PM DETALJPLAN 1, NORRA HAMNSTADEN

Transkript

1 Uppdragsnr: (10) PM DETALJPLAN 1, NORRA HAMNSTADEN Spridning av föroreningar till de delar av planen som avses att exploateras med bostäder samt tänkbara skyddsåtgärder. Inledning Med anledning av att Detaljplaneområde 1 (Dp1) i norra delen av Hamnstaden, Lidköping har delats in i ett exploateringsområde vilket avses att exploateras med bostäder, fortsatt markanvändning och släckta områden har WSP fått i uppdrag att studera risker för spridning samt åtgärder för att förhindra en eventuell spridning av föroreningar från andra delar av Dp1 (framförallt närbelägna kvarterat Kniven) med omgivning till delområdena benämnda Norr om Kniven och Udden (fortsättningsvis även benämnda exploateringsområdet). I figur 1 nedan redovisas det område som ingår i Dp1, vilka ytor som avses att exploateras med bostäder (exploateringsområdet), områden med fortsatt markanvändning och ytorna som släckts ner (kv. Kniven och östra delen av fastigheten Sannorna 5:1). Figur 1. Omfattning på Dp1 (svart streckprickad linje), exploateringsområdet (röd linje), ytor med fortsatt markanvändning (blåmarkerade) samt områden som släcks ner d v s kv Kniven och östra delen av Sannorna 5:1(beigea områden med orange streckade fält).

2 Uppdragsnr: (10) En spridning av föroreningar från angränsande områden till exploateringsområdet under eller efter efterbehandling av detta område, skulle kunna skapa problem främst i form av: - Hantering av föroreningar från omgivningen vid schakt i anslutning/ under grundvattenytan - Återkontaminering av redan efterbehandlad jord och grundvatten, vilket skulle kunna leda till att man åter erhåller oacceptabla miljö- och hälsorisker inom Exploateringsområdet. I denna PM behandlas endast åtgärder mot föroreningsspridning via yt- och grundvatten, ledningsnät och damning att behandlas, d v s eventuella föroreningar via buller, vibrationer, etc ingår ej. Föroreningssituationen i angränsande områden Områdena som ingår i Projekt Hamnstaden, Lidköping är i huvudsak utfyllnadsområden som utnyttjats som industriområde. Utfyllnaden har skett i omgångar, från slutet av 1800-talet och fram till i början av 1980-talet. I fyllnadsmassorna finns bland annat restprodukter från de industriella verksamheterna som ställvis ger upphov till höga föroreningshalter av framför allt metaller såsom barium och bly samt PAHer. Inom Dp 1-området som helhet har flera miljötekniska markundersökningar utförts, senast 2013 av WSP (Rapport Miljöteknisk markundersökning 2013, fält och laboratorieresultat, WSP ), men provpunktstätheten är på grund av områdets stora areal fortsatt relativt gles varför andra föroreningar eller högre halter ej kan uteslutas (se figur 2). Figur 2. Plan med provtagningspunkter i anslutning till Exploateringsområdet. De större provbeteckningarna är de undersökningar som utfördes De mindre punktbeteckningarna är olika typer av tidigare provpunkter som kan vara både av geoteknisk och miljöteknisk art. Den röda streckade linjen är gränsen mellan Exploateringsområde och angränsande områden.

