Kommunikationsplan Den Nationella geodatastrategin

Transkript

1 Kommunikationsplan Den Nationella geodatastrategin

2 Innehåll 1. Tydlig kommunikation bidrar till att vi når visionen Vi har en tydlig och samordnad kommunikation Vi kommunicerar på mottagarens villkor Målgrupper Budskap Utvecklad samverkan för öppna och användbara geodata via tjänster Kanaler Vi kommunicerar via flera kanaler Principer för kommunikationen Aktiviteter under Bilagor Sessioner och presentationerkartdagarna

3 Tydlig kommunikation bidrar till att vi når visionen En väl planerad kommunikation bidrar till att vi tydligare når ut med vårt budskap och förenklar för mottagaren. Kommunikationsplanen ger oss vägledning för hur vi kommunicerar, genom vilka kanaler och till vem. Den Nationella geodatastrategin , lyfter fem samhällsutmaningar: 1. Innovation och tillväxt 2. Digitaliseringen av offentlig förvaltning 3. En effektivare samhällsbyggnadsprocess 4. Klimatanpassningen och miljöhoten 5. Försvar, samhällsskydd och beredskap Och innehåller fyra mål som visar hur vi uppnår en utvecklad samverkan för öppna och användbara geodata via tjänster: 1. Geodata är öppna 2. Geodata är användbara 3. Geodata är tillgängliga 4. Samverkan är väl utvecklad Vi har en handlingsplan för Lantmäteriet och Geodatarådet som visar vad vi ska uppnå och vad vi ska arbeta med. Kommunikationsplanen är framtagen av Lantmäteriet som samordnare för geodatområdet. 3

4 Vi har en tydlig och samordnad kommunikation Kommunikationsplanen utgår från visionen i den Nationella geodatastrategin: Sverige har en nationell infrastruktur för geodata som främjar innovation och tillväxt inom näringslivet, möjliggör digitalisering och effektivisering av processerna inom offentlig sektor, aktivt bidrar till att medborgarna har en god, säker och hållbar livsmiljö. För att få det att hända så måste vi göra den Nationella geodatastrategin och infrastrukturen för geodata känd, genom att driva och stödja en tydlig och samordnad kommunikation. Kommunikationsplanen ger vägledning till Lantmäteriet som samordnare för geodataområdet. Vi kommunicerar vad vi gör och hur vi gör för att nå visionen i den Nationella geodatastrategin. 3. Vi kommunicerar på mottagarens villkor För att vi ska bli framgångsrika i vår kommunikation behöver vi beskriva och förmedla Geodatastrategins vision och mål på ett enkelt, tydligt och konsekvent sätt. Vi anpassar vår kommunikation efter målgruppen och på så vis underlättar vi för mottagaren. Utgångspunkten vid all vår kommunikation är: Målgruppen Vem är målgruppen? Vilka förutsättningar har målgruppen? Hur anpassa vi vår kommunikation till den aktuella målgruppen? Förenkling Ju enklare desto bättre. Vårt budskap ska vara entydigt och det ska tydligt framgå vem som är avsändare. 4. Målgrupper För att nå ut med våra budskap behöver vi kommunicera med olika målgrupper. Det kan vara: Användare av geodata Producenter av geodata Vidareförädlare av geodata Forsknings- och utvecklingsinstanser inom geodata Utbildningsinstanser inom geodata Samverkansorganisationer myndigheter nationellt och inom EU Medarbetare inom samverkansorganisationer Media Politiker Regeringen Målgruppen beslutsfattare står i centrum för att nå kommunikationsmålen om att skapa kännedom om huvuddragen i Geodatastrategin, deras betydelse för samhällsutvecklingen samt att skapa stöd och förståelse för behovet av samverkan och politiska insatser som kan underlätta och öka användandet av kvalitativa geodata. 4

5 Budskap Utvecklad samverkan för öppna och användbara geodata via tjänster I all vår kommunikation framgår det tydligt att vi arbetar för att skapa en väl fungerande infrastruktur för geodata, genom att vi kommunicerar: Framdriften i den Nationella geodatastrategin och Geodatarådets handlingsplan, Utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geodata, Nyttor med geodata, Samverkan. 6. Kanaler Vi kommunicerar via flera kanaler Vår kommunikation sker via flera kanaler. Vi väljer den kanal som passar bäst för den aktuella målgruppen och aktiviteten. 7. Principer för kommunikationen 1. Skapa intresse genom att utgå ifrån samhällsutmaningarna som beskrivs i Geodatastrategin. I möjligaste mån kopplas diskussionen om geodata till andra aktuella och relevanta strategier och handlingsplaner, exempelvis Digitalt först. 2. Lyft Geodatastrategin genom att kommunicera värdet av geodata. Skilj inte på kommunikation om geodata och kommunikation om geodatastrategin intresse för strategin blir större om den placeras i ett större sammanhang om hur geodata kan användas. 3. Kommunicera resultat. Ju längre arbetet fortskrider desto konkretare kan resultaten av Geodatastrategin kommuniceras. Det skapar intresse och förståelse för geodatas roll i samhällsprocesserna och bidrar till att upprätthålla trovärdighet för att Geodatastrategin gör skillnad, stärka förtroendet för Geodatarådet som helhet och synliggöra värdet av dess medlemmars insatser. 4. Tydliggör samverkan och transparens. Kommunikationen samordnas och rådets medlemmar använder sin samlade kunskap och kompetens i kommunikationen. Medlemmarna är transparenta och delar med sig av goda kommunikationsinsatser. Samordnad kommunikationen stärker bilden av en stark samordning och samverkan mellan ansvariga myndigheter. 5

6 Aktiviteter under 2018 För att sprida information om framdriften i den Nationella geodatastrategin och Geodatarådets handlingsplan kommer Lantmäteriet under året att: Bjuda in internt/externt till 4 st. lunchseminarier i hörsalen på Lantmäteriet som även spelas in och publiceras på webben. Inbjudan kommer att läggas ut i kalendern på Insikten och geodata.se samt externt via Lantmäteriets sociala media. Sprida information om framdriften i nyhetsbrevet från Geodata.se. 6-7 mars, Vidareförädlarträffen - Information om fortsatt arbete Nationell geodatastrategi samt Digitalt förs. Delta med presentationer på Kartdagarna i Linköping för att informera om framdriften i den Nationella geodatastrategin, rådets handlingsplan och utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geodata. Delta i Almedalsveckan på Gotland med seminarium kring Klimatanpassning/Kust- och strandzonsfrågan (någon gång mellan den 2 4 juli). Geodataseminarium, den 29 november, Norra latin i Stockholm. En gemensam aktivitet för Lantmäteriet och Geodatarådet. 6

