Kallelse till Socialnämnden

Transkript

1 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse till Socialnämnden Tid Torsdag den 30 augusti 2018, klockan 18:00 Plats A-salen i kommunalhuset, Kommmunalvägen 28 Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information 4 Ändring av socialnämndens delegationsordning SN-2018/ Fyllnadsval av ersättare i socialnämndens arbetsutskott SN-2018/ Ge asylsökande ungdomar samma rätt till gymnasiestudier som gäller för andra 18- åringar i Sverige - svar på medborgarförslag från Lena Felldin SN-2018/ Utred möjligheten att införa Tak över huvudetgaranti i Huddinge kommun - svar på motion väckt av Nujin Alacabek (V), Britt Björneke (V) och Bo Persson (V) SN-2018/ SOU 2018:22. Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande - remissvar SN-2018/

2 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (3) 9 God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU2018:39) - remissvar SN-2018/ Begäran om yttrande vid mottagningsgruppen, barn och ungdomssektionen, dnr /2017 SN-2017/ Arbetsmiljörapport för socialnämnden 2018 SN-2018/ Övriga frågor 13 Rapport om missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande, lex Sarah SN-2018/ Rapport om missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande, lex Sarah SN-2018/ Överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap 8 föräldrabalken samt yrkande om särskilt förordnad vårdnadshavare SN-2018/ Övervägande om umgängesreglering enligt 14 tredje stycket lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) SN-2018/ Övervägande om umgängesreglering enligt 14 tredje stycket lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) SN-2018/ Umgängesbegränsning enligt 14 andra stycket lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) SN-2018/ Nedläggning av faderskapsutredning SN-2018/ Delgivningar och anmälda delegationsbeslut SN-2018/

3 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 3 (3) Huddinge den 13 augusti 2018 Eva Carlsson-Paulsén Ordförande Lars Axelsson Sekreterare

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (4) Handläggare Anja Koerner Anja.Koerner@huddinge.se Mottagare Ändring av socialnämndens delegationsordning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta föreslagna tillägg och att nämndens delegationsordning ska ha de ändrade lydelser som framgår av förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 8 augusti Sammanfattning För att underlätta handläggningen gällande återsökning hos Migrationsverket och att överklaga Migrationsverkets beslut gällande återsökning föreslås ändring av delegat. Därutöver förslås även ändringar av delegat gällande beslut om umgängesbegränsning och hemlighållande av vistelseort som kan vara nödvändiga i samband med att ett barn har omhändertagits enligt lag om vård av unga (LVU). Ändringen förslås då Högsta förvaltnings domstol har fastslagit att dessa beslut inte kan delegeras av socialnämnden. Beskrivning av ärendet Överklaga Migrationsverkets beslut gällande återsökning och lämna yttrande till allmän förvaltningsdomstol gällande återsökning från Migrationsverket Kommunen har rätt att hos Migrationsverket återsöka visa kostnader som har uppkommit i samband med att nyanlända och ensamkommande barn har anvisats till kommunen. Oftast beslutar Migrationsverket att bifalla det ansökta beloppet men i visa fall avslås det ansökta beloppet. Kommunen har möjlighet att överklaga Migrationsverkets beslut och överklagningstiden är tre veckor. Beslut om att överklaga Migrationsverkets beslut fattas i dag av nämnden. För att överklagningsprocessen ska vara så effektiv som möjligt föreslås att beslut om att överklaga Migrationsverkets beslut samt lämna yttrande till allmän förvaltningsdomstol gällande ärenden om återsökning från Migrationsverket, delegeras till enhetschef. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (4) Lista C Allmänna ärenden och rättsfrågor Förslag på tillägg NY C NY C Beslut om att överklaga Migrationsverkets beslut gällande återsökning Yttrande till allmän förvaltningsdomstol i ärenden gällande återsökning från Migrationsverket om att överklaga Migrationsverkets beslut gällande återsökning 10 kap. 1 och 2 SoL 10 kap. 1 och 2 SoL Enhetschef Enhetschef Beslut om att begränsa umgänge och att vistelseort inte ska röjas I samband med att ett barn omhändertags med stöd av lagen om vård av unga (LVU) är det ibland nödvändigt att begränsa umgänget mellan barnet och vårdnadshavare samt att vårdnadshavare inte ska ha kännedom om vart barnet vistas. Båda dessa typer av beslut ska användas restriktivt. Högsta förvaltningsdomstolen har fastslagit att båda dessa beslut inte kan delegeras utan måste fattas av nämnden. Om ett av dessa beslut behöver fattas omedelbart kan det delegeras till socialnämndens ordförande. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att beslut om umgängesbegränsning och att vistelseort inte ska röjas fattas av socialnämnden och att omedelbara beslut gällande det samma delegeras till socialnämndens ordförande. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (4) Nuvarande lydelse F 2.10 Beslut om hur den unges umgänge med vårdnadshavare eller förälder som har umgängesrätt reglerad genom dom eller avtal eller beslut av domstol eller genom avtal ska utövas 14 2 st LVU Utskott Ordförande och vice ordförande i utskott äger rätt att fatta beslut då utskottets beslut inte kan avvaktas Förslag på ny lydelse F 2.10 Beslut om hur den unges umgänge med vårdnadshavare eller förälder som har umgängesrätt reglerad genom dom eller avtal eller beslut av domstol eller genom avtal ska utövas 14 2 st LVU Socialnämnd Ordförande i socialnämnd äger rätt att fatta beslut då nämndens beslut inte kan avvaktas Nuvarande lydelse F 2.11 Beslut om att den unges vistelseort inte ska röjas 14 2 st LVU Socialnämnd Ordförande och vice ordförande i utskott äger rätt att fatta beslut då utskottets beslut inte kan avvaktas HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (4) Förslag på ny lydelse F 2.11 Beslut om att den unges vistelseort inte ska röjas 14 2 st LVU Socialnämnd Ordförande i socialnämnd äger rätt att fatta beslut då nämndens beslut inte kan avvaktas Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör och kvalitetschef Anja Koerner Förvaltningsjurist Beslutet delges Berörda inom förvaltningen HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (1) Handläggare Lars Axelsson Lars.Axelsson@huddinge.se Socialnämnden Fyllnadsval av ersättare i socialnämndens arbetsutskott Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att välja Petra Nilsson (L) som ersättare i socialnämndens arbetsutskott för perioden till och med den 31 december Beskrivning av ärendet Tomas Nimreus Silfverswärd (L) har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i socialnämnden och ersättare i socialnämndens arbetsutskott och har av fullmäktige befriats från sitt uppdrag som ledamot i socialnämnden. Petra Nilsson (L) är ledamot i socialnämnden och föreslås som ny ersättare efter Tomas Nimreus Silfverswärd (L) i socialnämndens arbetsutskott Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Beslutet delges Kommunstyrelsen förvaltning, HR-avdelningen och kansliavdelningen HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (1) Handläggare Anna-Karin Sandén Anna-Karin.Sanden@huddinge.se Socialnämnden Ge asylsökande ungdomar samma rätt till gymnasiestudier som gäller för andra 18 -åringar i Sverige - svar på medborgarförslag från Lena Felldin Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat , och överlämnar det till kommunstyrelsen som sitt yttrande i ärendet. Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag har inkommit till Huddinge kommun om att asylsökande ungdomar ska få samma rätt till gymnasiestudier som andra 18-åringar i Sverige. Gymnasienämnden har beslutat att överlämna ärendet utan eget ställningstagande till kommunstyrelsen då beslutet rör flera kommunala verksamheter och är komplext till sin karaktär. Socialnämnden har ombetts av kommunstyrelsen att yttra sig. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har inga synpunkter avseende asylsökande ungdomars rätt till gymnasiestudier då dessa utbildningsfrågor hanteras inom gymnasienämnden. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Maria Berglund Verksamhetschef Bilagor Missiv och medborgarförslag Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Yvonne Sawert HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

10

11 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (3) Handläggare Anna-Karin Sandén Anna-Karin.Sanden@huddinge.se Socialnämnden Utred möjligheten att införa Tak över huvudet-garanti i Huddinge kommun - svar på motion väckt av Nujin Alacabek (V), Britt Björneke (V) och Bo Persson (V) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat , och överlämnar det till kommunstyrelsen som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Socialnämnden har ombetts att yttra sig avseende motionen Utred möjligheten att införa tak över huvudet-garanti i Huddinge kommun. I motionen föreslås att Huddinge kommun ska utreda möjligheten att inrätta tak över huvud-garanti i likhet med den som finns i Stockholms stad, samt att Huddinge kommun, till skillnad från Stockholms stad, ska utreda möjligheten av att erbjuda denna möjlighet till personer från 18 år och uppåt istället för 20 år som i Stockholms stad. I Stockholms stad finns en beslutad garanti som innebär att hemlösa personer alltid ska kunna erbjudas nattlogi. Tak över huvudet-garantin gäller för hemlösa personer över 20 år med missbruks- eller psykiska problem och som har sin tillhörighet i Stockholm. I Huddinge kommun utreds och bedöms behov av bistånd till akut logi i enlighet med socialtjänstlagen. Kommunen har det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen, under förutsättning att den enskilde inte kan tillgodose behovet på annat sätt. En förutsättning för att ha en garanti om nattlogi för dessa målgrupper är att kommunen, i likhet med Stockholms stad, har egna anpassade boendealternativ. Det finns, i dagsläget, inte i Huddinge och införandet av en garanti skulle därmed medföra ett omfattande parallellt arbete med boendeformer. Beskrivning av ärendet Socialnämnden har ombetts att yttra sig avseende motionen Utred möjligheten att införa tak över huvud-garanti i Huddinge kommun. I motionen beskrivs problematiken kring hemlöshet i kommunen för ungdomar som blivit åldersuppskrivna eller hänvisats till boenden utanför Huddinge. Motionärerna HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

12 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (3) beskriver även hemlöshet för övriga individer som vistas i kommunen och hänvisar till Socialstyrelsens kartläggning 2017 som visade att 260 individer var hemlösa i Huddinge. I motionen föreslås att Huddinge kommun ska utreda möjligheten att inrätta tak över huvud-garanti i likhet med den som finns i Stockholms stad samt att Huddinge kommun, till skillnad från Stockholms stad, ska utreda möjligheten av att erbjuda denna möjlighet till personer från 18 år och uppåt istället för 20 år som i Stockholms stad. Förvaltningens synpunkter I Stockholms stad finns en beslutad garanti som innebär att hemlösa personer alltid ska kunna erbjudas nattlogi. Tak över huvudet-garantin gäller för hemlösa personer över 20 år med missbruks- eller psykiska problem och som har sin tillhörighet i Stockholm. Främst omfattas personer som är hänvisade till akuta boendelösningar och personer som är beviljade mer stadigvarande boendeformer, men som inte kan jämställas med ett eget kontrakt. För att omfattas av tak över huvudet-garantin måste man ha, eller ha haft, kontakt med socialtjänsten alternativt uppsökarverksamheten eller någon av frivilligorganisationerna och ha tagit kontakt senast klockan I Huddinge kommun utreds och bedöms behov av bistånd till akut logi i enlighet med socialtjänstlagen. När en person eller familj, som vistas inom kommunen blir bostadslös och inte kan lösa sin situation på annat sätt har socialtjänsten det yttersta ansvaret, i den akuta situationen, att tillgodose behovet av tillfälligt boende. Detta under förutsättning att den enskilde inte själv kan lösa sin situation. Förvaltningen beviljar tillfälligt boende genom biståndsbedömda beslut. När den ordinarie verksamheten har stängt för dagen finns det möjlighet att få sin ansökan om akut logi utredd via Socialjouren. Målgruppen för tak över huvudet-garantin i Stockholms stad är personer med psykisk ohälsa och/eller missbruk. En förutsättning för att ha en garanti om nattlogi för dessa målgrupper är att kommunen samtidigt har anpassade boendealternativ. I Stockholms stad finns flertalet olika akutboenden som är inriktade utifrån olika målgruppers behov. Ett exempel är Hvilan för hemlösa kvinnor som till följd av våldsutsatthet, missbruk, psykisk ohälsa eller andra svårigheter behöver akutlogi med stöd och ett annat exempel är Hammarbybacken som är ett akutboende för hemlösa män över 20 år som har ett aktivt missbruk eller har en psykisk funktionsnedsättning alternativt samsjuklighet. I Huddinge finns inte motsvarande akutboenden som är inriktade för behov hos olika målgrupper. En förutsättning för att ha en garanti om nattlogi för dessa målgrupper är att Huddinge, i likhet med Stockholms stad, har egna anpassade HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (3) boendealternativ. Det finns, i dagsläget, inte i Huddinge och införandet av en garanti skulle därmed medföra ett omfattande parallellt arbete med boendeformer. I motionen framhålls att förslaget om tak över huvud-garantin i Huddinge även ska innefatta ungdomar från 18 år. Målgrupperna för tak över huvud-garantin i Stockholms stad är personer med psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik som har behov av nattlogi. Den avsedda målgruppens behov och förutsättningar skiljer sig avsevärt från behov och förutsättningar hos de ungdomar som beskrivs i motionen. Att Stockholms stad har valt en åldersgräns från 20 år, innebär inte att ungdomar mellan år är utestängda från möjlighet till boende i Stockholms stad, utan istället att den åldersgruppen har behov av andra boendeformer och insatser som är anpassade till deras behov och förutsättningar. Detta arbete sker redan idag för de ungdomar som har sin tillhörighet till Huddinge och i enlighet med lagstiftningen ska få sina behov tillgodosedda av Huddinge kommun. Avseende de ungdomar som beskrivs i motionen, har Socialnämnden beslutat den 12 oktober 2017 att ensamkommande asylsökande ungdomar som fyller 18 år eller blir åldersuppskrivna enligt Migrationsverket, i enlighet med gällande lagstiftning, är Migrationsverkets ansvar. Det innebär att ungdomarnas behov av boende för tak-över huvudet och ekonomisk ersättning tillgodoses på annat sätt, det vill säga via Migrationsverkets anläggningar. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Maria Berglund Verksamhetschef Bilagor Missiv och motionen Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Viktoria Thonäng HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

