Barnombudsmannen rapporterar br2007:01. När viljan finns. Barnperspektivet i länsstyrelserna

Transkript

1 Barnombudsmannen rapporterar br2007:01 När viljan finns Barnperspektivet i länsstyrelserna

2 Länsstyrelserna är viktiga aktörer för att öka efterlevnaden av barnkonventionen i Sverige. De har egna ansvarsområden som direkt berör barn och unga, men de kan även påverka landets alla kommuner genom tillsynsverksamhet och genom att stimulera olika verksamheter. Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från offentliga aktörer om hur arbetet med att genomföra barnkonventionen bedrivs. Vi redovisar i denna rapport länsstyrelsernas svar från 2005 års enkätundersökning. Vi ser en ökande vilja bland länsstyrelserna att ta in barns och ungas synpunkter i beslutsprocesser. Och viljan inom den egna organisationen är den kanske viktigaste komponenten för att uppnå resultat i ett förändringsarbete. Samtidigt ser vi att det är stora skillnader mellan länsstyrelserna när det gäller insatser för att öka barnperspektivet. ISBN

3 Barnombudsmannen rapporterar br2007:01 När viljan finns Barnperspektivet i länsstyrelserna

4 ISBN ISSN Barnombudsmannen Fler exemplar kan beställas från: Postadress: Box 22106, Stockholm Besöksadress: Norr Mälarstrand 6 Telefon: Fax: E-post: bo@bo.se Stockholm Tel Fax Webbplats: order.fritzes@nj.se

5 Innehåll Förord...5 Sammanfattning...7 Inledning...10 Barnombudsmannens uppdrag...10 Om undersökningen...11 Hänt sedan Långsiktiga strategier börjar ta form Externa styrdokument Återrapporteringskrav år Interna styrdokument...18 Skapa utrymme för utbildning Få planerar för utbildning Mer kunskap behövs...22 Behov av fortbildning finns...25 Att synliggöra resurserna ger positiva signaler Stöd finns hos Barnombudsmannen Att arbeta med ett barnperspektiv Öppna upp för barn och unga Barnkonventionen får plats Goda erfarenheter kring inflytande...46 Barnkonsekvensanalyser behöver utvecklas...48 Mer information till barn och unga...52 Käll- och litteraturförteckning...55 Offentligt tryck...55 Litteratur...55 Övriga källor

6 4

7 Förord Länsstyrelserna är, ur många aspekter, mycket viktiga aktörer för att öka efterlevnaden av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) i Sverige. De har egna ansvarsområden som direkt berör barn och unga, men de kan även påverka landets alla kommuner genom tillsynsverksamhet och genom att stimulera olika verksamheter. Under de senaste åren har regeringen uppdragit till länsstyrelserna att återrapportera uppdrag som haft till syfte att stärka barnperspektivet i länsstyrelsernas arbete. Det har bland annat lett till att Barnombudsmannen inbjudits till ett stort antal länsstyrelser runt om i landet. Det har anordnats olika former av utbildningsdagar och vi kan konstaterat att det genomförs mycket positivt arbete med stort engagemang inom flera länsstyrelser. Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting/- regioner och kommuner för att bevaka deras arbete med barnkonventionen. Vi redovisar i denna rapport länsstyrelsernas svar från 2005 års enkätundersökning. Detta är fjärde gången länsstyrelserna besvarar en enkät om deras arbete med att bidra till ett ökat barnperspektiv på länsnivå. Vi vet att det har hänt en del i länsstyrelsernas arbete med barnperspektiv sedan enkäten besvarades. Tyngdpunkten för denna enkätundersökning var inflytande, delaktighet och barnkonsekvensanalyser. Vi ser en ökande vilja hos flera länsstyrelser att ta in barns och ungas synpunkter i beslutsprocesser, länsstyrelsen på Gotland har till exempel sedan enkäten gjordes inrättat ett ungdomsråd. Flera länsstyrelser framför i enkäten att de vill öka möjligheterna för barn och unga att komma till tals. Resultaten från tidigare års enkätundersökningar visar på ett tydligt samband mellan uppdrag i regleringsbrev och ett medvetet, effektivt perspektivarbete. I 2005 års undersökning påtalar länsstyrelserna återigen behovet av tydliga uppdrag i regleringsbreven för att veta vad som förväntas av dem. Det anses vara en viktig förutsättning för att kunna konkretisera arbetet med att öka barnperspektivet. Självklart är viljan i den egna organisationen den viktigaste komponenten för att uppnå bäst effekt i ett förändringsarbete. Ledningens stöd är enligt våra framgångsfaktorer av stor betydelse. Finns ingen vilja till att ta in ett barnperspektiv upplevs detta arbete tvingande och riskerar att skapa motstånd. Några länsstyrelser har gett exempel på upplevelser där barnperspektivet har medfört positiv påverkan på deras arbetsuppgifter. Skillnaden mellan olika länsstyrelser är stor när det gäller insatser för att öka barnperspektivet. Min förhoppning är att skillnaderna mellan länsstyrelserna i framtiden ska minska. I likhet med vad några länsstyrelser själva har uttryckt ser jag att nyckeln till minskade skillnader finns i ökat samarbete och erfarenhetsutbyten som understöds av resursprioriteringar. Vi står inför ett spännande arbete med många intressanta möjligheter där länsstyrelserna har potential att spela en nyckelroll. Länsstyrelserna kan möjliggöra avsevärda förbättringar för barns och ungas inflytande och delaktighet. 5

8 Jag hoppas att denna rapport kan bidra till att fler länsstyrelser vill förstärka sitt arbete med att förverkliga barnkonventionen i Sverige och förvalta sina möjligheter till att öka barns och ungas inflytande och delaktighet. Lena Nyberg Barnombudsman 6

