RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN ANDRA RAPPORTEN FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2017) 201 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN ANDRA RAPPORTEN FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET om det operativa genomförandet av den europeiska gräns- och kustbevakningen SV SV

2 1. EN EUROPEISK GRÄNS- OCH KUSTBEVAKNING ETT STÄRKT SKYDD VID DE YTTRE GRÄNSERNA Att skydda Europeiska unionens yttre gränser, bland annat genom den europeiska gräns- och kustbevakningen, är en av huvudpelarna i den övergripande strategin för migration som Europeiska unionen genomför för att tillgodose de omedelbara behov, liksom behoven på medellång och lång sikt, som fastställdes i den europeiska migrationsagendan. Den europeiska gräns- och kustbevakningen följer konceptet och principerna för integrerad gränsförvaltning och samlar i en anda av delat ansvar medlemsstaternas gränsbevakningsmyndigheter, inbegripet kustbevakningen i den mån de utför gränskontrolluppgifter, till en robust europeisk gränsbyrå. Medlemsstaterna har den viktigaste rollen och befogenheten vad gäller att stärka kontrollen över de yttre gränserna, med utgångspunkt i deras egen kapacitet på över gräns- och kustbevakningstjänstemän, vilket är helt avgörande för att uppnå detta mål. Skyddet av de yttre gränserna är en förutsättning för att Schengenområdet utan inre gränser ska fungera normalt. De gemensamma investeringarna och det gemensamma engagemanget för att säkerställa att den europeiska gräns- och kustbevakningen blir operativ så snabbt som möjligt är ett konkret uttryck för medlemsstaternas åtagande om delat ansvar och solidaritet för det gemensamma intresset. I den här rapporten redogörs för de framsteg som gjorts sedan den första rapporten lades fram i januari. Det anges också vilka åtgärder som alla berörda parter härnäst behöver vidta för att se till att den europeiska gräns- och kustbevakningen blir fullständigt operativ så snart som möjligt. Byråns styrelse spelar en särskilt viktig roll. Den bör se till att den politiska prioriteringen om det operativa genomförandet av den europeiska gräns- och kustbevakningen omsätts i konkreta åtgärder i praktiska frågor, t.ex. att tillgodose behoven i fråga om resurser för gemensamma insatser eller reserver. 2. OPERATIVT STÖD TILL MEDLEMSSTATERNA Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån fortsätter att tillhandahålla medlemsstaterna operativt stöd på plats i fråga om gränsförvaltning. Den nya årliga planeringen 1 för genomförandet av byråns operativa verksamhet i de medlemsstater som ligger i frontlinjen inleddes den 1 februari 2017 med ca gränsbevakningstjänstemän och annan relevant personal som utplacerades av byrån på olika avsnitt av EU:s yttre gränser. Dessa betydande utplaceringar till trots brister det fortfarande i resurser för de pågående insatserna, både i fråga om personal och teknisk utrustning i förhållande till de behov som byrån bedömt på grundval av en riskanalys. Medlemsstaterna måste 1 Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån ger operativt stöd till de medlemsstater som ligger i frontlinjen, genom gemensamma insatser som planeras under det föregående året och med beaktande av riskanalys. Bidragen kommer från medlemsstaterna, och byrån och medlemsstaterna kommer vid de årliga bilaterala samtalen överens i förväg om var de ska sättas in. De senaste bidragen fastställdes i december 2016 för att täcka byråns förutsedda operativa behov under

3 tillgodose dessa behov för att säkerställa att de operativa målen för gemensamma insatser som rör tillhandahållande av nödvändigt stöd till de utsatta gränsavsnitten inte äventyras och att detta inte leder till en nödsituation som kräver en snabb gränsinsats. Byråns största utplaceringar rör för närvarande hanteringen av migrationstrycket längs den östra Medelhavsrutten, den centrala Medelhavsrutten och västra Balkanrutten Utplacering i medlemsstater som befinner sig i frontlinjen Grekland Byrån genomför tre olika insatser i Grekland. Den gemensamma insatsen Poseidon i Egeiska havet bistår Grekland när det gäller gränskontroller, genomförandet av hotspot-metoden på de Egeiska öarna och genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet. Den 1 mars 2017 antog kommissionen Femte lägesrapporten om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet 2 som innehåller en närmare översikt över byråns engagemang i detta avseende. 