Klicka här för att ändra format

Transkript

1 Klicka här för att ändra format

2 Bostadsbyggandet nationellt och regionalt Något om Boverkets rapport 2018:5 Detaljplaner och trähusbyggande Förutsättningar för trähusbyggande 27 mars 2018 Länsarkitekt Cecilia Engström

3 Bostadsbehov bostäder behövs till 2025 enligt Boverket Förväntad befolkningsökning: år 2017 och därefter ca per år t o m 2024 (invandring och födelseöverskott). Stor osäkerhet i prognosen. Boverket nov 2017

4 Nationell lägesbild av bostadsbyggandet Det påbörjas bostäder 2017 och år 2018 inräknat nettotillskott genom ombyggnad. Byggandet av flerbostadshus ökar med 22 procent 2017 medan småhus ökar med 4 procent. Källa: Boverket nov 2017

5 Regional lägesbild av bostadsbyggandet 6000 Befolkningsutveckling samt färdigställda lägenheter i Hallands län färdigställda befolkningsutveckling

6 Bostadsmarknadsläget

7 Bostadsbestånd

8

9 Boverkets Rapport 2018:5 Hållbart byggande med minskad klimatpåverkan Regeringsuppdrag till Boverket lämna förslag på åtgärder för att inom ramen för byggprocessen enligt planoch bygglagen styra mot ett mer hållbart byggande med nyttjande av hållbara material i syfte att åstadkomma minskad klimatpåverkan Bakgrund Riksdagen och har beslutat om ett långsiktigt utsläppsmål för växthusgaser. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Samtliga sektorer, inklusive bygg- och fastighetssektorn, ska bidra till att uppfylla målet.

10 Hinder kopplade till användandet av biobaserade byggnadsmaterial ex trästommar Det är svårt att beräkna klimateffekten eftersom den beror bland annat på hur skogsbruket bedrivs, underhållsbehov, livslängden på byggnaden och hur trämaterialet hanteras efter rivning. Erfarenheten och kunskapen om trä som stommaterial i flerbostadshus är begränsad en osäkerhet i branschen när det gäller åldrande, underhållet, brand och fuktbeständighet

11 Möjligheter med olika stommaterial Analys av för- och nackdelar med olika material (betong, trä, stål) för några egenskapskrav (hållfasthet och beständighet, bullerskydd, fuktproblematik och brandskydd Oavsett val av stommaterial och hänsyn till en byggnads klimatpåverkan, måste de tekniska egenskapskraven i 8 kap. 4 PBL med tillhörande författningar uppfyllas.

12 Detaljplan 4 kap 16 PBL anger att i en detaljplan får kommunen bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter Utformning Kan vara fasadmaterial och byggnadshöjd. När det gäller byggnadshöjd bör man beakta att ett bjälklag i lättviktskonstruktion av trä blir tjockare än en konstruktion i betong för att uppnå samma egenskapskrav. Detta resulterar i färre våningsplan i högre träbyggnader än i motsvarande med betongbjälklag. Detta behöver beaktas vid upprättande av detaljplan. Utförande Bestämmelsen reglerar utförande av byggnadsteknik. Dock bör man beakta att utförande endast bör tillämpas när det krävs för att bebyggelsen ska komma till stånd.

13 Energi-

14 Växjö Den moderna trästaden Johan Thorsell

15 Kort om Växjö invånare företag (SME) Stabil befolkningsutveckling (+1000) Starkt bostadsbyggande Linnéuniversitetet studenter Idrott och kultur Goda kommunikationer God kommunal ekonomi Styrande: Alliansen + MP

16 Vanliga fördomar kring trä och trähus

17 Trähus = Brandfara? Tätbebyggt Inga brandväggar Trångbott Många eldstäder Lättantändliga isoleringsmaterial Begränsade larmsystem och brandkårsutrustning

18 Det kostar för mycket

19 Trä är inte beständigt

20 Skogen räcker inte till

21 Insidan räknas i träbyggnader

22 Modernt trähusbyggande

23 Det moderna träbyggandet Antal lgh/år 10 % marknadsandel 10-tal aktörer Projekt över hela Sverige Stor variation på projekt 0 Sverige går med i EU -materialneutrala BBR Nationella trästadsprogrammet

