Hur Man Ger Återkoppling - Metoder och Attityder. Claes Andersson, Chalmers Open Communication Studio

Transkript

1 Hur Man Ger Återkoppling - Metoder och Attityder Claes Andersson, Chalmers Open Communication Studio 26 januari 2011

2 Kapitel 1 Introduktion till att ge återkoppling Nyfikenhet och passionen för att lära sig påverkar framgång som fysiker eller kemist enligt Hazari, Potvin, Tai och Almarode [1]. Med en nyfiken och öppen hållning får man alltså lättare att utveckla sin framtida karriär som forskare eller ingenjör. Akademiskt skrivande och att kunna ge konstruktiv kritik är viktiga yrkesfärdigheter för en fysiker. I detta dokument 1 vill vi presentera huvudbudskapet att ge återkoppling är en svår balansgång mellan förbättringsmöjligheter och positiva omdömen. Förbättringsmöjligheter finns i alla texter, oavsett vilken nivå de är på. Det går alltid att påbörja en diskussion om varför någon använder en viss retorik i bilder, text eller i den översiktliga strukturen. Om den som skrivit texten inte gjort något som bör förbättras, är det alltid bra att diskutera om varför en viss kommunikationsstrategi valts. I olika situationer kan man välja en strategi som får ut budskapet mer effektivt, det är viktigt att medvetandegöra detta hos blivande fysiker. Med återkoppling menas när undervisande personal handleder studenter i kommunikationsuppgifter. När studenter ger varandra återkoppling kallas detta granskning. Studenter uppmanas att inom grupper hålla granskningsmöten där de går igenom varandras texter och försöker förbättra dessa i sin helhet. Betoningen i denna text är kring språkliga och kommunikativa strategier inom fysik. Avsnittet om att kommentera på det vetenskapliga innehållet måste finnas där för en helhetsdiskussion. Den här texten inleds med metoder och attityder för återkoppling. Därefter diskuteras vad som bör prioriteras i en granskning av en text och listor med dessa prioriteringar. Det sista kapitlet handlar om att kommentera på fysik och annan vetenskap. Ifall du som läsare ser några stavfel, syftningsfel eller helt enkelt inte förstår vad som är skrivet, tveka inte att skicka epost till C. Andersson claean@student.chalmers.se. All hjälp tas tacksamt emot. 1 nuvarande version är 1.2 1

3 Kapitel 2 Metoder vid återkoppling De kommunikativa färdigheter som vi försöker lära ut här, är en mycket eftersökt egenskap i näringslivet [2]. Vår ambition är att simulera situationer så gott det går som kan uppstå på arbetet som forskare eller ingenjör. Inför att texten blir klar granskas det oftast före publikation. Ett sätt att simulera detta är att ge återkoppling på era texter inför inlämning. Den här texten som du läser nu har genomgått ett antal granskningar och därmed ändrat innehåll och huvudbudskap sedan den påbörjades. De allra flesta personer reagerar på den svåra situationen det innebär att få sitt arbete granskat. Det gäller att vänja sig vid de olika tillfällena du får din text eller arbete granskat. Att bli granskad av en kamrat kan vara mindre påfrestande än att bli granskad av en handledare, eller en expert. Situationen förändras beroende på vad som står på spel. Ett led i utbildning till att bli civilingenjör eller forskare handlar om att växa professionellt och hantera kritik på ett ändamålsenligt sätt. När du får en text för granskning bör du inte slentrianläsa den. Med detta menas att den som läser texten inte bara läser igenom den en gång och tror att den är genomläst för att kunna leverera konstruktiv kritik. Skriv ned dina åsikter när du läser igenom texten. När du skriver ned dina synpunkter får du också en större möjlighet att strukturera din kritik. Dessutom kommer du ihåg bättre vilka kommentarer som du har. Kolla gärna upp källorna som finns i texten. Är stödet för idéerna i texten från vetenskapligt erkända källor? Är det därmed bra och lämpliga källor som används? Tänk särskilt på helheten, innehållet och kommunikationsförmåga i texten. Vad är ditt helhetsintryck? Vad tycker du om innehållet? Varför tycker du så? Kommuniceras textens huvudbudskap med ett logiskt flöde? Efter att texten har lästs igenom och kommentarer har skrivits i marginalen är det dags att lyssna på den som skrivit texten. Skrift används för att kommunicera till medlemmar i ett vetenskapligt fält, till andra ingenjörer. Att lyssna på den som skrivit en text är därför en viktig del i en återkopplingsprocess. En tvåvägskommunikation etableras därmed och bland många andra saker kan missförstånd om textens innehåll redas ut. Textskapande är alltså i allra högsta grad en social aktivitet. Slutmålet för en text är en god diskussion kring innehållet i texten. 2

