Årsberättelse Porvoon vesi Borgå vatten

Transkript

1 Årsberättelse 2008 Porvoon vesi Borgå vatten

2 Innehållsförteckning 3 Verksamhetsidé 4 Direktörens översikt 6 Organisation och personal 8 Kunder och försäljning 11 Vattenanskaffning 14 Ledningsnät 17 Rening av avloppsvatten 20 Bokslut och ekonomi 22 Miljö- och samhällsansvar bokslutsuppgifter 24 Resultaträkning 25 Balans 26 Finansieringskalkyl bilagor 27 Budgetutfall 28 Ekonomisk utveckling 29 Utveckling av centrala prestationer 31 Anläggningar, vattenledningar och verksamhetsområde Utgivare Borgå vatten Mästarvägen 2, Borgå (019) vesilaitos@porvoo.fi Layout peak press & productions oy Tryckeri Print Mill Oy

3 Verksamhetsidé Vi sköter vattentjänsterna inom vårt verksamhetsområde under alla förhållanden och betjänar kunderna och vattenverken utanför vårt verksamhetsområde samt våra grannkommuner i olika lösningar som gäller vattentjänster. Välfungerande vattentjänster upprätthåller kundernas verksamhetsförutsättningar, invånarnas hälsa och livskvalitet samt gör det lättare att nå de mål som satts för miljöfrågorna. vision Vi är för våra kunder, stadens övriga enheter samt andra samarbetsparter en uppskattad och pålitlig expert när det gäller vattentjänster. Vår verksamhet grundar sig på hög service- och produktkvalitet, prestationsförmåga och teknologiskt kunnande kunnig personal, motivation och resultat bemästring av miljöfrågorna samt verksamhet som miljöföregångare lönsam och teknisktekonomiskt ändamålsenlig verksamhet. strategi Vi utvecklar våra produkter och verksamhetssätt långsiktigt, utgående från kundernas behov och samhällets utveckling. Vi förbättrar systematiskt processerna och tekniken i vattenförsörjnings- och avloppssystemen. Vi utvecklar och främjar ledarskap, yrkeskunnighet, rättvis och motiverande lönepolitik, samarbetsformer, öppenhet och ansvarskänsla. Vi värnar aktivt om personalens välbefinnande. Vi främjar hållbar utveckling samt tillförlitligheten i vår verksamhet. Vi tar initiativ när det gäller vattentjänsterna i Borgå och dess närområden. Vi följer med och tillämpar resultaten av den nationella och den internationella utvecklingen inom branschen. Vi upprätthåller vår lönsamhet samt förbättrar vår kostnadsmedvetenhet, produktivitet och effektivitet inom de olika delområdena i vår verksamhet.

4 Direktörens översikt Vattenförsörjningstjänsterna är en väsentlig del av samhällets basservice. Tillgång till rent dricksvatten och effektiv avledning och rening av avloppsvattnet är en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd. Borgå vatten levererar sedan år 1913 dessa tjänster, idag till mera än invånare. Verksamheten är till sin natur långsiktig. För att kunna producera tjänsterna nu och i framtiden i enlighet med kundernas och myndigheternas allt högre ställda krav, krävs att anläggningarna och näten hålls i gott skick samtidigt som man aktivt planerar för framtiden. Detta innebär större satsningar på sanering och förnyelse än under tidigare år. Den skärpta lagstiftningen gällande hantering av avloppsvatten på glesbygden har skapat stor efterfrågan på centraliserade lösningar. Borgå vattens utbyggnadsprogram för glesbygden, som omfattar ca 20 objekt, har kommit väl igång. Under verksamhetsåret byggdes 30 km tryckavlopp på landsbygden. Kostnaderna uppgick till cirka 1,2 miljoner euro. Under de närmaste åren satsas cirka 1 miljon euro per år på landsbygdens vattenförsörjning. Verksamhetsåret präglades av den ytvattenförorening av grundvattnet som inträffade i Sannäs efter midsommaren och den därmed förbundna kvalitetsstörningen. Händelsen uppmärksammades allmänt i massmedia. Tack va- re det goda samarbetet mellan Borgå vatten, hälsoskyddet och centralförvaltningen kunde situationen dock hanteras på ett tillfredsställande sätt. Till följd av incidenten intensifierades åtgärder och planering för att trygga vattenanskaffningen och -distributionen. Borgå vatten deltog, tillsammans med teknik- och miljösektorn, i ett projekt gällande klimatförändringens effekter och beaktandet av effekterna. De föreslagna åtgärderna gäller vattenförsörjningen, planläggningen samt byggandet av gator och allmänna områden. Det ekonomiska resultatet, som låg under det budgeterade, var sämre än år Det försämrade resultatet berodde främst på minskande partiförsäljning av vatten, prissänkningen till följd av kvalitetsstörningarna samt ökade kostnader för slamhantering och elförbrukning. Omsättningen, som uppgick till 6,53 miljoner euro, var drygt 0,12 miljoner euro mindre än år 2007, trots att taxorna höjdes med cirka 5 % i början av året. Driftsbidraget var 2,81 miljoner euro, vilket är 43 % av omsättningen och 0,46 miljoner euro lägre än år Resultatet var 0,63 miljoner euro eller knappt 10 % av omsättningen. Resultatet år 2007 var 1,12 miljoner euro (17 %). Det budgeterade resultatet var 1,03 miljoner euro (15 %). Investeringarna uppgick till sammanlagt 3,85 miljoner euro och amorteringen av långfristiga lån till 0,42 miljo-