7 Bilagor 9.1 Lunchseminarium den 8 mars Presentationer - Kartdagarna den mars Geodatarådets handlingsplan 2018 och framåt 7

8 Lunchseminarium

9 Agenda - Lägesrapport kring Lantmäteriets regeringsuppdrag - Digitalt först - Rådets nya handlingsplan

10 Regeringsuppdraget Digitalt först för en smartare samhällsbyggnadsprocess Malgorzata Drewniak Jurist Lantmäteriet

11 Bakgrund Digitaliseringen är den starkaste kraften i vår tid! Regeringens digitaliseringsstrategi Regeringens satsning Digitalt först Regeringsuppdrag till Lantmäteriet Uppdragsledare Malin Klintborg

12 Uppdraget att öka den digitala mognadsgraden i samhällsbyggnadsprocessen Utreda rättsliga, ekonomiska och organisatoriska hinder Redovisa goda exempel på digitala lösningar Föreslå åtgärder Slutrapportera i 28 feb 2019

13 Nuvarande digital mognad i samhällsbyggnadsprocessen 1. Digital information 2. Digital process 3. Digital dialog 4. Automatisering Samhällsbyggnadsprocess

14 Lantmäteriets slutrapport på regeringsuppdraget Det främsta hindret splittrad och fortfarande analog informationshantering Nationella myndigheter behöver ta ett större ansvar Behov av nationell samordning och ramverk

15 Slutrapport tidigarelagd till den 31 januari 2018 Förankring av nuläge och effektmål Möjliggöra tilldelning av nya uppdrag med fokus bland annat på: Nationell plattform för informationsförsörjning Detaljplaner Utredningsinformation BIM/GIS Visualisering Automatisering av enkla bygglovs- och fastighetsbildningsärenden

16 Vision Nationell plattform för informationsförsörjning E-tjänster Konsument Samordnare Process Användaranslutning Tjänsteförmedling maskingränssnitt Samordnare Grunddata Övergripande nationell samordning Dataleverantörsanslutning Dataförsörjning Leverantörer

17 9 Regeringskansliet CD Regerinn "-_.. Lyssna English website LYssn,. _ Lättläst Teckenspråk Other languages Prenumerera via e-post Kontakt Jobba hos oss Press Sverige i EU UO:s reseinformation Regeringen satsar 30 miljoner på sammanhållen digitaliserad samhällsbyggnadsprocess Regeringen har gett Lantmäteriet och Boverket i uppdrag att fortsätta arbetet med att främja digitaliseringen av samhällsbyggandsprocessen. IV digital

18 Nästa steg på gång Digitalt först 2 och grunddata Diskussion om fortsatt uppdrag pågår utifrån föreslagna fokusområden (plattform, detaljplaner etc) pågår. Läs mer på vår hemsida

19 Geodatarådets handlingsplan Rapporterna från 2017 års arbete och innehållet i den nya handlingsplanen

20 Geodatarådets handlingsplan för 2017 Nationella basdata 1) Definiera Nationella basdata 2) Finansiering Öppna nationella basdata 3) Öppningshinder - Nationella basdata 4) Nationell baskartetjänst Strategifördjupningar 5) Geodata för skogliga ändamål 6) Geodata för krisberedskap och blåljus 7) Geodata för grön infrastruktur 8) Geodata för kust- och strandzoner Övriga samverkansfrågor 9) Samverkan inom samhällsbyggnad 10) Samordning geodata miljödata 11) Samverkan produktionsplanering Gulmarkerade rapporter finns tillgängliga på

21 Geodatarådets handlingsplan för 2017 Rapport finns på 1) Definiera Nationella basdata Bilder Höjd-/djup Geologi Vatten Marktäcke Ortnamn Administrativ indelning Planer och bestämmelser Byggnader Fastigheter Företag Fordon Markdetaljer Adresser Personer Transportnät Miljöinformation Geodetisk infrastruktur Tekniska försörjningssystem = Geodata som definierats som Nationella basdata

22 Geodatarådets handlingsplan för 2017 Rapport finns på Ett bra diskussionsunderlag för fortsatt arbete med att göra Nationella basdata tillgängliga i samhället och löpande informera om hur basdata utvecklas 4) Nationell baskartetjänst

23 Geodatarådets handlingsplan för 2017 Rapport finns på Nytt laserskanningomdrev 5) Geodata för skogliga ändamål Regeringen satsar 12 miljoner kronor per år på laserskanning. Syftet är att uppdatera, utveckla och distribuera data som bidrar till att stärka skogsbrukets ekonomi, sysselsättning och miljöhänsyn. Produktionen sker i samverkan mellan Skogsstyrelsen och Lantmäteriet med inriktningen att resultatet blir öppna data

24 Geodatarådets handlingsplan för 2017 Rapport finns på Stöd till 112-utredningen 112-utredningen fick i juli 2017 tilläggsdirektiv: 6) Geodata för krisberedskap och blåljus Analysera och föreslå hur den nationella alarmeringsfunktionen och hjälporganen genom ett gemensamt system på ett mer enhetligt sätt ska kunna använda geografiska data (geodata) för att säkerställa snabba och effektiva hjälpinsatser. Utredarens uppdrag ska redovisas i ett betänkande senast den 31 mars 2018 Lantmäteriet och MSB har på ett bra sätt kunnat stödja utredningens arbete med grund i strategifördjupningen i 2017 års handlingsplan

25 Geodatarådets handlingsplan för 2017 Rapport finns på En strategifördjupning kring geodataförsörjningen för grunda kust- och strandzoner med bedömningar kring behov och kostnader för ett nationellt kartläggningsprogram 8) Geodata för kust- och strandzoner

26 Geodatarådetshandlingsplan för 2017 Rapport finns på Digitalt först - Samhällsbyggnad Lantmäteriet har under 2017 löpande hållit Geodatarådet informerat om arbetet med regeringsuppdraget Digitalt först. 9) Samverkan inom samhällsbyggnad Lantmäteriet är överens med organisationerna i Geodatarådet om att bedriva arbetet med utvecklingen av informationsinfrastrukturen inom ramen för rådets nya fleråriga handlingsplan för perioden