14

15

16 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (11) Handläggare Anna-Karin Sandén Anna-Karin.Sanden@huddinge.se Socialnämnden SOU 2018:22. Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande - remissvar Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsens förvaltning som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Socialnämnden har ombetts att yttra sig avseende utredningen Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande. Utredningen, som benämns Mottagandeutredningen, har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Utredningen redovisar ett huvudförslag, som utredningen förordar, där staten, kommunerna och landstingen tar ett gemensamt ansvar för mottagandet. Utredningen redovisar även ett alternativt upplägg där staten tar ansvar för mottagandet av asylsökande på i huvudsak egen hand. Förvaltningen är, över lag, positiv till förslaget och att den föreslagna processen ger ett mer sammanhållet mottagande och snabbare besked till den enskilde. Det kan också ge en tydligare ansvarsfördelning mellan berörda aktörer som för den enskilde kan innebära en tydligare och snabbare etableringsprocess. Förslagen i Mottagandeutredningen innebär betydande genomgripande förändringar som kräver fortsatt och fördjupad dialog mellan aktörerna. Det innebär att förvaltningen, i detta första läge, främst lämnar övergripande synpunkter. Utredningen ger dock en god grund för nödvändigt förändrings och utvecklingsarbete och det finns förutsättningar för ett sammanhållet mottagande som ger en hållbar etablering för den enskilde. Beskrivning av ärendet Socialnämnden har ombetts att yttra sig avseende utredningen Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande. Utredningen, som benämns Mottagandeutredningen, har fått i uppdrag att föreslå HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

17 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (11) åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Utredningen redovisar ett huvudförslag, som utredningen förordar, där staten, kommunerna och landstingen tar ett gemensamt ansvar för mottagandet. Utredningen redovisar även ett alternativt upplägg där staten tar ansvar för mottagandet av asylsökande, i huvudsak, på egen hand. Mottagandeutredningen är en gedigen och omfattande utredning. I beskrivningen av ärendet som följer har utgångspunkten främst varit att belysa de delar som kan ha betydelse för socialnämndens uppdrag. Bakgrund Utgångspunkten för utredningen är bilden av ett mottagande i behov av reformer. Mottagandeutredningen beskriver en rad utvecklingsområden i nuvarande mottagande, till exempel bristen på helhetsperspektiv i mottagandet eftersom det har medfört långa väntetider, försenad etablering eller återvändande till höga kostnader för samhället och enskilda. I nuvarande mottagande utgår planering och lokalisering av verksamheten från var det finns tillgängliga bostäder, inte utifrån förutsättningar för etablering eller ett jämnare mottagande mellan landets kommuner. Ett begränsat antal kommuner har fått ta ett stort ansvar i nuvarande mottagande. Möjligheten till eget boende har inneburit att många asylsökande har kommit till kommunerna på egen hand vilket medfört en ojämn fördelning av egen bosatta mellan kommunerna. Det nuvarande systemet för statliga ersättningar till kommuner och landsting uppfattas idag som ineffektivt och administrativt betungande. Mottagandeutredningens ställningstaganden Utifrån bakgrunden ovan lämnar Mottagandeutredningen förslag till ett sammanhållet mottagandesystem utifrån följande ställningstaganden; Koncentration av resurser tidigt i mottagandeprocessen. Utredningen föreslår olika åtgärder som utgår från att resurserna ska sättas in tidigt för att individerna ska komma rätt från början genom ett samlat möte med olika aktörer i obligatoriska ankomstcenter. Kortare väntetider och individen ska använda sin väntetid aktivt genom till exempel kartläggning, samhällsinformation och hälsoundersökning på ankomstcenter. Där genomgår individen även en rättssäker och snabb prövningsprocess där asylsökande och myndigheter finns tillgängliga för varandra. Inriktning på etablering i Sverige eller återvändande till annat land redan från start. Väntetiden som kan uppstå efter ankomstcentret används till fortsatt HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

18 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (11) samhällsinformation, undervisning i svenska eller insatser för att förbereda för ett effektivt återvändande. Behovet av eget boende (EBO) ska minska. Utredningen föreslår att eget boende för asylsökande sker under mer ordnade former. Dels genom att erbjuda ett ordnat mottagande som alternativ, dels genom att begränsa möjligheterna till eget boende genom en social prövning. Hela Sveriges kapacitet och kompetens ska tas tillvara och utredningens huvudförslag bygger på att staten, kommunerna och landstingen, utifrån en tydlig ansvarsfördelning och ordning för finansiering, gemensamt sköter mottagandet. Detta för att ta tillvara och använda den samlade kapaciteten och kompetensen i alla kommuner och landsting liksom hos staten i detta komplexa samhällsuppdrag. Ankomstcenter Mottagandeutredningen föreslår att staten inrättar obligatoriska ankomstcenter för samtliga asylsökande. Syftet är att möjliggöra en snabb och rättssäker prövning, tydligare styrning och skapa ordning och reda i mottagandet. Ankomstcentren, som Migrationsverket ansvarar för, ska ge ett samlat första möte med Sverige där de asylsökande finns tillgängliga för myndigheterna samtidigt som de snabbt får träffa relevanta aktörer till exempel Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och landstingen. Berörda kommuner och även civilsamhällets organisationer föreslås också ha möjlighet att verka vid centren. I utredningen föreslås att det ska vara obligatoriskt för alla asylsökande att bo och delta i verksamheten på ankomstcentret under 30 dagar. Prövningen av den enskildes möjlighet att få uppehållstillstånd ska påbörjas direkt vid ankomst. En första kartläggning av utbildnings- och yrkesbakgrund föreslås ske och en hälsoundersökning erbjudas. Asylsökande ska även få grundläggande samhällsinformation. Mottagandeutredningen förordar att asylansökan endast kan lämnas in vid ett ankomstcenter eller vid gränsen. Ankomstcentren föreslås likna de större ankomst- och anläggningsboenden som Migrationsverket i dag tillhandahåller. Vid en övergång till ankomstcenter förordar utredningen att man utgår från och bygger vidare på Migrationsverkets befintliga bestånd av boenden. Ankomstcenter föreslås vara lokaliserade i kommuner som har förutsättningar för att samla samtliga relevanta aktörer med rätt bemanning, kompetens och närvaro. Det kan också vara lämpligt med närhet till internationell flygplats. Ankomstcentren behöver vara stora anläggningar och inrättandet av ankomstcenter bör ske i dialog med berörda kommuner. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

19 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (11) Anvisning till kommun Under tiden i ankomstcentret sker anvisning till fortsatt boende i den kommunen där den asylsökande ska vänta på beslut i asylärendet. En sådan anvisning bör ske senast sju dagar efter att asylansökan har mottagits. I utredningen tydliggörs att Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ska vidta de åtgärder som ska vara genomförda inför ett beslut om anvisning till en kommun så att anvisning kan ske inom föreskriven tid. Om en asylsökande inte bor i ett ankomstcenter under föreskriven tid har man inte rätt till dagersättning eller särskilt bidrag. I bedömning av vilka asylsökande som ska anvisas till en kommun ska hänsyn tas till vilket beslut som kan komma att fattas i ärendet samt hur omfattande handläggningsåtgärder som behövs. Den anvisade kommunen ska ta emot den asylsökande inom tre veckor, vilket innebär att efter den obligatoriska tiden på ankomstcenter, ansvarar kommunerna för boendet under väntetiden för asylsökande. En kommun får, under förutsättning att det föreligger synnerliga skäl, placera en asylsökande med särskilda behov i en annan kommun om kommunerna ingått en särskild överenskommelse om placering. En del asylsökande föreslås bo i ett ankomstcenter under hela asylprocessen och Migrationsverket kommer då kunna fatta ett beslut om förlängning av den obligatoriska tiden i ankomstcenter. Samtliga kommuner ska dela på ansvaret att erbjuda vissa asylsökande boende och tidiga insatser efter den inledande vistelsen i ankomstcentren. Därmed kommer Bosättningslagens principer att gälla från start för många asylsökande, vilket möjliggör förberedelse för etablering tidigt efter ankomsten i Sverige. Mottagandeutredningen bedömer att kommunerna har de förutsättningar, den kompetens och den kapacitet som krävs för uppdraget. Utredningen framhåller också att, även om bostadssituationen är ansträngd i nästan hela Sverige, så visar resultatet av bosättningslagen att de allra flesta kommuner har förmåga att ordna boenden åt nyanlända. Mottagandeutredningen föreslår att Migrationsverket ska säga upp de lägenheter man hyr i kommunerna så att dessa kan användas i den kommunala bostadsplaneringen. Det förordas även att Länsstyrelserna ansvarar för att stötta kommunerna i anskaffandet av boenden och tillgång till utvecklingsmedel för att stimulera nya lösningar inom området. Varje kommun kommer att tilldelas ett andelstal, som årligen fastställs av Migrationsverket, för mottagande av asylsökande och nyanlända invandrare som ska anvisas. Detta kommer att ersätta nuvarande läns- och kommuntal. De personer som antas ha små möjligheter att få uppehållstillstånd eller vars ärenden handläggs enligt Dublinförordningen ska vänta kvar i statens ankomst- eller avresecenter vilket innebär att de inte väntar i kommunen. Anvisningen av HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

20 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (11) asylsökande till kommunen föreslås ske utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv och att hänsyn tas till kommunala behov och förutsättningar. Det ska finnas goda möjligheter till framtida etablering. Även asylsökande i eget boende, ska beaktas fullt ut i fördelningsmodellen. Återvändande Mottagandeutredningens förslag syftar även till att ge bättre förutsättningar för ett effektivt återvändande. Utredningen bedömer att insatser inom detta område behöver utvecklas och att tidiga och tydliga signaler om sannolikheten att få stanna ska medföra att återvändandet ska fungera bättre. Ett av dessa förslag är att det ska vara obligatoriskt att bo i ett avresecenter för personer med verkställbara avlägsnandebeslut samt för personer med beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Begränsningar i möjligheterna till eget boende (EBO) I utredningen förslås begränsningar av möjligheten till eget boende. Utgångspunkten för utredningens förslag är att, när det gäller kommuner med socioekonomiskt utsatta stadsdelar, ska en prövning göras om boendet är socialt hållbart. I de kommuner där en ordning med social prövning har införts ska en asylsökande som själv vill ordna sitt boende ansöka om en social prövning av boendet. För att boendet ska godkännas av Migrationsverket ska det ha skälig boendestandard och vara av lämplig storlek för det antal personer som ska bo. Asylsökande som väljer att bosätta sig i ett eget boende som inte uppfyller de uppställda kraven ska inte ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag. Migrationsverket ska i en sådan situation erbjuda den asylsökande hjälp med boende eller anvisning till en kommun. Även de asylsökande som inte klarar av sin försörjning ska flytta till ett offentligt anordnat boende. Det innebär att den asylsökande inte har rätt att få boendet ordnat av den kommun man befinner sig i. Ensamkommande barn Mottagandeutredningen föreslår att Migrationsverket ska anvisa en kommun, när ett ensamkommande barn ansöker om asyl. Detta ska medföra att den anvisade kommunen ska ansvara för det initiala mottagandet fram till att ansvaret övertas genom boendeanvisning av en annan kommun. Migrationsverket föreslås årligen fastställa antal platser som kommuner ska hålla tillgängliga för det initiala mottagandet av ensamkommande barn. Det berör endast de kommuner där ankomstcentren är lokaliserade. Mottagandeutredningen föreslår även att det införs en ny ersättning för beredskap till ankomstkommuner för ensamkommande barn. Det kommer att innebär att HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

21 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (11) staten ersätter kommunerna för den beredskap de upprätthåller för att klara en snabb uppgång av antalet ensamkommande barn. Statlig ersättning till kommuner och landsting Den modell som Mottagandeutredningen föreslår bygger på en ökad användning av schabloner som betalas ut utan ansökan. Eftersom utredningen i övrigt föreslår att kommunerna får nya obligatoriska uppgifter inom mottagandet av asylsökande måste det nya ersättningssystemet utformas för att ersätta kommunerna för dessa uppgifter. Staten ska ersätta kommunerna för deras nya åtaganden inom mottagandet av asylsökande genom följande ersättningar: En schablonersättning för boende för asylsökande i kommun som beräknas utifrån ett av Migrationsverket i förhand fastställt antal platser och antalet boendedygn där platsantalet har överskridits. Ersättningen ska betalas ut utan ansökan och justeras ned om kommunen inte tagit emot asylsökande i fastställd omfattning. En schablonersättning för insatser för asylsökande i kommun som beräknas utifrån hur många asylsökande en kommun har tagit emot samt hur länge de har väntat i kommunen. Ersättningen ska betalas ut utan ansökan. En schablonersättning för insatser för asylsökande barn i ankomstcenter som beräknas som ett fast belopp utifrån ankomstcentrets storlek. Ersättningen ska betalas ut utan ansökan. En del befintliga ersättningar förändras också i utformandet och en del tas bort i sin helhet. Sammanhållen övergång mellan de statliga individersättningarna för asylsökande och nyanlända invandrare (det så kallade glappet). Nuvarande regelverk innebär att kommunen kan behöva betala ut försörjningsstöd i övergången mellan dagersättning och etableringsersättning. När ledtiderna är långa innebär det att nyanlända invandrare kan få försörjningsstöd under flera månader. Kommunen får ersättning för dessa kostnader genom en schablonersättning från staten. I utredningen föreslås att dagersättningen ska betalas ut under en månad från den dag individen får uppehållstillstånd för individer som bor i ett kommunalt boende. Detta innebär att dagersättningen betalas ut under den första månaden som individen bor i kommunen med uppehållstillstånd. Utredningens bedömning är att HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

