RAPPORT 2018:25 Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden
|
|
- Sandra Magnusson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT 2018:25 Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden Laura Ansala Matti Sarvimäki Olof Åslund
2 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med säte i Uppsala. IFAU ska främja, stödja och genomföra vetenskapliga utvärderingar. Uppdraget omfattar: effekter av arbetsmarknads- och utbildningspolitik, arbetsmarknadens funktionssätt och arbetsmarknadseffekter av socialförsäkringen. IFAU ska även sprida sina resultat så att de blir tillgängliga för olika intressenter i Sverige och utomlands. IFAU delar även ut forskningsbidrag till projekt som rör forskning inom dess verksamhetsområden. Forskningsbidragen delas ut en gång per år och sista dag för ansökan är den 1 oktober. Eftersom forskarna vid IFAU till övervägande del är nationalekonomer, ser vi gärna att forskare från andra discipliner ansöker om forskningsbidrag. IFAU leds av en generaldirektör. Vid institutet finns ett vetenskapligt råd bestående av en ordförande, institutets chef och fem andra ledamöter. Det vetenskapliga rådet har bl.a. som uppgift att lämna förslag till beslut vid beviljandet av forskningsbidrag. Till institutet är även en referensgrupp knuten där arbetsgivar- och arbetstagarsidan samt berörda departement och myndigheter finns representerade. IFAU:s rapporter kan beställas kostnadsfritt, se kontaktinformation nedan. Rapporterna finns också fritt tillgängliga i pdf-format på IFAU:s webbplats. Där finns också mer information om IFAU:s publikationsserier. Postadress: Box 513, Uppsala Besöksadress: Kyrkogårdsgatan 6, Uppsala Telefon: Fax: ifau@ifau.uu.se IFAU har som policy att en uppsats, innan den publiceras i rapportserien, ska seminariebehandlas vid IFAU och minst ett annat akademiskt forum samt granskas av en extern och en intern disputerad forskare. Uppsatsen behöver dock inte ha genomgått sedvanlig granskning inför publicering i vetenskaplig tidskrift. Syftet med rapportserien är att ge den ekonomiska politiken och den ekonomisk-politiska diskussionen ett kunskapsunderlag. Ehof Grafiska AB, Uppsala 2018 ISSN
3 Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden a av Laura Ansala b, Matti Sarvimäki c, och Olof Åslund d Sammanfattning Vi studerar invandrades etablering på arbetsmarknaden, och om denna process är beroende av mottagarlandets invandringshistoria. Studien jämför Sverige och Finland, två länder med liknande arbetsmarknader och institutioner, men med mycket olika erfarenheter av invandring. Trots skillnaderna är likheterna i etableringsprocessen slående. Nyanlända finner ofta sina första jobb i låglöneföretag där chefer och kollegor delar individens utländska bakgrund. Den tid det tar att få sitt första jobb och egenskaperna hos det första jobbet varierar kraftigt beroende på var i världen personen är född. Bakgrunden hos chefer och kollegor och inkomstnivåerna på den första arbetsplatsen förutsäger framtida sysselsättning och inkomster. Mönstren är likartade i Sverige och Finland vilket kan tolkas som att etablering och segregation till stor del styrs av andra faktorer än invandringshistoria och mångfald i befolkningen. a Rapporten är en sammanfattning av Ansala, Åslund och Sarvimäki (2018). Vi hänvisar dit för detaljer och fullständig resultatredovisning. Vi tackar Caroline Hall för kommentarer till den svenska rapporten. b Laura Ansala, laura.ansala@aalto.fi, Aalto University School of Business och Pellervo Economic Research. c Matti Sarvimäki, matti.sarvimaki@aalto.fi, Aalto University School of Business och VATT Institute for Economic Research. d Olof Åslund, olof.aslund@ifau.uu.se, IFAU och Uppsala universitet. IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden 1
4 Innehållsförteckning 1 Inledning Finland och Sverige lika men olika Data och metod De första jobben Egenskaper hos det första jobbet och arbetsplatsen Vilka faktorer förutsäger egenskaper hos de första arbetsplatserna? Inträdeskontext, inkomster och jobbstabilitet Inkomster vid arbetsmarknadsinträdet Jobbstabilitet och senare inkomster Avslutande diskussion Referenser IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden
5 1 Inledning Nyanlända möter ofta etniskt segregerade sammanhang när de ska söka sig in på det nya landets arbetsmarknad. Historiskt har detta i andra länder illustrerats av framväxten av stadsdelar som Chinatown och Little Italy. Diskussionen om nyanlända migranters assimilering/integration går långt tillbaka och med återkommande farhågor och argument rörande anpassningen till det nya landet, se t.ex. Alba och Nee (2009). I dagens svenska debatt är frågan om segregation mellan invandrade och infödda i boendet, skolan och arbetslivet alltjämt central. Det går att tänka sig både positiva och negativa effekter för nyanlända av att det i mottagarlandet finns strukturer som på ett eller annat sätt kopplar till landsmän och andra som invandrat tidigare. Etniska nätverk kan erbjuda möjliga ingångar till arbetsmarknaden och samhället, men det kan också finnas en risk att individen blir kvar i företag och jobb som erbjuder begränsade möjligheter på sikt. Denna rapport studerar invandrades inträde på arbetsmarknaden i Sverige och Finland. De två länderna har likartade ekonomier och arbetsmarknader, men skiljer sig kraftigt vad gäller invandringshistoria och befolkningens sammansättning. Med hjälp av omfattande registerdata för de båda länderna kan vi ge en detaljerad bild av hur arbetsmarknadsinträdet ser ut, och också analysera om mönster och samband skiljer sig åt beroende på sammanhanget på den nationella nivån. Vårt huvudresultat är att etableringen på arbetsmarknaden ser mycket likartad ut i Sverige och Finland. Nyanlända har ofta sina första jobb på arbetsplatser där inkomsterna överlag är låga och där många kollegor också är invandrade. Denna sortering är särskilt uttalad längs finare indelningar, dvs. överrepresentationen av landsmän är större än av invandrade i allmänhet. I genomsnitt är 11 procent av individernas kollegor från det egna födelselandet (-regionen) både i Finland och Sverige. Hade de nyanlända fördelats slumpmässigt över arbetsplatser skulle andelen ha varit 0,5 procent eller lägre. Denna överexponering mot andra med liknande bakgrund gäller även mot chefer. Det finns en stor variation mellan ursprungsländer i typen av arbetsplats för första jobbet, och personer från ett visst land tenderar att hitta sina första jobb i liknande miljöer i Sverige och Finland. Vi finner också att den etniska segregationen i inträdesjobb ökar från och med millennieskiftet. De som har en invandrad chef på sitt första jobb har högre inkomster än de som börjar på i övrigt jämförbara arbetsplatser med en infödd chef. Särskilt starkt är detta samband om den nyanställde och chefen kommer från samma land/region. Det är dock viktigt att påpeka att detta inte nödvändigtvis betyder att det finns ett orsakssamband, det kan också vara så att personer som oavsett var de IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden 3
6 börjar arbeta skulle ha högre inkomster av någon anledning söker sig till företag där chefen delar den egna bakgrunden. Ser vi till sammansättningen av kollegor finns det en tendens till att inkomsterna är lägre hos dem som börjar som enda utlandsfödda på arbetsplatsen och hos dem som har sitt första jobb där andelen utlandsfödda kollegor är mycket hög, jämfört med arbetsplatser med viss men inte extremt hög andel invandrade. Vår studie relaterar både till litteraturen om etnisk segregation mellan arbetsplatser, och till forskningen om invandrades ekonomiska integration. Tidigare studier har påvisat omfattande etnisk segregation i Sverige och andra länder (se t.ex. Bayard m.fl. 1999; Hellerstein och Neumark 2008; Åslund och Skans 2010; Glitz 2014). Forskningen finner i regel också en koppling mellan segregation och individens ställning på arbetsmarknaden jobb på invandrartäta arbetsplatser tenderar t.ex. att vara förknippade med lägre inkomster. Men det finns också forskning som pekar på att tillgång till resursstarka etniska nätverk kan vara positivt för individens möjligheter (Munshi 2003; Edin, Fredriksson och Åslund 2003; Colussi 2015; Dustmann m.fl. 2016), och att chefers rekryteringsmönster påverkas av deras bakgrund (Giuliano, Levine och Leonard 2009; Åslund, Hensvik och Skans 2014). Studier av invandrades integration på arbetsmarknaden (i engelskspråkiga sammanhang används ofta termen assimilering) fokuserar många gånger på hur ställningen på arbetsmarknaden utvecklas över tiden i mottagarlandet. Ett typiskt resultat är att sysselsättning och löner ökar, men att många aldrig når inföddas nivå (se t.ex. Kerr och Kerr 2011, Borjas 2014 och Duleep 2015). Ett mindre antal studier har undersökt vilken roll arbetsplatsen spelar i denna process. Barth, Bratsberg och Raaum (2012) finner t.ex. att 40 procent av löneskillnaden mellan invandrade och infödda i Norge kan förklaras av sortering över arbetsplatser. I likhet med Eliasson (2013) som studerar dessa frågor i Sverige pekar resultaten på att invandrade inte höjer sina inkomster genom att gradvis byta till bättre arbetsplatser. 