OMSK. offentlig miljö som konstform. Slutrapport

Transkript

1 OMSK offentlig miljö som konstform Slutrapport Fyrbodals Kommunalförbund 19 December 2012

2 Offentlig miljö som konstform Slutrapport 19 december 2012 Fyrbodals kommunalförbund Beredningen Kultur Projekteldare Mia Börjesson

3 Innehåll Sammanfattning 1 Projektet 2 Projektutveckling 2 Kontext 4 Utgångspunkt 4 Aktiviteter 6 / Seminarier 6 / Konstnärliga uppdrag 8 / Publikationer 10 / Spin-offprojekt 11 Lägesrapport 12 Slutsatser & reflektioner 16 Sammanfattning För att skapa bättre offentliga miljöer behöver kommunen bli en bättre beställare av gestaltningsuppdrag. Man behöver få upp ögonen för tillgängliga metoder och vidga vyerna för vad som är möjligt. Det krävs också att man i kommunen samarbetar och tar ett helhetsgrepp kring den offentliga miljön. Projektet Offentlig miljö som konstform har verkat för att inspirera nya tankar, att initiera en dialog och att bygga nya strukturer och rutiner för hur kommunerna i Fyrbodal arbetar med sin offentliga miljö. Detta har gjorts genom seminarier, inspirationsdagar och konstnärligt konsultarbete, samt framtagandet av styrdokumentet Offentlig miljö som konstform Fyrbodalmodellen. Satsningen bidrar till att göra Fyrbodal till en mer attraktiv region, där långsiktig hållbarhet, liv, skönhet och trivsel präglar livsmiljön. Styrdokumentet Offentlig miljö som konstform - Fyrbodalmodellen har tagits fram i samarbete med Fyrbodals 14 kommuner. Dokumentet är ett ramverk för hur kommunen ska arbeta med gestaltningen av den offentliga miljön, med det övergripande målet att skapa funktionella och stimulerande offentliga miljöer. Huvudpunkten är skapandet av förvaltningsöverskridande beredningsgrupper för offentlig miljö, med ansvar för att driva frågan om kvalitet i gestaltningen. Den offentliga miljön berör en stor del av de kommunala förvaltningarna och samverkan är därför en förutsättning för helhetssyn, ökad kvalitet och stringens. Styrdokumentet föreslår också att respektive kommun avsätter motsvarande 1 % av den totala investeringsbudgeten till konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer. Styrdokumentet antogs av Fyrbodals direktion i oktober 2010 och har stått i fokus under projektets slutfas. I december 2012 har elva kommuner antagit styrdokumentet. De tre återstående har ännu inte kommit till beslut. Åtta förvaltningsövergripande beredningsgrupper har skapats. Två kommuner har beslutat att årligen avsätta medel för konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer. När projektet avslutas i december 2012 fortsätter den långsiktiga utmaningen att implementera styrdokumentet och etablera en praktik av de nya idealen för Fyrbodals kommuner. 1

4 PROJEKTET Projektutveckling Uppstart 2007 startades projektet Konst i offentlig miljö en framtidsfaktor i Fyrbodal. Utifrån Fyrbodals antagna tillväxtprogram och Västra Götalands vision om Det goda livet initierades projektet av de kulturansvariga i Fyrbodals kommuner. En konstgrupp bestående av representanter från fem kommuner, Lillian Nilsson, Fyrbodal och Simon Roos, Västra Götalandsregionen, skrev en projektansökan, som efter beredning antogs och beslutades av Fyrbodals direktion. Projektet finansierades av Fyrbodals 14 kommuner, tillväxtmedel Fyrbodal och Västra götalandsregionens kulturnämnd, samt ett stimulansbidrag från Framtidens Kultur. Syfte Enligt projektansökan syftade projektet till att genom seminarier, inspirationsdagar och konstnärligt konsultarbete öka graden av delaktighet och medverka till helhetstänkande och långsiktighet kring konst, arkitekturfrågor och offentligt planeringsarbete. Målen för projektet var Att med hög konstnärlig medverkan och kompetens inspirera till ett förvaltningsövergripande samarbete kring offentlig miljö i 14 kommuner. Att medverka till att konstplaner tas fram i kommunerna som ett komplement till det kommunala strategiska arbetet med den offentliga miljön. Att väcka inspiration till att konstnärlig medverkan ska komma in tidigt i planeringsprocessen och bli en integrerad del av arbetet. Att öka kunskapen hos kommunala företrädare och kommuninvånare om gestaltning och attraktivitet och den offentliga miljöns betydelse. Förvaltningsövergripande projektgrupper med både politiker och tjänstemän sattes samman i varje kommun och aktiverades i workshops och konstnärliga konsultuppdrag. Utvecklingen förlängdes projektet under ett nytt namn; Offentlig miljö som konstform. Namnet speglade förskjutningen av projektets fokus, från konsten till gestaltningen av den offentliga miljön som helhet. Konsten kunde inte själv lösa de befintliga problemen med den offentliga miljön eller själv skapa goda miljöer. De tänkta konstplanerna var inte längre ett lämpligt instrument. Fokus under den senare projektperioden blev i stället framtagande, beredning och implementering av styrdokumentet Offentlig miljö som konstform Fyrbodalmodellen. 2

