Språkbarriärer och användandet av tolk i mötet med patienter

Transkript

1 Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, Grundnivå (G2E) Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Slutseminarium: Godkänt och examinerat: Klicka eller tryck här för att ange text. Språkbarriärer och användandet av tolk i mötet med patienter En allmän litteraturöversikt om vårdpersonalens upplevelser Language barriers and the use of interpreter when meeting patients A literature review of healthcare staffs experiences Författare: Jessica Fouse Miamaria Slåttermark Handledare: Ann-Marie Hedman, Högskolelektor Carina Faag, Högskoleadjunkt Examinator: Lars Strömberg, Medicine doktor

2 SAMMANFATTNING BAKGRUND: Språkbarriärer mellan patient och vårdpersonal kan orsaka hinder för effektiv och god vård. Tillgång till tolktjänst är betydelsefull för patientens delaktighet och säkerhet. Det råder idag brist på tolkar i talade språk. SYFTE: Syftet var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att kommunicera med patienter som inte delar ett gemensamt språk. METOD: En allmän litteraturöversikt som baseras på kvalitativa vetenskapliga artiklar inom valt område, publicerade mellan år RESULTAT: Vårdpersonalen uttryckte olika upplevelser av språkbarriärer. Följande kategorier identifierades: upplevelser av språkbarriärer, upplevelser av att använda auktoriserad tolk samt övriga kommunikationsstrategier vid språkbarriärer. SLUTSATS: Språkbarriärer upplevs som ett hinder för god och säker vård. Tillgången till tolktjänst behöver utökas och vårdpersonalen behöver bredare kunskap om hur och när en auktoriserad tolk bör användas. FORTSATT FORSKNING: Det behövs mer forskning kring vårdpersonalens upplevelser av språkbarriärer samt användandet av tolk. För att kunna bedriva en personcentrerad och patientsäker vård är det viktigt att få djupare kunskap om hur vårdpersonalen på bästa vis kan överkomma kommunikationshinder när tolk inte finns att tillgå. NYCKELORD: Kommunikation, språkbarriärer, tolk, vårdpersonalens upplevelser.

3 ABSTRACT BACKGROUND: Language barriers between patients and healthcare staff can be an obstacle in achieving efficient and proper care. Access to interpretation services is important for patient participation and safety. There is currently a lack of interpreters in spoken languages. OBJECTIVE: The purpose of this study was to examine healthcare staffs experiences of communicating with patients who speak a different language. METHOD: A literature review based on qualitative studies, published between RESULTS: Healthcare staff expressed different experiences regarding language barriers. The following categories were identified: experiences of language barriers, experiences of using a professional interpreter and other communication strategies. CONCLUSION: Language barriers are an obstacle in providing patients with good and safe care. The availability of interpreter services needs to be developed. Increased knowledge on how to use an interpreter is also a necessity. FURTHER RESEARCH: Further research regarding healthcare staffs experiences of language barriers and the use of professional interpreters is needed. It is important to gain deeper knowledge on how healthcare staff can overcome communication barriers when a professional interpreter is inaccessible. KEY WORDS: Communication, language barriers, interpreter, healthcare staffs experiences.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... i ABSTRACT... ii INTRODUKTION... 1 BAKGRUND... 2 Kommunikation... 2 Personcentrerad vård... 2 Patientdelaktighet och patientsäkerhet... 3 Lagar och riktlinjer... 4 Språktolk... 4 Tolktjänst... 4 Övriga kommunikationsstrategier... 5 PROBLEMFORMULERING... 6 SYFTE... 6 METOD... 7 Design... 7 Urval... 7 Datainsamling... 7 Dataanalys Etiska aspekter RESULTATREDOVISNING Upplevelser av språkbarriärer Upplevelser av att använda auktoriserad tolk Övriga kommunikationsstrategier vid språkbarriärer Anhöriga Flerspråkig personal DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Upplevelser av språkbarriärer Upplevelser av att använda auktoriserad tolk Övriga kommunikationsstrategier vid språkbarriärer... 17

5 SLUTSATS IMPLIKATIONER Implikationer för den kliniska praktiken Förslag på fortsatt forskning REFERENSER BILAGOR... i Bilaga I... i

6 INTRODUKTION Språkbarriärer inom hälso- och sjukvården innebär hinder för kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter. Det kan bland annat medföra svårigheter i att förklara och fastställa diagnoser och behandlingar, vilket riskerar patientdelaktigheten och patientsäkerheten. Författarna har under den kliniska praktiken på Röda Korsets Högskola mött patienter där språkbarriärer föreligger. I mötet med dessa patienter har författarna upplevt svårigheter att etablera en kontakt med patienter samt utföra vård av god kvalitet. Författarna upplevde en brist på kunskap om språkbarriärer samt hur vårdpersonal kan arbeta för att underlätta kommunikationen med patienter som inte delar ett gemensamt språk. Dessa erfarenheter har legat till grund för val av ämnet till denna litteraturöversikt. 1

7 BAKGRUND I bakgrunden presenteras tidigare forskning som är relevant för problemområdet. I denna del definieras och redogörs även relevanta och bärande omvårdnadsbegrepp. Kommunikation Genom kommunikation tar vi emot och sänder information människor emellan. Kommunikationsprocessen påverkas bland annat av de erfarenheter och tolkningar som de inblandade parterna i kommunikationen har (Svensk sjuksköterskeförening, 2013). Språkbarriärer utgör ett hinder för kommunikationen i mötet med patienter (Kalengayi, Hurtig, Ahlm & Ahlberg, 2012). Information skall överföras på ett sätt att både patienten och dennes anhöriga förstår innehållet. Förståelse är nyckelordet för att en patient skall känna sig delaktig i sin vård och kunna ta till sig information (Sveriges kommuner och landsting, 2011). Suurmond, Uiters, de Bruijne, Stronks och Essink-Bot (2011) beskriver i sin studie från Nederländerna att patienter upplever att språkbarriärer leder till bristfällig kommunikation, som i sin tur orsakar negativa upplevelser av vården. Till följd av otillräckligt informationsutbyte upplever patienter misstro gentemot vårdpersonalen, och känner inte att deras situation tas på allvar (ibid.). Språkbarriärer gör det svårt för vårdpersonalen att etablera en kontakt och bekantskap med patienten. Vidare medför det svårigheter för vårdpersonalen att förklara diagnoser och behandlingar (Kalengayi et al., 2012). Missförstånd eller när information blir otillräcklig kan riskera patientsäkerheten (Socialstyrelsen, 2015). Det finns både verbal och icke-verbal kommunikation. Verbal kommunikation är överföring av information med hjälp av språk via tal och skrift. Icke-verbal kommunikation innebär att överföringen sker med andra medel, exempelvis genom kroppsspråk. Kroppsspråk är viktigt för att kunna förstå de känslor och det tonläge som den som talar använder (Sveriges kommuner och landsting, 2011). Genom att använda icke-verbala gester, kroppsspråk, kan vårdpersonalen lättare bekräfta en patient. Metoder såsom ögonkontakt, medkännande ansiktsuttryck samt ett varmt bemötande kan underlätta i situationer där den verbala kommunikationen brister (Jain & Krieger, 2011). Personcentrerad vård Personcentrerad vård innebär att individen sätts i centrum, att hela personen synliggörs och att personen inte enbart ses som sin sjukdom. För att detta skall uppnås krävs att vårdgivaren är öppen, villig och intresserad av att lyssna på patientens berättelse och upplevelse av situationen. Personcentrerad vård innefattar att individen får möjlighet att vara delaktig i den egna vården (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Varje person är unik och det är viktigt att beakta individens olika känslor, önskemål, åsikter, resurser och kapaciteter (Britten, Moore, Lydahl, Naldemirci, Elam & Wolf, 2016). Att bekräfta patienten och visa att denne är hörd och sedd kan ibland vara svårt. Vårdpersonalen 2

