Företagarna Västra Götaland

Transkript

1 Företagarna Västra Götaland

2 Innehåll. 03. Västsverige har fantastiska entreprenörer 04. Lokalt företagsklimat Kommunens servicegrad och attityder Konkurrensutsättning av kommunens tjänsteproduktion Utmaningsrätten Lagen om valfrihetssystem, LOV Kommunal konkurrens Offentlig upphandling 12. Infrastruktur Vägnätet Järnväg IT-kommunikation 16. Internationalisering 18. Företagsutveckling Nya och växande företag Kapital som utvecklar 22. Utbildning & arbetsmarknad Entreprenörskap i skolan Ung Företagsamhet och FramtidsFrön Lärlings- och YH-utbildningar Integration på arbetsmarknaden Västsverige har fantastiska entreprenörer! Företagare skapar tillväxt, välstånd och jobb. Inte minst de små företagen. Skapandet av nya jobb sker i småföretagen och har gjort så sedan början av 1990-talet. Så har det varit och så kommer det att bli framöver. Därför tror vi att Västra Götaland har mycket att vinna på en tydlig Företagarlinje. Företagarna Västra Götaland representerar cirka 9000 företagare i regionen. Den ideella kraften som finns i våra 46 lokala företagarföreningar är avgörande för vår verksamhet. Du hittar alla branscher bland våra medlemmar; allt från hantverk och industri till handel och tjänster. Gemensamt för alla dessa företag är att det finns en eller flera personer som tagit steget att starta, äga och driva sitt bolag. Ägarperspektivet är och kommer alltid vara viktigt för oss i Företagarna. Det nationella regelverket med frågor om skatter, avgifter och lagstiftning är självklart mycket viktiga för ett gynnsamt nationellt och lokalt näringsliv. Minst lika viktigt är ett gynsamt lokalt företagarklimat, därför håller du i handen ett regionalt företagarpolitiskt program. Det syftar till att lyfta fram viktiga lokala och regionala frågor som vi vill driva under den kommande perioden. Vi hoppas att du ska ha nytta av skriften och att du vill följa med oss på Företagarlinjen. Maria Derner Regionchef Företagarna, Västra Götaland Ingemar Fredriksson Ordförande Företagarna, Västra Götaland 3

3 Det finns många faktorer som ligger utanför våra möjligheter att påverka det lokala företagsklimatet; struktur på näringslivet på orten, geografisk belägenhet och konjunktursvängningar. Men vi fokuserar på det vi vill och faktiskt kan påverka. Det finns flera områden i den kommunala verksamheten som påverkar företagens möjligheter att bli framgångsrika på en ort. Man kan dela in dessa frågor i fyra områden: Kommunens servicegrad och attityder Effektiv hantering av tillstånd och ett kommunalt regelverk som fungerar är av stor vikt för många företag. Onödigt långa ärendetider, byråkrati och orimligt höga kommunala avgifter skapar tillväxthinder för det lokala näringslivet. Det är också viktigt att företagare möts av rätt attityder hos kommunala tjänstemän. Med ett bra företagsklimat i kommunerna blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Det har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och välfärden. Därför är det viktigt att lokala företagare ges en aktiv roll när kommunens tillväxtmål utformas. 1. Kommunens servicegrad och attityder gentemot företagare 2. Konkurrensutsättning av kommunens tjänsteproduktion Att samtliga kommuner deltar i och förbättrar sin position på SKL:s* mätning av kommuners service och attityder. 3. Kommunal konkurrens som drabbar företag 4. Upphandling Att samtliga kommuner deltar i och har en handlingsplan för hur man ska förbättra sin position i SKL:s mätning. *Sveriges kommuner och landsting 5

