Samrådsredogörelse. VA-försörjning Bydalen Fredrik Mörtberg. Rapport. VA-försörjning Bydalen. Underrubrik Datum: Senast rev:

Transkript

1 Samrådsredogörelse Fredrik Mörtberg 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. SAMRÅDSFÖRFARANDET SYFTE; FORMER OCH MATERIAL 3 3. SAMMANSTÄLLNING AV SYNPUNKTER Inkomna synpunkter från Länsstyrelsen i Jämtland Inkomna synpunkter från myndigheter, organisationer och företag Inkomna synpunkter från allmänheten 8 BILAGOR 1. Utdrag ÖP 24 mars 2015, Annons om samråd 2. Minnesanteckningar möte med Länsstyrelsen den 10 september Minnesanteckningar möte med Länsstyrelsen den 20 november Protokollsutdrag kommunstyrelsens i Åre beslut , KS Inkomna samrådsyttranden 2

3 1. Inledning Länsstyrelsen i Jämtlands län har förelagt Åre kommun att ordna en allmän vattenoch avloppsanläggning för befintliga och planerade fastigheter i Bydalen. För att kunna fullgöra föreläggandet har kommunen gjort den bedömningen att det krävs nyanläggning av ett avloppsreningsverk för att omhänderta områdets spillvatten. Ett nytt avloppsreningsverk avses anläggas strax utanför dalgången med utsläppspunkt i en myr som avvattnas till ån Dammån. Avloppsreningsverket ska ersätta befintliga avloppsanläggningar som finns i dalgången och ha kapacitet för att ta emot ytterligare belastning motsvarande det som finns planer på eller uttryckts som önskemål av exploatörer i området. Samrådsredogörelsen beskriver hur samråd har bedrivits samt vilka synpunkter som inkommit från myndigheter, organisationer och enskilda personer. Vidare redovisas Åre kommun bemötande på inkomna synpunkter. 2. Samrådsförfarandet Syfte, former och material Inför upprättandet av en miljökonsekvensutredning (MKB) ska sökanden i ett tidigt skede vända sig till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i det fall det inte är fråga om länsstyrelsen) och till de enskilda som kan antas bli särskilt berörda för samråd. Enskilda som kan antas bli särskilt berörda kan t.ex. vara de närboende. Syftet med samrådet är att skapa en dialog och lyfta fram de viktiga frågorna i ett tidigt skede. En redogörelse för samrådet ska biläggas ansökan tillsammans med MKB:n. Inledande möten med representanter för länsstyrelsen inför samrådet har hållits den 22 februari 2013, den 10 september 2014, och den 20 november Länsstyrelsen har vid dessa möten representerats av Gunbritt Nilsson och Erika Holgersson. Kommunen har representerats av Lars-Erik Eriksson och Malin Snis, som biträtts av Kjell Jonsson, Sweco, och Fredrik Mörtberg, Advokatfirman Abersten. Vid mötet 10/ deltog även Hanna Lättström och Örjan Norum, Miljöavdelningen Åre kommun. Tidigt samråd med Länsstyrelsen har hållits genom att Underlag för tidigt samråd getts in till länsstyrelsen den 19 november Samrådsmöte med länsstyrelsen och miljöavdelningen i Åre kommun har genomförts den 9 december Vid mötet representerades kommunen av Lars-Erik Eriksson, Malin Snis, Stefan Grundström och Fredrik Mörtberg. Länsstyrelsen representerades av Erika Holgersson och Gun-Britt 3

4 Nilsson från Miljöskyddsenheten, Malin Almkvist och Sara Toivanen från Naturvårdsenheten och Anders Rydeborg från Vattenenheten. Miljöavdelningen i Åre kommun representerades av Hanna Lättström. Sedan inledande samråd med länsstyrelsen hållits har utökat samråd skett med berörda fastighetsägare, myndigheter och intresseorganisationer. Samrådshandlingar (kopia på utsänt material finns som bilaga 2 till tillståndsansökan) har skickats per post till de myndigheter och intresseorganisationer som framgår av tabellen i avsnitt 3.2 nedan. Följande fastighetsägare, med fastigheter belägna inom en radie om ca 1 km från den tänkta lokaliseringen av avloppsreningsverket, har erhållit motsvarande samrådshandlingar genom utskick: -Skellefteå Kraftaktiebolag (Åre Marby-Böle 1:47 och 1:48, Åre Mon 1:17) -Pål-Örjan Wågegård (Åre Våge 1:24) -Naturvårdsverket (Åre Järsta 4:3) -Staten gm Naturvårdsverket (Åre Bastudalen 1:2) -Äggfors AB (Åre Gåje 1:6 och 2:5) Samrådshandlingar har senare skickats även till Vägföreningen Bydalsvägen i Mårdsundsbodarna. Utöver ovannämnda direktutskick har kommunens annonserat i lokalpressen, tidningarna ÖstersundsPosten, ÖP, och Länstidningen, LT, där allmänheten har inbjudits lämna synpunkter, kopia på annons i bilaga 1. Berörda har beretts möjlighet att lämna muntliga uppgifter vid samrådsmöte den 13 april 2015 kl i Hallens församlingshem. 3. Sammanställning av synpunkter 3.1 Inkomna synpunkter från Länsstyrelsen i Jämtland Vid tidiga samrådet med länsstyrelsen framfördes/framkom de synpunkter som antecknats i minnesanteckningar, bilaga 2-3. Bemötande: Sökanden anser att samrådet utförts i enlighet med framlagda synpunkter. 4

5 Länsstyrelsen har under de fortsatta samrådet avstått från ytterligare skriftliga yttranden. 3.2 Inkomna synpunkter från myndigheter, organisationer och företag Organisation Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Skogsstyrelsen Myndigheten för Skydd och Beredskap, MSB Boverket Trafikverket Synpunkter Avstår från yttrande Avstår från yttrande -Säkerhetsavståndet som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta och oeftergivliga föremål ska vara minst 7 meter från väg Ett byggnadsfritt avstånd på 12 meter från vägområdet rekommenderas. Bemötande Rekommendationen kommer att tillgodoses Rekommendationen kommer att tillgodoses -Antalet anslutningar till allmän väg bör vara begränsade, varför nyttjande av befintliga anslutningar förordas. Om erforderliga krav för anslutning till allmän väg inte kan säkras kommer tillstånd för anslutning inte att kunna lämnas. -Ledningsarbeten inom vägområdet får inte ske utan Trafikverkets tillstånd. Anslutning till reningsverket kommer att ske från befintlig enskild väg Samråd kommer att eftersträvas och erforderliga tillstånd inhämtas 5