27 Geodatarådets handlingsplan för Fem fokusområden (1) (2) (3) (4) (5) Användarbehov och samhällsnytta Öppenhet och säkerhet Standardisering av grunddata Nationell samverkan i geodatainsamling Nationell plattform för geodataaccess Utveckla metoderna för analys av användarbehov och kartlägg behoven inom prioriterade områden med fokus på nyttorealiseringen inom respektive område Vidareutveckla beslutsunderlagen för öppna och avgiftsfria geodata, förbättra informationssäkerheten och öka redundansen vad avser leveransförmågan Ta fram en mall för specifikationer, planer för specifikationsarbete och implementering, gränssnitt geodata - BIM samt kravställning för bevarande/e-arkiv Ta fram ett koncept för samverkan kring datainsamling och datalagring som på kort och lång sikt kan försörja den nationella plattformen med data Ta fram en förmedlingslösning för geodata där maskingränssnitt från olika dataleverantörer görs samlat tillgängliga för implementering i processer och verksamhetssystem

28 Nationell plattform för geodataaccess Konsumenter Offentliga och privata aktörer som har behov av samlad åtkomst till information för att utföra uppgifter i en viktig samhällsfunktion/-process Nyttorealisering Samordnare av samhällsprocess Sektorsoptimering Definierade samhällsutmaningar Sektorsportaler Åtkomst Datainfrastruktur Anslutning Samordnare av datainfrastruktur Infrastrukturoptimering Myndighet som ansvarar för att en viktig funktion, process eller sektor i samhället fungerar effektivt Leverantörer - Producenter - Datavärdar Offentliga och privata dataproducenter och datavärdar som har ett ansvar att tillgängliggöra information i samhället Myndighet som ansvarar för att en nationell informationsinfrastruktur fungerar effektivt för de funktioner, processer och sektorer i samhället som behöver informationen

29 Planens samband med utvecklingen av infrastrukturen De fem fokusområdena i Geodatarådets handlingsplan (1) Användarbehov och samhällsnytta (2) Öppenhet och sekretess (4) Nationell plattform för geodataaccess E-tjänster till stöd för samhällsfunktion/ samhällsprocess Användaranslutning Tjänsteförmedling via maskingränssnitt - Öppenhet - Sekretess - Integritet - Rikets säkerhet - Krav på data och tjänster Dataleverantörsanslutning Konsument Samordnare Process/funktion Samordnare Grunddata Standarder Föreskrifter Handledningar Avtal Anslutningar Övergripande nationell samordning Sker idag via esam, framöver via den nya myndigheten för digitalisering Gemensamma principer Tekniska komponenter Verktyg Eget utrymme E-legitimation etc (4) Nationell samverkan i geodatainsamling (2) Standardisering av grunddata Dataförsörjning G A = Grunddata = Annan data Leverantörer Dataproducenter Datavärdar

30 Geodatastrategin på Kartdagarna Bättre geodata för skogsbruk och miljö (Tis 20 mars, kl ) Laserskanning ger bättre grunddata om skogen Testbäddar för skogs- och miljödata Geodata för planering av grön infrastruktur Bättre geodata för kust och hav (Tis 20 mars, kl ) Nationellt program för kust- och standzonskartering Behov av sömlösa planeringsunderlag i strand- och kustzonen Infrastruktur för lokal skärgårdstrafik (ADAPT-projektet) Geodata i kommunal kust- och havsplanering Svante Larsson, Skogsstyrelsen Mikael Johansson, Lantmäteriet Svante Larsson, Skogsstyrelsen Birgitta Olsson, Naturvårdsverket Patrik Wiberg, Sjöfartsverket Johan Nyberg, SGU Anna Hedenström, SGU Linda Blied, Sjöfartsverket Ingmarie Söderblom Svensk geoprocess Nya specifikationer (Tis 20 mars, kl ) Om version 3 av specifikationerna Nyttan med testdata Behov av fler enhetliga geodatateman Lantmäteriets införandeplan Nyttan med tjänstebaserad uppdatering Om kommande införanden av specifikationerna Eva Nord, Lantmäteriet m.fl. Geodatarådets strategiska arbete (Ons 21 mars, kl ) Resultatet av 2017 års handlingsplan Digitalt först Samhällsbyggnadsprocessen Geodatarådets handlingsplan för 2018 och framåt Peter Nyhlén, Lantmäteriet Malin Klintborg, Lantmäteriet Anna Bertilson, Linköpings kommun Utveckling av den nationella infrastrukturen (Ons 21 mars, kl ) Vision kring nationell infrastruktur för data Infrastrukturen en grund för samhällsbyggnadsprocessen Utveckling av en digital samhällsbyggnadsprocess Utvecklingen av basdata i infrastrukturen (Ons 21 mars, kl Vilka geodata är basdata i infrastrukturen? Hur tillgängliggör vi nationella basdata i samhället? Svensk geoprocess En kärna i konceptet Lars-Kristian Stölen, SGU Kjell Hjorth, Lantmäteriet Thomas Lithén, Lantmäteriet Bättre Geodata för krisberedskap och blåljus (Tor 22 mars, kl. 9-11) Hur får blåljusverksamheterna ett bättre geodatastöd? Hantering av sekretess i aggregerade geodata Malgorzata Drewniak, Lantmäteriet Tobias Lindholm, Lantmäteriet Malin Klintborg, Lantmäteriet Jan-Anders Holmlund, MSB Mia Vallberg, Lantmäteriet Naima Almström, Lantmäteriet

31 Lunchseminarium 2018 Framdriften i arbetet med den nationella geodatastrategin Under året genomför vi fyra lunchseminarier via Telia videokonferens. Följande datum är inbokade: 8 mars, kl (dagens seminarium) 11 juni, kl oktober, kl december, kl Kommunikation via sociala medier Vi sprider information och bjuder in till lunchseminarierna via våra webbplatser Lantmateriet.se, Geodata.se samt Lantmäteriets Facebook