2 Finland och Sverige lika men olika Finland och Sverige delar en lång historia och har på många sätt liknande institutionella förhållanden och arbetsmarknader. En jämförelse av ekonomiska indikatorer visar på flera likheter: BNP per capita är på jämförbara nivåer, lönespridningen är låg i internationell jämförelse, det finns få jobb med mycket låga löner, den fackliga anslutningsgraden är hög och välfärdssystemen är relativt generösa (se Skedinger (2016) och Böckerman, Skedinger och Uusitalo (2018) för närmare diskussion). För många internationella migranter framstår sannolikt 4 IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden
7 också båda länderna som små, långt norrut och med språk som inte talas på många andra ställen. Men ländernas migrationshistoria efter andra världskriget är mycket olika. Som framgår av Figur 1 var redan år 1990 (när vår studie börjar) 9,2 procent av Sveriges befolkning utlandsfödd. Detta var ett resultat av arbetskraftsinvandring (till stor del från Finland) som började under 1950-talet, och som senare skiftade mot flykting- och anhöriginvandring från och med 1970-talet. Utvecklingen har inneburit att Sverige har en stor och varierad befolkning med utländsk bakgrund. Finland förde å andra sidan en mycket restriktiv invandringspolitik fram till början av 1990-talet. En jämförelse av den chilenska migrationen till länderna kan illustrera skillnaderna. Trots att invandringen av denna grupp under perioden ibland ses som starten för Finlands mer öppna invandringspolitik (Martikainen, Saukkonen och Säävälä, 2013) var det inte mer än totalt 180 personer som kom till landet. I Sverige ökade antalet chilenska medborgare från 212 till mellan 1973 och 1980, och 1990 var siffran över I Finland var i början av 1990-talet endast 1,3 procent av befolkningen utlandsfödd, och en stor del av dessa var barn till finländare som tidigare utvandrat. Men som framgår av Figur 1 började invandringen öka, dels från grannländer som Ryssland och Estland, dels via humanitära migranter från t.ex. Bosnien och Somalia (varifrån Sverige mottog ett betydligt större antal personer). I en relativ bemärkelse är utvecklingen mer dramatisk i Finland, i och med att landet går från att det knappt finns några invandrade till att ha en inte obetydlig andel i befolkningen som har bakgrund i olika delar av världen. Men även i Sverige ökade andelen utlandsfödda, och i slutet av observationsperioden (liksom idag) är skillnaden betydande mellan länderna. IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden 5
8 20 18 Sverige Finland Studerad period Andel utrikes födda (%) År Figur 1 Andel utrikes födda i befolkningen, Källa: Befolkningsstatistiken. Skillnaderna har också visat sig i befolkningens attityder till invandring och invandrare under den aktuella perioden. I 2002 års European Social Survey var Sverige det land (av de 22 som ingick i undersökningen) som uppvisade den mest positiva attityden till invandring. I Finland var betydligt fler för en restriktiv invandringspolitik och uppgav att invandrare tar jobb från infödda. Däremot var det ungefär lika vanligt att tro att invandring utgör ett kulturellt hot (Ervasti 2004). I samma undersökning uppgav 32 (58) procent av de svarande i Sverige (Finland) att de inte hade några invandrade vänner. Ett annat mått på kontakterna mellan invandrade och infödda ges av Figur 2 som visar andelen av de infödda som har minst en utrikes född kollega under perioden I Sverige låg denna andel strax under 80 procent under hela perioden. I Finland gällde det endast var fjärde arbetstagare 1990, men andelen ökade gradvis till ungefär varannan. Den nedre delen av figuren ger en indikation på det potentiella inflytandet för invandrade på arbetsmarknaden. Den visar andelen jobb som finns på arbetsplatser där chefen (mätt som den som har högsta inkomsten) är utrikes född. Vi ser att denna siffra är betydligt högre i Sverige. Även i Finland stiger andelen, men ligger kvar på cirka två procent år 2010, i jämförelse med över tio procent i Sverige. 6 IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden
9 A. Infödda med minst en invandrad kollega 1,00 1,00 0,90 0,90 B. Jobb på arbetsplatser med en invandrad chef 0,12 Sverige 0,12 Finland 0,80 0,80 0,10 0,10 0,70 0,60 0,70 0,60 0,08 0,08 0,50 0,50 0,06 0,06 0,40 0,40 0,30 0,30 0,04 0,04 0,20 0,10 0,00 Sverige Finland Year 0,20 0,10 0,00 0,02 0, År 0,02 0,00 Figur 2 Invandrade kollegor och chefer i Sverige och Finland Källa: Egna bearbetningar av registerdata. Sammantaget pekar skillnaderna mellan länderna på att vi skulle kunna förvänta oss att etableringsprocessen ser olika ut. Den invandrade befolkningen är större i Sverige och borde kunna erbjuda andra typer av ingångar för nyanlända. Samhället och den infödda befolkningen har en annan vana av invandring och politik och system har kunnat anpassas till invandring. Detta betyder inte nödvändigtvis att vi skulle förvänta oss att det skulle gå bättre för dem som kommer till Sverige i jämförelse med Finland, men att mönstren borde kunna skilja sig åt. Ett annat skäl är att selektionen av migranter troligen skiljer sig åt, dvs. att de som kommer som pionjärer till Finland har andra egenskaper än de som invandrar till Sverige. Detta innebär att det inte går att tolka eventuella skillnader som att Sverige gör ett bättre eller sämre jobb än Finland i att integrera invandrade på arbetsmarknaden. Men som vi ska se nedan är huvudresultatet trots de betydande skillnader som diskuterats ovan att mönstren och sambanden är mycket likartade, både på övergripande och detaljerade nivåer. IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden 7
10 3 Data och metod Studien bygger på registerdata för hela Sveriges respektive Finlands befolkning i arbetsför ålder. I dessa data kan man följa individer över tid och se vid vilka företag och arbetsplatser de arbetar och vilka inkomster de har. Huvudurvalet består av utrikes födda individer som invandrat under perioden i åldrarna år. 1 Individerna följs under sin första observerade period i Sverige eller Finland och som längst till och med 2010, det år de fyller 60, utvandrar eller avlider. Som invandringsår räknas det år individen fick sitt uppehållstillstånd. I Sverige ingår individer i det urval som observeras hos en första arbetsgivare, i Finland knappt Datamaterialen är inte kombinerade så att det går att följa individer i båda länderna, däremot är de bearbetade så att materialet och resultaten ska bli så jämförbara som möjligt. Individerna i urvalet var i genomsnitt år då de fick sina uppehållstillstånd, något färre än hälften var kvinnor och cirka 30 procent hade barn i hushållet. För Finland var invandringen från Ryssland och de baltiska länderna relativt sett omfattande. I Sverige utgjorde personer från mellanöstern, f.d. Jugoslavien (särskilt Bosnien), Nordafrika och Polen större andelar. Inträdesjobben och deras egenskaper är viktiga i analysen. Vi definierar inträdesjobbet från det första tillfället en individ kan kopplas till en arbetsplats (arbetsställe i statistiken). Inträdesinkomsten räknar vi som förvärvsinkomsten (anställning och egenföretagande) kalenderåret efter inträdet. I vissa fall använder vi inkomstrang, vilket är ett mått på var i inkomstfördelningen en individ eller de anställda på en arbetsplats befinner sig. Övriga mått på sysselsättning och inkomster kommenterar vi i anslutning till resultatredovisningen. För att mäta segregation använder vi olika mått på exponering mot kollegor (andra på samma arbetsställe) och chefer med en viss bakgrund (utlandsfödda eller från samma region som individen själv). Den faktiska exponeringen kan jämföras mellan grupper, och också kontrasteras mot förväntad exponering, dvs. det vi skulle ha sett om fördelningen över arbetsplatser var slumpmässig. Dessa förväntade värden kan vara obetingade eller betingade på t.ex. boenderegion och bransch (se Åslund och Skans (2009) för en metoddiskussion). Analysen är beskrivande på så sätt att vi inte gör anspråk på att fånga orsakssamband, t.ex. mellan vilken typ av arbetsplats individen börjar på och vilken inkomst hen får. Det finns starka skäl att tro att det sker en sortering så att personer som skulle ha hög inkomst oavsett var de jobbar i större utsträckning börjar arbeta på vissa typer av arbetsplatser. Det vi primärt är intresserade av är hur mönstren ser ut i olika dimensioner och sammanhang. 1 För Finland kräver vi också att personen inte har finska som angivet modersmål. 8 IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden
11 I regressionsanalyserna tar vi dock hänsyn till en stor mängd individuella och kontextuella faktorer (se Ansala, Åslund och Sarvimäki (2018) för närmare beskrivning). 4 De första jobben Figur 3 ger en första bild av inträdet på arbetsmarknaden. Den visar andelen som haft sitt första arbete vid olika tidpunkter efter invandringen. Ungefär 25 procent av dem som migrerat till Sverige och 35 procent av dem som kommit till Finland hade sin första anställning redan under invandringsåret. Sedan stiger kurvan relativt kraftigt, men fortfarande efter 15 år i mottagarlandet har cirka var tionde person ännu inte tagit steget in på arbetsmarknaden. Värdena är enbart en enkel beskrivning och skillnaderna mellan Finland och Sverige kan bero på flera faktorer. De kan inte tolkas som att det ena landet gör ett bättre eller sämre jobb med etableringen. Det finns t.ex. betydande skillnader i sammansättningen avseende födelseland, vilket har starkt samband med hur det går på arbetsmarknaden (se Figur 4 nedan). Skattar vi en modell för hur olika faktorer samvarierar med inträdestakten framkommer en förväntad bild. Män kommer i arbete snabbare än kvinnor, ensamstående utan barn snabbare än andra, och personer i åldrarna tenderar att ha sina första jobb tidigare än yngre och äldre. Hög lokal arbetslöshet är korrelerat med längre tid till första jobbet. Överlag pekar analyserna på att sambanden är likartade i Sverige och Finland. Se Ansala, Sarvimäki och Åslund (2018) för detaljerade resultat. IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden 9
12 Andel som någon gång haft ett jobb 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Finland Sverige År sedan invandring 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Figur 3 Övergången till det första jobbet Anm: Figuren visar andelen som någon gång varit kopplad till ett arbetsställe, efter tid i Sverige. Värdena bygger på Kaplan-Meier-skattningar. Figur 4 visar skillnader beroende på födelseregion och invandringsår. Dessa resultat fångar upp mönster som inte kan förklaras av andra egenskaper individuellt eller lokalt. 2 Vi ser att födelseland/-region har ett mycket starkt samband med hur lång tid det tar att komma in på arbetsmarknaden, vilket är i linje med flera tidigare studier (se t.ex. Ruist 2018 och Forslund, Liljeberg och Åslund 2017). Men det mest slående är hur likartade mönstren är i de två mottagarländerna. Födelselandsgrupper som kommer i arbete relativt snabbt/långsamt i Sverige gör det i regel också i Finland. Vi återkommer till dessa likheter senare. De skattade tidsmönstren indikerar att det (när man tar hänsyn till andra faktorer) verkar finnas en positiv trend i inträdestakten, särskilt i Finland. 2 Analysen kontrollerar också för: kön, ålder (5 kategorier), familjeställning (6 kategorier), andel invandrade respektive landsmän i den arbetsmarknadsregion individen först bodde i och arbetslösheten i denna region. 10 IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden
13 A. Skillnader utifrån födelseregion B. Utveckling över tiden 1,4 Baltikum 1,8 Finland Sverige Finland 1,2 1,0 0,8 Tjeckien/Slovakien Polen Södra Afrika Oceanien Storbr./Irland C Europa Bosnien Ö Europa Tyskland Ö Asien Turkiet Centralam. Sydamerika Danmark S Europa Norge/Island Sydostasien S Asien Jugoslavien Chile Nordafr/m.östern USA/Kanada 1,6 1,4 1,2 0,6 Iran 1 0,4 Afrikas horn Irak,8 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 Sverige Invandringsår Figur 4 Övergången till arbete födelseregion och invandringsår Anm: Figurerna visar skattningar av hur tiden till första jobbet är kopplad till födelseregion och invandringsår efter att hänsyn tagits till andra faktorer (se fotnot 2). Ett högre värde indikerar att övergången går snabbare. 4.1 Egenskaper hos det första jobbet och arbetsplatsen Vi övergår nu till att studera de första anställningarnas egenskaper. Panel A i Tabell 1 visar att den genomsnittliga förvärvsinkomsten i 2010 års penningvärde året efter inträdet var motsvarande ca Euro (dvs. ca kronor) både i Sverige och Finland. Inträdesinkomsterna ligger också som väntat i den nedre delen av inkomstfördelningen, i båda länderna runt den 30:e percentilen i genomsnitt. Av panel B framgår att arbetsplatserna tenderar att ha låga inkomstnivåer. Den genomsnittliga rangen i Sverige är 38, vilket speglar en starkare koncentration till låglönearbetsplatser än vad man först kan tro. Rangen är beräknad utifrån fördelningen av arbetsplatser, utan hänsyn tagen till hur många anställda de har. Eftersom små arbetsplatser tenderar att ha lägre inkomster kommer färre personer att arbeta på arbetsplatser med låg rang. Som en jämförelse kan nämnas att bland de invandrade på första jobbet i Sverige hade cirka hälften en rang för arbetsplatsen under 30; bland infödda år 2010 var det färre än var femte arbetstagare som befann sig på en sådan arbetsplats. Panel C F beskriver sammansättningen av kollegor och chefer med avseende på invandringsbakgrund. Värdena visar på en kraftig segregation och de första jobben verkar finnas på relativt likartade arbetsplatser oavsett andelen invand- IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden 11
14 rade i befolkningen. Den faktiska andelen utlandsfödda kollegor vid inträdet i Sverige var 35 procent. Detta är klart högre än de elva procent som ges av en obetingad förväntan (dvs. andelen utlandsfödda bland alla anställda i urvalet), och även relativt de 15 procent som hade varit fallet om sorteringen inom bransch och lokal arbetsmarknad varit slumpmässig. Men det mest slående mönstret framkommer i jämförelsen med Finland. I genomsnitt hade personerna i studien 21 procent invandrade kollegor på första jobbet, att jämföra med 2 procent i arbetskraften som helhet. Det innebär alltså en överexponering på 10, jämfört med drygt 3 i Sverige. Ser vi till andra indikatorer (andelen från samma födelseland och chefernas bakgrund) är mönstret likartat: de första jobben finns på liknande arbetsplatser, oavsett befolkningssammansättning och invandringshistoria. Det verkar alltså som att segregerade och segmenterade arbetsmarknader uppstår direkt när ett land börjar ta emot invandring, snarare än att de växer fram gradvis. Tabellen bekräftar också att sorteringen är ännu starkare längs finare indelningar än i dimensionen invandrad infödd. I Sverige är t.ex. den faktiska närvaron av kollegor och chefer från det egna födelselandet i storleksordningen 10 gånger högre än vad som ges av gruppens andel av befolkningen. Det kan också vara värt att påpeka att även om segregationen är omfattande, är komplett segregation inte det typiska. Andelen inträdesjobb på arbetsplatser som helt domineras av utrikes födda ( 90 procent) är mindre än tio procent i båda länderna. En stor del av överexponeringen drivs istället av arbetsplatser med en tydlig men mer måttlig överrepresentation av invandrade/landsmän. 12 IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden
15 Tabell 1 Beskrivning av de första anställningarna Finland Sverige A: Egen förvärvsinkomst Årsinkomst (1000-tal Euro) 15,3 15,6 Inkomstrang bland förvärvsarbetande 0,29 0,31 B: Inkomster på arbetsstället Genomsnitt (1000-tal Euro) 20,0 18,4 Rang relativt andra arbetsställen 0,43 0,38 C: Andel utrikes födda kollegor Observerad 0,21 0,35 Förväntad (obetingat) 0,02 0,11 Förväntad givet bransch och region 0,04 0,15 D: Andel utrikes födda chefer Observerad 0,13 0,28 Förväntad (obetingat) 0,02 0,10 Förväntad givet bransch och region 0,03 0,15 E: Andel samma födelseland/-region bland kollegor Observerad 0,11 0,11 Förväntad (obetingat) <0,01 0,01 Förväntad givet bransch och region 0,01 0,01 F: Andel samma födelseland/-region bland chefer Observerad 0,08 0,09 Förväntad (obetingat) <0,01 0,01 Förväntad givet bransch och region <0,01 0,01 Antal individer Anm: Kollegor är andra anställda på arbetsstället samma år som individen får sitt första jobb. Chef definieras som den som har den högsta inkomsten på arbetsstället. IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden 13
