Signaler och självselektion: Några nedslag i migrationen till Sverige efter det andra världskriget

Transkript

1 Signaler och självselektion: Några nedslag i migrationen till Sverige efter det andra världskriget CHRISTER LUNDH REVÄST-seminariet Migration och integration igår, idag och imorgon, Handelshögskolan i Göteborg, 28 april 2016

2 SIGNALER från det potentiella mottagarlandet SJÄLVSELEKTION bland de potentiella migranterna Invandringspolitiken Arbetsmarknaden Välfärdssystem Jämför möjliga destinationer i relation till de egna förutsättningarna Beslut att flytta (eller ej), och i så fall och vart

3 Industriell o ekonomisk tillväxt Liberal invandringspolitik - gemensam nordisk arbetsmarknad - viseringskraven avskaffas - fri arbetskraftsinvandring Migrationsutbytet SIGNALER Jobb Högre inkomst än i hemlandet Möjligt och enkelt MIGRATION Arbetskraft från Norden och Europa 0 Invandrare Utvandrare

4 Lägre ekonomisk tillväxt Sysselsättningen i industrin minskar Reglerad utomnordisk invandring Invandring från Norden, övriga Europa och länder utanför Europa % SIGNALER Svårt för utomnordiska medborgare som ville arbeta Undantag för flyktingar och anhöriga Fortfarande möjligt för nordiska medborgare MIGRATION Utomnordisk arbetskraftsinvandring upphör Flyktingar, anhöriga (utomeuropeiska + europeiska) Balanserat migrationsutbyte med de nordiska länderna 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norden Övriga Europa Utom Europa

5 Lägre ekonomisk tillväxt Sysselsättningen i industrin minskar Reglerad utomnordisk invandring Andel av den totala invandringen SIGNALER Svårt för utomnordiska medborgare som ville arbeta Undantag för flyktingar och anhöriga Fortfarande möjligt för nordiska medborgare Arbetskraft 13% Flyktingar 33% Anhöriga 45% Övriga 9% MIGRATION Utomnordisk arbetskraftsinvandring upphör Flyktingar, anhöriga (utomeuropeiska + europeiska) Balanserat migrationsutbyte med de nordiska länderna

6 Erfarenheter från efterkrigstidens invandring Ekonomi: Flyttningsströmmar från fattigare till rikare länder Andra orsaker också Signaler har betydelse Invandring från länder där BNP per capita var mindre än 80 procent av Sveriges BNP per capita (ppp)

7 Hur har SIGNALER skickats? I sändarlandet Svenska rekryteringskontor Bilaterala avtal Svenska ambassader/beskickningar I Sverige Inresa i Sverige - pass, visum Tillstånd att bo och arbeta - UT, AT, PUT Gränskontroll - id Svårigheten att söka UT - visering, transportörsansvar, bilaterala avtal Vilka som kan få asyl - flyktingkategorier Villkoren i Sverige - temporära UT - familjemedlemmar - handläggningstider

8 Självselektion? Studier av invandrare i ett land i jämförelse med infödda i samma land Flyttare i jämförelse med stannare i samma land Emigranter från ett land som flyttar till olika länder och jämförelse med infödda i dessa länder Haberfeld, Y., & Lundh, C. (2014). Self-Selection and Economic Assimilation of Immigrants: The Case of Iranian Immigrants Arriving to Three Countries During International Migration Review.

9 Self-Selection and Economic Assimilation of Immigrants: The Case of Iranian Immigrants Arriving to Three Countries During DESIGN Emigranter från ett land som utvandrar under samma period till olika länder Islamska revolutionen i Iran Studiepopulationen: vuxna flyktingar USA Sverige Israel Dvs. 1) USA 2) Israel 3) Sverige Förväntningar 1) immigrant penalty, closing the native-immigrant earnings gap 2) migranter med högre utbildning väljer ett mottagarland med högre avkastning på utbildning 3) migranter med lägre utbildning väljer ett mottagarland med lägre avkastning på utbildning (sammanpressad lönestruktur) och ett generöst välfärdssystem 4) dito för icke-observerbara attribut Selektivitetshypotesen (B. Chiswick, G. Borjas) 1. Flyttare är positivt självselekterade jämfört med stannare 2. Bland flyttarna sker en selektion utifrån det potentiella mottagarlandets kontext

10 Resultat 1. Utbildning 1990 (1995) USA Israel Sverige Infödda Invandr. Infödda Invandr. Infödda Invandr. MÄN Antal skolår Fil.kand.+ 26% 57% 24% 31% 14% 19% KVINNOR Antal skolår Fil.kand.+ 23% 45% 23% 14% 13% 13%. rött = statistiskt säkerställd skillnad

11 Resultat 2. Inkomstkvoten (invandrare/infödda) MÄN USA ISRAEL SVERIGE Alla Fil.kand KVINNOR USA ISRAEL SVERIGE Alla Fil.kand

12 Resultat 3. Inkomstregressioner USA (Israel): Ingen negativ effekt på inkomsten av att vara invandrare, och ingen positiv effekt av ett extra år i landet. Sverige (män): Negativ effekt på inkomsten av att vara invandrare, och en positiv effekt av ett extra år i landet. Assimilationstakten (1,5 % per år) är dock för låg för att de någonsin skall hinna ifatt inföddas lönenivå. USA (Israel): Samma avkastning på ett års extra skolgång som infödda, men ingen extra avkastning på högre studier. Sverige: Lägre avkastning på ett års extra skolgång än infödda, men extra avkastning på högre studier.

13 Resultat 4. Dekomponering Hur kan detta mönster förstås? - Invandringspolitik och arbetsmarknadens struktur eller - Självselektion bland de iranska emigranterna Dekomponering av skillnaden mellan länder i skillnaden i inkomster mellan invandrare och infödda Individens kännetecken Marknadsstrukturens kännetecken - utbildning - avkastningen på utbildning - - icke observerbara (motivation) - avkastningen på icke-obs. kännetecken Skillader i individens icke observerbara kännetecken - USA-Israel (män och kvinnor) - USA-Sverige (män och män)

14 Slutsatser Iranska emigranter som flyttade till USA hade högre utbildning än de som flyttade till Sverige och Israel. De uppnådde ganska snart samma lönenivå som infödda i USA och tjänade efter ett tag mer än infödda med motsvarande utbildning. Indikerar positiv självselektion av de iranska emigranter som flyttade till USA (utbildning, motivation.) - USA: hög avkastning på arbetsmarknaden, men sparsam välfärdspolitik - Sverige: ambitiösa sociala välfärdsprogram, men låg avkastning på arbetsmarknaden (små inkomstskillnader)