8 behöver lära sig nya kommunikationsstrategier och kunna arbeta med tolk i mötet med patienter där språkbarriärer föreligger. Det är viktigt att vårdpersonalen är flexibel, har ett öppet sinne och ser varje patient som en unik individ. Individens vård bör anpassas efter dennes egna erfarenheter och mål. Genom att förse patienten med en sådan personcentrerad vård kan vårdpersonalen lättare hjälpa denne att tillfriskna (ibid.). Patientdelaktighet och patientsäkerhet För att skapa en hälso- och sjukvård av hög kvalitet krävs en säker vård (Härenstam & Sahlqvist, 2016). För att uppnå en säker vård krävs rätt kunskaper och förutsättningar. Språkbarriärer utgör ett hinder för en god kommunikation, vilket i sin tur minskar patientdelaktigheten då det försvårar vårdpersonalens förmåga att förse patienten med information (van Rosse, de Bruijne, Suurmond, Essink-Bot & Wagner, 2015). Att inte få tillräcklig och adekvat information kan leda till att patienten inte känner sig säker i sin situation (Eldh, Ekman & Ehnfors, 2007). När patientdelaktigheten brister upplever patienter att vårdpersonalen inte bryr sig om en eller ser en. Patienter beskriver även en känsla av att bli hanterad som en sjukdom, istället för en person med en sjukdom. De upplever heller inte att vårdpersonalen är införstådda i deras situation (ibid.). Språkbarriärer kan innebära att en diagnos blir försenad eller att en patient blir feldiagnostiserad, vilket riskerar patientsäkerheten (van Rosse et al., 2015). Att personalen kan framföra information på ett korrekt sätt och att patienten förstår diagnoser, risker, möjligheter och instruktioner fullt ut är av stor betydelse (Ginde, Clark & Camargo, 2009). Det förekommer exempelvis att patienter missförstår hur de skall använda föreskrivna läkemedel eller hjälpmedel (Socialstyrelsen, 2016). Bristande kommunikation kan även leda till att en eventuell operation inte blir av, då patienten måste ge sitt godkännande (van Rosse et al., 2015). Det kan även handla om att personalen måste kunna förklara olika omvårdnadsåtgärder, såsom att patienten inte bör ligga på en viss sida för att undvika skada (ibid.). Verbal kommunikation tillåter vårdpersonalen att skapa en miljö där patienten känner sig mer bekväm, vilket är viktigt för att främja patientdelaktigheten (Tobiano, Bucknall, Marshall, Guinane & Chaboyer, 2015). Ytterligare en viktig faktor är att etablera tillit och förtroende i relationen med patienten, vilket uppnås främst genom att ta sig tid till att lyssna på patienten och dennes upplevelser (Sohi, Champagne & Shidler, 2015). Att bekräfta patientens förståelse samt identifiera individens mål och förhoppningar är även viktigt för att uppnå patientdelaktighet. För att göra detta krävs olika kommunikationsstrategier (ibid.). Kunskap om och förståelse för kommunikation är nödvändigt för att öka patientdelaktigheten och därmed förbättra patientsäkerheten (Sveriges kommuner och landsting, 2011). 3

9 Lagar och riktlinjer Enligt 2 i Hälso-och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) samt 6, kap. 1, i Patientlagen (SFS 2014:821) är det övergripande målet för hälso-och sjukvården en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. I 1, kap. 3, i Patientlagen (SFS 2014:821) står det bland annat att hälso- och sjukvården är skyldig att ge patienten information om sitt hälsotillstånd samt om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Informationen som ges till patienten skall enligt 6 kap. 3, i Patientlagen (SFS 2014:821) anpassas till individens förutsättningar utifrån ålder, mognad, erfarenheter och språklig bakgrund. Enligt 1, kap. 5, i Patientlagen (SFS 2014:821) skall vården så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2014) skriver att det är sjuksköterskans ansvar att se till att varje patient får korrekt, tillräcklig och lämplig information på ett kulturanpassat sätt, som grund för samtycke till vård och behandling. När patient och vårdgivare inte kan förstå varandra på grund av språkbarriärer kan tolk därmed behöva användas (Socialstyrelsen, 2016). Språktolk I Sverige råder det idag brist på tolkar i talade språk, framför allt kvalificerade, utbildade och auktoriserade tolkar (Socialstyrelsen, 2016). Det saknas en tydlig definition av benämningen tolk och vem som kan kalla sig för det. Det innebär att en tolk kan innefatta allt från högkvalificerade auktoriserade tolkar, till vilken person som helst som behärskar två språk och muntligt kan förmedla information mellan dessa språk. Auktoriserad tolk är dock en yrkestitel och de kan specialisera sig inom vissa ämnen, till exempel sjukvård. Alla tolkar har dock olika bakgrundskunskaper och erfarenheter (ibid.). En tolk skall fungera som en opartisk brygga mellan vårdpersonal och patient (Hsieh, Ju & Kong, 2010). Tolken skall inte tillägga eller undanhålla information i samtalet, utan enbart översätta det som sägs. En ordagrann, neutral och pålitlig översättning av information är något som en tolk förväntas kunna utföra. Det är dock svårt för vårdpersonal att avgöra kvaliteten av en tolks översättning. Att inte veta exakt vad som sägs är frustrerande och bekymrande för vårdpersonalen (ibid.). Helst skall även samma tolk användas till en patient, för att skapa kontinuitet och en känsla av trygghet för patienten (Fatahi, Hellström, Skott & Mattsson, 2008). Tolktjänst Idag talas det omkring 150 olika modersmål i Sverige. De stora tolkförmedlingarna kan erbjuda tolk för ungefär 200 olika språk, men de största språken som efterfrågas runt om i landet är arabiska, somaliska, dari, persiska samt tigrinja (Vårdgivarguiden, 2016). För att en tolk skall kunna användas krävs god tillgång till tolktjänster. Brist på tolkar inom vissa språk samt tung arbetsbelastning bland vårdpersonal, påverkar kontinuiteten och kvaliteten av vården (Eklöf, Hupli & Leino-Kilpi, 2015). Flera landsting och regioner i Sverige beskriver 4

