Landskapets förändringar vid Runsa fornborg de senaste 3000 åren
|
|
- Hans Jonsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3 Landskapets förändringar vid Runsa fornborg de senaste 3000 åren av Jan Risberg Abstract Runsa hill-fort is located on a bedrock outcrop m a.s.l. Stratigraphic work on a sediment core collected in Lake Mälaren show occurrences of aerophilc diatoms, phytoliths, Plantago lanceolata, Hordeum and Triticum AMS 14 C-dated to the period AD interpreted to represent the active phase of the hill-fort. This period indicates a somewhat earlier age for the hill-fort as compared with archaeological data. The lowest parts of the wall and a nearby by boat-grave were constructed at the contemporary shore line today located at c. 8 m a.s.l. Maps of the paleogeography in the surroundings indicate that the hill-fort was located on an island in the archipelago during its activity period. Runnhusa bosättningen på berget 47
4 Denna artikel har tillkommit med anledning av arkeologiska utgrävningar som utförts i fornborgen Runsa belägen i nordvästra delen av Upplands-Väsby kommun. Borgen har utifrån den arkeologiska kontexten daterats till cirka AD I samband med utgrävningarna restes ett antal frågor angående naturmiljön under tiden före, under och efter borgens aktivitetsperiod. Parametrar som efterfrågades omfattar vegetationsförändringar, både naturliga och antropogena, vattenkvalitet och om själva konstruktionen av borgen skulle kunna spåras i sediment avsatta i en närliggande vik i Mälaren. För att belysa dessa frågeställningar undersöktes de sedimentära lagren i viken direkt öster om borgen. Efter litostratigrafiska studier valdes en plats för laboratorieanalyser med avseende på pollen, kiselmikrofossil och organiskt kol. En kronologi upprättades med hjälp av 14 C-dateringar av terrestra makrofossil. Syftet med denna artikel är dels att beskriva generella landskapsförändringar i östra Mälardalsområdet dels att rapportera preliminära resultat från den sedimentkärna som togs upp öster om fornborgen. Geologiska förutsättningar Berggrunden i östra Mälardalen består i huvudsak av graniter och gnejser. 2 Överytan utgör basen av en för länge sedan nedvittrad bergskedja. Yngre tektoniska rörelser har resulterat i uppkomsten av sprickzoner som skär igenom berggrunden i huvudsak i NO-SV och NV-SO riktning. 3 Större sprickzoner finns även i O-V där Södermälarstrand i Stockholm är ett exempel, vilken kan skönjas ända in i Finska viken. På grund av dessa geomorfologiska förhållanden karaktäriseras området som ett sprickdalslandskap. 4 Under den kvartära perioden har Jorden genomgått ett antal nedisningar. 5 Dessa har resulterat i ackumulation av ett täcke med lösa jordarter på berggrunden. Det är i huvudsak den yngsta nedisningen, vilken kallas Weichsel, som bidragit med de största jordmäktigheterna. De lösa jordlagren täcker inte berggrunden helt utan de högsta topparna är ofta kala. Dessutom finns ett antal hällar exponerade i lägre liggande terräng. Morän utgör den äldsta jordarten och kan hittas på högre höjder. Eftersom området ligger helt och hållet under Högsta Kustlinjen (HK) har de lägre sprickzonerna fyllts med först glacial lera och därefter postglacial lera. På grund av glacialisostatisk höjning av berggrunden och ett gradvis varmare klimat har jordarter med högre organisk inblandning ansamlats på lerorna. Dessa kallas gyttjelera och lergyttja. Den glacialisostatiska höjningen har medfört att bassänger snörts av från havet och bildat sjöar där gyttja ansamlas. Om bassängerna är grunda kan de helt ha fyllts igen varefter vasstorv och kärrtorv bildats. Dessa kan, om nederbörden är tillräckligt stor, täckas av mosstorv. De glacifluviala smältvattenströmmarna har medfört att sand och grus ansamlats i form av åsar. Dessa och vissa moränytor kan ha utsatts för erosionseffekter varefter svallkappor med sand och grus bildats. Topografiskt sträcker sig östra Mälardalen från dagens havsyta till cirka 100 m över havet. HK i området ligger på cirka 150 m över havet, vilket innebär att hela ytan var täckt av vatten efter att Weichselisen försvann kalenderår före nu. 6 Den nutida strandlinjen i Mälaren som ansluter till Runsa fornborg har ett spretigt mönster, vilket är betingat av berggrundstopografi och senare glacial erosion (fig. 1). Borgen är inte belägen på spetsen av den mest markerade 48 Runnhusa bosättningen på berget
