Planeringsförutsättningar 2015

Transkript

1 Miljö miljö Planeringsförutsättningar 2015 Landstingsdirektörens stab Sida 1 av 80

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Befolkningen i Blekinge län Folkmängd och ålderstruktur Befolkningsprognos Blekingarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Blekingarnas livsvillkor Blekingarnas levnadsvanor Blekingarnas hälsa Folkhälsoproblem i Blekinge Vårdkonsumtion Översikt vårdtillfällen, vårddagar och vårdplatser Primärvård Blekingesjukhuset Psykiatri och habilitering Folktandvård Medborgarnas syn på vården och behov av information Medborgarnas syn på vården Ärenden till förtroendenämnden Medborgarnas behov av information och kommunikation Förutsättningar för styrning och ledning Utmaningar för den politiska ledningen i landsting och regioner Styrning och ledning Intern kommunikation som stöd i genomförandet av mål och uppdrag Nya lagar och förordningar Regionsamverkan Kunskap som styrmedel i det medicinska beslutsfattandet Ledningssystem Vikten av förebyggande arbete Patientsäkerhet Landstingets förutsättningar inom miljö, klimat och hållbar utveckling Landstingets verksamhet Medicinska utvecklingen Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Patientsäkerhetsarbetet ur ett verksamhetsperspektiv Sida 2 av 80

3 9.4 Läkemedelsutvecklingen Förbättringsarbete som stöd i landstingets processorientering Sjukskrivning och sjukskrivningsprocessen Förvaltningarnas förutsättningar Landstingets ekonomiska förutsättningar En god ekonomisk hushållning Ekonomiska förutsättningar för åren Resultatbudget Nationella beslut och satsningar som påverkar landstingets ekonomi Resultat Soliditet och likviditet Budget hänsyn till balanskravet Landstingets utmaningar de närmaste åren ur ekonomiskt perspektiv Landstingets medarbetare Personalstatistik Personalsammansättning Vårt arbetsgivarvarumärke Utveckla chefskap och medarbetarskap Långsiktig personalförsörjning Arbetsmiljö och samverkan Sammanfattande framtida utmaningar Befolkningen i Blekinge län Medborgarna och hälso- och sjukvården Bemanning och kompetensförsörjning i samverkan Kostnadsutveckling inom hälso- och sjukvården Förutsättningar för styrning och ledning Källor Sida 3 av 80

4 1 Sammanfattning Dokumentet Planeringsförutsättningar 2015 ska utgöra ett kunskapsunderlag för landstingets budgetoch planeringsprocess för hälso- och sjukvården i Blekinge län de kommande åren. Med en befolkningsutveckling i Blekinge län som innebär en allt större andel äldre, en minskad inflyttning och ökad utflyttning, står vi inför tuffare utmaningar jämfört med svenska landsting och regioner generellt. Dessutom har vi en befolkning med sämre livsvillkor, sämre levnadsvanor vilket påverkar utfallet i hälsa och förekomsten av sjukdom, såväl psykisk som fysisk, vilket i sin tur direkt påverkar behovet av hälso- och sjukvård. Eftersom hälso- och sjukvården till största del finansieras av skatte- och statsbidragsintäkter kommer det att bli kännbart framöver att vi har en allt mindre andel i befolkningen som ska försörja våra invånare. Vi har dessutom en större andel arbetslösa och får kämpa mer för att återhämta oss efter den ekonomiska krisen än landsting och regioner i allmänhet i Sverige. Landstinget Blekinge har som en konsekvens av detta genomgått några ekonomiskt påfrestande år, vilket fortfarande påverkar oss i våra dagliga beslut och verksamheter. Som en följd av utvecklingen inom de kommunikativa medierna har våra medborgares och patienters kunskaper ökat kring den positiva utveckling som sker i hälso- och sjukvården, d.v.s. kring möjligheterna att bota och behandla alltfler sjukdomar och besvär. Detta i sin tur medför att medborgare, patienter och anhöriga har högre förväntningar och ställer större krav på delaktighet och inflytande i sin vård och behandling. En kommande Patientlag som träder ikraft 1 januari 2015 kommer också bl.a. att ställa större krav på förbättrad information till patienterna. Lagens intentioner är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Landstinget har också nationella krav på kvalitet och säkerhet, som förutsätter ordnade former för kvalitetsutveckling på alla nivåer. Med alltmer begränsade resurser och ett ökande behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i befolkningen är prioriteringar en nödvändighet för att klara framtiden. Öppna och väl underbyggda prioriteringar, som kommuniceras med såväl de egna verksamheterna som med befolkningen stärker hälso- och sjukvårdens legitimitet som offentlig, skattefinansierad verksamhet. Personalförsörjningen är, idag och inför framtiden, ett stort bekymmer som behöver hanteras även ur ett långsiktigt perspektiv. Sedan flera år tillbaka råder en läkarbrist, men även för andra nyckelgrupper kommer konkurrensen om arbetskraften att öka, däribland sjuksköterskor. Detta betyder att landstinget nu måste planera för en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård och därmed en stabil ekonomi, vilket i sin tur förutsätter en väl fungerande styrnings- och ledningsprocess, som är begriplig och kommunicerbar på alla nivåer i landstingsorganisationen. Peter Lilja Landstingsdirektör Kontaktpersoner: Kapitel 1-9: Helene Kratz, Annika Mellquist, Planerings- och utvecklingsavdelningen Kapitel 10: Monica Magnusson, Ekonomienheten Kapitel 11: Ingela Petersson Gyldmark, Elisabeth Klint, Personalenheten Sida 4 av 80

5 2 Inledning Arbetet med planeringsförutsättningarna är en del av landstingets styr- och budgetprocess och ska genom sin analys utgöra en grund för arbetet med långsiktiga strategier, planering, verksamhetsutveckling och beslut under kommande år. Planeringsförutsättningarna är en analys som syftar till att ge landstinget framförhållning så att vi kan förbereda oss på framtida förändringar av behov och andra utmaningar. Analysen ska visa på både utmaningar och möjligheter som väntar. Planeringsförutsättningarna ska utgöra underlag för dialog och medvetenhet kring viktiga framtidsfrågor och bädda för ett övergripande koncernperspektiv. Dokumentet ska vara fritt från politiska och verksamhetsmässiga värderingar. Planeringsförutsättningarna är ett verktyg för den politiska ledningen att, utifrån de underlag som presenteras, göra sina värderingar och omsätta dessa till politiska prioriteringar, d.v.s. ett underlag för 2015 års budgetarbete och landstingsplan Landstinget Blekinges kortsiktiga och långsiktiga planering är beroende av faktorer på både lokal, regional, nationell och internationell nivå. Detta innebär att en analys måste genomföras varje år, utifrån vilken landstingets övergripande mål uppdateras. Planeringsförutsättningarna väger in omvärldsfaktorer som befolkningsutveckling, befolkningens hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, folkhälsoproblem, utveckling inom styrning och ledning, patientsäkerhet, intern och extern kommunikation, hållbar utveckling och miljö-, och klimatpåverkan, utveckling inom behandling och läkemedel, landstingets ekonomiska förutsättningar, utvecklingen inom personalområdet och tillgången på medarbetare och inte minst den nationella och regionala utvecklingen inom olika hälso- och sjukvårdsfrågor. Under 2013 presenterades också utredningen Framtidens hälso- och sjukvård i Blekinge vilken syftar till att ta fram en långsiktig plan för hur hälso- och sjukvården ska utformas för att möta framtida vårdbehov. Varje förvaltning har bidragit med sin syn på förutsättningarna, både interna och externa, inför de närmaste åren. I kapitlet om förutsättningar för styrning och ledning tas bland annat upp framtida utmaningar gällande den politiska styrningen, styrform, regionsamverkan, intern kommunikation, hållbar utveckling och patientsäkerhet för att nämna några områden. Avsikten är att planeringsförutsättningarna ska spegla utmaningar på alla nivåer i landstinget, från politisk ledning och styrning till centrala frågor på verksamhetsnivå. Sida 5 av 80

6 3 Befolkningen i Blekinge län Kunskap om länets demografi behövs för att kunna planera landstingets verksamheter. Länets befolkning påverkas i huvudsak av förändrade födelsetal, dödstal och variationer i in- och utflyttning. Födslar och inflyttning bidrar till en positiv befolkningsutveckling medan dödsfall och utflyttning påverkar i motsatt riktning. 3.1 Folkmängd och ålderstruktur Folkmängden i Blekinge uppgick den 31 december 2013 till invånare. Invånarantalet i riket uppgick till vilket innebär att 1,58 procent av Sveriges befolkning bor i Blekinge. Under 2013 ökade länets befolkning med 442 personer. Invånarantalet ökade i Karlshamn, Karlskrona, Olofström och Ronneby. Sölvesborg hade en svag minskning av invånarantalet. Län Kommun Folkmängd Folkökning Blekinge Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Tabell: Folkmängd i Blekinge län och kommuner 31 december 2013 och befolkningsförändringar 2013 Källa: SCB:s befolkningsstatistik Samtliga kommuner har ett negativt födelseöverskott, vilket innebär att fler personer har avlidit än fötts. Det negativa födelseöverskottet kompenseras i varierande grad med ett positivt flyttningsnetto i samtliga kommuner. Karlskrona kommun ökar återigen sin befolkning efter den minskning på 524 personer som noterades ,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% Riket Blekinge Ålder Diagram: Befolkningens åldersfördelning i Blekinge jämfört med riket 2013 Källa: SCB, bearbetat av Landstinget Blekinge I ovanstående diagram redovisas åldersstrukturen för Blekinge län i relation till riket per den sista december Ålderstrukturen redovisas genom ettårsklassens andel av hela befolkningen. Sida 6 av 80

7 Blekinge län har relativt riket färre invånare i åldersgrupperna 0-5 år och år. Blekinge har samtidigt en större andel personer över 60 år än riket i genomsnitt Befolkningsprognos År 2013 beställdes en befolkningsprognos från SCB. Befolkningsprognosen baseras på antaganden om antal födda, antal döda, inflyttning (uppdelat på inrikes inflyttning och immigrering) och utflyttning för varje år från 2013 fram till Den totala befolkningen i Blekinge län förväntas öka från till invånare år Ökningen motsvarar drygt 3 procent eller cirka invånare. Antal Personer Folkmängd År Diagram: Befolkningsprognos i Blekinge Källa: SCB Den årliga folkökningen förväntas vara mellan 130 och 350 de närmaste 10 åren för att sedan stadigt minska till 150 individer år Vi kan notera att folkökningen 2013 överträffade prognosen. Under samtliga år från 2013 till år 2030 förväntas fler personer avlida än födas i Blekinge, vilket innebär att det så kallade födelseöverskottet blir negativt. Enligt prognosen förväntas dock en större inflyttning än utflyttning vilket kompenserar det negativa födelseöverskottet. Sida 7 av 80

8 I nedanstående befolkningspyramid åskådliggörs åldersfördelningen år 2012 jämfört med prognosen för Pyramiden ger en antydan om den framtida befolkningsutvecklingen och en bild av hur de större åldersgrupperna successivt kommer att förflyttas uppåt. År Kvinnor år 2030 Kvinnor år 2012 Män år 2030 Män år 2012 Antal Diagram: Befolkningspyramid Blekinge län år 2012 jämfört med 2030 Källa: SCB Av befolkningspyramiden går att utläsa tre större åldersgrupper år 2012: år, år samt år. År 2030 har dessa grupper blivit runt 40, 65 och 85 år gamla. Den grupp som ur ett vårdperspektiv är extra intressant att studera är gruppen över 75 års ålder eftersom högre ålder är en faktor som medför ökad risk för sjuklighet och konsumtion av läkemedel, öppen och slutenvård samt olika former av kommunal service. Sida 8 av 80

9 Befolkningsprognosen visar sammantaget att fördelningen av antalet personer i olika åldersgrupper kommer att förändras. Befolkningens förändrade åldersstruktur åskådliggörs i nedanstående tabell. Befolkning Förändring Ålder Antal Procent 0-6 år , år , år , år , år ,7 80+ år ,8 Totalt Tabell: Jämförelse i åldersstrukturen 2012 och 2030 Källa: SCB Vid en uppdelning av befolkningen i Blekinge i tre åldersgrupper, 0-19, år och 65 år och äldre, ser fördelningen år 2012 och år 2030 ut enligt nedanstående tabell. År 0-19 år år 65 år och äldre % 56 % 23 % % 52 % 27 % Antalet personer i arbetsför ålder förväntas minska samtidigt som gruppen 65 år och äldre ökar. Runt åren väntar särskilt stora utmaningar då personer födda på 1940-talet kommer upp i mer vårdkrävande åldrar (80 år och äldre). Åldersgrupperna som minskar utgör till stora delar grupper som är viktiga för en positiv samhällsutveckling utifrån flera olika perspektiv, bland annat ett arbetsmarknadsperspektiv. En stor utmaning blir därför att skapa samhälleliga förutsättningar som gör att individer i dessa åldersgrupper lockas att flytta till och stannar i Blekinge. Förändringen innebär sammantaget att allt färre förvärvsarbetande individer ska försörja allt fler i befolkningen som inte är i arbetsför ålder. Storstadsregionerna har inte samma svårigheter, då deras befolkningsökning generellt utgörs av just yngre förvärvsarbetande. Befolkningsprognos per kommun Den prognostiserade befolkningsökningen på individer är inte jämnt fördelad i länet. Under prognosperioden förväntas befolkningen öka i tre av länets kommuner: Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg. Kommun Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Antal +/- år Sida 9 av 80

10 4 Blekingarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Att ha kunskap om Blekingebornas hälsa är nödvändigt för att kunna planera den framtida hälsooch sjukvården i Blekinge. Dessutom bör vi ha kännedom om de faktorer som mest påverkar människors hälsa, såsom livsvillkor och levnadsvanor. Dessa kunskaper utgör tillsammans en viktig fingervisning om kommande behov av hälso- och sjukvård. Hälsan påverkas av en mängd faktorer, de så kallade hälsans bestämningsfaktorer, vilka finns på olika nivåer i individens tillvaro. Sambandet mellan hälsa, individ och samhälle illustreras i nedanstående bild. 4.1 Blekingarnas livsvillkor Det finns belägg för att hög utbildning, god social position på arbetsmarknaden och en stabil och trygg ekonomisk situation tillsammans med goda levnadsvanor ökar chansen för en god hälsa. Här följer en redogörelse för hur ett antal livsvillkor ser ut i Blekinge län jämfört med riket. Ekonomiska förhållanden I Hälsa på lika villkor 2011 framkommer att den genomsnittliga disponibla årsinkomsten i Blekinge är kronor, vilket är lägre än kronor som är den disponibla årsinkomsten för riket i genomsnitt. Det är stora skillnader i inkomstnivå mellan män och kvinnor, både i riket och i Blekinge. I Blekinge är den genomsnittliga disponibla årsinkomsten kronor för män och kronor för kvinnor. Jämförs kommunerna har Karlskrona kommun länets högsta disponibla årsinkomst på kronor, medan Olofströms kommun har den lägsta på kronor. Övriga kommuner ligger mellan och kronor. Sida 10 av 80

11 12 procent av männen och 16 procent av kvinnorna anger att de vid ett eller flera tillfällen har haft svårigheter att klara sina löpande utgifter de senaste 12 månaderna. Utbildningsnivå Hög utbildningsnivå är en positiv faktor för god hälsa och goda levnadsvanor. I Blekinge kan vi se att det i alla åldersgrupper finns en lägre andel medborgare med eftergymnasial utbildning jämfört med riket. Förekomsten av eftergymnasial utbildning varierar mellan olika kommuner i Blekinge, där Karlskrona kommun har högst andel högutbildade och Olofströms kommun lägst andel. På samma sätt finns en skillnad mellan män och kvinnor, där yngre kvinnor i allt högre utsträckning skaffar sig en eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivå i länets kommuner 2011 (%) Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. Uppgift saknas Andel av befolkningen med förgymnasial, gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå 2011, fördelat på länets kommuner. Källa: SCB, utbildningsregistret. Arbete och sysselsättning Trivseln på arbetet är en viktig faktor för upplevd hälsa och är överlag god i Blekinge. Hälsa på lika villkor 2011 visar emellertid att den minskat markant i åldersgruppen över 60 år. I Blekinge har vi en högre andel arbetslösa jämfört med riket. Antalet arbetslösa ökade åren 2008 till 2010 men har sedan minskat. I Hälsa på lika villkor 2011 anger en större andel kvinnor en rädsla för att bli arbetslösa jämfört med männen. Kvinnor i Blekinge upplever dessutom en större rädsla än svenska kvinnor generellt. Detta är extra framträdande bland de kvinnor som är i åldrarna år med gymnasial utbildningsnivå, där andelen som känner rädsla för arbetslöshet har ökat från 11 procent till 19 procent från 2008 till Av dem som uppger att de haft svårigheter att klara sina löpande utgifter är en större andel, cirka 20 procent, rädda för att förlora sitt jobb, jämfört med 8 procent av dem som inte har haft ekonomiska svårigheter. Sociala relationer behöver stärkas i Blekinge Ett antal frågor från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor har poängsatts och slagits samman för att få en bild av befolkningens sociala nätverk och relationer. Utifrån en maxpoäng på 19 poäng, visar resultatet att Blekinge län överlag ligger något lägre (8,6 poäng) än riket (8,9 poäng) Sida 11 av 80

12 avseende sociala relationer, och har så gjort under de tre mätningarna 2005, 2008 och I Sölvesborg och Olofström är siffrorna som lägst i länet, 8,3 poäng respektive 8,4 poäng och gäller i kommunernas alla åldersgrupper. I enkäten svarar cirka 70 procent, både i Blekinge och i riket, att de tycker att de kan lita på de flesta människor. Siffrorna för respektive kommun i Blekinge skiljer sig inte nämnvärt. Barn och ungas livsvillkor Mellan % av all ohälsa hos barn kan förklaras av barnens sociala bakgrund, d.v.s. vilka förutsättningar de vuxna runt omkring kan erbjuda barnet. Ovanstående beskrivning av den vuxna befolkningens livsvillkor speglar därmed även våra barns uppväxtvillkor i Blekinge. Med ökande andel flyktingbarn och andra barn med utländsk härkomst ser vi en ökning av ovanliga sjukdomar inom det barnmedicinska området. Många nyanlända flyktingbarn uppvisar psykisk och psykosomatisk ohälsa av olika slag. Psykosomatiska symptom inklusive sömnstörningar och aptitlöshet, liksom depressivitet är särskilt vanliga. Att identifiera våld mot barn är något som hälso- och sjukvården, tillsammans med andra samhällsaktörer i kontakt med barnen, i högre utsträckning måste fokusera på och i relevanta fall anmäla. Barn som är födda utomlands anger att de utsätts för våld i högre utsträckning än barn som är födda i Sverige. Störst risk för att utsättas är barn som lever i en familj där det förekommer våld mellan de vuxna samt där en förälder är alkohol- eller drogpåverkad. 4.2 Blekingarnas levnadsvanor Det finns vetenskapliga belägg för levnadsvanornas inverkan på hälsan och sjukdomsutvecklingen. De levnadsvanor som anses ha störst inverkan är tobaksbruk, alkoholbruk, matvanor och graden av fysisk aktivitet. Sambanden illustreras med ett + enligt nedanstående bild: Sjukdomar Rökning Övervikt Fetma Fysisk aktivitet Berusningsdrickande Cirkulationsorganens sjkd Ischemiska sjukdomar Hypertoni Stroke Diabetes KOL + Bröstcancer + + Prostatacancer Lungcancer + Frakturer på lårben Psykiska sjukdomar + Det finns en tydlig koppling mellan utbildningsnivå och levnadsvanor, där de med högre utbildningsnivå tenderar att äta bättre, röra sig mer, röka och snusa i mindre utsträckning och dricka mindre mängder alkohol. Då levnadsvanorna grundas redan tidigt i livet är det intressant att följa fakta kopplat till våra barn och unga. Barn och ungas levnadsvanor Under uppväxten utvecklas olika beteenden som har betydelse för hälsan senare i livet. Exempel på detta är tobaksbruk, övervikt och fetma, bruk av alkohol, fysisk inaktivitet och lågt intag av frukt och grönsaker. Andelen barn födda 2011 som utsattes för tobaksrök i hemmet var 12,2 % Sida 12 av 80

13 vid 0-4 veckors ålder och 14,0 % vid 8 månaders ålder vilket är en minskning sedan föregående mätning. Andelen barn med övervikt och fetma har ökat från 1970-talet fram till 2000-talets början. Flera undersökningar tyder på att ökningen därefter har avstannat. 10,8 % av 4-åringarna i Blekinge hade övervikt eller fetma år 2012, vilket är en något lägre andel än vid föregående mätning. Amningsfrekvens är ett mått för att följa den yngsta befolkningens matvanor, där barnens första månader i livet följs. Amning är en viktig frisk- och skyddsfaktor för såväl barnet som modern. Blekinge har legat bland de län som har lägst amningsfrekvens i landet vid 2, 4 och 6 månaders ålder. Senaste mätningen avseende barn födda 2011 visar att amningsfrekvensen stigit. Andelen barn som ammades helt eller delvis var 84,2% vid 2 månaders ålder, 71,0% vid 4 månaders ålder och 57,5% vid 6 månaders ålder. Tobak Svenskarnas rökvanor har successivt förbättrats de senaste åren. Hälsa på lika villkor år 2011 visar att 12 procent av rikets kvinnor och 10 procent av rikets män röker dagligen. Motsvarande siffror i Blekinge är 14 procent för kvinnor och 11 procent för män. Från 2005 till 2011 har andelen dagligrökare minskat även i Blekinge, både bland män och bland kvinnor. Andel dagligrökare i Blekinge 2011 % Män Kvinnor 5 0 <=25 år år år >60 år Ålder Andel dagligrökare i Blekinge län. Källa: Hälsa på lika villkor I Blekinge finns det skillnader mellan olika åldersgrupper när det gäller dagligrökning. Dels är det relativt många som börjar röka i de yngre åldersgrupperna, dels finns det en relativt hög andel kvinnor som röker dagligen i åldersgruppen år. Andelen dagligrökare kan relateras till både utbildningsnivå och inkomstnivå. Ju högre utbildnings- och inkomstnivå desto lägre andelar som röker dagligen. I riket är andelen dagligrökare högre bland dem som är långtidssjukskrivna, har sjuk-/aktivitetsersättning, är arbetslösa eller deltar i en arbetsmarknadsåtgärd. Sida 13 av 80

14 Det är en lägre andel kvinnor och en högre andel män som snusar dagligen i Blekinge (2 procent av kvinnorna och 19 procent av männen), jämfört med riket (3 procent av kvinnorna och 18 procent av männen). Alkohol Resultaten från Hälsa på lika villkor 2011 visar att Blekingeborna överlag konsumerar mindre alkohol än riksgenomsnittet. 11 procent har en riskabel alkoholkonsumtion i Blekinge, att jämföra med 14 procent i riket. Det finns dock skillnader i konsumtionsmönster mellan kön, åldersgrupper och kommuner i Blekinge. Att kvinnor generellt dricker mindre mängder alkohol än män är känt, vilket också bekräftas i denna undersökning. I Blekinge har 5 procent av kvinnorna (7 procent i riket) en alkoholkonsumtion som innebär risk för framtida alkoholskada. Motsvarande siffra för män är 17 procent (21 procent i riket). Dessa siffror har legat relativt konstant över åren 2005, 2008 och Vid jämförelse av olika åldersgrupper kan det konstateras att de yngre åldersgrupperna står för en relativt stor andel av dem som löper risk för framtida alkoholskada. Detta förhållande gäller för både män och kvinnor och råder både i Blekinge och på nationell nivå. % 45 Trend för andel män i Blekinge med risk för framtida alkoholskada, fördelat på ålder < 25 år år år > 60 år År Trendkurva över andel män i Blekinge med en alkoholkonsumtion som innebär risk för framtida alkoholskada, fördelat på ålder. Källa: Hälsa på lika villkor 2005, 2008 och Fysisk aktivitet Den svenska rekommendationen för fysisk aktivitet säger minst 150 aktivitetsminuter per vecka på minst måttlig nivå. Över åren 2005, 2008 och 2011 varierar trenden för fysisk aktivitet i Blekinge mellan de olika kommunerna, där andelen fysiskt aktiva har ökat i Olofström, men minskat i Sölvesborg, Karlshamn och Ronneby. Sida 14 av 80

