Verksamhet i samverkan

Transkript

1 1 Verksamhet i samverkan Bilaga till Överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering Dnr AMN Dnr Arbetsförmedlingen: Af-2018/ Innehåll Verksamhet i samverkan... 1 Inledning... 2 Del 1: Lokal modell för samverkan mellan Stockholms stad och Arbetsförmedlingen... 3 Målgrupp och arbetsmarknad... 3 Målgruppens sammansättning och behov... 3 Kartläggning av det lokala kompetensförsörjningsbehovet... 5 Sammanfattande analys... 6 Moduler och lokala jobbspår... 7 Modul 1 Kartläggning och planering... 8 Modul 2 Förberedande insatser... 9 Modul 3 Lokala jobbspår Samverkansorganisation Resurser för samordning och övergripande styrning Resurser för styrning och samordning av arbetet med jobbspåren Samordning och styrning av arbetet med lokala team inom projekt Emma Lokal styrning av insatser för unga nyanlända Del 2: Insatser för unga nyanlända år som saknar gymnasieexamen Kartläggning av målgruppen Sammanfattande analys Aktiviteter för att öka andelen unga nyanlända som fullföljer gymnasiet och går vidare till arbete Referenser:... 26

2 2 Inledning Arbetsförmedlingens marknadsområde Stockholm-Gotland och Stockholms stad vill fördjupa sitt samarbete ytterligare genom att med gemensamma krafter bidra till nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Staden och Arbetsförmedlingen har olika ansvarsområden och insatser som behöver samordnas för att kunna uppnå en effektivare matchning mot arbete och studier. Arbetsförmedlingen ansvarar för arbetsmarknadsinsatser medan staden har ansvar för att tillhandahålla samhällsorientering, studie- och yrkesvägledning, språkutbildning samt vuxenutbildning. Samarbetet inom ramen för överenskommelsen förväntas ge samordningsvinster och ökad träffsäkerhet i insatserna. På sikt ska detta bidra till att förkorta etableringstiden för nyanlända. En plan för uppföljning av verksamheten inom ramen för överenskommelsen tas fram i början av Verksamheten kommer att följas upp och utvärderas löpande i syfte att förbättra genomförandet av samverkansinsatserna. Avstämning i den centrala styrgruppen för övergripande samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Stockholms stad sker en gång per halvår. Den lokala samverkansmodellen som redovisas i denna överenskommelse består av två delar: I del 1 redovisas en lokal modell för samverkan med fokus på målgrupp A, d.v.s. nyanlända som ska etablera sig på arbetsmarknaden samt utrikesfödda som trots en längre tid i Sverige inte har etablerat sig på arbetsmarknaden. Den lokala modellen innefattar: En kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet och av målgruppens sammansättning och behov. En beskrivning av lokala jobbspår och av hur verksamheten i samverkan ska bedrivas och organiseras. I del 2 presenteras insatser riktade till målgrupp B, d.v.s. unga nyanlända i åldern år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning. Den lokala modellen innefattar: En kartläggning av målgruppens sammansättning och en analys av målgruppens behov. En beskrivning av hur kommunen och Arbetsförmedlingen gemensamt avser att stödja unga nyanlända att fullfölja gymnasiestudier och etablera sig på arbetsmarknaden.

3 3 Del 1: Lokal modell för samverkan mellan Stockholms stad och Arbetsförmedlingen Målgrupp och arbetsmarknad I syfte att ta fram underlag för inriktningen av arbetet med insatser och lokala jobbspår har parterna genomfört dels en kartläggning av målgrupp A i överenskommelsen och dels en kartläggning av det lokala kompetensförsörjningsbehovet på arbetsmarknaden. Resultatet av kartläggningarna har analyserats och mynnat ut i ett antal slutsatser som utgör grunden för det gemensamma arbetet med nyanlända inom ramen för överenskommelsen. I detta avsnitt redovisas en sammanfattning av det som har kommit fram i kartläggningarna och den gemensamma analysen samt hur de lokala jobbspåren är utformade. Målgruppens sammansättning och behov I september 2017 var drygt 6600 nyanlända 1 mellan år folkbokförda i Stockholms stad inskrivna på Arbetsförmedlingen, varav ca deltog i etableringsuppdraget. Siffror över könsfördelningen visar på en högre andel män än kvinnor i målgruppen. Av de totalt 6600 nyanlända var ca. 57 procent män och 43 procent kvinnor, och bland de inskrivna i etableringen var ca. 40 procent kvinnor (1779 personer) och ca. 60 procent män (2640 personer). För 2018 är Länsstyrelsens prognos att Stockholms stad kommer att ta emot ytterligare drygt 2400 nyanlända över 20 år som kan komma att ingå i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Kartläggningen visar att det inom målgruppen finns många unga i arbetsför ålder. Drygt 40 procent är i åldern år, ca. 37 procent är mellan år, ca. 15 procent är år och ca. 7 procent är över 50 år. Åldersfördelningen för de som deltar i etableringsuppdraget följer samma mönster som i den totala gruppen. En hög andel i den totala gruppen nyanlända i Stockholms stad, ca. 43 procent, har endast förgymnasial utbildning, d.v.s. har gått i skola i högst 10 år i sitt hemland. Inom etableringsuppdraget är andelen med kort utbildningsbakgrund något högre, 48 procent. Ca. 22 procent av samtliga nyanlända har en gymnasial utbildning från sitt hemland, men det är oklart hur många som har kunskaper som motsvarar ett nationellt program eller ett yrkesprogram på gymnasienivå. Ca. 35 procent av de nyanlända har utbildning på eftergymnasial nivå. Utbildningsnivåerna skiljer sig inte nämnvärt mellan kvinnor och män, men antalet kvinnor som helt saknar formell grundläggande utbildning är större än antalet män (399 kvinnor jämfört med 270 män). 1 Med nyanländ avses i detta dokument personer som inte befunnit sig i Sverige i mer än 36 månader efter att ha fått uppehållstillstånd.

