Planeringsförutsättningar

Transkript

1 Planeringsförutsättningar

2 Om planeringsförutsättningarna Planeringsförutsättningarna är det inledande steget i Landstinget Blekinges ledningsprocess. Planeringsförutsättningarna är ett informationsoch diskussionsunderlag som ska ge en inblick i samhällsutvecklingen och hur den kan påverka landstingets möjligheter att leva upp till hälso- och sjukvårdens mål och uppdrag. I materialet presenteras viktiga trender som innebär såväl utmaningar som möjligheter för Landstinget Blekinge. Trenderna presenteras utan inbördes ordning. Planeringsförutsättningarna ger inga förslag till lösningar utan ska uppmuntra till politisk diskussion och skapa förutsättningar för en ändamålsenlig planering och prioritering av landstingets resurser.

3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Summering Stora befolkningsförändringar Skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och självskattad hälsa Stora folksjukdomar i Blekinge Omställning för en hållbar utveckling Befolkningens förändrade attityder till och förväntningar på hälso- och sjukvården Förändrad kravbild och maktförskjutning Utveckling i takt med medicinska och tekniska framsteg Ökad global sårbarhet Anställningsbehov och konkurrens om personal Konsekvenser för uppföljning, utveckling och säkring av kvalitet Referenslista... 50

4 >>Indelningen i tio utmaningar är en teoretisk förenkling av verkligheten, men ett försök att åskådliggöra tendenser som är viktiga för landstingets utveckling.<<

5 5 Inledning Huvuduppdraget för Landstinget Blekinge är att erbjuda befolkningen en god hälso- och sjukvård, både i dag, i morgon och i framtiden. Uppdraget regleras till största delen av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Utifrån dessa formar sedan landstinget vision, mål och strategier för att möta befolkningens behov på såväl kort som på lång sikt. Det övergripande målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska få företräde till vården. Landstingets verksamhet påverkas av omgivande faktorer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. I materialet presenteras viktiga trender som innebär såväl utmaningar som möjligheter för Landstinget Blekinge. SYFTE Planeringsförutsättningarna ska skapa förutsättningar för att formulera långsiktiga strategier som tar hänsyn till viktiga framtidsfrågor ur ett landstingsövergripande perspektiv. Planeringsförutsättningarna är ett verktyg för den politiska ledningen för att göra politiska prioriteringar i landstingsplanen för åren till De kan också användas för planering, verksamhetsutveckling och beslut på verksamhetsnivå. Dokumentet innehåller tio utmaningar eller trender som kan skönjas i rapporter som har analyserat utvecklingen regionalt, nationellt och globalt. De huvudsakliga skriftliga källorna är Sveriges kommuner och landstings Vägval för framtiden, folkhälsorapporten Hälsa på lika villkor och Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos. Materialet har kompletterats med hjälp av experter i Landstinget Blekinge genom intervjuer med personer som har funktionsansvar inom de områden som behandlas, till exempel läkemedel, smittskydd, patientsäkerhet, miljö, e- hälsa, chefsläkare och etiska rådet. De fyra perspektiven verksamhet, miljö, ekonomi och personal har integrerats för att ge en så heltäckande bild som möjligt av respektive utmaning. Flera av utmaningarna hänger ihop och kan ses som olika sidor av samma mynt. Indelningen i tio utmaningar är en teoretisk förenkling av verkligheten, men ett försök att åskådliggöra tendenser som är viktiga för landstingets utveckling. Uppgifterna i planeringsförutsättningarna uppdateras varje år och hela dokumentet omarbetas mer genomgående en gång per mandatperiod. Det här är en uppdatering av det dokument som togs fram inför INNEHÅLL OCH METOD Planeringsförutsättningarna har tagits fram i landstingsdirektörens stab på uppdrag av planeringsdirektören. Materialet bygger på inspel från förvaltningarnas ledningsgrupper och omvärldsanalyser genomförda på nationell nivå, till exempel av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Myndigheten för vårdanalys. Omvärldsanalysen utgår från frågeställningen: Vilka trender eller händelser kommer att påverka Landstinget Blekinges möjligheter att i framtiden leva upp till hälso- och sjukvårdens mål och uppdrag?

6 6 Summering Planeringsförutsättningarna är en omvärldsanalys och det inledande steget i Landstinget Blekinges planerings- och uppföljningsprocess. Det är ett informations- och diskussionsunderlag som ska ge en inblick i samhällsutvecklingen och hur den kan påverka landstingets möjligheter att leva upp till hälso- och sjukvårdens mål och uppdrag under de närmaste fem åren. Här följer en summering av de viktigaste iakttagelserna utifrån omvärldsanalysen. EN NY BRYTNINGSTID Det blir alltmer tydligt att vi, om vi ska öka kvaliteten, möta den åldrande befolkningen och samtidigt hålla kostnaderna i schack, inte kan producera vård och omsorg på samma sätt som vi gör i dag. Vi lever i en ny brytningstid där vi måste kunna massproducera samtidigt som vi anpassar vården efter varje enskild patients unika behov och förutsättningar. Detta är samtidigt en brytningstid mellan en syn på vården som industri och en syn på vården som tjänsteproducerande system. Den inställning som ledarskapet bottnar i behöver förändras och landstingens interna organisation, i form av ersättningsmodeller, ledningssystem och uppföljning, behöver anpassas till en tid med nya krav på delaktighet, effektivitet, digitalisering och kunskapsinhämtning. Internationella och nationella undersökningar visar att svensk hälso- och sjukvård och omsorg behöver bli bättre på gränsöverskridande samverkan och på att implementera nya lösningar och innovationer. STORA BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR Den största demografiska trenden i västvärlden är att befolkningen blir allt äldre. Invånarna kommer att leva längre och antalet personer med åldersrelaterade sjukdomar kommer sannolikt att öka. Trots en utveckling med bättre hälsa i de högre åldersintervallerna är vårdtillfällena fler, längre och mer resurskrävande än i de lägre intervallerna. Detta samtidigt som andelen förvärvsarbetare som ska bekosta sjukvården minskar. Folkmängden i Blekinge förväntas öka, vilket huvudsakligen beror på en ökad inflyttning. SKILLNADER I LIVSVILLKOR, LEVNADSVANOR OCH HÄLSA Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet. Skillnader i hälsa mellan grupper med olika utbildningsbakgrund och ekonomiska förhållanden är fortfarande tydliga. Samtliga stora dödsorsaker i befolkningen 1 är vanligare bland personer med kort utbildning. Jämfört med riket lever en större andel av befolkningen i Blekinge med sämre livsvillkor, till exempel lägre utbildningsnivå och högre arbetslöshet. Blekinge har också ett högre ohälsotal. Männen skattar överlag sin hälsa bättre än kvinnorna. Levnadsvanorna har en mycket stark koppling till många av våra vanligaste sjukdomar. Utbildning, social position på arbetsmarknaden och den ekonomiska situationen hänger starkt samman med en ansamling av ohälsosamma levnadsvanor. Psykisk ohälsa har ökat de senaste decennierna och de största ökningarna finns bland unga, i synnerhet unga kvinnor. Även statistik över sjukhusinläggningar och dödlighet talar för försämringar av de ungas psykiska hälsa. ÖKADE FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Ny teknik, nya informationskällor, nya aktörer och alltmer välinformerade patienter skapar förväntningar på vad hälsooch sjukvården ska åstadkomma. Alltfler patienter kommer att komma till läkaren med en färdig diagnos och mätresultat. Tillgången på kunskap och information ökar och pati- 1 Till exempel hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser.

7 7 enterna ställer allt högre krav på information, tillgänglighet, delaktighet och behandling. Samtidigt är det cirka sju procent av Sveriges invånare som inte använder internet. Det digitala utanförskapet är särskilt stort bland lågutbildade äldre över 66 år. Handlingsutrymmet på lokal och regional nivå begränsas genom bland annat ökad detaljstyrning på nationell nivå och förändringar som på olika sätt ställer allt högre krav på patientinflytande. UTVECKLING AV INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK Digitaliseringen av vården ses, rätt använd, mer och mer som lösningen på hälso- och sjukvårdens utmaningar. Ny informations- och kommunikationsteknik kan skapa förbättrade möjligheter till samspel mellan vårdaktörer, mellan vården och patienterna och möjligheter att koordinera vården. Tekniken kan också bistå med beslutsstöd till professionen för en säkrare och snabbare diagnossättning och behandlingsinsats utifrån den senaste forskningen. Tekniken finns men trots detta är användningen av den nya tekniken inom hälso- och sjukvården fortfarande låg och hindras av att IT-system inom vården inte är anpassade efter användarnas behov, och att det saknas en samlad ITinfrastruktur. UTVECKLING I TAKT MED MEDICINSKA OCH TEKNISKA FRAMSTEG För vården skapar nya behandlingsmetoder, nya läkemedel och nya arbetssätt förutsättningar för att öka vårdens kvalitet och effektivitet. Utvecklingen för med sig en efterfrågan med ökad vårdkonsumtion som följd. En obalans mellan behov, efterfrågan och tillgängliga resurser ställer krav på öppna prioriteringar för att tillhandahålla vård efter behov och på lika villkor. Prioriteringar är inte i första hand en ekonomisk fråga, utan en fråga om hur de som har störst behov av insatser ska få tillgång till hälso- och sjukvård. I Blekinge uppfattade 43 procent av de svarande i undersökningen Vårdbarometern att vården inte ges på lika villkor. ANSTÄLLNINGSBEHOV Under den kommande tioårsperioden har Landstinget Blekinge ett stort rekryteringsbehov. Dagens arbetsmarknad präglas av stor rörlighet och hård konkurrens om arbetskraften, vilket innebär att landstinget måste vara attraktivt att arbeta i. Det betyder bland annat att kunna erbjuda arbets- och lönevillkor, arbetsmiljö, kultur, chefsoch ledarskap och medarbetarskap som gör att både medarbetare och arbetssökande väljer att arbeta inom landstingets verksamheter. För att möta rekryteringsutmaningen krävs förändringar i arbetssätt, bemanning och en ökad förmåga att kompetensplanera utifrån verksamhetens behov. För att nå framgång i det personalstrategiska arbetet utgår Landstinget Blekinge från fyra fokusområden: profilering av arbetsgivarvarumärke utveckling av kompetens, ledarskap och medarbetarskap långsiktig personalförsörjning arbetsmiljö och samverkan. GLOBALA FAKTORER PÅVERKAR OSS Klimatförändringar och miljöförstöring påverkar hälsan och därmed behovet av hälso- och sjukvård. Landstinget måste leva upp till de allt högre krav som ställs på att minska sin klimat- och miljöpåverkan. Antibiotikaresistens är ett av de största globala hoten mot människors hälsa, och ett ökat resande till länder där resistenta bakterier är vanliga ökar spridningen. Hotet från pandemier blev tydligt i och med ebolautbrottet under Krig och katastrofer leder till att människor måste söka skydd utanför sitt hemland. Den utrikes födda befolkningen förväntas öka, vilket bland annat ställer ökade krav på att vården erbjuder en vård utifrån patientens specifika behov, även om denne har en annan kultur och ett annat modersmål. FINANSIERINGSBEHOV Under åren 1980 till 2005 ökade kostnaderna för välfärdstjänster med cirka en procent mer per år än vad som kan förklaras av den demografiska utvecklingen. Trenden väntas fortsätta. Oavsett hur hälso- och sjukvården utvecklas kommer de ekonomiska resurserna att vara begränsade. Detta ställer ökade krav på effektivitet. En undersökning visar att kostnaden för extra vårddygn på grund av undvikbara vårdskador uppgår till mellan 6,9 och 8,1 miljarder kronor per år. Ett uthålligt patientsäkerhetsarbete är ett sätt att effektivisera verksamheten. Andra sätt kan vara ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt, en tydlighet kring prioriteringar och att säkerställa en ändamålsenlig personalsammansättning och en lärande organisation. Landstinget behöver utveckla processer och organisation för kunskapsstyrning så att patienter får vård och insatser som vilar på bästa tillgängliga kunskap. Under den kommande tioårsperioden behöver lokalerna anpassas till vårt nya arbetssätt och vårdutbud. Det innebär att Landstinget Blekinge står inför en period med stora investeringar. Investeringar som i så stor utsträckning som möjligt ska finansieras av egna medel.

8 8 1. Stora befolkningsförändringar Folkmängden förväntas öka kraftigt i Sverige. I Blekinge beror ökningen huvudsakligen på en ökad inflyttning. Den utrikes födda befolkningen i Sverige beräknas öka. Samtidigt är den största demografiska trenden i västvärlden att befolkningen blir allt äldre. Med fler äldre i befolkningen följer fler sjukdomar och förmodligen också ett ökat vårdbehov. Trots en utveckling med bättre hälsa i de högre åldersintervallerna är vårdtillfällena fler, längre och mer resurskrävande än i de lägre åldersintervallerna. Detta samtidigt som andelen förvärvsarbetare som ska bekosta sjukvården minskar. Statistiska centralbyråns (SCB) prognoser indikerar att denna utveckling sker såväl i Blekinge som i övriga Sverige och att den kommer att fortsätta. Den ökade livslängden innebär att fler hinner utveckla och leva längre med kronisk sjukdom än tidigare. Den största delen av sjukvårdens resurser riktas redan i dag till patienter med kroniska sjukdomar. DEN DEMOGRAFISKA FÖRSÖRJNINGSKVOTEN Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0 19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år och därefter multiplicerat med 100. Försörjningskvoten används för att få en bild av hur många, inklusive sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder ska försörja genom sitt arbete. Blekinge hade år 2015 en nivå på försörjningskvoten på drygt 82. Det innebär att 100 personer i de mest förvärvsaktiva åldrarna år ska försörja ytterligare 82 personer som är yngre eller äldre. Motsvarande siffra för Sverige var drygt 73. Enligt Statistiska centralbyråns prognos, som sträcker sig fram till 2036, kommer försörjningskvoten att öka lite för varje år. Detta beror inte på att antalet personer i yrkesaktiv ålder förväntas minska, utan på att antalet barn, ungdomar och äldre förväntas öka mer. 2 Regeringens framtidskommission såg samma utveckling och tillägger att storstäderna har, och kommer att ha, en mer gynnsam försörjningsbörda än landsbygden och att skillnaderna kommer att fortsätta öka. Små kommuner blir också allt mindre medan storstadskommunerna växer. 3 ANDELEN ÄLDRE ÖKAR Befolkningspyramiden på nästa sida visar åldersfördelningen i Blekinge år 2015 jämfört med prognosen för år Pyramiden indikerar den framtida befolkningsutvecklingen och åskådliggör hur de större åldersgrupperna successivt kommer att förflyttas uppåt. Befolkningspyramiden visar tre större åldersgrupper år 2015: år, år och år. År 2025 har dessa grupper blivit runt 35, 60 och 80 år gamla. Det är möjligt att med en relativt god precision beräkna hur antalet personer i olika åldersgrupper kommer att förändras. Att förutse hur sjukligheten och vårdbehoven kommer att utvecklas är svårare. Det finns studier som pekar på att en högre ålder inte nödvändigtvis innebär en längre sjukperiod. Den mest sjuka åldern behöver inte heller bli längre eller tyngre bara för att befolkningen blir äldre. 2 Vägval för framtiden, Sveriges kommuner och landsting, Framtidskommissionen, 2013.

9 9 Trots detta är högre ålder en faktor som medför ökad risk för sjuklighet och konsumtion av läkemedel, öppenoch slutenvård och olika former av kommunal service. Flera samtidiga sjukdomar och konsumtion av flera olika läkemedel är också vanligare hos äldre. Det är färre som dör friska, vilket bland annat har att göra med utvecklingen av läkemedel och medicinteknik. Fler läkemedel komplicerar behandlingen och ökar risken för biverkningar, som kan leda till ett större vårdbehov. Även tandvården påverkas av en åldrande befolkning, bland annat eftersom läkemedel ofta har biverkningar som ger muntorrhet, blottade tandhalsar och nedsatt finmotorik. Det gör det svårare att hålla tänderna rena och ger en mer utmanande typ av karies. Detta samtidigt som våra äldre har kvar sina egna tänder i högre utsträckning än förr. Figur 3 visar att antalet invånare i Blekinge som är 80 år och äldre kommer att öka med drygt en tredjedel de närmaste 20 åren. Figur 4 och 5 visar hur stor andel av vården i olika vårdformer som upptogs av gruppen 80 år och äldre respektive hur många personer i olika åldersgrupper som var inlagda på Blekingesjukhuset under 2016 då gruppen utgjorde 6,2 procent av befolkningen. Med tanke på att gruppen 80 år och äldre står för en jämförelsevis stor del av vårdkonsumtionen och att gruppen utgör en allt större del av befolkningen finns det anledning att anta att behovet av vård för åkommor som oftast drabbar äldre kommer att öka. Sjukdomstillstånd som är vanligare för äldre är bland annat cirkulationsorganens sjukdomar, undernäring, trycksår, fall och psykisk ohälsa.