22 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (11) denna utökade utbetalning av dagersättningen ger förutsättningar för att minska eller helt ta bort glappet till den första utbetalningen av etableringsersättningen. Förvaltningens synpunkter Mottagandeutredningens ställningstaganden Utredningen presenterar två olika förslag för förändrat mottagande. Utredningens huvudförslag, som utredningen förordar, där staten, kommunerna och landstingen tar ett gemensamt ansvar för mottagandet är det förslag som förvaltningen bedömer bäst främjar individens integration och de synpunkter som förvaltningen lämnar nedan avser detta förslag. Mottagandeutredningens förslag avseende ett förändrat mottagande är en genomgripande förändring som bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan staten, landstingen och kommunerna. I jämförelse med dagens mottagande får kommunen ett betydligt större ansvar, särskilt för boende för asylsökande. Förvaltningen är, över lag, positiv till förslaget, även om det i nuläget inte går att fullt ut överblicka vad uppdraget kommer att innebära då förslaget i flertalet delar behöver utvecklas vidare i dialog med kommuner och övriga berörda aktörer. Den föreslagna processen ger ett mer sammanhållet mottagande och snabbare besked till den enskilde. Det kan också ge en tydligare ansvarsfördelning mellan berörda aktörer som för den enskilde kan innebära en tydligare och snabbare integrationsprocess. En övergripande modell för samverkan behöver dock byggas upp och utformas i dialog med alla berörda aktörer. I den specifika kommunen behöver modellen byggas lokalt utifrån jämbördighet mellan myndigheterna och med utgångspunkt i varje kommuns förutsättningar. För de kommuner som får ankomstcenter blir detta en stor uppgift att lösa som ställer krav på olika delar av kommuner till exempel förskola, skola, arbetsförmedlingen och övriga sociala resurser. I nu läget är det inte klart vilka kommuner som är tilltänkta för att ha ankomstcenter och detta förutsätts vara en egen process enligt särskild modell. Om man dessutom tillför avresecenter så tillkommer ytterligare aspekter på frågans komplexitet som ska hanteras. Ett förlängt och utökat uppdrag för kommunerna Förslaget innebär att kommunen får ett utökat uppdrag för boende som startar redan under asylprocessen. Kommunens befintliga uppdrag utökas och förlängs genom att det påbörjas redan under asylprocessen. Huddinge kommun har lång erfarenhet av mottagande av nyanlända sedan många år tillbaka, och mottagandet är en integrerad del av förvaltningens arbete. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

23 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (11) Inom förvaltningens Bosättningsenhet finns dagsläget genomarbetade strukturer och en bra grund att bygga vidare på i detta utökade uppdrag. En förutsättning för uppdraget är att ett aktivt arbete bedrivs utifrån det lokala samhället för att möjliggöra integration och etablering. Det ställer även krav på ett kommunövergripande arbete där fler förvaltningar samverkar för att möjliggöra ett framgångsrikt mottagande. Förvaltningen ser positivt på att, i ett tidigare skede, få börja arbetet med en integration utifrån tidiga insatser. I utredningen föreslås att Migrationsverket ska återföra de boenden man har i kommunen till kommunen. I Huddinge finns idag inga asylboenden i Migrationsverkets regi. Förvaltningen bedömer att utredningens ställningstagande om att möjligheter för etablering och möjligheter på arbetsmarknaden ska påverka anvisningar, är rätt ingång för integrationen. I kommunerna kring Stockholm finns både svagheter och styrkor för god integration. Det finns just nu en god arbetsmarknad vilket är en av de viktigaste förutsättningarna för god integration. Utmaningen i Stockholmsområdet är istället bostadsmarknaden, vilket kan innebära svårigheter för de som har en svag eller ingen förankring på bostadsmarknaden. I andra kommuner kan situationen vara den omvända. Detta visar på vikten av att utgå från lokala förutsättningar i kommunerna för att hitta hållbara lösningar för en framgångsrik integration. Mottagande av asylsökande i kommunen i ett tidigare skede Att arbeta med asylsökande tidigare i processen ställer krav på förändrade arbetssätt i kommunen. Individer som är helt nyanlända i Sverige har behov av vägledning och stöd i frågeställningar på ett sätt som de som anvisats via bosättningslagen inte haft. Många kommuner har erfarenheter av detta arbete utifrån mottagande av kvotflyktingar och vet att det är ett resurskrävande arbete som ställer krav på en annan form av mottagande. I förslaget ges kommunerna ett utökat ansvar för boende men staten behåller ansvaret för etableringen på arbetsmarknaden. Erfarenheterna i Huddinge är att etablering på arbetsmarknaden och etablering på bostadsmarknaden hänger ihop. Den föreslagna ansvarsfördelningen ställer därmed krav på ett välfungerande och mycket nära samarbete mellan kommun och Arbetsförmedling för att dessa delar inte ska bli parallella spår för den enskilde. Genom denna fördelning kan det upplevas som att kommunen på detta sätt ges ett halvt uppdrag för integrationen av den enskilde. Ett etableringsuppdrag fullt ut innehåller även integration till arbete. För att bygga en framgångsrik etablering som är hållbar även långsiktigt, behöver kommunerna tillsammans med övriga aktörer, bygga på de lokala förutsättningarna och då även i samspel med det lokala näringslivet. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

24 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (11) Begränsade möjligheter till egen bosättning(ebo) Förvaltningen är positiv till utredningens förslag avseende de förslagna begränsningarna i möjlighet till egen bosättning. Det är också positivt att utredningen framhåller att dessa förändringar behöver göras skyndsamt. Utifrån de problemområden som förekommer med dagens EBO-system och som också beskrivs i utredningen, föreligger stora behov av att genomföra förändringar i nuvarande lagstiftning. Förvaltningen ser även fördelar med att utredningen föreslår att möjligheten till egen bosättning inte helt tas bort, utan istället styrs upp i enlighet med förslaget. Personer som har egna hållbara boendelösningar kommer fortfarande ha möjlighet att välja hur de önskar bo, samtidigt som de icke-hållbara alternativen motverkas. Samtidigt är det viktigt att begränsningarna i egen bosättningen sker utifrån en sammanvägd bedömning, både utifrån förutsättningar på strukturell och på individuell nivå. Förvaltningen kan se ett behov att inte välja väg i detta, utan att både område, skäliga bostadsförhållanden och andra väsentliga aspekter kan få påverkan. Ensamkommande Förvaltning är positiv till de förändringar som föreslås för ensamkommande. Det finns positiva aspekter med att ha ett koncentrerat och tydligt mottagande initialt för att den kommun som sedan tar emot det ensamkommande barnet kan arbeta för ett tryggt och framåtblickande mottagande. Genom Mottagningsutredningens förslag skapas en grund för att arbeta med ett långsiktigt gott mottagande. Statlig ersättning till kommuner och landsting När det gäller det förändrade förslaget avseende återsökning av statliga medel är förvaltningen positiv till att gå ifrån nuvarande detaljreglering till en mer generell hantering. Det nuvarande systemet är administrativt betungande, för detaljerat och resurskrävande för kommunerna. I enlighet med finansieringsprincipen, som är grundläggande för de ekonomiska relationerna mellan stat och kommunsektorn, ska kommunerna kompenseras för sina kostnader för statligt beslutade obligatoriska åtgärder som direkt tar sikte på kommunal verksamhet. Den föreslagna förändringen är omfattande och ställer därmed krav på god framförhållning och samråd med företrädare för kommunsektorn. Sammanhållen övergång mellan de statliga individersättningarna för asylsökande och nyanlända invandrare (det så kallade glappet). Mottagandeutredningen föreslår att det nuvarande glappet som uppstår mellan dagersättningen och etableringsersättningen ska motverkas genom att HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

25 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (11) dagersättningen förlängs med en månad. Förvaltningens bedömning är att denna åtgärd kommer att vara otillräcklig. Det är principiellt fel och resurskrävande, både för den enskilde och för kommunen, att den enskilde ska behöva ansöka om försörjningsstöd hos kommunen till sitt uppehälle i ett glapp mellan två statliga ersättningar. Att förlänga ersättningen från Migrationsverket med en månad är inte en tillräcklig åtgärd för att lösa problemet då handläggningstiderna i de flesta fall är längre än så. Förvaltningen föreslår istället att Migrationsverket och Arbetsförmedlingen utarbetar en modell där den ena statliga ersättningen avslutas när den andra tar vid, utan att kommunen behöver vara inblandad som tredje part. Avslutande reflektioner Förslaget innehåller många omfattande förändringar och i detta första läge kan förvaltningen därmed främst lämna övergripande synpunkter. Utredningen ger dock en god grund för nödvändigt förändrings och utvecklingsarbete och det finns förutsättningar för ett sammanhållet mottagande som ger en hållbar integration för den enskilde. Förslaget presenterar en process där asylskälsbedömningen på individnivå ska gå mycket snabbt. Att det är görligt att, med hög träffsäkerhet, genomföra så snabba bedömningar bör analyseras djupare. En så tidig anvisning till kommun som förslaget föreslår, kommer att ge den enskilde en signal om att sannolikheten är stor för att få uppehållstillstånd. Om det skulle visa sig att det i ett senare skede blir ett avslag på asylansökan kan det medföra svårigheter för kommunen. Genom att möjligheten till egen bosättningen begränsas får kommunerna ett utökat uppdrag med att tillhandahålla bostadslösningar. Detta kommer att påverka kommuner olika, dels utifrån vilken generell bostadstillgång som finns i kommunen/regionen och dels utifrån i vad mån Migrationsverket kan överföra anläggningar till kommunerna. Huddinge kommun ligger i en storstadsregion med stor generell bostadsbrist och kommunen har inga asylboenden som kommunen i så fall kan utnyttja. Sammantaget så innebär förslagen i Mottagandeutredningen stora genomgripande förändringar vilka kräver fortsatt och fördjupad dialog mellan aktörerna. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

26 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (11) Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Maria Berglund Verksamhetschef Anna-Karin Sandén Utvecklingsledare Bilagor Missiv och SOU 2018:22, sammanfattning Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Björn Rosborg HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

27 REMISSMISSIV KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (1) Handläggare Antonina Fedorova Antonina.Fedorova@huddinge.se Remissinstanser: Socialnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Remiss av SOU 2018:22 Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 10 september Handläggare: Björn Rosborg, kansliavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning. Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Patrick Stenbacka Tf chef administrativa sektionen Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:7.8 HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

28 Sammanfattning Mottagandeutredningen har fått i uppdrag av regeringen att föreslå ett sammanhållet system för mottagande av asylsökande och nyanlända. Utredningen redovisar i detta betänkande ett huvudförslag där staten, kommunerna och landstingen tar ett gemensamt ansvar för mottagandet. Detta förslag förordar utredningen. Vi redovisar även ett alternativt upplägg där staten tar ansvar för mottagandet av asylsökande på i huvudsak egen hand. Reformer behövs Regeringens direktiv och utredningens analys delar bilden av ett mottagande i behov av reformer. En central utgångspunkt har varit att åtgärda bristen på helhetsperspektiv i mottagandet. Avsaknaden av helhets- och systemtänkande leder till långa väntetider, försenad etablering eller återvändande liksom till höga kostnader för samhället och enskilda. En allvarlig brist i nuvarande mottagande är att planering och lokalisering av verksamheten utgår från var det finns tillgängliga bostäder. Då andra aspekter, som förutsättningar för etablering eller ett jämnare mottagande mellan landets kommuner, inte beaktas kan inte dagens ordning lösa uppgiften på ett långsiktigt hållbart sätt. Särskilt allvarligt är att ett begränsat antal kommuner fått ta ett oproportionerligt stort ansvar med betydande påfrestning på välfärdsverksamheter och lokalsamhälle som följd. Det stora utnyttjandet av eget boende för asylsökande förstärker en ojämn fördelning mellan kommuner och bidrar inte sällan till en socialt icke önskvärd situation. Samtidigt kan eget boende ha positiva effekter. 21

