för vårt arbete med social hållbarhet kallat social agenda. Vi arbetar idag med två övergripande spår när det gäller social hållbarhet: Socialt värdeskapande i fysisk utformning och funktion Utveckling av och för individer i lokalsamhället 3
4 1.3 Sundbypark Sundbypark är ett område i utkanten av Hallonbergen som ska omvandlas från kontorspark och parkeringsplatser till fem nya kvarter med bostäder, verksamheter, förskola samt stadsgator och torg. Planförslaget innebär etablering av cirka 770 bostäder, en förskola och lokaler med centrumverksamhet i bottenvåningarna. I Skanskas projekt ingår även en kontorsbyggnad som är planlagd sedan tidigare. Illustration över Sundbyparks förslag till detaljplan och kontorsbyggnaden i befintlig detaljplan. 1.4 Social konsekvensanalys Vad är en social konsekvensanalys? En social konsekvensanalys (SKA) är en analysmodell som på ett systematiskt sätt identifierar viktiga sociala aspekter på en viss geografisk plats. Modellen har sin utgångspunkt i människor och samspelet människor emellan, med särskild hänsyn till människors skilda livssituationer och behov. Målet med SKAn är att skapa kunskap kring vilka vi planerar för, vilka behov och önskningar de har samt vilka prioriteringar som behöver göras. Det finns alltid sociala frågor att ta hänsyn till inom planeringen av den fysiska miljön, men frågorna varierar beroende på plats, geografisk skala samt skede av planprocessen. Inom projekt Sundbypark har en SKA tagits fram inför granskningsfasen i pågående detaljplanearbete för detaljplan för fastigheten Fredspipan 1 samt del av fastigheterna 4
5 Fröfjärden 1, Fröfjärden 7 och Sundbyberg 2:30, (Sundbypark), vid Gesällvägen/ Östra Madenvägen i Hallonbergen, Sundbybergs stad. SKAn fokuserar på att göra en övergripande analys av de sociala utmaningar och sociala värden som är viktiga att lyfta i planeringen och hur Skanskas projekt påverkar dessa. Resultatet från analysen beskrivs i avsnitt 2. 2 Handlingsplan för social hållbarhet 2.1 Syfte och metod Syftet med social konsekvensanalysen (SKA) är att analysera de sociala värden som den fysiska utformningen bidrar till samt att utreda möjligheten till fortsatta arbete för projektet Sundbypark i syfte att skapa en mer socialt hållbar stadsdel i Hallonbergen. Analysen är genomförd av projektgruppen på Skanska (affärsutvecklare, projektutvecklare och specialist social hållbarhet) samt Tyréns. Den är genomförd på detaljplaneförslaget och den intilliggande kontorsbyggrätten som Skanska också innehar. Som stöd i analysen användes ett analysverktyg framtaget av Tyréns i form av en matris där de sociala värdena vardagsliv, sammanhållning, trygghet, identitet och utomhusmiljöer analyserades. De sociala värdena studerades utifrån tre olika geografiska skalor: Sundbypark, Hallonbergen och omkringliggande områden. 2.2 Analys och fortsatt arbete Bedömningen utgår ifrån de sociala värdena vardagsliv, sammanhållning, trygghet, identitet och utomhusmiljöer. I följande avsnitt beskrivs vilka sociala värden projektet Sundbypark bidrar till och hur Skanska i det fortsatta arbetet kan verka för ytterligare värdeskapande. Vissa av de sociala värdenas åtgärder/utformning går in i varandra men kommer bara redovisas en gång. Skanska kommer att fokusera på trygghets- och identitetsskapande värden och åtgärder. Åtgärderna ska ligga i linje med dessa mål: Ta hänsyn till olika grupper behov Koppla samman områden Trygghetsskapande 5
6 I vår analys av socialt värdeskapande i Sundbypark framkom ett antal punkter för fortsatt arbete. Nedan redovisas förslag till prioriterade åtgärder för projektet. Förslagen är tänkta att stämmas av med ansvariga på Sundbybergs stad så att prioriteringen ligger i linje med de mål som staden satt upp och så att prioriterade målgrupper och samverkansområden för ett lyckat genomförande kan identifieras Vardagsliv Den byggda miljön kan på många sätt påverka människors förutsättningar till ett fungerande vardagsliv. Viktigt i vardagen är att enkelt och snabbt kunna ta sig till, och även mellan, de funktioner som människor behöver i vardagen, vilket kan inkludera arbete, skola, fritidsaktiviteter, service och handel för vardagsinköp. Andra väsentliga funktioner är grönområden, lekplatser samt kollektivtrafik. Närhet mellan hemmet och de vardagliga funktionerna stärker människors välbefinnande och livskvalitet då det ger förutsättningar till