6 -Viktigt att hänsyn tas till eventuell påverkan på väg 630 vid val av infiltrationsområde, för att undvika översvämning av vägbanan. -Det förutsätts att väg 630 ska kunna trafikeras som vanligt under anläggningen av avloppsreningsverk och infiltrationsytor. -Det förutsätts att normal drift och underhåll av väg 630 ska kunna ske utan särskilda restriktioner, liksom åtgärder såsom nödvändig utveckling av infrastrukturen utan att extra kostnader uppkommer för Trafikverket. Rekommendationen kommer att tillgodoses Kommer att säkerställas Kommer att säkerställas Räddningstjänsten Åre kommun, Samhällsbyggnad Åre kommun, miljöavdelningen -Bedömer att en lokalisering av reningsverket utanför dalgången är att föredra framför lösningar inne i dalgången. -Utsläpp av det renade avloppsvattnet avses ske i recipient som klassas som ett fiskevatten enligt Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fiske- och musselvatten, så bör sökanden redovisa de åtgärder man tänkt vidta för att dessa inte ska överskridas. Se avsnitt i MKB:n och föreslagna villkor i tillståndsansökan. 6

7 -Viktigt att ha en teknisk lösning som klarar av stora flödesvariationer, man bör även beakta att ökade krav på bl a fosfor och kväve kan komma att gälla i och med vattendirektivet. Sökanden anser att synpunkterna beaktats i underlaget, se t.ex. avsnitt 4.1 i dimensioneringsutredningen, bilaga 6 till tillståndsansökan. -Mikrobiologiska utsläpp i det renade avloppsvattnet bör beaktas. Bergs kommun Indalsälvens vattenvårdsförbund Vattenregleringsföretagen Jämtkraft Ingen erinran Dammåns FVOF Naturskyddsföreningen Jämtland-Härjedalen Jämtland-Härjedalens Ornitologiska Förening Sametinget Jordbruksverket Riksantikvarieämbetet Energimyndigheten SGU Tåssåsens sameby -Anför att verksamhetsutövaren skall samråda direkt med berörda samer. I övrigt generella synpunkter på hur samrådet bör genomföras. Avstår från yttrande Avstår från yttrande Avstår från yttrande Samrådsunderlag har även skickats till berörd sameby, Tåssåsens sameby, som inte yttrat sig 7

8 Jämtlands läns fiskevattenägareförbund Ockesjön- Kvitsleströmmarnas FVOF Tillstyrker utan erinran Storsjön-Åre FVOF Svenskt Friluftsliv NSF Jämtland- Härjedalen 3.3 Inkomna synpunkter från fastighetsägare och allmänheten De inkomna synpunkterna, som inkommit i form av brev eller e-post, är numrerade och daterade efter när de inkommit. Kopia på samtliga samrådsyttranden finns i bilaga 5. Dnr Ingivare Övergripande synpunkter a Magnus Löfstedt, ägare till fastigheten Backen 1:72 -Motsätter sig att erlägga anläggningsavgift för vatten och avlopp Bemötande Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster a Annika Edström -Motsätter sig att erlägga anläggningsavgift för vatten och avlopp. Okänt vilken fastighet som avses. Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster -Kommunens planer kan rasera all verksamhet i dalgången Kommunen har av Länsstyrelsen förelagts ordna allmänna vattentjänster i Bydalen och ordna va-anläggning som kan försörja samtliga befintliga och blivande fastigheter i dalgången. 8

9 -Kommunen bör ompröva beslutet att bygga ett nytt stort reningsverk som ska ersätta de gamla, söka billigare lösningar Enligt kommunens uppfattning ligger det i sakens natur att kommunens skyldigheter enligt 6 i Vattentjänstlagen, att ordna vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang, innebär just att lösa frågorna i ett större sammanhang, vilket enligt kommunens uppfattning är oförenligt med att de befintliga anläggningarna drivs vidare. Kommunen anser att det av presenterade utredningar (se t.ex. avsnitt 4:4 i Lokaliseringsutredningen , flik 1 i samrådspärmen) står klart att fullgörande av Länsstyrelsens föreläggande kräver nyanläggning av ett reningsverk, även om de befintliga verken skulle drivas vidare. Kommunen anser inte att fortsatt drift av de befintliga verken, kompletterat med ett nytt reningsverk för den befintliga och blivande bebyggelsen i dalgången, är vare sig ekonomiskt försvarbart, driftstekniskt tillfredsställande eller miljömässigt godtagbart, särskilt om man beaktar framtida reningskrav a, b, c och d Lars och Barbro Magnusson, ägare till fastigheten Backen 1:60 -Motsätter sig att erlägga anläggningsavgift för vatten och avlopp -Samrådet underkänns tills att konsekvensutredning utförts. Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Kommunen har av Länsstyrelsen förelagts ordna allmänna vattentjänster i Bydalen och ordna va-anläggning som kan försörja samtliga befintliga 9

