Skogsbeskattningsguide

Transkript

1 Skogsbeskattningsguide 2014

2 Bokslutsdags Innehåll 4 Snabbguide för att fylla i skattedeklarationen 5 Allmänna principer för skogsbeskattning 6 Skogsbrukets inkomster 9 Avdragsgilla kostnader 12 Inlämning av skattedeklarationen 15 Mervärdesskatten 16 Generationsväxling på skogslägenheter 19 När en skogslägenhet säljs utanför släkten 23 Anteckningstabeller 26 OP-Pohjolas skogstjänster Skogsbeskattningsguide 2014 Utgivare OP-Pohjola anl Tapio Tilli fornamn.efternamn@op.fi Layout Alma 360 Tryckeri PunaMusta Oy, Tammerfors, 2013 Omslagets foto Juuso Noronkoski Det är igen den tiden på året då det är dags att upprätta ett bokslut över det gångna årets skogsbruk i form av en skattedeklaration. För beskattningen måste du samla ihop årets verifikat över inkomster och utgifter, anteckna dem, räkna ut mervärdesskatten och överföra slutsummorna till skattedeklarationen. Skogsbeskattningens anteckningar och ifyllningen av skattedeklarationen sker på samma sätt som i fjol. Skattedeklaration 2C för skogsägare har samma innehåll som Andelsbanken har upprättat den här guiden för att underlätta anteckningarna. I textdelen koncentrerar vi oss på att skapa en helhetsbild av inkomst- och mervärdesbeskattningen av skogsbruk samt på att ge anvisningar för anteckningarna. I tabelldelen finns färdiga tabeller för anteckning av de transaktioner som hör till beskattningen. Det lönar sig att göra anteckningarna med omsorg, för de bildar grunden för din skattedeklaration. Anteckningarna stannar kvar hos skogsägaren som behöver ge dem till skattebyrån endast på begäran, så det lönar sig att spara guiden och tabellerna de sex år som lagen kräver. Andelsbanken deltar också annars i skogsägarens vardag. I slutet av guiden redogör vi för frågor i anslutning till generationsväxling och skogslägenhetsaffärer. För att utföra de här åtgärderna i praktiken kan du anlita den omfattande erfarenheten och expertisen hos andelsbanken. Försäljningen av skogslägenheter sker bäst via OP-Fastighetscentralens förmedlarring för skogslägenheter. Skogsägaren får från samma lucka också placeringstjänster för skogslikviden, finansiering av skogslägenhetsaffärer och skogsförsäkringar. OP-bonus används för betalningen av banktjänster och försäkringspremier. Helsingfors Tapio Tilli chef för skogstjänster op-pohjola Thinkstock 3

3 Nybörjare klarar också av att fylla i skattedeklarationen Snabbguide för att fylla i skattedeklarationen En betydande del av skogsägarna klarar av att fylla i skattedeklarationen för skogsbruk med rätt litet besvär. På den här sidan finns en snabbguide som sannolikt räcker till då det bara finns några kvitton från skogsbruket eller då beskattningen är känd från tidigare. Om du bedriver skogsbruk aktivt eller annars vill fördjupa dig i skogsbeskattningen, får du ytterligare anvisningar och anteckningstabeller längre fram i den här guiden. Ifyllningsanvisning i korthet Ta färdigt fram en kopia av skattedeklarationen och anteckningarna över skogsbruket för Du kan använda dem som modell när du börjar anteckna transaktionerna för Ta fram skattedeklaration 2C, periodskattedeklarationen och ifyllningsanvisningarna för Sortera verifikaten över inkomster och utgifter i tidsföljd och numrera dem. Anteckna transaktionerna. Inkomstskattedeklarationen för skogsbruk ska lämnas in varje år. Därmed lämnas den in också för år då det funnits enbart utgifter i skogsbruket. Om inga inkomster eller utgifter finns, kan man låta bli att lämna in deklarationen. Med den skattedeklaration som nu fylls i uppges inkomsterna och utgifterna under Utgifterna ska deklareras trots att inga inkomster finns. Över skogsbruket ska man fylla i skattedeklaration 2C och lämna in den till skattebyrån. Inlämningstiderna Anteckna mervärdesskatten i kolumnerna för skatten, om du är momsskyldig. Anteckna utgifterna, trots att inga inkomster finns. Gör separata anteckningar om resekostnader, om du haft resekostnader. Räkna ut värdet på leveransarbetet, om du utfört leveransarbete. Räkna ihop inkomsterna och utgifterna kolumn för kolumn. Överför slutsummorna till skattedeklaration 2C. Deklarera mervärdesskatten med framgår av ifyllningsanvisningarna för skattedeklarationen. Mervärdesskatten ska deklareras med periodskattedeklarationen. Om skogsägaren inte är momsskyldig, ska också mervärdesskatten uppges som utgift i skogsbruket på skattedeklaration 2C. Man kan också lämna in skattedeklaration 2C och periodskattedeklarationen elektroniskt i enlighet med de anvisningar som Skatteförvaltningen sänt med posten. periodskattedeklarationen, om du är momsskyldig. Underteckna blanketterna eller lämna in uppgifterna elektroniskt. Lämna in deklarationerna i enlighet med ifyllningsanvisningarna för skattedeklarationen. Betala mervärdesskatten senast på förfallodagen. Då du får den förhandsifyllda skattedeklarationen, kontrollera också att skogsbrukets räntor finns med i den. Thinkstock Man måste sätta sig in ordentligt för att kunna fylla i skogsskattedeklarationen, men det är inte en övermäktig uppgift. Du klarar av det utan att kunna skattefrågor. Det viktigaste är att du antecknar skogsbrukets alla inkomster och utgifter under skatteåret i skattedeklarationen. Skogsskattedeklarationen för skatteåret 2013 ska fyllas i enligt samma principer som skattedeklarationen för Det lönar sig att ta fram den föregående skattedeklarationen och anteckningarna samt ifyllningsanvisningen för skattedeklaration 2C innan du börjar fylla i den nya deklarationen. Skatteförvaltningen väntar sig att så många som möjligt lämnar in deklarationen elektroniskt. Skatt på skillnaden mellan inkomster och utgifter Skogsbruket omfattas av beskattningen av kapitalinkomster av skogsbruk (beskattning av inkomst av virkesförsäljning). Skatt betalas på skillnaden mellan försäljningsinkomsterna från skogen och utgifterna i skogsbruket. Beskattningen av kapitalinkomst av skogsbruk är en rätt tydlig beskattningsform för skogsägare. Inkomsterna och utgifterna antecknas och slutsummorna anges i skattedeklarationen. I beskattningen är skogsbrukets inkomster kapitalinkomst liksom till exempel utdelningar och hyresinkomster från en placeringsbostad. På det totala beloppet av kapitalinkomsterna betalas 30 procent i skatt upp till euro och 32 procent på den överskridande delen år Däremot beskattas värdet av leveransarbete som personlig förvärvsinkomst för den som utfört det, precis som till exempel löneinkomster. Utgifterna ska deklareras varje år Skogsskattedeklarationen ska lämnas in också för år då det inte finns inkomster i skogsbruket. I så fall ska man deklarera endast utgifterna. Det ligger i skogsägarens intresse att deklarera utgifterna, eftersom skattemyndigheterna drar av dem från skogsägarens övriga kapitalinkomster eller från skogsägarens skatt på förvärvsinkomster. Typiskt för skogsbruk är att det inte finns inkomster av virkesförsäljning varje år. På små lägenheter kan det till och med förflyta årtionden utan virkesförsäljningar. Det är klart att det under sådana år inte heller finns någon skatt att betala, eftersom skatten baserar sig på faktiska försäljningsinkomster. Skattemyndigheterna får uppgifter om inkomsterna av virkesförsäljningarna direkt från uppköparna. Men skogsägarna måste ändå uppge inkomsterna i skattedeklarationen. Köparen innehåller förskottsskatten för inkomsterna av virkesförsäljningen. Skogsägaren får för virkesförsäljningen på kontot ett belopp från vilket förskottsskatten dragits av och den eventuella mervärdesskatten lagts till. Anteckningar över inkomster och utgifter I beskattningen av kapitalinkomster av skogsbruk är skogsägarna skyldiga att föra anteckningar över skogsbrukets inkomster och utgifter kalenderårsvis. Alla transaktioner under ett kalenderår ska antecknas. Transaktionerna ska räknas ihop inkomstvis och utgiftsvis. I skattedeklarationen ska antecknas endast slutsummorna. På så sätt fungerar anteckningarna som specifikation av inkomsterna och utgifterna. Det finns inga formkrav för anteckningarna. Transaktionerna kan antecknas till och med på rutigt papper, men det förnuftigaste är att använda färdiga anteckningstabeller, till exempel tabellerna i den här guiden. I de färdiga tabellerna antecknas posterna på ett sätt som gör det lättare att fylla i skattedeklarationen. Samtidigt får skogsägaren en minneslista för följande år över vilka transaktioner som ansluter sig till skogsbruket. Det lönar sig att göra tydliga anteckningar för skogsägaren måste ge dem till skattemyndigheterna för granskning på separat begäran. Anteckningarna och de verifikat som ansluter sig till dem ska inte fogas till skattedeklarationen utan skogsägaren ska förvara dem själv. Förvaringsskyldigheten är sex år från slutet av skatteåret, så anteckningarna för 2013 ska förvaras till slutet av I anteckningarna utgör en intäkt inkomst det år då skogsägaren kunnat ta ut den (kassaprincipen). En utgift utgör på motsvarande sätt utgift det år då skogsägaren har betalt den. Om till exempel en virkesaffär har ingåtts och virket avverkats under 2013, men betalningen eller en del av den kommer in på skogsägarens konto först följande år, ska skogsägaren anteckna de här intäkterna först 2014 och uppge dem i skattedeklarationen för skatteåret Mervärdesskatten skiljs åt De skogsägare som är momsskyldiga ska anteckna mervärdesskatten i separata kolumner i anteckningarna åtskilt från skogsbrukets utgifter och inkomster. De ska också deklareras i en egen skattedeklaration, periodskattedeklarationen. Om skogsägaren inte är momsskyldig, ska mervärdesskatten bokföras som utgift i skogsbruket. Då ska den tomma periodskattedeklaration som Skatteförvaltningen postat inte alls lämnas in. 4 5