5 Styrdokumentet För att förändra kommunernas arbete med gestaltning av offentliga miljöer krävdes en inventering av beslutsprocesserna och en förändring av hur arbetet organiseras. Den offentliga miljön berör en stor andel av de kommunala förvaltningarna och samverkan är därför en förutsättning för ökad kvalitet och stringens. Styrdokumentet har tagits fram i samarbete med Fyrbodals kommuner. Fyrbodalmodellen består av fyra huvudsakliga punkter. Att med utgångspunkt från kunskapen om människan, människans sinnen och med människan som måttstock skapa funktionella och stimulerande offentliga miljöer. Att varje kommun utser en förvaltningsöverskridande Beredningsgrupp för offentlig miljö med ansvar för offentlig gestaltning och konst i offentlig miljö. Att gruppen ska fungera som referensgrupp för all offentlig miljö, oavsett upplåtelseform och grovt fördela årliga resurser för konstnärlig gestaltning. Att varje kommun avsätter 1 % av budgeten för kommunala investeringar till att användas för konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer. Avslut Fyrbodals direktion antog styrdokumentet i oktober 2010 och rekommenderade kommunerna att göra detsamma i sina fullmäktigeförsamlingar. Hur långt kommunerna kommit kan du ta del av i lägesrapporten senare i denna slutrapport. Antagandet av styrdokumentet är början av ett långsiktigt förändringsarbete. När projektet nu avslutas i december 2012 är det upp till kommunerna att fortsätta arbetet på egen hand. Projektledare Göran Vogel Rödin Mia Börjesson 2012 Beredningsansvarig Kultur Lillian Nilsson Marianna Andersson Styrgrupp Marianna Andersson, Lysekils kommun Gotton Mandelblom, Färgelanda kommun Stefan Jacobson, Åmåls kommun Carl Casimir, Uddevalla kommun Christer Olsson, Trollhättans kommun Jan Palmblad, Strömstads kommun

6 Kontext Varför satsa på gestaltning av den offentliga miljön? I grunden handlar det om att skapa attraktiva orter att trivas i. Den offentliga miljön är allas. Det är där vi dagligen rör oss och möts, men också där orters identitet manifesteras. Här ska alla funktioner samspela och samtidigt skapa trevliga miljöer där vi vill vistas. Upplevelsen av det offentliga rummet beror av hela miljöns utformning. Konst som objekt är en faktor, andra är belysning, möblering, grönska och trafikplanering, material, skala och vyer. Därför är det viktigt att arbeta med ett helhetsperspektiv. När de offentliga rummen fungerar som bäst är de också ett uttryck av en särskild konstform, stadsbyggnadskonsten. I Tillväxtprogrammet Fyrbodal fastställs att ett av de prioriterade programområdena är attraktivitet för boende och besökare. En offentlig miljö av hög kvallitet är en av huvudingredienserna i vad som skapar en attraktiv ort och region. Det är vad man eftersträvat med projektet Offentlig miljö som konstform. Utgångspunkt Vad är vi då ute efter i en helhetsgestaltning av hög kvalitet? En viktig utgångspunkt i projektet har varit skriften Människan i arkitekturen av Klas Tham. Den handlar om människans sinnliga och emotionella behov i den fysiska miljön. Gemensamma seminarier och workshops i varje kommun med Klas Tham anordnades under uppstartsåret Grunden i resonemanget är att kvalitet är något vi upplever, och alltså förhåller sig till våra sinnen. Utöver funktion behöver gestaltning uppfylla våra behov av exempelvis skönhet, överraskning, identifikation och gemenskap. Förutom de fysiska attributen som utgör gestaltning av det offentliga rummet, påverkas vår upplevelse av hur det används och vilka som är där. Bäst trivs vi där det finns andra människor. Hur vi upplever miljöer påverkas alltså också av sociala behov. Arkitektur och stadsbyggnadskonst måste erbjuda sinnlig lust och rik stimulans, de måste underlätta, inte försvåra, kontakter mellan människor, de måste hjälpa människor att finna trygghet och stolthet där de bor. / Klas Tham, Människan i arkitekturen Målet blir alltså att med utgångspunkt från kunskapen om människan, människans sinnen och med människan som måttstock skapa funktionella och stimulerande offentliga miljöer. 4