en god balans mellan arbete och fritid (Stockholms läns landsting 2015). De olika färdmedel som människor använder för att ta sig fram i vardagen bör också tas hänsyn till och stödjas för att underlätta vardagslivet. Utformningen av ett område bör även stödja människors olika faser i livet och ta hänsyn till att allas vardag inte ser likadan ut. Människor har olika livsstil, livssituation och behov. Vår analys av projektet visar att: Sundbypark kompletterar områdets bostadsbestånd med bostadsformen bostadsrätter och mindre bostadstorlekar. Vilket möjliggör en bostadskarriär inom området och bidrar till att nya målgrupper (de som söker bostadsrätt) kan flytta in. Lokaler för verksamheter i bottenvåning bidrar till en tryggare gatumiljö då dessa lyser upp gatan, är en målpunkt som människor rör sig till, bidrar till social kontroll på gatan. Kollektivtrafik, cykelstråk, service och grönområden finns i området och bidrar till ett enkelt vardagsliv för de boende. Den nya förskolan kompletterar områdets offentliga service. Förskolans gård bör kunna användas av andra barn utanför förskolans öppettider. Placeringen av barnvagns- och cykelrum samt parkering för cyklar på gården möjliggör en enkel vardag. Enkelriktade gator bidrar till trafiksäker gatumiljö men kan påverka cyklande negativt om inte cyklande mot påbjuden trafik kommer att vara möjligt. I fortsatt arbete/skeden kommer vi verka för: Att kontorets bottenvåning bidrar till att det finns aktivitet i området senare på dygnet. Detaljplanen möjliggör för etablering av verksamheter på olika platser inom planområdet, bland annat hörnlokaler. En utmaning är att användningen av lokalerna ska kunna ändras över tid och kunna nyttjas av små aktörer. Ett samarbete med Wallenstam är inlett för att kunna jobba med frågan ur ett större geografisk perspektiv. Möjligheter att införa bil-och cykelpooler undersöks. 6
7 Att skapa mötesplatser som inte kräver någon form av konsumtion i den fortsatta planeringen, t.ex. på Frötorget Sammanhållning Sammanhållning handlar om människors möjligheter att mötas, vilket kan ske genom attraktivt utformade sammankopplingar mellan områden. Sammankoppling kan ses som en av de främsta stadsbyggnadsåtgärderna för att minska rumslig segregation och dess negativa effekter (Göteborgs stad 2011; Larberg & S ). Sammanlänkning av områden med olika sociala förutsättningar ger särskilt positiva effekter för socialt värdeskapande då det kan leda till ett stärkt socialt kapital och tillitsfulla relationer mellan människor av olika bakgrund (Stockholms läns landsting 2015). Sammankoppling kan ske genom sammanlänkande stråk mellan områden och genom att skapa en kontinuitet i bebyggelsen och i gång och cykelvägar. Överbryggande av befintliga barriärer såsom topografiska eller infrastrukturella såsom motorleder är viktigt eftersom de ger motsatt effekt och delar upp områden. Genom att vid nybyggnation komplettera med service och funktioner som saknas i befintliga, omkringliggande områden, kan mervärden för boende i de områdena skapas, samtidigt som en genomströmning av människor och folkliv i området kan skapas (Göteborgs stad 2011). Trots undvikande av fysiska barriärer kan sociala barriärer förekomma. Sociala barriärer innefattar bland annat känslan av att inte ha tillgång till en plats. Att skapa mötesplatser som upplevs inkluderande kan därför vara viktigt att främja. Vår analys av projektet visar att: - Bebyggelsen i Sundbypark är en förtätning som kopplar ihop områden och gör den fysiska strukturen mer sammanhängande. - Gesällvägen blir en viktig sammankopplande länk mellan områden och således också en mötesplats. - Den nya förskolan blir en målpunkt där människor från olika områden kan mötas. - Blandningen av bostäder och kontor i området bidrar till att människor möts. - Många viktiga målpunkter finns i omkringliggande områden, t.ex. Igelbäckens naturreservat, Hallonbergens Centrum, Ursviks motionsområde, Råstasjön, Arenastaden och Lötsjöområdet m.fl. I fortsatt arbete/skeden kommer vi verka för: - Att utformningen av bottenvåningarna längs Gesällvägen bidrar till att gatan blir en attraktiv och trygg länk/mötesplats både under och efter byggtid. Se mer under avsnitt om trygghet. - Att Frötorget blir en målpunkt utan koppling till konsumtion. Gesällvägens utformning Eftersom Gesällvägen kommer bli en viktig sammankopplande länk mellan olika stadsdelar i området föreslår vi att de omgivande byggnadernas gestaltning utvärderas ur trygghetssynpunkt. Eftersom projektet kommit så långt i detaljplaneprocessen bör utvärderingen fokusera på de kommande skedena och det som är möjligt att påverka där, t.ex. innehåll i lokalerna, samordnad belysning, planteringar invid husen, färgsättning mm. Detta 7