24 Tre olika typer av byggsystem Pelar-Balkstomme med bjälklag Prefabricering Hög Lastbärande väggar med bjälklag/panelelement Moduler/Volymelement Mycket hög

25 Massivträ, korslimmat trä CLT, cross laminated timber, tjocklek mm bredd : 3000 mm längd : mm

26 Limträ

27

28 Varför trä i Växjö?

29 En del av Växjös strategiska miljöarbete 1. Mål - Miljöprogram 2. Åtgärder planer, budget 3. Uppföljning - bokslut

30 Växjö bygger i trä Lokal och förnybar råvara. Enkel att bearbeta. Lätt att transportera. Lämpar sig för modernt byggande. Vackert

31 + många andra anledningar Lägre kostnader - konkurrens/fler aktörer/etableringar Utveckla traditionellt byggande - industriell produktion och resurseffektivt, snabbt byggande Universitet och forskning i framkant (tekniskt möjligt) Skapa lokala arbetstillfällen (på landsbygden)

32 Många lokala aktörer aktiva i skogs- och träsektorn

33 Växjö vill leda utvecklingen!

34 Varför har Växjö lyckats?

35 Eniga politiker som vill och vågar Åsa (S), Anna (M), Per (C)

36 Ökad samverkan - mer byggande i trä Starkt och långsiktigt samarbete mellan Växjö kommun, akademin och näringslivet Win-Win-Win för alla parter Spjutspetsforskning Nya affärsområden Attraktivitet

37 Tidigt engagemang i Växjös träbyggande 1990: Tävelsås 1994: Wälludden 2002: Hus M 1992: Kvarngården i Ingelstad 2002: Kv. Uppfinnaren, Arkitektbolaget 2002: Polishögskolan

38

39 Stadsdelsprojektet Välle Broar Den moderna trästaden Allt som byggs skall med/i trä Förtäta staden 1500 lägenhet, kvm lokaler Transparent forskning Livscykelanalyser - energi Korta byggtider Nya aktörer Sundare arbetsplats

40 2006: Hus Delta : kv. Limnologen 2009: Trummenbron 2009: kv. Portvakten, BSV Arkitekter 2010: Hus N 2010: Välluddens strandpark

41 2012: kv. Stormen, Arkitektbolaget/ Husqben 2012: Fortnox Arena, Bergfjord & Ivarson Arkitekter 2012: Södra Climate Arena, Arkitekt Kent Pedersen 2012: Reception Björnen, Växjö kommunhus

42 2013: Ny träbyggnadsstrategi Växjö den moderna trästaden

43 Mer trä i byggandet Ett fossilbränslefritt Växjö Vi ska sluta använda fossila bränslen Vi ska använda energi effektivt Småland är 2020 en ledande träregion i Europa Växjö kommunkoncern: 2015 ska 25 % av nybyggnationen vara träbaserad 2020 ska 50 % av nybyggnationen vara träbaserad

44 Träbyggnadsutvecklingen 12 Totalt 13 av 34 projekt i trä 38,2 % Antal färdigställda trähus Totalt antal färdigställda hus

45 Nyligen byggt eller pågår just nu

46 Västerbron Ny bro över järnvägen Färdigställd 2014 Längd: 49 m Frihöjd: 7 m Arkitekt: Metro arkitekter

47 Strandsnäckan Byggherre: BATTEN fastigheter 42 lägenheter Arkitekt: Arkitektbolaget

48 Vallen Byggherre: Växjöbostäder och Midroc, totalt ca 200 bostäder Arkitekt: Arkitektbolaget Pågående 55 st, 1-4 rok Inflyttning hösten 2017 Planerade 44 st Byggstart vid årsskiftet 2016/17

49 Pelarsalen Byggherre: HSB Sydost Ca 150 bostäder Flerbostadshus 6 våningar Växjö kommun sålt del av Byggstart Q Arkitekt: Tengbom

50 Docenten Byggherre: Växjöbostäder Arkitekt: LBE Ca 248 lägenheter -240 st 1:or -8 st 2:or Inflyttning terminsstart 2018

51 Limnologen Syd, Geologen Byggherre: GBJ Planerad byggstart Q Bygglov är på väg in 83 st hyresrätter 60 st bostadsrätter Förskola i bottenplan

