Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik

Transkript

1 Handelshögskolan Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik Elin Nilsson Sid 1 (15) Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik För läsåret ht2015-vt2016 Datum: 28 oktoberber 2016 Handelshögskolans civilekonomprogram Civilekonomutbildningen är fyraårig, vilket motsvarar 240 högskolepoäng (hp). Utbildningen leder till en civilekonomexamen, som är en yrkesexamen. Civilekonomexamen ligger på avancerad nivå och utfärdas endast till studenter som läst programmets alla fyra år inkluderande ett fullgjort självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng. Civilekonomprogrammen vid Umeå universitet ges av Handelshögskolan. Att Umeå universitet har rätten att utfärda civilekonomexamen visar att Högskoleverkets krav på bredd och innehåll i utbildningarna uppfylls. Det finns fyra civilekonomprogram att välja mellan. Det breda civilekonomprogrammet har funnits längst, är mest flexibelt och har också flest studenter. Det finns ett motsvarande program som ges helt och hållet på engelska, men med en internationell inriktning. De två andra programmen är specialiserade redan från första terminen, med olika inriktningar. Handel och logistikprogrammets studenter läser, förutom traditionella ekonomiämnen, även specialkurser inriktade på logistik. Programmet har funnits sedan Civilekonomprogrammet med inriktning mot service management startade 1994 och har fokus på tjänster och service med unika kurser inom beteendevetenskap och tjänstedesign. De tre sistnämnda programmen är specialiserade redan från grundnivå för att bli mer generella på avancerad nivå. Beskrivning av programmet Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik är speciellt inriktat för personer som ser en framtid inom handel och logistikområdet. Programmet är framtaget efter en framställan från Svensk Handel som efterlyste en utbildning som behandlar den efterfrågestyrda logistik som är viktig för handelns aktörer. Utvecklingen har skett i nära samråd med företrädare för såväl handels- som logistikföretag genom deras deltagande i programrådet. Programmet färdigställdes 2006 och startade Programmets fördjupningsområden är logistik och försäljning. I övrigt innehåller programmet företagsekonomi, nationalekonomi, juridik och kulturgeografi. Programmet är utvecklat i samverkan med Svensk Handel som även finansierat utvecklingsarbetet. Till programmet hör en programkommitté med sex externa ledamöter, samarbetspartners från såväl logistik som handel med varierande bakgrund och befattningar. Organisering och ledning av programmet Programmet behandlas i ett gemensamt programråd för samtliga fyra CE-program där Handelshögskolans studierektor för kvalitetsarbete är ordförande. Övriga ledamöter är

2 Sid 2 (15) studierektorerna för företagsekonomi, statistik och nationalekonomi, programsamordnarna och programkoordinatorerna för de fyra programmen samt en studentrepresentant för respektive program (IBP, CEP, SMP, HLP), en representant från vardera juridiska institutionen, institutionen för geografi och ekonomisk historia, och psykologi/sociologi, en ämnesstudievägledare från företagsekonomi samt en programsekreterare. Programråden sammanträder två till tre gånger per termin och hanterar frågor kring utvecklingsarbete och länkning till Handelshögskolans strategiska mål (mission) 1, samt kursvärderingar för programgemensamma kurser. Till respektive program hör dessutom en programkommitté som består av programsamordnare, programkoordinator, studeranderepresentanter från samtliga årgångar och studentföreningen HHUS utbildningsbevakare. Programsamordnaren är ordförande. I programkommittén diskuteras programspecifika kurser och när det finns behov medverkar lärarrepresentanter. I programkommittén fokuseras på studenternas uppfattningar om utbildningen, kurser och kursmoment. Programkommittén sammanträder två gånger per termin mellan programråden. Programsamordnaren ansvarar för informationsflödet mellan kommitté och programråd. Information från kursnivå når programkommitté och programråd genom kursvärderingar, men även genom de kursråd som finns, framför allt för grundläggande nivå (1-30, 31-60). Programsamordnaren är ordförande för kursråd kopplat till sitt program. I kursråden ingår studerande- och lärarrepresentanter. Syftet med kursråden är formativ utvärdering av pågående moment och summativ utvärdering av genomförda moment. Den summativa utvärderingen omfattar även lärares sammanställning av åtgärder och/eller utveckling som resultat av kursvärdering. Det finns en programkommitté som är ett unikt inslag för HLP programmet. Den inrättades redan från start och som ett resultat av att programmet initierades från och utvecklades i samarbete med näringslivet. Det består av sex externa ledamöter vilka representerar de två områdena handel och logistik. De är tillsatta med avsikt att vara behjälpliga med att uppdatera utbildningen så att den motsvarar dagens och morgondagens krav från det näringsliv studenterna efter avslutad utbildning har för avsikt att verka inom. Inslag i programmet med särskild betydelse för Handelshögskolan Karriärcenter Handelshögskolan Syftet med karriärcenter är att minska glappet mellan utbildning och arbetsliv genom att hjälpa studenterna bygga en identitet kopplat till sitt program och framtida yrkesmöjligheter. 1 The USBE Vision USBE is a university-based business school firmly rooted in the region, nationally influential and internationally respected. The USBE Mission USBE creates knowledge in interaction with stakeholders to develop responsible leaders with a sustainability orientation for a local and global society by: - providing a high-quality adaptive learning environment that stimulates professional independent thinking for future challenges; - providing a dynamic environment enabling discipline-based research with high international standards in strong research profiles; - acting as a catalyst and partner to generate and share knowledge and experience in cooperation with business and the community.

