Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management

Transkript

1 Handelshögskolan Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management Elin Nilsson Sid 1 (18) Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management För läsåret ht2015-vt2016 Datum: 28 oktoberber 2016 Handelshögskolans civilekonomprogram Civilekonomutbildningen är fyraårig, vilket motsvarar 240 högskolepoäng (hp). Utbildningen leder till en civilekonomexamen, som är en yrkesexamen. Civilekonomexamen ligger på avancerad nivå och utfärdas endast till studenter som läst programmets alla fyra år inkluderande ett fullgjort självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng. Civilekonomprogrammen vid Umeå universitet ges av Handelshögskolan. Att Umeå universitet har rätten att utfärda civilekonomexamen visar att Högskoleverkets krav på bredd och innehåll i utbildningarna uppfylls. Det finns fyra civilekonomprogram att välja mellan. Det breda civilekonomprogrammet har funnits längst, är mest flexibelt och har också flest studenter. Det finns ett motsvarande program som ges helt och hållet på engelska, men med en internationell inriktning. De två andra programmen är specialiserade redan från första terminen, med olika inriktningar. Handel och logistikprogrammets studenter läser, förutom traditionella ekonomiämnen, även specialkurser inriktade på logistik. Programmet har funnits sedan Civilekonomprogrammet med inriktning mot service management startade 1994 och har fokus på tjänster och service med unika kurser inom beteendevetenskap och tjänstedesign. De tre sistnämnda programmen är specialiserade redan från grundnivå för att bli mer generella på avancerad nivå. Beskrivning av programmet Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management (SMP) bygger på en tvärvetenskaplig grund vilket innebär att studenterna rör sig mellan olika institutioner vid Umeå universitet. Programmet är lämpligt för studenter som vill arbeta med kundrelationer, personalutveckling, affärs- och organisationsutveckling samt marknadsföring i företag, organisationer eller myndigheter, såväl regionalt, som nationellt och internationellt. Programmet är relativt unikt i Sverige och var det första renodlade ekonomprogrammet med inriktning på Service Management. I dagsläget finns inget civilekonomprogram. Däremot finns kandidatprogram på Karlstads, Lunds och Linnéuniversitetet, där det i Lund och Karlstad även finns möjlighet att läsa både 1- och 2årig master efter kandidatsprogrammen. Service Management har en relationsinriktad syn på kundhantering. Det handlar om att vårda och behålla relationerna med de kunder företaget redan har samtidigt som nya utvecklas. Detta är en uppgift för alla företagets medarbetare som har någon form av kundkontakt. Forskning har visat att kundens uppfattning om företaget och dess erbjudanden i hög grad influeras av personalen och det bemötande som dessa ger i kundmötet. Såväl akademiker som praktiker framhåller också att företagets främsta resurs är dess personal. Utifrån detta blir det

2 Sid 2 (18) viktigt att rekrytera, behålla och motivera medarbetarna och att ge dem förutsättningar att kunna sköta sitt arbete och möta kunderna. Det handlar om bland annat om att utbilda och motivera, men också om att utforma arbetsbeskrivningar, system och tekniska resurser som stödjer kundhanteringen och att ge befogenheter och ansvar att möta kunderna. Studenterna läser kurser i företagsekonomi, nationalekonomi och statistik på grundläggande nivå under de första åren på programmet (se mer detaljerad beskrivning i tabell 7). Förutom dessa kurser läser studenterna även kurser på institutionen för juridik, Designhögskolan vid Umeå universitet, samt en kurs som delas av institutionen för sociologi och institutionen för psykologi. Efter utbildningen är det många av våra studenter som arbetar med kundrelationer, personalutveckling, affärs- och organisationsutveckling samt marknadsföring. Studenterna återfinns inom en rad olika företag och organisationer och de efterfrågas tack vare sin breda kunskap och fokus på människor. Organisering och ledning av programmet Programmet behandlas i ett gemensamt programråd för samtliga fyra CE-program där Handelshögskolans studierektor för kvalitetsarbete är ordförande. Övriga ledamöter är studierektorerna för företagsekonomi, statistik och nationalekonomi, programsamordnarna och programkoordinatorerna för de fyra programmen samt en studentrepresentant för respektive program (IBP, CEP, SMP, HLP), en representant från vardera juridiska institutionen, institutionen för geografi och ekonomisk historia, och psykologi/sociologi, en ämnesstudievägledare från företagsekonomi samt en programsekreterare. Programråden sammanträder två till tre gånger per termin och hanterar frågor kring utvecklingsarbete och länkning till Handelshögskolans strategiska mål (mission) 1, samt kursvärderingar för programgemensamma kurser. Till respektive program hör dessutom en programkommitté som består av programsamordnare, programkoordinator, studeranderepresentanter från samtliga årgångar och studentföreningen HHUS utbildningsbevakare. Programsamordnaren är ordförande. I programkommittén diskuteras programspecifika kurser och när det finns behov medverkar lärarrepresentanter. I programkommittén fokuseras på studenternas uppfattningar om utbildningen, kurser och kursmoment. Programkommittén sammanträder två gånger per termin mellan programråden. Programsamordnaren ansvarar för informationsflödet mellan kommitté och programråd. 1 The USBE Vision USBE is a university-based business school firmly rooted in the region, nationally influential and internationally respected. The USBE Mission USBE creates knowledge in interaction with stakeholders to develop responsible leaders with a sustainability orientation for a local and global society by: - providing a high-quality adaptive learning environment that stimulates professional independent thinking for future challenges; - providing a dynamic environment enabling discipline-based research with high international standards in strong research profiles; - acting as a catalyst and partner to generate and share knowledge and experience in cooperation with business and the community.