10 10 FIGUR 3 Antal och andel invånare 80 år och äldre i Blekinge år Källa: SCB, bearbetad av Landstinget Blekinge ,8% ,6% 6,2% FIGUR 4 Andel 80- år av totalt i befolkningen och i olika vårdformer Läkarbesök specialiserad vård, inneliggande patienter, vårdtillfällen och vårdtid avser bara somatisk vård. Inlagda patienter, vårdtillfällen och vårdtid räknas för personer som bli 35% 31% 30% 25% 24% 21% 20% 15% 13% 12% 10% 6% 5% 0% Invånare Läkarbesök primärvård Läkarbesök specialiserad vård Individer/patienter inneliggande Vårdtillfällen Vårdtid

11 11 FIGUR 5 Inlagda på sjukhus, antal per 100 invånare Siffrorna i diagrammet avser bara somatisk (kroppslig) vård för personer som blivit utskrivna Begreppet vårdtid innebär antalet vårddagar minus antalet permissionsdagar. Källa: NCS Cross Individer Vårdtillfällen Vårdtid Figur 6 visar ökningen av andelen läkarbesök och vårdtillfällen som gruppen 80 år och äldre kommer att stå för år 2020, förutsatt att vårdkonsumtionsmönstret är detsamma som under Läkarbesök i primärvård ökar med 0,7 procent vilket motsvarar besök. Läkarbesök på Blekingesjukhuset ökar med 0,8 procent vilket motsvarar besök. Ökningen av vårdtillfällen med 1,3 procent motsvarar stycken. Figur 7 visar Sveriges kommuner och landstings (SKL) beräkningar på kostnaderna per verksamhet och ålder under Av diagrammet går att utläsa att det ökade vårdbehovet inte helt oväntat slår igenom på landstingens kostnader. Enligt Sveriges kommuner och landsting förväntas landsting och regioner med en yngre befolkning att ha nästan 8 procent lägre kostnader per invånare i somatisk (kroppslig) vård jämfört med genomsnittet, medan landsting och regioner med en äldre befolkning förväntas ha 9 procent högre kostnader än genomsnittet för riket. Blekinges befolkning som är år eller äldre står för en andel av länets totala befolkning på 10,8 procent att jämföra med rikets 8,8 procent. Trots att fler personer förväntas avlida än födas beräknas befolkningen i Blekinge, precis som i riket, öka under de närmaste tio åren. Detta beror på en större inflyttning än utflyttning. Befolkningsökningen blir inte jämnt fördelad i länet utan förväntas koncentreras till Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg. FOLKMÄNGD Den 20 januari 2017 fick Sverige för första gången en folkmängd som översteg tio miljoner folkbokförda personer. Folkmängden väntas fortsätta att öka och den största ökningen är att vänta i de högre åldrarna. Statistiska centralbyrån beräknar att fler utrikes födda invandrar än utvandrar, därmed kommer antalet utrikes födda att öka. Folkmängden i Blekinge uppgick den 31 december 2016 till invånare, vilket innebär att 1,6 procent av Sveriges befolkning bor i Blekinge. Under år 2016 ökade länets befolkning med personer, att jämföra med personer år Liksom under 2015 ökade alla kommuner i Blekinge sitt invånarantal under år En generell trend som påverkar folkmängden är att ungdomar flyttar till studieorter och det är endast en minoritet som flyttar tillbaka till sina hemkommuner efter studierna. Detta gör att medelåldern ökar.

12 12 ASYLSÖKANDE OCH NYANLÄNDA Under 2015 tog fler än någonsin tidigare, över en miljon människor, sin tillflykt till Europa. Så länge konflikten i Syrien pågår kommer antalet som söker skydd i Europa, och Sverige, att fortsätta vara stort i förhållande till åren före kriget. 4 Under 2015 och 2016 beräknas cirka nyanlända ha blivit kommunplacerade i Blekinge. Bosättningen i kommunerna kulminerar under I samband med att Sveriges regering 2016 begränsade asylmottagandet har antalet asylsökande sjunkit. Sveriges regering har beslutat att öka antalet kvotflyktingar, hur stor andel av dessa som kommer att placeras i Blekinge är ännu okänt. FLYKTINGSITUATIONENS BETYDELSE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Socialstyrelsen gjorde i januari 2016 en bedömning av läget inom hälso- och sjukvården som är tillämplig även på de blekingska förhållandena. Den mest akuta situationen som uppstod i och med kriget i Syrien är nu över, men barnoch ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin och habiliteringen är belastade i ökande grad. Tandvården är belastad i varierande grad, allmänt krävs omfattande tandvårdsinsatser. Socialstyrelsen uppskattar att mellan 20 och 30 procent av asylsökande och flyktingar lider av psykisk ohälsa. Experter bedömer att ännu fler har behov av insatser för att förebygga eller förhindra psykisk ohälsa. Ohälsan beror på stress och trauma orsakat av krig och konflikter i ursprungsländerna, flyktsituationen och den påfrestning som asyl- och etableringsfasen i sig innebär. Behovet av förstärkta insatser för asylsökande och nyanlända med psykisk ohälsa sträcker sig över alla nivåer, från stödjande samtal till psykiatrisk specialistvård för att behandla trauman orsakade av till exempel flykt eller tortyr och posttraumatiskt syndrom. Då asylmottagandet har begränsats räknar Migrationsverket med att hinna fatta fler beslut och därigenom korta asylprocessen. När fler asylsökande får sitt beslut om antingen avvisning eller uppehållstillstånd aktualiseras andra frågor som förväntas leda till en ökad psykisk ohälsa. Socialstyrelsen fastslår att hälso- och sjukvården kommer att behöva jobba mer aktivt och uppsökande för att säkerställa att asylsökande med exempelvis kroniska sjukdomar får rätt information om tillgången till hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens bedömning är att behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser för dem som har flytt och som fortsatt flyr till Sverige kommer att bestå på såväl medellång som på lång sikt. 4 Migrationsverkets verksamhets- och uppgiftsprognos, februari Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos, februari 2017.

13 13 2. Skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och självskattad hälsa Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Skillnader i livsvillkor bidrar till skillnader i hälsa. Jämfört med riket lever en större andel av befolkningen med sämre livsvillkor i Blekinge, till exempel lägre utbildningsnivå och högre arbetslöshet. Det är faktorer som bidrar till ökade risker för ohälsa. Här beskrivs utvecklingen av Blekingebornas livsvillkor, levnadsvanor och självskattade hälsa. Skillnader mellan kön, åldersgrupper och grupper med olika utbildningsbakgrund uppmärksammas. Kapitlet ger en bild av ett antal grupper i samhället som riskerar ohälsa utifrån livsvillkor, levnadsvanor och självskattad hälsa. Innehållet bygger om inget annat anges på folkhälsorapporten i Blekinge 2014, Tillsammans kan vi göra skillnad. LIVSVILLKOR Vi omges av livsvillkor som kön, ålder, familjesituation, utbildning, yrke, ekonomisk situation och sociala relationer. Livsvillkoren har ett starkt samband med våra levnadsvanor och vår hälsa. Personer med lägre utbildningsnivå och lägre inkomst har i större utsträckning sämre levnadsvanor. Det finns också en nära koppling mellan livsvillkor, levnadsvanor, självupplevd hälsa och förekomst av välfärdssjukdomar. Sammantaget i jämförelse med riket har Blekingeborna följande livsvillkor: Den genomsnittliga disponibla inkomsten är lägre. Utbildningsnivån är lägre. Ungdomsarbetslösheten är högre. De sociala relationerna är något svagare. I följande avsnitt redovisas några av de faktorer som visar sig ha ett starkt samband med den självskattade hälsan, alltså individens uppfattning om sitt allmänna hälsotillstånd. Ekonomiska förhållanden Lägre disponibel årsinkomst är en faktor som påverkar uppfattningen om hälsotillståndet. Den genomsnittliga disponibla inkomsten i Blekinge är kronor per år. Motsvarande siffra för riket är kronor per år. Lägst disponibel inkomst finns i Sölvesborgs kommun och högst i Karlskrona kommun. Svårigheter att betala löpande utgifter påverkar också hur man upplever sin hälsa. 9,9 procent av männen och 12,2 procent av kvinnorna i Blekinge anger att de vid ett eller flera tillfällen har haft svårigheter att klara sina löpande utgifter de senaste tolv månaderna. År 2011 var motsvarande siffra för männen 15,5 procent och för kvinnorna 18,4 procent. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under resten av livet. De barn som löper störst risk att utsättas för barnfattigdom är barn till ensamstående föräldrar och barn som har utländsk härkomst. I Blekinge finns den högsta andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Ronneby kommun, som dock ligger på riksgenomsnittet med 12 procent. Karlshamns och Sölvesborgs kommun har den lägsta andelen i länet med 10 procent. Länet som helhet ligger under riksgenomsnittet.

14 14 Utbildningsnivå Det finns ett starkt samband mellan utbildningslängd och hälsa. Störst skillnad i hälsa är det mellan dem som endast har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Utbildning påverkar hälsan genom många faktorer, som till exempel lägre hälsorisker i arbetslivet, högre inkomster och minskad ekonomisk utsatthet och stress. 6 I Blekinge är andelen invånare med eftergymnasial utbildning mindre i alla åldersgrupper jämfört med riket. Förekomsten av eftergymnasial utbildning varierar mellan de olika kommunerna, där Karlskrona har högst andel högutbildade medan Olofströms kommun har lägst andel. Behörighet till gymnasieskolan Andelen elever i Sverige som når behörighet till gymnasieskolan har minskat under större delen av 2000-talet. 7 År 2013 var andelen behöriga till gymnasieskolan 89 procent. Blekinge låg strax under riskgenomsnittet med 88 procent behöriga att söka till gymnasiet. med hela landet. Framför allt ses detta i åldersgruppen 18 till 24 år. Andelen arbetslösa på riksnivå har minskat de senaste tre åren. Sociala relationer Studier ger belägg för att sociala relationer har en hälsofrämjande effekt. Viktiga delar i begreppet sociala relationer är sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande, tillit, integrering och socialt kapital. 9 Blekinges senaste folkhälsorapport visar att länet överlag ligger något lägre än Sverige när det gäller sociala relationer (8,5 poäng jämfört med 8,8 poäng), och har även gjort det under de tre tidigare mätningarna år 2005, 2008 och I Sölvesborg och Olofström är siffrorna lägst i länet, 8,0 respektive 8,3 poäng. I enkäten svarar 69,4 procent i Blekinge och 73 procent i Sverige att de tycker att de kan lita på de flesta människor. Siffrorna för respektive kommun i Blekinge skiljer sig inte nämnvärt åt. Arbetslöshet Arbetslöshet ökar risken för psykisk ohälsa och kan också öka risken att dö i förtid, bland annat av alkoholrelaterade orsaker eller självmord. Det finns också studier som visar på en ökad risk för beteende som påverkar hälsan negativt, som till exempel rökning. 8 I Blekinge finns en högre andel arbetslösa, öppet eller i program med aktivitetsstöd, jämfört 6 Folkhälsan i Sverige, årsrapport, Socialstyrelsen, Ibid 8 Ibid Valdeltagande Det finns ett positivt samband mellan demokratisk delaktighet genom valdeltagande och självskattad hälsa. Grupper i samhället med lågt valdeltagande anger i högre utsträckning en låg självskattad hälsa. Sedan 1970-talet har befolkningens valdeltagande i riksdagsval sjunkit, för att vid valen 2006 och 2010 öka något igen. Fortfarande är dock valdeltagandet lägre än vad det var från 1970-talet till 1990-talet Folkhälsan i Sverige, Folkhälsomyndigheten, Folkhälsan i Sverige, årsrapport, Socialstyrelsen, 2013.

15 15 I Blekinge var valdeltagandet överlag högre än riket i genomsnitt för riksdags- och kommunalval år Undantaget var Olofströms kommun där valdeltagandet låg under riksgenomsnittet. LEVNADSVANOR SOM PÅVERKAR HÄLSAN Ohälsosamma levnadsvanor medför en ökad risk för att utveckla ohälsa. Levnadsvanorna har en mycket stark koppling till många av våra vanligaste sjukdomar, exempelvis hjärt- och kärlsjukdom, cancer och psykisk sjukdom. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2-diabetes. Den som äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv, har en måttlig konsumtion av alkohol och inte röker lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor. 11 Det finns både positiva och negativa aspekter av levnadsvanorna att ta fasta på i jämförelse med riksgenomsnittet: Blekinge har en lägre andel personer med riskabla alkoholvanor. Blekinge har en större andel yngre kvinnor och kvinnor i åldern år som röker dagligen. Blekinge har en något högre andel personer med fetma. Tobaksvanor Rökning är den största enskilda risken för ohälsa som går att förebygga. Enligt Socialstyrelsen har de som röker en vetenskapligt belagd ökad risk för 58 olika sjukdomstillstånd. De vanligaste är hjärt- och kärlsjukdomar, kronisk obstruktiv lungsjukdom (kol) och lungcancer. Cirka människor dör i förtid varje år i Sverige på grund av sitt tobaksbruk. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livstid. 12 Andelen dagligrökare i riket och i Blekinge har minskat över tid. 11 procent av rikets kvinnor och 9 procent av rikets män röker varje dag. Motsvarande siffror i Blekinge är 12 procent för kvinnor och 10 procent för män. I förhållande till resultatet från 2011 har andelen dagliga rökare minskat. Kopplat till ålder och kön ser man att daglig rökning i Blekinge är vanligast hos kvinnor i åldern år (18,4 procent). Daglig rökning relaterat till utbildningsnivå och socioekonomisk status visar att ju högre utbildningsnivå och ju högre socioekonomisk status, desto lägre andel dagliga rökare. Andelen kvinnor som röker varje dag och uppger att de vill sluta röka är 64,1 procent. Motsvarande siffra hos männen är 59,3 procent. I Blekinge snusar 2 procent av kvinnorna dagligen. Motsvarande siffra för män är 14 procent. I jämförelse med riket har Blekinge en lägre andel snusande män och kvinnor (19 respektive 4 procent). Alkoholvanor Alkohol orsakar fler än 60 olika sjukdomstillstånd. De vanligaste är olika former av hjärt- och kärlsjukdomar, 11 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Socialstyrelsen. 12 Folkhälsan i Sverige, Folkhälsomyndigheten, leverskador, cancer och psykisk ohälsa. 13 Mellan år 2009 och 2011 avled i genomsnitt personer per år (528 kvinnor och män) med en alkoholrelaterad diagnos som dödsorsak. 14 I den nationella folkhälsoenkäten mäts riskkonsumtion av alkohol. 15 Vid en jämförelse mellan inkomst- och utbildningsnivåer finns det vissa skillnader i andelen som riskerar att drabbas av framtida alkoholskada. Andelen riskkonsumenter är störst i de grupper som har den lägsta och den högsta disponibla årsinkomsten. Lägst andel riskkonsumenter finns i gruppen med en disponibel inkomst mellan och kronor. Narkotikavanor Narkotikamissbruk medför ökade risker för medicinska och sociala skador. Det innebär också en ökad risk för en för tidig död. Olika typer av psykiska sjukdomar och besvär är vanligare hos personer med ett skadligt narkotikabruk, men även ett mindre regelbundet bruk ger psykisk ohälsa i högre grad. 16 Majoriteten av länets befolkning har inte använt narkotika. Den vanligaste typen av narkotika som används är cannabis (hasch och marijuana). Dubbelt så många män som kvinnor har någon gång använt cannabis (10,4 procent jämfört med 5,3 procent i åldrarna år). För riket är motsvarande värden 15 respektive 8 procent. Den största andelen som har använt cannabis finns i åldersgruppen år med 16,4 procent. Spelvanor Överdrivet spelande definieras som spelande om pengar som har lett till negativa konsekvenser i fråga om hälsa, det sociala livet eller för ekonomin. Tre indikatorer används för uppföljning: spelande bland minderåriga, riskabla spelvanor och spelproblem. Cirka 2 procent av befolkningen har spelproblem och ytterligare 4 procent ligger i riskzonen för att utveckla spelproblem. Överdrivet spelande finns i alla befolkningsgrupper och i alla spelformer, men det är vanligare bland män och unga personer. Var tionde man mellan 18 och 24 år är problemspelare, vilket är en fördubbling i den gruppen på tio år. Den senaste forskningen visar att spelproblemen ökar bland kvinnor i medelåldern. 17 Hälsa på lika villkor innehåller 2014 för första gången frågor om spelvanor. Genom frågor om man försökt minska sitt spelande, känt sig rastlös och irriterad om man inte kunnat spela eller ljugit om spelandet, kan ett mått för riskabla spelvanor räknas fram. Riskabla spelvanor är mer 13 Statens folkhälsoinstitut, 2005b; WHO, Folkhälsan i Sverige, årsrapport, Socialstyrelsen, Riskkonsumtion av alkohol mäts i den nationella folkhälsoenkäten med hjälp av frågeinstrumentet AUDIT-C som består av tre frågor om dryckesfrekvens, typisk kvantitet och frekvens av intensiv konsumtion. Svarsalternativen för varje fråga får 0 4 poäng. Genom att värdena adderas erhålls ett summaindex på 0 12 poäng. Kvinnor med 5 12 poäng och män med 6 12 poäng räknas som riskkonsumenter av alkohol. 16 Folkhälsan i Sverige, årsrapport, Socialstyrelsen,

16 16 än dubbelt så vanligt bland män, 4,4 procent jämfört med kvinnors 1,6 procent. Det är siffror som ligger lägre jämfört med riksgenomsnittet (män 6,2 procent och kvinnor 2,1 procent). Fysisk aktivitet Oavsett ålder ger en stillasittande fritid negativa effekter. Det finns vetenskapligt stöd för ökad dödlighet, risk för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar och i livmodercancer. Det verkar även finnas ett visst stöd för ett samband mellan stillasittande beteenden och risk för typ 2- diabetes, cancerdödlighet för kvinnor och hjärt- och kärlsjukdom. 18 Att ha en stillasittande fritid utgör den lägsta aktivitetsnivån i den nationella folkhälsoenkäten. I Blekinge uppger 13,8 procent att de har en stillasittande fritid, vilket är en riskfaktor för ohälsa. Motsvarande siffra i riket är 14,1 procent. Över åren 2008, 2011 och 2014 kan ingen tydlig trend utläsas för fysisk aktivitet i de olika kommunerna i Blekinge. På riksnivå har man konstaterat att lågutbildade och grupper med låg socioekonomisk status rör sig mindre än högutbildade och grupper med hög socioekonomisk status. Samma mönster kan urskiljas i Blekinges resultat från Hälsa på lika villkor Forskning visar att en självskattad dålig hälsa ger en ökad risk för förtidspensionering, utnyttjande av sjukvård, sjuklighet, kronisk sjukdom, nedsatt kroppsfunktion, nedsatt överlevnadsförmåga och för tidig död. 73,5 procent av svenskarna upplever sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Motsvarande andel av Blekingeborna är 71,4 procent. Det finns skillnader i upplevd hälsa mellan könen och mellan olika socioekonomiska grupper. Det innebär att hälsan inte är jämställt eller jämlikt fördelad i vår befolkning. Yngre mår bättre än äldre. Bästa måendet finns i åldersgruppen år. Männen mår överlag bättre än kvinnorna. 66,7 procent av kvinnorna och 75,9 procent av männen uppger att de har ett bra hälsotillstånd. Denna skillnad är större än i riket (kvinnor 71,2 procent, män 75,7 procent). Högutbildade mår bättre än lågutbildade. Höginkomsttagare mår bättre än låginkomsttagare. Matvanor Goda matvanor, framför allt i kombination med fysisk aktivitet, kan förebygga hälsoproblem som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. 19 I Hälsa på lika villkor följs matvanorna upp genom konsumtion av frukt och grönsaker. Resultatet visar att 11,6 procent av kvinnorna och 7 procent av männen når rekommendationen att äta frukt och grönsaker minst fem gånger per dag. 20 I gruppen med ett högt intag av frukt och grönt är det en högre andel som upplever ett bra allmänt hälsotillstånd. I gruppen med ett lågt intag av frukt och grönt är det en högre andel som röker dagligen och fler som upplever en sämre psykisk hälsa. Livsmedelsverket har gjort en förnyad undersökning om matvanor. Den visar att framför allt barn från svaga socioekonomiska grupper har en fördubbling av andelen ohälsosam mat i sin kost, sedan 2011 från 12 procent till 24 procent år Barn som ingår i socioekonomiskt starkare grupper har minskat andelen ohälsosam mat från 14 procent till 10 procent. SJÄLVSKATTAD HÄLSA Den självskattade hälsan är individens uppfattning om sitt allmänna hälsotillstånd. Måttet kan användas för att följa upp utvecklingen av generell hälsa i befolkningen och ge indikationer om framtida belastning på hälso- och sjukvården, eftersom det har ett starkt samband med bland annat framtida sjuklighet, behov av hälso- och sjukvård och dödlighet. Att ha en sjukdom behöver inte per automatik innebära självskattad dålig hälsa. Däremot kan självskattad dålig hälsa betyda en högre risk för framtida sjuklighet. 18 Folkhälsan i Sverige, årsrapport, Socialstyrelsen, Folkhälsan i Sverige, Folkhälsomyndigheten, Den nya nationella rekommendationen är att äta minst 500 gram frukt och grönt per dag.