3 Sid 3 (15) För att lyckas med detta är det viktigt att tidigt i utbildningen väcka insikt om vikten att proaktivt arbeta med sin personliga utveckling, att medvetandegöra sina alternativ och själv ta ansvar för att utveckla de kompetenser som efterfrågas av arbetsmarknaden inom det fördjupningsområde studenten väljer. Karriärcenter kan stödja studenterna i skapandet av individuella mål och ge feedback kring detta samt bidra med exempel på yrken och yrkesroller genom gästföreläsningar och nätverk. Arbetet kan ur studentens perspektiv läggas upp i tre steg. Först handlar det om att göra en nuläges- och självanalys med fokus på självinsikt, resursinventering, vision om framtiden, att sätta mål och en personlig handlingsplan. Därefter behöver studenten kartlägga vilka möjligheter och alternativ som finns på en framtida arbetsmarknad och identifiera behov av kompetensutveckling, erfarenhetsinhämtning behov av att skapa nätverk. I sista steget handlar det om att ha en förmåga att paketera sina kompetenser och erfarenheter i en ansökan mot de jobb som studenten har intresse för. Samverkan På grundläggande nivå sker samverkan i begränsad form, mestadels som gästföreläsningar och studiebesök. Ämnet företagsekonomi omfattar dock naturligt betydande inslag med koppling till organisationer och företag såsom Case arbeten, föreläsningsdiskussioner och seminarieunderlag. Dessa inslag innebär dock inte med automatik att studenterna har kontakt med företag och/eller att dessa är medvetna om att de utgör underlag för studier av studenter vid Handelshögskolan. På avancerad nivå, termin 7 inom ramen för civilekonomprogrammen, finns det på tre av fem fördjupningar kursmoment med tydliga samverkansinslag. Studenterna skriver på uppdrag av företag och organisationer exempelvis marknads- och affärsutvecklingsplaner och presenterar sina resultat för ansvariga vid respektive verksamhet. Handelshögskolans studentförening (HHUS) arrangerar enskilt eller tillsammans med andra aktiviteter som innebär samverkan med företag och organisationer. Ett sådant exempel är KPMG Case competition där studenter löser ett praktikfall och presenterar förslag inför en jury. Ett annat är temadagar som studenterna anordnar tillsammans med näringsliv och samhälle, exempelvis med fokus på logistik och hållbarhet. Handelshögskolan stöttar och uppmuntrar studenterna att engagera sig i och aktivt delta i den här typen av aktiviteter. Samtliga studenter som läser något av civilekonomprogrammen har möjlighet att genomföra praktik inom ramen för programmet. Praktikkursen är valfri, men en stor andel av våra studenter väljer denna kurs (se nyckeltal). Inom ramen för denna kurs genomför studenterna exempelvis projekt och utredningar vid olika företag och organisationer och utbyte av kunskaper är en viktig del av kursen. Särskilt utmärkande för det samarbete som förekommer inom HLP är den tidigare nämnda externa programkommittén. Dessutom finns en aktiv studentförening benämnd YSCP som t.ex. samarbetar med SILF, som är en sammanslutning vilken företräder företag inom logistik. Studentgruppen driver ett framgångsrikt samarbete inom logistikområdet vilket resulterar i en årlig temaeftermiddag med inbjudna företag för studenterna på Campus. Samma grupp driver med liknande upplägg även en Handelsdag som ett årligt event under vårterminen. YSCP har även genomfört ett antal studiebesök på lokala företag genom åren.

4 Sid 4 (15) Bland de examensarbeten som skrivs av studenterna på Civilekonomprogrammet med internationell mot handel och logistik skrevs fem examensarbeten under 2015 i samverkan och under 2016 var det tre. Tabell 1 nedan visar de examensarbeten som examinerats VT15 och VT16 där studenterna själva angivit externt samarbete/samverkan vid inrapportering i DiVA. Examensarbetena nedan ger en uppfattning om vilka typer av ämnen som studenterna som går HLP skriver om och hur de påverkats av programmets inriktning. Tabell 1 Examensarbeten i samverkan Titel på examensarbete Bransch för samverkan Kunden är kung?: En kvalitativ studie om hur mikroföretag kan påverka tredjepartslogistiker när det kommer till de tre dimensionerna av hållbarhet Butikssäljarens roll i kommunikationen av hållbarhet: En kvalitativ studie om återförsäljarens roll som medlare mellan varumärke och kund Implementering av CSR inom Supply Chain Management: En fallstudie av GANT Mikroföretag - Tredjepartslogistiker Outdoorprodukter Klädbranschen 2015 RFID inom klädbranschen: En fallstudie på MQ How to beat the Baltic market: An investigation of the P/E effect and the small firm effect on the Baltic stock market between the years Leverantörsrelationer inom den svenska vattenkraften: En kvalitativ studie om hur företag kan utveckla och stärka levernatörsrelationer på en marknad med få leverantör Value Stream Mapping för verksamheter med låg volym och hög variation: En fallstudie vid Bosch Rexroth Mellansel Leveransen skall vara framme igår: En kvalitativ fallstudie om koordinationsarbete inom transportorganisationer Klädbranschen Nasdaq OMX baltic Elbranschen Industriell automation och mobilhydraulik Transportbranschen Hållbar utveckling Handelshögskolans mission präglas av en strävan efter att bidra till samhället och individers utveckling genom en orientering mot hållbar utveckling. Det innebär bland annat att utbildningen ska stimulera till självständigt tänkande och proaktivt förhållningssätt rörande hållbar utveckling. Det är i länkning till denna mission som lokala examensmål för 2 Sökning i DiVA på examensarbeten på Handelshögskolan vid Umeå universitet VT2016, där externt samarbete/samverkan varit ett sökkriterium. Samtliga examensarbeten är skrivna av minst en student som läst Civilekonomprogrammet med inriktning på Service Management.