16 4.2 Vilka faktorer förutsäger egenskaper hos de första arbetsplatserna? På samma sätt som tiden till det första jobbet varierar beroende på bakgrundsfaktorer och individuella egenskaper, är det troligt att egenskaperna hos det första jobbet varierar mellan grupper. För att undersöka detta skattar vi regressioner där den beroende variabeln är t.ex. exponering mot utlandsfödda kollegor eller arbetsplatsens inkomstrang. Dessa analyser för Finland och Sverige visar att män börjar arbeta bland landsmän oftare än vad kvinnor gör, och att mönstret för olika åldersgrupper är blandat. Som visas i Ansala, Åslund och Sarvimäki (2018) finner vi också att de som hittar arbete snabbt tenderar att ha fler invandrade kollegor än de som dröjer lite. Men bland dem som tar mer än 10 år på sig att hitta ett första arbete är exponeringen mot kollegor med utländsk bakgrund också hög. Figur 5 och Figur 6 nedan visar skillnader beroende på födelseregion och invandringsår för exponering mot landsmän respektive inkomstnivån bland övriga på den första arbetsplatsen (när hänsyn tagits till andra faktorer, se not till figurerna). Det finns i de två länderna ett mycket starkt samband i vilka grupper som möter olika typer av miljöer på sina första arbeten: observationerna ligger samlade längs regressionslinjen i figur A i både Figur 5 och Figur 6. När det gäller tidsmönstret visar det sig att segregationen i inträdesjobben stiger kraftigt från och med millennieskiftet: givet övriga faktorer har de som kommit senare avsevärt fler landsmän bland kollegorna på första jobbet. Ansala, Åslund och Sarvimäki (2018) visar att en liknande utveckling finns för andelen invandrade kollegor och för sammansättningen bland chefer. Parallellt med detta syns en utveckling mot att inträdet allt oftare sker på arbetsplatser med låga inkomster. Det går alltså att hävda att arbetsmarknaden för nyanlända blivit mer segregerad och segmenterad. Kompletterande analyser visar också att de som börjar på ett jobb i en viss typ av miljö tenderar att befinna sig i liknande sammanhang fem år senare (Ansala, Åslund och Sarvimäki 2018). Denna persistens är naturligtvis inte oväntad, men vi finner också att en viss egenskap hos den första arbetsplatsen i en statistisk mening är kopplad till andra arbetsplatsegenskaper under senare år. De som börjar på arbetsplatser med höga inkomster har i genomsnitt färre invandrade kollegor i senare perioder, även när man tar hänsyn till den aktuella inkomstnivån på det jobbet. Den som har sitt första jobb på en arbetsplats med många landsmän tenderar omvänt att arbeta på en arbetsplats med lägre inkomster fem år senare. Sammantaget pekar dessa observationer på att det är viktigt att undersöka sambandet mellan egenskaper hos de första arbetsplatserna och individens ställ- 14 IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden
17 ning på arbetsmarknaden, vid inträdet och på sikt. Dessa analyser presenteras i nästa avsnitt. 0,25 A. Skillnader utifrån födelseregion Turkiet 0,10 Finland Sverige B. Utveckling över tiden Finland 0,20 0,15 0,10 Tjeckien/Slovakien Jugoslavien Södra Afrika Baltikum Nordafr/m.östern Iran Ö Europa Afrikas horn Bosnien 0,05 USA/Kanada Chile C Europa Centralam. Norge/Island Tyskland Storbr./IrlandSydamerika Oceanien S Europa 0,00Danmark S Asien Irak Sydostasien Ö Asien Polen -0,05 0,00 0,05 0,10 0,15 Sverige 0,05 0, Invandringsår Figur 5 Skillnader i andel kollegor från samma region beroende på födelseregion och invandringsår Anm: Analysen kontrollerar också för: kön, ålder (5 kategorier), familjeställning (6 kategorier), andel invandrade respektive landsmän i den arbetsmarknadsregion individen först bodde i och arbetslösheten i denna region. 0,10 A. Skillnader utifrån födelseregion 0,1 Danmark Tyskland USA/Kanada C Europa A. Utveckling över tiden 0,00 Finland -0,10-0,20 ChileSydamerika Ö Europa Ö Asien S Asien Centralam. Baltikum Bosnien Sydostasien Iran Nordafr/m.östern Jugoslavien Afrikas horn Turkiet Södra Afrika Irak -0,30 Tjeckien/SlovakienStorbr./Irland Norge/Island Oceanien S Europa Polen -0,30-0,20-0,10 0,00 Sverige 0,0-0,1-0,1-0,1 Finland Sverige Invandringsår Figur 6 Skillnader i arbetsplatsens inkomstrang beroende på födelseregion och invandringsår Anm: Analysen kontrollerar också för: kön, ålder (5 kategorier), familjeställning (6 kategorier), andel invandrade respektive landsmän i den arbetsmarknadsregion individen först bodde i och arbetslösheten i denna region. IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden 15
18 5 Inträdeskontext, inkomster och jobbstabilitet I ljuset av ovanstående resultat och med tanke på att tidigare forskning visat på generellt ökande löneskillnader mellan arbetsplatser (Skans, Edin och Holmlund 2009; Barth m.fl. 2016), är det särskilt angeläget att förstå sambanden mellan inträdeskontext och individuella arbetsmarknadsutfall. 5.1 Inkomster vid arbetsmarknadsinträdet Ett första steg i att undersöka detta är att skatta modeller över hur förvärvsinkomsten under det första hela året efter inträdet är relaterad till faktorer på arbetsplatsen. Tabell 2 visar resultaten. Dessa analyser tar också hänsyn till ett stort antal andra bakgrundsfaktorer (i syfte att isolera just de samband vi är intresserade av). Skattningarna för dem visar att det finns en stor (och i mottagarländerna likartad) spridning i inträdesinkomster beroende på var i världen individen är född. Män har högre inkomster än kvinnor på sitt första jobb och åldersskillnader syns i inkomsterna främst mellan de yngsta och övriga grupper. De som hittar arbete direkt har högre inkomster än de som träder in lite senare, och inkomsterna tenderar att vara lägre om den lokala arbetslösheten är hög. Alla dessa korrelationer är i linje med allmänna mönster för inkomstskillnader. Skattningarna i de två första kolumnerna pekar på att sambandet mellan inträdesinkomsten och närvaron av landsmän och andra invandrade tenderar att ta formen av ett upp- och nervänt U. Att vara den enda utlandsfödda på arbetsplatsen är i viss mån associerat med lägre inkomster jämfört med miljöer med något fler utlandsfödda. Men på arbetsplatser med hög och mycket hög andel invandrade kollegor ser vi lägre inkomstnivåer för de inträdande. Sambandet mellan sammansättningen av kollegor och den individuella inkomsten försvagas dock om vi också kontrollerar för inkomstnivån på arbetsplatsen (kolumn tre och fyra). Detta speglar att arbetsplatser med många invandrade ofta är arbetsplatser med generellt låga inkomster. Sambanden mellan chefens bakgrund och individens inkomst är dock tydligare och mer robusta i de olika modellerna. Skattningarna pekar på en i storleksordningen Euro högre årsinkomst för en person vars chef är utlandsfödd men från ett annat land/region, jämfört med om chefen är infödd men arbetsplatsen i övrigt likadan. Är chefen från samma del av världen som individen själv är inkomsterna i genomsnitt ytterligare lite högre. Dessa resultat kan spegla många olika mekanismer, och det är viktigt att komma ihåg att de är just korrelationer som inte kan tolkas kausalt. Det kan vara så att personer som skulle ha haft hög inkomst oavsett var de jobbar oftare söker sig till chefer med utländsk bakgrund, eller att chefer är bättre på att identifiera produktiva personer med 16 IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden
19 egenskaper som på något sätt liknar dem själva (se Hensvik (2013) för en liknande analys utifrån kön). Men det kan naturligtvis också t.ex. vara så att det finns effektivitetsvinster av likheter, eller att chefer premierar dem som har en bakgrund som liknar deras egen. Även om det övergripande intrycket är likartat finns det vissa skillnader mellan Finland och Sverige i mönstren. När vi tar hänsyn till arbetsställets inkomstnivå är skattningen för den högsta koncentrationen av landsmän bland kollegorna nära noll i Finland, medan kategorin har de lägsta inkomsterna i Sverige. För invandrarandelen är däremot mönstret det motsatta. Det finns också en tendens till att de skattade skillnaderna beroende på chefens bakgrund och arbetsställets rang är högre i Sverige. Resultaten är överlag i linje med tidigare forskning som funnit att arbetsplatssegregation är negativt kopplat till individuella arbetsmarknadsutfall (t.ex. Catanzarite och Aguilera 2002, Åslund och Skans 2010, och Glitz 2014). De stämmer också överens med studier som pekat på att lönerna är högre och jobbseparationerna färre bland invandrade som har chefer som delar deras bakgrund (Åslund, Hensvik och Skans 2014). IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden 17