4 4 Trots att en stor grupp nyanlända saknar gymnasial utbildning är det få som bortsett från sfi studerar inom vuxenutbildningen inom ramen för etableringsuppdraget. Av de ca inskrivna i etableringen var det i september nyanlända som hade studier på Komvux som aktivitet i sin etableringsplan. Av dessa var 147 män och 80 kvinnor. De yrkeskategorier där flest nyanlända med eller utan erfarenhet söker jobb är restaurang- och köksbiträden, vårdbiträden samt målare. Tydliga könsmönster kan ses i de nyanländas val av yrke. Inom restaurangbranschen söker både män och kvinnor jobb, men när det gäller vård och omsorg är det en tydlig övervikt av kvinnor och det motsatta gäller byggyrken där de flesta arbetssökande är män. Nedan följer en sammanställning från Arbetsförmedlingen över antal sökande per yrkeskategori: Nyanlända i Stockholms Stad med erfarenhet från yrket 2 Kvinnor Män Totalt Restaurang och köksbiträden m.fl Hovmästare och servitörer Bagare och konditorer Kockar och kallskänkor Pizzabagare Kafé och konditoribiträden Bartenders Totalt Kvinnor Män Totalt Vårdbiträden Undersköterskor hemtjänst, äldreboende m.fl Undersköterskor vård- och specialavdelning och mottagning Personliga assistenter Övrig vård- och omsorgspersonal Totalt Kvinnor Män Totalt Målare Fin-, inrednings- och möbelsnickare Grovarbetare inom bygg- och anläggning Träarbetare, snickare m.fl Murare m.fl VVS-montörer m.fl Installations- och serviceelektriker Betongarbetare Tunnplåtslagare Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning Totalt Fem personer och färre redovisas ej

5 5 Kartläggning av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Enligt Länsstyrelsen i Stockholms län 3 förväntas den största arbetskraftsbristen i länet under de kommande tio åren finnas inom följande utbildningsområden: Yrke/utbildning Rekryteringsbehov Gymnasieingenjörer Omvårdnadsutbildade Barn- och fritidsutbildning, gymnasial nivå Lärarutbildning för grundskolans tidigare år Ämneslärarutbildning Datautbildning, eftergymnasial nivå Fordonsutbildning, gymnasial nivå Byggutbildning, gymnasial nivå Restaurang och livsmedelsutbildning, gymnasial nivå Vård och omsorg Även om det främst är utbildade undersköterskor som efterfrågas så ökar även anställningsmöjligheterna för vårdbiträden under de kommande åren på grund av bristen på personal med gymnasial utbildning inom vård och omsorg 4. Bristen på omvårdnadsutbildad personal hänger inte enbart samman med den åldrande befolkningen utan också med ökade pensionsavgångar och ett svagt intresse för utbildningen bland yngre 5. Inom Stockholms stad förväntas antalet anställda inom vård och omsorg öka mest inom hemtjänsten och funktionshinderomsorgen på grund av hög personalomsättning och en ung personalstyrka där många arbetar deltid 6. Bygg- och transportsektorn Inom byggsektorn finns det ett underskott på utbildad arbetskraft inom nästan alla yrkesområden, exempelvis anläggningsarbetare, plattsättare, plåtslagare och golvläggare 7. Behovet hänger samman med det stora antalet bostäder som byggs i Stockholm samt de satsningar på infrastruktur som är av betydande vikt för Stockholmsregionens totala tillväxt, t.ex. byggandet av nya vägar och företagslokaler. Det absolut största arbetskraftsbehovet råder för gymnasieingenjörer som är ett yrke som efterfrågas både i byggbranschen och i andra branscher. Antalet arbetstillfällen växer även inom transportområdet. Transportyrkena gynnas av den ökade aktiviteten inom handeln och inom byggområdet. I takt med att den globala konjunkturen fortsätter att förstärkas ökar emellertid också efterfrågan på svenska exportvaror, vilket även detta bidrar till utvecklingen för transportyrkena. 3 Stockholm 2025 En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos. Rapport 2016:16. Länsstyrelsen i Stockholms län 4 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017, Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden Sid. 23. Arbetsförmedlingen (2017) 5 Trender och prognoser Sid. 42. SCB (2014) 6 Personalbehovsprognos åren Sid Sweco/Stockholms stad (2017) 7 Slutsatser och förslag på åtgärder för att säkerställa tillräcklig arbetskraftskapacitet inom byggsektorn. Sid. 40, 59. Enochsson, P. och Andersson, T. (2016)

6 6 Besöksnäringen Besöksnäringen är en av de snabbast växande näringsgrenarna i Stockholm. Flest personer anställs inom hotell- och restaurangbranschen. Branschens möjligheter att utvecklas och att fortsätta bidra till ökad sysselsättningstillväxt i regionen hejdas dock av brist på personal som innehar de kompetenser som efterfrågas av arbetsgivare. Speciellt stor är bristen på utbildade kockar. Efterfrågan på personal med gymnasial utbildning inom restaurang och livsmedel förväntas öka med drygt 20 procent fram till Utbildning och barnsomsorg Behovet av högskoleutbildade pedagoger inom förskola, grundskola och gymnasieskola förväntas vara fortsatt stor. Detta har till stor del att göra med den demografiska utvecklingen där antalet barn i olika åldrar ökar 9. Bristen på högskoleutbildad personal till förskolan och den relativt höga personalomsättningen bland barnskötare medför att Stockholms stad även framöver kommer att behöva rekrytera gymnasieutbildade barnskötare. Sammanfattande analys De kartläggningar som har genomförts visar på ett glapp mellan de nyanländas kompetenser och arbetsgivarnas krav. Detta stämmer överens med Arbetsförmedlingens analys av läget på arbetsmarknaden där en del av de utmaningar som finns kring matchningen definieras som en kompetensbrist snarare än en arbetskraftsbrist 10. I detta läge blir matchning till jobb genom utbildning allt viktigare för att möta efterfrågan inom de växande yrkeskategorierna. För att säkra den framtida kompetensförsörjningen av personal krävs åtgärder som rustar den tillgängliga arbetskraften med utbildning och de kompetenser som idag krävs för en hållbar etablering på arbetsmarknaden. Trots en hög andel kortutbildade inom gruppen nyanlända är det få som inom ramen för etableringsuppdraget läser yrkesutbildningar eller fristående kurser på gymnasial nivå. För att fler ska välja att studera krävs det ett mer omfattande samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Stockholms stad kring studie-och yrkesvägledning, motivationshöjande insatser, rekrytering till studier samt anpassade utbildningssatsningar som bättre kan fånga upp de relativt kortutbildade, d.v.s. de som saknar en fullständig gymnasial utbildning. Ytterligare ett utvecklingsområde är att stärka samverkan mellan vuxenutbildning och näringslivet för att bidra till att skapa fler utbildningar där deltagarna har en nära kontakt med arbetsgivare under hela utbildningens gång. Även ett jämställdshetsperspektiv bör integreras i arbetet då resultatet av kartläggningen av målgruppen tyder på att det finns traditionella könsmönster i valet av yrke. Ett pågående arbete är därför att ytterligare öka medvetenheten bland medarbetare och deltagare kring frågor som gäller jämställdhet för att på så sätt främja en jämnare könsfördelning och ett normkritiskt tänkande när det gäller yrkesroller. Jämställdhetsperspektivet bör även finnas med i uppföljningen av aktiviteterna för att 8 Trender och prognoser Sid. 39. SCB (2014) 9 Stockholm 2017 Full fart framåt! Rapport 2016:27. Sid. 71. Länsstyrelsen i Stockholms län (2016) 10 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017, Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden Sid Arbetsförmedlingen (2017)