10 bristen på tolk som ett vanligt problem för hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen, 2016). Bristen påverkar hälso- och sjukvården då tillgång till tolktjänst är betydande för patientsäkerheten, samt för rätt diagnostisering och behandling. Detta har även en betydelse för rättssäkerhet och integration för invånare som inte behärskar det svenska språket. Bristande tolktjänster innebär dessutom ekonomiska konsekvenser för vårdgivarenheter, eftersom vårdkontakten kan bli fördröjd när en tolk uteblir. Fördröjd eller felaktig diagnostisering som följd av detta kan i sin tur leda till att vårdkostnaden för landstinget ökar (ibid.). Tidigare forskning visar på att tolk är viktigt för att en god vård skall vara möjlig. En studie utförd i USA av Moreno och Morales (2010), visar att spansktalande patienter i behov av tolk hade en bättre upplevelse av vården när tolktjänst användes. De patienter som behövde tolk men inte fick tillgång till någon, upplevde sämre vårdkvalitet och var mindre tillfredsställda med kommunikationen med vårdpersonalen (ibid.). En studie från Australien påvisar liknande resultat (Mahmoud, Hou, Chu, Clark & Elay, 2014). Användandet av tolk bidrog till ökad patienttillfredsställelse, och de patienter som inte använde tolk var betydligt mindre nöjda med sin vård (ibid.). Ytterligare en studie belyser att patienttillfredsställelsen ökar vid användandet av tolk. Patienterna upplevde att tolktjänsten tillät dem att förklara, förstå och socialisera genom verbal kommunikation (Brooks et al., 2000). Otillräcklig tolkning leder till brister i patientundervisning och kan ge upphov till bland annat oro, förvirring och missnöje hos patienter (Farahani, Sahragard, Carroll & Mohammadi, 2011). Tillhandahållandet av tolktjänst är enligt både patienter och vårdpersonal en nödvändighet för att uppnå en god och tillfredsställande vård (Komaric, Bedford & van Driel, 2012). Det krävs därför bättre tillgång till tolk. Tolktjänsten innebär däremot en del svårigheter, exempelvis kan inte alla tolkar den terminologi som används inom sjukvården vilket kan försämra översättningen (ibid.). Brooks et al. (2000) menar att det är nödvändigt att utöka antalet tolkar. Det är även viktigt att göra tolktjänster mer tillgängliga under dygnets alla timmar, samt att tolktjänster blir mer anknutna till vårdavdelningar och sjukhus. Ytterligare en nödvändighet är att i större utsträckning förse patienter med informationen att tolktjänst finns och vad de kan hjälpa till med. Det är även viktigt att förbättra tolkars ämneskunskap för att förbättra tolktjänster (ibid.). Övriga kommunikationsstrategier När en tolk inte finns att tillgå behöver vårdpersonal möjliggöra kommunikation med patienter där språkbarriärer föreligger genom andra medel (Socialstyrelsen, 2016). För att uppnå en mer patientsäker och rättvis vård för patienter behövs andra former av språkstöd som ett komplement till tolktjänst. Olika former av språkstöd inom hälso- och sjukvården stärker förtroendet hos patienter och ökar deras möjlighet till integration (ibid.). Ibland använder vårdpersonal flerspråkiga kollegor som tolk, vilket kan vara fördelaktigt då de har en förståelse för och kunskap om medicinska frågor (Hsieh et al., 2010). Genom att nyttja den 5

11 språkkunskap som finns bland vårdpersonalen underlättas kommunikationen när auktoriserad tolk inte finns att tillgå (Socialstyrelsen, 2016). Användning av anhöriga som tolk är ytterligare en metod som används av vårdpersonal för att underlätta kommunikationen vid språkbarriärer (De Graaff, Francke, Van den Muijsenbergh & van der Geest, 2012). Denna kommunikationsstrategi används i större utsträckning då vårdpersonal upplever att auktoriserad tolk är tidskrävande och innebär mycket planering (ibid.). Även Brooks et al. (2000) beskriver i sin studie att vårdpersonal använder sig av patienters anhöriga och även andra patienter på avdelningen när en auktoriserad tolk inte finns att tillgå. En svårighet med denna kommunikationsstrategi är att anhöriga ofta saknar medicinsk kunskap, och översättningen blir därmed bristfällig (Suurmond et al., 2011; Hsieh et al., 2010). Anhöriga är heller ingen neutral part i samtalet (Fatahi et al., 2008) och kan själva bestämma vad som skall diskuteras eller utelämnas i samtalet med vårdpersonalen (De Graaff et al., 2012). Detta minskar patientdelaktigheten och bidrar till en mindre personcentrerad vård (ibid.). PROBLEMFORMULERING Språkbarriärer i mötet mellan patient och vårdpersonal kan medföra betydande kommunikationsfel. För att kunna erbjuda en personcentrerad vård är det viktigt att kunna tala och förstå ett gemensamt språk, vilket även är betydande för patientdelaktigheten och patientsäkerheten. Det råder idag brist på auktoriserade tolkar i talade språk. För att kunna övervinna språkbarriärer behövs därför bättre tillgång till tolktjänst, men även en ökad förståelse för vilka kommunikationsstrategier som kan vara behjälpliga när auktoriserad tolk inte finns att tillgå. SYFTE Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att kommunicera med patienter som inte delar ett gemensamt språk. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställningar: - Hur upplever vårdpersonal auktoriserad tolk som språkligt hjälpmedel? - Vilka övriga kommunikationsstrategier använder vårdpersonal vid språkbarriärer? 6