4 Skogsbrukets inkomster I beskattningen av kapitalinkomst av skogsbruk ska skogsägaren anteckna skogsbrukets alla inkomster och uppge dem i sin skattedeklaration. Skogsägaren ska anteckna endast de inkomster som skogsägaren kunde ta ut under I avräkningarna från virkesuppköparna anges vanligtvis det totala beloppet av virkesaffären, mervärdesskatten och förskottsinnehållningen separat. I anteckningarna ska intäktsföras ett belopp från vilket inte dragits av förskottsinnehållning och till vilket inte lagts mervärdesskatt. Mervärdesskatten ska redovisas i den egna kolumnen och deklareras separat i periodskattedeklarationen. Förskottsinnehållningen ska inte alls deklareras. Skattemyndigheterna informeras om den direkt från virkesuppköparen och krediterar på basis av det skogsägaren med förskottsinnehållningen vid beskattningen. Inkomster från rotförsäljning Vid rotförsäljningar sköter virkesuppköparen avverkningen. Inkomsterna från rotförsäljningar är helt och hållet kapitalinkomst från skogsbruk. Utöver inkomsterna från den egentliga rotförsäljningen ska i den här punkten också antecknas inkomsterna från försäljning av julgranar, plogkäppar, avverkningsavfall och annat skogsenergivirke, då skogsägaren inte har inkomster från leveransarbete i anslutning till dem. Den mervärdesskatt som ingår i en avräkning för en virkesaffär ska redovisas i en egen kolumn. Inkomster från leveransförsäljning Vid leveransförsäljning levererar skogsägaren själv virket till vägkanten. I anteckningarna ska inkomsterna från leveransförsäljningar fördelas på kapitalinkomst från skogsbruk (virkets andel) och värdet av arbetet för den som utfört det då arbetet utförs av skogsägaren eller en medlem av skogsägarens familj. Om avverkningen och transporten utförs av en utomstående person eller av ett bolag, uppkommer inget värde på eget arbete alls. Inkomsten är då helt och hållet kapitalinkomst. Inkomster från ved och julgranar som sålts direkt till privathushållen ska uppges i en egen punkt i deklarationen. Försäkringsersättningar Försäkringsersättningar och andra ersättningar som ansluter sig till skogsbruket ska antecknas som skogsbrukets inkomster. Sådana ersättningar är bland annat ersättningar för snöskador och stormskador som betalas ur en skogsförsäkring. Statsstöd De stöd för skogsbruk som staten betalar på basis av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (den s.k. Kemera-lagen) ska bokföras i anteckningarna som inkomster från skogsbruk. Sådana stöd är bl.a. stöd för vård av ungskog, byg- gande av skogsvägar, iståndsättningsdikning och förnyelse av förstörd skog. Också alla andra stöd och bidrag är skattepliktig inkomst som ska antecknas som skogsbrukets kapitalinkomster. Ersättningar för älgskador och eventuella andra skadestånd ska uppges i en separat punkt i skattedeklarationen. Virke för privatbruk I anteckningarna ska som kapitalinkomst för skogsbruket anges rotprisvärdet för det virke som tagits för att bygga och reparera bostadsbyggnader, strandbastur, sommarstugor och andra byggnader som hör till det privata hushållet samt för annat bruk i det privata hushållet. Rotprisvärdet för olika virkesslag fås i brist på annan utredning från Skatteförvaltningens anvisning för harmonisering av beskattningen på adressen: Värdet på virke som använts för att värma upp den egna bostaden måste inte antecknas. Det räknas som en skattefri inkomst. Virke som används i jordbruket Reglerna för brännved, gagnvirke och förädlingsvirke i jordbruket är de samma som för byggnadsvirke för det privata hushållet. Värdet på virke som använts för att bygga och reparera jordbrukets produktionsbyggnader ska inte antecknas. Det omfattas av s.k. tyst kvittning, som betyder att värdet inte ska deklareras i Laura Vesa 6