17 17 3. Stora folksjukdomar i Blekinge Cancer är numera en vanligare dödsorsak än hjärt- och kärlsjukdomar bland både kvinnor och män före 80 års ålder. Samtidigt visar studier att både cancer och hjärtoch kärlsjukdomar kan förebyggas. Exempelvis finns studier som visar att nästan 90 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av faktorer som går att påverka, till exempel rökning och fetma. När det gäller Blekinge i förhållande till nationella folkhälsoproblem ser vi att Blekingeborna i större utsträckning drabbas av hjärtinfarkt, men också av cancer. Det här kapitlet ger en sammanställning av stora folksjukdomar som är en utmaning för Blekinge framöver. Om inget annat anges bygger kapitlet på texter från folkhälsorapporten i Blekinge 2014, Tillsammans kan vi göra skillnad. ALLMÄNNA MÅTT PÅ HÄLSOUTVECKLINGEN Några sätt att få en uppfattning om hur befolkningen mår och hälsan utvecklas över tid är att titta på medellivslängd, frånvarodagar och sjukskrivningar. Medellivslängd Förväntad medellivslängd vid födelsen är ett demografiskt mått som visar hur länge ett nyfött barn förväntas leva i genomsnitt om samtliga nyfödda under sin livstid utsätts för de under perioden observerade dödsriskerna per ålder och kön. Medellivslängden ger en övergripande bild av hälsoutvecklingen i ett land och bestäms av de bakomliggande orsakerna till de dödsfall som inträffar. I Sverige fortsätter medellivslängden att öka och år 2015 var medellivslängden knappt 84 år för kvinnor och 80 år för män. 21 Den viktigaste förklaringen till de senaste de- 21 Statistiska centralbyrån (SCB). cenniernas ökade medellivslängd är den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar (hjärtinfarkt och stroke) främst bland äldre. 22 De senaste decennierna har skillnaderna i medellivslängd minskat mellan kvinnor och män. Vid 30 års ålder är könsskillnaden för den genomsnittligt återstående livslängden 3,6 år. Skillnaderna i medellivslängd är större (cirka fem år) mellan dem som har en kort utbildning och dem som har en lång. Ju högre utbildningen är, desto gynnsammare är utvecklingen av medellivslängden. Skillnaderna mellan utbildningsgrupper ökar. För kvinnor med förgymnasial utbildning har den återstående medellivslängden vid 30 års ålder knappt ökat under de senaste 20 åren. 23 Det finns skillnader i medellivslängd mellan olika län och kommuner. Den högsta medellivslängden på länsnivå år fanns bland kvinnor och män i Kronobergs län (84,7 respektive 81,1 år). Den lägsta medellivslängden fanns bland kvinnor i Västernorrlands län (82,6 år) och bland män i Norrbottens län (78,5 år). På kommunnivå är skillnaderna större än mellan län. År 2015 var medellivslängden i Blekinge län 84,1 år för kvinnor och 79,6 år för män. Skillnaden mellan könen var 4,5 år Folkhälsan i Sverige, Folkhälsomyndigheten, Folkhälsan i Sverige, årsrapport, Socialstyrelsen, SCB.

18 18 Sjukpenningtal År 2016 var sjukpenningtalet i Sverige 14,3 dagar för kvinnor och 7,5 dagar för män (0,6 respektive 0,2 dagar högre än 2015). Kvinnors sjukpenningtal är härmed 6,8 dagar högre än mäns. I Blekinge var motsvarande siffror 14,1 dagar för kvinnor och 6,8 dagar för män. Det betyder att kvinnors sjukpenningtal i Blekinge är 7,3 dagar högre än mäns. Sjukpenningtalet anger antalet dagar per person om alla sjuk- och rehabiliteringspenningdagar under ett år slås ut på alla försäkrade individer i åldrarna år. En person med nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom kan vara berättigad till sjukpenning. För anställda betalas ersättningen ut från dag 15 i sjukfallet. De första 14 dagarna består av en karensdag och en sjuklöneperiod som betalas ut av arbetsgivaren. 25 Ohälsotal I december 2016 var ohälsotalet för kvinnor i riket 33,6 och för män 22,1. För kvinnor i Blekinge var det 36,4 och för män 22,9. Det finns skillnader mellan länets kommuner, där Olofström har högst ohälsotal och Karlskrona lägst. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar och anger antalet dagar per person om alla ersatta dagar från alla förmåner i sjukförsäkringen (sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning) under ett år slås ut på alla försäkrade personer. Den enskilt största inverkan på ohälsotalet har det antal dagar som utbetalas inom ramen för sjuk- eller aktivitetsersättning. STORA FOLKSJUKDOMAR För att kallas ett folkhälsoproblem måste hälsoproblemet finnas hos minst en procent av befolkningen och innebära allvarliga konsekvenser för befolkning och samhälle. Viktiga aspekter av problemets uppkomst bör vara kända, och förebyggande åtgärder måste ha visat sig kunna reducera problemet. Det bör också finnas någon form av hälsoekonomisk bedömning. Hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, både hos kvinnor och hos män. Ungefär hälften av västvärldens befolkning insjuknar i och dör av någon av dessa sjukdomar, där akut kranskärlssjukdom utgör en stor del. I Sverige har tolv procent av befolkningen någon hjärteller kärlsjukdom. Ungefär personer vårdas varje år på sjukhus för hjärtinfarkt. De senaste decennierna har hjärt- och kärldödligheten minskat kraftigt, och såväl insjuknande som dödsfall inträffar vid allt högre åldrar. I Blekinge drabbades 544 av invånare i åldrarna år av akut hjärtinfarkt år Motsvarande siffra för riket var 432 per invånare. Studier har visat att nästan 90 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av faktorer som går att påverka, där rökning och höga blodfetter är de största riskfaktorerna. Även psykosociala faktorer, fetma, lågt intag av frukt och grönt och låg grad av fysisk aktivitet är betydande riskfaktorer statistik_och_analys2/sjuk Cancersjukdomar Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar som alla har gemensamt att celler i kroppen har börjat dela sig okontrollerat. I takt med att hjärt- och kärlsjukdomarna har minskat har cancer ökat som dödsorsak. I åldrarna upp till 80 år är cancer numera en vanligare dödsorsak än hjärt- och kärlsjukdomar bland både kvinnor och män. Uppskattningsvis kommer var tredje person att få en cancerdiagnos under sin livstid. Det är betydligt fler som insjuknar i cancer än som dör i cancer. En del blir botade, andra hinner dö av någonting annat än sin cancersjukdom. Risken för att dö i cancer ökar med stigande ålder. Bland kvinnor är insjuknande i bröstcancer vanligast, medan lungcancer ger upphov till flest dödsfall. Bland män är prostatacancer vanligast både när det gäller insjuknande och död. Psykisk ohälsa Psykisk hälsa eller ohälsa är svårdefinierat och dess utbredning i befolkningen är svår att mäta, men räknas i dag ändå som ett av de stora folkhälsoproblemen i Sverige. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Besvär av ängslan, oro, ångest och sömnproblem ökade under talet och början av 2000-talet. Studier visar att cirka 25 procent av de svenska kvinnorna och 15 procent av männen har psykiatriska besvär, som till exempel oro eller ångest. Det motsvarar runt 1,4 miljoner människor, och besvären förekommer oftare hos kvinnor än hos män. Psykisk ohälsa har ökat de senaste decennierna och de största ökningarna finns bland unga, och i synnerhet unga kvinnor. Även statistik över sjukhusinläggningar och dödlighet talar för försämringar av ungas psykiska hälsa. Psykiatrin och habiliteringen anger i sin verksamhetsberättelse år 2015 att den ökade psykiska ohälsan i Blekinge tydligt märks genom tillströmning av unga människor med komplexa problem och med stort behov av stöd, inte enbart från psykiatrin och habiliteringen, utan också från flera olika aktörer inom och utom landstinget. I Sverige dör cirka personer varje år genom självmord, varav cirka män och 500 kvinnor. Cirka 70 procent av självmorden begås av män. 26 Samtidigt räknar man med att det går tio självmordsförsök på varje självmord. Självmord är vanligare bland män och vanligare bland äldre än yngre. Vanligast är det i åldersgruppen år, både bland män och kvinnor. Det förekommer regionala skillnader i Sverige, men sett över den senaste tioårsperioden finns inga tydliga mönster. Skador Antalet dödsfall bland barn har minskat överlag de sista åren, men ungefär tio procent av alla barn uppsöker årligen en akutmottagning för en skada till följd av en olycka. Olyckor och cancer är den främsta dödsorsaken bland barn upp till 15 år. Barn som lever under bristande socioekonomiska förhållanden löper större risk att drabbas av olyckor och dess konsekvenser. Fallolyckor är den vanligaste olycksorsaken i Sverige, speciellt bland äldre personer. I Sverige dör i genomsnitt mer än tre äldre personer varje dag till följd av fallolyckor. Medicinering och balansproblem är, förutom det som kan hänföras till olyckor som att halka eller snubbla, vanliga 26

19 19 orsaker till fallskador bland äldre. Benskörhet, som ökar risken för frakturer vid fallolyckor, är vanligare bland kvinnor och ökar dessutom med stigande ålder. År 2013 vårdades personer, 65 år och äldre per invånare, för fallolyckor i sluten vård i Blekinge. Det var lägre än riksgenomsnittets per invånare. pengar. Förebyggande arbete i specifika målgrupper är resurskrävande men kan ha större förutsättningar för ett lyckat resultat. Fetma Nära hälften av alla svenskar lider i dag av fetma eller övervikt. Mellan år 2004 och 2013 har andelen personer med fetma i Sverige ökat från 11 till 14 procent. För att identifiera övervikt och fetma används måttet Body Mass Index (BMI), som uttrycker en relation mellan längd och vikt. Ett BMI över 30 klassas som sjukdomen fetma. Högt BMI utgör en riskfaktor för att drabbas av ett flertal olika sjukdomar och symtom, som värk och smärta, typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Fetma är en av de fem största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår. Fetma i kombination med andra riskfaktorer, som rökning, högt blodtryck och diabetes, ökar risken för sjukdom ytterligare. I Sverige har andelen personer med fetma fördubblats sedan Hälsa på lika villkor 2014 visar att det i Blekinge finns en högre andel medborgare med fetma (15 procent) än i riket i genomsnitt (13,6 procent). Andelen män med fetma är högst i Sölvesborg med 22,2 procent. Olofström har den högsta andelen kvinnor med fetma med 22,4 procent. OHÄLSA LEDER OFTA TILL SJUKSKRIVNING De grupper som lider av olika typer av ohälsa blir ofta också sjukskrivna. Även sjukskrivningen i sig kan leda till ohälsa. Den nationella satsingen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess ska få landstingen att utveckla arbetet med sjukskrivningar. Satsningen lyfter fram olika förbättringsområden för att undvika medikalisering av den som är sjukskriven. Ordinerad sjukskrivning är en del av vård och behandling och ska följas upp i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOFS 2011:9). Under 2016 kom nationell statistik som varje vårdenhet har åtkomst till och som kan bilda utgångspunkt för detta. I Landstinget Blekinge infördes också uppdraget rehabiliteringskoordinator för att samordna och följa upp arbetet med sjukskrivning och rehabilitering. En nationell utbildningssatsning kommer att ske för koordinatorsgruppen. FÖREBYGGANDE KOMMUNIKATIONSINSATSER Genom att öka människors kunskap om hälsa kan de i större utsträckning göra livsval som bidrar till förbättrad folkhälsa. För att öka kunskapsnivån krävs olika kommunikationsinsatser gentemot befolkningen. Kommunikationsinsatserna bör ha ett stödjande perspektiv, det vill säga inriktas på att ge människor möjlighet att själva ta ett ansvar för sin egen hälsa. Förebyggande insatser för att ändra ett visst beteende, till exempel tobaksbruk, motionsvanor och liknande behöver vara omfattande och långsiktiga för att lyckas. Att påverka människor till att ändra ett beteende tar tid. I dessa sammanhang får kommunikationsinsatser som samordnas nationellt större genomslagskraft (till exempel senaste årens strokekampanj). Sådana insatser är också ofta kostnadsdrivande men kan på sikt spara sjukvården stora

20 20 4. Omställning för en hållbar utveckling En utveckling som är hållbar, med till exempel ökad jämlikhet, minskad miljörelaterad ohälsa och ekonomi i balans, påverkar hälsan positivt. Det gör att landstinget som hälso- och sjukvårdsmyndighet har starka incitament för att verka för ett hållbart samhälle. Hållbar utveckling innebär en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. 27 Sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Studier visar att det finns skillnader i både hälsa och sjukvård som har sin grund i sociala faktorer, som till exempel demokrati och mänskliga rättigheter. Utvecklingen med klimatförändringar och annan negativ miljöpåverkan måste vändas, samtidigt som verksamheten ska präglas av god ekonomisk hushållning både på kort och på lång sikt. DEN SOCIALA DIMENSIONEN Den sociala hållbarhetsdimensionen definieras som ett samhälles förmåga att hantera invecklade samhällsproblem. Detta handlar till stor del om rättvisa, rättigheter, makt, välstånd och välbefinnande. Vad det innebär i praktiken varierar dock beroende på vilken kontext man befinner sig i. 28 Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet är några förutsättningar för en socialt hållbar utveckling. Demokratin måste ständigt utvecklas för att folkstyrets former ska vara relevanta. Regeringen tillsatte år 2014 en demokratiutredning som en del i arbetet med att stärka individens möjligheter till 27 Vår gemensamma framtid, kallad Brundtlandrapporten, FN-rapport, inflytande. Bakgrunden är en samhällsutveckling med bland annat ett minskat antal medlemmar i de politiska partierna, färre aktiva medlemmar i de traditionella folkrörelserna, ett mer nätverksbaserat civilsamhälle och fördjupade skillnader i deltagandet mellan olika samhällsgrupper. Förändringarna av det politiska engagemanget är särskilt tydliga när det gäller unga. Betänkandet Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) lämnades i januari 2016 och konstaterar att demokratin står stark men att det politiska inflytandet är ojämnt fördelat. Klyftan mellan de som deltar och de som inte deltar har vidgats. Skiljelinjen mellan de demokratiskt aktiva och de demokratiskt passiva sammanfaller i stor utsträckning med andra sociala och ekonomiska klyftor i samhället. De demokratiskt aktiva och de passiva bor dessutom i större utsträckning i skilda bostadsområden, går i olika skolor och utövar sina fritidsintressen på olika platser. Detta avspeglar sig också i valdeltagandet. Blekinge är inget undantag. I valet till landstingsfullmäktige 2014 skiljde det 34 procentenheter mellan distrikten med det högsta och lägsta valdeltagandet. 29 Dessa skillnader ska ses i ljuset av att det finns ett positivt samband mellan valdeltagande och självskattad hälsa. Socialt hållbar hälsa och vård En aspekt på en socialt hållbar hälso- och sjukvård är att få befolkningen att förstå och acceptera de beslut som fattas. Det är viktigt med transparens i besluten och diskussionen 29 Valmyndigheten, 2014.