4 Konkurrensutsättning av kommunens tjänsteproduktion En kommuns verksamhet kan delas in i två delar, myndighetsutövning och tjänsteproduktion. Myndighetsutövningen kan endast kommunen själv utföra, medan tjänsteproduktion kan utföras av externa aktörer som till exempel privata entreprenörer. Sund marknadsekonomi bygger på fri och rättvis konkurrens. Företagarna tycker att en sund marknadsekonomi bygger på fri och rättvis konkurrens. Därför bör kommuner konkurrensutsätta sin tjänsteproduktion när det är möjligt och nyttja småföretagen som entreprenörer. Samtliga kommuner höjer sin grad av konkurrensutsättning. En lägsta nivå ska vara över rikets genomsnitt. Att samtliga kommuner genomför en genomlysning av sin verksamhet för att undersöka möjligheten att konkurrensutsätta delar av den. Kommunens tjänsteproduktion kan utföras av externa aktörer. 6

5 Utmaningsrätten 2 exempel på hur kommunen kan öka sin konkurrensutsättning är att införa Utmaningsrätten och Lagen om valfrihetssystem, LOV. Utmaningsrätten ger privata aktörer, organisationer och andra sammanslutningar möjlighet att utmana kommunen och visa att man kan driva verksamheten bättre, billigare eller mer innovativt. Hittills har ett 40-tal kommuner i landet antagit utmaningsrätten. Företagarnas mål och vilja: Att utmaningsrätten tillämpas i samtliga kommuner. Lagen om valfrihetssystem, LOV Lagen om valfrihetssystem (LOV, 2008:962) trädde i kraft den 1 januari LOV reglerar vad som gäller när upphandlande myndigheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till per soner att välja bland leverantörer i ett valfrihetssystem. Lagen gäller för kommuner och landsting när de inför valfrihetssystem för hälsovård- och socialtjänster. Det är frivilligt för kommuner att införa valfrihetssystem, men obligatoriskt för landstingen inom primärvården. Sedan den 1 maj 2010 tillämpar även Arbets förmedlingen LOV vid tillhandahållande av valfrihetssystem med etableringslotsar för nyanlända invandrare. Läs mer på: konkurrensverket.se Samtliga kommuner ska tillämpa Lagen om valfrihetssystem (LOV). Att LOV-sektorns företag får möjlighet till tillväxt och utveckling samt att kommuninvånarna ges ökad valfrihet. 8 9

6 Näringspolitiskt program 2014 Kommunal konkurrens Att kommuner driver verksamhet som konkurrerar ut företagare är tyvärr ett vanligt problem i Sverige. Kommunala aktörer som utför verksamhet som borde utföras av ett företag riskerar att snedvrida konkurrensen och slå ut den privata företagsamheten. Sedan januari 2010 går Samtliga kommuner håller sig inom ramen för vad en kommun bör utföra. Kommunen ska inte konkurrera med privata företag. Sedan 2010 går det att ingripa mot kommunal konkurrens. det att pröva och ingripa mot konkurrenssnedvridningar som kan uppstå när stat, kommun eller landsting säljer varor och tjänster på marknaden. Stockholms tingsrätt kan förbjuda stat, kommun eller landsting att i sin säljverksamhet tillämpa förfaranden som hämmar konkurrensen. Att det i varje kommun sker en över syn av den kommunala verksamheten så att osund konkurrens inte förekommer. Offentlig upphandling ffentlig upphandling sker till ett O värde om minst 500 miljarder kronor årligen i Sverige. Konkurrensverket skriver i en rapport att så mycket som procent av kommunernas verksamhet skulle kunna läggas ut på anbud. Den offentliga upphandlingen måste utformas på ett sätt som främjar konkurrens och genomtänkta inköp för våra gemensamma skattemedel. Att fler små företag ska göra affärer med den offentliga sektorn och att de krav som ställs i den enskilda upphandlingen inte är irrelevanta eller överdrivna. Det kan exempelvis handla om onödigt stora upphandlingar eller krångliga anbudsförfaranden. Nya och mer effektiva produkter och tjänster utvecklas ofta i mindre bolag. Men majoriteten av de små företagen deltar sällan eller aldrig i offentliga upphandlingar. Företagarna tycker att det är av stor vikt att upphandlingar utformas så att även småföretag ges chans att delta % 1% Småföretag utgör 99% av alla företag i Sverige. Att kommuner och regioner ska publicera sina upphandlingar på sina webbplatser, att upphandlingsunderlag förenklas och att anbud kan läggas på mindre delar, exempelvis geografiskt eller produktmässigt