12 METOD I metodens olika delar presenteras arbetets design, urvalsprocess, hur datainsamling och dataanalys gick till samt arbetets etiska aspekter. Design Denna uppsats är en allmän litteraturöversikt, vilket Friberg (2012) beskriver som ett strukturerat arbetssätt för att skapa en översiktlig bild inom ett valt område, genom beskrivning av relevant fakta. Denna litteraturöversikt baseras på ett systematiskt val av kvalitativa vetenskapliga artiklar inom valt område. De artiklar som valts ut har kvalitetsgranskats och analyserats, vilket slutligen resulterade i en beskrivande översikt (ibid.). Urval Inklusionskriterierna för artiklarna till resultatet var att artiklarna skulle vara peer reviewed, av kvalitativ design, belysa vårdpersonalens perspektiv och vara publicerade mellan år 2002 och år Exklusionskriterier för artiklarna var att de inte fick beröra pediatriken. De artiklar som vi bedömde vara relevanta till syftet valdes ut, vilket resulterade i elva vetenskapliga artiklar som slutligen ingick i resultatet. Datainsamling En inledande litteratursökning genomfördes som grund för fastställandet av problemformulering och syfte. Flertalet abstracts lästes och gav en helhetsbild inom området, vilket enligt Friberg (2012) beskrivs som ett helikopterperspektiv. Därefter togs sökord fram för att finna relevant fakta. Dessa sökord presenteras på nästa sida i tabell 1. Sökorden formulerades av författarna genom fritext och valdes utifrån litteraturöversiktens syfte. De ord som vi ansåg var relevanta framställdes på svenska och översattes sedan till engelska sökord. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl, Medline och PubMed. Sökorden har kombinerats med varandra på olika vis för att begränsa antalet sökträffar. Kombinationen av sökord fokuserade på språkbarriärer och kommunikation från hälso- och sjukvårdspersonalens samt sjuksköterskans perspektiv. För att göra sökningen mer avgränsad och specifik samt för att finna så mycket relevant material som möjligt inom valt ämne kombinerade vi sökorden med den booleska operatorn AND i databaserna (Karlsson, 2012). 7

13 Tabell 1: Sökordstabell Sökord tolkar språkbarriärer kommunikation upplevelser, upplevelse sjuksköterskor, sjuksköterska tvärkulturell multikulturell sjukvårdspersonal attityder, attityd patienter med etnisk minoritet akut, akutvårdsavdelning intensivsjukvård patient med invandrarbakgrund kulturella skillnader kommunikationshinder invandrare sjuksköterskeprofessionen Engelsk översättning interpreters language barriers communication experiences, experience nurses, nurse cross-cultural multicultural health care staff attitudes, attitude minority patients emergency, emergency department intensive care immigrant patient cultural challenges communication barriers immigrants nursing Litteratursökningen resulterade i studier från Irland, Sverige, Australien, USA, Danmark och Norge. Enligt Östlundh (2012) är det nödvändigt att tillämpa sekundärsökningar för att kunna framställa ett bra slutresultat. Sekundärsökning utförs genom att använda referenser listade i relevanta studier, för att hitta tidigare forskning inom samma område (Polit & Beck, 2016). I denna litteraturöversikt utförde vi sekundärsökning i Hultsjö och Hjelm (2005), där Cioffi (2003) hittades. Artikelsökningen presenteras i en sökmatris i tabell 2 på nästa sida. 8

14 Tabell 2: Sökmatris Datum och databas Sökord Begränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstracts Lästa i helhet Använda CINAHL nurses AND attitudes AND communication AND immigrant patient academic journal, år Fatahi et al. (2009) CINAHL cultural challenges AND communication barriers academic journal, år Hart & Mareno (2013) immigrants AND health care staff academic journal, år Hultsjö & Hjelm (2005) CINAHL CINAHL nurse AND intensive care AND multicultural academic journal, år Høye & Severinsson (2008) PubMed nurse AND communication AND cross-cultural AND experience år Jirwe et al. (2010) CINAHL emergency AND language barriers AND nurse academic journal, år Jones (2008) Medline language barriers AND communication AND nurses AND attitude academic journal, år Kalengayi et al. (2015) CINAHL interpreters AND language barriers AND nursing academic journal, år McCarthy et al. (2013) CINAHL interpreters AND emergency department AND nurses academic journal, år Nailon (2006) PubMed minority patients AND nurses AND attitudes AND communication år Nielsen & Birkelund (2009) 9

15 Dataanalys Artiklarnas kvalitet har granskats med hjälp av Fribergs (2012) kvalitetsgranskningsmall, som innehåller förslag på olika kriterier som kan användas vid granskning av kvalitativa artiklar. Kriterierna som vi har använt för att ta ställning till artiklarnas kvalitet omfattar att artikeln skall ha en tydlig problemformulering, en teoretisk utgångspunkt, ett tydligt formulerat syfte, en tydlig metod, en beskrivning av studiens deltagare, en dataanalys, ett välbeskrivet resultat, etiska resonemang samt en metoddiskussion (ibid.). Artiklarna har bedömts efter hög, medelhög och låg kvalitet som presenteras i en artikelmatris i tabell 3 (se bilaga 1). De artiklar som vi bedömde ha hög kvalitet uppfyllde minst sju av dessa nio kriterier. Artiklar av medelhög kvalitet uppfyllde fem kriterier och artiklar av låg kvalitet uppfyllde färre än fem kriterier. De artiklar som vi bedömde ha en låg kvalitet uteslöts. De elva vetenskapliga artiklar som vi till sist valde ut redovisas i tabell 3 (se bilaga 1). Vi har utfört en analys av artiklarnas innehåll i tre steg (Friberg, 2012). Först lästes samtliga artiklar flera gånger av båda författarna för att få en förståelse för dess innehåll och sammanhang. Varje artikel sammanfattades som stöd för analysarbetet. Därefter utfördes en jämförelse mellan artiklarna genom att identifiera och gulmarkera likheter och skillnader i artiklarnas resultat. Samtliga artiklar dokumenterades i en artikelmatris som presenteras i tabell 3 (se bilaga 1). Slutligen gjorde vi en beskrivande sammanställning utifrån artiklarnas likheter och skillnader, vilket vi har presenterat i form av kategorier i denna litteraturöversikts resultatdel. Etiska aspekter God forskningssed handlar om det ansvar forskaren har mot alla dem som medverkar i eller påverkas av forskningen. Forskaren skall dessutom så långt som möjligt genomföra forskning av hög kvalitet (Gustafsson, Hermerén & Petterson, 2011). Denna litteraturöversikt baseras på offentligt publicerade empiriska studier och vi anser därför inte att den har några etiska dilemman. Resultaten har så långt som möjligt redovisats objektivt och sanningsenligt. 10