740 tjänstemän har utplacerats av byrån inom ramen för den gemensamma insatsen Poseidon bland annat till stöd för återtagande, och 280 säkerhetstjänstemän, som medfinansieras av byrån, har utplacerats av den grekiska polisen. Utplaceringen inkluderar också två havspatrullfartyg, fyra kustpatrullfartyg, åtta kustpatrullbåtar, ett flygplan, 13 patrullbilar, fyra bussar och två fordon med värmekameror. Byrån medverkar också genom de gemensamma insatserna Flexibla operativa åtgärder och Kontaktpunkter för att bistå Grekland i gränskontroller med sammanlagt 50 tjänstemän vid den grekisk-turkiska och grekisk-albanska landgränsen och vid gränsen mot f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Byrån inledde den 1 februari 2017 en ny operativ åtgärd i norra Grekland som avser utplacering av europeiska gräns- och kustbevakningsenheter vid landgränsen till f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Albanien, i syfte att skärpa gränsövervakningen och förhindra irreguljära sekundära förflyttningar och ytterligare stärka EU:s respons på utmaningarna utmed västra Balkanrutten. Tolv tjänstemän utplacerades den 1 februari och ytterligare tio tjänstemän den 13 februari Enligt den överenskomna operativa planen ska över 60 tjänstemän utplaceras gradvis, men underskottet i februari var 42 tjänstemän och förväntas den 1 mars vara 39 tjänstemän. Italien Inom ramen för den gemensamma insatsen Triton i Italien och i centrala Medelhavet tillhandahåller byrån stöd i form av 272 tjänstemän inklusive besättningsmedlemmar på den utrustning som ställts till förfogande och experter som bistår med genomförandet av hotspot-metoden. Utplaceringen får stöd av tre flygplan, två helikoptrar, två havspatrullfartyg och tre kustpatrullfartyg. Detta stöd väntas öka ytterligare under de närmaste veckorna när antalet avresande migranter kommer att öka på nytt. 2 COM(2017) 204 final. 3

4 Bulgarien Byrån fortsätter att bistå Bulgarien med kontrollen av landgränserna, även med syftet att förhindra irreguljära sekundära förflyttningar. Stödet ges genom de gemensamma insatserna Flexibla operativa åtgärder och Kontaktpunkter och byrån finns närvarande vid de bulgarisk-turkiska och bulgarisk-serbiska landgränserna. Den nuvarande utplaceringen omfattar 152 tjänstemän med stöd av sex hundekipage, sju fordon med värmekameror, 40 patrullbilar, sju koldioxiddetektorer och 39 smartdeck-kameror Utplacering i andra medlemsstater Västra Balkan Runt 100 tjänstemän är för närvarande utplacerade i andra medlemsstater för att bistå med gränsförvaltningen i västra Balkanregionen. De viktigaste insatserna genomförs inom ramen för gemensamma insatser för flexibla åtgärder vid Kroatiens och Ungerns landgränser till Serbien för att stödja gränsövervakning och förhindra irreguljära sekundära förflyttningar och att ytterligare förstärka EU:s respons på utmaningarna på västra Balkanrutten. De stöds av sju hundekipage, 15 smartdeck-kameror, 26 patrullbilar och fem fordon med värmekameror. Europeiska flygplatser Liksom under tidigare år inledde byrån den 1 februari 2017 den gemensamma insatsen Kontaktpunkter vid luftgränserna ( Focal Points Air ) som fungerar som en permanent plattform vid de yttre luftgränserna för att stärka det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna. Enligt den operativa planen omfattas 37 stora europeiska flygplatser i 24 medlemsstater (10 permanenta och 27 tillfälliga utplaceringar) till och med slutet av januari Samtidigt som byrån strävar efter att regelbundet informera om sina operativa behov genom det löpande öppna ansökningsförfarandet bör emellertid denna viktiga information systematiskt lämnas till medlemsstaterna varje månad och byrån bör söka nödvändiga bidrag genom bilaterala kontakter med medlemsstaterna. Kommissionen stöder också denna process genom att inkludera information om behoven i de veckovisa rapporterna som även överlämnas till medlemsstaterna inom mekanismen för integrerad situationsmedvetenhet och analys. Medlemsstaterna bör göra följande: Säkerställa att de resurser man kommit överens om alltid är tillgängliga för byrån för pågående insatser och för de obligatoriska reserverna. Tillhandahålla följande resurser på grundval av de i nuläget identifierade behoven: Behov för Grekland (den gemensamma insatsen Poseidon) 4