5 Sid 5 (15) civilekonomprogrammen utvecklats och implementeringen i programmens aktiviteter pågår. Handelshögskolan är sedan 2015 miljöcertifierad (ISO14001). Bland de examensarbeten som skrivs av studenterna på Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik har det varit ett ökat fokus på hållbar utveckling (sustainability eller CSR) då 1 av 14 under 2015, och 6 av de 14 som skrivits våren 2016 haft ett sådant fokus. Internationalisering Handelshögskolan står för den enskilt största delen av samhällsvetenskaplig fakultets och en betydande andel av Umeå universitets internationalisering. Handelshögskolans starka ställning kommer av över 60 egna utbytesavtal med universitet i framför allt Europa (Erasmus och Nordplus) men även i Brasilien, Costa-Rica, Kanada, Kina/Hong-Kong, Sydafrika och Ryssland. Under 2015 hade Handelshögskolan 200 inkommande utbytesstudenter och 143 utresande för studier vid Handelshögskolans eller universitetets avtalsuniversitet. Andra möjligheter till internationellt utbyte erbjuds inom ramen för praktik, Minor Field Studies (MFS) i utvecklingsländer. Handelshögskolan får även särskilt stöd för studier i fransktalande länder genom Per och Eivor Wikströms stiftelse. Även studenter som av olika anledningar väljer att inte utnyttja möjligheten till studier utomlands får del av Handelshögskolans internationalisering på hemmaplan. Detta då en stor del av studierna på senare del, och för avancerad nivå helt, bedrivs på engelska. Den stora andelen studenter som reser in och ut i avtal och som vid universitetet representerar över 70 nationaliteter berikar högsta grad våra program och kurser och bidrar till att ge studenterna en internationell dimension och förståelse för andra kulturer. Även Handelshögskolans lärarkår är i väsentlig utsträckning internationell vilket också bidrar med positivt till internationalisering på hemmaplan. Del 1: Nyckeltal Här visas de centrala nyckeltalen för programmet. Först presenteras nyckeltalen för antagningen och för genomströmningen. Sedan följer nyckeltal av speciellt intresse för programmet, bland annat visar dessa på val av inriktning och fördjupning inom programmet, uttagna examina, praktik och utbytesstudier. Nyckeltal antagning Nyckeltal angående antagningen visar att antal nybörjarplatser hålls konstant. Antalet förstahandssökande har minskat marginellt från förra året (från 56 till 55 förstahandssökande). Antal registrerade (nybörjarstudenter) är relativt konstant genom åren. Tabell 2 Nyckeltal antagning Program: Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik Antal nybörjarplatser (enl budget) Antal förstahandssökande Enligt UHR s antagningsstatistik -

6 Sid 6 (15) Antal förstahandssökande per plats 1,8 1,9 1,9 Antal antagna Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): Totalt: Män: Kvinnor: Nyckeltal genomströmning Tabell 3 visar genomströmningen för de studenter som antogs under åren Genomströmningen är missvisande låg i tabellen nedan, då en tidigare genomförd genomgång av godkända examensarbeten på programmet genomförts och visat på ett högre resultat. Det är alltså fler studenter som har klarat alla kurser samt examensarbetet än antal studenter som plockar ut sin examen. För att öka siffrorna på genomströmningen bör särskilda insatser göras för att uppmuntra avgångsstudenter att snarast efter genomförd utbildning ansöka om examen. Tabell 3 Nyckeltal genomströmning Examen: Civilekonomexamen inriktning Handel och Logistik (2YRIC) Innevarande år (antagna ht12) Föregående år (antagna ht11) Föregående år (antagna ht10) Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) 5 Totalt: Män: Kvinnor: Antal som fullföljt programmet (30 sep) 6 Totalt: Män: Kvinnor: Genomströmning 7 (%) Totalt: Män: Kvinnor: 37% 18% 56% 34% 36% 31% 43% 27% 63% Nyckeltal av intresse för programmet För att få en bättre helhetsbild av programmets genomströmning har vi som ett första steg tagit fram nyckeltal för vilka som är kvar termin 7. År 2010 hade 7 studenter lämnat 4 Antal antagna enligt UHR s antagningsstatistik (Urval 2) Här anges antalet nybörjarstudenter i den kull som skulle kunna ta ut examen i fall de fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till, d.v.s. att för ett treårigt program antalet studenter som registrerades för tre år sedan. 6 Här anges antal studenter som examinerats (tagit ut examen) alt. fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till (även om de inte tagit ut examen). Siffran kommenteras eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt. 7 Siffran kommenteras i VB n eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt.

7 Sid 7 (15) programmet innan T7, 2011 var det 9 studenter, 2012 var det 11 studenter och studenter. Vi kan alltså se en ökning i antalet studenter som väljer att lämna programmet inför sista året. Tabell 4: Antal studenter som påbörjar terminen T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 HT16 36 HT HT HT HT HT HT Då vi vet att det varit en del av studenterna vid civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik som väljer att skriva en c-uppsats har vi specifikt sett över hur många av dessa studenter som har fortsatt till år fyra på programmet. Här kan vi se att utav de som väljer att skriva C-uppsats är det väldigt få som fortsätter i programmet. Tabell 5: Uppföljning de som skrivit C-uppsats Skrev C-uppsats Fortsatte till år 4 Kull HT Kull HT Kull HT Kull HT Inom ramen for civilekonomprogrammet med inriktning handel och logistik har studenterna möjlighet att välja att göra en 10 veckor praktik. Tabellen nedan visar antal studenter, kopplat till när de började studera, som har valt att göra praktik. Under 2016 gjorde 11 studenter praktik, vilket kan jämföras med 15 studenter under 2015 samt 9 studenter under Tabell 6: Praktik Termin Antal Kull HT Kull HT Kull HT Kull HT Kull HT