15 Trend för andel blekingar som är fysiskt aktiva 30 minuter/dag % Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Riket År Andel blekingar som är fysiskt aktiva 30 minuter/dag. Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut. På riksnivå har det konstaterats att lågutbildade och grupper med låg socioekonomisk status rör sig mindre än högutbildade och grupper med hög socioekonomisk status. Samma mönster kan urskiljas i Blekinges resultat från Hälsa på lika villkor I 2011 års mätning uppger 44 procent av kvinnorna att de är fysiskt aktiva 0-3 timmar per vecka. Av dessa kvinnor anger 82 procent att de vill öka sin fysiska aktivitet och av dessa anger i sin tur 32 procent att de vill ha stöd för att öka sin fysiska aktivitet. Bland männen är det 40 procent som uppger att de är aktiva 0-3 timmar per vecka. Av dessa män anger 76 procent att de vill öka sin fysiska aktivitet och av dessa anger i sin tur 23 procent att de vill ha stöd i att öka sin fysiska aktivitet. Även de som redan är fysiskt aktiva uppger att de vill öka sin aktivitetsnivå. Matvanor 2011 års mätning visar att 12 procent av männen och 25 procent av kvinnorna i Blekinge följer Livsmedelsverkets rekommenderade dagliga intag av frukt och grönt. Cirka 50 procent av blekingarna vill öka sitt intag av frukt och grönt. Av dessa önskar 8 procent stöd i att öka sitt intag av frukt och grönt. Av dem med ett högt intag av frukt och grönt är det en högre andel som upplever ett gott allmänt hälsotillstånd. Bland dem som har ett lågt intag av frukt och grönt är det en högre andel som röker dagligen och fler som upplever en sämre psykiska hälsa. 4.3 Blekingarnas hälsa Hälsa är ett komplext tillstånd, som behöver belysas ur flera perspektiv. Under nedanstående rubriker försöker vi fånga den självupplevda hälsan i Blekinges befolkning och hur den fördelar sig mellan olika kön, åldersgrupper och grupper med olika socioekonomiska förutsättningar. Även tandhälsan hos barn belyses. Barn och ungas hälsa Under de senaste 25 åren har dödligheten under spädbarnstiden och dödligheten i åldern 1 15 år halverats. De flesta hälsoproblem hos barn och ungdomar har minskat i förekomst under de senaste 25 åren. Mest markant har minskningen av olycksfallskador varit. Ändå skadas i Sverige Sida 15 av 80

16 varje år drygt barn så allvarligt i eller kring hemmet att de behöver akut sjukvård. Av dem är nästan yngre än ett år. Andelen överlevande, extremt för tidigt födda ökar, vilket i sin tur ökar behovet av barnmedicinsk sjukvård och extra stöd från barnhälsovården. Medfödda missbildningar och nyföddhetsperiodens sjukdomar utgör några av de viktigaste orsakerna till ohälsa hos barn och unga. Det enskilda hälsoproblem som betyder mest under uppväxtåren är psykisk ohälsa. Psykiska hälsoproblem hos barn och ungdomar har blivit två-tre gånger vanligare sedan mitten av 1990-talet. Trygg anknytning under spädbarnstiden minskar risken för psykisk ohälsa senare i livet. Tandhälsan på treåringar (andelen kariesfria) är bra även om den är något lägre än det nationella genomsnittet från 2011 (senaste nationella rapporten) var det endast fem av 100 treåringar som hade ett eller flera hål. Målet är naturligtvis att inga treåringar ska behöva få någon karies. Vad gäller tandhälsan hos sexåringar har den försämrats de senaste tre åren års värden skiljer fyra procentenheter jämfört med nationellt värde för Görs jämförelsen på samma år så skiljer den endast två procent. Ökningen av andelen invandrande barn under dessa år kan haft en viss inverkan. Alla barn inklusive nytillkomna svenskar får samma vård, men i dessa grupper ses en större mängd karies och i stort sett alla dessa sexåringar har karies i någon form och är därmed inte helt friska (kariesfria). Önskvärt skulle vara att kunna se separat statistik på dessa barn, men då de rapporteras som alla andra barn är det i nuläget inte möjligt. Däremot får de barn som har mer karies en större mängd vård och mer förebyggande vård än andra. Allmänt hälsotillstånd hos vuxna Cirka 93 procent av alla blekingar bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra, vilket motsvarar rikets genomsnitt. För att ge en mer nyanserad bild av det upplevda hälsotillståndet i befolkningen har resultaten från ett flertal frågor kring fysisk och psykisk hälsa slagits samman. Vid denna sammanvägning anger 72 procent av Blekingeborna ett gott hälsotillstånd, vilket är högre än rikets 68 procent. Utifrån detta sätt att åskådliggöra hälsan uppger 66 procent av kvinnorna och 77 procent av männen i Blekinge ett gott hälsotillstånd. Skillnaden mellan män och kvinnor är större i Blekinge jämfört med riket. Bland de medborgare som har förgymnasial utbildning i Blekinge är det en lägre andel som anger ett bra allmänt hälsotillstånd jämfört med de som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Till exempel anger ca 50 procent av de kvinnor som har en förgymnasial utbildning ett gott hälsotillstånd, att jämföra med cirka 85 procent av de män som har en eftergymnasial utbildning. 56 procent av dem som uppgivit att de haft svårt att klara sina löpande utgifter vid ett eller flera tillfällen under de senaste 12 månaderna, anger ett gott hälsotillstånd. Bland dem som inte haft ekonomiska svårigheter är motsvarande siffra 75 procent. Detta bekräftas också av att en större andel av dem som har en högre årsinkomst uppger ett gott hälsotillstånd. Fysisk hälsa hos vuxna Andelen blekingar som upplever en god fysisk hälsa har successivt ökat från 45 procent 2005 till 47 procent Det är dock en bit kvar för att nå upp till riksgenomsnittets 49 procent. I Blekinge har männens fysiska hälsotillstånd förbättrats sedan 2005, medan kvinnornas har försämrats. Bland männen i Blekinge uppger 53 procent en god fysisk hälsa, jämfört med 41 procent av kvinnorna. Kvinnor uppger i högre grad än män att de lider av värk och smärta. Sida 16 av 80

17 Det återfinns en högre andel med god fysisk hälsa bland dem med högst inkomst i Blekinge, ca 65 procent, jämfört med 36 procent av dem med lägst inkomst. Bland dem som uppger att de haft svårigheter att klara löpande utgifter vid ett eller flera tillfällen de senaste 12 månaderna upplever 31 procent ett bra fysiskt hälsotillstånd, jämfört med 51 procent av dem som inte haft ekonomiska svårigheter. Bland dem som haft ekonomiska svårigheter är skillnaden mellan könen påtaglig, där kvinnor mår fysiskt sämre än män. Denna skillnad är specifik för Blekinge och finns inte för riket som helhet. Den själupplevda tandhälsan i Blekinge är god jämfört med rikets genomsnitt. I Hälsa på lika villkor uppger 92 procent av blekingarna en bra tandhälsa jämfört med 90 procent i riket. Cirka en tredjedel av 19-åringarna väljer bort tandvården, när de inte längre omfattas av den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Det är viktigt för tandvården att se till att hålla kvar dessa individer, i synnerhet som denna åldersgrupp ligger sämre till i Blekinge än i Sverige generellt (Källa: Effica, Folktandvårdens journalsystem). Andelen som uppger att de avstått från att söka tandvård av ekonomiska skäl har sjunkit från 13 procent till 8 procent sedan Det är främst åldersgruppen år, och då framför allt kvinnor, som i störst utsträckning avstått från att söka tandvård av ekonomiska skäl under Psykisk hälsa och välbefinnande hos vuxna Andelen som uppger en god psykisk hälsa i Blekinge har, enligt Hälsa på lika villkor, minskat från 54 procent år 2005 till 51 procent år Riksgenomsnittet ligger på 56 procent. 45 procent av kvinnorna och 57 procent av männen i Blekinge uppger en god psykisk hälsa. Vid jämförelse mellan kommunerna är det en lägre andel som uppger god psykisk hälsa i Olofström och Karlshamn, detta gäller framför allt kvinnor i Olofström och män i Karlshamn. Bland dem med låg inkomstnivå anger 38 procent en god psykisk hälsa. Andelen kvinnor i denna grupp som uppger god psykisk hälsa är ännu färre, 33 procent, jämfört med männen. Av dem som haft ekonomiska svårigheter det sista året upplever 34 procent ett bra psykiskt hälsotillstånd, jämfört med 55 procent av dem som inte haft svårigheter. Sjukskrivningar och ohälsotal Statistik från Försäkringskassan visar att antalet personer i Blekinge som är sjukskrivna har minskat de senaste åren. År 2012 var sjukpenningtalet [1] 7,5 dagar i Blekinge, jämfört med 7,7 dagar i riket. Ytterligare ett sätt att få en uppfattning om hur befolkningen mår är att studera det så kallade ohälsotalet. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen)16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Den enskilt största inverkan på ohälsotalet har det antal dagar som utbetalas inom ramen för sjuk- eller aktivitetsersättning. I december 2012 var ohälsotalet i riket 27 medan det i Blekinge var 29. Inom Blekinge kan man se stora skillnader mellan länets kommuner, där Olofström har högst ohälsotal och Karlskrona lägst. [1] Det nya sjukpenningtalet anger antalet frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per försäkrad under en 12-månadersperiod. Sida 17 av 80

18 Ohälsotalet i respektive kommun Karlskrona 38,8 38,3 35,3 32,4 28,9 26,7 25,4 Ronneby 41,8 40, ,1 33,1 31,3 29,8 Karlshamn 46,1 44, , ,8 31,4 Olofström 45,2 43, ,2 35,1 35,8 34,4 Sölvesborg 48,8 46,8 45, ,1 33,3 32,7 Blekinge 42,4 40, ,2 32,5 30,3 29 Sida 18 av 80

19 5 Folkhälsoproblem i Blekinge Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett begrepp som innefattar en rad olika aspekter av psykiska problem. Det gäller allt från problem som trötthet, oro och ångest till depression och andra manifesta psykiska sjukdomar som schizofreni. Enkätundersökningen Hälsa på lika villkor 2011 visar att fler blekingar uppger en sämre psykisk hälsa än svenskar i genomsnitt. Både i Blekinge och nationellt råder det stor skillnad mellan kvinnor och män, andelen kvinnor som anger psykiskt nedsatt välbefinnande är högre. Det kan konstateras att psykisk ohälsa är vanligare framförallt bland unga kvinnor. Psykisk ohälsa är således ett folkhälsoproblem som orsakar stort lidande och medför omfattande sociala och ekonomiska konsekvenser inte bara för dem som drabbas utan även deras anhöriga. Hjärtinfarkt Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige, även om dödligheten minskat kraftigt de senaste åren. År 2011 utgjorde hjärt-kärlsjukdomar ca 39 procent av alla dödsorsaker bland män och kvinnor i landet. År 2012 dog 465 blekingar/ av hjärtkärlrelaterade orsaker. Motsvarande siffra i riket var 367/ (Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen). Studier har visat att nästan 90 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av faktorer som går att påverka, där rökning och höga blodfetter är de största riskfaktorerna. Även psykosociala faktorer, fetma, lågt intag av frukt och grönt och låg grad av fysisk aktivitet utgör betydande riskfaktorer. Cancer Tumörer var 2011 den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och stod för 23 procent av dödsfallen bland kvinnor och för 27 procent bland männen. Dödligheten i lungcancer har ökat stadigt sedan slutet av 1980-talet och är sedan 2005 den vanligaste dödsorsaken hos kvinnor. Mellan 80 och 90 procent av alla lungcancerfall orsakas av rökning. Det tar år för sjukdomen att utvecklas, vilket innebär att insjuknandet idag speglar rökvanorna för år sedan. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland männen. Dödligheten i prostatacancer har totalt sett ökat något sedan 1987, men sjunkit i åldersgruppen år. När det gäller magsäckscancer har dödligheten däremot minskat kraftig och halverats både för män och kvinnor mellan 1987 och 2011 (Socialstyrelsen). Skador bland barn Antalet dödsfall bland barn har minskat överlag de sista åren. Under åren omkom i genomsnitt 93 barn per år genom skador och förgiftningar. År 2007 var detta den främsta dödsorsaken bland barn i åldrarna 0-15 år. En tredjedel av de dödliga skadorna var självmord. Varje år under åren uppsökte ca 11 procent av alla barn en akutmottagning på grund av en skada till följd av en olycka. Barn som lever under bristande socioekonomiska förhållanden löper större risk att drabbas av olyckor och dess konsekvenser. Blekinge hade 2007 den lägsta förekomsten av barnskador i Sverige, mätt i antal vårdade i sluten vård per barn i åldern 0-6 år. Fallskador bland personer 65 år och äldre Fallolyckor är den vanligaste olycksorsaken i Sverige, speciellt bland äldre personer. I Sverige dör i genomsnitt mer än tre äldre personer varje dag till följd av fallolyckor. Medicinering samt yrsel eller andra balansproblem är, förutom det som kan hänföras till olyckor som att halka eller snubbla, vanliga orsaker till fallskador bland äldre. Benskörhet ökar risken för frakturer vid fallolyckor, är vanligare bland kvinnor och ökar dessutom med stigande ålder. I jämförelse med övriga län i landet hade vi år 2007 i Blekinge lägst antal personer i åldern 65 år och äldre/ invånare, som vårdades för fallolyckor i sluten vård. Sida 19 av 80

20 Reproduktiv hälsa Tonårsaborterna i Sverige minskade med cirka 5 procent mellan 2011 och År 2012 var antalet tonårsaborter i Blekinge 15,4 per kvinnor. Motsvarande siffror i riket var 21,7 per kvinnor. Klamydiaincidensen har varierat över tid. Antalet klamydiafall har 2013 minskat med 10 % vilket kan var ett resultat av god smittspårning. Fetma För att identifiera övervikt och fetma används måttet Body Mass Index (BMI), som uttrycker en relation mellan längd och vikt. Ett BMI över 30 klassas som sjukdomen fetma. Högt BMI utgör en riskfaktor för att drabbas av ett flertal olika sjukdomar och symtom, såsom värk och smärta, typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, hjärtkärlsjukdomar och vissa cancerformer. Fetma är en av de fem största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår. Fetma i kombination med andra riskfaktorer, som rökning, högt blodtryck och diabetes, ökar risken för sjukdom ytterligare. I Sverige har andelen personer med fetma fördubblats sedan Hälsa på lika villkor 2011 visar att det i Blekinge finns en högre andel medborgare med fetma än i riket i genomsnitt. Andelen feta män är hög i Olofström, 18 procent. I Sölvesborg är både andelen feta kvinnor och feta män högre än riksgenomsnittet, liksom andelen feta kvinnor i Karlskrona. Sida 20 av 80

21 6. Vårdkonsumtion Utifrån ett medborgarperspektiv är det av intresse att undersöka den vård som länets invånare konsumerar och vilka som är de vanligaste orsakerna till att våra invånare söker hälso- och sjukvård, vilka diagnoser som är vanligast förekommande liksom vilka diagnoser som kostar mest att behandla. Dessutom är det av intresse att över tid följa hur landstinget nyttjar de vårdplatser som finns tillgängliga samt hur många vårdtillfällen respektive vårddagar vi har per år. 6.1 Översikt vårdtillfällen, vårddagar och vårdplatser I nedanstående tabeller ges en översikt över utvecklingen av antalet vårdtillfälle, vårddagar och vårdplatser. Kommentarer och analys av utvecklingen görs i avsnitten Antal vårdtillfällen (slutenvård) Diff. 12/13 Blekingesjukhuset (2,8 %) Vuxenpsykiatri (1,7 %) Barn-/ungdomspsykiatri (14 %) Totalt (2,8 %) Antalet vårdtillfällen har ökat såväl vid Blekingesjukhuset som inom psykiatrin. Antal vårddagar (slutenvård) Diff. 12/13 Blekingesjukhuset (4,4 %) Vuxenpsykiatri (-1,2 %) Barn-/ungdomspsykiatri (35,6 %) Totalt (3,8 %) Antalet vårddagar har ökat inom Blekingesjukhuset och minskat inom vuxenpsykiatrin. Inom barn- och ungdomspsykiatrin ses en ökning av antalet vårddagar. Antal disponibla vårdplatser Blekingesjukhuset Psykiatri ,4 Totalt ,4 Källa: Årlig rapportering av genomsnittligt antal disponibla vårdplatser till SKL 6.2 Primärvård I nedanstående tabell ges en översikt över antalet besökstillfällen inom Hälsoval Blekinge år 2011, 2012 och Offentligt drivna vårdenheter Privat drivna vårdenheter Alla vårdenheter Sida 21 av 80

22 Antalet besök 2013 vid de offentligt drivna vårdenheterna har minskat med cirka besök jämfört med förra året. Antalet besök 2013 vid de privat drivna vårdenheterna har däremot ökat med cirka besök jämfört med förra året. Det totala antalet läkarbesök 2013 uppgår till besök, vilket är besök färre än förra året. Antalet läkarbesök hos de offentligt drivna vårdenheterna uppgår till besök, vilket är besök färre än förra året. Antalet läkarbesök hos de privat drivna vårdenheterna uppgår till besök, vilket är 190 fler besök än förra året. Antalet läkarbesök per förtecknad uppgår till 1,14 besök per förtecknad (1,16 år 2012) för de offentligt drivna vårdenheterna och till 1,38 besök per förtecknad (1,41 år 2012) för de privat drivna vårdenheterna. En minskning således hos både de offentligt och privat drivna vårdenheterna. En tänkbar förklaring till minskningen är att det blivit ännu svårare att få tag på specialistkompetenta läkare, läkarvikarier eller stafettläkare. En annan förklaring som framförts från vissa verksamhetsföreträdare är att vårdenheter av ekonomiska skäl inte haft råd att bemanna med samma antal läkare som tidigare. 6.3 Blekingesjukhuset Under 2013 var det totala antalet läkarbesök vid Blekingesjukhuset Det totala antalet läkarbesök har ökat med 0,6 procent, en total ökning med nästan läkarbesök, jämfört med föregående år. Såväl kirurgkliniken som medicinkliniken har genomfört cirka 1000 fler läkarbesök vardera jämfört med 2012, vilket motsvarar en ökning med cirka fyra besök per dag. Vid kvinnokliniken, ortopedkliniken och ögonkliniken har antalet läkarbesök minskat jämfört med föregående år. På ortopedkliniken beror denna minskning på att antalet akuta besök har minskat kraftigt, drygt 1000 färre akuta läkarbesök under året, medan de planerade läkarbesöken har ökat med cirka 500 besök. På kvinnokliniken och ögonkliniken är förklaringen till det minskade antalet läkarbesök att det har saknats läkare under året. När det gäller övriga besök d.v.s. besök till andra yrkesgrupper än läkare, t.ex. sjuksköterska, barnmorska, sjukgymnast, arbetsterapeut etc., har dessa ökat med cirka 1 procent jämfört med föregående år. Antalet vårdtillfällen på Blekingesjukhuset har under 2013 ökat med nästan tre procent eller drygt 660 vårdtillfällen jämfört med 2012 och antalet vårddagar med nästan dagar eller drygt fyra procent. Det innebär att den genomsnittliga vårdtiden på Blekingesjukhuset alltjämt uppgår till nästan sex (5,9) dagar per vårdtillfälle. Medicinkliniken har haft 525 fler vårdtillfällen under året jämfört med föregående år och kirurgkliniken har haft en ökning med cirka 170 vårdtillfällen jämfört med DRG (diagnosrelaterade grupper) är ett sätt att beskriva patientsammansättningen i slutenvården på sjukhus. Systemet används bland annat för verksamhetsbeskrivning och resursstyrning i sjukvården. Principen bygger på att medicinskt likartade vårdkontakter, som dessutom är ungefär lika resurskrävande, sorteras in i en och samma grupp, dvs. i samma DRG. DRG är således ett sätt att beskriva sjukhusets patientsammansättning (case mix), mycket mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med diagnos- och åtgärdskoder. Det kan också användas för jämförelser mellan sjukhus och landsting. Idag finns det i den svenska versionen av NordDRG (anpassat till nordiska förhållanden)/(inklusive psykiatri) cirka 580 grupper för slutenvård och cirka 380 grupper för öppenvård/dagkirurgi. Sida 22 av 80

23 DRG-vikt är ett relativt mått på vård- och behandlingskostnaden för en genomsnittspatient i varje DRG-grupp. Högre vikt betyder större kostnader. DRG-poäng är bara en annan benämning på DRG-vikt och den används ofta för att beskriva hur mycket sjukvård som har producerats på ett sjukhus eller inom ett landsting. Antalet DRG-poäng i öppenvård (13 340) på Blekingesjukhuset har under 2013 varit relativt oförändrat jämfört med föregående år. Antalet DRG-poäng inom slutenvård (22 823,2) har minskat med cirka två procent under året jämfört med Psykiatri och habilitering Besök och slutenvård Antalet öppenvårdsbesök inom psykiatrin har ökat med drygt besök sedan föregående år (och med strax över besök sedan år 2009) och uppgick under året till besök. Besöken inom habiliteringen ligger på ungefär samma nivå som föregående år, d.v.s besök, och har minskat något sedan år Antal besök ovan gäller om man ser till begreppet besök ur patientens synvinkel, d.v.s. räknar patientbesök. Den trend som märkts under de senaste 5-6 åren med en ökande andel pojkar/män som besöker öppenvårdspsykiatrin, håller i sig även år Andelen besök av pojkar/män har ökat med 23 procent sedan år 2009 (vuxenpsykiatrin: +23 procent, barn- och ungdomspsykiatrin: + 20 procent). Även bland andelen unika patienter är det pojkar/män som står för den stora ökningen. Inom vuxenpsykiatrin har antalet manliga patienter ökat med 9 procent sedan 2009 (medan kvinnor minskat med lika mycket), inom barn- och ungdomspsykiatrin har antalet pojkar ökat med 33 procent sedan år 2009 (flickorna är kvar på samma nivå som år 2009). Fortfarande är det ändå flickor/kvinnor som står för merparten av besöken och är flest antalsmässigt, även om skillnaden speciellt inom vuxenpsykiatrin är betydligt mindre än Inom vuxenpsykiatrin är det åldersgruppen år som står för den största andelen av öppenvårdsbesöken (23 procent av samtliga besök). Antalet besök minskar sedan ju högre åldersgruppen är. Liksom föregående år är det män inom åldersgruppen år som ökat allra mest sedan år 2009 och det är i denna grupp kvinnorna minskat. År 2013 är det lika många besök för kvinnor som för män år, även om antalet kvinnor är fler än männen. Totalt för vuxenpsykiatrin är något mer än en fjärdedel, 27 procent, (28 procent år 2012) av samtliga patienter under 30 år. Även här kan man se en ökning sedan år Inom barn- och ungdomspsykiatrin görs flest besök inom åldersgruppen år, medan den största ökningen även fortsättningsvis sker i åldersgruppen 7-12 år, där pojkarna ökade sitt besöksantal mellan år med 79 procent. Hela åldersgruppen har ökat med 66 procent under samma period. Antalet nybesök har ökat något inom både vuxenpsykiatrin (2 041 nybesök), barn- och ungdomspsykiatrin (1 261 nybesök) och habiliteringen (324 nybesök). Den allra största kontaktorsaken inom vuxenpsykiatrin för både kvinnor och män är oro/ångest eller nedstämdhet som står för nära 40 procent av nybesöken. Även inom barn- och ungdomspsykiatrin är denna kontaktorsak tongivande och den mest frekventa kontaktorsaken bland flickor medan det bland pojkar är bråkighet/trots/aggressivitet som är vanligast. Inom habiliteringen Sida 23 av 80

24 är funktionsnedsättning neuropsykologi den vanligaste. Detta är samma förhållande som föregående år. Jämfört med 2012 har antalet diagnoser inom området maladaptiva stressreaktioner ökat från besök till besök samt diagnoser inom autismspektrumstörning, från besök till besök. En jämförelse mellan år 2009 och år 2013 för den totala heldygnsvården inom psykiatrin visar att de allra flesta diagnosgrupper minskat medelvårdtiden per vårdtillfälle under året (gäller samtlig vård under året och inte bara avslutade vårdtillfällen). Den största minskningen av medelvårdtiden för medelstora och stora diagnosgrupper har skett inom diagnosgrupperna bipolära sjukdomar, schizofreni och personlighetsstörningar, där medelvårdtiden per vårdtillfälle minskat med 9,7, 15,2 respektive 15,1 vårddagar under dessa fem år. Den största diagnosgruppen, med flest vårdtillfällen och antal patienter, är missbruk och beroende. Antalet vårdtillfällen har ökat med 152 sedan 2009 och antalet unika patienter med 65. Medelvårdtiden är något kortare år 2013 än 2009, sett på avslutade vårdtillfällen. 6.5 Folktandvård Totalt gjordes besök vid allmäntandvården i Landstinget Blekinge under Antal besök vid specialisttandvården uppgick till Antalet besök inom Folktandvården i Blekinge har inte förändrats märkbart beräknat per 1000-tal invånare under de tre senaste åren. Att antalet besök förändras beror dels på tillgången på tandläkartid, dels på vilken typ av behandlingar som görs. Är befolkningen sjukare krävs ofta längre besökstider och därmed färre. Vid friskare befolkning kan fler patienter passera med enbart en undersökning vilket tar kortare tid i anspråk och därmed fler besökstider tillgängliga. Mängden tandläkartid kommer att öka förutsatt att förvaltningen får behålla de tandläkare som tillkommit under senare delen av Sida 24 av 80