7 Se motion Motion 2000/01:N386 Dalsland Vägnätet öretagarna ställer sig i huvudsak F positiva till de prioriteringar som har gjorts i den nationella planen för Vår övertygelse är att de insatser som görs måste gynna hela regionen och vara långsiktigt hållbara. Därför det är viktigt att satsa på en fullt utbyggd E20. Denna europaväg har stor betydelse för nationella, regionala och lokala arbetsmarknader och utgör ett av landets viktigaste stråk för godsoch persontransporter. Dessutom krävs ytterligare satsningar på det mindre vägnätet för att ge goda förutsättningar för en levande företagsamhet i hela regionen. Vi tycker att i ett hållbart samhälle ska människor kunna bo i såväl storstad som på landsbygd. Vi tycker att det är ett hållbart perspektiv att människor ska kunna bo i såväl storstad som landsbygd. Att E 20 under planperioden fram till 2025, genomgår nödvändig kapacitets- och trafiksäkerhetshöjning, som innebär att återstående väg från Vårgårda upp till norra länsgränsen byggs ut till motorväg. Vi kräver en generell kvalitetshöjning på det finmaskiga vägnätet i hela regionen. Det kommer att bidra till en attraktivare region för både boende och besökare. Att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att planera för en utbyggnad av E20 till motorväg på återstående avsnitt av sträckan Vårgårda till norra länsgränsen. Företagarna vill också att regionen garanterar en lägsta vägstandard för det finmaskiga vägnätet, främst vägar som är av betydelse för företag belägna i glesbygd. 13

8 Näringspolitiskt program 2014 Järnväg Företagarna föreslår att Götalandsbanan mellan Göteborg och Borås kompletteras med en tågförbindelse mellan Borås och Herrljunga, en sträcka på 4 mil samt att sträckningen Göteborg Landvetter Borås påskyndas. Företagarnas målsättning är att hela banan Göteborg Landvetter Borås Herrljunga skall kunna tas i bruk år Härigenom undanröjs flera av de akuta problemen som tågtrafiken i Västsverige brottas med. Sedan flera år samsas alla tåg på västra stambanan, vilket skapar en flaskhals mellan Alingsås och Göteborg. Om ingen annan lösning kan hittas, så måste ytterligare spår byggas på denna sträcka. Ett annat problem är pendlingsmöjligheten mellan Borås och Göteborg. Andra omständigheter som måste få en lösning är transporterna till och från Landvetters Flygplats som idag helt saknar järnvägsförbindelse samt Borås som saknar direkt tågförbindelse till Stockholm. Företagarna föreslår att Götalandsbanan mellan Göteborg och Borås kompletteras med en tågförbindelse mellan Borås och Herrljunga, en sträcka på 4 mil samt att sträckningen Göteborg Landvetter Borås påskyndas. Företagarnas förslag löser flera av järnvägsproblem i Västsverige på ett snabbt och resurseffektivt sätt, samtidigt som västra stambanan utnyttjas optimalt. Företagarnas förslag innebär att: Tågförseningar på grund av kapacitets problem på västra stambanan elimineras. Vid trafikstörningar (nedfallna kontaktledningar, signalfel m.m.) finns två alternativa sträckningar in mot Göteborg. Flygresenärer från Skaraborg, delar av Älvsborg och Närke får direktförbindelse med Landvetters flygplats utan tågbyten. En direktförbindelse mellan Borås/ Sjuhärad och Stockholm har förverkligas betydligt tidigare än hittills planerat. Infrastrukturplanens målsättningar för järnvägstrafiken i Västra Götaland uppnås snabbare och till lägre investeringskostnad än i nu liggande plan. Att regionen stödjer Företagarnas förslag och tillsammans med Företagarna verkar för att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att snabbutreda förslaget så att det kan arbetas in i den nationella planen för Vi anser att det är ett hållbart perspektiv att människor ska kunna bo och verka i såväl storstad som landsbygd. IT-kommunikation Då tillgängligheten till snabb och säker IT-kommunikation varierar är förutsättningarna för att kunna driva företag utanför stadskärnorna olika beroende på var man bor och verkar. Att man ska kunna driva företag på landsbygden och inte hämmas av dålig tillgänglighet, låg hastighet eller annan begränsande teknik inom IT-området. Läs mer på Företagarna tycker att en lika hög företagsstandard på IT-uppkoppling ska kunna erbjudas oavsett var företaget drivs. Att man i varje kommun tar fram en plan för att möta framtida kapacitetsbehov samt tar till vara på och växlar upp de resurser som EU och Västra Götalandsregionen erbjuder