9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från 2005 års enkätundersökning om barnperspektivet i länsstyrelserna. Uppgifter från undersökningen tyder på att många fortfarande inte har klart för sig vad det innebär att arbeta med ett barnperspektiv i dagliga arbetsuppgifter. Detta intryck bekräftades i de diskussioner som fördes under det erfarenhetsutbytet som anordnades av Barnombudsmannen den 16 november, 2006 i Stockolm. Där framkom en önskan från deltagarna om stöd och stödmaterial av handfast och konkret art. Deltagarna beskrev bland annat behov av praktiska checklistor för att komma igång med barnkonsekvensanalyser. Fler lärande exempel och fler tillfällen för erfarenhetsutbyte efterfrågades och beskrevs som ett effektivt sätt att arbeta i den strategiska diskussionen. Erfarenhetsutbyten bedömdes även ha viktiga funktioner i form av forum för kontinuitet, avstämning, men även nystart för arbete med att införa ett barnperspektiv. Även uppgifter från enkätundersökningen sammanfaller väl med detta. Några deltagare på erfarenhetsutbytet i november 2006 uttryckte också frustration över svårigheter med att förhålla sig till många perspektiv och undrade om man kan baka ihop dessa för att förenkla? Man såg det önskvärt att kunna ha ett helhetsgrepp när det gäller alla de horisontella perspektiven. Dessa är tankar som även förmedlades i enkätundersökningen. Där uppges av flera länsstyrelser arbetet med att införa ett barnperspektiv vara inbakad i sådana helhetsgrepp som till exempel handlingsplan för hållbar utveckling. Vår mening är att alla perspektiven ändå måste synliggöras för att man ska kunna få ett helhetsperspektiv. I det sammanhanget finns annars en överhängande risk för att barnperspektivet hamnar i skymundan eftersom vuxna främst driver vuxnas intressen. Barnperspektivet måste därför ha en särskild position och redovisas enskilt. Utifrån undersökningens resultat kan vi konstatera att två tredjedelar av länsstyrelserna uppger att de inte har några anslag till utveckling av barnperspektivet. Vi kan även konstatera att länsstyrelserna uppger att den nationella strategin inte har påverkat medelsfördelningen i form av ökade anslag till utveckling av barnperspektivet inom länsstyrelsen. Vi föreslår därför att den nationella strategins innehåll analyseras av länsstyrelserna med avsikt att avtäcka fler beröringspunkter med länsstyrelsernas egna arbetsformer och medelsfördelning. Vi ser positivt på att nästan hälften av länsstyrelserna uppger att de har skrivningar om hur barnkonventionen ska tillämpas i sina verksamhetsplaner, men efterlyser att resterande länsstyrelser skriver in tillämpningsarbetet i centrala styrdokument. Jämfört med föregående mätningar uppges förekomsten av långsiktiga strategier för barnkonventionens genomförande ha ökat och har nu nått upp till mer än hälften av länsstyrelserna. Vi vill framhålla behovet av att upprätta långsiktiga strategier för att uppnå ett djupverkande och bestående förändringsarbete och efterlyser att beslut om långsiktiga strategier fattas i resterande länsstyrelser. Utbildning är en central framgångsfaktor i arbetet med att införa barnperspektivet. Förvånande är därför att endast en länsstyrelse uppger att de har antagit en 7

10 utbildningsplan om barnkonventionens genomförande samtidigt som långsiktiga strategier saknas bland flera. I de fall utbildning har genomförts uppger länsstyrelserna att den är tämligen jämt fördelad på alla personalkategorier. Positivt är även att de genomförda utbildningarna innehåller en bred spridning av kunskapsområden om barnkonventionens genomförande. Samtidigt noterar vi att utvecklingsmöjligheter finns inom områdena att samtala med barn och barnkompetens. Mer än hälften av länsstyrelserna uttrycker ett behov av fortbildning/kompetensutveckling totalt sett för myndigheten, men att länsstyrelsernas avsatta resurser för sitt fortsatta arbete med barnkonventionens genomförande är knappa. De behov som identifierats verkar inte mötas av lämpliga resurstilldelningar. Vi noterar att inga länsstyrelser uppger att de redovisar hur stor del av budgeten som läggs på att utveckla barnperspektivet. Vi vill påminna om vilka signaleffekter och förtjänster länsstyrelserna kan uppnå av att synliggöra vilka resurser som används till detta arbete. Mot denna bild ser vi dock i undersökningens svar uppgifter som, jämfört med föregående års undersökningsresultat, kan tolkas som en tendens mot att fler länsstyrelser ser nödvändigheten i att avsätta resurser för arbete med barnkonventionens genomförande. Att ta reda på status för barns och ungas möjlighet till inflytande och delaktighet hos länsstyrelserna var centralt i undersökningen. Ett antal frågor ställdes om länsstyrelserna inhämtar barns och ungas synpunkter, om dessa dokumenteras och slutligen om besluten återförs till barn och unga. Vi upplever att länsstyrelserna i begränsad utsträckning använder sig av möjligheterna de förfogar över för att ta del av och beakta barns och ungas synpunkter. Vår förhoppning är att länsstyrelserna i fortsättningen vill visa prov på ett öppnare sinne för värdet av de perspektiv barn och unga kan presentera inom olika verksamhetsområden. Vi vill uppmuntra de tre länsstyrelserna, Kalmar, Skåne och Värmland, att delge övriga sina motiveringar till varför de, enligt uppgift, alltid dokumenterar barns och ungas synpunkter inom verksamhetsområdet överförmynderi. Länsstyrelserna i Kalmar och Värmland uppger att de alltid även återför beslut till barn och unga i frågor som berör dem. Undersökningens resultat tyder på att länsstyrelsernas förhållningssätt till genomförandet av barnkonventionen behöver utvärderas med tyngdpunkt på de stora fördelar dokumentationsrutiner innebär för att beakta barnperspektivet. Inom verksamhetsområdet sociala frågor är det särskilt viktigt att inhämta, dokumentera och återföra beslut till barn och unga. Det är här man träffar på utsatta barn och unga som inte har ett nätverk som kan hjälpa dem att föra deras talan. Det är därför särskilt viktigt att länsstyrelserna utnyttjar sina möjligheter till att stödja dessa barn genom att inhämta, dokumentera och beakta deras synpunkter. Länsstyrelserna förfogar även inom verksamhetsområdet miljö- och naturvård över unika möjligheter till att öka barns och ungas delaktighet. Vår förhoppning är att länsstyrelserna vill förvalta dessa på ett sätt som kan bidra till att ta tillvara på och förstärka barns och ungas engagemang inom området. 8