21 21 som föregår dem. Kommunikationen med befolkningen är en viktig uppgift och kan skapa förståelse och respekt för de prioriteringar som görs. Flera rapporter visar att det finns omotiverade skillnader i såväl vilken vård människor får som vilken hälsa de har. 30 Kapitel 2, Skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och självskattad hälsa visar hur sociala förutsättningar i Blekinge påverkar invånarnas hälsa. Det finns även omotiverade skillnader mellan kvinnors och mäns sjukskrivningar och rehabilitering. Hälso- och sjukvården har krav på sig att leverera en likvärdig vård till alla, att anpassa sin information till patienten och att göra denne delaktig. Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vård, behandling och bemötande ska erbjudas på lika villkor till alla. Faktorer som bland annat kön, bostadsort, sexuell läggning, etnicitet, ålder, social ställning, funktionsnedsättning, trosuppfattning, könsidentitet får inte påverka den vård man får. Insatserna måste anpassas så att de motsvarar olika människors förutsättningar och behov. Social hållbarhet i leverantörsleden Vikten av att använda upphandling som ett verktyg för att bidra till hållbar utveckling lyftes fram i ett EU-direktiv år 2014, som 2017 blir en del av svensk lagstiftning genom lagen om offentlig upphandling (LOU). Nationell media har vid upprepade tillfällen de senaste åren gett skarp kritik till landstingens brister kring miljökrav, och sociala och etiska krav i leverantörsledet. Ökade krav från intressenter tillsammans med ökande lagkrav på området gör att landstinget behöver ägna allt större fokus på att ställa och följa upp hållbarhetskrav i leverantörsleden i framöver. Landstinget Blekinge ligger väl framme i arbetet med hållbar upphandling ur ett nationellt perspektiv, men ett stort arbete återstår för att undanröja missförhållanden i leverantörsleden. Landstinget Blekinge har från och med 2017 ett nationellt ansvar för hållbarhetsrevisioner inom området medicinteknik. Landstingsfullmäktige har antagit en uppförandekod och beslutat att den ska användas vid samtliga upphandlingar. MILJÖDIMENSIONEN Det kommer ständigt fler lagar, regler och mer kraftfulla ekonomiska styrmedel för landstinget att rätta sig efter på miljö- och hållbarhetsområdet. Exempel på detta är skärpta lagkrav i miljöbalken, krav på hållbarhetsredovisning samt planer på ny klimatlag från och med halvårsskiftet Syftet är att styra samhället mot en mer hållbar utveckling. Miljöbalkens syfte är att främja en hållbar utveckling genom hänsynsreglerna, och omfattar bland annat krav på kunskap, skyddsåtgärder, försiktighetsmått, bästa teknik, lokalisering, hushållning, produktval och skadeansvar. Landstinget har en skyldighet att följa miljöbalken och dess följdförfattningar, som kräver ett systematiskt arbete för att minska miljöpåverkan. Kraven blir med tiden fler och skarpare. Landstinget har antagit en miljö- och hållbarhetsplan med policy, visioner och mål för åren Ett systematiskt miljö- och hållbarhetsarbete, enligt ISO :2015 är en central del i planen och en avgörande framgångsfaktor för att fokusera på rätt saker med tydliga mål som ger framgångrika resultat. Den nya versionen av ledningssystemsstandarden som lanserades 2016 kräver 30 Till exempel En mer jämlik vård är möjlig, analys av omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande, Myndigheten för vårdanalys, bland annat ett ökat ansvarstagande från ledningen, dialog med intressenter samt mätning av miljöprestanda. Landstingets mest betydande miljöpåverkande faktorer är inom områdena läkemedel, lust- och anestesigaser, energi, kemikalier, transporter, avfall, livsmedel och finansplaceringar. Det förändrade klimatet påverkar både miljö och hälsa i en negativ riktning. Problem förväntas blir fler och förutspås öka till följd av ett varmare, blötare och stormigare klimat. Nya sjukdomsmönster är att vänta, och en beredskap för det och för kriser och katastrofer orsakade av klimatförändringar är nödvändig att planera för. Klimatförändringarna påverkar även landstingets fastighetsbestånd, transporter och teknikförsörjning, vilka inte är helt anpassade för ett mer extremt klimat. Nya krav på klimatanpassning, risk- och sårbarhetsanalyser är att vänta från nationellt håll. Landstingets planerade omfattande fastighetsinvesteringar kräver därför att hänsyn tas till en hållbar utveckling. Den miljörelaterade ohälsan ökar i takt med miljöbelastningen. Luftföroreningar är det i särklass största miljöhälsoproblemet i Europa, sett till antalet dödsfall. 31 Mest välbelagda är de negativa effekterna på hjärta, kärl och luftvägar. Även de jämförelsevis låga föroreningshalter som finns i Sverige tycks påverka barns lungfunktion. I Sverige orsakar luftföroreningar mer än dödsfall årligen. Bullerstörningar är den miljöfaktor som berör flest människor. Buller är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar. Giftiga substanser som tungmetaller och organiska miljöföroreningar som PCB, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel når oss i låga koncentrationer via dricksvatten och livsmedel. Beräkningar tyder på att vår exponering för vissa av dessa ämnen ligger nära den nivå där man kan få negativa hälsoeffekter. Andra miljöfaktorer som påverkar människors hälsa är bland andra högre temperaturer, uttunning av ozonskiktet, förlust av biologisk mångfald och markförstöring. Detta sammantaget gör att landstingets arbete för en hållbar utveckling ligger i linje med visionen om en god hälsa och livskvalitet för länets befolkning. DEN EKONOMISKA DIMENSIONEN Att hushålla med begränsade resurser är själva definitionen av ekonomi. Den definitionen passar också väl för en miljömässigt hållbar utveckling. Ett minskat utnyttjande av resurser ger positiva effekter på både ekonomi och miljö. Utöver det minskar också den miljörelaterade ohälsan. Hållbarhetsperspektivet behöver genomsyra all utveckling, planering och styrning i ett tidigt skede. Det blir då rätt från början och framtidsinvesteringar som görs blir mer långsiktigt hållbara och ger positiva effekter på både miljö, ekonomi och hälsa. Det finns dock brytpunkter där de ekonomiska, sociala och miljömässiga intressena skiljer sig åt. En kortsiktig ekonomisk vinst skulle i längden kunna innebära större kostnader i form av till exempel ökande vårdskador. Ekonomiska vinster av förebyggande arbete inom till exempel patientsäkerhet, folkhälsa och miljö är svåra att mäta, inte minst då effekten syns lång tid efter genomförandet av insatserna. Det finns dock verktyg som kan visa hur befolkningens utveckling av levnadsvanor påverkar landstingens, kommunernas och Försäkringskassans utgifter. Ett exempel på detta är en hälsokalkylator som nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård har tagit fram i samarbete med Uppsala universitet. Denna kan till exempel visa att en minskning med en procent av andelen personer i Blekinge 31 Miljömedicin för en hållbar utveckling, Socialstyrelsen.

22 22 mellan år som röker dagligen skulle bespara hälsooch sjukvården nästan 2,2 miljoner kronor. En procent motsvarar 112 personer. En ekonomi i balans Sedan 2005 finns en lagregel om god ekonomisk hushållning i kommunallagen. Lagen skärper de ekonomiska kraven på landsting och kommuner och innebär att både budget och utfall ska uppvisa positiva resultat varje enskilt verksamhetsår. Syftet med lagen om god ekonomisk hushållning är att varje generation ska betala för sin välfärd och inte skjuta betalningarna på framtiden. Landstingets förvaltning ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten karaktäriseras av god hushållning av tillgängliga resurser. Ekonomin ska vara stark på såväl kort som på lång sikt och en förutsättning för detta är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. På lång sikt räcker det inte med att intäkterna och kostnaderna är lika stora. Intäkterna bör överstiga kostnaderna för att ge förutsättningar för en stabil och långsiktigt trygg verksamhet. Ska landstinget behålla sin kapacitet över tid krävs att det egna kapitalet värdesäkras, det vill säga att värdet på det egna kapitalet inte minskar. Genom att skapa positiva resultat kan landstinget bättre stå emot konjunktursvängningar och de effekter konjunktursvängningar leder till på landstingets skatte- och statsbidragsintäkter. Ett budgeterat överskott skapar förutsättningar för hantering av tillfälliga kostnadskrävande åtgärder, variationer i skatteprognoser och andra variationer under innevarande år. som ett takvärde för nettokostnadsökning utan som ett riktmärke för kostnadsökningar (uppräkningsfaktor). I landstingsprisindex är ingen hänsyn tagen till satsningar, på nationell eller lokal nivå, eller nya behandlingsmetoder. I nedanstående tabell framgår skatteprognosen för kommande femårsperiod enligt prognos från Sveriges kommuner och landsting (SKL). En skattejustering på 10 öre i Blekinge motsvarar förändringar av skatteintäkterna med cirka 30 miljoner kronor. Budgetföljsamhet Landstingets huvudsakliga styrinstrument för att uppnå en ekonomi i balans är uppföljning av utfall jämfört med den budget som landstingsfullmäktige beslutat. Landstinget arbetar med att förbättra budgetprocessen för att förtydliga kopplingen mellan mål, resursfördelning och resultat, för att få en budget som stämmer överens med verksamheten. Målet är att budgeten ska vara det centrala styrinstrumentet på alla nivåer i organisationen. Budgetprocessen ska därför ha en tydlig planeringsinriktning och framtidsorientering, och det ska på samtliga nivåer finnas en tydlig koppling mellan budget och uppdrag. En effektiv styrning kräver en sammanhållen process mellan budget och uppföljning vid kvartals-, delårs- och årsbokslut. För att uppnå en bra budgetprocess krävs dialog och delaktighet från alla delar i organisationen samtidigt som ansvarsfördelningen är tydlig. Kostnadsutveckling Verksamhetens kostnader ska vara lika eller lägre än i gällande budget. Den budgeterade kostnadsnivån styrs av förändringen av skatter och statsbidrag, som till den del de kan anses säkra är budgeterade. Förändringen av skatteintäkter ska ställas i relation till landstingets kostnadsökningar. Kostnadsökningen påverkas dels av löneökningar, dels av investeringstakten och av vilka satsningar landstinget väljer att göra. Permanenta utökningar av verksamheten får inte finansieras med tillfälliga intäkter, verksamheten ska därför styras med ett tydligt fokus på kostnader istället för nettokostnad. På lokal nivå väljer vi därför att följa kostnadsutvecklingen medan man på nationell nivå följer nettokostnadsutvecklingen mellan åren. Nettokostnadsökningarna i såväl Sverige som i Landstinget Blekinge har under de senaste åren legat mellan 4 och 5,5 procent. Landstingsprisindex (nedan) ska inte användas Figur 10 (på nästa sida) visar den jämförelse som Sveriges kommuner och landsting har gjort mellan beräknade skatteintäkter från den arbetsföra befolkningen och det beräknade behovet av hälso- och sjukvård. Behovsprognosen bygger på förväntad befolkningsstruktur de kommande åren, dagens vårdutbud och befolkningens upplevda behov. För att inte skattehöjningarna ska bli alldeles för höga krävs det förändring och utveckling av verksamheten, bland annat ett ökat användande av digitala vårdtjänster. En stor ekonomisk utmaning de kommande åren är pensionskostnaderna. År 2016 var kostnaderna för pensioner 395,4 miljoner kronor och år 2020 visar Skandias pensionsskuldsberäkning att de ska öka till 524,5 miljoner kronor. Det skulle bli en ökning av pensionskostnaderna under tidsperioden med 32,7 procent. Det är framför allt förändringen av pensionsavsättningen och den finansiella kostnaden som antas öka betydligt. Pensionskostnaderna påverkas bland annat av antalet anställda, inflationsnivå, diskonteringsränta, förändring av basbelopp. Osäkerheten i beräkningarna är dock stor och osäkerheten ökar ju längre fram prognosen sträcker sig.

23 23

24 24 Strukturjusterad kostnad Att jämföra Sveriges landsting och regioners strukturjusterade kostnader innebär att man tagit hänsyn till kostnadspåverkande faktorer som landstinget inte kan påverka, som bland annat befolkningens ålderssammansättning och sjukdomsförekomst. Tandvård och hemsjukvård ingår inte i de jämförande kostnaderna. Snittet i riket är kronor per invånare och Blekinge ligger på kronor per invånare. Närliggande landsting och regioner har lägre kostnader än Blekinge per invånare, Kalmar har kronor per invånare, Kronoberg kronor per invånare och Skåne kronor per invånare. Den uträknade summan ska finansieras med landstingsskatt, generella statsbidrag och finansnetto. Blekinge ligger högre än både genomsnittet i landet och de närliggande landstingen och regionerna. Figur 11 visar strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare. En förändrad skatteprognos samt höga kostnader för hälso- och sjukvård per individ är den ekonomiska utmaning vi står inför. Soliditet Soliditet mäter betalningsförmåga på lång sikt, det vill säga hur stor andel av landstingets samlade tillgångar som finansieras med eget kapital. Landstinget Blekinge ska ha en god långsiktig betalningsförmåga och därmed kunna klara perioder av underskott. Tillgångarna i verksamheten finansieras dels med eget kapital, dels med externa skulder. En alltför hög skuldsättningsgrad ökar risken för att påverkas negativt av finansiella kostnader. En större andel eget kapital ger större möjlighet att finansiera framtida investeringar med egna medel. Figur 12 (på nästa sida) visar vårdtillfällen producerade i Blekinge (primärvård, somatik och psykiatri) och nettokostnad i förhållande till övriga landsting. Figur 13 visar viktade vårdkontakter, det vill säga vårdkontakter hos såväl läkare som övrig personal, genomförda i Blekinge (primärvård, somatik och psykiatri) och nettokostnad i förhållande till övriga landsting. Ekonomistyrning Vårdtillfällen är ett produktionstal för sluten vård och motsvarande mått för öppenvård är vårdkontakter. Landstinget Blekinges kostnadsläge är i förhållande till riket och angränsande landsting högt samtidigt som produktionen, både vårdkontakter och vårdtillfällen, ligger på jämförbar nivå. Befolkningsförutsättningarna, det vill säga socioekonomiska förhållanden, ålderssammansättning med mera, skiljer sig åt i riket. Blekinge har till exempel en äldre befolkning än genomsnittslandstinget, vilket påverkar vid jämförelser. Ett bättre jämförelsemått än riksgenomsnittet är, enligt diagrammet på föregående sida, jämförbara landsting. Vid dessa jämförelser är produktionstalen jämförbara, det vill säga att Blekinge har samma befolkningsförutsättningar som de jämförbara landstingen. Kostnadsläget är även vid dessa jämförelser höga, men antalet vårdtillfällen ligger i samma nivå och antalet vårdkontakter är något högre. Ekonomi som bidrar till hållbar utveckling Den finansiella sektorn har i dag ett ökat tryck på sig att ta större hänsyn till hållbarhet, vilket påverkar även landstinget. FN och finansbranschen har utvecklat internationella konventioner och principer som premierar långsiktiga och ansvarsfulla investeringar som främjar miljön och samhället för att uppmuntra världens investerare att göra ansvarsfulla investeringar. Svenska staten genom Naturvårdsverket vill införa regler om att alla banker, finansinstitut och andra investerare ska redovisa sitt fotavtryck avseende klimatgaser. Flera europeiska länder har redan infört lagstiftning på området. Regeringen arbetar med förslag till lagkrav för AP-fonderna kring ansvarsfulla investeringar och utreder möjligheter till en mer hållbar finansmarknad genom nya lagkrav på området. Landstinget arbetar för att genomföra kapitalförvaltning och finansplaceringar utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Hållbara placeringar betyder att förvaltaren tar hänsyn till risker kopplat till miljö, socialt ansvar, affärsetik och bolagsstyrning. Det är ett arbete som ligger i tiden då nya regler införs och mediabevakningen i frågan är stor. I arbetet ingår att ta fram säkra metoder för att kunna mäta och redovisa finansiella placeringars klimatavtryck och hållbarhetsprofiler. År 2016 var hela 97 procent av landstingets kapital investerat i hållbara ränte- och aktiefonder, vilket är en förbättring med 10 procent på ett år. Samtidigt var år 2016 klimatpåverkan från investerade medel i aktier och aktiefonder nästan lika stor som landstingets klimatpåverkan från energi, transporter och medicinska gaser tillsammans. Avkastning på pensionsplaceringar Ett mål är att landstingets pensionsplaceringar ska avkasta en real avkastning på 3 procent i genomsnitt under en femårsperiod. Uppföljningen börjar den 1 januari 2014 och under perioden 1 januari 2014 till 31 december 2016 har portföljen gett en avkastning på 16 procent, och avkastningskravet under samma period är 9,9 procent. Med dagens låga räntor på värdepapper gäller det att aktieportföljen stiger för att kunna klara målet framöver. Budgeten för finansiella intäkter sätts utifrån avkastningsmålet och är 48,8 miljoner kronor.