8 Sid 8 (15) Ett stort antal av studenterna på Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik väljer att studera en termin utomlands. Tabellen 7 innefattar antalet studenter som farit iväg på utlandsstudier via centrala, fakultetens, USBEs avtal samt utlandsstudier som free mover. Tabell 7: Utlandsstudier 2010/ / / / / /2016 Totalt 8 Totalt 25 Totalt 16 Totalt 16 Totalt 14 Totalt 9 Del 2: Programmets upplägg och säkring av examensmål Här visas programmets kursöversikt för varje termin. Tabell 8: Kurser och kursmoment på programmet Termin Kurs 8 Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4 Termin 5 Termin 6 Termin 7 Företagsekonomi A (30hp) 4 moment. Introduktion till handel och logistik, marknadsföring, organisation, samt ledarskap. Företagsekonomi B (30hp) 4 moment. Ekonomisk styrning, Finansiering och riskhantering, Entreprenörskap, samt vetenskaplig metod. Statistik A1 (15hp), Juridik, (15hp) Nationalekonomi (15hp), Logistik (7.5hp), Statistik med inriktning logistik (7.5hp) Ekonomisk geografi (7.5hp), Inköp och försäljning (22.5hp) Valfria poäng (30hp), t.ex. möjlighet till praktik eller utlandsstudier Valfria fördjupningskurser inom företagsekonomi (30hp) Termin 8 Examensarbete (30hp). De fyra civilekonomprogrammen har gemensamma nationella examensmål. Ett mål som skiljer civilekonomexamen från generella examina är målet om att studenterna ska visa insikt i ledarskapets betydelse. I de nationella examensmålen uttrycks också vikten av att studenterna ska kunna använda sin kunskap och förståelse samt färdigheter och förmågor och ge praktiska rekommendationer till relevanta intressenter. De nationella examensmålen kompletteras med lokala examensmålen där några är gemensamma för de fyra inriktningarna och några är direkt relaterade till specialiseringen. Målen relaterar dels till förmågor och färdigheter som anses viktiga för en ekonomstudent, dels till Handelshögskolans mission om att utbilda studenter med en tydlig 8 Se Bilaga 1 matrisen för detaljerad förklaring av förväntade studieresultat på de olika kursernas respektive kursmoment.

9 Sid 9 (15) hållbarhetsorientering. De lokala examensmålen reviderades 2014 och implementeras i programmen från hösten Säkring av examensmål (kommentarer till matrisen) Under året har ett antal mindre ändringar i kursplanerna skett, de flesta resulterade i att vissa FSR omformulerades och ett fåtal FSR har adderats eller tagits bort. Matrisen med kartläggning av de nationella examensmålen har därefter uppdaterats (se Bilaga). Analysen av länkningen mellan förväntade studieresultat och nationella examensmål har gjorts utifrån de nedskrivna förväntade studieresultaten. Således har varje enskilt kursmoments upplägg, eller träning av generiska kompetenser inte tagits med i beaktning när länkningen och säkringen till de nationella examensmålen gjorts. Vid en närmare analys av matrisen och således länkningen mellan FSR och nationella examensmål syns att målen 1, 3, 4, 11 inte fullt ut är täckta i jämförelse med övriga mål. Mål 1: visa kunskap om det valda ekonomiområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Detta mål examineras under termin 2, och i examensarbetet (se matrisen för detaljer). För examensarbetet förefaller det sig naturligt att målet examineras och uppfylls då det inte är rimligt att förvänta sig att studenter visar kunskap om ämnes vetenskapliga grund och är uppdaterade i aktuell forskning i tidiga skeden av utbildningen. Mål 3: visa fördjupad kunskap om teori och metod inom det valda ekonomiområdet. Examineras delvis på termin 2, (Företagsekonomi B) men framför allt är det tydligt att termin 8:s examensarbete har stor tonvikt här. En tolkningsfråga som kan påverka är dock hur det valda ekonomiområdet ska definieras, dvs. om det är företagsekonomi, den valda fördjupningen på avancerad nivå eller programmets inriktning som är det valda ekonomiområdet. Mål 4: visa kunskap om relevanta nationella och internationella regelsystem av betydelse för det valda ekonomiområdet. Detta mål examineras framför allt under Termin 4 på Nationalekonomi A och termin 3 på Juridisk översiktskurs. Emellertid finns examensmål 3 och 4 även representerade vid en översikt av de förväntade studieresultaten på termin 7, alltså den valfria terminen på avancerad nivå. Här finns kursmoment inom ramen för masterprogrammen i management, marketing och innovation som täcker dessa mål. Dessa är dock inte redovisade i matrisen eftersom det är upp till den individuella studentens val av inriktning. Mål 11: visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Mål 11 examineras under ledarskapsmomentet på termin 1 och på termin 8 (Examensarbete inom valt fördjupningsområde). Precis som för examensmålen 3 och 4 har kurser på den valfria termin 6 och specialiseringen på hela termin 7 möjlighet att uppfylla detta mål till större utsträckning. Som en direkt effekt av den från förra året identifierade bristen på länkning till examensmål 11 gjordes en revidering av kursplanen för praktikkursen. De nya FSR som bättre länkar till examensmål 11 är. *identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckling av sin kompetens och både muntligt och skriftligt redovisa sina praktikuppgifter och sina erfarenheter av praktiken.