7 7 kunna analysera aktiviteternas genomslag och konsekvenser för kvinnor respektive män. Förutom alla individers rätt att delta i samhälls- och arbetslivet på lika villkor är jämställdhet på arbetsmarknaden även viktigt för arbetsgivarnas kompetensförsörjning. Det råder idag stor brist på arbetskraft inom vissa yrken och ett sätt att motivera flera att söka sig till dessa yrken är att öka mångfalden inom yrkesgruppen och motverka stereotypa föreställningar om yrkesroller. Kartläggningen visar även på att det är färre kvinnor än män som tar del av de arbetsmarknadsinsatser som erbjuds via Arbetsförmedlingen och staden, och en bidragande orsak till detta kan förutom traditionella könsmönster även vara okunskap om hur arbetslivet i Sverige är organiserat och de stödstrukturer som finns. För att skapa bättre förutsättningar för en mera jämställd arbetsmarknad är det därför viktigt att även informera om de möjligheter som finns för att kombinera arbetsliv och familjeliv. Samhällsorientering är här en viktig del av de nyanländas introduktion till samhället och vid sidan av den av staden och Arbetsförmedlingen gjorda kartläggningen ett bra forum för att informera om övriga insatser samt rättigheter och skyldigheter. Även hälsofrämjande aktiviteter kan vara ett bra sätt att få ökad kunskap om det svenska samhället och arbetslivet. I Stockholm finns möjligheten för deltagare i etableringen att delta i vissa typer av hälsofrämjande aktiviteter, så som t.ex. aktiviteter inom ramen för projekt VIDA. Projektet vänder sig till personer som är nya i Sverige i syftet att hjälpa nyanlända att komma i kontakt med föreningar och delta i deras verksamhet. Förutom hälsofrämjande är projektet därför även nätverksfrämjande och ett flexibelt verktyg för att understödja nyanländas delaktighet och integration i samhället. Andra exempel på hälsofrämjande aktiviteter som erbjuds i Stockholm är svenska med baby, språkcafé och friskvårdsaktiviteter som anordnas av sfi-skolorna. Då det inom Stockholms stad redan finns ett utbud av yrkesspår riktade till akademiker och nyanlända med yrkeserfarenhet i form av snabbspår och sfx-utbildningar så har staden och Arbetsförmedlingen kommit fram till att utvecklingen av jobbspår inom ramen för denna överenskommelse främst ska rikta sig till nyanlända med förgymnasial utbildning. Inledningsvis startas jobbspår med inriktning mot vård och omsorg, byggyrken och besöksnäringen. Utöver dessa spår kommer parterna att verka för att fler jobbspår skapas inom fler yrkesområden, bl.a. för fordonsmekaniker och barn- och fritidspersonal. Moduler och lokala jobbspår Samverkansmodellen för Stockholms stad och Arbetsförmedlingen följer upplägget med moduler och jobbspår som Dua har tagit fram för arbetet med nyanlända. Modellen omfattar utvecklingen av ett gemensamt arbetssätt kring kartläggning, gemensam bedömning av lämplig insats, former för studie- och yrkesvägledning och jobbförberedande insatser. Dessutom ingår även utvecklingen av jobbspår där språk- och yrkesutbildning samt andra insatser kombineras. Sammantaget är inriktningen för arbetssätt och insatser en mer effektiv, kvalitativ och snabbare etableringsprocess.

8 8 Utöver befintligt utbud av insatser och verksamheter hos respektive part bedrivs delar av arbetet med modulerna inom ramen för följande projekt: - Finsam-projekt Emma 2.0. Utveckling av arbetssätt i lokala team bestående av personal från Arbetsförmedlingen och Jobbtorg Stockholm. Projektet pågår under tiden Projektägare: Arbetsförmedlingen. - ESF-projekt Sverige Bygger Nytt (SBN). Vägledning och branschkunskap inom bygg- och fastighetsyrken. Projektägare: Arbetsförmedlingen - ESF-projekt YFI. Integrerad språk- och yrkesutbildning. Projektägare: Stockholms stad. - Dua-projekt Jobbspår Stockholm Företag. Utveckling av samarbete med företag kopplat till jobbspåren. Projektet pågår under tiden Projektägare: Stockholms stad. De tre modulerna syftar alltså till att skapa en kedja av insatser som resulterar i att individen inom två år har kommit ut i jobb eller utbildning med egen försörjning. I modul ett krävs ett nära samarbete mellan Arbetsförmedlingen, medarbetare i lokala team och projekt Emma samt Vuxenutbildningscentrum som ansvarar för antagning till sfi. Från modul ett ska deltagarna slussas vidare till en aktivitet inom modul två för att där delta i aktiviteter som förbereder dem för ett jobbspår. Modul 1 Kartläggning och planering Projekt Emma 2.0 och lokala team Inom ramen för projekt Emma upprättas två lokala team som har som mål att arbeta med totalt cirka 500 deltagare under projekttiden. Projektteamen leds av en projektledare från Arbetsförmedlingen och en biträdande projektledare från arbetsmarknadsförvaltningen som leder metodutvecklingsarbetet och ansvarar för att hålla ihop arbetet. De ansvarar även för att ta fram en struktur för samverkan med ansvariga för jobbspåren samt att arbeta med spridning och implementering av de lokala teamens arbetssätt till samverkanskluster i övriga stadsdelar. Teamen bemannas med personal från Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsförvaltningens lokala jobbtorg. Varje team består av en arbetsförmedlare, en studie- och yrkesvägledare samt en coach/supported employment