11 Barnet eller den unge som står under förmyndarskap har fått sin förmyndare, eller gode man utnämnt åt sig av samhället. Detta faktum höjer kravet på tillsynsmyndigheten att försäkra sig om att förmyndarskapet efterlevs på ett korrekt sätt samt att barn och unga tillförsäkras möjlighet att påverka sin situation. Länsstyrelserna har i sitt tillsynsuppdrag ett särskilt ansvar för att säkra barns och ungas inflytandemöjlighet och delaktighet. I resultaten ser vi att länsstyrelsernas egna kommentarer vittnar om att ökade möjligheter för barn och unga att komma till tals är uppskattat och eftersträvansvärt bland länsstyrelserna. En utveckling mot att samtliga länsstyrelser tar fram anvisningar för att göra barnkonsekvensanalyser emotses. Vi ser att utvecklingen mot att genomföra barnkonsekvensanalyser går långsamt och vill uppmana länsstyrelserna att förstärka detta arbete. I den nationella strategin har regering och riksdag framfört krav på länsstyrelserna att göra barnkonsekvensanalyser vid beslut som berör barn och unga. Få länsstyrelser utvärderar sitt arbete med barnkonsekvensanalyser och att inhämta barns och ungas synpunkter. För att uppnå hög kvalitet bör arbete med utvärderingar utvecklas och rutiner skapas för dokumentation vid utvärderingar. Barns och ungas rätt att ta del av information som berör dem är av stor vikt. Vi uppskattar att mer än hälften av länsstyrelserna uppger att de har information om sin verksamhet som är speciellt anpassad för och riktad till barn och unga. En stor tillgång för länsstyrelserna kan i fortsättningen vara att använda sig av referensgrupper bestående av barn och unga. Det är nödvändigt att detta arbete sker på långsiktig basis och att det frekvent uppdateras. Vår förhoppning för framtiden är att långt fler av länsstyrelsernas ledningar ska använda Barnombudsmannen som ett stöd i arbetet med barnkonventionen. Vi ser positivt på att många länsstyrelser uttrycker behov av våra insatser och vill framhålla att vi har ett stående erbjudande till ledning och chefer inom länsstyrelserna om att ta del av dessa. Barnombudsmannen ser positivt på länsstyrelsernas uttryck för ökade behov av våra insatser. Vi ser fram mot ett fortsatt samverkansarbete i framtiden med möjligheter till fler erfarenhetsutbyten. 9

12 Inledning I Barnombudsmannens uppdrag ingår att bevaka barnkonventionens tillämpning inom myndigheter. Regelbundet vänder vi oss därför till statliga myndigheter med en eller flera enkäter för att kunna bedöma kvaliteten i det arbete som görs för att öka tillämpningen av barnkonventionen i verksamheten. Den nationella strategin för förverkligandet av barnkonventionen, som riksdagen antog 1999, betonar barns och ungas möjlighet till inflytande och att beslut som berör barn föregås av barnkonsekvensanalyser. Vi lade därför tonvikten i enkäten på dessa två områden. Vårt syfte med 2005 års enkät till länsstyrelserna var att vi skulle få en generell bild av hur genomförandet av barnkonventionen utvecklas samt en mer detaljerad bild av länsstyrelsernas arbete med barnkonsekvensanalyser. Barnombudsmannens uppdrag Barnombudsmannen ska med kunskap och kvalitet företräda barn och ungdomar, driva och bevaka deras rättigheter och intressen utifrån barnkonventionen. Företrädare för barn och unga Tyngdpunkten i Barnombudsmannens arbete är att skapa möjligheter för barn och unga att själva komma till tals, få framföra sina åsikter direkt till aktuella beslutsfattare och få sina åsikter respekterade. En viktig uppgift för Barnombudsmannen är att medverka i att hitta metoder för att barn och unga ska tillförsäkras inflytande och delaktighet, samt att få beslutsfattare och andra att inse att det också blir bättre kvalitet på verksamheterna om barns och ungas egna synpunkter tas till vara. Pådrivare av genomförandet av barnkonventionen En av huvudpunkterna i Barnombudsmannens arbete är att vara spjutspetsen i arbetet med barnkonventionen. I arbetet med att driva på förverkligandet av barnkonventionen ingår att följa det arbete som bedrivs, att samla information om pågående projekt och metodutveckling, samt att lyfta fram goda exempel. I arbetet ingår således också att hålla kontakt med lokala, regionala och nationella verksamheter. En av Barnombudsmannens främsta uppgifter är att bidra till att barn och unga själva tar del i förändringsprocessen. Barnombudsmannen ska sprida exempel på metoder som utvecklas för att barn och unga ska få möjlighet att komma till tals. Bevakare av efterlevnaden av barnkonventionen Barnombudsmannen har rätt att uppmana myndigheter, kommuner och landsting att lämna uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits för att genomföra barns och ungas rättigheter enligt barnkonventionen. De uppgiftsskyldiga ska på Barnombudsmannens uppmaning komma till överläggningar. Sådana överläggningar kan dels tänkas leda till erfarenhetsutbyte och insamling av fakta, dels ha en attitydbildande funktion. Ombudsmannen ska bevaka och följa tillämpningen av gällande författningar. Barnombudsmannen ska också lämna förslag till regeringen om författningsändringar och 10

13 andra åtgärder som ombudsmannen anser behövs för att tillgodose barns och ungas rättigheter och intressen. Om undersökningen Offentlighet och sekretess Under datainsamlingsperioden har det rått statistiksekretess hos undersökningsinstitutet. I samband med redovisning av resultaten kommer Barnombudsmannen att göra alla enkätformulär tillgängliga på sin webbplats för att underlätta för uppföljningar. I enkäternas tilläggsinformation utlovades en återkoppling av resultaten till länsstyrelserna. Denna rapport syftar således även till att uppfylla det löftet och kommer i likhet med alla våra övriga rapporter att finnas tillgänglig på Barnombudsmannens webbplats, Metod Barnombudsmannen skickade per post ut en enkät till samtliga 21 länsstyrelser. Alla 21 länsstyrelser har svarat på enkäten. Länsstyrelsen i Östergötland har avstått från att besvara enkäten och motiverat anledningen i en skrivelse. Dess medverkan är därför behandlade som ej svar i datafilen. Länsstyrelserna har inte alltid svarat på alla frågor. Resultaten från enkäterna har processats i datasystemet SPSS varpå tabeller har framtagits. Läsanvisning Enkätundersökningen innehöll ett huvudenkätformulär och ett tilläggsenkätformulär. Tilläggsenkäten innehöll frågor som tog sikte på länsstyrelsernas tillsyn av kommunernas arbete med barnavårdsutredningar. Resultaten från tilläggsenkäten om länsstyrelsernas barnperspektiv i tillsynen av barnavårdsutredningar redovisas inte här. Det är resultaten från huvudenkäten som redovisas i denna rapport. Resultatredovisningen presenteras i tre större delar; långsiktiga strategier börjar ta form, skapa utrymme för utbildning och att arbeta med ett barnperspektiv, och är således i tråd med våra framgångsfaktorer. Varje enkätfråga presenteras med en resultatredovisning, oftast i tabellform, som följs av en resultatanalys. Resultatanalysen mynnar ut i en kommentar från Barnombudsmannen som i många ämnen innehåller ett eller flera förslag på fortsatt arbete, lämpliga insatser eller erbjudanden om råd och stöd från Barnombudsmannen. Framgångsfaktorer Barnombudsmannen har, som ett led i att driva på förverkligandet av barnkonventionen, tidigare presenterat faktorer som har visat sig vara framgångsrika när kommuner, landsting eller statliga myndigheter ska arbeta in ett nytt perspektiv i sina verksamheter. Framgångsfaktorerna bygger på den rapport som Ekonomistyrningsverket (ESV) presenterade år 2000 och har tagits fram utifrån erfarenheter från organisationer som har arbetat med till exempel jämställdhets-, hälso- och miljöperspektiv, men också utifrån de erfarenheter som Sida och Vägverket hade från sitt arbete med ett barnperspektiv. 1 1 Ekonomistyrningsverket. Barnperspektiv vid statliga beslut. Dnr: /