5 Avdrag i skogsbruket skattedeklarationen för jordbruk som en utgift att dra av eller som en intäkt i skattedeklarationen för skogsbruk. För virke som tagits i bruk i annan näringsverksamhet än jordbruk ska som kapitalinkomst av skogsbruk antecknas det gängse värdet på virket. Värdet på insamlade produkter Inkomster från försäljning av bär, svampar, kottar och andra motsvarande insamlingsprodukter måste inte antecknas. De är skattefria inkomster. Värdet av leveransarbete är förvärvsinkomst Vid leveransförsäljning fördelas försäljningsinkomsten i två delar: kapitalinkomst och värdet av det egna arbetet för den som utfört leveransarbetet. Värdet på arbetet beskattas som förvärvsinkomst. Värdet av leveransarbetet ska räknas ut på skattedeklarationens frånsida. Därifrån ska det sammanlagda beloppet av värdet överföras till punkterna 2.1 och 2.2 på skattedeklarationens framsida som avdrag från det totala värdet på leveransförsäljningen. I ifyllningsanvisningarna för skattedeklarationen finns anvisningar för hur man räknar ut värdet på leveransarbetet. Värdet på leveransarbetet är skattefri inkomst upp till 125 kubikmeter. Skattefriheten är gårdsspecifik. Skattefriheten uppgår till totalt 125 kubikmeter per lägenhet också då leveransarbetet utförts av flera personer. Värdet på leveransarbetet ska räknas ut och beskattas för det år då det utförts. Värdet på det arbete som utförts ska uppges i skattedeklarationen för det år då virket har avverkats och transporterats till vägkanten också då överlåtelsen och betalningen av virket sker följande år. Då dras värdet på leveransarbetet av från kapitalinkomsterna först det år då inkomsterna betalats ut. En leveransförsäljning kan också genomföras så att en utomstående person, ett utomstående företag eller skogsvårdsföreningen/skogsreviret utför arbetet. En sådan inkomst utgör kapitalinkomst från skogsbruket och de kostnader som arbetet medfört är årliga utgifter i skogsbruket. Laura Vesa I beskattningen av inkomst av virkesförsäljning får skogsägaren dra av kostnaderna för virkesproduktionen och avverkningen samt administrationskostnaderna för skogsbruket. Utgifterna ska antecknas i tidsföljd på basis av verifikat. Alla utgifter, med undantag av reseoch lönekostnader, antecknas i samma tabell och de ska räknas ihop vid slutet av året. Summan av utgifterna ska överföras till skattedeklaration 2C. Utgifterna ska deklareras trots att inga inkomster funnits under skatteåret. De skogsägare som inte är momsskyldiga ska också anteckna mervärdesskatten som årsutgift för skogsbruket. De som är momsskyldiga ska anteckna mervärdesskatten i en separat kolumn. Räntorna på skogsbrukets lån ska inte antecknas bland utgifterna i skogsbruket. Räntorna ska deklareras i den förhandsifyllda skattedeklarationen, om de inte finns där färdigt. Egna anteckningar för resekostnaderna Egna anteckningar ska upprättas för skogsbrukets resekostnader och de uppges i en separat post i skattedeklarationen. Avdragsgilla kostnader Kostnader för virkesförsäljning Avverkning Drivning som utförs av främmande Förnyelse av skog Plantskogsvård Stamkvistning Skogsgödsling Bränslen för skogsbrukets maskiner En skogsägare får i beskattningen dra av kostnaderna för resor mellan sin bostad och skogslägenheten. Avdraget uppgår till 0,25 euro/kilometer (2013) då resorna sker med egen bil. Då allmänna kommunikationsmedel anlitas får man dra av utgiften för biljetterna. Det lönar sig att motivera resekostnaderna i anteckningarna. Som motivering räcker att man antecknar resans längd och syfte samt den arbetsmängd som utförts, t.ex. röjning av plantbestånd på 0,5 ha, figur 124. Man får dra av resekostnaderna trots att ingen synlig arbetsprestation ansluter sig till resan. Sådana resor är till exempel inspektioner av skogen efter stormar, vårgranskning av ett förnyat plantbestånd och förhandlingar om virkesaffärer. Enbart besök på en skogslägenhet räcker dock inte som grund för avdrag. Utöver resekostnaderna kan också kostnader för övernattning antecknas enligt verifikat. Verifikaten ska fogas till anteckningarna. Löneutgifter Löneutgifterna jämte lönebikostnaderna ska liksom resekostnaderna antecknas separat från skogsbrukets övriga utgifter och anges i skattedeklarationen i Anskaffning av utrustning Dikesrensning Skogsplan Bokföring Skogsvårdsavgiften Skogsförsäkringspremier Fastighetsskatt för skogsbrukets lägenheter och tomter Avdragsgilla resekostnader Upprättande av virkesförsäljningsplan Virkesförsäljning Övervakning av drivning Mätning av virke Granskning av drivningsspår Granskning av snö- och stormskador Granskning av plantskog vår och höst Åtgärder i anslutning till skogsvård och drivningsarbeten Transport av utrustning och arbetskraft Utbildning Studieresa Hämtning av motorsåg från service den punkt som reserverats för dem. Anskaffningsutgifter för mindre redskap Anskaffningsutgifterna för skogsbrukets mindre redskap, till exempel en röjkniv, ett planteringsrör, en ryggspru- Medlemsavgift till skogsägarförbundet Kursavgifter Facktidningar Telefonutgifter Kostnader i anslutning till skogsbrukets lån Avgift till Skogsstiftelsen 8 9

6 ta och en begagnad motorsåg ska antecknas som årsutgifter som dras av för skatteåret, om anskaffningspriset är högst 200 euro. Redskap som är dyrare än det här ska antecknas och i regel dras av genom avskrivningar. Då en anskaffningsutgift överstiger 200 euro kan den antecknas som en årsutgift, om den sannolika ekonomiska brukstiden för skogsägaren är mindre än 3 år. Ett sådant fall uppkommer främst i fråga om röjningssågar och motorsågar, om skogsägaren själv utför skogsvårds- och avverkningsarbeten i stor omfattning. Utgifter för underhåll av diken och vägar De årliga utgifterna för underhåll av diken, vägar och byggnader för skogsbruk antecknas som årsutgifter i anteckningarna och utgifterna för grundförbättringar antecknas bland avskrivningarna. En utgift är en utgift för grundförbättring, om det är fråga om ett arbete som är större än årligt underhåll, till exempel om diken längs en skogsväg eller en skogsvägs yta förnyas eller då tilltäppta skogsdiken dikas upp på nytt. Utgifter för Kemera-objekt Utgifter för objekt som får finansieringsstöd med stöd av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (den s.k. Kemera-lagen), t.ex. för plantskogsvård, är avdragsgilla utgifter som skogsägaren ska anteckna. Stora anskaffningar som avskrivningar Om skogsbrukets maskiner, byggnader, vägar och diken har en uppskattad ekonomisk brukstid på mer än 3 år och en anskaffningsutgift på mer än 200 euro, ska anskaffningsutgiften inte dras av som en årsutgift utan som årliga avskrivningar. De här anskaffningarna ska antecknas separat från årsutgifterna. Den första avskrivningen görs det år då nyttigheten tas i bruk. Avskrivningen görs då på anskaffningsutgiften. Följande år görs avskrivningen på utgiftsresten, dvs. det värde på nyttigheten som återstår då de tidigare årens avskrivningar har dragits av från den ursprungliga anskaffningsutgiften. De momsskyldiga ska anteckna mervärdesskatten för nyttigheterna som avdragsgill mervärdesskatt för betalningsåret. De som inte är momsskyldiga ska börja skriva av från anskaffningsutgiften inklusive moms för nyttigheten. I ifyllningsanvisningen till skattedeklarationen finns anvisningar för hur avskrivningarna ska göras. Avskrivningsprocenterna i anvisningarna är maximibelopp för avskrivningarna. En skogsägare får vid behov också göra mindre avskrivningar eller helt låta bli, om skogsägaren till exempel vill spara avskrivningar till år med inkomster från virkesförsäljningar. Då en maskin som ingår i skogsbruket säljs eller byts till en ny ska den försäljningsinkomst som köpet ger deklareras i skattedeklaration 9. Om en maskin sålts under året kan avskrivningar inte göras under försäljningsåret. Utgiftsreserveringen 15 procent En skogsägare får göra en utgiftsreservering i beskattningen av inkomst av virkesförsäljning. Genom utgiftsreserveringen kan skogsägaren överföra 15 procent av skogsbrukets kapitalinkomster för ett skatteår för att beskattas under senare år. Med utgiftsreserveringen kan skogsägaren skjuta upp skattebetalningen till senare år. Utgiftsreserveringen görs på det sammanlagda beloppet av de skattepliktiga kapitalinkomsterna i punkterna 1, 3 och 4 i skattedeklaration 2C, efter att värdet av ett eventuellt leveransarbete och skogsavdraget först dragits av. Utgiftsreserveringen är avsedd att Laura Vesa täcka utgifterna för skogsförnyelse. Reserveringen ska deklareras på skattedeklarationen som skogsbrukets inkomst senast det fjärde året som följer efter att reserveringen gjordes (i f.d. Uleåborgs och Lapplands län 6 år). En skogsägare kan välja vilket år reserveringen intäktsförs inom de här tidsgränserna. Skadereserveringen görs från försäkringsersättningar och andra skadeersättningar. För den har inte uppställts någon övre gräns på 15 procent. Reserveringen kan uppgå till de uppskattade kostnaderna för iståndsättningen av den skog som förstörts. Skadereserveringen beaktas som intäkt på samma sätt som utgiftsreserveringen. Skogsavdraget 60 procent Som skogsavdrag får dras av högst 60 procent av anskaffningsutgiften för en skogslägenhet. Skogsavdraget för ett år är 60 procent av skogsbrukets kapitalinkomster för ifrågavarande år. Som inkomster beaktas endast inkomster av virkesförsäljning från en lägenhet som köpts efter Också de skogsägare som köpt en lägenhet medan de omfattades av arealbeskattningen har rätt till avdraget Det minsta möjliga skogsavdraget för ett år är euro. Ett villkor för det här är att skogsbrukets skattepliktiga kapitalinkomster för året uppgår till minst euro. Skogsavdraget görs på basis av skogsbrukets kapitalinkomst (efter avdrag av värdet på eventuellt leveransarbete) från skog som är berättigad till skogsavdrag i punkterna 1, 3 och 4 i skattedeklaration 2C. Då en lägenhet som ger rätt till skogsavdrag säljs, läggs de skogsavdrag som skogsägaren utnyttjat för alla sina skogslägenheter till den överlåtelsevinst eller -förlust som uppkommer, dock högst upp till 60 procent av anskaffningsutgiften för den lägenhet som säljs