25 25

26 26 5. Befolkningens förändrade attityder till och förväntningar på hälso- och sjukvården Befolkningens uppfattning om och förtroende för hälso- och sjukvården ger en indikation på hur väl vården fungerar. Befolkningens attityder, kunskaper och förväntningar är därför viktiga perspektiv att ha med i arbetet med att planera, leda, styra och förbättra landstingets verksamhet. Kapitlet innehåller övergripande attityd- och värderingsförändringar, ett urval av resultat från Vårdbarometern 2016 och erfarenheter från patienters och närståendes kontakt med vården. För en mer omfattande redovisning av Vårdbarometern, se MEDICINSK UTVECKLING OCH FÖRÄNDRADE FÖRVÄNTNINGAR PÅ VÅRDEN Det är inte bara demografin som påverkar trycket på hälsooch sjukvården och övriga välfärdstjänster, utan också medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den offentliga sektorns service. Ett ökat välstånd ökar såväl invånarnas efterfrågan på offentliga tjänster som deras förväntningar på kvalitet. Den medicinska utvecklingen och nya innovationer skapar förväntningar hos befolkningen. Förväntningarna leder till ett efterfrågetryck som kan få ekonomiska konsekvenser och påverka utfallet av en medicinsk insats. GLOBALISERING OCH NY KOMMUNIKATIONSTEKNIK Globaliseringen och ny kommunikationsteknik har inneburit att idéer, kunskap och trender får en snabbare spridning och når fler människor i dag än tidigare. Förändrade värderingar uppstår genom att vi blir influerade av människor och skeenden utanför våra landsgränser och kulturella gränser. Det innebär att variationerna i värderingar mellan olika individer ur samma generation troligtvis kommer att öka, men också att de globala variationerna kollektivt sett tenderar att bli mindre. En fortgående attityd- och praxisförändring som innebär förväntad högre livskvalitet genom bättre hälsa noteras. Detta ställer krav på omfattande medicinska åtgärder även i högre åldrar. 32 Trots att de flesta unga lever och andas sociala medier, och ser den digitala verkligheten som minst lika viktig som den fysiska, är de förvånansvärt kritiska till dem. 33 I en tid av gränslöshet finns en längtan efter regler och ordning. Analysföretaget Kairos Future kallar det för ringborgens återkomst, vilket innebär att dagens unga vill släppa in den hotfulla, komplexa och krävande omvärlden lite i taget. EN ALLTMER VÄLINFORMERAD BEFOLKNING Informations- och kommunikationsteknik har haft stor inverkan på vårt sätt att leva, våra beteenden och våra värderingar. Information har på relativt kort tid blivit allas egendom 34. En av de tydligaste trenderna inom hälso- och sjukvårdsområdet är patienternas möjlighet att söka information om bland annat hälsa, sjukdom, behandling och läkemedel via internet. Kvinnor är mer intresserade av hälsa och medicinska frågor på internet. De är också genomgå- 32 Vägval för framtiden, Sveriges kommuner och landsting. 33 Drömsamhället, Kairos Future. 34 Vägval för framtiden, Sveriges kommuner och landsting.

27 27 ende mer aktiva på sociala nätverk än män. De publicerar, delar och skickar vidare mer frekvent. 70 procent av internetanvändarna söker efter hälsoinformation på internet. Det är vanligare bland de högutbildade att söka efter fakta och hälso- och medicinsk information. 35 Facebook blir en allt viktigare nyhetskälla och för de unga mellan 16 och 25 år är Facebook en viktigare nyhetskälla än tv, radio och dagstidningar. Den 26 oktober 2016 röstade EU-parlamentet igenom det så kallade webbdirektivet, vilket innebär att offentlig sektor enligt lag blir skyldiga att uppfylla grundläggande krav på tillgänglighet på webbplatser och i appar. 36 Internet fortsätter att spridas till allt fler svenskar, trots att Sverige redan hör till de länder som har den högsta andelen internetanvändare. År 2016 använde 93 procent av Sveriges befolkning internet. Den dagliga användningen av internet ökar i alla åldersgrupper. Tillgången till smarta mobiler och surfplattor ökar också, och 79 procent av de som har en smart mobil använder mobilt BankID. Omkring 77 procent av befolkningen som är tolv år eller äldre använder sociala medier. Allt fler svenskar använder mobila lösningar för att få tillgång till internet. Surfplattorna fortsätter att sprida sig, 81 procent av svenskarna har en smart mobil och 65 procent har en surfplatta 37. EN PATIENTREVOLUTION? Den tekniska utvecklingen innebär att möjligheterna att vara en aktiv patient har ökat. Stefan Fölster beskriver i sin bok Robotrevolutionen en utveckling där patienten får en ökad makt som följd av tillgången till alternativ och kunskap. Det finns redan en mängd olika möjligheter att mäta kroppsdata. Förutom ett stort antal appar och annat som mäter puls och andra parametrar kan vem som helst, utan inblandning av den offentliga sjukvården, beställa tester och få provresultaten hemskickade. Patienten betalar själv för testerna. Kroniskt sjuka har också möjlighet att övervaka sitt eget sjukdomstillstånd. Det finns dessutom möjlighet att mäta mer avancerad diagnostisk information i hemmet och en lång rad olika infektioner kan diagnosticeras. Nästa steg är att kombinera dessa självuppmätta data och koppla dem till beslutsstöd som börjar finnas tillgängliga i mobilen eller på nätet. Utifrån detta kommer många patienter få en mer träffsäker diagnos i sin mobiltelefon än de får i dag vid ett vårdcentralbesök. Allteftersom utvecklingen går framåt blir tekniken billigare och därmed tillgänglig för allt fler. Fölster ser en utveckling där allt fler patienter kommer att dyka upp hos läkaren med en färdig diagnos och mätresultat. Om inte sjukvården hänger med i denna utveckling kommer sannolikt allt fler människor vara missnöjda med landstingets tjänster. DIGITALA INFÖDINGARS OCH DIGITALA ICKE- ANVÄNDARES SAMMA RÄTT TILL INFORMATION Tre av fyra svenskar är att betrakta som e-mogna, i betydelsen att de använder internet på ett kvalificerat sätt och kan förväntas vara kapabla att ta del av de många nya möjligheter som nätet erbjuder ur olika aspekter, inklusive hälsotjänster. Utvecklingen kommer att innebära att förväntningarna på den kommunala välfärdssektorn ökar, till exempel 35 Svenskarna och internet 2015, 36 Inera. 37 Svenskarna och internet 2016, att viss service alltid ska vara tillgänglig. Uppkopplingen till internet minskar den geografiska bundenheten för att få tillgång till viss service och information. 38 Vi har å ena sidan de unga som vuxit upp med internet som en självklar och integrerad del av sina liv, de digitala infödingarna 39 som inte skiljer på virtuella och fysiska verkligheter. Å andra sidan finns det människor som står vid sidan av internet i Sverige. Det motsvarar 7 procent av befolkningen. Hälften av de äldsta (över 75 år) är icke-användare. Men det sker stora förändringar. För bara några år sedan var en tredjedel mellan 66 och 75 år icke-användare, mot bara 14 procent i dag. 40 Den största gruppen av svenskarna som inte är e-mogna är lågutbildade över 66 år. Denna grupp är särskilt stor bland de människor som inte alls använder internet. Äldre kvinnor är överrepresenterade i det digitala utanförskapet. Det är en utmaning att tillgodose målgruppsanpassade informationsbehov till många olika svårnådda grupper, som till exempel personer med annan kulturell bakgrund, annat modersmål än svenska, funktionshinder, låg utbildning, låg inkomst, låg IT-mognad eller liknande. BEFOLKNINGENS FÖRTROENDE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I BLEKINGE Ett starkt förtroende för hälso- och sjukvården är viktigt av flera skäl. Människor ska känna sig trygga i mötet med vården. Ur det demokratiska perspektivet är det viktigt att invånarna uppfattar att skattepengar används på bästa möjliga sätt i vården. Resultatet 2016 från Vårdbarometern visar att 58 procent av Blekingeborna har mycket eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården som helhet. Undersökningen visar att förtroendet för sjukhuset i det egna landstinget generellt sett är högre än förtroendet för vårdcentralerna, 59 procent för vårdcentralerna och 66 procent för sjukhuset. Personer som uppger att de har ett dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd anger i högre utsträckning bristande förtroende, jämfört med de med bra eller mycket bra hälsotillstånd. I Blekinge uppfattade 58 procent av de svarande att vården ges på lika villkor. PATIENTERS OCH NÄRSTÅENDES KONTAKT MED VÅRDEN Generellt sett använder kvinnor mer vård än män. 74 procent av kvinnorna och 64 procent av männen har besökt någon vårdgivare under de senaste sex månaderna. Vanligast är besök hos läkare på vårdcentral eller hos privatläkare, därefter kommer besök hos läkare på sjukhus. 16 procent av befolkningen i länet har avstått från att söka vård, trots att de upplevt ett behov av det. Det främsta skälet till att man avstått från vård var att man ville avvakta sjukdomsförloppet (29 procent). Andra orsaker var att man inte kan få hjälp, att man var besviken på sjukvården, tyckte det var krångligt att söka vård eller inte fick tid hos någon läkare Vägval för framtiden, Sveriges kommuner och landsting. 39 What s on, Kairos Future, Svenskarna och internet, Vårdbarometern, 2015.

28 28 PATIENTNÄMNDENS ÄRENDEN Inrapporterade klagomål till Patientnämnden ger en fingervisning om befolkningens förväntningar på hälso- och sjukvården och hur väl de anser att landstinget lever upp till dem. Av de klagomål som Patientnämnden har hanterat under 2016 rör den största gruppen ärenden, liksom tidigare år, någon aspekt av vård- och behandlingsfrågor (52 procent). Här finns exempelvis försenade eller felaktiga diagnoser som ställt patienten i ett sämre behandlingsläge och förlängt sjukperioden, och ibland också ökat vårdbehovet. Ärenden som rör synpunkter på kommunikation ökar för tredje året i rad och utgör 24 procent av klagomålen. Två tredjedelar (66 procent) av alla patientklagomål som avser huvudområdet kommunikation framförs av kvinnor. Med tanke på att patientlagen, som infördes den 1 januari 2015, betonar vikten av god information till patienter, bland annat som en förutsättning för delaktighet, är detta lite oväntat. Myndigheten för vårdanalys har i en rapport (2016:1) angett att en betydande förbättringspotential finns inom vården i hela landet, och det bekräftas även av patientsynpunkter i Blekinge. Rapporten påpekar också att lagstiftning inte verkar framgångsrikt, utan menar att det krävs en kulturförändring i vården. Bland Patientnämndens ärenden finns även frågor om samordning av olika vårdinsatser. Även om patienter menar att vård och omhändertagande på enskilda kliniker och enheter varit utmärkta, så brister samordningen ibland på ett sätt som totalt ger ett sämre behandlingsresultat. Tillgängligheten till vårdcentraler är bitvis problematisk, både per telefon och till besök. Detta beror till stor del på vakanser i läkarbemanningen. Det finns även problem som beror på bristande kontinuitet och stort beroende av inhyrd personal på vissa enheter. Detta kan ta sig olika uttryck, till exempel i olika behandlingsstrategier.

29 29 6. Förändrad kravbild och maktförskjutning Staten har traditionellt styrt och påverkat sjukvårdshuvudmännen genom lagstiftning och andra författningar, men också genom statliga stöd och kunskapsunderlag som nationella riktlinjer. Under ett flertal år har staten haft en ambition att öka detaljstyrningen av landstingens och kommunernas verksamheter genom att införa så kallade riktade statsbidrag. Denna ambition har avtagit de senaste åren till förmån för generella statsbidrag. Det finns också förändringar som på olika sätt ställer allt högre krav på brukar- och patientinflytande. Staten, landstingen, regionerna och kommunerna har olika uppdrag i den svenska hälso- och sjukvården. Mer nationell samverkan och den nivåstrukturering som går att läsa om i kap 7, Utveckling i takt med medicinska och tekniska framsteg, ska säkra en jämlik vård av hög kvalitet även när komplexiteten och specialiseringen ökar. Utvecklingen leder även till att maktförhållandena mellan stat och landsting påverkas. REGIONKOMMUN BLEKINGE Landstingsfullmäktige beslutade i februari 2016 att ansöka hos regeringen om att från och med den 1 januari 2019 få överta ansvaret för den regionala utvecklingen i enlighet med lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar. Syftet med regionbildningen är enligt ansökan: Genom att bilda en regionkommun kan landstinget och Region Blekinges styrkor utvecklas och vi kan ta oss an kommande utmaningar på ett bättre sätt. Bildandet av en regionkommun medför möjligheter till större långsiktighet och sammanför olika verksamheter till en helhet med möjlighet till större långsiktighet och med ökad demokratisk förankring. Genom ett utvecklat samarbete mellan regional och lokal nivå kommer strukturer utvecklas som stödjer utvecklingen av näringslivet, offentlig sektor och det civila samhället. Landstinget Blekinge, Region Blekinge och länets kommuner förbereder för att kunna genomföra en regionkommunbildning den 1 januari FÖRÄNDRADE ROLLER FÖR DEN OFFENTLIGA ORGANISATIONEN En allt mer välinformerad befolkning som ställer ökade, eller nya, krav på tjänsternas utbud, omfattning och utformning (se kapitel 5, Befolkningens förändrade attityder till och förväntningar på hälso- och sjukvården) innebär bland annat att landstingen får ha ett annat förhållningssätt till sina patienter. Detta kommer att ställa krav på förändringar av arbetssätt och organisation. Denna utveckling påverkar och förändrar också rollerna för offentliga organisationer. Till exempel blir vårdvalsmodeller, tjänstegarantier och tillståndsgivning allt vanligare. Genom valfrihetssystemen och kvalitetsjämförelser av olika slag har kvalitetskonkurrens blivit en viktig faktor för vårdens utveckling. 42 En ökad möjlighet att välja utförare av vården ställer också landstingen och regionerna i en annan konkurrenssituation än tidigare. Det blir allt viktigare att bygga en bra relation och ett gott förtroende till sina patienter och invå- 42 Vägval för framtiden, Sveriges kommuner och landsting.

30 30 nare så att de inte väljer att gå någon annanstans. De som har bra behandlingsresultat har en konkurrensfördel, och den ökar om de lyckas lyfta fram dem i media och i marknadsföring. Vi ser också en utveckling som innebär en ökad nationell samverkan inom olika områden. Även kommun- och landstingsgränsernas betydelse minskas när välfärdstjänster kan ges utanför den egna kommunen eller landstinget. Genom patientlagen stärks till exempel patienternas rätt att söka öppenvård i hela landet. Det finns också möjligheter att välja vård i ett annat EU-land. Sveriges regering anser att formerna för styrning och uppföljning av offentlig verksamhet behöver utvecklas och har i detta syfte tillsatt en kommitté, Tillitsdelegationen. Tanken är att styrningen ska kunna balansera behovet av kontroll med förtroende för medarbetares kunskap och erfarenhet. Uppdraget utgår inte ifrån att helt upphöra med mål och resultatuppföljning. Ambitionen är att genom försöksverksamheter peka ut goda exempel och identifiera framgångsfaktorer för utveckling av en mer tillitsbaserad styrning i hela styrkedjan med fokus på kommuner och landsting, en lärande tillsyn och ändamålsenliga ersättningsmodeller. Syftet är att långsiktigt bidra till förbättrade förutsättningar för kommuner och landsting att vidareutveckla en rättssäker och effektiv verksamhet, med medarbetarnas kompetens som en självklar utgångspunkt och resurs. 43 KONCENTRATION AV VÅRD I november 2015 presenterades den statliga utredningen Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa, SOU 2015:98. Utredningen föreslår hur den högspecialiserade vården kan utvecklas för att patienterna ska få tillgång till en bättre och mer jämlik hälso- och sjukvård. Om utredningens förslag antas i sin helhet kommer det med stor sannolikhet att rita om sjukhuskartan i Sverige. Förslaget går i korthet ut på att den högspecialiserade vården i Sverige ska nivåstruktureras genom en medveten och planerad arbetsfördelning på dels nationell nivå, dels regional nivå. Den nationella nivån antas omfatta 4 5 procent av sjukhusvården i Sverige medan den regionalt drivna omfattar procent. Ett riktmärke som förs fram är att varje sjukhusenhet ska göra minst åtgärder av samma typ per år, och att varje behandlare eller team ska göra minst 30 åtgärder av samma typ per år för att uppnå acceptabel vårdnivå. Om utredningens förslag genomförs kommer det att påverka förutsättningarna att bedriva akutsjukvård i den omfattning som det görs i dag. Läs mer om utredningen och regeringens fortsatta arbete kring den i kapitel 10, Konsekvenser för uppföljning, utveckling och säkring av kvalitet. De regionala cancercentras arbete med vårdprogram innebär också nivåstrukturering såväl nationellt som regionalt. I södra sjukvårdsregionen har redan ett antal cancerdiagnoser flyttats från Blekingesjukhuset till Skånes Universitetssjukhus. Ytterligare diagnoser är under beredning och sammantaget kan det komma att påverka Blekingesjukhusets möjligheter att tillhandahålla en fullvärdig akutsjukvård. För att möta denna utmaning bedrivs ett projekt om arbetsfördelning i regionen. ÖKAT PATIENTINFLYTANDE I LAG, MEN INTE I PRAKTIK Enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) rapport Vägval för framtiden pekar mycket på att rättighetstrenden förstärks, bland annat genom att rättigheter via lagstiftning ökar. Ett exempel är den nationella vårdgarantin, vilket är en lagstadgad rättighet som anger inom vilka tidsgränser vård ska erbjudas, efter att beslut om vård har fattats. Ett antal landsting har genomfört förändringar som handlar om ökade möjligheter till att välja vårdgivare, främst inom primärvården, men även inom den specialiserade vården. Patientlagen som trädde i kraft i januari 2015 syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning och att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Parallellt med allt högre krav på patientinflytande i vården ökar samtidigt kraven på prioriteringar. Det är därför viktigt att notera, utöver de fördelar som patientinflytande kan föra med sig i form av bland annat förbättrad hälsa, att det också kan finnas en motsättning i förhållande till kravet på prioriteringar. Utvecklingen skulle kunna innebära att enskilda patienters önskemål om viss behandling eller insats ibland måste stå tillbaka till förmån för mer prioriterade behov. Detta i sin tur kan leda till ett minskat förtroende för vården. 44 Vårdanalys har på regeringens uppdrag följt upp införandet och effekterna av patientlagen. I mars 2017 publicerade de slutrapporten Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen Sammantaget visar rapporten att patientens ställning inte har stärkts sedan patientlagens införande. Det finns flera förklaringar till resultaten. Bland annat har vården inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att patientlagen ska få genomslag. Även insatserna från nationell nivå har varit otillräckliga. De flesta av bestämmelserna har gällt sedan länge enligt andra lagar, och patientlagen i sig är inte tillräckligt tydlig och kraftfull. Patientens rättsliga ställning är därför fortfarande svag. Det krävs ytterligare åtgärder av både regering och huvudmän för att möta intentionerna med lagstiftningen. I mars 2017 överlämnade regeringen proposition 2016/17:122 Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården till riksdagen. I propositionen föreslås vårdgivaren ansvara för att ta hand om klagomål och förbättra verksamheten utifrån dem på ett mer systematiskt sätt än i dag. I utredningen som föregick propositionen betonas behovet av en kulturförändring i hälso- och sjukvården för en mer patientcentrerad vård. Att stärka patientens ställning och möjligheterna till delaktighet är ett viktigt mål i sig. Men det är också en strategi för att möta utvecklingen med en ökad förekomst av kroniska sjukdomar och ökad ojämlikhet i hälsa. Vårdanalys tydliggör att en starkare ställning för patienten inte är en kostnad utan en del av lösningen på vårdens utmaningar. KRAV PÅ BEHOVSANPASSAD INFORMATION Alla patienter har enligt patientlagen rätt att få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd, metoder för undersökning, vård och behandling, möjlighet att välja vårdgivare och om vårdgarantin. Kommunikationen med patienten ska ske så att hen kan bli delaktig och agera rätt Anell. Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård.