32 Tack för visat intresse!

33 Kartdagarna 2018 Förslag på presentationer kopplade till genomförandet av den nationella geodatastrategin Version

34 Genomförandet av geodatastrategin Rödmarkerade sessioner bör hållas ihop seriellt och helst ej krocka med någon av de övriga sessionerna Onsdag 21 mars kl : Geodatarådets strategiska arbete Resultatet av 2017 års handlingsplan Digitalt först Samhällsbyggnadsprocessen Geodatarådets handlingsplan för 2018 och framåt Peter Nyhlén, Lantmäteriet Malin Klintborg, Lantmäteriet Anna Bertilson, Linköpings kommun Onsdag 21 mars kl : Utveckling av den nationella infrastrukturen Vision kring nationell infrastruktur för data Infrastrukturen en grund för samhällsbyggnadsprocessen Utveckling av en digital samhällsbyggnadsprocess Onsdag 21 mars kl : Utvecklingen av basdata i infrastrukturen Vilka geodata är basdata i infrastrukturen? Hur tillgängliggör vi nationella basdata i samhället? Svensk geoprocess En kärna i konceptet Tisdag 20 mars kl : Bättre geodata för skogsbruk och miljö Laserskanning ger bättre grunddata om skogen Testbäddar för skogs- och miljödata Geodata för planering av grön infrastruktur Malgorzata Drewniak, Lantmäteriet Tobias Lindholm, Lantmäteriet Malin Klintborg, Lantmäteriet Lars-Kristian Stölen, SGU Kjell Hjorth, Lantmäteriet Thomas Lithén, Lantmäteriet Svante Larsson, Skogsstyrelsen Mikael Johansson, Lantmäteriet Svante Larsson, Skogsstyrelsen Birgitta Olsson, Naturvårdsverket Tisdag den 20 mars kl : Bättre geodata för kust och hav Nationellt program för kust- och standzonskartering Behov av sömlösa planeringsunderlag i strand- och kustzonen Infrastruktur för lokal skärgårdstrafik (ADAPT-projektet) Geodata i kommunal kust- och havsplanering Patrik Wiberg, Sjöfartsverket Johan Nyberg, SGU Anna Hedenström, SGU Linda Blied, Sjöfartsverket Ingmarie Söderblom Torsdag den 22 mars kl. 9-11: Bättre Geodata för krisberedskap och blåljus Hur får blåljusverksamheterna ett bättre geodatastöd? Hantering av sekretess i aggregerade geodata Jan-Anders Holmlund, MSB Mia Vallberg, Lantmäteriet Naima Almström, Lantmäteriet Tisdag 20 mars kl : Svensk geoprocess Nya specifikationer Om version 3 av specifikationerna Nyttan med testdata Behov av fler enhetliga geodatateman Lantmäteriets införandeplan Nyttan med tjänstebaserad uppdatering Om kommande införanden av specifikationerna Eva Nord, Lantmäteriet m.fl.

35 Geodatarådets strategiska arbete (1) Resultatet av 2017 års handlingsplan - Onsdag 21/3 kl Peter Nyhlén, Lantmäteriet Programtext: Lantmäteriet tog fram den nya nationella geodatastrategin i samarbete med geodatarådet och den första gemensamma handlingsplanen (2017) resulterade i flera viktiga resultat för det fortsatta arbetet med den nationella infrastrukturen. I denna presentation ges en övergripande beskrivning av de hittillsvarande resultaten. I andra sessioner ges mer fördjupade redovisningar från de insatser som varit mer omfattande eller som redan gett betydande effekter för utvecklingen. Syfte: Tema: Ge en sammanfattning av det arbete med Geodatarådets handlingsplan som genomfördes under Genomförandet av den nationella geodatastrategin

36 Session 1: Geodatarådets strategiska arbete (2) Digitalt först Samhällsbyggnadsprocessen - Onsdag 21/3 kl Malin Klintborg, Lantmäteriet Programtext: Arbetet med Lantmäteriets regeringsuppdrag kring Digitalt först Samhällsbyggnadsprocessen har bedrivits i nära samverkan med Boverket och med stort fokus på förutsättningarna ibland landets olika kommuner. Arbetet slutredovisades i november 2017, mer än ett år före planen. I denna presentation redovisas vilka erfarenheter och resultat som nåddes i arbetet och vilken grund detta har lagt för utveckling av processen? Syfte: Tema: Redovisa resultat och erfarenheter från arbetet med Digitalt först Samhällsbyggnadsprocessen. Genomförandet av den nationella geodatastrategin

37 Session 1: Geodatarådets strategiska arbete (3) Geodatarådets handlingsplan för 2018 och framåt - Onsdag 21/3 kl Anna Bertilson, Linköpings kommun Programtext: Med grund i resultaten från 2017 års arbete med Geodatarådets handlingsplan och regeringsuppdraget Digitalt först Samhällsbyggnadsprocessen fokuseras nu stora delar av geodatarådets handlingsplan för 2018 och framåt på de viktiga samhällsbyggnadsfrågorna. I denna presentation presenteras geodatarådets handlingsplan för 2018 samt de viktigaste utmaningarna för det fortsatta arbetet. Syfte: Tema: Ge en sammanfattning av inriktningen av Geodatarådets handlingsplan för 2018 och framåt. Genomförandet av den nationella geodatastrategin

38 Session 2: Utveckling av den nationella infrastrukturen (1) Vision kring en infrastruktur för digitala processer - Onsdag 21/3 kl Malgorzata Drewniak, Lantmäteriet Programtext: För att understödja digitaliseringen av de offentliga processerna krävs en väl fungerande infrastruktur för data. I Lantmäteriets arbete med regeringsuppdraget kring utvecklingen av en effektiv och digitalt baserad samhällsbyggnadsprocess är den nationella infrastrukturen för geodata helt central. Men det behövs även en ordnad hantering av andra data, precis som i många andra samhällsprocesser. Hur får vi de olika infrastrukturerna samordnade så att digitaliseringen underlättas och hur kan ansvaren för de olika informationsinfrastrukturerna fås att samverka med de olika sektorsansvaren där processansvaren ligger? I denna presentation väcks en del viktiga frågor kring hur vi kan påskynda utvecklingen på detta område och vilken samordning som krävs mellan leverantörer, konsumenter och samordningsansvariga på området. Syfte: Tema: Väcka diskussion kring vilka åtgärder och samverkan som krävs både för att underlätta arbetet med digitaliseringen av viktiga funktioner och processer i samhället. Genomförandet av den nationella geodatastrategin