3 Sid 3 (18) Information från kursnivå når programkommitté och programråd genom kursvärderingar, men även genom de kursråd som finns, framför allt för grundläggande nivå (1-30, 31-60). Programsamordnaren är ordförande för kursråd kopplat till sitt program. I kursråden ingår studerande- och lärarrepresentanter. Syftet med kursråden är formativ utvärdering av pågående moment och summativ utvärdering av genomförda moment. Den summativa utvärderingen omfattar även lärares sammanställning av åtgärder och/eller utveckling som resultat av kursvärdering. Inslag i programmet med särskild betydelse för Handelshögskolan Karriärcenter Handelshögskolan Syftet med karriärcenter är att minska glappet mellan utbildning och arbetsliv genom att hjälpa studenterna bygga en identitet kopplat till sitt program och framtida yrkesmöjligheter. För att lyckas med detta är det viktigt att tidigt i utbildningen väcka insikt om vikten att proaktivt arbeta med sin personliga utveckling, att medvetandegöra sina alternativ och själv ta ansvar för att utveckla de kompetenser som efterfrågas av arbetsmarknaden inom det fördjupningsområde studenten väljer. Karriärcenter kan stödja studenterna i skapandet av individuella mål och ge feedback kring detta samt bidra med exempel på yrken och yrkesroller genom gästföreläsningar och nätverk. Arbetet kan ur studentens perspektiv läggas upp i tre steg. Först handlar det om att göra en nuläges- och självanalys med fokus på självinsikt, resursinventering, vision om framtiden, att sätta mål och en personlig handlingsplan. Därefter behöver studenten kartlägga vilka möjligheter och alternativ som finns på en framtida arbetsmarknad och identifiera behov av kompetensutveckling, erfarenhetsinhämtning behov av att skapa nätverk. I sista steget handlar det om att ha en förmåga att paketera sina kompetenser och erfarenheter i en ansökan mot de jobb som studenten har intresse för. Samverkan På grundläggande nivå sker samverkan i begränsad form, mestadels som gästföreläsningar och studiebesök. Ämnet företagsekonomi omfattar dock naturligt betydande inslag med koppling till organisationer och företag såsom Case arbeten, föreläsningsdiskussioner och seminarieunderlag. Dessa inslag innebär dock inte med automatik att studenterna har kontakt med företag och/eller att dessa är medvetna om att de utgör underlag för studier av studenter vid Handelshögskolan. På avancerad nivå, termin 7 inom ramen för civilekonomprogrammen, finns det på tre av fem fördjupningar kursmoment med tydliga samverkansinslag. Studenterna skriver på uppdrag av företag och organisationer exempelvis marknads- och affärsutvecklingsplaner och presenterar sina resultat för ansvariga vid respektive verksamhet. Handelshögskolans studentförening (HHUS) arrangerar enskilt eller tillsammans med andra aktiviteter som innebär samverkan med företag och organisationer. Ett sådant exempel är KPMG Case competition där studenter löser ett praktikfall och presenterar förslag inför en jury. Ett annat är temadagar som studenterna anordnar tillsammans med näringsliv och samhälle, exempelvis med fokus på logistik och hållbarhet. Handelshögskolan stöttar och uppmuntrar studenterna att engagera sig i och aktivt delta i den här typen av aktiviteter. Samtliga studenter som läser något av civilekonomprogrammen har möjlighet att genomföra praktik inom ramen för programmet. Praktikkursen är valfri, men en stor andel av våra studenter väljer denna kurs (se nyckeltal). Inom ramen för denna kurs genomför studenterna

4 Sid 4 (18) exempelvis projekt och utredningar vid olika företag och organisationer och utbyte av kunskaper är en viktig del av kursen. Praktikkursen läser studenterna på Service Management programmet oftast under andra halvan av termin 6. Under VT16 gjorde 19 studenter praktik, vilket kan jämföras med 21 studenter under Vt15 samt 14 studenter under VT14. Se även nyckeltal. På grundläggande nivå, senare del (60!), dvs. termin 6, sker samverkan på både kursmomentet Service Marketing och momentet Marketing Ethics. Samverkan på det förstnämnda kursmomentet sker genom tillämpning av förvärvad kunskap i caselösningar både individuellt och i grupp. På kursmomentet Marketing Ethics sker samverkan i form av att företag eller organisationer presenterar ett verkligt etiskt problem som studenterna sedan arbetar med i grupparbeten. Grupparbetena avrapporteras i form av skriftlig rapport och en muntlig presentation där caseföretagen har representanter närvarande. Studenterna skriver examensarbete i samverkan i förhållandevis stor utsträckning. Under 2015 rapporterades 11 examensarbeten med externt samarbete/samverkan, under 2016 var det ett examensarbete. Tabell 1 nedan visar de examensarbeten som examinerats VT15 och VT16 där studenterna själva angivit externt samarbete/samverkan vid inrapportering i DiVA. Examensarbetena nedan ger en uppfattning om vilka typer av ämnen som studenterna som går SMP skriver om och hur de påverkats av programmets inriktning på tjänsteföretag, ledarskap, kundmöten och organisering utifrån en servicelogik. Den relativt stora variationen på branscher och typer av organisationer som undersökts indikerar och tyder på att studenternas kompetens efterfrågas även utanför de mer traditionella tjänstebranscherna. Tabell 1 Examensarbeten i samverkan Titel på examensarbete 2 Bransch för samverkan 2016 Hur chefer på Volvo Car Corporation arbetar med intern marknadsföring: En kvalitativ fallstudie om organisatorisk identifiering, befogenheter och intern kommunikation Bilservicebranschen 2015 Att nå ut med relationsmarknadsföring: En fallstudie på medarbetare inom redovisnings- och revisionsbranschen Förväntningar på konferenser: En studie som beskriver konferensdeltagares förväntningar på konferenser samt vad som påverkar valet av konferens Organizational Role Stress: A Case Study in the Swedish Public Sector Ledarskapsutbildningsprogram och relationen till rollstress ur ledarens perspektiv: En fallstudie Professionella tjänsteföretag, revisions- och rådgivning Hotell- och konferens Offentlig sektor Professionella tjänsteföretag, IT-sektorn 2 Sökning i DiVA på examensarbeten på Handelshögskolan vid Umeå universitet VT2016, där externt samarbete/samverkan varit ett sökkriterium. Samtliga examensarbeten är skrivna av minst en student som läst Civilekonomprogrammet med inriktning på Service Management.