4 2.1 Respektfullt beteende vid återkoppling När du ger andra studenter kritik är det viktigt att vara konstruktiv. Det innebär att man undviker personangrepp eller onödigt hårt formulerad kritik. De som skrivit en text måste få en rimlig chans att förstå vad du upplever är problematiskt med texten. Det är en svår balansgång, men ger den som kommenterar saklig kritik och exempel ur texten brukar det vara utvecklande både för den som ger och den som tar emot kritiken. När man ger kritik är det också viktigt att sätta sig in i situationen. Har den som skall ta emot kritik skrivit mycket innan denna uppgift? Den här frågan är viktig därför att man ska ställa olika krav på en person som precis börjat på Chalmers och en som sitter med sina sista skrivuppgifter innan examen. En annan fråga som också är viktig och mer personlig är följande: Är skribenten van vid att ta emot kritik och arbeta in vettig kritik i sin text eller presentation? Saklighet är den viktigaste egenskapen hos dig som skall ge kritik på en text. När en skribent får kommentarer på texten skall läsaren endast referera till texten och relevant information (t.ex. manualer eller guider i akademiskt skrivande). Givetvis kan diskussionen ibland sväva ut, men det bör göras ansträngningar att hitta tillbaka till relevanta exempel och texten så snart som möjligt. Använd öppna frågor som börjar med Varför? Vad? Hur? och undvik ledande påståenden där man inte kan ge mer än ett svar. Dessa frågor förstärker möjligheten till öppna diskussioner i granskningssituationen. När en person börjar kommentera en text skall man börja med de positiva sakerna. Då förstärks de positiva aspekterna hos texten och det går att använda dessa som kontrast till saker som behöver förbättras i texten. Skribenter bör också få börja med att gå igenom saker som de har hittat själva. Genom att göra på detta viset kan man återföra initiativet till de som äger texten och låta dem prata om de sakerna som de är osäkra på. För vissa kan det vara svårt att kommentera på texter som objektivt sett är mycket bra eller dåligt skrivna. Läsaren måste anstränga sig extra mycket för att vara saklig och visa respekt. I en väldigt dålig text går det alltid att hitta något som är positivt som man kan börja med att kommentera. I en mycket bra text finns det alltid något som kan göras bättre. Problemet med extrema texter är att de oftast kräver mer energi och tanke bakom kritiken än en genomsnittlig text. Vid ett första intryck kan det framstå som motsägelsefullt att man skall visa hänsyn och sedan tåla kritik. Samtidigt som du vill visa hänsyn, gäller det också att den som blir bedömd visar samma respekt tillbaka för att granskningen skall fungera. Den som får kommentarer måste helt enkelt ta kritiken på allvar och inte ignorera omdömen. Givetvis är det helt ok att ta in andras kritik och helt enkelt inte använda den efteråt. Rekommendationen är ändå att lyssna, väga argumenten emot varandra och ge texten möjlighet att utvecklas med andras synpunkter. I en kvalitetsmedveten grupp är det nödvändigt att få igång regelbundna granskningsmöten. Tar alla återkopplingen eller granskningen seriöst får texten en högre kvalité. De flesta grupper består av olika människor och detta kan användas i positiv bemärkelse om man tar tillvara den samlade erfarenhet som finns. I grupparbeten är det vanligt att olika delar av texten delas upp och skrivs individuellt för att sedan läggas ihop till en uppsats innan inlämning. Detta sätt att skriva på kan ge problem med en stor inkonsekvens i språk, stilnivå och hur man tillämpar skrivregler. Med granskningsmöten och den diskussion som uppstår blir det enklare att producera en mer konsekvent text i enlighet 3

5 med skrivreglerna för uppgiften. Under ett granskningsmöte bör alla skribenter få en chans att gå igenom texten och säga sin mening om de deltexter som inte skrivits av dem själva. Har man en sådan här genomgång får skribenterna en bättre överblick på texterna samt att argument för eller emot olika förändringar i huvudbudskapet hos texten kan diskuteras. 4

6 Kapitel 3 Prioriterade förbättringar i text Nedan följer listor över olika åtgärder man kan göra på olika nivåer i en text. De viktigaste nivåerna kommer först. De kan med fördel användas under grupparbeten för att hjälpa andra att få en bra text. N.B 1! Dessa listor skall ej ses som heltäckande, utan endast som en utgångspunkt för vidare diskussion om texter och dess struktur. Kommentarer bör aldrig ske fristående från fysiken i texten. Kvalitén på den skriftliga slutprodukten anses allmänt också vara en markör på det vetenskapliga innehållet.[3]. Det finns ytterligare information hur man ger kommentarer på det vetenskapliga innehållet på sidan 7. Översiktsnivån Vad är helhetsintrycket av texten? Varför? [4] Behöver den översiktliga organisationen av texten förändras? Med översiktsnivå menas i vilken ordning kapitel kommer och vilken funktion varje kapitel har eller delar med andra kapitel. T.ex. Å ena sidan kan teori placeras som ett underkapitel till introduktion i en labbrapport. Å andra sidan i ett kandidatarbete kan teorin ligga under metod, introduktion eller helt fristående beroende på ämne och konvention inom ämnet. Finns det en översiktlig organisation att förhålla sig till som läsare? [5] Försöker texten lösa problemen som finns i uppgiftsbeskrivningen? [5] Kapitelnivån Har textens kapitel en logisk följd och uppdelning av materialet som presenteras? Finns det en tydlig indelning i kapitel? [4] Finns en introduktion? Resultatdel? Diskussionsdel med analys och tolkning? Kan man placera underkapitlena på ett annat sätt för att bättre kommunicera huvudidén? 1 Nota Bene = var snäll notera på Latin. 5