8 arbete utförs med fördel av staden tillsammans med flera byggaktörer i samverkan för ett helhetsresultat genom hela Hallonbergen Identitet Ett områdes identitet kan innehålla flera beståndsdelar. Den fysiska miljön är en del, medan den sociala miljön och den mening som människor tillskriver miljön också har stor betydelse (Gustavsson & Elander 2016; Göteborgs stad 2011). Den fysiska miljöns attribut kan delvis påverka människors uppfattning om platsen. Det byggda kan väcka intresse och upplevas tilltalande genom exempelvis detaljer, färgval och form och en variation av miljöer i området. Identiteten handlar om hur platsen eller området särskiljer sig från andra platser. Vid nybyggnation handlar det mycket om vad som redan finns på och kring platsen och huruvida det ska följas, stärkas eller brytas. För socialt värdeskapande såsom en känsla av stolthet eller livskvalitet i ett område bör människor känna en samhörighet med området. Medskapandeprocesser förankrar områdens utveckling i lokalsamhället och bidrar i större utsträckning till att allmänheten känner sig delaktiga och stolta. Vid rätt användning av medskapande kan det vara identitetsbyggande. Det är dock svårt att exakt förutse hur ett område upplevs och används, och det kan förändras över tid. Bebyggelsemiljöer som idag uppfattas av utomstående och boende som oattraktiva eller som inte stämmer överens med en invånares egen identitet kan leda till en avsaknad av samhörighet eller flytt därifrån (Gustavsson & Elander 2016). Vår analys av projektet visar att: - Sundbypark och närliggande kvarter har högre byggnader än stadsdelen generellt och särskiljer sig även genom att bygga i kvartersstruktur. Husen i kvarteren skiljer sig även från varandra genom att ha olika kulörer, material etc och bryter därmed mot den befintliga fysiska identiteten. - Många trivs i Hallonbergen och vill bo kvar. Samtidigt upplevs stadsdelens som delvis otrygg och den inre bilden av Hallonbergen skiljer sig från den yttre bilden via media etc. I fortsatt arbete/skeden kommer vi verka för: - Frötorget utvecklas till ett landmärke och målpunkt där boende fått sätta sin prägel på Sundbypark. Lek är ett viktigt ledord i utvecklingen. Utvecklas nedan. - Fröparken utvecklas till en mötesplats. - Den konstnärliga utsmyckningen har fokus på det lokala. Vilket kan stärka Sundbyparks identitet och de boendes känsla av stolthet. Vi vill fortsatt undersöka vad det skulle kunna vara i dialog med kommunen. Utsmyckningen kan med fördel delvis ske på Frötorget. - Enklare lekmiljöer på bostadsgårdarna. Medskapandeprocess för Frötorget Medskapandeprocesser förankrar områdens stadsutveckling i lokalsamhället och bidrar i större utsträckning till att allmänheten känner sig delaktiga och stolta över lokalsamhället. Vid rätt användning av medskapande kan det vara identitetsbyggande. 8
9 För att på ett tydligt sätt bidra till att Sundbypark får en starkare identitet och bidrar till sammanhållning i Hallonbergen/Ör föreslår Skanska att en medskapandeprocess för Frötorgets utveckling och utformning skapas. Vi vill tillsammans med Sundbybergs stad identifiera lämplig målgrupp för medskapandet så att en efterfrågade, attraktiv och jämställd mötesplats kan utvecklas och byggas. Vi föreslår att en mötesserie inleds för att skapa en gemensam syn mellan staden och Skanska på vad som bör åstadkommas och hur ett samarbete kring detta kan se ut Trygghet Otrygga miljöer kännetecknas ofta av att de är svårorienterbara, ensliga, mörka, dålig sikt, obefolkade eller obevakade. Kvinnor, barn och äldre är grupper som i större utsträckning upplever otrygghet i den offentliga miljön och framförallt på kvällen eller då det är mörkt. Rädslan för brott, våld eller övergrepp kan leda till konsekvenser för individers rörelsemönster eller rörelsefrihet (Cruse Sondén et al. 2016). Den byggda miljön kan minska risken för brott och därmed främja trygghet genom fysisk utformning. Det handlar t.ex. om integrerade skalskydd, god belysning, fria siktlinjer, orienterbarhet, att känna sig sedd från intilliggande byggnader och undvikande av snåriga buskar och träd vid gångvägar. Närhet är också en viktig faktor, då en kort väg att gå hem från exempelvis träningen, bussen eller tunnelbanan kan göra att den upplevda tryggheten stärks. Det kanske mest viktiga för den upplevda tryggheten är närvaron av andra människor. Detta kan ske genom blandade funktioner samt aktiviteter under olika tider på dygnet. Trygghet kan även främjas genom att samla människor till få större stråk, till skillnad från att sprida ut människor till flera ensliga vägar (Cruse Sondén et al. 2016). Fönster mot gatan leder till en passiv övervakning, något som kan öka känslan av att vara sedd (Gehl 2010). För barn handlar det inte endast om en upplevd trygghet i utomhusmiljöer, utan faktisk säkerhet. Säkerhetsrisken är främst associerad till trafik. Barn är de största brukarna av utemiljön i närområdet och den utgör en viktig del i barnens utveckling. En annan dimension av tryggheten i staden ligger lagrat i miljöernas historia och tidsepoker. Genom att det finns platser, byggnader, gator och trädallér från olika tider närvarande, skapas en trygghet i att man känner igen sig i sin stad och kan identifiera sig med stadens tidigare liv. Vår analys av projektet visar att: - Tätheten i bebyggelsen ger en betydande tillkommande befolkningsmängd i området vilket bidrar till en genomströmning av människor. I fortsatt arbete/skeden kommer vi verka för: - I den fortsatta projekteringen av projektet kommer vi att studera vår utformning ur Stiftelsen tryggare Sveriges trygghetsmodell. - Placeringen av fönster och utformningen av bottenvåningar skapar förutsättningar för social kontroll genom ögon på gatorna och andra utemiljöer. - Längs sockeln vid garaget i anslutning till kontorsbyggnaden finns det en risk att få människor kommer att röra sig och att man 9
10 inte känner sig sedd från byggnaden. Denna risk bör bevakas. Insatser kommer dock att göras med belysning och uppglasad bottenvåning för att platsen ska kännas trygg. Trygghet under byggtid Vår närvaro när vi bygger är både påtaglig och långvarig. Skanska vill i projektet arbeta med att säkra upp miljön runt om och i anslutning av vår etablering under byggtid. Målet är att bidra till ökad trygghet och säkerhet för de som rör sig i området. Skanska kommer att genomföra trygghetsbesiktningar av byggetableringen med fokus på de förbipasserandes trygghet. Skanska har tillsammans med Stiftelsen Tryggare Sverige arbetat med en modell/checklista för att trygghetsbesikta våra byggetableringar. Resultat av en trygghetsbesiktning kan exempelvis vara, ökad och genomtänkt belysning för de som passerar förbi vår byggarbetsplats, ökad möjlighet till social kontroll, genomtänkt skyltning och bygga bort dolda hörn och gömställen. Arbetet innebär också att kontakter knyts mellan olika aktörer i området, närpolis, näringsidkare med flera för en starkare samverkan. Eftersom Gesällvägen är ett viktigt stråk där många passerar varje dag kommer vi även att titta över möjligheterna att med färg, form och ev. konst göra stråket tryggt och attraktivt. Utöver trygghetsaspekten kan vi även använda vår arbetsplats för studiebesök för skolor och förskolor i närheten som vill veta mer om byggprocessen, maskiner eller information om vad som pågår i området. Detta har genomförts på flera platser i Sverige, både med förskolor och skolor. Ett exempel är genom organisationen My Dream Now som organiserar klasscoachverksamhet i högstadieklasser. Idén är att stärka ungdomar att hitta sina drömmar, och att få vägledning för att kunna förverkliga dem. Upplägget är att fyra vuxna med olika yrkesbakgrund, så kallade klasscoacher, träffar en klass fyra gånger per år och samtalar med eleverna för att guida dem i sin utveckling. För förskolor kan det handla om att få göra ett studiebesök och provsitta grävmaskiner etc Gröna utomhusmiljöer Gröna miljöer innefattar skogsområden, parker och grönytor samt gröna inslag i mindre skala såsom träd, buskar och gräsytor. Det finns ett samband mellan tillgång till gröna miljöer i närområdet och människors hälsa och välbefinnande. Det är i interaktionen med gröna miljöer, genom exempelvis fysisk aktivitet eller avkoppling som hälsofrämjande värden har möjlighet att uppstå (Olsson et al. 2016; Stoltz et al. 2012). Gröna miljöer är även viktiga för barns utveckling då koncentrationsförmåga, motorik samt empatisk förmåga kan understödjas bland barn vars förskolegårdar består av en naturrik miljö (Stoltz et al 2012). Kvaliteten och karaktären på gröna miljöer spelar också roll för hälsofrämjande effekter. De som anses ha störst potential upplevs vilda, uråldriga eller rofyllda och där ljud från naturen dominerar och varken skräp eller oljud upplevs som störande. Det behövs även gröna miljöer som upplevs trygga och avskilda, som omgärdas av någon form av staket eller häck där barn kan leka fritt. Dessa platser bör främja lek genom att erbjuda lekplatser eller andra lustfyllda aktiviteter som odling eller endast avkoppling (Stoltz et al 2012). Ett enskilt träd eller liknande grönt inslag har kanske inte samma avstressande effekter, men kan ändå upplevas som tilltalande och bidra till en positiv känsla av ett område. Det förekommer dock konflikterande effekter, då lummiga buskage som skymmer sikten ofta kan upplevas som otrygga. 10
11 Vår analys av projektet visar att: - Det finns många grönområden av olika karaktär i nära anslutning till Sundbypark som är tillgängliga via det rekreativa stråket längs Ursviksvägen. I fortsatt arbete/skeden kommer vi verka för: - Fröparken kan utvecklas till en lokal park som kompletterar de större grönområdena och kopplar samman de gröna stråken. - Bostadsgårdar och förskolegård med gröna inslag som erbjuder trivsamma platser för barn och vuxna. 2.3 Övriga engagemang, utveckling av och för lokalsamhället Skolsamarbeten Den 19:e mars 2018 kommer Skanska ta emot 77 tjejer i årskurs 9 på Ängskolan för att inspirera dem inför gymnasievalet. Då kommer kvinnor från olika delar av Skanska medverka för att berätta om vad de jobbar med och vilka val de har gjort i livet som har lett dem dit Enköpingsvägen Sundbypark ligger nära Enköpingsvägen. Staden vill göra om Enköpingsvägen till en stadsgata och komplettera området med nya bostäder, lokaler för handel, samt mötesplatser. Syftet är att bygga bort Enköpingsvägens barriäreffekt, och att skapa levande kopplingar mellan stadens olika delar, främst Hallonbergen/Ör och Ursvik. AlltomSundbyberg arbetar för att främja social hållbarhet och vill engagera ungdomar i stadsutveckling och ge möjlighet till att synas och påverka det offentliga rummet. Efter ett lyckat projekt i våras startar nu ett nytt projekt kring Enköpingsvägens utformning. Tänkt upplägg är att samarbeta med åk. 8 (150 elever) i ämnena Bild, Fysik, Teknik, Matematik, Svenska, Slöjd, NO och SO. Skanska stödjer detta projekt ekonomiskt och kommer att delta i diverse aktiviteter som projektet anordnar. Projektet pågår under våren
Skanska och de globala målen
Skanska och de globala målen Skanska bygger ett bättre samhälle Bygg verksamhet Remonthagen och Tallåsen, Östersund Citadellskajen, Malmö Kommersiell Utveckling Klippona, Malmö Bostadsutveckling Infrastrukturutveckling
Läs merSocial konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Läs merENKÖPINGSVÄGEN/URSVIKSVÄGEN, HALLONBERGEN, SUNDBYBERGS STAD
ANSÖKAN OM MARKANVISING 2017-03-13 ENKÖPINGSVÄGEN/URSVIKSVÄGEN, HALLONBERGEN, SUNDBYBERGS STAD BAKGRUND & SYFTE Schottegården Invest AB ansöker om markanvisning och planbesked för del av fastigheten Sundbybergs
Läs merPM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2
Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 Beställare: Stockholmshem,
Läs merStrategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
Läs merSundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Läs merDetta dokument riktar sig till byggaktörer som får en markanvisning på stadens mark inom Fokus Hagsätra Rågsved. De sociala hållbarhetskraven som
Detta dokument riktar sig till byggaktörer som får en markanvisning på stadens mark inom Fokus Hagsätra Rågsved. De sociala hållbarhetskraven som beskrivs i dokumentet ingår som villkor vid markanvisning
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2010.3654 2016-01-29 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 9:43 Torsnäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.215.4168 217-5-22 Social konsekvensanalys Detaljplan för Lagerstråle 7 Trossö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.216.56.214 218-8-8 Social konsekvensanalys Ändring av detaljplan för fastigheten Björkholmen 24 Björkholmen, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska
Läs merKarlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet!
SKA SOCIA L KO NSEK VENSA N A LYS Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet! Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja en samhällsutveckling
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2017.2672 Samrådshandling Upprättad: 2018-04-05 Reviderad: 2018-04-17 Social konsekvensanalys Detaljplan för Fältet 4 m.fl. Lyckeby, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.3625 2017-01-30 Social konsekvensanalys Lanternan 3 m.fl. Hästö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.215.4145 216-9-13 Social konsekvensanalys Detaljplan för Barken 1 Pantarholmen, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.216.331 217-3-2 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Bjärby 7:1 m.fl. Nättraby, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark
Läs merIntegrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen
Sida 1 (9) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till
Läs merBarn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv
Hållbar stad öppen för världen Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv Detta tänkte jag prata om Göteborgs stads barnkonsekvensanalysmodell Får barnen plats i staden?
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merSOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret
SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret 2011-02-11 SAMMANFATTNING Identitet Nivåskillnaden och de många grönytorna gör att Gråberget upplevs som en avskild del i Majorna och enligt
Läs merIntegrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Skärholmsdalen
Sida 1 (6) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till
Läs merStrategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund
Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund Stockholm är en segregerad stad där de sociala skillnaderna mellan stadsdelar och grannskap är stora. En stad för alla måste hålla
Läs merTrygghetsvandring tankar på vägen
Trygghetsvandring tankar på vägen 1 LÄTT SVENSKA Innehåll Sätt ner foten för ett tryggt, jämställt och mer demokratiskt samhälle... 3 Din kunskap behövs!... 4 Förmöte... 5 Andra mötet vandringen... 5 Avslutande
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merHållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder
Sida 1 (6) Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Bakgrund Stockholms stad inrättade Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm under 2015 med uppdraget att analysera skillnader i
Läs merGottsundaområdet Planprogram
Kortversion av förslag till Gottsundaområdet Planprogram 2018 Samrådshandling 23 april 2018 till 4 juni 2018 Visionsbild som visar hur området kring Gottsunda centrum skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen,
Läs merSammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum
Sammanställning från medborgardialog 3 december 2016. Kulturpunkten, Gottsunda Centrum Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet Fyra stationer Ansvariga politiker, polis, fastighetsägare
Läs merSocial hållbarhet i fysisk planering i Göteborg
Hållbar stad öppen för världen Social hållbarhet i fysisk planering i Göteborg Verktyg och processer kopplade till mål Ulrika Lundquist och Jessica Andersson 20190903 Globalt 1 kap1 : syftar till att
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.216.72 216-1-3 Social konsekvensanalys för Riksbanken 12 m m på Trossö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja
Läs merTrygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA
En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se
Läs merStadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: MSN.218.2378 219527 Social konsekvensanalys Detaljplan för Gullbernahult 1 m.fl. Gullberna park, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan och bygglagen ska planläggning av
Läs merBoende och stadsmiljö
Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,
Läs merFokusområden. stadsutvecklingens sociala synergier. Fokusområden. Handlingsplan Gottsunda/Valsätra: Planprogram för Gottsundaområdet, bilaga 1
Planprogram för Gottsundaområdet, bilaga 1 Handlingsplan Gottsunda/Valsätra: Fokusområden stadsutvecklingens sociala synergier Hållbar livsmiljö och trivsel Delaktighet Trygghet Fokusområden Arbete Barn
Läs merSOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra
Läs merSocial konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal
Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin Syltlöken 1 Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal Social konsekvensanalys 2(6) I anslutning till detaljplan Syltlöken
Läs merFem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
Läs merDialogmöte Exercisheden
Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte #1 med allmänheten (21 januari 2017) Varför är vi här? Stadsbyggnadskontoret har bjudit in till ett antal dialoger kring utvecklingen av Heden på temat Vad
Läs mer- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet
- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet Segregationen har klassmässig grund Strategin är att förena de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna och låta detta förhållningssätt prägla såväl vårt
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2017.217 2018-02-19 Social konsekvensanalys Detaljplan Skolan 2 m.fl. Lyckeby, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten
Läs merTomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
Läs merKronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.
BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir
Läs merSTORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA
ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund
Läs merfrån workshop genomförd den 23 mars 2018.