5 Sid 5 (18) inom svensk IT-sektor The art of co-created value in the customer experience: A qualitative study of conference participants. Factors affecting consumers purchase intentions for digital news: A quantitative study of Resumé Upplevd kvalitet i ett tjänsteerbjudande inom bilservicebranschen: En kvalitativ studie som förklarar vilka kvalitetsfaktorer som är viktigast för kunderna i ett tjänsteerbjudande inom bilservicebranschen Personlig försäljning - Det nya konkurrensmedlet i livsmedelsbranschen?: Ett fältexperiment om vilka effekter personlig försäljning har när det införs i en livsmedelsbutik Digitala banktjänster: En kvantitativ fallstudie om anammande av självserviceteknik bland svenska bankers privatkunder Beyond CSR, SMEs engagement in creating shared value Konsekvenser av leanifiering inom tjänsteorganisationer: En kvalitativ studie av professionella B2B-tjänster Hotell- och konferens Media och kommunikation. Bilservicebranschen Dagligvaruhandel Professionella tjänsteföretag. Bank- och finansbranschen Små- och medelstora företag Professionella tjänsteföretag Hållbar utveckling Handelshögskolans mission präglas av en strävan efter att bidra till samhället och individers utveckling genom en orientering mot hållbar utveckling. Det innebär bland annat att utbildningen ska stimulera till självständigt tänkande och proaktivt förhållningssätt rörande hållbar utveckling. Det är i länkning till denna mission som lokala examensmål för civilekonomprogrammen utvecklats och implementeringen i programmens aktiviteter pågår. Handelshögskolan är sedan 2015 miljöcertifierad (ISO14001). Bland de examensarbeten som skrivs av studenterna på Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management har 5 av 21 examensarbeten under 2015, samt 3 av 21 examensarbeten 2016 haft ett fokus på hållbar utveckling (sustainability eller CSR). Internationalisering Handelshögskolan står för den enskilt största delen av samhällsvetenskaplig fakultets och en betydande andel av Umeå universitets internationalisering. Handelshögskolans starka ställning kommer av över 60 egna utbytesavtal med universitet i framför allt Europa (Erasmus och Nordplus) men även i Brasilien, Costa-Rica, Kanada, Kina/Hong-Kong, Sydafrika och Ryssland. Under 2015 hade Handelshögskolan 200 inkommande utbytesstudenter och 143 utresande för studier vid Handelshögskolans eller universitetets avtalsuniversitet. Andra möjligheter till internationellt utbyte erbjuds inom ramen för praktik, Minor Field Studies (MFS) i utvecklingsländer. Handelshögskolan får även särskilt stöd för studier i fransktalande länder genom Per och Eivor Wikströms stiftelse.

6 Sid 6 (18) Även studenter som av olika anledningar väljer att inte utnyttja möjligheten till studier utomlands får del av Handelshögskolans internationalisering på hemmaplan. Detta då en stor del av studierna på senare del, och för avancerad nivå helt, bedrivs på engelska. Den stora andelen studenter som reser in och ut i avtal och som vid universitetet representerar över 70 nationaliteter berikar högsta grad våra program och kurser och bidrar till att ge studenterna en internationell dimension och förståelse för andra kulturer. Även Handelshögskolans lärarkår är i väsentlig utsträckning internationell vilket också bidrar med positivt till internationalisering på hemmaplan. Del 1: Nyckeltal Här visas de centrala nyckeltalen för programmet. Först presenteras nyckeltalen för antagningen och för genomströmningen. Sedan följer nyckeltal av speciellt intresse för programmet, bland annat visar dessa på val av inriktning och fördjupning inom programmet, uttagna examina, praktik och utbytesstudier. Nyckeltal antagning Nyckeltal angående antagningen visar att antal nybörjarplatser hålls konstant. Antalet förstahandssökande har ökat från förra året (från 73 till 100 förstahandssökande). Vi kan även se att antal förstahandssökande per plats har ökat något (från 1.8 till 2.5) vilket gör att vi nu vänder tillbaka till siffrorna under år Antal registrerade (nybörjarstudenter) är relativt konstant genom åren. Tabell 2 Nyckeltal antagning Program: Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management Innevarande år 2016 Föregående år 2015 Föregående år 2014 Antal nybörjarplatser (enl budget) Antal förstahandssökande Antal förstahandssökande per plats 2,5 1,8 2,6 Antal antagna Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): Totalt: Män: Kvinnor: Nyckeltal genomströmning Tabell 3 visar genomströmningen för de studenter som antogs under åren Genomströmningen är missvisande låg i tabellen nedan, då en tidigare genomförd genomgång av godkända examensarbeten på programmet genomförts och visat på ett högre resultat. Det är alltså fler studenter som har klarat alla kurser samt examensarbetet än antal studenter som plockar ut sin examen. För att öka siffrorna på genomströmningen bör särskilda insatser göras för att uppmuntra avgångsstudenter att snarast efter genomförd utbildning ansöka om examen. 3 Enligt UHR s antagningsstatistik Antal antagna enligt UHR s antagningsstatistik (Urval 2) -

7 Sid 7 (18) Tabell 3 Nyckeltal genomströmning Examen: Civilekonomexamen Innevarande år (Kull HT12) Föregående år (Kull HT11) Föregående år Kull HT10 Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) 5 Totalt: Män: Kvinnor: Antal som fullföljt programmet (30 sep resp. 30 mars) 9 Antal som tagit yrkesexamen 240hp inom perioden 1/1-31/12 efter 3,5-4,5 år. Totalt: Män: Kvinnor: (Jag har använt detta intervall då det är det som vi använt tidigare år.) Genomströmning 13 (%) Totalt: Män: Kvinnor: 49% 67% 39% 67% 46% 62% 54% 11% 43% Nyckeltal av intresse för programmet För att få en bättre helhetsbild av programmets genomströmning har vi som ett första steg tagit fram nyckeltal för vilka som är kvar termin 7. År 2010 hade 7 studenter lämnat programmet innan T7, 2011 var det 5 studenter, 2012 var det 9 studenter och studenter. Vi kan alltså se en ökning i antalet studenter som väljer att lämna programmet inför sista året. Tabell 4: Antal studenter som påbörjar terminen T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 5 Här anges antalet nybörjarstudenter i den kull som skulle kunna ta ut examen i fall de fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till, d.v.s. att för ett treårigt program antalet studenter som registrerades för tre år sedan. 6 (Siffra enligt antagningsstatistiken för H12 (samlade Exceldokumentet), 4 tidiga avbrott enligt UT45.) 7 (Siffra enligt UT44 Kull H09, minus senare del, 2 tidiga avbrott enligt UT45.) 8 (Siffra enligt UT44 Kull H10, minus senare del, 1 tidigt avbrott enligt UT45.) 9 Här anges antal studenter som examinerats (tagit ut examen) alt. fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till (även om de inte tagit ut examen). Siffran kommenteras eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt. 10 Sökning gjord (alltså inte till december). Kull HT12 enligt UT60, program SYSMA, kull H12, endast tittat på Civilekonomexamen. NOTERA: 18 student tog ut Civilekonomexamen med inriktning mot Service Management och 2 stycken utan inriktning, alltså vanlig Civilekonomexamen. 11 Sökning gjord (alltså för hela kalenderåret 2013). Kull HT09 enligt UT60, program SYSMA, kull H09, endast tittat på Civilekonomexamen. 12 Sökning gjord (alltså inte till december). Kull HT10 enligt UT60, program SYSMA, kull H10, endast tittat på Civilekonomexamen. 13 Siffran kommenteras i VB n eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt.