20 Tabell 2 Inträdeskontext och förvärvsinkomster Kollegor från egna födelseregionen (%, 0 ref.) Finland Sverige Finland Sverige 0 5 0,46 1,25 1,12 1, ,15 0,35 0,61 1, ,92 1,46 0,53 0, ,01 4,27 1,16 1, ,47 4,77 (0,18) 1,70 Andel andra utlandsfödda kollegor (%, 0 ref.) 0 5 0,77 2,02 ( 0,06) (0,11) ,79 2,78 (0,04) 1, ,08 0,71 (0,27) 0, ,07 3,33 0,57 (0,13) ,32 3,58 1,79 ( 0,11) Chefens ursprung (infödd ref.) Samma födelseregion 2,72 2,96 2,56 3,55 Annan utlandsfödd 1,27 1,90 1,32 2,41 Arbetsställets inkomstrang (<25 ref.) ,84 4, ,72 8, ,43 22,49 Antal observationer R 2 0,14 0,17 0,24 0,27 Anm: Tabellen visar skattade samband mellan förvärvsinkomster (1 000 Euro) året efter arbetsmarknadsinträdet och olika karaktäristika hos den första arbetsplatsen. Värden inom parentes är inte statistiskt signifikanta på 5-procentsnivån. Analysen kontrollerar också för: kön, ålder (5 kategorier), familjeställning (6 kategorier), andel invandrade respektive landsmän i den arbetsmarknadsregion individen först bodde i och arbetslösheten i denna region, arbetsställets storlek (9 kategorier), invandringsår och födelseregion. 18 IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden
21 5.2 Jobbstabilitet och senare inkomster Nästa steg är att studera hur egenskaper hos den första arbetsplatsen relaterar till individens fortsatta ställning på arbetsmarknaden. Tabell 3 visar resultat från analyser av den första anställningens varaktighet, hur många arbetsplatser individen arbetar på under de sex första åren från och med inträdet, och det totala antalet månader som sysselsatt under den perioden. De första anställningarna varade något längre i Sverige än i Finland 21 jämfört med 16 månader i genomsnitt. De som saknade landsmän på arbetsplatsen hade i båda länderna en kortare första anställning jämfört med dem som hade åtminstone några kollegor med samma bakgrund. På liknande sätt innebar en chef från den egna födelseregionen cirka 2,5 månader längre tid på första jobbet. För andra grupper av invandrade kollegor och chefer är sambanden svagare. I både Sverige och Finland hade en genomsnittlig person i studien anställning på drygt tre arbetsplatser under de första sex åren från inträdet. Detta antal tenderade att vara lägre hos dem som jobbade med landsmän, men sambanden med chefens bakgrund är inte lika tydligt. Tolkningen av resultaten för detta utfall är inte helt entydigt: många anställningar kan tolkas som en osäker position, men kan också indikera att individen har bra förmåga och möjlighet att finna arbete. I genomsnitt var personerna i Sverige anställda under 47 månader under de sex första åren efter inträdet. I Finland var motsvarande siffra 38 månader. Resultaten liknar delvis dem för förvärvsinkomster vid inträdet: värdena är högre för arbetsplatser där det finns åtminstone några landsmän jämfört med inga, men tenderar sedan att sjunka på arbetsplatser som domineras av den egna gruppen. Utländsk bakgrund hos chefen på det första jobbet är positivt korrelerat med tiden i sysselsättning. Som för inkomster i avsnittet ovan uppvisar inkomstrangen för den första arbetsplatsen också ett starkt samband med jobbstabiliteten. Den som i Sverige började sitt yrkesliv på en arbetsplats som tillhörde den högsta kvartilen i inkomstfördelningen hade mer än ett års längre första anställning, en arbetsgivare mindre och åtta månader mer som sysselsatt, jämfört med en person som gick in på en arbetsplats i den lägre kvartilen. I de flesta fall är sambanden gradvisa över inkomstfördelningen och likartade i Sverige och Finland. IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden 19
22 Tabell 3 Jobbstabilitet från och med första jobbet Kollegor fr. egna födreg (%, 0 ref.) Första jobbets varaktighet (månader) Antal arbetsplatser första sex åren Månader i sysselsättning Fin. Sve. Fin. Sve. Fin. Sve ,16 1,69-0,12-0,11 1,83 0, ,59 2,30-0,22-0,24 1,89 (-0,10) ,21 1,49-0,35-0,23 (-0,22) -1, (1,06) (0,26) -0,45-0,26 (-1,01) -2, ,31 1,76-0,46-0,37 (0,90) (-0,63) Andel övr. utlfödda kollegor (%, 0 ref.) 0 5 (-0,32) -0,59 0,12 (-0,01) (-0,20) (-0,09) 5 10 (-0,24) (-0,02) 0,08 (0,02) (0,42) (0,32) (0,13) (0,13) 0,15 (-0,01) 0,97 (-0,08) (-0,59) -0,99 0,24 0,07 (0,76) -0, ,34 (-0,07) (-0,14) -0,08 (-0,83) -1,14 Chefens ursprung (infödd ref.) Samma födelseregion 2,64 2,43 (-0,02) -0,05 1,79 2,19 Annan utlandsfödd (-0,30) 0,94 0,17 0,04 (0,56) 1,38 Arb.ställets ink.rang (<25 ref.) ,09 4,47-0,12-0,19 6,23 4, ,72 9,17-0,33-0,52 10,02 6, ,31 13,70-0,78-1,00 14,17 8,16 R 2 0,11 0,09 0,11 0,07 0,14 0,09 Medelvärde 16,3 21,2 3,3 3,2 38,3 47,2 Anm: Tabellen visar skattade samband mellan indikatorer på jobbstabilitet och olika karaktäristika hos den första arbetsplatsen. Värden inom parentes är inte statistiskt signifikanta på 5-procentsnivån. Antalet observationer är ( ) för Finland (Sverige). Analysen kontrollerar också för: kön, ålder (5 kategorier), familjeställning (6 kategorier), andel invandrade respektive landsmän i den arbetsmarknadsregion individen först bodde i och arbetslösheten i denna region, arbetsställets storlek (9 kategorier), invandringsår och födelseregion. 20 IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden
23 Vi har också studerat sambandet mellan inträdeskontext och inkomster fem år efter inträdet (se Ansala, Åslund och Sarvimäki (2018) för fullständiga resultat). Dessa analyser använder samma modell som i Tabell 2 ovan, och belyser hur den miljö individen mötte vid inträdet korrelerar med inkomsten i en senare period. Ett sådant samband kan ha flera orsaker, t.ex. att individen även senare befinner sig i en miljö som liknar den hen först mötte. Men det kan också vara så att sambandet är indirekt, dvs. att miljön vid inträdet påverkar den första inkomsten, vilken i sin tur har betydelse för framtida ställning. Det kan naturligtvis också vara så att det inte finns några orsakssamband överhuvudtaget, utan att allt handlar om en sortering av individer med olika inkomstpotential över olika typer av arbetsplatser. Sambanden mellan individens inkomst fem år efter arbetsmarknadsinträdet och kollegornas bakgrund vid inträdet, är mindre tydligt än när vi studerade inträdesinkomster, men det finns ett mönster av att de som började på arbetsplatser med en majoritet av landsmän eller andra invandrade har lägre inkomster fem år senare. Dessa resultat är tydligare för Sverige än för Finland, och här ser vi också att det för närvaron av andra utlandsfödda finns ett samband liknande det vi såg tidigare, dvs. inkomsterna är högre vid måttliga nivåer jämfört med mycket låga eller höga värden. Chefens invandringsbakgrund vid inträdet uppvisar ett något mindre, men fortsatt statistiskt och ekonomiskt signifikant samband med individens inkomst fem år senare. Allt annat lika hade de som hade en chef med utländsk bakgrund cirka Euro högre inkomster fem år senare. Inte oväntat finns också ett starkt samband mellan den genomsnittliga inkomstnivån på första arbetsplatsen och individens framtida inkomst: det skiljer i storleksordningen Euro mellan dem som började på en arbetsplats med inkomster i den lägsta kvartilen jämfört med den högsta. 3 3 Se Ansala, Åslund och Sarvimäki (2018) för detaljer kring resultaten. Ett metodmässigt problem i analysen av framtida inkomster är att den initiala kontexten är kopplad till sannolikheten att vara förvärvsarbetande i senare perioder (liknande det vi såg i Tabell 3). För att testa känsligheten i resultaten skattade vi också modeller där även individer utan förvärvsinkomst inkluderades. Dessa resultat liknade dem där vi betingade på positiv förvärvsinkomst fem år efter inträdet. IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden 21