16 RESULTATREDOVISNING Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att kommunicera med patienter som inte delar ett gemensamt språk. Artiklarna som har använts för resultatet presenteras i en artikelmatris i tabell 3 (se bilaga 1). Resultatet presenteras nedan i följande kategorier: upplevelser av språkbarriärer, upplevelser av att använda auktoriserad tolk samt övriga kommunikationsstrategier vid språkbarriärer. Upplevelser av språkbarriärer Den största utmaningen för vårdpersonal i mötet med patienter är språkbarriärer (Hart & Mareno, 2013). Vårdpersonal upplever problem och oro när de inte delar ett gemensamt språk med patienter eftersom det medför svårigheter att kommunicera (Jirwe, Gerrish & Emami, 2010). Kommunikation är en grundförutsättning för god vård, och när förmågan att leverera information blir begränsad riskerar omvårdnaden att inte bli personcentrerad. Språkbarriärer kan begränsa konversationens spontanitet och innehåll, och kommunikationen blir lätt ansträngd. Kontakten mellan patient och vårdpersonal kan inte upprätthållas i tillräcklig utsträckning (Nailon, 2006) och ibland är vissa undersökningar inte möjliga att utföra på grund av den otillräckliga kommunikationen (Fatahi, Mattsson, Lundgren & Hellström, 2009). Att exempelvis informera patienten om varför en viss behandling eller åtgärd är nödvändig är inte alltid möjligt då språkbarriärer föreligger (ibid.). Språkbarriärer gör det även svårt att upprätthålla ett gemensamt förtroende i relationen mellan patient och vårdpersonal (Nielsen & Birkelund, 2009). Vårdpersonal upplever att de känner sig obekväma i mötet med patienter där språkbarriärer föreligger (Jirwe et al., 2010). Språkbarriärer gör det svårt för vårdpersonalen att tyda om patienter har förstått den informationen som har kommunicerats. Att inte kunna förstå patienter skapar förvirring hos vårdpersonalen (McCarthy, Cassidy, Graham & Tuohy, 2013) och det försvårar även möjligheten att erbjuda rätt stöd till patienter (Jirwe et al., 2010). Begränsat utbyte av information gör det även svårt för vårdpersonalen att göra en bedömning av patienter (Hultsjö & Hjelm, 2005), vilket försvårar förmågan att få en fullständig anamnes, som i sin tur innebär svårigheter att kunna se eventuella förbättringar i patientens hälsotillstånd (Jirwe et al., 2010). Vårdpersonal upplever ett behov att hjälpa patienter, men vet inte alltid hur de skall gå tillväga på grund av kommunikationshindret (McCarthy et al., 2013). Att etablera god kommunikation med patienter där språkbarriärer föreligger upplevs som påfrestande och tidskrävande för vårdpersonal (Jirwe et al., 2010). Omvårdnadsprocessen tar längre tid och kräver flera resurser (Hart & Mareno, 2013), vilket leder till att vårdpersonalen inte kan ägna lika mycket tid åt andra patienter (Nielsen & Birkelund, 2009). Upplevelser av att använda auktoriserad tolk En del vårdpersonal upplever auktoriserad tolk som det enda hjälpmedlet till att konversera och etablera en kontakt med patienter där språkbarriärer föreligger. Vårdpersonalen upplever 11

17 att vårdkvaliteten minskar när en tolk inte används (Fatahi et al., 2009). Däremot tillkallar en del vårdpersonal auktoriserad tolk endast när en situation är akut eller livshotande. I övrigt används tjänsten i begränsad utsträckning (Nielsen & Birkelund, 2009). Det beror på att tillgängligheten till auktoriserade tolkar är begränsad samt att tolktjänsten innebär en stor kostnad (Fatahi et al., 2009). Ytterligare en bidragande orsak till varför auktoriserad tolk inte används i större utsträckning är att det bland vårdpersonalen råder brist på erfarenheter av hur man använder och arbetar med tjänsten (Jirwe et al., 2010). Vårdpersonal uttrycker att auktoriserad tolk nästan enbart används i möten med läkare (Nielsen & Birkelund, 2009), eftersom vårdpersonalen anser att det är vid dessa möten som den viktigaste informationen kommuniceras med patienten (Jirwe et al., 2010; Nailon, 2006). Vårdpersonalen beskriver även frustration när det kommer till att få tag på en lämplig tolk till patienter, eftersom tillgängligheten är begränsad (Hultsjö & Hjelm, 2005; Kalengayi, Hurtig, Nordstrand, Ahlm & Ahlberg, 2015; Fatahi et al., 2009). Det är bland annat svårt att få tag på tolkar i rätt språk, framförallt inom minoritetsspråk, och även av rätt kön (ibid.), speciellt under kvällstid och helger (Cioffi, 2003; Hultsjö & Hjelm, 2005). Vårdpersonalen försöker lägga fokus på att skapa kontinuitet i tolksamtalen genom att använda samma tolk vid samtliga tolktillfällen (McCarthy et al., 2013). Detta bidrar till en god relation med patienter och en mer personcentrerad vård (Nailon, 2006). Sannolikheten att få tag på samma tolk till varje tillfälle med en patient är dock liten (McCarthy et al., 2013). Vårdpersonalen uttrycker svårigheter med att använda auktoriserad tolk. Ett hinder är att auktoriserade tolkar inte alltid förstår eller har kunskap om medicinska och omvårdnadsrelaterade termer som används inom vården (McCarthy et al., 2013; Nailon, 2006). Vårdpersonalen upplever att tolkar därför inte alltid kan kommunicera informationen på ett bra sätt (Cioffi, 2003). Ibland upplever även vårdpersonalen att tolkar utelämnar information. Flera meningar kan ha kommunicerats på ett språk men endast ett ja eller nej översätts till det andra språket (Nailon, 2006). Det medför att vårdpersonalen inte kan veta vilken information som har överförts, vad som har utelämnats i samtalet och om patienten har förstått informationen, vilket skapar förvirring bland vårdpersonalen (Cioffi, 2003; Nailon, 2006). Vårdpersonalen uttrycker att de vid användning av auktoriserad tolk känner oro över den inställning som tolkarna har i mötet med patienter (Nailon, 2006). De menar att tolkar inte alltid är förstående och gömmer sig bakom vårdpersonal istället för att vara tillgänglig för patienter, eftersom de känner sig obekväma i sjukhusmiljön. När en tolk inte kan framstå som oberörd i situationer de upplever som obekväma, påverkas överföringen av information till patienter (ibid.). Ytterligare ett problem som vårdpersonalen upplever vid användning av auktoriserad tolk är att de har begränsad tid för varje patient (Cioffi, 2003; Kalengayi et al., 2015; Fatahi et al., 2009). En del vårdpersonal uttrycker ett intresse av att lära sig använda tolktjänster på ett mer effektivt sätt, eftersom det är en användbar och nödvändig kompetens. Auktoriserade tolkar 12