29 Sammanfattning SOU 2018:22 Systemet för ersättningar till kommuner och landsting är ineffektivt och administrativt betungande. Kommunsektorn tvingas i dag vänta allt för länge på ersättning från staten. Ett system för ordning och reda Problemen ovan ger att vi lämnar förslag till ett sammanhållet mottagandesystem utifrån följande ställningstaganden: Koncentrera resurser tidigt i processen. Utredningens förslag bygger på att använda resurser tidigt under mottagandet i syfte att individerna ska komma rätt från början genom ett samlat möte med Sverige i obligatoriska ankomstcenter. Förkorta väntetider och använd väntan aktivt. Genom vistelse i ankomstcenter ges möjligheter till en rättssäker och snabb prövningsprocess där asylsökande och myndigheter finns tillgängliga för varandra. Tiden ska nyttjas aktivt med obligatorisk samhällsinformation och kartläggning liksom hälsoundersökning. Etablering eller återvändande i fokus från start. Den väntetid som kan uppstå efter ankomstcentret används till fortsatt samhällsinformation, undervisning i svenska eller insatser för att förbereda för ett effektivt återvändande. Fokus ska redan från start ligga på individens etablering i Sverige eller på återvändande till annat land. Minska behovet av eget boende (EBO). Förslagen innebär att eget boende för asylsökande sker under ordnade former. Dels genom att erbjuda ett ordnat mottagande som alternativ, dels genom att begränsa möjligheterna till eget boende genom en social prövning. Ta tillvara hela Sveriges kapacitet och kompetens. Huvudförslaget bygger på att staten, kommunerna och landstingen, utifrån en tydlig ansvarsfördelning och ordning för finansiering, gemensamt sköter mottagandet. Därmed utnyttjas den samlade kapaciteten och kompetensen i 290 kommuner och 20 landsting liksom hos staten i detta komplexa samhällsuppdrag. 22

30 SOU 2018:22 Sammanfattning Ett samlat första möte med Sverige Att göra rätt från början, att koncentrera resurser och insatser tidigt i asylprocessen för att motverka att asylsökande passiveras av en lång väntan är en tanke som vägleder mottagandet i andra jämförbara länder. En snabb och effektiv start på en asylsökandes vistelse i Sverige ger väsentliga vinster såväl för myndigheter som för den enskilde. Mottagandeutredningen föreslår därför att staten inrättar ankomstcenter för samtliga asylsökande. Centren ska möjliggöra en snabb och rättssäker prövning, tydligare styrning och skapa ordning och reda i mottagandet. I centren är det obligatoriskt för alla asylsökande att bo och delta i verksamheten. Asylansökan bör endast kunna lämnas in vid ett ankomstcenter eller vid gränsen. Ankomstcentren ska ge ett samlat första möte med Sverige där de asylsökande finns tillgängliga för myndigheterna samtidigt som de snabbt får träffa relevanta aktörer. Tiden i ankomstcentret ska användas effektivt. Fokus ska ligga på att direkt komma igång med prövningen liksom på att utföra de åtgärder som kräver personlig medverkan. De asylsökande ska även få grundläggande samhällsinformation. En första kartläggning av utbildnings- och yrkesbakgrund ska ske och en hälsoundersökning erbjudas. Under tiden i ankomstcentret sker också anvisning till fortsatt boende i syfte att staka ut en tydlig väg för den fortsatta tiden i Sverige. Ankomstcenter på rätt plats och med rätt förutsättningar De statliga ankomstcenter vi föreslår utgör en viktig investering för ett långsiktigt hållbart mottagande. Det är därför centralt att de utformas och lokaliseras så att verksamheten kan bedrivas effektivt. Utredningen anser att centren bör vara större anläggningar där samtliga relevanta aktörer är representerade med rätt bemanning, kompetens och närvaro. De kommuner där centren lokaliseras ska ha goda förutsättningar för detta. Det bör handla om större kommuner som ur olika aspekter, exempelvis närhet till internationell flygplats, är lämpliga 23

31 Sammanfattning SOU 2018:22 för en lokalisering. Inrättandet av ankomstcenter bör ske i dialog med berörd kommun. Ankomstcentren anskaffas på långsiktiga avtal för kostnadseffektivitet och kontinuitet. Väntan i kommun att komma rätt från start Samtliga kommuner ska dela på ansvaret att erbjuda vissa asylsökande boende och tidiga insatser efter den inledande vistelsen i ankomstcentren. Det ger goda förutsättningar för en aktiv och meningsfull väntan på beslut. Bosättningslagens principer gäller därmed från start för många asylsökande. Detta förstärker kopplingen mellan tiden som asylsökande och som nyanländ invandrare. Det möjliggör förberedelse för etablering tidigt efter ankomsten och bidrar till ett helhetsperspektiv på den enskildes första tid i Sverige. Förslaget sätter ett tydligt fokus på etableringsförutsättningar vid anvisningen. Det ger bättre planeringsförutsättningar för kommunerna samtidigt som ansvaret fördelas jämnare mellan dessa. Förslaget innebär att många asylsökande får ett bättre alternativ till eget boende och att fler omfattas av ett ordnat mottagande. När hela landets kapacitet tas till vara blir det också enklare att klara variationer av antalet asylsökande. Mottagande är inte en verksamhet som är väsensskild från välfärdsuppdraget i stort. Det är i hög grad kommunsektorn som har den kompetens och kapacitet som krävs för uppdraget. Normalisering är effektivt när staten använder sig av en tillgänglig resurs och ersätter kommunsektorn för deras insatser i stället för att bygga upp parallella statliga strukturer. Bostadssituationen är ansträngd i nästan hela Sverige. Resultatet av bosättningslagen visar dock att de allra flesta kommuner har förmåga att ordna boenden åt nyanlända invandrare. Vi menar också att kommunerna har bättre förutsättningar att identifiera och använda tillgängliga bostäder än vad som är fallet om man går via centraliserade upphandlingar där den lokala kunskapen inte tas tillvara. Kommunerna får med förslaget också ett viktigt inflytande över planeringen av boenden till skillnad från när staten fattar beslut om lokalanvändningen. Migrationsverket ska även säga upp de lägen- 24

32 SOU 2018:22 Sammanfattning heter man hyr i flera kommuner så att dessa kan användas i den kommunala bostadsplaneringen. Länsstyrelserna får vidare ett ansvar för att stötta kommunerna i anskaffandet av boenden liksom tillgång till utvecklingsmedel för att stimulera nya lösningar inom området. Väntan i kommun kommer dock inte att gälla för samtliga asylsökande. Personer som antas ha små möjligheter att få uppehållstillstånd eller vars ärenden handläggs enligt Dublinförordningen ska vänta kvar i statens ankomst- eller avresecenter. Lokal förankring i tidiga insatser Utredningen anser det centralt att mottagandet ger asylsökande förutsättningar för att förbereda sig för etablering i Sverige såväl som för återvändande till ett annat land. Passivitet och dåligt utnyttjad väntetid ska undvikas. Bland de insatser som är mest angelägna att börja med är tydlig samhällsinformation som ger den asylsökande kunskap om det land man befinner sig i, vad som förväntas av en och vad man själv kan förvänta sig av vistelsen i Sverige. Vidare är språkundervisning central liksom kunskap om den svenska arbetsmarknadens funktionssätt och regelverk. Genom att kommunerna ges huvudansvaret för tidiga insatser till de asylsökande som har en god prognos för bifall ges insatserna en lokal förankring vilken stärker förutsättningarna för etablering. Insatserna ska ges i form av en trappa. Ju längre tid man väntar desto mer fördjupas innehållet. Ett effektivt återvändande För att upprätthålla en långsiktig och human migrationspolitik som värnar asylrätten är det avgörande att personer som har ett verkställbart avlägsnandebeslut återvänder snabbt. Frågor om återvändande har generellt sett inte varit i fokus i mottagandet. Utredningen anser därför att insatser på detta område bör utvecklas. 25

33 Sammanfattning SOU 2018:22 Med den ökade tydlighet som våra förslag innebär ges bättre förutsättningar för förberedelser för ett effektivt återvändande. Tidiga och tydliga signaler om vad som är rimligt att förvänta sig av asylprocessen liksom insatser som fokuseras på återvändande är avgörande för om återvändandet ska fungera väl. Mottagandeutredningen föreslår också att det ska vara obligatoriskt att bo i ett avresecenter för personer med verkställbara avlägsnandebeslut samt för personer med beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Eget boende (EBO) begränsas Sverige använder eget boende för asylsökande i en grad som saknar motsvarighet i något jämförbart land. Under rätt förutsättningar kan eget boende vara positivt. I vissa kommuner har dock boendeformen lett till betydande sociala problem för enskilda och lokalsamhället. Utredningens förslag om en tydligt utpekad väg för den asylsökande kommer att innebära ett lägre utnyttjande av eget boende under dåliga sociala förhållanden. Trots detta kompletteras förslagen med en tydlig begränsning av möjligheten till eget boende. Utgångspunkten för utredningens förslag är att en prövning av boendet ska säkerställa att detta är socialt hållbart. Prövning ska bara ske i kommuner med socioekonomiskt utsatta stadsdelar. Migrationsverket prövar, efter ansökan från den asylsökande, boendet utifrån kriterier som storlek på bostad och antal boende. Asylsökande som väljer att bo i ett eget boende som inte lever upp till kriterierna i den sociala prövningen förlorar rätten till dagersättning och särskilt bidrag. Vidare ska asylsökande som inte klarar av sin försörjning flytta till ett offentligt anordnat boende. Asylsökande har alltså inte rätt att få boendet ordnat av den kommun man befinner sig i. 26

34 SOU 2018:22 Sammanfattning Initialt mottagande av ensamkommande Mottagandeutredningen föreslår att det införs en ny ersättning för beredskap till ankomstkommuner för ensamkommande barn. Staten ersätter kommunerna för den beredskap de upprätthåller för att klara en snabb uppgång av antalet ensamkommande barn. Utredningen föreslår också att Migrationsverket ska kunna göra en så kallad ankomstanvisning. Detta för att göra det möjligt för kommunerna i ett län att dela på ansvaret för det initiala mottagandet i situationer då det kommer många ensamkommande barn. Effektivare ersättning till kommunsektorn Frågan om en tillitsfull samverkan mellan staten och kommunsektorn är avgörande för att mottagandet ska fungera. Utredningens förslag till nytt ersättningssystem präglas därför av att tydlighet främjar tillit och att skattemedel ska användas effektivt. Förslaget innebär att man går från fokus på detaljer till fokus på väsentligheter. Ersättningarna ska vara förutsägbara och utbetalas snabbt och utan mer än nödvändig ärendehantering. Förslaget medför därför lägre kostnader för administration. Vårt förslag bygger nästan uteslutande på schablonersättningar som betalas ut utan ansökan. Kommunerna ska ersättas för sina nya uppgifter genom schablonersättningar för boende för asylsökande, tidiga insatser för asylsökande och insatser för barn i ankomstcenter. Ersättningen för asylsökande barn i förskola och skola ska betalas ut utan ansökan. Staten ska ersätta kommunerna för initiala kostnader för mottagande av nyanlända invandrare, inklusive försörjningsstöd de två första åren, genom en schablonersättning. Ersättning till landsting för hälsoundersökningar ska betalas ut utan ansökan. Grundersättningen och vissa ventiler för höga kostnader kopplade till enskilda fall behålls. Systematisk uppföljning av kostnader liksom inbyggda incitament för att främja måluppfyllelse ingår också i det nya ersättningssystemet. 27

35 Sammanfattning SOU 2018:22 Skillnader i ett alternativt upplägg Under utredningens arbete har vi sett exempel på tillitsfullt samarbete mellan statliga myndigheter och kommuner. Vi har även sett exempel på motsatsen. Brist på tillitsfull samverkan skulle kunna försvåra genomförandet av utredningens huvudförslag. Utredningen väljer därför att lägga fram ett alternativt upplägg för att ge staten handlingsmöjligheter om man inte skulle komma överens med kommunerna om genomförandet av huvudförslaget. I stort överensstämmer det alternativa upplägget med huvudförslaget. Staten ansvarar dock i detta alternativ själv för boende och tidiga insatser för samtliga asylsökande under hela asyltiden. Förslaget om ankomstcenter och koncentrerade insatser tidigt är desamma. Begränsningen av eget boende likaså. Utgångspunkten om schablonbaserade ersättningar till kommunsektorn kvarstår även om det blir färre uppgifter som kommunerna ska ersättas för. De mest påtagliga skillnaderna är tre till antalet. För det första tar staten alltså själv ansvar för boende och tidiga insatser för samtliga asylsökande under hela asyltiden. För det andra är det alternativa upplägget än mer fokuserat på prövningsprocessens behov. För det tredje innebär det alternativa upplägget avsevärt mer geografiskt koncentrerade lösningar än när samtliga kommuner delar på uppgiften att ordna boende och tidiga insatser. Det alternativa upplägget kan dock inte ses som ett helstatligt spår där staten löser alla uppgifter på egen hand. Enligt utredningens uppfattning vore det ineffektivt att bygga upp parallella statliga funktioner för till exempel skola, sjukvård och socialtjänst. Inom dessa områden finns kompetensen inom kommunsektorn. Denna bör nyttjas även i ett alternativt upplägg och staten ska då ersätta kommuner och landsting för deras insatser genom ett reformerat ersättningssystem. 28

36 Lättläst sammanfattning Mottagandeutredningen har undersökt hur Sverige på ett bättre sätt ska kunna ta emot de flyktingar som kommer hit. Vi föreslår att staten, kommunerna och landstingen ansvarar för detta tillsammans. Vårt näst bästa förslag är att staten gör det själv. Olika namn på flyktingar När människor frågar om de får stanna i Sverige kallas det för att de ansöker om asyl. De är asylsökande. Det kan vara barn som kommer ensamma eller vuxna och barn i familj. Den som får stanna i Sverige får asyl. Då kallas man för nyanländ eller flykting. Man är en person som nyss anlänt till Sverige och fått tillstånd att stanna här. Sveriges sätt att ta emot asylsökande och flyktingar behöver förändras. Idag får många människor som söker asyl i Sverige vänta alldeles för länge. De får vänta på ett svar om de får stanna. De får vänta på att börja jobba. 29