3 Uppdragsnr: (10) Nedan återfinns en sammanställning av resultaten från jord- och grundvattenprovtagning i angränsande områden. Jord Söder om exploateringsområdet, inom Dp1, ligger kv. Kniven med förhöjda till höga halter av PAHer och metaller såsom barium, koppar, zink m m i fyllnadsmaterial. Även alifatiska kolväten förekommer ställvis i förhöjda halter inom Kv. Kniven. Strax öster om exploateringsområdet (delområde benämnt Östra delen av Sannorna 5:1 inom Dp1), påträffas förhöjda till höga halter av framför allt metaller (barium, bly, koppar) och även PAH i fyllningsmaterial. Ställvis förekommer även förhöjda halter av alifater. Väster om exploateringsområdet angränsar planerat detaljplaneområde 2. Provtagningstätheten är liksom föroreningsgraden låg med låga till måttligt förhöjda halter av barium, koppar, PAHer, etc. Ytor som enligt uppgift innehåller stora mängder föroreningar, framför allt petroleumprodukter, men som ej kunnat undersökas p g a ledningsinfrastruktur, är Fiskaregatan (belägen < 200 m sydost exploateringsområdet). I vägens sträckning var tidigare ett dike beläget vari industrier inom Hamnstaden ledde delar av sitt avlopps- och processvatten. Grundvatten Inom Hamnstaden, Lidköping finns ett relativt stort antal grundvattenrör installerade vilka har provtagits under årens lopp. Utförda grundvattennivåmätningar visar dock att risken för att grundvatten från de södra delarna av Hamnstaden kontaminerar den norra delen, d v s Norra Hamnstaden, bedöms som låg p g a grundvattnets flödesriktning. Vid grundvattenprovtagningar har man kunnat konstatera att grundvattnet i anslutning till exploateringsområdets är påverkat av föroreningar. Halterna är relativt låga till måttligt förhöjda, men lokalt förekommer högre halter av metaller och då främst barium och bly inom kv. Kniven, söder om exploateringsområdet. Inom kv. Kniven har även förhöjda halter av alifater, aromater, m.fl. organiska ämnen påträffats. Dessa halter beror troligen på den tidigare depåverksamheten inom fastigheten. Vid grävningsarbeten inom kv. Kniven har man kunnat konstatera oljefilm på grundvattenytan men någon frifasförekomst har inte kunnat påvisas i grundvattenrör. I anslutning till Pumpen 2, belägen sydöst om Exploateringsområdet har höga halter av alifater och aromater påträffats. Ursprunget till dessa höga halter är ej klarlagt. Inom Pumpen 2 låg tidigare bl a ett depåområde för petroleum. Delar av fastigheten är efterbehandlad m a p markföroreningar ner till NV:s generella riktvärden för KM. Öster om exploateringsområdet (delområde Östra delen av Sannorna 5:1, inom Dp1) uppvisar grundvattnet, liksom jorden, ställvisa förhöjda halter av bly. De föroreningar som enligt uppgift förekommer ute i Fiskaregatan är troligen till stor del grundvattenburna. Dock har ingen provtagning utförts som kan verifiera detta.

4 Uppdragsnr: (10) Spridningsvägar Föroreningsspridning från omgivningen till de delar av planen som avses att exploateras med bostäder, kan ske på olika sätt. I denna PM behandlas enbart följande spridningsvägar: - Grundvattnet - Damning/ luftföroreningar Spridning via grundvattnet Grundvattnet inom Projekt Hamnstaden bedöms förekomma i minst två separata grundvattenmagasin, ett ytligt i fyllningen/ silt- och sandlagret där grundvattenytan i stort följer topografin och till viss del styrs av ledningsgravar eller dräneringar i området samt ett i berggrunden. Grundvattenmagasinen skiljs åt av ett semi-impermeabelt lager av lera. En tolkad geologisk sektion från de undersökningar som utförts inom Hamnstaden redovisas i figur 3 nedan. Figur 3. Tolkad geologisk sektion, Hamnstaden. Förutsättningarna för att föroreningar från andra delar av Dp1 sprider sig till exploateringsområdet kan betraktas som relativt stora. De spridningsvägar via grundvattnet som främst bedöms vara aktuella är: Spridning till exploateringsområdet via det ytligt belägna grundvattenmagasinet, se figur 3. För att denna spridningsväg skall vara av betydelse måste grundvattenmagasinet ha en lateral utbredning som inkluderar exploateringsområdet med omgivningen. Denna förutsättning finns på plats då det ytliga grundvattenmagasinet inom exploateringsområdet är detsamma som i omgivningen. Risken för att en föroreningsspridning sker ner till det undre grundvat-

5 Uppdragsnr: (10) tenmagasinet kan betraktas som minimal på grund av det mäktiga lerlagret (> 15 m). Transport av föroreningar från omgivningen till exploateringsområdet via ledningsnätet. Det finns ett relativt stort antal ledningar inom Dp1 varav ett antal sträcker sig från angränsande områden till/ i anslutning till exploateringsområdet. Flertalet av dessa ledningar bedöms vara förlagda under grundvattenytan (generellt 1,5 2 m) vilket kan innebära att grundvattenburna föroreningar sprids till exploateringsområdet via ledningsgravens kringfyllning alternativt tar sig in i ledningar via fogar/ sprickor. En spridning via ledningsnätets och/ eller dess kringfyllning förutsätter dock att grundvattenmagasinets genomsläpplighet är lägre än kringfyllningens och/ eller ledningen inte är tät. I figur 4 och 5 redovisas uppmätta grundvattennivåer och tolkad grundvattenströmning inom Hamnstaden. Figurerna illustrerar två scenarier med olika vattenstånd i Vänern och grundvattennivåer inom Hamnstaden. För mer information, se Rapport - Hydrogeologisk utredning, Hamnstaden Lidköping (WSP, ). Figur 4. Tolkad grundvattenströmning i Hamnstaden ( ). Tolkad gräns till exploateringsområdet anges med gul linje.