5 14 februari 30 mars 2017: två helikoptrar, ett havspatrullfartyg, en kustpatrullbåt (endast mars), två transportfordon April 2017: 24 tjänstemän, två kustpatrullfartyg, en kustpatrullbåt, två transportfordon (den gemensamma insatsen Flexibla operativa åtgärder vid Greklands norra landgräns) Mars 2017: 39 tjänstemän, 16 patrullbilar, ett hundekipage, ett fordon med värmekamera, två transportfordon April 2017: 58 tjänstemän, 23 patrullbilar, två hundekipage, ett fordon med värmekamera, två transportfordon Behov för Bulgarien (gemensamma insatser flexibla åtgärder och kontaktpunkter) 1 29 mars 2017: 63 tjänstemän, 28 patrullbilar, 16 hundekipage, ett fordon med värmekamera 29 mars 26 april 2017: 74 tjänstemän, 23 patrullbilar, 14 hundekipage, två fordon med värmekamera Behov för Italien (den gemensamma insatsen Triton) 17 mars 7 april 2017: 13 tjänstemän, ett havspatrullfartyg, två kustpatrullfartyg 7 april 5 maj 2017: 4 tjänstemän, ett havspatrullfartyg Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån bör göra följande: För att säkerställa att insatserna och de obligatoriska reserverna fungerar smidigt och effektivt, bör byrån börja informera medlemsstaterna månadsvis om de resurser som behövs och proaktivt skaffa de nödvändiga bidragen genom bilaterala kontakter med medlemsstaterna. 3. FRAMSTEG MED GENOMFÖRANDET AV DE PRIORITERADE OMRÅDENA Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns styrelse höll sitt första möte för året den 8 9 februari i Malta. Ett antal viktiga beslut fattades, för vilka det redogörs närmare i respektive avsnitt av denna rapport. Mötet i Malta gav också ett tillfälle att hålla ett gemensamt plenarsammanträde med styrelsen för Europeiska stödkontoret för asylfrågor, med diskussion om byråernas roller i genomförandet av hotspot-metoden, datainsamling, analys och informationsutbyte samt framtida strategiskt samarbete mellan byråerna. Vid mötet undertecknade byråernas verkställande direktörer en samarbetsplan med prioriteringar för gemensamma åtgärder för de båda byråerna för perioden Kommissionen välkomnar ett närmare samarbete mellan de båda byråerna som ett centralt inslag i genomförandet av hotspot-metoden. 5

6 Byrån fortsätter genomförandet av de fem prioriterade områden som medlemsstaterna fastställde och godkände vid rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) i april Förstärkning av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns kapacitet för snabba insatser, inbegripet obligatorisk sammanslagning av resurser När det gäller den obligatoriska sammanslagningen av resurser för att förbättra byråns kapacitet för snabba insatser har medlemsstaterna bekräftat att över gränsbevakningstjänstemän och andra tjänstemän är fullständigt tillgängliga för reserven för snabba insatser. För att göra det möjligt för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån att kontrollera huruvida de gränsbevakningstjänstemän som ingår i reserven motsvarar de fastställda profilerna och anordna den utbildning som krävs, bör medlemsstaterna meddela experternas namn. Trots uppmaningarna i den första lägesrapporten som antogs den 25 januari 2017 har inga nya utfästelser gjorts för reserven med utrustning för snabba insatser. I slutet av februari 2017 hade endast 14 medlemsstater Bulgarien, Kroatien, Litauen, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland och Österrike gjort utfästelser om att bidra till denna reserv. Följaktligen finns det fortfarande betydande brister när det gäller de flesta typer av utrustning, särskilt vad gäller antalet fordon med värmekamera, havs- och kustpatrullfartyg, kustpatrullbåtar och helikoptrar, jämfört med det antal som styrelsen har beslutat. Behoven kan visserligen delvis täckas med hjälp av byråns egna operativa kapacitet, dvs. genom ramavtal för leasing av flygövervakningstjänster och uthyrning av patrullbilar, men det är nödvändigt att byrån omedelbart återupptar förfarandet med utfästelser så att de medlemsstater som inte redan har bidragit kan täcka de behov som konstaterats för att reserven ska vara försedd med alla typer av utrustning för hela året. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån bör göra följande: Omedelbart återuppta förfarandet med utfästelser så att de medlemsstater som inte redan har bidragit kan täcka behov som konstaterats i reserven med utrustning för snabba insatser. Medlemsstaterna bör göra följande: Täcka de behov som konstaterats i reserven med utrustning för snabba insatser senast i slutet av mars 2017 så att dess kapacitet för hela året säkerställs. Särskilda ansträngningar bör göras av de medlemsstater som ännu inte alls bidragit till reserven. Senast den 15 mars meddela experternas namn till reserven för snabba insatser, så att byrån kan organisera den utbildning som krävs och kontrollera att de gränsbevakningstjänstemän som ingår i reserven har de fastställda profilerna. 6

