KALLELSE. 13 Årsredovisning 2012 för KFAB med KIAB KS/2013:173 PJ Årsredovisning 2012 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Transkript

1 1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 19 juni 2013, kl Plats Stora Djulö Herrgård Nr Information 1 Uppföljning av kommunstyrelsens ansvarsområde 2 Ekonomisk utfallsprognos för Katrineholms kommun (nämndnivå) 3 Långsiktig verksamhetsuppföljning Viadidaktnämnden 4 Ericsson AB, Katrineholm 5 Katrineholms Logistikcentrum 6 Detaljplaner på gång i Katrineholm och en jämförelse om utvecklingen i Sörmländska kommuner 7 Översiktsplanen 8 KFAB - försäljning av fastigheter Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid 9 Svar på motion om hyreshus på landsbygden KS/2013:152 KR 3 10 Återremitterat ärende - Svar på motion om lägenheter för äldre 11 Årsredovisning 2012 för Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS) och Hjälpmedelscentralen 12 Årsredovisning och bokslut 2012 för Vårdförbundet Sörmland KS/2012:81 MSK 9 KS/2013:180 KR 23 KS/2013:198 PJ Årsredovisning 2012 för KFAB med KIAB KS/2013:173 PJ Årsredovisning 2012 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 15 Fastställande av 2014 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland KS/2013:179 PJ 294 KS/2013:189 PJ 335 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38, Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

2 2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Nr Ärenden till kommunstyrelsen Handl. Sid 16 Försäkringsärende rörande brandskada inom fastigheten Lövåsen 3:1, Katrineholms kommun avseende bostadsbyggnaden vid Uppsala gård 17 Trafikbeställning avseende lokal linjetrafik och stadstrafik för år 2014 från Katrineholms kommun till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet KS/2013:291 KR 339 KS/2013:257 MSK Ansökan om tilläggsanslag KS/2013:221 PJ Fortsatt arbete med Räta Linjen gruppen KS/2013:256 MSK Framtidens boende för äldre KS/2013:290 PJ Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt 22 Förordnanden för att fullgöra ordförandeuppgifter under sommaren Omfördelning av öronmärkta medel till elevutvecklingen Nr Anmälningsärenden KS/2013:285 KR 375 KS/2013:194 MSK 399 KS/2013:286 PJ Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av kurser, konferenser, seminarier m.m Anmälan av Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär Meddelanden 427 Sid Göran Dahlström Ordförande KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38, Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post:

3 3 Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Svar på motion om hyreshus på landsbygden Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen om hyreshus på landsbygden, mot bakgrund av Katrineholms Fastighets AB:s skrivelse. Ärendebeskrivning Inger Fredriksson (C), Sten Holmgren (C), Anita Karlsson (C) och Ann-Charlotte Olsson (C) har lämnat in en motion om hyreshus på landsbygden. I motionen yrkas det att Katrineholms kommun ska skriva in i ägardirektiven till Katrineholms Fastighets AB att bostadsbolaget ska ha hyreshus i landsbygdens tätorter. Inkomna yttranden KFAB anger i sitt yttrande att bolaget under år 2013 har sålt fem fastigheter på landsbygden. Fastigheterna har sålts till ägare som har för avsikt att hyra ut lägenheterna på liknande sätt som KFAB, varför de inte försvinner från marknaden. På några delar av landsbygden har bolaget lägenhetsbeståndet intakt. KFAB menar att marknad, ekonomi och behov avgör var bolaget lämpligen tillhandahåller bostäder. I nu gällande ägardirektiv för KFAB fastställs bland annat att bolaget själv eller genom annan ska erbjuda boende av normal standard i Katrineholms kommun. KFAB är av uppfattningen att ägardirektivet är heltäckande för Katrineholms kommuns bostadsförsörjningsansvar för dess helägda bostadsbolag KFAB. Kommunledningsförvaltningens bedömning Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag fastställer att ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer. Affärsmässiga principer innebär att bolagen alltid ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för bolaget som sådant, givet de begränsningar och förutsättningar som ligger i att de ska vara långsiktiga, seriösa fastighetsägare på hyresmarknaden inom ramen för de regler och normer som gäller för denna sektor. Affärsmässiga principer innebär vidare att bolagen av sina ägare inte ska ges några särskilda fördelar som gynnar dem ekonomiskt i förhållande till privata konkurrenter. Relationen mellan kommunen och bolaget ska vara affärsmässig och ekonomierna åtskilda. Detta betyder, såsom KFAB anger, att marknad, ekonomi och behov avgör var bolaget lämpligen tillhandahåller bostäder. Efterfrågan styr inköp eller nybyggnation av hyresfastigheter i kransorterna.

4 4 Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Sammanträdesprotokoll KFAB, , 34 (med skrivelse) Motion om hyreshus på landsbygden,

5 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben Vår handläggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om hyreshus på landsbygden Ärendebeskrivning Inger Fredriksson (C), Sten Holmgren (C), Anita Karlsson (C) och Ann-Charlotte Olsson (C) har lämnat in en motion om hyreshus på landsbygden. I motionen yrkas det att Katrineholms kommun ska skriva in i ägardirektiven till Katrineholms Fastighets AB att bostadsbolaget ska ha hyreshus i landsbygdens tätorter. Inkomna yttranden KFAB anger i sitt yttrande att bolaget under år 2013 har sålt fem fastigheter på landsbygden. Fastigheterna har sålts till ägare som har för avsikt att hyra ut lägenheterna på liknande sätt som KFAB, varför de inte försvinner från marknaden. På några delar av landsbygden har bolaget lägenhetsbeståndet intakt. KFAB menar att marknad, ekonomi och behov avgör var bolaget lämpligen tillhandahåller bostäder. I nu gällande ägardirektiv för KFAB fastställs bland annat att bolaget själv eller genom annan ska erbjuda boende av normal standard i Katrineholms kommun. KFAB är av uppfattningen att ägardirektivet är heltäckande för Katrineholms kommuns bostadsförsörjningsansvar för dess helägda bostadsbolag KFAB. Ärendets beredning Motionen om hyreshus på landsbygden har överlämnats till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har översänt ärendet på remiss till Katrineholms Fastighets AB (KFAB). Kommunledningsförvaltningens bedömning Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag fastställer att ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer. Affärsmässiga principer innebär att bolagen alltid ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för bolaget som sådant, givet de begränsningar och förutsättningar som ligger i FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

6 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben att de ska vara långsiktiga, seriösa fastighetsägare på hyresmarknaden inom ramen för de regler och normer som gäller för denna sektor. Affärsmässiga principer innebär vidare att bolagen av sina ägare inte ska ges några särskilda fördelar som gynnar dem ekonomiskt i förhållande till privata konkurrenter. Relationen mellan kommunen och bolaget ska vara affärsmässig och ekonomierna åtskilda. Detta betyder, såsom KFAB anger, att marknad, ekonomi och behov avgör var bolaget lämpligen tillhandahåller bostäder. Efterfrågan styr inköp eller nybyggnation av hyresfastigheter i kransorterna. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll KFAB, , 34 (med skrivelse) Motion om hyreshus på landsbygden, LIX: 57 FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

7 7 Svar motion om hyreshus på landsbygden Under kvartal 1, 2013 har KFAB sålt fem fastigheter på landsbygden. Fastigheterna har sålts till nya ägare som har för avsikt att hyra ut lägenheterna på liknande sätt som KFAB. Lägenheterna försvinner inte från marknaden utan kommer att vara en del av hyresrätterna på orten. De signaler som KFAB erhållit efter att fastigheterna sålts är att det för hyresgästerna fungerat bra. På några delar av landsbygden har bolaget lägenhetsbeståndet intakt. Marknad, ekonomi och behov avgör var bolaget lämpligen tillhandahåller bostäder. I nu gällande ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB från och beslut av Katrineholms kommunfullmäktige stipuleras bl a att KFAB skall självt eller genom annan erbjuda ett boende av god normal standard i Katrineholms kommun. KFAB skall eftersträva ett boendeinflytande över bostäder och boendemiljö. KFAB är av uppfattningen att ovannämnda ägardirektiv är heltäckande för Katrineholms kommuns bostadsförsörjningsansvar för dess helägda bostadsbolag Katrineholms Fastighets AB. Katrineholms Fastighets AB styrelse avvisar motionen Enligt uppdrag från styrelsen 34 Ingmar Eriksson Katrineholms Fastighets AB Box 7, Katrineholm Djulögatan 29 Telefon Telefax bostad@kfab.se Org.nr

8 8 1 Motion till kommunfullmäktige Om hyreshus på landsbygden Yrkande: Katrineholms kommun ska skriva in i ägardirektiven till Katrineholms Fastighetsaktiebolag att bostadsbolaget ska ha hyreshus i landsbygdens tätorter. Bakgrund Katrineholms kommun talar i det landsbygdspolitiska programmet från 2006 om förutsättningarna för en god utveckling. Här nämns bland annat följande: I flera av de mindre tätorterna på landsbygden behövs fler lägenheter, tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga, antingen i form av radhus i markplan, eller som mindre flerbostadshus med hiss. Detta skulle underlätta väsentligt för äldre att flytta från sina villor till en mer bekväm lägenhet och lämna villan till en yngre familj. Men lika viktigt är det att den som söker sin första bostad ska kunna hitta den i hembygden. Katrineholms kommun har genom sitt bostadsbolag ett ansvar för att det finns lägenheter att hyra över hela kommunen. Detta ansvar gäller även för de kommuninvånare som bor utanför stadskärnan. För att tydliggöra ansvaret för att det finns hyreslägenheter även i kommunens mindre tätorter anser Centerpartiet att detta ska skrivas in i kommunens ägardirektiv till KFAB. Katrineholm 11 mars 2013 Inger Fredriksson (C) Sten Holmgren (C) Anita Karlsson (C) Ann-Charlotte Olsson (C)

9 9 Dnr KS/2012: Handläggare: Marie Sandström Koski Återremitterat ärende - Svar på motion om lägenheter för äldre Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen ska anses besvarad med hänvisning till, i ärendet, inkomna yttranden. Ärendebeskrivning Gudrun Lindvall (MP) och Carl Frick (MP) har lämnat in en motion om lägenheter för äldre. Motionen har följande lydelse: Lägenheter för äldre Miljöpartiet de gröna har på flera sätt tagit upp de äldre, som bor kvar i eget boende och deras situation. För många av dessa människor är hemtjänsten det enda som bryter vardagens ensamhet. Vi har föreslagit att hemtjänsten ska laga minst ett mål mat per dag hos de äldre som så önskar. Den motionen avslogs. För många äldre är ensamheten en plåga. Många har stora svårigheter att komma ut och den påtvingade instängdheten minskar livskvaliteten. Först när man blir riktigt skröplig kan ett särskilt boende bli aktuellt. Det är vår uppfattning att det behövs en mellanform. I Skanör finns fina små enplans radhus, som äldre som inte kan klara trapporna i villan längre kan hyra. Husen innehåller två rum och kök och har en liten pytteträdgård, lätt att nå från vardagsrummet. I Skanör har HSB byggt husen och kommunen hyr 4 stycken, som fördelas efter behov. I Tystberga har ett byggbolag byggt små enskilda hus för äldre. Här finns även gemensamma utrymmen för den lilla byns boende. I Katrineholm saknas några bostäder för äldre, som inte är tillräckligt sjuka för särskilt boende, men ändå behöver ett annat boende än det man har ett boende bättre anpassat till den situation man befinner sig i. Vi brukar få höra att marknaden ska sköta om detta, men kommunen kan naturligtvis tjäna på att flera äldre, som har hemtjänst, bor nära varandra. Det finns alltså även ett kommunalt ekonomiskt incitament. Med ett gemensamhetsutrymme kan till exempel flera äta tillsammans. Ett sådant här boende kan även avhjälpa den ensamhet, som många äldre lider av idag. Livskvaliteten höjs. Den här motionen föreslår inte hur Katrineholm ska kunna få bostäder som ovan beskrivs. Vi vill bara påtala behovet och väcka frågan. Man kan tänka sig att kommunen tar fram en detaljplan på en tomt kanske i närheten av Furuliden där vissa bostäder utformas speciellt för denna grupp boende? Man kan tänka sig att kommunens eget fastighetsbolag bygger sådana här bostäder. Kanske kan någon av de lokala byggarna vara intresserade eller det byggbolag, som byggt liknande bostäder i Tystberga. Miljöpartiet de gröna föreslår därför

10 10 * att kommunen undersöker möjligheter att få till stånd bostäder för äldre, som behöver ett något anpassat eget boende. Kommunfullmäktige beslutade den 13 februari 2012, 34, att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning, Förvaltningen anser att en förutsättning för en attraktiv stad är att det finns blandad bebyggelse som möjliggör att människor med olika bakgrund och ålder möts. I detaljplanerna som tas fram regleras byggnadernas läge, form och storlek och i bygglovskedet ställs krav enligt Boverkets byggregler vilket gör att allt nytt som byggs är tillgänglighetsanpassat. Förvaltningen vill även lyfta fram att det framtagits detaljplaner och pågår planering av bostadstyper som nämns i motionen. I exempelvis kvarteret Violen påbörjas inom kort byggandet av lägenheter i ett attraktivt centralt läge. I kvarteret Hunden planeras det samtidigt bland annat för rad- och kedjehus i ett plan med tillgång till egen mindre trädgård. Förvaltningen arbetar också tillsammans med omsorgsförvaltningen och KFAB med en lokaliseringsutredning för olika former av boende för äldre. Där lokaliseringen är en viktig faktor, kan vi samverka, samordna eller utnyttja befintliga strukturer för bästa ekonomiska och sociala resursutnyttjande. När det gäller eventuell bebyggelse vid Furuliden och övriga kommande bostadsområden tar förvaltningen synpunkten till sig och beaktar den i pågående utredningen samt arbetet med översiktsplanen. Motionen behandlades av kommunstyrelsen den 24 september 2012, 230, som beslutade att återremittera motionen till kommunledningsförvaltningen för att inhämta yttrande från vård- och omsorgsnämnden, byggnadsnämnden och handikapprådet. Inkomna yttranden Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden yttrande överensstämmer med det yttrande som samhällsbyggnadsförvaltningen utarbetat inför kommunstyrelsens behandling av ärendet. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden pekar i sitt yttrande på planerade bostäder som kommer att tillgänglighetsanpassas och därmed vara lämliga för äldre. I underlaget för översiktsplanerarbetet ingår också det framtida behovet av bostäder för äldre. Vidare omnämns den lokaliseringsutredning som pågår tillsammans med bland annat KFAB. Handikapprådet Handikapprådet bedömer att det behövs fler boenden men att det då ska satsas på befintligt boende.