8 Sid 8 (18) HT16 45 HT HT HT HT HT HT Då vi vet att det varit en ökning av studenter vid civilekonomprogrammet med inriktning Service Management som väljer att skriva en c-uppsats har vi specifikt sett över hur många av dessa studenter som har fortsatt till år fyra på programmet. Här kan vi se att utav de som väljer att skriva C-uppsats är det väldigt få som fortsätter i programmet. Tabell 5: Uppföljning de som skrivit C-uppsats Skrev C-uppsats Fortsatte till år 4 Kull HT Kull HT Kull HT Kull HT Inom ramen for civilekonomprogrammet med inriktning Service Management har studenterna möjlighet att välja att göra en 10 veckor praktik. Tabellen nedan visar antal studenter, kopplat till när de började studera, som har valt att göra praktik. Under VT16 gjorde 19 studenter praktik, vilket kan jämföras med 21 studenter under Vt15 samt 14 studenter under VT14. Tabell 6: Praktik Antal Kull HT10 21 Kull HT11 19 Kull HT12 14 Kull HT13 21 Kull HT14 19 Ett stort antal av studenterna på Civilekonomprogrammet med inriktning Service Management väljer att studera en termin utomlands. Tabellen nedan innefattar antalet studenter som farit iväg på utlandsstudier via centrala, fakultetens, USBEs avtal samt utlandsstudier som free mover. Tabell 6 visar en ökning av antal studenter som väljer att studera en termin utomlands.

9 Sid 9 (18) Tabell 7: Utlandsstudier 2010/ / / / / / /2017 Totalt 7 Totalt 9 Totalt 14 Totalt 18 Totalt 16 Totalt 17 Totalt 21 T7: 16 T7:16 T6: 1 T6: 5 Del 2: Programmets upplägg och säkring av examensmål Programmet går över åtta terminer och är upplagt enligt tabellen nedan. De programspecifika kurser som differentierar programmet och ger det dess karaktär läses på termin 1 (första momentet), termin 3 (Beteendevetenskap i arbetslivet), termin 5 (Tjänstedesign) och på termin 6 (Företagsekonomi C). Se matrisen för konkret länkning till examensmål och de momentunika förväntade studieresultaten. Tabell 8: Kurser och kursmoment på programmet Termin Kurs 14 Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4 Termin 5 Termin 6 Termin 7 Termin 8 Företagsekonomi A (30hp) 4 moment. Introduktion till en servicelogik, marknadsföring, organisation, samt ledarskap. Företagsekonomi B (30hp) 4 moment. Ekonomisk styrning, Finansiering och riskhantering, Entreprenörskap med beslutsstöd, samt vetenskaplig metod. Statistik A1 (15hp), Beteendevetenskap i arbetslivet (15hp) Nationalekonomi A (30hp) Tjänstedesign (15hp), Juridisk översiktskurs med inriktning på Service Management (15hp) Företagsekonomi C (15hp). Valfria studier, t.ex. möjlighet till praktik eller utlandsstudier (15hp). Fördjupningskurser inom företagsekonomi (30hp) eller valfria studier på avancerad nivå, cf. utlandsstudier (30hp) Examensarbete (30hp). De fyra civilekonomprogrammen har gemensamma nationella examensmål. Ett mål som skiljer civilekonomexamen från generella examina är målet om att studenterna ska visa insikt i ledarskapets betydelse. I de nationella examensmålen uttrycks också vikten av att studenterna ska kunna använda sin kunskap och förståelse samt färdigheter och förmågor och ge praktiska rekommendationer till relevanta intressenter. De nationella examensmålen kompletteras med lokala examensmålen där några är gemensamma för de fyra inriktningarna och några är direkt relaterade till specialiseringen. 14 Se Bilaga 1 matrisen för detaljerad förklaring av förväntade studieresultat på de olika kursernas respektive kursmoment.