37 Lättläst sammanfattning SOU 2018:22 De får vänta på en bostad. Det är jobbigt att vänta och allt detta kostar pengar. Vi har undersökt hur Sverige kan göra detta på ett bättre och smartare sätt. Med våra förslag kan väntetiderna bli kortare. Vi vill göra det enklare att samarbeta för alla som möter flyktingarna under deras första tid i Sverige. Den första tiden i Sverige är viktig. Då vill vi att många saker ska ske. Det går lättare om allt finns på samma ställe. Ankomstcenter Därför föreslår vi ankomstcenter. Där måste alla asylsökande bo och delta i tidiga insatser som vi snart ska förklara. Ansökan om asyl bör bara kunna lämnas in i ett ankomstcenter eller vid gränsen till Sverige. I ett ankomstcenter ska vi samla allt som en asylsökande behöver: asylprövning information om Sverige hälsoundersökning frågor om utbildning och vad man arbetat med tidigare kontakt med myndigheter förberedelse för flytt till annan kommun i Sverige 30

38 SOU 2018:22 Lättläst sammanfattning förberedelse för att återvända till ett annat land. När alla asylsökande finns på samma plats går det snabbare för de svenska myndigheterna att hjälpa till. Därför föreslår vi också att möjligheterna till eget boende (EBO) minskar. Vi föreslår att dessa ankomstcenter ska finnas i stora kommuner som har nära till en flygplats. Det kommer bli stora anläggningar där olika myndigheter ska få plats. Personer som troligtvis inte får stanna i Sverige ska bo kvar i dessa ankomstcenter eller i ett avresecenter. Där väntar man innan avresan från Sverige är bokad. Andra kan få vänta i en kommun Alla Sveriges 290 kommuner ska ta emot asylsökande, som ännu inte fått uppehållstillstånd och som först bott på ett ankomstcenter. Kommunerna ska ta fram boenden och hjälpa dem under deras första tid i Sverige. Migrationsverket ska lämna tillbaka de lägenheter som de hyr i olika kommuner. Vi tycker att kommunerna ska sköta boendena själva. Länsstyrelserna får ett uppdrag att hjälpa kommunerna med boenden. 31

39 Lättläst sammanfattning SOU 2018:22 Tidiga insatser Vad gör man när man väntar? Kommunerna ska ge dem som väntar tidiga insatser. Det kan vara: information om Sveriges lagar och regler kurser i svenska information om hur det går till att arbeta i Sverige. Ju längre tid man väntar, desto mer ska man få lära sig. De som inte får asyl de som inte får stanna i Sverige måste lämna landet snabbt. De måste bo på ett avresecenter. Färre i eget boende (EBO) Vissa kommuner har tagit emot väldigt många asylsökande i eget boende (EBO). Ibland har det inte fungerat bra. Om någon ansöker om eget boende i dessa kommuner så kommer Migrationsverket kontrollera hur stor bostaden är hur många som bor i den. Om den asylsökande ändå väljer att bo där, så förlorar han eller hon pengar. Ingen dagersättning eller särskilt bidrag betalas ut. Asylsökande som inte klarar sig utan dessa pengar ska bo i ett ankomstcenter eller i det boende som Migrationsverket föreslår. 32

40 SOU 2018:22 Lättläst sammanfattning Ensamkommande barn Vi föreslår en ny ersättning till kommuner så att de kan vara förberedda att ta emot barn som kommer ensamma till Sverige. Staten ska ge pengar för dessa förberedelser till kommunerna. När det (an)kommer många barn samtidigt till Sverige behöver flera kommuner dela på arbetet. Migrationsverket ska kunna bestämma vilka barn som ska till vilka kommuner under den första tiden. Migrationsverket ska peka, anvisa och säga: Där ska du bo. Det ska kallas för en ankomstanvisning. Pengar till kommunerna på nytt sätt Vi föreslår ett nytt system för hur pengar från staten ska betalas till kommunerna och landstingen. Det blir ett nytt ersättningssystem där vi använder oss av schabloner. Det betyder att vi räknar ut ungefär hur mycket pengar som går åt. Pengarna kan då betalas ut snabbare. Staten ska ta reda på hur mycket pengar kommunerna gör av med. Vi måste veta vad flyktingmottagandet kostar i en kommun. 33

41 Lättläst sammanfattning SOU 2018:22 Vårt näst bästa förslag Ibland är det lätt att samarbeta för statens myndigheter och kommunerna. Ibland är det svårt. Därför har vi tagit fram ett alternativt förslag där staten själv sköter mottagandet av alla asylsökande. Vårt alternativa förslag är annorlunda på tre sätt: 1. Staten tar ensam ansvar för boende och tidiga insatser för alla asylsökande under hela asyltiden. 2. Det viktigaste är att det går fort och lätt att pröva ansökan om asyl. 3. Statens ankomstcenter kommer bli stora och bara finnas i några stora kommuner. Men vi ska inte starta nya statliga skolor, sjukhus eller statlig socialtjänst. Skola, vård och socialtjänst ska även i fortsättningen skötas av kommuner och landsting. 34

42 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (5) Handläggare Jörgen Norberg Jorgen.Norberg@huddinge.se Socialnämnden God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU2018:39) - remissvar Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet, daterat den 3 augusti 2018, till kommunstyrelsen som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Socialnämnden har fått en remiss, God och nära vård- En primärvårdsreform, från socialdepartementet där Huddinge kommun erbjuds lämna synpunkter. I delbetänkandet lämnar utredningen en rad förslag för att utveckla primärvården för att bli modern, jämlik, tillgänglig och erbjuda en effektiv hälso- och sjukvård. Förvaltningen anser sammanfattningsvis att utredningen är bra. Förvaltningen instämmer med utredningen om vikten av samverkan och dess utmaningar mellan huvudmännen. Förvaltningen instämmer även i utredningens förslag om vikten av fast vårdkontakt. Gällande tillgänglighet till läkarkontakt vid brådskande- och akuta insatser delar förvaltningen utredningens förslag att detta är en viktig fråga som man måste utveckla och finna lösningar på. Utredningens förslag att kommunerna bör överväga införandet av funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) anser förvaltningen som bra. Beskrivning av ärendet Regeringen har uppdragit åt en utredning att stödja landsting, myndigheter och organisationer i arbetet med att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård i primärvården. Utredningen har utgått från förslag från betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) Utredningen föreslår att samtliga föreslagna lagändringar ska träda i kraft den 1 juli I delbetänkandet "God och nära vård En primärvårdsreform" lämnar utredningen en rad förslag, bland annat: HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

43 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (5) Målbild och färdplan fördjupas Färdplanen och målbilden för hälso- och sjukvårdssystemets omstrukturering fördjupas. Patientens delaktighet betonas. Utredningen föreslår nationella samråd om hur färdplanen ska genomföras. Möjligheterna till uppföljning ökar Landsting/regioner ska till en nationell databas rapportera in uppgifter från utförare inom primärvården. I dag saknas systematisk nationell uppföljning av primärvården på aggregerad nivå Likvärdig primärvård i hela Sverige Utredningen föreslår att primärvårdens uppdrag moderniseras i hälso- och sjukvårdslagen. Där ska framgå att primärvården svarar för medicinsk bedömning och behandling, förebyggande arbete, omvårdnad och rehabilitering som inte kräver andra medicinska eller särskilda tekniska resurser eller annan kompetens. Utredningens förslag ska tydliggöra primärvårdens uppdrag och skapa förutsättningar för en stark och likvärdig primärvård i hela Sverige. Utredningen föreslår att primärvårdens grunduppdrag regleras i förordning. Primärvården ska tillhandahålla de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som behövs för att svara för sitt grunduppdrag. Val av fast läkare avgörande för primärvårdens förtroende Utredningen föreslår att patientens möjlighet att få tillgång till och välja en fast läkarkontakt i primärvården förtydligas. Detta är avgörande för befolkningens fortsatta förtroende för primärvården. En fast kontakt i primärvården ska vara: specialist i allmänmedicin, specialist i geriatrik eller barn- och ungdomsmedicin eller ha annan likvärdig kompetens eller vara läkare under specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin. För fast läkarkontakt föreslår utredningen att Socialstyrelsen meddelar de föreskrifter om patientansvar som behövs för att garantera en god och säker vård. För att stimulera tillgången till allmänläkare i primärvården föreslår utredningen att staten under åren finansierar 1250 specialiseringstjänster i allmänmedicin. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

44 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (5) Administrationen ska bli effektivare Utredningen bedömer: att det kan finnas anledning att se över förutsättningarna för en mer professionsneutral reglering på förordningsnivå. att verksamhetschefer inom vården bör se till att det finns tydliga riktlinjer om intygshantering. Utredningen föreslår att en journalanteckning signeras av den som är ansvarig för uppgiften, om det inte är obehövligt eller finns något synnerligt hinder. Reformens påverkan på kommunen Administration Utredningen föreslår ingen förändring som påverkar ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och landsting. Utredningen bedömer att det behövs en mer ändamålsenlig administration. Vidare menar man att kommuner bör se över i vilken utsträckning kompetenskrav vid utfärdande av intyg i lokala tillämpningsföreskrifter kan göras mer professionsneutrala och att kommunerna bör se över sitt behov av intyg från vården. Utredningen bedömer att landsting och kommun bör samordna sin intygshantering i syfte att skapa en god och jämlik intygshantering i hela landet. Samverkan I utredningen redogörs för vissa grundläggande utgångspunkter vad gäller samverkan och de utmaningar som identifierats i vårdkedjor som spänner över bägge huvudmännen, och som på olika sätt drabbar patienter och brukare. Man skriver att samordning och samverkan mellan huvudmännen, och mellan olika enheter hos huvudmännen, fortsätter att vara en utmaning trots författningskrav. Vidare beskrivs att svårigheterna tenderar att drabba de mest utsatta/ de med mest komplexa vårdbehov som samtidigt har sämst förutsättningar att samordna sin egen vård och föra sin egen talan i vården. Detta kan enligt utredningen bland annat leda till äldre får för många olika läkemedel och att det förebyggande och rehabiliterande arbetet brister. Intervjuer utförda av Vårdanalys beskrivs ha visat att det finns problem med den samlade ansvarsfördelningen av insatserna - ingen aktör anser sig ha ett uttalat mandat att driva samverkan och ingen ser sig som huvudansvarig för samordning av insatser. I september 2017 fick utredningen tilläggsdirektiv angående en förbättrad samverkan mellan huvudmännen. Den delen, som ska redovisas i utredningens HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

45 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (5) slutbetänkande ska utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Medicinskt ansvarig för rehabilitering Utredningen anser att kommunerna bör överväga att införa funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Detta för att förbättra förutsättningarna för att säkerställa en mer kunskapsbaserad och jämlik rehabilitering. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är över lag positiv till förslagen i utredningen och har inget att invända mot de åtgärder som föreslås. Förvaltningen delar utredningens beskrivning av utmaningar kring samverkan mellan huvudmännen. Förvaltningen erfar att det idag är svårt att få till en samverkan som är personcentrerad och delar därför utredningens beskrivning av utmaningar kring samverkan mellan huvudmännen. Förvaltningen ser därmed positivt på tilläggsdirektivet om samverkan och på den ytterligare fördjupning av både målbild och färdplan som utredningen utlovar. Detta kommer att göras i dialog och nära samarbete med samtliga berörda aktörer inför slutbetänkandet. Utredningen betonar även vikten av tillgänglighet/kontakt med läkare vid brådskande bedömning per telefon eller akut besök. Detta anser förvaltningen är mycket viktigt då man erfarenhetsmässigt har samverkanssvårigheter mellan vårdcentraler och kommunen. Förvaltningen är positiv till utredningens förslag om att primärvården tillhandahåller de kompetenser som behövs för att möta behoven och kunna arbeta mer med förebyggande verksamheter. Detta förebyggande arbete kan underlätta att ge rätt stöd tidigt till våra brukare. Det är dock viktigt att få till en samverkan med en tydlig ansvarsfördelning. I syfte att förbättra förutsättningarna för en mer kunskapsbaserad och jämlik rehabilitering delar förvaltningen utredningens förslag gällande införande av medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i kommuner. När det gäller avsnittet om ändamålsenlig administration så bedömer utredningen att kommuner bör se över i vilken utsträckning kompetenskrav vid utfärdande av intyg i lokala tillämpningsföreskrifter kan göras mer professionsneutrala. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

46 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (5) Utredningen framför även att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att se över om deras krav på intyg är ändamålsenliga samt att de vidtar nödvändiga åtgärder för att underlätta vårdens hantering av intyg. Förvaltningen är positiv till en smidigare och mer ändamålsenlig hantering av intyg och att fler yrkesgrupper än läkare ska kunna intyga medicinska behov. Detta under förutsättning att det ställs samma kvalitetskrav på de intyg som utfärdas, oavsett om det är Försäkringskassan eller kommunen som är mottagare av intyget. Det är av stor vikt att inte särskilda förenklade intyg utformas som riktar sig just till kommunen. Erfarenheterna av en sådan hantering är att det riskerar att få negativ påverkan på rehabiliteringsprocessen för de individer som inte har rätt till sjukpenning. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör och kvalitetschef Jörgen Norberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga SOU , sammanfattning Beslutet delges Kommunstyrelsen HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

47 God och nära vård En primärvårdsreform Delbetänkande av utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård Stockholm 2018 SOU 2018:39