10 Sid 10 (15) Även om praktiken är frivillig väljer en del studenter inom programmet att göra praktik och därefter examineras dessa ytterligare i relation till examensmål 11. I och med att studenterna har möjlighet att göra olika val inom programmet, framförallt i valet av fördjupning på termin 7, ingår inte alla programmets kurser i denna översyn. Resultat av bedömning av examensmålen En process i Handelshögskolans kvalitetssystem handlar om att säkerställa att studenterna når de mål som finns för programmen, nationella och lokala examensmål. I samråd med programrådet valdes fyra programmål ut för bedömning 2015; kritiskt analytiskt tänkande, kommunikativ förmåga, hållbarhet och etik samt ledarskap. Resultat från bedömning av de första tre målen presenterades och analyserades hösten 2015 (se VB/VP oktober 2015). Granskningen av ledarskap har dock senarelagts, eftersom vi redan vid mappning av länkning mellan examensmål och förväntade studieresultat på kurser kunde konstatera att det examensmålet behandlas bristfälligt. Istället beslutade programrådet att granska informationskompetens. Bedömningen av det målet har således skett under verksamhetsåret 2015/2016. Bedömning har gjorts av förmåga att diskutera källors relevans och trovärdighet (teoretiska källor och empiriska resultat/data) och förmåga att tolka empiriska resultat/data (exempelvis om informationen anses trovärdighet och styrkt). Totalt för samtliga civilekonomprogram kan vi se resultaten i två fall (HLP samt SMP) når upp till vårt gränsvärde att 80 procent att av studenterna ska möta eller överträffa förväntningarna för målet som helhet, medan resultaten är något sämre för CEP och IBP. Vad gäller en av indikatorerna finns det dock en förbättringspotential även för HLP (avseende de teoretiska källornas trovärdighet). Förmåga att samla in, granska, värdera och använda och information anses som en av de viktigare generiska förmågorna som högre utbildning ska bidra till att utveckla hos studenter. Inom ramen för civilekonomprogrammen används denna förmåga regelbundet, men det saknas en systematik i hur studenterna introduceras, övas och examineras, dels på kursnivå, dels sett över hela programmet utifrån en tanke om progression. Kvalitetsutvecklingsarbete med inriktning mot informationskompetens har en lång tradition vid Handelshögskolan (se Gabrielsson & Paulsson, 2004), men resultaten av ovanstående bedömning visar att arbetet med att implementera stöd för denna förmåga behöver vidareutvecklas. Mycket ansvar för att introducera studenterna i informationskompetens läggs på kursen i Vetenskaplig metod inom ramen för företagsekonomi B, men studenterna behöver mer kontinuerlig övning och inte minst återkoppling på denna förmåga. Del 3: Programutvärdering I slutet av vårterminen 2016 genomfördes en webbaserad utvärdering av Handelshögskolans samtliga civilekonomprogram. I webbenkäten som besvarades av studenter som tog examen vårterminen 2016 ställdes frågor om bland annat utbildningens innehåll relativt examensmål, programmets utformning, genomförande och innehåll, men även om studieadministration och studiemiljö.

11 Sid 11 (15) Enkät Av de studenter som fullföljde programmet med en civilekonomexamen svarade 13 stycken på enkäten. Utav dessa hade 11 redan fått jobb eller sommarjobb. De flesta hade valt att fördjupa sig i Management som inriktning på termin 7, näst flest valde förvånande finance. I utvecklingen av förmågor och färdigheter var det datoranvändning som fick lite lägre. Studenterna önskar mer kontakter med näringslivet, gärna via praktisk tillämpning i kurserna exempelvis via Case och grupparbeten. När det gäller hur väl studenterna anser sig ha uppnått examensmålen ser det bra ut, med övervägande värderat som hög förmåga (4/5). Studieadministration och vägledning ses som bra eller mycket bra. Mer än hälften av de svarande anger däremot att de inte haft någon kontakt med karriärvägledningen. Muntlig träff med studenterna I slutet av maj 2016 genomfördes också en muntlig programutvärdering där 12 studenter deltog. Närvarande vid mötet var programsamordnare Erik Lindberg och programvägledare Rickard Lindberg. Detta sågs som väldigt givande, det gav möjlighet till att fånga upp övriga synpunkter och att diskutera olika frågor på djupet och ställa följdfrågor. Totalt sett var studenterna mycket nöjda med sin utbildning och mycket låg i linje med förra årets slututvärderingsdiskussion. Det fanns önskemål om mer e-handel i utbildningen även detta år. Inslaget av e-handel borde vara tydligare då det är en viktig del i handeln idag. Praktiska inslag av excel önskas återigen samt att studenterna gärna vill ha mer case i undervisningen som bygger på riktiga företag. Det framkom att organisation och ledarskap på FEK A kändes överlappande och studenterna önskade inslag av retorik i utbildningen för att ha tydligare krav på muntliga presentationer. Sales management/säljaktiviteter påpekades ha en låg nivå till skillnad från inköp och förhandling som kändes som en c-kurs. Upplägget på säljaktiviteter var inte bra enligt studenterna. Något att kolla upp under HT16. Kursen bör kopplas tydligare till programmet (hela 22.5hp). Denna kurs måste följas upp! Del 4: Förändringar och utveckling läsåret ht2015-vt2016 (VB) Gemensamt för civilekonomprogrammen En process i Handelshögskolans kvalitetssystem handlar om att säkerställa att studenterna når de mål som finns för programmen, nationella och lokala examensmål. I samråd med programrådet valdes fyra programmål ut för bedömning hösten 2015; kritiskt analytiskt tänkande, kommunikativ förmåga, hållbarhet och etik samt ledarskap. Granskningen av ledarskap har senarelagts, istället beslutade programrådet att granska informationskompetens. Bedömning av samtliga fyra utvalda programmål; kritiskt analytiskt tänkande, kommunikativ förmåga, hållbarhet och etik samt informationskompetens, visade att åtgärder behövde vidtas för att bättre stödja studenternas lärande i förhållande till målen. Åtgärder som genomförts presenteras i bilaga. Det har påbörjats ett arbete för att kartlägga de löpande rutinerna som utförs av programsamordnare och programvägledare under läsåret. Kartläggningen ska visa vilka aktiviteter som programsamordnare och programvägledare ska göra och när. Aktiviteterna är indelade i två större grupper. Den första gruppen är aktiviteterna mot studenterna och den andra gruppen är de administrativa aktiviteterna. En testkartläggning har gjorts av

