Attraktiva kommuner -

Transkript

1 En seminariedag kring betydelsen av god offentlig miljö. Folkets Hus Kulturhuset Trollhättan 13 november Attraktiva kommuner - verktyg för utveckling Many landscapes are overlooked Det finns så mycket information i varje landskap att det är svårt att ta till sig allt. Many landscapes are overlooked. Detta förklarar en del av den engelska konstnären Steve Messams arbete. Man kan se det som ett experiment med platser som ska involvera invånarna, ett arbete med att skapa visuella referenser i landskapet. Hans installationer handlar till stor del om att skapa interaktiva och temporära konstverk. I ett av Messams konstverk har han samarbetat med lantbrukarna. Istället för att plöja och arbeta med jorden som vanligt fick de i uppdrag att formge stora mönster, fyrkanter och andra mönster på åkrarna för att folk skulle få ögonen för landskapet. Ett annat exempel på Messams arbeten är Calls to grasmere lake district Med stora röda bollar på sjön fick han människor att se sjön på ett nytt sätt. Temporary projects have the power to engage people even stronger. I ytterligare ett verk placerade jag ut stora bubblor på en sjö. Installation skulle helst utforskas på sjön och det fanns möjlighet att hyra båtar. It s experience, not just about making things look pretty, säger Messam. Det blir en upplevelse där allting ändras med vädret och ljuset. Normalt sett är detta ett tråkigt ställe, men med denna installation skapades en spänning. Messam berättar att det togs tusentals bilder på sjön och bubblorna. Bilderna laddades upp på Flickr. Han hävdar att det är important to engage the audience. Gemensamt för Messams verk är att de är temporära, de försvinner. Detta gör att folk måste passa på att betrakta verket när det finns. Its destined not to be there. That s giving the work even more power. Temporary project has the power to engage people even stronger. Its important it never happens again.

2 Projektet är unikt för Sverige Lars Blomgren, ordförande i Fyrbodals kulturberedning, inleder seminariedagen med att stolt berätta att projektet Offentlig miljö som konstform blivit omtalat i landet. Då projektet inleddes 2007 var Göran Vogel-Rödin projektledare och arbetet var ett led i att göra Fyrbodal attraktivt. Under 2012 har Mia Börjesson lett arbetet. Göran Vogel-Rödin, entusiastisk och visionär projektledare från start. Här strålande glad ihop med Uddevallas informationschef Ann- Louise Öhrn och Sotenäs informatör Succkie Gunnarsson. Människan behöver ständig stimulans Vi behöver en stimuli var fjärde sekund, annars blir vi uttråkade, säger Ewa Westermark från Gehl arkitekter. Hon berättar om människans relation till omvärlden. Det finns ett tydligt samband mellan människans beteende och den fysiska miljön. Exempelvis har man i Toronto skapat en sandstrand där man inte kan bada, men som ändå gör att folk klär av sig. Något i miljön skapar beteendet. Enligt Westermark är begreppent hastighet viktigt i arbetet med offentliga miljöer. Hon menar att detta måste finnas med när vi utformar ett samhälle. Kulturer är olika, klimat är olika. Men någonting som människan har gemensamt är att vi är gådjur och rör oss i 3-5 km/timmen. Vi har också gemensamt att vi är sociala varelser. Vi åker in till stan för att möta andra männsikor. Om man inte är arkitekt och vill titta på hus..., tillägger Westermark. Avstånd är också en viktig faktor. Olika avstånd och dimensioner skapar olika förutsättningar för oss människor. På meters avstånd uppfattar vi rörelse, men vi ser inte vem det är. Ofta är våra platser för stora för mänskliga möten, säger Westermark och tar Trollhättans torg som exempel. Ewa Westermark, Gehls architects, Köpenhamn. På meters avstånd ser vi hårfärg, karaktärsdrag och stämningar. Dessa mått är viktiga för våra offentliga rum. På 1,5-3,5 meter har vi de personliga avstånden - de mindre samtalsavstånden.

3 Det är väldigt sällan vi jobbar med de mindre måtten när vi planerar våra städer. Jag tror att vi måste tänka om där. Vi behöver känna oss inviterade, säger Westermark. Stadslivets utveckling har gått från att vara nödvändiga handelsplatser, som vi gick till och från, till att nu bestå av valfria aktiviteter. Utmaningen i det tjugoförsta århundradet är att skapa levande stadsrum för alla. Många torg står tomma. Hur ska vi aktivera de stora ytorna? Med god design? Med caféer? Vi måste tänka mer än kaffe latte, resonerar Westermark. Hon fortsätter med att berätta att en tendens idag är att vi delar in miljön i lokala rum, lärande rum, unika rum mm. Gemensamt för dessa är vardagslivet. Regionala rum knutpunkter och offentliga transporter som mötesplats. Vi reser längre och längre. Själva knutpunkten är viktig för integrationen, alla möts här. Ett gott exempel är Madrids centralstation med sina sköldpaddor att beskåda. Privata rum bostaden, hemmet. Detta är en viktig del för att skapa liv i våra städer. Ett exempel är om det finns uteplatser i marknivå, särskilt i det mindre samhället. Gränsen till ombonade privata tomter blir då en bra miljö att vara i, ett ställle där man stannar längre tid. Detta blir en mötesplats mellan privat och offentligt, vilket skapar dynamik. Temporära rum ett exempel är Ribe i Danmark där man ordnar en barnmarknad varje onsdag i månaden. En trend är att det blir mer och mer events i städerna. I Simrishamn används en gata som gågata på sommaren och för biltrafik på vintern. Alltså kan man anpassa miljön efter årstid. Westermark (liksom Messam) påtalar att det temporära kan skapa attraktivitet på platser som annars inte används. I Malmö arbetar staden med en flyttbar lampa. Den flyttar runt till olika ställen i staden och blir på så sätt något för alla, något som alla känner igen. Avslutningsvis frågar någon i publiken hur man gör för att lyckas. Westermark svarar att många personer måste vara inblandade och att någon som är stark måste driva arbetet. Ibland är det lättare att skapa förändring i små städer. Hon menar att det i grund och botten handlar om att att hitta rätt personer för uppdraget.