24 6 Avslutande diskussion Denna rapport ger en detaljerad beskrivning av de första stegen i invandrades integration på arbetsmarknaden. Genom att jämföra Sverige och Finland får vi en bild av hur dessa processer är relaterade till invandringshistoria och befolkningssammansättningen i mottagarlandet. Ett första huvudresultat är den omfattande etniska segregationen i inträdet. Utlandsfödda hittar ofta sina första anställningar på arbetsplatser med en oproportionerligt hög andel andra invandrade bland kollegor och chefer. Särskilt stark är överexponeringen mot personer från det egna födelselandet. Omfattningen av segregationen varierar kraftigt beroende på födelseland, och vi ser också att segregationen förstärks över tiden genom att senare kohorter ännu oftare arbetar med andra med utländsk bakgrund. Ett andra resultat är att egenskaperna hos de första arbetsplatserna är starkt kopplade till individens initiala och senare ställning på arbetsmarknaden. De som börjar sitt yrkesliv i mottagarlandet med en chef som delar den egna bakgrunden har högre inkomster på kort och lång sikt och längre anställningar jämfört med dem som har en infödd chef på i andra avseenden likadana arbetsplatser. Sambanden mellan kollegornas sammansättning och individens utfall är komplexa och indikerar att de som har sina första arbeten i miljöer med viss, men måttlig representation av andra invandrade har högre inkomster jämfört med dem som är den enda utlandsfödda på arbetsplatsen och dem som börjar på arbetsplatser som helt domineras av invandrade anställda. Har istället för får är viktigt i sammanhanget det vi skattar är associationer som inte kan tolkas som orsakssamband. Det tredje, och kanske mest överraskande, resultatet är att alla mönster vi funnit är så likartade i Sverige och Finland. Detta står i kontrast till de förväntningar som skulle ges av hypoteser om segregerade arbetsmarknader och nätverk som etableras gradvis, och den roll som Sveriges betydligt längre och mer omfattande erfarenhet av invandring skulle kunna tänkas spela för etableringen av nyanlända. Det faktum att likheterna dominerar blir ännu mer slående om vi beaktar att selektionen av migranter till Finland och Sverige troligen skiljer sig åt. Trots dessa skillnader börjar invandrade sina arbetsliv på likartade arbetsplatser i de två länderna. Samma bakgrundsegenskaper förutsäger inträdestakten, vilka miljöer individen sannolikt hamnar i och vilken ställningen på arbetsmarknaden blir. Sambanden mellan kontextuella faktorer och individens inkomster och sysselsättning uppvisar också stora övergripande likheter. Våra resultat skulle kunna peka på att ett lands invandringshistoria har begränsad betydelse för att integrationsprocessen. Denna möjliga slutsats ska dock inte misstolkas som att inträdesprocessen är likartad för alla migranter resulta- 22 IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden
25 ten pekar tvärtom på mycket stora skillnader i tiden till första arbetet, vilken typ av jobb individen får och hur det senare går på arbetsmarknaden. De regelbundenheter vi finner gäller istället relationerna mellan olika gruppers etablering, och hur olika faktorer kring inträdet relaterar till individens ställning. En enskild studie kan naturligtvis inte ge ett fullständigt svar på hur historia och övergripande faktorer i samhället påverkar förutsättningarna för nyanländas etablering i olika länder. Men den kan ge några pusselbitar och indikera viktiga frågor för fortsatt forskning. Med tanke på det stora intresset från politik och samhälle framstår det som motiverat med fler analyser av detaljerade etableringsmönster i olika typer av sammanhang. IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden 23
26 Referenser Alba, R. D., och Nee, V Remaking the American mainstream: Assimilation och contemporary immigration. Harvard University Press. Ansala, Laura, Olof Åslund, och Matti Sarvimäki Immigration History, Entry Jobs, and the Labor Market Integration of Immigrants. IFAU Working Paper 2018:20 Barth, Erling, Bernt Bratsberg, och Oddbjørn Raaum Immigrant wage profiles within and between establishments. Labour Economics 19 (4): Barth, Erling, Alex Bryson, James C Davis, och Richard Freeman It's where you work: Increases in the dispersion of earnings across establishments and individuals in the United States." Journal of Labor Economics 34. Bayard, Kimberly, Judith Hellerstein, David Neumark, och Kenneth Troske Why are Racial och Ethnic Wage Gaps Larger for Men than for Women? Exploring the Role of Segregation. NBER Working Paper No Borjas, George J Immigration economics. Harvard University Press. Böckerman, Petri, Per Skedinger, och Roope Uusitalo Seniority rules, worker mobility och wages: Evidence from multi-country linked employeremployee data. Labour Economics 51: Colussi, Tommaso Migrant Networks and Job Search Outcomes: Evidence from Displaced Workers. IZA Discussion Paper No Duleep, Harriet Orcutt The adjustment of immigrants in the labor market. In Handbook of the Economics of International Migration, vol. 1. Elsevier, Dustmann, Christian, Albrecht Glitz, Uta Schönberg, och Herbert Brucker Referral-Based Job Search Networks. The Review of Economic Studies 83 (2): Edin, Per-Anders, Peter Fredriksson, och Olof Åslund Ethnic Enclaves and the Economic Success of Immigrants-Evidence from A Natural Experiment. Quarterly Journal of Economics 118 (1): Eliasson, Tove Decomposing immigrant wage assimilation: The role of workplaces and occupations. Working Paper 2013:7, IFAU. 24 IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden
27 Forslund, Anders, Linus Liljeberg, och Olof Åslund Flykting- och anhöriginvandrares etablering på den svenska arbetsmarknaden Rapport 2017:14, IFAU. Giuliano, Laura, David I Levine, och Jonathan Leonard Manager Race and the Race of New Hires. Journal of Labor Economics 27 (4): Glitz, Albrecht Ethnic Segregation in Germany. Labour Economics 29: Hellerstein, Judith K och David Neumark Workplace Segregation in the United States: Race, Ethnicity, och Skill. The Review of Economics and Statistics 90 (3): Hensvik, Lena Manager impartiality: Worker-firm matching and the gender wage gap. ILR Review, 67(2), Kerr, Sari Pekkala och William R Kerr Economic Impacts of Immigration: A Survey. Finnish Economic Papers 24 (1):1 32. Martikainen, Tuomas, Pasi Saukkonen, och Minna Säävälä Muuttajat: Kansainvälinen Muuttoliike ja Suomalainen Yhteiskunta. Gaudeamus. Munshi, Kaivan Networks in the Modern Economy: Mexican Migrants in the US Labor Market. Quarterly Journal of Economics 118 (2): Ruist, Joakim Tid för integration en ESO-rapport om flyktingars bakgrund och arbetsmarknadsetablering. Skans, Oskar. N., Per-Anders Edin, och Bertil Holmlund Wage dispersion between and within plants: Sweden I The structure of wages: An international comparison (s ). University of Chicago Press. Skedinger, Per Labour Markets in Finland and Sweden: A Swedish Perspective. IFN Policy Paper 75. Åslund, Olof och Oskar Nordström Skans How to Measure Segregation Conditional on the Distribution of Covariates. Journal of Population Economics 22 (4): Åslund, Olof och Oskar Nordström Skans Will I see you at work? Ethnic Workplace Segregation in Sweden, ILR Review 63 (3): Åslund, Olof, Lena Hensvik, och Oskar Nordström Skans Seeking Similarity: How Immigrants och Natives Manage in the Labor Market. Journal of Labor Economics 32 (3): IFAU - Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden 25
28 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med placering i Uppsala. IFAU ska främja, stödja och genom forskning genomföra uppföljningar och utvärderingar. Uppdraget omfattar effekter av arbetsmarknads- och utbildningspolitik, arbetsmarknadens funktionssätt och arbetsmarknadseffekter av socialförsäkringen. I rapportserien presenteras såväl IFAU:s forskning som resultat av samarbeten med andra nationella och internationella forskningsorganisationer. IFAU delar årligen ut bidrag till olika forskningsprojekt, vars resultat publiceras i rapportserien. Rapporterna kan vara fristående eller publiceras tillsammans med ett Working paper. Alla IFAU:s publikationer finns på
Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt
Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen
Unika möjligheter med registerdata - exempel från IFAU:s forskning
Unika möjligheter med registerdata - exempel från IFAU:s forskning RAMS 30 år SCB 3 december 2015 Olof Åslund 1 Uppläggning Kort bakgrund: IFAU och registerdata Fördelar och möjligheter Totalbefolkning
Fores 15 januari 2015
Snabbare etablering och stärkt ställning Fores 15 januari 2015 Olof Åslund IFAU (Delar av presentationen är arbetsmaterial kontakta olof.aslund@ifau.uu.se om du vill citera) 1 Uppläggning Kort bakgrund
Återutvandring från Sverige 1995 1999
Återutvandring från Sverige 1995 1999 nr 2 2004 årgång 32 I artikeln studeras återutvandring från Sverige åren 1995 1999. Invandrare från länder vilka är kulturellt och geografiskt närliggande Sverige
Företagande bland utrikes födda ett bidrag till integrationen?