12 Sid 12 (15) Civilekonomprogrammet med Internationell Inriktning och Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management. Arbetet kommer att fortsätta och flera parter, som t.ex. karriärcenter och studierektor, kommer att involveras i processen. Målet är att skapa ett dokument där det tydligt går att se vilka aktiviteter som sker under året och när de sker för alla Civilekonomprogram vid Umeå Handelshögskola. Näringslivskoppling och framtida yrkesliv Programutvärderingar har visat att studenterna efterfrågar mer information och inspiration från näringsliv och samhälle i samband med viktiga val inom programmet. Under 2015/2016 introduceras delvis nya aktiviteter inom ramen för Handelshögskolans karriärcenter. Löpande ges introduktion till nya programstudenter samt inspel inför val av kurser inom program från karriärcenter samt individuella möten. Under året genomfördes aktiviteter med inbjudna alumner genom frukostklubbar med fokus på marknadsföring/export (Johan Nylund, Norrmejerier), affärsutveckling inom techbranschen (Kerstin Cooley, Moor) samt lunchföreläsningar med fokus på CFO-rollen (Håkan Svaleryd, Naturvårdsverket), eget företagande och marknadsföring i sociala medier (Frida Ramstedt, Trendenser), att arbeta med affärsutveckling på börsen (Erik Dybäck, Nasdaq), från student till strategikonsult (Ebba Eriksson). Andra gästföreläsningar under året var Service i Mästarklass med Ulf Mazur, Värderingsdrivet ledarskap med IKEA:s Sverige- VD Håkan Svedman. Därutöver genomfördes Hållbarhetsdagen på tema varumärken och hållbarhet samt Logistikdagen (studentföreningen YSCP tillsammans med Silf och oss arrangerar dagen). I slutet på januari genomfördes en programanpassad introduktion för nya studenter på Civilekonomprogrammen (se figur nedan). Hållbarhet

13 Sid 13 (15) Inom hållbarhet i CE-programmen har vi utöver normal kursverksamhet haft en hållbarhetsdag med tema varumärken. Dagen engagerade 170 studenter och var ett uppskattat inslag. Under Hållbarhetsdagen fick studenterna lyssna till Varumärken och hållbarhet hyckleri eller genuin förändring av Johan Jansson, Handelshögskolan. Jonas Carlehed som är hållbarhetschef på IKEA talade om deras hållbarhetsarbete. Erik Elvingsson Hedén, VD Sustainable Brand Insight talade om Att mäta hållbara varumärken vad, hur, varför? och Malin Johansson, VD Pondus talade om Att bygga hållbara varumärken perspektiv och case från en Byrå. Dagen avslutades med en paneldiskussion kring Hållbara varumärken, varför, hur, green wash, mätbarhet och framtiden. Dr. Jaywant Singh från Kingston Business School, Kingston University höll en föreläsning angående Brands as a force for social good: An agenda for marketers. Programspecifik verksamhetsberättelse I Handelshögskolans utvärdering av till vilken grad studenterna uppnår lokala och nationella examensmål visade studenterna på Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik mest behov att förstärka kompetensen i relation till hållbarhet och etik. Under 2015 implementerades förväntade studieresultat relaterade till hållbarhet, ansvar, etik och ansvarsfullhet på framför allt grundläggande nivå inom företagsekonomi, statistik och nationalekonomi. Dessa FSR har tydliga länkningar till de nya programmålen och till Handelshögskolans mission. Under nästa verksamhetsår sker dels en uppföljning av lärandeaktiviter kopplade till FSR, dels en diskussion och analys av progression inom ramen för respektive program. Det finns ett behov att nu gå in på djupet och kolla på progressionen samt integreringen av dessa FSR på kurserna. Det fanns en plan om att initiera en omvärldsanalys och en benchmarking samt en diskussion om hur väl programstudenternas speciella perspektiv tas till vara främst under de två första åren. I förekommande fall utreda och skapa förslag på hur så skulle kunna ske. Detta har på grund av bristande resurser inte gjorts under året. Uppföljning av jobb fanns inte upparbetat i någon enkät så det var något som måste göras på individnivå och krävde ytterligare bearbetning. Tanken var att vi ska skapa strukturer för att kunna fortsätta uppföljningen för efterkommande kullar och att få en bättre överblick. Detta arbete bör kunna genomföras under kommande år. Rickard har under året genomfört en enkät om etablering på arbetsmarknaden för de programstudenter som tog examen Resultaten stödjer att studenterna från programmet sprids nationellt med en tonvikt på Stockholmregionen. Glädjande nog arbetar många med arbetsroller inom inköp och logistik. Föregående programsamordnare menade att det fanns en anledning att se över vilken kompetens undervisande personal har ur ett programspecifikt perspektiv och främst inriktat mot handel. Det har etablerats mer lokal forskning inom handel och logistik området under det gångna året och detta fortsätter under de kommande åren. Programutvärderingar har visat att studenterna efterfrågar mer information och inspiration från näringsliv och samhälle i samband med viktiga val inom programmet. Under 2015/2016 introducerades delvis nya aktiviteter inom ramen för Handelshögskolans karriärcenter där studenterna uppmuntras att arbeta mera aktivt med sin personliga utveckling och att sätta mål för detta redan från år 1. Gästföreläsningar från organisationspsykolog och branschrepresentant (COOP nord) ingick i upplägget. Detta är något vi arbetar vidare med