7 Styckenivån Innehåller stycket en sammanhållen idé? Finns det överlapp mellan stycken som hjälper till att upprätthålla den röda tråden? Består de av inledningsmening, huvudmening och en mening som överlämnar till nästa stycke? Finns det stycken som är för stora? för små? Enligt Anker [6] är följande viktigt för att skriva ett bra stycke: Stycket har en tydlig kärnmening. Det har stöd som visar, förklarar eller bevisar innehållet hos kärnmeningen. Idéer är redovisade i en klar och logisk struktur. Alla meningar består av både subjekt och verb, dvs de är fullständiga [7]. Det finns ytterligare en nivå under denna som är meningsnivå. Men denna rekommenderas du inte att kommentera på, då de föregående nivåer ger bättre effekt för det slutgiltiga dokumentet. Dock ifall dokumentet är oläsbart därför att meningsbyggnaden är såpass bristfällig bör man rekommendera skribenten att korrekturläsa oftare under arbetets gång. 6

8 Kapitel 4 Kommentarer på det vetenskapliga innehållet Grafer och tabeller är något av det allra första många fysiker tittar på när de läser en rapport eller vetenskaplig artikel. Visar grafer eller tabeller framtagna data på ett korrekt vis? [7]. Att matematiken bakom grafer och tabeller stämmer är även det mycket viktigt. Förstår man syftet och varför texten skrivits [4]? Är dimensionen rätt på alla storheter? Används SI-systemet? Är ekvationerna som används korrekta i matematik och notation? Ibland kan vissa skribenter blanda ihop vektorvärda och skalära enheter i sina texter. Vart kommer ekvationerna ifrån? Är de korrekt källhänvisade? Finns ekvationerna med som en naturlig del i texten 1? Förklaras de olika delarna och sätts i sitt sammanhang för att stödja huvudbudskapet? Hurdan är slutsatserna i diskussionsdelen? Är de spekulativa eller är slutsatserna välgrundade i den övriga texten [8]? Tas information som inte blivit redovisad innan upp i diskussionen? Det är ett klart stilbrott när ny information tas in i diskussionen istället för att ha redovisats i resultat eller metod. Kan man med hjälp av bilderna och sammanfattningen 2 förstå huvudbudskapet i texten? 1 Även ifall de visas mellan stycken 2 På engelska: Abstract 7

9 Referenser 1. Z. Hazari, G. Potvin, R. H. Tai, J. Almarode. For the love of learning science: Connecting learning orientation and career productivity in physics and chemistry. Phys Rev ST - Phys Edu Res [Internet], 21 maj 2010 [citerad: 24 september 2010] 6(9) Tillgänglig vid: DOI: /PhysRevSTPER K.-A. Nilsson, O. Nelsson. Arbetslivets krav på kommunikationsfärdigheter. [Internet], Utvärderingsenheten Lunds Universitet publicerad: 1998 Hämtad: Tillgänglig vid ss Centrum för fackspråk och kommunikation. Skrivanvisningar för rapporter, kandidatarbeten samt examensarbeten på masternivå vid Chalmers tekniska högskola. [Internet] Göteborg:Chalmers tekniska högskola. Publicerad: , hämtad: Tillgänglig vid vt09.pdf. s Centrum för fackspråk och kommunikation. Bedömning av skriftlig rapport. [Internet] Publicerad: , hämtad: Tillgänglig vid 5. P. Gillespie, N. Lerner. The Longman Guide to Peer Tutoring. 2:a Upplagan, Pearson education, 2008 s S. Anker. Real Writing with readings; Paragraphs and Essays for College, Work and Everyday life. 3:e upplagan, Boston:Bedford/S:t Martin, 2007 s S. Anker. Real Writing with readings; Paragraphs and Essays for College, Work and Everyday life. 3:e upplagan, Boston:Bedford/S:t Martin, 2007 s A.M. Coghill, L.R. Garson. The ACS Style Guide; Effective Communication of Scientific Information. 3:e upplagan, New York:Oxford University Press, 2006 s. 74.