9 Sveriges tillväxt är beroende av företagens förmåga att konkurrera på internationella marknader. Exporten motsvarar över 50 procent av vår BNP. Handeln totalt sett motsvarar över 90 procent. Cirka 70 procent av Sveriges export kommer från de 100 största företagen. Det innebär att Sveriges välstånd i nuläget står och faller med ett fåtal företags framgångar. Samtidigt växer nya marknader fram med stor kraft t.ex. i Asien, Afrika och Sydamerika. Det är viktigt att även småföretagen ligger i framkant och tar del av denna utveckling. Globaliseringen ökar konkurrenstrycket på småföretagen men innebär också tillväxtpotential via handel med utländska marknader. För att ta till vara på dessa möjligheter behöver småföretagen hjälp och vägledning. Att fler småföretag i Västra Götaland bedriver handel med utlandet. Att det skapas förutsättningar för fler företags utlandsaffärer, Sveriges tillväxt är beroende av företagens förmåga att konkurrera på internationella marknader. Exporten motsvarar över 50 procent av vår BNP. som till exempel bättre och billigare exportkrediter och mer tillgängliga utbildningar i export/import. Att en bättre samordning ska finnas mellan olika offentliga aktörer på området. 17

10 FÖRETAGS- UTVECKLING Nya och växande företag Antalet nyföretagare i en region är ett betyg på hur bra eller dåligt företagsklimatet fungerar. Västra Götaland har historiskt haft ett lägre nyföretagande än riksgenomsnittet. Det beror till stor del på att många västsvenska kommuner varit beroende av större industrier och därmed odlat en brukskultur. Företagarna vill medverka till ett ökat nyföretagande och satsningar på företagare som vill utveckla sin verksamhet i regionen. Vi behöver fler växande företag för att skapa välstånd och jobb i Västsverige. Att det startas fler lönsamma företag och att fler företagare ska utveckla sin verksamhet. Att varje kommun har ett mål och en strategi för att stödja nyföretagande. Se ökade satsningar och resurser på kvalitetssäkrade stöd för nyföretagare och företagare som vill utveckla sina verksamheter. Detta inkluderar exempelvis Nyföretagar centrum och Företags- Akuten, som två viktiga resurser. 19

11 Möjligheten till finansiering påverkar köparens möjligheter att ta över en rörelse och därmed säkra företagets fortlevnad. Kapital som utvecklar Små och medelstora företag (SME) är viktiga som förnyare av näringslivet. De skapar lokal och regional tillväxt i Västra Götaland. Merparten av nya arbetstillfällen kommer att skapas inom dessa företag. Det råder en bred enighet mellan politiker, fackliga företrädare och näringslivets nationella och regionala representanter, om att vi måste fortsätta att satsa på SME-företagens utveckling och öka nyföretagandet. SME-företag, både befintliga och i ännu högre utsträckning nystartade företag har ofta svårt att finansiera sin utveckling. Det kan vara så att det egna kapital som behövs saknas eller att andra säkerheter krävs vilket gör att entreprenören tvekar att satsa. Läsvärt! Avknoppningar, nystartade företag samt existerande företag som ska gå in på nya marknader är andra exempel där tillgång på kapital är särskilt avgörande. Möjligheten till finansiering påverkar köparens möjligheter att ta över en rörelse och därmed säkra företagets fortlevnad. Tyvärr är många ägare till mindre företag oroliga för att inom 5 10 år tvingas lägga ner verksamheten på grund av svårigheter att finansiera ett ägarskifte. Att det ska bli lättare för företag som vill växa att få hjälp med finansiering. Att statliga aktörer inom området ska stödja företag i hela regionen. Anpassa regionala finansiärers villkor så att de kan bidra till att små och medelstora företag utvecklas. 21