14 Genom erfarenheter från vårt arbete med barnkonventionen har vi sammanfattat ett antal framgångsfaktorer: 2 Ledningens entydiga stöd och engagemang Arbeta in perspektivet i centrala styrdokument Utbildning och information Utgå från befintliga arbetsprocesser Ekonomiska och personella resurser Dialog och erfarenhetsöverföring Uppföljning och utvärdering Att införliva ett nytt perspektiv Att anlägga ett nytt perspektiv på beslut och verksamheter är inte nytt i svensk förvaltning. Under 1990-talet har kommuner, landsting och statliga myndigheter uppmanats att särskilt väga in konsekvenser för både miljö, hälsa och jämställdhet. Verksamheterna ska genomsyras av ett visst perspektiv i arbets- och beslutsprocesser på alla nivåer och på alla områden. Utvecklingsarbetet ska utföras av ordinarie personal och ingå som en självklar del i all verksamhet. Förstå, kunna och vilja Att införa ett nytt perspektiv kan också beskrivas utifrån att tillämparen måste vilja, förstå och kunna genomföra beslutet. 3 För att det nya synsättet ska få genomslag i verksamhetsprocesser och beslut måste också det personliga ansvaret för alla anställda lyftas fram. Av varje enskild person som ska verkställa, tillämpa och praktiskt genomföra barnkonventionen krävs ett starkt och uthålligt engagemang för uppgiften. Den enskilde som deltar i arbetet med barnkonventionen måste vilja, förstå och kunna genomföra den. Det är viktigt att verkligen vilja medverka i genomförandet. Att förstå innebär att man genom kunskap om reformens syfte förstår dess innebörd. Ett rimligt antagande är att engagemanget ökar om man har förstått innebörden i arbetet med barnkonventionen. Att kunna innebär att varje enskild medarbetare ges möjlighet att arbeta med perspektivet. Nationell strategi Regering och riksdag har visat sin vilja och sitt engagemang genom att 1999 anta en nationell strategi för att förverkliga barnkonventionen. Målsättningen i den nationella strategin är att barn ska respekteras. Barnkonventionen ska vara ett verktyg i arbetet med att gradvis förbättra barns villkor. Utifrån de erfarenheter som gjorts sedan strategin antogs presenterade regeringen i januari 2004 i en skrivelse till riksdagen hur det strategiska arbetet med att förverkliga barnkonventionen i Sverige fortsatt ska bedrivas. 4 Den nationella strategin uttrycker att förvaltningsmyndigheterna är några av de mest centrala aktörerna för genomförandet av barnkonventionen. I skrivelsen om den vidareutvecklade strategin omtalas bland myndigheter länsstyrelserna särskilt, och deras uppdrag i 2004 års regleringsbrev att redogöra för hur barnperspektivet kan utvecklas och förbättras i verksamheterna lyfts fram. 2 Barnombudsmannen. Röster som räknas Ekonomistyrningsverket. Barnperspektiv vid statliga beslut. Dnr: / Faktablad nr 6, mars Socialdepartementet. 12

15 I regleringsbrevet för år 2005 hade länsstyrelserna återrapporteringskrav att redovisa inom verksamhetstillsynen hur barnperspektivet har beaktats i tillsynen. 5 Länsstyrelserna har i sina enskilda redovisningar framfört vilka insatser de har genomfört. I länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2006 uttrycktes tydligare än tidigare och mer detaljerat vilka förväntningar regeringen har på länsstyrelsernas arbete med att efterleva barnkonventionen: Länsstyrelserna skall redovisa hur arbetet med att systematiskt integrera ett barnperspektiv i de verksamheter som rör barn fortskrider, med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter. I redovisningen skall ingå vidtagna åtgärder utifrån den kartläggning av barnperspektivet som har genomförts, samt en redovisning av i vilken omfattning barnkonsekvensanalyser används i berörda verksamheter och utvecklingsmöjligheter för det arbetet. I detta arbete skall genomgående uppmärksammas att villkor och behov kan skilja sig åt för olika grupper av flickor och pojkar. 6 Sedan enkätundersökningen genomfördes 2005 har flera länsstyrelser varit aktiva och mycket har hänt. Hos Länsstyrelsen i Blekinge, Skåne, Stockholm och Värmland finns exempel som kan illustrera ett sådant arbete. Det återstår för framtiden att visa om 2006 års förtydliganden ger ännu större effekt. Hänt sedan 2005 Länsstyrelsen i Blekinge I Blekinge har man, direkt kopplat till uppdrag i regleringsbrevet för år 2006, tagit fram en skrift som syftar till att ge stöd för arbetet med att integrera barnperspektivet i fysisk planering, bland annat genom att ge förslag till olika metoder för att nå barn och ungdomar, samt utvecklingsmöjligheter för fortsatt samverkan mellan barn och beslutsfattare. Arbetet omfattar även ett förslag till handläggningsstöd på hur och när barnkonsekvensanalyser bör användas. 7 Länsstyrelsen har också genomfört kartläggningar av integrering av barnperspektivet inom den egna verksamheten. Kartläggningarna mynnade ut i rapporterna Barnperspektivet inom Länsstyrelsen i Blekinge år 2006 och Barnperspektivet inom socialtjänsten i Blekinge län Länsstyrelsen i Skåne På initiativ från Länsstyrelsen i Skåne har en rapport om barns miljörelaterade ohälsa tagits fram. Rapporten Barn, miljö och hälsa rapport från Skåne, Blekinge, Halland och Kronobergs län 2006, är ett regionalt komplement till en nationell Miljöhälsorapport som gavs ut av Socialstyrelsen Länsstyrelsen i Stockholm Länsstyrelsen i Stockholm utvecklade under 2005 ett verktyg för att genomföra barnkonsekvensanalyser i handläggningen av ärenden som rör barn. En särskild mall för remisser som rör barnärenden utarbetades som syftar till att lyfta fram om och hur socialtjänsten har beaktat barnperspektivet i handläggningen av ärendet. Detta arbetet har fortsatt och utvärderats under Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Länsstyrelserna. 6 Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende länsstyrelserna. 7 Länsstyrelsen i Blekinge län. 13