Datum: 2018-03-23 Diarienummer: 0409/16 Socialkonsekvensanalys, SKA och barnkonsekvensanalys, BKA för detaljplan för stadsutveckling nordväst om Järnbrottsmotet bussdepå, inom stadsdelen Järnbrott Dokumentation
Läs merDetaljplan för kvarteret Skytteln, Kungsängen, Uppsala kommun
Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Astrid Nyström 2013-01-29 Diarienummer BUN-2012-1621.60 Barn- och ungdomsnämnden Detaljplan för kvarteret Skytteln, Kungsängen,
Läs merUtvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg
Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.4352 2016-05-23 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 13:9 m.fl. Trummenäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning
Läs merSE-151
activitybasedcity.se Låt oss forma framtidens stadsutveckling tillsammans På politikernas agenda står 700 000 bostäder och fossilfria transporter inom 15 år. ABC-staden 2.0 är ett konkret exempel på hur
Läs merSocialt konsekvensanalysverktyg (SKA) i Uppsala kommun. Stadsbyggnadsförvaltningen
Socialt konsekvensanalysverktyg (SKA) i Uppsala kommun Mål och budget 2016-2018 SBF har många krav och utmaningar ÖP Mål & budget CEMR Landsbygdsprogram City lab-certifiering Bostadspolitisk strategi
Läs merTrygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö
Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare kommun men också för att se hur invånarna
Läs merPlanprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Läs merVet du vad som planeras i Skiljebo?
DETALJPLAN 1898 Dnr: 2017/01582 Vet du vad som planeras i Skiljebo? Så här skulle området kunna se ut. Ny aktivitetspark och nya bostäder i Skiljebo Stadsbyggnadsförvaltningen tar just nu fram en detaljplan
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.166.214 218-4-16 Social konsekvensanalys Detaljplan för Rügen 53 m.fl. Trossö, Karlskrona kommun, Blekinge län Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av
Läs merStartpromemoria för planläggning av Backtimjan 1 och del av Hässelby Villastad 14:35 i stadsdelen Hässelby Villastad (50 bostäder)
Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (7) 2017-11-20 Handläggare Thomas Jansson Telefon 08-508 27 414 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Backtimjan 1 och del av Hässelby
Läs merEn idéskrift. En idéskrift
En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det
Läs merUtvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås
Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,
Läs merPlansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merRiksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid
Riksbyggenmodellen Eftertänksamhet för en bättre framtid Vi tänker efter, före I handen håller du en idéskrift om Riksbyggen- Modellen. Materialet har arbetats fram av Riksbyggen i samarbete med danska
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.215.2725 219-7-12 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Verkö 3:1 och 3:25 m.fl. Verkö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.
Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen
Läs merTekniska nämndens bidrag till Umeås folkhälsa
Folkhälsa Tekniska nämndens bidrag till Umeås folkhälsa Möjligheten att leva sitt liv som man önskar Hållbar livsstil Delaktighet och inflytande Möjlighet till rekreation och rörelse i park och naturmiljöer
Läs merTRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD
PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.214.4992 217-1-12 Social konsekvensanalys Detaljplan för Gulin 1 m.fl. Trossö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten
Läs merSocial hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt
Social hållbarhet i samhällsplanering en kunskapsöversikt Frågeställningar och metod 1. Vad innebär social hållbarhet i samhällsplanering? 2. Hur integreras det i olika processer inom samhällsplanering?
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.2808 2016-08-22 Social konsekvensanalys Planprogram Lyckeby centrum Lyckeby, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs merRiktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Läs merThe Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva
The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva En del i Vision Järva 2030 Byggprojekt i urval Rinkebystråket 1 Rinkebystråket ska upprustas och göras om till ett levande affärstråk med butiker. Det som
Läs merWorkshop Norra Tyresö Centrum
8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda
Läs merUlleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker
Ulleråker Möte om detaljplan för centrala Ulleråker 2016-08-24 Ulleråker en del av ett växande Uppsala Ny översiktsplan för Uppsala kommun Prioriteringar En drivande kraft i världen En kommun för alla
Läs merProblemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn
Problemställningar, möjligheter och erfarenheter Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Linköping 2002 Fler än 35 andra svenska kommuner sedan 2000 Några problemindikatorer:
Läs merKvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b
Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca
Läs merSTADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv
Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt
Läs merPlansamråd för Packrummet 9 och del av Årsta 1:1 i stadsdelen Liljeholmen
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtand Sida 1 (7) 2014-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merimagine tomorrow create for the future
Question today imagine tomorrow create for the future Sandåkern analyser och rekommendationer Social hållbarhet idag och imorgon WSP har tillsammans med Umeå kommun utvecklat ett analysverktyg för social
Läs merUnderlag till Plan för social hållbarhet Karlsborgs kommun, Generella utmaningar
1(6) Redovisning av lokala utmaningar för social hållbarhet utifrån livsmiljöer och ett livscykelperspektiv inkluderat kopplingen till nationella, regionala och lokala mål och styrdokument Underlag till
Läs merSundbypark Ett eget hus i gröna Sundbyberg
Sundbypark Ett eget hus i gröna Sundbyberg Adress mitt i tillväxten Vill du samla kontor och övrig verksamhet, som labb eller tillverkning? Värdesätter du flexibilitet? Är transport och logistik viktigt?