31 31 Det innebär att det finns ett behov av ökad målgruppsanpassning på den information landstinget tar fram till sina patienter. Informationen ska också göras tillgänglig på det sätt som passar mottagaren bäst, vilket ställer krav på anpassning till exempelvis teckenspråk, lättläst svenska eller översättning till andra språk. Många gånger är detta information som ges direkt av vårdgivaren vid mötet med patienten. Möjligheten att förbereda standardiserad information att sticka i handen på patienten vid besökets slut minskar. NATIONELLA STYRSIGNALER Avsnittet ger en inblick i viktiga nationella styrsignaler. Det ger inte en heltäckande bild av regelverket. Övergripande regelverk Hälso- och sjukvården är förhållandevis väl reglerad. Regelverken syftar i första hand till att garantera en god och säker vård för patienterna. Fyra av de viktigaste lagarna inom hälso- och sjukvården är: patientsäkerhetslagen (2010:659) patientlagen (2014:821) hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) tandvårdslagen (1985:125). Andra viktiga lagar i vården är patientdatalagen (2008:355) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Patientsäkerhetslagen (PSL) infördes den 1 januari Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om vårdgivarnas ansvar för systematiskt patientsäkerhetsarbete, legitimation och behörighet för vårdpersonal, skyldigheter för hälsooch sjukvårdspersonal, tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Patientlagen infördes den 1 januari Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning och att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, fast vårdkontakt och individuell planering, val av behandlingsalternativ och hjälpmedel, ny medicinsk bedömning och val av utförare. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) anger de allmänna målen och kraven på vården. I lagens inledande paragraf fastställs att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Det finns ett antal förordningar inom hälso- och sjukvårdens område, till exempel patientsäkerhetsförordningen (2010:1369). Föreskrifter är bindande och utfärdas av myndigheter. Exempel på föreskrifter är: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälsooch sjukvården. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring. Dataskyddsförordningen ersätter personuppgiftslagen (PUL) i maj. Lagen syftar till att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Lagen bygger i hög grad på samtycke och information till de registrerade. Det finns också regler om säkerhet och rättelse av felaktiga uppgifter. Genom dataskyddsförordningen ökar ansvaret och skyldigheterna för den personuppgiftsansvarige och individens rättigheter stärks. Brott mot förordningen kan leda till sanktionsavgifter. Med stor sannolikhet blir FN:s barnkonvention svensk lag den 1 januari. Redan nu har Barnombudsmannen fått i uppdrag av regeringen att genomföra ett kunskapslyft om barnkonventionen riktat mot statliga myndigheter, landsting och kommuner för att öka kunskapen om barnets rättigheter. Kunskapslyftet är en treårig satsning som pågår under I syfte att skapa ett mer ändamålsenligt klagomålssystem föreslår regeringen i prop. 2016/17:122 införandet av en ny lag som bland annat reglerar patientnämndernas verksamhet. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari. I många föreskrifter och allmänna råd ställs krav på att det ska finnas lokala skriftliga direktiv, rutiner och instruktioner. Detta gäller till exempel läkemedelshantering, ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, undernäring, informationssäkerhet och journalföring. Nationella strategier och särskilda satsningar Nedan sammanfattas större nationella satsningar som var kända då planeringsförutsättningarna sammanställdes i mars På många håll i landstinget pågår arbete enligt antagna planer och policydokument. Andra områden ställer krav på måldiskussion och eventuellt förstärkta insatser. Professionsmiljarden: Regeringen har slutit en förnyad överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting om statligt stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården genom den så kallade professionsmiljarden. Överenskommelsen tecknas för åren 2017 och omfattar områdena: IT-stöd och processer för förenklad administration och bättre tillgång till information för vårdens medarbetare smartare användning av medarbetarnas kompetens stöd till planering av långsiktig kompetensförsörjning. E-hälsa: Målet för e-hälsoarbetet är att en förbättrad informationshantering inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska underlätta för patienter, personal och beslutsfattare att få rätt information i rätt tid. För att det ska bli verklighet behöver den tekniska infrastrukturen utvecklas och sättet informationen dokumenteras på bli mer enhetligt. Sedan 2010 finns en nationell strategi för e-hälsa som leds av regeringen. 45 Kunskapsstyrning: Den som arbetar i vården fattar dagligen många beslut. Dessa beslut ska bygga på bästa tillgängliga kunskap för att göra bästa möjliga nytta för patienten. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och 45

32 32 tillämpa bästa möjliga kunskap. 46 I en promemoria år 2014 lades förslag som ska leda till en förbättrad statlig kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården. Regeringen beskriver kunskapsstyrning som en nyckelfråga för att möta kommande utmaningar inom hälso- och sjukvården. ANDT-strategin : En förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Det övergripande målet är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. Länsstyrelsen har uppdraget att tillsammans med Landstinget Blekinge, polismyndigheten och Blekinges kommuner ta fram den första regionala strategin. Förlossningsvård: Ska stärka förlossningsvården genom insatser för kompetensförsörjning, stärkt bemanning och att identifiera behov av förbättringar och kompetensförsörjning. Kvinnors hälsa: Ska stärka primärvårdens insatser kring sjukdomar som är vanliga hos kvinnor. Särskilt uppmärksammas metoder för att nå patientgrupper i socioekonomiskt utsatta områden och nya arbetsmetoder framför allt i det förebyggande arbetet. Psykisk hälsa: Ska skapa förutsättningar för långsiktigt arbete med gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer och erbjuda individ- och behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet inom området psykisk hälsa. Extra pengar till välfärden: Regeringen föreslog under våren 2016 att kommuner, landsting och regioner ska få tio miljarder kronor extra per år under kommande fem år. Initialt ska pengarna främst fördelas dit mottagandet av asylsökande och nyanlända är störst. Därefter ska pengarna bli ett mer generellt bidrag. För budgetåret 2017 tilldelades Landstinget Blekinge kronor. och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta. Syftet med regeringens arbete är att främja primärvårdens förutsättningar att erbjuda adekvat vård och behandling i rätt tid så att människor så snart som möjligt kan återfå hälsa och återgå i arbete. Regeringen påpekar vikten av att primärvården följer intentionerna med En kvalitetssäker och effektiv sjuskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Nationella riktlinjer Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för sjukdomar och tillstånd som drabbar många människor och kräver mycket resurser. Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Målet är att ge människor möjlighet till en god vård och omsorg. För att ta reda på om nationella riktlinjer gör skillnad och om vården och omsorgen blir bättre innehåller riktlinjerna indikatorer. Indikatorerna är utgångspunkten i Socialstyrelsens nationella utvärderingar av vården och omsorgen, men kan också användas för uppföljning på regional och lokal nivå. Överenskommelser mellan Sveriges kommuner och landsting och regeringen inom vård och omsorg Överenskommelser mellan Sveriges kommuner och landsting och regeringen är resultatet av områden som båda parter har identifierat som särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av hälsa, vård och omsorg i kommuner, landsting och regioner. Här ges en kort överblick över överenskommelser som gäller 2015 och framåt. Cancervård, kortare väntetider 2015 : Sveriges kommuner och landsting och staten har träffat en överenskommelse om att genomföra en nationell satsning på att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna i cancervården. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Sjukskrivningsmiljarden har bytt namn till En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess. I samband med detta försvann den tidigare rehabiliteringsgarantin och ett nytt område, psykisk ohälsa och smärta, tillkom. Överenskommelsen har större fokus på hälso- och sjukvårdens roll för återgång i arbete och innebär bland annat att rollen som rehabiliteringskoordinator ska fortsätta stärkas och etableras i vården och att vården ska ta tidig kontakt med arbetsgivarna och Arbetsförmedlingen. Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro: I åtgärdsprogrammet tydliggörs att hälso- och sjukvården är en nyckelaktör för att främja hälsa och förebygga ohälsa och som därmed kan bidra i att minska sjukfrånvaron. Ett av sju prioriterade områden är att anpassa primärvårdens verksamhet i högre grad för personer med lindrig 46

33 33 7. Utveckling i takt med medicinska och tekniska framsteg Digitalisering anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år Den medicinska och tekniska utvecklingen skapar ständigt nya möjligheter för hälso- och sjukvården att förebygga, upptäcka och behandla ohälsa. Ny teknik och ökade krav och förväntningar på vården förväntas driva upp kostnaderna för hälsooch sjukvården, men ses av fler och fler som lösningen på den ökande kostnadsutvecklingen på sikt. I takt med att efterfrågan på hälso- och sjukvårdens insatser ökar stärks behovet av prioriteringar och nya arbetssätt. En snabb kunskapsutveckling har lett till ett ökat antal aktörer inom vården. Det innebär en ökad komplexitet för patienterna, framför allt för patienter med komplicerade sjukdomstillstånd och flera diagnoser. Patienterna kan behöva ha kontakt med flera olika specialister, och har också tillgång till egna tekniska hjälpmedel som är frikopplade från den offentliga vården, vilket ger landstinget en utmaning i att behålla effektiva och samordnade vårdprocesser och en samlad bild av patientens sjukdom och hälsoutveckling. NYA BEHANDLINGSMÖJLIGHETER OCH EFTERFRÅGAN PÅ VÅRD Nya behandlingsmetoder, läkemedel och nya arbetssätt ger förutsättningar för att öka vårdens kvalitet och effektivitet. Den medicinska utvecklingen skapar också stora förväntningar hos befolkningen som, i takt med utvecklingen av modern informationsteknik, får bättre kunskap om vilka möjligheter som finns att utreda och behandla ohälsa. 47 Den medicinska paradoxen innebär att framgångsrik diagnostik och behandling inte leder till minskade behov av 47 Vägval för framtiden, Sveriges kommuner och landsting. sjukvård, utan snarare tvärtom. Modern läkemedelsbehandling, operationsteknik och annat för med sig att fler patienter kan hjälpas till fortsatt meningsfullt liv. De kommer då längre fram att behöva ytterligare kontroll, uppföljning och utredning av nya besvär. Eftersom sjukvårdsbehov i stort är relaterat till ökad ålder kommer dessutom de allt fler äldre, i kraft av sitt antal, att ställa högre krav på hälso- och sjukvården. I takt med att efterfrågan på hälso- och sjukvårdens insatser ökar stärks behovet av prioriteringar. 48 Enligt hälsooch sjukvårdslagen är sjukvårdshuvudmännen skyldiga att göra öppna prioriteringar. Prioriteringarna ska grundas på hälso- och sjukvårdslagen som säger att vården ska ges på lika villkor och att den som har störst behov av vård ska få vård först. Det finns många rapporter som pekar mot att vården inte fördelas efter behov och på lika villkor (se till exempel Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting). Ny teknik och ökade krav och förväntningar på vården förväntas driva upp kostnaderna för hälso- och sjukvården. Under åren 1980 till 2005 ökade kostnaderna för välfärds- 48 Prioriteringar i hälso- och sjukvården, analys och slutsatser utifrån rapporten Vårdens alltför svåra val?, Socialstyrelsen.

34 34 tjänster med cirka en procent mer per år än vad som kan förklaras av den demografiska utvecklingen. Trenden väntas fortsätta. Högre vårdkonsumtion och kostnader i kombination med en mer utmanande försörjningskvot innebär att vårdens kostnader ökar snabbare än resurserna. Myndigheten för vårdanalys anger tre huvudstrategier för att möta detta finansieringsgap: minskade kostnader genom ett stärkt effektiviseringsarbete ransonering av vård ökad finansiering genom höjda avgifts- och skatteuttag eller försäkringslösningar. Samtliga alternativ riskerar att påverka tillgången till en god och jämlik vård. 49 ÖKAD KUNSKAPSUTVECKLING OCH SPECIALISERING AV VÅRDEN Medicinsk information fördubblas i dag var 3:e år och var 73:e dag En specialist behöver i dag läsa in 160 timmar i veckan för att hålla sig à jour. Att hantera stora datamängder på ett nytt sätt är avgörande för att få till stånd ett kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete. 50 Den medicinska kunskapsutvecklingen leder till en framväxt av nya specialområden för att professionerna ska ha förutsättningar för att vara uppdaterade inom sitt eget kunskapsområde. Ett ökat antal aktörer inom vården innebär en ökad komplexitet för patienterna, framför allt för patienter med komplicerade sjukdomstillstånd och flera diagnoser. Patienterna kan behöva ha kontakt med flera olika specialister, vilket ger landstinget en utmaning i att behålla effektiva och samordnade vårdprocesser och en samlad bild av patientens sjukdom och hälsoutveckling. 51 Det kommer även krav på mer nationell samverkan för att vården ska bli mer lik och öka i kvalitet. Sveriges kommuner och landsting och Inera söker stöd för utveckling av Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Initiativet planeras från och med vara en del av landstingens/regionernas arbete inom ramen för huvudmännens sammanhållna struktur för kunskapsstyrning. Syftet är att främja god och jämlik vård i hela Sverige och fungera som ett kliniskt stöd i det patientnära vardagsarbetet genom att vårdpersonalen utgår från samma kunskapsstöd oavsett vårdcentral. DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER Digital teknik i kombination med nya arbetssätt skapar värde på alla nivåer för patienter, närstående, vårdpersonal, innovatörer och för samhället i stort. Detta gör det möjligt att uppnå en hållbar kostnadsutveckling med bibehållen eller förbättrad vårdkvalitet. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan landsting och kommuner öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Den nya informations- och kommunikationstekniken skapar möjligheter att samordna vården, och ger ökade möjligheter till samspel både mellan vårdaktörer och mellan vården och patienterna. Tekniken kan också bistå med beslutsstöd till professionen för en säkrare och snabbare diagnossättning och behandlingsinsats utifrån den senaste forskningen. 49 Analysplan 2015, Myndigheten för vårdanalys, Inera. 51 Analysplan2015, Myndigheten för vårdanalys, Trycket på hälso- och sjukvården att anpassa vårdsystem och IT-miljöer till en mångfald av privata aktörer kommer att öka. Den enskilda åtgärd som enligt McKinseys beräkningar kan medföra den största värdeökningen, inklusive en bruttobesparing på 34 miljarder kronor per år från 2025 i svensk sjukvård, är integrerade journalsystem. 52 De närmaste åren kommer grupper av landsting att genomföra stora investeringar i sådana system. Integrerade journalsystem inbegriper samtliga offentliga och privata vård- och omsorgsgivare primärvården, specialistsjukvården, äldreomsorgen och socialtjänsten. Något av det mest centrala med digitaliseringen är att den kan använda komplexiteten som en potential istället för ett problem som måste förenklas och reduceras. Avancerad analys av vårddokumentation kan göra det möjligt att förutspå sjukdomsförlopp och räkna ut de bästa behandlingsmetoderna för den enskilda patienten. Med hjälp av datorernas kapacitet går det att bygga verktyg för kliniskt beslutsstöd som vilar på en enorm mängd medicinsk evidens mer än någon enskild läkare skulle kunna samla in under ett yrkesliv. 53 Genom att kombinera nya arbetssätt, nya digitala verktyg och en aktiv inkludering av fler aktörer kan de riktigt stora effektiviseringarna och förbättringarna åstadkommas. Även utbildningssektorn påverkas av digitaliseringen och Blekinge folkhögskola går en framtid till mötes med mer digitala lärformer och behov av mer mobila lösningar. Hjälpmedelscenter har tagit fram exempel på effekter av införande av relativt enkla e-hälsoalternativ för att visa vad detta skulle kunna innebära i Landstinget Blekinge. Ett exempel visar att införande av telemonitorering av personer med sömnapné som ordineras c-pap-behandling skulle leda till effektiviseringsvinster för patienten och dennes arbetsgivare, för sjukvården och miljön. Se figur 14 på nästa sida. VISION FÖR E-HÄLSA I mars 2016 tog regeringen och Sveriges kommuner och landstings (SKL) styrelse beslut om en ny vision för e- hälsa, 54 som berör både hälso- och sjukvården och socialtjänstens olika delar. Visionen utgår från att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att ta till vara på digitaliseringens möjligheter för att främja en jämlik hälsa och välfärd, liksom delaktighet och att ta till vara på enskildas resurser inom vård, stöd och omsorg. Visionen kommer att följas av en eller flera handlingsplaner. Arbetet med e-hälsa syftar till att förbättra människors hälsa, delaktighet och självständighet och att bidra till goda arbetsförhållanden för personal i vård och omsorg. I överenskommelsen anges att e-hälsa bland annat bidrar till att: öka patienters och brukares delaktighet, självständighet och trygghet ge personal i vård och omsorg tillgång till rätt information på rätt plats i rätt tid ge beslutsfattare möjlighet att följa verksamhetens resultat. 52 McKinsey. Värdet av digital teknik i den svenska vården. 53 Inera /visionenforehalsoarbetetbastivarlden ht ml

35 35 Med en förändrad syn på och större medvetenhet om hälsa och hälsofrågor kommer också ökade krav på att hantera sin egen ohälsa, men med vården som coach, konsult, eller liknande. Invånarna förutsätter att de ska vara med i att utforma och genomföra den behandling som behövs för att deras hälsa ska bli så bra som möjligt. En effektivare vård kopplat till e-hälsa Utredningen Effektiv vård SOU 2016:2 gör gällande att värdet av hälso- och sjukvården uppstår i mötet eller interaktionen mellan patienten och vården. Vårdens effektivitet avgörs därmed i mötet. En viktig övergripande slutsats är att en förutsättning för hög effektivitet är att patienten involveras och görs delaktig i processen kring den egna vården i högre utsträckning än i dag. Medicinteknisk utveckling och digitalisering skapar ständigt nya förutsättningar för både vården och patienterna. Allt mer vård kommer i framtiden att utföras utanför sjukhusen, inte sällan i patientens hem och med patienten som medskapare. Det medför förändrade arbetssätt och en förändrad arbetsorganisation i vårdens vardag, så att rätt kompetens gör rätt uppgifter. I detta ligger också att patienten ska ses som en del i teamet och ska stödjas i att utföra sin egen vård. Digitala och andra tekniska lösningar är en viktig förutsättning för att detta ska kunna realiseras. E-hälsa omfattar invånartjänster för olika målgrupper: invånare, patienter, brukare och anhöriga. Tjänsterna ger ökad tillgång till kvalitetssäkrad information, de underlättar kontakter med vården och ger bättre möjlighet till självservice och delaktighet. Detta genom att i större utsträckning låta invånarna uträtta ärenden på internet. Tjänsterna gör det också möjligt för människor att själva välja när och hur de vill utföra olika ärenden. Tillgång till kvalitetssäkrad information gör det också möjligt för människor att ta ett större eget ansvar för sina hälsa, vilket på sikt gynnar folkhälsan.