7 5

8 Aktiviteter För att närma oss de uppsatta målen har tre viktiga verktyg i projektet varit att inspirera med goda exempel och nya tankesätt, att initiera och uppmuntra en dialog kring gestaltning, samt att bygga nya strukturer och rutiner för hur varje kommun arbetar med sin offentliga miljö. Därmed har projektet påverkat hur man ser och pratar om den offentliga miljön, och hur man arbetar med den, också på lång sikt. Aktiviteterna har utgjorts av semiarier och workshops, parallellt med samarbeten med HDK, Stenebyskolan och Göteborgs Universitet kring kurser om gestaltningen av den offentliga miljön. Ett nätverk av konstnärer har byggts upp och konstnärliga uppdrag initierats och genomförts. Att arbeta med beslutsprocessen har varit en nyckelfaktor, som möjliggjorts genom framtagandet av styrdokumentet Offentlig miljö som konstform - Fyrbodalmodellen. / Seminarium En viktig del i projektet har varit serien av seminarier och workshops som gett tillskott av nya tankar, inspiration, kunskap och goda exempel. Träffarna har blivit en grund för fortsatt dialog med och i kommunerna och ett sätt att skapa gemensamma referenser. En bred variation av teman har behandlats, från det stora till det lilla, abstrakta till praktiska, från behovet av sinnlighet till hur man kan utveckla sin upphandling av tjänster och vikten av god belysning. Inbjudan har gått ut till politiker och tjänstemän i Fyrbodals kommuner, samt till konstnärer, arkitekter och andra verksamma och intresserade inom området. Under workshops har de förvaltningsövergripande projektgrupperna aktiverats, genom utforskning av ortens platser, modellbyggen och performance. Flera teman har blivit utgivna i skriftserien KIOM. Workshop Rumsundersökningar med Kurt Johannessen, augusti Främst projektledare Göran Vogel Rödin. Foto: Åsa Johansson. 6