39 Session 2: Utveckling av den nationella infrastrukturen (2) Infrastrukturen en grund för samhällsbyggnadsprocessen - Onsdag 21/3 kl Tobias Lindholm, Lantmäteriet Programtext: Arbetet med Digitalt först Samhällsbyggnadsprocessen har påvisat flera behov av utveckling av den nationella infrastrukturen för geodata. Vi behöver öka samverkan i hela kedjan från datainsamling till att göra geodata tillgängliga i samhället. Vi behöver fortsätta det viktiga harmoniseringsarbetet stat kommun så att samhällsbyggnadsprocessen och andra viktiga processer kan börja använda våra geodata på ett effektivt sätt. Vi behöver också fortsätta utveckla kvaliteten hos data som är centrala i processerna. För att underlätta flödet av information mellan myndigheter, kommuner, företag och medborgare behövs en finansiell reform för geodata från offentlig förvaltning så att all geodata som inte behöver sekretessbeläggas avgiftsfritt kan vidareanvändas och spridas i samhället utan begränsningar. Syfte: Tema: Informera om den utveckling av infrastrukturen för geodata som Lantmäteriet ser nödvändig för att stödja en effektiv digital samhällsbyggnadsprocess. Genomförandet av den nationella geodatastrategin

40 Session 2: Utveckling av den nationella infrastrukturen (3) Utveckling av en digital samhällsbyggnadsprocess - Onsdag 21/3 kl Malin Klintborg, Lantmäteriet, NN, Boverket Programtext: I arbetet med regeringsuppdraget kring Digitalt först Samhällsbyggnadsprocessen har Lantmäteriet och Boverket synliggjort många utvecklingsbehov. Förutom behovet av att utveckla geodataförsörjningen, d.v.s. infrastrukturen för geodata, har också flera förslag förts fram kring hur själva processen kan utvecklas på kort och lång sikt. Bland de åtgärder som föreslås finns satsningar på utbildning och kompetensutveckling, standardisering av upphandlingsunderlag, standardisering av planer samt digitalisering av de berörda processerna (detaljplaneprocessen, fastighetsbildningsprocessen och bygglovsprocessen). Här krävs bl.a. gemensamma lösningar för handläggningssystem, verksamhetsanpassning hos myndigheter samt olika slags handledningar och stöd. Syfte: Tema: Informera om den processutveckling som Lantmäteriet och Boverket ser nödvändig för att möjliggöra en effektiv digital samhällsbyggnadsprocess. Genomförandet av den nationella geodatastrategin

41 Session 3: Utvecklingen av basdata i infrastrukturen (1) Vilka geodata är basdata i infrastrukturen? - Onsdag 21/3 kl Lars-Kristian Stölen, SGU Programtext: En viktig del av geodatarådets handlingsplan för 2017 var att definiera vilka grundläggande geodata från stat och kommun som bör betraktas som grunddata i den nationella infrastrukturen. Liknande initiativ har även tagits inom ramen för andra utvecklingsinitiativ som t.ex. e-sam, Smart Built Environment, SKL m.fl. Det handlar i de flesta fall om att prioritera fram viktiga data för fortsatt arbete med att standardisera dessa, definiera styrmedel, förvaltning, finansiering samt former för tillgängliggörande m.m. I denna presentation redovisas resultatet av arbetet med dessa frågor i rådets handlingsplan för 2017 framåt samt de behov av fortsatt arbete som identifierats. Syfte: Tema: Redovisa resultatet av arbetet i rådets handlingsplan kring att definiera vilka grundläggande geodata från stat och kommun som bör vara basdata i den nationella infrastrukturen. Genomförandet av den nationella geodatastrategin

42 Session 3: Utvecklingen av basdata i infrastrukturen (2) Hur tillgängliggör vi nationella basdata i samhället? - Onsdag 21/3 kl Kjell Hjorth, Lantmäteriet Programtext: Det är idag inte helt lätt att sätta samman geodata från olika leverantörer i användbara lösningar. För digitaliseringen av olika samhällsprocesser måste dessutom lösningarna för geodataförsörjningen gå att bygga in i de system som stödjer processerna och handläggningen i dessa. Det här kräver maskingränssnitt/api:er som är stabila och tillgängliga 24-7 för att processerna ska kunna fungera och för att delar av dem på sikt även kunna automatiseras. Vi behöver därför börja definiera de grundläggande och samordnande tjänster med kartor och annan geodata som behövs för att infrastrukturen ska fungera väl. I denna presentation redovisas resultatet av arbetet med att ta fram en första vision och kravbild för en nationell baskartetjänst. Här presenteras också tankar kring behov av fortsatt arbete på området. Syfte: Tema: Redovisa resultatet av arbetet i rådets handlingsplan kring vision och kravbild på en nationell baskartetjänst för den nationella infrastrukturen. Genomförandet av den nationella geodatastrategin

43 Session 3: Utvecklingen av basdata i infrastrukturen (3) Svensk geoprocess En kärna i konceptet - Onsdag 21/3 kl Thomas Lithén, Lantmäteriet Programtext: I arbetet med Digitalt först Samhällsbyggnadsprocessen tydliggörs vikten av det harmoniseringsarbete som bedrivs inom ramen för Svensk geoprocess. Där lyfts också behovet av att komplettera ytterligare ett antal viktiga geodatateman. I det fortsatta arbetet med att genomföra geodatastrategin krävs ökade ansträngningar för att uppnå den tillgänglighet av geodata inom stat kommun som är så viktig för bland annat samhällsbyggnadsprocessen. Svensk geoprocess är nu i ett läge då införandet av geodataspecifikationer och mätningsanvisningar successivt kan inledas. I presentationen ges en övergripande orientering kring läget samt förutsättningarna för införandet. Syfte: Tema: Tydliggöra vikten av Svensk geoprocess för utvecklingen av en digital samhällsbyggnadsprocess samt ge en övergripande lägesrapport Genomförandet av den nationella geodatastrategin