48 SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbadress: För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Inlagefigurer: Gullers Grupp, Combined Omslag: Elanders Sverige AB Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018 ISBN ISSN X

49 Sammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landsting, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen har valt namnet Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01). Utredningen överlämnade i juni 2017 sitt första delbetänkande God och nära vård En gemensam färdplan och målbild. Utifrån förslagen i delbetänkandet förväntas riksdagen i slutet av maj 2018 fatta beslut om proposition 2017/18:83, Styrande principer inom hälsooch sjukvården och en förstärkt vårdgaranti. Svensk hälso- och sjukvård har i ett historiskt perspektiv dominerats av satsningar på akutsjukhus och annan specialiserad vård än primärvård. I internationella jämförelser har svensk vård goda resultat när det gäller medicinsk kvalitet, men faller sämre ut i jämförelser när det gäller kontinuitet, patientdelaktighet och tillgänglighet. Det finns en insikt om resursernas begränsning och vikten av att i möjligaste mån effektivisera hälso- och sjukvårdens insatser. Om vi ska bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta de demografiska förändringarna och samtidigt ha kontroll på kostnaderna kan vård och omsorg inte organiseras på samma sätt som i dag. Det krävs en förändring av strukturen och sättet att organisera för att åstadkomma såväl ökad kvalitet och patientdelaktighet som bättre tillgänglighet och effektivare resursutnyttjande. Primärvården har en central roll i hälso- och sjukvårdssystemet. Forskning visar att en stärkt primärvård har goda förutsättningar att bidra till en jämlik hälsa i befolkningen. 13

50 Sammanfattning SOU 2018:39 En central strategi för att uppnå Agenda 2030 och en grundläggande prioritering för Världshälsoorganisationen (WHO) är arbetet med att åstadkomma allmän hälso- och sjukvård (Universal Health Coverage, UHC) runtom i världen. WHO fastslår att om det målet ska kunna uppnås så krävs också ett skifte från dagens hälsosystem, som i hög grad är uppbyggda kring sjukdomar och institutioner, till ett system som är designat för människor. Med utgångspunkt i detta förespråkar WHO en integrerad och personcentrerad ansats när våra hälsotjänster och system utvecklas. WHO framhåller specifikt att en sådan ansats är avgörande för att säkerställa att även marginaliserade/sårbara grupper nås och ingen lämnas utanför. Primärvården framhålls tydligt som basen vilken behövs för att kunna tillhandahålla integrerade och personcentrerade hälsotjänster på det önskade sättet. Om Sverige ska leva upp till Agenda 2030:s mål vad gäller såväl hälsa som den övergripande målsättningen om hållbar utveckling så krävs insatser på alla nivåer i samhället för att skapa ett modernt, jämlikt, tillgängligt och effektivt hälsosystem. För att klara att möta de nya behov som kommer med förändrade demografiska och epidemiologiska förhållanden, och det stora behovet av ett intensifierat och brett förebyggande arbete, måste ett sådant hälsosystem ha en stark första linje/primärvård som bas. Utredningen bedömer därmed att vårt uppdrag även är att se som en central del av arbetet med att skapa förutsättningar för att uppnå målen i Agenda 2030 i Sverige. Primärvården är även i Sverige den del av hälso- och sjukvården som har bäst förutsättningar att se till personers hela vårdbehov. Det är därför dit patienterna i första hand förväntas vända sig för att få en bedömning. I dag vänder sig dock en stor andel av patienterna till andra vårdnivåer, t.ex. akutmottagningar, bl.a. på grund av bristande möjlighet att tillräckligt snabbt få en tid i primärvården. Bristen på kontinuitet och avsaknad av långvariga väl fungerande relationer gör också att det inte är självklart, så som i många andra länder och sjukvårdssystem, att vända sig dit med sina vardagliga hälso- och sjukvårdsbehov. Utifrån detta blir också det förebyggande arbetet, som har bäst förutsättningar att äga rum nära befolkningen och i samspel med civilsamhället, lidande. Vård på sjukhus, eller inom akutsjukvården, som hade kunnat undvikas resulterar, förutom i icke optimal vård för patienten, i höga kostnader och risk för vårdskador. 14

51 SOU 2018:39 Sammanfattning Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet måste därför reformeras så att mer resurser styrs till de delar i systemet som har goda förutsättningar att hantera både närhet till patienter och komplexiteten i sjukdomstillstånd och förebyggande arbete. En förstärkning av primärvården, såväl den del som har region/landsting som huvudman som den del som har kommunen som huvudman, är nödvändig. Särskilt viktigt är det att förbättra vården och omsorgen för dem med större behov. Utgångspunkter Utredningen ska i enlighet med direktiven ta avstamp i förslagen från betänkandet Effektiv vård. Utredningen har också valt att särskilt vinnlägga sig om omställningen till den personcentrerade vården och omsorgen. Förslagen i Effektiv vård tog sikte på ett antal olika aspekter och riktade sig till en rad olika aktörer och nivåer i hälsooch sjukvården. Denna utredning ska enligt direktiven särskilt beakta följande förslag: förändring av grundläggande styrande principer för vårdens organisering att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning ett nationellt utformat uppdrag för primärvården ett tydligare akutuppdrag för primärvården en professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfrist för en medicinsk bedömning resursöverföring från sjukhusvård till primärvård I enlighet med tilläggsdirektiv ska utredningen också analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen vård och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få samt utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. 15

52 Sammanfattning SOU 2018:39 Sedan Effektiv vård överlämnades i januari 2016, och sedan utredningens första delbetänkande lämnades till regeringen i juni 2017, har olika administrativa nivåer, organisationer och verksamheter runtom i Sverige arbetat vidare i linje med analysen och förslagen i Effektiv vård samt vår utrednings första betänkande God och nära vård en gemensam färdplan och målbild. Andra beslut, som också påverkar strukturen i svensk hälso- och sjukvård i grunden, har också fattats, såsom beslutet om den högspecialiserade vårdens organisering och huvudmännens sammanhållna struktur för kunskapsstyrning. Såväl i analys som förslag fokuserar detta delbetänkande på primärvården och hur den kan stärkas. Det innehåller såväl författningsförslag som exempel på framgångsfaktorer i arbetet med att stärka primärvården, ämnade som inspiration för huvudmännen. En omstrukturering av hälso- och sjukvårdssystemet har tagit sin början. Tillsammans utgör utredningens förslag i föreliggande betänkande grunden för en primärvårdsreform. Betänkandets inledande kapitel Detta delbetänkande inleds med utredningens uppdrag och arbetssätt, utredningens syn på behovet av förändring och internationella utgångspunkter. Behovet av omställning sätts i ett sammanhang av pågående förändringar och åtagandet i Agenda Vi ger en demografisk beskrivning av de svenska förhållanden som ligger bakom behovet av en större förändring av hälso- och sjukvårdssystemet. Härefter följer ett avsnitt som ur omvärldsperspektiv beskriver såväl begreppet primärvård som ger exempel på ett antal hälso- och sjukvårdssystem som ofta framhålls som intressanta ur svensk synvinkel, med exempel inte minst från våra nordiska grannländer. Efter detta följer, på liknande sätt som i utredningens första delbetänkandet, en översikt över nationella arbeten som direkt eller indirekt knyter an till förslagen i Effektiv vård och/eller vårt utredningsuppdrag. Översikten fokuserar på utvecklingen sedan vi lämnade vårt första delbetänkande. Härefter följer beskrivande texter och analyser av nuvarande situation som bakgrund till utredningens förslag. Vi beskriver aktuell situation vad gäller reglering och organisering av svensk hälso- och sjukvård, med fokus på primärvården. Vi belyser den förvirring som 16

53 SOU 2018:39 Sammanfattning i dag finns kring begreppet svensk primärvård, som i många sammanhang har kommit att bli synonymt med den verksamhet som traditionellt bedrivs vid en vård- eller hälsocentral. Primärvård är i lagstiftarens mening bredare än så, och omfattar hälso- och sjukvård och omsorg som har såväl landsting/region som kommun som huvudman. I därpå följande avsnitt beskrivs på motsvarande sätt aktuell situation vad gäller reglering och hantering av vissa frågor kopplade till ändamålsenlig administration. Den avslutande delen i bakgrundkapitlen ger en kort introduktion till utredningens tilläggsuppdrag rörande samverkan mellan huvudmännen och den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård. Utredningens förslag i sammanfattning Målbild och färdplan Utredningen föreslår att den gemensamma färdplanen och målbilden för omstruktureringen av hälso- och sjukvårdssystemet fördjupas. Detta sker genom ett tydliggörande avseende ett personcentrerat arbetssätt, och tydligare inkludering av den kommunala verksamheten. Patientens delaktighet betonas. Det görs tydligare att primärvården är navet i vården och omsorgen och samspelar med övriga insatser från annan specialistvård på och utanför sjukhuset samt med övrig kommunal hälso- och sjukvård och omsorg. Även i färdplanen tydliggörs det personcentrerade arbetssättet och medarbetarperspektivet lyfts. Kompetensförsörjning betonas liksom digitalisering, kopplat till Vision e-hälsa Regionala och lokala analyser och beslut hos landsting/regioner och kommuner lyfts fram som förutsättningar för att omställningen ska kunna genomföras. För att följa omställningen i enlighet med den föreslagna färdplanen föreslår utredningen att fyra storheter följs med bestämda tidsintervall. Dessa storheter är avsedda att utgöra underlag för diskussion och dialog mellan och tillsammans med systemets olika berörda aktörer. Utredningen föreslår också nationella samråd om genomförandet av färdplanen vid tre tillfällen fram t.o.m. år Dessa bör samla representanter för såväl lokal som regional och statlig nivå för att 17

54 Sammanfattning SOU 2018:39 gemensamt stämma av status för omställningen och vid behov föreslå justeringar i inriktningen av färdplanen. Myndigheten för vårdoch omsorgsanalys föreslås följa omställningen mot en god och nära vård på övergripande nivå och bistå med underlag för sådana gemensamma dialoger. Behovet av ökade möjligheter till uppföljning på aggregerad nivå Utredningen föreslår att landsting/regioner ska rapportera in uppgifter från utförare inom primärvården till en nationell databas. Utredningens bedömning är att det i dagsläget i Sverige, liksom i många andra länder, saknas en systematisk nationell uppföljning av primärvården på aggregerad nivå, utifrån gemensamma standarder. Därmed saknas i stor utsträckning solida underlag för statistik och forskning inom området, samt för att systematiskt följa upp, utvärdera, och på aggregerad nivå kvalitetssäkra majoriteten av den hälsooch sjukvård som bedrivs i Sverige. Den typen av aggregerade data är nödvändiga för att på ett ändamålsenligt sätt följa och utvärdera omställningen mot en god och nära vård. Ett nationellt utformat uppdrag för primärvården En modernisering av primärvårdens uppdrag i hälso- och sjukvårdslagen föreslås. Utredningen föreslår att det ska framgå av definitionen att primärvården ska svara för behovet av sådan medicinsk bedömning och behandling, förebyggande arbete, omvårdnad och rehabilitering som inte av kvalitets- eller effektivitetsskäl kräver andra medicinska eller särskilda tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Syftet med denna ändring är att tydligt markera att primärvården är första vårdnivån, och att det är dit befolkningen i första hand ska vända sig med sina hälso- och sjukvårdsbehov. Vidare läggs förslag som syftar till att tydliggöra primärvårdens uppdrag och skapa förutsättningar för en stark och likvärdig primärvård i hela Sverige. Utredningen föreslår att primärvårdens grunduppdrag regleras i förordning. Skälen för utredningens förslag till att reglera uppdraget i förordning, och inte i lag, redovisas. Utredningen lämnar också förslag på utformningen av en sådan förordning. Vi föreslår att det i hälso- och sjukvårdsförordningen ska regleras att 18

55 SOU 2018:39 Sammanfattning det i primärvården ska tillhandahållas de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som behövs för att svara för primärvårdens grunduppdrag. De erforderliga kompetenserna kan finnas inom ramen för ett eller flera vårdval inom landsting/regioners vårdvalssystem. En utmaning för dagens primärvård är tillgängligheten. Vi tydliggör i förslag att primärvården ska svara för sådan brådskande hälso- och sjukvård som ligger inom primärvårdens uppdrag. Primärvården ska organiseras så att tillgängligheten gällande de insatser som omfattas av uppdraget är mycket god. I förslaget synliggörs också primärvårdens uppdrag att samordna och koordinera patientens kontakter med andra delar av hälso- och sjukvården i de fall primärvården är involverad i patientens vård. För en god och hållbar hälso- och sjukvård är utbildning och forskning av avgörande betydelse. Vi förslår därför att det förtydligas att det ska bedrivas forskning i primärvården. Vår bedömning är också att landstingen bör ställa krav på att utförare i primärvården ska bidra vid genomförande av utbildning såväl på grundnivå som avancerad nivå. En nyckel till framtidens hälso- och sjukvård är förebyggande insatser. Vårt förslag är att det av primärvårdens grunduppdrag ska framgå att primärvården ska tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov. I primärvården ska också tillhandahållas rehabiliterande åtgärder. Utredningen ser behov av att tydliggöra särställningen hos det av landstingets vårdval i primärvården som utgår från generalistkompetensen hos bl.a. specialister i allmänmedicin och distriktsköterskor, och fungerar som navet i den primärvård som bedrivs med landstinget som huvudman. Det bör benämnas Vårdval primärvård. Landstinget ska organisera Vårdval primärvård så att utförare ensam eller i samverkan med andra särskilt tillhandahåller de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att primärvårdens grunduppdrag ska fullgöras. Utifrån utredningens många dialoger runt om i landet presenteras också ett antal goda exempel på framgångsfaktorer i arbetet med att stärka primärvården, ämnade som inspiration för hur man som huvudman kan organisera primärvård. 19