52 Limnologen Syd, Ekologen Byggherre: Midroc Planerad byggstart under Q st lägenheter Fasad i ceder- och granpanel

53 Limnologen Syd, Hortonomen Byggherre: Svenska studenthus Studentbostäder Diskussion om markanvisning pågår

54 Arken Byggherre: Växjöbostäder Antal lägenheter: 79 Inflyttning: Våren/sommaren 2019 Entreprenör: Värends entreprenad Arkitekt: SAJT arkitekter, Anna Lindahl Byggsystem: KL-trä, Martinsons

55 Växjös nya stations och stadshus Ett landmärke för framtiden Ett hus för staden vår tids ikonbyggnad, dynamisk och föränderlig Ett attraktivt hus som bygger framgång Ett smart, effektivt och hållbart hus Ett hus för samverkan med staden, platsen och varandra Förstärker och bevarar stadens identitet

56

57 Växjös nästa steg?

58 Välle Broar Sigfridsområdet, Arken 2. Brände Udde 3. Universitetet 4. Limnologen Syd 5. Torparängen 6. Sallhagen 7. Jonsboda

59 Nytt bostadsområde i trä - Torparängen

60

61 Fortsatt forskning och utveckling Livscykelkostnader och lägre totala kostnader Total klimatpåverkan Ljud (och fukt) Mer visualisering av trä Lägre underhållskostnader (träfasad) Forskning kring må-bra-känsla / prestera-bättre

62 Nya träbyggnadsstrategin

63 Förändringar i nya strategin Träbyggnadsstrategi Bygg-, bostads- och energiplan? Från trästomme (50% till 2020) klimatpåverkan Från antal projekt även yta (BOA och LOA) Från att mäta kommunala projekt även mäta privata projekt

64 Mål 50 procent av nybyggnationen är träbaserad Mätningen fortsätter efter Krav på klimatdeklarationer på all nybyggnation efter 2020 All nybyggnation från 2020 är baserad på klimatpåverkan (LCA/EPD) i stomme och bärande delar All nybyggnation från 2025 är baserad på dess totala klimatpåverkan (LCA/EPD) Interna mått: Total omfattning (i yta) av träbyggnationen i kommunkoncernen Påverkan på den privata byggmarknaden

65 Forum Wood Building Nordic - towards a new renaissance! September 27-28, 2018 Växjö, Sweden

66 Contact person Tobias Schauerte +46 (0) Abstract submission: Wednesday, December 13th 2017 For more information: Lnu.se/en/wbn

67 Tack! Johan Thorsell

68 Energi-

69 Hur ser aktörer i Halland på större träbyggnader?

70 Karriär 19 år med industriellt byggande + 4 år traditionellt. Arbetsfält Mitt nätverk är som starkast i regionen från Skåne i syd till Hedmark i norr. Lika på båda sidor om gränsen Profil Lagledare Lämplig för luftlandsättning Problemlösare Affärsutvecklare Situationanpassat Ledarskap Uggla>lejon Mjukvaran Internationell Har jobbat i de flesta regioner i världen. Pratar tyska, engelska och spanska Byggare Förutom arbetet som byggnadsingenjör och företagsledare har jag hela tiden fortsatt timra och snickra Analytiker Operativ strateg. Byggnadsingenjör Civilekonom, internationell ekonomi Magister ekonomisk geografi

71 Personer Vi valde intervjupersoner från samtliga led i värdekedjan Djupintervjuer Frågeställningen gicks igenom med 25 personer som visat intresse för träbyggande. Via telefon. OBS ej tvärsnitt av population Utformning Frågorna fokuserade på förändring mot läget för två år sedan Förändring av kunskapsläget i Halland ? Gradering Svarsalternativ från 1-10 med 5 som utgångsläget Halland Fokus på Halland, men flera aktörer baserade i Göteborg

72 Frågeställningar Förändring av kunskapsläget de senaste två åren? 1. Individ, organisation, lokalt och regionalt? 2. Din upplevelse av värdekedjans aktörer 3. Områden som kräver insatser 4. Hur sannolikt är det att du deltar i ett större träbyggprojekt inom 2-5år?