10 och blivande fastigheter i dalgången. -Åre kommuns vataxa avseende schabloniserade vattenavgifter strider mot EU-direktiv om sparsam vattenhushållning. -Avloppsreningen i dalgången bör även fortsättningsvis bedrivas i de sex befintliga avloppsanläggningarn a, som vid behov kan rustas upp. Enligt kommunen finns det stöd för uttag av en fast brukningsavgift såväl i förarbeten till valagstiftningen som i rättspraxis, beträffande förarbetsuttalanden se t.ex. SOU 2004:64 sid 220. Stöd för schablonavgifter finns även i Qviström, Vattentjänstlagen, En handbok, Norstedts Juridik, sid 135 Enligt kommunens uppfattning ligger det i sakens natur att kommunens skyldigheter enligt 6 i Vattentjänstlagen, att ordna vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang, innebär just att lösa frågorna i ett större sammanhang, vilket enligt kommunens uppfattning är oförenligt med att de befintliga anläggningarna drivs vidare. Kommunen anser att det av presenterade utredningar (se t.ex. avsnitt 4:4 i Lokaliseringsutredningen , flik 1 i samrådspärmen) står klart att fullgörande av Länsstyrelsens föreläggande kräver nyanläggning av ett reningsverk, även om de befintliga verken skulle drivas vidare. Kommunen anser inte att fortsatt drift av de befintliga verken, kompletterat med ett nytt reningsverk för den befintliga och blivande bebyggelsen i dalgången, är vare sig ekonomiskt försvarbart, driftstekniskt tillfredsställande eller 10

11 miljömässigt godtagbart, särskilt om man beaktar framtida reningskrav a Västfjällets Samfällighetsf örening och Dalsjöns Samfällighetsf örening, tillsammans representeran de drygt 60 fastighetsägare -Ifrågasätter rimligheten i att kommunen och vakollektivet lägger så stora kostnader på nyinvestering istället för att nyttja de tre befintliga väl fungerande reningsverken med befintliga ledningsnät. Enligt kommunens uppfattning ligger det i sakens natur att kommunens skyldigheter enligt 6 i Vattentjänstlagen, att ordna vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang, innebär just att lösa frågorna i ett större sammanhang, vilket enligt kommunens uppfattning är oförenligt med att de befintliga anläggningarna drivs vidare. Kommunen anser att det av presenterade utredningar (se t.ex. avsnitt 4:4 i Lokaliseringsutredningen , flik 1 i samrådspärmen) står klart att fullgörande av Länsstyrelsens föreläggande kräver nyanläggning av ett reningsverk, även om de befintliga verken skulle drivas vidare. Kommunen anser inte att fortsatt drift av de befintliga verken, kompletterat med ett nytt reningsverk för den befintliga och blivande bebyggelsen i dalgången, är vare sig ekonomiskt försvarbart, driftstekniskt tillfredsställande eller miljömässigt godtagbart, särskilt om man beaktar framtida reningskrav -Va-utbyggnaden riskerar lamslå befintlig verksamhet och bromsa framtida investeringar i dalgången. Kommunen har av Länsstyrelsen förelagts ordna allmänna vattentjänster i Bydalen och ordna va-anläggning som kan försörja samtliga befintliga och blivande fastigheter i dalgången. 11

12 -Det saknas konsekvensanalys av den planerade vautbyggnaden. -Verkställigheten av Länsstyrelsens föreläggande för kommunen att ordna allmän va-anläggning i Bydalen måste kunna ske på ett mindre kostsamt sätt för såväl kommun, vakollektiv, entreprenörer och fastighetsägare. -Motsätter sig att fastigheter tillhörande samfällighetsföreninga rna ska erlägga anläggningsavgift för vatten och avlopp. Fastigheterna har redan erlagt anslutningsavgifter till Bydalens Fjällanläggningars allmänförklarade vaanläggning. -Åre kommun och länsstyrelsen har genom antagandet av detaljplaner redan 12 Det må vara riktigt att kommunen inte utfört någon konsekvensanalys i syfte att utgöra underlag för utbyggnaden av en allmän vaanläggning. Detta kan härledas till att kommunen inte har någon valmöjlighet i frågan om utbyggnad, sedan länsstyrelsens beslut vunnit laga kraft. Konsekvenserna av att den allmänna vaanläggningen kommer till stånd är emellertid väl belysta. Kommunen anser att utredningsunderlaget visar att den av kommunen avsedda avloppslösningen är den ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt bästa lösningen för avloppshanteringen i ett större sammanhang i Bydalen, Beträffande kostnadsjämförelser mellan alternativen hänvisas till avsnitt 4.5 i Lokaliseringsutredningen (flik 1 i Samrådsunderlaget). Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Det ifrågasätts inte att det finns godkända befintliga anläggningar i dalgången. Kommunen har emellertid

13 godkänt befintliga vatten- och avloppslösningar. av Länsstyrelsen förelagts ordna allmänna vattentjänster i Bydalen och ordna va-anläggning som kan försörja samtliga befintliga och blivande fastigheter. -Åre kommuns vataxa avseende schabloniserade vattenavgifter strider mot EU-direktiv om sparsam vattenhushållning. Enligt kommunen finns det stöd för uttag av en fast brukningsavgift såväl i förarbeten till valagstiftningen som i rättspraxis, beträffande förarbetsuttalanden se t.ex. SOU 2004:64 sid 220. Stöd för schablonavgifter finns även i Qviström, Vattentjänstlagen, En handbok, Norstedts Juridik, sid a Peter, Birgit och Mikael Hansson, ägare till fastigheten Backen 1:58 -Motsätter sig att erlägga anläggningsavgift för vatten och avlopp. Fastigheten har redan erlagt anslutningsavgifter till allmänförklarad vaanläggning. Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster a Johan Edqvist, ägare till fastigheten Backen 1:59 -Huvudalternativets omfattning baseras på osäkra expansionsplaner. Ifrågasätter att kommunen bygger vaanläggning med års framförhållning när osäkerheten om framtida expansion är så stor. Kommunen avser att i möjligaste mån anpassa utbyggnadstakten av reningsverket, t.ex. genom linjevis uppbyggnad (se exempel i Dimensioneringsutredningen under flik 2 i Samrådsunderlaget). -De ekonomiska konsekvenserna är undermåligt belysta i samrådsunderlaget. Det må vara riktigt att kommunen inte utfört någon konsekvensanalys i syfte att utgöra underlag för utbyggnaden av en allmän vaanläggning. Detta kan härledas till att kommunen inte har någon valmöjlighet i frågan 13