10 Sid 10 (18) Målen relaterar dels till förmågor och färdigheter som anses viktiga för en ekonomstudent, dels till Handelshögskolans mission om att utbilda studenter med en tydlig hållbarhetsorientering. De lokala examensmålen reviderades 2014 och implementeras i programmen från hösten Säkring av examensmål (kommentarer till matrisen) Under året har ett antal mindre ändringar i kursplanerna skett, de flesta resulterade i att vissa FSR omformulerades och ett fåtal FSR har adderats eller tagits bort. Matrisen med kartläggning av de nationella examensmålen har därefter uppdaterats (se Bilaga). Analysen av länkningen mellan förväntade studieresultat och nationella examensmål har gjorts utifrån de nedskrivna förväntade studieresultaten. Således har varje enskilt kursmoments upplägg, eller träning av generiska kompetenser inte tagits med i beaktning när länkningen och säkringen till de nationella examensmålen gjorts. Vid en närmare analys av matrisen och således länkningen mellan FSR och nationella examensmål syns att målen 1, 3, 4, 10 och 11 inte fullt ut är täckta i jämförelse med övriga mål. Mål 1: visa kunskap om det valda ekonomiområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, Detta mål examineras under termin 2, 3, 6 och 8 (se matrisen för detaljer). För termin 6 och 8 förefaller det sig naturligt att målet examineras och uppfylls då det inte är rimligt att förvänta sig att studenter visar kunskap om ämnes vetenskapliga grund och är uppdaterade i aktuell forskning i tidiga skeden av utbildningen. Mål 3: visa fördjupad kunskap om teori och metod inom det valda ekonomiområdet, och Mål 3 har det skett en förbättring av under året. Nu examineras det delvis på termin 2, (Företagsekonomi B) 3 (Beteendevetenskap), 5 (Design och miljö samt termin 6 (service marketing, marketing ethics and sustainability), men framförallt är det tydligt att termin 8:s examensarbete har stor tonvikt här. En tolkningsfråga som kan påverka är dock hur det valda ekonomiområdet ska definieras, dvs. om det är företagsekonomi, den valda fördjupningen på avancerad nivå eller programmets inriktning som är det valda ekonomiområdet. Mål 4: visa kunskap om relevanta nationella och internationella regelsystem av betydelse för det valda ekonomiområdet. Detta mål examineras framför allt under Termin 4 på Nationalekonomi A och termin 5 på Juridisk översiktskurs samt under termin 6 på Service Marketing och Marketing ethics and Sustainability. Emellertid finns examensmål 3 och 4 även representerade vid en översikt av de förväntade studieresultaten på termin 7, alltså den valfria terminen på avancerad nivå. Här finns kursmoment inom ramen för masterprogrammen i management, marketing och innovation som täcker dessa mål. Dessa är dock inte redovisade i matrisen eftersom det är upp till den individuella studentens val av inriktning.

11 Sid 11 (18) Mål 10: visa insikt i ledarskapets betydelse och dess utövning Examensmålet om ledarskap uppfylls i år, beroende på den större kursutveckling som gjorts för kursen Beteendevetenskap i arbetslivet. Målet uppfylls under termin 1 på kursmomentet i ledarskap som är ett programspecifikt kursmoment för SM och som särskiljer programmet från det traditionella civilekonomprogrammet. Som adresserades i föregående års verksamhetsberättelse och lades till detta års verksamhetsplan utgjorde bland annat denna analys grunden till den kursutveckling som gjorts på kursen Beteendevetenskap i arbetslivet, där nu 3 förväntade studieresultat naturligt länkar till examensmål 10. Mer specifikt om kursutvecklingen kommer i Del 3 programutvärdering. Mål 11: visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Mål 11 examineras under ledarskapsmomentet på termin 1 och på termin 8 (Examensarbete inom valt fördjupningsområde). Precis som för examensmålen 3 och 4 har kurser på den valfria delen av termin 6 och hela termin 7 möjlighet att uppfylla detta mål till större utsträckning. Som en direkt effekt av den från förra året identifierade bristen på länkning till examensmål 11 gjordes en revidering av kursplanen för praktikkursen. De nya FSR som bättre länkar till examensmål 11 är. *identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckling av sin kompetens och både muntligt och skriftligt redovisa sina praktikuppgifter och sina erfarenheter av praktiken. Även om praktiken är frivillig väljer en del studenter inom programmet att göra praktik och därefter examineras dessa ytterligare i relation till examensmål 11. I och med att studenterna har möjlighet att göra olika val inom programmet, framförallt i valet av fördjupning på termin 7, ingår inte alla programmets kurser i denna översyn. Resultat av bedömning av examensmålen En process i Handelshögskolans kvalitetssystem handlar om att säkerställa att studenterna når de mål som finns för programmen, nationella och lokala examensmål. I samråd med programrådet valdes fyra programmål ut för bedömning 2015; kritiskt analytiskt tänkande, kommunikativ förmåga, hållbarhet och etik samt ledarskap. Resultat från bedömning av de första tre målen presenterades och analyserades hösten 2015 (se VB/VP oktober 2015). Granskningen av ledarskap har dock senarelagts, eftersom vi redan vid mappning av länkning mellan examensmål och förväntade studieresultat på kurser kunde konstatera att det examensmålet behandlas bristfälligt. Istället beslutade programrådet att granska informationskompetens. Bedömningen av det målet har således skett under verksamhetsåret 2015/2016. Bedömning har gjorts av förmåga att diskutera källors relevans och trovärdighet (teoretiska källor och empiriska resultat/data) och förmåga att tolka empiriska resultat/data (exempelvis om informationen anses trovärdighet och styrkt). Totalt för samtliga civilekonomprogram kan vi se resultaten i två fall (HLP samt SMP) når upp till vårt gränsvärde att 80 procent att av studenterna ska möta eller överträffa förväntningarna för målet som helhet, medan resultaten är något sämre för CEP och IBP. Vad gäller en av indikatorerna finns det dock en förbättringspotential även för HLP (avseende de teoretiska källornas trovärdighet).