7 En blankett till skattebyrån Mira Kotamäki Skogsägare kan fylla i och lämna in sina skattedeklarationer elektroniskt. Närmare anvisningar finns på sidan: För skogsbruk ska varje ägare upprätta en skattedeklaration 2C och en periodskattedeklaration. Uppgifterna ska samlas från anteckningarna på en och samma blankett också då en ägare har skogslägenheter i flera kommuner och de bildar en separat gårdsbruksenhet. Makar ska avge en deklaration. Rekommendationen är att makar lämnar in en deklaration också då de äger lägenheter både tillsammans och var och en för sig. Om den make som äger en lägenhet ensam vill avge en separat skattedeklaration för sin lägenhet, ska den kryssa för punkten Egen separat deklaration. Den beskattningsbara inkomsten på en skogs-/registerlägenhet som makarna äger tillsammans delas mellan makarna som deras beskattningsbara inkomst. Skattemyndigheterna gör delningen i proportion till ägarandelarna. I de fall där lägenheten är i endast den ena makens namn, delas inkomsterna inte mellan makarna. deklaration och periodskattedeklaration. Delägarna ska inte heller uppge dödsboets inkomster från skogsbruk i den förhandsifyllda skattedeklarationen. En delägare behöver inte heller i den förhandsifyllda skattedeklarationen uppge att den är delägare i ett dödsbo. Likaså ska anteckningarna göras per dödsbo, inte per delägare. Tidpunkten för inlämning av skogsskattedeklarationen är den samma som för fysiska personer. Boets tillgångar delas inte mellan delägarna i dödsboet som deras personliga inkomster. Endast värdet av leveransarbete beskattas som personlig förvärvsinkomst för den som utfört arbetet. Beskattning av sammanslutningar I en beskattningssammanslutning räknas inkomsterna och utgifterna på sammanslutningsplanet, men till avvikelse från dödsbon fördelas inkomsterna som beskattningsbar inkomst för delägarna. Om det till exempel är fråga om en lantgård där några av delägarna arbetar till förmån för sammanslutningens jordbruk, beaktas också de här arbetsinsatserna då jordbruksinkomstens förvärvsinkomstandelar fördelas. För en sammanslutning ska fyllas i en gemensam skogsskattedeklaration och periodskattedeklaration. Delägarna be- Beskattning av dödsbo Ett dödsbo beskattas som en separat skattskyldig. För ett dödsbo ska upprättas endast en gemensam skogsskattehöver inte lämna in några separata skogsskattedeklarationer. Likaså ska anteckningarna göras per sammanslutning, inte per delägare. Ändrade uppgifter om en sammanslutnings delägare och deras andelar i sammanslutningen ska deklareras av beskattningssammanslutningar på blankett 36 före slutet av februari. Vid den här tidpunkten ska beskattningssammanslutningarna också lämna in skogs- och periodskattedeklarationerna. Skatteförfarandet för sammanslutningar och dödsbon medför att sådana skogsbruksutgifter som en delägare personligen har betalat, t.ex. resekostnader, dras av som sammanslutningens utgifter på skattedeklaration 2C. Därför lönar det sig att komma överens om hur sådana frågor ska skötas så att alla delägare blir jämlikt behandlade. Momsskyldigheten bestämmer när skattedeklarationen ska lämnas in Tidpunkten för inlämning av skattedeklaration 2C för skogsbruk beror på om skogsägaren är mervärdesskattskyldig för sitt skogsbruk eller inte. Momsskyldiga skogsägare ska lämna in skattedeklarationen för skogsbruk och periodskattedeklarationen senast Samma inlämningstid gäller också alla beskattningssammanslutningars skattedeklarationer och blankett