14 om utbyggnad, sedan länsstyrelsens beslut vunnit laga kraft. Konsekvenserna av att den allmänna vaanläggningen kommer till stånd är emellertid väl belysta. -Bydalens attraktionskraft som destinationsort i konkurrens med andra sådana och därmed som potentiellt investeringsobjekt för större aktörer inom skidturistnäringen (Skistar, Orsa Grönklitt, Rettig/Strömma m fl) är outredd. -Föreslår att kommunen investerar stegvis, antingen (i) genom att dagens anläggningar drivs vidare i kommunens regi, eller (ii) genom anläggande av ett nytt mindre reningsverk i dalgången, anpassat till dagens behov. Se ovanstående kommentar Enligt kommunens uppfattning ligger det i sakens natur att kommunens skyldigheter enligt 6 i Vattentjänstlagen, att ordna vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang, innebär just att lösa frågorna i ett större sammanhang, vilket enligt kommunens uppfattning är oförenligt med att de befintliga anläggningarna drivs vidare. Kommunen anser att det av presenterade utredningar (se t.ex. avsnitt 4:4 i Lokaliseringsutredningen , flik 1 i samrådspärmen) står klart att fullgörande av Länsstyrelsens föreläggande kräver nyanläggning av ett reningsverk, även om de befintliga verken skulle drivas vidare. Kommunen anser inte att fortsatt drift av de befintliga verken, 14

15 kompletterat med ett nytt reningsverk för den befintliga och blivande bebyggelsen i dalgången, är vare sig ekonomiskt försvarbart, driftstekniskt tillfredsställande eller miljömässigt godtagbart, särskilt om man beaktar framtida reningskrav -Kommunala intäkter från anslutningsavgifter kan ifrågasättas. Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster -Nya förbrukningsavgifter som bygger på vattenmätning kan tvinga fram kostnadsbesparingar. Åre kommuns va-taxa avseende schabloniserade vattenavgifter strider mot EU-direktiv om sparsam vattenhushållning. Enligt kommunen finns det stöd för uttag av en fast brukningsavgift såväl i förarbeten till valagstiftningen som i rättspraxis, beträffande förarbetsuttalanden se t.ex. SOU 2004:64 sid 220. Stöd för schablonavgifter finns även i Qviström, Vattentjänstlagen, En handbok, Norstedts Juridik, sid a Per Ohlsson och Katarina Suneson, ägare till fastigheten Backen 1:74 -Motsätter sig att erlägga anläggningsavgift för vatten och avlopp -Att förlägga samrådsmötet kl en vardag efter ledighet gagnar inte fastighetsägarnas möjlighet till ytterligare information och yttrande Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster a Boel och Rolf Hellman, ägare till -Motsätter sig att erlägga Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se 15

16 fastigheten Backen 1:65 anläggningsavgift för vatten och avlopp -Protesterar mot att samrådsmötet lades måndagen den 13 april då många avslutat påskveckan och återvänt hem i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster a a Thomas Jonsson, ägare till fastigheten Backen 1:116 Karl-Ove Qvarfordt, ägare till fastigheten Backen 1:68 Likalydande yttrande som a ovan -Motsätter sig att erlägga anläggningsavgift för vatten och avlopp. -Den sökta anläggningen är våldsamt överdimensionerad och kommer inte att nyttjas till fullo inom överskådlig tid. Se bemötandet i anslutning till a ovan Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Kommunen avser att i möjligaste mån anpassa utbyggnadstakten av reningsverket, t.ex. genom linjevis uppbyggnad (se exempel i Dimensioneringsutredningen under flik 2 i Samrådsunderlaget). -Ifrågasätter brukningsavgifter enligt schablon. Enligt kommunen finns det stöd för uttag av en fast brukningsavgift såväl i förarbeten till valagstiftningen som i rättspraxis, beträffande förarbetsuttalanden se t.ex. SOU 2004:64 sid 220. Stöd för schablonavgifter finns även i Qviström, Vattentjänstlagen, En handbok, Norstedts Juridik, sid a Christina Sundborg, ägare till fastigheten Mon 1:25 -Tillstyrker utan erinran 16

17 a Charlotte Hellman Lind, ägare till fastigheten Backen 1:65 --Motsätter sig att erlägga anläggningsavgift för vatten och avlopp. - Kommunens information om vilka belopp det rör sig om är bristfällig Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Kommunen beklagar att man inte kan lämna andra uppgifter om anläggningsavgifterna än att avgiften bestäms av den va-taxa som gäller när avgiftsskyldigheten inträder, en avgiftsskyldighet som inte kan inträda innan anläggningen är utbyggd. Kommunen kan emellertid bistå med uppgift om vilken avgift som skulle utgå om avgiftsskyldighet inträder enligt den idag gällande va-taxan. Också vad gäller eventuell inlösenersättning för befintliga va-.anordningar saknas idag möjlighet att lämna uppgift om med vilket belopp ersättning kan komma ifråga den dag inlösen aktualiseras. Kommunen har emellertid informerat om vilka principer kommunen avser tillämpa vid sådan eventuell inlösen a Jan-Erik Larsson m fl, ägare till fastigheten Backen 1:117 -Hänvisar till samfällighetsföreninga rnas yttrande (VAB E a ovan) -Ifrågasätter kommunkollektivets intresse att gemensamt bekosta den stora investeringen. Se bemötandet i anslutning till a ovan 17

18 -Ifrågasätter brukningsavgifter enligt schablon. Enligt kommunen finns det stöd för uttag av en fast brukningsavgift såväl i förarbeten till valagstiftningen som i rättspraxis, beträffande förarbetsuttalanden se t.ex. SOU 2004:64 sid 220. Stöd för schablonavgifter finns även i Qviström, Vattentjänstlagen, En handbok, Norstedts Juridik, sid 135 -Motsätter sig att erlägga anläggningsavgift för vatten och avlopp. Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster a Lars Olsson, ägare till fastigheten Backen 1:74 -Motsätter sig att erlägga anläggningsavgift för vatten och avlopp. Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster -Ifrågasätter brukningsavgifter enligt schablon. Enligt kommunen finns det stöd för uttag av en fast brukningsavgift såväl i förarbeten till valagstiftningen som i rättspraxis, beträffande förarbetsuttalanden se t.ex. SOU 2004:64 sid 220. Stöd för schablonavgifter finns även i Qviström, Vattentjänstlagen, En handbok, Norstedts Juridik, sid a Beinlausn i Bydalen AB, Anders Durling och Solveig Berglind samt Torborg Durling, ägare till fastigheterna Backen 1:124, --Motsätter sig att erlägga anläggningsavgift för vatten och avlopp. Va-utbyggnaden riskerar lamslå befintlig verksamhet och bromsa framtida investeringar i dalgången. Den negativa utvecklingen Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Kommunen har av Länsstyrelsen förelagts ordna allmänna vattentjänster i Bydalen och ordna va-anläggning som kan försörja samtliga 18