9 9 handledare. Personalen i teamen är samlokaliserad och kommer att finnas på följande platser: - Skärholmen, team för nyanlända över 29 år - Kista, team för unga nyanlända upp till 29 år Förutom de två teamen i Skärholmen och Kista kommer det även att upprättas team i området Globen-Farsta med likartad arbetsstyrka som deltar i arbetet med metodutveckling tillsammans med teamen i projekt Emma och som bidrar till att bredda verksamheten. Teamen kommer att rikta in sitt arbete på kartläggning, planering samt jobb- och studieförberedande insatser för målgruppen utifrån de två första modulerna i Duamodellen för nyanlända. För unga under 25 år är huvudsyftet att ge stöd till att fullfölja gymnasiestudier. Genom ett tätt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Stockholms stads jobbtorg skapas en större samsyn kring de nyanländas behov och förutsättningar. Teamen har en tät samverkan med stadens Vuxenutbildningscentrum som har ansvar för test och antagning till sfi och till studier på Komvux. Projekt Emma och det lokala teamet i Globen-Farsta kommer att ha ett särskilt fokus på nyanlända kvinnor och nyanlända med kort utbildningsbakgrund. Projekt Emma finansieras av Samordningsförbundet Stockholms stad och av parterna och pågår fr. o. m. 1 mars 2018 och två år framåt. Modul 2 Förberedande insatser Befintligt utbud av studie- och arbetsförberedande insatser hos respektive part används i den här modulen. Exempel på insatser är samhällsorientering (SAMO), yrkessvenska, praktik samt fördjupad studie- och yrkesvägledning. Utöver detta utvecklas följande insatser som leder in till jobbspåren i modul 3: Yrkeslådor Med utgångspunkt från verktygslådan som har utvecklats av projektet Sverige Bygger Nytt (SBN) som ger arbetslösa branschkunskaper och vägledning inom byggyrken skapas yrkeslådor med inriktning mot vård och omsorg, förbandslåda, samt mot kockyrket, kökslåda. Projektet SBNs verktygslåda omfattar en två veckor lång vägledningsinsats där det är möjligt att prova på och få information om olika yrken inom byggbranschen. Representanter för olika arbetsgivare och fackförbund inom branschen medverkar i verktygslådan. Syftet med yrkeslådorna är att väcka intresse för bristyrken och visa på de möjligheter som finns att genom att delta i jobbspåren komma ut i arbete. Yrkesorienterande sfi (SFO) Som ett försteg till jobbspåren utvecklas yrkesorienterande sfi utbildningar (SFO) som erbjuder deltagarna möjligheten att snabbt få börja studera yrkesförberedande svenska i kombination med praktik. På sikt är tanken att SFO-utbildningarna även ska ha tydliga mål och sträva efter att deltagarna under kursen skall uppnå de kunskapskrav som krävs för att delta i en gymnasial yrkesutbildning som kombineras med studier i svenska inom ramen för jobbspåren.

10 10 Modul 3 Lokala jobbspår Inledningsvis omfattar den lokala modellen tre jobbspår med inriktning mot vård och omsorg, byggyrken och besöksnäringen. Spåren består av utbildningar där deltagarna kombinerar studier i svenska med yrkesstudier på gymnasial nivå. Inom samtliga spår finns en nära samverkan med arbetsgivare som deltar i planeringen och genomförandet av utbildningarna på olika sätt. Ytterligare jobbspår kommer att utvecklas efterhand och även dessa kommer att fokusera på att skapa förutsättningar för att integrera studier i svenska med yrkesutbildning och en nära samverkan med arbetsgivare. Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad har under 2017 påbörjat arbetet med att utveckla flera utbildningar där deltagarna liksom inom ramen för projekt YFI har möjlighet att kombinera studier i svenska med en yrkesutbildning på gymnasial nivå, och flera jobbspår är därför redan under uppbyggnad. I arbetet ingår även att utveckla ett arbetssätt för samordnade rekryteringar till spåren samt att genom projektet Jobbspår Stockholm Företag utöka samverkan med företag. Jobbspåren i modul 3 kommer att inledas med förberedande insatser inom modul 2 och nedan presenteras därför även flödet mellan de två modulerna. Jobbspår 1: Byggyrken Byggspåret består av ett samarbete mellan två ESF projekt, Sverige bygger nytt (SBN) och YFI. Genom att kombinera dessa två projekt kommer deltagarna i jobbspår bygg att få fördjupad studie- och yrkesvägledning, utbildning och kontakter med arbetsgivare genom praktiskt lärande på arbetsplatser. Inom ramen för modul 2 rekryterar Arbetsförmedlingen deltagare till SBN genom informationsträffar och intervjuer på lokala arbetsförmedlingskontor. Deltagare som

11 11 visar intresse för byggbranschen erbjuds att delta i en två veckor lång informations- och vägledningsinsats, verktygslådan. Under insatsen får deltagarna information om branschen, kunskap om olika byggyrken, möjlighet att träffa arbetsgivare och representanter från branschorganisationer samt studie- och yrkesvägledning. Språkstöd/tolkar används vid behov. Under verktygslådan genomgår deltagarna även en kartläggning och en individuell planering görs upp för kommande insatser. De som studerar på som lägst sfi nivå C, studieväg 2, och därmed uppfyller kraven för att studera på YFI har möjlighet ansöka om en studieplats på YFI:s byggutbildning. Övriga deltagare erbjuds vägledning till andra aktiviteter så som t.ex. fortsatta språkstudier eller arbetsmarknadsutbildningar. Inom ramen för YFI:s byggutbildning läser eleverna en yrkesutbildning som kombineras med studier i svenska. Efter sex veckors orienteringskurs där eleverna förbereds språkligt och får pröva praktiska moment inom olika yrken inom byggbranschen får de välja en av sju yrkesinriktningar. Efter slutförd utbildning förs eleverna in i byggindustriernas yrkesnämnds register där de registreras som lärlingar. Detta betyder att de får ett bevis på deras kunskaper som kan användas för att söka jobb både i Sverige och internationellt. Samverkan med arbetsgivare Samverkan med arbetsgivare sker dels via SBN:s kontaktnät med arbetsgivare och branschorganisationer som medverkar under verktygslådan, och dels via YFI:s jobbmatchare och APL-samordnaren på skolan. Ungefär 50% av YFI:s byggutbildning består av arbetsplatsförlagt lärande (APL), vilket innebär att deltagarna under utbildningen får en god inblick i vad yrket innebär och har möjlighet att knyta kontakter med arbetsgivare. Jobbspår 2: Vård och omsorg