44 Session 4: Utvecklingen av basdata i infrastrukturen (1) Laserskanning ger bättre grunddata om skogen Tisdag 20/3 kl Svante Larsson, Skogsstyrelsen och Mikael Johansson, Lantmäteriet Programtext: Regeringen satsar 12 miljoner kronor per år på att utveckla Skogliga grunddata med hjälp av laserskanning. Det handlar om att uppdatera, utveckla och distribuera data som bidrar till att stärka skogsbrukets ekonomi, sysselsättning och miljöhänsyn. Laserskanning möjliggör mer exakta analyser för att mäta skogens tillväxt och utifrån detta göra analyser, prognoser och målsättningar om hur stor produktionen kan bli i Sverige och var i landet den uppstår. Hela landet kommer omfattas av skanningen som startar våren Ambitionen är att det ska vara en samfinansiering mellan stat, skogsföretag och andra företag. Informationen kommer göras tillgängligt fritt och öppet via Skogsstyrelsen och Lantmäteriet. Syfte: Tema: Informera om resultatet från arbetet med att fördjupa geodatastrategin kring behoven för skogliga ändamål och därvid få fram en skogsdatastrategi. Genomförandet av den nationella geodatastrategin

45 Session 4: Bättre geodata för skogsbruk och miljö (2) Testbäddar för skogs- och miljödata - Tisdag 20/3 kl Svante Larsson, Skogsstyrelsen Programtext: Testbädd i verklig användarmiljö där teknik utvecklas i samverkan mellan användare och leverantörer i den miljö där tekniken är avsedd att användas. Skogsstyrelsen presenterar hur speciellt utvalda skogsfastigheter kan användas som testbädd för utveckling och tester av tjänster och produkter samt insamling och tillgängliggörande av skogs- och miljödata. Syfte: Tema: Informera om Skogsstyrelsens arbete med att ta fram testbäddar för tjänster och produkter baserade på skogs- och miljödata. Genomförandet av den nationella geodatastrategin

46 Session 4: Bättre geodata för skogsbruk och miljö (3) Geodata för planering av grön infrastruktur - Tisdag 20/3 kl Birgitta Olsson, Naturvårdsverket Programtext: Under 2017 har Naturvårdsverket bedrivit ett arbete i geodatarådets handlingsplan med att analysera vilken utformning och utveckling som krävs av de relevanta geodata som finns och tas fram för grön infrastruktur (bl.a. nytt marktäckedataskikt och de kartunderlag som länsstyrelser och kommuner använder i översikts- och detaljplanering) samt hur dessa geodata lever upp till Strategin för miljödatahantering. Arbetet har bedrivits i ett nära samarbete med den planerade produktionen av nationella marktäckedata för att säkerställa att resultat från den produktionen snabbt och smidigt kan göra nytta i arbetet med grön infrastruktur. Syfte: Tema: Informera om Naturvårdsverkets arbete med geodata för planering av grön infrastruktur. Genomförandet av den nationella geodatastrategin

47 Session 5: Bättre geodata för kust och hav (1) Nationellt program för kust- och standzonskartering - Tisdag 20/3 kl Patrik Wiberg/Magnus Wallhagen, Sjöfartsverket Programtext: Halva Sveriges befolkning bor en mil från kusten eller de största sjöarna, de områden som påverkas mest av klimatförändringen. Men brist på kunskap om förhållandena längs kusterna försvårar planering inför kommande klimatförändringar med översvämnings- och ökande erosionsproblematik men också inför hamnoch annan kustnära byggnation. En grundlig kartläggning behöver göras för att få en tydlig bild av vad som döljer sig under ytan i våra kustnära vatten. I denna presentation redovisas resultatet av arbetet i rådets handlingsplan för att ta fram ett konkret förslag om att sjösätta ett nationellt program för kartläggning av landets grunda kust- och strandzoner (0-10 djup)- inklusive de fyra största sjöarna. Syfte: Tema: Informera om resultatet av arbetet med förslaget till nationellt karteringsprogram samt de förslag till prioriteringar som denna innehåller. Genomförandet av den nationella geodatastrategin

48 Session 5: Bättre geodata för kust och hav (2) Behov av sömlösa planeringsunderlag i strand- och kustzonen - Tisdag 20/3 kl Johan Nyberg och Anna Hedenström, SGU Programtext: En integrerad kustzonsplanering innefattar samspelet mellan land och hav. Planeringsunderlag för marken finns sedan länge tillgängliga men naturen och samhällsplaneringens behov tar inte slut vid strandlinjen. Den stora samhällsnyttan vi idag får från NH behöver kompletteras och extrapoleras till strand- och kustzonen. Exempel på enhetliga och faktabaserade geodata som används i kustzonsplaneringen är SGUs information från projektet Skåne strand. Syfte: Tema: Informera om möjligheterna till hållbar samhällsplanering med hjälp av sömlösa planeringsunderlag för mark och bottnen. Genomförandet av den nationella geodatastrategin

49 Session 5: Bättre geodata för kust och hav (3) Geodata i kommunal kust- och havsplanering - Tisdag 20/3 kl Ingmarie Söderblom Programtext: Det blir allt viktigare med en väl fungerande kust- och havsplanering. Vilka erfarenheter finns på området och på vilket sätt kan en förbättrad tillgång till geodata förenkla arbetet och utveckla kvaliteten? Vi får i denna presentation ta del av några kommunala erfarenheter på området. Syfte: Tema: Visa exempel på hur kommunal kustzonsplanering kan gå till och hur viktiga geodata är för planeringen Genomförandet av den nationella geodatastrategin

50 Session 5: Bättre geodata för kust och hav (4) Infrastruktur för lokal skärgårdstrafik - ADAPT-projektet - Tisdag 20/3 kl Linda Blied, Sjöfartsverket Programtext: Åren genomför Sjöfartsverket i samarbete med Stockholms läns landsting och Ålands landskapsregering projektet ADAPT, som syftar till modern kartering av den sjögående kollektivtrafikens leder i Stockholms respektive Ålands skärgård. Projektet medfinansieras av Interreg Central Baltic. Med nya djupdata kan Waxholmsbolagets trafik utvecklas genom att effektivare och mer bränslebesparande rutter kan identifieras. Samtidigt säkerställs säkrare navigering genom digitala navigationssystem. Då utbyggnaden av sjönära boenden i Sveriges kustregion är ett faktum, så erbjuder sjögående kollektivtrafik ett viktigt komplement för pendling och turism. Syfte: Tema: Informera om möjligheterna till utveckling av sjögående kollektivtrafik genom modern kartering Genomförandet av den nationella geodatastrategin