25 7 Medborgarnas syn på vården och behov av information 7.1 Medborgarnas syn på vården Vårdbarometern Vårdbarometern är en nationell befolkningsundersökning som ska fånga medborgarperspektivet i frågor kopplade till svensk hälso- och sjukvård. Vårdbarometer är ett av landstingets verktyg för att, utifrån kunskap om den vuxna befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvård, planera, leda, styra och förbättra landstingets verksamheter. Undersökningen genomförs årligen och nedan presenteras resultat inom ett antal områden som kan vara intressanta ur ett strategiskt planeringsperspektiv. Bakgrundsfakta om undersökningen: - Undersökningen omfattar totalt telefonintervjuer med personer i samtliga landsting och regioner. I Blekinge har personer intervjuats. - De svarandes ålderssammansättningen är år 0% (riket 1%); år 19% (riket 21%); år 26% (riket 26%); år 44% (riket 40%); 80 år eller äldre 12% (riket 13%). - Totalt sett har 50% kvinnor och 50% män svarat i Blekinge. Men könsfördelningen skiljer något mellan åldersgrupperna. I åldersgruppen år har 54% kvinnor svarat och 46% män. I åldersgruppen år har 55% män svarat och 45% kvinnor. Tillgång till sjukvård I Blekinge är det 79 procent (77 procent år 2012) som instämmer helt eller delvis i påståendet att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Motsvarande resultat för riket är 78 procent. Det upplevda allmänna hälsotillståndet har stor betydelse för svarsmönstret. De personer som bedömer sig ha ganska dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd uppger i lägre utsträckning, 61 procent, att de har tillgång till den sjukvård de behöver jämfört med de som anser sig ha ett bra eller mycket bra hälsotillstånd där 80 procent anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Födelseland har också betydelse för svarsmönstret. Resultatet för 2013 visar att Blekingebor som är födda i övriga Norden och Europa i högre utsträckning anser sig ha den tillgång till den sjukvård de behöver. För att de svarande ska uppleva att de har en bättre tillgång till sjukvård anges kortare väntetider, lättare att boka tid för läkarbesök och kortare avstånd till sjukvården. Förtroende för vården För Blekinge anges att 63 procent (61 procent år 2012) har mycket eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården sammantaget i landstinget. Motsvarande resultat för riket är 60 procent. I Blekinge är det 67 procent som har ganska stort eller stort förtroende för vårdcentralerna i det egna landstinget. Genomsnittet för riket är 62 procent. De främsta anledningarna till bristande förtroende totalt sett uppges vara: Dålig kompetens hos läkare, Man får inte den hjälp man behöver samt Olika läkare/personer från gång till gång. Undersökningen visar att förtroendet för sjukhusen i det egna landstinget generellt sett är högre än förtroendet för vårdcentralerna. I Blekinge har 69 procent (65 procent år 2012) mycket eller ganska stort förtroende för sjukhusen i det egna landstinget. Rikets resultat är också 69 procent. De främsta anledningarna som anges till ett lågt förtroende för sjukhusen uppges vara: För långa väntetider, Man får inte den hjälp man behöver samt Dålig kompetens hos läkare. Sida 25 av 80

26 Personer som uppger att de har ett dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd anger i högre utsträckning bristande förtroende jämfört med de med bra eller mycket bra hälsotillstånd. Tillgänglighet I Blekinge är det 68 procent (66 procent år 2012) som instämmer helt eller delvis i att väntetiderna till besök på vårdcentralerna är rimliga. I riket ligger siffran på 64 procent. En lägre andel instämmer helt eller delvis i att väntetiderna till besök och behandling på sjukhus är rimliga. I Blekinge är det 47 procent som instämmer i påståendet. Motsvarande resultat för riket är 41 procent. Kännedomen om möjligheten att ringa 1177 för råd och hjälp om sjukvård varierar mellan åldersgrupper. Personer i åldrarna år känner i högre grad till 1177 (ja-svar 78 procent) jämfört med personer i åldrarna 80 år eller äldre (ja-svar 60 procent). Övriga attitydfrågor Landstingets inriktning för att minska framtida ohälsa är att fortsätta att utveckla hälso- och sjukvården mot en mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet. I Vårdbarometern berörs ett antal frågor om medborgarnas attityder till landstingens hälsofrämjande arbete. Resultaten för Blekinge visar att: 81 procent anser att det är positivt att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor vid besök. 83 procent är villiga att avstå från antibiotika, då detta är möjligt. 92 procent anser att sjukvården ska kunna kräva rökuppehåll inför operation när detta minskar risken för komplikationer. I Blekinge är det vidare 57 procent som svarar ja på frågan om vården ges på lika villkor, det vill säga att behovet av vård avgör och inget annat. Motsvarande siffra för riket är 50 procent. Det finns en skillnad mellan hur kvinnor och män svarar på frågan om vård på lika villkor. Männen anser i högre utsträckning, 61 procent, än kvinnorna, 53 procent att vården ges på lika villkor. Motsvarande resultat för riket är 55 procent för män och 44 procent för kvinnor. Nationell patientenkät Syftet med Nationell Patientenkät är att landstingen ska få underlag för förbättring och utveckling utifrån ett patientperspektiv. I primärvården genomförs den nationella patientenkäten varje år och inom övriga hälso- och sjukvårdsområden endast vartannat år. Under 2013 har mätningar skett vid primärvården, barn- och ungdomskliniken, barn- och ungdomspsykiatrin, och akut- och dagakutmottagningarna. Resultaten från barn- och ungdomspsykiatrin har inte offentliggjorts än. En viktig framgångsfaktor vid besök i hälso- och sjukvården är ett gott bemötande där patienten känner förtroende för vårdpersonalen, genom att personalen visar hänsyn och respekt för patienten och hans/hennes anhöriga. Blekinge har goda resultat inom dessa områden och ligger över rikets genomsnitt. För att behandlingsresultatet ska bli så bra som möjligt är det angeläget att patienten känner sig delaktig och välinformerad. En hög grad av förståelse för den behandling som ges, ökar med stor sannolikhet patientens följsamhet och engagemang i behandlingen. På detta sätt ges också patienten möjlighet att ta ett mer aktivt ansvar för sitt tillfrisknande och sin hälsa. Bland potentiella förbättringsområden syns främst information om de läkemedel som skrivs ut, ett frågeområde som får ett lågt betyg i hela Sverige. Patienter efterfrågar en bättre dialog kring läkemedel med sin läkare och mer information om vilka eventuella biverkningar som utskrivna Sida 26 av 80

27 läkemedel har. På samma sätt behöver läkaren i större utsträckning förklara vad patienten ska göra om symptomen fortsätter, blir värre eller kommer tillbaka. Precis som i resten av Sverige tycker patienten att informationen kring stödgrupper, patientföreningar och liknande kan bli bättre. Samtidigt vet patienten ofta inte var han eller hon ska vända sig för att klaga på vård eller behandling. 7.2 Ärenden till förtroendenämnden Ytterligare ett sätt att få en uppfattning om vad patienterna tycker om den vård och behandling som landstinget ger är att studera statistiken över de ärenden som anmäls till Förtroendenämnden. Till skillnad från enkäter (Vårdbarometern och NPE) som metod att få kunskap om patienternas erfarenheter och åsikter, tar Förtroendenämnden del av patienters berättelser som kan innehålla ett mer fördjupat material och andra aspekter som enkäter inte kan täcka. Patientens subjektiva upplevelse av huvudproblemet i mötet med hälso- och sjukvården ligger till grund för den rubrik ärendet får vid anmälan, vilket är viktigt att klargöra i sammanhanget. En patientkontakt kan innehålla flera klagomål och synpunkter. Man kan också se en tydligt ökad medvetenhet om patienträttigheter. Den fortsatta utvecklingen av anmälda ärenden till Förtroendenämnden måste följas med stor uppmärksamhet och seriositet och den information som framkommer ska vara en naturlig del i det generella förbättringsarbete som landstinget driver. Antalet inkomna ärenden som ökat i flera år i rad, planar ut 2012 och minskar något Några säkra slutsatser av dessa förändringar kan inte dras. Ökad kännedom hos patienter om möjligheten att kontakta Förtroendenämnden har bidragit till ökningen, liksom massmedial uppmärksamhet av olika händelser. Införandet av patientsäkerhetslagen 2011 har också bidragit till ökningen. Diagram: Ärendeutveckling (ärenden per kontaktorsak) Förtroendenämnden Angivna kontaktorsaker Vård, behandling Organisation, regler Bemötande, kommunikation Övrigt Bemötande och information När det gäller antalet ärenden som är förknippade med bemötande och kommunikation, har antalet ärenden ökat de senaste två åren jämfört med en tidigare stabil nivå. Här finns bl.a. åtskilliga patienter som uppger att de upplevt att vården inte lyssnat på deras beskrivning av sina symtom och besvär, utan upplevts sig bli ganska avvisande eller negligerande, vilket ibland visat sig förlänga sjukdomstid och försenat korrekt behandling. Här finns också uppgifter om oklar eller ofullständig information. Sida 27 av 80

28 Den nya patientlag som föreslås börja gälla fr. o. m. 1 januari 2015, ställer bl.a. större krav på förbättrad information till patienterna och ska ge ökad delaktighet i vården. Man kan därmed förvänta sig att dessa frågor kommer att öka ytterligare. Upplevda problem med vård och behandling Ärenden som får rubriken Vård, behandling handlar inte sällan om sena eller felaktiga diagnoser. Det finns också, helt naturligt, mycket högt ställda krav på att behandlingar ska vara framgångsrika och ge önskat resultat. Bristande samordning, strukturella problem Bristande samordning mellan olika insatser, inte minst när det gäller svårdiagnostiserade sjukdomstillstånd och multisjuka patienter, förekommer och kan utgöra en allvarlig risk. Oklarhet finns om var samordningsansvaret ligger. Regeln om rätten till fast vårdkontakt som infördes i Hälso- och sjukvårdslagen under 2010 förväntades innebära en förbättring på denna punkt, men samordningen när flera kliniker är delaktiga i vården återstår många gånger att lösa. Brister i kontinuitet, bemanningsproblem Problem med bristande kontinuitet, särskilt i läkarkontakter, finns i botten av många upplevda problem. Vakanser och tillfälliga bemanningslösningar bedöms som en betydande bakomliggande orsak i många sammanhang. I samband med Hälsovalets införande betonas nu också mera listningen till en viss vårdenhet än till en fast läkare. Någon patient har nekats välja läkare. Patienterna klagar också att läkarna inte läst igenom deras journal och att de får berätta sin sjukdomshistoria om och om igen när de träffar en ny läkare. Patienter får även höra kommentarer som jag hinner inte läsa journaler, du får berätta. Tyvärr har det hänt att man missat att meddela patient om svår sjukdom och behandlingen har därmed blivit fördröjd, ibland p.g.a. bristande följsamhet till de rutiner som finns. Frågan om patienter som söker på fel vårdnivå, och söker många gånger för samma medicinska problem, kan också ha ett samband med bristande bemanning och kontinuitet. Tryggheten blir lidande och osäkerheten tar överhand. Multisjuka och äldre, nedsatta personer Befolkningsutvecklingen kommer att medföra allt flera äldre, multisjuka och personer med nedsatta förmågor i olika avseenden. I Förtroendenämndens underlag är dessa personer, helt naturligt underrepresenterade. Det är naturligtvis ett bekymmer om inte dessa personers upplevelser också kan ligga till grund för utveckling och förbättringar, eftersom de utgör en allt större del av patienterna. 7.3 Medborgarnas behov av information och kommunikation Alla medborgare i Blekinge har rätt att få information om landstinget, dess verksamhet och vårdutbud. Det gäller oavsett bakgrund, förkunskaper och eventuella funktionsnedsättningar. Denna grundprincip ställer krav på ett varierat utbud av information och utgår från ett flertal lagar och policydokument, bland annat Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen, Tryckfrihetsförordningen och Landstinget Blekinges kommunikationspolicy. Från och med den 1 januari 2015 beräknas även en ny patientlag träda i kraft som ställer nya och högre krav på vårdgivare vad gäller information till patienterna (se avsnitt 8.4). På samma sätt har alla patienter rätt att få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd, metoder för undersökning, vård och behandling, möjlighet att välja vårdgivare och information om vårdgarantin. Kommunikationen med patienten ska ske så att han eller hon kan bli delaktig och agera rätt. Sida 28 av 80

29 Medborgarnas förväntningar på information och väl fungerande kommunikationskanaler har också ökat väsentligt under senare år. Idag är det självklart att myndigheter tillhandahåller lättillgänglig och kvalitetssäkrad information via en webbplats. Likaså är det en självklarhet att den ska innehålla självbetjäningstjänster. Landstingen arbetar idag gemensamt med webbaserad patientinformation och utveckling av tjänster via det gemensamma varumärket 1177 Vårdguiden, med dess webbplats 1177.se som navet i bred medborgarkommunikation. Om man ser till hur människor använder internet märks en tydlig trend under senare år, nämligen att allt fler svenskar nyttjar mobila lösningar för att få tillgång till internet. 65 procent av svenskarna kan använda internet via en smartmobil och 31 procent har tillgång till en surfplatta visar undersökningen Svenskarna och Internet Uppföljningar av 1177.se och landstingets egen webbplats ltblekinge.se bekräftar även detta, idag kommer 53 procent av alla besök till 1177.se från en mobil eller surfplatta och 47 procent av besöken på ltblekinge.se är mobila. Ytterligare en trend under senare år som ska beaktas är användningen av sociala medier. Enligt Svenskarna och Internet 2013 har dock den ökning som varit omfattande under senare år, nu stannat av och idag är det omkring 66 % av befolkningen som är 12 år eller äldre som använder sociala medier. Internet är en oerhört viktig kanal för medborgarna, men samtidigt är det viktigt att vara medveten om att det finns cirka 1,1 miljoner svenskar som inte använder internet. Drygt 80 procent av dem är 66 år eller äldre. Allteftersom minskar antalet, men minskningen går allt långsammare. E-hälsa Landstinget Blekinge, tillsammans med övriga landsting och regioner i Sverige har en gemensam utmaning i att kunna erbjuda allt bättre vård inom ramen för i stort sett befintliga resurser. För att kunna göra det måste vårdens processer fortsätta att effektiviseras med hjälp av informationsteknik IT. E-hälsa omfattar invånartjänster för olika målgrupper: medborgare, patienter, brukare och anhöriga. Tjänsterna ger ökad tillgång till kvalitetssäkrad information, de underlättar kontakter med vården och ger bättre möjlighet till självservice och delaktighet Detta genom att i större utsträckning låta medborgarna använda modern informationsteknik. Tjänsterna gör det också möjligt för människor att själva välja när och hur de vill utföra olika ärenden, vilket idag är en självklarhet för i synnerhet yngre människor. Tillgång till kvalitetssäkrad information gör det också möjligt för människor att ta ett större eget ansvar för sina hälsa, vilket på sikt gynnar folkhälsan. Kontaktinformation till hälso- och sjukvården Som en källa för hur människor söker information om hälso- och sjukvården finns Vårdbarometern. Av Vårdbarometern 2013 framgår följande när det gäller vilken källa de tillfrågade använder för att få uppgifter om till exempel öppettider och kontaktuppgifter till hälso- och sjukvården: 1 procent använder webbplatsen 1177.se 14 procent använder ltblekinge.se 30 procent använder sökmotor på internet 2 procent ringer procent kontaktar vårdenhet per telefon 9 procent använder Eniros telefonkatalog 24 procent använder Landstingskatalogen Sida 29 av 80

30 Av redovisningen framgår att människor använder olika kanaler för att söka information om landstinget, bland annat beroende på personliga förutsättningar, invant beteende och vilket utbud som finns. Noteras bör att under 2014 kommer Landstinget Blekinge inte ge ut en ny landstingskatalog. I stället har informationen i Eniros telefonkatalog utökats. Den patientinformation som tidigare fanns i katalogen finns numera i en separat patientguide, tillgänglig i alla väntrum och den kan också beställas. En utvärdering visar också att den patientinformation som landstingskatalogen innehöll, läses i mycket begränsad omfattning av blekingarna. I stället är det telefonuppgifterna i katalogen som man använder. Sammanfattningsvis kan man, mot bakgrund av Vårdbarometern och medborgarnas olika behov och förutsättningar, konstatera att för att kunna tillgodose blekingarnas behov av hälso- och sjukvårdsinformation behöver landstinget använda olika kanaler för att nå så många människor som möjligt. Webbaserad kommunikation Även om det är viktigt är 1177.se basen i landstingets breda medborgarkommunikation. Med tanke på den satsning landstingen och regionerna gjort då det gäller 1177.se, krävs fortsatta insatser för att öka kännedomen om webbplatsen och den information och det tjänsteutbud som finns där. Inte minst behöver webbplatsen förankras bättre internt i landstinget. Det är också viktigt att vara medveten om att den breda tillgången till internet gör att dagens patienter och anhöriga är mer pålästa om sin hälsa och sina sjukdomar. Det i sin tur leder till att de ställer allt högre krav på hälso- och sjukvården och den behandling de får. Att 1177.se kan tillgodose patienternas och medborgarnas behov av evidensbaserad och lättillgänglig information samt gemensamma tjänster, är därför mycket angeläget. Landstingen och regionerna måste därför gemensamt säkra finansieringen av drift och utveckling av webbplatsen som numera drivs av Stockholms läns landsting. Landstinget har börjat använda sociala medier i begränsad skala men kan göra det i större utsträckning med tanke på att över 60 procent av Sveriges befolkning besöker sociala nätverk. Landstingets egen webbplats kan också användas för att ytterligare förbättra service och kontakter med medborgarna, exempelvis genom att erbjuda möjligheter till medborgardialog och diarium. Landstinget Blekinges egen webbplats kan också bli bättre på att tillgodose informationsbehovet hos människor med särskilda behov eller människor som talar andra språk. Idag finns enbart grundinformation på landstingets webbplats översatt till engelska. Det finns heller ingen teckentolkad information på webbplatsen, däremot har webbplatsen en uppläsningsfunktion (talande webb) som stödjer människor som har svårt att ta till sig skriftlig information. Information på utländska språk Generellt erbjuder Landstinget Blekinge ytterst begränsad information på utländska språk till större invandrar grupper i länet, det gäller såväl i landstingets kommunikationskanaler som i anslutning till mottagningar och väntrum. Det finns ingen strategi eller medel avsatta för information på utländska språk. Dock har alla patienter rätt att få en tolk när de besöker hälso- och sjukvården. Införande av vårdval ställer särskilda krav på att Blekingeborna får jämförande information om vårdcentralerna för att möjliggöra informerade val. Det är också viktigt att denna information anpassas till olika språk och målgrupper. För närvarande pågår ett nationellt arbete med utvecklad vårdvalsinformation via SKL. I första hand inriktar sig arbetet på primärvård, men även specialiserad vård kommer att beröras. Information i väntrum När det gäller information till patienter i landstingets väntrum gjordes en utvärdering under Inventeringen visade att väntrummen är informationstunga och ger ett osorterat och rörigt in- Sida 30 av 80

31 tryck med en stor mängd pappersbunden information. Ofta är informationen också inaktuell. Det finns därför ett behov av att renodla och kvalitetssäkra informationen i väntrummen så att viktig hälsoinformation blir synlig, exempelvis genom väntrums-tv. Underlag för införande av väntrums-tv är framtaget men har prioriterats ned i investeringsbudgeten i konkurrens med andra investeringar. Skyltning En viktig aspekt på att vara en tillgänglig och öppen organisation är skyltning. Landstinget Blekinge har tagit beslut om ett skyltprogram som lever upp till lagkrav, enligt plan- och bygglagen. I all nyskyltning utgår Landstinget Blekinge från aktuellt skyltprogram. Däremot kvarstår äldre skyltning som inte tillgodoser de behov som personer med funktionsnedsättning har. Det finns därför ett behov av att avsätta medel för omskyltning. Folkhälsokommunikation Mot bakgrund av de utmaningar som finns inom folkhälsoområdet och de resultat som olika utredningar påvisar finns det ett behov av ett samordnat och förstärkt folkhälsoarbete. Arbetet behöver inledningsvis koncentreras på att skapa ändamålsenliga samarbetsformer med olika samverkande aktörer. Arbetets intentioner kan beskrivas enligt följande: - Skapa samhälleliga förutsättningar för människor att leva ett hälsosamt liv - Utforma vården på ett sätt som gör att den är mer inriktad på det förebyggande arbetet - Öka människors kunskap så att deras livsval bidrar till förbättrad folkhälsa. För att öka kunskapsnivån krävs olika kommunikationsinsatser gentemot befolkningen. Eftersom landstingets folkhälsoarbete ska bedrivas tillsammans med andra aktörer i samhället bör en gemensam kommunikationsstrategi utformas. Strategin bör ha ett stödjande perspektiv, det vill säga kommunikationsinsatser gentemot befolkningen ska inriktas på att ge människor möjlighet att själva ta ett ansvar för sin egen hälsa. Även om kommunikationsarbetet bör bedrivas tillsammans med andra aktörer, bör landstinget redan nu ha ett tydligare hälsofrämjande perspektiv i olika kommunikationsinsatser. Mot bakgrund av det har landstinget ändrat inriktning för sin hushållstidning. Den förra tidningen Ditt Landsting ersattes under 2013 av ett folkhälsomagasin, Topp till tå. Syftet med magasinet är att stimulera människor att leva ett hälsosamt liv och bidra till en god livskvalitet för alla människor som bor i Blekinge. Kriskommunikation En avgörande faktor för en organisations legitimitet är dess förmåga att hantera krissituationer. Tillgång till korrekt och snabb information i en krissituation är nödvändigt. Tillgång till kanaler, och väl utarbetade rutiner för hur krisinformation ska hanteras är viktigt. Det pågår ett arbete i Landstinget Blekinge med att förbättra den interna förmågan att snabbt kommunicera i en kris. När det gäller den externa kommunikationen finns det ett behov av att se över kanalernas förmåga och kapacitet dygnet runt samt översyn av landstingets krisinformationsplan. Reservrutiner då befintliga kanaler inte fungerar behöver utarbetas. Sida 31 av 80

32 8 Förutsättningar för styrning och ledning 2015 I detta kapitel problematiseras kring de förutsättningar och utmaningar som ligger framför Landstinget Blekinge på den övergripande styrnings- och ledningsnivån inför Utmaningar för den politiska ledningen i landsting och regioner Inom den politiska styrningen och ledningen finns det ett antal framtida utmaningar som de flesta politiker i Sverige står inför i mindre eller större omfattning. Dessa är givetvis starkt kopplade till den generella utvecklingen som beskrivs i övrigt i detta dokument. Befolkningsutvecklingen som beskrivits i tidigare kapitel innebär en rad utmaningar för den politiska ledningen. Till stor del handlar det om att prioritera mellan olika grupper i samhället. Framförallt handlar det om att andelen äldre ökar, att det finns yngre generationer som både har högre förväntningar och ställer högre krav på vad sjukvården ska och bör kunna leverera, att det finns socioekonomiskt svaga grupper som i större utsträckning behöver uppmärksammas och att det finns ett stort generellt behov av förebyggande arbete i hela befolkningen. De ekonomiska förutsättningarna förändras också över tid och försörjningsbördan ökar allt mer. Kombinationen mellan ovanstående beskrivna befolkningsförändringar och utvecklingen av nya tekniska metoder och läkemedel innebär att mindre resurser ska räcka till mer vård. Öppna politiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården är något som alla landstings- och regionpolitiker arbetar med och balansgången är givetvis svår. Att ha en rak och öppen dialog med såväl medborgare som verksamhetsföreträdare kan ses som en av flera framgångsfaktorer för att lyckas få förståelse och acceptans för de politiska prioriteringar som görs. Att kommunicera med medborgarna mer och på nya sätt är också en utmaning. Det handlar om att möta både grupper och individer på flera olika plan och genom flera olika kommunikationsmedel. En viktig fråga handlar om att möta och hantera de behov som uppstår för några få enskilda patienter, där läkemedels- eller behandlingskostnader är extremt dyra och där det samtidigt finns en medial uppmärksamhet kring den enskilda individens önskan om behandling. Även om dessa enskilda patienter varken ska eller bör vara en politisk fråga, blir den teoretiska frågeställningen kring att lägga extremt mycket resurser på enskilda individer ändå uppenbar även för den politiska nivån. Ovanstående utmaningar innebär även att det interna politiska arbetet i landsting och regioner kan behöva bli mer stringent för att på ett tydligare sätt omsätta politiska beslut i praktisk verksamhet. Detta kan handla om införande av nya eller förändrade styrformer, där tydlighet kring hälso- och sjukvårdens mål, uppdrag och resurser samt uppföljningen av dessa förbättras. En av flera framgångsfaktorer för detta är att utveckla och skapa ännu bättre förutsättningar för den interna dialogen mellan politiker, tjänstemän och verksamhetsföreträdare, i syfte att förtydliga roller, ansvar och befogenheter på olika nivåer. 8.2 Styrning och ledning Styrning av landstingets hälso- och sjukvård innebär att landstingsfullmäktige fastställer mål för den hälso- och sjukvård som ska erbjudas länets befolkning och de ekonomiska ramarna för detta. Landstingsstyrelsen och de politiska nämnderna ansvarar för att fullmäktiges riktlinjer och mål förverkligas. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen och att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. För att säkerställa dessa mål i styrningen av landstinget är det viktigt Sida 32 av 80