Företagande bland utrikes födda ett bidrag till integrationen? Utrikes födda företagare spelar en viktig roll för integration av andra utrikes födda på arbetsmarknaden. Vi visar att företag som ägs av
Invandringen och arbetsmarknaden. Olof Åslund Forskning pågår 2 oktober 2013
Invandringen och arbetsmarknaden Olof Åslund Forskning pågår 2 oktober 2013 1 Uppläggning Invandrades situation på arbetsmarknaden Mer eller mindre kända mönster Förklaringar och policyalternativ Diskriminering
Befolkning efter bakgrund
Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige
Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick
Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick Li Jansson Almega 214-11-1 Sammanfattning Den här rapporten visar att integrationen stärkts, men att utmaningar
Egenföretagande bland utrikes födda
Egenföretagande bland utrikes födda En nyckel till framgångsrik integration? Lina Aldén Centre for Discrimination and Integration Studies Innehåll Egenföretagandet bland utrikes födda i Sverige år 2012
Befolkning efter bakgrund
Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den
Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?
Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna
2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Utrikes födda på 2000-talets arbetsmarknad en översikt och förklaringar till situationen
Utrikes födda på 2000-talets arbetsmarknad en översikt och förklaringar till situationen nr 3 2015 årgång 43 Denna artikel ger en bild av utrikes föddas position på den svenska arbetsmarknaden under 2000-talet.
Invandrare som påbörjat utbildning i svenska för invandrare
Enheten för utbildningsstatistik 1 () Invandrare som påbörjat utbildning i svenska för invandrare Personer som invandrar till Sverige och saknar kunskaper i svenska har rätt att ta del av utbildning i
Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?
Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden? Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh Ekonomisk Debatt, Nr. 6, Oktober 2006 2 Bostadssegregationen och arbetsmarknaden Sverige och övriga
Den utrikes födda befolkningen ökar
1 Utrikes födda Den utrikes födda befolkningen ökar Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den utrikes födda befolkningen fortsätter att öka. Vid årets
Mångfald i äldreomsorgen
Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund
Sammanfattning 2018:3
Sammanfattning I den här studien undersöks historisk arbetsmarknadsintegration för flyktingar som kommit till Sverige från olika ursprungsländer under olika delar av perioden 1982 2014 och observeras 1983
Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse
1. Inledning Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse av Lina Aldén & Mats Hammarstedt Antalet utrikes födda i Sverige uppgår år 2013 till ungefär 1,5 miljoner
Hotell- och restaurangbranschen
Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18
Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt
Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen
Kontakterna och konjunkturen Jobb under skoltiden och inträdet på arbetsmarknaden
Kontakterna och konjunkturen Jobb under skoltiden och inträdet på arbetsmarknaden Lena Hensvik Dagmar Müller Oskar Nordström Skans RAPPORT 2017:1 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser
Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet
Missuppfattningar om studier av ensamkommande barn
nr 2 2016 årgång 44 Missuppfattningar om studier av ensamkommande barn aycan çelikaksoy och eskil wadensjö Internationell migration och integration är två ämnen som ofta väcker mycket starka känslor. De
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Sådan chef, sådan anställd? Rekryteringsmönster hos invandrade och infödda chefer
Sådan chef, sådan anställd? Rekryteringsmönster hos invandrade och infödda chefer nr 3 2010 årgång 38 Rapporten visar att chefer oftare anställer personer med en bakgrund som liknar deras egen: invandrade
Utrikes föddas arbetsmarknadssituation
AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och
Välkomna till konferens om Integration på arbetsmarknaden och invandringens ekonomiska konsekvenser
Välkomna till konferens om Integration på arbetsmarknaden och invandringens ekonomiska konsekvenser Uppsala Center för Labor Studies Forskningscenter under Uppsala Universitet sedan 2010 Arbetsrätt, Statsvetenskap
Kontakterna och konjunkturen jobb under skoltiden och inträdet på arbetsmarknaden
Kontakterna och konjunkturen jobb under skoltiden och inträdet på arbetsmarknaden LENA HENSVIK, DAGMAR MÜL- LER OCH OSKAR NORDSTRÖM SKANS Lena Hensvik är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet
Etnisk segregation i storstäderna bostadsområden, arbetsplatser, skolor och familjebildning 1985 2006
Etnisk segregation i storstäderna bostadsområden, arbetsplatser, skolor och familjebildning 1985 2006 Oskar Nordström Skans Olof Åslund RAPPORT 2010:4 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.
Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om
Vem blir medborgare, och vad händer sen? ANNA TEGUNIMATAKA, LUNDS UNIVERSITET
Vem blir medborgare, och vad händer sen? ANNA TEGUNIMATAKA, LUNDS UNIVERSITET Introduktion Två separata studier som båda jämför Sverige och Danmark. 1. I vilken grad erhåller utrikesfödda personer medborgarskap
Olof Åslund Curriculum Vitae December 2010
Olof Åslund Curriculum Vitae December 2010 Name: Olof Åslund Title: Director General, Professor Year of birth: 1972 Adress: IFAU, Box 513, SE-751 20 Uppsala, Sweden Tel: +46 18 471 70 89 Fax: +46 18 471
Ankomst och härkomst en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund
Ankomst och härkomst en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund Hans Grönqvist Uppsala universitet och IFAU Susan Niknami Stockholms universitet, SOFI Bakgrund En allt större andel av eleverna är födda
Påverkar bostadssegregationen flyktingbarns skolresultat?
Søkelys på Norden Per-Anders Edin, Peter Fredriksson, Hans Grönqvist och Olof Åslund Påverkar bostadssegregationen flyktingbarns skolresultat? Artikeln presenterar en ny studie av hur bostadssegregation
Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?
44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.
Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010
Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller
EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer
EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:
Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg
Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg 1 Bakgrund Vi analyserar hur arbetsmarknaden och lönebildningen
RAPPORT 2019:14 Underlättar tillgång till a-kassa övergången mellan utbildning och arbete?