14 Sid 14 (15) under 2016/2017. Programsamordnarna bevakar så att dessa också har fokus på de olika programmens inriktningar så att det blir några aktiviteter med fokus på handel och logistik. Kursen Inköp och försäljning C (22.5hp) har ersatt Försäljning (22.5hp). Fokus ligger nu på tre olika moment; Inköp och förhandling, sales management, samt säljaktiviteter. Överlag var studenterna nöjda, även med strukturen på programmet och ordningen av kurser. Efter sommaren 2016 har Elin Nilsson tagit över som programsamordnaransvaret efter Erik Lindberg. Elin Nilsson är även programsamordnare för Civilekonomprogrammet med inriktning mot service management. Del 5: Planerade förändringar och utveckling (VP) för läsåret ht2016- vt2017 Under det kommande läsåret kommer alla civilekonomprogrammen att gemensamt arbeta med samverkan, organisering och ledning av program, hållbarhet och progressionen inom ramen för det, generiska kompetenser samt affärssystem: Samverkan: Mer/kvalitativ näringslivkoppling som också tydligare är kopplad till programmet och i samverkan till karriärcentret. Programutvärderingar för Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik har visat att studenterna efterfrågar mer information och inspiration från näringsliv och samhälle i samband med viktiga val inom programmet. Under 2016 kommer karriärservice jobba vidare med att ta fram en plan för hur detta skulle kunna genomföras så att det blir ett utbyte mellan studenter och externa intressenter som bidrar till att studenterna kan göra sina val. Organisering och ledning av program: Programsamordnarens roll i att få studenter att förstå hur programmet håller ihop. Under 2016/2017 kommer programsamordnaren vara mer synlig för studenterna och planerar att gå in i klasserna i alla fall en gång per termin (inför val eller kritiska tillfällen) för att berätta om helheten av programmet, varför de läser de kurser som har varit och vad som komma skall. Här kan programsamordnaren även bidra med en tydlig koppling till näringsliv och samhälle. Vi kommer även att jobba med: o Flödesanalys (kritiska tidpunkter när vi förlorar studenter) o Genomförande av specifika programkonferenser för att bättre kunna diskutera helhet och delar. Pilot under januari/februari Hållbarhet, progressionen inom ramen för det: Under 2015 implementerades förväntade studieresultat relaterade till hållbarhet, ansvar, etik och ansvarsfullhet på framför allt grundläggande nivå inom företagsekonomi, statistik och nationalekonomi. Dessa FSR har tydliga länkningar till de nya programmålen och till Handelshögskolans mission. Under nästa verksamhetsår sker dels en uppföljning av lärandeaktiviteter kopplade till FSR, dels en diskussion och analys av progression inom ramen för respektive program. Under det kommande året är det viktigt att kolla på progressionen och integrera dessa FSR bättre i kurserna så att det inte blir ett FSR som hänger för sig själv och känns påklistrat. Vi kommer även gemensamt alla programsamordnarna arbeta med de generiska kompetenserna och länka dessa till vart i programmen vi tränar på dessa.

15 Sid 15 (15) Generiska kompetenser: Utvärdera progressionen framför allt inom ramen för grundläggande nivå. Affärssystem: Se över inslagen av affärssystem i alla program. Studenterna efterfrågar kunskap kring affärssystem men ser ibland en otydlig koppling mellan kurser och inslagen av affärssystem i programmet. Programspecifikt Digitalisering e-handel är något som växer allt mer och får större betydelse inom handel och logistik idag. Detta är något som vi behöver se över hur det kommer in på våra kurser samt få in på ett tydligare sätt i redan befintliga kurser på programmet. Sammanfattande analys Programmet framstår som stabilt, men det som tidigare innebar en tydlig positionering mot marknaden och konkurrenterna har med tiden blivit lite otydligare då allt fler program startas i övriga Sverige. Programmet har många starka inslag som uppskattas av studenterna och främst med avseende på de teoretiska inslagen. Studenterna efterlyser praktiska inslag som är mer inriktade mot framtida arbetsuppgifter. En annan aspekt som berörts är den osäkerhet som råder om den progression som är så viktig för studenternas lärprocess samt att studenterna anser sig ha goda kunskaper kring alla ämnen men att det finns en osäkerhet kring hur alla kurser i programmet hänger ihop och bidrar till den unika utbildningen. Det är därför av stor vikt att programsamordnaren är mer synlig och gör besök i klasserna för att hjälpa studenterna att se helheten, varför de läser de kurser som har varit och vad som komma skall. Det blir även viktigt att informera undervisande lärare på kurserna angående programmet.