18 ses som en fördel i den aspekten att de är objektiva i mötet med patienter, vilket ger en mer verklighetstrogen bild av patientens situation (McCarthy et al., 2013). Tolkar fungerar som en opartisk brygga mellan patient och personal, vilket innebär större vårdkvalitet och ökad patientsäkerhet. Därför anser en del personal att auktoriserade tolkar är den mest tillförlitliga resursen i mötet med patienter där språkbarriärer föreligger (Fatahi et al., 2009). Övriga kommunikationsstrategier vid språkbarriärer Vårdpersonal måste kunna kommunicera med sina patienter 24 timmar om dygnet, även då auktoriserad tolk inte finns att tillgå. Bristen på auktoriserade tolkar innebär därmed att vårdpersonalen måste förlita sig på övriga strategier för att främja kommunikationen med patienter där språkbarriärer föreligger (Nailon, 2006; Cioffi, 2003; McCarthy et al., 2013). Vårdpersonalen beskriver olika tillvägagångssätt, såsom att förenkla den information som önskas förmedlas genom att använda enkla och enstaka ord. Även icke-verbal kommunikation underlättar möjligheten för vårdpersonal att förse patienter med en mer personcentrerad vård (Cioffi, 2003; McCarthy et al., 2013; Hultsjö & Hjelm, 2005). Bilder, föremål och annan utrustning används även som hjälpmedel av vårdpersonal för att kunna kommunicera med och förmedla information till patienter (Jirwe et al., 2010). En del vårdpersonal lär sig enstaka ord på de språk de vanligtvis kommer i kontakt med. Vårdpersonalen upplever att detta förbättrar relationen och stärker kontakten med patienter, samt underlättar kommunikationen och informationsutbytet (Cioffi, 2003; Jones, 2008). Anhöriga Eftersom det är svårt att få tag på en auktoriserad tolk och då tjänsten innebär en stor kostnad, väljer vårdpersonal ofta att använda anhöriga som tolk (Nielsen & Birkelund, 2009). Denna tolkmetod är bra som en snabb lösning i akuta situationer och ofta har vårdpersonalen inget annat val än att använda anhöriga som tolk (Høye & Severinsson, 2008; Fatahi et al., 2009). En del vårdpersonal anser att anhöriga är ett bra medel för att överkomma språkbarriärer (Jirwe et al., 2010). Kommunikationen med patienten förbättras, det blir lättare för vårdpersonalen att få information, identifiera bekymmer samt göra en bedömning och påbörja behandling så fort som möjligt (Jirwe et al., 2010; McCarthy et al., 2013). Däremot uttrycker en del vårdpersonal att anhöriga som tolk inte är att föredra och att det därmed helst bör undvikas (Fatahi et al., 2009). När denna tolkmetod används blir det de anhöriga som styr samtalet och bestämmer vilken information som skall förmedlas mellan patient och vårdpersonal (Jirwe et al., 2010). Vårdpersonal upplever att de ibland får en känsla av att anhöriga undanhåller information (McCarthy et al., 2013). De uttrycker att de inte kan vara säkra på översättningens kvalitet och precision och det finns heller inget sätt för dem att veta om anhöriga översätter allt som kommuniceras (Jones, 2008). Anhöriga kan dessutom vara för involverad och emotionellt engagerad i patienten för att tolkningen skall få ett bra och 13

19 opartiskt resultat (Fatahi et al., 2009). Vårdpersonal menar att det därför är svårt att lita fullt ut på anhöriga som tolkar och att översättningen blir opålitlig (Hultsjö & Hjelm, 2005; Fatahi et al., 2009). Flerspråkig personal Flerspråkig vårdpersonal kan underlätta mötet med patienter där språkbarriärer föreligger (Høye & Severinsson, 2008), eftersom de är relativt lättillgängliga då de redan befinner sig på plats (Cioffi, 2003). Vårdpersonal som talar fler än ett språk upplever att deras språkkunskaper är ett bra redskap för att främja kontakten med patienter (Hart & Mareno, 2013). De upplever att omvårdnaden blir mer personcentrerad, då komplexa och känslomässiga frågor kan klargöras och förmedlas på ett bättre sätt (Cioffi, 2003). Att som vårdpersonal behöva agera som tolk kan dock vara tidskrävande, störa arbetsflödet och skapa mer stress i det vardagliga arbetet (Fatahi et al., 2009). Vårdpersonalen uppmärksammar att denna tolkmetod även medför konsekvenser. Det förekommer exempelvis att patienter väntar med att kommunicera tills en språkkunnig vårdpersonal befinner sig på plats. Vårdpersonalen upplever detta som oroväckande, eftersom en fördröjning av kommunikationen kan vara riskabelt för patientsäkerheten (Cioffi, 2003). 14