6 Uppdragsnr: (10) Figur 5. Tolkad grundvattenströmning i Hamnstaden ( ). Tolkad gräns till exploateringsområdet anges med gul linje. Med hjälp av figur 4 och 5 samt utförd grundvattenmodellering redovisad i den hydrogeologiska utredningen gör WSP följande bedömningar: - Flödesriktningarna inom området styrs till övervägande del av ledningssystemet. Detta orsakas av grundvattentransport i kringfyllningen eller via inläckage i ledningen. Utförda grundvattensimuleringar ger indikationer på en relativt omfattande påverkan från ledningsschakt i öst- västlig riktning samt från ledningsschakt som mynning ut i småbåtshamnen, framför allt från den stora dagvattenkulverten i Strandgatan. - Figur 4 och 5 visar att det finns en grundvattendelare inom Kv. Kniven som delvis ger en grundvattenströmning mot de västra delarna av exploateringsområdet. Man kan även se ett grundvattenflöde från kv. Kniven mot öster till en lågpunkt för grundvattennivån, troligen orsakad av ledningsnätet. Efter grundvattnet från kv. Kniven når lågpunkten/ ledningsnätet sker ett flöde mot småbåtshamnen och Framnäsviken. Det är okänt om denna grundvattentransport sker i ledning eller i kringfyllningen. - Den norra delen av exploateringsområdet bildar en grundvattendelare vilket motverkar en föroreningsspridning från omgivningen mot denna del av området. Ovan bedömningar har främst bäring för grundvattensituationen under december januari Man kan dock inte utesluta att grundvattenströmningsbilden ser annorlunda ut under andra årstider. Utförda miljötekniska markundersökningar visar att grundvattnet inom exploateringsområdet har en låg föroreningsgrad. Detta kan dels bero på att fyllningsmassorna inom exploateringsområdet är förhållandevist rena dels att spridningen av förorenat grundvatten från mer förorenade områden i omgivningen t ex från Kv. Kniven är förhållandevis liten. I vissa delar av exploateringsområdet kan man dock inte utesluta att låga

7 Uppdragsnr: (10) föroreningshalter periodvis beror på inströmning av ytvatten från Vänern. Figur 4 och 5 indikerar på att grundvattenflödet till stor del kanaliseras av ledningssystemet i Strandgatan som mynnar ut i småbåtshamnen. Denna grundvattentransport av eventuellt förorenat grundvatten skulle i så fall ske i ledning/ kringfyllning och därmed endast ge en mycket begränsad inverkan på föroreningssituationen i grundvattnet inom Exploateringsområdet. Spridning via damning/ luftföroreningar Ytligt liggande föroreningar kan spridas från omgivningen till exploateringsområdet med vinden på dammpartiklar. Damning sker främst under perioder med ingen eller liten nederbörd i områden där hårdgjord/ växtbunden yta saknas. Damning initieras främst genom vind eller bilkörning inom områden där förorenad jord återfinns i ytan. Gällande övriga luftföroreningar såsom lukter bedöms detta bara vara aktuellt vid efterbehandlingsåtgärder i omgivningen. När detta blir aktuellt kommer särskilda åtgärder att vidtas för att minimera eventuella olägenheten i form av lukt. Möjliga åtgärder för att förhindra spridning till exploateringsområdet Åtgärder som reducerar de föroreningskällor som eventuellt bidrar till spridning redovisas i gällande åtgärdsutredning (WSP, 2014). Nedan redovisade åtgärder kan ses som temporära, d v s genomförs som skydd innan källorna har eliminerats eller som permanenta om föroreningskällan inte åtgärdas p.g.a. stora tekniska svårigheter eller höga kostnader. Åtgärder mot grundvattenburna föroreningar Åtgärder för att förhindra spridning av förorenat grundvatten från övriga delar av Dp1 till exploateringsområdet kan delas in två kategorier, aktiva åtgärder där grundvattnet avleds och/ eller omhändertas uppströms exploateringsområdet alternativt med passiva åtgärder med ren övervakning av föroreningssituationen innan aktiva åtgärder, vid behov, sätts in. Passiva åtgärder Hittills utförda grundvattenprovtagningar inom exploateringsområdet tyder på en liten spridning av förorenat grundvatten från omgivningen utöver de indikationer som finns att potentiellt förorenat grundvatten från omgivningen passerar Exploateringsområdet via ledningssystemet och ut i småbåtshamnen. För att säkerställa att föroreningsspridning från andra delar av Dp1 till exploateringsområdet inte ökar med tiden t ex på grund av ändrade grundvattenförhållanden kan ett kontrollprogram upprättas där bl a provtagning av ett antal befintliga och nyinstallerade grundvattenrör utförs. I det fall man skulle få indikationer på en föroreningsspridning av oacceptabel art kan aktiva åtgärder enligt nedan sättas in för att förhindra spridning inom/till exploateringsområdet.