36 36 8. Ökad global sårbarhet En allt starkare global sammankoppling, där vi i större utsträckning påverkas av händelser i vår omvärld, leder till en ökad sårbarhet som har konsekvenser för hälsooch sjukvården. Konflikter, ett ökat resande, förändrat klimat och beroende av ny och sårbar infrastruktur leder till utmaningar som landstinget behöver ha beredskap för att möta. Ökningen av multiresistenta bakterier är en global företeelse som på sikt kan utmana den moderna sjukvården. Globaliseringen leder till att information, kapital, varor, tjänster och människor rör sig snabbare och lättare mellan länder. Finansiella system är starkt sammankopplade med varandra över hela världen, vårt teknikberoende ökar och människor reser över hela världen på ett annat sätt än tidigare. ÖKAT RESANDE OCH URBANISERING Vi har vant oss vid en livsstil som ger oss möjlighet att resa och upptäcka andra delar av världen, och andra besöker även oss. Det ökade resandet ökar dels risken för att Blekinge blir exponerat för sjukdomar som tidigare inte funnits här, dels att multiresistenta bakterier sprids. Livsmedel fraktas över världen och är också potentiella smittbärare. Urbaniseringen och en mer intensiv interaktion mellan människor gör att en smitta lättare sprids. Sjukdomar som tidigare har utrotats från västvärlden riskerar att återkomma och sjukdomar som kan förebyggas eller botas, men ändå existerar i fattigare och varmare delar av världen, riskerar att spridas till nordligare breddgrader på grund av det allt varmare klimatet och det ökande resandet mellan kontinenter. Hotet från pandemier, det vill säga världsomfattande epidemier, har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren efter utbrotten av ebola, lungsjukdomen sars, fågelinfluensan och svininfluensan. Den pågående flyktingsituationen som följt konflikten i Syrien och i andra delar av världen har tydligt visat på behovet av beredskap och rutiner för att Blekinge ska kunna hantera konsekvenserna av en ökad global sårbarhet. Vikten av förebyggande arbete Antibiotikaresistens är ett av de största globala hoten mot människors hälsa. Bara i Europa beräknas omkring personer dö årligen på grund av bakterieinfektioner som antibiotika inte längre rår på. 55 Dessa bakterier har blivit multiresistenta. Ett ökat resande till länder där resistenta bakterier är vanliga ökar spridningen. Av resenärer som har drabbats av magsjuka vid utlandsresa var 70 procent av dem som varit i Indien, 50 procent av dem som varit i Egypten och 25 procent av dem som varit i Thailand bärare av den multiresistenta bakterien ESBL när de kom hem. 56 Information till allmänheten om hur smittspridning kan begränsas är en viktig åtgärd för att förebygga smitta. Ju mer multiresistenta bakterier som förekommer, desto viktigare är det även att säkerställa goda hygien- och städru

37 37 tiner i vården för att förhindra spridningen av bakterierna, liksom ökad tillgång till enkelrum. Spridning av både ESBL-bildande tarmbakterier, MRSA och andra multiresistenta bakterier förekommer på flera sjukhus i landet. Även den kommunala vården har drabbats och behöver vårdhygieniskt stöd. Särskilt allvarligt blir det för dem som vårdas för andra sjukdomar som exempelvis cancer, har genomgått en operation och för tidigt födda barn. Den demografiska utvecklingen med fler äldre och en allt mer avancerad sjukvård, som tillåter vård av sköra patienter, är faktorer som ökar behovet av antibiotika och därmed risken för antibiotikaresistens. Vaccinationer skyddar människor från farliga sjukdomar och räddar många liv. Om inte tillgängligheten till vaccin är säkerställd, även vid en snabbt ökande befolkning, riskerar sjukdomarna att komma tillbaka. Figurerna (på sidan 39) visar ökningen av fall av ESBL och MRSA i Blekinge, Kronoberg och Sverige. RISKEN FÖR KONFLIKTER Antalet konflikter i världen ökar inte, men i och med globaliseringen påverkar oroligheter i vår omvärld oss på ett annat sätt än förr, inte minst ekonomiskt. Fler människor än vad som någonsin uppmätts tidigare, 65 miljoner, är på flykt runtom i världen. Spänningen och osäkerheten har ökat i Sveriges närområde som ett resultat av bland annat terrorangrepp i Europa och en ökad militär aktivitet i Östersjön. Klimatförändringar riskerar att leda till konflikter om resurser. De terrorangrepp som har inträffat de senaste åren i Europa skapar en ny typ av osäkerhet. Ett skärpt försvarspolitiskt läge kan ställa andra krav på hälso- och sjukvården och landstinget kan få i uppdrag att säkerställa sjukvård även under krig. Kris- och katastrofberedskap En avgörande faktor för en organisations legitimitet är dess förmåga att hantera krissituationer. Förutom en hög beredskapsförmåga är tillgång till korrekt och snabb information i en krissituation nödvändigt. Kommunikation är därför en stor del av krishanteringen och med ett effektivt kommunikationsarbete i rätt tid kan det avlasta vården och ge vårdpersonalen utrymme att utföra sitt arbete, genom att allmänhet och patienter är rätt informerade och söker vård på rätt sätt. Tillgång till kanaler, och väl utarbetade rutiner för hur krisinformation ska hanteras, är viktigt. En utmaning är när information snabbt måste förmedlas på ett annat språk än svenska. En annan är att kriskommunikationen i allt större utsträckning flyttar ut på den digitala arenan med sociala medier som navet. Landstinget Blekinges förmåga att hantera digitala kriser blir avgörande. Landstinget har ett ökat ansvar för kris- och katastrofberedskap. Larmen om potentiellt allvarliga händelser till tjänsteman i beredskap (TiB) ökar samtidigt som de statliga medlen för att kunna upprätthålla beredskapen minskar. En effektiviserad vårdorganisation med små marginaler skapar i sig en sårbarhet och svårigheter att hantera krissituationer när de uppstår. I framtiden spås en större del av hälso- och sjukvården bedrivas i patientens hem och en mindre andel än i dag kommer att bedrivas på sjukhus. Denna utveckling kräver nya säkerhetsbedömningar. Frågor som aktualiseras rör bland annat vilka krav på reservsystem som ska finnas i patienters hem, tillgänglighetsaspekter och säkerheten för landstingets medarbetare. Dessutom behöver den ökade förekomsten av multiresistenta bakterier beaktas och kanske hanteras på nya sätt när vården flyttas hem till patienten. FÖRÄNDRAT KLIMAT Extrema väderhändelser kommer att bli allt vanligare. Länsstyrelsen i Blekinge skattar de viktigaste konsekvenserna för Blekinges del till vattenfrågor: stigande havsnivåer högvattenstånd översvämningar dricksvattenförsörjning vattenbrist på grund av långvarig torka sommartid. 57 Klimatförändringarna kommer att beröra de flesta samhällssektorer och kostnaderna för de hälsorelaterade skador som ett förändrat klimat kan ge upphov till kan bli mycket höga. Regeringen har i Klimat- och sårbarhetsutredningen uppskattat de ackumulerade kostnaderna för det svenska samhället fram till år Beräkningarna är osäkra, men de ger ändå en uppfattning om storleksordningen. Sjukvård är den sektor som beräknas få stå för den största kostnaden, miljarder kronor fram till år Högre temperaturer har stor påverkan på människors hälsa. Barn, äldre och sjuka har svårare att klara extrema värmeböljor. Ett varmare och våtare klimat innebär även risk för att nya sjukdomar kan spridas när smittoämnenas värddjur, så kallade vektorer, förflyttar sig norrut. Badsårsfeber är ett exempel på en allvarlig infektion som kan öka i Blekinge vid förändrade klimatförhållanden. Pollensäsongen är redan längre och intensivare och färre riktigt kalla vinterdygn kan ge en ökad förekomst av fästingar och parasiter. Landstingets fastigheter är inte anpassade till ett mer extremt klimat. Högre innetemperatur och luftfuktighet kan leda till längre vårdtider för patienterna och en försämrad arbetsmiljö för de anställda. INFRASTRUKTUR Tillgången till el, vatten och säker informationsteknik är avgörande för en god och säker vård. Ett ökat beroende av teknik och en mer komplex verksamhet ställer krav på den tekniska infrastrukturen. Det blir allt viktigare att förebygga och hantera störningar i vårdens IT-system. Landstingen är skyldiga att kontinuerligt göra risk- och sårbarhetsanalyser och inventera den samhällsviktiga verksamheten. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) lyfter i 2016 års nationella risk- och förmågebedömning särskilt fram fem förmågor som behöver utvecklas ytterligare: hantera störningar i elförsörjningen förebygga och hantera störningar i dricksvattenförsörjningen arbeta med informations- och cybersäkerhet förebygga och hantera störningar i läkemedelsförsörjningen förebygga och hantera radiologiska och nukleära händelser. 57

38 Fler system kopplas ihop och känslig information utbyts mellan fler aktörer, både inom landstinget och mellan vårdgivare och andra aktörer som kommuner, patienter, allmänhet och i olika kvalitetsregister. Dessa komplexa system ger möjlighet att effektivisa verksamheten och därmed ge bättre service till invånarna, men de medför även en ökad sårbarhet. Utbytet av information ger en ökad risk för intrång, eller att information hamnar där den inte ska vara. Den medicinska utrustningen, till exempel pacemakers och respiratorer, blir dessutom mer och mer teknisk och skulle kunna vara möjlig att manipulera. Detta och den i övrigt ökande digitaliseringen, där även patienter i större utsträckning använder digitala lösningar för sin hälso- och sjukvård, ställer krav på hög informationssäkerhet. Avbrott i tillgången till information kan vara kritiskt för verksamheten och felaktig information kan bokstavligen vara livsfarlig inom vården. Ett medvetet arbete för att säkerställa informationssäkerheten är nödvändigt för att skydda patienternas personliga integritet och säkerhet. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 38

39 39

40 40 9. Anställningsbehov och konkurrens om personal Landstinget Blekinge har under den kommande tioårsperioden ett stort rekryteringsbehov. Cirka medarbetare kommer att nå 65 års ålder, det vill säga var tredje medarbetare. Samtidigt präglas arbetsmarknaden av stor rörlighet och hård konkurrens om arbetskraften. Om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning kommer det att behövas ungefär nya medarbetare i vården och omsorgen i Sverige hos kommuner, landsting, regioner samt privata utförare fram till år ANSTÄLLNINGSBEHOV Landstinget står inför stora utmaningar framöver när det gäller personal- och kompetensförsörjningen. Förutsättningarna ändras allt snabbare i och med att vården utvecklas och att konkurrensen om arbetskraften blir tuffare. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har identifierat ett antal strategier för att möta rekryteringsutmaningen och de stämmer väl överens med landstingets utmaningar. Landstinget hade cirka medarbetare, varav drygt 260 var visstidsanställda, den sista december Personalkostnaderna var ,1 miljarder kronor, cirka 67 procent av nettokostnaden. Personalomsättningen i landstinget, det vill säga medarbetare som lämnar landstinget, har tidigare år varit relativt stabil men från 2015 har personalomsättningen ökat från 3,2 procent (2013) till 5,5 procent (2016). sommartid har varit att uppmuntra medarbetare att avstå semester under sommaren, och att anlita bemanningsföretag. Obalansen mellan rekryteringsbehovet och antalet sjuksköterskor på arbetsmarknaden är nationell och landstinget behöver förhålla sig till detta. När det gäller utbildning till specialistsjuksköterska finns ett kontinuerligt behov. En av anledningarna är att 176 specialistsjuksköterskor förväntas gå i pension den kommande tioårsperioden (cirka 30 procent av de specialistutbildade sjuksköterskorna). Den andra är att behovet av specialistutbildade sjuksköterskor troligen kommer att öka framöver på grund av en allt mer specialiserad vård. Motsvarande siffra för barnmorskor är 29 personer (cirka 34 procent av samtliga barnmorskor). Efterfrågan är större än tillgången på läkare, framför allt erfarna läkare och specialistläkare, och då i synnerhet specialister i allmänmedicin och psykiatri. Läkare utbildade i annat land kommer även framöver att vara ett viktigt tillskott till hälso- och sjukvården. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sjuksköterskor är landstingets största yrkesgrupp. Behovet av att rekrytera sjuksköterskor ökar och landstinget lyckas i dagsläget inte rekrytera det antal som söks. Lösningen 58 Inera.

41 41 Förutsättningarna för att rekrytera specialistläkare är i många fall mycket begränsade. Flera specialiteter har en nationell brist. Läkartillgången bör i flera avseenden ses både ur ett nationellt och ur ett internationellt perspektiv. Att landstinget i ökande grad behöver använda inhyrda läkare för att klara av att upprätthålla verksamheten i olika sammanhang är bekymrande. Det är dock ST-läkare som är den största rekryteringsbasen för landstinget, vilket innebär att det tar lång tid att minska obalansen mellan egenanställda och inhyrda läkare. För landstingets del handlar det om att genomföra den lokala handlingsplanen för att uppnå ett oberoende av inhyrd personal. Kostnaderna för inhyrda läkare ökade år 2016 med 8,7 miljoner kronor jämfört med år Även för andra yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården och tandvården, till exempel medicinska sekreterare och tandsköterskor, är det svårt att få sökande till tjänsterna. Yrkeshögskoleutbildning till medicinsk sekreterare och tandsköterska finns nu i Blekinge, vilket förbättrar rekryteringsunderlaget. SERVICEVERKSAMHET Stora avgångar (på grund av pension och övrigt) väntar, främst inom teknikområdet där avgångarna beräknas vara 32 procent den kommande tioårsperioden. Denna situation är ett nationellt problem och tillsammans med snabb teknikutveckling och ett ökat behov av teknisk personal i landstingssektorn blir utmaningen att rekrytera ännu större. Konkurrensen från den privata marknaden är hård och lönemässigt har landstinget svårt att möta deras nivåer. Det landstinget i stället kan arbeta med är exempelvis utveckling av karriärmål. 59 UTBILDNING OCH PRAKTIK För att Landstinget Blekinge ska kunna få utbildad personal behöver studenter och praktikanter erbjudas placeringar i landstinget under utbildningstiden. Behovet av placeringar ökar successivt, vilket innebär att trycket på landstingets verksamheter ökar när det gäller exempelvis handledning, både utbildnings- och tidsmässigt, samtidigt som landstinget ska hålla en god kvalitet. En utredning om specialistläkarutbildningen genomförs på uppdrag av regeringen, med trolig konsekvens att ATtjänstgöringen försvinner i framtiden. AT-läkare som sedan blir ST-läkare för att därefter ta anställning på landstinget är den viktigaste rekryteringsvägen inom läkarförsörjningen för Blekinge. Även om AT-tjänstgöringen kan komma att ersättas av en introduktionsutbildning medför detta ändå ett behov av att knyta kontakter med läkarstudenter under studietiden genom att erbjuda VIL-praktik (verksamhetsintegrerat lärande) på Landstinget Blekinge. En annan grupp som är viktiga för den långsiktiga personalförsörjningen är de nya invånare som kommer till Blekinge från andra länder, som har en sjukvårdsutbildning från hemlandet, och som behöver praktik och vägledning fram till en svensk legitimation. 59 Sveriges viktigaste jobb hur möter vi rekryteringsutmaningen i vården och omsorgen?, Sveriges kommuner och landsting, 2014.