9 2007 Seminarium Människan i arkitekturen 28 februari 2007 Klas Tham, arkitekt och professor emeritus vid Lunds Universitet, Människan i arkitekturen om människans sinnliga och emotionella behov i den fysiska miljön Mikael Richter, konstnär, Kampen går vidare för en roligare planet konstnären som samhällsbyggare Seminarium Konst i offentlig miljö en framgångsfaktor i Fyrbodal 27 augusti 2007 Arne Branzell, arkitekt, Reflektioner kring 14 rumsanalyser i Fyrbodal Mie Svennberg, arkitekturkonsulent, Barns inflytande i planering Mattias Gunnarsson och Katti Lundh, Lärarutbildningen HDK, Det offentliga rummet som läromedel Jostein Burstad, kommunchef i Ovre Eiker kommune Utveckling av synen på utveckling Kurt Johannessen, konstnär, Rumsundersökningar Seminarium Om träds betydelse i utformningen av offentliga miljöer 16 oktober 2007 Rune Bengtsson, landskapsarkitekt och forskningsledare vid SLU Alnarp Seminarium Nytt ljus ny stad 26 oktober 2007 Anders Winell, ljusdesigner, Ljuset vi ser och ljuset vi mäter Gösta Wessel, konstnär och professor vid Konstfack, Färg och ljus i ett konstnärligt perspektiv Acke Hydén, konstnär, Ljussättning av det nattliga stadsrummet Workshop Att beskriva med ljus Seminarium Människan i arkitekturen 6 december 2007 Klas Tham, arkitekt och professor emeritus vid Lunds Universitet, Människan i arkitekturen om människans sinnliga och emotionella behov i den fysiska miljön Seminarium Det goda rummet så kan konsten hjälpa oss att undersöka, ladda och synliggöra 2008 det offentliga rummet 4 februari 2008 Erfarenheter från konstnärligt konsultuppdrag i Fyrbodals kommuner. Seminarium Arkitekttävlingar 12 februari Katarina Nilsson och Claes Larsson, Sveriges Arkitekter, Upphandling av arkitektur/form Peter Erseus, arkitekt, Om tävlingsformen ur arkitektens synvinkel Nina Ryd, arkitekt och forskare Chalmers Arkitektur, Vad man bör tänka på i tidiga skeden Seminarium Microurbanism att formulera stadens rum, om deltagande, innehåll och gestaltning 8 och 9 maj 2009 Joakim Forsemalm, etnolog och kulturgeograf, Människor och icke-människor översättare och transformatörer av urbana rum Chi Ti-Nan, arkitekt och professor Taiwan, Micro-urbanism and urban flashes Marianne Skjulhaug, arkitekt och rektor vid Bergens Arkitekt Skole, Öppen viljan att bli störd Rolf Wohlin, konstnär, Rum tar tid Seminarium Statens Konstråds nya uppdrag 18 februari Henrik Orrje, intendent Statens Konstråd, Samverkan om gestaltning av gemensamma miljöer Seminarium Utformning av offentliga rum i dialog med medborgare 6 april 2010 Anders Nord, projektledare SKL, Medborgardialog bakgrund och motiv Karin Gavelin, forskare vid Ersta Högskola, Verktyg och metoder för medborgardialog Seminarium Attraktiva kommuner verktyg för utveckling 13 november Ewa Westermark, arkitekt Gehl Architects, Den mänskliga dimensionen Steve Messam, konstnär, Platsen P-G Ylander, projektledare Hjo kommun, Identiteten Henrik Orrje, intendent Statens Konstråd, Samverkan om gestaltning av gemensamma miljöer Kiki Eldh, projektledare, Badhusberget 7

10 / Konstnärliga uppdrag För att bidra till att göra kommunerna till bättre beställare, har flera olika typer av konstnärliga uppdrag utförts i projektet. Detta har varit en metod för att synliggöra olika former för upphandling och betydelsen av konstnärlig kompetens tidigt i planeringsprocessen. På så sätt har man i projektet velat bidra till en ömsesidig utveckling i relationen mellan uppdragsgivare och gestaltningskonsulter. Ett viktigt led i uppdragen har också varit att uppmuntra samverkan mellan olika konstnärliga kompetenser, som konstnärer och arkitekter. De första uppdragen omfattade hela Fyrbodal. Senare utfördes också några uppdrag i enskilda kommuner, för att fördjupa arbetet och relatera metodiken till aktuella lokala planprocesser. Det goda rummet en undersökning Under hösten 2007 fick 28 konstnärer i uppdrag att ta sig an de platser som valts ut av projektgrupperna i varje kommun. Uppdraget syftade till att låta konsten hjälpa oss att undersöka, ladda och synliggöra det offentliga rummet. På så sätt blev undersökningen också ett sätt att visa konstens roll i analysarbetet av en plats och dess möjlighet som katalysator för det öppna samtalet om brister, kvaliteter och möjligheter i de offentliga rummen. Resultatet finns dokumenterat i skriften KIOM#4 Det goda rummet. Ur Det goda rummet, Det offentliga rummet i Tanumshede av Jerry Williams och Ursula Cabelduc. Fyrbodal Under hösten 2007 fick fotografen Gerry Johansson i uppdrag att tolka och dokumentera aktuella offentliga rum i Fyrbodal. Bilderna är tagna på eller i närheten av de platser som projektgrupperna valt att fokusera på i varje kommun. Uppdraget utmynnade i fotoboken KIOM#3 Fyrbodal. Kiosken vid slussen, Bengtsfors. Ur uppdraget Fyrbodal, hösten Foto: Gerry Johansson 8