5 Fig. 1 Utsnitt från Google Earth över området omkring Runsa fornborg. Sediment samlades in från markeringen Sampling site för analyser av fördelningen av olika mikrofossil. Skogklädda ytor består av morän, odlade ytor av olika leror. udden utan ligger på m över havet på en berggrundskulle bestående av granit. Den morän som på vissa ställen täcker berget är mycket tunn. Söder om berggrundsområdet ligger ett lägre liggande område täckt av glacial och postglacial lera, vilken idag är uppodlad (fig. 2). Strandförskjutning Strandförskjutningen efter Weichselnedisningen har i huvudsak varit regressiv inom området, det vill säga land har stigit ur vatten. Detta förlopp har avbrutits av åtminstone en period med en transgressiv alternativt en stillastående strandlinje under cirka 1000 år, mellan cirka 9000 och 8000 år före nu. 7 Detta är den så kallade Litorina 1, som är resultatet av eustatiska höjningar av vattennivåer i världshaven i samband med det postglaciala värmeoptimet. Införsel av vatten via Öresund och de danska sunden gjorde att den glacialisostatiska höjningen och de eustatiska höjningarna Runnhusa bosättningen på berget 49
6 Plikk (2010) har ställt samman en modell av strandförskjutningen i nordöstra Mälarområdet för de senaste cirka 3000 åren (fig. 4). Förloppet är relativt linjärt men avviker något omkring 1000 BC och AD Ur modellen kan utläsas att när Runsa fornborg var i funktion så kan motsvarande strandlinjer hittas idag mellan 7 och 9 m över havet. Den nedersta delen av den utanförliggande stenvallen har avvägts till cirka 8 m över havet. Även den stora skeppssättningen vid foten av borgen har avvägts till liknande nivåer. Detta innebär att borgvallen förmodligen hade en direkt anslutning till den dåtida havsstranden och att skeppssättningen anlades vid den dåtida strandlinjen. Detta talar för att viken öster om fornborgen bör ha fungerat som en hamn. Fig. 2 Jordartsfördelning i området runt Runsa fornborg. Brunt = berggrund, blått = morän, gult med röda streck = glacial lera, gult = postglacial lera, gul med blå markering = gyttjelera, orange = svallsand, blåa undulerande streck = ändmoräner. Utsnitt från SGU geologiska kartblad Uppsala SV Ae 9 (Möller 1971). utjämnade varandra. Under tiden därefter har det diskuterats huruvida den regressiva strandförskjutningen avbrutits av kortvariga transgressiva faser. 8 Liksom i Norrbotten är trenden under de senaste cirka 4000 åren en mer eller mindre linjär funktion. 9 Orsaken till denna förändring från en exponentiellt avtagande hastighet är ännu olöst. 10 I södra Uppland har strandförskjutningen generellt sett varit något långsammare jämfört med norra Uppland (fig. 3). Det geografiska läget för Runsa fornborg, det vill säga kustlinjernas lägen i området, har förändrats markant under de senaste 3000 åren. Vid tiden för Kristi födelse låg området på en ö i en innerskärgård (fig. 5). Tröskeln på cirka 13 m över havet sydost om det blivande borgområdet hade torrlagts några hundra år tidigare. Under tiden för Runsa fornborgs aktiva period, AD , 11 var området fortfarande en ö. Fastlandet hade dock krupit närmare i söder men för att ta sig ut till borgen var det transport med båt som gällde. Ungefär AD 1000 hade fler landbryggor bildats och för 500 år sedan såg kustkonfigurationen ut i stort sett ut som idag. Mälarens tillkomst Fornborgen på Runsa anses ha varit en viktig punkt längs transportleden på vatten mellan områdena kring nuvarande Stockholm och Uppsala. 12 Under de senaste 3000 åren har strandförskjutningen medfört flera större hydrologiska förändringar i området. Före 1000 BC fanns ett flertal förbindelser mellan norra Mälarområdet och den egentliga Mälaren i söder. Ungefär 200 BC torrläggs den sista förbindelsen däremellan och kvar blir bara den vattenfyllda 50 Runnhusa bosättningen på berget
7 kal. år BP Fig. 3 Strandförskjutning i östra Södermanland och södra Uppland i relation till centrala och norra Uppland under Holocen (Karlsson & Risberg 2005, Hedenström & Risberg 2003). Fig. 4 Strandförskjutning under de senaste cirka 3200 åren i nordöstra Mälardalsområdet (från Plikk 2010). Aktiviteterna i Runsa fornborg pågick under en period med strandlinjer som idag är belägna på mellan 7 och 9 m ö.h. Runnhusa bosättningen på berget 51
8 AD 500 AD 1000 Fig. 5 Förändringar i land/vatten i 500 års intervall. Notera att enda utloppet från Ekoln efter 200 BC passerar förbi Runsa fornborg (cirkel). 52 Runnhusa bosättningen på berget