42 42 UTVECKLA KOMPETENS Kompetensutveckling för befintliga medarbetare är en avgörande faktor i att nå Landstinget Blekinges mål och att vara en arbetsplats som kännetecknas av engagemang och delaktighet. All kompetensutveckling ska utgå från verksamheternas behov och det uppdrag man har som medarbetare eller chef. Utvecklingsinsatser kan initieras av såväl arbetsplatsen som av förvaltnings- eller landstingsledningen. Behovet av kompetensutvecklingsinsatser ökar och det ställer hårdare krav på prioritering utifrån den budget som finns för kompetensutveckling, både på arbetsplatsen och på förvaltnings- och landstingsnivå. Landstingets interna organisation för planering och genomförande av kompetensutvecklingsinsatser är en framgångsfaktor som skulle kunna utvecklas ytterligare. BEHOV AV KOMPETENSPLANERING Kompetensförsörjning är en process i organisationen för att ständigt säkerställa rätt kompetens för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov. För att denna process ska fungera krävs systematik och ett strukturerat arbetssätt. Landstinget arbetar med stöd av Svensk standard, ledningssystem för kompetensförsörjning. Grundläggande är att arbetet görs på arbetsplatsen med en hög delaktighet, där ledning och medarbetare tillsammans skapar en gemensam bild av sitt uppdrag, befintlig kompetens, krav på förändrad kompetens och hur det ska kunna tillgodoses. Kompetensförsörjningsplaner, medarbetarsamtal och individuella mål- och utvecklingsplaner utgör tre viktiga verktyg i planeringsarbetet för att leda och styra verksamheten på ett framgångsrikt sätt. Dessa verktyg måste fungera för att skapa möjlighet för landstinget att utarbeta en hållbar personalstrategi, i vilken kommande personalbehov kan kvantifieras. Detta ger möjligheter till riktade och långsiktiga rekryterings- och utvecklingsinsatser. Kompetensförsörjningsarbetet är en integrerad del av planerings- och budgetprocessen. HELTID ELLER ÖKAD SYSSELSÄTTNINGSGRAD Landstinget Blekinge har uppnått målet att medarbetaren ska ha rätt till heltidsanställning, alternativt ökad sysselsättningsgrad för de medarbetare som inte vill arbeta heltid. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat från 94,5 procent år 2011 till 97,5 procent år (Tabell 7) Erbjudande om heltidsanställning är en faktor för landstingets attraktivitet både för befintliga medarbetare och inför kommande rekryteringar. LÖNEBILDNING OCH LÖNESTRUKTUR Lön är en viktig del i huruvida landstinget uppfattas som en attraktiv arbetsgivare, och ett styrmedel för att uppnå målen för verksamheterna. Lönepolitiken är ett viktigt styr- och ledningsinstrument och som sådant ska det bidra till att landstinget kan konkurrera med andra arbetsgivare och rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Det är nödvändigt med en nära anknytning mellan arbetsinsats, verksamhetsansvar och lönesättning. Dialog om lön är därför en viktig del i medarbetarsamtalet. Ett konkurrenskraftigt löneläge, jämfört med övriga marknaden, är viktigt då konkurrensen om medarbetarna ständigt ökar. I nuläget är bedömningen att Landstinget Blekinge inte har ett konkurrenskraftigt löneläge för vissa grupper. För att uppnå det behöver landstinget ta fram en målbild och handlingsplan för den önskvärda lönestrukturen. EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE För att kunna attrahera och behålla medarbetare med den kompetens som landstinget behöver krävs ett målmedvetet arbete med att stärka attraktiviteten som arbetsgivare. Arbetet behöver göras såväl internt som externt. Generellt gäller att Landstinget Blekinge i ännu högre grad än i dag behöver presentera ett starkt arbetsgivarerbjudande både till potentiella framtida medarbetare och till dem som redan är anställda. Attraktivitet skapas genom positiva och tydliga associationer, genom att visa vad landstinget står för och hur vi lever upp till det. För att lyckas i arbetet med detta krävs framför allt en medvetenhet om vad som motiverar och engagerar landstingets nuvarande medarbetare och vad som attraherar framtida medarbetare. Landstinget behöver bedriva ett internt arbete för att utveckla verksamheten i linje med detta. Det är också viktigt att vara konsekvent, det vill säga att verkligen stå för det som utlovas. SAMMANFATTNING Ovanstående tendenser ger en sammanfattande bild där ett ökat anställningsbehov och konkurrens om arbetskraften leder till en ökad utmaning att rekrytera. I kombination med detta har medarbetarna ökade förväntningar på arbetsgivarna, är mer lättrörliga och tenderar att stanna kortare tid på samma jobb. Om vakansläget blir för stort har det negativa effekter på arbetsbelastning och arbetsmiljö, vilket medför ökad personalomsättning och sjukfrånvaro, vilket leder till ytterligare anställningsbehov och utmaningar i arbetsmiljön. Samtidigt ökar behovet av att utbilda fler för att ha ett rekryteringsunderlag, vilket gör att behovet av praktikplatser och handledning ökar. Brister i kompetensförsörjningen får effekter på hela organisationen och dess

43 förmåga att leverera god vård. Därmed är det av stor vikt att upprätthålla en positiv spiral där Landstinget Blekinge ses som en attraktiv arbetsgivare och där hela processen för kompetensförsörjning (attrahera-rekrytera-utveckla-behållaavsluta) fungerar optimalt, samtidigt som arbetssätt och roller hela tiden utvecklas för att så effektivt som möjligt möta vårdbehovet. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 43

44 Konsekvenser för uppföljning, utveckling och säkring av kvalitet Det blir alltmer tydligt att vi, om vi ska öka kvaliteten, möta den åldrande befolkningen och samtidigt hålla kostnaderna i schack, inte kan producera vård och omsorg på samma sätt som vi gör i dag. Huvuddelen av planeringsförutsättningarna ägnas åt externa faktorer som påverkar landstingets verksamhet. Detta avslutande kapitel beskriver utmaningen i att skapa en ändamålsenlig organisation som trots komplex verksamhet och ökande behov kan leverera kvalitet i enlighet med uppdraget, budget och de krav som åligger landstinget Tydliga och transparenta ledningssystem, en ändamålsenlig personalsammansättning och tydliga strukturer och utrymmen för lärande, kommunikation och utveckling är exempel på interna förutsättningar som krävs för att skapa en organisation som kan hålla jämna steg med förväntningarna på verksamheten. En mer personcentrerad vård, digitalisering och stärkt samarbete både inom landsting och mellan kommun och landsting betonas allt mer som framgångsfaktorer inom hälso- och sjukvården. Så som vården är organiserad i dag är vägen dit kantad av utmaningar. och kunskaper inte kommer till sin rätt. Man antar att läkaren alltid vet mest och bäst, och att alla patienter alltid vill ha så mycket vård som möjligt. 60 För att klara hälso- och äldrevård i framtiden spår Institutet för framtidsstudier att vården måste gå från sjukvård till riskvård med fokus på att minska risken för att sjukdomar uppstår. Om tio år tror de att hälso- och sjukvården och omsorgen har ställt om från att leverera vård till att stödja egenvården, och vi alla därmed har gått från vårdkonsumenter till hälsoproducenter. EN NY BRYTNINGSTID Institutet för framtidsstudier skriver i sin forskningsrapport Bortom IT Om hälsa i ett digitalt samhälle att vi lever i en ny brytningstid där vi måste kunna massproducera, samtidigt som vi anpassar vården efter varje enskild patients unika behov och förutsättningar. Detta är samtidigt en brytningstid mellan en syn på vården som industri och en syn på vården som tjänsteproducerande system. En av de största barriärerna mot förändring är den inställning som dominerar vården, vilket i sin tur har direkt inverkan på det ledarskap som bedrivs. Dessutom menar Institutet för framtidsstudier att två antaganden ligger inbyggda i systemet, antaganden som i många fall medför att patienters engagemang STYRNINGEN AV LANDSTINGET BLEKINGE Landstingsfullmäktige fastställer mål för den hälso- och sjukvård som landstinget ska erbjuda länets befolkning och de ekonomiska ramarna för detta. Landstingsstyrelsen och de politiska nämnderna ansvarar för att fullmäktiges riktlinjer och mål förverkligas. För att lyckas är det viktigt med en tydlig styrform, där processen för att ta fram och fastställa mål är väl definierad i alla led i organisationen. Hälso- och sjukvård är en komplex verksamhet som kräver ledningssystem för att säkerställa att rätt sak görs vid 60 Institutet för Framtidsstudier, 2016.

45 45 rätt tillfälle och på rätt sätt. 61 Ett väl fungerande ledningssystem innebär ordning och reda i verksamheten så att avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten kan förebyggas. Med hjälp av ledningssystemet ska organisationen systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. En tydlig siktlinje och logik mellan affärsidé, värderingar, vision, mål och strategier, där alla ser sin roll i det stora, är viktig för en ändamålsenlig organisation. Likaså ska uppföljningen kunna visa att organisationen på alla nivåer når avsedda resultat och effekter och använder resurserna effektivt. jor, samverkan, tillgänglighet och hälsofrämjande insatser Enhetliga styrsignaler i ett landstingsövergripande ledningssystem, där ledarskap, uppdrag, värdegrund, förhållningssätt och ersättning går hand i hand. Uppföljning och effekthemtagning: Utveckling och tillämpning av modeller för att sätta mål, mäta och följa upp nyttoeffekterna av digitalisering som en integrerad del av utvecklingen av den totala hälso- och sjukvården och omsorgen. Användning av resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt De utmaningar som har presenterats ställer ökade krav på en intern organisation som i framtiden kan vårda fler patienter utan att personalstyrkan ökar i motsvarande grad. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tar varje år fram en tillsynsrapport. Flera av viktigaste iakttagelserna i 2016 års rapport känns igen från de två tidigare rapporterna: 62 Landstingen har många gånger svårigheter med att erbjuda människor en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Det finns exempelvis få vårdplatser i förhållande till patientinflödet, men också brist på läkare och sjuksköterskor med rätt kompetens för uppdraget. Kompetensbrister och svårigheter att rekrytera läkare och sjuksköterskor med tillräcklig kompetens är orsaker till brister i undersökningar och bedömningar. Alla har ansvar men ingen tar helhetsansvar: för att den enskilde ska kunna ta del av insatser av god kvalitet krävs att vården och omsorgen planeras utifrån den enskildes behov. Detta ställer höga krav på samverkan mellan olika verksamheter och professioner krav som Inspektionen för vård och omsorg ser att vården och omsorgen inte alltid lever upp till, men som ökar. Geografin kan utgöra en grund för ojämlikhet, såväl inom socialtjänsten som inom hälso- och sjukvården. Samma typer av brister återkommer i verksamheten. Genom att bland annat utreda, sammanställa och analysera klagomålen kan man vidta åtgärder som bidrar till en bättre patientsäkerhet med mindre risk för systematiska fel och brister. Digitalisering Inera koordinerar landstingets och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. I skriften Digital utveckling i framtidens hälso- och sjukvård (2016) sammanfattar de flera områden som utifrån effektiviseringsskäl skulle tjäna på digital utveckling. Några går att läsa om i kapitel 7, Utveckling i takt med medicinska och tekniska framsteg. Tre andra områden har stark koppling till ledning och styrning: Ersättningsmodeller måste utvecklas och tilllämpas så att de omfattar digitala tjänster och möten, men även stödjer sammanhållna vårdked- Strukturella faktorer Utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) redovisade sitt slutbetänkande i januari 2016 och den övergripande slutsatsen var att det finns en stor samlad effektivitetspotential och att resursbrist mer sällan är problemet när det gäller att förbättra effektiviteten. Om vården ska bedrivas effektivt måste hälso- och sjukvårdssystemet i såväl organisatoriskt och kompetensmässigt som i kulturellt hänseende ständigt anpassas. Effektivitetsproblemen är komplexa och hänger samman med större strukturella faktorer. Lösningarna för ett effektivare resursutnyttjande måste i stor utsträckning utgå från att förändra dessa strukturella faktorer. Sverige är det land i västvärlden som lägger minst andel resurser på primärvård. Enligt utredningen behöver Sveriges sjukhustunga system förändras för att möta framtidens behov. Det behövs en omfördelning av resurser från sjukhusvård till primärvård, bland annat genom att sjukhusbunden vård i större utsträckning verkar utanför sjukhuset. Det innebär bland annat att mer avancerad vård kan ges som öppen vård och i patientens eget hem. I diagrammen nedan framgår fördelningen av resurser ur ett ekonomiskt perspektiv, dels fördelningen i riket och dels fördelningen i Blekinge. Blekinge skiljer sig från riket inom områdena somatisk (kroppslig) vård och primärvård, där Blekinge lägger mer resurser på den somatiska vården och mindre på primärvård än riksgenomsnittet. I mars 2017 gav regeringen Anna Nergårdh i uppdrag att i ett första steg ta vidare och närmare analysera några av de förslag som Effektiv vård har lämnat, bland annat kring ett nationellt utformat uppdrag för primärvården och en förändrad vårdgaranti. I direktiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården står att utredaren i dialog med berörda parter och aktörer ska utarbeta en nationell plan där primärvården är utgångspunkten för en ökad närhet till patienten. Arbetet med att ställa om vårdens resurser för att stärka primärvården kommer att vara långsiktigt, och en stor del av arbetet kommer att ligga på landstingen. Utredningsuppdraget sträcker sig till den 31 mars 2019, men med delredovisningar i juni 2017 och juni. 61 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, Socialstyrelsen. 62 Tillsynsrapport 2016, Inspektionen för vård och omsorg, 2016.

46 46 Sveriges svaga punkter Den internationella undersökningen International Health Policy (IHP) genomförs varje år och omfattar elva jämförbara länder. På flera frågor som avser förutsättningar som kommer att bli allt viktigare givet en befolkning med fler kroniska sjukdomar och allt mer sammansatta sjukdomsbilder får Sverige sämst resultat. Se figur 23. Vårdanalys har analyserat de svenska resultaten och kan se att samma studier från 2010 och 2013 visar på liknande resultat och ser få förbättringar över tid. Sverige har betydande problem inom flertalet områden vad gäller att involvera patienter i vårdens genomförande, design och samordning. Trots stora ansträngningar finns betydande problem med att driva effektiva och ändamålsenliga förbättringsarbeten. Vårdanalys har visat på de utmaningar som vården och omsorgen som system kommer att möta i vården hos patienter med kronisk sjukdom. Kronisk sjukdom förekommer hos nästan halva befolkningen och står för omkring 80 procent av sjukvårds- och sjukförsäkringskostnaderna. Fyra procent av dessa är de mest komplexa och står för 50 procent av kostnaderna. Rapporten väcker också generella frågor om hur vården på ett bättre sätt kan fullgöra de krav som ställs i lagar och regler för att nå en patientfokuserad vård. Det finns i dag lagar och regler kring till exempel samordning, kontinuitet, delaktighet och information. I rapporten ges några reflektioner som ger en fingervisning om identifierade utmaningar: Stärk samarbetet mellan kliniker och verksamheter, både inom landsting och mellan kommun och landsting. Stöd och ta tillvara på kraften hos patienterna själva för att öka delaktighet och inflytande. Öka förutsättningarna för att ny kunskap och evidens kan omsättas i klinisk vardag. Förbättra möjligheten till uppföljning av prestationer, processer och utfall av vården VIP i vården, Myndigheten för vårdanalys. Kunskapsstöd Det finns kliniska studier som visar att omkring procent av patienterna inte får avsedd effekt av given behandling. För dessa patienter innebär det att behandlingen objektivt sett inte var meningsfull. Man kan för många tillstånd identifiera grupper av patienter som har så lindriga besvär att behandling inte är motiverad. Vanligare är kanske att sannolikheten för att en åtgärd ska göra nytta är begränsad på grund av långt gången sjukdom eller betydande samsjuklighet. En ökad ändamålsenlighet i given behandling skulle innebära en möjlighet till bättre resursanvändning. Ett sätt att använda resurserna mer ändamålsenligt och effektivt är att säkerställa ett gemensamt kunskapsstöd som garanterar att patienterna får en jämlik och evidensbaserad vård oavsett var de söker. Ett sådant initiativ har tagits av Sveriges kommuner och landsting (SKL) genom ett nationellt kliniskt kunskapsstöd som beskrivs i kapitel 7 Utveckling i takt med medicinska och tekniska framsteg. Parallellt pågår ett försök från Sveriges kommuner och landsting att etablera en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning nationellt. PERSONALSAMMANSÄTTNING Personalsammansättningen i Landstinget Blekinge har inte förändrats nämnvärt de senaste fem åren trots att kraven på vården förändrats. Däremot ökar det totala antalet arbetade timmar successivt, från 2012 har ökningen varit 9,9 procent. Uppgifter måste på ett tydligare sätt ställas i relation till den kompetens som krävs för att utföra dem och kompetens kan snabbt behöva ställas om för att möta förändrade behov. Det finns uppgifter som är regelstyrda och som bara får utföras av viss yrkeskategori. Utöver det är det verksamhetschefen som ansvarar för att arbetet fördelas på ett sådant sätt att de grundläggande kraven på hälso- och sjukvården och tandvården uppnås. I detta arbete ligger att hitta balansen mellan god och säker vård och vad som är mest effektivt resursutnyttjande. Konkret måste arbetsuppgifter och arbetssätt på en arbets-

47 47 plats kartläggas och därefter värderas om de ska utföras, och i så fall hur och av vilken kompetens. Arbete i denna riktning pågår i samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Av landstingets cirka tillsvidareanställda medarbetare är drygt 200 chefer, varav cirka 150 är avdelningschefer. Ledarskap och medarbetarskap är nyckelfaktorer för allt förbättringsarbete. Att utveckla dessa båda så att de tillsammans är en stark drivkraft för förbättring är mycket viktigt för framtiden. Fokus, som hittills till stor del legat på ledarskapet, behöver vidgas till att även omfatta och synliggöra medarbetarskapets betydelse. Forskning visar bland annat att framgångsfaktorer är att jobba med mål som kopplar samman ekonomi och kvalitet och att det finns en formell beslutsstruktur och en tydlig ansvarsfördelning Så skapas goda jobb och en väl fungerande verksamhet i offentlig sektor, Göteborgs universitet, Den ökade individualiseringen, tydligare krav på karriärvägar och ökat fokus på individuell uppmärksamhet är också faktorer som landstinget som arbetsgivare måste hitta strategier för att möta. Personalomsättningen för chefer var tolv procent (inklusive pensioner) år Chefsbyten påverkar verksamheterna och det finns därmed ett fortsatt behov av att fokusera på förutsättningarna och villkor för chefskap i landstinget. För åren gör staten en satsning utifrån målsättningen att stärka förutsättningarna för en god, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård. 65 Åtgärder för förbättrat administrativt stöd, effektivare arbetsfördelning och en 65 Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården (Professionsmiljarden), dnr 15/06024.