19 1:7 respektive 1:21 slår hårt inte bara mot Bydalen utan hela Hallenbygden. -Saknas redovisning av balansen och rättvisan ur ett näringsperspektiv mellan kommunens olika delar. -Befintliga avloppsanläggningar kan tas över av kommunen och drivas vidare i befintligt skick under minst en tioårsperiod. -Begär att kommunen schablonmässigt bestämmer minimivärden för inlösenersättning för befintliga vaanordningar, för att återställa fastighetsägarnas tilltro till kommunen.. befintliga och blivande fastigheter i dalgången. Kommunen anser att det av presenterade utredningar (se t.ex. avsnitt 4:4 i Lokaliseringsutredningen , flik 1 i samrådspärmen) står klart att fullgörande av Länsstyrelsens föreläggande kräver nyanläggning av ett reningsverk, även om de befintliga verken skulle drivas vidare. Kommunen anser inte att fortsatt drift av de befintliga verken, kompletterat med ett nytt reningsverk för den befintliga och blivande bebyggelsen i dalgången, är vare sig ekonomiskt försvarbart, driftstekniskt tillfredsställande eller miljömässigt godtagbart, särskilt om man beaktar framtida reningskrav Vad gäller eventuell inlösenersättning för befintliga va-anordningar saknas idag möjlighet att lämna uppgift om med vilket belopp ersättning kan komma ifråga den dag inlösen aktualiseras. Kommunen har emellertid informerat om vilka principer kommunen avser tillämpa vid sådan eventuell inlösen. 19

20 -Området Fjällhalsen bör lämnas utanför projektet. Påverkar inte tillståndsansökan. -Tillstyrker lokaliseringen av avloppsreningsverket -Utsläppspunkten bör väljas för att skapa tillräcklig uppehållstid för det renade avloppsvattnet innan Dammån eller annat vattendrag nås. -Den sökta verksamhetens utformning, omfattning och tidplan är inte ändamålsenlig, anläggningen kan byggas mindre och vid en senare tidpunkt. Kommunen anser att detta kan säkerställas. Kommunen avser att i möjligaste mån anpassa utbyggnadstakten av reningsverket, t.ex. genom linjevis uppbyggnad (se exempel i Dimensioneringsutredningen under flik 2 i Samrådsunderlaget). 20

21 -Åre kommun bör låta en oberoende konsult bedöma den ekonomiska och utvecklingsmässiga effekten på Bydalsfjällen av kommunens planer, samt göra en prognos för förväntad utvecklingstakt givet lokala förutsättningar inklusive kommunens planer och utvecklingen i Sverige. Denna prognos, som samtidigt anger förväntat realistiskt behov av ytterligare reningsresurser, är tillsammans med miljöpåverkan och tekniska frågor, de 3 avgörande förutsättningarna för projektet, och borde ha gjorts för 1-2 år sedan. Att kommunen inte utfört eller är bered att utföra någon konsekvensanalys i syfte att utgöra underlag för utbyggnaden av den allmänna vaanläggningen kan härledas till att kommunen inte har någon valmöjlighet i frågan om utbyggnad, sedan länsstyrelsens beslut vunnit laga kraft. Konsekvenserna av att den allmänna vaanläggningen kommer till stånd är emellertid väl belysta. Kommunen avser att i möjligaste mån anpassa utbyggnadstakten av reningsverket, t.ex. genom linjevis uppbyggnad (se exempel i Dimensioneringsutredningen under flik 2 i Samrådsunderlaget) a Maria Nordman Ersbo, Ingrid Nordman och Johnny Nordman, ägare till fastigheten Backen 1:64 -Motsätter sig att erlägga anläggningsavgift för vatten och avlopp. Fastigheten har redan erlagt anslutningsavgifter till allmänförklarad vaanläggning. -Ifrågasätter brukningsavgifter enligt schablon. Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Enligt kommunen finns det stöd för uttag av en fast brukningsavgift såväl i förarbeten till valagstiftningen som i rättspraxis, beträffande förarbetsuttalanden se t.ex. SOU 2004:64 sid 220. Stöd för schablonavgifter finns även i Qviström, Vattentjänstlagen, En handbok, Norstedts Juridik, sid

22 -Utvecklingen i dalgången kommer att påverkas negativt genom att utbyggnaden slår ekonomiskt hårt mot näringsidkare och fastighetsägare. Kommunen har av Länsstyrelsen förelagts ordna allmänna vattentjänster i Bydalen och ordna va-anläggning som kan försörja samtliga befintliga och blivande fastigheter i dalgången. -Beklagar att kommunen kallade till samrådsmöte på ett datum och vid ett klockslag, måndagen den 13 april kl 14.00, som omöjliggör för de flesta fastighetsägare att närvara. -Hänvisar till samfällighetsföreninga rnas yttrande (VAB E a ovan) Se bemötandet i anslutning till a ovan a och a a Håkan Petersson, ägare till fastigheten Backen 1:66 Bert Nilsson och Kerstin Stenberg, ägare till fastigheten Backen 1:75 Likalydande yttrande som a ovan -Hänvisar till samfällighetsföreninga rnas yttrande (VAB E a ovan) -Ifrågasätter investering i ett nytt reningsverk för 240 mkr Se bemötandet i anslutning till a ovan Se bemötandet i anslutning till a ovan Kommunen anser att utredningsunderlaget visar att den av kommunen avsedda avloppslösningen är den ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt bästa lösningen för avloppshanteringen i ett större sammanhang i Bydalen, Beträffande kostnadsjämförelser mellan alternativen hänvisas till avsnitt 4.5 i 22