33 att ha en tydlig styrform där framtagande och fastställande av mål är väl definierad i alla led i organisationen. Under 2012 infördes en ny politisk organisation, med en hälso- och sjukvårdsnämnd direkt underställd landstingsfullmäktige. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för den offentligt drivna hälso- och sjukvården i landstinget. Hälsoval däremot ligger under landstingsstyrelsens ansvar och styrs med stöd av beställningar via Regelboken för Hälsoval. Även landstingsservice är organiserat under landstingsstyrelsen. År 2015 står landstinget inför införandet av en ny politisk organisation. Beslut om den nya politiska organisationen förväntas i juni För att den nya politiska organisationen ska få full effekt, i enlighet med de intentioner som satts upp, krävs ett stort arbete med att tydliggöra ansvar, roller och uppdrag. Landstingets process för intern styrning och kontroll behöver definieras och tydliggöras utifrån den nya politiska organisationen. Vidare behöver risker och möjligheter belysas samt ökade/förändrade krav på tjänstemannaorganisationen. 8.3 Intern kommunikation som stöd i genomförandet av mål och uppdrag En väl fungerande intern kommunikation är en viktig framgångsfaktor för en organisations möjligheter att nå sina övergripande mål. När den interna kommunikationen fungerar optimalt är alla medarbetare medvetna om de mål och framtidsplaner som finns för verksamheten. De har kunskap och förståelse för varför målen existerar och vad de ska göra för att bidra till att verksamheten utvecklas i rätt riktning. De kan också ta egna initiativ som bidrar till att målen nås. Mot bakgrund av tidigare utvärdering av den interna kommunikationen har Landstinget Blekinge tagit fram en handlingsplan. Handlingsplanen, som är beslutad av landstingsdirektören fokuserar på ledningens kommunikation, chefernas kommunikation och kommunikationen på den egna arbetsplatsen. Olika åtgärder är påbörjade men det finns ett behov av ytterligare förbättra ledningens kommunikation för att tydliggöra övergripande mål, prioriteringar och förväntningar samt minska glappet mellan ledning och verksamhet. Ett viktigt redskap för att underlätta den interna kommunikationen är tillgången till ett väl fungerande intranät. Utvärderingar har visat på stora brister vad gäller befintligt intranät då det gäller exempelvis användarvänlighet, sökbarhet och aktualitet. Ett förberedande arbete för att lansera ett nytt intranät som bättre möter behoven, både dagens behov och morgondagens, är påbörjat. Exempelvis behöver intranätet tillgodose en utveckling där allt fler medarbetare hämtar information via surflattor och mobila enheter. I dagsläget är resurser för ett nytt intranät inte säkrade. Landstinget Blekinges förmåga att attrahera nya medarbetare Att trygga den långsiktiga personalförsörjningen är en central fråga för landstinget. Det råder stor konkurrens om arbetskraften och det är därför viktigt att landstinget är en attraktiv arbetsgivare och aktivt och planerat kommunicerar fördelarna med att arbeta i Landstinget Blekinge och även att bo och leva i Blekinge. Landstinget Blekinge har påbörjat ett långsiktigt arbete med att förstärka kommunikationsinsatserna, för att tydliggöra och synliggöra Landstinget Blekinge som arbetsgivare. Detta arbete måste fortskrida under planperioden. 8.4 Nya lagar och förordningar Ny patientlag och lag om hälso- och sjukvårdens organisation Under 2013 redovisade den av regeringen tillsatta Patientmaktsutredningen sina förslag i delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) och slutbetänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44). Sida 33 av 80

34 I proposition (2013/14:106) föreslås att en ny lag, patientlagen, införs. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen innehåller bestämmelser om: - tillgänglighet - information - samtycke - delaktighet - fast vårdkontakt och individuell planering - val av behandlingsalternativ och hjälpmedel - ny medicinsk bedömning - val av utförare - personuppgifter och intyg - synpunkter, klagomål och patientsäkerhet. Den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Det klargörs även att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke. Patienten ska dock få den vård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa, även om hans eller hennes vilja inte kan utredas. Möjligheten för en patient att få en ny medicinsk bedömning ska utvidgas och det innebär att möjligheten enbart villkoras av att han eller hon har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas således till att även gälla patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Hemlandstinget ska bekosta vård som en patient får i ett annat landsting, under förutsättning att det förstnämnda landstingets remissregler följs. I den nya lagen betonas principen om att barnets bästa måste vara vägledande vid organisation av hälso- och sjukvård där barn berörs. I propositionen föreslås att när hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Principen om barnets bästa ska även beaktas vid uppbyggnaden av system och rutiner inom hälso- och sjukvården och vid exempelvis utformning av lokaler. Vidare föreslås att när patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Patientlagen föreslås träda i kraft den 1 januari Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013: 44) behandlar frågor om hur vården kan ges på mer likvärdiga villkor, hur patientberättelser i klagomåls- och anmälningsärenden systematiskt kan samlas in och bearbetas samt föreslår en ny lag om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Slutbetänkandet har remissbehandlats. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utredningen har ett starkt fokus på jämlik vård utifrån följande perspektiv: 1. Ojämlikhet ur ett regionalt perspektiv Det regionala perspektivet och med tyngdpunkt på brister och skillnader i medicinska resultat bör i högre grad utgöra underlag för statliga tillsynsinsatser. Patienterna ska få tillgång till bättre information om kvalitet och medicinska resultat, vilket ställer krav på ökad transparens till data om vården. Dessutom bör patientklagomål komplettera kvalitetsjämförelser. Sida 34 av 80

35 2. Ojämlikhet ur ett systemperspektiv Systemperspektivet visar behovet av kompletterande vägar in i hälso- och sjukvården och ett mer personligt och patientcentrerat synsätt på organisatoriska lösningar. 3. Ojämlikhet i det personliga mötet. En jämlik vård ställer krav på ökad egenuppföljning för att granska behandlingsinsatser utifrån bl.a. genus och socioekonomiska faktorer. Verktyg behöver utvecklas och användas för att underlätta kommunikation mellan patient och personal för patientgrupper som annars riskerar att förfördelas. Utredningen förslår ny lag om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Utredningens förslag innebär att vissa bestämmelser från HSL förs över i stort sett oförändrade till organisationslagen, medan andra bestämmelser endast har omarbetats språkligt och/eller redaktionellt. I begränsad utsträckning föreslås nyskrivna bestämmelser i organisationslagen. Dessa har i huvudsak tillkommit i förtydligande syfte eller som en konsekvens av utredningens förslag i delbetänkandet Patientlag. Lagen innehåller bestämmelser om 1. vårdgivarens ansvar, 2. landstingets ansvar som huvudman, 3. kommunens ansvar som huvudman, 4. gemensamma bestämmelser för huvudmännen, 5. bemyndiganden och befogenheter. Vidare behandlar utredningen frågor om patientklagomål. Bl.a. att patientnämndernas erfarenheter bör tas till vara i större utsträckning i ett styrnings- och ledningsperspektiv i landsting och kommuner. Utredningen föreslår att lagförslagen ska träda i kraft den 1januari Konsekvenser för Landstinget Blekinge Landstinget behöver med start under 2014 vidta förberedelser som gör det möjligt att leva upp till de nya lagarnas intentioner. Det innebär information och dialog med anställda om vilka krav som den nya lagen ställer, så att patienter och allmänhet får en korrekt information inom aktuella områden. Det innebär också ett behov av att se över vår egen möjlighet att ur de olika perspektiven kunna följa upp huruvida landstinget erbjuder en jämlik vård. Konsekvenserna av föreslagen lagstiftning behöver analyseras och beskrivas i särskild ordning då den kommer att påverka en rad områden. En ny Kommunallag Det pågår en utredning som ska föreslå en modernisering av Kommunallagen (1991: 900). Utredningen ska bland annat: - beskriva hur kommunernas och landstingens huvudmannaskap för verksamhet som bedrivs i privat regi är reglerat, särskilt i fråga om kommunernas och landstingens ansvar för kontroll och uppföljning respektive statens ansvar för tillsyn - utreda förutsättningarna för att tydliggöra det kommunala ansvaret för ökad insyn i kommunala entreprenader och lämna förslag till en generell reglering som ålägger kommunerna en skyldighet att tillförsäkra allmänheten sådan insyn - överväga behovet av en generell reglering som syftar till att ge medborgarna tillgång till information som behövs för att kunna välja utförare av kommunalt finansierad verksamhet - göra en utvärdering av den fria nämndorganisationen. Sida 35 av 80

36 Delar av uppdraget redovisades i juni 2013 genom delbetänkandet Privata utförare kontroll och insyn SOU 2013:53. Kommunallagen behöver moderniseras mot bakgrund av att andelen kommunal verksamhet som utförs av privata utförare har ökat. Utredningens förslag, som har bäring på landstingets ansvarsområde, sammanfattas i nedanstående punkter. - Tydliggör det kommunala huvudmannaskapet I kommunallagen, hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och tandvårdslagen ska det tydliggöras att kommuner och landsting bibehåller sitt huvudmannaskap även om en verksamhet lämnas över till en privat utförare. Kommunen eller landstinget bestämmer om verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet när den utförs av en privat utförare. Den privata utföraren tillhandahåller en kommunal tjänst och kommunen eller landstinget behåller det övergripande ansvaret på samma sätt som när den bedriver verksamheten i egen regi. - Tydligare ansvar för uppföljning och kontroll av privata utförare Det ska vara en uttrycklig skyldighet för kommuner och landsting att kontrollera och följa upp verksamhet som bedrivs av privata utförare. Vidare ska det vara en skyldighet för fullmäktige att anta ett program med övergripande mål och riktlinjer för de kommunala angelägenheter som lämnas över till privata utförare. I programmet ska också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. - Bättre information till brukarna För att den enskilde ska kunna göra ett bra val krävs att denne har tillgång till bra information. Utredningen föreslår en ny bestämmelse i kommunallagen som innebär att när enskilda kan välja endast en särskild utförare av den kommunala nämndens tjänster ska nämnden lämna information om samtliga utförare. Sådan information ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Förslaget omfattar endast de situationer när den enskilde har möjlighet att välja mellan olika alternativa utförare och det endast är möjligt att välja ett alternativ. - Stärk allmänhetens insyn Utredningen föreslår att det i kommunallagen uttryckligen ska anges att om en kommun eller ett landsting sluter ett avtal med en privat utförare ska kommunen respektive landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten skälig insyn i den verksamhet som lämnas över. Hur allmänhetens insyn ska tillgodoses ska anges i det program med mål och riktlinjer för de kommunala angelägenheter som lämnas över till privata utförare. - Den fria kommunala nämndorganisationen Utredningens bedömning är att den fria kommunala nämndorganisationen har bidragit till en mångfald av organisatoriska lösningar i kommuner och landsting, samtidigt som den kan ha bidragit till att minska antalet förtroendevalda. Utredningen anser att förutsättningarna för att använda en beställar-utförarorganisation bör regleras på ett tydligare sätt i kommunallagen. Det bör också övervägas om kommunstyrelsens rättsliga befogenheter i förhållande till andra nämnder behöver tydliggöras i kommunallagen. Ändringen i kommunallagen och LOV som rör kommunernas och landstingens samt de upphandlande myndigheternas informationsskyldighet ska träda i kraft den 1 juli Övriga lagändringar ska träda i kraft den 1 januari Övriga delar av uppdraget ska redovisas senast den 31 mars Sida 36 av 80

37 Utveckling av vårdvalssystem Regeringen avsatte maximalt 80 miljoner för utveckling av vårdvalssystem för åren 2013 och Inriktningen var att ekonomiskt stöd skulle lämnas till de landsting som ville utveckla och införa nya vårdval i specialiserad vård. Satsningen var ett led i att stimulera landstingen att utveckla vårdvalssystem på frivillig väg som ett alternativ till att en lagstiftning införs inom området. Blekinge har valt att inte avropa dessa medel. Landstingets ställningstagande när det gäller att eventuellt utveckla vårdvalssystem till att omfatta andra områden än primärvården påverkar de fortsatta planeringsförutsättningarna. Socialstyrelsens föreskrift om katastrofmedicinsk beredskap SOSFS 2013:22 Landstinget Blekinge är en organisation med många skilda verksamheter. Tillsammans är vi cirka anställda och varje dag besöker många patienter, anhöriga och samarbetspartners våra arbetsplatser. Ju fler människor desto högre risk för störningar i form av stölder, hot, våld och bränder - precis som i övriga samhället. Det är viktigt att våra verksamheter är och upplevs som trygga och säkra platser för medarbetare, våra patienter och besökare. Det är viktigt att vi hela tiden ligger steget före och arbetar förebyggande för att minska riskerna för alla former av störningar. Landstingets verksamhet i sig är också väldigt känslig för störningar i infrastrukturen. Arbetet måste därför intensifieras när det gäller det robusta sjukhuset och kraven på kontinuitetsplanering enligt SOFS 2013:22, vilket inte minst gäller försörjning av lokaler, el, vatten, kyla, medicinska gaser, IT och telefoni samt övrig för sjukhuset nödvändig försörjning som mat, tvätt, transporter m.m. Ekonomiska medel behöver avsättas framgent för det robusta sjukhuset och kontinuitetsplanerande åtgärder för att bygga bort sårbarheten inom flera områden. 8.5 Regionsamverkan Landstinget Blekinge, Landstinget Kalmar län, Landstinget Kronobergs län, Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet Södra Småland, Region Blekinge samt Region Skåne har beslutat i respektive fullmäktige om en avsiktsförklaring att senast den 1 januari 2019 bilda en ny gemensam region. Den kommande regionbildningen är en utmaning som kräver landstingets engagemang och strategiska tänkande de närmaste åren. Ett brett utvecklingsarbete ska föregå regionbildningen i syfte att nå delaktighet och inflytande i hela regionen. En gemensam vision, mål och konkreta samarbeten är av stort värde för utvecklingen i södra Sverige. En ideell förening har bildats, Sydsvenska Regionbildningen, vars uppgift är att ta fram underlag för beslut för en ansökan om bildande av en ny gemensam region från Föreningsstyrelsen består av företrädare för respektive organisation. I denna styrgrupp ingår även Kommunförbundet Skåne. Föreningsstyrelsen, som är parlamentariskt sammansatt, träffas två gånger per år. Knutet till den politiska styrelsen finns ett arbetsutskott bestående av ordförande i respektive organisation. Arbetsutskottet är beredande inför den politiska styrgruppen och de ingående organisationerna. Styrelsen är ytterst beslutande i arbetet kring regionbildningen för södra Sverige. En tjänstemannaarbetsgrupp har också tillskapats, bestående av representanter från varje organisation. Arbetsgruppen har arbetat fram förslag till vision och övergripande mål för regionbildningen. Under 2014 har en processledare anställts. Det är av stor vikt att processen för planering och genomförande blir tydlig för såväl medborgare som medarbetare. Stora organisationsförändringar kräver insatser för omstrukturering, samtidigt som nuvarande verksamheter fortsätter att utvecklas och når goda resultat. Detta kommer att ställa krav på alla berörda inom involverade organisationer. Sida 37 av 80

38 8.6 Kunskap som styrmedel i det medicinska beslutsfattandet De senaste åren har kunskaps- eller resultatstyrning diskuterats alltmer i svensk hälso- och sjukvård. Kunskapsstyrning handlar om att genom system och strukturer styra o att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom verksamheten o att evidensbaserad praktik åstadkoms o att kliniskt och administrativt beslutsfattande bygger på bästa tillgängliga kunskap Det kan till exempel handla om att översätta nationella riktlinjer och beslutsstöd för prioriteringar till lokala kliniska riktlinjer och rutiner. Kunskapsstyrning kompletterar andra typer av styrning, såsom politisk, juridisk, behovs-, efterfråge-, ekonomisk och produktionsstyrning. Grunderna i kunskapsstyrning handlar främst om att mäta, jämföra, analysera och förbättra. För att lyckas med detta och därmed utveckla kvaliteten i hälso- och sjukvården krävs en förening av den professionella kunskapen och kunskapen om förbättringsarbete, vilket illustreras i nedanstående bild. Hur utveckla kvaliteten i vården? Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar och etik Förbättringskunskap System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Förbättring av diagnos, behandling och omvårdnad Förbättring av processer och system i hälso- och sjukvården Ökat värde för dem vården finns till för Nationell nivå Nationella riktlinjer utformas på kunskapsgrund och ska givetvis följas. Riktlinjerna innehåller rekommendationer och indikatorer för uppföljning, vilka har genomgått en noggrann genomlysning ur ett evidensbaserat perspektiv. Socialstyrelsen har hittills publicerat riktlinjer för demens, depression och ångest, diabetes, stroke, hjärtsjukvård, schizofreni, lungcancer, sjukdomsförebyggande metoder, rörelseorganens sjukdomar, bröst-, prostata-, tjocktarms-, och ändtarmscancervård, palliativ vård och tandvård. Riktlinjearbete pågår även inom områdena missbruk och beroende, astma och KOL, hjärtsjukvård och MS och Parkinsons. Det pågår också ett särskilt projekt för att stödja införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Regional nivå På flera håll i Sverige har landsting och regioner (Västra Götaland, Östergötland, Stockholm) byggt upp strukturer där sakkunniggrupper har inrättats med uppdrag att ge råd och förslag till politiker och linjeorganisation om vad som, medicinskt sett, är lämpligt att införa eller inrikta sig emot. En utredning i Södra regionen 2010 kartlade alla de kunskapsforum som finns i form av olika råd, specialistsakkunniga, informella grupper m.m. och konstaterade att det fanns ett behov av att samla kunskap i sakkunniggrupper som sedan kan ge råd och ledning i medicinska frågor till politiker och linjeorganisation. Det förslogs att de befintliga Regionala Medicinska Råden (ett 20-tal) Sida 38 av 80

39 skulle få tydligare uppdrag inom sina respektive specialområden. De föreslås sedan rapportera till en nyinrättad Regional Medicinsk Kommitté, som in sin tur kan ge råd till linjeorganisation och politik. Ett exempel är det Regionala Cancer Centrum-projektet där sakkunniggrupper arbetar med att utforma optimala vårdprocesser för olika typer av cancersjukdom. Landstingsnivå Nationella riktlinjer ska betraktas som ett viktigt stöd i kvalitetssäkringen av den hälso- och sjukvård vi erbjuder våra medborgare. Införandet av nationella riktlinjer i hälso- och sjukvården ger anledning till inventering av verksamheterna och kan komma att kräva anpassningar på olika sätt. Den praktiska verkställigheten kan väcka frågor om lokala konsekvenser, införandetempo, organisationsförändringar, kostnader m.m. En struktur krävs för ordnat införande av alla nationella riktlinjer och uppföljning av följsamhet till och resultat av dessa. Det finns behov av medicinska kommittéer även på landstingsnivå. Sådana diskuteras i flera av Södra sjukvårdsregionens landsting och har redan inrättats i Kronoberg. Det kanske bästa exemplet på kunskapsstyrning idag i Landstinget Blekinge är Läkemedelskommittén. Genom att medicinskt optimal läkemedelsanvändning utformas via sakkunniga terapigrupper och sedan genom ett pedagogiskt arbete förs ut i verksamheten, uppnås en mycket kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. I Landstinget Blekinge har ett medicinskt råd bildats under För att återföra kunskap om de medicinska resultaten till hälso- och sjukvården krävs uppföljning och analys av data från såväl nationella som regionala och lokala källor (bl.a. NYSAM-samarbetet och Öppna Jämförelser). Detta är ett område med stor förbättringspotential i Landstinget Blekinge. Landstinget Blekinge har 2014 beviljats projektmedel för att utveckla användningen av kvalitetsregisterdata i förbättringsarbetet (se avsnitt 9.1). Sammanfattningsvis behövs såväl den landstingsdrivna som regionala kunskapsstyrningen ses över för att skapa förutsättningar för att leva upp till lagar och nationella riktlinjer, d.v.s. att säkra ett gott införande, efterlevnad, uppföljning och återkoppling av resultat. 8.7 Ledningssystem Ledningssystem är ledningens stöd för att införa och upprätthålla effektiva processer samt för att leda, styra och förbättra företagets/organisationens verksamhet. Konkret innebär ledningssystemet att verksamhetens olika processer kartläggs och dokumenteras, ansvarsförhållandena tydliggörs, uppföljningen av beslut tydliggörs mm. Lag- eller författningsreglerad skyldighet att införa ledningssystem finns bl.a. inom patientsäkerhet/kvalitet och miljö. Landstinget har idag ett ledningssystem för sjukskrivningsprocessen som är godkänt av Socialstyrelsen och Försäkringskassan och som används i driften. 8.8 Vikten av förebyggande arbete Förebyggande arbete kan vara svårt att överblicka eftersom effekten i form av minskad förekomst av en rad olika sjukdomar uppträder lång tid efter genomförandet av insatserna. Genom att använda rökning och sjukdomen KOL som exempel så kan man illustrera både vad en oförändrad andel och minskad andel rökare i befolkningen innebär i form av antal patienter, antal vårdtillfällen och kostnader för landstinget fram till år Med hjälp av Socialstyrelsens databas har antalet vårdtillfällen för patienter med KOL tagits fram. För varje åldersgrupp finns en andel som insjuknar varje år i Blekinge, denna andel har sedan överförts till samma åldersgrupp utifrån befolkningsprognosen för år Samma sätt har gjorts med antalet vårdtillfällen och kostnaderna har räknats upp med 3 procent per år fram till Detta förfarande innebär givetvis en Sida 39 av 80

40 grov förenkling eftersom nya, både billigare och dyrare, läkemedel och behandlingsmetoder som ger bättre effekt kan tillkomma. Utifrån befolkningsförändringen och antagandet om samma andelar som röker i befolkningen och samma förekomst av KOL i olika åldersgrupper, skulle antalet patienter öka med 41 stycken och de totala kostnaderna för vårdtillfällen av dessa patienter skulle öka med ca 5 mnkr. Men en minskning av andelen som röker i befolkningen från 14 till 13 procent skulle innebära en lägre ökningstakt både för antalet patienter och gällande kostnaderna. Antalet patienter skulle öka med 29 stycken och de totala kostnaderna med drygt 4,6 mnkr. Modellen visar med sina antaganden att det är möjligt att till viss del påverka kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården genom att stödja en förbättring av befolkningens levnadsvanor. Andel som röker Antal patienter med KOL Antal vårdtillfällen för KOL- patienter Kostnad för vårdtillfällen totalt Kostnadsökningar % kr 0 kr % kr kr % kr kr 8.9 Patientsäkerhet En rapport år 1999 To err is human konstaterade att antalet patienter som skadas i vården var större än man tidigare känt till. Detta ledde till ett ökat intresse i ett flertal länder kring patientsäkerhetsfrågor, även i Sverige. Utvecklingen har de senaste åren nationellt skett i olika steg bl.a. genom Socialstyrelsens nationella studie av vårdskador inom somatisk slutenvården 2007, Socialstyrelsens granskning av vårdgivarnas ledningssystem 2008, nationell satsning kring specifika riskområden 2008, patientsäkerhetslagen (2010:659), Socialstyrelsens föreskrift kring ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) samt nationell patientsäkerhetsöverenskommelse mellan åren I dagsläget kända kommande nya lagar och förordningar som kommer att påverka patientsäkerhetsområdet är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria samt patientlagen, vilken även får följdförändringar i hälso- och sjukvårdslagen. Ovan nämnda patientsäkerhetssatsning mellan åren handlade om att: stödja implementeringen av den nya patientsäkerhetsreformen, med patientens behov i centrum uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet, skapa en säkrare vård. I samma takt som den nationella utvecklingen bedrivits enligt ovan, har Landstinget Blekinge genomfört olika aktiviteter för att förbättra patientsäkerheten. Med patientsäkerhet avses skydd mot vårdskada, d.v.s. vårdens förmåga att förebygga, tidigt upptäcka risker samt att mildra konsekvenserna av inträffade vårdskador. Förekomsten av vårdskador kan verka skrämmande då vi i våra avsikter att bota, lindra och förebygga inte alltid lyckas, utan istället orsakar ytterligare lidande för våra patienter. I vården liksom i alla andra verksamheter kan människor göra fel och begå misstag. Därför måste vi ha väl utvecklade system och rutiner, så att mänskliga felhandlingar inte leder till att patienter utsätts för skador. Sida 40 av 80