16 Bilaga 2 Summary of Professional Degree Program Curriculum Changes. Program goal: Communicative ability. Identified issues: Assessment scored are rather good for all four programs. However, there is a need for improvements on one program related to students ability to provide clear motivation for standpoints and conclusions (in particular one indicator related to clarity in arguments and to conclude and discuss in a wider context received relatively low rating). As this issue is related to the one identified for critical analytical thinking as well as for sustainability and ethics (see below), we consider it important to address. The assessment was made on assignment written during a limited time period (individual assignment) and on the thesis which is written in pairs during a whole semester. After mapping of curricula for the four programs, the program coordinators also concluded that: There are few written individual assignments within the different courses (exams excluded). Teachers mainly give feedback on content and formal aspects rather than on language and ability to provide clear argumentation. Measures taken: Individual written assignments introduced in several courses for all programs (2FE212, 2FE210, 2FE209, 2FE213) and in program courses (2FE202, Service Marketing for SMP, also elective for other programs) or electives open for all programs (2FE047). Instructions for written main opposition in the course for Degree Projects (2FE151) with focus on understanding the target reader and writing for an academic community implemented May Pedagogical seminar on feedback for learning held for faculty. Material made available on the intranet. Intended impact of measures: Students will be more aware of the importance of providing clear arguments to underpin their writing, and will have received more feedback on it during different stages of their education. Teachers will have been made aware of the need to provide different forms of feedback and how feedback impacts student learning. Next assessment of goal: Spring FE151: Degree project in Business Administration. Program goal: Critical analytical thinking. Identified issues: Assessment revealed the need for improvements in students ability to Reach relevant and grounded conclusions and provide implications (discuss implications in a wider context). Measures taken: Clearer instructions for the assignments in the thesis course has been developed. The aim is to support the students in understanding how and why results ought to be discussed in relation to for example society, sustainability, stakeholder and/or ethics. (See also the program goal Sustainability and ethics). Rubric for thesis developed for grading teachers and for students where critical independent thinking is described in more detail. Rubric for teachers introduced May

17 2016, rubric available for students from January Several courses within the four programs now have explicit expected learning outcomes (ELO) and/or changes in pedagogy has been done to support student learning related to the identified issue. Marketing (2FE212, 2FE210, 2FE209, 2FE213), Management Accounting (2FE095), Finance (2FE104 and 2FE105, 2FE014), Research Methodology (2FE014, 2FE095, 2FE104, 2FE105). Intended impact of measures: Students are now more explicitly exposed to critical analytical thinking through various assignments and in different subject areas. Next assessment of goal: Spring FE151: Degree project in Business Administration. Program goal: Information literacy. Identified issues: Assessment scores reveal that there is a need to improve students ability to evaluate sources (theoretical and practical) in relation to relevance and credibility. The results for sub goals are below benchmark for two out of four programs and specific indicators are below benchmark for three out of four programs. Measures taken: Information literacy is systematically introduced during first course in all four professional degree programs from September 2016 A mapping of continuous activities related to information literacy during semester 1,2 and 3 is ongoing and will result in a plan for progression to be fully implemented Several courses will during the academic year 2016/2017 more explicitly include evaluation of sources, for example Business culture (2FE152, elective for all programs), Service Marketing and Marketing ethics (2FE202, for SMP and elective for all other programs), Social and environmental entrepreneurships (2FE209, elective for all programs), Change and entrepreneurship (2FE138, elective for all programs), and sales activities (2FE217, for HLP) Intended impact of measures: Students will be more aware of the importance of evaluating sources and will have more knowledge about tools to use when searching for and evaluating sources (for example University Library). This competence will be introduced early on in the programs and there will be a progression during the programs. Next assessment of goal: Spring FE151: Degree project in Business Administration. Program goal: Sustainability and Ethics. Identified issues: The assessment was made largely before changes resulting from the introduction of new degree goals had been fully implemented. Assessment scores on the research ethics part of the goal is better than scored related to ability to Integrate ethical and sustainable reasoning in identification, analysis and evaluation of business problems. Improvement is however needed for both dimensions of the program goal. Measures taken: (Some measures had been taken prior to the assessment, as a consequence of the change in mission which also resulted in the new degree goals. For example including aspects concerning ethics and sustainability in different courses during the first year ranging from sustainability reporting to social sustainability).

18 More explicit focus on sustainability and business ethics is introduced in mandatory courses given for all programs, for example in the course Entrepreneurship and business development (2FE212, 2FE210, 2FE209, 2FE213) where a new expected learning outcome has been implemented and sustainability included in students assessment of a business plan outline. Other courses that during 2016 have included sustainability are Finance (2FE104, 2FE105 for SMP and HLP students). Implementation during the academic year 2016/2017. Pedagogical activities to introduce students to sustainability include Accounting (2FE218, elective open for all programs) and Financial Accounting (2FE095, for IBP students) where the students work with cases to discuss these issues. Implementation during the academic year 2016/2017. Clearer instructions for the assignments in the thesis course has been developed. The aim is to support the students in understanding how and why results ought to be discussed in relation to for example society, sustainability, stakeholder and/or ethics. (See also the program goal Sustainability and ethics). All new program students were invited to a seminar on sustainability and responsibility in September The program included speeches from faculty in Economics, Finance and Entrepreneurship. Faculty have been exposed to information sessions on sustainability. A half day seminar/planning day was held in June 2016, providing faculty with different examples of sustainability work within and outside USBE. Another seminar was held autumn 2015 focusing on the USBE sustainability management system as well as research on sustainability management systems in general. A pedagogical seminar for teaching faculty on how to integrate sustainability and ethics into courses and subjects is planned for early spring Intended impact of measures: Successively, students will gain more knowledge about different aspects of sustainability and ethics, which will be reflected in their ability to make judgements on and integrate these aspects in assignments throughout their education and in the final thesis work Faculty will be better prepared to support student learning in a wider range of issues related to sustainability, responsibility and ethics. Next assessment of goal: Spring FE151: Degree project in Business Administration. Program goal: Leadership Leadership was first chosen to be included in the first assessment cycle since it is a unique program goal for the professional degree program. However, when reviewing the mapping of degree goals in relation to expected learning outcomes on course level revealed that while students are exposed to this goal in current curricula, there was clearly a need to more systematically and in-depth address this program goal. It was therefore decided to postpone the assessment and make changes directly based on the observation. Measures taken: Several courses will during the academic year 2016/2017 introduce leadership and actions taken by leaders in courses as expected learning outcomes and in assignments. Assessment of goal: Autumn 2017.