23 -Ifrågasätter planering för år framåt i tiden. Föreslår utbyggnad av befintliga reningsverk som klarar expansion under 15 år. Lokaliseringsutredningen (flik 1 i Samrådsunderlaget). Kommunen anser att det av presenterade utredningar (se t.ex. avsnitt 4:4 i Lokaliseringsutredningen , flik 1 i samrådspärmen) står klart att fullgörande av Länsstyrelsens föreläggande kräver nyanläggning av ett reningsverk, även om de befintliga verken skulle drivas vidare. Kommunen anser inte att fortsatt drift av de befintliga verken, kompletterat med ett nytt reningsverk för den befintliga och blivande bebyggelsen i dalgången, är vare sig ekonomiskt försvarbart, driftstekniskt tillfredsställande eller miljömässigt godtagbart, särskilt om man beaktar framtida reningskrav. Kommunen avser att i möjligaste mån anpassa utbyggnadstakten av reningsverket, t.ex. genom linjevis uppbyggnad (se exempel i Dimensioneringsutredninge n under flik 2 i Samrådsunderlaget) a Henrik Bromfält, Ifrågasätter brukningsavgifter enligt schablon. Likalydande yttrande som Enligt kommunen finns det stöd för uttag av en fast brukningsavgift såväl i förarbeten till valagstiftningen som i rättspraxis, beträffande förarbetsuttalanden se t.ex. SOU 2004:64 sid 220. Stöd för schablonavgifter finns även i Qviström, Vattentjänstlagen, En handbok, Norstedts Juridik, sid 135 Se bemötandet i anslutning till 23

24 a ägare till fastigheten Backen 1:101 Fjällhalsen 718 AB, Solgrytan AB, Janne Hemmingsson och Margareta Hemmingsson a ovan a ovan -Fjällhalsen har en befintlig godkänd vaanläggning som fungerar utmärkt. Vattenprover i Dammån visar inga signifikanta ökningar av föroreningar av utsläppsvärden. Kan lösa avloppsfrågan även framgent genom befintlig anläggning, klarar även nyexploateringar. Inget behov av kommunalt engagemang i avloppsfrågan. Betydligt större risk för utsläpp i Dammån vid etablerandet av ett nytt kommunalt reningsverk. Kommunen vitsordar att det finns en godkänd enskild avloppsanordning för området. Dock konstateras att kommunen inte erhållit uppgifter om utförd provtagning enligt det provtagningsprogram som presenterades i ansökan för den anläggningen, se avsnitt 12.1 i MKB:n. -Ekonomiska konsekvenserna är inte utredda. Projektet måste stoppas tills behovsoch ekonomiska analyser är framtagna. Det må vara riktigt att kommunen inte utfört någon konsekvensanalys i syfte att utgöra underlag för utbyggnaden av en allmän vaanläggning. Detta kan härledas till att kommunen inte har någon valmöjlighet i frågan om utbyggnad, sedan länsstyrelsens beslut vunnit laga kraft. Konsekvenserna av att den allmänna vaanläggningen kommer till stånd är emellertid väl belysta. 24

25 -Kommunen har inte angett vilken inlösenersättning för de befintliga va-näten som kommer att utgå. -Kommunen har inte angett om vattendistributionen kommer att ingå i det kommunala övertagandet. Vad gäller eventuell inlösenersättning för befintliga va-.anordningar saknas idag möjlighet att lämna uppgift om med vilket belopp ersättning kan komma ifråga den dag inlösen aktualiseras. Kommunen har emellertid informerat om vilka principer kommunen avser tillämpa vid sådan eventuell inlösen. Länsstyrelsens föreläggande avser såväl vatten- som avloppsändamålet. Kommunen kommer att lägga vattenledningar i sammautsträckning som spillvattenledningar anläggs, dock skiljer sig förutsättningarna för avgiftsskyldighet beträffande vattenändamålet från vad som gäller beträffande avloppet; fastighetsägare som kan visa att de redan har en godtagbar vattenförsörjning till sin fastighet (i praktiken kan uppvisa provtagningsprotokoll som utvisar ett vatten som uppfyller Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten) kommer inte att anses avgiftsskyldiga beträffande vattenändamålet, om inte fastighetsägaren själv begär att få brukningsrätt även till kommunens vattenanläggning. 25

26 -Fjällhalsen omfattas inte av länsstyrelsens föreläggande. Kräver ett formellt protokollfört beslut om att Fjällhalsen ska tas med, med överklagandehänvisni ng. -Kräver med stöd av 9 vattentjänstlagen att Fjällhalsen undantas från det tänkta nya verksamhetsområdet. Fjällhalsens behov av vatten och avlopp tillgodoses lämpligast genom den befintliga Kommunen ifrågasätter inte att Länsstyrelsens beslut saknar uttrycklig uppgift om att Fjällhalsen omfattas av föreläggandet för kommunens att ordna allmän va-anläggning. Kommunen bedömer emellertid att det föreligger motsvarande behov av allmänna vattentjänster i Fjällhalsen som i de övriga områdena i dalgången och konstaterar att vad Länsstyrelsen i sitt beslut redovisar under rubriken Länsstyrelsen bedömning till grund för kommunens skyldighet, i motsvarande omfattning får anses gälla även för Fjällhalsen. Beslut om verksamhetsområdets omfattning tas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige i Åre kommun har inte fattat beslut om att ta in fastigheterna i Fjällhalsen i verksamhetsområdet för allmän va-anläggning, däremot har kommunstyrelsen i beslut beslutat ordna allmän vatten- och avloppsanläggning för befintlig och blivande bebyggelse i Bydalen och Höglekardalen, som ska vara tagen i drift senast den 31 december 2016, bilaga 4.. Den aktuella bestämmelse avser möjligheten att utesluta fastigheter som tidigare omfattats av verksamhetsområde för allmän va-anläggning något som inte är aktuellt för Fjällhalsen. Det är kommunfullmäktige som fattar beslut om 26