7 Se till att de experter som utses till reserven för snabba insatser i enlighet med de profiler som styrelsen fastställt faktiskt är tillgängliga året runt Genomföra förebyggande sårbarhetsanalyser på grundval av en gemensam metod Att förstärka den förebyggande kvalitetskontroll som säkerställer att Schengenområdet fungerar väl är helt klart en viktig politisk prioritet för Europeiska unionen. Den nya mekanism som byrån infört för att bedöma brister i medlemsstaternas kapacitet att möta aktuella och framtida utmaningar vid de yttre gränserna förväntas avsevärt bidra till detta gemensamma mål under de kommande månaderna och åren. Byrån gör intensiva ansträngningar för att genomföra sårbarhetsanalyser i enlighet med en gemensam metod och den överenskomna tidsplanen. Det andra mötet i nätverket för sårbarhetsanalys ägde rum den januari 2017 i syfte att med medlemsstaterna ytterligare diskutera den insamling av uppgifter om den befintliga kapaciteten som inleddes den 18 januari Bland annat gavs förtydliganden om den anpassade mallen för inlämning av uppgifter och det sätt på vilket byrån har för avsikt att hantera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som samlats in från medlemsstaterna med hjälp av den åtkomstbegränsade it-infrastrukturen. För att stödja medlemsstaterna i deras arbete med att samla och skicka in uppgifterna i tid har byrån tillfälligt placerat ut personal i nio medlemsstater som samtyckt till att ta emot stöd för denna utmanande uppgift. De flesta (22) medlemsstaterna lämnade de uppgifter som krävdes inom tidsfristen den 24 februari. Emellertid har sju medlemsstater endast lämnat in ofullständiga uppgifter och sju medlemsstater har ännu inte lämnat in några uppgifter. I enlighet med artikel 13 i förordningen om en europeisk gräns- och kustbevakning ska medlemsstaterna på byråns begäran ge byrån nödvändig information för att utföra analyserna. För att byrån faktiskt ska kunna påbörja arbetet med sårbarhetsanalysen är tillhandahållandet av fullständiga uppgifter om den befintliga kapaciteten en självklar förutsättning. När byrån har tillgång till informationen om befintlig kapacitet kommer den utifrån ett antal objektiva kriterier att göra en ingående analys av medlemsstaternas befintliga kapacitet i kombination med relevanta hotindikatorer. De insamlade uppgifterna utgör den väsentliga grunden för alla delprocesser i sårbarhetsanalyserna: Lägesbedömningar av varje medlemsstats kapacitet att möta de nuvarande utmaningarna vid de yttre gränserna. Simuleringsövningar för att bedöma framtida utmaningar vid gränserna, genomförda för ett antal medlemsstater som har identifierats i enlighet med metoden. Mekanismen för framväxande hot, som gör att man fortlöpande kan hålla uppsikt över situationen vid de yttre gränserna och som kan utlösa en särskild sårbarhetsanalys. 7

8 Redan de lägesbedömningar som inväntas i april 2017 bör vid behov leda till att byråns verkställande direktör riktar en eller flera rekommendationer till den eller de berörda medlemsstaterna om nödvändiga åtgärder för att medlemsstaten ska undanröja de brister som konstaterats inom en fastställd tidsfrist. Rekommendationerna bör ta hänsyn till byråns riskanalys, kommentarerna från den berörda medlemsstaten och resultaten av utvärderingsmekanismen för Schengen. Med tanke på att ett av de viktigaste målen för sårbarhetsanalyserna, särskilt för de medlemsstater som är utsatta för särskilda och oproportionerligt stora utmaningar, är att fastställa eventuella omedelbara konsekvenser vid de yttre gränserna och därpåföljande konsekvenser för Schengenområdets funktion, bör rekommendationerna från byråns verkställande direktör som en prioritet inriktas på de mest akuta sårbarheterna när det gäller de nuvarande utmaningar vid de yttre gränserna som påverkar Schengenområdets funktion. När resultaten av simuleringsövningarna är tillgängliga i slutet av oktober 2017 bör det vid behov övervägas en andra omgång av eventuella rekommendationer avseende framtida utmaningar vid de yttre gränserna. Medlemsstaterna bör göra följande: De medlemsstater [Österrike, Danmark, Tyskland, Grekland, Malta, Portugal och Spanien] som underlåtit att iaktta tidsfristen för att lämna nödvändiga uppgifter om den befintliga kapaciteten, bör lämna uppgifterna snarast och under alla omständigheter senast den 10 mars Alla medlemsstater bör snabbt reagera på framställningar från byrån om kompletterande information, särskilt i händelse av ofullständiga uppgifter, för att se till att all information har kompletterats på ett tillfredsställande sätt senast den 10 mars Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån bör göra följande: Säkerställa en prioritering för att identifiera de mest akuta sårbarheterna på grundval av de första resultaten av sårbarhetsanalyserna och övrig information. Göra lägesbedömningar av de aktuella utmaningarna för alla medlemsstater före slutet av april På grundval av resultaten av lägesbedömningarna bör den verkställande direktören före utgången av maj 2017 vid behov lämna rekommendationer till de berörda medlemsstaterna att som prioritet åtgärda de mest akuta sårbarheterna Stöd för återvändande Takten för de återvändandeinsatser som organiseras av byrån fortsätter att öka. Mellan den 12 januari och den 27 februari 2017 anordnade byrån 44 flygningar för att 8

9 återsända tredjelandsmedborgare. Därmed har totalt återvändanden genomförts under Sedan den 7 januari 2017 finns tre nya reserver med övervakare och ledsagare vid påtvingat återvändande samt återvändandeexperter tillgängliga för insatser. Per den 20 februari har 25 medlemsstater bidragit till dessa reserver, och tillhandahållit 518 av de 690 experter som behövs. De medlemsstater som inte bidragit till reserverna Cypern, Sverige, Liechtenstein och Schweiz bör skyndsamt göra detta. Alla medlemsstater behöver täcka behoven, framför allt när det gäller reserven av ledsagare vid påtvingat återvändande där endast 386 experter, av de totalt 600 som begärts, varit tillgängliga. Medlemsstaterna bör i samarbete med byrån se till att all den kompetens och expertis som krävs för att bedriva verksamhet som rör återvändande finns tillräckligt representerad i reserven av återvändandeexperter. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av det ökande antalet återvändandeinsatser jämfört med tidigare år, och med hänsyn till det behov av återvändandeinterventioner som kan uppkomma under de närmaste månaderna. De praktiska arrangemangen och reglerna för utplaceringen av de personer som ingår i reserven, liksom deras operativa uppgifter och rättsliga ansvar, bör tydligt fastställas. Byrån måste definiera dessa faktorer, ge en solid ram för reservernas arbete och se till att de är redo för utplacering. Efter det att förordningen om en europeisk gräns- och kustbevakning trätt i kraft har byrån möjlighet att på eget initiativ för medlemsstaterna föreslå att återvändandeinsatser ska organiseras, på grundval av den månatliga informationen från medlemsstaterna om den preliminära planeringen av deras återvändandeinsatser, däribland om antalet återvändande och mottagande tredjeländer. Medlemsstaterna lämnar inte ännu in denna information regelbundet och bör skyndsamt börja göra detta, så att instrumentets potential kan utnyttjas till fullo. För att klara av den ytterligare arbetsbördan och helt och hållet uppfylla de förväntningar som är knutna till dess nya mandat bör byrån vidta omedelbara åtgärder för att se till att lediga tjänster tillsätts och att den budget som anslagits till återvändandeinsatser används fullt ut. I sitt meddelande En effektivare återvändandepolitik i Europeiska unionen en förnyad handlingsplan 3, som offentliggjordes samma dag som denna rapport, föreslår kommissionen ytterligare åtgärder som byrån ska genomföra under de kommande månaderna för att ytterligare öka sitt stöd till medlemsstaterna när de genomför återvändandeinsatser. Framstegen kommer att följas upp i nästa rapport om det operativa genomförandet av den europeiska gräns- och kustbevakningen. Europeiska gräns- och kustbevakningen bör göra följande: 3 COM(2017) 200 final. 9

10 Fastställa praktiska förfaranden, regler, operativa uppgifter och det rättsliga ansvaret för utplaceringen av de personer som ingår i reserven för att se till att reserverna är redo för utplacering senast i slutet av maj. Tillsätta de lediga tjänster som avsatts för återvändandeinsatser senast i juni Se till att de finansiella resurser som anslagits till återvändandeinsatser används fullt ut. Medlemsstaterna bör göra följande: Bidra till reserverna senast i slutet av mars om de inte redan gjort det [Cypern, Italien, Sverige, Liechtenstein och Schweiz]. Täcka reservernas behov och se till att alla profiler är företrädda i tillräcklig utsträckning senast i slutet av mars. Omedelbart börja lämna månadsvis information om den preliminära planeringen av nationella återvändandeinsatser, inbegripet om antalet återvändande och mottagande tredjeländer Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns mekanism för klagomål Inom ramen för mekanismen för klagomål lämnades två nya klagomål in till byrån mellan mitten av januari och mitten av februari Ombudet för grundläggande rättigheter ansåg dock att ingetdera klagomålet kunde tas upp till prövning. Byrån behöver fortfarande förbättra spridningen av information om mekanismen. Bland annat bör klagomålsformulär finnas synliga på byråns webbplats och relevant material i pappersform bör finnas tillgängligt på platser där byråns utplaceringar äger rum. Ombudet för grundläggande rättigheter väntas under 2017 få ytterligare en tjänst till stöd för sitt uppdrag, men rekryteringsförfarandet har ännu inte inletts. Byrån måste dessutom ytterligare granska personalbehovet för ombudet för grundläggande rättigheter med tanke på den eventuella arbetsbördan när det gäller genomförandet av mekanismen på lång sikt och integreringen av de grundläggande rättigheterna i byråns operativa verksamhet. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån bör göra följande: Förbättra spridningen av informationsmaterial om mekanismen för klagomål, bland annat säkerställa bättre tillgång till klagomålsformulär på sin webbplats, senast i slutet av mars Bana väg för bättre operativt samarbete med prioriterade tredjeländer genom att fastställa en mall för statusavtal 10

11 När det gäller byråns operativa samarbete med prioriterade tredjeländer bemyndigade styrelsen vid sitt möte den 8 9 februari den verkställande direktören att inleda förhandlingar om ett samarbetsavtal med Niger. Den 25 januari 2017 antog kommissionen rekommendationer till rådet om att bemyndiga inledande av förhandlingar med Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om de statusavtal som krävs för utplacering av europeiska gräns- och kustbevakningsenheter i dessa länder. Kommissionen välkomnar de snabba framstegen i rådet och hoppas på ett snabbt antagande av de relevanta besluten om att inleda formella förhandlingar. De berörda tredjeländernas behöriga myndigheter måste dock slutföra nödvändiga interna förfaranden för att förhandla om ett avtal med kommissionen. Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien förväntas slutföra de nödvändiga interna förfarandena under de kommande veckorna. Kommissionen står kontinuerligt i kontakt med myndigheterna i dessa två länder, så att formella förhandlingar kan inledas så snart länderna är redo. Kommissionen avser att ingå avtalen med Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien så snart som möjligt. Rådet bör göra följande: Snabbt bemyndiga att förhandlingar inleds med Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om statusavtal. Kommissionen har regelbunden kontakt med Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och är redo att inleda förhandlingar så snart man har enats om det formella mandatet Överenskommelse om sätet Kommissionen välkomnar att byrån och Polen har slutfört de tekniska diskussionerna och paraferade utkastet till överenskommelse om sätet den 23 januari I utkastet till överenskommelse om sätet klargörs och fastställs bland annat byråns rättsliga status, den immunitet, de privilegier och skattebefrielser som beviljas byrån, dess personal och deras familjemedlemmar, den exakta omfattningen av den diplomatstatus som beviljas vissa kategorier av anställda och utbildning enligt Europaskolornas system i Warszawa. Det omfattar även bestämmelser om den byggnad i Warszawa där byrån kommer att ha sitt säte. Vid mötet den 8 9 februari 2017 godkände styrelsen utkastet till överenskommelse som ger den verkställande direktören möjlighet att ingå överenskommelsen på byråns vägnar. Enligt polsk lagstiftning måste utkastet till överenskommelse ratificeras av det polska parlamentet innan det slutligen undertecknas. Polen och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån bör göra följande: 11