12 Sid 12 (18) Förmåga att samla in, granska, värdera och använda och information anses som en av de viktigare generiska förmågorna som högre utbildning ska bidra till att utveckla hos studenter. Inom ramen för civilekonomprogrammen används denna förmåga regelbundet, men det saknas en systematik i hur studenterna introduceras, övas och examineras, dels på kursnivå, dels sett över hela programmet utifrån en tanke om progression. Kvalitetsutvecklingsarbete med inriktning mot informationskompetens har en lång tradition vid Handelshögskolan (se Gabrielsson & Paulsson, 2004), men resultaten av ovanstående bedömning visar att arbetet med att implementera stöd för denna förmåga behöver vidareutvecklas. Mycket ansvar för att introducera studenterna i informationskompetens läggs på kursen i Vetenskaplig metod inom ramen för företagsekonomi B, men studenterna behöver mer kontinuerlig övning och inte minst återkoppling på denna förmåga. Del 3: Programutvärdering I slutet av vårterminen 2016 genomfördes en webbaserad utvärdering av Handelshögskolans samtliga civilekonomprogram. I webbenkäten som besvarades av studenter som tog examen vårterminen 2016 ställdes frågor om bland annat utbildningens innehåll relativt examensmål, programmets utformning, genomförande och innehåll, men även om studieadministration och studiemiljö. Enkät Av de ca 27 studenter som fullföljde programmet med en civilekonomexamen svarade 11 stycken på enkäten. Utav dessa hade 6 redan fått jobb eller sommarjobb och en planerar att fortsätta studera. Den vanligaste inriktningen termin 7 var Business development och internationalisation (27.27%), och sedan lika många Mangament som Marketing (18.18% respektive). Tre av de svarande hade gjort praktik främst för att få arbetslivserfarenhet och insikt i hur det teoretisk de lärt sig fungerar i praktiken. Sju svarande hade varit på utlandsstudier, och orsakerna handlade mycket om upplevelsen, att det ses som meriterande samt att det behövdes ytterligare fördjupning kring ett internationellt perspektiv. I utvecklingen av förmågor och färdigheter var det hållbarhetsfrågor och datoranvändning som fick lite lägre. Studenterna tyckte inte riktigt att utbildningen förberett dem på en internationell arbetsmarknad. De anser att de fått studera på engelska vilket är bra samt att de haft möjlighet att göra utbytesstudier och även haft utbytesstudenter med på kurserna. Dock är de osäkra på om någon kurs haft ett internationellt perspektiv. Kontakten med internationella studenter, både i Umeå och i utbyten sågs som bidragande till studenternas lärande. Studenterna önskar mer kontakter med näringslivet, gärna via praktisk tillämpning i kurserna exempelvis via Case och grupparbeten. Det är dock spridda skurar vad gäller i vilken grad de anser att utbildningen idag har koppling till näringslivet. Många anser att de flesta kurserna har haft en näringslivskoppling vilket har varit bra medan andra studenter anser att det saknas. Något som önskades var att få presentera vad de kommit fram till för faktiska representanter från näringslivet vilket gjordes på Marketing Ethics och Tjänstedesign. När det gäller hur väl studenterna anser sig ha uppnått examensmålen ser det bra ut, med övervägande värderat som hög förmåga (4/5). De anser sig har hög grad färdighet att använda

13 Sid 13 (18) teori och metod, problemlösning, analytisk förmåga, kritiskt tänkande, skriftlig framställning, God förmåga vad gäller muntlig framställning och att arbeta i grupp. Studenterna anser sig ha en god förmåga att diskutera organisationers förutsättningar i såväl nationellt som globalt perspektiv. Studieadministration och vägledning ses som bra eller mycket bra. Vad gäller programvägledning är det en jämn fördelning mellan att den har fungerat varken bra eller dåligt, bra samt mycket bra. De ansåg sig ha fått mycket bra hjälp vad gäller utbyte. Hälften av de svarande anger däremot att de inte haft någon kontakt med karriärvägledningen. Muntlig träff med studenterna I slutet av maj 2016 genomfördes också en muntlig programutvärdering där 8 studenter deltog. Närvarande vid mötet var programsamordnare Philip Roth och programvägledaren. Detta sågs som väldigt givande, det gav möjlighet till att fånga upp övriga synpunkter och att diskutera olika frågor på djupet och ställa följdfrågor. Totalt sett var studenterna mycket nöjda med sin utbildning. Nedan följer några punkter som kom upp på den muntliga träffen Bättre förberedelse inför examensarbete Studenterna menade att de inte kände sig tillräckligt metodologiskt förberedda inför examensarbetet. SMP läser en kurs i vetenskaplig metod under termin 2, sedan finns inget kursmoment där akademiskt skrivande särskilt examineras fram tom. termin 8 och examensarbetet. Studenterna skriver dock akademiska texter, men dessa är mer av rapportoch casekaraktär. Studenterna anser även att statistikkursen som de läser under termin 3 är för tidig och för enkel i förhållande till de krav som ställs på ett kvantitativt inriktat examensarbete. Studenterna menar att de inte har den kunskap som bland annat handledare förväntar av dem med avseende på vetenskapliga utgångspunkter och metodmedvetenhet. Konkreta förslag som tas upp är att förändra i sidoppositionsstrukturen, extrainsatta föreläsningar om metod i starten av examensarbetet, samt bättre och tydligare riktlinjer i den information om examensarbetena som ges innan och i samband med starten. Mer koppling till näringslivet Studenterna som gjort praktik upplever den som värdefull. Dock finns en övergripande uppfattning om att arbetsgivare i allmänhet och professionella rekryterare i synnerhet inte har någon kunskap om service management och vad det innebär och hur studenterna särskiljer sig från traditionella civilekonomer. Studenterna ser inte att karriär- och studievägledningen visar medvetenhet om dem, utan mer är inriktade på studenter som läst redovisning och finansiering. För att förbättra kopplingen till näringslivet föreslår studenterna mer praktiska case kopplat till olika kurser och nämner kursen i tjänstedesign och kursmomentet marketing ethics som bra exempel. Studenterna föreslår också att fler SM-alumner bjuds in, gärna i samverkan med career center. Under våren 2016 har en egen SM-förening diskuterats av studenterna, liknande HLP:s YSCP-förening. Detta för att samla SM-studenterna tydligare till varandra och för att kunna bjuda in inspirerande och intressanta talare med en tydlig koppling och profil till programmet. Del 4: Förändringar och utveckling läsåret ht2015-vt2016 (VB) Gemensamt för civilekonomprogrammen