5 5 ner euro. På grund av att vissa projekt sköts upp var investeringarna mindre än budgeterat. Anslutningsavgifterna uppgick till det budgeterade beloppet på 1,00 miljon euro. I slutet av året var de långfristiga skulderna 1,38 miljoner euro. På grund av den kraftiga satsningen på avlopp i glesbygden kommer investeringsnivån att vara hög de närmaste åren, i snitt 4 miljoner euro per år. För att kunna finansiera de kommande årens investeringar utan främmande kapital och utan försäljningsökning är det nödvändigt att öka driftsbidraget genom höjning av taxorna. Rekryteringen av ny personal är en gemensam utmaning för de flesta vatten- och avloppsverk i Finland. För att framstå som en attraktiv arbetsgivare förutsätts att organisationen och arbetsmetoderna ständigt utvecklas. Också kundernas krav på god service och högklassiga produkter ställer motsvarande krav. Borgå vatten strävar efter att utveckla organisationen så att verksamheten är tryggad också i framtiden. Jag vill tacka personalen vid Borgå vatten och medlemmarna i Borgå vattens direktion för en god arbetsinsats under året. Likaså vill jag tacka alla kunder och samarbetsparter för gott samarbete. Karl-Gustav Björkell Direktör

6 Organisation och personal I slutet av verksamhetsåret 2008 uppgick personalen till 46 personer av vilka 32 var månadsavlönade och 14 timavlönade. Tre personer var deltidspensionerade och tre sjukpensionerade på deltid. Under året anställdes tre nya medarbetare, nämligen en fastighetsskötare, en arbetsledare och en processman. Antalet vikarier och sommararbetare var sammanlagt fyra. Lagerförvaltare Ulf Backman gick i pension 31.1 och rörmontör Per-Erik Ek Huvudbokförare Gudrun Forsberg tilldelades medalj av klass I av Finlands Vita Rosorden Nättekniker Peter Ekstam och byggmästare Kullervo Majuri fick Kommunförbundets förtjänsttecken i silver för 20 års tjänstgöring. Rörmontör Juhani Stepanow valdes av personalen till årets arbetstagare på Borgå vatten. Borgå vattens 95-årsjubileum firades 9.2 på Restaurang Iiris. Sammanlagt deltog 92 personer, anställda, makar och inbjudna gäster, i festen där 22 Vatten- och avloppsverksföreningens förtjänsttecken i guld och 14 i silver delades ut.

7 7 KUNDER Driftstekniker Huvudbokförare Vattentjänstingenjör Rörmästare Driftstekniker Rabbe Hellman Gudrun Forsberg Mats Blomberg Kaj Bäck Henry Åkerman Vattenverksskötare Löneräknare/fakturerare Planeringstekniker Nättekniker Processingenjör Sune Grönqvist Ilse Mäkelä Klas Andersson Peter Ekstam Laura Taimioja Processmän (2) Kanslister (2) Projektingenjör Arbetsledare Processmän (5) Vattenverksskötare (1) Rörmästare Byggmästare Laborant/städerska (1) Fakturerare (2) Mätningsingenjör Teknisk assistent Rörmontörer (4) Övriga (12) VATTENPRODUKTION FÖRVALTNING OCH EKONOMI VATTENTJÄNSTER LEDNINGSNÄTET AVLOPPSVATTENRENING Vattenverkets direktör Karl-Gustav Björkell Vikarie Mats Blomberg BORGÅ VATTENS DIREKTION Personalen deltog under året i Vatten- och avloppsverksföreningens kurser och andra externa utbildningstillfällen, samt i olika konferenser inom branschen. Rekreationsarbetsgruppen arrangerade flera evenemang för personalen under året, bl.a. en sommarutflykt till Riihimäki och Urjala, teaterbesök och olika idrottsoch friluftsevenemang. Verkets direktör, Karl-Gustav Björkell, omvaldes till ordförande i Vatten- och avloppsverksföreningens styrelse. Björkell fungerade också som Borgå stads representant i Huvudstadsregionens Vatten Ab:s styrelse. Som hans suppleant fungerade vattentjänstingenjör Mats Blomberg. Borgå vattens direktion sammanträdde sju gånger och behandlade sammanlagt 68 ärenden under året. Direktionens sammansättning var följande: Ordförande: Ledamöter: Anneli Lehtinen Torolf Bergström Rainer Busk Anders Rosengren (viceordförande) Raija Tölkkö Bernhard Edgren fungerade som stadsstyrelsens representant. Karl-Gustav Björkell verkade som föredragande och Mats Blomberg som sekreterare. Direktionen har haft denna sammansättning sedan år 2005, men år 2008 var det sista. Direktionen gjorde tillsammans med representanter för verket ett studiebesök på Viljandi Veevärk i maj.

8 Kunder och försäljning Under året levererades ca 2,91 miljoner m3 vatten till kunderna. Vattenfaktureringen minskade med ca 5,3 % från året innan. Försäljningen till hushåll, som utgör 60 % av den totala vattenförsäljningen, minskade med 2,3 %. Partiförsäljningen, som var 0,51 miljoner m3 eller ca 17 % av vattenförsäljningen, minskade avsevärt. Största delen av partiförsäljningen av vatten utgörs av försäljningen till Sköldvik industriområde, som nu var ca 22 % mindre än året innan. Övriga partikunder är andelslagen (ca m³) och Askola kommun (ca m³). Den specifika förbrukningen inklusive försäljningen till Sköldvik uppgick till 229 l/inv./d och utan denna till 193 l/ inv./d. Försäljningen för bostadsändamål var 120 l/inv./d. Avloppsfaktureringen var ca 2,53 miljoner m³, vilket är 6,6 % mer än föregående år. Ökningen berodde på mottagningen av avloppsvatten från Askola, som inleddes i slutet på föregående år. Mängden avloppsvatten från Askola var 0,21 miljoner m³ och från andelslagen ca m³. anslutna fastigheter Under året gjordes 142 nya vattenanslutningar och 119 nya avloppsanslutningar. I slutet av året var antalet fakturerade förbrukningsplatser 8 652, varav gällde vatten och avlopp, endast vatten och 38 endast avlopp.