8 Uppdragsnr: (10) Aktiva åtgärder Syftet med aktiva åtgärder är att styra grundvattenflödet så detta inte passerar exploateringsområdet på väg till recipient och att, vid behov, möjliggöra efterbehandling av grundvattnet. Följande aktiva åtgärder kan bli aktuella: - Användande av en avskärning i form av tätspont eller tätskärm av geomembran, lera, bentonit, m m. För att en avskärande åtgärd skall vara effektiv bör den skära av hela grundvattenmagasinet i vertikalled, d v s i aktuellt fall skall den anläggas ner till lerlagret som underlagrar fyllningen/ sand- och siltlagret. Nackdelen med en avskärande åtgärd är att man kan få en oönskad effekt i form av dämning vid sponten/ skärmen, vilket leder till förhöjd grundvattennivå och i sin tur risk för försumpning. Storleken på dämningen är huvudsakligen beroende av grundvattenmagasinets genomsläpplighet. För att motverka denna effekt kan en dränering läggas på lämplig nivå för att förhindra att förhöjd grundvattennivå orsakar problem. Avskärning kan även användas i mindre skala t ex anläggning enbart i partier där ett stort grundvattenflöde sker. Detta kan vara aktuellt i form av tätklackar av lera, bentonit, m m i ledningsgravar om ett stort grundvattenflöde sker där. - Anläggande av en dränering som leder grundvattnet förbi exploateringsområdet. För att säkerställa att inga grundvattenburna föroreningar tar sig förbi dräneringen bör denna anläggas i anslutning till underkanten på grundvattenmagasinet, vilket i aktuellt fall innebär mot ovankant lerlager. Nackdelen med att använda sig av en dränering, framför allt om denna förläggs på ett stort djup, är att man drar på sig stora vattenvolymer som man måste omhänderta. Man kan inte utesluta att detta innebär att man måste anlägga en pumpstation för att kunna hantera vattnet. Anläggandet av en dränering med tillhörande avledning av grundvatten möjliggör behandling av grundvattnet i det fall det är förorenat över ställda åtgärdsmål. - Styrning av grundvattenflödet med hjälp av ett brunns- eller dräneringssystem som anläggs uppströms exploateringsområdet. Omhändertaget vatten avleds till ledningssystem/ recipient. Pumpning av grundvatten möjliggör behandling av grundvatten i det fall det är förorenat över ställda åtgärdsmål. Kostnaden för ovan metoder varierar stort beroende på åtgärdernas omfattning. En stor nackdel är att vissa av föreslagna metoder kräver ett kostsamt drift- och underhållsarbete under tiden som åtgärden är i drift. Åtgärder mot föroreningsspridning via damning/luftföroreningar Gällande luftföroreningar förväntas detta enbart påverka exploateringsområdet vid efterbehandlingsarbeten/ schaktarbeten i omgivningen. När detta blir aktuellt kan särskilda åtgärder vidtas för att förhindra luktolägenhet genom att eventuella mellanupplag täcks eller att grävarbeten tillfälligtvis avbryts i avvaktan på gynnsammare väderlek. Om massor som innehåller flyktiga kolväten ska transporteras genom bebyggda områden ska lasten förses med täckning. För att förhindra spridning av föroreningar till exploateringsområdet via damning skall omkringliggande områden vara hårdgjorda alternativt bestå av växtyta som binder jorden.