4 Att ta vara på en plats själ Varför förstörde Nazityskland polska byggnader som inte hade någon betydelse ur militär synvinkel? Hur kommer det sig att bron i Mostar spelade en så viktig roll i Balkankriget? Varför var det viktigt att efter krigssluten bygga upp slottet i Warzawa och bron över Mostar? Jo, man har insett att vill man erövra ett folk, så ska man förgöra platsens identitet - genius loci. Det handlar om att förstå något mer än det som kan ses med blotta ögat, förklarar Per-Göran Ylander, stadsarkitekt i Hjo. Han berättar om människans behov av att identifiera sig med den plats där vi bor. Därför behöver vi bra kunskap om platsen över tid, vi måste ta reda på saker om platsen och invånarna. Vad är det då som är stadens själ? Vad är det som göra att människor älskar sin stad och pratar gott om den? Dessa frågor har utgjort grunden i arbetet med Hjo. Då Stora torget i Hjo skulle förändras återupprättade man bland annat ett stråk som löpte tvärs över torget. Det togs bort för att ge plats åt bilar, men finns nu där igen i form av granithällar med markvärme och med ljuspunkter längsmed. Att följa årstiderna har också varit viktigt i Hjo. Per-Göran Ylander, stadsarkitekt. Hjo. Vi pratar ju om vårt land som om det alltid vore sommar här, men det är ju vinter också. På torget visar vi årstiderna med exempelvis en julgran, en påskbjörk med fjädrar och genom att plantera träd som tydligt visar årstidernas växlingar i sina lövverk. Andra exempel på hur Hjo har bevarat platsens själ är arbetet med belysning. I de allra minsta gränderna har man satt gamla lyktor och de gamla torglyktorna har fått nytt liv. Hamnområdet har man lyckats göra om till en nöjesplats utan att förstöra hamnkaraktären och utan att ta bort råheten. I Hjo stadspark pågår ett arbete med att successivt återställa snickerier på värdefulla byggnader med gedigen historia. God arkitektur har betydelse för platsens själ, menar Ylander.

5 Råd från Statens konstråd Var tid har sina värderingar, sina tankar, sina åsikter. Hur ser det ut idag när vi beställer, gestaltar och bygger offentliga rum? Dessa frågor spaltas upp av Henrik Orrje, Statens konstråd. Han beskriver begreppet Offentliga rum som platser där vi utbyter tankar och idéer, där vår kultur utformas, som platser med sociala värden. Han beskriver några av de många dimensioner som finns inom gestaltning av offentliga miljöer. Bland annat måste man tänka i tid, betonar Orrje. Det är viktigt att som beställare ha en vision som sträcker sig långt in i framtiden. Slussen stod klar på 30-talet och har blivit en av Stockholms mest kända platser. Snart ska detta rivas. Hur ska vi då forma platsen? Orrje tar fram följande aspekter när man driver gestaltningsprojekt: Vision och mål. Henrik Orrje, Statens konstråd. Statens Konstråd ska inom uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer utveckla nya samarbetsformer för gestaltande yrkesgrupper som arkitekter, konstnärer, formgivare, konsthantverkare och designers. Plats och kulturhistorisk analys. Medborgarperspektiv. Kommunikation och metodutveckling. Plan- och byggprocessen. Teknik, konstruktion och material. Tidplan och budget. Bjuda in nya gestaltande kompetenser.

6 Gårdsprojektet Allt eftersom tiden gick i Gårdsprojektet kom vi närmare och närmare gården. Det slutade med att vi flyttade in med arbetet i en lägenhet. Det är viktigt med närheten, det personliga, att ta tillvara på det mänskliga. Kicki Eldh, som varit projektledare berättar om arbetet med att skapa gemenskap och aktiviteter. Gårdsprojektet, ett spinnoffprojekt till OMSK, påbörjades våren 2011 och invigdes oktober 2012.Under arbetets gång har det var viktigt att ha samarbetspartners på alla nivåer, säger Eldh. Där inräknas Statens konstråd, Fyrbodals kommunalförbund och Lyskekilsbostäder. På Gårdsprojektets hemsida finns följande att läsa: Gårdsprojektet, är ett utvecklingsarbete där medborgarsamverkan står i fokus. Badhusberget är ett motsägelsefullt bostadsområde i Lysekil. Det ligger vindpinat och utsatt högt uppe på ett berg men utsikten är ju helt fantastisk, det ligger centralt i staden och ändå kan det upplevas som isolerat, där finns en rikedom av kulturer och individer men ändå saknar många en gemenskap och aktiviteter. Kiki Eldh, Projektledare Badhusberget Lysekil I arbetsgruppen ingick bland annat arkitekter och konstnärer. Samarbete skedde också med Kulturplaneterna och Fyrbodals sommarkollo. Vid starten upptäckte vi att tvättstugan var ett helt oanvänt rum om man bortser från tvättmaskinerna. Vi monterade dit en förslagslåda dekorerad med ett avgjutet dockhuvud. Barnen älskade dockhuvudet! Konstnären satte sig senare på gården och modellerade huvuden och barnen kom för att titta. Det kom tyvärr inte in några förslag i lådan, men genom bland annat dörrknackning framkom konstruktiva och väldigt tydliga idéer. Bland annat ville de boende kunna vara ute på gården utan att vara helt exponerade, de ville sitta avskilt. De fanns också önskemål om mer växtlighet och bättre belysning. Projektet tog fasta på förslagen och jobbade till exempel med belysningen genom att arrangera ett ljusseminarium där ljusdesigners fick göra en provbelysning. Projektet skapade också en ny uteplats med skyddad insyn. Dessutom anlades sex stycken odlingslotter. Detta var mycket efterfrågat av de boende. Det finns gott om plats för fler mellan husen och här ska sammanlagt anläggas ett trettiotal lotter. De gjutna huvudena kom att bli centrala för projektet. Konstnären gjorde tre stycken till varje lägenhet. De boende som ville vara med fick ett erbjudande ett av dem behåller man själv, det andra placerar man ut någonstans i Lysekil, det tredje skickar man ut vart man vill i världen. Konstnären fick hjälp med tolkning av en boende som pratade arabiska, somaliska, engelska och svenska. Dessa huvuden spreds över världen. Ett skickades till Obama. Ett till en farmor i Syrien. Ett till Banjaluka. På gården fortsätter detta tema i form av större skulpturer som föreställer huvuden. Så i oktober var det då dags för invigning. På plats fanns en cirkus, en orkester som spelade balkanmusik och en kock (som bor i ett av husen) som grillade. Barnen och ungdomarna deltog och var där alla fyra timmar som invigningen pågick. Foto: Margrét Sigríður Birgirsdóttir

7

8 Det här är OMSK Den offentliga miljön är allas. Det är där vi rör oss och möts, men också där orters identitet manifesteras. Här ska alla funktioner samspela och samtidigt skapa trevliga miljöer där vi vill vistas. Upplevelsen av det offentliga rummet beror av miljöns utformning i helhet, där konst som objekt är en faktor bland flera. När de offentliga rummen fungerar som bäst är de också ett uttryck av en särskild konstform, stadsbyggnadskonsten. För att skapa bättre offentliga miljöer behöver kommunen bli en bättre beställare av gestaltningsuppdrag. De behöver få upp ögonen för tillgängliga metoder och vidga vyerna för vad som är möjligt. Det behövs också att man i kommunen samarbetar och tar ett helhetsgrepp kring den offentliga miljön. Projektledare Offentlig miljö som konstform Mia Börjesson OMSK går mot sitt slut Projektet som startade som Konst i offentlig miljö och sedan bytte namn till Offentlig miljö som konstform avslutas vid årsskiftet. Nu är utmaningen för Fyrbodals kommuner att förvalta arbetet och hitta en praktik utifrån styrdokumentet. Seminariet komponerades för att ge inspiration och verktyg i detta arbete. Här samlades olika infallsvinklar kring stadsplanering med utgångspunkt i människan, det temporäras möjlighet att belysa och förändra platser, vikten av att ta vara på det man har och av samverkan mellan medborgare och olika gestaltningskompetenser. Seminarieserien i projektet har varit ett viktig forum för möten, ny kunskap, inspiration och dialog. När Offentlig miljö som konstform nu avslutas hoppas vi kunna fortsätta med fler semiarier som ett stöd i det framtida arbetet. Projektet Offentlig miljö som konstform har därför sedan 2007 verkat för att inspirera nya tankar, att initiera en dialog och att bygga nya strukturer och rutiner för hur kommunerna i Fyrbodal arbetar med sin offentliga miljö. Detta har gjorts genom seminarier, inspirationsdagar och konstnärligt konsultarbete, samt framtagandet av styrdokumentet Offentlig miljö som konstform Fyrbodalmodellen. Satsningen bidrar till att göra Fyrbodal till en mer attraktiv region, där långsiktig hållbarhet, liv, skönhet och trivsel präglar livsmiljön. Beredningen Kultur