41 Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen respektiver tandvårdslagen upprätthålls. I en publicerad utredning av en engelsk vårdskandal i Stafford beskrivs bl. a. vikten av egenkontroll. Det är centralt att det finns ett väl fungerande system för uppföljning av egenkontroller, vilket är en del i Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Socialstyrelsen fick år 2011 uppdraget att ta fram ett förslag till Nationell strategi för patientsäkerhet och förslaget är överlämnat till Socialdepartementet hösten Syftet med strategin är att skapa en långsiktighet i patientsäkerhetsarbetet på nationell nivå. Den utgår från regeringens nollvision och innehåller fem mål som visar inriktningen för det fortsatta arbetet: God patientsäkerhetskultur i vården. Patienten är delaktig i sin vård och behandling. Minskat antal frekventa eller allvarliga vårdskador. Rätt kompetens vid rätt tillfälle. Ökad kunskap om effektiva åtgärder. För varje delmål ovan föreslås särskilt viktiga insatsområden, 16 sammanlagt, varav flera kräver nationell samordning. För Landstinget Blekinge kommer dessa olika insatsområden behöva tidsättas samt aktiviteter och ansvar tydliggöras. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i en rapport mars 2014, beskrivit tillsynens iakttagelser utifrån beslut från klagomål och anmälningar enligt Lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården i fyra andra landsting. Av denna framgår bland annat följande: En av orsakerna till brister i vårdgivarnas systematiska kvalitetsarbete har sin grund i deras organisation och ansvar. Det framkom t. ex. svårigheter i samverkan mellan kliniker och brister i kompetens och kontinuitet som leder till stress och hög arbetsbelastning. Kontinuitetsproblem är vanligt inom primärvården och äldrevården. En orsak till många klagomål och anmälningar enligt lex Maria, är bristfällig kommunikation. Patienter upplever att de inte får tillräcklig information och att de ibland faller mellan stolarna i vårdens olika övergångar. Dialogen med patient och närstående behöver förbättras. Orsaken till en händelse som var mest frekvent i anmälningar enligt lex Maria var brister i rutiner och riktlinjer. Det kan handla om att det saknas rutiner, att verksamheterna inte har uppdaterat dem, att de inte är kända och att följsamheten till befintliga rutiner är dålig. Det är viktigt att vårdgivaren kan visa på nyttan och värdet av ett förbättrat patientsäkerhetsarbete. Nationell samordning, en ökad tillämpning av åtgärder baserade på bästa tillgängliga kunskap för att förebygga vårdskador, en delaktig patient samt att visa samband med andra områden och få synergieffekter men framförallt att vara uthållig och skapa varaktiga strukturer samt efterfråga resultat, kan vara kommande års framgångsfaktorer. Vårdskador kostar lidande och resurser Sedan år 2010 har antalet vårdskador som anmäls till patientförsäkringen (LÖF) ökat varje år. Under år 2013 anmäldes cirka skador, vilket är nästan fler än Enligt LÖF kan detta bero på en attitydförändring inom sjukvården, som i samband med patientsäkerhetslagen blev skyldig att informera patient och anhöriga om vårdskador samt om möjligheten att bl. a. anmäla till LÖF. Totalt betalade LÖF ut 510 mnkr i ersättning till patienter år 2013, medianbeloppet som betalades ut var kr. Sida 41 av 80

42 I den tidigare nämnda nationella patientsäkerhetssatsningen ingick ett krav att genomföra journalgranskningar. Närmare slutenvårdstillfällen vid 63 sjukhus har granskats under första halvåret Denna visar att en skada drabbar patienten i 15 procent av alla vårdtillfällen. De flesta skadorna är lindriga och läker snabbt men 44 procent av dem kräver förlängd vårdtid. Sammanlagt cirka 5 procent ger en bestående skada eller bidrar till att patienten avlider. Andelen vårdtillfällen som medfört en skada ökar med patientens ålder, men några skillnader mellan könen fanns inte. I Socialstyrelsens studie år 2007 beräknades att vårdskador innebar extra vårddygn till en kostnad av 6 miljarder kronor. I den rapport som SKL nu sammanställt från granskningen år 2013, beräknas att vårdskadorna kostar mellan 6,9 och 8,1 miljarder kronor. Sedan tillkommer kostnader för skador inom primärvård, psykiatrisk vård samt barnsjukvård. Dessa beräkningar ska tolkas med försiktighet då de innehåller flera osäkra faktorer. Det är dock intressant att studien år 2007 med delvis annan metodik, kom fram till ett liknande resultat. Slutsatsen blir att även om kostnaderna för vårdskador inte kan beräknas i detalj med stöd av journalgranskningen, visar den att vårdskador innebär stora kostnader för svensk sjukvård utöver det lidande som det innebär för de enskilda patienterna Landstingets förutsättningar inom miljö, klimat och hållbar utveckling Det kommer ständigt fler lagar, fler regler och mer kraftfulla ekonomiska styrmedel för landstinget att rätta sig efter på miljöområdet. Syftet är att styra samhället mot en mer hållbar utveckling. Miljöbalkens intentioner är att främja en hållbar utveckling genom hänsynsreglerna och omfattar bland annat krav på kunskap, skyddsåtgärder, försiktighetsmått, bästa teknik, lokalisering, hushållning, produktval och skadeansvar. Hållbar utveckling innebär, enligt miljöbalkens definition, att vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Begreppet hållbar utveckling innehåller både miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Landstinget har en skyldighet att följa miljöbalken och dess följdförfattningar. Kraven blir med tiden fler och skarpare. Verksamhetens mest betydande miljö- och klimatpåverkande faktorer är läkemedel, lust- och anestesigaser, energi, kemikalier, transporter, avfall, livsmedel och resursanvändning i övrigt. En av landstingets fyra strategier innebär att vi ska bedriva en hälso- och sjukvård som bidrar till en hållbar utveckling. Strategin ska genomsyra hela landstinget och utgöra grunden för ett systematiskt och aktivt förändringsarbete med ständiga förbättringar. För landstingets del innebär detta att miljö- och hållbarhetsfrågorna integreras i ett tidigt skede i allt kvalitets- och utvecklingsarbete samt i all planering och styrning av verksamheten. Konkret betyder det exempelvis att landstinget ställer hållbarhetskrav på de varor och tjänster som upphandlas, samt att kraven följs upp. Landstingets leverantörer ska arbeta i enlighet med bl. a. internationella konventioner för mänskliga rättigheter, barnkonventionen samt följa gällande miljö- och arbetsmiljölagstiftning i tillverkningslandet. Att ställa hållbarhetskrav i upphandling har blivit en alltmer aktuell fråga både nationellt och internationellt. Nytt EU-direktiv kring upphandling, antaget 2014, öppnar upp möjligheten för att fler och skarpare krav inom miljö och hållbarhet ska kunna ställas. Egna ambitioner samt krav från omvärlden gör att landstinget behöver arbeta mer med frågan för att ständigt bli bättre. Det förändrade klimatet påverkar vår miljö och vår hälsa negativt. Dessa problem förväntas blir fler och problemen förutspås öka till följd av ett varmare, blötare och stormigare klimat. Nya sjukdomsmönster är att vänta och en beredskap för det samt för kriser och katastrofer orsakade av klimatförändringar är nödvändig att planera för i verksamheten. Klimatförändringarna påverkar även landstingets fastighetsbestånd, transporter och tekniska utveckling i övrigt. Dagens fastigheter är inte helt anpassade för det nya klimatet, som förväntas bli mer extremt. Landstingets verksamhet är mycket energikrävande samtidigt som högre krav på energieffektivisering ständigt åläggs verksamheten. Det blir även mer och mer ekonomiskt ogynnsamt att förbruka stora mängder energi. Sida 42 av 80

43 Landstinget har, som offentlig verksamhet, ett stort samhällsansvar, att bidra till en hållbar utveckling. Landstingets miljö- och hållbarhetsarbete har därför som mål att minska den miljörelaterade ohälsan samt främja en hållbar samhällsutveckling för länets invånare. Nya forskningsrön inom övriga miljöområden visar exempelvis att vår tids spridning av kemikalier och giftiga ämnen har en större påverkan på hälsan än man tidigare trott. Den miljörelaterade ohälsan ökar i takt med den ökade miljöförstöringen. En minskad resursanvändning ger minskad miljöpåverkan, minskad miljörelaterad ohälsa och minskade kostnader. Ett systematiskt miljö- och hållbarhetsarbete med engagerade och kunniga medarbetare och beslutsfattare är därför nödvändigt för att fokusera på rätt saker med tydliga mål som ger framgångrika resultat. Landstinget arbetar med att införa ledningssystem för miljö, i syfte att implementera hållbarhetsfrågorna i allt kvalitets och utvecklingsarbete. Under år 2014 kommer primärvården samt folktandvården att införa miljöledningssystem och certifiera verksamheterna, enligt den internationella standarden ISO Sida 43 av 80

44 9 Landstingets verksamhet 2015 I detta kapitel tas gemensamma framtida utmaningar och problem upp som berör landstinget ur ett verksamhetsperspektiv, såsom den medicinska utvecklingen, läkemedelsutvecklingen, vikten av ett aktivt förbättringsarbete och patientsäkerhetsarbete samt utvecklingen inom servicesidan för att öka vård och patientnära service för att frigöra tid för vårdpersonal samt ge ett bättre stöd till övriga verksamheter. Avslutningsvis gör varje förvaltning en reflektion kring sina mest centrala utmaningar inför 2015 och framåt. 9.1 Medicinska utvecklingen Tre viktiga faktorer kommer att påverka arbetet inom sjukvården i stor utsträckning de närmaste åren. Vi har sett dem utvecklas gradvis i många år men betydelsen av dem blir nu allt tydligare och vi måste därför ta hänsyn till dem i vår dagliga planering. Dessa tre faktorer är: den medicinska paradoxen de ökande kraven på specialisering de ökade kraven på resultatredovisning Den medicinska paradoxen innebär att framgångsrik diagnostik och behandling inte leder till minskade behov av sjukvård utan snarare tvärtom. Modern läkemedelsbehandling, operationsteknik och annat för med sig att fler patienter kan hjälpas till fortsatt meningsfullt liv. De kommer då längre fram att behöva ytterligare kontroll, uppföljning och utredning av nya besvär. Eftersom sjukvårdsbehov i stort är relaterat till ökad ålder kommer dessutom de allt fler äldre, i kraft av sitt antal, att ställa allt större krav på hälso- och sjukvård. Dagens patienter är i högre grad allmänbildade i medicinska frågor, vilket leder till att allt fler kräver att bedömning och behandling av besvär hanteras av en specialist. En naturlig följd av ökade krav på specialisering är ökad centralisering det krävs ett större patientunderlag för att driva specialiserad verksamhet. Det fordrar också flera specialister för kontinuitet och utbildning. Ofta krävs särskild och allt dyrare utrustning, vilken i sin tur ställer krav på ökat nyttjande och ett större befolkningsunderlag. Under den senaste tioårsperioden har många sjukdomsgrupper och behandlingar centraliserats från de tidigare länsdelssjukhusen till centrallasarett/länssjukhus. De mindre sjukhusen koncentrerar sig på planerad korttidsvård och dagkirurgi medan akuta och intensivvårdskrävande tillstånd koncentrerats till de större. I vissa fall är även ett län/landsting en för liten enhet för specialiserad verksamhet. Hälso- och sjukvården har idag omfattande system för datoriserad registrering av patientinformation som sedan bearbetas och används som underlag för jämförelser och förbättringar. Exempel på detta är redovisningarna i NYSAM, Öppna Jämförelser och de nationella kvalitetsregistren. Kvalitetsregistren är främst fokuserade på medicinsk kvalitet och behandlingsresultat. I Blekinge är drygt 50 av de ca 90 kvalitetsregistren aktiva, vilket innebär att det finns goda förutsättningar att använda dessa medicinska kvalitetsdata för att utveckla och förbättra den lokala verksamheten. Registrering i kvalitetsregister är tidskrävande. Få verksamheter har avsatt tid för analys, reflektion och återkoppling till den personal som arbetar närmast patienten av vad registren kommer fram till. Då uteblir också den möjliga effekten av att initiera förbättringar utifrån registerdata. Tydliga och tidsatta mål måste tas fram inom detta område för att lyfta fram vikten av ett systematiskt arbetssätt i hela processen kring kvalitetsregistren, från inregistrering till hantering av resultat i enlighet med det tidigare nämnda PDSA-hjulet (plan, do, study, act). Landstingets ITlösningar ska stötta detta arbete genom automatiska överföringar av information, så att dubbelregistrering undviks i möjligaste mån. Landstinget Blekinge har 2014 beviljats projektmedel för att Sida 44 av 80

45 utveckla användningen av kvalitetsregisterdata i förbättringsarbetet. Syftet med projektet är att etablera en landstingsövergripande analysgrupp som kan säkerställa en kontinuerlig dialog med förvaltningschefer och verksamhetschefer kring medicinska resultatdata från kvalitetregister och andra källor. Medicinska kvalitetsdata ska sedan redovisas återkommande under året i delårsbokslut och årsbokslut. Där ska samtidigt redovisas genomförda åtgärder och uppnådda kvalitetsförbättringar. 9.2 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Befolkningens självupplevda hälsa (både den fysiska och den psykiska), det kartlagda behovet av hälso- och sjukvård och kunskaper om de faktorer som påverkar människors hälsa och välbefinnande, utgör tillsammans en viktig kunskapskälla för vilka hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som bör vidtas. Det sker en ständig metodutveckling inom området och det krävs ett gott internt arbete inom landstingets egna verksamheter och i samverkan med övriga samhällsaktörer för att nå framgång. För att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder i hälso- och sjukvården i arbetet med levnadsvanorna publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hösten Dessa innehåller rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. För hälso- och sjukvården innebär det i praktiken att i större utsträckning ta upp frågor kring levnadsvanor och att erbjuda en mer avancerad rådgivning som är anpassad till den enskilda personen, där mer tid ägnas åt samtalet kring levnadsvanorna. Under 2013 har det genomförts en tvärprofessionell genomarbetning av processer och flöden kring arbetet med levnadsvanorna i Landstinget Blekinge, liksom satsningar i form av kompetensutveckling och ytterligare resurser, för att bör-kraven i riktlinjerna ska kunna efterlevas. Detta är ett arbete som måste drivas kontinuerligt. Ett lokalt vårdprogram som har arbetats fram av verksamhetsrepresentanter träder ikraft våren För att stärka det länsgemensamma folkhälsoarbetet krävs överenskommelser om gemensamma visioner och mål samt uttalade former för samordning på strategisk nivå, där roller och ansvar tydliggörs. Detta arbete är i en intensiv utvecklingsfas för närvarande och kräver såväl politiska som tjänstemannaledningens engagemang för att göras möjligt. En länsgemensam folkhälsopolitisk policy är under framarbetande. 9.3 Patientsäkerhetsarbetet ur ett verksamhetsperspektiv Vårdpersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls och ska i detta syfte, via avvikelsehanteringssystemet på intranätet, rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada. Som ett led i uppföljning för resultat och lärande ska varje ledningsnivå regelbundet diskutera rapporterade avvikelser och återföra erfarenheter i organisationen. Uppföljning och utvärdering ska ske på olika nivåer: landstings-, förvaltnings-, verksamhets- och enhetsnivå. Syftet är bl. a. att identifiera övergripande systemfel och riskområden, orsakerna till dessa, vidta åtgärder samt följa upp vidtagna åtgärders effekt. Vårdgivaren ska göra landstingsövergripande uppföljning och analys för att se mönster eller trender. Genom ett strukturerat och systematiskt arbetssätt ska hälso- och sjukvården samt tandvården planera och leda patientsäkerheten på kort och lång sikt. För att stödja patientsäkerhetsarbetet har chefläkargruppen utarbetat en struktur för patientsäkerhetsarbetet i Landstinget Blekinge. Visionen är en hälso- och sjukvård utan vårdskador och det övergripande målet är att systematiskt förebygga vårdskador. De långsiktiga och patientfokuserade målen är, utan inbördes prioritering: God patientsäkerhetskultur Sida 45 av 80

46 Förebygga vårdskador Minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Säker läkemedelshantering Säkra överlämningar och överföringar Minska andelen allvarliga vårdskador Öka patientens delaktighet Utmaningarna på verksamhetsnivå kring patientsäkerhetsarbetet handlar om att hålla i och hålla ut d.v.s. fortsätta planera och leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra utifrån resultat av mätningar och analys, avvikelse- och förbättringsförslag, risk- och händelseanalyser m.m. 9.4 Läkemedelsutvecklingen Med en åldrad befolkning kommer volymen av läkemedel att öka. Denna utveckling pågår och har pågått kontinuerligt. Svåra sjukdomar behandlas idag framgångsrikt och ger oss därigenom ett betydligt längre liv med aktiv behandling. Att vi lever längre med fler behandlingsbara diagnoser gör att fler, framför allt äldre, kan få många läkemedel där effekterna av dessa sammantaget är svåra att överskåda. Här behöver vi öka kunskaperna hos förskrivarna samt arbeta för att journalsystemet ska underlätta en säker förskrivning. Från 2015 får inte läkemedelsindustrin längre bekosta kongressresor till hälften. Det ställer krav på Landstinget Blekinge att avsätta budgetmedel för utbildning, men också att arrangera oberoende utbildningar och möten. Detta kräver både budget och personal. Kostnaderna för läkemedel kommer att fortsätta öka liksom tidigare. Ökningstakten är framförallt beroende av introduktionen av nya biologiska läkemedel, men betydande påverkan kan också fås genom enstaka individers behov av mycket dyr terapi. Uppföljning av introduktion och användning av nya läkemedel kommer i framtiden att få en ökad betydelse. Verksamheten efterfrågar i ökande grad sammanställningar och statistik och bra rapporter behövs för analys och planering. Landstinget har fått möjligheter att via en ny typ av material kunna göra ännu mer djuplodande uppföljningar. Dock är antalet personer som arbetar med detta alltför få och generellt sett är verksamheten sårbar p.g.a. sin fåtaliga kompetens. Kostnaden för läkemedel samt andra varor inom förmånen var 315,9 mnkr Här utgår dock ett statsbidrag på 354,9 mnkr år Detta överskott har täckt kostnaderna för receptläkemedel. Storleken på statsbidraget har under hela 2012 varit oklart, och osäkerheten fortsätter. Vi måste ha en beredskap för att statsbidraget i en framtid inte kommer att täcka kostnaden för läkemedel inom förmånen. Blekinge har under flera år haft låga kostnader för receptläkemedel, vilket förklarar överskottet gentemot statsbidraget. Vår höga målsättning vid användning av biologiska läkemedel (vid t.ex. reumatiska sjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar och enstaka patienter med speciella behov av blodprodukter) har gjort att kostnaden för receptläkemedel i Blekinge ökade under 2010 och 2011 för att sedan plana ut under ch 2013 jämfört med andra landsting. Kostnaden i Blekinge för receptläkemedel minskade under 2013 med 3,7 % motsvarande 10,8 miljoner kronor. Motsvarande siffror för riket var en minskning med 1,8 % motsvarande 338 miljoner kronor. För receptläkemedel som helhet kan förväntas en årlig kostnadsökning på cirka 0,5 1 % för 2014 och cirka 2 procent för För ett litet landsting som Blekinge innebär ett fåtal patienter med behov av mycket dyra läkemedel, en stor inverkan på den totala läkemedelskostnaden. Det finns en solidarisk fördelning mel- Sida 46 av 80

47 lan landstingen för vissa av dessa preparat, men effekten blir ändå betydande. Landstinget Blekinge behöver eftersträva en försäkringslösning för fler läkemedel i framtiden, framför allt särläkemedel, annars kan 1-2 väldigt dyra preparat för en enskild patient få hela läkemedelsbudgeten ur balans. För de läkemedel som rekvireras i slutenvård utgår inga statsbidrag. Praktiskt taget all ny cytostatika och nya biologiska läkemedel introduceras i slutenvården, varför förväntade kostnadsökningar blir tydligast där. Kostnaden för rekvisitionsläkemedel påverkas av upphandling samt eventuellt avtal för nya läkemedel. Förbättrade möjligheter till uppföljning samt utökad läkemedelsservice kan ha en dämpande inverkan på kostnadsutvecklingen, där nationella prognoser förutspår procentuella ökningar i storleksordningen 5-6 %. Läkemedel som många gånger är effektiva, men som av hälsoekonomiska skäl inte beviljats subvention, erbjuds landstingen i olika former av avtal. Det är ett stort problem att det finns effektiva läkemedel som inte blir tillgängliga för de patienter som kan ha nytta av dem. Det är en stor utmaning att inom givna ekonomiska ramar tillgodose de behov och möjligheter som nya terapier innebär för olika intressenter som självklart värnar om sitt specialistområde. Här behöver Landstinget Blekinge utveckla ett system för horisontella prioriteringar och arbetet påbörjas under Den nationella samordningen (Otis-ordnat införande i samverkan), som ska delfinansieras av vårt landsting, kommer att underlätta arbetet med att avgöra vilka läkemedelsterapier som bör införlivas i vården. Antalet cytostatikadoser har ökat kontinuerligt, och förväntas fortsätta öka. Detta har inneburit en belastning på tillverkningen som nått gränsen för maximal kapacitet. En ombyggnadsprocess av beredningslokal för cytostatika (renrum med s.k. isolatorer) har åter påbörjats 2014 och måste slutföras snarast. Ombyggnaden är nödvändig för att uppnå kvalitetskrav, men kan även öka kapaciteten. Det är en utmaning, som ställer tillfälligt nya krav på hela processen, att klara behandlingar under ombyggnads- och valideringsfas. Landstingets avtal avseende läkemedelsförsörjning löper ut med option om förlängning 1 år. Förlängning till kommer att göras. Landstinget måste ta ställning till hur dess försörjningslösning skall komma att se ut Man kan välja att driva hela eller delar i egen regi eller upphandla detsamma. Nödvändiga processer utifrån fattade beslut måste påbörjas. 9.5 Förbättringsarbete som stöd i landstingets processorientering Landstinget har krav på sig att fortsätta utveckla sina processer och flöden, både inom den egna verksamheten och tillsammans med andra vårdgivare, i syfte att optimera nyttan och göra det enkelt för patienten. Flöden och processer skär ofta tvärs igenom flera olika verksamheter och det är övergångarna mellan olika verksamheter som är kritiska, både ur effektivitetssynpunkt och ur patientsäkerhetssynpunkt. En utbredd processkunskap och kunskap om systematiska metoder och verktyg för att förbättra olika flödes alla delar är en förutsättning för att lyckas. Detta kräver att landstingets mål är konkreta och att landstingsledningen anger riktning och avsätter resurser. Landstingsledningen behöver också prioritera fokusområden som på en övergripande nivå kan bli föremål för en systematisk och fokuserad kraftsamling. Inför den kommande patientlagen står landstinget inför flera nya utmaningar. Vi ska i och med dess införande kunna erbjuda patienterna en helt ny delaktighet och möjlighet i att fatta beslut om och kunna påverka sin egen vård och behandling. Med patienten i centrum går flöden och Sida 47 av 80

48 processer tvärs igenom många olika verksamheter. Detta ställer nya krav på kommunikationen i gränsytorna mellan olika vårdgivare och krav på att hela tiden behålla patientens mål i fokus. Landstingets strategiska plan för utvecklings- och förbättringsarbete anger riktningen för förbättringsarbete som är i linje med landstingets mål. Den utgör ett stöd i planering av tid och resurser för verksamheterna. Inom Landstinget Blekinge finns ett pågående systematiskt förbättringsarbete som ger ökad patientsäkerhet, kvalitet och nöjdare patienter och medarbetare. Lokala förbättringshandledare ger stöd ute i verksamheterna. Övergripande samordning av landstingets förbättringsarbete sker med hjälp av utvecklingsstrateger vid Planerings- och utvecklingsavdelningen, som med ett coachande förhållningssätt stöttar ett nätverk med aktiva förbättringshandledare. Förbättringskunskap ingår i introduktion för nyanställda men utgör också en praktisk del i landstingets olika utbildningsprogram för nya chefer, ST-läkare m.fl., som under utbildningen genomför ett mindre förbättringsprojekt i praktiken. 9.6 Sjukskrivning och sjukskrivningsprocessen Landstinget bedriver ett aktivt utvecklingsarbete inom området sjukskrivning och rehabilitering både utifrån det fastställda ledningssystemet för sjukskrivningsprocesen men också utifrån den nationella överenskommelsen, den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Överenskommelsen som är två-årig, , påverkar planeringsförutsättningarna. Utveckling av organisatorisk struktur Utifrån överenskommelsen ska landstingen utveckla en organisatorisk struktur som ska bidra till ett ökat stöd för våra patienter. Detta betyder att landstinget ska organisera verksamheten så att tidig samverkan sker, såväl internt och som externt, mellan vården, arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänst i de sjukskrivningsfall där detta behövs. Syftet är att få ett helhetsperspektiv på patientens behov av stöd. Som ett konkret exempel skulle teamsamverkan kunna ske i komplexa sjukfall. Inför teamsamverkan ska medicinsk bedömning från läkaren, funktionsbedömning från sjukgymnast/arbetsterapeut och en psykosocial utredning från kurator/psykolog innan rehabiliteringsplan upprättas för att eventuellt följas av ett avstämningsmöte med patient, Försäkringskassa och arbetsgivare. Detta blir också ett sätt att möta Försäkringskassans nationella utvecklingsarbete En enklare sjukförsäkringsprocess. Alltså ytterligare en faktor som bidrar till att de komplexa sjukskrivningsfallen kräver ett strukturerat omhändertagande från hälso- och sjukvården. Nationellt arbetar man också för att ta fram ett stöd för att strukturerat och tidigt kunna identifiera personer som kan bli långtidssjukskrivna. I det nationella uppdraget betonar man att landstingen nu ska implementera sjukskrivningskoordinatorsrollen till att ingå i ordinarie verksamhet. Koordinatorsrollen ska bidra till att skapa effektiv samverkan i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Koordinatorsfunktionen, speciellt inom primärvården, bör utvecklas till att vara rådgivare, kunskapsförmedlare, kontaktperson eller samarbetspartner till övriga aktörer, kontaktperson eller coach för den sjukskrivne. Det är dock fortsatt viktigt att koordinatorer finns i hela verksamheten precis som våra patienter d.v.s. även på specialistnivå och i psykiatrin. Koordinatorn ska bidra till att, som tidigare nämnts, tidig teamsamverkan och tidig bedömning möjliggörs för de som är sjukskrivna eller riskerar sjukskrivning. Funktionen ska ha både en intern och extern roll i samverkan och verka för tidig kontakt inom vården, möjliggöra tidig extern samverkan och samarbete runt individen med andra aktörer såsom arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen. Sida 48 av 80