9 sprickzonen förbi Eriksberg och Stäket (fig. 6). Denna förändring innebär att allt sötvatten från bland annat Fyrisån och Örsundaån måste passera Stäket, och därmed även Runsa, på sin väg till havet som ligger strax söder därom. Man kan alltså säga att den tidens Slussen var beläget vid Stäket. När Mälaren börjar isoleras cirka AD förflyttas mötespunkten mellan sött och salt vatten till nuvarande Slussen i Stockholm. Eftersom tröskeln vid Stockholm består av lätteroderat isälvmaterial kommer erosion att medföra en kontinuerlig regression även inne i Mälaren under de senaste cirka 1000 åren. 14 Kiselmikrofossilanalysen av sediment från viken öster om fornborgen visar en tydlig övergång från sedimentation i bräckt vatten till sött vatten cirka AD 1000, speciellt blir diatomén Aulacoseira islandica 15 mycket vanlig. Denna art är idag mycket vanlig i nutida Mälaren. 16 Tidsmässigt placerad före denna händelse finns flera indikationer på erosion från närliggande landområde. Dessa omfattar förekomster av aerofila diatoméer 17 och en markant ökning av fytoliter 18 (fig. 7 och 8). Eftersom observationerna tidsmässigt ligger nära den arkeologiska dateringen av Runsa fornborg får det anses som sannolikt att dessa mikrofossil kommer från konstruktionsfasen av borgen. Vegetation Närliggande, relativt väl 14 C-daterade, undersökningar med avseende på vegetationsförändringar inom området har utförts på sediment från ett antal bassänger i Arlandaområdet, 19 Fjäturen 20 och Alsta sjö. 21 Analyserna från Arlandaområdet indikerar mer eller mindre kontinuerliga betesaktiviteter under de senaste 3000 åren. Spår från odling kommer generellt sett cirka 500 år senare. Analyserna från Fjäturen indikerar tre perioder Fig. 6 Karta över östra Mälardalen visande förbindelser mellan egentliga Mälaren i söder och Ekolnområdet i norr. Pollenanalyser från Alsta sjö, Fjäturen och Arlandaområdet kommenteras i texten. med intensifierat bete; BC, AD och AD 1200 till nutid. Även för odlingsaktiviteter kunde tre faser urskiljas; 300 BC AD 500, AD och AD 1300 till nutid. Alsta sjö är en bassäng som idag ligger på samma nivå som Mälaren, det vill säga 0,7 m över havet. Sjön mottar vatten från Örsundaån och är omgiven av både leror och uppstickande berghällar. Eftersom bassängen är relativt stor får pollenanalysen antas representera ett större geografiskt område. Bete har bedrivits från cirka 400 BC medan sporadiska odlingsaktiviteter har identifierats från ungefär samma tid med en tydlig intensifiering från cirka AD Dessa relativt sena odlingsaktiviteter beror i huvudsak på att omkringliggande landytor inte hade kommit upp ur havet. Det kan alltså konstateras att både bete och odling förekommit inom närområdet för Runsa. Runnhusa bosättningen på berget 53
10 AD AD Estimated ages Depth (cm) Lithology Chrysophyte cysts Diatoms Ebridians (Ebria tripartita) Phytoliths Sponge spiculae Basic sum Phytolith/diatom ratio (x100) Organic carbon x10 (%dwt) Zone CONISS Fig. 7 Diagram som visar den relativa fördelningen av olika kiselmikrofossil från sedimenten tagna i Mälaren strax öster om Runsa fornborg. Förekomsten av diatoméer dominerar men i zon 4 kan en liten förhöjning ses i förekomsten av fytoliter (rödmarkerad kurva). Denna indikerar en ökning i tillförseln av växtrester från en terrestrisk miljö, det vill säga erosion. 20 BC-AD BC Total sum of squares Clay gyttja/brown Clay gyttja/grey Gyttja clay Att odlingen kommer igång senare än bete beror förmodligen på att lämpliga markytor inte fanns tillgängliga. Den regressiva strandförskjutningen har emellertid medfört att sådana med tiden har exponerats ovan vattnet i allt större omfattning, vilket möjliggjort allt mer extensiv odling. 22 I pollenanalysen av sediment från viken öster om fornborgen finns spår av mänskliga aktiviteter som tidsmässigt kan kopplas till Runsa. Dessa omfattar pollen från svartkämpar, som gynnas av bete och trampning, korn och vete. Dessutom förekommer Filipendula, älggräs eller brudbröd, vilken eventuellt kan kopplas till någon idag okänd aktivitet på Runsa. Kronologisk ställning för Runsa Arkeologiskt brukar Runsa dateras till perioden AD Detta baseras på förekomst av fynd som normalt hänförs till denna tid. De lito-, bio- och kronostratigrafiska arbeten som utförts av sedimenten i Mälarviken öster om borgen indikerar en något äldre ålder. Sekvensen tidfästs av fyra 14 C-dateringar av terrestriska makrofossil, i huvudsak frön från björk och al. En tid-djupmodell baserad på kalibrerade dateringar med 1 sigma ger en ålder på Runsa mellan AD Om däremot 2 sigma anges fås ett intervall på AD , det vill säga perioden överlappar de arkeologiska dateringarna men den utsträcks även mot äldre åldrar. En slutsats från sedimentundersökningarna är att aktivitetsperioden för Runsa initierades kanske redan i mitten eller slutet av 300-talet efter Kristus. Det är också värt att notera att vattenvägen förbi Runsa fornborg bör ha varit mycket starkt trafikerad och viktig eftersom det var enda förbindelsen från Uppsalaområdet till Östersjön. 54 Runnhusa bosättningen på berget