11 11 Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen konstaterar att ärendet har kompletterats i enlighet med kommunstyrelsen beslut. De inkomna yttrandena kan anses överensstämma med den bedömning som samhällsbyggnadsförvaltningen gjorde under september Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Motion Lägenheter för äldre, Samhällbyggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande, Byggnadsnämndens protokoll, , 30 Vård- och omsorgsnämndens protokoll, , 45 Handikapprådets yttrande,

12 12 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben Vår handläggare Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Återremitterat ärende svar på motion om lägenheter för äldre Ärendebeskrivning Gudrun Lindvall (MP) och Carl Frick (MP) har lämnat in en motion om lägenheter för äldre som behöver ett något anpassat boende. Samhällsbyggnadsförvaltningen beredde ärendet inför kommunstyrelsens behandling av ärendet och lämnade följande yttrande: Förvaltningen anser att en förutsättning för en attraktiv stad är att det finns blandad bebyggelse som möjliggör att människor med olika bakgrund och ålder möts. I detaljplanerna som tas fram regleras byggnadernas läge, form och storlek och i bygglovskedet ställs krav enligt Boverkets byggregler vilket gör att allt nytt som byggs är tillgänglighetsanpassat. Förvaltningen vill även lyfta fram att det framtagits detaljplaner och pågår planering av bostadstyper som nämns i motionen. I exempelvis kvarteret Violen påbörjas inom kort byggandet av lägenheter i ett attraktivt centralt läge. I kvarteret Hunden planeras det samtidigt bland annat för rad- och kedjehus i ett plan med tillgång till egen mindre trädgård. Förvaltningen arbetar också tillsammans med omsorgsförvaltningen och KFAB med en lokaliseringsutredning för olika former av boende för äldre. Där lokaliseringen är en viktig faktor, kan vi samverka, samordna eller utnyttja befintliga strukturer för bästa ekonomiska och sociala resursutnyttjande. När det gäller eventuell bebyggelse vid Furuliden och övriga kommande bostadsområden tar förvaltningen synpunkten till sig och beaktar den i pågående utredningen samt arbetet med översiktsplanen. Motionen behandlades av kommunstyrelsen den 24 september 2012, 230, som beslutade att återremittera motionen till kommunledningsförvaltningen för att inhämta yttrande från vård- och omsorgsnämnden, byggnadsnämnden och handikapprådet. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

13 13 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben Inkomna yttranden Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden yttrande överensstämmer med det yttrande som samhällsbyggnadsförvaltningen utarbetat inför kommunstyrelsens behandling av ärendet. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden pekar i sitt yttrande på planerade bostäder som kommer att tillgänglighetsanpassas och därmed vara lämliga för äldre. I underlaget för översiktsplanerarbetet ingår också det framtida behovet av bostäder för äldre. Vidare omnämns den lokaliseringsutredning som pågår tillsammans med bland annat KFAB. Handikapprådet Handikapprådet bedömer att det behövs fler boenden men att det då ska satsas på befintligt boende. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen konstaterar att ärendet har kompletterats i enlighet med kommunstyrelsen beslut. De inkomna yttrandena kan anses överensstämma med den bedömning som samhällsbyggnadsförvaltningen gjorde under september Ärendets handlingar Samhällbyggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande, Byggnadsnämndens protokoll, , 30 Vård- och omsorgsnämndens protokoll, , 45 Handikapprådets yttrande, Marie Sandström Koski LIX:58 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

14 14 Motion Lägenheter för äldre Miljöpartiet de gröna har på flera sätt tagit upp de äldre, som bor kvar i eget boende och deras situation. För många av dessa människor är hemtjänsten det enda som bryter vardagens ensamhet. Vi har föreslagit att hemtjänsten ska laga minst ett mål mat per dag hos de äldre som så önskar. Den motionen avslogs. För många äldre är ensamheten en plåga. Många har stora svårigheter att komma ut och den påtvingade instängdheten minskar livskvaliteten. Först när man blir riktigt skröplig kan ett särskilt boende bli aktuellt. Det är vår uppfattning att det behövs en mellanform. I Skanör finns fina små enplans radhus, som äldre som inte kan klara trapporna i villan längre kan hyra. Husen innehåller två rum och kök och har en liten pytteträdgård, lätt att nå från vardagsrummet. I Skanör har HSB byggt husen och kommunen hyr 4 stycken, som fördelas efter behov. I Tystberga har ett byggbolag byggt små enskilda hus för äldre. Här finns även gemensamma utrymmen för den lilla byns boende. I Katrineholm saknas några bostäder för äldre, som inte är tillräckligt sjuka för särskilt boende, men ändå behöver ett annat boende än det man har ett boende bättre anpassat till den situation man befinner sig i. Vi brukar få höra att marknaden ska sköta om detta, men kommunen kan naturligtvis tjäna på att flera äldre, som har hemtjänst, bor nära varandra. Det finns alltså även ett kommunalt ekonomiskt incitament. Med ett gemensamhetsutrymme kan till exempel flera äta tillsammans. Ett sådant här boende kan även avhjälpa den ensamhet, som många äldre lider av idag. Livskvaliteten höjs. Den här motionen föreslår inte hur Katrineholm ska kunna få bostäder som ovan beskrivs. Vi vill bara påtala behovet och väcka frågan. Man kan tänka sig att kommunen tar fram en detaljplan på en tomt kanske i närheten av Furuliden där vissa bostäder utformas speciellt för denna grupp boende? Man kan tänka sig att kommunens eget fastighetsbolag bygger sådana här bostäder. Kanske kan någon av de lokala byggarna vara intresserade eller det byggbolag, som byggt liknande bostäder i Tystberga. Miljöpartiet de gröna föreslår därför * att kommunen undersöker möjligheter att få till stånd bostäder för äldre, som behöver ett något anpassat eget boende. Katrineholm den 6 februari 2012 För Miljöpartiet de gröna.. Gudrun Lindvall (mp). Carl Frick (mp)

15 15 I\atrineholms kommun ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ~Z(j1~,`3U5~ Vår beteckning KS/2012: (1) Vär handläggare Erik Bjelmrot Eri datum Er beteckning Kommunstyrelsen Yttrande angående motion om lägenheter för äldre Miljöpartiet har i en motion till fullmäktige föreslagit att kommunen undersöker möjligheterna att fa till stånd bostäder för äldre, som behöver något anpassat eget boende. I motionen skriver miljöpartiet att det saknas bostäder för äldre, som inte är tillräckligt sjuka för eget boende, men ändå behöver ett annat boende än det man har. Som exempel nämns mindre enplans radhus och villor med små trädgårdar och gemensamma utrymmen. Man föreslår även att ett sådant boende skulle kunna vara lämpligt i anslutning till Furuliden. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning Förvaltningen anser att en förutsättning för en attraktiv stad är att det finns blandad bebyggelse som möjliggör att människor med olika bakgrund och ålder möts. I detaljplanerna som tas fram regleras byggnadernas läge, form och storlek och i bygglovskedet ställs krav enligt Boverkets byggregler vilket gör att allt nytt som byggs är tillgänglighetsanpassat. Förvaltningen vill även lyfta fram att det framtagits detaljplaner och pågåx planering av bostadstyper som nämns i motionen. I exempelvis kvarteret Violen påbörjas inom kort byggandet av lägenheter i ett attraktivt centralt läge. I kvarteret Hunden planeras det samtidigt bland annat för rad- och kedjehus i ett plan med tillgång till egen mindre trädgård. Förvaltningen arbetar också tillsammans med omsorgsförvaltningen och KFAB med en lokaliseringsutredning för olika former av boende för äldre. Där lokaliseringen är en viktig faktor, kan vi samverka, samordna eller utnyttja befintliga strukturer för bästa ekonomiska och sociala resursutnyttjande. När det gäller eventuell bebyggelse vid Furutiden och övriga kommande bostadsområden tar förvaltningen synpunkten till sig och beaktar den i pågående utredningen samt arbetet med översiktsplanen. Erik Bjelmrot Tf Avdelningschef plan och bygg SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

16 16 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Blad BYGGNADSNÄMNDEN TRINEHOL KOMMUN ammu A11m ~0 b~- 2 2 Motion om lägenheter för äldre Handlinganummt~f Nan~l~p~erö ht~ ;1~,~ 1 E ~15~K. Byggnadsnämndens beslut ~d~~ Byggnadsnämnden beslutar att anta samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse som sin egen och överlämna denna till KS/KF som yttrande över motion om lägenheter för äldre och därigenom anse motionen besvarad Ärende Gudrun Lindvall (MP) och Carl Frick (MP) har lämnat in en motion om lägenheter för äldre. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera motionen för att inhämta yttrande från byggnadsnämnden, vård- och omsorgsnämnden och handikapprådet. Yttrande Från Samhällsbyggnadsförvaltningen har inkommit yttrande daterat den 9 apri Byggnadsnämndens yttrande Under nämndens överläggning yttrar sig Erik Liljencrantz och Ami Rooth. Justerandes sign Protokollsutdrag till,~ ~~. Kommunstyrelsen, akten Utdragsbestyrkande

17 17 1\atrineholms kommun SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Bygg miljö trafik Vårhandläggare Eva Frykman TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Ert datum Byggnadsnämnden Vår beteckning Er beteckning KS/2012: (2) Motion om lägenheter för äldre Förslag till beslut Byggnadsnämnden beslutar att anta samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse som sin egen och överlämna denna till KS/KF som yttrande över motion om lägenheter för äldre och därigenom anse motionen besvarad. Ärendebeskrivning Gudrun Lindvall (MP) och Carl Frick (MP) har lämnat in en motion om lägenheter för äldre. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera motionen för att inhämta yttrande från byggnadsnämnden, vård- och omsorgsnämnden och handikapprådet. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning Förvaltningen anser att en förutsättning för en attraktiv stad är att det finns blandad bebyggelse som möjliggör att människor med. olika bakgrund och ålder möts. I detaljplanerna som tas fram regleras byggnadernas läge, form och storlek och i bygglovskedet ställs krav enligt Boverkets byggregler vilket gör att allt nytt som byggs är tillgänglighetsanpassat. Förvaltningen vill även lyfta fram att det framtagits detaljplaner och pågår planering av bostadstyper som nämns i motionen. I exempelvis kvarteret Violen påbörjas inom kort byggandet av lägenheter i ett attraktivt centralt läge. I kvarteret Hunden planeras det samtidigt bland annat för rad- och kedjehus i ett plan med tillgång till egen mindre trädgård. Förvaltningen arbetar också tillsammans med omsorgsförvaltningen och KFAB med en lokaliseringsutredning för olika former av boende för äldre. Där lokaliseringen är en viktig faktor kan vi samverka, samordna eller utnyttja befintliga strukturer för bästa ekonomiska och sociala resursutnyttjande. Dokument3 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post:

18 18 ~ 1\atrineholms kommun ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Bygg miljö trafik När det gäller eventuell bebyggelse vid Furuliden och, "vriga kommande bostadsområden tar förvaltningen synpunkten till sig ö~h beaktar den i pågående utredningen samt i arbetet med översiktsplanen. ~,J c Eva Frykman Avdelningschef bygg miljö trafik La4~s-Erik Sandhgren Avdelningschef Näringsliv och samhällsutveckling Dokument3 SAMHÄLLSBYGGNADSFbRVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Telefon: Telefax: E-post: Org.nummer Q

19 19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad Dnr VON/2013: Handläggare: Jan Nilsson Yttrande över motion om lägenheter för äldre Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande som nämndens eget och översänder det till kommunledningsförvaltningen. 2. Nämnden föreslår att motionen ska anses vara besvarad. Ärendebeskrivning En motion om lägenheter har bland annat remitterats till vård- och omsorgsnämnden för yttrande. Motionen behandlades av kommunstyrelsen den 24 oktober 2012 som beslutade att återremittera motionen till kommunledningsförvaltningen för inhämtande av yttrande från byggnadsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tidigare yttrat sig över motionen. Kommunledningsförvaltningen önskar svar senast den 29 april Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till yttrande I motionen påtalas behovet av bostäder för äldre som är i behov av ett något anpassat boende. Omvärldsorientering I detta sammanhang passar det att kort redovisa ett program som hjälpmedelsinstitutet nyligen har genomfört på regeringens uppdrag. Slutrapporten Bo bra på äldre dar 1 redovisar ett antal projekt som har genomförts kring framtida äldreboenden. Följande slutsatser finns i rapporten: Samverkan behövs både mellan kommunens olika förvaltningar och fastighetsbolag samt med privata fastighetsbolag när det gäller bostadsförsörjning för äldre. Utbudet av bostäder och boendeformer med olika egenskaper och inriktningar behöver öka. Idag är utbudet alltför begränsat såväl kvantitativt som kvalitativt. Service och tjänster i anknytning till bostaden behöver utvecklas och erbjudas äldre människor. Överkomliga boendekostnader för äldre måste tillskapas. De höga bostadskostnaderna, främst i nyproduktionen, utgör idag ett hinder för att äldres behov och önskemål skall kunna tillgodoses. Många äldre bor av ekonomiska skäl kvar i mindre lämpliga bostäder. 1 Återfinns på Hjälpmedelsinstitutets hemsida Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunledningsförvaltningen, akten Utdragsbestyrkande

20 20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad Stora insatser behövs för att förbättra tillgänglighet och användbarhet i bostadsbeståndet. Brister i tillgängligheten är ett avgörande hinder för bra bostäder och boendemiljöer för äldre. Ny kunskap behöver utvecklas genom forskning. Det finns stora kunskapsbehov om äldres bostäder och boendemiljöer. Allmänheten och i synnerhet äldre personer behöver en bra och tillgänglig information om utbud, kvaliteter, tillgänglighet, kostnader med mera för att kunna göra rationella val och påverka utvecklingen. Pågående planering av lägenheter I kommunen pågår följande aktiviteter angående lägenheter som kommer att vara tillgänglighetsanpassade och därmed kan vara lämpliga för äldre: I kvarteret Violen påbörjas inom kort byggandet av lägenheter med centralt läge i Katrineholms tätort. Vidare planerar KFAB inom kort att påbörja byggnationen av 60 hyresrättslägenheter i kvarteret Hästen i Katrineholms. På sikt kan ytterligare 40 lägenheter tillkomma i detta kvarter. I kvarteret Hunden i Katrineholms tätort planeras för rad- och kedjehus i ett plan. Översiktplaneringen Till den översiktplanering som pågår har förvaltningen lämnat underlag beträffande det framtida behovet av boende för äldre. Syftet med översiktsplaneringen är att på sikt tillgodose bland annat behov av mark för nya lägenheter. Utredning angående framtida äldreboende Tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen och KFAB arbetar vård- och omsorgsförvaltningen med en utredning om det framtida boendet för äldre i vår kommun. En förstudie är gjord som föreslår en fortsatt utredning i denna fråga. Sammanfattande bedömning I detta yttrande redovisas olika aktiviteter som syftar till att öka utbudet av tillgängliga bostäder till äldre. Bedömningen är att förvaltningens svar väl möter motionens ambition att få till stånd bostäder för äldre som behöver ett något anpassat boende. Tillgänglighetsaspekter finns redovisade i yttrandet. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande som nämndens eget och översänder det till kommunledningsförvaltningen. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande

21 21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad Ärendets handlingar Skrivelse från kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsens beslut om återremiss , 230 Kommunledningsförvaltningens anvisningar för remissvar, Vård- och omsorgsnämndens överläggning Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig Monica Johansson (S), Carl Frick (MP) och Karin Frisk (S) samt utredare Jan Nilsson. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande

22 22 1 (1) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben Vår beteckning Vår handläggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunledningsförvaltningen Yttrande över motion om lägenheter för äldre Handikapprådet gör bedömningen att fler boenden behövs framöver, men att det då ska satsas på det befintliga bostadsbeståndet. Karin Rytter Sekreterare handikapprådet G:\Gemensam\KS\Handikapprådet\2012\121122\Yttrande över motion.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

23 23 Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Årsredovisning 2012 för Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS) och Hjälpmedelscentralen Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2012 för Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS) och Hjälpmedelscentralen. Ärendebeskrivning Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS) samt Hjälpmedelscentralen har inkommit med årsredovisningar för Landstingets Sörmlands revisorer har gett PwC i uppdrag att granska VOHJS vad avser ledning och styrning. Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel har godkänt verksamhetsberättelsen för nämndens arbete under 2012 samt verksamhetsberättelsen för Hjälpmedelscentralen Inkomna yttranden Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden förtydligar i sitt yttrande att länsgruppens medlemmar, det vill säga förvaltningschefer och divisionschefer inom socialtjänst, omsorg och hälso- och sjukvård, inte lyder under VOHJS utan har att rapportera till sina respektive huvudmän och nämnder. Vård- och omsorgsnämnden bedömer att Hjälpmedelscentralen som helhet fungerar bra. Genom deltagande i beredningsgrupper får kommunen inblick i verksamheten och har möjlighet till dialog kring praktiska frågor. Vård- och omsorgsnämnden anser vidare att Hjälpmedelscentralen har ett högt eget kapital i förhållande till budget och utfall. Det är angeläget att se över antalet distributionstillfällen till kommunerna. Fler leveranser än en gång i veckan skulle gagna såväl brukare som personal. Vård- och omsorgsnämnden ifrågasätter den nya prismodellen som ska ge verksamheten större anpassningsmöjligheter vid prisjustering, då behovet av hjälpmedel inte ändras även om priset ändras. Det är viktigt att Hjälpmedelscentralen har en fortsatt sammanhållande roll för att utbilda i och följa den snabba tekniska utvecklingen.