49 En arbetsgrupp i Landstinget Blekinge arbetar med att utveckla vårdgivarens rehabiliteringsplan, med möjlighet till dokumentation utifrån teamsamverkan samt sökbarhet. Målsättningen är att det ska finnas rehabiliteringsplan när det behövs och absolut senast vid sjukskrivning i 28 dagar. Psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medelsvåra besvär Ett nytt område i sjukskrivningsmiljarden handlar om psykisk ohälsa, lindriga och medelsvåra besvär. Bakgrunden är att sjukskrivningarna ökar mest bland kvinnor som har en psykisk diagnos. Här ska hälso- och sjukvården utveckla arbetet för patienter med psykisk ohälsa som är sjukskrivna eller riskerar sjukskrivning. Sjukskrivningar i psykiska diagnoser tenderar att bli långa, samtidigt som sannolikheten för återgång i arbete vid långa sjukskrivningstider minskar. Inom området psykisk ohälsa pågår det redan mycket arbete i verksamheten. Det är viktigt att till det arbete som pågår även koppla utvecklingen av sjukskrivningsarbetet. Kontakten och samverkan med arbetsgivare och arbetsförmedling är en förutsättning. Vidare ska vården utveckla bedömningar vid diagnossättning, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar samt förbättra intygsskrivandet (motivera) när sjukskrivning överstiger tiden i beslutstödet. Försäkringsmedicinsk kompetens Den försäkringsmedicinska utbildningen för AT- och ST-läkare har omarbetats ytterligare och ingår nu som obligatoriska delar i utbildningsblocken. Landstinget ska utveckla organisatorisk struktur för att säkerställa att kompetensstöd i försäkringsmedicin ges till läkare och berörda yrkesgrupper. I klartext betyder det att landstinget måste organisera driften av de försäkringsmedicinska utbildningarna. Det gäller t.ex. hur den tillhörande kursadministrationen ska ske i form av kursanmälan, kursintyg och övrig kursadministration. Eftersom sjukskrivningar sker varje dag i vården är det väsentligt att läkare och rehabiliteringspersonal erbjuds en försäkringsmedicinsk utbildning av god kvalitet. Nationellt arbetar man för att uppdatera nationella lärandemål för försäkringsmedicin. Landstingets försäkringsmedicinska kommitté, FMK, har bred representation från de olika förvaltningarna och är ett beredande organ för att utveckla området sjukskrivning och rehabilitering. Delar av kommittén är involverade i den försäkringsmedicinska utbildningen. Jämställda sjukskrivningar För 2014 innebär villkoret att landstingets övergripande handlingsplan från 2013 ska uppdateras samt att verkställa de ingående aktiviteterna för att utveckla en mer jämställd och patientsäker sjukskrivningsprocess. Under 2014 ska vårdenheterna utveckla rutiner inom våld i nära relation i samband med sjukskrivning. Man vet att våld och hot i nära relationer är en vanlig bakomliggande orsak bland kvinnor som hamnar i långvarig sjukskrivning med problem som mag- och tarmsymtom, bäckensmärtor, kroniska smärttillstånd, ångest, depression och sömnsvårigheter. Det finns även ett starkt samband mellan sexuella övergrepp och posttraumatiskt stressyndrom samt kroniska smärttillstånd. Många kroniska sjukdomar, till exempel astma, diabetes och epilepsi kan försämras hos kvinnor som lever under långvarig stress i ett misshandelsförhållande. Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka och identifiera kvinnor som utsätts för våld. Elektroniska intyg Utveckling av de elektroniska intygen kommer att fortsätta med syfte att få en effektivare sjukskrivningsprocess och i förlängningen även ett mer användarvänligt intyg. Under 2014 kommer en elektronisk intygstjänst och en statistiktjänst att driftsättas. Detta kommer att innebära en effektivare kommunikation och samverkan samt att patienten kan bli mer aktiv i sin intygsprocess enligt patientmaktsutredningens intentioner - genom att själv kunna skicka sina elektroniska läkarintyg. De gamla lösningarna kommer att finnas kvar parallellt. För att detta ska bli möjligt be- Sida 49 av 80

50 höver landstinget genomföra vissa förändringar i it-miljön så att intygen kan skickas till intygstjänsten istället för direkt till Försäkringskassan ska landstingen uppvisa plan för hur det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska integreras i journalsystemet. Socialstyrelsen har redan påbörjat ett arbete för att möjliggöra integrering av det försäkringsmedicinska beslutsstödet i intygen, man strävar också efter att integrera de s.k. ICFkoderna i beslutsstödet. Klassifikationerna gör det möjligt att beskriva en persons funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Fördjupade medicinska utredningar Landstinget forsätter att bistå Försäkringskassan med fördjupade medicinska utredningar. De behövs i vissa fall för att bedöma sjukdomens konsekvenser för individens arbetsförmåga. Det kan till exempel gälla vid sammansatta och svårbedömda problem och där andra faktorer än rent medicinska kan påverka funktionen. De fördjupade utredningarna ska belysa hur sjukdom påverkar patientens funktionstillstånd ur ett försäkringsmedicinskt perspektiv. Utredningarna kan bli aktuella i såväl ärenden om sjukpenning som i ärenden om sjuk- och aktivitetsersättning. Landstinget samverkar med Region Skåne inom området. Att öka kvaliteten i sjukskrivnings- och rehabiliteringsarbetet kan bidra till stora hälsovinster, inte minst för individen. Dagligen resulterar många av vårdbesöken i sjukskrivningar. Den s.k. rehabiliteringskedjan, med ett begränsat antal sjukskrivningsdagar, behöver vara så värdeskapande som möjligt för individen, genom att t.ex. undvika onödiga långa väntetider till specialistvård och rehabilitering. Andelen vårdsökande patienter med psykiatriska problem ökar och många av dem har sin första kontakt med vården i primärvården. Att få rätt diagnos och rätt vård i form av rehabilitering redan från början blir avgörande. Ju längre sjukskrivning desto svårare att återgå i arbete. 9.7 Förvaltningarnas förutsättningar 2015 I detta avsnitt ger förvaltningarna sin syn på förutsättningarna inför 2015 års verksamhet. Gemensamt för alla förvaltningarna är behovet av en synkroniserad styr- och ledningsprocess, där de beskrivna planeringsförutsättningarna präglar inriktningen i landstingsplanen och där mål för verksamheterna/regelbok för Hälsoval på ett tydligt sätt för den övergripande landstingsplanens inriktning vidare i konkreta mål och uppdrag för kommande verksamhetsår. En stor och angelägen fråga är den framtida kompetensförsörjningen. Redan idag råder avsevärda problem med att rekrytera medarbetare inom flera verksamhetsområden och yrkesgrupper, framför allt läkare och tandläkare, till exempel är ca hälften av alla läkartjänster inom vuxenpsykiatrin vakanta. Dessa rekryteringssvårigheter kommer sannolikt inte att bli mindre i framtiden. En samordnad långsiktig strategi för att lyckas behålla och nyrekrytera dessa yrkesgrupper är helt avgörande för framtidens hälso- och sjukvård i Landstinget Blekinge. Att inte kunna erbjuda Blekinges medborgare en modern diagnostik och behandling kan dessutom innebära en risk för såväl patient- som personalflykt till andra vårdgivare. Ett annat bekymmer som förvaltningarna lyfter är de krav på dokumentation, administration, samverkan och medverkan som successivt ökar via både lokala och nationella direktiv, vilket har medfört att tid för det direkta patientarbetet har minskat i allt större utsträckning. Samtliga förvaltningar kommer på ett eller annat sätt att beröras av den nya Patientlagen som förväntas träda ikraft den 1 januari I avsnitt Styrning och ledning beskrivs de förändrade förutsättningarna mer i detalj. Sida 50 av 80

51 Primärvården Några av de utmaningar som primärvården står inför är en åldrande befolkning, ökad psykisk ohälsa och fler livsstilssjukdomar, vilka kommer att medföra ett större vårdbehov. Inför dessa utmaningar är det viktigt att tillgodose och uppmärksamma patientens totala vårdbehov. Förutom utmaningen kring en åldrande befolkning finns dessutom en politisk viljeinriktning att styra vården mot mer kostnadseffektiva vårdformer, med andra ord rätt vård på rätt vårdnivå. Detta kommer troligen att innebära en förskjutning från slutenvård till utökade primärvårdsinsatser, vilket ytterligare ökar kraven på primärvårdens verksamheter och resurser. Ett arbete pågår i landstinget att se över primärvårdens uppdrag. Inom primärvården noteras att besöken minskar och övriga kontakttyper som t.ex. telefonkontakter ökar. Inom den somatiska vården menar man att primärvårdens bristande resurser leder till ökat tryck på sjukhusets mottagningar och akutmottagningar. För att kunna välja rätt åtgärder är det viktigt att göra en mer grundlig analys av besöksströmmar och vårdbehov. Under kommande planperiod kommer flertalet vårdcentraler förnya sina avtal för Hälsoval i Blekinge. Läkarbemanning Läkarbemanning är en av de största utmaningarna för primärvården. Det pågår ett arbete i landstinget för att hitta nya rekryteringsvägar och attrahera nya medarbetare. En viktig faktor är att lyckas rekrytera specialister i allmänmedicin till vårdcentralerna. Hälsofrämjande och förebyggande arbete Införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder kommer att innebära ett ökat tryck och större efterfrågan på primärvårdsinsatser de närmaste åren, då stora delar av riktlinjernas rekommenderade åtgärder och bör-krav ligger på primärvårdsnivå. Den psykiska hälsan Sedan flera år tillbaka har det i primärvården pågått flera satsningar för att möta den psykiska ohälsan, bland annat med medel från Rehabiliteringsgarantin. Syftet med Rehabiliteringsgarantin är att erbjuda rehabiliteringsinsatser genom att stödja personer med ångest och depressioner, stress och smärta till att återgå i jobb, eller förbygga sjukskrivning. Primärvården har även satsat på en grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot kognitiv beteendeterapi (KBT). Några av vårdcentralerna har anställt psykiatrisjuksköterskor med KBT-kompetens och på ungdomsmottagningarna har det anställts kuratorer för att möta den psykiska ohälsan bland unga För att öka tillgängligheten till psykoterapeutisk behandling samt erbjuda fler behandlingsalternativ planerar ungdomsmottagningen att starta ett projekt med KBT-behandling via internet. Förhoppningen är denna behandlingsform är ett bra alternativ och kan genomföras i flera verksamheter. Primärvården har med stöd av Rehabiliteringsgarantin, anställt en psykiater under en tvåårsperiod, för att se hur den kompetensen kan utgöra ett komplement i primärvårdens arbete för befolkningens psykiska hälsa. När det gäller satsning på barn och ungas psykiska ohälsa har SKL på flera olika sätt stötta landsting och kommun att utveckla en första linjens vård för barn och unga. Genom Socialstyrelsens tillgänglighetsmedel och med stöd från Barn- och ungdomspsykiatrin i Landstinget Blekinge har ett tvåårigt pilotprojekt startats upp i Ronneby kommun där en av vårdcentralerna är projektansvarig. Två psykoterapeuter har projektanställt. Syftet är ta fram en handlingsplan för hur vårdcentralerna kan ge första linjens vård för barn och ungdomar 0-18 år samt förebygga psykisk ohälsa och möta de barn, unga och vårdnadshavare som är i behov av tidiga insatser och skapa vägar för att vara lättillgängliga, samt ge rådgivning Sida 51 av 80

52 och stöd både till ungdomar och föräldrar, men även gentemot personal på vårdcentralerna och elevvårdsteamen. Barnhälsovård I nedanstående punkter lyfts områden som kommer att vara viktiga för och påverka barnhälsovården (BHV) de närmaste åren: - Ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram för en jämlik och kvalitativ BHV Barnhälsovården är en viktig del i Sveriges folkhälsoarbete då den når näst intill alla förskolebarn och dess familjer, är kostnadsfri och har en hög tillit hos befolkningen. Syftet är att främja barns hälsa och utveckling genom insatser som hälsoövervakning, hälsovägledning, vaccination och föräldrastöd. En jämlik hälso- och sjukvård på lika villkor för alla är en övergripande strategi i svensk hälsopolitik. Senare års studier visar att barnhälsovården i Sverige inte är jämlik och rättvis och att det finns stora geografiska skillnader i barnhälsovårdens utbud. Nationella riktlinjer har saknats vilket kan medföra att tillgången till barnhälsovårdens universella, selektiva och indikerade insatser kan variera, liksom att verksamhetens innehåll kan skilja sig åt avseende kvalitet och personalens kompetens. Genom införande av nationella riktlinjer eftersträvas en jämlik hälso- och sjukvård grundad i vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen har tagit fram ett vägledningsdokument för barnhälsovård (2014) med syfte att ge kunskaps- och handläggningsstöd för yrkesverksamma i barnhälsvården, beslutsstöd för beslutsfattare, bidra till en mer jämlik barnhälsovård över landet samt att bidra till en evidensbaserad praktik inom barnhälsovården. Vidare har ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram tagits fram. Det nya programmet förtydligar barnhälsovårdens breda verksamhet med universella och riktade insatser på befolknings-, grupp- och individnivå. Programmet håller på att implementeras i Blekinge med information och utbildningsinsatser för att införas delvis hösten 2014 och till fullo Detta kommer innebära en del utmaningar resursmässigt för primärvården. I dagsläget är det inte klart vad de riktade insatserna kommer innebära i omfattning. - En datoriserad BHV-journal - för en säker BHV och säker uppföljning I landstinget Blekinge används fortfarande pappersjournal för barnhälsovården. Samtliga landsting som har datasystemet Systeam cross har gått samman för en gemensam upphandlingsprocess avseende en datoriserad BHV-journal. Ett system är utvalt och varje enskilt landsting ska nu ta ställning till om, när och hur implementeringen ska ske lokalt. En förhoppning är att utbildningsinsatser m.m. kan ske i slutet av 2015 och införandet januari Detta kommer att innebära utmaningar resursmässigt för Landstinget Blekinge. - Nya vaccinationer Nya vaccinationer är på gång in i barnhälsovårdsprogrammet och först ut är Hepatit B till alla barn (nu ges det bara till barn som tillhör riskgrupp). Sannolikt kommer detta införas Andra vacciner på väg in dröjer nog ytterligare ett par år. Vården av äldre Nationellt finns en överenskommelse mellan regeringen och SKL Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Den innebär att kraven höjs på samarbetet mellan kommun och landsting. I Landstinget Blekinge deltar primärvården i ett flertal utvecklingsarbeten och utbildningar inom områden. Rehabilitering Primärvården ska ansvara för tidiga och allsidiga rehabiliteringsinsatser som medverkar till en sammanhållen sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess kring individen. Utvecklingsarbetet med Sida 52 av 80

53 att komplettera vårdenheternas åtagande avseende multimodal rehabilitering (MMR) och behandling för patienter i arbetsför ålder (16-67 år) som haft långvarig smärta, (MMR)fortsätter under Vårdcentralerna ska aktivt medverka till att patienten erhåller sjukgymnastisk och arbetsterapeutisk bedömning, utredning och behandling samt psykologisk behandling och samtalsstöd. Folktandvården Barntandvård folkhälsa Tandhälsan hos barn och ungdomar i Blekinge är sämre än nationellt genomsnitt även om förbättringar har setts i vissa åldergrupper de senaste åren. Precis som allmän hälsa finns ett tydligt samband mellan tandhälsa och socioekonomiska faktorer. Av den anledningen har Folktandvården under 2013 genomfört en geografisk kartläggning av tandhälsan för i Blekinge folkbokförda barn och ungdomar 3-19 år. Epidemiologisk tandhälsostatistik och socioekonomiska faktorer har analyserats. Arbetet visar att det är 25 procents högre risk att utveckla karies i vissa områden i länet. Cirka 15 procent av länets befolkning bor i dessa riskområden. Målet är att Folktandvården skall kunna styra mer resurser till områden där risken för att utveckla karies är högre och därmed mer resurser till de kliniker som arbetar i dessa områden. Sedan några år tillbaka implementerades skolinformation med fluorsköljning i särskilt utvalda årskurser. Skolinformation med fluorsköljning är en viktig del såväl ur individuellt profylaktisk hänseende som populationsmässigt. Att kombinera kost- och munhygieninformation med fluorsköljning är ur forskningssynpunkt det mest optimala sättet att påverka tandhälsan i en grupp. Folktandvården i Blekinge i samarbete med samtliga kommuner måste bli bättre på att erbjuda denna service till alla de barn och ungdomar som har rätt till detta. Här har även skolorna ett ansvar när det gäller att avsätta tid för att detta ska kunna genomföras. Konkurrens om patienter och personal För Folktandvården kommer den stora utmaningen att bli att kunna behålla personal och patienter. Det kommer att bli en stor utmaning att kunna rekrytera personal när de stora pensionsavgångarna kommer, framförallt inom tandsköterskekåren, där hälften kommer att gå i pension inom en tioårsperiod. Folktandvårdens ekonomiska möjligheter och kommande resultat är helt beroende av tillgång på både personal och patienter. Folktandvården har under de senaste åren haft problem med att kunna tillsätta vakanta tandläkartjänster (vakanser), både inom allmän- och specialisttandvården. Mot slutet av 2012 och i början av 2013 vände denna trend. Från att ha ingen eller någon enstaka sökande till vakanta tjänster, är det nu i genomsnitt sökande per tjänst, vilket har inneburit att inför 2014 var i stort sett alla vakanta tjänster tillsatta. Folktandvården påverkas även av personalsituationen inom privattandvården i Blekinge. Vid pensionering av personal inom privattandvården finns alltid en risk att dessa kategorier rekryteras från Folktandvården. Därför är det oerhört viktigt att fortsätta att vara en attraktiv arbetsgivare, erbjuda utvecklingsmöjligheter, friskvård och bra arbetsmiljö både vad gäller arbetstider, arbetsmiljö och modern utrustning. Om inte Folktandvården på sikt lyckas att behålla och nyrekrytera tandläkare är detta den största risken som framöver påverkar både tillgängligheten för våra patienter och det ekonomiska resultatet. Om bristen på tandläkare blir bestående kan inte det antalet vuxna patienter som nu erbjuds vård framöver få detta. Konsekvensen blir för låga intäkter och därmed uppnås inte kostnadstäckning för fasta kostnader, vilket innebär att folktandvårdsverksamheten kommer att drivas med underskott. Konkurrensneutrala villkor för att bedriva tandvård Genom åren har Folktandvården haft svårt att konkurrera på lika villkor med privata vårdgivare, som till exempel när det gäller att kunna erbjuda attraktiva personalförmåner samt möjligheten att äga sitt resultat för att långsiktigt kunna planera verksamheten. Sida 53 av 80

54 Statskontorets krav på transparens- och särredovisning av landstingens folktandvårdsverksamhet samt att folktandvårdsverksamheten ska kunna bedrivas under konkurrensneutrala villkor, med möjlighet att äga och förfoga över resurser med hög grad av självbestämmande, innebär en rad möjligheter som positivt påverkar Folktandvårdens möjlighet att utveckla och bedriva verksamheten effektivt. Med en hög grad av självbestämmande kan Folktandvården inom kritiskt viktiga områden fatta de beslut som omständigheterna kräver. Sådana områden är till exempel tillsättning och lönesättning av personal samt konkurrensmässiga personalvårdande förmåner såsom t.ex. friskvård, kompetensutveckling och arbetstidsmodeller och innebär samma grad av ansvars- och befogenhetsnivå som privata vårdgivare har. Från och med 2014 har Folktandvården en egen balansräkning, vilket kommer att ge förutsättningar för att långsiktigt kunna planera ekonomin när det gäller investeringar och i övrigt långsiktig verksamhetsutveckling. Detta är en del av de förutsättningar som måste gälla för att det ska vara möjligt att verka under konkurrensneutrala villkor. Tillgänglighet I takt med ett förbättrat rekryteringsläge har tillgängligheten till allmäntandvården förbättrats. Det är fortsatt viktigt att riskgruppering genomförs på alla patienter så att klinikerna kan planera och använda resurserna optimalt. Även inom specialisttandvården har tillgängligheten förbättrats tack vare att fler vakanta tjänster kunnat tillsättas. Väntetiden är dock fortfarande lång inom framför allt käkkirurgi (oprioriterade), ortodonti och protetik. Från och med 1 januari började den nya ledningsorganisationen för specialisttandvården att gälla. Omorganisationen kommer att innebära en rad samordningsvinster, vilket är en fördel för både ekonomin och patienttillgängligheten. Som exempel kan nämnas samordnad remisshantering och gemensam kölista för vissa behandlingar, effektivare patientgenomströmning i vårdprocesserna så patientens resa genom specialisttandvården går smidigare, kortare väntetider mellan respektive specialists delbehandlingar, effektivare administration, samordning av inköp samt effektivare personalplanering. Detta kommer att innebära att Blekinge får en attraktiv specialisttandvård med korta beslutsvägar, bra samarbete mellan specialiteterna samt med omgivande landsting, som i slutändan gagnar patienten. Frisktandvård Efter att ha infört frisktandvård enligt nationell modell under 2011 kommer Folktandvården att fortsätta med att sprida information om denna betalnings- och vårdmodell bland Blekinges befolkning. Det är viktigt att information om detta påbörjas redan i de senare tonåren, då det visar sig att ca 30 procent av de patienter som lämnar den fria organiserade barn- och ungdomstandvården helt avstår från tandvård efter 19 års ålder. Frisktandvårdskonceptet är numera öppet för alla åldersgrupper och är i sig både ekonomiskt fördelaktigt och bra ur folkhälsosynpunkt. Modellen är ett incitament för den enskilde patienten att sköta sina tänder för att hamna i så låg riskgrupp som möjligt och därmed hålla sina kostnader nere. Kan Folktandvården få genomslag med denna information för våra nuvarande och presumtiva patienter, kommer detta att innebära mindre vårdinsatser per patient och därmed större möjligheter att öka tillgängligheten för övriga och nya patienter. Ju fler patienter som är riskgrupperade och vårdplanerade enligt denna modell desto lättare är det för Folktandvården att på ett bättre sätt planera framtida behov av tandvård hos befolkningen. Psykiatri och habilitering Befolkningens psykiska hälsa och unga vuxna Den psykiska ohälsan är dagens och morgondagens stora utmaning. Sjukskrivning för psykisk ohälsa ligger högt i jämförelse med andra sjukskrivningsområden och har hög ökningstakt. Den Sida 54 av 80

55 psykiska ohälsan får en allt större utbredning i Blekinge liksom i övriga Sverige. Särskilt märks detta bland unga människor. Detta faktum ställer krav på ökad uppmärksamhet att tidigt möta behovet av behandling av psykisk ohälsa på alla vårdnivåer. Tillströmningen av nya patienter är redan i nuläget stor till förvaltningens olika delar. Inom vuxenpsykiatrin har antalet nybesök inom åldersgruppen år ökat med 26 procent sedan år 2008 och utgör ca 30 procent av patienterna. Avsaknad av avgångsbetyg från årskurs nio/gymnasium, hög arbetslöshet och utanförskap är starkt bidragande orsaker till psykisk ohälsa. Det krävs tidiga och omfattande insatser i samhället för att förebygga psykisk ohälsa och behov av psykiatrisk vård. Det är således viktigt att få till ett samarbete kring skolgång, arbete, sysselsättning etc. för att begränsa risken för att de unga ska behöva bli patienter inom psykiatrin. Fördjupade utredningar Det ställs krav på alltfler fördjupande utredningar för vuxna, som psykiatrin med nuvarande resurser inte kan genomföra inom rimlig tid. Ansvar för nyanlända Landstinget måste ha en beredskap om antalet nyanlända invandrare ökar betydligt. Detta påverkar hela landstinget och inte bara psykiatri och habilitering. Läkarförsörjningen För att bibehålla kvaliteten i vården krävs att läkarsituationen förbättras. Förvaltningen har för närvarande flera hyrläkare, men ambitionen är att kunna rekrytera fast anställda läkare. Det råder framför allt brist på överläkare och brist på budget för ST-läkare. Jämlik vård Ett återkommande bekymmer för den psykiatriska heldygnsvården är den långa tiden (30 vardagar) innan betalningsansvaret för kommunerna träder in gällande utskrivningsklara patienter. Detta försvårar vårdflödet inom psykiatrin, går direkt ut över patienterna och kan inte betraktas som jämlik vård. Inom somatisk sjukvård gäller fem vardagar. Psykisk och somatisk ohälsa ska jämställas i alla avseenden. Det ska finnas personal med adekvat kompetens och en vårdstruktur som främjar ett effektivt omhändertagande. Patienter med samsjuklighet i somatisk och psykisk sjukdom, får mindre tillgång till viktiga vårdåtgärder i den somatiska vården än personer utan psykisk sjukdom. Nationella utredningar och lagar Missbruksutredningens förslag antogs inte utan nuvarande ansvarsfördelning mellan landstinget och kommunerna kommer att gälla även framöver, dvs. personer med beroendeproblematiksdiagnos ska inte, som andra personer med diagnoser, behandlas av landstinget. Samverkan mellan landstinget och kommunerna ska regleras i avtal. Genom en förändring i Hälso- och sjukvårdslagen den 1 juli 2013 fick landstinget ett tydligare ansvar för att också ge vård, behandling och stöd åt personer med missbruk eller beroende av läkemedel respektive dopningsmedel. Det är viktigt att ha beredskap för en ny tvångsvårdslagstiftning som i dagsläget ligger på is. Psykiatrilagsutredningens förslag som kom i juni månad 2012, innebär dels en helt ny lag om psykiatrisk tvångsvård med nya intagningskriterier, dels förslag om straffpåföljd för psykiskt sjuka lagöverträdare. Psykiskt sjuka lagöverträdare döms idag till rättspsykiatrisk vård. Utredningen förordar att psykiskt sjuka lagöverträdare ska dömas till fängelse. Utifrån behov av psykiatrisk vård under fängelsestraffet så ska vård beredas inom psykiatrin. Om utredningens förslag går igenom kan det innebära en ökad belastning, ökade säkerhetskrav och lokalmässiga förändringar för landstingets psykiatri. Sida 55 av 80