12 12 Inom jobbspåret för vård och omsorg har deltagarna möjlighet att läsa gymnasiala kurser inom vård- och omsorgsprogrammet i kombination med studier i svenska. Målet är att samtliga deltagare skall bli anställningsbara som undersköterskor inom äldreomsorgen och läsa 1350 gymnasiepoäng, samtidigt som de utvecklar sina kunskaper i svenska. Utbildningen inleds med en fem veckor lång introduktionsutbildning med syftet att förbereda eleverna språkligt för den kommande yrkesutbildningen och ge dem en bild av yrkesutbildningens innehåll och krav. I introduktionsutbildningen ingår även en veckas prova på-praktik inom äldreomsorgen. Inom ramen för modul 2 rekryterar Arbetsförmedlingen tillsammans med Ambea personer som är intresserade av att arbeta inom vård och omsorg. De som är intresserade och som bedöms som lämpliga för yrket erbjuds en praktikplats på något av Ambeas äldreboenden eller omsorgsboenden. Praktiken kan pågå i upp till sex månader och kombineras med sfi-studier. Arbetsförmedlingen, Ambea och YFI gör en gemensam bedömning av vilka praktikanter som har förutsättningarna att klara av en gymnasial yrkesutbildning inom vård och omsorgsprogrammet. Deltagarna ska studera sfi på som lägst nivå C, studieväg 2. De som erbjuds en plats på YFI:s vård- och omsorgsutbildning tar en paus i sin praktik på Ambea men återgår till arbetsplatsen för de moment inom utbildningen som utförs genom arbetsplatsförlagt lärande. Deltagare som inte bedöms ha förutsättningarna att klara av en gymnasial yrkesutbildning erbjuds vägledning till andra aktiviteter så som t.ex. fortsatta studier i svenska eller arbetsmarknadsutbildningar. Samverkan med arbetsgivare Enheten för extern arbetsgivarsamverkan (Efas) på arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad har tecknat partnerskap med Ambea som bedriver verksamheterna Vardaga och Nytida, och som en del av överenskommelsen åtar sig arbetsgivaren att delta i jobbspåret för undersköterskor. Arbetsgivaren bidrar bl.a. med APL-platser och handledning, yrkesverksamma gästföreläsare, anordnar studiebesök på arbetsplatser under orienteringskursen samt anställningsmöjligheter efter utbildningen.

13 13 Jobbspår 3: Besöksnäringen Jobbspår 3 riktar sig till personer som kan ha en något kortare utbildningsbakgrund då en stor del av utbildningen sker genom praktiskt lärande. Arbetsmarknadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen jobbar gemensamt med att sprida information om spåret och rekrytera deltagare. De som studerar sfi på nivå C och därmed uppfyller utbildningskraven har möjlighet att söka till utbildningen. Två olika utbildningar erbjuds inom ramen för Jobbspår besöksnäringen: 1. YFI:s kockutbildning innefattar totalt 1100 gymnasiepoäng och kombineras med utbildning i svenska. Utbildningen inleds med en 5 veckors introduktionsutbildning där deltagarna bl.a. får kunskap om arbetsmiljö och säkerhet, hygienkunskap, studiebesök, introduktion till branschen och arbetet samt språkutbildning med yrkesfokus. 2. Astars kockutbildning följer nya riktlinjer för yrkesutbildningar och innefattar därför totalt 1450 gymnasiepoäng. Även denna utbildning inleds med en orienteringskurs. Samverkan med arbetsgivare Enheten för extern arbetsgivarsamverkan (Efas) på arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad har tecknat partnerskap med Choice Hotels (omfattar Clarion, Quality

14 14 och Comfort Hotels), och som en del av överenskommelsen åtar sig arbetsgivaren att delta i jobbspåret för kockar. Arbetsgivaren bidrar bl.a. med att erbjuda APL-platser och handledning under utbildningen samt studiebesök och anställningsmöjligheter efter utbildningen. Utvecklingsområden inom jobbspåren Samordnad rekrytering till jobbspåren Under 2018 ska Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsförvaltningen vidareutveckla en modell för rekrytering till spåren som redan har påbörjats. Modellen bygger på att samtliga parter i ett tidigt skede av processen skapar ett samförstånd kring ansvarsfördelning, åtaganden och tidsram. Rekrytering till jobbspåren kommer att rikta sig till samtliga nyanlända och inte enbart de som deltar i projekt Emma. Därför kommer samtliga arbetsförmedlingskontor i staden att bli berörda av rekryteringarna. Utveckla samverkan med arbetsgivare i projektet Jobbspår Stockholm Företag En särskild satsning i projektform görs för att vidareutveckla samarbetet med arbetsgivare kopplat till nya jobbspår. Syftet är att ge företag stöd i sin kompetensförsörjning och att nyanlända på ett tidigt stadium får en anknytning till en arbetsplats. Projektet tar sin utgångspunkt i det arbete som bedrivs av dels Arbetsförmedlingens Arbetsgivarcenter och av arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbetsgivarsamverkan, Efas. Enheten har i uppdrag att både strategiskt och operativt samordna Arbetsmarknadsförvaltningens samarbete med näringslivet, stadens verksamheter och bolag samt utveckla och applicera sociala klausuler i stadens upphandlingar. I projektet Jobbspår Stockholm Företag ingår utveckling av: - central samordning av utbildningsinsatser inom jobbspåren som anpassas utifrån företagens kompetensbehov - samarbetsformer mellan utbildningsanordnare i jobbspåren och företagen - centralt samordnad handläggning och hantering av lönesubventioner och administration kring aktivitetsstöd - handledarutbildningar i syfte att öka kunskapen om bl.a. förutsättningar för språkutveckling och lärande på arbetsplatsen samt kulturella skillnader - frukostseminarier och nätverksträffar för företag i syfte att inspirera och öka kunskapen om nyanlända och kompetensförsörjning Projektet pågår under perioden 1 januari 2018 och 31 december 2019 och finansieras med medel från Dua.

15 15 Samverkansorganisation Organisationsskiss för övergripande styrning av processerna i överenskommelsen 11 : Resurser för samordning och övergripande styrning Styrgrupp för övergripande samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsförvaltningen Styrgruppen fattar beslut om övergripande frågor, implementering av arbetssätt samt följer upp arbetet inom ramen för överenskommelsen. Representanter i styrgruppen från Stockholms stad är avdelningschefen för Jobbtorg Stockholm, avdelningschefen för vuxenutbildningen i Stockholm och arbetsmarknadsförvaltningens utvecklingschef. Representanter från Arbetsförmedlingen är enhetscheferna för MO1 enhetsområde Stockholm Järva och Skärholmen, Globen och Farsta samt City. Utvecklingsledare och samordnare Utvecklingsledare från Arbetsmarknadsförvaltningen och samordnare från Arbetsförmedlingen ansvarar för förankring i respektive organisation och för övergripande samordning av arbetet inom ramen för överenskommelsen. I uppdraget ingår att hålla ihop processerna i överenskommelsen och stödja projektledare och chefer i arbetet med att initiera och följa upp aktiviteter. Arbetsgrupp för samordning av Dua-nyanlända Syftet med gruppen är att samordna det operativa arbetet med insatserna i överenskommelsen, lösa praktiska samverkansfrågor samt identifiera frågor som behöver lyftas för beslut eller diskussion till styrgrupperna. Arbetsgruppen leds av utvecklingsledare och samordnare. I gruppen ingår projektledare och biträdande 11 AF: Arbetsförmedlingen AmF: Arbetsmarknadsförvaltningen