11 Estimated ages Depth (cm) 350 Lithology Brackish-marine taxa Brackish lagoonal taxa Halophilous taxa Indifferent taxa Freshwater taxa Aerophilous taxa Unknown ecology Basic sum 242 Zone CONISS AD AD BC-AD BC Total sum of squares Clay gyttja brown Clay gyttja grey Gyttja clay Fig. 8 Diagram visande fördelningen av olika diatoméers miljökrav med avseende på salthalt. Den största miljöförändringen sker i övergången zon 4/5 där andelen sötvattenarter ökar (främst Aulacoseira islandica). Detta representerar isoleringen av Mälaren. I zon 3 kan en liten förekomst av aerofila arter ses, vilket överensstämmer med en topp i fytolitkurvan och med antropogent gynnade växter. Detta tolkas som en intensifiering av erosion, förmodligen i samband med mänskliga aktiviteter (till exempel konstruktionen av fornborgen). Tackord Författaren tackar Michael Olausson för initieringen av detta arbete samt för deltagande i fältarbetet. Även följande personer medverkade i fält: Sven Karlsson, Yulia Mokhonko, Morgane Brosse, Ewa Lind Mettävainio, Göran Alm och Rolf Jacobson. Runnhusa bosättningen på berget 55
12 Noter 1 Se Olausson Undersökningen 2010 i denna volym 2 Möller Jfr Sundius 1948, Stålhös Lidmar-Bergström Ehlers & Gibbard Lundqvist Miller & Hedin Miller & Robertsson 1981, Miller 1982, Brunnberg et al Jfr Karlsson & Risberg 2005, Lindén med flera En orsak kan vara att plattektonik har tagit över som den dominerande orsaken istället för glacialisostatisk höjning av berggrunden 11 Olausson Risberg med flera Jfr Åse 1980, Miller & Hedin Aulacoseira islandica är ett plankton som är vanlig i större sötvattensjöar 16 Willén med flera Aerofoila, eller terrestra, diatoméer lever på mer eller mindre fuktiga markytor 18 Fytoliter utgör det minerogena skelettet i växter, speciellt gräs, de kommer alltså från en landmiljö 19 Hättestrand 1998, Karlsson & Risberg Karlsson & Risberg Jaffer Jfr Karlsson med flera Olausson Olausson 1995 Referenser Brunnberg, L., Miller, U. & Risberg, J Project Eastern Svealand. ISKOS 5. s Ehlers, J. & Gibbard, P.L The extent and chronology of Cenozoic global glaciation. Quaternary International s Hedenström, A. & Risberg, J Shore displacement in northern Uppland during the last 6500 calendar years. SKB Technical Report TR s. Hättestrand, M Vegetationsutveckling vid Rössberga. I: Karlsson, S. & Risberg, J Miljöhistoria i södra Uppland. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar, UV Mitt, Rapport 1998:111. Stockholm. s Jaffer, N Agricultural activities during the last c years in SW Uppland based on pollen analysis of sediment collected from Lake Alsta sjö. Examensarbete avancerad nivå i naturgeografi och kvartärgeologi, 45 hp. Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. NKA 25. Stockholm. 32 s. Karlsson, S. & Risberg, J Miljöhistoria i södra Uppland. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, UV Mitt, Rapport 1998:111. Stockholm. 199 s. Karlsson, S. & Risberg, J Växthistoria och strandförskjutning i området kring Fjäturen och Gullsjön, södra Uppland. I: Johansson, Å. & Lindgren, C. (red.). En introduktion till det arkeologiska projektet Norrortsleden. Bilaga 6, s Riksantikvarieämbetet, UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:1. Stockholm. 56 Runnhusa bosättningen på berget
13 Karlsson, S., Berntsson, A. & Risberg, J. 2008: Expansion eller ödeläggelse? Om järnålderns och medeltidens jordbruk. I: Olausson, M. (red.). Hem till Jarlabanke. Jord, makt och evigt liv i östra Mälardalen under järnålder och medeltid. Historiska Media. Lund. s Lidmar-Bergström, K Berggrundens ytformer. I: Fredén, C. (red.). Berg och jord, Sveriges Nationalatlas. Tredje utgåvan. Italien. ISBN Lindén, M., Möller, P., Björck, S. & Sandgren, P Holocene shore displacement and deglaciation chronology in Norrbotten, Sweden. Boreas 35. s Lundqvist, J Weischselisens huvudfas. I: Fredén, C. (red.). Berg och jord, Sveriges Nationalatlas. Tredje utgåvan. Italien. ISBN Miller, U Shore displacement and coastal dwelling in the Stockholm region during the past 5000 years. I: Aartolahti, T. & Eronen, M. (red.). Studies on the Baltic shorelines and sediments indicating relative sea-level changes. Annales Academiae Scientiarum Fennicae. Series A. III. Geologica-Geographica 134. s Miller, U. & Hedin, K The Holocene development of landscape and environment in the south-east Mälaren Valley, with special reference to Helgö. Excavations at Helgö XI. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm. Almqvist & Wiksell International. Stockholm. 72 s. Miller, U. & Robertsson, A.-M Current biostratigraphical studies connected with archaeological excavations in the Stockholm region. I: Königsson, L.-K. & Paabo, K. (red.). Florilegium Florinis Dedicatum. Striae 14. s Möller, H Beskrivning till geologiska kartbladet Uppsala SV. Sveriges Geologiska Undersökning Ae s. Olausson, M Det inneslutna rummet om kultiska hägnader, fornborgar och befästa gårdar i Uppland från 1300 f.kr. till Kristi födelse. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter nr 9. Studier från UV Stockholm. Stockholm. 288 s. Plikk, A Shore displacement in Fjärdhundraland, SW Uppland, and the northern coastal ares of Lake Mälaren since c.1000 BC. Examensarbete avancerad nivå. Stockholms universitet, Naturgeografi och kvartärgeologi, 60 hp. NKA s. Risberg, J. Karlsson, S. Hansson, A.-M. Hedenström, A. Heimdahl, J. Miller, U. & Tingvall, C Environmental changes and human impact as recorded in a sediment sequence offshore from a Viking Age town, Birka, southeastern Sweden. The Holocene 12, 4. s Stålhös, G Aspects of the regional tectonics of eastern central Sweden. Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar 98. s Sund, C Paleogeografiska förändringar i östra Svealand de senaste 7000 åren. Examensarbete avancerad nivå. Stockholms universitet, Naturgeografi och kvartärgeologi, 45 hp. NKA s. Sundius, N Beskrivning till berggrundskarta över Stockholmstrakten. Sveriges Geologiska Undersökning Ba s. Willén E., Wiederholm, T. & Persson, G Mälarens vattenkvalitet under 20 år. 2.Strandvegetation, plankton, bottendjur och fisk. Naturvårdsverket Rapport s. Åse, L.-E., 1980: Strandförskjutningen, Helgeandsholmen och Norrström. Naturgeografiska Institutionen, Stockholms Universitet. Forskningsrapport s. Runnhusa bosättningen på berget 57
De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar
De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar Jan Risberg, Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Östersjöns dräneringsområde
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka Ulf Sivhed 20171117 Under hösten 2017 startade en studiecirkel med syfte att klargöra om det är möjligt att inplantera rudor i de dammar, som finns
Sammanställt genom fältbesök samt kartstudier HYDROGEOLOGISK STUDIE AV OMRÅDE VID HUMMELVIK, GRYT, VALDEMARSVIKS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
Sammanställt genom fältbesök samt kartstudier HYDROGEOLOGISK STUDIE AV OMRÅDE VID HUMMELVIK, GRYT, VALDEMARSVIKS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Uppdrag Sammanställningen är en del av det förarbete som ska ligga
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar både befintligt och planerat deponiområde och kan hydrologiskt indelas
Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.
Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns
Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:8
Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 005:8 Dnr 43-1780-003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 8 Gävle. Dnr L 1999/3. Fig.
Människor kring Gnistahögen
Människor kring Gnistahögen Begravningar från vendeltid, vikingatid och tidig medeltid Andreas Hennius, Emma Sjöling & Sofia Prata Bilaga 10 Kvartärgeologisk landskapsanalys Erika Modig & Magnus Hellqvist,
Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera
Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Kristian Schoning SGU-rapport 2016:08 juni 2016 Omslagsbild: Varvig glaciallera avsatt under Yoldiahavets brackvattenfas. Fotograf:
Forntida spår i hästhage
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:82 Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning RAÄ 389 och 390 Vänsta 1:101 Kolbäck socken Västmanland Anna Egebäck Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning
Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö
1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452
UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1
UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Finakorset Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson Finakorset 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden
Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2017.