12 Slutföra ingåendet av överenskommelsen om sätet i enlighet med de respektive förfarandena senast den 7 april 2017; det polska parlamentet uppmanas att ratificera avtalet före detta datum. 4. EUROPEISKT SAMARBETE OM KUSTBEVAKNINGSTJÄNSTER För att inrätta ett europeiskt samarbete mellan myndigheter som utför kustbevakningstjänster 4 ändrades mandaten för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska fiskerikontrollbyrån samtidigt i oktober De tre byråerna spelar en viktig roll genom att tillhandahålla gemensamma informations-, övervaknings- och utbildningstjänster för nationella myndigheter samt i planeringen och genomförandet av multifunktionella insatser på området övervakning till sjöss. På Europaparlamentets initiativ inleddes ett EU-pilotprojekt i mitten av 2016 för att utveckla och testa dessa tjänster och multifunktionella insatser i nära samarbete med och till förmån för de nationella myndigheterna. Projektet kommer att slutföras i mitten av Kommissionen samarbetar nära med de tre byråerna för att säkerställa full samstämmighet mellan de olika politikområdena Integrerade sjöfartsinformationstjänster Europeiska sjösäkerhetsbyrån tillhandahåller integrerade sjöfartstjänster på grundval av fartygsrapporteringssystem och andra övervakningsverktyg, till Europeiska gränsoch kustbevakningsbyrån och Europeiska fiskerikontrollbyrån till förmån för deras användargrupper. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån tillhandahåller de tjänster som erhållits från Europeiska sjösäkerhetsbyrån via datafusionstjänsterna inom det europeiska gränsövervakningssystemet (Eurosur) till stöd för gräns- och kustbevakningstjänstemännen och de gemensamma insatser som samordnas av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. Dessa tjänster omfattar upptäckt, identifiering och spårning av fartyg, upptäckt av avvikelser och övervakning av avreseplatser, och förbättrar på så sätt avsevärt gräns- och kustbevakningstjänstemännens maritima lägesbild och reaktionsförmåga. De tjänster som Europeiska sjösäkerhetsbyrån tillhandahåller Europeiska fiskerikontrollbyrån underlättar upptäckten av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. Från och med den 19 januari 2017 tillhandahåller Europeiska fiskerikontrollbyrån via Europeiska sjösäkerhetsbyrån en viktig uppsättning uppgifter som saknats, nämligen uppgifter om fiskefartyg 5, till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån som vidarebefordrar dem till gräns- och kustbevakningstjänstemännen. 4 Kustbevakningstjänsterna kan omfatta sjösäkerhet, sjöfartsskydd, sök- och räddningsinsatser, gränskontroller, fiskerikontroll, tullkontroll, allmän brottsbekämpning och miljöskydd. 5 Kontrollsystem för fartyg (VMS). 12

13 Europeiska sjösäkerhetsbyrån tillhandahåller också valda delar av sina integrerade sjöfartstjänster till ett antal användare utanför Europeiska unionen, som en del av stödprogram (som inbegriper utbildning och kapacitetsuppbyggnad) för tredjeländer vid Medelhavet, Svarta havet och Kaspiska havet, i syfte att lokalisera olagliga utsläpp till sjöss och förorenarna Gemensamma tjänster för övervakning till sjöss 1. Fjärrstyrda luftfartygssystem Ett viktigt verktyg som saknats när det gäller övervakning till sjöss är fjärrstyrda luftfartygssystem, som överbryggar den operativa klyftan mellan satellitbilder och sjöpatrullflygplan. Rådet och Europaparlamentet har därför avsatt 67 miljoner euro för för att inrätta en gemensam tjänst för fjärrstyrda luftfartygssystem för övervakning till sjöss genom Europeiska sjösäkerhetsbyrån, tillsammans med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europeiska fiskerikontrollbyrån. Under 2016 utarbetades anbudsspecifikationer gemensamt av de tre byråerna, och det ramavtal som undertecknades i februari 2017 omfattar fjärrstyrda luftfartygssystem med både lång uthållighet och vertikal start och landning. Efter en förberedelsefas på tre månader, inklusive teknisk acceptansprovning, kommer detta gemensamma fjärrstyrda luftfartygssystem att vara operativt i juni 2017, med flygtillstånd som beviljas av de civila