8 I april får de här skogsägarna en förhandsifylld skattedeklaration som innehåller de uppgifter i skattedeklarationen för skogsbruk som lämnades in i februari. Icke momsskyldiga skogsägare ska inte lämna in skattedeklarationen för skogsbruk i februari utan först i maj tillsammans med den förhandsifyllda skattedeklarationen. Uppgifterna om skogsbruket för skatteåret 2013 saknas därför från deras förhandsifyllda skattedeklaration. I ifyllningsanvisningarna för skattedeklaration 2C finns klara detaljerade anvisningar om inlämningstidpunkterna för skattedeklarationerna och övriga frågor i anslutning till skogsbruket. Det lönar sig att fördjupa sig i ifyllningsanvisningarna redan då man börjar föra anteckningar över skogsbruket. Förlusten dras av från övriga inkomster eller skatter I beskattningen av inkomst av virkesförsäljning är det vanligt att skogsbruket ibland så att säga går med förlust. I skattedeklarationen finns mer utgifter än inkomster, om virkesaffärerna är sällsynta. Men den här s.k. förlusten, som officiellt kallas underskott, går inte till spillo. Det lönar sig alltid att anteckna skogsbrukets utgifter och uppge dem i skattedeklarationen, även om det inte alls finns några försäljningsinkomster. Då dras utgifterna i första hand av från skogsägarens övriga kapitalinkomster. Om en skogsägare inte har några andra kapitalinkomster, bildar skogsbrukets utgifter och avdragsgilla räntor kapitalinkomstslagets underskott, och underskottet kan dras av som en underskottsgottgörelse från den skatt som påförs skogsägarens förvärvsinkomster. Det avdrag som ska göras från förvärvsinkomstskatten är 30 procent av underskottet i euro. Avdraget kan som mest utgöra euro per make. Det höjs med 400 euro för ett minderårigt barn och med 800 euro om barnen är flera. En skogsägare behöver inte yrka på underskottsgottgörelse i sin skattedeklaration. Skattemyndigheterna gör det å tjänstens vägnar. Förlusten kan dras av under 10 år Om underskottet är så stort att det inte helt och hållet kan dras av från de övriga kapitalinkomsterna och skatten på förvärvsinkomsterna, fastställs för skogsbruket en förlust av kapitalinkomstslaget. Förlusten kan dras av från kapitalinkomster som flyter in under de tio följande åren. Den tidsgräns som preskriptionstiden på 10 år för förluster utgör inverkar på besluten i virkeshandeln. I första hand kommer tidsgränsen emot för dödsbon som idkar skogsbruk. I dem är det vanligt att skogsbrukets underskott inte kan dras av från skatten på övriga kapitalinkomster och förvärvsinkomster, och underskottet fastställs som en förlust av skogsbruk. Mervärdesskatten Mervärdesskatten är ingen tilläggsskatt för skogsägaren, även om namnet ger sken av att vara det. För merparten av skogsägarna är mervärdesskatten tvärtom en fördel som sänker skogsägarens beskattning, eftersom en momsskyldig skogsägare till hundra procent får till godo den mervärdesskatt som den betalar på de produkter och tjänster som skogsbruket köper. Mervärdesskatten på virkesförsäljning var 24 procent Virkesuppköparen lägger till mervärdesskatten på det skattefria priset och betalar in skatten på skogsägarens konto då virkeslikviden betalas. Skogsägaren antecknar skatten i sin momsbokföring, drar av den mervärdesskatt som skogsägaren betalat i samband med utgifterna och betalar det överskjutande beloppet till staten. Om mervärdesskatten för utgifterna är större än mervärdesskatten för inkomsterna, får skogsägaren skillnaden som skatteåterbäring. svarande anläggningstillgångar räknas inte med i försäljningen. En skogsägare kan ansöka om momsskyldighet även om försäljningen under ett kalenderår inte överstiger euro. Ansökan om skattskyldighet, grundanmälan, görs hos skattebyrån. En skogsägare kan också bli momsskyldig i efterskott. Skattemyndigheterna antecknar automatiskt sådana skogsägare som momsskyldiga, vars momspliktiga försäljning sammanlagt överstiger euro under ett kalenderår. En skogsägare som anmält sig som eller ansökt om att bli momsskyldig måste betala mervärdesskatt på det virke som skogsägaren tar som byggnadsvirke eller brännved för privat bruk. Som pris på virket används i momsbeskattningen de direkta och indirekta kostnaderna för virket exklusive värdet av det egna arbetet, dvs. inte rotpriset som vid beskattning av inkomst av virkesförsäljning. Som värde på virket kan användas följande: byggnadsvirke 5 e/kubikmeter gagnvirke 6 e/kubikmeter brännved 10 e/kubikmeter flis 7 e/kubikmeter. Den mervärdesskatt som ska betalas fås genom att multiplicera värdet av virket med talet 0,23. Fysiska personer, makar, oskiftade dödsbon och skattesammanslutningar får för eget bruk ta ut produkter från skogsbruk, jordbruk, trädgårdsodling och andra produkter som tillverkats för försäljning i primärproduktionen momsfritt för sammanlagt 850 euro per år. När gränsen på 850 euro överskrids, redovisas mervärdesskatten endast för den överstigande delen. Eget bruk ska antecknas i anteckningsboken utan av- Gränsen för momsskyldigheten euro Om en skogsägares momspliktiga försäljning per kalenderår överstiger euro, ska skogsägaren anmäla sig som momsskyldig. När momsskyldigheten väl börjat fortsätter den tills skattemyndigheterna på basis av skogsägarens nedläggningsanmälan stryker skogsägaren ur registret över momsskyldiga. Till ett års försäljning räknas alla de betalningar (försäljningspris på produkter och tjänster) som en skogsägare fått under kalenderåret. Vid uppskattningen av gränsen på euro ska utöver skogsbrukets försäljningsinkomster också alla övriga momspliktiga inkomster (maskinentreprenader, jordbruk, trädgårdsodling, fiske osv.) beaktas. Försäljningspriset på maskiner och andra motdrag för den momsfria andelen. En skogsägare ska föra bok över mervärdesskatten. Inkomster och utgifter (försäljning och inköp) skiljs åt i anteckningarna, och endast slutsummorna överförs till den deklaration som skickas till skattebyrån. Skatteförvaltningen skickar ingen färdigifylld betalningsorder för mervärdesskatten till skogsägaren. Skogsägaren ska själv räkna ut beloppet av mervärdesskatten i periodskattedeklarationen och se till att skatten betalas på skattekontot senast på förfallodagen med referensnumret för det egna skattekontot. Det är skäl att förvara referensnumret för det är det samma från år till år. Skogsägarna ska deklarera mervärdesskatten med periodskattedeklarationen. Deklarationen ska lämnas in senast Den momsskyldiga måste lämna in deklarationen trots att det inte finns momspliktiga inköp eller försäljningar under året. Skatteförvaltningen rekommenderar att man för deklarationen använder skattekontotjänsten på nätet (skatt.fi/ skattekonto). Privatpersoner kan använda tjänsten med bankkoder. Den som sköter ett dödsbos eller en beskattningssammanslutnings ärenden elektroniskt behöver alltid Katso-koder. Thinkstock 14 15