9 9 Av förbrukningsplatserna var 87 % småhus, men deras andel av vattenförsäljningen var endast 30 %. Radhusen och våningshusen utgjorde 5 % av förbrukningsplatserna och deras andel av vattenförsäljningen var 33 %. avgifter Bruksavgiften för vatten var 0,98 euro/m³, medan bruksavgiften för avlopp var 1,39 euro/m³. Grundavgiften, som baserar sig på mätarstorleken, var 95, ,84 euro/anslutning/år. Avgifterna innehåller 22 % moms. Bruksavgiften för både vatten och avlopp höjdes med 6 cent/m³ från början av år Anslutningsavgiften bestäms av tjänsterna. Vattnets andel är 50 %, avloppets 40 % och dagvattenavloppets 10 % av den totala, på våningsytan baserade avgiften. För ett egnahemshus med en yta under 280 m2 var den totala anslutningsavgiften euro. Anslutningsavgifterna var desamma som året innan. För att underlätta byggandet av överlånga tomtledningar i glesbygden beviljades vattenledningsrör jämte kopplingsdelar som bidrag till ett värde på sammanlagt euro. kundbetjäning Antalet kunder uppgår till ca Hanteringen av kunduppgifter sköts med Logicas Vesikanta- kundinformationssystem, som togs i bruk i slutet av år Småförbrukarna faktureras var tredje månad, de medelstora förbrukarna varannan månad och storförbrukarna varje månad. Småförbrukarna avläser sina mätare en gång per år. Storförbrukarnas vattenmätare avläses varje månad och de medelstora förbrukarnas två gånger om året. Avläsningen sköts av kunderna själva. Verket kontrollavläser storförbrukarnas mätare en gång per år. Borgå vattens www-sidor har aktivt utvecklats för att bättre motsvara kundernas behov. Via nätet kan kunderna hämta information om bland annat anslutningar och störningar. Det informationsmaterial som delas ut till kunderna har utvecklats ifråga om innehåll och utformning. FÖRBRUKNINGSPLATSER VATTENFAKTURERING AVLOPPSFAKTURERING m³ m³ +/ m³ m³ +/ småhus ,9 % ,5 % ,5 % ,8 % ,0 % radhus 142 1,6 % ,4 % ,0 % ,3 % ,2 % våningshus 330 3,8 % ,9 % ,8 % ,9 % ,6 % Bostadshus ,4 % ,7 % ,3 % ,0 % ,6 % Industri 210 2,4 % ,4 % ,1 % ,0 % ,1 % Serviceverksamhet 429 5,0 % ,3 % ,7 % ,3 % ,0 % Partiförsäljning 20 0,2 % ,5 % ,1 % ,6 % ,5 % sammanlagt ,0 % ,0 % ,3 % ,0 % ,6 % *) Byggnadstypskoden har reviderats. Konsumentgruppernas förbrukningsförändringar i förhållande till året innan kan avvika från de verkliga.

10 Förbrukningstalens utveckling (utan partiförsäljning) specifik förbrukning l/inv/d försåld vattenmängd l/inv/d vattenförsäljn för bost ändamål l/inv/d I mars distribuerades Borgå vattens kundtidning Rent vatten till alla hushåll i Borgå. Tidningens upplaga var ca Kundtidningen utkommer enligt planerna en gång per år. Det redaktionella arbetet och layouten görs av peak press & productions Oy i Lovisa. Utanför arbetstid sköts kundbetjäningen och driftövervakningen av en beredskapsgrupp bestående av en förman och en montör. Felanmälningar från kunderna förmedlas via Räddningsverket i Östra Nyland, som förmedlade 82 alarm utanför arbetstid år andelslagen I Borgå verkade år vattenandelslag, till vilka Borgå vatten levererade sammanlagt ca m3 hushållsvatten. Andelslagen sköter vattendistributionen till ca invånare. Tre andelslag upprätthåller också avloppsnät. Andelslaget Borgå Skärgårds vattentjänstverk sköter själv avloppsreningen, medan Kråkö vattenandelslag och Hinthaaran pohjoinen vesi- ja viemäriosuuskunta (Hindhår) levererar avloppsvattnet till Borgå vatten för rening. Andelslagens avloppsnät betjänar cirka 700 invånare. 8 Vattenförbrukningens utveckling 8 Avloppsvattenmängdens utveckling pumpad vattenmängd milj. m³ vattenförsäljning milj. m³ tot. avloppsvattenmängd milj. m³ fakt. avloppsvattenmängd milj. m³

11 11 Vattenanskaffning Vattenanskaffningen är baserad på användning av grundvatten och konstgjort grundvatten av hög kvalitet. Verket har till sitt förfogande sju vattentag, av vilka tre är i kontinuerlig drift och fyra fungerar som reservvattentag. Huvudvattentagen är Sannäs och Saxby. Vattentillgångarna, exklusive reservvattentagen, uppgår till sammanlagt ca m³/d. I nätet pumpades i genomsnitt m³/d (3,50 miljoner m³/år) vatten, vilket var ca 1,5 % mindre än föregående år. Vattenmängden motsvarar ca 69 % av vattentillgångarna. I Sannäs vattentag skapas konstgjort grundvatten genom att man från Molnby och Böle råvattentag pumpar vatten till infiltrationsområdet i Bosgård. År 2008 pumpades totalt 1,13 miljoner m³ (ca m³/d) vatten till infiltrationsområdet. Mängden var ca 3,4 % mindre än under föregående år. Det konstgjorda grundvattnets andel var ca 50 % av det i Sannäs uppfordrade vattnet och ca 32 % av den totala utpumpade vattenmängden. I Saxby utgörs en betydande del av grundvattnet av vatten som infiltreras från Borgå å. På vattentagens tillrinningsområden följde man upp grundvattennivån och vattenstånden i 114 olika mätpunkter i enlighet med de program som miljömyndigheterna godkänt. Vid Sannäs vattentag följs grundvattennivån dessutom kontinuerligt upp via nio och vid Saxby vattentag via sju observationsrör.