73 Hur har kunskapsläget förändrats de senaste två åren? a) För dig personligen b) För ditt företag/organisation c) Din kommun d) Halland som region

74 Hur har kunskapsläget förändrats de senaste två åren? 7,5 7 a) För dig personligen b) För ditt företag/organisation c) Din kommun d) Halland som region 6,5 6 5,5 5 a b c d

75 Hur har kunskapsläget förändrats för aktörerna i värdekedjan? a) Byggherrar b) Arkitekter c) Tekniska rådgivare och konsulter d) Entreprenörer (inklusive underentreprenörer) e) Byggsystemproducenter

76 Hur har kunskapsläget förändrats för aktörerna i värdekedjan? 7,5 7 a) Byggherrar b) Arkitekter c) Tekniska rådgivare och konsulter d) Entreprenörer (inklusive underentreprenörer) e) Byggsystemproducenter 6,5 6 5,5 5 a b c d f

77 Hur har följande fokusområden utvecklats? a) Processen, A-Ö, vad skiljer mot traditionellt byggande b) Kostnadsjämförelser och kalkyler c) Hållbarhetsjämförelser d) Förvaltningsskedet e) Teknik (brand, ljud, fukt, installation) f) Bjälklagsfrågan i synnerhet.

78 Hur har följande fokusområden utvecklats? 7,5 7 a) Processen, A-Ö, vad skiljer mot traditionellt byggande b) Kostnadsjämförelser och kalkyler c) Hållbarhetsjämförelser d) Förvaltningsskedet e) Teknik (brand, ljud, fukt, installation) f) Bjälklagsfrågan i synnerhet. 6,5 6 5,5 5 a b c d e f

79 Hur sannolikt är det att du beställer /bygger en större träbyggnad? Tre våningar eller 400 kvm a) Inom 2 år b) Inom 5 år c) Inte så sannolikt

80 Hur sannolikt är det att du beställer /bygger en större träbyggnad? Tre våningar eller 400 kvm 5% c a) Inom 2 år b) Inom 5 år c) Inte så sannolikt 40% b a 55%

81 Sammanfattning Förändring av kunskapsläget de senaste två åren? 1. Vi har gått framåt raskt, framförallt arkitekterna och systemleverantörerna 2. Arbeta hårdare med beskrivningar av Kostnadsjämförelser och kalkyler Förvaltningsskedet beskriv 3. 95% av deltagarna bygger höga trähus inom 5 år 4. Inga nya problemområden definierade

82 Guldkorn Träbyggsystemen har kortare leveranstider och är flexiblare än traditionella system (byggherre) Fokusera mer på ekonomi & affärsnyttan för hela projektet (byggherre) Ledningen är tydlig lär er träbygg! (entreprenör) Digitaliseringen ger oss nya möjligheter (konsult) Nya konstellationer att genomföra projekt växer fram (systemleverantör) Beskriv systemen översiktligt, både överblick och enskild leverantör (byggherre) Aktörer specialiserar sig (arkitekt)

83 Energi-

84 Energi-

85 Syfte med satsningen - Stärka kunskap och kapacitet om trähuskonstruktioner i byggbranschens hela värdekedja - Stärka kunskap och kapacitet om trähuskonstruktioner som reellt alternativ bland privata byggherrar och offentliga beställare Energi-

86 Målsättning Trähuskonstruktioner ska övervägas och bedömmas som alternativ vid minst 50% av nybyggnationer av flervåningshus i Halland Energi-

87 Erbjudandet - Trähusrådgivning till byggherrar - Trähusrådgivning till byggbolag - Demomiljöer - Kunskapsseminarier - Studiebesök och goda exempel Energi-

88 Trähusrådgivning - Upphandlad expertis - Individuell rådgivning - Hjälp att komma igång - Vad behöver du hjälp med? - Först till kvarn Energi-

89 Demomiljöer Energi-

90 Event i vår Hos Eksta 10 april Energi-

91 Event i vår Hos Derome 22 maj Energi-

92 Event i höst September i Växjö 4 oktober på Halmstad Slott offentlig sektor 29 november - Kunskapsdag Trähus i Varberg Studieresa? Energi-

93 Studiebesök - Resa till nordens högsta träbyggnad? - Mjøstårnet står färdigt i början av våningar hög träbyggnad i norska Brumunddal. Energi-

94 Dialog våren Samtal med byggherrar, byggare och kommuner under våren När möts vi? - Vad kan vi hjälpa till med? Energi-

95 Energi-