24 24 Socialnämnden Socialnämnden har inga synpunkter på årsredovisningen för VOHJS nämnden 2012, eftersom VOHJS nämndens uppdrag och utvecklingsområden inte har berört socialnämnden. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av VOHJS nämndens och Hjälpmedelscentralens årsredovisningar samt revisorernas revisionsberättelse för Årsredovisningarna ger möjlighet till insyn i respektive verksamhet. Genom protokollsutdrag kommer VOHJS nämnden samt Hjälpmedelscentralen få ta del av vård- och omsorgsnämndens synpunkter. Kommunfullmäktige beviljade den 22 april 2013, 76, ansvarsfrihet för VOHJS nämnden och de enskilda ledamöterna för Ärendets handlingar Tjänstutlåtande kommunledningsförvaltningen, Delegationsprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 36 Sammanträdesprotokoll socialnämnden, , 70 Sammanträdesprotokoll Landstinget Sörmland, , med bilaga (Verksamhetsberättelse 2012 för Hjälpmedelscentralen) Sammanträdesprotokoll Landstinget Sörmland, , med bilaga (Verksamhetsberättelse 2012 för VOHJS nämnden) Sammanträdesprotokoll Landstinget Sörmland, , med bilaga (Granskningsrapport 2012 från revisorerna samt Revisionsrapport PWC)

25 25 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben Vår handläggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Årsredovisning 2012 för Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS) och Hjälpmedelscentralen Ärendebeskrivning Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS) samt Hjälpmedelscentralen har inkommit med årsredovisningar för Landstingets Sörmlands revisorer har gett PwC i uppdrag att granska VOHJS vad avser ledning och styrning. Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel har godkänt verksamhetsberättelsen för nämndens arbete under 2012 samt verksamhetsberättelsen för Hjälpmedelscentralen Inkomna yttranden Vård- och omsorgsnämnden förtydligar i sitt yttrande att länsgruppens medlemmar, det vill säga förvaltningschefer och divisionschefer inom socialtjänst, omsorg och hälso- och sjukvård, inte lyder under VOHJS utan har att rapportera till sina respektive huvudmän och nämnder. Vård- och omsorgsnämnden bedömer att Hjälpmedelscentralen som helhet fungerar bra. Genom deltagande i beredningsgrupper får kommunen inblick i verksamheten och har möjlighet till dialog kring praktiska frågor. Vård- och omsorgsnämnden anser vidare att Hjälpmedelscentralen har ett högt eget kapital i förhållande till budget och utfall. Det är angeläget att se över antalet distributionstillfällen till kommunerna. Fler leveranser än en gång i veckan skulle gagna såväl brukare som personal. Vård- och omsorgsnämnden ifrågasätter den nya prismodellen som ska ge verksamheten större anpassningsmöjligheter vid prisjustering, då behovet av hjälpmedel inte ändras även om priset ändras. FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

26 26 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben Det är viktigt att Hjälpmedelscentralen har en fortsatt sammanhållande roll för att utbilda i och följa den snabba tekniska utvecklingen. Socialnämnden Socialnämnden har inga synpunkter på årsredovisningen för VOHJS nämnden 2012, eftersom VOHJS nämndens uppdrag och utvecklingsområden inte har berört socialnämnden. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har översänt årsredovisning för VOHJS nämnden sam Hjälpmedelcentralen till Vård- och omsorgsnämnden samt socialnämnden för yttrande. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av VOHJS nämndens samt Hjälpmedelscentralens årsredovisningar samt revisorernas revisionsberättelse för Årsredovisningarna ger möjlighet till insyn i respektive verksamhet. Genom protokollsutdrag kommer VOHJS nämnden samt Hjälpmedelscentralen få ta del av vård- och omsorgsnämndens synpunkter. Kommunfullmäktige beviljade den 22 april 2013, 76, ansvarsfrihet för VOHJS nämnden och de enskilda ledamöterna för Ärendets handlingar Delegationsprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 36 Sammanträdesprotokoll socialnämnden, , 70 Sammanträdesprotokoll Landstinget Sörmland, , med bilaga (Verksamhetsberättelse 2012 för Hjälpmedelscentralen) Sammanträdesprotokoll Landstinget Sörmland, , med bilaga (Verksamhetsberättelse 2012 för VOHJS nämnden) Sammanträdesprotokoll Landstinget Sörmland, , med bilaga (Granskningsrapport 2012 från revisorerna samt Revisionsrapport PWC) Karin Rytter LIX: 57 FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

27 27

28 28

29 ~~~~ 1\atrineholms kommun \ SOCIALNÄMNDEN Dnr 2013:39 29 KATRINEHOLMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKO Kommun~ty~elsen E Sammanträdesdatum Blad~O`~~ _O Q_ OS Handläggare: Åke Strand Yttrande över årsredovisning för VOHJS-nämn Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att godkänna socialförvaltningens förslag till yttrande och överlämna det till kommunledningsförvaltningen. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har fått årsredovisningen för VOHJS-nämnden för ställningstagande och önskar med anledning av detta, yttranden från berörda inom den kommunala organisationen. VOHJS-nämnden har enligt sitt reglemente ansvar för Hjälpmedelsförsörjningen i länet, FoU i Sörmland samt ett regional Vård- och omsorgscollege. Dessutom har nämnden som huvuduppgift att utveckla samverkan mellan de tio huvudmännen landstinget och kommunerna inom de områden där det saknas samverkan eller där samverkan inte fungerar. Nämnden har under året beslutat utreda frågan om en regional stödstruktur i Sörmland. Nämnden har i en av sina beredningsgrupper Tuppdrag att utarbeta ett förslag om att regionförbundet skulle utgöra stödstrukturen för ytterligare delar av socialtjänst och hälso- och sjukvård. Socialförvaltningens åedömning Socialförvaltningen är representerad i Länsstyrgruppen för Närsjukvård, en av VOHJS-nämndens beredningsgrupper. Genom detta får socialförvaltningen fortlöpande information och kan delta i diskussioner kring VOHJS-nämndens frågor. Fram till nu så har VOHJS-nämndens uppdrag och utvecklingsområden inte berört socialnämnden och socialförvaltningen har därför inga synpunkter på årsredovisningen för VOHJS-nämnden Det framgår av ovanstående att det pågår diskussioner om förändring av VOHJS-nämndens uppdrag som kan beröra socialförvaltningens verksamhet. Ärendets handlingar Skrivelse från socialförvaltningen daterad 2013-OS-06. Årsredovisning för VOHJS-nämnden Kommunledningsförvaltningen Akt ~~

30 30 ~Corr~mun'styrsiser~ Z.ANDSTINGET SÖRMLAND Handiingsn~mmer PROTOKOLL Handlo Gemensam nämnd för vård och omsorg j ;"~Q~ och hjå'lpmedel Diari ter Diarieyl HANDL.iGGARE DATUM DIARIENR Gbran Gustavsson VOHJSI Verksamhetsberättelse 2012 för Hjälpmedelscentralen Gemensamma nämndens vård, omsorg och hjälpmedel beslut 1. Gemensamma nämnden beslutar att godkänna verksamhetsberättelsen 2012 %r Hjälpmedelscentralen och överlämnar den för kännedom till landstingsstyrelsen och respektive kommunstyrelse Yrkande Ordförande Britta Bergström (S) föreslår att förslaget till beslut ändras enligt följande lydelse "Gemensamma nämnden beslagtar att godkänna verksamhetsbef ättelsen 2012 för Hjälpmedelscentr~clen och överlämnar den för kännedom till landstingsstyrelsen och respektive kommz~nstyr else ". Britta Bergström (S) yrkar bifall för justerat förslag till beslut och lämnar ordet fritt. Beslutsteg Ordföranden konstaterar att det bara finns ett %rslag till beslut och frågar om nämnden kan bifalla justerat förslag till beslut och finner att nämnden beslutar i enlighet med detta. Ärendebeskrivning Ett av VOIIJS nämndens ansvarsområden är hjälpmedelsförsörjningen i länet. Här redovisas verksamhetsberättelsen 2012 för hjälpmedelsförsörjmingen och Hjälpmedelscentralen framtagen enligt gällande mall i planeringsprocessen. Bilaga: 1. Verksamhetsberättelsen 2012 för Hjälpmedelscentralen Protokollsutdrag Landstingsstyrelsen Samtliga kommunstyrelser Alsten Landstinget Sbrmland Repslagaregatan Nyköping ~ ~% Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ~/ ORG NR ~ Y:WIIaW~acesSeMdminislrafionlPO6tisk! stdtllvohj5~2013\vohjs NBmnden~{2) 08 marsl 8 VeAcsamhe4sber0ttelse 2612 for CJIp ~ ~~ Hjälpmedelscentralen\ 8 Verksamhetsherattelse 20121är Hj2lpmetlelscenitalen.doc UlsWtftsdatum: :43

31 31 Diarienummer: VOHJS HH-HOH Verksamhetsberättelse 2012 Hjälpmedelscentralen fi, Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet ~1~1;~;~;l~1).~

32 32 Inledning Sammanfattande analys Med borgarperspektivet Sörmlänningar med långvariga eller bestående funktionsnedsättningar erhåller hjälpmedel via (örskrivare i landstinget och länets kommuner. Hjälpmedelscentralens roll är att vara länets expertfunktion avseende hjälpmedelsförsörjning och är således en servicefunktion gentemot befolkning och (örskrivare. Genom den uppföljning som gjorts via enkäter framgår att brukare är nöjda med den service som givits. I de fall (örskrivare har behov av stöd från Hjälpmedelscentralen vid utprovning av hjälpmedel har detta skett till över 90%inom två månader. Verksamheten har erbjudit ett stort antal informationstillfällen till (örskrivare om olika hjälpmedel och dess användningsområden. Personalperspektivet Personalsituationen är stabil med måttfull omsättning och begränsad frånvaro. Några svårigheter att rekrytera de yrkesgrupper som verksamheten efterfrågar har inte funnits. Förnyelseperspektivet Översynen av lagerhanteringen på Hjälpmedelscentralen fortskrider liksom arbete med ny prismodell. Ett gemensamt vårdprogram för brukare med inkontinens har tagits fram tillsammans med respektive huvudman. Samarbete med Hjälpmedelsverksamheten i Västmanland sker fortlöpande bl a gällande upphandling av hjälpmedel. Miljöperspektivet Miljömedvetenheten inom verksamheten är god. Uppföljning och åtgärder utifrån genomförd miljörevision har vidtagits. Ekonomiperspektivet Hjälpmedelscentralens ekonomi är fortsatt stabil med en soliditet på målnivå 30 %. Verksamheten redovisar ett överskott vid årsbokslut på 2,9 mkr vilket är 1,6 mkr bättre än föregående år. Hjälpmedelscentralen är inne i ett intensivt skede av utvecklings- och förändringsarbete som kommer att prägla verksamheten även under Med reservation för periodiska svängningar i investeringsmönster mellan åren, samt förväntade tillfälliga kostnadsökningar beroende på utvecklingsarbete och hög förändringstakt, finns sannolikt utrymme för prissänkningar under Implementering av ny prismodell kommer sannolikt att förändra strukturen i prissättningen jämfört med tidigare. Avsikten med den nya prismodellen är att öka precisionen i prissättningen så att självkostnaden för varje hjälpmedelsgrupp skall tydliggöras och att prissättning till köpare därmed också förväntas ske med mer exakthet jämfört med nuvarande prismodell. En ny prismodell förväntas utgöra ett bra verktyg för att identifiera självkostnad, prissätta och bidra till att verksamheten styrs mot nollresultat. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

33 33 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Åtagande: Genom insatser och hjälpmedel ökar vi förutsättningarna för delaktighet och ett aktivt liv. En funktionsnedsättning, långvarig eller bestående, som uppstår till följd av skada eller sjukdom ökar risken för inaktivitet och begränsad delaktighet. En effektiv hjälpmedelsförsörjning som präglas av lyhördhet och respekt för brukaren och som utgår från brukarens behov bidrar till ökad aktivitet och delaktighet för individen. Hjälpmedelscentralen tillhandahåller hjälpmedel till sörmlänningarna genom förskrivare i kommunerna och landstinget. Vid behov deltar företrädare från Hjälpmedelscentralen i själva utprovningen. Brukares nöjdhet med den service som ges mäts årligen via enkäter som skickas ut till sörmlänningar födda ett visst datum. Under hösten skickades också för första gången enkäter ut ti11449 (örskrivare med frågeställning om tillgänglighet, service och bemötande. På en 10 gradig skala skattades; tillgängligheten ti117 bemötande ti119 samt service till 8. Utifrån de svar som inkommit har förbättringsområden identifierats inom områdena; kvalitet på utlevererade hjälpmedel, tillgänglighet till tekniker, öppettider på verksamhetens filialer samt utökad möjlighet att beställa hjälpmedel över veebb. Förskrivare i kommun och landsting med habiliterings- och rehabiliteringsansvar efterfrågar i särskilt svåra ärenden fördjupad kunskap om olika typer av hjälpmedel och deras funktion. Förskrivarna kan då behov uppstår, is stöd av verksamhetens hjälpmedelskonsulenter och tekniker. Verksamhetens målsättning är att väntetiden för en sådan utprovning inte skall överskrida två månader. Målet uppnås inte fullt ut men är på god väg. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel brukare som är nöjda 97,5% ~ 96% Avser brukare som erhållit med den service som givits. inkontinenshjälpmedel samt andra typer av hjälpmedel. Av 679 inkomna svar är 662 nöjda med den service som givits. Utfa % Utfal % Andel förskrivare som är 89,9% # 80% Avser 213 av de 237 (örskrivare nöjda med den service som som svarat på enkäten. givits. Andel brukare som erbjuds 93,4 % ~ 100% Avser 171 av de 183 brukare som utprovning inom två väntade på utprovning vid årets månader. slut. Utfall delår % Utfall delår % Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

34 34 Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Åtagande: Våra insatser utgår från brukarens behov och en professionell bedömning. En viktig framgångsfaktor för delaktighet och ett aktivt liv för personer med funktionsnedsättning är att brukare, (örskrivare och övrig vårdpersonal är välinformerade om hjälpmedel, deras användningsområde och deras anpassning till den enskilde brukaren. I Hjälpmedelscentralens uppdrag ingår därför att regelbundet informera och utbilda om hjälpmedelsutbudet. Under året har 90 informationsinsatser genomförts med 455 deltagare. En mycket stor andel av deltagarna är nöjda med de utbildningsinsatser som genomförts. Förutom ovan har ett stort antal utbildningstillfällen erbjudits om förskrivningsprocessen samt veebb baserad beställning av inkontinenshjälpmedel. Ett välbesökt "Öppet Hus" riktat till intresserade verksamheter och allmänheten arrangerades i Eskilstuna strax efter sommaren. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal tillfällen för kunskaps- 90 st '~ 80 st och informationsspridning om hjälpmedel och dess användningsområden till brukargruppens professionella nätverk och beslutsfattare. Andel nöjda kursdeltagare 98,2% ~ 70% Avser 108 av de 110 som från andra verksamheter. utvärderat genomgången kurs. Antal deltagare som 455 st '~ 350 st genomgått kunskaps och informationsspridning om hjälpmedel och dess användningsområden. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel verksamheter som har 100% ~ 100% Två barnrättspiloter finns utsedda utsett barnrättspilot inom verksamheten. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

35 35 Åtagande: Vi är medvetna om människors olikheter och arbetar därför aktivt för att ingen människa skall diskrimineras. Alla människors lika värde betonas i verksamhetens vision och värdegrund. Mångfald skall respekteras och diskriminering aktivt motverkas. God kunskap om olika gruppers livsvillkor och behov bidrar till att motverka diskriminering. Tre områden har prioriterats under året; förverkligandet av intentionerna i landstingets policy för personer med funktionsnedsättning, LF 68/2010, FN's konvention om barns rättigheter samt landstingets HBT-policy, LF 69/2010. Ett antal aktiviteter har genomförts i syfte att öka verksamhetens kompetens inom olika diskrimineringsområden. Bland annat genomfördes strax innan sommaren en gemensam föreläsning, "Mångfald - besvärligt härligt" som berörde flera aspekter på mångfald. Utifrån denna har sedan reflekterande samtal förts inom verksamheten. För att ytterligare leva upp till intentionerna i landstingets policy för funktionsnedsättningar har: Samtliga medarbetare har blivit informerade om innehållet i landstingets policy för funktionsnedsättning. Det veebb baserade regelverket har möjliggjort för länets brukare att på ett användarvänligt sätt ta del av regelverk och sortiment. Samtliga lokaler är anpassade för människor med funktionsnedsättningar. Landstingsfullmäktige beslutade under 2011 att anta en åtgärdsplan för att uppfylla intentionerna i lagen om nationella minoriteter, LF82/2011, och att uppdra åt samtliga nämnder och landstingsstyrelsen att påbörja arbetet med åtgärdsplanen. Förvaltningen har informerats om lagen och åtgärder har diskuterats. Barnpiloter finns nu i verksamheten. Barnkonsekvensanalyser inför beslut har ej genomförts i önskad omfattning. Landstingets Folkhälsocentrum har ett uppdrag att ta fram ett verktyg för detta, vilket pågår. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal aktiviteter till 3 st 2 st medarbetare som syftar till att motverka diskriminering. Andel hjälpmedelsbeslut i 50% ~ 80% Avser ett av två beslut. VOJHS och i HH's förvaltningsledning där barnperspektivet beaktats. Medborgarperspektivet -Övrig analys I syfte att säkerställa att Hjälpmedelscentralen har korrekta uppgifter om vilka hjälpmedel som finns hos respektive brukare genomförs inventering via enkäter. Under 2012 skickades enkäter ut till alla hjälpmedelsanvändare födda dag 13 och 14. Av de 75%som svarade på utsänd enkät uppgav 95%att Hjälpmedelscentralens uppgifter var korrekta. Produktområden för vilka en tydlig ökning av färskrivningar kan noteras är smärtlindringsapparatur nch andningshjälpmedel. På motsvarande sätt ses en tydlig Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