Naturvetenskapliga fakulteten GEOB24, Geologi: Från istid till nutid och Sveriges regionalgeologi, 15 högskolepoäng Geology: From the Ice Age to the Present and Swedish Regional Geology, 15 credits Grundnivå
PROVTAGNINGSPLAN-KOMPLETTERING
UPPDRAGSNAMN MMU Kungsladugård FÖRFATTARE Johan Burman UPPDRAGSNUMMER DATUM 10270750 2018-11-27 PROVTAGNINGSPLAN-KOMPLETTERING 1 FÖRUTSÄTTNINGAR Inför upprättande av ny förskola och studentbostäder i området
Långbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg
Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk
En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg
UV VÄST RAPPORT 2000:27 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg Halland, Kungsbacka kommun, Älvsåkers sn, Lerberg 16:15, RAÄ 133 Bengt Nordqvist UV VÄST
Rapport 2004:32. Arkeologisk utredning etapp 2. Händelö 2:1. f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län.
Rapport 2004:32 Arkeologisk utredning etapp 2 Händelö 2:1 f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R
Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg
Trummenäs udde Ramdala socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk utredning Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Bakgrund Med anledning av VA-arbeten gränsande till fornlämning RAÄ Ramdala
arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson
Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland
Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591
HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund
2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec
Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3 Arkeologisk utredning Dnr 431-2429-15 Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet på Nystugu 1:3 sett från sydväst.
Steninge Allé och Valstaleden, Sigtuna kommun, Uppland Anders Wikström. Rapport Arkeologisk utredning
Rapport Arkeologisk utredning Steninge Allé och Valstaleden, Sigtuna kommun, Uppland 2006 Anders Wikström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum nr 28 Rapport Arkeologisk utredning Steninge Allé
Figurbilaga till UV GAL, Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:1
Figurbilaga till UV GAL, Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:1 Dnr 422-1399-2003, 423-1736-2003 Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle.
Stensträng och odlingsrösen ARKEOLOGISTIK AB
Stensträng och odlingsrösen Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ Botkyrka 12:1, Botkyrka socken och kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK AB Rapport 2016:29 2 Stensträng
18 hål på historisk mark
18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här
Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:3
Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:3 Dnr 423-780-2003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson och Anders Andersson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 80 82 Gävle.
En stensättning i Skäggesta
uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning En stensättning i Skäggesta Södermanland, Barva socken, Skäggesta 5:1, RAÄ 314 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning
Multisportarena vid Himmelstalund
UV ÖST RAPPORT 2007:79 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Multisportarena vid Himmelstalund Himmelstalunds sportfält, Borg 11:1 Borgs socken, Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-523-2007 Per Nilsson UV
Översiktlig geoteknisk utredning
Översiktlig geoteknisk utredning Projekt Börtnäsheden, del av Måttsund 22:1 Ansvarig geotekniker: Deltagande geotekniker: Anton Laitila Luleå 140618 Sida 2 av 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll UPPDRAG...
FORS MINIPARK ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FORS MINIPARK Eskilstuna 556:1, del av fastigheten Fristaden 1:6, Eskilstuna stad, Södermanland. Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT
Optokabel vid Majstorp
RAPPORT 2015:53 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Optokabel vid Majstorp Östergötland Norrköpings kommun Krokeks socken Majstorp 2:8 Dnr 3.1.1-03366-2014 (RAÄ) Dnr 5.1.1-00387-2015
Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30
2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Ridhus vid Skälv Östergötland, Norrköpings socken (f d Borgs socken), Norrköpings kommun, fastighet Borg 11:2 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1
UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad
UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT
K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo
K 529 Grundvattenmagasinet Åsumsfältet Henric Thulin Olander Vollsjö Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-338-0 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala
Pumpgrop i V.Vång Johannishus 1:2
Pumpgrop i V.Vång Johannishus 1:2 Arkeologisk efterundersökning Ronneby kommun, Hjortsberga socken Blekinge museum rapport 2013:20 Arwo Pajusi Innehåll Inledning och bakgrund... 2 Topografi och fornlämningsmiljö...