16 Länsstyrelsen i Värmland Länsstyrelsen i Värmland har förutom sitt tidigare nämnda arbete med kontaktklasser även tillverkat kalendern Värmland 0607 som delats ut till unga i Värmland. Kalendern gavs ut genom projektet Mänskliga rättigheter i Värmland som ett led i att göra länsstyrelsens verksamhet öppnare och mer tillgänglig. I kalendern presenterar länsstyrelsen sina olika verksamhetsområden, personal, funktioner och bjuder in ungdomar att ta kontakt 14

17 Långsiktiga strategier börjar ta form Eftersom framgångsfaktorerna är en viktig del i genomförandet av barnkonventionen har Barnombudsmannen valt att ställa några frågor som har anknytning till dem. En del i förankringsprocessen innebär att de beslut som fattas kring arbetet med barnkonventionen behöver inarbetas i de centrala styrdokumenten för verksamheten. Externa styrdokument Länsstyrelserna har i sina årsredovisningar lämnat uppgifter på externa styrdokument som innehåller skrivningar om genomförandet av barnkonventionen. 8 Dessa omnämns vara länsstyrelsernas regeringsuppdrag, lagstiftning och regleringsbrev. Barnombudsmannen lämnade den 31 mars 2006 en rapport till Socialdepartementet med en sammanställning av de redovisningar som lämnats av myndigheter som haft återrapporteringskrav om barnperspektiv i regleringsbreven för Återrapporteringskrav år 2005 Redovisa inom verksamhetstillsynen (ej individtillsynen): hur barnperspektivet har beaktats i tillsynen 9 Vi kan konstatera att regleringsbreven med tydliga återrapporteringskrav som styrmedel har stor betydelse och ger resultat. Exempel på detta är myndigheterna Migrationsverket, Vägverket, Kriminalvården, Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten som alla har tydliga återrapporteringskrav och särskilda uppdrag om barnkonventionen i sina regleringsbrev. Barnombudsmannen vill särskilt rekommendera regeringen att i än högre grad förtydliga och strukturera regleringsbreven utifrån varje myndighets specifika uppdrag. Vi har under denna granskning funnit att de myndigheter som haft tydligt formulerade krav i sina regleringsbrev tycks ha haft lättare att prioritera och därigenom renodla sitt utvecklingsarbete. Vissa länsstyrelser har själva framfört uttryckliga önskemål om tydligare formulerade krav och specificerade verksamhetsområden för dessa i sina regleringsbrev. Det är därutöver mycket angeläget att regeringen uthålligt och långsiktigt ställer krav år från år. I de fall då detta har brustit framgår att utvecklingsarbetet antingen avtar eller avstannar. Barnombudsmannen vill i detta sammanhang särskilt uppmärksamma regeringen på behovet av att ytterligare precisera begrepp som barnperspektiv. Exempel på metoder för detta är: att inledningsvis precisera de artiklar i barnkonventionen som berör den aktuella myndigheten att definiera ordet barnperspektiv och preciserat ange förväntad utveckling för myndigheten i fråga om utformning och genomförande av verksamheten att särskilt rikta utvecklade återrapporteringskrav till de myndigheter som har tillsynsuppdrag 8 På grund av ett fel i svarsalternativen kunde resultaten från enkätundersökningens fråga på detta ämne inte användas i resultatredovisningen. 9 Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Länsstyrelserna. 15

18 att särskilt rikta utvecklade informationskrav till de myndigheter vars verksamhet mer direkt berör barn och unga att förtydliga att myndigheternas organisationsstyrning även rör barn och ungas rättigheter Myndighetsledningens entydiga stöd och engagemang är en grundförutsättning för myndigheternas arbete med barnkonventionen. Det har vårt samarbete med till exempel Kriminalvården, Vägverket, Migrationsverket samt några länsstyrelser särskilt visat. Av den anledningen vore det värdefullt om länsstyrelseledningarna fick än tydligare signaler om att de bär ett uttalat ansvar för genomförandet av barnkonventionen inom den egna myndighetens ansvarsområde. Nationell strategi 1999 antog riksdagen en nationell strategi för att förverkliga barnkonventionen. Målsättningen i den nationella strategin är att barn ska respekteras. Barnkonventionen ska vara ett verktyg i arbetet med att gradvis förbättra barns villkor. Ändrade attityder, förhållnings- och arbetssätt i olika verksamheter och på olika nivåer i samhället är centrala för att barnperspektivet ska genomsyra alla frågor som rör barn och unga. Strategin understryker också det centrala med kunskaps- och metodutveckling för att höja medvetenheten hos beslutsfattare och vuxna som arbetar med barn och unga samt hos barn och unga själva. Barnombudsmannen valde därför att ta reda på hur väl känd den nationella strategin är bland länsstyrelserna. Är det känt i länsstyrelsens ledning och bland dess tjänstemän vad denna nationella strategi innehåller? Ja 14 Nej 5 Ej svar 2 Total 21 Två tredjedelar av länsstyrelserna uppger att det är känt i länsstyrelsens ledning och bland dess tjänstemän vad denna nationella strategi innehåller. Den nationella strategin för förverkligandet av barnkonventionen i Sverige antogs av riksdagen Mot bakgrund av detta blir det relevant att fundera över anledningar till vad det beror på att fem, drygt en fjärdedel, av länsstyrelserna uppger att länsstyrelsens ledning eller tjänstemän inte känner till vad denna nationella strategi innehåller. Beror det på att informationen mellan personal vid personalomsättning har varit bristfällig? Har informationen som utgått till dessa fem länsstyrelser om denna nationella strategi i sig varit bristfällig? Eller är den interna hanteringen av information i dessa fem länsstyrelser inte tillräckligt väl fungerande? Barnombudsmannen upplever det förvånande att inte fler länsstyrelser har kännedom om innehållet i den nationella strategin med tanke på att bland andra Barnombudsmannen vid ett flertal tillfällen har uppmärksammat den. Att ta del av innehållet i den Nationella Strategin och arbeta aktivt med detta ger en god grund för att belysa hur man på tilltagande sätt kan integrera ett barnperspektiv i ens föreställningsvärld. 16