11 Idétävling för Kronogården Trollhättans Stad genomförde 2008 en idétävling kring Kronogårdens centrum. Tre lag bjöds in att skissa visioner för området. Det första laget utgjordes av Contekton Arkitekter Fyrstad AB, det andra laget var ett samarbete mellan konstnärerna Lisa Sigfridsson, Asbjörn Andresen och arkitekt Lina Lahiri. Det tredje laget utgjordes av konstnär Gösta Wessel och arkitekt Mårten Wessel. Ur Kronogården idéskiss för konstnärlig gestaltning, Wessel Konst AB, Idétävling för Kulturaxeln För att samla in visioner om Kulturaxeln i centrala Vänersborg utfördes 2010 en idétävling. De tävlande lagen skulle bestå av både arkitekt och konstnär i samarbete. Tävlingen utfördes i samverkan med Sveriges Arkitekter och KRO. Bidraget Mitt i Vänersborg av Benthem Crouwel Architects och Mandaworks med konstnär David Svensson utsågs till vinnare. Under hösten 2012 pågår processen att avgöra hur materialet kan bli verklighet. Gestaltningsförslag Residenskvarteret ur Mitt i Vänersborg av Benthem Crouwel Architects & Mandaworks med David Svensson,

12 / Publikationer KIOM#1 Människan i arkitekturen / Klas Tham Den första skriften i serien är skriven av professor emeritus Klas Tham och behandlar människans sinnliga behov och relation till den fysiska miljön. Texten och Thams seminarier har varit en utgångspunkt i projektet. KIOM#2 Workshop och rumsanalyser Den andra skriften är en dokumentation av de workshops med arkitekt Arne Branzell som anordnades för projektgrupperna våren Grupperna hade inför workshopen fått i uppgift att välja ut en plats i sin kommun som man identifierade som en plats med kvaliteter som kunde utvecklas. Rumsanalyserna som workshopen resulterade i baserades på Branzells forskning, som beskrivs i boken Något om Liten skissbok om det upplevda rummet. KIOM#3 Fyrbodal / Gerry Johansson För den tredje skriften fick fotografen Gerry Johansson i uppdrag att dokumentera platser i Fyrbodals fjorton kommuner. Syftet var att tolka aktuella offentliga rum i Fyrbodal, på eller i närheten av de platser som projektgrupperna valt att fokusera på i varje kommun. KIOM#4 Det goda rummet en undersökning Den fjärde skriften dokumenterar ett konstnärligt konsultuppdrag som genom projektet anordnades i Fyrbodal. 28 konstnärer fick uppgiften att undersöka, ladda och synliggöra de platser som projektgrupperna tidigare valt ut att göra rumsanalyser för. Uppdraget var en undersökning av rum, men också av hur den konstnärliga kompetensen kan bidra i stadsutvecklingsprocessen. KIOM#5 Fyrbodal forever Den femte skriften är uppbyggd kring utdrag från den blogg som kommunicerade processen i kursen Det offentliga rummet som läromedel för Bildlärarstuderande vid HDK i Göteborg. Studenter i kursen fick i uppgift att analysera och representera de platser som tidigare valts ut av projektgrupperna i respektive kommun. Resultatet av arbetet presenterades för representanter från kommunerna hösten