RAPPORT SKELLEFTEÅ MUSEUM
RAPPORT Arkeologisk utredning med anledning av ny detaljplan, inom fastigheterna Bergsbyn 5:79 m.fl. i Norra Bergsbyn, Skellefteå stad och kommun, Västerbottens län SKELLEFTEÅ MUSEUM 2017.09.20 SKELLEFTEÅ
Kv Krankroken, Erikslund, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:62 Kv Krankroken, Erikslund, Västerås Särskild utredning Kv Krankroken m fl Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning
K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo
K 522 Grundvattenmagasinet Hultan Henric Thulin Olander Bjärsjölagård Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-331-1 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala
Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01
Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd
Trafikplats Kungens Kurva
Trafikplats Kungens Kurva Arkeologisk utredning, etapp 1, Trafikplats Kungens Kurva, Brännkyrka och Huddinge socknar, Stockholm och Huddinge kommuner, Uppland Lars Andersson Lisa Sundström Rapport 2008:25
PM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Utredning i Skutehagen
Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs
Nils-Olof Svensson, fil dr. Högskolan Kristianstad. Kristianstad den 2 november 2010
Kvartärgeologisk dokumentation av lokal 13 vid Norje i samband med den kompletterande arkeologiska förundersökningen av väg E22, sträckan Sölve-Stensnäs, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner. Nils-Olof
Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44
Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
Slussporten bergsskärning
Beställare: Calluna AB Slussporten bergsskärning Hydrogeologisk bedömning Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Projektansvarig Anna Almerheim Specialist Annika Nilsson L:\Uppdrag\ Hydrogeologisk bedömning
Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
RAPPORT 2015:45 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1. Vista skogshöjd
RAPPORT 2015:45 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Vista skogshöjd Stockholms län, Södermanland, Huddinge kommun, Huddinge socken, Vistaberg 3:75 1, 3:75 2, 3:62, 3:377, 3:64, 3:348, 3:61, 1:5, 1:2, 1:3 1
Lindesberg Lejonet 16
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2017:26 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Lindesberg Lejonet 16 Linde 484:1, kvarteret Lejonet 16, Linde socken, Lindesberg kommun, Västmanland Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB,
Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:02 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:02 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING Östergötland, Krokeks socken, Norrköpings kommun, Häradssveden 1:133, Lösings häradsallmänning S:1 och Kråkmossen 1:1 Annica Ramström
Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg
UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne
VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING
VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad
GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB
Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt
Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad
Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.
Geoteknisk förstudie av fastigheten Repet 4, Södertälje
Grap, Södertälje Sebastian Agerberg Geosigma AB Uppdragsnr SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: Antal Bilagor: Sebastian Agerberg 7 - Beställare: Rikshem Blombacka
En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:46 En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 636:1 6 Västerås 4:86 Västerås (f.d. Skerike) socken Västerås kommun
EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1
1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2001:1
Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2001:1 Dnr 421-3151-1997 Kart- och ritmaterial John Hamilton, Dag Hammar, Franciska Sieurin-Lönnqvist. Fyndteckningar Franciska Sieurin-Lönnqvist.
P 4072 ANTIKVARISK KONTROLL
P 4072 ANTIKVARISK KONTROLL Schaktningsarbete längs Ultunaallén Ultuna 2:1, Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-12850-4 Av Per Falkenström & Helena Hulth SAU Rapport 2005:23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...
BILAGA 14 ARKEOLOGISK INVENTERING
BILAGA 14 ARKEOLOGISK INVENTERING KNATON AB 2015-02-20 Arkeologisk fältinventering inför en planerad vindkraftsanläggning i Flottskär Hållnäs socken, Tierps kommun, Uppsala län KNATON AB Rapport februari
Svallade avslag från Buastrand
UV VÄST RAPPORT 2003:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Svallade avslag från Buastrand Halland, Värö socken, Bua 10:248 Ewa Ryberg UV VÄST RAPPORT 2003:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Svallade avslag från Buastrand Halland,
Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2
Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:
Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Hydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Kungsbacka kommun
Hydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Beställare: Kungsbacka Kommun 434 81 Kungsbacka Beställarens representant: Lennart Torgesson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Storgatan 42 352
Mötesplatser och kommunikationsleder under järnålder och medeltid. Röhälla. En fosfatkartering. Maria Brynielsson Emma Sturesson
Mötesplatser och kommunikationsleder under järnålder och medeltid Röhälla En fosfatkartering Maria Brynielsson Emma Sturesson Rapport 2010 INLEDNING Projektet Öländska resor strävar efter att få fram ny
M Uppdragsarkeologi AB B
. C M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län har CMB Uppdragsarkeologi AB i samband med markarbeten för nytt VA inom fastigheten Löddeköpinge
Sura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson
arkeologi Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ingeborg Svensson Arkeologiska meddelanden 2002:22 Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona
Boplatslämningar vid Vallentuna kyrka Arkeologisk utredning med anledning av byggande av planskild korsning mellan Roslagsbanan och väg 268 norr om Vallentuna kyrka, Vallentuna socken och kommun Uppland
ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT
ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, BADELUNDA SOCKEN (RAÄ 179), VÄSTERÅS KOMMUN, VÄSTMANLAND ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2346 BJÖRN HJULSTRÖM
Reningsverk Bydalen - Geologi
Geokonsult Åre Strandvägen 28 83005 Järpen Telefon 072 7192086 Johan.kjellgren@geokon.se www.geokon.se SWECO Environment Kjell Jonsson Reningsverk Bydalen - Geologi 2014-09-19 Bakgrund Med anledning av
Utkanten av en mesolitisk boplats
UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Utkanten av en mesolitisk boplats Halland, Torpa socken, Torpa-Kärra 7:28, 8:2, RAÄ 74 Ewa Ryberg UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:
Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2
Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2 Dnr 423-1874-2005 Kart- och ritmaterial, fi g. 1 57 av Karlis Graufelds; fi g. 58 79 av Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi
Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7
Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Dnr 423-1780-2003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Skelett under trottoaren
Skelett under trottoaren Arkeologisk förundersökning 2000 RAÄ 93, Domherren 19/Esplanaden, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:26 Gärdslösa kyrka
Hotell Skansen. Arkeologisk förundersökning Färjestaden 1:7, Torslunda socken, Öland. KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport februari 2009:11
Hotell Skansen Arkeologisk förundersökning Färjestaden 1:7, Torslunda socken, Öland Cecilia Ring Ulrika Söderström KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport februari 2009:11 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum
Sundskogen, Uddevalla, 2008
Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.