19 Kommentar Barnombudsmannen menar att det är viktigt för länsstyrelserna att ta del av innehållet i den nationella strategin för att den ska kunna bli ett användbart verktyg i arbetet med att förverkliga barnkonventionen i samhället. Barnombudsmannen menar därför att för många länsstyrelser finns en uppgift att i större utsträckning tillägna sig innehållet i den nationella strategin och arbeta aktivt med detta. Hur stor påverkan har den nationella strategin haft på länsstyrelsens arbete med barnkonventionen? Ganska stor 4 Varken eller 5 Ganska liten 5 Liten 6 Ej svar 1 Total 21 Resultaten visar att fyra länsstyrelser anser att den nationella strategin haft ganska stor påverkan på länsstyrelsens arbete med barnkonventionen medan fem anser att den har haft varken stor eller liten påverkan. Lika många uppger att påverkan har varit ganska liten och sex anser att den nationella strategin haft liten påverkan på arbetet med barnkonventionen. En länsstyrelse har inte besvarat frågan. Få länsstyrelser uppger att den nationella strategin haft stor betydelse för deras arbete med barnkonventionen. Detta trots att två tredjedelar av länsstyrelserna uppger att innehållet är känt av ledning och tjänstemän. Resultaten väcker frågor om dels den nationella strategins innehåll och dels förvaltningen av innehållet. Endast fyra av tjugoen länsstyrelser uppger att de anser att den nationella strategin haft ganska stor påverkan på arbetet med barnkonventionen. Att sexton länsstyrelser, mer än två tredjedelar, uppger att de anser att påverkan har varit obefintlig eller liten kan det tyda på att innehållet i strategin inte upplevts relevant för deras arbetsformer. Hur kommer det sig då att fyra länsstyrelser anser att den nationella strategins påverkan på arbetet med barnkonventionen varit ganska stor? Har det med inställning till innehållet att göra? Har man inom de sexton länsstyrelser andra strategier som för dem fungerar bättre? Var dessa sexton länsstyrelsers arbete med barnkonventionen redan förankrat och i gång, oberoende av den nationella strategin? Kommentar Barnombudsmannen ser att det finns skillnader i uppgifterna om kännedom om innehållet i den nationella strategin och dess påverkan på länsstyrelsens arbete med barnkonventionen. Vi föreslår därför att den nationella strategins innehåll analyseras av länsstyrelserna med avsikt att avtäcka fler beröringspunkter med länsstyrelsernas egna arbetsformer. 17

20 Hur har den nationella strategin påverkat medelsfördelningen till verksamheter som utvecklar barnperspektivet i länsstyrelsen? Anslagen till utveckling av barnperspektiv har varken ökat eller minskat 6 Myndigheten har inga anslag till utveckling av barnperspektiv 14 Ej svar 1 Total 21 Resultaten visar att två tredjedelar uppger att de inte har några anslag till utveckling av barnperspektivet och sex länsstyrelser svarar att anslagen varken har ökat eller minskat till följd av påverkan från den nationella strategin. Barnombudsmannen finner det anmärkningsvärt att hela fjorton länsstyrelser, två tredjedelar, uppger att de inte har några anslag till utveckling av barnperspektivet. Detta ställer stora krav på den enskilde att omorganisera sitt arbete så att arbetet med utveckling av barnperspektivet får en självklar och integrerad plats. Att inte ha anslag öronmärkta för detta ändamål ställer även stora krav på organiseringen av hela verksamheten eftersom det handlar om att utveckla ett perspektiv som inte redan är fullständigt inarbetat i verksamheten. Att utveckla ett perspektiv innebär att införa reflektioner kring perspektivets innebörd i samtliga verksamhetsområden. Att utveckla ett perspektiv medför ett merarbete. Detta innebär att arbetsuppgifter måste omfördelas och plats beredas för detta merarbete. Att genomföra detta utan särskilda anslag är en verklig utmaning för organisationen som helhet. Resultaten visar även att den nationella strategin inte ser ut för att ha påverkat medelsfördelningen i form av ökade anslag till utveckling av barnperspektivet inom länsstyrelsen. Detta tyder på att den nationella strategins genomslagskraft har varit svag inom länsstyrelserna. Kommentar Vi kan konstatera att två tredjedelar av länsstyrelserna uppger att de inte har några anslag till utveckling av barnperspektivet. Vi kan även konstatera att den nationella strategin inte uppges ha påverkat medelsfördelningen i form av ökade anslag till utveckling av barnperspektivet inom länsstyrelsen. Barnombudsmannen ser att det finns en stor utvecklingspotential för länsstyrelserna på detta område. Vi föreslår därför att den nationella strategin görs till föremål för utvärdering av länsstyrelserna där fokus läggs på att tolka innehållet utifrån länsstyrelsernas utvecklingsbehov. Interna styrdokument Även de interna styrdokumenten har betydelse för genomförandet av barnkonventionen. Här redovisas enkätsvarens resultat på frågan om i vilka av länsstyrelsens egna styrdokument skrivningar finns om hur barnkonventionen ska tillämpas. 18