27 avloppsanläggningen som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. verksamhetsområdets omfattning, något som ännu inte aktualiserats för Fjällhalsen. Skulle det bli så att kommunfullmäktige beslutar ta in fastigheterna i Fjällhalsen i verksamhetsområdet så kan avgiftsskyldigheten för fastigheterna komma att prövas i särskild ordning enligt de förutsättningar som framgår av i Vattentjänstlagen. -Kommunen borde innan länsstyrelsens föreläggande vann laga kraft ha presenterat frågan för berörda VAoperatörer i dalgången a Anne och Sven Egnell, ägare till fastigheten Backen 1:69 -Motsätter sig reningsverket med hänsyn till kostnaderna. Projektet betyder slutet för närings- och turistverksamheten i dalgången. Kommunen har av Länsstyrelsen förelagts ordna allmänna vattentjänster i Bydalen och ordna va-anläggning som kan försörja samtliga befintliga och blivande fastigheter i dalgången -Områdets avloppsbehov tillgodoses genom befintliga vaanläggningar, fastigheter som eventuellt inte kan anslutas till dessa får tillgodoses genom nyanläggning av kompletterande mindre verk. Kommunen anser att det av presenterade utredningar (se t.ex. avsnitt 4:4 i Lokaliseringsutredningen , flik 1 i samrådspärmen) står klart att fullgörande av Länsstyrelsens föreläggande kräver nyanläggning av ett reningsverk, även om de befintliga verken skulle drivas vidare. Kommunen anser inte att fortsatt drift av de befintliga verken, kompletterat med ett nytt reningsverk för den befintliga och blivande bebyggelsen i dalgången, är 27

28 vare sig ekonomiskt försvarbart, driftstekniskt tillfredsställande eller miljömässigt godtagbart, särskilt om man beaktar framtida reningskrav. -Expansionsplanerna är sannolikt orealistiska, föreslår att eventuellt nytt reningsverk byggs skalbart för att bättre anpassas till behovet. --Motsätter sig att erlägga anläggningsavgift för vatten och avlopp. Kommunen avser att i möjligaste mån anpassa utbyggnadstakten av reningsverket, t.ex. genom linjevis uppbyggnad (se exempel i Dimensioneringsutredningen under flik 2 i Samrådsunderlaget). Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster a Höglekardalen s Semesterby AB, Lasse Sällström, -Kommunen har inte hanterat ärendet på ett acceptabelt sätt, endast1 konsultbolag, Sweco, har anlitats. Det är oansvarigt av kommunen att inte anlita andra och fler konsulter för att få en bredare bild och eventuellt andra lösningar. -Länsstyrelsens beslut bygger på ett antagande om en mycket kraftig exploatering i området. Presenterade planprogram har visat sig vara mer drömmar än verklighet. Kommunen avser att i möjligaste mån anpassa utbyggnadstakten av reningsverket, t.ex. genom linjevis uppbyggnad (se exempel i Dimensioneringsutredninge n under flik 2 i Samrådsunderlaget). 28

29 -Om det skulle bli omfattande nyexploateringar så är det rimligt att dessa står kostnaden. Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster -Det saknas en ekonomisk konsekvensanalys av projektet. Förutom att privatpersoner blir påförda avgifter kommer turismföretagarna att hamna i en mycket svår situation. Rimligen borde man redan i inledningen ha funderat över ekonomin i kombination med tekniken och framtida lösningar. Totalt blir anläggningsavgifterna till kommunens anläggning ca 80 mkr för fastigheter i dalgången som redan har avloppsfrågan löst. -Vilseledande information i utredningarna kan ha påverkat projektet. Frågan om en dialog med Länsstyrelsen angående andemeningen med beslutet och dess konsekvenser har ställts men ej besvarats. Tanken måste vara att ta vara på människors hälsa och miljön, inte att försätta exploatörer och privata i ekonomisk kris. Kommunen anser att utredningsunderlaget visar att den av kommunen avsedda avloppslösningen är den ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt bästa lösningen för avloppshanteringen i ett större sammanhang i Bydalen, Beträffande kostnadsjämförelser mellan alternativen hänvisas till avsnitt 4.5 i Lokaliseringsutredningen (flik 1 i Samrådsunderlaget). Kommunen anser inte att vilseledande information lämnats. Det är naturligtvis kommunens skyldigheter enligt 6 vattentjänstlagen som är anledningen till vautbygganden, inte en ambition att ekonomiskt belasta exploatörer och fastighetsägare. Men när nu Länsstyrelsen beslutat att kommunen har skyldighet att ordna en kommunal anläggning så är kommunen bunden av vattentjänstlagens regler, bl a innefattande reglerna om avgifts- 29

30 skyldighet och tillämpning av fastställd va-taxa. -Konstateras att den sökta lokaliseringen innebär att reningsverket förläggs inom Dammåns avrinningsområde, dvs. med samma recipient som de befintliga avloppsanläggningarna. Ett reningsverk där stora mängder avloppsvatten pumpas långa sträckor innebär risk för bräddningar, vilket påverkar Dammån med orenat avloppsvatten. -Enligt Geokonsults utredning är infiltration i detta område osäkert. -Lokaliseringen av den sökta verksamheten innebär att kommunen får svårare att uppfylla eventuella kvävereningskrav, beroende på avstånd/temperatur. Provresultat visar att det befintliga reningsverket nästan klarar av värdena av kväve trots att det inte har någon reduktion. Det befintliga verket klarar det Hänvisas till vad som anförs under punkterna 8 och 9 i tillståndsansökan. Kommunen anser att risken för förorening av Dammån därmed i princip eliminerats. Kommunen delar inte uppfattningen att infiltration i området bedömts osäker, däremot konstateras att infiltrationen måste ordnas så att det inte negativt påverkar Dammåns vattenstatus. Kommunen anser att frågan utförligt belyses i MKB:n, avsnitt Beträffande kapaciteten i det befintliga verket hänvisas till MKB:n, sid 8 andra stycket. Vad gäöller kvävereningen så belyses detta i MKB:n, avsnitt , där det konstateras att gränsvärdet beräknas klaras med god marginal. 30