36 36 minskning av förskrivna datorer, föranledd av den förändring i regelverk som genomfördes Sedan 2011 är det möjligt för sörmlänningen att via "Fritt Val" välja hjälpmedelsleverantör som komplement till Hjälpmedelscentralen. Under 2012 har 43 fria val genomförts inom olika produktområden, företrädesvis rollatorer. Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Åtagande: Habilitering och Hjälpmedel är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Hjälpmedelscentralen är en attraktiv arbetsplats som har kompetenta och engagerade medarbetare. Personalomsättningen är 1åg och i den mån det finns behov av nyanställning är tillgången på personal god. 70 personer var anställda vid årsskiftet och sysselsättningsgraden var i medeltal 99 %. Pensionsavgångar ligger flera år framåt i tiden. Under hösten 2012 genomfördes en medarbetarenkät för hela landstinget och svarsfrekvensen för HMC var 88 %. Enkätsvaren kommer att presenteras för förvaltningen och verksamheterna under februari De resultat som är kopplade till förvaltningens styrtal har blivit tillgängliga och redovisas nedan. Alla medarbetare har haft möjlighet att delta vid två "Öppna forum". Syftet med dessa är att ha en öppen dialog kring frågor mellan medarbetare och ledning samt en möjlighet att informera varandra om vad som pågår i verksamheten och förvaltningen. Vårens öppna forum ägnades åt att fördjupa nulägesanalysen inför projektet "Arbetsglädje och Stolthet", vilket innebar att alla medarbetare hade möjlighet att ge sin bild av både styrkor och brister i verksamheten. Dessa samtal har dokumenterats och respektive sektion har under hösten tagit del av dokumentationen. Därefter ska medarbetarna tillsammans med sin chef arbeta med angelägna frågor som berör den egna sektionen. Ett utvecklingsarbete med förvaltningsgemensamma områden har också påbörjats. Under höstens "Öppna forum" deltog även HR chefen och en dialog fördes om det fortsatta arbetet med "Arbetsglädje och Stolthet". Samtliga chefer är kvinnor och två har i år genomfört landstingets ledarskapsutbildning. Totalt sett är könsfördelningen inom Hjälpmedelscentralen så nära 50/50 som man kan komma. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

37 37 Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som 98% 80% utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklingsplan. Andel medarbetare som 81% 90% Hösten 2010 var motsvarande tal skulle rekommendera sin 93% arbetsplats till andra Andelen chefer som har en 100% ~ 100% individuell kompetensutvecklingsplan för chefs-/ledarrollen. Andelen medarbetare som 68% 80% Hösten 20 ] 0 var motsvarande tal upplever att de är engagerade 78%. i utvecklingen av verksamheten. Andelen kvinnliga chefer 100% Måltalet är uttryckt som ett intervall; 40-60%. Andelen kvinnor av samtliga 49% Måltalet är uttryckt som ett anställda intervall; 40-60%. Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Åtagande: Habilitering och Hjälpmedels personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Sjukfrånvaron har minskat från en redan 1åg nivå och är nu 3,7%, vilket också är lågt i förhållande till landstingssnittet som är 5 %. Andelen anställda som inte har haft någon sjukfrånvaro alls under 12 månader har minskat från förra årets 36 %till 31 %. Hjälpmedelscentralen uppmuntrar aktiviteter som kan bidra till en ökad hälsa för medarbetarna. Varje vecka får 30 minuter av arbetstiden ägnas åt motion. I Eskilstuna finns en motionslokal som utnyttjas flitigt av medarbetarna. Det har även funnits möjlighet att få stöd av en personlig tränare och som har genomfört cirkelträning två gånger i veckan. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Sjukfrånvarotid irelation till 3,7% Max 3% ordinarie arbetstid. Andelen anställda utan 30,9% Min sjukfrånvaro under de 40% senaste 12 månaderna. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

38 38 Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Åtagande: Habilitering och Hjälpmedels personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. På Hjälpmedelscentralen finns ett stort engagemang för utveckling av verksamheten. Vid årets medarbetarsamtal har cheferna gjort en bedömning om de anser att medarbetarna deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och chefernas bild är att nästan 94 % av medarbetarna är aktiva i utvecklingen av verksamheten. Detta ska sättas i relation till vad medarbetarna anger i årets medarbetarenkät om sitt eget engagemang. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som 93,7% ~ 80% bedöms delta aktivt i utvecklingen av verksamheten. Personalperspektivet -Övrig analys Anställda Hjälpmedelscentralen hade vid årets slut 70 anställda och det har inte förändrat sig märkbart från 201 l då man vid samma tillfälle hade 71 anställda. Arbetade timmar och frånvarotimmar Den arbetade tiden har minskat med 1,6%jämfört med 2011, vilket motsvarar ungefär en årsarbetare. Frånvaron har minskat med ungefär 4000 timmar mellan åren. Sjukfrånvaro, föräldraledighet och tjänstledighet utan lön tillhör de frånvarogrupper som minskat mest. Kostnaden för den arbetade tiden Kostnadsökningen mellan åren för den arbetade tiden är måttfull. Månadslönekostnaderna som är den stora kostnadsposten har endast ökat med 1,3% mellan åren. Om avräkning sker för 2012 års löneavtal och en mycket begränsad löneglidning, vilket tillsammans motsvarar 2,3%, har kostnaderna i samma års penningvärde i själva verket minskat med ca 1%. Orsaken till detta är i första hand att den arbetade tiden gått ner mellan åren samtidigt som sjukfrånvaron har minskat. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

39 39 Förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Åtagande: Habilitering och Hjälpmedel har väl genomarbetade och kända processer som leder till uppfyllelse av ledningssystemet för kvalitet. Hjälpmedelscentralens arbete för att ständigt utveckla processer och arbetssätt är viktigt för att öka kvalitet och effektivitet. Utveckling av "Vårt arbetssätt" (ledningssystem för kvalitet) sker landstingsövergripande och på olika nivåer inom landstinget. Hjälpmedelscentralen deltar med representantidet förvaltningsövergripande arbetet och aktiviteter har också startats inom verksamheten. Lagerprojekt Under 2012 har stort fokus legat på att identifiera de inventeringsdifferenser som finns i Hjälpmedelscentralens verksamhets interna (egna) lager. Under våren 2012 genomfördes en omfattande informations/utbildningsinsats med samtliga medarbetare i verksamheten, i syfte att skapa insikt och förståelse för vikten av att registrera information rätt i verksamhetssystemet SESAM, samt vikten av en lagerhantering baserat på "ordning och reda" i redovisningsrutiner och allehanda hantering av hjälpmedel och dess komponenter och reservdelar. Vid dessa tillfällen presenterades också nödvändiga aktiviteter att genomföra i syfte att säkerställa en effektivare och säkrare lagerhantering som också skall skapa förutsättningar för lägre inventeringsdifferenser framöver. Bla har en uppdatering av inventerings- och kassationsrutiner gjorts som f n är under implementering i verksamheten. Under hösten 2012 har stora insatser gjorts för att inventera samtliga interna lager. I samband med dessa inventeringar har också en genomgång av äldre och tidigare oredovisade komponenter och reservdelar skett för att definiera upp vad som fortfarande är användbart respektive kunnat kasseras. Som ett resultat av genomfört arbete under 2012 har behovet av förändrat arbetssätt inom Hjälpmedelscentralen identifierats och beslutats om. Förberedelser för att ändra arbetssätt fortsätter under 2013 och sker utifrån följande huvudaktiviteter: Implementering av nya inventeringsrutiner uid samtliga interna lager Inventera samtliga uthyrningshjälpmedel vid samtliga interna lager Stänga huvudlagret för "plock" av hjälpmedel av icke behörig personal. Skapa ett väldefinierat reservdelslager Översyn av kund- och filiallager inklusive inventeringsrutiner och distribution Översyn lagernivåer, sortiment i lager och servicegrader. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

40 40 Implementering av ny prismodell Under 2012 har arbetet fokuserats på att identifiera hur en modern prismodell skulle kunna se ut för Hjälpmedelscentralens verksamhet. En projektgrupp har arbetat med att definiera de debiteringsformer som är relevanta för att möjliggöra en debitering för befintliga och framtida artiklar på ett strukturerat och enhetligt sätt och med ökad precision. Några bärande principer för prismodellen har identifierats: Hjälpmedelsverksamheten drivs till självkostnadspris. Varje sektor (hjälpmedelsgrupp) ska bära sina egna kostnader så långt det är möjligt. Funktionshyra. Avskrivningstider ska återspegla hjälpmedlens tekniska livslängd Prismodellen ska även kunna ge en grund för att kunna debitera vissa tjänster. Hjälpmedelssortimentet har delats in i sektarer som i sin tur delas in i olika funktionsområden. Syftet med den nya prismodellen är att varje sektor ska bära sina egna kostnader och prissättas med utgångspunkt från sektorns självkostnad. Under året har arbetet inriktats på att identifiera varje sådan sektors särkostnader och en modell för produktkalkylering är under uppbyggnad. För att stärka upp i arbetet med att skapa en prismodell har verksamheten tagit hjälp av externa konsulter. Det som återstår i arbetet är att: Utreda och definiera bärande principer i prissättningen för att skapa incitament till önskvärde beteenden hos förskrivare Vidareutveckla en konceptuell modell (debiteringsformer, funktioner och sektorer, utjämningsmekanismer) Genomföra prisberäkningar Definiera budgetprocessen och uppföljningsprocessen Den färdiga prismodellen kommer att ge verksamheten möjlighet att använda funktionshyra för hjälpmedel, möjlighet att lättare kunna följa upp och utvärdera på en mer detaljerad nivå än idag dvs på sektorsnivå och funktionsnivå. Det i sin tur ger verksamheten större anpassningsmöjligheter vid prisjusteringar. Den nya prismodellen ska ge en mer rättvis fördelning av kostnader gentemot betalande intressenter. Prismodellen kommer också att ge verksamheten bättre verktyg för produktkalkylering och uppföljning av prissättningen. Den nya prismodellen ska vara konstruerad och klar att tas i bruk från 1/ Övriga utvecklingsområden Hjälpmedelscentralen har deltagit i och aktivt drivit arbetet med att ta fram ett vårdprogram gällande inkontinens. Vårdprogrammet är framtaget tillsammans med huvudmännen och beslut har tagits av Länsstyrgruppen för Närvård om programmet. Implementering kommer att ske Hjälpmedelscentralen har ett uppdrag att utveckla statistikuttag tillsammans med köparna (landstinget och kommunerna i länet). En arbetsgrupp bestående av Hjälpmedelschef och representanter för köparna har diskuterat vilken statistik som köparna har behov av. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

41 41 I mars infördes ett nytt webbaserat beställningssystem för inkontinenshjälpmedel. Omfattande utbildningsinsatser idet nya systemet har genomförts under året för förskrivare i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Tidigare tog brukare och förskrivare själva direkt kontakt med tekniker vid behov av service av hjälpmedel. Under året har det arbetssättet förändrats för att is ökad effektivitet. Tillsammans med hälso- och sjukvårdshuvudmännen ilandstinget och kommunerna samt FOU i Sörmland har projektet "Ny Teknik" initierats. Projektet har sin bakgrund i den snabba teknikutvecklingen inom informations och kommunikationsteknologin där nya konsumentprodukter lanserats på marknaden, såsom "smarta telefoner", surfplattor och tillhörande appar. Flertalet av produkterna kan på olika sätt underlätta vardagen för personer med olika fomer av funktionsnedsättning. Syftet med projektet är att utreda vad en eventuell utökning av sjukvårdshuvudmännens och Hjälpmedelscentralens uppdrag inom området ny teknik skulle innebära avseende nyttan för brukaren samt konsekvenser för huvudmännen och Hjälpmedelscentralen. Projektet beräknas kunna rapporteras under första kvartalet Sammanställning av avvikelser registrerade i Landstingets awikelsehanteringssystem Synergi 500 under 2012 visar totalt 183 st inrapporterade avvikelser som Hjälpmedelscentralen ansvarar för. Den största andelen handlar om avvikelser gällande själva produkterna/hjälpmedlen, 101 st. Det kan t ex handla om att någon del saknas vid leverans eller att hjälpmedlet inte är kontrollerat ordentligt. Näst vanligaste rapporteringsområdet är när någonting avvikit i leveransprocessen av hjälpmedlet från Hjälpmedelscentralen till brukare, 58 st. De vanligaste registrerade åtgärderna som vidtagits pga avvikelserna är informationsinsatser samt samtal enskilt eller i grupp. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal processer för större 5 st ~ 5 st brukarnytta som genomarbetats. Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Åtagande: Vi utvecklar samverkan med andra aktörer inom och utom länet, för större brukarnytta och effektivitet. Hjälpmedelscentralen isörmland har ett samarbete med motsvarande verksamhet i Västmanland sedan många år tillbaka. Ett av målen med samarbetet är ett gemensamt sortiment för att kunna ha tillgång till varandras lager. Vid varje upphandling försöker man nå enighet om val av produkter. Den under året avslutade upphandlingen av hygienhjälpmedel resulterade i likvärdigt sortiment. Under hösten har upphandling av manuella rullstolar startat tillsammans med Västmanland, utifrån en gemensam kravspecifikation. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

42 42 Ett förslag till överenskommelse har tagits fram tillsammans med Skolhuvudmännen/kommunerna och Habiliteringsverksamheten gällande ansvar för hjälpmedel som finns i skolverksamhet. Inriktningen är att personliga hjälpmedel även i fortsättningen är ett ansvar för landstinget medan hjälpmedel som används som ett läromedel och är basutrustning i skolan ska bekostas av kommunen. Förslaget finns nu i kommunerna och återkoppling inväntas. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Inget styrtal är aktuellt. Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Åtagande: Personalen har god kunskap om miljöprogrammet och dess innehåll och arbetar i enlighet med det. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel anställda som 92,8% 100% Avser 64 st av 69 st totalt genomgått grundläggande anställda. utbildning i miljökunskap. Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Åtagande: Vi arbetar för minskad klimatpåverkan från transporter genom att samordna resor och genom att använda elektroniska hjälpmedel istället för resor där det är möjligt. Miljömedvetenheten inom verksamheten är god. Uppföljning och åtgärder utifrån genom%rd miljörevision pågår. Hjälpmedelscentralen har vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra miljön t ex har taklampor bytts mot lampor med rörelsesensorer ivissa rum. Bilar i gemensam bilpool är utbytta mot bilar som drivs med diesel eller gas. En rutin har tagits fram för tankning av miljöbitar. Alternativa mötesformer dvs telefon- och videokonferenser väljs i möjligaste mån för att spara arbetstid och minska klimatpåverkan. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal telefon- och 118 st!~ 50 st Under året sparades km i videokonferenser samt körsträcka och 221 tim i tid Netmeeting. genom videokonferenser. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

43 43 Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Åtagande: Vi ska successivt byta ut farliga kemikalier från våra verksamheter. En inventering är gjord av samtliga kemikalier som används inom verksamheten. De kemikalier som inhandlas är i möjligaste mån miljöcertifierade. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal miljöskadliga 13 st ~ Högst 11 kemikalier.(mp 2013 = -10 st %~ Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Åtagande: Stabil ekonomisk utveckling. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Avvikelse mot budgeterat tkr ~' 0 resultat i tkr Soliditeten ska ligga på 30% ~ 30% målnivå. Åtagande: Soliditeten ska successivt öka. Under 2012 beslutades inom Landstinget att balansräkning på verksamhetsnivå skall upphöra och endast upprättas på landstingsnivå. Förändringen har trätt i kraft under verksamhetsåret I och med detta beslut förändrades en del redovisningsprinciper på koncernnivå bla redovisning av finansiella poster såsom likvida medel, intäktsrespektive kostnadsräntor, samt redovisning av 1ån. För att kunna beräkna ett soliditetsmått har en till viss del fiktiv balansräkning upprättats och som också bilägges årsredovisningen. Iallt väsentligt är balansräkningens tillgångssida, anläggningstillgångar samt lagervärden, baserade på faktiskt redovisningsutfall. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

44 44 Det egna kapitalets utveckling framgår nedan Utveckling eget kapital Y Y ~ aaoo O r N M ~ 1n fd f~ OD ~ O r N O O O O O O O O O O r r r N N N N N N N N N N N N N c Eget kapital 20 ö Resultat Soliditet 15 a Styrtal Utfall Måltal Kommentar Genomsnittlig förändring av tkr ~' 0% Den genomsnittliga förändringen eget kapital de senaste tre av eget kapital de senaste tre åren åren. är +1,6 mkr. I och med 2012 års utgång uppgår verksamhetens soliditet till målvärdet 30 %. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