9 Helena Hajanti Generationsväxling utan att splittra lägenheten För många generationsväxlingar på skogslägenheter är överföringen av lägenheten till en arvinge som närmar sig pensionsåldern en vanlig fråga. Så går det lätt i synnerhet då man inte genomför generationsväxlingen under livstiden utan lämnar skogen som arv för följande generation. En generationsväxling på en skogslägenhet gäller en avsevärd förmögenhetspost. Det sämsta alternativet med tanke på att bevara egendomens värde är att lämna skogen att vänta på arvsskiftet. Timmerstockarna ruttnar och ungskogen växer igen så att värdet på skogstillgångarna minskar avsevärt. Målet att ge skogen åt efterkommande generationer uppfylls då inte till fullo, eftersom naturen äter upp avkastningen i den oskötta skogen med accelererande takt. Beskattningen är en viktig faktor vid generationsväxlingen. Den är dock inte den enda faktorn, men de omständigheter som ansluter sig till den kan redas ut genom att anlita en expert som fördjupat sig i generationsväxlingar. I själva verket erbjuder skattelagstiftningen flera möjligheter till att skatteplanera generationsväxlingar så att både överlåtarens och mottagarens beskattning kan påverkas. Generationsväxlingen på en skogslägenhet är förknippad med många frågor där en expert betalar sig tillbaka mångfalt. Känslovärde eller ekonomiska grunder Vid många generationsväxlingar på en skogslägenhet försvårar känslor och brist på information överlåtelsen mer än ekonomiska aspekter. Det lönar sig för den som funderar på en generationsväxling att ställa sig bland annat följande frågor: Behöver jag det ekonomiska skydd som skogen erbjuder? Är jag rädd för att en diskussion om delningen av egendomen leder till tvister mellan barnen? Känns det för mig som att generationsväxlingen är så invecklad och byråkratisk att jag inte orkar ta itu med den? Får jag barnen att intressera sig för skogsskötsel? Känner jag till alternativen för att genomföra en generationsväxling? Är jag så fäst vid skogen att jag inte kan avstå från den? Är jag rädd för att mina barn förlorar den skogsegendom som jag skött med omsorg? Är jag beredd att sälja skog till utomstående? Genomgången av de här och många andra frågor i anslutning till skogsägande underlättar beslutsfattandet. Oberoende av om det är fråga om ett beslut om att avstå från eller behålla skogen, har frågan dock behandlats grundligt och den visar riktningen för den fortsatta skötseln av skogstillgångarna. En generationsväxling som sker under livstiden kan genomföras på många olika sätt. Alternativen är gåva, köp av gåvokaraktär eller köp. Till alla de här kan dessutom anslutas förbehåll av besittningsrätten på viss tid. Ett alternativ som är värt att överväga är också att grunda en samfälld skog. Köp Att överlåta en skogslägenhet till en arvinge genom ett köp är oftast det bästa alternativet då det finns rikligt med avverkningsmogen skog på lägenheten. Köparen kan då utnyttja skogsavdraget för sina virkesaffärer. Avdragets maximibelopp är 60 procent av anskaffningsutgiften för lägenheten. Säljaren behöver inte betala överlåtelseskatt för köpeskillingen, eftersom köp mellan nära släktingar är befriade från överlåtelseskatt enligt bestämmelserna om generationsväxling, om säljaren har ägt lägenheten i mer än 10 år. Om säljaren har förvärvat lägenheten vederlagsfritt eller som gåva, ska också den föregående ägarens ägotid räknas med. Skatten på överlåtelsevinsten måste betalas endast om övertagaren säljer lägenheten inom fem år. Den skatt som inte uppburits i samband med generationsväxlingsköpet inverkar då på beloppet av övertagarens överlåtelsevinst. Vid generationsväxlingsköp kan man avtala om ett pris på lägenheten som är lägre än gängse pris på marknaden. Då priset är mer än 75 procent av gängse pris, blir köparen inte tvungen att betala gåvoskatt. Om priset är lägre är det fråga om ett köp av gåvokaraktär. Motsvarande gräns för köp av en gård med åker är 50 procent, då man fortsätter att bedriva jordbruk. Köparen behöver inte ha färdiga besparingar för att finansiera köpet. Köparen kan finansiera en del av köpet genom att sälja virke från lägenheten. En del av köpeskillingen kan finansieras med ett banklån där skogslägenheten utgör säkerhet för lånet. Köparen kan också stå i skuld till säljaren för en del av köpeskillingen. Ett skuldebrev måste upprättas över lånet. Lånet ska amorteras enligt en plan, men ränta måste inte betalas på det. Köparen ska för köpet i överlåtelseskatt betala 4 procent av köpeskillingen. Den överlåtelseskatt som fastställs på basis av köpeskillingen ska betalas av köparen för alla överlåtelser mot vederlag, också köp av gåvokaraktär. Köp mellan syskon Om ett av syskonen i ett dödsbo vill lösa in de övrigas andelar, kan syskonen sälja sina de andelar av lägenheten de skulle få vid ett arvskifte med ett generationsväxlingsköp utan överlåtelseskatt. Utöver syskonen kan säljaren i köpet utgöras av den efterlevande maken. I köp mellan syskon kan köparen utgöras av ett syskon ensamt eller tillsammans med sin make. De här köpen gäller ägotider på över 10 år. I så fall ska också den avlidnas ägotid beaktas. Gåva Ett annat sätt att överlåta en skogslägenhet till en arvinge under livstiden är att ge den som gåva. En gåva lämpar sig i första hand för fall där skogen på lägenheten i regel består av plantskog och ung gallringsskog som under de närmaste åren inte kommer att ge betydande avverkningsinkomster. Gåvor under euro är befriade från gåvoskatt. Om den lägenhet som ges som gåva ägs av makarna tillsammans, kan vardera maken skattefritt ge mindre än euro som gåva, dvs. man kan multiplicera den skattefria andelen med två. Innan man ger gåvan borde man reda ut lägenhetens gängse värde. Det mest tillförlitliga sättet är att göra en värdering av lägenheten. Över gåvan ska upprättas ett gåvobrev och en gåvoskattedeklaration. I gåvobrevet är det möjligt att avgränsa giftorätten hos gåvotagarens make till den lägenhet som ges som gåva. Skatteförvaltningen utfärdade 2009 en riksomfattande värderingsanvisning för arvs- och gåvobeskattningen. Anvisningen har tillämpats på fall där arvsoch gåvoskattskyldigheten har börjat eller senare. Anvisningen uppdaterades vid tidpunkten för den här guiden senast och värderingen i enlighet med den uppdaterade anvisningen tillämpas från början av Meningen är att anvisningen uppdateras årligen. Anvisningen är bindande i hela landet. Enligt skatteförvaltningens anvisning kan i första hand som utredning över skogens värde betraktas värderingar från skogscentralen eller skogsvårdsföreningen/skogsreviret och i andra hand skogsplanen. Värderingar från skogscentralen och skogsvårdsföreningen/skogsreviret eller andra motsvarande expertorganisationer duger som sådana som grund för värderingsavgörandet. En utredning av skogens värde krävs i regel dock inte för mindre skogsområden under 15 hektar. Inom landskapen Norra Österbotten och Kajanaland betraktas enligt anvisningen som mindre skogsområde 30 hektar och i landskapet Lappland 60 hektar. Om en värdering eller skogsplan som upprättats av en expert inte finns, fastställer skatteförvaltningen lägenhetens värde enligt tabellen i anvisningen. Värdet på objektet har fastställts på basis av landskapsvisa hektarvärden och arealen på skogsmarken. Gåvogivarnas separata behov av 16 17