31 utsläppskrav som ställs i SNFS 1994:7. Verket utnyttjas bara till drygt 55% av sin kapacitet. Det föreslås att det befintliga verket får leva kvar. -Genom att nyttja och bygga om befintliga verk skyddas människors hälsa och miljön effektivare och billigare. Kommunen anser att det av presenterade utredningar (se t.ex. avsnitt 4:4 i Lokaliseringsutredningen , flik 1 i samrådspärmen) står klart att fullgörande av Länsstyrelsens föreläggande kräver nyanläggning av ett reningsverk, även om de befintliga verken skulle drivas vidare. Kommunen anser inte att fortsatt drift av de befintliga verken, kompletterat med ett nytt reningsverk för den befintliga och blivande bebyggelsen i dalgången, är vare sig ekonomiskt försvarbart, driftstekniskt tillfredsställande eller miljömässigt godtagbart, särskilt om man beaktar framtida reningskrav a Fjällhalsens Stugägarförening -Fastigheterna i Fjällhalsens Stugägarförening har vatten och avlopp ordnat genom anslutning till Solgrytan AB:s anläggning, som drivs miljömässigt och utan anmärkning. Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster -Kostnaden för en allmän vaanläggningen överstiger de fördelar som uppnås. Kommunen har av Länsstyrelsen förelagts ordna allmänna vattentjänster i Bydalen och ordna va-anläggning som kan försörja samtliga 31

32 befintliga och blivande fastigheter i dalgången. -Fjällhalsen omfattas inte av länsstyrelsens föreläggande. Kommunen ifrågasätter inte att Länsstyrelsens beslut saknar uttrycklig uppgift om att Fjällhalsen omfattas av föreläggandet för kommunens att ordna allmän va-anläggning. Kommunen bedömer emellertid att det föreligger motsvarande behov av allmänna vattentjänster i Fjällhalsen som i de övriga områdena i dalgången och konstaterar att vad Länsstyrelsen i sitt beslut redovisar under rubriken Länsstyrelsen bedömning till grund för kommunens skyldighet, i motsvarande omfattning får anses gälla även för Fjällhalsen -Projektets påverkan för hela dalen borde utredas bättre a Lena Hallkvist, ägare till fastigheten Backen 1:73 -Förstår vikten av bra reningsverk ur miljösynpunkt, men ställer sig tveksam till den sökta verksamheten då alternativet med kommunalt övertagande av driften av de befintliga verken inte utretts. Kommunen anser att utredningsunderlaget visar att den av kommunen avsedda avloppslösningen är den ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt bästa lösningen för avloppshanteringen i ett större sammanhang i Bydalen, Beträffande kostnadsjämförelser mellan alternativen hänvisas till avsnitt 4.5 i Lokaliseringsutredningen (flik 1 i Samrådsunderlaget). 32

33 -Ingen konsekvensbeskrivnin g av den ekonomiska utvecklingen i dalgången har presenterats. Se ovanstående kommentar -Motsätter sig att erlägga anläggningsavgift för vatten och avlopp. Frågan om avgiftsskyldighet till allmän va-anläggning får prövas i särskild ordning, se i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster a a Anders Johansson och Monica Stensson, ägare till fastigheten Backen 1:85 Karin Jonsson, ägare till Fjällhalsen 686 Likalydande yttrande som a ovan -Svårt att förstå att föreslagen vainvestering, uppskattad till 240 mkr, saknar tydlig ekonomisk och verksamhetsmässig konsekvensbeskrivnin g för dalens näringsidkare och fastighetsägare. - Se bemötandet i anslutning till a ovan Det må vara riktigt att kommunen inte utfört någon konsekvensanalys i syfte att utgöra underlag för utbyggnaden av en allmän vaanläggning. Detta kan härledas till att kommunen inte har någon valmöjlighet i frågan om utbyggnad, sedan länsstyrelsens beslut vunnit laga kraft. Konsekvenserna av att den allmänna vaanläggningen kommer till stånd är emellertid väl belysta. -Hur investeringskostnaden ska finansieras framgår inte, inte heller vad notan blir för näringsidkare och fastighetsägare. Ekonomiska konsekvenser för näringsidkare och fastighetsägare bör skyndsamt utredas och tydliggöras. Kommunen anser att utredningsunderlaget visar att den av kommunen avsedda avloppslösningen är den ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt bästa lösningen för avloppshanteringen i ett större sammanhang i Bydalen, Beträffande kostnadsjämförelser mellan alternativen hänvisas till avsnitt 4.5 i Lokaliseringsutredningen (flik 33

34 1 i Samrådsunderlaget). Anläggningskostnaden bokförs som en investering i Åre kommuns särredovisade va-verksamhet. Utbyggnadskostnaden påverkar inte direkt anläggningsavgiften för fastighetsägarna i Bydalen, en anläggningsavgift som beräknas enligt den va-taxa som gäller för Åre kommun vid avgiftsskyldighetens inträde. -Det saknas detaljutredning avseende alternativet med fortsatt drift av de befintliga avloppsanläggningarn a, som väl motsvarar de miljökrav som ställs. Alternativ som är kvalitetsmässigt likvärdigt till klart lägre kostnad bör alltid utredas och därefter ska det finnas goda och tydliga motiveringar från kommunens sida till varför det billigare alternativet inte väljs. Kommunen anser att utredningsunderlaget visar att den av kommunen avsedda avloppslösningen är den ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt bästa lösningen för avloppshanteringen i ett större sammanhang i Bydalen, Beträffande kostnadsjämförelser mellan alternativen hänvisas till avsnitt 4.5 i Lokaliseringsutredningen (flik 1 i Samrådsunderlaget). -Det bör tydligt klargöras för länsstyrelsen och näringslivskontoren i Åre och Bergs kommuner att näringsidkarna i dalen tydligt uttalat oro för sina företags fortsatta existens utifrån befarat höga anslutningskostnader till det kommunala VA-nätet. 34

35 Utöver ovanstående har kommunstyrelsen i Åre kommun har mottagit en skrivelse från 13 anonyma stugägare i Fjällhalsen, Bydalen och Höglekardalen, där de anförs bl.a. att de välkomnar kommunens engagemang för vatten- och avloppsfrågan i dalgången och att de är angelägna om att vatten- och avloppsfrågan får en lösning snarast. 35

36 36