20 DISKUSSION Här presenteras en diskussion för litteraturöversiktens metod och resultat. Diskussionsavsnittet börjar med en kritisk granskning av litteraturöversiktens styrkor och svagheter i form av en metoddiskussion. I nästa del i diskussionsavsnittet problematiseras resultatet för litteraturöversikten, och vägs mot tidigare forskning i bakgrunden. Metoddiskussion Arbetets syfte var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att kommunicera med patienter som inte delar ett gemensamt språk. Denna uppsats är en allmän litteraturöversikt, som baseras på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vi valde att utföra en allmän litteraturöversikt på grund av den tidsram som fanns för att genomföra arbetet. Kvalitativa studier ansågs lämpligt för att kunna ge en mer djupgående förståelse för vårdpersonalens upplevelser och erfarenheter. Eftersom vi ansåg att det inte fanns lämpliga MeSH-termer som stämde överens med litteraturöversiktens syfte valde vi att istället formulera egna sökord genom fritext. Fribergs (2012) kvalitetsgranskningsmall av kvalitativa studier användes som struktur, eftersom vi ansåg att det gav oss en heltäckande översikt av artiklarnas innehåll och kvalitet. Utifrån detta har de elva utvalda artiklarna fått bedömningen hög eller medelhög kvalitet som presenteras i tabell 3 (se bilaga 1). Arbetet undersöker vårdpersonalens upplevelser och inkluderar undersköterskor, grund- och specialistutbildade sjuksköterskor samt läkare. En artikel belyser även sjuksköterskestudenters upplevelser, vilket vi ansåg vara en styrka för resultatet då innehållet bidrog med relevant information relaterat till syftet. Inkluderingen av flertalet vårdprofessioner medförde att språkbarriärer undersöktes utifrån olika perspektiv, vilket gav en bredare förståelse och kunskap i ämnet än vad det hade gjort om enbart en vårdprofessions upplevelser hade inkluderats. Ingen urskiljning av vårdprofessionerna har dock synliggjorts i arbetet eftersom den informationen inte fanns tillgänglig i samtliga artiklar. En del artiklar belyser ett begränsat område och har dessutom få antal deltagare, vilket inte ger en lika övergripande eller generaliserad bild av vårdpersonalens upplevelser. Däremot ansåg vi att artiklarna innehåller intressant och användbart material av hög kvalitet. Publiceringsår för valda artiklar ligger mellan år 2002 och år Det kan ses som en svaghet då en del forskningsresultat är över tio år gamla och därmed inte nödvändigtvis längre överensstämmer med situationen som den ser ut idag. Vi valde detta tidsintervall eftersom relevanta artiklar som publicerats inom de senaste tio åren inte gav tillräckliga resultat. Artiklar från Irland, Sverige, Australien, USA, Danmark och Norge valdes. Detta ger ett större perspektiv än om studier från enbart ett land hade inkluderats. Däremot är samtliga studier genomförda i västvärlden och ger därmed inte ett globalt perspektiv. Eftersom länderna som studierna har utförts i är relativt lika angående sjukvårdens standard och resurser, har vi valt att inte göra någon urskiljning mellan de olika länderna. Att göra en urskiljning mellan länderna skulle enligt vår mening inte medföra ett annat resultat och vi anser därför att litteraturöversikten är överförbar till en svensk kontext. 15

21 Vår förförståelse för ämnet var att språkbarriärer utgör ett hinder för kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter. Vi var även medvetna om att det råder brist på auktoriserade tolkar och att de används i begränsad mängd. Utöver detta var våra förkunskaper i ämnet begränsade och vi anser inte att det har påverkat resultatet av denna litteraturöversikt. Under arbetets gång har vi försökt ha ett objektivt förhållningssätt genom att inte inkludera våra egna åsikter och erfarenheter, för att på så vis göra resultatet mer trovärdigt och sanningsenligt. Resultatdiskussion Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att kommunicera med patienter som inte delar ett gemensamt språk. Resultatet visar att vårdpersonalen använder sig av auktoriserade tolkar, flerspråkig vårdpersonal och anhöriga som tolk för att övervinna språkbarriärer och kommunikationssvårigheter. Upplevelser av språkbarriärer Vårt resultat visar att det finns flertalet svårigheter som vårdpersonal upplever i mötet med patienter där språkbarriärer föreligger. Återkommande begrepp som genomsyrar litteraturöversikten är patientdelaktighet, patientsäkerhet och personcentrerad vård. En god vård innebär god kommunikation. God kommunikation innebär att information kan överföras och förstås av mottagaren, vilket i sin tur innebär att patientdelaktighet och patientsäkerhet kan etableras. Språkbarriärer försvårar god kommunikation (van Rosse et al., 2015) och skapar hinder vid mötet med patienter (Kalengayi et al., 2012), hinder som riskerar att både patientsäkerhet och patientdelaktighet brister. När kommunikationen brister och informationsöverföringen blir begränsad riskerar även omvårdnaden att inte bli personcentrerad (van Rosse et al., 2015). Att skapa ett förtroende mellan patient och vårdpersonal är väsentligt för att en personcentrerad vård skall vara möjlig (Sohi et al., 2015). Det innebär att när kommunikation brister till följd av språkbarriärer, blir det svårt att etablera ett förtroende mellan vårdpersonal och patient (Suurmond et al., 2011) och därmed svårt att erbjuda en personcentrerad vård (Sohi et al., 2015). Van Rosse et al. (2015) beskriver att vårdpersonal upplever att informationsöverföring till patienter blir otillräcklig på grund av språkbarriärer. Ginde et al. (2009) menar att denna informationsöverföring är väsentlig för att patienter skall förstå information om diagnoser och behandlingar. Resultatet visar att vårdpersonal upplever mycket oro och hinder relaterat till att de inte kan förmedla tillräcklig information till sina patienter, eftersom det bland annat kan försvåra bedömning av patienter när språkbarriärer föreligger. Otillräckligt informationsutbyte medför även att patienter känner misstro till vårdpersonal, vilket kan innebära att patienter upplever att deras situation inte tas på allvar av vårdpersonalen (Suurmond et al., 2011; Eldh et al., 2007). Vidare medför det svårigheter för vårdpersonalen att förklara diagnoser och behandlingar (Kalengayi et al., 2012). Förstår inte patienten information om behandlingar eller åtgärder kan det riskera patientsäkerheten och i vissa fall leda till ännu värre skada för 16