45 45 Ekonomiperspektivet -Övrig analys Resultatanalys Resultaträkning Tkr Utfall 2012 Utfall 2011 Budget 2012 Verksamhetens intäkter Försäljning/ uthyrning av hjälpmedel l Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter ] l Verksamhetens kostnader Personalkostnader Hjälpmedelskostnader l Lokalkostnader Övriga kostnader ] Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader -] Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Årets resultat och budgetavvikelse Resultat är 2,9 mkr bättre än budget. En resultatnivå som är högre än förväntat, men rimlig mot bakgrund av verksamhetens omfattning och omslutning och skall sättas i relation till att verksamhetens soliditet därmed når målnivån 30 % års resultat beror i hög grad på volymökningar som i vissa fall ger höga marginalintäkter. Inom ramen för respektive års budgetarbete sker en bedömning av Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

46 46 volymutveckling utifrån Hjälpmedelscentralens egen statistik. Genom ett omfattande och fortfarande pågående arbete med att höja informationskvaliteten i Hjälpmedelscentralens redovisning, ökar förutsättningarna för en bättre uppföljning av verksamhetens kärna, lagerhantering och logistik. Detta tillsammans med nu pågående projekt att implementera en ny och genomarbetad prismodell skall leda till en mer differentierad och precis prissättning av verksamhetens hjälpmedelshantering och dess tjänster. Avskrivningskostnader på hyreshjälpmedel utgör en tung komponent i såväl resultaträkningen som i prissättningen. Under 2012 har avskrivningskostnaden av olika skäl minskat jämfört med Orsaken är hänförbar till periodiska svängningar över åren, ett antal kapitalintensiva hfälpmedel har blivit fullt avskrivna under året men som successivt återanskaffats under 2012 eller kommer att återanskaffas under 2013 vilket medför att avskrivningskostnaderna sannolikt kommer att stiga igen. En starkt bidragande orsak till den relativt höga resultatnivån är en kostnadseffektiv verksamhet. Verksamhetens kostnader, exklusive avskrivningar samt kostnad såld vara, har haft en 1åg kostnadsökningstakt. Under 2012 ökade dessa kostnader med 2,7 sammantaget, trots extraordinära IT-kostnader för implementering av nytt beställningssystem för inkontinenshjälpmedel och trots en lönerörelse som gav ca 2,1 i genomsnitt. Av olika skäl kommer sannolikt ökningstakten stiga något under En ny prismodell beräknas tas i drift från och med 1 apri I förberedelserna ingår att, med 2012 års resultat som grund tillsammans med budgetsiffror 2013, göra en detaljerad bedömning av prisnivåer för samtliga hjälpmedel, exklusive inkontinenshjälpmedel, som hanteras av Hjälpmedelscentralen med målsättningen att nå ett 0-resultat Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter har i jämförelse med 2011 ökat med 5,2 %. Ökningen beror företrädesvis på volymökningar vad avser såväl hyreshjälpmedel, som landstingets andel av inkontinenshjälpmedel. De största volymökningarna har skett inom landstingets andel av hyreshjälpmedel och då företrädesvis respiratorer, hjälpmedel för sinnesstimulering, tränings- och ergometercyklar, samt transmissionssystem via radio. Volymökningar inom kommunernas andel utgörs företrädesvis inom området sängar. Hyreshjälpmedel utgör den dominerande intäktsposten med 68 % av omsättningen följt av schablonhjälpmedel 8 %och försäljningshjälpmedel med 5 %. I omsättningen ingår Landstingets andel av inkontinenshjälpmedel vilket utgör 12 %. Kommunernas andel av inkontinenshjälpmedel, förutom beställningscentralen, redovisas för närvarande både kostnadsmässigt och intäktsmässigt utanför Hjälpmedelscentralens verksamhet. Under den senaste 5-årsperioden har Landstingets andel av omsättningen, exklusive landstingets andel av inkontinenshjälpmedel, ökat från 53 %till 59 %relativt totala omsättningen. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

47 47 Utvecklingen framgår av nedan 7D 000 Intäktsutveckling över tid _Kommuner _Landstinget Övriga Fakturerade hjälpmedel fördelar sig per capita enligt följande: Kr/inv Fakturerade hjälpmedel 2012 Procent _Komhjälpm 3 ~ Lt hjälpur ~~~ysoja ~~eo ~~ e`~~~ Lt`~e.~. o~~ ~a~aq '~ca, O*~`o5 ~cö yli~~4o ~a~ ~C~ o`'~ `Eeg ~o~~,`~a,`'~, fia Kommun rei andel Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

48 som 48 Personalkostnader De totala personalkostnaderna har endast ökat med 1,1 %jämfört med föregående år trots att 2012 års löneavtal gav 2,1 %för verksamheten räknat på årsbasis. Främsta skälet till den måttfulla personalkostnadsökningen är att den arbetade tiden minskat. Minskningen ligger på nivån en årsarbetare. Personalkostnadsökningen är också lägre än budget. De totala personalkostnaderna utgör 22,9 % av omsättningen. Lokalhyror mm Lokalkostnaderna har ökat med drygt 3 %jämfört med föregående år, men är dock lägre än budget. Ökningen är hänförbar till de externt förhyrda lokalerna på Fraktgatan i Eskilstuna och beror på indexuppräkning enligt hyresavtal. Totala hyreskostnaden utgör 5,7 % av totala omsättningen Köp av verksamhet och tjänster Köp av verksamhet och tjänster utgör 34,1 % av totala omsättningen, varav inköpskostnad för landstingets andel av inkontinenshjälpmedel och kostnad såld vara avseende övriga icke uthyrningshjälpmedel utgör de dominerande kostnadsposterna. Inom avsnittet redovisas också kassationskostnader och inventeringsdifferenser. Som en följd av aktiviteter inom såväl lagerprojektet, som i övrigt, i syfte att renodla och höja kvaliteten i Hjälpmedelscentralens redovisning, har redovisningen inom detta. avsnitt särskilt genomlysts och kvalitetsmässigt förändrats under året. Genomförda förändringar har medfört att jämförbarheten med tidigare år försvårats. Kostnad för inköp av inkontinenshjälpmedel, landstingets andel, har som en följd av ökade volymer, ökat kraftigt jämfört med Kostnadsökningen balanseras i huvudsak mot ökade intäkter. Volymökningen beror i stor utsträckning på tillfällig osäkerhet omkring nya beställningsrutiner isamband med införandet av webbaserat beställningssystem. Under 2012 redovisas en kassationskostnad avseende icke uthyrningshjälpmedel på 2,3 mkr, varav huvuddelen, 85 /a, utgörs av s k teknisk kassation. Motsvarande belopp 2011 var 2,1 mkr. En teknisk kassation utgörs i huvudsak av ett hyreshjälpmedel som utrangeras, men också är bestyckat med olika komponenter och tillbehör (icke inventarier) som följer med i utrangeringen och tvivelaktigt benämnes som kassationer. En stor andel av dessa komponenter och tillbehör är dugliga och återanvänds. Vid återanvändning av sådana komponenter och tillbehör bokförs dessa som en lagertillgång. Den redovisningsmässiga proceduren runt detta är tvivelaktig och under översyn, där avsikten är att eliminera dessa tekniska kassationer och endast redovisa reella sådana. Sedan ett antal år bakåt i tiden har det som redovisningspraxis bokförts ett generellt inkuransavdrag på 5 % av bokfört lagervärde på bokslutsdagen. Mot bakgrund av ovanstående förbättringsområde ikombination med förbättrad inventerings- och övriga rutiner runt lagerhantering har årets inkuransavdrag reducerats ti113 %med avsikten att helt fasas ut under Nettoeffekten av denna reducering av inkuransavdrag innebär en kostnadsminskning fårets bokslut på 0,4 mkr. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

49 49 Under 2012 och inom ramen för lagerprojektet har ett omfattande arbete genomförts i Hjälpmedelscentralens egna lager. Förutom rena inventeringar och skapandet av uppdaterade inventeringsrutiner har också ett omfattande arbete bedrivits för att kvalitetssäkra Hjälpmedelscentralens hantering av komponenter, tillbehör och reservdelar. Effekten av detta har resulterat i såväl lagervärdesförändringar och skrotningar, samt en förbättrad överblick över komponenter, tillbehör och reservdelar som saknar ekonomiskt värde men situationsanpassat kan vara användbart som reservdelar. Sammantaget har goda förutsättningar skapats till att kunna redovisa lägre kostnader för inventeringsdifferenser under 2013 jämfört med såvä12011 som 2012 vad avser Hjälpmedelscentralens egna lager av icke uthyrningshjälpmedel. Under 2013 kommer motsvarande arbete avseende de dryga 60-tal kundlager som finns runt om i Sörmland påbörjas. Inventeringsdifferenserna avseende hjälpmedel icke inventarier har minskat jämfört med föregående år. Under 2012 uppgår dessa ti112,4 mkr vilket är ca 0,6 mkr bättre än föregående år. Av dessa 2,4 mkr utgör differenser i kundlager 1,1 mkr, en förbättring med 0,4 mkr respektive 1,3 Mkr i Hjälpmedelscentralens egna lager, en förbättring med 0,2 mkr. Övriga kostnader Övriga kostnader exklusive avskrivningar och finansiella kostnader/intäkter har jämfört med föregående år ökat med 5 %. Ökningen förklaras av ökade IT-kostnader hänförbara till nytt system för beställning av inkontinenshjälpmedel, samt ökade transportkostnader hänförbara till ökande volymer. Avskrivningarna har totalt sätt minskat med 6,5 %eller 2,0 mkr, varav avskrivningar på kommunala hjälpmedel minskat med 0,8 mkr. De finansiella kostnaderna och intäkterna är i princip oförändrade. Orsaken till minskade avskrivningskostnader är hänförbara till fem stycken hjälpmedelsgrupper Eldrivna rullstolar (landstingshjälpmedel) Infusionspumpar (landstångshjälpmedel) Respiratorer (landstingshjälpmedel) Manuella rullstolar (kommunala hjälpmedel) ~ Sängar (kommunala hjälpmedel) Vad avser landstingshjälpmedel kan konstateras att lägre avskrivningskostnader under 2012 beror i stor utsträckning på säsongsvariationer iform av att ett antal hjälpmedel blivit fullt avskrivna under året samtidigt som nyanskaffning av motsvarande hjälpmedel skett/sker vid ett senare tillfälle. Vad avser kommunala hjälpmedel, manuella rullstolar, har en gynnsam upphandling och avtal medfört lägre anskaffningskostnader, en situation som kommer att gälla fram till december 2013 då nytt avtal börjar gälla. Lägre avskrivningskostnader avseende sängar beror på att dessa hjälpmedel är i bruk längre tid än den ekonomiska avskrivningstiden säger, vilket medför att behovet av återanskaffning skjuts framåt. Övriga kostnader exklusive avskrivningar och finansiella kostnader/intäkter utgör 12,7 % av total omsättningen och avskrivningarna tillsammans med finansiella kostnader/intäkter utgör 22,5 %. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

50 50 Avskrivningarnas utveckling i relation till fakturerade intäkter framgår av nedanstående graf KKr ~o o~ Intäkts- och avskrivningsutveckling ~ landstingsintäkter 40 0~ ~ Kommunintäkter Avskrivningar Landsting Avskrivningar Komm u n 0 20Q Investeringar Investeringar i landstingshjälpmedel överstiger anvisad ram med 0,8 mkr, samtidigt som investeringar i kommunala hjälpmedel understiger ram med 1,7 mkr. De totala investeringarna i hjälpmedel är inom anvisad ram. Orsaken till att investeringar i landstingshjälpmedel ökar är hänförbar till investeringar i dyrbarare hjälpmedel samt volymökningar av uthyrning av hjälpmedel. Detaljerad investeringsspecifikation framgår av bilaga till verksamhetsberättelsen. Intern kontroll Syftet med internkontroll är att säkerställa att det finns rutiner samt att kontrollera om rutinerna följs för respektive kontrollområde. Det ingår också att granska om rutinerna är relevanta. Det innebär att kontrollen inte syftar till att bedöma om målen uppnås, utan om systemet med rutiner fungerar för att mäta och nå målet. Internkontrollen utgör en del i förvaltningens kvalitetsarbete med ständiga förbättringar där må1 och styrtal i det balanserade styrkortet också ingår. Metod De övergripande perspektiven i landstingets budget ligger som bas, och kontrollområdena har sorterats efter perspektiven. För miljöperspektivet sker kontrollarbetet i miljöledningssystemet med interna revisioner som ersätter internkontrollen. Förvaltningens chefer har deltagit i framtagande och formulering av kontrollområden. För att prioritera mellan tänkbara kontrollområden har en bedömning gjorts av vilka områden som är mest angelägna att ta med i planen. BI a har en riskanalys gjorts där sannolikhet respektive konsekvens av att rutiner inte följs har bedömts. För genomförandet av kontrollen engageras enhetscheferna i kontrollarbetet genom att de granskar varandras verksamheter, utanför sina ordinarie verksamhetsgränser. Detta arbetssätt har använts och utvecklats sedan Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

51 51 Internkontrollplan 2012 Med borgarperspektivet Finns rutiner för att följa patientdatalagen när det gäller loggkontroller behörighet Är rutinerna kända, följs rutinerna? Är rutinerna relevanta? Kontrollen omfattar konsulentfunktionen. Resultat: Rutiner finns men är mindre vä1 kända. Åtgärd: Diskussion och förankring på arbetsplatsträff. Personalperspektivet Finns rutiner för urvalsprocessen vid rekrytering när det gäller urval till intervju genomförande av intervju referenstagning Är rutinerna kända, följs rutinerna? Är rutinerna relevanta? Kontrollen omfattar hjälpmedelstekniska funktionen. Resultat: Rutiner finns men ser olika ut. Åtgärd: Förvaltningsgemensam diskussion och förankring på lämpligt chefsforum. Förnyelseperspektivet Fungerar rutinen för samverkan samordning enligt SOSFS 2008:20? Är rutinerna kända, följs rutinerna? Är rutinerna relevanta? Kontrollen omfattar konsulentfunktionen. Resultat: Rutiner finns men berör endast i begränsad och indirekt omfattning konsulenternas verksamhet. Åtgärd: Ingen åtgärd. Ekonomiperspektivet Finns rutiner för hur avvikelser och avtalsbrott hanteras när det gäller hjälpmedelsleveranser? Är rutinerna kända, följs rutinerna? Är rutinerna relevanta? Kontrollen omfattar materialavdelningen, administrationen, Vesicacentralen. Resultat: Rutiner finns vid samtliga enheter. Viteshantering är ett förbättringsområde inom Vesica och Adm. I Vesicas fall är man för närvarande hänvisad till transportören som källa. Åtgärd: Kvalitetssäkra rutiner och arbetssätt inom berörda enheter. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Verksamhetsberättelse (21)

52 52 Investeringsspecifikation Forvaltning: Period: Hiälamedelscentralen Bokslut 2012 (tkr) INVESTERINGAR (materiella tillgångar B gnader Mark och markanläggnin ar På ående ny-, till- eller omb nad IT Utfall Budget Utfall Landstingshjälpmedel (endast Hjälpm.nämnden) varav medicinteknisk utrustning Övri a maskiner och inventarier varav medicinteknisk utrustning Konst Delsumma Hjälpmedel avseende kommun/annan huvudman varav medicinteknisk utrustning "Externa" byggnader Delsumma SUMMA INVESTERINGAR FÖRSÄLJNINGAR Byggnader Mark och markanläggningar IT Övri a maskiner och inventarier Hjälpmedel SUMMA FÖRSÄLJNINGAR UTRANGERING Utran Bring/omkodade/återvunna netto Kassationer SUMMA UTRANGERING NYLEASING Typ av anlä vingstill ån SUMMA NYLEASING 0 0 0

53 53 Balansräkning ~~ Verksamhet: älpmedelscentralen 2012 (Kkr) TILLGÅNGAR Budget Bokslut Bokslut Bokslut Anläggningstillgångar IT Övr maskiner och inventarier Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kassa/Bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital EK därav årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsatt till pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Checkkredit (I) Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Semesterskuld inkl uppeh löneskuld (exkl PO) Komp skuld (exkl PO) Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER biffkontroll 30% 28%