12 Årets nederbörd uppmätt på Molnby pumpstation var 840 mm, vilket är ca 30 % mera än långtidsmedeltalet 644 mm. Grundvattensituationen och vattenläget i Molnby träsk var normala år vattenbehandling Tack vare grundvattnets höga kvalitet är behandlingen rätt enkel. Järnavskiljning utförs vid vattentaget i Saxby. Vid de övriga vattentagen regleras endast ph-värdet. Vid vattentagen i Saxby och Norike sker alkaliseringen med kalk, vid de övriga vattentagen med natriumhydroxid. Vid huvudvattentagen i Sannäs och Saxby och i Norike används UV-desinficering. Dessutom finns det vid samtliga vattentag beredskap för desinficering av vattnet med natriumhypoklorit. Alkaliteten i vattnet från Sannäs höjs sedan år 2003 med koldioxid. Energiförbrukningen vid rå- och grundvattentagen var totalt 0,60 kwh per pumpad kubikmeter. I förbrukningen ingår även energi för uppvärmning, vars andel är Pumpad vattenmängd Tillåten mängd en- Använd- Kapacitet Andel av vattenligt vattendom-stolen ningsgrad an-skaffningen m³/år m³/d m³/d % m³/h % Vattentag *) Reservvattentag Sannäs ,9 Saxby och Kerko ,9 Norike ,2 Illby *) Borgbacken *) Sondby *) Mickelsböle *) sammanlagt ,0 Råvattentag Molnby ,0 Böle ,0 sammanlagt ,0

13 13 ca 5 %. Energiförbrukningen var ca 3 % större per pumpad kubikmeter än under föregående år. kvalitetskontroll Kvalitetsuppföljningen av vattnet gjordes enligt det program som hälsovårdsmyndigheterna godkänt år Det officiella uppföljningsprogrammet baserar sig på 21 i hälsovårdslagen och på EU-direktiv. Uppföljningsprogrammet, som uppdaterades år 2005, gäller till år Vatten prov tas från råvattnet och det utgående vattnet vid alla vattentag, på 28 olika punkter i distributionsnätet och från observationsrör på grundvattnets tillrinningsområde. För verkets interna driftuppföljning tas dessutom vattenprov varje vecka. Proverna analyseras på verkets laboratorium i Saxby. Sammanlagt analyserades 644 vattenprov och gjordes analyser av 1 34 olika egenskaper. Verkets eget laboratorium gjorde dessutom 994 analyser. I juni inträffade en kvalitetsstörning i Sannäs vattentag. De lokalt kraftiga regnen medförde sannolikt att ytvatten eller snabbt infiltrerat vatten blandades med råvattnet. På grund av att UV-desinfektionsutrustningen samtidigt var ur bruk under ca 20 timmar, nådde det förorenade vattnet ut i nätet. Störningen upptäcktes vid den egna driftövervakningen. Hälsoskyddet beslöt om kokning av dricksvattnet för säkerhets skull, tills det var klarlagt att vattnet inte innehöll hälsovådliga bakterier. Vid undersökningen påvisades endast låga halter av koliformer, varför kokningsrekommendationen kunde hävas efter klorering av nätet. utveckling av vattenanskaffningen För att trygga vattenanskaffningen på lång sikt har Borgå vatten deltagit i en utredning gällande ett vattenverk för konstgjort grundvatten i Hausjärvi. I samarbete med Tuusulan seudun vesilaitos kuntayhtymä, Mäntsälän Vesi, Borgnäs kommun och Nylands miljöcentral undersöks möjligheterna att i Hausjärvi infiltrera vatten från Päijännetunneln för skapande av konstgjort grundvatten. Hittills har områdets hydrogeologiska struktur kartlagts. Skyddsåtgärder gällande vägslänterna vid Sannäs vattentag och möjligheterna att förbättra ytvattnets avrinning har diskuterats med vägförvaltningen. Planerna på en utbyggnad av avloppsnätet i skyddsområdena framskred så, att byggandet kan inledas år Drift- och underhåll TA TP Vattenanskaffning miljoner euro 0,51 0,53 0,55 0,57 0,62 cent /m³ 14,4 14,0 15, Elförbrukning kwh/m³ 0,59 0,61 0,58 0,60

14 Ledningsnät Vattenledningsnätets längd uppgick vid årets slut till 474 km. Nätet är uppdelat i tre distributionsområden: Sannäs distributionsområde (centrum och östra delarna) Vattnet pumpas i huvudsak från Sannäs. På området finns Kvarnbackens vattentorn, vars bassängvolym är m³ och vattennivå är +60,00 +68,00. Till nätet hör tre tryckförhöjningsstationer (Huktis, Hackspettsvägen och Illby). Ledningslängden är ca 185 km. Saxby distributionsområde (västra och norra delarna) Vattnet pumpas i huvudsak från Saxby. På området finns Slätbergets vattentorn, vars bassängvolym är 2000 m³ och vattennivå är +59,00 +68,00. En tryck-

15 15 förhöjning i Saxby höjer trycket i de norra byarna. Ledningslängden är ca 237 km. Norike distributionsområde (sydöstra delarna) Vattnet pumpas i huvudsak från Norike tryckstyrda vattentag. Ledningslängden är ca 52 km. Näten i centrum och de västra och norra områdena är sammankopplade via tre reglerstationer som kontrolleras av ett automationssystem. Systemet optimerar vattentagens pumpning och vattentornens vattennivåer. Vatten från Sannäs och Saxby kan även pumpas till Norike distributionsområde. avloppsledningsnätet Största delen av avloppsvattnet leds till Hermansö reningsverk. Avloppsledningarnas sammanlagda längd i hela området är ca 272 km. I nätet ingår 50 avlopps-pumpstationer, av vilka 34 är anslutna till ett fjärrövervakningssystem. Pumpningen till Hermansö optimeras med hjälp av utjämningsbassänger vid Kokon pumpstation. Därtill finns tre mindre avloppsområden med egna reningsverk: Kerko, 3,8 km avloppsledningar, en pumpstation Hindhår, 11,9 km avloppsledningar, tre pumpstationer Ebbo, 1,7 km avloppsledningar, en pumpstation Dagvattenledningarnas sammanlagda längd är ca 106 km. drift och underhåll Underhållsarbetena på vattenledningsnätet omfattar bland annat reparation av läckor, utmärkning och reparation av ventiler, reparation av brandposter och nätspolning. Ifråga om avloppsnätet omfattar underhållet bland annat reparation av granskningsbrunnar, avlägsnande av stopp i ledningarna samt byte av söndriga brunnslock. Borgå vattens underhållscentral bygger och reparerar även kundernas tomtanslutningar. Volymen av dessa arbeten har under de senaste åren varit betydande. Kartläggningen av nätet fortgick under året. Uppgifter om nätet införs i ledningsdatasystemet StellaNet, som togs i bruk år investeringar och projekt Nätinvesteringarna i nya planeområden var mindre än vanligt år Haikobranten, som har cirka 30 småhustomter, var det enda nya småhusområdet. I Stadshagen byggdes nät till företagstomter. Drift och UNDERHÅLL TA TP Vattenledningsnätet miljoner euro 0,21 0,28 0,23 0,25 0,26 euro / km (ledning) Förluster, m³/m/år 1,5 1,6 1,0 1,0 1,2 Förlusterna i % av pumpningen 17,6 18,6 12,4 12,8 16,7 Drift och UNDERHÅLL TA TP Avloppsledningsnätet miljoner euro 0,19 0,27 0,18 0,25 0,17 euro / km (ledning) Läckage- och dagvatten, % 46,9 45,6 48,3 38,8 52,0 Läckage- och dagvatten m³ / m / år 10,1 9,7 11,0 7,6 13,6 Bräddningens andel av avloppsvattnet, % 0,4 1,3 3,1 0,0 1, Vattenledningsläckor Avloppsstopp Läckor i tryckavlopp Reparerade / förnyade tomtanslutningar Nya tomtanslutningar v sv rv