22 patienten (van Rosse et al., 2015). Det är därför väsentligt att kommunikationsstrategier utvecklas och förbättras för att en god vård skall vara möjlig för alla personer som uppsöker vård, oavsett vilket språk de talar. För att patientdelaktighet skall vara möjlig behöver vårdpersonalen bemöta och övervinna språkbarriärer, så att rätt och adekvat vård kan erbjudas till alla patienter utan risk för feldiagnostiseringar och felbehandlingar. Upplevelser av att använda auktoriserad tolk Vårdpersonal upplever svårigheter med användningen av auktoriserad tolk relaterat till den begränsade tillgängligheten samt att det är dyrt att anlita en auktoriserad tolk. Vad som även lyfts fram är att auktoriserade tolkar inte har tillräcklig mycket tid till patienten, och att de ibland är okunniga inom den medicinska kontexten, vilket även Komaric (2012) påvisar. Detta kan förklaras av att det inte finns någon tydlig definition av tolk, samt att yrkestiteln auktoriserad tolk endast är en generell utbildning och inte specifikt inriktad på sjukvård (Socialstyrelsen, 2016). Det finns därmed ingen garanti att tolken har en specifik utbildning inom exempelvis sjukvård. Många av de upplevelser som presenteras i resultatet, som berör auktoriserade tolkars tillgänglighet och begränsade kunskap inom medicin, belyses även i Brooks et al. (2000) artikel. Patienterna gav synpunkter om vad som kunde göras för att förbättra tolktjänsten, bland annat att förbättra tillgängligheten till och utöka antalet auktoriserade tolkar. Att utöka tolktjänsten i olika led är en nödvändig åtgärd för att kunna erbjuda alla patienter en personcentrerad och patientsäker vård. Medicinsk kunskap bland auktoriserade tolkar måste även förbättras och breddas. Auktoriserade tolkar bör även vara mer tillgängliga under alla dygnets timmar (Brooks et al., 2000), vilket resultatet påvisar som en anledning till att tolktjänst inte används i tillräcklig utsträckning. Tillgängligheten till auktoriserade tolkar behöver även utökas för att all personal inom vården skall kunna utnyttja tjänsten. Det skall inte endast vara en tjänst som används av läkare, vilket beskrivs som ett problem i resultatet Att bredda tolktjänsten är även viktigt för att auktoriserade tolkar skall kunna spendera mer tid med varje patient, vilket är viktigt för både en personcentrerad och patientsäker vård. Övriga kommunikationsstrategier vid språkbarriärer Bristen på auktoriserade tolkar leder till att vårdpersonal istället använder sig av anhöriga och flerspråkig vårdpersonal som tolk för att överkomma språkbarriärer. I resultatet presenteras det att anhöriga som tolk upplevs som en bra resurs vid akuta situationer. Vårdpersonalen upplever dock att anhöriga ibland undanhåller information. Anhöriga tar lätt över samtalet vilket kan riskera patientens rätt till autonomi, patientdelaktighet samt att en personcentrerad vård inte blir möjlig (De Graaff et al., 2012). Hsieh et al. (2010) menar att det även kan vara riskabelt att använda anhöriga som tolk då de inte alltid har rätt kunskap inom ämnet. Dessutom är familjemedlemmar och vänner inte en neutral part i samtalet, vilket kan påverka översättningens kvalitet (Fatahi et al., 2008). Vårdpersonalen kan inte veta vad som egentligen översätts. Detta styrks i artikeln av De Graaff et al. (2012) som menar att det är 17

23 svårt för vårdpersonalen att följa med i samtalet mellan patient och anhörig, vilket minskar patientdelaktigheten samt bidrar till en begränsning av den personcentrerade vården. Vårdpersonal som tolk är ytterligare en metod som används för att överkomma språkbarriärer, och upplevs av vårdpersonalen som en bra resurs då de redan befinner sig på plats och är tillgängliga. Dock innebär det fler arbetsuppgifter och är tidskrävande för den vårdpersonal som behöver agera som tolk. Antalet auktoriserade tolkar behöver utökas för att vårdpersonal inte skall behöva belastas av ytterligare arbetsuppgifter genom att agera som tolk. Språktolkning genom vårdpersonal kan även innebära att kommunikationen fördröjs, eftersom patienter ibland väntar med att kommunicera tills det att vårdpersonal med rätt språkkunskaper arbetar. Detta riskerar patientsäkerheten eftersom behandling inte kan påbörjas omgående. Att utveckla och göra tolktjänst mer tillgänglig skulle även här motverka att patientsäkerheten brister. Dock finns det även positiva aspekter med användandet av vårdpersonal som tolk. Det möjliggör en snabb kontakt med patienten och upplevs vara positivt för en personcentrerad vård. Komplexa frågor kan klargöras genom vårdpersonalen när ett gemensamt språk används, vilket är viktigt för patientsäkerheten. SLUTSATS Språkbarriärer utgör ett hinder för kommunikationen mellan vårdpersonal och patient. Detta upplevs av vårdpersonalen som en svårighet för att kunna uppnå en vård av god kvalitet. Olika metoder används för att överkomma språkbarriärer, men dessa är inte alltid tillräckliga för att tillgodose alla individer med en personcentrerad och patientsäker vård. Denna litteraturöversikt visar att både patienter, vårdpersonal och samhället i stort skulle kunna gynnas av att utöka tillgången till tolktjänst. Att kunna kommunicera genom ett gemensamt språk bidrar till ökad personcentrerad vård, patientdelaktighet samt patientsäkerhet. Det har i sin tur betydelse för rättssäkerhet och integration för individer som inte behärskar det svenska språket. Ökad tillgång till tolktjänst kan därför gynna patienter. Bristande tolktjänster innebär ekonomiska konsekvenser för samhället i stort, eftersom vårdkontakten kan bli fördröjd när en tolk inte används. Fördröjd eller felaktig diagnostisering som följd av detta kan leda till att vårdkostnaden för landstingen i Sverige ökar. Tillgången till tolktjänst behöver därför utökas. Även vårdpersonal behöver bredare kunskap och förståelse för hur och när en auktoriserad tolk bör användas, för att på så vis kunna överbrygga språkbarriärer samt erbjuda varje individ en personcentrerad och patientsäker vård. 18

24 IMPLIKATIONER I denna del framförs rekommendationer för den kliniska praktiken samt förslag på fortsatt forskning. Implikationer för den kliniska praktiken Vårdpersonal behöver bredare kunskap om och förståelse för hur och när en auktoriserad tolk bör användas för att kunna förse patienter med tillräcklig och rätt information. Vårdpersonal behöver även kunskap om vilka strategier som kan underlätta kommunikationen med patienter vid de tillfällen då auktoriserad tolk inte finns att tillgå. Detta kan i sin tur främja patientdelaktigheten, vilket bidrar till en mer personcentrerad och patientsäker vård. Förslag på fortsatt forskning Det finns ett behov av mer forskning kring vårdpersonalens upplevelser och erfarenheter av språkbarriärer samt användandet av tolk. Det är även viktigt att få djupare kunskap om hur vårdpersonalen på bästa vis kan överkomma kommunikationshinder då tolk inte finns att tillgå, särskilt i akuta situationer. Detta är viktigt för att kunna bedriva en mer jämlik och säker vård för alla individer. 19