13 / Spinn-offprojekt Genom projektet har en bredare samverkan med kulturinstitutioner och andra aktörer, såsom Statens konstråd, Sveriges arkitekter och Konstnärernas riksorganisation kommit till stånd i Fyrbodals kommuner. Två spin-offprojekt av den typen har drivits sedan 2009 på Badhusberget i Lysekil och kring färjeläget Tuvesvik på Orust. En viktig förutsättning för denna samverkan är det nya uppdrag som regeringen gett Statens Konstråd, Riksantikvarieämbetet, Boverket och Arkitekturmuseet. Under det processorienterade uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer driver institutionerna mellan flera projekt i samverkan med Sveriges kommuner. I Lysekil initierade det kommunala bostadsbolaget Lysekilsbostäder AB ett sådant samverkansprojekt kring en bostadsgård i området Badhusberget. Projektet avslutades hösten Flera gestaltningskompetenser har tillsammans med de boende förändrat gårdens gestaltning och arbetat med odling, belysning, uterum, konstobjekt och installationer. Den projektlägenhet som använts som mötesplats är nu aktuell för ett försök att fortsätta utvecklingen med projektet Artworker 4A, ett artist-in-residence-program. Belysningspromenad på Badhusberget Foto: Kiki Eldh. Orust kommun driver under 2012 fortsatt sitt samverkansprojekt kring färjeläget Tuvesvik. Den omgivande platsen kring en ny färjeterminal utformas i samarbete med två konstnärer, ett arkitektkontor och en femteklass från Henåns skola. Flera andra processer i kommunerna har också initierats genom deltagandet i OMSK. Ett exempel på en sådan process är framtagandet av ett belysningsprogram i Uddevalla kommun. Handlingsprogrammet för belysning i centrala Uddevalla togs fram våren 2011 i samarbete mellan Ljuslandskap och Tekniska kontoret i Uddevalla kommun. Med uppdraget ville man utveckla synen på belysning i den offentliga miljön, där belysningen stödjer centrums attraktionskraft, är inbjudande och vacker, bidrar till ökad säkerhet och samtidigt är resurseffektiv. 11

14 Jkk Lägesrapport Hur har kommunerna hanterat styrdokumentet? Kommunerna har kommit olika långt i sitt arbete med styrdokumentet Offentlig miljö som konstform - Fyrbodalmodellen. Alla 14 kommunerna har medverkat i projektet och i december 2012 har elva kommuner kommit till beslut och antagit styrdokumentet. Bland de elva har åtta kommuner tillsatt beredningsgrupper med ansvar för att driva frågan om ökad kvalitet i den offentliga gestaltningen. 12

15 Översikt De tre kommuner som ännu inte kommit till beslut är Lysekil, Orust och Strömstad. Lysekil: Bereder ärendet. Beräknar kunna ta beslut i KS 7/ Orust: Står inför att ta fram beslutsunderlag. Beräknar kunna ta beslut under Strömstad: Bereder ärendet. Beräknas kunna ta beslut i KS 5/12 Bland de två kommuner som antagit styrdokumentet men inte skapat beredningsgrupper finns Mellerud och Tanum. Mellerud: Har beslutat att inte skapa någon beredningsgrupp. Tanum: Diskuterar frågan. Av de åtta kommuner som skapat en beredningsgrupp har sex skapat en ny grupp. Av dessa har Munkedal adderat representanter från andra delar av organisationen i en befintlig grupp. Vänersborg och Dals Ed har ålagt en befintlig grupp ansvaret. Ej ännu beslutat Antaget Beslutat tillsatta ny grupp Tillsatt ny grupp Ålagt befintlig grupp Fig. Aktuell status december

16 Beredningsgrupper De åtta kommuner som startat sina beredningsgrupper är Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Munkedal, Sotenäs, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. 5 av 8 har en blandad grupp bestående av både politiker och tjänstemän. I 1 av 8 sitter representanter från de kommunala bolagen med i beredningsgruppen. Övrig representation är svår att definiera, då organisationerna i de olika kommunerna varierar. För en schematisk överblick presenteras här tjänstmannarepresentationen utifrån funktionerna kultur, plan, bygg, tekniska och övriga. Kultur är representerad i 6 av 8 grupper, medan både plan och bygg är representerade i samtliga grupper, tekniska i 5 av 8. De två grupper där kulturförvaltningen inte finns representerade är de befintliga grupper som ålagts att hantera styrdokumentet. I 5 av 8 sitter också representanter för andra funktioner med i gruppen. I Dals Eds beredningsgrupp sitter kommunchef och kommunsekreterare. I Bengtsfors och Färgelanda sitter kommunchef med och i Sotenäs deltar informationsansvarige. I Munkedals grupp sitter kommunekolog, turismansvarige samt landsbygds- och näringslivsutvecklare. Ja Nej Fig. Representation i beredningsgrupperna, december

17 Finansiering Av de elva kommuner som antagit styrdokumentet har två samtidigt beslutat att avsätta medel för konstnärlig gestaltning i offentlig miljö. Bara Trollhättan har tagit ett aktivt beslut att avsätta motsvarande 1 % av kommunens investeringsbudget till konstnärlig gestaltning i offentlig miljö, i enlighet med styrdokumentet. Bengtsfors kommun har beslutat att istället avsätta en fast årlig summa. Denna är beräknad utifrån ett genomsnittligt års investeringsbudget. 3 av 11 kommuner har beslutat att man bör avsätta 1 %, eller motsvarande formulering (Dals Ed, Munkedal, Sotenäs). I Munkedal har man dock under 2012 sedan avsatt en mindre summa och föreslår att i budget 2013 avsätta motsvarande 1 % av investeringsbudgeten. 6 av 11 har inte behandlat frågan om medel i beslutet att anta styrdokumentet (Färgelanda, Mellerud, Tanum, Uddevalla, Vänersborg och Åmål). I några av dessa kommuner pågår diskussioner om kommande förslag i finansieringsfrågan. Flera kommuner har sedan tidigare gällande 1 %-regler, vilka dock inte fullt motsvarar det gällande förslaget i styrdokumentet. I exemplet Uddevalla avses 1 % av upphandlad entreprenörskostnad. I Strömstad finns beslut på att 1 % av den skattefinansierade investeringsbudgeten ska avsättas till konstnärlig gestaltning, vilka investeringar som inkluderas i begreppet är dock inte tydligt fastställt i praktiken. Beslutat avsätta medel Bör och avsatt medel Bör avsätta Ej behandlat Fig. Beslut om medel för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö i samband med antagande av styrdokumentet, december

18 Slutsatser och reflektioner Fokus Projektet startade som Konst i offentlig miljö, med fokus på den offentliga konsten och den konstnärliga kompetensen i kontexten av den offentliga miljön. Tidigt förändrades dock diskussionen och fokus skiftades till en helhetssyn på gestaltning i offentlig miljö. Med denna förändring stärktes också fokus på samverkan inom kommunens organisation, men också mellan flera gestaltningskompetenser i processen. Skiftet har inneburit ett bredare anslag med mer djupgående förändringar och en initierad samverkan med potential att ha en positiv inverkan i andra än gestaltningsfrågorna i kommunens arbete. Lokala förutsättningar och variationer Fyrbodals 14 kommuner varierar i storlek från små till medelstora kommuner. Förutsättningarna i organisation och resurser varierar därför avsevärt i området. Styrdokumentet Offentlig miljö som konstform Fyrbodalmodellen formulerades som ett öppet ramverk, för att lämna möjlighet för varje kommun att hitta sin egen modell. Lokala anpassningar har också gjorts vid antagande av styrdokumentet, med olika undantag och tillägg. Det har också funnits en stor variation i anslaget och motivationen kring frågorna. Finansieringen har varit den stora stötestenen, vilket tydligt uppvisas i lägesrapportens diagram. Det har på de flesta håll varit svårt att få politiskt gehör för att öronmärka medel till konstnärlig gestaltning, både i sak och grundat på ett vidgat begrepp av 1 %-regeln. I diskussionerna har det också varit komplicerat att komma överens om en beräkningsmodell. Vad ska ingå i investeringsbudgeten som grund för beräkning? Enligt styrdokumentet bör både nyinvesteringar och återinvesteringar vara beräkningsgrundande och innefattas av arbetet. Detta gäller inte bara investeringar i kommunala byggnader, utom alla investeringar. Det finns dock många detaljer som komplicerar frågan. I Trollhättan, den enda kommun som antagit 1 %-regeln enligt styrdokumentets direktiv, har man antagit 1% av investeringsbudgeten inklusive de investeringar som sker i förhyrda verksamhetslokaler från Tomt AB, med avdrag för inventarier, aktier, utrustning, maskiner och fordon. I exemplet Bengtsfors har man beslutat att avsätta en fast årlig summa istället för en 1 %-sats. Detta dels för att investeringsvolymerna varierar markant från år till år, för att eftersom konst som köps in till offentliga utomhusmiljöer måste skrivas av och därmed är likställd med andra investeringar, men också för att kringgå problemet kring vad som ska ingå i beräkningsgrunden och inte. Vilka investeringar som hamnar inom investeringsbudgeten varierar i olika kommuner utifrån dess organisation. I somliga kommuner ligger majoriteten av investeringarna i de kommunala bolagen. Dessa har dock inte automatiskt innefattats i antagandet av styrdokumentet. Ägardirektiv för de kommunala bolagen och markanvändningsavtal har ännu inte använts som medel att vidga arbetet med styrdokumentet. Även om man inte kan belasta VA-kollektivet med 1 %-regein, vilket i sig har ifrågasatts, bör frågan om ambitionsnivå och gestaltningskvalitet också ställas när man investerar i VA-nätet. I projektet har man resonerat så att beredningsgruppen och därmed det pågående samtalet är prioriterat över avsatta medel. Gruppens funktion är vidare än att hantera särskilt avsatta medel för konstnärlig gestaltning. En av de viktigaste uppgifterna är att nå utanför gruppen, förändra kommunens rutiner i gestaltningsfrågor och driva arbetet mot att styrdokumentets ideal genomsyrar hela organisationens arbete. Det handlar främst om att säkerställa en högre kvalitet i befintliga investeringar. 16