16 Byggda Vattenl. Avlopp Tryckavl. Dagvatten Kostnad ledningar km km km km milj. Planområden 2,7 2,0 0,1 1,3 0,99 Glesbygden 22,3 29,7 1,24 Omläggning och sanering 0,3 0,8 0,24 Pumpstationer 2 sanerade, 1 ny 0,52 sammanlagt 22,8 2,0 26,8 1,3 2,99 Ur bruk tagna ledningar vattenledningar km avloppsledningar km dagvattenledningar km I Tarkis förnyades en vattenledning och i Maren sanerades en avloppsledning genom infodring. En betydande del av nätinvesteringarna år 2008 gällde glesbygden. Nya vattenlednings- och avloppsnät byggdes i områdena Lammiskärr-Tjusterby och Kerko-Pykälistö-Alho. I Teisala och Illby, som tidigare endast hade delvis täckande vattenledningsnät, kompletterades vattenledningsnäten och byggdes nya tryckavloppsnät. För nätet i Illby byggdes även ett transportavlopp till pumpstationen vid Lovisavägen. Avloppspumpstationerna på Haikko gård och i Gammelbacka sanerades under året. Vardera pumpstationen försågs med en mindre underhållsbyggnad. Typografvägens pumpstation kunde tas ur bruk efter att de nya ledningarna i Stadshagen var lagda. Förnyelsen av pumpstationernas fjärrövervakningssystem framskred under året. Fjärrövervakningssystemet byts ut till ett system som baserar sig på dataöverföring med radiomodem under åren Leverantör är Insta Automaatio Oy. Under år 2008 fördes bland annat pumpstationerna i Askola överföringsnät och avloppspumpstationerna i centrum över till det nya systemet. Investeringarna i ledningsnätet uppgick till sammanlagt 2,99 miljoner euro. Saneringen av underhållscentralen slutfördes i början av år Vid saneringen utvidgades reparationsutrymmena och byggdes ett nytt öppet garage. Saneringen av underhållscentralen kostade sammanlagt 1,21 miljoner euro, varav 0,50 miljoner euro hänförde sig till år 2008.

17 17 Rening av avloppsvatten Avloppsvattenbehandlingen sker vid fyra olika reningsverk. Avloppsvattnet från stadens centrala planeområden behandlas i Hermansö reningsverk. Därtill finns mindre reningsverk i Ebbo, Kerko och Hindhår. Reningen baserar sig på de villkor som fastställts i respektive tillstånd. Mängden behandlat avloppsvatten, nästan 5,27 miljoner m3, var 19 % större än under föregående år. Mängden var rekordstor beroende på de rikliga regnen och de stora mängderna smältvatten i januari-april och november-december. Andelen dag- och läckagevatten var cirka 56 %. Den totala bräddningen i nätet var uppskattningsvis m3. hermansö reningsverk Avloppsvattnet från Borgå centrum började ledas till Hermansö , vilket innebär att år 2008 var det sjunde året reningsverket var i drift med normal belastning. Avloppsvattnet renas biologisktkemiskt. Kvävereduktionen baserar sig på en nitrifikations-denitrifikationsprocess i vilken det erforderliga organiska kolet erhålls från det inkommande avloppsvattnet. Fosforreduktionen sker genom simultanfällning med hjälp av ferrosulfat. Västra Finlands miljötillståndsverk beviljade Hermansö nytt miljötillstånd Tillståndsvillkoren ändra-