luftfartsmyndigheterna. För att främja de nationella myndigheternas användning av systemet kommer en demonstration av fjärrstyrda luftfartygssystem att hållas i maj 2017 i västra Medelhavet, för att visa dess mervärde för gränskontroller, sök- och räddningsinsatser, fiskerikontroll och övervakning av havsföroreningar. För att beakta de särskilda förhållanden som råder i östra Medelhavet planerar Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån att testa användningen av fjärrstyrda luftfartygssystem med lång uthållighet i regionen senare under 2017, och därmed bidra till vidareutvecklingen av de tre byråernas gemensamma tjänst för fjärrstyrda luftfartygssystem. 2. Flygplanstjänster Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån har för närvarande tre ramavtal för multifunktionella övervakningsflygningar. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån har inrättat en webbportal med direkt tillgång för operatörer i de tre byråerna och medlemsstaterna, t.ex. till videostreaming i realtid och rapportering. Ett nytt ramavtal för flygövervakning kommer att undertecknas under det fjärde kvartalet Kapacitetsuppbyggnad och multifunktionella insatser Tillsammans med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europeiska sjösäkerhetsbyrån håller Europeiska fiskerikontrollbyrån för närvarande på att utveckla riktlinjer om samarbetet på området övervakning till sjöss. 13

14 Alla delar som beskrivs ovan tjänar ett operativt mål, nämligen att på bästa sätt använda befintliga uppgifter, tjänster och förmågor vid multifunktionella insatser som genomförs i Medelhavet av byråerna tillsammans med och till förmån för nationella myndigheter. Alla myndigheter i medlemsstaterna med ansvar för kustbevakning bör göra följande: Använda de tjänster som tillhandahålls av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska fiskerikontrollbyrån inom ramen för EU:s samarbete om kustbevakningstjänster. Europeiska sjösäkerhetsbyrån bör göra följande: Se till att den gemensamma tjänsten för fjärrstyrda luftfartygssystem är verksam före slutet av maj Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europeiska fiskerikontrollbyrån bör göra följande: Som en prioritet till fullo utnyttja de gemensamma tjänster som bygger på fjärrstyrda luftfartygssystem i centrala Medelhavet från och med juni De tre byråerna bör göra följande: På försöksbasis undersöka hur information och tjänster som tillhandahålls inom ramen för EU:s samarbete om kustbevakningstjänster också skulle kunna användas till gagn för angränsande tredjeländer, särskilt i Medelhavsområdet. 5. SLUTSATSER Den andra rapporten visar att alla berörda parter har fortsatt att arbeta intensivt för att införa de verksamheter och verktyg som fastställs i förordningen om en europeisk gräns- och kustbevakning och se till att en stärkt förmåga att skydda de yttre gränserna finns på plats så snart som möjligt. De flesta medlemsstater har tillhandahållit de uppgifter som behövs för sårbarhetsanalysen, som är ett viktigt steg för att skapa en effektiv förebyggande strategi. Rådet har gjort snabba framsteg och förväntas snabbt anta beslut om bemyndigande för kommissionen att inleda de formella förhandlingarna med Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om statusavtal, vilket vittnar om att det operativa genomförandet av den europeiska gräns- och kustbevakningen fortsatt är en politisk prioritering. 14

15 Medlemsstaterna bör dock vidta ytterligare åtgärder för att reserverna för snabba insatser ska vara fullt operativa, särskilt för att täcka behoven för reserven med utrustning för snabba insatser, och fortsätta sina gemensamma insatser för att bistå de medlemsstater som befinner sig i frontlinjen i en effektiv förvaltning av de yttre gränserna, genom att sända de resurser som begärts till de pågående gemensamma insatserna. Medlemsstaterna måste också utnyttja den potential som den förstärkta byrån ger när det gäller att bistå dem i återvändandeinsatser, genom att meddela byrån sin preliminära planering rörande återvändandeinsatser. Kommissionen uppmanar rådet att på grundval av denna rapport diskutera framstegen och stödja de föreslagna konkreta åtgärderna för att främja det operativa genomförandet av den europeiska gräns- och kustbevakningen. Kommissionen kommer under våren 2017 att lägga fram en ny rapport om framstegen med att stärka de yttre gränserna. 15