51 Session 6: Bättre geodata för krisberedskap och blåljus (1) Hur får blåljusverksamheterna ett bättre geodatastöd? - Torsdag 22/3 kl Jan-Anders Holmlund, MSB och Mia Vallberg, Lantmäteriet Programtext: En viktig del av geodatarådets handlingsplan för 2017 har handlat om att fördjupa geodatastrategin kring hur behoven av en bra geodataförsörjning för krisberedskap och blåljusverksamhet kort- och långsiktigt kan lösas. Ett viktigt mål har varit att säkra tillgången till enhetliga, uppdaterade och lättillgängliga geodataprodukter till nytta för en bred skara användare inom krisberedskap och blåljus på såväl nationell, regional som lokal nivå. Målsättningen är att alla blåljusaktörer ska ha gemensamma förutsättningar i form av tillgängliga geodata med hög kvalitet och aktualitet. En viktig del är tillgången till en gemensam bakgrundskarta. Här presenteras problembilden, förutsättningarna, mål och konkreta åtgärder i det fortsatta arbetet. Syfte: Tema: Informera om resultatet av arbetet med en fördjupad strategi för geodataförsörjningen inom krisberedskap och blåljusverksamhet. Genomförandet av den nationella geodatastrategin

52 Session 6: Bättre geodata för krisberedskap och blåljus (2) Hantering av sekretess i aggregerade geodata - Torsdag 22/3 kl Naima Almström, Lantmäteriet Programtext: När data aggregeras (sammanförs) uppstår nya datamängder, dessa nya datamängder innebär nya möjligheter men kan samtidigt innebära risker (i form av säkerhetsrisker). När en myndighet eller kommun aggregerar data har denna kontroll över vad som händer. Men öppen data kan aggregeras av okända användare på ett otal olika sätt, som myndigheten eller kommunen inte har möjlighet att kontrollera. Det är därför viktigt att en myndighet eller en kommun innan man öppnar data säkerställer att sekretess- och säkerhetslagstiftningen efterföljs. För att kunna göra det behöver myndigheten eller kommunen kunskap om vilka lagar man då har att beakta, samt hur dessa påverkar myndighetens möjligheter att lämna ut data. Syfte: Tema: Informera om resultatet och slutsatserna från arbetet med rapporten om sekretess och säkerhet vid offentliga och öppna geodata Genomförandet av den nationella geodatastrategin

53 Session 7: Svensk geoprocess Nya specifikationer Eva Nord, Lantmäteriet, mfl Tisdag 20 mars kl Programtext: Vi fördjupar oss i aktuell status från det specifikationsarbete som bedrivs inom Svensk geoprocess i samverkan mellan Lantmäteriet, Sveriges kommuner och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt redovisar de behov av ytterligare geodatateman som framkommit i arbetet med Digitalt först Samhällsbyggnadsprocessen. Vi delar med oss av våra erfarenheter och identifierade utmaningar, samt förklarar några för standardiseringsarbetet grundläggande begrepp. Vi återkopplar också från genomfört remissarbete, beskriver vad de nya specifikationerna inklusive Mätningsanvisningar (version 3.0) innehåller och vad som ändrats från tidigare versioner. Här är testdata centrala. Från samverkansområdena Bild/Höjddata, Geodetisk infrastruktur och Topografiska data ges senaste nytt. Svensk geoprocess är nu i ett läge då införandet av geodataspecifikationer och mätningsanvisningar successivt kan inledas. Vi berättar här hur de aktuella förutsättningarna ser ut och lyfter fram nyttan av att kommunerna tidigt går över till tjänstebaserad uppdatering av BAL-informationen. Syfte: Informera om Svensk geoprocess geodataspecifikationer version 3.0 Tema: Bygga informationsinfrastruktur, Digital samhällsbyggnadsprocess

54 Geodatarådets handlingsplan för 2018 och framåt Version

55 Geodatarådets handlingsplan för Fem fokusområden (1) (2) (3) (4) (5) Användarbehov och samhällsnytta Öppenhet och säkerhet Standardisering av grunddata Nationell samverkan i geodatainsamling Nationell plattform för geodataaccess Utveckla metoderna för analys av användarbehov och kartlägg behoven inom prioriterade områden med fokus på nyttorealiseringen inom respektive område Vidareutveckla beslutsunderlagen för öppna och avgiftsfria geodata, förbättra informationssäkerheten och öka redundansen vad avser leveransförmågan Ta fram en mall för specifikationer, planer för specifikationsarbete och implementering, gränssnitt geodata - BIM samt kravställning för bevarande/e-arkiv Ta fram ett koncept för samverkan kring datainsamling och datalagring som på kort och lång sikt kan försörja den nationella plattformen med data Ta fram en förmedlingslösning för geodata där maskingränssnitt från olika dataleverantörer görs samlat tillgängliga för implementering i processer och verksamhetssystem

56 Geodatarådets handlingsplan för Användarbehov och samhällsnytta (1) Användarbehov och samhällsnytta Den nationella infrastrukturen ska utvecklas med grund i användarbehoven. Arbetet inom detta område inkluderar metoder för analys av användarbehov samt kartläggning av användarbehoven inom samhällsbyggnadsprocessen, klimatanpassningen och inom de areella näringarnas olika ekosystem (skogsbruket, jordbruket, fiskenäringen och energiutvinningen) AKTIVITETER a) Metoder för analys av användarbehov och samhällsnytta Vi tar i fram/väljer metoder för att analysera användarbehov och samhällsnytta av geodata. Utveckla metoderna för analys av användarbehov och kartlägg behoven inom prioriterade områden med fokus på nyttorealiseringen inom respektive område b) Användarbehoven inom samhällsbyggnadsprocessen Vi kartlägger användarbehoven inom planprocessen, fastighetsbildningsprocessen och bygglovsprocessen. c) Användarbehoven inom klimatanpassning Kust och strandzon Vi kartlägger i ett första skede användarbehoven för hantering av ökande havsnivåer. d) Användarbehoven inom de areella näringarnas ekosystem Vi kartlägger i ett nordiskt samarbete användarbehoven inom jordbruk, skogsbruk, fiske och energi.