18 des enligt beslut av Vasa förvaltningsdomstol De nya tillståndsvillkoren trädde i kraft Vid reningsverket behandlades 5,14 miljoner m³ avloppsvatten (ca m³/d), vilket var 19 % mer än under föregående år. Mängden utgör 98 % av den totala avloppsvattenmängden. Mängden avloppsvatten från Askola var 0,21 miljoner m³, vilket motsvarar 4 % av det vatten som behandlas vid reningsverket. Vid förbehandlingen bräddades ca m3 avloppsvatten. Inga allvarliga driftstörningar inträffade under året. På grund av de rikliga regnen, snösmältningen och ett samtidigt rörbrott i Kokon, uppnåddes inte kravet på behandlingseffektivitet avseende totalfosfor under det sista kvartalet. I övrigt uppfylldes alla reningskrav. Totalkvävereduktionen uppgick till 70 %, medan kravet är minst 70 %. Det utgående vattnets kvävehalt var som årsmedeltal 11,4 mg/l. Vid reningsverket producerades totalt ton slam med en genomsnittlig torrsubstanshalt på 20 %. Slammet slutbehandlades genom kompostering på Domargård avfallsstation och användes för grönarbeten på avstjälpningsplatsen. de mindre reningsverken Reningen av avloppsvatten vid reningsverken i Ebbo, Kerko och Hindhår baserar sig på en biologisk process, där fosforreduktionen sker genom simultanfällning. Slambehandlingen sker vid Hermansö reningsverk. Vid reningsverken behandlades sammanlagt ca m³ avloppsvatten, vilket är 22 % mer än året innan. Reningsverket i Kerko beviljades nytt miljötillstånd Nästan alla reningskrav uppfylldes på både kvartalsoch årsnivå. Kravet på fosforreduktion uppfylldes inte vid reningsverket i Hindhår under årets andra del. Totalkvävereduktionen i Ebbo var 26 %, i Kerko 18 % och i Hindhår 25 % Avlopps-vatten m³ Läckage-vatten m³ Andel % 47 % 45 % 47 % 52 % sammanlagt m³ Reningsverk BoD7 Fosfor datum för tillståndsvillkor mg/l mg/l % % mg/l mg/l % % krav * resultat ** krav * resultat ** krav * resultat ** krav * resultat ** Hermansö < 10 4,9 > 95% 97 % < 0,5 0,34 > 93% 94 % Ebbo < 15 12,0 > 90% 95 % < 1,0 0,58 > 90% 93 % Kerko < 15 7,8 > 90% 96 % < 1,0 0,59 > 85% 94 % Hindhår < 15 12,3 > 90% 96 % < 1,0 0,78 > 90% 89 % *) Kraven anges som kvartals-, halvårs- eller årsmedeltal enligt gällande tillstånd **) Resultaten anges som årsmedeltal

19 19 Drift och UNDERHÅLL TA TP Avloppsvattenrening miljoner euro 0,73 0,75 0,87 0,89 0,96 euro/m³ 0,18 0,19 0,20 0,17 0,19 Torkat slam ton/år Elektricitet/kWh/m³ 0,31 0,32 0,31 0,29 Fällningskemikalier ton/år (ferrosulfat och kalk) Inkommande kväve ton/år Reningsverken sammanlagt Utgående kväve ton/år Reningsverken sammanlagt Inkommande BOD7 ton/år Inkommande fosfor ton/år Reningsverken sammanlagt Reningsverken sammanlagt Utgående BOD7 ton/år Utgående fosfor ton/år i Reningsverken sammanlagt Reningsverken sammanlagt

20 Bokslut och ekonomi Omsättningen år 2008 uppgick till 6,53 miljoner euro, vilket är 1,6 % mindre än året innan och 4,7 % mindre än budgeterat. Orsaken till minskningen var den minskade vattenförsäljningen, i synnerhet partiförsäljningen, under år Gottgörelsen på 0,14 miljoner euro till kunderna för kvalitetsstörningen i juni bidrog också till den sjunkande omsättningen. Trots att avloppsvattenfaktureringen av de normala kunderna minskade, ökade den sammanlagda avloppsvattenfaktureringen med cirka 5,5 % på grund av avloppsvattnet från Askola. Verksamhetskostnaderna, som uppgick till 3,74 miljoner euro, ökade med 10 % från året innan. Ökningen berodde bland annat på högre energi-, slamhanterings- och lönekostnader. Driftsbidraget var 2,81 miljoner euro, vilket är 43 % av omsättningen och 0,46 miljoner euro lägre än året innan. Avskrivningen på anläggningstillgångar uppgick till 2,71 miljoner euro. Till staden betalades en avkastning på 0,15 miljoner euro. I posten ändring i avskrivningsdifferens på 0,72 miljoner euro upplöses den investeringsreservering som gjordes för byggandet av Hermansö reningsverk. Årets resultat uppgick till 0,63 miljoner euro, vilket är 0,49 miljoner euro sämre än året innan och 0,40 miljoner euro sämre än budgeterat. OMSÄTTNING 6,52 miljoner euro VERKSAMHETSKOSTNADER ENLIGT 3,74 miljoner euro Grundavgifter avlopp 7 % Installationer 7 % Övrigt (slammottagning) 2 % Vattenförsäljning 33 % Avfallshantering 8 % Köptjänster (produktion) 16 % Försäkringar och avgifter 2 % Övriga tjänster 6 % Övriga förnödenheter 11 % Personalkostnader 10 % Avloppsfakturering 40 % Grundavgifter vatten 9 % Elektrictet 12 % Kemikalier 5 % Löner 30 %

21 21 Investeringarna uppgick till 3,85 miljoner euro, vilket är 7,4 % mindre än år 2007 och 0,52 miljoner euro mindre än budgeterat. Orsaken till minskningen är bland annat förseningen av vissa gatubyggnadsprojekt. Investeringarna finansierades delvis med kassamedel. Kassamedlen minskade med 0,26 miljoner euro. Minskningen var 0,49 miljoner euro mindre än budgeterat, vilket innebär att kassaläget förblev gott trots den minskade omsättningen. Kassamedlen uppgick till 1,42 miljoner euro vid årets slut. Lednings- och materialbidrag har beviljats till ett värde något under euro. Sedan början av år 2006 beviljar Borgå vatten inte längre bidrag till andelslag. Balansens slutsumma ökade från 40,92 miljoner euro till 41,44 miljoner euro. De långfristiga lånen minskade från 1,80 miljoner euro till 1,38 miljoner euro. Enligt bokslutet har Borgå vatten uppnått de ekonomiska mål som stadsfullmäktige fastställde i budgeten och ekonomiplanen för verksamhetsåret Avkastningen till staden var euro. I enlighet med de principer som stadsfullmäktige har fastställt bokförs överskottet på 0,63 miljoner euro på resultatkontot i balansen som en del av det egna kapitalet. Nyckeltal TA TP miljoner euro Omsättning 5,82 6,08 6,64 6,85 6,53 Driftsbidrag 2,72 2,82 3,27 3,23 2,81 Resultat 0,85 0,76 1,12 1,03 0,63 Investeringar 2,90 2,84 4,16 4,37 3,85 Kassamedel 2,13 2,52 1,69 1,44 1,42