9 Uppdragsnr: (10) Slutsatser och rekommendationer Utförda miljötekniska markundersökningar har visat att föroreningsgraden i jord och i grundvattnet inom exploateringsområdet är låg jämfört med halterna i jord och grundvatten i delar av de angränsande områdena inom Dp1. Detta indikerar således att föroreningsspridningen via grundvattnet till exploateringsområdet är relativt begränsad även om spridning till andra delar ej utesluts. Provtätheten i södra delarna av exploateringsområdet är dock begränsad. De utförda hydrogeologiska undersökningarna och simuleringar med numerisk grundvattenmodell bekräftar denna bild genom att visa att grundvattenflödet till exploateringsområdet från angränsande områden är begränsat. Resultaten visar bl a att en viktig faktor, som sannolikt styr flödesbilden inom stora delar av Hamnstaden, är de större ledningssystem som korsar området. Ett av ledningssystemen (med kulvert) är lokaliserat i gatan mellan Kv. Kniven och exploateringsområdet (se figur 4 och 5). Detta ledningsstråk bedöms begränsa grundvattenflödet genom att det till stor del skär av grundvattenflödet mot norr och avleder grundvattnet längs med ledningsstråket. Detta innebär i sin tur att nuvarande eventuella spridning av grundvattenburna föroreningar till exploateringsområdet, i stort, skulle vara begränsad till transport i eller i närheten av ledningsnätet. Större förändringar av ledningsstråket (tätningar av ledningar, djup, kringfyllnad mm) skulle troligen ge en stor inverkan på grundvattnets flödesmönster inom området. Detta gäller framför allt vid ändringar som berör dagvattenkulverten belägen mellan kv. Kniven och exploateringsområdet. Bland annat skulle sannolikt grundvattenflödet från Kv. Kniven vara mer riktat mot exploateringsområdet vid en rehabilitering av dagvattenkulverten än vad som är fallet nu. Vid schaktarbeten under grundvattenytan inom exploateringsområdet kan behov av tätspont bli aktuell av anläggningstekniska skäl. En tätspont innebär också en skyddsåtgärd mot eventuell föroreningsspridning. Detta gäller framför allt om förväntad källterm uppströms exploateringsområdet (t ex inom kv Kniven, Pumpen, etc.) ej har åtgärdats. Inför planerad exploatering av exploateringsområdet bör ovan spridningsmodell verifieras för att slutligen kunna bedöma behovet av åtgärder mot en föroreningsspridning. I samband med denna undersökning bör man även utföra fördjupade miljötekniska markundersökningar i angränsande områden, framför allt inom Kv. Kniven. Syftet med detta skulle främst vara att åskådliggöra vilken typer av föroreningar samt mängder som skulle kunna spridas via grundvattnet mot Exploateringsområdet. WSP föreslår följande utredningssteg: 1. Genomförande av fördjupade miljötekniska markundersökningar i angränsande områden samt verifiera antagen spridningsbild bl a genom provtagningar av dagvatten och grundvatten i anslutning till ledningsgravar. Man bör även undersöka vilka konsekvenser en rehabilitering av ledningsnätet skulle få på grundvattenflödet i området. Detta skulle kunna utföras med hjälp av upprättad numerisk grundvattenmodell över området. 2. Upprättande av ett kontrollprogram för grundvatten för att kontrollera en eventuell spridning av föroreningar från angränsande områden till exploateringsområdet. Om en oacceptabel spridning identifieras i ovan angivna undersökningar, rekommenderas i första hand åtgärder som reducerar föroreningskällorna. Om detta inte är rimligt

10 Uppdragsnr: (10) med hänsyn till stora tekniska svårigheter eller höga kostnader kan permanenta skyddsåtgärder övervägas. I det fall riskerna kräver omedelbar åtgärd, bedömer vi att en partiell tätskärm med tillhörande dränering som lämplig temporär lösning i väntan på källtermsreduktion. Vid behov kan även olika typer av behandling av vattnet vara aktuella WSP rekommenderar att man tittar närmare på vilka aktiva åtgärder som skulle kunna vara lämpliga. I utförd hydrogeologisk utredning av WSP har delar av denna problemställning redan belysts, bl a att hela avskärmningar av det ytliga grundvattenmagasinet kan ge en oönskad effekt i form av snabb föroreningsspridning via ledningsnätet WSP Environmental Mats Hagman