21 I vilka av länsstyrelsens egna styrdokument finns skrivningar om hur barnkonventionen ska tillämpas? (Flervalsmöjlighet) Verksamhetsplanering Budgetunderlag - Vägledande skrifter 4 Annat 4 Finns ej skrivningar 6 Antal som svarat ja på något av alternativen 13 Sex länsstyrelser, knappt en tredjedel, uppger att det inte finns skrivningar om hur barnkonventionen ska tillämpas i de egna styrdokumenten. Nästan hälften uppger verksamhetsplanering för 2005 som ett eget styrdokument. Fyra länsstyrelser anger vägledande skrifter och ytterligare fyra uppger andra styrdokument. Dessa uppgavs vara projektplan, uppdragsbeskrivning, särskild handlingsplan för barnperspektivet, rapport till länsledningen och handlingsplan för mänskliga rättigheter. Nästan hälften av alla länsstyrelser uppger att de har skrivningar om hur barnkonventionen ska tillämpas i sin verksamhetsplan. En avgörande faktor för om arbetet med att införa ett barnperspektiv i en verksamhet ska lyckas handlar om förankring och engagemang hos både ledning och personal. Först måste ledningen inse att den har ett yttersta ansvar för att barnkonventionens bestämmelser beaktas i arbets- och beslutsprocesser. Ledningens uppgift är också att skapa förutsättningar för att arbetet med barnkonventionen ska kunna bedrivas inom organisationen. En av Barnombudsmannens framgångsfaktorer är att arbeta in barnperspektivet i centrala styrdokument. Anmärkningsvärt är därför att så många som sex av tjugoen länsstyrelser saknar skrivningar om tillämpning av barnkonventionen i sina interna styrdokument. Krav ligger på Länsstyrelserna att barnperspektivet ska genomsyra hela verksamheten. En förutsättning för en fullständig och självklar integrering av barnkonventionen i verksamheten är att barnperspektivet skrivs in i centrala styrdokument. Kommentar Barnombudsmannen ser positivt på att nästan hälften av länsstyrelserna uppger att de har skrivningar om hur barnkonventionen ska tillämpas i sina verksamhetsplaner, men finner det anmärkningsvärt att nästan en tredjedel av länsstyrelserna fortfarande uppger att sådana skrivningar saknas. En grundförutsättning för att införa ett barnperspektiv i verksamheten är att skriva in i centrala styrdokument hur barnkonventionen ska tillämpas. Barnombudsmannen vill uppmana de länsstyrelser som saknar skrivningar att hämta inspiration och exempel från länsstyrelser som har sådana. Har länsstyrelsen fattat beslut om en långsiktig strategi för barnkonventionens genomförande i den egna verksamheten? Ja 8 Nej 9 Nej, men om kortsiktig 1 Nej, men är på gång 2 Ej svar 1 Totalt 21 19

22 Sammantaget uppger mer än hälften att de har eller är på gång med att fatta beslut om en långsiktig strategi för barnkonventionens genomförande i den egna verksamheten. Nio länsstyrelser har inte fattat beslut om vare sig en långsiktig eller en kortsiktig strategi och är inte heller på gång med detta. En tilläggsfråga ställdes för att ge länsstyrelserna möjlighet att utveckla på vilket eller vilka sätt de ämnar genomföra barnkonventionen. Åtta länsstyrelser framför att de har alternativa arbetssätt. En länsstyrelse anger att barnperspektivet ingår i ett projekt för hållbar utveckling som en del av andra horisontella frågor. Ytterligare en länsstyrelse är inne på liknande spår och uppger att samtliga aktiviteter i länsstyrelsens verksamhetsplan prövas ur ett antal så kallade hållbarhetsaspekter, däribland barnperspektivet. En länsstyrelse anger att de bland annat håller på att utveckla en mall för barnkonsekvensanalyser. En annan länsstyrelse uppger att de planerar att öka barns inflytande över vår externa information genom att tillsätta ett barnråd. Andra exempel är fortlöpande uppföljning i arbetsplan/tillsynsplan, barnbokslut i samband med årsberättelse, kompetensutveckling minst en gång per år, utveckling av hemsida för barn, att arbetet täcks inom ramen för mänskliga rättigheter samt planer på att använda och utbilda personalen i ämnet kommer att finnas med i verksamhetsplanen för 2006 samt i en särskild projektplan för Integration i Värmland. Tio länsstyrelser uppger att de har fattat beslut eller är på gång med att fatta beslut om en långsiktig strategi för barnkonventionens genomförande. Barnombudsmannens erfarenhet visar att det är viktigt med en långsiktig strategi när man arbetar med att införa ett nytt perspektiv. Förändringsprocessen kräver tid och att man arbetar på ett målinriktat, sytematiskt och strukturerat sätt. Förändringsprocessen innefattar att ändra tankesätt inom många olika arbetsområden och på många olika nivåer i organisationen. Svaren från den öppna frågan tyder på att de strategier som upprättas hos vissa länsstyrelser inte omfattar hela verksamheten utan verkar ibland vara avgränsade till vissa verksamhetsområden. Vi noterar att arbete med barnkonventionens genomförande uppges ingå i andra arbetssätt. Flera länsstyrelser påpekar att detta är en del av arbetet med hållbar utveckling och andra har sorterat det inunder mänskliga rättigheter som perspektivparaply. Vi vill lyfta fram att barnperspektivet är i en särskild position bland andra horisontella frågor eftersom barns och ungas talan är sällsynt i beslutsfattande organ. Barn och unga kan sällan företräda sig själva i sådana sammanhang. Kommentar Barnombudsmannen noterar att förekomsten av långsiktiga strategier för barnkonventionens genomförande mot föregående år nu har nått upp till mer än hälften av länsstyrelserna. Barnombudsmannen vill framhålla behovet av att upprätta långsiktiga strategier för att uppnå ett djupverkande och bestående förändringsarbete och efterlyser att beslut om långsiktiga strategier fattas i resterande länsstyrelser. 20

23 Skapa utrymme för utbildning När man i verksamhetsstyrningen har antagit barnperspektivet som ett nytt horisontellt perspektiv, ett perspektiv som går "på tvärs" i organisationen och som ska beaktas i alla verksamheter, lägger man upp nya målsättningar för befintliga arbetsuppgifter inom de olika verksamhetsområdena. Man påbörjar ett arbete med att förändra rådande synsätt genom att föra in det nya perspektivet i organisationen. En grundförutsättning för förändringsarbetet är att alla medverkande är informerade om den nya målsättningen. De anställda bör också få möjlighet att inhämta faktakunskap om barnkonventionens historia, innehåll och juridiska status och vad det innebär att ha ett barnperspektiv i den egna verksamheten och de egna beslutsprocesserna. Det är väsentligt att man i detta sammanhang samtalar med barn och unga för att få en förståelse för hur barn och unga upplever sin situation. Utan en sådan förståelse kommer inte arbetet med att integrera ett barnperspektiv att kännas naturligt. När det gäller utbildningsfrågor var vi intresserade av att få information om hur de enskilda länsstyrelserna uppfattar vilken kunskap som finns i respektive organisation. Dessutom ville vi få kännedom om vilka utbildningar som genomförts och vilka behov länsstyrelsen ansåg sig ha i framtiden. Få planerar för utbildning Har länsstyrelsen antagit en utbildningsplan om barnkonventionens genomförande? Ja 1 Nej 19 Ej svar 1 Totalt 21 En länsstyrelse uppger att den har antagit en utbildningsplan om barnkonventionens genomförande. Barnombudsmannen vill påpeka att utbildning är en viktig framgångsfaktor för arbete med att införa ett nytt perspektiv. Att samtliga länsstyrelser med undantag av två uppger att de inte har antagit en utbildningsplan för barnkonventionens genomförande kan tyda på flera saker. Resultatet kan tyda på att länsstyrelserna anser att det redan finns tillräcklig kunskap om barnkonventionen inom myndigheten. Det kan också tyda på att länsstyrelserna anser att en särskild utbildningsplan om barnkonventionens genomförande är överflödig. I båda dessa fall bör det innebära att länsstyrelsernas arbete med barnkonventionens genomförande är av utmärkande karaktär. Resultatet kan även tyda på att länsstyrelserna redan har strukturer för att utbilda om barnkonventionens genomförande. Även här bör det ge avtryck i förekomsten av barnperspektiv hos länsstyrelserna. När resultatet tyder på att hela nitton av tjugoen länsstyrelser inte har en utbildningsplan och ett flertal länsstyrelser inte heller är utmärkande i sitt arbete med barnkonventionens genomförande blir detta en allvarlig tankeställare. 21