16 16 projektledare för Emma, utbildningskoordinator, samordnare för arbetsmarknadsutbildningar samt projektledare för näringslivssamverkan i projektet Jobbspår Stockholm Företag. Resurser för styrning och samordning av arbetet med jobbspåren Styrgrupp jobbspår Styrgruppens uppdrag är att följa och styra arbetet med att bygga och genomföra jobbspår samt att identifiera och utveckla gemensamma arbetssätt för att hålla samman och underlätta det operativa arbetet inom jobbspåren. Vidare ansvara för styrning av projektet Jobbspår Stockholm Företag. I styrgruppen ingår verksamhetschef för enheten för extern arbetsgivarsamverkan på Arbetsmarknadsförvaltningen (Efas), verksamhetschef inom vuxenutbildningen, enhetschefen för Arbetsförmedlingens MO1 Arbetsgivarcenter samt utvecklingsledare och samordnare. Projektledare för näringslivssamverkan inom projekt Jobbspår Stockholm Företag Projektledaren ska leda, marknadsföra och förankra projektet hos samarbetspartners samt samordna kontakter mellan företag och anordnare inom jobbspåren. I samverkan med Arbetsförmedlingen utveckla ett arbetssätt för samordnad rekrytering till spåren. Utbildningskoordinator Utbildningskoordinatorn på Arbetsmarknadsförvaltningen har i uppdrag att samordna arbetet med jobbspår inom vuxenutbildningen samt initiera och utveckla nya jobbspår. I uppdraget ingår även att samverka med Arbetsförmedlingen i skapandet av spår som innehåller arbetsmarknadsutbildning. Samordnare för arbetsmarknadsutbildningar (AUB) Handläggaren har i uppdrag att initiera och utveckla yrkeslådor och jobbspår med arbetsmarknadsutbildning. Samverkar med utbildningskoordinatorn inom vuxenutbildningen på Arbetsmarknadsförvaltningen och med personal i projektet Jobbspår Stockholm Företag. Samordning och styrning av arbetet med lokala team inom projekt Emma Styrgrupp projekt Emma Styrgruppen ansvarar för beslut om inriktning, implementering och spridning av arbetssätt som utvecklas i projektet. Styrgruppen består av sektionschef för Arbetsförmedlingen Skärholmen, enhetschef för enhetsområde Järva-Skärholmen på Arbetsförmedlingen MO1 samt biträdande marknadschef på Arbetsförmedlingen MO1. Från arbetsmarknadsförvaltningen ingår utvecklingschef och avdelningschef för Jobbtorg Stockholm. I styrgruppen ingår även en representant från Samordningsförbundet Stockholms stad. Lokal Samverkansgrupp i Järva och Skärholmen Respektive samverkansgrupp består av lokal jobbtorgschef samt biträdande enhetschef Arbetsförmedlingen. Samverkansgruppen fattar beslut av operativ karaktär och följer

17 17 upp arbetet i de lokala teamen som ingår i projektet samt identifierar frågor som behöver tas upp i styrgruppen. Projektledare och biträdande projektledare för projekt Emma Projektledare från Arbetsförmedlingen och en biträdande projektledare från arbetsmarknadsförvaltningen arbetar operativt med att få igång och leda arbetet i de lokala teamen samt bidrar till att sätta en struktur för samverkan med ansvariga för jobbspåren. Under år 1 är huvudinriktningen att utveckla ett arbetssätt i pilotform. Under år 2 utökas uppdraget till att förutom att leda arbetet i teamen även arbeta med spridning och implementering av arbetssättet till flera samverkanskluster i staden. Lokal styrning av insatser för unga nyanlända Samverkan kring unga nyanlända under 25 år som saknar gymnasieutbildning styrs utifrån samverkansstrukturen i Dua-överenskommelsen om unga.

18 Del 2: Insatser för unga nyanlända år som saknar gymnasieexamen 18 Samverkansöverenskommelsen för unga nyanlända fokuserar på att utveckla insatser som kan bidra till att öka antalet nyanlända mellan 16 och 24 år som fullföljer sin gymnasieutbildning. En kartläggning av målgruppen och dess möjligheter att studera visar på att endast ca tio procent av de som börjar på språkintroduktionsprogrammet fullföljer sina gymnasiestudier inom fem år. På dagens kunskapsintensiva arbetsmarknad är en gymnasieexamen en viktig förutsättning för en varaktig etablering på arbetsmarknaden, samtidigt som det för målgruppen unga nyanlända också påverkar deras möjligheter att få uppehållstillstånd. Insatserna som utvecklas för unga nyanlända som saknar en gymnasieexamen syftar därför till att utveckla språkintroduktionsprogrammet, utveckla insatser för stöd i övergången mellan språkintroduktionsprogrammet och vuxenutbildningen, samt att skapa strukturer för anpassning och förstärkt stöd för målgruppen inom vuxenutbildningen. Utöver detta kommer Stockholms stad och Arbetsförmedlingen även att utveckla sin samverkan kring unga nyanlända och genomföra lokala analyser av målgruppen och individernas behov. Kartläggning av målgruppen I Stockholms stad var 1098 nyanlända i åldern år inskrivna på Arbetsförmedlingen i september Av dessa var 53 procent kortutbildade, det vill säga hade inte fullföljt en gymnasieutbildning. Drygt 60 personer saknade helt formell utbildning och drygt 500 hade någon form av grundskoleutbildning 12. Under mätperioden oktober april 2017 var 950 elever i åldern år inskrivna vid någon av stadens sfi-skolor. Det är okänt hur många av dem som är nyanlända, alltså har varit i Sverige högst 36 månader. I Stockholms stad finns programmet för språkintroduktion på 19 olika skolor, varav en av skolorna endast tar emot elever som inte har studerat i Sverige tidigare. Antalet inskrivna elever per skola varierar men som flest var 229 elever inskrivna vid en och samma skola och som minst 8 elever under september Inom ramen för gymnasieskolan studerade i september 2017 ca 1850 nyanlända unga vid språkintroduktionsprogrammet, av vilka 694 var nyinskrivna. Detta innebär en svag minskning jämfört med september 2016 då 2000 personer var inskrivna i programmet, varav 1141 nyinskrivna, men en ökning jämfört med september 2015 då 1200 personer var inskrivna, varav 824 nyinskrivna 13. Orsaken till ett ökat antal inskrivna sedan 2015 kan troligtvis härledas till ökningen av antalet migranter som kom till Sverige under hösten 2015 där många var unga nyanlända som nu har påbörjat sina gymnasiestudier. Enligt Skolverkets samlade statistik för utbildningar som påbörjades erhöll 9,3 procent av eleverna på språkintroduktionsprogrammet i Stockholms stad en 12 Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik (september 2017) 13 Statistik från Elevavräkningen och Antagningsenheten. Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen (2017)