Torplämningar i morän
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:38 Torplämningar i morän Arkeologisk särskild utredning Västerlövsta-Mårtsbo 9:1, 7;1, 1:25, 1:26, 2:1, 1:5 Västerlövsta socken Julmyra 1:13 Vittinge socken Uppland
PM Geoteknik (PM Geo)
Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se Svefa Fastighetsutveckling AB Miljöbedömning Tomteboda bussdepå Tomteboda, Solna Datum: Rev: 2013-04-08 Org.nr. 556832-9451
Avslutad arkeologisk förundersökning invid fornlämning Läby 86:1, på fastigheten Nåsten 1:1, Uppsala kommun (lst dnr , ).
2017-06-02 Antikvarie Robin Lucas Dnr: Ar-337-2017 Att. Jonas Svensson Hennius Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala Avslutad arkeologisk förundersökning invid fornlämning
Sjöudden STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning vid Sjöudden, del av fastigheter Tumba 7:126 och 7:152 Botkyrka socken och kommun, Södermanland
Sjöudden Arkeologisk utredning vid Sjöudden, del av fastigheter Tumba 7:126 och 7:152 Botkyrka socken och kommun, Södermanland Richard Grönwall Rapport 2004:12 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Sjöudden Arkeologisk
Arkeologisk förundersökning. RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland. Bent Syse 2002:12
Arkeologisk förundersökning RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland Bent Syse 2002:12 Arkeologisk förundersökning RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland Bent Syse 1 Rapport
Djulönäs. Schakt intill en stenåldersboplats. Jenny Holm. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:90 Djulönäs Schakt intill en stenåldersboplats Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Stora Malm 285 Katrineholm Trolldalen 1:1 Stora
glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid
Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid glömstavägen Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll vid boplatsen RAÄ Huddinge 328:1, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Tina Mathiesen Läs rapporten
Några stolphål och mörka fläckar i Holm
UV VÄST RAPPORT 2007:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Några stolphål och mörka fläckar i Holm Bohuslän, Norum socken, Holm 1:1 och Hällebäck 1:6, RAÄ 57 Karl-Göran Sjögren UV VÄST RAPPORT 2007:3 ARKEOLOGISK
Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22
1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701
Gasledning genom Kallerstad
Arkeologisk utredning, etapp 1 Gasledning genom Kallerstad Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2001 Rapport 69:2001 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter
Kraftledning vid Södersättra
uv rapport 2012:52 arkeologisk UTREDNING ETAPP 2 Kraftledning vid Södersättra Uppland; Sollentuna och Täby socknar; Hagby 8:1; Södersättra 4:12 Cecilia Grusmark uv rapport 2012:52 arkeologisk utredning
Crugska gården i Arboga
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands
Arkeologisk undersökning vid Backgården
UV ÖST RAPPORT 2007:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk undersökning vid Backgården RAÄ 173 Backgården 2 och 3, Kvarnön Motala stad och kommun Östergötland Dnr 422-522-2007 Fredrik Molin UV ÖST
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,
Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille
BILAGA 3C Arkeologisk utredning Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille Gotlands kommun, Gotlands län 2017-11-21
STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7
Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning
Översiktligt PM Geoteknik
Översiktligt PM Geoteknik Örnäs Upplands Bro Kommun Geoteknisk utredning för planarbete Örnäs, Upplands Bro kommun www.bjerking.se Sida 2 (6) Översiktligt PM Geoteknik Uppdragsnamn Örnäs 1:2 m.fl. Upplands