54 54 Rapportering 2012 Årsredovisning Förvaltning: Hjälpmedelscentralen HMC Arbetsskador & Antal händelser) Skadans art Bemanning Direktkontakt med kroppsvätskor Fukt och mögel Arbets skada Med sjukfrå nvaro Arbets skada Utan sjukfrå nvaro arbets skador Totalt Fysisk belastnin 0 Färdol cksfall 1 1 Hotvåld 0 Kemikalie/värme/k la 0 Klämskada 0 Konflikt 0 Mobbing 0 Ps kisk belastning 0 Skada vid faluhalk 0 Skada vid lyft av annat 0 Skada vid patientförflyttning 0 Stick/skärskador 0 Trakasserier 0 Skada pga lokaler - utrustning ti Tillbud TOTALT Ibud 7 f inns ej med i denna tabell som Skad; Totalt 1 Q

55 55 HANDLÅQ6ARE Göran Gustavsson LANDSTINGET SÖRMLAND Gemensam nämnd föf våf d och omsorg och hjälpmedel PROTOKOLL DATUM Handii ~ nummer Handlåpparo,xbl~_T 0 0~2. j DiaRegymmer ~ Diarieplan_ ~ VOHJS Verksamhetsberättelse 2012 för VOHJS nämnden Gemensamma nämndens vård, omsormsoch hjälpmedel beslut 1. Gemensamma nämnden beslutar att godkänna verksamhetsberättelsen för nämndens arbete under 2012 och överlämna den för kännedom till landstingsstyrelsen och respektive kommunstyrelse Yrkande Ord%rande Britta Bergström (S) yrkar bifall för utskickat förslag till beslut och lämnar ordet fritt. Ordföranden informerar om att verksamhetsberättelsen har kompletterats med den måluppfyllelse som nämnden hanterade vid sitt sammanträde den 31 januari 2013 Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det bara finns ett förslag till beslut och frågar om nämnden kan bifalla utskickat förslag till beslut och finner att nämnden beslutar i enlighet med detta. Ärendebeskrivning Med utgångspunkt från nämndens verksamhetsplan 2012 och nämndens ärendebalanslistor har en verksamhetsberättelse utarbetats %r nämndens arbete under 2012 Vid nämndens sammanträde i januari fastställde nämnden en uppföljning av de må1 som nämnden formulerade vid sitt septembersammanträde. Denna redovisning har arbetats in verksamhetsberättelsen som ett avsnitt. Bilaga 1. Verksamhetsberättelse 2012 för VOHJS nämnden 2. Ärendebalanslistor 2012, Avslutade ärenden Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR ~ Y:WIaWrocesseM14dministrelionWolitiskt slbd\vohj512013nohjs NBmMeny~ OB mars\$ 7 Verksamhel5berållelse 2012 for VOHJS Cv~p 1 /Z~ nbmncend1 7 Verksamhetsberåttelse 2072 (dr VOHJSn3mMen.doc Ufskrillsdetum: }0816:14 ~

56 56 HANDLaGGARE Göran Gustavsson LANDSTINGET SÖRMLAND Geniensam nlimnd för vhrd och omsorg och hjälpmedel DATUM 20] DIA RIENR VOHJS Protokollsutdrag Landstingsstyrelsen Samtliga kommunstyrelser Länsstyrgruppen Hjälpmedelscentralens beredningsgrupp Akten ORG NR ~ Y:WIIa+ProcesserlAdministrationWoliiiskt stddivohjs@013\vohj6 N2mndenK2) OB mars$ 7 Verksamhets6er3ttelse 2012 fbr VOHJS nåmndenb~ 7 Verksamhelsber8ltelse 20121dr VOHJSnBmndan.doc ~ UlskriRSdalum: OB 18:14 SID

57 57 voh~s ~ s ~tammun~tyr~is~n ~4-0 ~ Verksamhets- ~F~ berättelse år2012 VOHJS nämnden Mars 2013

58 58 Verksamhetsberättelse 2012 t`ör VOHJS nämnden, Dnr VOHJSI3-011 Verksamhetsberättelse 2012 för VOHJS nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Nämndens sammansättning 3 Nämnden har haft fem sammanträden under året 4 Utvecklat arbetsformerna med en av sina beredningsgrupper 5 Utrett frågan om en regional stödstruktur i Sörmland 6 Hemställt om audiens hos samtliga fullmäktigeförsamlingar 7 Dokumenterat uppföljningen av vägledningsdebatten 8 Utvecklat sitt deltagande i 9 Bemött revisorernas synpunkter planeringsprocessen 10 Frågor om nämndens samverkansområden 11 Frågor om länets hjälpmedelsförsörjning 12 Frågor om regionalt Vård- och omsorgscollege 13 Resultatredovisning av VOHJS mål för Sammanfattning Bilaga: Ärendebalanslistor (14)

59 59 Verksamhetsberättelse 2012 för VOHJS nämnden, Dnr VOHJSI Inledning Nämnden är gemensam för Landstinget Sörmland och länets nio kommuner, med landstinget som värdkommun. Nämnden inrättades i januari 2011 mellan landstinget och länets kommuner i syfte att utveckla samverkansfrågorna. Efter att ha processat reglementet under våren var nämnden klar att börja arbeta efter halvårsskiftet år 2011.Då var nämnden fulltalig med 15 ordinarie ledamöter och 15 ersättare. Enligt reglementet som antogs av respektive fullmäktige på försommaren 2011 har nämnden ansvar för hjälpmedelsförsörjningen ilänet, FoU i Sörmland samt ett regionalt Vård- och omsorgscollege. Dessutom har nämnden som sin huvuduppgift att utveckla samverkan mellan de 10 huvudmännen landstinget och kommunerna inom de områden där det saknas samverkan eller där samverkan inte fungerar. När nämnden var fulltalig genomförde nämnden i september 2011 en vägledningsdebatt för att fördjupa sig och mejsla ut sina frågor. Under april månad ungefär ett halvår efter vägledningsdebatten har nämnden genomfört en uppföljning och utvärdering av nämndens frågor och reglemente. Nämndens grundreglemente kan beskrivas som ett paraply under vilket det hangs på särskilda bilagor som beskriver de olika ansvarsdelarna som t.ex. handlar om hjälpmedelsförsörjning, FoU i Sörmland osv. Nedan följer en presentation av nämndens arbete under 2012 vad gäller frågor och aktiviteter. I ett särskilt avsnitt redovisas resultatet av VOHJS må1 för Denna måluppfyllelse godkändes vid nämndens sammanträde den 31 januari Nämndens sammansättning Nämnden består av 15 ordinarie ledamöter, varav landstinget utser sex ledamöter och kommunerna en ledamot vardera. För varje ledamot har en ersättare utsetts. Under 2012 har nämnden haft 301edamöter med följande sammansättning: Ordinarie ledamöter Britta Bergström (S), Landstinget, ordförande lan-olof Blomster (FP), Landstinget Henrik Elmberg (C), Landstinget Malin Hagerström (MP), Landstinget Lena Isoz (11~, Landstinget Viggo Hansen (V), Landstinget 2(14)

60 60 Verksamhetsberättelse 2012 för VOHJS nämnden, Dnr VOHJSI3-011 Mikael Edlund (S), Eskilstuna Tord Tjemström (S), Strängnäs, l:e vice ordförande Bengt Andersson (M), Katrineholm Stefan Zunko (S), Flen Anneli Bengtsson (S), Vingåker Jacob Sandgren (S), Nyköping Mattias Jensen Pettersson (S), Oxelösund Birgitta Brus (S), Gnesta Martina Johansson (C), Trosa, 2:e vice ordförande Ersåttare Michaela Borg (F'P), Landstinget Jonas Huitberg (MP), Landstinget Monica Johansson (S), Landstinget Lotta Jonsson (C), Landstinget Barbro Petersson (KD), Landstinget Madelene Tannarp (lvn, Landstinget Marie Svensson (S), Eskilstuna Kerstin Svensson (M), Strängnäs Pat Werner (S), Katrineholm Jan Andersson (FP), Flen Urban Andreasson (M), Vingåker Johan Schenström (M), NykSping Leif Thar (M), Oxelösund Ingrid Jemeborg Glimne (M), Gnesta Tommy Setzman (S), Trosa Nämnden arbetar med ett presidium som består av de tre ordförandena. 3 Nämnden har haft fem sammanträden under året. Under 2012 har nämnden haft fem ordinarie sammanträden. Med början under 2011 har nämnden fortsatt att turnera runt med sina sammanträden till de olika huvudmännen. I februari inledde nämnden året med att besöka Katrineholm och i mars besökte nämnden Oxelösund. I april genomförde nämnden förutom ett ordinarie sammanträde även en uppföljning av nämndens arbete ett halvår efter nämndens vägledningsdebatt iseptember Uppföljningsdagen genomfördes på Båsenberga Kurs- och konferensanläggning ivingåker. Uppföljningsdagen leddes av den moderator som höll ihop vägledningsdebatten ett halvår tidigare, Krister Jönsson. Under hösten har nämnden besökt Vingåker vid sitt sammanträde i september och Gnesta vid sitt sammanträde i december. Under 2013 kommer nämnden inleda året med ett sammanträde där nämnden träffar regeringens äldresamordnare, Eva Nilsson Bågenholm, som bl.a. kommer att berätta om förändringarna i den nya nationella överens- 3(14)

61 61 Verksamhetsberättelse 2012 för VOHJS nämnden, Dnr VOHJSI3-011 kommelsen. Regeringens samordnare följer nämndens arbete med stort intresse, eftersom Sörmland är ganska ensamma i landet om att ha en sådan nämndkonstruktion. Efter det inledande mötet i slutet på januari kommer nämnden fortsätta sin resa med att förlägga sina sammanträden hos nämndens huvudmän. 4 Utvecklat arbetsformerna med en av sina beredningsgrupper Under första året utsåg nämnden både Länsstyrgruppen för närvård och Hjälpmedelscentralens beredningsgrupp till sina två beredningsgrupper. Under 2012 har nämnden utvecklat arbetsformerna med en av sina beredningsgrupper - länsstyrgruppen. Flertalet av nämndens ärenden förarbetas och behandlas på länsstyrgruppen innan det är aktuellt för behandling på nämnden. Beredningsgruppen har också successivt anpassat sitt sammanträdesschema så man sammanträder före sammanträdena med nämndens presidier. Under 2013 kommer nämnden att utveckla sina arbetsformer även med Hjälpmedelscentralens beredningsgrupp. 5 Utrett frågan om en regional stödstruktur i Sörmland I april uppdrog nämnden till en extern utredare att genomlysa behovet av att utveckla en regional stödstruktur för Sörmland. Efter att utredningen presenterades iseptember har ordföranden fått i uppdrag att fortsätta arbetet. Därefter har nämndens presidium gett länsstyrgruppen Tuppdrag att formulera en skrivelse till Regionförbundet isörmland. I denna skrivelse ska det framgå att den långsiktigt hållbara stödstrukturen för socialtjänst och berörd hälso- och sjukvård organisatoriskt föreslås tillhöra regionförbundet. Förslaget ska omfatta FoU i Sörmland, samverkansstrateg eller motsvarande och vård och omsorgscollege. Skrivelsen ska också innehålla förslag om finansiering. Av förslaget ska framgå att vård- och omsorgscollege förutsätts få Regionsförbundets ekonomiska stöd motsvarande stödet till det regionala teknikcolleget i länet. 6 Hemställt om audiens hos samtliga fullmäktigeförsamlingar På senvåren hemställde presidiet om audiens hos samtliga fullmäktigeförsamlingar ilänet för att is tid för att informera om nämnden och dess 4(14)

62 62 Verksamhetsberättelse 2012 %r VOHJS nåmnden, Dnr VOHJSI3-011 arbete. Fram till december har presidiet besökt samtliga fullmäktigeförsamlingar utom Eskilstuna och Vingåker. Besöket i Vingåker har av praktiska skäl flyttats till början av februari När det gäller Eskilstuna har presidiet i ett första skede varit inbjudna till Kommunstyrelsens arbetsutskott. 7 Dokumenterat uppföljningen av vägledningsdebatten I april arrangerade nämnden en uppföljning av den vägledningsdebatt som nämnden genomröde i september Denna debatt har sammanställts och presenterats för nämndens ledamöter och ligger till grund för nämndens fortsatta arbete. 8 Utvecklat sitt deltagande i planeringsprocessen Under året har nämnden utvecklat sitt deltagande i planeringsprocessen. När det gäller Hjälpmedelscentralen har nämnden behandlat årsrapport, delårsrapporter och verksamhetsplan med budget för Hjälpmedelscentralen i enlighet med landstingets styrmodell. Därutöver har nämnden utformat en verksamhetsplan för sina övriga områden. Under hösten fastställde nämnden dessutom mål för sina samverkansområden, för perioden Vid nämndens första sammanträde 2013 har dessa mål följts upp. Resultatet av dessa må1 redovisas i ett separat avsnitt i denna verksamhetsberättelse 9 Bemött revisorernas synpunkter Vid nämndens sammanträde i mars deltog revisionskollegiet och redovisade och kommenterade sin granskningsrapport. Vid detta möte fick nämnden eloge för hanteringen av Hjälpmedelscentralen. Däremot fick nämnden kritik för att inte ha involverat sina övriga områden dvs. Samverkansområdena, FoU i Sörmland och Vård- och omsorgscollege i planeringsprocessen och upprättat planer, och genomfört delårsrapporter och bokslut för dessa områden. Nämnden bemötte och diskuterade. Presidiet har därefter haft ytterligare en träff med ordföranden för revisionskollegiet och chefen för revisionen för att diskutera nämndens roll i processen. 10 Frågor om nämndens samverkansområden 10.1 Lagt upp utvärderingen av den kommunala hemsjukvården Enligt det avtal som tecknades i samband med skatteväxlingen av hemsjukvården ska skatteväxlingen utvärderas under Inför denna utvärdering 5(14)

63 63 Verksamhetsberättelse 2012 ~r VOHJS nämnden, Dnr VOHJSI3-011 har nämnden diskuterat och ställt sig bakom upplägget av utvärderingen och gett uppdraget till FoU i Sörmland Bestämt temat för Närvårdsseminarium 2013 Under hösten har nämnden beslutat att närvårdsseminarium 2013 ska genomföras i Eskilstuna den 18 oktober med landstinget som värd och med temat "Äldres psykåska hälsa " Tagit fram en kartbild över länets samverkansgrupper Under våren har länsstyrgruppen på uppdrag av nämnden arbetat fram en kartbild som beskriver vilka samverkansgrupper som finns i länet och hur de samverkar Tidsan arbetet med de prioriterade områdena Under 2011 gjorde nämnden en prioritering av vilka samverkansområden som nämnden ska arbeta med. På uppdrag av nämnden har länsstyrgruppen gjort en tidsrättning av de prioriterade områdena som nämnden har ställt sig bakom Fastställt mål för nämndens samverkansområden För de samverkansområden som nämnden har beslutat om att följa, fastställde nämnden i september, efter förslag från länsstyrgruppen, mål för perioden Vid nämndens första sammanträde i januari 2013 presenterades en måluppfyllelse av nämndens mål, VOHJS 1/13. Vid nämndens sammanträde i mars kommer nämnden att fastställa nya må1 med beaktande av den nya nationella överenskommelsen Följt upp kvaliteten av vård- och omsorg av äldre i Sörmland Nämnden har ställt sig bakom uppföljningen av kvaliteten i vård, omsorg och hjälpmedel i Sörmland. Sammanställningen har gjorts utifrån tillgängliga uppgifter i olika register och rapporter. Området som valts är vård och omsorg om de äldre då det är en stor och viktig grupp, inte minst därför att det ofta är de äldre som har störst behov av insatser från både kommun och landsting som vård- och omsorgsgivare. De mått som valts avser att spegla vård och omsorg av de äldre inom viktiga områden. Rapporten är ett försök att samla data. som kan vara av intresse vid diskussioner om kvalitet och innehåll i vård och omsorg för sörmlänningarna. Rapporten torde kunna vara till nytta i beslutsprocesser på olika nivåer men fördjupning och större bredd krävs i samband med att beslut ska fattas. Det framgår att det finns en förbättringspotential inom många områden och att det också finns olikheter i den vård som erbjuds över länet. 6(14)