19 19 gymnasieexamen inom fyra år och 2,7 procent avslutade gymnasiet med ett studiebevis om 2500 poäng inom samma tid. Av de elever som påbörjade språkintroduktionsprogrammet hade 6,3 procent slutfört gymnasiet med en gymnasieexamen inom fyra år och 12,7 procent av eleverna hade slutfört sina studier inom fem år. 4,1 procent avslutade gymnasiet med ett studiebevis om 2500 poäng inom fem år. Det finns i dagsläget inga uppgifter om antalet elever som har fullföljt sina gymnasiestudier under 2017, men enligt uppgifter från Utbildningsförvaltningens antagningsenhet har 9 procent av eleverna gått vidare till ett nationellt gymnasieprogram 14. Vad påverkar möjlighet och motivation till studier? Ungdomars motivation och möjligheter att studera påverkas av en rad individuella faktorer så som ålder, när studierna påbörjas, tidigare studier, psykisk och fysisk hälsa, familjesituation m.m. Utöver detta finns även en rad yttre faktorer som påverkar de ungas förutsättningar och motivation. En av faktorerna som troligtvis har påverkat unga nyanländas möjlighet och motivation till studier är den förändrade lagstiftningen kring tillfälliga uppehållstillstånd. Den nya lagstiftningen ger dels en möjlighet till ett förlängt uppehållstillstånd för att möjliggöra för unga nyanlända att fullfölja gymnasiet men begränsar samtidigt möjligheten för unga att få ett permanent uppehållstillstånd om de inte har fullföljt gymnasiet 15. Även tillgång till olika studieformer och möjlighet till försörjning är av vikt för nyanlända ungas förutsättningar att fullfölja sina gymnasiestudier. Här ser förutsättningarna olika ut beroende på om ungdomen kommit som ensamkommande eller tillsammans med sin familj. Unga ensamkommande som placerats i kommunen och som beviljas uppehållstillstånd innan de fyller 18 år erhåller stöd och boende från socialtjänsten under gymnasiestudierna upp till 21 års ålder. För unga som kommer tillsammans med sina familjer är föräldrarna underhållsskyldiga. Unga som är över 18 och under 20 år när de får sitt tillstånd kan fram till slutet av december 2017 delta i etableringen och studera inom ramen för etableringen, men från och med kan endast personer över 20 år delta i det nya etableringsprogrammet. För studerande mellan år finns då möjlighet att söka studiebidrag och extra tillägg hos CSN och försörjningsstöd från aktuell stadsdelsförvaltning 16. Från årsskiftet ska unga som i direkt anslutning till avslutade studier inom språkintroduktionsprogrammet fortsätter sina gymnasiestudier vid vuxenutbildningen eller folkhögskolan kunna bli berättigade till det högre bidraget från CSN 17. Sammantaget innebär komplexiteten i ovanstående faktorer att de val nyanlända unga gör kring sina studier kan ha påverkan både på deras möjlighet att få stanna i Sverige och på deras möjlighet att försörja sig. Detta ställer höga krav på kvalité och specialiserad kunskap i studie- och yrkesvägledningen för målgruppen, samt att unga nyanlända för ta del av sådan vägledningen i ett tidigt skede. 14 Statistik från Antagningsenheten. Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen (2017) 15 SFS 2017:352 Lag om ändring i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, 16 A-H, Stockholm stads riktlinjer för barn och ensamkommande. Stockholms stad, Socialförvaltningen (2011), Riktlinjer - Handläggning av ekonomiskt bistånd. Stockholms stad, Socialförvaltningen (2017), Föräldrabalk 1949:381, 7 kap. 17 Budgetpropositionen för Regeringens proposition 2017/18:1

20 20 Språkintroduktion i Stockholms stad Stockholms stad erbjuder språkintroduktion på 19 av stadens gymnasieskolor. Språkintroduktion anordnas för elever som inte har betyg i svenska på grund av att de är nyanlända. Syftet med språkintroduktion är att eleven först och främst ska läsa svenska som andraspråk och därefter övriga grundskoleämnen eller andra kurser som eleven behöver för vidare studier eller arbete. För att bli behörig för studier på yrkesprogram krävs åtta grundskolebetyg och för högskoleförberedande program krävs elva betyg. Eleven har rätt att påbörja språkintroduktion före det andra kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Asylsökande och papperslösa måste påbörja sin gymnasieutbildning innan de är 18 år. Efter fyra års skolgång i Sverige räknas man inte längre som nyanländ. På språkintroduktion upprättas en individuell studieplan som beskriver förväntad studietid och vilka ämnen eller kurser eleven ska läsa. De flesta elever går vidare till andra studier, arbete eller annan verksamhet efter tre år. Stadens skolor som anordnar språkintroduktion tar emot elever från grundskolans förberedelseklasser samt från stadens mottagande skola för nyanlända gymnasieungdomar, Liljeholmens gymnasium. Dessutom tas elever emot som har flyttat in till Stockholm och som redan har påbörjat sina studier i en annan kommun. På Liljeholmens gymnasium görs en inledande bedömning och språktest för att placera elever i lämpliga studiegrupper utifrån skolbakgrund och språknivå. Liljeholmens gymnasium tar emot elever kontinuerligt under läsåret. Samtliga elever får söka fortsatt språkintroduktion inför nästföljande läsårsstart i augusti. Utöver språkintroduktion med allmän inriktning erbjuder staden också yrkesintroduktion kopplat till språkintroduktion, specialpedagogisk profil, språkintroduktion mot nationella program och alfabetiseringsgrupper för elever utan skolbakgrund. Vuxenutbildning Utöver sfi finns inom det inom vuxenutbildningen möjlighet att läsa kurser på grundläggande och gymnasial nivå. Vuxenutbildning ges hos totalt drygt 50 skolor i staden, varav sex drivs i kommunal regi. Det ett stort utbud av kurser på olika nivåer inom vuxenutbildningen. Kurser finns på grundläggande nivå, på gymnasienivå, inför universitet- och högskolestudier, kortare yrkesutbildningar men också kurser som är mer av yrkesförberedande karaktär och kurser där yrkesutbildning kombineras med sfi. Vissa av dessa kommer sannolikt att vara en väg in i vuxenutbildningen för en del nyanlända ungdomar, men särskild marknadsföring och information om utbudet till elever vid språkintroduktion saknas i dagsläget. Inga speciella kurser för målgruppen finns och heller inget särskilt stöd. Det saknas även kunskap om antal elever som fortsätter från språkintroduktion till vuxenutbildningen och möjlighet att följa målgruppens resultat som grupp saknas. Med medel från Sociala investeringsfonden i Stockholm ska ett resursteam startas och teamet kommer bland annat att fokusera på stöd till nyanlända unga. Arbete med exakt utformning av teamets sammansättning och uppdrag pågår. Bakgrundsinformation kring målgruppen pekar på behov av pedagogisk- och vägledningskaraktär, samt inom hälsoområdet.

21 21 Unga nyanlända inskrivna på Arbetsförmedlingen Inom staden finns en strukturerad samverkan mellan stadsdelsförvaltningarna, jobbtorgen för unga och Arbetsförmedlingen kring målgruppen unga och lokala rutiner för samverkan finns framtagna. I dessa rutiner saknas speciella rutiner för unga nyanlända och jobbtorg har hittills endast varit involverade i samverkan kring unga nyanlända med försörjningsstöd. På övergripande nivå för Stockholms stad finns kunskap kring målgruppen unga nyanlända inskrivna på Arbetsförmedlingen, antal personer i målgruppen, utbildningsbakgrund, antal elever som läser inom sfi och övrig vuxenutbildning, men för att utveckla en strukturerad samverkan kring studiemotiverande insatser och vägledning på lokal nivå behöver jobbtorgen och Arbetsförmedlingen gemensamt genomföra lokala analyser. Med en sådan analys som grund kan en särskild rutin för målgruppen bifogas till de existerande samverkansrutinerna. Sammanfattande analys Sammantaget fanns i september 2017 ca unga som studerade vid språkintroduktion i Stockholm, spridda på 19 olika gymnasieskolor. Utöver detta var drygt 600 unga nyanlända år som saknade gymnasieutbildning inskrivna på Arbetsförmedlingen. Totalt fanns alltså inom språkintroduktion och inom Arbetsförmedlingen drygt 2400 unga nyanlända som har ett behov av att inom de kommande åren fullfölja gymnasiet. Tidigare utvärderingar har visat att endast en mycket låg andel av de unga som studerar vid språkintroduktionsprogrammet fullföljer gymnasiet inom fem år. Förutsättningarna för unga nyanlända att gå vidare från språkintroduktionsprogrammet till ett nationellt program och att slutföra en gymnasieutbildning påverkas av en rad olika faktorer så som t.ex. ålder, studiebakgrund, tid i Sverige, familjesituation och försörjning, samtidigt som målgruppen dessutom är geografiskt mycket rörlig. Det är därför svårt att utifrån det statistiska underlaget analysera orsakerna till att så få fullföljer sina gymnasiestudier och uppskatta hur stor andel av ungdomarna som kommer att klara av att fullfölja sina gymnasiestudier. För att öka andelen unga nyanlända som fullföljer sina gymnasiestudier inom ungdomsgymnasiet krävs därför dels en djupare analys av orsakerna bakom avhopp och icke avslutade studier och dels en vidareutveckling av innehållet i språkintroduktionsprogrammet. Det saknas även underlag för analys av andelen elever som har gått vidare från språkintroduktionsprogrammet till gymnasiala studier inom vuxenutbildning eller till arbete, och därmed saknas även information kring hur många som skulle ha behov av att komplettera sin gymnasieexamen inom ramen för vuxenutbildningen samt vilket behov som finns för att ta del av andra stödinsatser. Studier på gymnasial nivå inom vuxenutbildningen är också den enda möjligheten som många har att fullfölja en gymnasieexamen eftersom alla inte kan tillgodogöra sig eller har rätt att delta i utbildning på språkintroduktionsprogrammet. T.ex. har unga nyanlända över 20 år som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen inte rätt att studera på språkintroduktionsprogrammet och det finns därför en relativt stor grupp individer med behov av att kunna fullfölja sina gymnasiestudier inom vuxenutbildningen.

22 22 Förutom individuella omständigheter finns flera omkringliggande faktorer som påverkar unga nyanländas förutsättningar att studera. Viktiga faktorer är den förändrade lagstiftningen kring tillfälliga uppehållstillstånd, möjligheten att försörja sig under studierna beroende på ålder, utbildningsform, och huruvida ungdomen kommit som ensamstående eller ej. Detta innebär att beslut som ungdomarna fattar kring sina studier kan påverka både deras möjlighet att få stanna i Sverige och deras möjligheter till försörjning. Det är därför av stor vikt att ungdomarna har tillgång till kvalitativ studieoch yrkesvägledning, där vägledarna har kunskap även om dessa kringliggande faktorer. I dagsläget saknas kunskap om hur många nyanlända elever som fortsätter att läsa mot en gymnasieexamen inom vuxenutbildningen och informationen om hur många av de unga nyanlända inskrivna vid Arbetsförmedlingen som studerar är bristfällig. På grund av olika regelverk inom ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen är studietakten ofta högre inom vuxenutbildningen än i ungdomsgymnasiet, och det stöd som finns inom gymnasieskolan saknas i stor utsträckning inom vuxenutbildningen då inga speciella anpassningar görs för målgruppen. Antalet lärarledda lektioner är också färre och det finns en högre förväntan på självständigt arbete. Det finns även behov av att skapa en etablerad struktur för ett ändamålsenligt samarbete mellan vuxenutbildningen och ungdomsgymnasiet samt Arbetsförmedlingen kring övergångar till vuxenutbildningen. Sammantaget finns i Stockholm ett stort antal unga nyanlända med behov av att fullfölja gymnasiet. För att främja deras möjligheter att fullfölja sina studier krävs följande: - Kunskap kring unga nyanländas övergång till vuxenutbildning - Strukturerad samverkan kring övergångar - Utveckling och anpassning av undervisningen till målgruppen både inom språkintroduktionsprogrammet och inom vuxenutbildningen - Stöd till målgruppen för ökad måluppfyllelse - Tillräcklig tillgång till studie- och yrkesvägledning Aktiviteter för att öka andelen unga nyanlända som fullföljer gymnasiet och går vidare till arbete Utveckling av språkintroduktionsprogrammet Mottagande av nyanlända elever genom Start Stockholm Från och med vårterminen 2018 kommer alla nyanlända barn och ungdomar att passera Start Stockholm som är en mottagningsenhet för nyanlända barn och ungdomar. Start Stockholm kommer att genomföra kartläggningar och inledande hälsoundersökningar, informera om det svenska utbildningssystemet samt erbjuda studie- och yrkesvägledning till samtliga nyanlända barn och ungdomar. Samordnare för nyanländas lärande I Stockholms stad finns tre samordnare vars uppdrag är att stödja huvudmannen i arbetet med att systematiskt och kontinuerligt följa upp, analysera, planera och utveckla verksamheten gällande arbete med nyanlända elevers lärande i syfte att öka likvärdigheten och kvaliteten.