Läs merÖversiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet
Stadsledningskontoret 1(6) Datum 2014-09-16 Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens Översiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress
Läs merNext:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild
Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild 2 Next:Norrköping Tillsammans skapar vi Inre hamnens identitet Visioner och mål blir starkare om de delas av fler. Den tanken ska genomsyra vårt projekt
Läs mer0376/13 GODKÄNNANDE HANDLING
dnr 0376/13 GODKÄNNANDE HANDLING 2016-01-19 PROGRAM FÖR BERGSJÖN SYFTE ÖVERSIKTSPLANEN Programmets syfte är att skapa möjligheter för stadsutveckling och komplettering av bebyggelsen utifrån fokus på social
Läs merHelsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt
Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges
Läs merFokus Skärholmen Projekt på samråd
Fokus Skärholmen Projekt på samråd 5 september - 17 oktober, 2017 stockholm.se/fokusskarholmen Fokus Skärholmen Stockholm växer snabbt och snart är vi en miljon invånare. Nu planeras framtidens Skärholmen!
Läs merMarkanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Fagersjö till AB Familjebostäder
Dnr Sida 1 (7) 2017-11-06 Handläggare Therese Ericsson 08-508 266 12 Till Exploateringsnämnden 2017-12-07 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Fagersjö till AB Familjebostäder
Läs merHär beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag
Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja en samhällsutveckling där jämlika och socialt goda levnadsförhållanden tillvaratas. För att uppnå detta brukar man tala om en samexistens
Läs merVÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell
Läs merBarnperspektivet Blackebergs nya studentbosta ders pa verkan pa barnen i omra det
Barnperspektivet Blackebergs nya studentbosta ders pa verkan pa barnen i omra det 2013-06-14 Skrivet av: Åsa Lindgren Sweco TransportSystem Sweco TransportSystem AB 1(6) Bakgrund I Blackeberg planeras
Läs merFörslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun
Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden
Läs merStadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011
Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område
Läs merUpplägg och utformning av vår Trygghetsvandring den 14 december 2012
Upplägg och utformning av vår Trygghetsvandring den 14 december 2012. Börja med en samling med fika och en presentation av alla som deltar. Ge en kort beskrivning av hur vandringen ska gå till, den kommande
Läs merBKA OCH SKA I PLANPROCESSEN
Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014
Läs merSamråd om förslag till detaljplan för Vinjegatan invid fastigheten Norrmannen 11 m.fl. i Blackeberg
Bromma stadsdelsförvaltning Avdelning administration Tjänsteutlåtande Dnr 282-18-1.5.3. Sida 1 (5) 2018-07-19 SDN 2018-08-30 Handläggare Mikael Bohlin Telefon: 08-508 06 205 Till Bromma stadsdelsnämnd
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merVästra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning
Västra Ingelstad Dialogworkshop Sammanställning 19060 Bakgrund Bymiljöprogram Vellinge kommun har tagit fram stadsmiljöprogram och bymiljöprogram för flera orter i Vellinge. Syftet är att fånga upp karaktären
Läs merHär beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag
Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja en samhällsutveckling där jämlika och socialt goda levnadsförhållanden tillvaratas. För att uppnå detta brukar man tala om en samexistens
Läs merRiktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare
Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN
Läs merHur kan man förbättra den befintliga utemiljön så alla invånare känner sig trygga
Hur kan man förbättra den befintliga utemiljön så alla invånare känner sig trygga Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Tänk om den trygga och säkra staden är den traditionella
Läs merBarn och unga i samhällsplaneringen Delrapport okt 2011. Christer Karlsson Trafikverket. Ulrika Åkerlund Boverket
Barn och unga i samhällsplaneringen Delrapport okt 2011 Christer Karlsson Trafikverket Ulrika Åkerlund Boverket Barn och unga i samhällsplanering Bakgrund I december 2009 gav Socialdepartementet uppdraget
Läs merEriksberg och Ekebydalen Planprogram
Kortversion av förslag till Eriksberg och Ekebydalen Planprogram 2016 amrådshandling 15 december 2016 till 10 februari 2017 Visionsbild som inspiration för hur centrala Eriksberg skulle kunna gestaltas.
Läs merFORNUDDENS SKOLA
FORNUDDENS SKOLA 2016-03-15 Volymskiss 3 förslag 1 1 Alternativ 1, två volymer: En sammahängande skola längs Gärdesvägen, samt fristående idrottshall. Förslaget tar avstamp i att behålla platsens kvalitéer
Läs merEN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad
EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas
Läs mer