56 Ansvarsfördelning mellan psykiatri och somatik Sommaren 2012 gjordes en överenskommelse mellan psykiatri och somatik gällande omhändertagande av patienter med behandlingskrävande kombinerad somatisk och psykiatrisk sjukdomsbild, som säger att patienter, efter gemensamt beslut på läkarnivå, ska behandlas inom den verksamhet där patientens huvuddiagnos hör hemma. Grundtesen är att undvika omflyttning av patienten i största möjliga utsträckning. Blekingesjukhuset Utifrån den specialiserade somatiska vårdens horisont kan ett antal faktorer urskiljas som kommer att påverka landstinget i allt större utsträckning i framtiden. Det är faktorer som måste tas hänsyn till vid organisationen av framtidens vård och samarbetet med andra aktörer, såsom primärvården och kommunerna. Blekingesjukhuset står inför ett antal utmaningar 2015 och framåt. Rekryteringsbehov Blekingesjukhuset har ett fortsatt rekryteringsbehov av specialistläkare, specialistsjuksköterskor och inom kort undersköterskor. Det finns ett behov av att lönemässigt vara konkurrenskraftig i förhållande till större regioner, vilket framför allt gäller på överläkarsidan och även för vissa paramedicinska grupper som har bättre utkomstmöjligheter på nära håll. Investeringsbehov Det föreligger ett avsevärt investeringsbehov inom strategiskt viktiga verksamhetsområden såsom t.ex. operation, intensivvård och akutmottagning. Att upprätthålla en verksamhet som är attraktiv för såväl Blekinges medborgare som landstingets medarbetare kräver att verksamheten bedrivs på ett modernt, ändamålsriktigt och effektivt sätt. Det framtida behovet av kompetens och landstingets förmåga att locka till sig nya medarbetare påverkas i stor utsträckning av vilken verksamhet som bedrivs och med vilka resurser som denna verksamhet bedrivs. Ökade läkemedelskostnader Den framtida utmaningen inom läkemedelsområdet har kommenterats i tidigare avsnitt. Blekingesjukhuset erfar ett ökat tryck på nya och dyra läkemedel, framförallt inom cancerområdet. Blekingesjukhuset räknar med minst 10 mnkr i ökade läkemedelskostnader redan 2014 och utvecklingen förväntas fortsätta även Konsekvenser av regional cancerplan RCC Syd Regionalt cancercentrums cancerplan för ska fastslå en gemensam viljeinriktning och gemensamma mål för utvecklingen av cancervården i södra sjukvårdsregionen. Cancerplanen syftar övergripande till att minska antalet cancerfall och öka överlevnaden och livskvaliteten hos patienter med cancer. Den ska också vara ett stöd för jämlik utveckling av cancervården i regionen. Detta innebär att planen ska stödja jämlik implementering av evidensbaserade åtgärder för förebyggande, tidig diagnostik, behandling, rehabilitering och palliation samt utveckling av system för uppföljning av vården och forskning som syftar till att hitta nya lösningar och utvärdera effekter. Slutdiskussion planeras i Södra Regionvårdsnämnden i juni 2014 för vidare hantering och beslut om fastställande i de samverkande regionerna och landstingen. Planen berör hälso- och sjukvården i hela Blekinge. Blekingesjukhuset ser fördelarna ur ett kvalitets- och patientperspektiv, men vill samtidigt signalera att arbetet kommer att bli resurskrävande för landstinget, bland annat i form av kontakt- och forskningssjuksköterskor. Vidare kommer det att ha stora konsekvenser för kirurgi och gynekologi om planerna kring nivåstrukturering får genomslag. Det kommer också att påverka möjligheterna att behålla kompetent personal och på sikt äventyra Blekingesjukhusets status som akutsjukhus. Planerna för de regionala medicinska kun- Sida 56 av 80

57 skapsgrupperna får inte lika stora konsekvenser som cancerplanen, men kräver resurser för verkställighet. Överenskommelser på regional nivå räcker inte för att nå resultat i arbetet. Tillgänglighet inom ambulanssjukvården Inför 2015 kommer det krävas resurser och kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med bristande tillgänglighet inom ambulanssjukvården. Det är nödvändigt med åtgärder redan 2014 för att få fullt genomslag Resistenta bakterier Inom flera verksamheter ses ett växande problem med utvecklingen av resistenta bakterier. Utbredningen av dessa bakterier ökar i snabb takt världen över och finns nu även i Blekinge. Förutom de problem som detta betyder för patienten, innebär det, vilket redan har uppmärksammats, en risk att fler patienter behöver vårdas inneliggande på sjukhus och det kommer ställas ökade krav på möjligheten att isolera patienter. För att optimera användningen av antibiotika är det därför av största vikt att det påbörjade arbetet, bland annat med hjälp av landstingets STRAMAgrupp, utvecklas och intensifieras. Regionbildningen Den framtida regionbildningen är en central fråga för Blekingesjukhuset. Detta handlar till stor del om hur vi säkrar att vi tillgodoser befolkningens behov av hälso- och sjukvård på lika villkor. Under de närmaste åren kommer det att krävas beslut i ett flertal strategiska frågor, bland annat avseende organisation och placering av samt investeringar i hälso- och sjukvård. Landstingsservice Landstingsservice uppdrag är att utifrån ett koncernperspektiv utveckla strategier och leverera tjänster till alla verksamheter i Landstinget Blekinge. Landstingsservice ska tillhandahålla lokaler, infrastruktur, försörjningstjänster, service och varor på ett professionellt, serviceinriktat, effektivt och ändamålsenligt sätt så att befolkningen i Blekinge kan erbjudas en god hälso- och sjukvård. I Landstingsservice uppdrag ingår att med ett konsultativt arbetsätt göra professionella avvägningar till ledningen, hälso- och sjukvården, tandvården och övriga verksamheter. Förvaltningen ska också säkerställa bästa möjliga förutsättningar för administrativa stödprocesser och dess funktionsansvariga. Utvecklingen inom hälso- och sjukvården - förändrade behov och krav I takt med utvecklingen inom dagens hälso- och sjukvård förändras behov, krav och metoder för olika verksamheter. Inom den somatiska vården byggs det i dag alltmer en-patientrum och slutenvården blir också alltmer avancerad, till exempel kräver dagens operationsverksamhet mer avancerad teknisk utrusning och större utrymme. Den medicintekniska utvecklingen har utvecklats från enskilda apparater för specifika funktioner till system som är kopplade till och integrerade med sjukhusets IT-miljö och där information från medicinteknisk utrustning lagras i och avläses av datorer, istället för enskilda skärmar i varje apparat. Denna information kan idag behandlas och integreras med patientens journal och samköras med annan information. Detta är en kontinuerlig utveckling, som i kombination med nya arbetssätt i hälso- och sjukvården samt e- hälsa, fortlöpande kommer att ställa nya krav på landstingets IT-miljö. Investeringsbehov avseende fastigheter, IT och medicinteknisk utrustning Landstinget har ett fortsatt uppdämt investeringsbehov avseende fastigheter, IT och medicinteknisk utrustning. Landstinget Blekinge står inför ett omfattande framtida behov av att modernisera sjukhusen. Orsakerna är främst att vården redan i dag och framöver ställer nya krav på sjukhusbyggnader och anläggningar. Den tekniska utvecklingen har gjort att allt mer teknisk utrustning är en del i vården, särskilt i den specialiserade och därtill den opererande, men även eftervården på vårdavdelningar. Med ny teknik kan patienter vårdas på kortare tid inom somatiken, där främst Sida 57 av 80

58 patienterna med modernare metoder och ökat teknisk stöd får mycket kortare rehabilitering, patientsäkrare vård och därmed en högre grad av snabbare tillfrisknande. Utvecklingen ställer helt nya krav på sjukhusbyggnader, dess utformning och tekniska förmåga. Som exempel kan nämnas att Landstinget Blekinges operationssalar är ungefär 45 kvm, nya operationssalar som byggs idag är 70 kvm. Vårdavdelningarna har från början byggts för att flera patienter skall ligga i samma sal och dela hygienutrymme. Landstingets vårdavdelningar har 40 till 45 kvm per patient (infektion något mer). Moderna vårdavdelningar som byggs i dag har 55 till 60 kvm per patient inkluderat eget hygienutrymme. Modern sjukvård och särskilt specialiserad sjukvård ställer också högre krav på reglerad klimatförsörjning, full redundans och kontinuitet i mediaförsörjningen som el, vatten, informationsteknik och medicinska gaser, vilket också ställer ökade krav på den tekniska infrastrukturen till byggnaden och i byggnaden i sig. För att kunna tillgodose dagens och morgondagens krav har samtliga sjukhusbyggnader i Karlshamn och Karlskrona inventerats. I utredningen Framtidens hälso- och sjukvård ges en utförligare beskrivning av dagens byggnader och förutsättningar för framtida moderniseringar. Utveckling av e-hälsotjänster I avsnitt 7.2 beskrivs landstingets gemensamma utmaning i att kunna erbjuda medborgartjänster och e-hälsotjänster som kan bidra till effektivisering av vårdpersonalens arbete och en ökad tillgänglighet till vården. Parallellt med utmaningen att utveckla arbetssättet i vården med hjälp av ny teknik måste den nya tekniken också förvaltas så att kvalitet och säkerhet kan upprätthållas. Resurser behöver också avsättas, inte bara för att förvalta, utan också för att kunna fortsätta utveckla tjänster till nytta för medborgarna. Avsättning till planerat årligt underhåll Inom fastighetsbranschen finns nyckeltal där man enligt praxis bör avsätta lägst 100 kr per kvadratmeter i planerat årligt underhåll vid ett fastighetsbestånd som består av både äldre och yngre byggnader. Landstinget har inte ett blandat bestånd utan ett äldre fastighetsbestånd, vilket innebär att en högre årlig summa per kvadratmeter borde avsättas. Tidigare års högre ombyggnadstakt med större investeringsutrymme och högre planerat underhåll kompenserar i viss mån de senaste årens minskade investeringsnivåer och nivåer för planerat underhåll. Det kvarstår emellertid en stor eftersläpning, som i kombination med fastighetsbeståndets ålder, medför ett allt akutare behov av att återgå från dagens 50 kr per kvadratmeter och år till minst den rekommenderade nivån om 100 kr per kvadratmeter och år. Sammanfattning Sammanfattning av faktorer som påverkar Landstingsservice framtida verksamhet och ekonomiska läge: Kostnaderna för livsmedel, textilier, informationsteknik, energi och övrig media ökar mer än indexuppräkning. Landstingsservice budget är inom dessa områden underfinansierad, vilket ofrånkomligt ger ett negativt resultat om inte justeringar görs. Landstinget Blekinge köper varor och tjänster för 1,5 miljarder varje år. Den årliga upphandlingsvolymen uppgår till 200 mnkr. Stora förutsättningar finns för ökad kostnadskontroll och kostnadssänkningar genom att öka andelen upphandlade varor och tjänster samt öka uppföljning och kontroll av inköpstrohet. Fastighetsunderhållet behöver förstärkas ytterligare. Landstingets lokaler har en betydande finansiell påverkan och lokalunderhållet för en verksamhet som bedriver vård måste hålla en hög nivå. Att ytterligare öka anslaget för fastighetsunderhåll är långsiktigt Sida 58 av 80

59 mer ekonomiskt än akuta insatser med stora verksamhetsstörningar som följd samt kapitalförstörande om fastighetsbeståndet långsiktigt inte har ett relevant underhåll. Möjligheterna med IT och e-hälsa kan ytterligare utvecklas och förbättras. Ekonomiska satsningar bör göras för att stärka förmågan att modernisera landstingets IT-system och möjligheterna med fler och bättre e-tjänster. Möjligheterna med att servicepersonal övertar vård- och patientnära tjänster är stora. Trenderna på landets alla sjukhus är att vårdpersonal alltmer frigörs från arbetsuppgifter som inte är direkt vård av patient. Långsiktigt är en sådan utveckling mycket kostnadseffektiv och skapar förutsättningar för att ge vårdpersonal mer tid för patienten och mer professionell personal som utför kringliggande arbetsuppgifter. Detta ligger också i linje med rätt kompetens för rätt uppgift. Sida 59 av 80

60 10 Landstingets ekonomiska förutsättningar 2015 Landstinget är till stor del beroende av samhällsekonomin, såväl i Sverige som i omvärlden. Det beror på att den största delen av intäkterna består av skatte- och statsbidragsintäkter, som är direkt kopplade till BNP-tillväxten. Efter en sommar och höst 2013 med svag tillväxt förväntar SKL nu en bättre tillväxt. Sveriges BNP beräknas öka med ca 2,6 procent 2014 och 3,6 procent 2015 enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) En god ekonomisk hushållning Sedan 2005 finns en lagregel om god ekonomisk hushållning i kommunallagen. Lagen skärper de ekonomiska kraven på landsting och kommuner. Lagen innebär att både budget och utfall ska uppvisa positiva resultat varje enskilt verksamhetsår. Syftet med lagen om god ekonomisk hushållning är att varje generation ska betala för sin välfärd och inte skjuta betalningarna på framtiden. Landstingets förvaltning ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten karaktäriseras av god hushållning av tillgängliga resurser. Ekonomin ska vara stark på såväl kort som lång sikt och en förutsättning för detta är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. På lång sikt räcker det inte med att intäkterna och kostnaderna är lika stora. En god ekonomi ger förutsättningar för en stabil och långsiktigt trygg verksamhet. Ska landstingets kapacitet bibehållas över tid krävs att det egna kapitalet värdesäkras. Genom att skapa positiva resultat kan landstinget bättre stå emot konjunktursvängningar och de effekter det leder till på landstingets skatte- och statsbidragsintäkter Ekonomiska förutsättningar för åren Landstinget är till allra största delen finansierat av skatte- och statsbidragsintäkter och endast en mindre del av finansieringen kommer ifrån patientavgifter. Landstingets ekonomi är därmed starkt kopplad till hur den ekonomiska samhällsutvecklingen och befolkningsutvecklingen ser ut i länet. Ramen för den verksamhet som kan bedrivas sätts efter de skatteintäkter och statsbidrag landstinget får. Av landstingets samlade intäkter utgör dessa cirka 88 procent. De skatteunderlagsprognoser som används vid budget och uppföljningsarbeten är de som tas fram av SKL. Förutsättningar för investeringar 2015 I den ekonomiska planen är förslaget att landstinget ska ha en avskrivningsbudget på 165 mnkr under 2015, 165 mnkr 2016 och 165 mnkr för För att behålla värdet i balansräkningen ska investeringarna inte understiga avskrivningarna. För kommande planeringsperiod är investeringsnivån 250 mnkr årligen. Målsättningen är att så stor andel som möjligt av investeringarna ska finansieras med egna medel under planperioden. Budget i balans Landstinget arbetar med att förbättra budgetprocessen i syfte att förtydliga kopplingen mellan mål, resursfördelning och resultat för att få en budget som stämmer överens med verksamheten. Målsättningen är att budgeten ska vara det primära styrinstrumentet på alla nivåer i organisationen. Budgetprocessen ska därför ha en tydlig planeringsinriktning och framtidsorientering och det ska på samtliga nivåer finnas en tydlig koppling mellan budget och uppdrag. En effektiv styrning kräver en sammanhållen process mellan budget och uppföljning vid delårsbokslut och årsredovisning. För att uppnå en bra budgetprocess krävs dialog och delaktighet från alla delar i organisationen samtidigt som ansvarsfördelningen är tydlig. Sida 60 av 80

61 10.3 Resultatbudget Resultatbudgeten är en sammanställning över Landstinget Blekinges intäkter och kostnader. Skillnaden mellan intäkter och kostnader utgör verksamhetens resultat. Om intäkterna är högre än kostnaderna uppstår överskott och vid motsatsen uppstår underskott. Kostnaderna i Landstinget Blekinge består till övervägande del av personalkostnader men också av andra kostnader för att bedriva verksamheten som till exempel lokalkostnader, IT-kostnader och avskrivningar. I den mån underskott uppstår måste en översyn genomföras för att återställa balansen. Detta regleras i det så kallade balanskravet som innebär att ett landsting inte får uppvisa underskott över tid. Landstinget har 3 år på sig att återställa ett underskott, det vill säga, lämna ett överskott som återställer det underskott som tidigare uppkommit. Intäkter Landstingets intäkter består utav skatteintäkter, statsbidrag, ersättningar från andra huvudmän för såld vård och patientavgifter. Skatte- och statsbidragsintäkterna motsvarar cirka 88 procent utav landstingets totala intäkter. Av varje 100-tal kr som invånarna i Blekinge tjänar går 11,19 kronor i skatt till landstingets verksamhet. Förutom de generella statsbidragen påverkas landstingets intäkter även av tillfälliga statsbidrag som är kopplade till riktade nationella satsningar Nationella beslut och satsningar som påverkar landstingets ekonomi Landstingets ekonomi påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll, som exempelvis konjunktursvängningar. Även statliga beslut kan påverka landstingets ekonomi betydligt. Ett aktuellt exempel är de förändringar i utjämningssystemet som gjorts från och med Förändingen har lett till att statsbidragsintäkterna blivit större för Landstinget Blekinge. Landstinget ansvarar för att ha en ekonomisk beredskap för att hantera de situationer som uppkommer. Känslighetsanalys till planeringsförutsättningar En känslighetsanalys är ett tydligt sätt att visa på hur olika förändringar påverkar ekonomin och kan utgöra underlag för bedömning av landstingets behov av finansiell beredskap. Tabellen nedan visar hur förändringar med en procentenhet för personalkostnader, läkemedelskostnader, kostnader för köpt vård, skatteunderlag och skattesats (10 öre) förändrar landstingets resultat: Känslighetsanalys (mnkr) En procentenhets variation ger en effekt på cirka (mnkr): Personalkostnader inkl. sociala avgifter 26,0 Läkemedel 4,4 Köpt vård 3,5 Övriga driftkostnader 12,0 Skatteunderlag ger skatteintäkt 32,2 Utdebitering skattesats 28,8 Känslighetsanalysen visar att oplanerade händelser kan få en avgörande betydelse för landstingets ekonomi. Den visar också betydelsen av att ha finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Personalkostnaderna står för mer än hälften av landstingets bruttokostnader, vilket gör att förändringar inom personalområdet får stor påverkan på ekonomin. Det är därför viktigt att ha kontroll över utvecklingen av löneavtal och pensionsutbetalningar. Även arbetsmarknadsutvecklingen Sida 61 av 80

62 påverkar landstingets ekonomi, bland annat genom att det i vissa lägen kan vara svårt att rekrytera personal. Landstinget kan då tvingas att använda sig av dyra lösningar såsom bemanningsföretag. Som tidigare nämnts har Sveriges ekonomiska tillväxt stor betydelse för skatteunderlagets utveckling. Enligt beräkningar från SKL skulle en procentenhets lägre ökningstakt av BNP per år minska skatteunderlagsutvecklingen med cirka 0,5 procentenheter. För Landstinget Blekinge skulle detta medföra minskade skatteintäkter med cirka 16 mnkr. Skatteunderlaget påverkas inte bara av den samhällsekonomiska utvecklingen utan också av förändringar i skattelagstiftningen. Även den kommunalekonomiska utjämningen och de underliggande beräkningsvariablerna påverkar landstingets ekonomi Resultat Inom den offentliga sektorn är det vanligt att ha ett resultatmål för att kunna stärka det egna kapitalet eller soliditeten. Ett vedertaget beräkningssätt för resultatmål inom offentlig verksamhet är att utgå ifrån de sammanlagda skatte- och statsbidragsintäkterna. För att säkerställa en god ekonomisk hushållning på längre sikt bör det budgeteras ett överskott på 2 procent. Finansnetto Finansnettot består av organisationens finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Det som påverkar finansnettot är räntenivån i Sverige och omvärlden, avkastning på aktieinnehav och landstingets likviditetsplanering samt storleken på de krediter landstinget behöver låna upp. Landstingets placeringspolicy anger vilka riktlinjer som gäller för placeringar och påverkar därigenom landstingets möjligheter till avkastning. De upp- eller nedskrivningar av aktier och räntebärande pappers värde som görs till följd av svängningar på den finansiella marknaden är svåra att förutsäga Soliditet och likviditet Soliditet Soliditeten mäter betalningsförmåga på lång sikt, det vill säga hur stor andel av landstingets samlade tillgångar som finansieras med eget kapital. Landstinget Blekinge ska ha en god långsiktig betalningsförmåga och därmed klara perioder av underskott. Tillgångarna i verksamheten finansieras dels med eget kapital och dels med externa skulder. En allt för hög skuldsättningsgrad ökar risken för att påverkas negativt av finansiella kostnader. En större andel eget kapital ger större möjlighet att finansiera framtida investeringar med egna medel. Likviditet Likviditeten mäter betalningsförmåga på kort sikt, det vill säga landstingets omsättningstillgångar exklusive lager i förhållande till kortfristiga skulder. Landstingets betalningsförmåga på kort sikt har de senaste åren blivit bättre beroende på bättre kostnadskontroll och högre skatteintäkter. De likvida medlen (kassaflödesanalys) ökade med 372,1 mnkr under Budget hänsyn till balanskravet Flerårsbudget Landstinget återställde hela balanskravet för tidigare års underskott med resultatet från bokslutet för år I nu föreslagna budget ligger inga återställandekrav för landstinget. Sida 62 av 80

63 10.8 Landstingets utmaningar de närmaste åren ur ekonomiskt perspektiv Landstinget står inför stora utmaningar de närmaste åren. De demografiska behoven ökar i riket och även i Blekinge (se tidigare avsnitt om befolkningsutvecklingen). Det kan konstateras att den somatiska vården i Blekinge kommer att ha en ökad vårdproduktion. Den demografiska förändringen märks genom att det är fler och längre vårdtillfällen i de äldre åldersintervallen. Dessa vårdtillfällen är mer resurskrävande. Läkemedelskostnaderna sjönk under 2013, för både förmåns- och rekvisitionsläkemedel, främst på grund av patentutgångar. För 2014 bedöms kostnaderna åter igen öka inom båda grupperna. Åren 2015 och framåt beräknar SKL att prisförändringen på förmånsläkemedel blir ungefär 1 procent per år och för rekvisitionsläkemedlen ungefär 7 procent. I landstingets kalkyler bedöms statsbidraget för läkemedel i öppen vård följa den faktiska kostnadsutvecklingen. En annan stor utmaning är pensionerna. De kommande åren ska den gamla pensionsskulden betalas av samtidigt som landstinget har pensionskostnader för dagens anställda. De senaste åren har stora årskullar anställda i landstinget, vilka har ett betydande intjänande i det gamla pensionsavtalet, gått i pension. Kostnaden för pensionsutbetalningar har därför ökat kraftigt och fortsätter så i ytterligare ett par år. Den starkaste ökningstakten av dessa kostnader har dock passerats. Just nu befinner sig landstinget i en period där kostnaderna för pensioner är större än utbetalningarna. Det betyder att landstinget har möjlighet att återlåna från sina pensionsmedel och finansiera sina investeringar på detta vis. Investeringsbehovet är stort både vad gäller fastigheter och medicinsk teknik. Landstingets fastigheter byggdes och renoverades under och 1980-talen. Därefter har fastigheterna underhållits. Befintliga fastigheter behöver uppgraderas och anpassas till vårdens förändrade behov och krav. Nu står landstinget inför stora renoverings- och ombyggnadsbehov. Samma gäller för de medicinskt tekniska investeringarna. Investeringsbehovet påverkar resultatbudget med ökade avskrivningskostnader och eventuella driftkostnadsökningar och engångskostnader i samband med investeringarna. Detta kan finansieras genom egenfinansiering eller med lånefinansiering. Troligen kommer inte skatteintäkter och statsbidrag att öka i samma takt vilket leder till att finansiering behöver ske genom effektiviseringar i verksamheten. Sida 63 av 80