56 Sammanfattning SOU 2018:39 Kontinuitet i primärvården Utredningen bedömer att frågan om betydelsen av väl fungerande hållbara relationer i svensk hälso- och sjukvård under lång tid varit underskattad. Kontinuitet i relationen mellan patienten och vårdens medarbetare samt mellan olika professioner och olika vårdkontakter är central för såväl vårdens kvalitet och patientens upplevelse som medarbetarnas arbetsmiljö och effektiviteten i hälso- och sjukvården. Utredningen belyser att det inte finns någon motsättning mellan funktionerna fast vårdkontakt och fast läkarkontakt i primärvården. Utredningen föreslår ett förtydligande av patientens möjlighet att få tillgång till och välja en fast läkarkontakt i primärvården hos den utförare i Vårdval primärvård som patienten valt. Utredningen ser det som avgörande för det fortsatta förtroendet i befolkningen för primärvårdens insatser att verksamheten bedrivs med minst lika höga kvalitetskrav som i dag. Ett så brett uppdrag som primärvården har ställer särskilda krav på kompetens hos de som verkar där. Utredningen föreslår därför att det ska införas krav på att fast läkarkontakt i primärvården ska vara specialist i allmänmedicin, specialist i geriatrik eller barn- och ungdomsmedicin eller ha annan likvärdig kompetens eller vara läkare under specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin. En hög patientsäkerhet förutsätter en god arbetsmiljö. Det är därför av betydelse att säkerställa att den som är fast läkarkontakt i primärvården har möjlighet att utföra uppdraget på ett säkert sätt. Utredningen föreslår därför att Socialstyrelsen ska få meddela de föreskrifter om patientansvar för fast läkarkontakt som behövs för att garantera en god och säker vård. Utredningen bedömer också att det finns ett behov av att se över möjligheten att begränsa antal listade patienter hos utförare inom vårdvalssystem. Det finns även behov av att se över möjligheten att årsvis begränsa hur många gånger en patient kan välja att byta utförare av Vårdval primärvård. Detta bör ske inom ramen för den pågående utredningen Styrning för en mer jämlik vård, som bl.a. har i uppdrag att se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. För att säkra den tillgång på specialister i allmänmedicin som behövs för att tillgodose målet om en fast läkarkontakt i primärvården till hela befolkningen föreslås att staten under en omställningsperiod ska stimulera adekvat tillgång till allmänläkare i primärvården genom 20

57 SOU 2018:39 Sammanfattning finansiering av 1250 specialiseringstjänster i allmänmedicin under åren Ändamålsenlig administration Om intyg Utredningen bedömer att det kan finnas anledning att se över om förutsättningarna för en mer professionsneutral reglering finns på förordningsnivå i vissa fall. Kommuner bör se över i vilken utsträckning kompetenskrav vid utfärdande av intyg i lokala tillämpningsföreskrifter kan göras mer professionsneutrala. Utredningen bedömer också att verksamhetschefer inom vården bör säkerställa att det finns tydliga riktlinjer om intygshantering. Regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att se över om deras krav på intyg är ändamålsenliga samt att de vidtar nödvändiga åtgärder för att underlätta vårdens hantering av intyg. Kommunerna bör se över sitt behov av intyg från vården. Slutligen bedömer utredningen att landsting och kommun bör samordna sin intygshantering i syfte att skapa en god och jämlik intygshantering i hela landet. Om signeringskrav Utredningen föreslår att en journalanteckning ska signeras av den som är ansvarig för uppgiften, om det inte är obehövligt eller finns något synnerligt hinder. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer lämpligen Socialstyrelsen bör likt i dag få meddela föreskrift om när signering inte behövs. Utredningen bedömer att signeringskravet som helhet inte orsakar någon onödig administrativ börda, men att vårdgivare bör besluta om när signering inte behövs i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Det ingår i verksamhetschefens ansvar att säkerställa att det finns tydliga rutiner för signering, anpassade efter den egna verksamheten. Socialstyrelsen bör i sina föreskrifter och vägledning tydligare skilja på signering av journalanteckningar och verifiering av vidtagna åtgärder. 21

58 Sammanfattning SOU 2018:39 Ikraftträdande Utredningen föreslår att samtliga föreslagna lagändringar ska träda i kraft den 1 juli Utredningens fortsatta arbete Utredningen vill uppmärksamma att även om detta delbetänkande i mycket fokuserar på utformningen av en primärvårdsreform är utredningens hela uppdrag mer omfattande än primärvården. Det återspeglas delvis i detta delbetänkande, och understryks särskilt i de delar som behandlar den fortsatta vägen framåt och de frågeställningar som kommer att hanteras i utredningens slutbetänkande. Omfattningen på utredningens uppdrag är en särskild utmaning, i det att alla frågeområden inte är möjliga att beskriva vid samma tillfälle. Därför kommer ofrånkomligen vissa aktörer och intressenter att känna att deras fråga eller område inte är tillräckligt belyst i detta delbetänkande. Utredningen har full förståelse för det. Det betyder på inget sätt att de frågor som utredningen avser återkomma till i slutbetänkandet är av mindre betydelse. Ett urval av dessa frågeområden är samverkan mellan kommun och landsting, mer om hälsooch sjukvårdens roll i det förebyggande arbetet, forskning, utveckling och utbildning (FoUU) samt ytterligare omfördelning av resurser, inte minst i förhållande till utredningens uppdrag att analysera ändamålsenligheten med definitionerna öppen och sluten vård. Samtliga dessa har förstås mycket stor betydelse för det framtida systemets utformning. Dessa områden hanteras i utredningens arbete parallellt med arbetet med föreliggande delbetänkande vad gäller insamling av material, analyser och i pågående dialog med alla de olika aktörer utredningen löpande träffar. Utredningen kommer också fortsatt följa utvecklingen inom några särskilt för utredningens uppdrag intressanta processer och projekt, såsom den fortsatta utvecklingen av den högspecialiserade vården, utvecklingen av den prehospitala vården, olika aktörers uppdrag och initiativ gällande bemanning och kompetensförsörjning gällande vårdens olika professioner, arbetet med Vision e-hälsa 2025, det intensiva och pågående arbetet med omställningen till nära vård hos landets alla huvudmän och det fortsatta arbetet med avgiftsfri primärvård i Sörmland. 22

59 SOU 2018:39 Sammanfattning Förtroende och tillit Framtidens hälso- och sjukvård ligger sannolikt i möjligheten till väl fungerande samverkan mellan olika inblandade aktörer. Framgångsfaktorer synes vara arbete i nätverk, mer än i traditionella linjestrukturer. Arbete i partnerskap med de vården är till för, mer än i hierarkiskt utformade system. En förändring till en personcentrerad vård. En god och jämlik hälso- och sjukvård, grundad i den av riksdagen beslutade etiska plattformen för prioriteringar. Vi återknyter till resonemang i utredningens första delbetänkande om tillitens betydelse. Det är i våra dialoger fortsatt tydligt att svensk hälso- och sjukvård till dels präglas av en brist på tillit mellan olika aktörer och organisatoriska nivåer, och att det riskerar att påverka ett förändringsarbete negativt. Vår förhoppning är att den dialog som utredningen fått vara en del av att initiera och driva, tillsammans med andra pågående initiativ såsom Tillitsdelegationens arbete, gemensamma projekt mellan landstingen, den ökade samverkan mellan regioner/landsting och kommuner i olika landsdelar, ska bidra till ett mer förtroendefullt klimat mellan olika aktörer. Glädjande nog urskiljer utredningen en i vissa delar större samstämmighet än i utredningens initiala skede. Att stärka primärvården, och skälen till varför det måste göras, lyfts av alltfler aktörer. Behovet av en ökad kontinuitet och betydelsen av väl fungerande relationer för en god och säker vård betonas av allt fler. Förståelsen för att det inte finns något motsatsförhållande mellan personcentrerad vård och strukturerade kunskapsbaserade arbetssätt, att det ena tvärtom är en förutsättning för det andra synes öka. Förståelsen för att vården och omsorgens medarbetare måste involveras i förändringsarbetet för att något ska hända på riktigt lyfts oftare än tidigare. Insikten om behovet av att använda alla vårdens och omsorgens kompetenser på ett klokt sätt med hjälp av interprofessionellt lärande och arbetssätt, och förståelsen för behovet av träning i dessa arbetssätt verkar få spridning. Utredningen ser förtroendefulla dialoger, med utrymme för dynamiska åsiktsutbyten, och uthållighet på alla nivåer i systemet som en nödvändighet för en konstruktiv utveckling av den svenska hälso- och sjukvården. En utveckling till en personcentrerad god och nära vård, en högkvalitativ och kostnadseffektiv vård och omsorg och också en 23

60 Sammanfattning SOU 2018:39 vård och omsorg som har förutsättningar att vara en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden. 24

61 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2017/ (2) Handläggare Joachim Heimersson Joachim.Heimersson@huddinge.se socialnämnden Begäran om yttrande vid mottagningsgruppen, barn och ungdomssektionen, dnr /2017 Förslag till beslut Socialnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 11 juli 2018, som sitt eget yttrande till Inspektionen för vård och omsorg. Sammanfattning Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har genomfört tillsyn vid mottagningsgruppen på barn- och ungdomssektionen. IVO konstaterar efter sin granskning att verksamheten uppfyller flertalet krav på detta arbete men också att det finns vissa brister. Förvaltningen tar till sig av kritiken och vidtar åtgärder utifrån IVO:s krav. Beskrivning av ärendet Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har genomfört tillsyn vid mottagningsgruppen på barn- och ungdomssektionen. Tillsyn har genomförts genom granskning av inkomna anmälningar, förhandsbedömningar, som inte har lett till utredning. IVO konstaterar efter sin granskning att verksamheten uppfyller flertalet krav på detta arbete men också att det finns vissa brister. Utifrån de bristerna ställer IVO krav på att nämnden ska säkerställa att: Faktiska omständigheter och händelser av betydelse som ligger till grund för skyddsbedömningen framgår av dokumentationen Befattningen på den som gjort skyddsbedömningen framgår av dokumentationen När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte kommer till tals ska skälen för detta dokumenteras Utredning enligt 11:1 SoL inleds utan dröjsmål av vad som kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd från nämnden HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

62 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2017/ (2) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen tar till sig av IVO:s kritik och följande har genomförts utifrån IVO:s krav. Verksamheten säkerställer att dokumentationen redogör för de grunder som utgör den individuella bedömningen genom att informera medarbetarna om kravet på detta. Detta följs upp av arbetsledningen och genom kollegial granskning. Verksamheten har informerat handläggarna om att befattning på den som gjort skyddsbedömningen behöver läggas till manuellt i verksamhetssystemet då detta inte har varit helt tydligt för alla medarbetare. I varje enskilt ärende görs en bedömning om huruvida barnsamtal ska hållas. Verksamheten kommer genom utökad egenkontroll säkerställa att detta genomförs samt dokumenteras med en tydlig motivering. I verksamheten kommer ett metodutvecklingsarbete att bedrivas för att reflektera kring skälen som ligger till grund för när vi gör ställningstagandet att barnsamtal ej ska genomföras. Verksamheten kommer att granska det specifika ärendet, som ligger till grund för kritiken att utredning inte inleddes, för att se över om en annan bedömning borde ha gjorts. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Yvonne Kokkola Verksamhetschef Bilagor IVO beslut i ärendet SN 2017/2989 # 3 Beslutet delges registrator.ost@ivo.se dnr / HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

63

64

65

66

67

68

69 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (2) Handläggare Lisa Pollack Lisa.Pollack@huddinge.se Socialnämnden Arbetsmiljörapport för socialnämnden 2018 Förslag till beslut Socialnämnden tar del av förvaltningens arbetsmiljörapport för Sammanfattning Arbetsmiljörapporten innehåller en redogörelse för och analys av det pågående arbetsmiljöarbetet samt en handlingsplan för förvaltningens fortsatta arbete med de kvarstående arbetsmiljörisker som identifierats. Rapporten visar på ett aktivt arbete i verksamheterna gällandes de risker som lyftes fram i föregående års arbetsmiljörapport. Den visar även att det är ungefär samma områden som förvaltningen behöver fortsätta att arbeta med framöver. Risk kring chefers arbetsmiljö har tillkommit. Av rapporten framgår att bristen på lokaler anpassade efter förvaltningens verksamheter är en fortsatt arbetsmiljörisk. Socialnämnden har under 2017 minskat sin sjukfrånvaro med 1,1 procent. Sjukfrånvaron är fortsatt hög och arbetet behöver fortgå. Sjukfrånvaron skiljer sig mycket åt i de olika verksamheterna där framförallt Funktionshinderområdet är den verksamhet som har svårast att komma till rätta med sjukfrånvaron. Personalomsättningen har minskat under 2017, den är fortsatt hög och framtagen som en risk när det gäller bristyrkesgrupper och då framförallt gällandes socionomer, men pågående arbete har gett resultat. Arbete med att förebygga hot- och våldssituationer har pågått under 2017 men kvarstår som en risk och arbetet behöver fortlöpa framgent. Beskrivning av ärendet Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet i Huddinge kommun så genomförs en uppföljning av arbetsmiljöarbetet i förvaltningen genom skriftliga arbetsmiljörapporter. Rapporterna skrivs på varje enhet och aggregeras sedan uppåt i organisationen. Detta är den aggregerade rapporten för socialnämnden. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