12 Det blir allt viktigare med bra kontakt mellan skola och näringsliv. Ungdomar, från grundskola till högskola, behöver träffa fler företagare och lära sig mer om olika sorters entreprenörskap. Genom dialog med företagare får ungdomarna bättre möjligheter att välja inriktning för sina fortsatta studier. Entreprenörskap i skolan För att företagsklimatet i Sverige ska utvecklas behöver attityder till företagande och entreprenörskap Att entreprenörskap blir ett obligatoriskt ämne i grundskolan. förbättras. Det är viktigt att entreprenörskap ingår som en naturlig del redan tidigt i skolundervisningen. Införa ett entreprenöriellt tänkande på ett tidigt stadium i undervisningen för att stimulera ungdomars företagsamhet. 23

13 Ung Företagsamhet och FramtidsFrön Ung Företagsamhet vänder sig till gymnasieungdomar och ger bra kunskaper om företagande. Elever som deltagit i UF-projekt är mer benägna att starta egna företag senare i livet. Föreningen FramtidsFrön vänder sig till grundskoleelever och erbjuder verktyg för att ge träning i entreprenörskap från förskola till högstadium. Organisationen Företagarna stödjer dessa verksamheter och bidrar därmed till att förändra attityder till företagande på lång sikt. Ytterligare ett exempel är Transfer, som erbjuder en förmedling av före läsare från näringslivet. Att alla gymnasier, såväl teoretiska som praktiska, ska erbjuda UF till alla elever. Att alla gymnasieungdomar ska få en inblick i vad företagande innebär genom att praktiskt driva UF-företag. Att alla gymnasieskolor utnyttjar Transfers föreläsare i sin undervisning. Att alla gymnasieungdomar får insikt i arbetslivet genom Transfers föreläsare. Att alla grundskolor ska arbeta med FramtidsFröns verktygslåda. Att alla grundskoleelever får träning i praktiskt entreprenörskap genom att arbeta med FramtidsFröns verktygslåda. 25

14 Näringspolitiskt program 2014 Lärlings- och YH-utbildningar Det råder en kompetensbrist i många branscher, oavsett konjunktur och trots hög arbetslöshet bland unga. Det som undervisas i skolan är inte alltid just det som företagen behöver och vill ha. Därför är det viktigt att företagare medverkar till att fler unga får en modern yrkesutbildning som är anpassad efter näringslivet. Näringslivet behöver fler anställningsbara ungdomar som har rätt kompetens inom de områden som efterfrågas. Läs mer på Integration på arbetsmarknaden Med åldrande befolkning och en krympande svenskfödd arbetskraft är det nödvändigt att öka sysselsättningen hos personer födda utomlands. Dessutom finns en stor potential av kompetent arbetskraft med kontaktnät och kunskaper om olika marknader bland nysvenskar. Goda kunskaper i svenska är en förutsättning för att dessa personer ska bli framgångsrika på arbetsmarknaden och i näringslivet. Läs mer om DIVE, företagarnas verktyg för mångfald Öka statusen och kvaliteten på yrkesutbildningen så att fler ungdomar väljer dessa utbildningar. Att det ska finnas företagarrepresentation i alla yrkes- eller kompetensråd för att aktivt kunna påverka inriktningen av utbildningen. Att företagen ska bli bättre på att ta tillvara på den resurs som personer med utländsk bakgrund är. Se ökade satsningar på validering av tidigare utbildning för invandrare. Att språkutbildningen förbättras och anpassas mer för ett yrkesliv eller företagande

15 Företagarna Västra Götaland Erik Dahlbergsgatan Göteborg Telefon: