Frihet, självständighet och kontroll - svensk högskolepolitik under två decennier
|
|
- Jonathan Eliasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppsala universitet Statsvetenskapliga institutionen Kandidatuppsats Frihet, självständighet och kontroll - svensk högskolepolitik under två decennier Författare: Freddie Hassellöv Handledare: Jonas Thelander Antal ord: Antal sidor: 36 1
2 Innehåll 1. Inledning 3 2. Tidigare forskning New Public Management Högre utbildning i Sverige 5 3. Metod Teori och frågeställning Urval Analysverktyg och operationaliseringar Material Analys Budgetpropositioner Regeringen Persson Andra propositioner Regeringen Persson Sammanfattande analys Regeringen Persson Budgetpropositioner Regeringen Reinfeldt Andra propositioner Regeringen Reinfeldt Sammanfattande analys Regeringen Reinfeldt Slutsatser Referenser 34 2
3 1. Inledning Under 2016 har två händelser förts upp på den mediala dagordningen som är av intresse för alla med anknytning till högre utbildning och forskning. Dessa händelser har fört upp frågan om universitets och högskolors organisering och styrning på ett sällan skådat sätt. Den första av dessa händelser är den skandal som består av forskaren Paolo Macchiarini och de uppmärksammade luftstrupetransplantationerna, vilka ledde såväl till ett antal patienters död som utbytet av delar av Karolinska Institutets styrelse. 1 Vid Uppsala universitet hamnade frågan om formerna för universitetets styrning i fokus då universitetets styrelse, konsistoriet, skulle besluta om nya regler för tillsättandet av universitetets rektor. Bland förslagets kritiker ansågs de nya reglerna innebära ett minskat inflytande över rektorsvalet för universitetets studenter och anställda. 2 Såväl händelserna vid Karolinska institutet 3 som Uppsala universitet har lyft frågan om hur svensk högre utbildning bör styras, närmare bestämt enligt vilka former lärosätenas styrelser bör organiseras. Kritik har förts gentemot ett tryck för ökad linjestyrning och vad som emellanåt ses som avskaffandet av det akademiska självstyret, med ursprung i så kallad New Public Management. 4 New Public Management fick även stor uppmärksamhet i Maciej Zarembas uppmärksammade artikelserie Den olönsamma patienten från 2013, där modeller hämtade från näringslivet kritiserades för dess effekter på sjukvården. Reportaget ledde till bland annat till omfattande protester mot systemet från läkarkåren, 5 och liknande förvaltningssystem är det som vi nu återfinner i den högre utbildningen, som vi sett senast uppmärksammat på Karolinska institutet och Uppsala universitet. Den här uppsatsen kommer handla om det fenomen som är New Public Management i den svenska högskolan, och varför dagsläget ser ut som det gör. Vi kommer undersöka politikens motiveringar, och varför saker blev som de blev. Den svenska högre utbildningen har genomgått stora förändringar de senaste två årtiondena. Mellan 1990 och 2010 växte antalet studenter från till över , och formerna för lärosätenas funktion har stöpts om och förändrats åtskilliga gånger. 6 Som vi kommer se har särskilt förändringar i lärosätenas styrning orsakat debatt. Vi kommer nu undersöka hur dessa reformer motiverades av de som genomförde dem, nämligen de svenska regeringarna under perioden. 1 Majlard, Jan & Mårtensson, Ronja, KI:s styrelse ändras, Svenska Dagbladet Lund, Lina, Uppsala universitets ledning avvisar kritik, Dagens Nyheter Carlsson, Arvid, Leijonborgs reformer banade väg för katastrofen, Dagens Nyheter Lewin, Leif, Ett universitet är något annat än ett företag, Dagens Nyheter Zaremba, Maciej, Den olönsamma patienten, Dagens Nyheter Askling, Berit, Expansion, självständighet och konkurrens Vart är den högre utbildningen på väg?, s
4 Innan vi tacklar frågan finns det vissa begrepp vi måste bekanta oss med. Vad är New Public Management, vad säger forskningen om begreppet och vad innebär det för offentlig sektorn? Och förutom en allmän expansion och fler studenter som vidareutbildar sig, hur har Sveriges högskolor och universitet förändrats, och hur har de styrts under perioden? Vi böjar från början, med New Public Management. 2. Tidigare forskning 2.1 New Public Management De reformer som ägt rum inom västerländsk offentlig förvaltning de senaste åren kallas ofta gemensamt New Public Management (NPM). Det har sin början i kritik som började riktas mot den äldre offentliga förvaltningen, och synen på denna som en Webersk, välfungerande organisation. Begreppet må vara ett mycket vittomfattande och omdiskuterat sådant, men kännetecknas framförallt av ambitionen att sänka offentliga kostnader och öka kvaliteten i offentlig verksamhet. För att uppnå detta förs idéer om arbetsledning och betalning efter prestation hämtade från privat sektor över till offentliga myndigheter och organisationer. Fokus läggs i synnerhet på generella arbetsledningsfärdigheter som ses som applicerbara över en bred kategori offentliga och privata organisationer. 7 Då NPM som sagt är ett mycket brett och omdiskuterat begrepp finns det många olika definitioner. Christopher Hood har beskrivit NPM i dess bredaste bemärkelse som en serie om sju doktriner för förändring i offentlig verksamhet. De sju doktriner han pekar ut är de följande:1. Praktisk professionell styrning i den offentliga sektorn i form av aktiv, direkt och synlig styrning från högt uppsatta i organisationshierarkin, 2. Uttryckliga standarder och prestandamått, till exempel måldefinitioner och framgångsindikatorer, 3. Ökade kontroll av det producerade och resursallokering efter uppmätta resultat, 4. Uppdelning av stora, monolitiska offentliga organ till mindre, mer företagsmässiga enheter, 5. Ökad fokus på konkurrens inom den offentliga sektorn, 6. Betoning på styrningsformer hämtade från den privata sektorn, 7. Ökad fokus på effektivare och mer disciplinerad resursanvändning. 8 Alla dessa delar kommer inte vara relevanta i vår undersökning, och det finns andra definitioner av New Public Management som innefattar andra element och utelämnar vissa av dessa. Vi kommer inte på något nämnvärt sätt utgå ifrån Hoods definition i denna uppsats eller låta den ligga till grund för vår metod. Däremot erbjuder den en enkel översikt över vad som avses när NPM diskuteras. För vår del är det dock framförallt förutsättningarna för högskolorna och universitetens interna styrning som är av intresse. 7 Ahlbäck Öberg, Shirin et al, Professions under siege, s Hood, Christopher, A public management for all seasons? s
5 Enligt bland andra Shirin Ahlbäck Öberg har de politiska bevekelsegrunderna för reformerna inom den offentliga sektorn i största allmänhet skiljt sig åt längs en högervänsterdimension, och reflekterar en skillnad i problemformulering kring synen på de byråkratiska modeller som var rådande innan implementeringen av NPM. Från vänsterhåll riktades kritik mot vad som sågs som elitistisk offentlig administration, och hur den strikta meritokratiska modellen vidmakthöll en atmosfär av privilegium och klassamhälle. Den bristande demokratiska kontrollen och insynen gav upphov till farhågor att förhärskande medel- och överklassvärderingar skulle dominera grupper inom den offentliga förvaltningen, och därmed försvåra implementeringen av de egna politiska ambitionerna. 9 Den politiska högern riktade i sin tur kritik mot den dåvarande byråkratiska formen utifrån en annan vinkel, och lade större tonvikt på vad man såg som ekonomiska problem, snarare än politiska sådana, i kontrast med vänstern. Den offentliga sektorn kritiserades för att inte vara effektiv nog. De produkter och tjänster det offentliga förväntades tillhandahålla ansågs inte vara av tillräckligt hög kvalitet eller producerade för en tillräckligt låg kostnad, och sektorn var därmed inte tillräckligt kostnadseffektiv. Den offentliga sektorn var helt enkelt för stor, för svårstyrd, för dyr och inte tillräckligt mottaglig för medborgarnas behov, och en radikal lösning med billigare och effektivare administration sågs som nödvändig. 10 I internationella sammanhang har Christopher Hood tidigare även framhållit det stöd NPM åtnjöt i såväl Labourregeringar i Nya Zeeland och Australien som av högerregeringar. Hood presenterar ett antal tänkbara förklaringar till detta, likväl kan dock konstateras att dessa idéer haft omfattande genomslag i västvärlden sedan talet Högre utbildning i Sverige I internationella sammanhang är de statliga svenska högskolorna och universiteten relativt unika i sin egenskap av förvaltningsmyndigheter under regeringen. Detta innebär att de omfattas av samma regelverk som andra offentliga myndigheter, samt att deras centrala styrdokument utgörs av gällande författningar, riksdagens budgetbeslut och regleringsbrev. 12 Elin Sundberg och Shirin Ahlbäck Öberg menar i boken Det hotade universitetet att detta innebär att de statliga svenska högskolorna och universiteten samtidigt tillämpar två separata styrningsprinciper i form av kollegial styrning och linjestyrning. Den kollegiala styrningsformen grundar sig i 9 Ahlbäck Öberg, Shirin et al, Professions under siege, s Ibid s Hood, Christopher, A public management for all seasons? s SOU 2015:92 s. 88 5
6 principen om kollegialitet, vilket är en princip för akademiskt kunskapssökande som innebär att kolleger gemensamt diskuterar frågor utifrån sina professionella kunskaper och erfarenheter. 13 Kollegialiteten är central i universitetens historia, och är en del av UNESCO:s rekommendationer för styrning och högre läroanstalter. Genom kollegial granskning, så kallad peer review, skall den bästa möjliga granskningen av såväl undervisning som forskning möjliggöras. De akademiska lärarna skall även enligt UNESCO ha rätt att välja en majoritet av företrädarna för olika styrande organ på lärosätena. 14 Den så kallade linjestyrningen är å sin sida ett resultat av universiteten och högskolornas status som offentliga myndigheter. All offentlig verksamhet följer de beslut som fattas av riksdag och regering i form av rättsliga regleringar eller ekonomiska styrmedel som regleringsbrev. Linjeorganisationer är hierarkiska sådana, där en av regeringen utsedd huvudman styr genom ett nedåtstigande led av underordnade chefer. Sedan 90-talet präglas denna typ av styrning av influenser av NPM, där stark tilltro sätts till starkt och rationellt ledarskap 15 Berit Askling skriver i rapporten Expansion, självständighet och konkurrens Vart är den högre utbildningen på väg? om effekterna av just NPM på högre utbildning i såväl Sverige som utlandet. Hon gör där gällande att många menar att [ ] den formella akademiska autonomin ökat, medan den reella autonomin (den akademiska friheten) snarare minskat. 16 I och med den ökade betoningen på konkurrens lärosätena emellan har det blivit svårare för universiteten att kunna ha en långsiktighet i sin planering och ge spelrum för den akademiska frihet som ju var kärnan i Humboldttanken. Detta har i praktiken skett genom en förflyttning av ekonomiskt inflytande till mellanliggande organisationer, vars forsknings- och utbildningsanslag lärosätena måste konkurrera om, i stor utsträckning utifrån kriterier för effektivitet och kvalitet. Universiteten har i högre grad blivit redskap för att lösa politiska problem, som till exempel ökad arbetslöshet, snarare än i sig själva värdefulla institutioner. 17 Över tid har de svenska högskolorna och universitetens styrning blivit allt mer avkollegialiserad och präglats av en allt större andel externa ledamöter inom ledningsorganen, vilket enligt Shirin Ahlbäck Öberg och Elin Sundberg innebär att det akademiska självstyret förlorat alltmer inflytande över universitetens ledning till förmån för olika typer av allmänrepresentanter. 18 För närvarande ska en högskolas eller ett universitets styrelse bestå av 15 ledamöter varav tre studentrepresentanter, 13 Ahlbäck Öberg, Shirin & Sundberg, Elin, Det hotade universitetet, s Ibid s Ibid s Askling, Berit, Expansion, självständighet och konkurrens Vart är den högre utbildningen på väg? s Ibid, s Ahlbäck Öberg, Shirin & Sundberg, Elin, Det hotade universitetet s
7 åtta externa ledamöter samt tre lärarrepresentanter. De externa ledamöterna samt ordföranden utses av regeringen. 19 Universitet i Sverige, men även internationellt, har enligt professor Lars Engwall över tid kommit att allt mer likna privata företag. De har genom tvingade åtgärder från staten blivit allt mindre styrda av akademiska värderingar, då staten i större utsträckning utövar ett inflytande över lärosätenas styrning och deras anknytning till det kringliggande samhället. 20 Ett konkret, nutida exempel på avkollegialisering inom svensk högre utbildning som lyfts fram är den så kallade Autonomireformen från 2011, som varit föremål för forskning av Elin Sundberg. Genom ökad institutionell frihet för svenska lärosäten hoppades regeringen garantera lärosätenas status som självständiga och kritiskt reflekterande krafter i samhället, samt uppnå forskning och utbildning i världsklass. Detta till trots har reformen snarare medfört förändringar som hotar just de värden regeringen sade sig vilja trygga. 21 Rent konkret har reformen resulterat i ökad linjestyrning vid lärosätena. Genom en utökning av den kollegiala beslutsmakten till en större andel av personalen vid lärosätena, däribland rent teknisk-administrativ personal, har det kollegiala beslutsfattandet fått mindre inflytande. Linjestyrningen har även fått ökad makt vid val av kollegiala ledare, i beslut som rör anställningsärenden och i frågor som rör kvalitet i utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. 22 Givet att det finns forskning som menar att NPM initialt välkomnades av politiken från såväl höger som vänster, och att den svenska högre utbildningen enligt bland andra Shirin Ahlbäck Öberg och Elin Sundberg utvecklats i en riktning mot alltmer linjestyrning och inslag av NPM, frågar vi oss hur dessa två fenomen förhåller sig till varandra. Kan vi se samma fenomen i den svenska högre utbildningen? Har de inslag av NPM som införts inom den högre utbildningen i nutid även de motiverats på olika sätt från de två politiska lägren i Sverige? Finns det en höger/vänsterdimension även här, som olika motiveringar till trots har lett till liknande resultat för styrningen av de högre lärosätena? När vi går vidare i vår undersökning kommer vi inte undersöka huruvida de reformer som genomförts under undersökningsperioden har varit av i grund och botten samma natur, eller ifall New Public Management är en korrekt klassificering på dem. Ett sådant arbete är, i författarens mening, en hel uppsats i sig själv, och ryms därmed inte inom ramen för det vi ämnar undersöka här. Istället utgår vi ifrån att den tidigare 19 Högskoleförordning 2 kap 1 & 7 och Högskolelag 2 kap 4 20 Engwall, Lars, Universities, the State and the Market: Changing Patterns of University Governance in Sweden and Beyond, s Sundberg, Elin, Autonomireformen Vad hände med det kollegiala styret? s Ibid, s
8 forskningen på området som vi hänvisat till är i alla relevanta meningar korrekt, och att de reformer som genomförts de senaste två decennierna, i det stora hela, befinner sig på samma kurva åt allt mindre akademisk autonomi, avkollegialisering och mer NPM-inspirerade styrningsformer. 3. Metod 3.1 Teori och frågeställning I denna uppsats ämnar vi undersöka denna utveckling mot ökade inslag av NPM i den högre utbildningens styrning. Istället för att undersöka hur styrningen de facto har utvecklats i detalj kommer vi snarare intressera oss för på vilka bevekelsegrunder den observerade utvecklingen har skett. Det finns omfattande dokumentation över hur styrningsformerna på Sveriges statliga universitet och högskolor ser ut och hur detta förändrats över tid, och ytterligare kartläggning av detta är inte vad vi kommer genomföra inom ramen för denna uppsats. Som tidigare nämnt menar vissa forskare att New Public Managements ingång i den offentliga sektorn initialt välkomnades av såväl den politiska högern som vänstern, och att de politiska grunderna för detta skiljde sig åt de två sidorna emellan. 23 Med grund i detta kommer vi undersöka mönstren för politisk argumentation i högskolepolitiken i Sverige under de senaste två decennierna, och jämföra dem med de mönstren som observerades under introduktionen av NPM för år sedan. Vi kommer därmed titta på uttalade motiv för de förändringar som skett i den högre utbildningens styrning under de senaste två decennierna, närmare bestämt under perioden Med andra ord kommer vi titta på hur regeringarna Persson ( ) och Reinfeldt ( ) motiverade sin politik på området högre utbildning. Mer koncist formulerat blir vår frågeställning följande: Har de svenska regeringarna under perioden argumenterat för NPM-styrning i högskolesektorn efter samma mönster som när NPM först infördes i offentlig sektor? Ambitionen är att undersöka huruvida vi även idag kan se skillnader i motivering av de reformer som ägt rum inom högre utbildning längs en höger-vänsterdimension, trots att det faktiska resultatet av reformerna i form av en avkollegialisering av styrningen och ökat externt inflytande, har varit snarlikt för båda regeringar. Författaren veterligen finns det ingen tidigare forskning som studerat just huruvida den politiska diskurs som motiverade New Public Management går att skönja även i den högre utbildningen under de senaste två decennierna. Frågan om motiveringar för 23 Ahlbäck Öberg, Shirin et al, Professions under siege, s
9 en del av regeringens politik för den högre utbildningen och forskningen berörs visserligen i Det hotade universitetet, vilket är en bok som delvis legat till grund för denna frågeställning. Däremot görs detta inte på ett sätt som har någon större koppling till den frågeställning vi ämnar besvara här. Sten Widmalm diskuterar i kapitel två av Det hotade universitetet utvecklingen inom den högre utbildningen inom kontexten för ett generellt resonemang om kunskapens och marknadens roll i samhället, och utvecklingen i dessa områden de senaste decennierna. Han går även igenom ett antal formativt viktigt propositioner inom högre utbildning och forskningspolitik, och diskuterar översiktligt vissa av de trender som kan urskiljas. 24 Denna uppsats skiljer sig från detta arbete då den analyserar detta och ytterligare material från i stort sett samma tid utifrån en jämförelse de två regeringarna emellan, och undersöker huruvida diskursen är densamma som den vid införandet av New Public Management från första början. Genom denna uppsats kommer de svenska regeringarnas syn på den högre utbildningen och deras motiveringar för de reformer som genomförts att tydligare kartläggas. Utöver detta bidrar vi även med en tydligare analys av skillnaderna de två politiska lägren emellan, och huruvida de skillnader vi sett i förhållande till NPM generellt även är gällande på den högre utbildningen. På detta sätt knyter uppsatsen an till tidigare forskning om den svenska högre utbildningen, och har en relevans för forskning på området. Det svar vi får på frågan har även relevans utöver den rent forskningsmässiga anknytningen. NPM och begrepp däromkring har blivit allt mer omdiskuterade de senaste åren. Det vore onekligen intressant om det visade sig att regeringen Persson och regeringen Reinfeldt har haft helt olika syn på högre utbildning, men ändock drivit igenom liknande reformer i samma riktning. Att olika politiska partier driver igenom liknande reformer är i sig inget märkligt, men att de gör detta trots olika problemsyn är värt att notera. I och med att många av de styrningsformer som NPM inneburit blivit allt mer kritiserade är det intressant att se huruvida samma politiska resonemang som möjliggjorde dem från första början fortfarande är aktuella, inte minst då styrningsformerna i fråga implementerats i en mängd samhällsområden utöver den högre utbildningen. Stefan Svallfors skriver i Det hotade universitetet att intet tycks så föga forskningsstyrt som forskningspolitik. I kapitlet går han igenom ett antal forskningspolitiska skrifter och finner forskningsunderlaget i dem minst sagt bristfälligt. 25 Skulle det visa sig att svenska regeringar under lång tid genomfört liknande och långtgående förändringar i den högre utbildningens utbildning, trots att de har mycket olika syn på denna, finns det onekligen skäl att fundera över hur politikutveckling bedrivs i Sverige, och varför vissa idéer om offentlig styrning så lätt vinner mark. 24 Sten Widmalm, Det hotade universitetet, s Stefan Svallfors, Det hotade universitetet, s
10 I översikten över tidigare forskning har främst två fenomen behandlats; introduktionen av NPM i offentlig sektorn och de politiska argumenten för detta samt utvecklingen i svensk högskolestyrning under de senaste två decennierna. Frågeställningen knyter ihop dessa två områden, och visar huruvida de mönster som observerats i den generella offentliga sektorn sedan år tillbaka även är applicerbara på högskolesektorn i den relativa närtiden. Är utvecklingen även i denna sektor ett fall av den allmänna utvecklingen i offentlig sektor, och argumenterar de två stora politiska polerna enligt samma mönster? Genom vår undersökning kan vi få ökad förståelse för hur den svenska högskolepolitiken har formulerats och rättfärdigats av de som drivit igenom den. De mönster vi ser här kan mycket väl gå att finna i andra områden av politiken där relativt nya politiska tankegångar får stor dragningskraft över det politiska spektrumet. Vi kan då dra lärdomar av politikens sätt att fungera som eventuellt kan generaliseras och ge upphov till liknande frågeställningar på andra samhällspolitiska områden. Samtidigt bör vi vara medvetna om att vi i grunden undersöker ett specifikt område och en del av den politiska retoriken på just det området, och våra möjligheter att dra långtgående slutsatser om andra områden är inte obegränsade. 3.2 Urval Som tidigare nämnt är New Public Management ett mycket brett begrepp, och kan delas in i olika komponenter beroende på vems begreppsmodell vi använder oss av. Vi har sett den modell Christopher Hood föreslagit, även om vi inte ensidigt utgår ifrån hans modell och de komponenter han föreslår. Inom ramen för denna uppsats kommer vi inte titta på alla dessa komponenter. Främst för att alla dessa element helt enkelt inte är applicerbara på den högre utbildningen. Till exempel existerar såvitt författaren vet inget exempel på den fjärde doktrinen, nämligen att bryta upp större aktörer till mindre enheter, bland svenska högskolor och universitet. Istället kommer fokus ligga på retoriken kring de element som innefattar formerna för universitetens styrning; vilka förutsättningar som finns för dess interna organisation, lärosätenas självständighet samt styrning relaterat till allmän forskningspolitik. En distinktion är här på sin plats. Det är inte forskningspolitik i största allmänhet som kommer vara en del utav studien, utan de tillfällen där den är relevant i förhållande till högskolorna och universitetens styrning. Ett hypotetiskt exempel är en förändring i betingelserna för intern organisation, till exempel rörande rekrytering av rektorer, som syftar till att förbättra den forskning som bedrivs vid lärosätet i fråga. Detta är förvisso utan tvekan ett exempel på forskningspolitik, men då de faktiska åtgärderna som föreslås, och retoriken kring dessa, tydligt är knutet till styrningen av universiteten, är det till syvende och sist ändå frågan om styrningspolitik. Ett exempel på forskningsfrågor som inte kommer behandlas vore förslag om ökade allmänna 10
11 forskningsanslag, då detta inte är knutet till lärosätenas styrning. En ökad budget för olika forskningsområden kan möjligen ha en indirekt effekt på hur ett lärosäte bedriver sin verksamhet, men politiken i sig har ingen anknytning till de styrningselement vi presenterade ovan. Att vi endast tittat på hur de två regeringarna motiverat sin politik, och inte på hur samtliga partier diskuterat högre utbildning beror på två anledningar. För det första är ambitionen inte att göra en total kartläggning av diskursen kring högre utbildning bland svenska partier, utan att undersöka hur den faktiskt förda politiken har rättfärdigats. Skulle övriga partier partiers politik analyseras expanderar undersökningen till att inbegripa politisk diskurs som inte mynnar ut i faktiskt förd politik. Det är även inte otänkbart att partier diskuterar politik annorlunda i opposition än vad de gör i regeringsställning, vilket gör det svårt att värdera vad av det ett parti säger som faktiskt skulle mynna ut i politiska åtgärder. För det andra innebär ett inkluderande av även oppositionspartier en avsevärd utvidgning av det material som måste undersökas, vilket inte ryms inom ramen för denna uppsats. Problem gällande urval av material, och hur vi viktar olika politiska utsagor gentemot varandra, är ytterligare problem. Allt ifrån riksdagsdebatter till debattartiklar och motioner hade fordrat undersökning för samtliga riksdagspartier. För närvarande håller vi oss därför till regeringarna ifråga. Valet att avgränsa undersökningens omfång till regeringarna Persson och Reinfeldt är inte heller det slumpmässigt, och är motiverat av följande skäl: Även om NPM utövat ett inflytande över offentlig verksamhet under en relativt lång tid, och så även över de statliga högskolorna och universiteten, har mycket av avkollegialisering och den ökade linjestyrningen enligt den forskning vi behandlat tidigare i undersökningen ägt rum under andra hälften av 90-talet och framåt. Utifrån en ambition att undersöka skillnaden i motiveringar mellan höger- och vänsterregeringar i Sverige skulle vi självfallet kunna gå längre bak i tiden till NPM:s intåg i den politiska diskursen, och undersöka motiveringsskillnader under hela perioden av förändring. Detta medför dock ett problem gällande omfång. En sådan utvidgning av frågeställningen och undersökt period innebär självfallet en väldig expansion av undersökningen, som med stor sannolikhet endast vore möjlig om vi samtidigt sänker analysnivån för varje enskild regering. Det finns helt enkelt inte utrymme att inom ramen för denna uppsats genomföra en sådan undersökning på den detaljnivå för varje regering som möjliggörs av vår avgränsning till regeringarna Persson och Reinfeldt. De två regeringarna omfattar även de två sidor vi i nutid traditionellt delar in de svenska riksdagspartierna i. Regeringen Persson, som bestod av Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti, kan utan större svårigheter sägas vara ett bra exempel på ett parti vänster om mitten i Sverige. Regeringen Reinfeldt, som var en 11
12 borgerlig koalitionsregering bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna, representerar i sin tur den svenska politiska högern. De två analysobjekten representerar därmed den höger- vänsterdimension vi önskar undersöka på regeringsnivå. Då vår frågeställning kräver att en jämförelse av en socialdemokratisk och en borgerlig regering under perioden vi är intresserad av, nämligen och 00-talen, är de två regeringar i valt användbara för analys. Regeringarna innehade även regeringsmakten under liknande långa perioder, i fallet Persson under tio år, och åtta år i fallet Reinfeldt. De två omfattar därmed liknande långa tidsperioder, och har haft liknande tidsmässiga möjligheter att forma högskolepolitiken. 3.3 Analysverktyg och operationaliseringar Utifrån vår frågeställning kommer undersökningen vara en aktörscentrerad studie, snarare än en idécentrerad. Det är med andra ord inte de olika tänkbara ideologiska ståndpunkterna i frågan om svensk högre utbildning i sig som är av intresse för oss, utan de två aktörerna, och vilka ståndpunkter de har. 26 Metoden för uppsatsen kommer vara en så kallad beskrivande idéanalys. Denna metod grundar sig, som dess namn antyder, i ett försök att beskriva och säga något om budskap inom textmaterial. 27 Genom att analysera materialet från våra två analysenheter, regeringen Persson och regeringen Reinfeldt, kommer skillnader mellan de två regeringarnas retorik och motiveringar inom politiken för den högre utbildningen kunna beskrivas. Mer preciserat handlar det alltså om en beskrivande idéanalys där vi jämför med andra fall, och beskriver hur två aktörer skiljer sig åt när de behandlar samma fråga. 28 Eftersom de två regeringarna innehade regeringsmakten under åtskilliga år kommer tidsaspekten spela en roll för vad vi ser i materialet. Det är mycket tänkbart att den syn på högre utbildning vi kan utläsa hos en av regeringarna förändras över tid, och inte förblir statisk under hela perioden. Hur synen förändras inom en regering kommer därmed att tas i beaktan, men är inte fokus för analysen. Jämförelsen regeringarna emellan är kärnan i arbetet, även om förändringen inom regeringarna kommer diskuteras. För att svara på vår forskningsfråga kommer textanalysen utgå ifrån tre frågor som ställs till materialet: Vilka problem finns inom styrningen av universiteten och högskolorna, vad är orsaken till dessa problem, och vilka lösningar vill regeringen genomföra? Vid jämförelsen de två regeringarna emellan letar vi efter skillnader och 26 Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys, s Ibid, s Ibid, s
13 likheter i svaren på dessa frågor. För att återknyta till vår frågeställning skulle olika svar på de två första frågorna, men liknande på den sista, vara ett tecken på att de två regeringarna förvisso haft olika syn på problem och dess orsaker inom den högre utbildningen, men likväl förordat liknande lösningar. Som vi tidigare framhållit utgår vi ifrån att de två regeringarnas reformer inneburit en politisk utveckling åt samma håll med ökade inslag av NPM-styrning i den högre utbildningen. När vi frågar oss vilka lösningar regeringen vill genomföra i en text handlar det därför inte om att analysera lagtext och de rent legala och praktiska förändringar som genomförs, utan om hur regeringen själv beskriver lösningen. En lösning kan då beskrivas som ökad politisk kontroll, ökad självständighet, avpolitisering eller som andra mer generella politikbeskrivningar. Det är hur regeringen beskriver sin politik, och inte vilken effekt den de facto har haft, som är föremål för undersökningen. Som vi sett menar olika forskare att de förändringar som generellt infördes i den offentliga sektorn i och med NPM motiverades på olika sätt från höger- och vänsterhåll när den nya förvaltningspolitiska trenden etablerades under talet. De två politiska lägren ska då ha sett olika problem med den offentliga sektorn, men gav samma svar gällande lösningar, nämligen ökad kontroll och effektivare byråkrati. 29 Givet detta är de frågor som ställs vårt material väl lämpade att besvara frågeställningen, då det är skillnader i problemformuleringar men likheter i föreslagna åtgärder, som utgör dess kärna. Ett resultat där de två regeringarna ger olika analyser av vilka problem som existerar inom högre utbildning, ser olika orsaker till problemen men ändå ger samma lösningar på problemen skulle visa att de reformer som genomförts under vår undersökningsperiod har följt samma mönster som det vid NPM:s första början. Ett annat resultat, där de två regeringarna till exempel såväl ser olika problem som olika lösningar skulle visa att de reformer de genomfört inte följt samma mönster. Genom de tre frågor vi använder som analysverktyg uppnår undersökningen en god begreppsvaliditet 30 då våra frågor direkt anknyter till det begrepp vi ämnar undersöka, nämligen regeringarnas syn på styrning inom den högre utbildningen. De svar vi får på de tre frågor vi ställer materialet kommer inte delas in i på förhand definierade kategorier. Vi kommer alltså inte angripa materialet med olika typer av svar på de frågor vi kommer ställa som texten sedan måste passas in i då det med stor sannolikhet finns ett mycket stort antal olika sätt för en regering att förhålla sig till politikområdet, och ett försök att göra en sådan inledning innan en analys är genomförd riskerar att tvinga in vår analys i förbestämda slutsatser. 29 Ahlbäck Öberg, Shirin et al, Professions under siege, s Esaiasson, Peter et al, Metodpraktikan, s
14 3.4 Material Materialet för undersökningen kommer vara respektive regeringars riksdagspropositioner på området högre utbildning och forskning, samt sektionerna Utbildning och forskning ur budgetpropositionerna. Propositionerna har tagits från Riksdagens hemsida under Dokument & lagar, med filtrering för Propositioner och skrivelser samt de lagda av Utbildningsutskottet. För vardera år har sedan de propositioner valts ut som äger relevans för vår frågeställning. Till exempel är proposition 2008/09:154 om kårobligatoriets avskaffande, även om den onekligen rör högre utbildning, inte relevant för vår frågeställning om styrning i högskolor och universitet. Även skrivelser sållas bort då dessa inte kan räknas som konkreta förslag från regeringen, och därmed inte är relevanta för frågeställningen. En annan typ av textmaterial som hade kunnat undersökas är regleringsbrev. Dessa utfördas av regeringen och innehåller instruktioner för hur den aktuella myndigheten ska arbete. 31 Det är därmed tänkbart att dessa skulle kunna innehålla information som är relevanta för vår frågeställning. Dessa har dock inte inkluderats av ett antal anledningar. Främst är regleringsbrevens utelämnande en fråga om omfång, då dess inkluderande skulle innebära en stor utökning av mängden material som måste behandlas, och ryms därmed inte inom ramen för arbetet. Regleringsbreven är även i sin natur annorlunda dokument än propositionerna, då de inte på samma sätt innehåller resonemang och motivförklaringar från regeringen så som propositioner gör. Regleringsbreven är i sin tur mer tekniskt inriktade och innehåller inte grunder för regeringens bedömning i en fråga, och ger därmed inte underlag som kan användas till vår frågeställning. De avvägningar som gjorts gällande vilket material som undersöks är i författarens mening rimliga sådana. Det är inte utanför rimlighetens gränser att ett delvis annat resultat skulle visa sig om det bortvalda materialet hade analyserats. Inom ramen för arbetet finns emellertid en gräns för hur mycket material som kan analyseras på den detaljnivå vi önskar, och det material som behandlas är trots allt det mest centrala och, i författarens mening relevanta, för att besvara den fråga vi ställer. I själva propositionerna är det inte remissinstanser eller eventuella utredningars yttranden som är av intresse, utan de tankar som uttrycks av propositionens författare. Dessa delar kommer alltså att bortses ifrån då de inte representerar regeringens åsikt i frågan, och därmed inte är relevanta för frågeställningen. Nedan följer analysen där de aktuella propositionerna som har undersökts, där information relevant för frågeställningen har hittats, redovisas och analyseras Alla de propositioner som 31 Regeringen.se, Myndigheter och bolag med statligt ägande, styrs- sverige/myndigheter- och- bolag- med- statligt- agande/ hämtad 26/
15 undersökts har inte innehållit information som berör vår frågeställning, men dessa redovisas likväl i sin helhet under referenser i slutet av dokumentet. 4. Analys Den regering som leddes av Göran Persson tillträdde den 22 mars 1996 och kom att inneha regeringsmakten till den 6 oktober 2006, då den efterträddes av Regeringen Reinfeldt, som i sin tur innehade makten fram till den 3 oktober I analysen kommer respektive regerings budget- och högre utbildnings och forskningspropositioner analyseras i kronologisk ordning. De propositioner som analyserats men inte innehåller relevant material kommer inte inkluderas nedan, men finns likväl redovisade under referenser. 4.1 Budgetpropositioner Regeringen Persson Förslag till statsbudget för år 1997 Utbildning och universitetsforskning Under rubriken Högskolepolitiken inför 2000-talet beskriver regeringen sin syn på den högre utbildningen och den roll denna har att spela i samhället i stort, bland annat som främjare av demokratiska värderingar och producent av kvalificerad utbildning. Högskolan skall i sin verksamhet främja det demokratiska samhällets grundläggande värderingar. Den skall erbjuda kvalificerad utbildning för ett rikt och varierande arbetsliv och utföra forskning och utvecklingsarbete av hög kvalitet för förnyelse av samhälls- och näringsliv samt främja en ekologiskt hållbar utveckling. 32 Gällande ansvaret för detta menar regeringen att det är därför en självklar utgångspunkt att ansvaret för högskolan skall vila på statsmakterna., då Högskolans yttersta syfte är således att tjäna det allmännas bäste och befinna sig i det demokratiska samhällets mitt Graden av självständighet för lärosätena beskrivs som förvisso en principsak, men även något sprunget ur rent praktiska överväganden. Utöver generellt ökade resurser för lärosätena till utbildning och forskning aviserar inte regeringen några förändringar de önskar genomföra, åtminstone inte relaterat till styrning. Kvalitet ska stärkas och utbyte med det omgivande samhället ökas, men detta beskrivs i termer av allmänna, långsiktiga ambitioner snarare än något som fordrar förändringar i lärosätenas arbete Proposition 1996/97:1 Utgiftsområde 16, s Ibid, s
16 Förslag till statsbudget för år 1998 Utbildning och universitetsforskning I likhet med året innan betonas att högskolans obundenhet vilar på statsmakterna. Statsmakterna garanterar att högskolans undervisning och forskning är obunden och skapar förutsättningar för att högskolan skall kunna utvecklas. Förändringsarbetet sker framför allt inom högskolan själv i dialog med samhället utanför högskolan. Högskolorna är statliga myndigheter men inslaget av kollegiala beslut inom dem är påtagligt. Det finns även en upplevd risk att problem kan uppstå för universiteten och högskolorna att anpassa sig till de ökade krav som medförs av utbyggnaden av det högre utbildningssystemet. Förändringen måste ske såväl inom lärosätena som i dialog med det omgivande samhället. Det är inte en direkt problembild som målas upp, men regeringen ser potentialen för problem genom en snabb expansion av utbildningssystemet. 34 Resonemanget kring insyn i den högre utbildningen förs fram på ett nytt sätt. Det betonas att samhället har ett legitimt krav på ökad insyn, kvalitetssäkring och redovisning då frågor om kvalitet och relevans blir allt viktigare 35 Som ovan pekar regeringen inte ut specifika problem som måste avhjälpas, utan vill generellt öka möjligheter till insyn, kvalitetssäkring och redovisning. Det är ändå tydligt att insyn och kontroll ses som viktiga frågor av regeringen. Förslag till statsbudget för år 1999 Utbildning och universitetsforskning Styrningen och självständigheten för den högre utbildningen behandlas mycket sparsamt i denna budget. Det refereras till en ändring av högskolelagen, där styrelserna vid universitet och högskolor fått en ordförande utifrån, vilket stärker högskolornas ställning i samhället. 36 Den proposition som hänvisas till är med största sannolikhet Proposition 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation, som kommer behandlas närmare senare i analysen. De förändringar som genomförts innebär för lärosätenas del ökade krav på samverkan med det omgivande samhället, och skall enligt regeringen syfta till att tillgodose samhällets och arbetsmarknadens behov. 4.2 Andra propositioner Regeringen Persson Proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle 34 Proposition 1997/98:1 Utgiftsområde 16, s Ibid, s Proposition 1998/99:1 Utgiftsområde 16, s
17 Propositionen presenterar den forskningspolitik regeringen ämnade föra för åren Den inleds med resonemang som påminner mycket om dem vi sett i regeringens budgetar, även om fokus för propositionen nästan uteslutande är ren forskningspolitik, och inte styrningsfrågor. Likväl slås det fast att forskningens inriktning skall svara mot behoven i samhället. Den självständighet lärosätena åtnjuter vilar på att en viss kvalitet upprätthålls. Det demokratiska samhället garanterar forskningens frihet. Denna frihet förutsätter dock att forskarna upprätthåller kvaliteten i sin forskning, verkar för att den har hög relevans och bidrar till nyttiggörande av forskningsresultaten. Forskningens samhällsrelevans bör tillmätas större betydelse inom all forskning. I detta syfta avser regeringen att ändra i instruktioner och föreskrifter. 37 Regeringen menar alltså att den forskning som bedrivs inte tar samhällsrelevansen i tillräckligt stor beaktan, och regeringen måste nu genomföra ändringar i instruktioner och föreskrifter för att lösa detta problem. En del i detta är att öka utbytet mellan forskare och det omgivande samhället, vilket alltså implicit ses som för närvarande bristfälligt. Regeringen för emellertid inget resonemang om eventuella orsaker till denna bristande samverkan, utan nöjer sig med ett konstaterande om att denna måste förbättras. Proposition 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation I denna proposition gör regeringen direkta förändringar i formerna för de högre lärosätenas styrning, mer specifikt i förhållande till deras ledning, lärarorganisation och tillsättning av ordförande m.m. 38 I sektionen Allmänna utgångspunkter diskuterar regeringen bitvis sin syn på den högre utbildningen, och vad propositionens ämnar leda till. Regeringen menar att propositionen kommer leda ökad självständighet för högskolan, och att detta kommer ställa krav på lärosätenas ledningar. Ledningarna har ett stort ansvar för att kvaliteten i utbildning och forskning förstärks och att jämställdheten kraftfullt främjas. Omfördelningar av resurser är inte alltid lätta att göra i organisationer av kollegial karaktär. Därför blir styrelsens och rektors roll och ansvar viktigare. 39 Den kollegialitet som präglat svensk högre utbildning ses alltså som ett potentiellt hinder för lärosätenas ledningar att genomföra de förändringar som regeringen anser är nödvändiga. Att styrelse och rektor kan möta motstånd från kollegiala organ i frågor om resursomfördelning blir alltså ett problem som, om regeringen finner det nödvändigt, kan fodra en förändring av resursfördelningssystemet 37 Proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle, s Proposition 1996/97:5 Högskolans ledning, lärare och organisation, s Ibid, s
18 Regeringen vill även att högskolan i ökad utsträckning skall samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. I linje med detta anser regeringen att det är angeläget att styrelsen tillförs impulser från samhällslivet. 40 Som i propositionen ovan menar regeringen alltså att den samverkan som finns inte är tillräcklig, och att styrelsen måste lösa detta. För att se till att styrelsen, utöver ordinarie externa ledamöter, tillförs sådana impulser från samhällslivet inför regeringen en bestämmelse att regeringen bör utse någon till ordförande för styrelsen som inte är anställd vid den högskola som uppdraget avser. I texten hänvisas det till de kunskaper, erfarenheter och kontakter en extern ordförande kan tillföra styrelsearbetet. Vi kan alltså se att det finns ett upplevt behov av större inflytande i lärosätena från aktörer och personer som inte haft lärosätet som sin huvudsakliga uppdragsgivare. Styrelsens sammansättning, och i synnerhet vem som fungerar som ordförande, ses alltså som en bidragande faktor till den bristande anknytningen till det omgivande samhället som regeringen upplever. En lösning på detta blir då helt enkelt att se till att styrelsen till stor del består av personer som inte har det aktuella lärosätet som huvudsaklig hemvist. På liknande sätt diskuterar regeringen tillsättandet av ledamöter i lärosätenas fakultetsnämnder. Möjligheten att utse andra personer än lärare vid den egna högskolan till ledamöter i fakultetsnämnden bör enligt regeringens uppfattning utnyttjas oftare för att knyta forskning och utbildning närmare olika delar av samhällslivet. 41 Samma typ av argument, där vikten av att i större utsträckning knyta an högskolans verksamhet mer direkt till samhället i stort betonas alltså även här, om än i en annan kontext. En alltför intern inriktning på fakultetsnämnderna framställs som ett hinder för den ökade samhällsanknytning regeringen vill se hos lärosätenas forskning och utbildning. Lösningen på detta problem blir därmed att, på samma sätt som för lärosätenas styrelser, verka för en ökad inkludering av personer med bakgrund utanför lärosätet i fakultetsnämnderna. Proposition 1998/99:94 Vissa forskningsfrågor Propositionen berör främst förslag från regeringen att öka de statliga resurserna för bland annat grundforskning och forskarutbildning samt ökad samverkan med det omgivande samhället. Som vi sett i annat material betonar regeringen statens roll som 40 Ibid, s Ibid, s
19 den yttersta garanten för forskningens frihet. Samtidigt som denna frihet medför ett stort ansvar att verka för kvalitet och relevans antar regeringen en mindre direkt instrumentell syn på hur forskningen ska uppnå relevans. 42 Det ligger i framförallt grundforskningens natur att resultaten och innebörden av dessa inte kan förutsägas. I detta ligger självfallet samtidigt risker för att forskningen kan leda till resultat som kan innebära eller uppfattas som hot mot etablerade intressen eller som inte anses önskvärda utifrån olika värderingar. Riskerna för olämpliga resultat får dock inte tas till intäkt för att vara sig styra eller hindra det fria kunskapssökandet. Att styra forskningen till att enbart ta fram, eller i varje fall enbart redovisa, lämpliga resultat strider mot forskningens själva grundidé. Det strider också mot det öppna demokratiska samhällets grundidé. 43 Regeringen tar i propositionen den fria forskningen, och i förlängningen dess självständighet från yttre influenser, i mer uttryckligt och ideellt försvar än vad de gjort tidigare. Detta är värt att notera då regeringen för första gången beskriver en alltför stor politisk styrning av forskning som ett potentiellt hot mot forskningens grundidé. Att låta utomstående intressen influera vilka riktningar forskningen tar i för stor utsträckning kan leda till problem för inte bara forskningens oberoende, utan även för det öppna demokratiska samhället. Regeringen diskuterar däremot inte hur detta förhåller sig till förekomsten av externa ledamöter och ordföranden i lärosätenas styrelser, och den roll dessa spelar som uttryckliga representanter för allmänintresset. 4.3 Sammanfattande analys: Regeringen Persson När det samlade materialet för regeringen Persson nu behandlats kan vi skönja vissa mönster i de resonemang som förta under perioden. För det första behandlas frågan om universitetens styrning mycket sparsamt, åtminstone i de ordinarie budgetpropositionerna. De första tre budgetarna innehåller i stort sett endast övergripande, kortfattade resonemang om universitets och högskolors roll i samhället, och vilka uppgifter de förväntas uppfylla. Genomgående beskrivs hur de ska erbjuda kvalificerad utbildning, samverka med det omgivande samhället och tillgodose olika behov som samhällets, arbetsmarknadens och en ekologiskt hållbar utveckling. Utöver att kortfattat konstatera att det finns en risk att kvalitetsarbete hamnar efter som resultat av utbyggnaden i den högre utbildningen finns inga egentliga resonemang om problem med lärosätenas styrning och eventuella lösningar. Regeringen menar, i budgetpropositionerna, att det utifrån detta är självklart att det är statsmakterna som fungerar som den yttersta garantin för lärosätenas obundenhet. Att de på något sätt är särskilda från andra statliga myndigheter beskrivs endast i 42 Proposition 1998/99:94 Vissa forskningsfrågor, s Ibid, s. 8 19
20 budgetförslaget för 1998, där det nämns att inslaget av kollegiala beslut inom dem är påtagligt. De övriga propositionerna innehåller överlag tydligare argument och problembeskrivningar än budgetpropositionerna, vilket är att förvänta då dessa i större utsträckning ämnar angripa mer specifika problem som regeringen uppfattar. Ett problem som regeringen genomgående uppfattar och poängterar är en uppfattad otillräcklig samverkan mellan lärosätena och det omgivande samhället. Framförallt två faktorer utmålas som hinder för förbättrad kvalitet, ökad relevans och ökad samverkan med det omgivande samhället: kollegialitet och alltför internt präglade styrelser. De kollegiala inslagen i universiteten och högskolorna beskrivs i propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation som ett direkt hinder för lärosätenas ledningar i deras styrning, framförallt gällande omfördelningar av resurser inom lärosätet. Regeringen menar därför att styrelser och rektorer fått en allt viktigare roll. Styrelserna skall därför ledas av ordföranden med bakgrund utanför det aktuella lärosätet, och även ledamöter i fakultetsnämnder bör i större utsträckning vara personer utanför lärosätet. Den högre utbildningen ses helt enkelt som för isolerad från omvärlden och akademiskt präglad för att uppnå de mål regeringen anser att den har att uppfylla. Samtidigt tar regeringen grundforskningens frihet i starkt försvar, och menar att forskningsstyrning mot endast de resultat statsmakterna ser som önskvärda går emot inte bara själva grundidén med forskning, utan det öppna demokratiska samhället. Utifrån detta kan vi se att regeringen Persson uppfattade den högre utbildningen och forskningen som alltför isolerad från omgivningen den verkade i, och i behov av yttre inflytande för att säkra sin kvalitet och relevans, samtidigt som forskningsfrihet sågs som en principfråga av vikt för demokratin i sig. Sammantaget kan vi se att regeringen i de få fall då styrning diskuterats främst utmålat bristande samverkan med det omgivande samhället och nyttogörande av lärosätenas forskning som det problem som bör lösas. Detta beror i sin tur på ett otillräckligt inslag av personer med erfarenheter utanför akademin i lärosätenas ledningar, något de vill åtgärda genom att ge externa aktörer större inflytande i styrelserna. Samtidigt målar regeringen upp en alltför långtgående styrning av forskningens riktning som ett potentiellt problem, vilket till viss del kan ses som stående i motsats till deras genomgående argumentation för mer utomstående inflytande i universiteten och högskolornas verksamhet. 4.4 Budgetpropositioner Regeringen Reinfeldt Förslag till statsbudget för år 2007 Utbildning och universitetsforskning I den första budget som regeringen Reinfeldt lade under sin regeringsperiod slås det tidigt i sektionen om den högre utbildningen fast att svenska universitet och 20
Utvecklad ledning av universitet och högskolor
Utvecklad ledning av universitet och högskolor Betänkande av Ledningsutredningen SOU 2015:92 Malmö 20151202 Lena Gustafsson Autonomi och Ansvar Den senaste reformen för ökad självständighet för lärosätena,
Läs merSvar på remiss: Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag
Handläggare Beate Eellend, Jonas Nordin Datum 2018-06-18 Dnr 1.3-2018-322 Universitetskanslersämbetet Box 7703 103 95 Stockholm Svar på remiss: Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag
Läs merMina tankar om ökad självständighet för Sveriges lärosäten
Mina tankar om ökad självständighet för Sveriges lärosäten Shirin Ahlbäck Öberg shirin.ahlback@statsvet.uu.se Min disposition Vår särart och behovet av autonomi Vilken autonomi, vems autonomi? Vad bör
Läs merLedamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola
Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk
Läs merHögskolan som både myndighet och akademi TIM EKBERG
Högskolan som både myndighet och akademi TIM EKBERG Upplägg Historisk tillbakablick Statlig styrning Intern styrning Myndighet och akademi Vi är vår historia Vår historia styr oss Universitet har funnits
Läs merRemissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)
Handläggare: Sebastian Lagunas Rosén Datum: 2017-03-22 Dnr: PA2-3/1617 Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Sveriges förenade
Läs merHögre utbildning i Sverige
Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder
Läs merFortsatta diskussion om Lnu:s organisation del II
Version 120108 Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation del II I dokumentet "Fortsatt diskussion om Lnu:s organisation" diskuterades hur en organisation i möjligaste mån kunde fås att uppfylla de av
Läs merVarför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin
Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin Våra yrken har kidnappats av ekonomernas modeller Försöken
Läs merKK-stiftelsens svar på remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning 2018:2)
Datum KKS dnr 2018-06-25 20180067 KK-stiftelsens svar på remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning 2018:2) KKS2000 v3.0 2011-06-27 Inledning KK-stiftelsen har av UKÄ inbjudits att lämna synpunkter
Läs merDen innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men
Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena
Läs merKommittédirektiv. Avveckling av kår- och nationsobligatoriet. Dir. 2007:49. Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2007
Kommittédirektiv Avveckling av kår- och nationsobligatoriet Dir. 2007:49 Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall föreslå hur en avveckling
Läs merMinnesanteckningar från SULF/Mittuniversitetets diskussion om kollegialitet 2.0
Minnesanteckningar från SULF/Mittuniversitetets diskussion om kollegialitet 2.0 Efter varje frågeområde finns enklare minnesanteckningar från styrelsens diskussion. Frågeställning: Vilka utgör kollegiet?