14 Sid 14 (18) En process i Handelshögskolans kvalitetssystem handlar om att säkerställa att studenterna når de mål som finns för programmen, nationella och lokala examensmål. I samråd med programrådet valdes fyra programmål ut för bedömning hösten 2015; kritiskt analytiskt tänkande, kommunikativ förmåga, hållbarhet och etik samt ledarskap. Granskningen av ledarskap har senarelagts, istället beslutade programrådet att granska informationskompetens. Bedömning av samtliga fyra utvalda programmål; kritiskt analytiskt tänkande, kommunikativ förmåga, hållbarhet och etik samt informationskompetens, visade att åtgärder behövde vidtas för att bättre stödja studenternas lärande i förhållande till målen. Åtgärder som genomförts presenteras i bilaga. Det har påbörjats ett arbete för att kartlägga de löpande rutinerna som utförs av programsamordnare och programvägledare under läsåret. Kartläggningen ska visa vilka aktiviteter som programsamordnare och programvägledare ska göra och när. Aktiviteterna är indelade i två större grupper. Den första gruppen är aktiviteterna mot studenterna och den andra gruppen är de administrativa aktiviteterna. En testkartläggning har gjorts av Civilekonomprogrammet med Internationell Inriktning och Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management. Arbetet kommer att fortsätta och flera parter, som t.ex. karriärcenter och studierektor, kommer att involveras i processen. Målet är att skapa ett dokument där det tydligt går att se vilka aktiviteter som sker under året och när de sker för alla Civilekonomprogram vid Umeå Handelshögskola. Näringslivskoppling och framtida yrkesliv Programutvärderingar har visat att studenterna efterfrågar mer information och inspiration från näringsliv och samhälle i samband med viktiga val inom programmet. Under 2015/2016 introduceras delvis nya aktiviteter inom ramen för Handelshögskolans karriärcenter. Löpande ges introduktion till nya programstudenter samt inspel inför val av kurser inom program från karriärcenter samt individuella möten. Under året genomfördes aktiviteter med inbjudna alumner genom frukostklubbar med fokus på marknadsföring/export (Johan Nylund, Norrmejerier), affärsutveckling inom techbranschen (Kerstin Cooley, Moor) samt lunchföreläsningar med fokus på CFO-rollen (Håkan Svaleryd, Naturvårdsverket), eget företagande och marknadsföring i sociala medier (Frida Ramstedt, Trendenser), att arbeta med affärsutveckling på börsen (Erik Dybäck, Nasdaq), från student till strategikonsult (Ebba Eriksson). Andra gästföreläsningar under året var Service i Mästarklass med Ulf Mazur, Värderingsdrivet ledarskap med IKEA:s Sverige- VD Håkan Svedman. Därutöver genomfördes Hållbarhetsdagen på tema varumärken och hållbarhet samt Logistikdagen (studentföreningen YSCP tillsammans med Silf och oss arrangerar dagen). I slutet på januari genomfördes en programanpassad introduktion för nya studenter på Civilekonomprogrammen (se figur nedan).

15 Sid 15 (18) Hållbarhet Inom hållbarhet i CE-programmen har vi utöver normal kursverksamhet haft en hållbarhetsdag med tema varumärken. Dagen engagerade 170 studenter och var ett uppskattat inslag. Under Hållbarhetsdagen fick studenterna lyssna till Varumärken och hållbarhet hyckleri eller genuin förändring av Johan Jansson, Handelshögskolan. Jonas Carlehed som är hållbarhetschef på IKEA talade om deras hållbarhetsarbete. Erik Elvingsson Hedén, VD Sustainable Brand Insight talade om Att mäta hållbara varumärken vad, hur, varför? och Malin Johansson, VD Pondus talade om Att bygga hållbara varumärken perspektiv och case från en Byrå. Dagen avslutades med en paneldiskussion kring Hållbara varumärken, varför, hur, green wash, mätbarhet och framtiden. Dr. Jaywant Singh från Kingston Business School, Kingston University höll en föreläsning angående Brands as a force for social good: An agenda for marketers. Programspecifik verksamhetsberättelse I Handelshögskolans utvärdering av till vilken grad studenterna uppnår lokala och nationella examensmål visade studenterna på Civilekonomprogrammet med inriktning mot service management mest behov att förstärka kompetensen i relation till hållbarhet och etik. Under 2015 implementerades förväntade studieresultat relaterade till hållbarhet, ansvar, etik och ansvarsfullhet på framför allt grundläggande nivå inom företagsekonomi, statistik och nationalekonomi. Dessa FSR har tydliga länkningar till de nya programmålen och till Handelshögskolans mission. Under nästa verksamhetsår sker dels en uppföljning av lärandeaktiviter kopplade till FSR, dels en diskussion och analys av progression inom ramen för respektive program. Det finns ett behov att nu gå in på djupet och kolla på progressionen samt integreringen av dessa FSR på kurserna. Under året var kontakten med studentrepresentanterna bra. Programkommitté möten hölls med HHUS utbildningsbevakare samt representanter för alla årskullar. Där diskuterades och utvärderades alla kurser. Överlag var studenterna nöjda, även med strukturen på programmet och ordningen av kurser. Efter sommaren 2016 har Elin Nilsson tagit över som

16 Sid 16 (18) programsamordnaransvaret efter Philip Roth. Elin Nilsson är även programsamordnare för Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik. De viktigaste händelserna under verksamhetsåret och som även adresserades i verksamhetsplanen föregående år är de indikationer på tidiga avhopp av studenter på programmet inför främst termin 3, men också inför termin 5. Anledningen avses från studentperspektiv vara att de programspecifika kurserna i beteendevetenskap och tjänstedesign inte uppfyller studenternas förväntningar. Däremot menar studenterna på termin 8 att de haft stor nytta och glädje av båda kurserna när de ser tillbaka på dem. Således är uppföljningen av kursutvecklingen av den programspecifika kursen i beteendevetenskap och även kursen i tjänstedesign centrala. Kursen Beteendevetenskap skulle HT15 ges i sin nya form för första gången. Dock skedde ett större misstag på sociologi och psykologi under sommaren då den gamla litteraturlistan publicerades vilket ledde till problem då kursen fick ges med den tidigare litteraturen och inte den nya, uppdaterade. Under kursen adresserade också studenterna missnöje med bemötande och utformningen av tentamen på moment 2, vilket gjorde att ett stort missnöje spriddes i gruppen. Utifrån kursvärderingen kunde dock ses att det främst var på moment 2 och särskilt utformningen av tentamen som missnöjet grundades i. Möten har under våren hållits med både studentrepresentanter för att få mer information, med kostvetenskap för att få deras syn, samt med psykologi/sociologi för att säkerställa att de förändringar som behöver ske sker. Under HT16 kommer alltså den första studentkullen gå kursen med den nya kursplanen. Ett kartläggningsarbete påbörjas under HT15, i samråd med studeranderepresentanter och programkommitté. Möten har hållits med kursansvarig och undervisande lärare på designhögskolan. Det har efterfrågat en mer utförlig individuell skriftlig uppgift vilket bör följas upp under hösten Upplägget på kursen är rätt, men studenternas förväntningar behöver säkerställas. Möten med studentgruppen har hållits vid 2 tillfällen i maj 2016 för att förtydliga kursens upplägg och varför kursen ingår i programmet. Del 5: Planerade förändringar och utveckling (VP) för läsåret ht2016- vt2017 Under det kommande läsåret kommer alla civilekonomprogrammen att gemensamt arbeta med samverkan, organisering och ledning av program, hållbarhet och progressionen inom ramen för det, generiska kompetenser samt affärssystem: Samverkan: Mer/kvalitativ näringslivkoppling som också tydligare är kopplad till programmet och i samverkan till karriärcentret. Under det kommande läsåret kommer alla civilekonomprogrammen att gemensamt arbeta med samverkan, organisering och ledning av program, hållbarhet och progressionen inom ramen för det, generiska kompetenser samt affärssystem: Samverkan: Mer/kvalitativ näringslivkoppling som också tydligare är kopplad till programmet och i samverkan till karriärcentret.