64 64 Verksamhetsberättelse 2012 för VOHJS nämnden, Dnr VOHJSI3-011 Kvalitetsuppföljningen ska ses som ett kontinuerligt förbättringsarbete där nya områden kommer till och aktuella mått förbättras när förutsättningar för detta finns Beslutat att årligen följa läget förde äldre med psykiska funktionsnedsättningar Vid sammanträdet i september behandlade nämnden den överenskommelse om rutiner för människor med psykiska funktionsnedsättningar, som länsstyrgruppen för närvård har arbetat fram. Utifrån denna överenskommelse uppdrog nämnden till respektive huvudman att årligen återkomma med en rapport om läget för de äldre med psykiska funktionsnedsättningar Följer införandet av e-hälsa Bland de frågor som nämnden har prioriterat att följa återfinns frågan om e- hälsa. Under december fick nämnden en dragning om hur långt länet har kommit i denna fråga och hur långt länet har kommit när det gäller införandet av en nationell patientöversikt (NPÖ). 11 Frågor om länets hjälpmedelsfrågor 11.1 Tydliggjort sitt driftansvar för Hjälpmedelscentralen Under året har nämndens roll som driftansvarig för Hjälpmedelscentralen tydliggjorts i diskussioner mellan presidierna för VOHJS och HH nämnderna tillsammans med landstigets juridiska expertis Infört en patientavgift för inkontinenshjälpmedel Efter utredning har nämnden föreslagit att länets kommuner och landstinget inför en patientavgift för inkontinenshjälpmedel. Denna fråga har därefter godkänts av samtliga fullmäktigeförsamlingar Rekommenderar huvudmännen att införa kompetenskrav för förskrivare för inkontinenshjälpmedel Under hösten har nämnden ställt sig bakom och rekommenderar respektive huvudman att införa kompetenskrav för förskrivare av inkontinenshjälpmedel 11.4 Justerat nämndens delegationsordning för hjälpmedelscentralen Under året har nämndens delegationsordning för Hjälpmedelscentralen justerats. 7(14)

65 65 Verksamhetsberättelse 2012 för VOHJS nämnden, Dnr VOHJSI Frågor om regionalt vård- och omsorgscollege 12.1 Tredje bilagan till nämndens reglemente har godkänts Under våren har samtliga fullmäktigeförsamlingar godkänt förslaget till den särskilda bilagan till nämndens reglemente om ett regionalt vård- och omsorgscollege Finansiering av gemensam processledare Nämnden har godkänt förslaget till finansiering av en gemensam processledare för det regionala vård- och omsorgscolleget. 13 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för Hemsjukvård Må1 Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade vårdplaner öka. På sikt ska 80 % av patienterna ha en samordnad vårdplan vid ett visst mättillfälle. Mått %ska uppnås 1lelse 2012 för 2012 är 22 %. Åtgärder för att nå målet Samordnad planering är en stående punkt på agendan för arbetsgrupperna för äldre samt på samarbetsmöte med vårdcentralerna i kommunen. En gemensam blankett för gemensam samordnad planering testas i länet. Manga vårdcentraler har avsatt rondtid för hemsjukvårdspatienterna Upprepade påminnelser till läkarna om vikten av samordning Ett gemensamt sökord i landstingets journal finns. Digital utbildning i vad samordnad plan är kommer att starta under våren IT stöd för samordnad planering pågående arbete inför upphandling. IT stödet kommer att möjliggöra att systemet även fungerar mellan två primärvårdsnivåer. Utbildning i ICF, (International Classification of Functioning, Disability and Health) pågår i vissa kommuner 8(14)

66 66 Verksamhetsberättelse 2012 för VOHJS nämnden, Dnr VOHJSI3-011 Upplevda Hinder Okunskap om målet och vikten av en SIP Teamsamverkan mellan vårdcentralens läkare och distriktssköterskorna i kommunen har försvårats i och med två huvudmän För lite läkartid för teamsamverkan där man sammanställer planen tillsammans Behovet av medverkan av specialistläkaze har tydliggjorts i samband med överföringen av hemsjukvården till kommunerna De olika lagrummen gör att det ibland är svårt för omvårdnadspersonal att is tillräcklig och bra information. Man kan inte läsa varandras journaler Några har inte satt kallelse. Någon uteblir av någon annan anledning, prioritering nödvändig. Implementeringen tar mycket längre tid än man tror. Vanan, rutinen är inte självklar. Kort framförhållning svårt att planera med kort varsel Befintliga planer publiceras ej i Nationella Patientöversikten. Alla kommuner är inte anslutna till NPÖ Nationella mål för äldre Målgrupp för den nationella satsningen är, personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom A. Kvalitetsledningssystem Må1 Ett ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Mått Huvudmännen ska 2012 ha fattat beslut om att införa kvalitetsledningssystem Huvudmännen ska införa kvalitetsledningssystem under Måluppfyllelse 201 Z Samtliga huvudmän har under 2012 fattat beslut om att införa kvalitetsledningssystem B. Kvalitetsregister Kvalitetsregister är viktiga för att främja ett systematiskt förbättringsarbete och målet är att de ska leda till kvalitets och effektivitetsvinster inom vården 9(14)

67 67 Verksamhetsberättelse 2012 för VOHJS nämnden, Dnr VOHJSI3-011 och omsorgen om de mest sjuka äldre. De ska på ett systematiskt och standardiserat sätt förebygga fallskador, undernäring, trycksår, förbättra munhälsan, den palliativa vården och demensvården. Användning av relevanta kvalitetsregister ska öka 13.2 B:1 Svenska palliativ registret Må1 God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut. Ett särskilt fokus på de som befinner sig i livets slutskede som bör erbjudas ett brytpunktssamtal. Mått 2012 ska 70 %eller fler av dödsfallen ska registreras i svenska palliativ registret 2013 bibehålla 70 %eller fler registrerade dödsfall i svenska palliativ registret I 60 %eller fler av dödsfallen ska brytpunktssamtal genomförts Minst 60 % av patienterna ska erbjudas smärtskattning enligt smärtskattningsinstrument Måluppfyllelse % täckningsgrad i svenska palliativ registret för alla kommuner och Landstånget, målet nåddes av sju kommuner och Landstinget Genomförda brytpunktssamtal i 60 % av dödsfallen, målet nåddes av Trosa kommun Minst 60 % av patienterna ska erbjudas smärtskattning, målet nåddes av Flens kommun 13.2 B:2 Senior alert Må1 Att arbeta för att förebygga fall, undernäring, trycksår och dålig munhälsa hos äldre. Att med stöd av Senior alert genomföra en standardiserad riskbedömning av individens risk för fallskador, undernäring, trycksår och dålig munhälsa och i en individuell vårdplan följa upp bedömningen. Mått Samtliga relevanta verksamheter i ska ha påbörjat registrering i senior alert (14)

68 68 Verksamhetsberättelse 2012 för VOHJS nämnden, Dnr VOHJSI3-011 ~ 90 % av de äldre som bor i SÄBO ska ha erhållit en riskbedömning med registrering i senior alert 2012 Verksamheter i andra driftformer ska påbörja registrering 2013 Måluppfyllelse 2012 Samtliga kommuner regåstrerar i senior alert, dock inte alla enheter ännu men allt fler enheter inom hemtjänst och hemsjukvård erbjuder riksbedömning. Under 2012 har totalt 3982 genomförts i länets kommuner. I Landstinget erbjuder samtliga enheter inom medicin, geriatrik och ortopedi riskbedömning och på Nyköpings lasarett även kirurgi. Totalt har 4440 riskbedömningar genomförts i Landstinget. Flens kommun klarade målet 90 % av de äldre som bor på SÄBO ska ha en riskbedömning med registrering i senior alert B:3 BPSD Svensk register för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens Må1 Förbättra vården och minska lidande och användande av tvångsåtgärder för personer med demens Mått Alla kommuner i länet ska ha fattat beslut om att ansluta sig i BPSD registret 2012 En långsiktigt hållbar struktur för utbildningskompetens ska finnas dessutom ska det finnas utbildade utbildare i länet 2012 Länets kommuner ska ha påbörjat registrering i BPSD 2013 Måluppfyllelse av länets nio kommuner är anslutna och har påbörjat registrering i BPSD registret. Utbildningsinsatser har genomförts och det fruns en plan för långsiktig kompetensförsörjning 13.2 B:4 SweDem Må1 Förbättra kvaliteten i demensvården och ge en likvärdig optimerad behandling av patienter med demenssjukdom. 11(14)

69 69 Verksamhetsberättelse 2012 ~r VOHJS nämnden, Dnr VOHJSI3-011 Mått Samtliga landstingsdrivna vårdcentraler och specialistmottagningar ska registrera i SweDem 2012 Samtliga relevanta enheter oavsett driftform ska registrera i SweDem 2013 Kommunerna i länet ska fatta beslut om att teckna avtal om att ansluta. sig till SweDem 2012 Kommunerna ska ha påbörjat registrering i SweDem 2013 Måluppfyllelse Av 28 vårdcentraler är det 26 som registrerar i SweDem. Totalt är 333 utredningar gjorda. Kommunerna har av förklarliga skäl inte fattat beslut om att teckna avtal om att ansluta sig till SweDem. Det är i dagsläget oklart om det är nödvändigt eftersom de kan komma att ske sammanslagning av de båda registren för personer med demenssjukdom C. Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar Må1 Att skapa en sammanhållen vård och omsorg av god kvalitet som bidrar till att de mest sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av sluten hälsooch sjukvård kan minska. Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i sluten vård som hade kunnat undvikas Mått Minskning av undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar med 10 % 2012 Minskning i enlighet med de nationella målen för 2013 Måluppfyllelse 2012 Sörmland har inte klarar målet att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar med 10 %under Det pågår analysarbete och insatser som påsikt ska leda till förbättringar 13.2 D Olämpliga läkemedel, olämpliga läkemedelskombinationer och läkemedel mot psykos i särskilda boenden Må1 Minska läkemedelsanvändning som innebär påtaglig risk för bivekningar hos äldre. Minska olämplig läkemedelsbehandling av äldre. 12(14)

70 70 Verksamhetsberättelse 2012 för VOHJS nämnden, Dnr VOHJSI3-011 Mått Minska olämpliga läkemedel, olämpliga läkemedelskombinationer och läkemedel mot psykos i särskilda boenden med 10 % 2012 Minskning i enlighet med nationella målen för 2013 Måluppfyllelse 2012 Sörmland har inte klarat målet med minskning på 10 %. I Sörmland har ett omfattande arbete med läkemedelsgenomgångar pågått under flera år. Vilket gjorde det svårt att förbättra med ytterligare 10 %. Sörmland uppnådde en förbättring på närmare Vård och omsorgscollege Mål Vård och omsorgscollege ska stärka attraktivitet och kvalitet inom vård- och omsorgsutbildningar på gymnasial och högskolenivå. Mått Öka antalet lokala certiferingar under Måluppfyllelse 2012 I Sörmland har antalet lokala certifieringar ökat under 2012 genom att södra länsdelen och Eskilstuna blev certifierade under FoU i Sörmland Mål Att stödja verksamheternas arbete med att öka brukar- och patient inflytande. Utöka arbetet till att omfatta samma målgruper som länsstyrgruppen för närvård Mått Att på sikt ha samma målgrupper som länsstyrgruppen har ansvar för ifouis FoU redovisar vad man gjort för att öka brukar och patient inflytandet (14)

71 71 Verksamhetsberättelse 2012 %r VOHJS nåmnden, Dnr VOHJSI3-011 Mdluppfyllelse 2012 Arbetet med att vidga uppdraget för Fo U i Sörmland pågår enligt plan. En arbetsgrupp ska presentera förslag under hösten Arbetet med att öka brukar/patientinflytande är en av tre viktiga kunskapskällor i strävans att bygga vård och omsorg på bästa möjliga kunskap. Flera insatser pågår i Sömnland. Pågående arbete I de prioriterade områden som FoU i Sörmland arbetat med under 2012 har brukarperspektivet varit centralet och med strävan att öka brukar/patientinflytande. Ett led i att stödja utveckling av evidensbaserad praktik, EBP i Sörmland är att kommunerna iar tillgång till databaser att söka vetenskapligt stöd i. Under 2012 har alla kommunerna i Sörmland satt tillgång till socialtjänstbibliotek. Kurser i socialtjänstbiliotek med litteratursökning och kritisk granskning av artiklar har genomförts tillsammans med sjukhusbiblioteket isörmland. Under 2012 påbörjades arbete med att ta fram enplan för hur brukar/patientmedverkan kan utvecklas i länet och arbetet fortsätter under 2013 då vi har ökat fokus på att utveckla planen för brukar/patientinflytandet isörmland. 14 Sammanfattning Under detta avsnitt sammanfattas de viktigaste dragen i nämndens arbete under Hittat arbetsformerna med en av sina beredningsgrupper Utrett frågan om en regional stödstruktur i Sörmland Hemställt om audiens hos fullmäktigeförsamlingarna Lagt upp utvärderingen av den kommunala hemsjukvården Formulerat mål för nämndens samverkansområden Följt upp kvaliteten av vård och omsorg i Sörmland Tydliggjort nämndens driftansvar för Hjälpmedelscentralen Infört patientavgift för inkontinenshjälpmedel Rekommenderat huvudmännen att införa kompetenskrav för (örskrivare av inkontinenshjälpmedel Godkänt tredje bilagan till nämndens reglemente om "Vård och omsorgscollege" Redovisat resultatet av nämndens mål för (14)

72 72 Balanslista 2012 VOHJS-nämnden Avslutade ärenden VOHJS 7/13 Bilaga 1 Dnr Start Ärenden Handläggare/ Status för projektet Slut Presid VOHJS datum ansvari datum VOH1St2- Granskningsrapport 2011 över Hjälp- Revision Redovisad på nämnden. Rapporten har 23/3 9/3 23/3 014 medelscentralen Eva A lagts till handlingarna voh.1s12- Budgetunderlag inför budget 2013 Eva A Godkänt av nämnden 23/3 9/3 23/3 O , H'äl medelscentralen Jan-Erik Johansson voh.is12- Remissvar SOU 201 1:77 Eva A Nämnden informerad. Nämnden avger 9/3 23/3 010 inget svar voh]512- Kvalitetsuppföljning av vård och om- Inger Eklind Redovisad och godkänd av nämnden 9/3 23/3 015 sorg av äldre i Sörmland 2011 MOA ende h'äl medelsförsör'nin en styrelsen för FoU i Sörmland. Nämnden har godkänt förslaget. Avslutat. 23/3 23/ Avslutat. Ett förslag är framtaget Avslutat. 17/2 17/2 voh~s12- Årsredovisning 2011 för HMC Eva Andren Ett förslag är framtaget 17/2 03/2 17/2 005 Avslutat.