10 utredning och motiveringar blir ännu viktigare än tidigare, om man vill avvika från de schablonmässiga värdena i anvisningen. Då behövs ett expertutlåtande, t.ex. värderingen. Användningen av expertutlåtande har varit vanligt redan tidigare och användningen kommer att öka ytterligare. Testamente Det är också möjligt att förhindra att skogar splittras och kommer i händerna på dödsbon med testamenten. En lägenhets verksamhetsförutsättningar bevaras i de flesta fall då den testamenteras till endast en arvinge. För att arvingarna ska behandlas likställt ska man i testamentet beakta de övriga arvingarnas rättigheter. Arv har en skattemässigt fördelaktigare ställning än gåvor för det uppbärs ingen skatt på arv under euro. Med tanke på en eventuell äktenskapsskillnad kan man med ett testamente avgränsa giftorätten hos arvtagarens make till den egendom som ges som arv. På så sätt säkerställs att lägenheten stannar i släkten. Samägande eller allt till en enda arvinge? Då en skogslägenhet överlåts till arvingarna måste man fundera på hur lägenheten kommer att ägas i framtiden. Då en lägenhet överlåts som arv hör den automatiskt till ett dödsbo där delägarna äger den tillsammans. Man kan också överlåta lägenheter under livstiden till flera ägare. Skötseln Arvsskatteskala i skatteklass I Den beskattnings- Skattetal vid Skatteprocent bara andelens den nedre för den övervärde gränsen stigande delen milj Över 1 milj av samägda lägenheter kan fungera bra i början, om arvingarna är överens om hur lägenheten ska skötas och brukas. På längre sikt kan dock konflikter uppkomma då antalet ägare växer och ägarna byts ut, t.ex. då nästa generation träder in som ägare till lägenheten. För att säkerställa en god skogsvård lönar det sig i allmänhet att överlåta lägenheten åt en arvinge som är intresserad av att idka skogsbruk. I det här alternativet måste överlåtarna söka en lösning där arvingarna behandlas likställt. På så sätt undviker man onödiga tvister om arv. Samfälld skog Vid generationsväxling på en skogslägenhet är det också möjligt att inrätta en samfälld skog. Till avvikelse från dödsbon och beskattningssammanslutningar finns det inget krav på enhällighet i samfällda skogar, utan besluten fattas enligt majoritetsprincipen. En samfälld skog betalar 28 procent i skatt på inkomsten från virkesförsäljning, dvs. mindre än kapitalskatten på inkomster från virkesförsäljning. Om generationsväxlingen på en skogslägenhet sker genom köp, lönar det sig att genomföra köpet innan man grundar den samfällda skogen. Det skogsavdrag som uppkommer vid köpet övergår till den samfällda skog som grundas. Om förutsättningarna för en skattefri överlåtelse till släktingar uppfylls, får överlåtaren köpeskillingen skattefritt. Om generationsväxlingen däremot sker genom gåva, kan överlåtaren själv inrätta en samfälld skog och överföra andelar i den samfällda skogen till sina arvingar som gåva. Förhandsavgörande från skattemyndigheterna Skattepåföljderna vid en generationsväxling på en skogslägenhet kan redas ut på förhand genom att be skattemyndigheterna om ett förhandsavgörande. För det behövs ett utkast av gåvo- eller köpebrevet och en ansökan om förhandsavgörande. Andelsbankens juridiska tjänst sköter på uppdragsbas generationsväxlingar på skogslägenheter. Den juridiska tjänsten ger råd för att finna det förnuftigaste alternativet och sköter de handlingar som ansluter sig till överlåtelsen. Den juridiska tjänsten skaffar en värdering av priset på skogslägenheten, upprättar utkasten och de egentliga slutliga handlingarna, ansöker om förhandsavgörande av skattemyndigheterna samt lagfart och inteckningar samt upprättar gåvoskattedeklarationen. Andelsbanken deltar också aktivt i andra frågor i anslutning till generationsväxlingar på skogslägenheter. Banken erbjuder råd om hur man ger penninggåvor, långfristiga lån för att finansiera köpet av lägenheten och skogsförsäkringar. För den här artikeln anlitades som expert vicehäradshövding Mervi Hyvönen från OP-Tjänster Ab:s Juridiska tjänster. Gåvoskatteskala i skatteklass I Den beskattnings- Skattetal vid Skatteprocent bara andelens den nedre för den övervärde gränsen stigande delen milj Över 1 milj När en skogslägenhet säljs utanför den närmaste släkten En försäljning av en skogslägenhet består av många skeden, men då du anlitar en fastighetsmäklare som känner till skogslägenhetsaffärer, behöver säljaren knappt göra något annat än underteckna handlingarna. Tidpunkten för försäljningar av skogslägenheter är fortsättningsvis gynnsam. Enligt Lantmäteriverkets köpeskillingsstatistik har priserna på den fria marknaden stigit under de senaste åren. Skogsindustrins beslut att stänga fabriker och minska produktionen samt fluktuationerna i virkespriserna har knappt alls påverkat priserna och efterfrågan på lägenheter. De lägenheter som är till salu är nästan alltid föremål för flera köpanbud. Både små och stora lägenheter har efterfrågan. När lönar det sig att överväga att sälja en lägenhet? Det är befogat att sälja bland annat då varken du, dina arvingar eller dödsboet har det intresse, de kunskaper eller de möjligheter som behövs för att hålla skogen i gott produktionsskick, och känsloband inte hindrar försäljningen. Det lönar sig inte att lämna skogen åt sitt öde, för då kan dess värde till och med minska. Ett stort kapital är uppbundet i skogen. Hektarpriset för ett nytt plant- bestånd ligger i landets södra och mellersta delar omkring tusen euro. Värdet på ett vårdat plantbestånd stiger år för år så att man för avverkningsmogen timmerskog får ett hektarpris på över tiotusen euro. Enligt statistiken för 2012 är medelpriset per skogshektar euro för köp på över 10 hektar. Det högsta priset hade skogen inom verksamhetsområdet för skogscentralen Tavastland-Nyland, euro/hektar, och det lägsta i Lappland, 911 euro/hektar. Med tanke på ett eventuellt arvskifte är det i regel lättare att till arvingarna överlåta pengar från en lägenhetsaffär än att överlåta själva skogen. Då kan man till exempel dra nytta av skattefria penninggåvor. Med pengarna kan var och en göra som den vill, men om det är fråga om en skogslägenhet som ägs av ett dödsbo kan man till exempel inte sälja virke, om en av delägarna motsätter sig det. Samäganderätten beaktar inte att arvingarnas livsskeden och penningbehov är olika. Utgå från egna mål Innan ägaren eller ägarna fattar ett försäljningsbeslut lönar det sig att noggrant klargöra de egna målen i fråga om såväl skogsvård som kapitalförvaltning. Om man är beredd att sälja lägenheten, är följande skede att fastställa lägenhetens marknadsvärde och värdet på det trädbestånd som genast kan avverkas. Det är möjligt att valet inte faller på lägenhetsförsäljning utan på virkesförsäljning. Då måste man vid förnyelseavverkningar också beakta de kostnader för förnyelse och plantskogsvård som följer av avverkningen. Ska lägenheten säljas med trädbeståndet eller ska man först ingå en virkesaffär om det avverkningsmogna trädbeståndet? Det lönar sig inte att göra en virkesaffär utan att tänka efter. Det ekonomiska resultatet blir i många fall bäst för säljarna då lägenheten säljs med trädbeståndet. Då köparen får göra virkesförsäljningen har köparen möjlighet att minska skatten på inkomsterna från virkesförsäljningen med skogsavdraget. Det är alltså viktigt att komma ihåg att man måste känna till säljarens mål och skogens möjligheter före beslutet. Värdering av skogen Lägenhetens värde ska i regel fastställas med summa-metoden. I metoden beräknas separat ett värde för jordgrunden, trädbeståndet och plantbeståndet samt ett väntevärde för trädbeståndet. Skogslägenhetens totala värde uppkommer som summan av de här delfaktorerna, och det är i regel klart högre än skogslägenhetens gängse marknadspris. Lägenhetens gängse värde kan beräknas genom att sänka det totala 18 19