17 Sid 17 (18) Programutvärderingar för Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik har visat att studenterna efterfrågar mer information och inspiration från näringsliv och samhälle i samband med viktiga val inom programmet. Under 2016 kommer karriärservice jobba vidare med att ta fram en plan för hur detta skulle kunna genomföras så att det blir ett utbyte mellan studenter och externa intressenter som bidrar till att studenterna kan göra sina val. Organisering och ledning av program: Programsamordnarens roll i att få studenter att förstå hur programmet håller ihop. Under 2016/2017 kommer programsamordnaren vara mer synlig för studenterna och planerar att gå in i klasserna i alla fall en gång per termin (inför val eller kritiska tillfällen) för att berätta om helheten av programmet, varför de läser de kurser som har varit och vad som komma skall. Här kan programsamordnaren även bidra med en tydlig koppling till näringsliv och samhälle. Vi kommer även att jobba med: o Flödesanalys (kritiska tidpunkter när vi förlorar studenter) o Genomförande av specifika programkonferenser för att bättre kunna diskutera helhet och delar. Pilot under januari/februari Hållbarhet, progressionen inom ramen för det: Under 2015 implementerades förväntade studieresultat relaterade till hållbarhet, ansvar, etik och ansvarsfullhet på framför allt grundläggande nivå inom företagsekonomi, statistik och nationalekonomi. Dessa FSR har tydliga länkningar till de nya programmålen och till Handelshögskolans mission. Under nästa verksamhetsår sker dels en uppföljning av lärandeaktiviteter kopplade till FSR, dels en diskussion och analys av progression inom ramen för respektive program. Under det kommande året är det viktigt att kolla på progressionen och integrera dessa FSR bättre i kurserna så att det inte blir ett FSR som hänger för sig själv och känns påklistrat. Vi kommer även gemensamt alla programsamordnarna arbeta med de generiska kompetenserna och länka dessa till vart i programmen vi tränar på dessa. Generiska kompetenser: Utvärdera progressionen framför allt inom ramen för grundläggande nivå. Affärssystem: Se över inslagen av affärssystem i alla program. Studenterna efterfrågar kunskap kring affärssystem men ser ibland en otydlig koppling mellan kurser och inslagen av affärssystem i programmet. Programspecifikt Kursen Tjänstedesign för Service Management Ett kartläggningsarbete påbörjas under HT15, i samråd med studeranderepresentanter och programkommitté. Initierande möten hölls med Designhögskolan under våren för att följa upp och se över kursens inriktning och relevans kopplat till såväl de nationella som de lokala examensmålen. Det har efterfrågats en mer utförlig individuell skriftlig uppgift. Detta bör följas upp under hösten Upplägget på kursen är rätt, men studenternas förväntningar behöver säkerställas. Philip Roth höll därför möten med studentgruppen vid två tillfällen i maj Uppföljning på utvecklingsarbete Beteendevetenskap i arbetslivet

18 Sid 18 (18) Att under HT16 fortsätta att kontinuerligt följa upp och uppmärksamma de aktiviteter som genomförs, att följa upp studenternas uppfattningar både efter moment 1 och moment 2 genom programkommittéerna där kursansvariga på de två momenten bjuds in. Under HT16 bör programsamordnaren om möjligt medverka vid någon gång på kursen i och med målsättningen att vara mer närvarande för studenterna och för att visa på helheten i programmets kursutbud. Kartläggning av uppsatsämnen Fortsätta hålla koll på de olika ämnen och inriktningar som studenter på programmet skriver sina uppsatser inom. Anledningen är att fånga upp huruvida programmets specifika inriktning speglas i valet av uppsatsämne. Sammanfattande analys Sammanfattningsvis går det att utifrån utvärderingar av olika slag samstämmer med varandra i stor utsträckning. Studenterna är överlag mycket nöjda med sin utbildning. Avgångsstudenterna anser att de under tidigare terminer inte förberetts i tillräckligt stor utsträckning inför arbetet med examensarbetet, både med avseende på opposition och skriftlig framställan av den färdiga uppsatsen. Dessa åsikter syns även i rapporten från bedömningskommittén där programmålen som bedömts inte i tillräckligt tillfredsställande grad uppfylls. Vidare menar avgångsstudenterna att de programspecifika kurserna är relevanta och uppfyller programmets syfte, även om det i programkommittéer och löpande utvärderingar efterfrågas information om hur studenterna ska förstå och se sammanhangen mellan t.ex. tjänstedesign, beteendevetenskap och service marketing. Kopplingen behöver alltså stärkas vilket är en uppgift för programsamordnare att i både programkommittéer och i mötena med respektive studentgrupper informera om. Detta arbete har påbörjats och kursutvecklingen av beteendevetenskapskursen är ett kvitto på att arbetet går framåt. Kopplingen till näringslivet och den bristande kopplingen i av Handelshögskolan arrangerade samverkansaktiviteter kopplat till Service Management är en annan förbättringspotential som framkommer på flera ställen. Karriärcenter, karriär- och studievägledning med direkt koppling till Service Management behöver utvecklas och förbättras då fokus enligt studenternas uppfattning idag främst är mot revision, redovisning och finans.