22 Miljö- och samhällsansvar Vatten- och avloppstjänsterna är en väsentlig del av samhällets basservice. Tillgång till rent dricksvatten och effektiv avledning och rening av avloppsvattnet är en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd. Borgå vatten levererar dessa tjänster till ca invånare. Borgå vatten bär ett stort ansvar för miljön. Effektiv rening av Borgå stads avloppsvatten bidrar direkt till att minska belastningen på Finska viken. Borgå vatten arbetar även aktivt för att skydda de värdefulla grundvattentillgångarna. skydd av vattendrag Behandlingen av avloppsvattnet effektiviserades betydligt då Hermansö reningsverk togs i bruk. Därtill är utloppsförhållandena mycket bra tack vare den stora vattenvolymen i Svartbäcksfjärden. Uppföljningen av belastningen och tillståndet i havsområdet antyder inga effekter av det renade avloppsvattnet från Hermansö. År 2008 var Borgå stads renade avloppsvattens andel av den totala kontrollerade belastningen på havsområdet utanför Borgå för kvävets del 2,9 %, för fosforns del un-

23 23 % der 1,2 % och för den organiska belastningens (BOD7) del 1,3 %. Utan rening skulle andelarna vara ca 9 % för kvävets del och ungefär % för fosforns och den organiska belastningens del. Största delen av den kontrollerade belastningen kommer från Borgå å och Svartsån. Belastningen från industrierna är av samma storleksordning som från Borgå stad. Dessutom belastas havsområdet av nedfall från luften och av spridd belastning, som var för sig uppskattas vara av samma storleksordning som belastningen från Borgå stad. Under de kommande åren satsar Borgå vatten kraftigt på utbyggnaden av avloppsnäten i glesbygden. Över en tredjedel av investeringarna år 2008 gällde glesbygden. Kontrollerad belastning på havsområdet utanför Borgå miljöbokslut Miljöintäkter miljoner euro Avloppsvattenavgifter 3,282 Slammottagning 0,114 Intäkter sammanlagt 3,396 Miljökostnader Avloppsnät 0,416 Avloppsrening 1,065 Miljöbaserade skatter 1) 0,030 Miljöbaserade ersättningar Avskrivningar Sanering av vattenledningar 0,068 Avloppsnät 1,018 Avloppsvattenrening 0,643 Kostnader sammanlagt 3,240 Miljöresultat 0,156 1) skatter som inte ingår i driftkostnaderna för avloppsnätet och reningen (el- och bränsleskatter) Miljöinvesteringar Sanering av nät 0,242 Avloppsnät 0,935 Pumpstationer 0,524 Reningsverk 0,123 Investeringar sammanlagt 1, BOD7 Fosfor Kväve Borgå å och Svartsån Industrins avloppsvatten Borgå stads avloppsvatten

24 Resultaträkning BS BG BS BS/BG Vattenförsäljning , , ,27 Avloppsvattenfakturering , , ,65 Installationsverksamhet , , ,24 Övriga försäljningsintäkter , , ,80 omsättning , , ,96 95,3 % Övriga rörelseintäkter , , ,65 Material, förnödenheter och varor , , ,59 Köp av tjänster , , ,17 Personalkostnader , , ,65 Verksamhetskostnader , , ,41 103,0 % Driftsbidrag , , ,20 Driftsbidrag % 49,2 % 47,1 % 43,0 % Byggnader , , ,12 Fasta konstruktioner och anläggningar , , ,94 Maskiner och inventarier , , ,99 Övriga ,87 0, ,76 Planmässiga avskrivningar , , ,81 99,8 % Övriga rörelsekostnader 7 276, , ,59 rörelseresultat , , ,80 8,5 % 7,2 % 1,3 % Finansiella intäkter , , ,91 Övriga finansiella intäkter 6 495, , ,33 Räntekostnader , , ,32 Avkastning till staden , , ,00 Finansiella intäkter och -kostnader , , ,08 96,8 % resultat före reserver , , ,28 Ändring i avskrivningsdifferens , , ,73 räkenskapsperiodens resultat , , ,45 60,8 % 16,9 % 15,1 % 9,6 %

25 25 Balans aktiva Bestående aktiva Immateriella tillgångar: Övr.utg.med lång verk.tid , ,49 Materiella tillgångar Jord- och vattenområden , ,48 Byggnader , ,21 Fasta konstruktioner och anläggningar , ,14 Maskiner och inventarier , ,16 Förskottsbetalningar , , , ,69 Rörliga aktiva Omsättningstillgångar: Materiallager , ,58 Kortfristiga fordringar: Försäljningsfordringar , ,04 Kassa och banktillgodohavanden , , , ,54 Aktiva sammanlagt , ,30 passiva Eget kapital Grundkapital , ,10 Föregående räkenskapsperioders överskott , ,98 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,67 Avskrivningsdifferens och reserver Avskrivningsdifferens , ,24 Främmande kapital Långfristigt Lån från finansieringsinrättningar , ,33 Anslutningsavgifter och övriga skulder , ,31 Kortfristigt Lån från finansieringsinrättningar , ,66 Leverantörsskulder , ,95 Resultatregleringar , , , ,39 Passiva sammanlagt , ,30

26 Finansieringskalkyl BS BG BS kassafödet för verksamheten och investeringarna Internt tillförda medel Rörelseresultat , , ,80 Avskrivningar och nedskrivningar , , ,81 Finansiella intäkter och kostnader , , , , , ,53 Investeringar Anläggningar och andra tillgångar , , ,05 Nettokassaflödet för verksamheten och investeringarna , , ,52 finansieringens kassaflöde Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 0,00 0,00 0,00 Minskning av långfristiga lån , , , , , ,66 Övriga förändringar av likviditeten Ökning av anslutningsavgifter , , ,58 Omsättningstillgångar, ökning ( ) / minskning (+) 7 865,17 0, ,96 Kortfristiga fordringar, ökning ( ) / minskning (+) ,89 0, ,40 Räntefria skulder, ökning (+) / minskning ( ) ,08 0, , ,74 0, ,40 Finansieringens nettokassaflöde , , ,74 Förändring av kassamedel , , ,78 förändring av kassamedel Kassamedel , , ,72 Kassamedel , , ,50 förändring , , ,78 lån Lån , , ,99 + nya lån 0,00 0,00 0,00 amorteringar , , ,66 Lån , , ,33