24 Kunskap kan inte betraktas som någonting statiskt och utbildning därför inte som en engångsföreteelse. Kunskap prövas och ändras vilket medför att barns och ungas samhälleliga och privata kontext är i ständig förändring. Barnkonventionen är ett fastställt dokument, men dets förutsättningar förändras. Utbildning och kunskapsförmedling på detta område likväl som på alla områden bör finnas med som återkommande inslag om kunskapen ska hållas aktuell. Kommentar Barnombudsmannen finner det oroande att endast en länsstyrelse uppger att de har antagit en utbildningsplan om barnkonventionens genomförande. Utbildning är en central framgångsfaktor i arbetet med att införa barnperspektivet. Mer kunskap behövs Vilken kunskap finns? För att få kännedom om var kunskapen om barnkonventionen finns inom varje organisation valde vi ut personalkategorierna ledning, chef, handläggare/tjänstemän och övriga anställda. Det fanns även möjlighet att ange kunskapen för hela myndigheten. Hur stor är kunskapen om barnkonventionen inom er länsstyrelse hos följande grupper? Mycket stor Ganska stor Varken eller Ganska liten Mycket liten Ej svar Totalt Ledningen Chefer Handläggare/ Tjänstemän Övriga anställda Totalt sett Kunskapen om barnkonventionen fördelar sig sjunkande efter befattningsnivå. Störst uppges kunskapen om barnkonventionen vara inom länsstyrelsens ledning och minst inom personalkategorin övriga anställda. Ytterligare ett svarsalternativ gavs; om det är svårt att särskilja grupperna hur stor är kunskapen om barnkonventionen inom er länsstyrelse totalt sett. Av de fjorton som svarade på denna fråga angav tre att kunskapen totalt sett är ganska stor inom länsstyrelsen. Barnombudsmannens erfarenheter av framgångsrikt arbete med att införa nya perspektiv i en organisation visar att den tydligaste grundförutsättningen är kunskap. Resultaten från enkätundersökningen visar att inga länsstyrelser anger att kunskapen inom länsstyrelsen totalt sett är mycket stor och enbart tre att kunskapen är ganska stor. Endast en länsstyrelse hävdar att kunskapen om barnkonventionen hos ledningen är mycket stor. Det är betydelsefullt att ledningen i en myndighet upplever att kunskapen är stor. Därigenom kan deras engagemang skapa förutsättningar för att integrera ett barnperspektiv i den egna verksamheten. Personalkategorin övriga anställda uppges ha minst kunskap om barnkonventionen. Uppgifterna presenterar en organisatorisk utmaning för länsstyrelserna när det gäller att kunskapen ska komma alla till godo. 10 Variabeln totalt sett är en sammanställning av resultaten från enkätfrågan som löd om det är svårt att särskilja grupperna hur stor är kunskapen om barnkonventionen inom er länsstyrelse totalt sätt. 22

25 Det kan finnas risk för att bristerna i denna grundförutsättning inte borgar för ett förändringsarbete av god kvalitet. Kommentar Vi kan konstatera att kunskapen om barnkonventionen inom länsstyrelserna inte uppges vara god. Detta medför att grundförutsättningarna för arbetet med att genomföra barnkonventionen bland flertalet länsstyrelser inte är goda. Vi bär förhoppning om en betydande kunskapshöjning inom snar framtid. Vi vill också påminna om de förväntningar som är ställda på länsstyrelserna från regering och riksdag inom detta område. Genomförda utbildningsinsatser För att få en överblick över genomförda utbildningsinsatser hos länsstyrelserna frågade vi efter om länsstyrelserna har anordnat utbildningsdagar under perioden Det fanns också möjlighet att ange andra typer utbildningsinsatser. Vi ville även tillägna oss en överblick över vilka personalkategorier som eventuellt har fått ta del av dessa. Har länsstyrelsen under de senaste åren ( ) genomfört utbildning på minst en halv dag med personalen om barnkonventionens genomförande? Ja 10 Nej 7 Nej, endast givit allmän information 3 Ej svar 1 Totalt 21 Tio länsstyrelser uppger att det under de senaste åren ( ) har genomförts utbildning på minst en halv dag. Tre länsstyrelser svarar att utbildning inte har genomförts under denna period, men att allmän information om barnkonventionen har givits. En tilläggsfråga ställdes med avsikt att ta reda på vilka personalkategorier som har fått ta del av de genomförda utbildningsinsatserna. Om ja, minst en halvdagsutbildning, för vilka grupper inom länsstyrelsen? (Flervalsmöjlighet) Ja Nej Ej svar Totalt Ledningen Cheferna Handläggare/tjänstemän Övriga anställda All personal Vet ej vilka grupper Resultaten visar att i de sju länsstyrelser som uppger att de har genomfört minst en halvdagsutbildning har personalkategorierna länsstyrelsens ledning, chefer och handläggare/tjänstemän alla tagit del av utbildningen. En grundförutsättning för förändringsarbete är att alla medverkande är informerade om målsättningen och att de anställda ges möjlighet att inhämta faktakunskap. Utbildningstillfällen skapar möjlighet för att interaktivt tillägna sig kunskap. Man får möjlighet att omedelbart pröva sina tankar och sin förståelse. Detta möjliggör en djupare 23