11 värdet med en värdekorrigering som i regel minskar det totala värdet enligt summa-metoden med procent. Storleken på värdekorrigeringen beror på många egenskaper som ansluter sig till skogslägenheten och fastställandet av värdet kräver yrkeskunskap och marknadskännedom. Mycket kortfattat uttryckt: ju bättre skogen har skötts och desto mer träd som växer i den, desto mindre är värdekorrigeringen. Såvitt möjligt lönar det sig att också försöka reda ut värdet på skogslägenheten också på andra sätt än med summa-metoden. Affärsvärdesmetoden är riktgivande för prissättningen, i synnerhet om man utöver arealen känner till viktigaste faktorerna som gäller trädbeståndet och växtplatserna. Avkastningsvärdesmetoden är också användningsbar vid värderingen av en skogslägenhet. Eftersom den som gör värderingen inte kan veta hurdana avkastningskrav man kommer att ställa på objektet, är det skäl att räkna ut två-tre alternativ med avkastningsvärdesmetoden. Med programmen för yrkesmän i skogsbranschen går det snabbt att räkna ut värdet på en skogslägenhet, om man först uppdaterat utgångsvärdena för objektet. Skogslägenhetens läge förefaller vara en omständighet som avsevärt inverkar på efterfrågan. Närheten till tätorter och städer ökar intresset för lägenheter, trots att de skogsekonomiska egenskaperna inte verkar vara så värst lockande. Utöver det skogsekonomiska värdet värderas eventuella övriga faktorer som Exempel: Delägarna i ett dödsbo säljer en lägenhet som dödsboet ägt i över 10 år till priset euro och använder den presumtiva anskaffningsutgiften på 40 procent i beskattningen av överlåtelsevinsten. Skatten på överlåtelsevinsten för dödsboet blir euro, dvs. 18,5 procent av köpeskillingen. Köparen ska på köpeskillingen betala 4 procent i överlåtelseskatt. inverkar på en lägenhets värde, bland annat byggplatserna. Då en försäljning av en lägenhet ges i uppdrag åt en fastighetsmäklare, sköter mäklaren värderingarna för skogsägarens räkning. En giltig skogsplan underlättar värderingen av lägenheten. Av skogsplanen framgår bl.a. omfattningen av trädbeståndet på lägenheten samt behovet av avverkning och vård, men den information som planen innehåller är nödvändigtvis inte tillräcklig för att fastställa lägenhetens värde. För att fastställa storleksklassen är skogsplanen tillräcklig då lägenheten inte har speciella värden som inverkar på lägenhetens värde. Behovet av att fastställa skogens värde begränsar sig inte enbart till lägenhetsaffärer. En värdering av lägenheten behövs bland annat i följande fall: som grund för försäljnings- och köpbeslut för delning och sammanslagning av lägenheter för generationsväxlingar för bouppteckningar för att värdera kreditsäkerheter. Vid köpet är säljaren skyldig att ge köparen upplysningar om alla omständigheter som kan inverka på köpbeslutet. En del av upplysningarna är sådana att de enklast fås fram genom att fråga säljaren. En väsentlig del av upplysningarna framgår av bl.a. följande handlingar och utredningar som mäklaren vid behov utför för säljarens räkning. De är: lagfartsbeviset gravationsbeviset fastighetsregisterutdraget icke-slutförda virkesförsäljningar förnyelseskyldigheter enligt skogslagen skogslagsobjekt, skyddsområden osv. Skatt på överlåtelsevinsten Då en skogslägenhet säljs utanför den närmaste släkten, måste säljaren på överlåtelsevinsten betala skatt enligt skattesatsen för kapitalinkomstbeskattningen, dvs. 30 procent av överlåtelsevinsten tills vinsten är högst euro och 32 procent av den överskjutande delen enligt bestämmelserna År 2014 ändras kapitalbeskattningen så att skatten är 30 procent upp till euro och 32 procent för den överskjutande delen. Överlåtelsevinsten räknas ut genom att från försäljningspriset dra av anskaffningsutgiften för lägenheten samt de kostnader som direkt anslutit sig till förvärvet av skogen, grundförbättringsutgifterna och kostnaderna för försäljningen. Vid försäljning av skog som förvärvats genom arv, gåva eller testamente betraktas som anskaffningsutgift det värde som skogslägenheten hade i arvs- eller gåvobeskattningen. Om avsikten är att sälja en gård som man får som arv, lönar det sig inte att nedvärdera skogen för mycket i bouppteckningsinstrumentet, för överlåtelseskatten är strängare än arvsskatten. Ett annat alternativ är att i stället för den faktiska anskaffningsutgiften använda den presumtiva anskaffningsutgiften. Den utgör 20 procent av köpeskillingen om man ägt egendomen i mindre än 10 år och 40 procent om man ägt den över 10 år. Säljaren kan i överlåtelsebeskattningen välja det förmånligare alternativet. Skogsavdraget läggs till överlåtelsevinsten Behandlingen av det skogsavdrag som utnyttjats vid försäljningen av skogslägenheter ändrades i början av Då en lägenhet som ger rätt till skogsavdrag säljs, läggs de skogsavdrag som samma ägare utnyttjat under skatteåret eller tidigare år till den överlåtelsevinst eller -förlust som uppkommer, dock högst upp till 60 procent av anskaffningsutgiften för den lägenhet som säljs. Skogsavdraget ändrades 2008 från lägenhetsbundet till ägarbundet. Därför ska de skogsavdrag som utnyttjats läggas till överlåtelsevinsten trots att de inte hänfört sig till den lägenhet som är föremål för försäljningen. Det är viktigt att beakta det här då man planerar att sälja en lägenhet. Som experter för artikeln fungerade Mikko Rautiainen och Tapio Tilli från OP-Pohjola-gruppen. Förmedlarring för skogslägenheter vid OP-Fastighetscentralerna har en förmedlarring för skogslägenheter. Till förmedlar- OP-Fastighetscentralerna ringen hör cirka 40 fastighetsmäklare över hela Finland. Mäklarna är sådana toppexperter inom förmedling som har skaffat sig kunskaper om skogslägenhe- Laura Vesa ter genom erfarenhet och utbildning. Syftet med förmedlarringen är att effektivisera förmedlingen av skogslägenheter via OP-Fastighetscentralerna, Den som planerar sälja en skogslägenhet kan kontakta förmedlaren vid den förmedlarring som finns närmast den kommun där lägenheten finns. Mäklarna vid förmedlarringen anges på sidorna op.fi/skog och opkk.fi. Det går också att ta kontakt via den egna andelsbanken. Mäklaren beställer en värdering av lägenheten i anslutning till ägarens uppdrag. Presentationsmaterialet över objektet offentliggörs på OP-Fastighetscentralens sidor med jord- och skogsbrukslägenheter. Om den som säljer en skogslägenhet har samlat OP-bonus, används de automatiskt för betalningen av förmedlingsarvodet. Också den som köpte en skogslägenhet kan använda ringen för att tala om för en utvald mäklare var den letar efter skogslägenheter som är till salu. Medelpriser på skogslägenheter e/ha på gårdar större än 10 ha Skogscentral Kusten Sydkusten Österbotten Sydvästra Finland Tavastland-Nyland Sydöstra Finland Birkaland Södra Savolax Södra Österbotten Mellersta Finland Norra Savolax Norra Karelen Kajanaland Norra Österbotten Lappland Läs mer om priserna på skogslägenheter på: metinfo/mo/rek/metsatila.htm 20 21

12 OP-Fastighetscentralernas förmedarring för skogslägenheter Skogsbrukets inkomster Region op-fastighetscentral fastighetsmäklare Telefon e-post Nyland Helsingin Jari Ahtiainen Östra Nyland Borgå Nejdens Pauli Kinnunen Kymmenedalen Kotkan ja Haminan Seudun Marko Turunen Pohjois-Kymenlaakson Seppo Kurki Södra Karelen Etelä-Karjalan Ari Punnonen Norra Karelen Pielisen Markku Halonen Kiteen Seudun Esko Sanio Outokummun Timo Pietarinen Joensuun Seudun Matti Partanen Joensuun Seudun Mikko Rautiainen Södra Savolax Suur-Savon, St. Michel, Mäntyharju Arto Kurvinen Suur-Savon, Pieksamäki Antti Tinakari Päijänne- Päijät-Hämeen, Päijänne öst Jari Leino Tavastland Päijät-Hämeen, Päijänne väst Esa Piiroinen Päijät-Hämeen, Päijänne söder Jari Vinko Orimattilan Juha Siivonen Nyland Mäntsälän Inka Nissinen Länsi-Uudenmaan Marjut Ståhlstedt Egentliga Finland Auranmaan Perttu Niemi Lounais-Suomen Matti Bastman Salon Juha Suokko Turun seudun Petri Malmberg Someron Ismo Kajaani Tavastland Lopen Minna Oksanen Etelä-Hämeen Vesa Perttilä Forssan Hannu Pehkonen Satakunta Länsi-Suomen Timo Paavilainen Länsi-Suomen Teuvo Rosenberg Birkaland Pirkan Lassi Lintunen Pirkan Ville Puuppo Pirkan Eija Sironen Pohjois-Hämeen Jorma Kaihola Oriveden seudun Simo Lehtonen Mellersta Finland Keski-Suomen Jorma Numminen Norra Savolax Pohjois-Savo, söder Anita Hakala Pohjois-Savo, mitten Juhani Heiskanen Pohjois-Savo, norr Kari Malinen Koillis-Savon Anneli Riekkinen Norra Österbotten Oulun Timo Jormakka Laaksojen Markku Laitila Laaksojen Päivi Lehtelä Kajanaland Kainuu, Kuhmo Tapani Pikkarainen Kainuu, Sotkamo, Kajana Jari Pälvi Lappland Pohjolan Aulis Tervonen Mervärdesskatten ska inte intäktsföras utan den ska antecknas i sin egen kolumn och uppges i periodskattedeklarationen. Ver. nr Datum Inkomstens art Inkomst Leveransförsäljning Moms exklusive moms arbetets andel kapitalinkomst Övriga anteckningar 22 23

13 Skogsbrukets utgifter Skogsbrukets resekostnader Den som inte är mervärdesskattskyldig ska också anteckna mervärdesskatten som skogsbrukets utgifter i kolumnen Utgift exklusive moms. Ver.nr Datum Utgiftens art Utgift Moms exklusive moms Ver.nr Datum Varifrån vart/resans syfte Resans Resekostnader Rese- Moms längd, km km/euro kostnader 24 25

14 Tjänster för skogsfastighetsaffärer OP-Fastighetscentralernas förmedlarring Försäkring av skogen Pohjolas skogsförsäkring Juridiska tjänster Generationsväxlingar på skogslägenheter Köpe- och gåvobrev Testamenten Besittningsrätt Skattefrågor OP-POHJOLA-RYHMÄN MAA- J A M etsäle H ti OP-Pohjolas Skogs- Infotjänster uva metsälaki en käsittelytapa etsääsi? Tidningen Metsäraha Aktuellt på skogs- och virkesmarknaden Skogs- och placeringsmarknadsöversikt Skogsbeskattningsguiden linta utuksen ä tjän ster Placeringstjänster Kartläggning av placerarprofilen Insättningar Fonder Aktier Försäkringar OP-placeringstjänsten OP-Private Finansieringstjänster Finansiering av skogsfastighetsaffärer Kundevenemang Skogsdagar Kundresor Övriga kundevenemang 26 27

15 Framgång tillsammans.