27 27 Budgetutfall konstnader för verksamheten BS BG BS BG % Gemensamma utgifter , ,57 112,8 % Vattenproduktion , ,78 108,8 % Vattendistribution , ,71 101,3 % Avledning av avloppsvatten , ,59 89,0 % Rening av avloppsvatten , ,12 108,5 % Sido-ordnad verksamhet , ,64 84,3 % Sammanlagt , ,41 104,4 % investeringar BS BG BS Gemensamma investeringar , ,25 Vattenproduktion , ,76 Ledningsnätet Nybyggnad, tomtproduktion , ,15 Sanerings- och omläggningsarbeten , ,12 Glesbygdens vattenförsörjning , ,04 Pumpstationer , , , ,93 Rening av avloppsvatten , ,39 Sido-ordnad verksamhet , ,07 Sammanlagt , ,40 Övriga tillgångar (tomtledningsbidrag) , ,65 Investeringar totalt , , ,05

28 Ekonomisk utveckling Budget Bokslut Omsättning milj. Driftsutgifter milj. Driftsbidrag milj Driftsbidrag % Investeringar milj. Kassamedel milj % % % % nyckeltal driftsbidrag % 43 % självfinansieringsgrad % 113% kapitalavkastningsgrad % 8,3% självförsörjningsgrad % 93% betalningsberedskap 1,92 (current ratio) 100 Driftbidrag Omsättning Avskrv.+Ansl.avgifternas ökning+räkenskapsperiod. vinst Räkenskapsperiodens investeringar Räkenskapsperiodens result.+avskrv.+främm. kapitalskostn. Balansens slutsumma i början av räkneskapsåret Eget kapital+anslutningsavgifter Balansens slutsumma 100 Finansieringstillgångar+Omsättningstillgångar Kortfristigt främmande kapital

29 29 Prestationernas utveckling BG BS prestationer Nya tomtledningar, st Vatten Gravitationsavlopp Tryckavlopp Dagvattenavlopp Fakturerat vatten, milj. m³ 2,51 2,93 3,08 3,08 3,14 2,91 Pumpat vatten, milj. m³ 3,09 3,56 3,78 3,55 3,60 3,50 Sannäs 1,57 1,94 2,18 2,22 2,34 2,23 Saxby 1,46 1,57 1,54 1,26 1,20 1,18 Norike 0,04 0,05 0,05 0,07 0,06 0,08 Anskaffat infiltrationsvatten, milj. m³ 1,30 1,10 1,39 1,17 1,20 1,13 Molnby 1,27 0,85 0,94 0,98 1,00 0,79 Böle 0,03 0,25 0,45 0,19 0,20 0,34 Fakturerat avloppsvatten, milj. m³ 2,26 2,20 2,26 2,37 2,45 2,53 Behandlat avloppsvatten, milj. m³ 4,55 4,13 4,14 4,44 4,00 5,27 Hermansö 4,46 4,04 4,05 4,33 3,92 5,14 Kerko 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Ebbo 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,03 Hindhår 0,05 0,05 0,05 0,06 0,04 0,08 Nybyggnad-tomtproduktion, km 9,5 11,6 8,7 10,9 13,4 6,1 Vattenledningar 6,3 3,9 3,7 6,2 4,3 2,7 Avloppsledningar 1,6 3,4 2,4 2,2 3,8 2,0 Dagvattenledningar 1,6 3,6 2,4 2,3 4,3 1,3 Tryckavlopp 0,6 0,1 0,2 1,1 0,1 Pumpverk, st

30 BG BS prestationer Sanering och omläggning, km 4,0 5,0 2,6 4,8 1,0 1,1 Vattenledningar 2,8 3,7 1,3 2,2 0,3 0,3 Avloppsledningar 0,5 0,6 0,5 1,3 0,3 0,8 Dagvattenledningar 0,6 0,6 0,8 0,4 0,4 0,0 Blandavlopp Tryckavlopp 0,1 0,9 Pumpverk, st Glesbygdens vatten och avlopp, km 4,4 12,3 8,1 39,8 33,8 46,5 Vattenledningar 4,4 12,1 3,3 17,4 14,6 19,8 Avloppsledningar 0,0 2,4 Dagvattenledningar Tryckavlopp 0,2 4,8 22,5 19,2 26,7 Pumpverk, st 3 1 Ledningsnätet sammanlagt, km 717,3 744,9 761,3 815,5 851,0 872,9 Vattenledningar 399,1 418,3 424,9 449,0 455,6 473,7 Avloppsledningar 176,9 180,9 183,3 188,0 192,0 189,8 Dagvattenledningar 95,1 99,3 101,9 104,6 108,8 105,7 Blandavlopp 13,0 12,4 12,3 12,3 12,1 12,3 Tryckavlopp 33,1 33,9 38,9 61,6 82,5 91,4 Pumpverk, st

31 31 Anläggningar, vattenledningar och verksamhetsområde GRUNDVATTENTAG 1 Sannäs / konstgjort grundvatten Saxby-Kerko 1975 Råvattentag Bosgård infiltrationsområde 3 Norike 1971 Reservvattentag 4 Borgbacken 1923, Illby Sondby Mickelsböle 1975 Vattentorn 8 Kvarnbacken Slätberget 1977 RENINGSVERK 10 Hermansö Kokon utjämningspumpstation 11 Ebbo Kerko Hindhår 1967

32 Kontaktinformation kontor Mästarvägen Borgå tfn *(019) fax (019) underhållscentralen Mästarvägen Borgå tfn *(019) fax (019) vattenproduktion (kontrollrum) Mästarvägen Borgå tfn *(019) fax (019) hermansö avloppsreningsverk Hermansövägen Borgå tfn (019) fax (019)