70 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-2018/ (2) Innehåll Arbetsmiljörapporten är ett underlag för framtagande av förvaltningens arbetsmiljömål. Rapporten innehåller en redogörelse för- och analys av det pågående arbetsmiljöarbetet samt en handlingsplan för förvaltningens fortsatta arbete med de kvarstående arbetsmiljörisker som identifierats. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen behöver fortsätta fokusera på arbetet med att sänka sjukfrånvaron genom ett systematiskt och aktivt rehabiliteringsarbete. Fokus behöver även förflyttas till att även inkludera ett förebyggande arbete för att behålla de lägre nivåer på sjuktal som flera av verksamheterna redan uppnått. Arbetet kring att attrahera, rekrytera och behålla personal behöver fortsatt fokus för att förvaltningen ska klara sin personalförsörjning. Ett gott arbete i denna fråga leder till en bättre arbetsmiljö både genom att åtgärderna samt stabilitet i arbetsgrupper. Chefsuppdraget och med det förutsättningar för ett gott ledarskap och en god arbetsmiljö ser olika ut inom förvaltningen. En genomlysning av våra chefsuppdrag kopplat chefers arbetsmiljö behöver därför göras. Arbetet med rutiner och arbetssätt för att minska risken vid hot- och våldssituationer behöver fortsatt prioriteras för att skapa en trygg och säker arbetsmiljö. Problem rörandes lokalfrågor, både bristen på lokaler samt brister i den fysiska arbetsmiljön som inte arbetsgivaren kan åtgärda utan stöd från fastighetsägaren, upplevs som akut. Många verksamheter är trångbodda, allt för geografiskt utspridda eller har lokaler vilka har brister i arbetsmiljön som behöver åtgärdas. Förvaltningar arbetar mycket med lokalfrågan men arbetet är avhängig annan part och tillräckliga åtgärder saknas. Att sakna tillgång till ändamålsenliga lokaler påverkar även vår attraktivitet som arbetsgivare, sjuktal och upplevd ohälsa. Förvaltningen anser därför att frågan behöver prioriteras ytterligare. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Lisa Pollack HR-Chef Bilagor Arbetsmiljörapport Socialnämnd Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, HR-enheten HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

71 1 (6) Datum Handläggare Lisa Pollack Anne-Marie Sandberg Arbetsmiljörapport Socialnämnden Syfte Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet i Huddinge kommun så genomförs en uppföljning av arbetsmiljöarbetet i förvaltningen genom skriftliga arbetsmiljörapporter. Rapporterna skrivs på varje enhet och aggregeras sedan uppåt i organisationen. Detta är den aggregerade rapporten för socialnämnden. Innehållet i arbetsmiljörapporten är ett underlag för framtagande av verksamhetens arbetsmiljömål som formuleras i arbetsplanen. Sammanfattning av föregående års åtgärder Under 2017 har Social- och äldreomsorgsförvaltningen arbetat mycket med frågor rörandes personalförsörjning, lokalfrågor, att sänka sjukfrånvaron samt att förebygga hot- och våldssituationer. Då flera av förvaltningens yrkesgrupper är klassade som bristyrken eller begynnande bristyrken ägnas tidvis mycket tid och energi i verksamheterna åt rekrytering, introduktion och kompetensöverföring. Förvaltningen har arbetat med en översyn av befintliga strategier och arbete för att säkerställa personalförsörjning. Ett stort arbetsmiljöproblem är bristen på lokaler anpassade efter förvaltningens verksamheter. Många verksamheter är trångbodda, allt för geografiskt utspridda eller har lokaler vilka har brister i arbetsmiljön som behöver åtgärdas. Förvaltningar arbetar mycket med lokalfrågan men arbetet är avhängig annan part och tillräckliga åtgärder saknas. Att sakna tillgång till ändamålsenliga lokaler påverkar även vår attraktivitet som arbetsgivare, sjuktal och upplevd ohälsa. Nedan redovisas hur socialnämndens verksamheter arbetat med bland annat dessa delar av arbetsmiljöområdet under Personalförsörjning I förra årets arbetsmiljörapport lyftes risken för underbemanning på framförallt myndighetsutövande positioner och risken för arbetsrelaterad utmattning till följd av detta. Många åtgärder har vidtagits kring att attrahera, rekrytera och behålla socionomer under året. En arbetsgrupp genomför en genomlysning av det befintliga arbete som görs för att skapa lärande mellan verksamheterna och för att ta fram förslag på fortsatt arbete. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

72 2 (6) Verksamheterna har haft ett fortsatt fokus på att bygga ett väl fungerande introduktionsprogram för att ge en bra start på arbetet samt för att avlasta chefer och medarbetare. Flera åtgärder har vidtagits för att skapa förutsättningar för ett närmare ledarskap. Bland annat har biståndkansliet delats upp i två sektioner ett arbete som påbörjades under 2016, med just syftet att möjliggöra ett närmare ledarskap. Individoch familjeomsorgen har utökat antalet chefer och gruppledare samt utökat chefsstöd i rekrytering. Det har även inrättats fler administrativa tjänster för att avlasta myndighetsutövande socialsekreterare och skapa mer tid för klientnära arbete. Hög sjukfrånvaro Alla verksamheter har arbetat aktivt med att sänka sjukfrånvaron genom ett aktivt rehabiliteringsarbete och kontinuerlig uppföljning och analys. Arbetet sker med stöd från företagshälsovården och HR-enheten. Verksamheterna har även arbetat med att motverka arbetsrelaterad utmattning som identifierats som en riskfaktor. Hot och våld Hot och våld identifierades i förra årets arbetsmiljörapport som en riskfaktor för arbetsmiljön inom flera verksamheter men framförallt inom Funktionshinderområdet. De åtgärder som vidtagits är att utbilda personalen i lågaffektivt bemötande och situationsanpassade arbetssätt, överfallslarm har kopplats in på enheter som är särskilt utsatta, schemaändringar har även genomförts för att skapa dubbelbanning i vissa situationer. Lokaler Flera verksamheter har rapporterat om brist på ändamålsenliga lokaler samt problem med ventilationen. Detta tros även ha påverkat personalomsättningen inom vissa verksamheter. Analys av pågående arbetsmiljöarbete Arbetsskador och tillbud Antalet anmälda skador och tillbud har ökat under 2017 men förvaltningen uppskattar fortfarande en underrapportering. Det har gjorts totalt 344 anmälningar i KIA (System för rapportering och utredning av arbetsskador och tillbud) av dessa är 218 inrapporterade tillbud och 84 olycksfall. Resterande är riskobservationer, arbetsmiljösjukdom, färdolycksfall mm. Överhängande delen av inrapporterade skador och tillbud för 2017 avser hot- och våldssituationer. Troligt är dock att det finns en kraftigare underrapportering av andra tillbud så den statistikem kan vara något missvisande.

73 3 (6) Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro R12 året R12 förra året Skillnad Total sjukfrånvaro 8,6 % 9,7 % -1,1 Kvinnor 9,2 % 10,7 % -1,5 Män 6,3 % 5,9 % 0,4 Kort sjukfrånvaro (0-14 dagar) Totalt 3,0 % 3,0 % 0,0 Kvinnor 3,1 % 3,0 % 0,0 Män 2,5 % 2,5 % -0,1 Lång sjukfrånvaro (15- dagar) Totalt 5,6 % 6,8 % -1,1 Kvinnor 6,2 % 7,7 % -1,5 Män 3,8 % 3,3 % 0,5 Verksamheterna arbetar aktivt med att sänka sjukfrånvaron och skapa en friskare arbetsplats både på enhetsnivå och med verksamhetsnivå. En månatlig uppföljning av sjukfrånvaron görs på verksamhetsnivå tillsammans med HR-enhet. Cheferna får också stöd från företagshälsovården i sina rehabiliteringsprocesser. Den totala sjukfrånvaron för Socialnämnden är 8,6 procent för 2017, en minskning med1,1 procentenheter jämfört med föregående år. Korttidsfrånvaron är i princip oförändrad och ligger på 3 procent medan långtidsfrånvaron sjunkit 1,1 procentenheter under 2017 till 5,6 procent. Män och kvinnors sjukfrånvaro skiljer sig åt, där kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män. Under 2017 så har dock kvinnors sjukfrånvaro minskat kraftigt. Förvaltningen har inte lyckats finna några orsaker till skillnaderna mellan män och kvinnors sjukfrånvaro. Sjukfrånvarostatistiken ser olika ut inom förvaltningens verksamheter. Individoch familjeomsorgen har en sjukfrånvaro på 5,3 procent för 2017, vilket är en minskning med 2,4 procentenheter i jämförelse med år Även Arbete och försörjning har en låg sjukfrånvaro på 5,2 procent, en minskning på 2,4 procentenheter från tidigare år. Biståndskansliet har en sjukfrånvaro på 6,8 procent för 2018 vilket är en mindre ökning med 0,1 procentenheter jämfört med tidigare år. Inom Funktionshinderområdet har sjukfrånvaron ökat med 0,4 procentenheter och hamnar på 13 % för år Analys visar att det handlar framförallt om psykiska och fysiska, icke arbetsrelaterade sjukdomar. Funktionshinderområdet har utöver månatlig uppföljning och analys samt pågående rehabiliteringsarbete vidtagit åtgärder genom utbildning i rehabiliteringsprocessen för enhetschefer samt föreläsningar om friskfaktorer genom kommunens friskvårdskonsult. Under innevarande år kommer det inom funktionshinderområdet att läggas mycket vikt på arbetet kring sociala klimatet på arbetsplatserna, samt värdegrund och medarbetarskap.

74 4 (6) Personalomsättning Personalomsättning (externa) Året (ack) Förra året (ack) Totalt 14,3 % 15,7 % -1,4 Kvinnor 14,9 % 14,9 % 0,0 Män 11,9 % 18,5 % -6,6 Skillnad Antal avgångar (externa) 156,0 168,0-12,0 Personalomsättningen har minskat med 1,4 procentenheter. Detta är ett tydligt trendbrott då det är första gången sedan år 2014 som personalomsättningen minskar. Detta tros ha påverkats av de insatser som genomförts i verksamheterna för att attrahera, rekrytera och behålla personal. Inom myndighetsutövande verksamheter som varit väldigt påverkade av hög personalomsättning upplevs en stabilisering, även om omsättningen där är fortsatt hög. Övertid, mertid och flextid Arbetstid (timmar) Året (ack) Förra året (ack) Skillnad Mertid/fyllnadstid Övertidstimmar Flexsaldo Summa Under år 2017 har mertid/ fyllnadstid ökat med 511,8 timmar i jämförelse med år Däremot har övertidstimmarna minskat med 8847,7. Uttaget av flexsaldot har ökat med 638,9 timmar. Totalt sett innebär detta att uttaget av timmar utöver ordinarie arbetstid minskat med 7697 i jämförelse med år Övertid återfinns framförallt inom Funktionshinderområdet och där har satsningar för att minska användandet av övertid gett resultat. APT och samverkan I förvaltningsövergripande samverkan är arbetsmiljöfrågor en stående punkt. Här följs sjukfrånvaro och inrapporterade arbetsskador samt de arbetsmiljöfrågor som är aktuella inom verksamheterna. Under 2017 togs beslut om att inrätta ett forum där arbetsmiljöfrågor ges mer diskussionsutrymme startas en arbetsmiljösamverkan mellan skyddsombud och förvaltningsrepresentanter som ska äga rum cirka fyra gånger per år. Arbetsmiljöfrågorna är en stående punkt på arbetsplatsträffar inom alla verksamheter. Förutom arbetet med medarbetarenkäten och personalpolicyn så återkommer frågorna kring den fysiska arbetsmiljön (framförallt problem med lokaler), frågor gällandes hot- och våld, ensamarbete, arbetsbelastning, ergonomi och arbetsmiljön hos brukare.

75 5 (6) Arbetsmiljöronder Alla enheter inom socialnämnden har genomfört arbetsmiljöfonder tillsammans med skyddsombud eller huvudskyddsombud. För det syftet har kommunens checklistor som finns att tillgå på Insidan eller i KIA använts. De listor som används inom alla verksamheter är organisatorisk- och socialarbetsmiljö, arbetsmiljö på kontor samt hot och våld. I diskussioner med huvudskyddsombuden efter genomförda arbetsmiljöfonder har framkommit behov av att underlätta arbetet genom att skapa verksamhetsspecifika checklistor. Medarbetarenkät Resultatet från medarbetarenkäten för Socialnämnden 2017 Socialnämnden har totalt sett ett gott resultat i medarbetarenkäten. Alla verksamheter arbetar aktivt med resultaten av medarbetarenkäten genom att identifiera utvecklingsområden och risker för att sedan upprätta handlingsplaner för åtgärder. Detta arbete sker i första hand på enhetsnivå. De områden som identifierats som utvecklingsområden och där åtgärder planerats är bland annat arbetsrelaterad utmatning, arbetstakt och målkvalitet. Inspektioner från Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket har genomfört två inspektioner Båda dessa inom funktionshinderområdet. Den ena inspektionen skedde efter en allvarlig hot- och våldshändelse. Den andra inspektionen skedde i samband med en anmälan av skyddsombud enligt 6kap 6a AML, även detta avseende hot- och våldssituationer. Inspektionerna har lett till förbättrat systematiskt arbetsmiljöarbete genom