73 73 GNVOI l- Tidssättning av prioriterade samver- MoA Ett förslag har utarbetats och godkänts 17/2 03/2 17/2 029 kansområden av länsstyrgruppen. Nämnden har godkänt förslaget. Avslutat. vohjs12- Kartbild över samverkansgrupper MoA Ett förslag finns framtaget som är 17/2 03/2 17/2 045 godkänt av länsstyrgruppen. Nämnden har godkänt förslaget. Avslutat. GNVOt t- Särskild bilaga om Vård- och om- Solveig Lampe Ett förslag arbetas fram av Solveig och 6/12 24/11 6/ sorgscollege den regionala styrgruppen l Presenteras på presidiet Nämnden har ställt sig bakom och ärendet har skickats till samtliga 10 fullmäktigeförsamlingarna för godkännande. Alla kommuner och landstinget har godkänt bilagan. Avslutax. Nämnden beslutar om uppföljning en o ån er ar Delåret redovisas på nämnden Nämnden har ställt sig bakom Ärendet är avslutat. 19/4 23/3 27/4 tet utskickat och kommer att avrapporteras å nämnden i se t. Slutra ort 26 27/4 31/5

74 74 utskickad den 31 maj Ärendet är avslutat vohjs~2- Tydliggöra nämndens ansvar för Eva Andren Presidierna för VOHJS och HH nämn- 28/9 9/3 23/3 007 Caroline Dexfalk derna ska träffas för att diskutera och 19/4 27/4 Britta Bergström h' dli gg.. ora nämndernas ansvar för 28/9 hjälpmedelsfrågorna. Fortsatt diskussion mellan presidierna. Ärendet slutredovisas på nämnden i september Ärendet avslutat VOHJSI2- Delårsbokslut 2, 2012 Eva Andren Delårsrapport redovisad för nämnden 28/9 18/9 28/9 029 Jan-Erik Johansson och utskickad för kännedom till resp. styrelse. Ärendet avslutat Revidering av nämndens delegations- Eva,4ndren Revidering av delegationsordningen 28/9 18/9 28/9 vot-[~st2- ordning avseende Hjälpmedelscen- har redovisats och behandlats av 031 tralen nämnden. Ärendet avslutat. VOHJSl2- Må1 för nämndens samverkansområ- Länsstyrgruppen Ett förslag till må1 för VOHJS nämn- 28/9 18/9 28/9 027 den under perioden MOA den under perioden har presenterats av länsstyrgruppen. Nämnden har ställt sig bakom förslaget till mål. Ärendet avslutat vo~sl2- Överenskommelse om rutiner för Länsstyrgruppen Redovisad och behandlad av nämnden 18/9 28/9 028 människor med psykisk funktionsned- MoA Nämnden uppdrog till respektive husättning vudman att årligen återkomma med rapport om läget för den äldre med psykisk funktionsnedsättning

75 75 Länsstyrgruppen Mats Hennin son Arbetsgruppen har börjat arbeta Ett förslag till avgifter är framtaget Nämnden har godkänt. Ärendet har skickatas till samtliga fullmäktigeförsamlin arna för odkännande Uppdraget godkänt av nämnden Frågan finns med som ett av nämndens må1 Datum, innehåll och ansvar beslutades på VOHJS i dec. Redovisas och behandlas på nämnden i december Direktivet redovisas Direktivet är godkänt. Bengt Gustafs- son jobbar med utredningen. Utredningen har presenterats på nämnden i september. Ordföranden har fatt uppdrag att fortsätta utredningen. Uppdrag till Länsstyrgruppen att formulera en skrivelse till Regionförbundet Skrivelsen behandlas på nämnden i jan jfr ärende VOHJS

76 76 LANDSTINGET SÖRMLAND Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG HANDLAGGARH DATUM 2013 ~DIAR VOHJ~3-027 Q ~_ Q ~ RE-RES Gransknin s~ra~port 2011 över Gemensamma nämnden vård, omsorms jälpmedel Gemensamma nämndens vård, omsor~jälpmedel beslut 1. Gemensamma nämnden beslutar att lägga granskningsrapporten till handlingarna 2. Vid framtida revidering av gemensamma nämndens reglemente kompletteras med: VOHJS nämnden är driftansvarig för Hjälpmedelscentralen tillika arbetsgivare för Hjälpmedelscentralens personal 3. Önskvärt vore om gemensamma nämnden, ur samverkansperspektiv, granskas utifrån nämndens må1 och reglemente Ärendebeskrivn Revisionskollegiet har tillsammans med revisionsföretaget PWC granskat gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel. Revisionskollegiet redovisar sin granskning i en särskild rapport med PWC rapport som bilaga. Bilaga: 1. Granskningsrapport 2012 från revisorerna 2. Revisionsrapport PWC Protokol lsutdra~ Landstingsstyrelsen Samtliga kommunstyrelser Ekonomienheten Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan NykSping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR ~ Y:WIa~ProcesserWdministraEOn\Politlskt stdd~vohjs~2013\vohjs N2mnden\(3) OS april\ 12 Granskningsrapport\ 12 Granskningsrapport SID 1(1) 2012 over den Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjålpmedel.doc ~ UlskriRsdatum:

77 LANDSTINGET SÖRMLAND Revisionen 77 nnrum 2013-~ ~j ~~3 -~~- ;~ IVI~~KQMMUN S?'yr~?Isel? 13-Ojp För kännedom Förvaltningschef Eva Andren Ekonomichef Jan-Erik Johansson Landstingsdirektör Jan Grönlund Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Personaldirektör Solveig Lampe Samtliga kommunrevisioner i Sörmland Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel GRANSKNINGSRAPPORT FÖR VOHJS-NÄMNDEN ÅR 2012 Av bifogad rapport framgår de iakttagelser som gjorts i den årliga granskningen av VOHJS-nämnden Revisorerna kommer att redovisa dessa iakttagelser och sina synpunkter vid genomgången med nämnden den 5 april Tidigare år har granskningsrapport skickats till förvaltningsledningen och för kännedom till nämnd. Från och med i år ändras denna rutin. Revisorerna begär inget svar på rapporten, utan redovisningen %r nämnden ska ge svar på eventuella frågor. Vid genomgången kommer revisorerna även att informera om Revisionsdialog, det nya forumet för träffar med nämnder som planeras äga rum under hösten. ~~ ~..~ K' Il Ericson Ordförande Revisionschef Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR ~ N:1Revlsionskonlovel\GEMENSAM~BOKSLUT, 9UDGETBOKGRRAP12072NOHJSMIssivhrev,doc ~ UfskAflsdalum: SID 1(1)

78 78 LANDSTINGET SÖRMLAND Revisionen GRANSKNINGSRAPPORT DATUM DIARIENR RE-REV GRANSKNINGSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2012 FÖR GEMENSAM NÄMND FÖR VÅRD, OMSORG OCH HJÄLPMEDEL ~å~i~~i~åi'sfåiiiiiiiy Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, kallad VOHJSnämnden, har inte heller under sitt andra år tillämpat styrmodellen fullt ut för de ansvarsområden nämnden har vid sidan av hjälpmedelsverksamheten. Vid sitt sammanträde i mars 2013 beslutar nämnden om två separata verksamhetsberättelser för verksamhetsåret Rapporteringen över hjälpmedelsverksamhetens är mycket bra strukturerad och följer angiven struktur. VOHJS-nämndens egen verksamhetsberättelse följer inte given struktur och har inte kopplats till landstingsfullmäktiges övergripande strategiska må1 och perspektiv. Med avseende på verksamhetsberättelserna som upprättats vid årets slut har revisionens granskning inte visat på några väsentliga felaktigheter. Bedömningen är att årets bokslut i stort är upprättat i enlighet med gällande bokslutsinstruktioner och att VOHJS-nämndens verksamhetsberättelser iallt väsentligt ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Den interna kontrollen behöver fortsatt stärkas när det gäller lagerhanteringen men bedöms i övrigt vara tillräcklig. Bakgrund Granskningen av verksamheten under 2012 har följt den Revisionsplan som upprättats av revisorerna i Landstinget Sörmland och länets kommuner tillsammans. Granskning har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed och landstingets revisionsreglemente och omfattat dels ändamålsenlighet, det vill säga om verksamheten bedrivits utifrån fullmäktiges må1 och beslut, lagar, avtal och föreskrifter och dels om verksamheten bedrivits på ett sätt som är ekonomiskt tillfredsställande, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna kontroll som nämnden ansvarar för är tillräcklig. 1 VOHJS-nämnden 7/2013 Verksamhetsberättelse 2012 för VOHJS-nämnden respektive 8/2013 Verksamhetsberättelse 2012 för Hjälpmedelscentralen Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel hemsida: ORG NR h:lrevisionskontoreligemensamlbokslut, budgeflbokgrtap12012\vohjs4e55 hjälpmedel_vohjs-n3mnden.doc ~ UtsknflsdaNm: :46 SID 1(6)

79 79 LANDSTINGET SÖRMLAND Revisionen GRANSKNINGSRAPPORT DATUM DIARIENR RE-REV PwC har på uppdrag av revisorerna utfört revisionen av hjälpmedelsverksamheten inom gemensam nämnd för vård och omsorg tillika hjälpmedelsnämnd, VOHJS-nämnden. Uppdraget har även omfattat granskning av hur nämndens ledning och styrning har omfattat hela sitt ansvarsområde i sin verksamhetsplanering och uppföljning. Granskningsrapport från PwC bifogas. Genomförd granskning är en del av underlaget för revisorernas uttalande i revisionsberättelsen med tillhörande redogörelse. Revisorernas samlade bedömning delges då kommun- respektive landstingsfullmäktige inför deras beslut i ansvarsfrågan i samband med att respektive kommuns och landstingets samlade årsredovisningar behandlas. Balanserad styrning, som är den styrmodell landstinget tillämpar, ger förutsättningar att styra mot och följa upp de övergripande strategiska må1 som landstingsfullmäktige beslutat. De fem perspektiven2 bryts i landstingsbudgeten ner till strategiska må1, vilka är övergripande och gäller för alla verksamheter. Nämnderna anger sedan sina åtaganden, kopplat till de strategiska målen, och utarbetar indikatorer vars syfte är att visa i vad mån åtaganden uppnås Enligt budgetdokumentet och reglementet för planering och uppföljning ska åtaganden och måluppfyllelsen kontinuerligt återrapporteras av nämnden, och verksamhetsberättelsen ska utvärdera årets verksamhet samt hur fastställda åtaganden, indikatorer, aktiviteter och eventuella uppdrag har uppfyllts. Anvisningar har getts ut från Landstingets Ledningsstab (LLS)3. Revisionens granskningar 2012 Nedan görs en kort sammanfattning av de granskningar som revisorerna genomfört och avrapporterat under året, och som berör VOHJS-nämnden. Rapporterna finns tillgängliga på landstingsrevisorernas hemsida; se/revisionen Granskningsrapport 2011 Revisorernas bedömning av delårsrapport 2012 Granskning av resultat- och balansräkning samt verksamhetsberättelse Granskning av tertialrapport 2 avseende på må1 för god ekonomisk hushållning Z I 2012 års budget är de fem perspektiven; Medborgar-, Personal-, Förnyelse-, Miljö- och Ekonomiperspektivet 3 Anvisningar till nämndens verksamhetsberättelse för 2012, LS-LED ORG NR ~ h:lrevisionskonforetlgemensamlbokslut, budge0bokgrrap12012\vohjs4e55 hj0lpmedel_vohjs-n8mnden.doc ~ UtsknilsdaNm: :46 SID 2(6)

80 80 LANDSTINGET SÖRMLAND Revisionen GRANSKNINGSRAPPORT DATUM DIARIENR RE-REV Jämlikhet i hälsa inom den psykiatriska vården Läkemedel för äldre Granskning av landstingets koncern- gemensamma processer för kund- och leverantörsfakturor Intern styrning och kontroll ikund- och leverantörsprocesserna Granskning av hur landstinget säkerställer att det strategiska målet jämlikhet i hälsa uppnås inom den psykiatriska vården Granskning av om landstinget och länets kommuner har en effektiv läkemedelsförskrivning/-användning. En samgranskning med länets samtliga kommuner Revisionens uppföljning av tidigare granskningar Revisionen har inlett ett arbete för att löpande kunna genomföra en mer strukturerad uppföljning av tidigare genomförda granskningar. Följande bedömningar har gjorts efter det att uppföljning skett via skriftliga frågor ut i verksamheterna under året för nedanstående granskning som berör VOHJS-nämnden; Granskning Bedömning efter uppföljning Hantering av bisysslor Uppföljning skedde Vi har (2007) därefter tagit del av den inventering som genomfördes av Personalutskottet under En översyn kommer nu att ske av de styrande dokumenten för bisysslor enligt personalutvecklingsenheten. Revisorerna inväntar övers nen. Landstingets uppföljning enligt reglementet4 Landstingets uppföljning ska medverka till förbättrad måluppfyllelse genom att bygga på en korrekt och tillförlitlig redovisning och periodiseringar av hög kvalitet. Därtill ska uppföljning möjliggöra utkrävande av ansvar genom att beskriva avvikelserna i förhållande till uppställda må1 och beslutad resursfördelning. 4 Reglemente för planering och uppföljning i Landstinget Sörmland LF 29/12 ORG NR ~ h:\revisionskontoreqgemensam~bokslut, budgec~bokgrrap~2012\vohjstre55 hj8lpmedel_vohjs-nsmnden.doc ~ UtskriftsdaWm: :46 SID 3(6)

81 81 LANDSTINGET SÖRMLAND Revisionen GRANSKNINGSRAPPORT DATUM DIARIENR RE-REV Efter årets slut ska nämnd lämna en verksamhetsberättelse som utvärderar årets verksamhet samt hur fastställda åtaganden, indikatorer, aktiviteter och eventuella uppdrag har uppfyllts. Verksamhetsberättelsen ska innehålla ekonomiskt utfall för året och relevanta nyckeltal. Resultatet av den interna kontrollen enligt av nämnden fastställd internkontrollplan redovisas i verksamhetsberättelsen. Nämndens verksamhetsberättelse ska innehålla en rapport över respektive enhet. Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen är nämndens återrapportering till landstingsstyrelsen och ska, enligt landstingets reglemente, redovisa hur uppdraget för 2012 har genomförts. I berättelsen ska måluppfyllelsen analyseras utifrån resultatet av de åtaganden som nämnden gjort inom respektive perspektiv. De strategiska målen utgör enbart en rubrik i nämndernas verksamhetsberättelser. Iden sammanfattande analysen ska, om möjligt, "balansen" mellan perspektiven bedömas. Måluppfyllelsen av de strategiska målen kommer sedan att bedömas i landstingets årsredovisning som avges från landstingsstyrelsens till landstingsfullmäktige. Ianvisningen från LLS anges också hur verksamhetsberättelsen ska disponeras samt vilka obligatoriska delar som skall ingå. Rapporteringen över hjälpmedelsverksamheten är mycket bra strukturerad och följer angiven struktur. VOHJS-nämndens egen verksamhetsberättelse följer inte given struktur och har inte kopplats till landstingsfullmäktiges övergripande strategiska mål och perspektiv. Den innehåller en överskådlig återrapportering av de må1 som nämnden beslutat i sin verksamhetsplan för Utifrån vår granskning vill vi lyfta fram nedanstående iakttagelser och kommentarer kring några av nämndens styrtal inom perspektiven för hjälpmedelsverksamheten samt några av de må1 som beslutats i verksamhetsplanen avseende övrig verksamhet för VOHJS-nämnden. ORG NR ~ h:lrevisionskontoretlgemensam~bokslut, budgeflbokgrrep12012\vohjsve55 hj~lpmedel_vohjs-nåmnden.doc ~ UlskriflsdaNm: :46 SID 4(6)

82 82 LANDSTINGET SÖRMLAND Revisionen GRANSKNINGSRAPPORT DATUM DIARIENR RE-REV Medborgarperspektiv Måltalen uppnås för samtliga av hjälpmedelsverksamhetens mått under medborgarperspektivet undantaget Andel hjälpmedelsbeslut i VOKISoch HH. s förvalrningsledning där barnperspektivet beaktats. Där är måltalet satt till 80 %och utfallet 50 %och avser 1 av 2 beslut. Personalperspektiv Inom personalperspektivet noterar vi att andelen medarbetare som skulle rekommendera sin arbetsplats till andra har sjunkit från 93 % år 2010 till 81 år 2012, måltalet är satt ti1190 %. Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten har också sjunkit från 78 år 2010 ti1168 % år 2012, måltal 80 %. Sjukfrånvarotid irelation till ordinarie arbetstid är ett av styrtalen under personalperspektivet med måltalet 3 %. Utfallet för år 2012 är 3,7 %vilket är en minskning jämfört med året innan då utfallet var 4,0 %. Ekonomiperspektiv Ett av styrtalen i ekonomiperspektivet är avvikelse mot budgeterat resultat. Måltalet är satt till noll. Det andra styrtalet inom perspektivet är att soliditeten ska ligga på målnivå, måltal 30 %. I och med att det inte längre finns någon fullständig balansräkning för hjälpmedelsverksamheten, vilket behövs för att mäta soliditet, bör åtagandet omformuleras. De av VOHJS fastställda målen för 2012 Ett av målen är att, på sikt, 80 % av patienterna inom hemsjukvården i länet ska ha en samordnad vårdplan vid ett visst mättillfälle. För 2012 har målet 20 %beslutats och enligt verksamhetsberättelsen är utfallet 22 %. Ett område där måluppfyllelsen inte nås är Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar. Sörmland klarar inte målet att minska med 10 %under 2012 men av verksamhetsberättelsen framgår att analysarbete pågår och insatser görs som på sikt ska leda till förbättringar. ORG NR ~ h:\revisianskontoretlgemensam~bokslut, budge0bokgrrap12012\vohjs4e55 hjälpmedel_vohjs-n8mnden.doc ~ UtskriflsdaWm: :46 SID 5(6)

83 83 LANDSTINGET SÖRMLAND Revisionen GRANSKNINGSRAPPORT DATUM ~IARIENR RE-REV Intern kontroll Enligt anvisningen ska av årsredovisningen framgå hur arbetet med den interna kontrollen bedrivits, resultatet av utförda kontroller samt eventuellt vidtagna åtgärder med anledning av resultatet. Detta återfinns i Hjälpmedelscentralens verksamhetsberättelse. En intern kontrollplan bör omfatta nämndens alla verksamhetsområden. Vi ser positivt på det arbetssätt som används inom Hjälpmedelscentralen. Det vill säga att enhetschefer från verksamheter inom förvaltningen har utfört granskning av kontrollmoment utanför sina ordinarie verksamhetsgränser. Revisionen n-~---- jell J son Revisionschef Sakkunnig revisor Bilaga 1 Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, PwC ORG NR ~ h:4evido~kontorellgemermmt6akalut, budgemokgrtepl2012~vohplre55 hj8lpmedd_vohjsnåmmen doc ~ UtakriRsdatum: :38.S~ ~ Ö~Ö~