RAPPORT 2019:14 Underlättar tillgång till a-kassa övergången mellan utbildning och arbete? Mathias von Buxhoeveden Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut
Signaler och självselektion: Några nedslag i migrationen till Sverige efter det andra världskriget
Signaler och självselektion: Några nedslag i migrationen till Sverige efter det andra världskriget CHRISTER LUNDH REVÄST-seminariet Migration och integration igår, idag och imorgon, Handelshögskolan i
Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR
Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR Bakgrund och motivation Den utrikes födda befolkningen har ökat stadigt sedan början av 80-talet Invandrarnas sociala och
Arbetslöshet bland unga
Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på
Löneskillnader i svenskt näringsliv 1985 2000
Löneskillnader i svenskt näringsliv 1985 2000 Oskar Nordström Skans Per-Anders Edin Bertil Holmlund RAPPORT 2006:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under
Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Scientific and Published Works:
Dan-Olof Rooth Professor Department of Economics Kalmar University 391 82 Kalmar, Sweden Phone: +46 480497134 Fax: +46 480497110 E-mail: dan-olof.rooth@hik.se Homepage: http://www.bbs.hik.se Curriculum
risk för utrikes födda
Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i
Working Paper Series
Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens
Perspektivmeldingen 2017
Perspektivmeldingen 217 Flyktingsituationen i Sverige - konsekvenser och utmaningar 7 juni, 216 John Hassler Flyktingkrisen En av de största utmaningarna för Sverige och Europa på många år. Mina kommentarer:
Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet
Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl
Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011
Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2012:04 Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun hade totalt 147 334 invånare vid årsskiftet 2011/2012.
Ses vi på jobbet? Etnisk segregation mellan arbetsplatser
Ses vi på jobbet? Etnisk segregation mellan arbetsplatser 1985 2002 nr 6 2006 årgång 34 I denna artikel studeras etnisk arbetsplatssegregation i Sverige under perioden 1985 2002. Invandrare i Sverige arbetar
In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.
Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord
Olof Åslund Curriculum Vitae August 2014
Olof Åslund Curriculum Vitae August 2014 Name: Olof Åslund Title: Director-General, Professor Year of birth: 1972 Adress: IFAU, Box 513, SE-751 20 Uppsala, Sweden Tel: +46 18 471 70 89 Fax: +46 18 471
Bilaga 1. Kvantitativ analys
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys
Invandrarna och den offentliga sektorns ekonomi i Danmark 1
ESKIL WADENSJÖ OCH HELENA ORRJE Invandrarna och den offentliga sektorns ekonomi i Danmark 1 Invandringen och invandringspolitiken har fått ett växande utrymme i den politiska debatten. Inte minst gäller
Flykting- och anhöriginvandrades etablering på den svenska arbetsmarknaden
Flykting- och anhöriginvandrades etablering på den svenska arbetsmarknaden Anders Forslund Linus Liljeberg Olof Åslund RAPPORT 2017:14 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Tid för integration. Kommentarer. Mats Hammarstedt
Tid för integration Kommentarer Mats Hammarstedt Flyktingars bakgrund och arbetsmarknadsetablering Tabell 1. Andel (procent) förvärvsarbetande flyktingar (20-64 år) efter vistelsetid i Sverige. Antal år
Utrikesfödda på arbetsmarknaden
PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna
RAPPORT. Sweco Strategy AB. Uppföljning av sfi-studerande 2008 och 2010 inom SFI Stockholm. Rapport Patrik Waaranperä
Rapport 2014-07-31 Sweco Strategy AB Patrik Waaranperä Stockholms stads Arbetsmarknadsförvaltning Uppföljning av sfi-studerande 2008 och 2010 inom SFI Stockholm Stockholm 2014-07-31 Sweco Strategy AB 1
Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda
UF 56 SM 0401 Högutbildade utrikes födda Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer Highly educated foreign-born persons I korta drag En tredjedel utan arbete Utrikes födda med en högskoleutbildning
Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda
Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se Besöksnäringen
Påverkas socialbidragsberoende av omgivningen?
Påverkas socialbidragsberoende av omgivningen? Peter Fredriksson Olof Åslund RAPPORT 2005:3 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Näringsdepartementet
Har arbetslöshet i samband med examen från högskolan långsiktiga effekter?
Har arbetslöshet i samband med examen från högskolan långsiktiga effekter? Marie Gartell RAPPORT 2009:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet
Segregationen i storstäderna
Segregationen i storstäderna SNS välfärdsrapport 2009 Segregationen i storstäderna Oskar Nordström Skans Olof Åslund sns förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507
Ett verkligt samhällsproblem
Ett verkligt samhällsproblem Ett stort problem på den svenska arbetsmarknaden är att en stor grupp människor har svårt att få ett riktigt arbete. Bland annat på grund av hur lönebildningen fungerar har
Arbetsmarknad matchning och etablering
Arbetsmarknad matchning och etablering Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister 20 november 2017 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Stark sysselsättningsutveckling kv1 2001 kv3 2017, 15 74 år
Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)
1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter
Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).
Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst
Inkomst- och yrkesposition bland invandrare från de nya EU-länderna
Inkomst- och yrkesposition bland invandrare från de nya EU-länderna Lina Andersson och Mats Hammarstedt Lina Andersson är filosofie doktor och universitetslektor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet
Leder nystartsjobben till högre sysselsättning?
Leder nystartsjobben till högre sysselsättning? Linus Liljeberg Anna Sjögren Johan Vikström RAPPORT 2012:6 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut
Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor
FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många
Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer
Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer 2011-2020 Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Prognos 2011-2020 2012:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län
BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En expansiv region med en växande befolkning Allt fler väljer att bo och leva i och redan 2017 beräknas här finnas över en miljon invånare. Befolkningen är relativt
56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats?
56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats? 1 1 8 6 Diagram A1. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-7 år, säsongsrensade data 8 85 9 95 5 1 Utfall Medelvärde 1999-1 kv3 Medelvärde
Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad?
Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad? Susanne Urban Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet Mina viktigaste budskap Det är
RAPPORT 2018:22 De som varken arbetar eller studerar på den svenska arbetsmarknaden
RAPPORT 2018:22 De som varken arbetar eller studerar på den svenska arbetsmarknaden Linus Liljeberg Ulrika Vikman Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut
RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013
RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda
Invandring och befolkningsutveckling
Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.
Ses vi på jobbet? Etnisk segregation mellan arbetsplatser
Ses vi på jobbet? Etnisk segregation mellan arbetsplatser 1985 2002 Oskar Nordström Skans Olof Åslund RAPPORT 2005:17 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut
Undersökning om arbetsförhållanden 2013
Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens
Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer
Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk
TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter
TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46
Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!
Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv
Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING
Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har
Högskoleutbildning lönar sig allt sämre
Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Lönerna för högskoleutbildade jämfört med gymnasieutbildade, den så kallade högskolepremien ökade trendmässigt från början av 1980-talet fram till början av 2000-talet.
TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda
TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background
Utbildning nu eller senare? Inkomsteffekter av uppskjuten högskoleutbildning
Utbildning nu eller senare? Inkomsteffekter av uppskjuten högskoleutbildning Bertil Holmlund Qian Liu Oskar Nordström Skans RAPPORT 2006:10 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett
Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet
Regeringsbeslut 1 2016-03-03 A2016/00519/SV Arbetsmarknadsdepartementet SCB Box 24 300 104 51 Stockholm Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet
Hur stor blir pensionen för utrikes födda?
Hur stor blir pensionen för utrikes födda? En rapport om kompensationsgrader Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Kristina Kamp När hela livet räknas Hela livet räknas så brukar vi beskriva
Invandringen till Sverige
Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970
60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika
60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika Enligt SCBs Arbetskraftsundersökningar (Aku) var den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland anställda 30,4 timmar per vecka
Fritt Inträde? Ungdomars och invandrares väg till det första arbetet.
BOKANMÄLNINGAR Olof Åslund, Robert Eriksson, Oskar Nordström Skans & Anna Sjögren (2006): Fritt Inträde? Ungdomars och invandrares väg till det första arbetet. Stockholm: SNS Dan-Olof Rooth & Olof Åslund
Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.
Tabeller över Sveriges befolkning 2004 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under 2004 invandrade totalt 62 028 personer till Sverige vilket är något färre än året innan. Totalt
Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011
Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står
LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse
LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5 Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell
En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet
En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet 2015-09-17 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande
Globalisering och svensk arbetsmarknad
Globalisering och svensk arbetsmarknad Fredrik Heyman (IFN och Lunds universitet) Fredrik Sjöholm (Lunds universitet och IFN) SNS, 5 juni 2018 Bakgrund Globaliseringen har ökat kraftigt under de senaste
Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?
Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i