Läs merOrganisering av autonomi och universitetet som idé
Organisering av autonomi och universitetet som idé Shirin Ahlbäck Öberg Några år efter det att den förre rektorn för Uppsala universitet, Bo Sundqvist, hade avslutat sin period som rektor publicerade han
Läs mer1/19/2016. Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor. Kartläggning
Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor Ulrika Bjare
Läs merMetoduppgift 4: Metod-PM
Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare
Läs merYttrande över rapporten Kvalitetssäkring av forskning (2018:2)
1 (5) BESLUT 2018-06-21 Dnr SU FV-1.1.3-1469-18 Ulf Nyman Utredare Avdelningen för planering och ledningsstöd Universitetskanslersämbetet Yttrande över rapporten Kvalitetssäkring av forskning (2018:2)
Läs merMotions- och propositionsdialogen
Proposition Verksamhetsinriktning Motions- och propositionsdialogen Föreliggande dokument är ett utkast avsett att ge förbundsstyrelsen möjligheten att inför kongressen kunna arbeta in inkomna synpunkter.
Läs merSocialnämndens beslut
Sida 12 (36) 6 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-182/2016 s beslut 1. hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. överlämnar tjänsteutlåtandet
Läs merLedarskap inom universitetsvärlden
Ledarskap inom universitetsvärlden Universitet kommer från ordet sammanslutning. Sammanslutning mellan lärare, studenter samt studenter emellan. Just att samlas kring idéer och kunskap av ett gemensamt
Läs merVerksamhetsinriktning SULF:s kongress 2018 Bilaga 19. Förbundsstyrelsens proposition
SULF:s kongress 2018 Bilaga 19 Förbundsstyrelsens proposition Verksamhetsinriktning 2019-2021 Utgångspunkten för verksamhetsinriktningen för kongressperioden är SULF:s vision I mänsklighetens tjänst: Högre
Läs merHögskolepolitiken saknar stöd i forskning. Shirin Ahlbäck Öberg
ANALYS/REPORTAGE Högskolepolitiken saknar stöd i forskning Shirin Ahlbäck Öberg Trots kritik från forskning och ett ökat politiskt motstånd fortsätter management-idéer att fortplanta sig inom högskolepolitiken.
Läs merRemiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)
Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits
Läs merVetenskap & Allmänhets yttrande över Kvalitetssäkring av
2012-06-30 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Vetenskap & Allmänhets yttrande över Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter Vetenskap & Allmänhet, VA, har getts möjlighet
Läs merRemiss gällande rapporten Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (2018:2)
Universitetskanslerämbetet UKÄ registrerings nr: 111-331-17 Remiss gällande rapporten Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag (2018:2) har anmodats lämna synpunkter på UI
Läs merMålbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet
Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild
Läs merRemissvar angående Kvalitetssäkring av forskning (2018:2), ( )
2018-06-26 Sid: 1 / 5 Universitetskanslersämbetet Remissvar angående Kvalitetssäkring av forskning (2018:2), (111-331-17) Inledning Karolinska Institutet (KI) har på remiss erhållit rubricerade rapport.
Läs merKollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist
Kollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist Presenterad av Ulla Eriksson-Zetterquist, Lund 2018-05-15 Samtida diskussion: i Sverige I Sverige Samtida debatt Autonomireformen,
Läs merBegränsningar av antalet prov- och praktiktillfällen
Tillsyns-PM Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 08-563 085 34 teresa.edelman@hsv.se 2011-12-21
Läs mer3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN
3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att
Läs merNEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap
NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp
Läs merLaboremus pro collegia Kollegialitet 2.0. SULF:s kongress 2018 Bilaga 14. Förbundsstyrelsens proposition
SULF:s kongress 2018 Bilaga 14 Förbundsstyrelsens proposition Laboremus pro collegia Kollegialitet 2.0 Ett ställningstagande gällande kollegial organisation av våra lärosäten. Framtaget av SULF:s förbundsstyrelse
Läs merYttrande över Universitetskanslersämbetets rapport Kvalitetssäkring av forskning
Ledningskansliet 2018/1092 2018-06-12 1 (7) Handläggare Andreas Boberg Yttrande över Universitetskanslersämbetets rapport Kvalitetssäkring av forskning Mälardalens högskola, MDH, har getts möjlighet att
Läs merRapport Hur ser behovet av åsiktsutveckling rörande internationalisering ut?
R1 Handläggare: Styrelsen Datum: 2017-04-12 Dnr: O410-2/1617 Rapport Hur ser behovet av åsiktsutveckling rörande internationalisering ut? Bakgrund Som en del av arbetet under verksamhetsåret 2015/2016
Läs merFörslag om möjlighet till mindre styrelser för universitet och högskolor och om rektors möjlighet att vara ordförande i styrelsen
Promemoria 2017-07-26 Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Förslag om möjlighet till mindre styrelser för universitet och högskolor och om rektors möjlighet att vara ordförande i
Läs merYttrande över betänkandet SOU 2019:6 En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan
ERT DATUM: 2019-02- 28 ER REFERENS: U2019/00304/UH Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet SOU 2019:6 En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan Riksrevisionen
Läs merKommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015
Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,
Läs merRemissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,
Ku2017/02136/MF Till: Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM BAUER MEDIA AB SVERIGE T +46 8 450 33 00 Gjörwellsgatan 30, Box 34108 SE-100 26 Stockholm www.bauermedia.se 2018-01-10 Remissvar Finansiering
Läs mer1 Remissvar: Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Föredragande: Per Larsson
PROTOKOLL LINKÖPINGS UNIVERSITET Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten Dekanus Närvarande: Ulf Nilsson dekanus Per Larsson föredragande Maria Boberg sekr 1 Remissvar: Stödsystem för hantering av innovationer
Läs merMALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och
Läs merKommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merMed tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)
REMISSVAR 1 (6) DATUM 2018-10-22 ERT DATUM 2018-06-28 DIARIENR 2018/146-4 ER BETECKNING Fi2018/02431 Regeringskansliet Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Kommunenheten 103 33 Stockholm
Läs merLedamot av styrelsen för ett universitet eller en. högskola
Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Tryck: Elanders, maj 2017 Produktion: Utbildningsdepartementet Artikelnr.: U17.002 Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola
Läs merBetygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3
Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.
Läs merRemiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49)
Handläggare: Frida Lundberg Datum: 2013-11-14 Dnr: PU2-2/1314 Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet
Läs merProjektplan: Utveckling av kvalitetssäkringssystem för utbildning
SLU ID: SLU ua 2015.1.1.2-4382 Planeringsavdelningen Projektplan: Utveckling av kvalitetssäkringssystem för utbildning Projektledare: Ingeborg Amnéus Uppdragsgivare: Lena Andersson-Eklund Datum: 2015-11-16
Läs mer1 Sammanfattning och slutsatser
1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det
Läs merLinköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?
Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger
Läs merBrett deltagande i högskoleutbildning
Promemoria 2017-07-18 Utbildningsdepartementet Brett deltagande i högskoleutbildning Sammanfattning Promemorian innehåller ett förslag till ändring i högskolelagen (1992:1434) som innebär att universitet
Läs merOffentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle
LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik
Läs merYttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet
Yttrande Dnr 16-0096 12 januari 2017 TCO Yttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet har fått möjlighet att yttra sig till TCO angående slutbetänkandet från Entreprenörskapsutredningen
Läs merGlobaliseringsrådets slutrapport bortom krisen. Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin
presidiet remissvar sida 1/2 Att. Registrator Globaliseringsrådets slutrapport bortom krisen. Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin Göteborgs Universitets Studentkårer (GUS) har beretts
Läs merSammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Läs merAtt styra staten regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75)
REMISSVAR 2008-02-12 Dnr 2007/01896 Att styra staten regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75) Sammanfattning Riksgälden är positiv till utredarens förslag att renodla, förenkla och förtydliga
Läs merMellan två världar när myndighetsuppdraget möter akademin TIM EKBERG
Mellan två världar när myndighetsuppdraget möter akademin TIM EKBERG Ett liv inom sektorn Kåraktiv 10 år på departementet Administrativ direktör på Södertörn Utredningar Planeringschef vid Lund Historisk
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merTack för alla motioner!
Tack för alla motioner! Styrelsen vill tacka för de inkomna motionerna. Vi har diskuterat samtliga och besvarat dem utifrån vår synvinkel. Om det är någonting som är oklart eller som ni vill fråga om innan
Läs merStudieplan för ämne på forskarnivå
Studieplan för ämne på forskarnivå Ämne Fastställd Diarienummer Ks-kod Matematik 2017-04-05 V-2017-0042 3.2.3 1 (1) Kommentar om förändringar Huvudsakliga förändringar i det nya förslaget till allmän studieplan
Läs merPROTOKOLL Högskolestyrelsen Nr 2: Revidering av fakultetsnämndens organisation
PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-05-13 Nr 2:2013 111 Revidering av fakultetsnämndens organisation Beslut Högskolestyrelsen beslutar att fastställa en ny organisation för fakultetsnämnden från och med den
Läs merMetoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem
Läs merRegler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet
Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Dokumenttyp: Regel Dnr: 100-828-10 Område: Beslutsfattare: Universitetsstyrelsen
Läs merALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN
OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS
Läs merDnr A-~ ~~'tf/o1. Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation punkt 12
Dnr A-~ ~~'tf/o1 Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation Nedanstående kortfattade information syftar till att ge styrelsen en viss bakgrund till varför lärarutbildningens organisation
Läs merMuseerna som kunskapsinstitutioner en kritisk granskning LMSR 24/ KATJA LINDQVIST, INSTITUTIONEN FÖR SERVICE MANAGEMENT OCH TJÄNSTEVETENSKAP
Museerna som kunskapsinstitutioner en kritisk granskning LMSR 24/10 2018 KATJA LINDQVIST, INSTITUTIONEN FÖR SERVICE MANAGEMENT OCH TJÄNSTEVETENSKAP Museet som kunskapskälla Tillhandahålla relevant kunskap
Läs mer1) Introduktion. Jonas Aspelin
1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.
Läs merUppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning
BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet
Läs merMetod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet
Metod PM Turordningsregler moment 22 Charbel Malki 811112-1599 Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet 2014 09-29 Inledning LAS lagen är den mest debatterade reformen i modern tid
Läs merKommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården
Riksrevisionen 114 90 Stockholm Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården Bakgrund/inledning Riksrevisionens (RiR) slutrapport om statens styrning av vården bygger på tio
Läs merEn långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)
REMISSVAR 1 (6) DATUM 2019-06-14 ERT DATUM 2019-02-28 DIARIENR 2019/49-4 ER BETECKNING U2019/00304/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En långsiktig, samordnad och dialogbaserad
Läs merPrioriterade utvecklingsområden
Prioriterade utvecklingsområden 1. Rekrytering av akademiska chefer Problemformulering: Att ha en gemensam och transparent process som möjliggör kollegialt inflytande vid rekrytering av personer med akademiska
Läs merYttrande över God och nära vård En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig Havs- över kvaliteten
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merSammanfattning av regeringens budgetproposition 2010
Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis
Läs merRegler för val till akademiska uppdrag vid Karolinska Institutet. Fastställda av konsistoriet
Regler för val till akademiska uppdrag vid Karolinska Institutet. Fastställda av konsistoriet 2018-08-30 Dnr 1-112/2018 2 Regler för val till akademiska uppdrag vid Karolinska Institutet. Dnr 1-112/2018
Läs merUtvärderingen av hållbar utveckling: Frågor och svar
1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen 2017-02-01 111-202-16 Handläggare Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@uka.se Utvärderingen av hållbar utveckling: Frågor och svar Information om Universitetskanslersämbetets
Läs merRiktlinjer för centrum för utbildning och/eller forskning
BESLUT 1 Dnr RÄ 2007/302 Styrelsen Centrum vid Lunds universitet Riktlinjer för centrum för utbildning och/eller forskning 1. Inledning Universitetet beslutar härmed att följande riktlinjer ska gälla för
Läs merRemissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)
Läs merRemissyttrande över rapporten "Kvalitetssäkring av forskning (2018:2)"
Universitetskanslersämbetet 2018-06-25 Diarienummer 1.I.3-2018-5653 GD-2018-132 Ert Diarienummer 111-331-17 Handläggare Johan Lindell Dnr 3.3-2018-178 Inspel till uppdraget om Kvalitetssäkring av forskning
Läs merÖverlag är Enskilda Högskolan Stockholm positiv till att det inrättas en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige.
Remissyttrande angående Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4) Kulturdepartementet/Arbetsmarknadsdepartementet Remissinstans: Enskilda Högskolan Stockholm
Läs merÖverenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland
Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna
Läs merSammanfattning. Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet)
Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Karin Strömgren 08-563 087
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merFörändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet
Stockholms universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-5630 87 8727 mikael.herjevik@hsv.se
Läs merPropositionen En akademi i tiden (Prop. 2009/10:149) som riksdagen beslutade om den 15 juni 2010 innebär ökad frihet och självbestämmande
Propositionen En akademi i tiden (Prop. 2009/10:149) som riksdagen beslutade om den 15 juni 2010 innebär ökad frihet och självbestämmande TRE huvudskäl till förändringen: Det är en viktig principfråga
Läs merRegler för val av lärarrepresentanter i konsistoriet, fakultetsrådet samt rådgivande val av kommittéordförande, vice kommittéordförande
Regler för val av lärarrepresentanter i konsistoriet, fakultetsnämnden med kommittéer, fakultetsrådet samt rådgivande val av kommittéordförande, vice kommittéordförande och dekan Fastställda av konsistoriet
Läs merUppsala universitets kvalitetsutvecklingsprogram
Konsistoriet 2002-06-13 UFV 2002/982 1 (10) Uppsala universitets kvalitetsutvecklingsprogram Innehåll: 1. Inledning 2 2. Mål för kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet 2 3. Strategier för kvalitetsarbetet
Läs merKulturen och den politiska styrningen. Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016
Kulturen och den politiska styrningen Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Armlängdsprincipen För att politikerna inte ska kunna styra innehållet i kulturverksamheten fastställer den
Läs merInstruktion för kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter
Utlåtande 2015: RI+IX (Dnr 012-1555/2014) Instruktion för kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Instruktionen för kommunstyrelsens
Läs merUtbildningsdepartementet Stockholm
Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare
Läs merHISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
HISTFILFAK 2016/108 Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2016-12-20 Innehållsförteckning Inledning 3 Utbildning 3 Mål 3 Strategier 3 Forskning 4 Mål 4 Strategier 5 Arbetsmiljö och samverkan
Läs merVägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola
Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merAkademiska värden. SUHF, HeLP 6 27 november 2014
Akademiska värden SUHF, HeLP 6 27 november 2014 Budskap och fokus Utan akademiska värden inga universitet/högskolor! Alla vid u/h ska kunna tala om, försvara, tillämpa och utveckla akademiska värden! Universitet/högskolor
Läs merUtgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3453 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för
Läs merExpertgruppens verksamhetsstrategi
EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.
Läs merKampen om talente - hva gjør vi? Mats Ericson Professor i industriell arbetsvetenskap, KTH Ordförande SULF
Kampen om talente - hva gjør vi? Mats Ericson Professor i industriell arbetsvetenskap, KTH Ordförande SULF Kampen om talente - hva gjør vi? - Arbetsvillkoren för de enskilda forskarna börjar bli så dåliga
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merÄndring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna
Promemoria 2014-03-28 Ku2014/772/MFI Kulturdepartementet Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Denna promemoria innehåller förslag till ändring av det
Läs merTa ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!
EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står
Läs mer