64 11 Landstingets medarbetare 2015 Landstinget Blekinge ska vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär bland annat att landstinget kan erbjuda de arbets- och lönevillkor, den arbetsmiljö samt ha det chefs- och ledarskap som gör att både medarbetare och arbetssökande aktivt väljer att arbeta inom landstingets verksamheter. Detta förutsätter att landstinget aktivt arbetar både strategiskt och operativt med personalfrågorna och kontinuerligt bevakar vad som sker i omvärlden inom dessa frågor. För att nå framgång i det personalstrategiska arbetet utgår Landstinget Blekinge från fyra fokusområden: profilering av arbetsgivarvarumärke, utveckla kompetens och ledarskap/medarbetarskap, långsiktig personalförsörjning samt arbetsmiljö och samverkan Personalstatistik Länsbibliotek sydost och Musik i Blekinge överfördes 1 januari 2011 till Region Blekinge. Mikrobiologen överfördes till Landstinget Kronoberg 1 september Hemsjukvården gick över till kommunen Antal anställda för dessa enheter har exkluderats för att få en realistisk jämförelse mellan åren. En ökning av 65 anställda skedde mellan åren 2011 och 2012 fördelat på 6 tillsvidareanställda och 59 visstidsanställda. Mellan åren 2012 och 2013 ökade det totala antalet medarbetare med 78, fördelat på 55 tillsvidareanställda och 23 visstidsanställda Tillsvidareanst Visstidsanst Totalt År År År År Diagram: Antal anställda i Landstinget Blekinge under åren Tidsanvändningens utveckling visar bland annat en ökning av den arbetade tiden motsvarande cirka 7 årsarbetare (1 årsarbetare motsvarar arbetade timmar). En minskning av den utförda arbetade tiden skedde mellan åren 2010 och 2011 med 94 årsarbetare, vilket beror på besparingsåtgärder som aktiverades Mellan åren 2012 och 2013 ökade den arbetade tiden motsvarande 91 årsarbetare. Den främsta förklaringen till ökningen är ökad produktion samt projektet 100 nya möjligheter. Sida 64 av 80

65 Årsarbetare Utförd arbetstid i årsarbetare År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Diagram: Tidsanvändning totalt (exkl. inhyrda/arvoderade läkare). Landstinget Blekinge har en målsättning att medarbetaren ska ha rätt till heltidsanställning alternativt ökad sysselsättningsgrad för de medarbetare som inte önskar heltid. Det ligger därmed i linje med landstingets övergripande mål att andelen medarbetare som arbetar heltid har ökat från 79,6 procent år 2010 till 85,6 procent år Genomsnittlig sysselsättningsgrad har ökat från 94,2 år 2010 till 96,0 år År Heltider Deltider Totalt ,6% 20,4% 100% ,7% 19,3% 100% ,9% 16,1% 100% ,6% 14,4% 100% Diagram: Antal tillsvidareanställda, heltid/deltid, uppgifterna gäller per 31/12 resp år 11.2 Personalsammansättning Personalsammansättningens utveckling under de senare åren har inneburit en förskjutning, i vilken: sjuksköterskorna står för den högsta delen av den utförda arbetstiden (30,2 procent år 2013 mot 29,6 procent år 2010) Sida 65 av 80

66 läkarna har ökat sin andel av den utförda arbetstiden (9,7 procent 2013 mot 9,3 procent 2010) (specialistkompetenta läkare har däremot minskat andelen utförd arbetstid från 6,4 procent 2010 till 5,9 procent 20013; icke specialistkompetenta har ökat andel utförd arbetstid 3,0 procent 2010 till 3,8 procent 2013) medan undersköterskors andel har minskat (15,3 procent 2013 mot 15,5 procent 2010) och rehabilitering och förebyggande arbetes andel har minskat (4,4 procent 2013 jmf 4,7 procent 2010) övriga personalgruppers andel av den utförda arbetstiden är oförändrad eller minskar marginellt. Följande aspekt kan till viss del förklara denna utveckling: Andelen specialistkompetenta läkare minskar p.g.a. pensionsavgångar och även p.g.a. andra avgångsorsaker. Det är problem att rekrytera specialistkompetenta läkare i och med att det rekryteras ST-läkare istället. Därmed ökar andelen icke specialistkompetenta läkare medan andelen specialistkompetenta läkare minskar Vårt arbetsgivarvarumärke Under den kommande tioårsperioden har Landstinget Blekinge ett stort rekryteringsbehov. Dagens arbetsmarknad präglas också av stor rörlighet och hård konkurrens om arbetskraften. Detta sammantaget gör att vi måste arbeta långsiktigt för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Tillgång till kompetent personal är en avgörande framgångsfaktor för att Landstinget Blekinge ska kunna fullfölja sitt uppdrag, det vill säga ge bästa möjliga hälso- och sjukvård till medborgarna. För att kunna konkurrera om arbetskraften måste landstinget vara en attraktiv arbetsgivare där det finns goda möjligheter att utvecklas utifrån verksamhetens behov. En god arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter och konkurrenskraftiga löner är exempel på viktiga faktorer för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Sida 66 av 80

67 För att kunna attrahera och behålla medarbetare med den kompetens som landstinget behöver krävs ett målmedvetet arbete med arbetsgivarvarumärket. Arbetet behöver göras såväl internt som externt. Med arbetsgivarvarumärke avses förmågan att skapa och behålla positiva associationer till landstinget. Vägledande strategier för arbetet med att bygga ett starkt arbetsgivarvarumärke är: ledarskap och kultur samt marknadsföring och kommunikation Utveckla chefskap och medarbetarskap En ny ledningsfilosofi för landstinget antogs En ledningsfilosofi som utgår ifrån landstingets grundläggande värderingar är en viktig del i landstingets ledningssystem. Med ledningsfilosofin som grund för principerna för ledarskap formas strategier, mål och handlingsplaner för ett hållbart chef- och ledarskap som är rustat för framtiden. I landstinget utövas ledarskap inte bara i linjeorganisationen. Även andra funktioner än chefer kan vara ledare, såsom processledare eller funktionsansvariga. Detta påverkar också arbetet med chefs- och ledarskapsfrågor och ställer högre krav på tydlighet för de olika funktionernas roller togs beslut om Ledarskolan, ett landstingsgemensamt koncept för introduktions-, utbildnings- och utvecklingsinsatser för chefer och ledare. Syftet är att skapa en plattform för att stärka styrningen och ledningen av landstinget samt den enskilde chefens/ledarens förmåga och förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. För att landstinget ska kunna nå de beslutade målen krävs att organisation, chefskap och medarbetarskap är utformade så att förutsättningar finns för styrning, samverkan, lärande och ständiga förbättringar. Grunden för framgångsrik styrning och ledning är att det finns en tydlig beskrivning av chefsuppdraget och det chefskap som krävs. Parallellt med det arbete som görs för att tydliggöra och stärka chefs- och ledarskapet behöver samtidigt också innehållet i medarbetarskapet tydliggöras, så att medarbetarna vet vad som förväntas av dem. Genom denna tydlighet ges förutsättningar för den samlade kraft som finns hos medarbetarna i organisationen att arbeta mot samma mål, där chefernas engagemang och medarbetarnas individuella initiativförmåga tas tillvara. Landstingets ledningsorganisation består av fyra chefsnivåer. Det handlar om att hitta former för samverkan och kommunikation. Detta gäller såväl mellan som inom chefsnivåerna och tillsammans med sina medarbetare. Vid utgången av 2012 hade landstinget 210 chefer. Under 2012: hade 95 procent (2010: 93 procent) av alla chefer ett tidsbegränsat förordnande var 65 procent av cheferna kvinnor (2010: 64 procent). Vidare, 20 procent av förvaltningscheferna, 42 procent (2010: 29 procent) av verksamhetscheferna och76 procent (2010: 80 procent) av avdelningscheferna var kvinnor. Under 2012 gjordes en analys bland annat av hur många medarbetare varje chef på respektive chefsnivå hade. I genomsnitt hade cheferna i landstinget 20,6 underställda medarbetare (2010: 20) med ett spann mellan 1 och 78 (2010: 1 till 86). Sett till de olika chefsnivåerna var fördelningen: o avdelningschefer 23,5 (2010: 23,1) medarbetare, med ett spann mellan 2 och 78 medarbetare (2010: 3 till 86) o verksamhetschefer 13,5 (2010: 13,3) medarbetare, med ett spann mellan 1 och 42 medarbetare (2010: 1 till 64) o landstingsdirektör/förvaltningschefer 22,0 (2010: 14,7) medarbetare, med ett spann mellan 8 och 37 medarbetare (2010: 12 till 19) Sida 67 av 80

68 11.5 Långsiktig personalförsörjning Vi står inför stora utmaningar framöver när det gäller personalförsörjningen. Förutsättningarna ändras allt snabbare i och med att vården utvecklas och att konkurrensen om arbetskraften blir tuffare. Det är viktigt att kontinuerligt aktivt arbeta för att på olika sätt behålla och utveckla en hög kompetensnivå. Investeringar i medarbetare i form av nyanställningar och kompetensutvecklingsinsatser för befintliga medarbetare, bygger på att dialoger måste föras på alla nivåer i organisationen kring vilka kompetenser som kommer att behövas under de följande åren. Kommande pensionsavgångar och andra avgångar inom alla landsting/regioner, kommuner och hos privata vårdgivare kommer att öka konkurrensen om arbetskraften. Detta gäller inom såväl hälsooch sjukvårdsområdet som inom serviceområdet. Ett samlat arbete behöver göras för att fånga och kunna åtgärda de behov landstinget har av kompetens i framtiden. Det innebär bland annat att kartlägga och analysera kompetensbehov, identifiera nyckelkompetenser, utveckla samverkan med lärosäten, hitta modeller för att stimulera till och kunna finansiera kompetensutveckling etc. I arbetet ingår även att se till att vi har en professionell rekryteringsprocess. Personalomsättningen i landstinget, uttryckt som extern personalrörlighet, d.v.s. medarbetare som lämnat landstinget, är relativt stabil över åren sett till landstinget som helhet och att betrakta som relativt sett normal. Variationer finns dock vad beträffar olika personalkategorier. När det gäller specialistkompetenta läkare var den externa personalrörligheten 10,6 procent 2012 och 8,3 procent 2013 varav 3,5 procent beror på pensionsavgångar och för sjuksköterskor var den externa personalrörligheten 10,2 procent 2012 och 5,8 procent 2013 varav 2,2 procent beror på pensionsavgångar. Orsaken till sjuksköterskornas minskning beror på att hemsjukvården gick över till kommunen fr.o.m. 1 januari Under 2013 var den externa personalrörligheten 6,3 procent totalt varav 3,0 procent beror på pensionsavgångar (jämfört med 7,8 procent 2012). Den främsta orsaken till minskningen beror på hemsjukvården. Fram till 2024 beräknas cirka medarbetare inom Landstinget Blekinge att uppnå 65 års ålder. Av dessa kommer 812 att uppnå 65 års ålder t.o.m Sida 68 av 80

69 Antal Personalgrupp (65 år) Antal tom 2019 Andel av tv anst 31/ Antal tom 2024 Andel av tv anst 31/ Ledningsarbete 28 20,1% 70 50,4% 1.2 Handläggare- och administratörsarbete 64 19,7% ,1% 1.3 Läkarsekreterare 49 18,5% ,5% 2.1 Vård/omsorg mm: Specialistkomp läkare 49 18,1% ,1% 2.2 Vård/omsorg mm: Icke specialistkomp läkare 2 1,7% 3 2,5% 2.3 Vård/omsorg mm: Psykolog o psykoterapeut 17 32,1% 20 37,7% 2.4 Vård/omsorg mm: Sjuksköterska m.fl ,4% ,8% 2.5 Vård/omsorg mm: Undersköterska m.fl ,2% ,2% 2.6 Vård/omsorm m.fl: Sjukhustekniker/lab.personal 30 24,2% 59 47,6% 3.0 Tandvårdsarbete 48 19,2% ,8% 4.0 Rehabilitering och förebyggande arbete 33 17,0% 50 25,8% 5.0 Socialt och kurativt arbete 10 17,5% 20 35,1% 6.0 Skol-, kultur-, turism- och fritidsarbete 6 14,3% 17 40,5% 7.0 Teknikarbete 24 16,1% 49 32,9% 8.0 Hantverkararbete m.m ,7% 33 47,8% 9.0 Köks-, måltids-, städ, tvätt och renhållningsarbete 46 22,9% 81 40,3% Total ,0% ,6% Pensionsavgångar (65 år) under åren Medelålden inom landstinget är ,1, vilket är en minskning jämfört med 2010 då medelåldern var 48, Åldersstruktur tillsvidareanställda År 2010 År 2011 År 2012 År år år år år år år år år år år år Åldersintervaller Sida 69 av 80

70 Kompetensutveckling Kompetensförsörjningsplaner För att kunna arbeta med kompetensförsörjning på alla nivåer krävs en systematik och ett strukturerat arbetssätt som bygger på att alla verksamheter, utifrån sitt uppdrag, preciserar hur vision, mål och värderingar ska brytas ner på arbetsplatsnivå. Grundläggande är att arbetet görs på arbetsplatsen med en hög delaktighet, där ledning och medarbetare tillsammans skapar en gemensam bild av sitt uppdrag, befintlig kompetens, krav på ytterligare kompetens och hur den ska kunna förvärvas genom olika aktiviteter och insatser. Detta ligger i sin tur till grund för medarbetarnas individuella utvecklingsplaner. Det är också viktigt att i planeringsarbetet identifiera nyckelkompetenser och -roller i de olika verksamheterna. Dessa måste säkras upp så att processerna kan fungera obehindrat och utan avbrott. En mall för innehållet i arbetsplatsens kompetensförsörjningsplan finns framtagen. I dagsläget saknas det IT-stöd som är nödvändigt för att kunna arbeta effektivt med kompetensplanering på både landstings-, förvaltnings-, arbetsplats- och individnivå. Ett arbete pågår med att hitta lämpligt IT-stöd och finansiering av detta. Kompetensförsörjningsplaner, medarbetarsamtal och individuella utvecklingsplaner utgör tre viktiga verktyg i planeringsarbetet för att leda och styra verksamheten på ett framgångsrikt sätt. Dessa verktyg måste fungera för att skapa möjlighet för landstinget att utarbeta en hållbar personalstrategi i vilken kommande personalbehov kan kvantifieras. Detta ger möjligheter till riktade och långsiktiga rekryterings- och utvecklingsinsatser. Medarbetarsamtalen med de sammanhängande individuella utvecklingsplanerna bidrar till att dels omsätta den övergripande verksamhetsplaneringen i handling, dels främja de individuella medarbetarnas utveckling. Det är viktigt att kompetensförsörjningsarbetet är en integrerad del av planeringsprocessen och styrningen av verksamheten. Under planeringsperioden behöver arbetet fortsätta med att få processerna kring kompetensförsörjningsplaner, medarbetarsamtal och individuella utvecklingsplaner att fungera. För att lyckas i detta arbete är det viktigt att det finns: Metodstöd Konsultstöd via stödprocessen Personal IT-stöd Kvalitetssäkrad uppföljning av antal genomförda medarbetarsamtal, individuella utvecklingsplaner och kompetensförsörjningsplaner. Sida 70 av 80

71 Lönepolitiken är ett viktigt styr- och ledningsinstrument och som sådant ska det bidra till att landstinget kan konkurrera med andra arbetsgivare och rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Det är nödvändigt med en nära anknytning mellan arbetsinsats, verksamhetsansvar och lönesättning. Dialog om lön är därför en viktig del i medarbetarsamtalet. Landstinget Blekinge kartlägger och analyserar årligen löner som underlag till överläggningar inför löneöversyn. Lönekartläggning och analys ur jämställdhetssynpunkt med hänsyn till Diskrimineringslagens krav görs vart tredje år. De handlingsplaner som upprättas utgör grund för lönepolitiska ställningstaganden i budgetarbetet. Anställningsvillkor och förmåner som ligger utanför de avtal som regleras mellan landstinget och de fackliga organisationerna alternativt fattats särskilt politiskt beslut om kommer att ses över och omprövas. Det handlar om en avvägning mellan värdet av att vara en attraktiv arbetsgivare och att ha en långsiktigt hållbar ekonomi. Ett landstingsövergripande arbete pågår med att kartlägga resurser och framtida behov för de största grupperna inom vården. Det handlar främst om grupper med lång utbildningstid som läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Sjuksköterskor Sjuksköterskor är landstingets största yrkesgrupp. Behovet av sjuksköterskor ökar och under sommartid har vi inte lyckas rekrytera det antal vi har behov av. Lösningen har varit stimulans till medarbetare att avstå semester under sommaren samt anlitande av bemanningsföretag. När det gäller utbildning till specialistsjuksköterska finns ett kontinuerligt behov. För svårrekryterade områden, t.ex. operationssjukvård är det viktigt att vi har utbildningsförmåner som kan bidra till att det blir attraktivt att söka sig till dessa verksamheter. Årligen görs en prioritering av vilka specialistområden som får del av utbildningsförmånerna. Troligen kommer behovet av specialistutbildade sjuksköterskor att öka framöver beroende på en alltmer specialiserad vård. Läkarförsörjning Efterfrågan överstiger tillgången på läkare, framförallt erfarna läkare och specialistläkare och i synnerhet specialister i allmänmedicin och psykiatri. Läkare utbildade i annat land kommer även framöver att utgöra ett viktigt tillskott till hälso- och sjukvården. Förutsättningarna att rekrytera specialistläkare är i många fall mycket begränsade. Flera specialiteter har en nationell brist. I fråga om läkartillgången, bör denna i flera avseenden ses både ur ett nationellt och ur ett internationellt perspektiv. Landstingen och regionerna bör därför samarbeta kring dessa frågor. Det finns en överenskommelse landstingen/regionerna emellan i samarbete med SKL om att landstingen ska ta ett solidariskt nationellt ansvar för läkarförsörjningen. Detta innebär bland annat att: varje landsting ska ha upprättat en långsiktig plan för hur den framtida strukturen för specialister bör se ut i landstinget en gemensam plan för utökning av AT har tagits fram. För Blekinges del innebär den en utökning med totalt sex AT-block fördelat under perioden ST-läkare ska utbildas med målet att varje landsting/region ska vara självförsörjande en viss aktiv utlandsrekrytering kommer att ske under en tid framöver. En kartläggning som gjorts per december 2013 visar att landstinget hade 276 landstingsanställda specialistläkare inom 26 basspecialiteter och 9 grenspecialiteter. Dessutom fanns 114 ST-läkare och 44 AT-läkare anställda. Utöver de 51 läkare som uppnår 65 års ålder finns dessutom i dagsläget 36 läkare som är över 65 år och 31 av dem är timavlönade. Hur den framtida strukturen ska se ut kommer att bero på hur verksamheternas olika uppdrag kommer att se ut. En övergripande långsiktig plan för specialiststruktur och kompetensförsörjning finns inte i dagsläget. Kartläggningen enligt ovan bygger på antalet anställda vid mättillfället, inte på budgeterade specialisttjänster. Sida 71 av 80

72 Arbetade timmar Att landstinget i ökande grad behöver använda inhyrda läkare för att klara av att upprätthålla verksamheten i olika sammanhang är bekymrande. En gemensam strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag har tagits fram nationellt, med målsättningen att avveckla beroendet av bemanningsföretag senast under Det är dock ST-läkare som är den största rekryteringsbasen för landstinget, vilket innebär att det tar lång tid att minska obalansen mellan egenanställda och inhyrda läkare. För landstingets del handlar det i första hand om att vända en ökande kostnadstrend genom att hitta åtgärder som resulterar i minskat behov av inhyrd personal. Kostnaderna för inhyrda läkare har minskat med 4,6 miljoner kronor jämfört med Det är Blekingesjukhuset som står för minskningen av inhyrda läkare genom minskade jourkostnader. Den tid som arbetades av inhyrda eller arvoderade läkare under 2013 uppgick i genomsnitt till 10,9 procent av all arbetad tid för läkare i Landstinget Blekinge, vilket är en ökning jämfört med år 2010 (9,4 procent). Situationen varierar dock mellan olika delar av verksamheten. Att arbetstiden har ökat för inyrda eller arvoderade läkare medan kostnaden har minskat beror på att det är jourkostnaderna som har minskat och jour för inhyrda läkare är exkluderad från läkarnas arbetstid Fördelning av arbetad tid för läkare 2013 Blekingesjukhuset Primärvård Psykiatri och habilitering Anställda läkare Arvoderade läkare Inhyrda läkare Andel av totalt arbetad tid för läkare som utförts av anställda respektive inhyrda/arvoderade läkare. Kostnaden för inhyrda läkare var under verksamhetsåret 2013 totalt 84,3 mnkr (2012: 88,9) och för arvoderade läkare 12,0 mnkr (2012: 16,9). Tandläkarförsörjning Den främsta utmaningen för folktandvården är nu att lösa tandläkarbristen, som inte är något unikt för Blekinge utan råder även nationellt. Förhållandet mellan pensionsavgångar och nyutbildade är i obalans på nationell nivå. Utbildningsdepartementet har tagit fasta på detta och redan 2012 har 12 nya utbildningsplatser skapats. Därefter kommer antalet utbildningsplatser successivt att öka med upp till 40 platser fram till år Folktandvårdsorganisationerna i syd har nu diskussioner med Malmö Högskola om möjligheter att planera för att delar av den verksamhetsförlagda utbildningen under sista utbildningsåret kan läggas även utanför region Skåne. Sida 72 av 80

73 Antal pensionerade respektive nyutbildade tandläkare fram till 2025 Antal TDL Daigram: Trendkurva över antalet prognosticerade pensionsavgångar respektive nyutbildade tandläkare fram till Källa: Socialstyrelsen. Folktandvården i Blekinge kommer de närmaste fem åren behöva rekrytera totalt nio av 59 tandläkare p.g.a. pensionsavgångar beräknat vid 65 års ålder. För perioden fram till 2020 behövs totalt 18 nyrekryteringar p.g.a. pensionsavgångar. Tilläggas bör att även inom privattandläkarkåren i Blekinge kommer pensionsavgångar och några av deras ersättare kan komma att rekryteras från vår organisation. Landstinget Blekinges folktandvård håller på att ta fram en strategi med olika åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar att behålla och nyrekrytera tandläkare. En särskild rekryteringsgrupp har bildats enkom för detta syfte. Om tandläkare saknas på folktandvårdens kliniker påverkas inte bara folktandvårdens utan även landstingets totala intäkter. Serviceverksamhet Även inom Landstingsservice pågår ett arbete med personal- och kompetensförsörjningen specifikt för de 72 yrken som finns inom serviceverksamheterna. Stora pensionavgångar väntar inom främst inom fastighetssidan där 62% lämnar inom närmaste tio-årsperioden Arbetsmiljö och samverkan En god arbetsmiljö är nödvändig för en effektiv verksamhet och därför ska hälso- och arbetsmiljöarbetet vara en integrerad del av verksamhetens vardag och utveckling. En god arbetsplats kännetecknas av chefers och medarbetares engagemang, arbetsglädje och en gemensam strävan mot fortsatt utveckling och uppsatta mål. Utgångspunkten för samverkan i Landstinget Blekinge är att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs av frågan i sitt arbete. Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är en central framgångsfaktor som bidrar till att göra Landstinget Blekinge till en attraktiv arbetsgivare. Välmående medarbetare bidrar till en positiv hälsoutveckling för patienterna. Det är viktigt att vidmakthålla och fortsätta utveckla hälsofrämjande arbets- och förhållningssätt i Landstinget Blekinge, i synnerhet i tider när de ekonomiska förutsättningarna inte är gynnsamma. Den bärande värderingen är att resurser som satsas på hälsofrämjande insatser för medarbetarna i förlängningen också kommer medborgarna tillgodo. Arbetet med konsekvensanalyser vid förändringar av patientverksamhet bör på ett mer systematiskt sätt samordnas så att medarbetar- och patientsäkerhetsperspektivet bedöms parallellt och beroende av varandra. Samverkan med Landstingshälsan är en framgångsfaktor när det gäller arbetsmiljöarbetet, såväl det strategiska som det operativa. Formerna för samverkan kommer att utvecklas ytterligare och År Nya TDL Pensionerade TDL Sida 73 av 80

74 avsikten är att, så långt det är möjligt, forma stöd och insatser utifrån de behov som finns i verksamheterna och att kunna följa nyttan med de åtgärder som sker. Medarbetarundersökningen är en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet och resultatet utgör underlag för handlingsplaner på både arbetsplats- och landstingsnivå. En medarbetarundersökning genomfördes under hösten 2012 i samarbete med SKOP och nästa kommer enligt gällande plan att genomföras under Samtliga landstingets arbetsplatser har uppdraget att ta fram handlingsplaner mot bakgrund av vad som framkommer i medarbetarundersökningarna. Den totala utvecklingen av sjukfrånvaron mellan år 2002 och 2013 visar mer än en halvering av antal sjukfrånvarodagar per anställd: Sjukfrånvaro totalt under åren Trenden är att sjukfrånvaron har minskat från Dock har sjukfrånvaron totalt i dagar ökat med 0,6 dagar år 2013 i jämförelse med år 2012, vilket beror på ökad korttidsfrånvaro. När det gäller långtidssjukfrånvaron (>90 dagar) har den minskat och följt trenden från år Orsakerna till den kraftiga minskningen av den långa sjukfrånvaron över åren är flera. Förbättrade interna rutiner för rehabiliteringsarbetet har underlättat tillbakagång till arbete. Landstinget har fokuserat mycket på tidiga rehabiliteringsinsatser i samarbete med företagshälsovården. Minskningen beror också på nya regelverk inom sjukförsäkringsområdet, vilka har inneburit ökade krav på både arbetsgivare och sjukskrivna. Sida 74 av 80