57 Geodatarådets handlingsplan för Öppenhet och säkerhet (2) Öppenhet och säkerhet Infrastrukturen för geodata behöver såväl öppna geodata, redundant tillgängliggörande av geodata samt god informationssäkerhet. Arbetet på detta område inkluderar att närmare kartlägga förutsättningarna för öppna resp. avgiftsfria data, utveckla samverkan kring informationssäkerhet samt att överväga teknik och åtgärder för redundant dataåtkomst. AKTIVITETER a) Öppna resp. avgiftsfria geodata Vi fördjupar beslutsunderlagen för att införa öppna eller avgiftsfria geodata från olika organisationer. Vidareutveckla beslutsunderlagen för öppna och avgiftsfria geodata, förbättra informationssäkerheten och öka redundansen vad avser leveransförmågan b) Informationssäkerhet och totalförsvar Vi utvecklar samverkan kring informationssäkerhet och totalförsvar för att säkerställa en bra hantering av geodata som p.g.a. sekretess eller rikets säkerhet ej kan göras till öppna data. c) Redundans i geodataförsörjningen Vi analyserar behoven av redundans bland olika geodataanvändare med samhällskritiska uppgifter och skapar en situationsbild över befintliga (t.ex. SGSI-nätet) och kommande tekniska lösningar.

58 Geodatarådets handlingsplan för Standardisering av grunddata (3) Standardisering av grunddata Geodata måste standardiseras för att underlätta dataåtkomst och användning. Framtagande av enhetliga specifikationer för basdata i infrastrukturen måste prioriteras. Arbetet på detta område inkluderar att ta fram riktlinjer och plan för specifikationsarbetet, plan för implementeringen samt att beakta bevarandefrågan och förbereda geodata för e-arkiv. AKTIVITETER a) Riktlinjer och stöd för specifikationsarbete Vi tar fram riktlinjer och stöd för arbetet att specificera nationella basdata. Ska baseras på Svensk geoprocess. Ta fram en mall för specifikationer, planer för specifikationsarbete och implementering, gränssnitt geodata - BIM samt kravställning för bevarande/e-arkiv b) Tidplan för specifikationsarbete och implementering av specifikationer Vi tar fram en tidplan för arbetet med att specificera och implementera specifikationerna för nationella basdata. c) Geodata i 3D och relationen geodata-bim Vi fastlägger vilka principer som ska gälla på dessa områden över tid. d) Bevarande av geodata Vi klarlägger på vilket sätt vi bör och kan beakta bevarandefrågorna i specifikationsarbetet.

59 Geodatarådets handlingsplan för Nationell samverkan i geodatainsamling (4) Nationell samverkan i geodatainsamling Myndigheter som producerar geodata kan minska kostnaderna för detta genom att samordna produktion och förvaltning av dessa geodata. Vi tar fram ett gemensamt koncept för sådan samverkan och identifierar behov av nationella datavärdskap för sådana viktiga geodata som idag saknar en nationellt standardiserad lösning för tillhandahållandet. AKTIVITETER a) Innehåll & samverkanskoncept Vi tar fram ett förslag till koncept/modell för sådan samverkan samt identifierar områden där nationella datavärdskap behövs. Ta fram ett koncept för samverkan kring datainsamling och datalagring som på kort och lång sikt kan försörja den nationella plattformen med data b) Nationella datavärdskap Vi klarlägger de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsättningarna för identifierade nationella datavärdskap. c) Teknik och arkitektur för samordnad datalagring och dataförvaltning Vi säkerställer att de tekniska förutsättningarna blir klarlagda och de olika tekniska miljöerna kompatibla med varandra. d) Visualisering av planer och utfall Vi tar fram en teknisk lösning för visualisering och säkerställer att samverkande organisationers data kan hanteras/visualiseras

60 Geodatarådets handlingsplan för Nationell plattform för geodataaccess (5) Nationell plattform för geodataaccess För att understödja digitaliseringen av olika processer måste geodata vara lättåtkomliga via maskingränssnitt. Ett koncept som samlat tillgängliggör basdata från mer än 300 olika kommuner och myndigheter måste utgå från kravställningar inom olika samhällsfunktioner och samhällsprocesser samt förses med relevanta juridiska och ekonomiska styrmedel. AKTIVITETER a) Koncept - Funktion & förmågor Vi tar fram en sammanställning av de krav på funktioner och förmågor hos plattformen som användarna kräver. Ta fram en förmedlingslösning för geodata där maskingränssnitt från olika dataleverantörer görs samlat tillgängliga för implementering i processer och verksamhetssystem b) Juridiska styrmedel och regleringar Vi klarlägger vilken utveckling av regelverk, instruktioner och andra juridiska förutsättningar och styrmedel som krävs för att en nationell plattform för geodataaccess ska kunna etableras och upprätthållas på ett effektivt sätt. c) Teknik och arkitektur för den nationella plattformen för geodataaccess Vi säkerställer att de tekniska förutsättningarna för den nationella plattformen blir klarlagda och ett Proof of Concept genomfört som stöd för det tekniska och juridiska arbetet med att definiera och etablera plattformen.

61 (5) Nationell plattform för geodataaccess Nyttorealisering Nationell plattform för geodataaccess Konsumenter Offentliga och privata aktörer som har behov av samlad åtkomst till information för att utföra uppgifter i en viktig samhällsfunktion/-process Samordnare av samhällsprocess Sektorsoptimering Definierade samhällsutmaningar Sektorsportaler Åtkomst Datainfrastruktur Anslutning Samordnare av datainfrastruktur Infrastrukturoptimering Myndighet som ansvarar för att en viktig funktion, process eller sektor i samhället fungerar effektivt Leverantörer - Producenter - Datavärdar Offentliga och privata dataproducenter och datavärdar som har ett ansvar att tillgängliggöra information i samhället Myndighet som ansvarar för att en nationell informationsinfrastruktur fungerar effektivt för de funktioner, processer och sektorer i samhället som behöver informationen

62 Samband med övergripande digital infrastruktur De fem fokusområdena i Geodatarådets handlingsplan: (1) Användarbehov och samhällsnytta E-tjänster till stöd för samhällsfunktion/ samhällsprocess Konsument Samordnare Process/funktion Övergripande nationell samordning esam/myndigheten för digital förvaltning (2) Öppenhet och säkerhet (5) Nationell plattform för geodataaccess Användaranslutning Tjänsteförmedling via maskingränssnitt - Öppenhet - Sekretess - Integritet - Rikets säkerhet - Krav på data och tjänster Samordnare Grunddata Standarder Föreskrifter Handledningar Avtal Anslutningar Gemensamma principer Tekniska komponenter Verktyg Eget utrymme E-legitimation etc Dataleverantörsanslutning (4) Nationell samverkan i geodatainsamling (3) Standardisering av grunddata Dataförsörjning G A = Grunddata = Annan data Leverantörer Dataproducenter Datavärdar