19 Även sammansättningen av beredningsgrupperna ser tämligen olika ut. Att alls starta en ny grupp har mött motstånd på några håll. De skapade beredningsgrupperna har formulerat och tagit sig an sin uppgift på olika sätt. Variationerna beror både på politiska ställningstaganden och lokala behov och möjligheter. För att nå en positiv utveckling har det varit viktigt med anpassning till lokala förutsättningar. Variationen har skapat en bredd i Fyrbodalmodellen och kommer framöver att visa på flera möjliga vägar för kommuner att hantera gestaltning av offentlig miljö. Utmaningar Att åstadkomma förändringar i kommunala organisationer och processer är ett tidskrävande och långsiktigt arbete. Det har varit trögt att frångå stuprörstänket och initiera en samverkan mellan förvaltningar. Behovet av en samordnande och drivande kraft, av erfarenhetsutbyte mellan kommuner, av goda exempel och inspiration har varit avgörande för den positiva utvecklingen. När projektet nu avslutas är en framgångsfaktor att kommunerna kan uppbåda delar av detta själva. Ett fortsatt samarbete med Fyrbodals Kommunalförbund och övriga kommuner kring gestaltningsfrågorna bör prioriteras för att förvalta den utveckling som åstadkommits och komma vidare. Resultat I dagsläget har inte alla Fyrbodals kommuner ännu kommit till beslut kring styrdokumentet. Bland de som antagit styrdokumentet och skapat förvaltningsövergripande beredningsgrupper söker man sig fram för att hitta en fungerande praktik. Detta och projektets hela ambition är ett långsiktigt arbete. Nu är det kommunernas eget ansvar att driva processen vidare. Resultatet av projektet kommer vi till stor del att se längre fram. Men vad vi kan se nu är att projektet bidragit till förändrade förhållningssätt och ny kunskap. Den uppskattade seminarieserien och möjligheten att komma ut och gemensamt prata om platser på plats har varit viktiga delar i detta, som arenor för inspiration och gemenskap. Projektet har också bidragit till flera spin-off projekt och goda exempel på praktik utifrån styrdokumentets ideal. I Vänersborg har en idétävling utförts kring Kulturaxeln i centrala Vänersborg. Lysekil och Orust har initierat samverkansprojekt med Statens Konstråd kring bostadsområdet Badhusberget och färjeläget Tuvesvik. Uddevalla har tagit fram en belysningsplan. Också andra kommuner har drivit olika relaterade initiativ. Omvärld Det har skett mycket i frågan om betydelsen av gestaltning av den offentliga miljön runt om i landet de senaste åren. Andra kommuner tar initiativ och satsar på gestaltningsfrågorna, flera med Fyrbodalmodellen som inspiration. Främst intresserar man sig för modellen av förvaltningsövergripande samverkan. Då projektet startades var vi bland de första att formulera en ambition kring samverkan och helhetssyn kring gestaltningen av den offentliga miljön. Att 14 kommuner samlar sina krafter i frågan är fortsatt unikt. Nu gäller det att förvalta arbetet! 17

20