Fördelning av forskningsmedel 2018

Transkript

1 PM Fakulteten för teknik Fördelning av forskningsmedel 2018 Detta PM sammanfattar de beslut, riktlinjer och principer som gäller för fakultetens egen fördelning av forskningsanslag för Även hur forskningsmedlen fördelas för olika ändamål beskrivs. PM:et uppdateras löpande efterhand som beslut om principer och fördelning sker eller ändras. Som utgångspunkt för beskrivning av budgetposter och fördelning används senaste budgetprocessen som exempel. Inledning Av rektors delegationsordning (dnr 2013/ ) framgår att fakultetens styrelse har att fatta beslut om fördelningen av forskningsanslaget inom fakulteten. Hur detta ska gå till begränsas av regler och direktiv som fattats av universitetsstyrelse och rektor (se vidare under Förutsättningar nedan). Därtill kommer de principer som fakultetens styrelse själv har fastställt. Styrelsen har också att förhålla sig till universitetets (dnr 2014/ ) respektive fakultetens (dnr 2015/ ) vision och strategi. Anslagstilldelning Fakulteten tilldelas forskningsanslag på flera sätt. Huvuddelen av anslaget tilldelas fakulteten som ett direkt basanslag. Därtill kommer en anslagsdel via NLU. Dessutom sker en viss omfördelning av anslag mellan fakulteterna (se tabell 1, rektors omfördelning). Dessa ges emellertid direkt till forskarna och kräver ingen inblandning från fakultetsstyrelsens sida, varför de inte speciellt tas upp i detta PM. För perioden har fakulteten erhållit ett särskilt strategiskt anslag för forskningsuppbyggnad inför en framtida civilingenjörsutbildning om 1,6Mkr. Tabell 1. Fakultetens totala forskningsanslag (i tkr) de senaste åren. Delanslag Basanslag FTK Dito via NLU Särskilt strateg. anslag Summa FTK FO budget Rektors omfördelning* Total FO anslag FTK * Rektors omfördelning utgörs dels av fördelning utifrån bibliometri och externa anslag. Dessa medel delas direkt ut till respektive forskare och är inte en del i fakultetens FO budget. Vid fördelningen av NLU-anslaget har fakulteten att uppfylla vissa villkor som NLU fastställt. T ex gäller för närvarande (2017) att dessa medel ska fördelas till lärare/forskare som har huvuddelen av sin undervisning inom lärarutbildningen. Allmänt har NLU uttryckt att medlen inte bör fördelas i särskild ordning utan enligt samma modell som fakultetens medel i övrigt fördelas. En del av medlen från NLU är riktade direkt till vissa forskare medan andra är miljöstöd. 1 (10)

2 Förutsättningar Fakultetens möjligheter att fördela forskningsanslag styrs främst av universitetsstyrelsens beslut Verksamhetsplan och budget, vilket fattas i december varje år, samt rektors beslut Kompletterande riktlinjer och förtydliganden gällande fakulteternas fördelning av forskningsmedel (dnr 2013/ ). Enligt universitetsstyrelsens beslut gäller följande riktlinjer (först beslutade i april 2010, dnr 2010/1989, och med mindre justering 2011): För fakulteternas fördelning av forskningsanslag gäller särskilt att: minst 80 % av forskningsanslaget som tilldelas till tillsvidareanställda lärares och forskares forskning ska fördelas på individbasis minst 50 % av forskningsanslaget som fördelas på individbasis ska fördelas utifrån en bedömning av lärarens/forskarens möjlighet att bidra till en eller flera forskningsmiljöer i enlighet med den övergripande prioriteringen ovan för åtminstone professorer och docenter ska denna bedömning ske med stöd av externa bedömningar Vidare gäller enligt rektors beslut om riktlinjer (dnr 2013/292/1.1) bl. a restriktivitet vid fördelning av mer än 50 % forskningstid på heltidsbasis, och att endast forskare som bedöms ha tillräckliga externa medel eller som bedöms uppvisa en tillfredsställande aktivitet att få externa medel ska erhålla forskningsmedel från fakulteten. Anslagsramar Tidigt under höstterminen beslutar fakultetsstyrelsen om ramarna för fördelningen av forskningsanslaget. Detta innebär att anslaget delas upp på ett antal poster, vars storlek styrelsen har att ta ställning till. Exakt vilka poster som styrelsen väljer kan variera något från år till år. Huvudsakliga posterna för 2017 är redovisade i tabell 2. Tabell 2: De s.k. ramarna i forskningsbudget Belopp anges i Mkr. Post belopp Anslag till institutionerna 3.0 Forskarutbildning och postdoc-tjänster 19.8 Nya fasta lärartjänster 2.5 Labblokaler 1.9 Rörlig pott 1.4 Sabbatstermin 1.0 Riktade NLU-medel 3.3 LNUC 1.6 Särskilda satsningar 0.55 Samfinansiering av indirekta OH-kostn. 2.0 Individuella potter 28.5 Institutionsanslag Alla institutioner tilldelas ett anslag för forskningsrelaterade aktiviteter. Summan (3 Mkr för 2017) fördelas till institutionerna i proportion till forskarnas sammanlagda anslag per institution, dvs. har forskarna vid en viss institution erhållit sammanlagt x % av individuella potten så får institutionen x % av institutionspotten. Medlen disponeras av prefekten i samråd med ämnesansvariga. Medlen kan t ex användas till konferenser, resor, anordnande av konferenser, drift etc. som har en forskningsanknytning. 2 (10)

3 Medel till forskarutbildning och postdoc-tjänster Styrelsen fastställer det totala delanslaget som ska avsättas till forskarutbildning och postdoc-tjänster. I anslaget ingår medel till doktorandtjänster, disputationer, ryggsäckar (se nedan) samt gemensamma doktorandkurser. Av de medel som avsätts för tjänster (doktorander plus postdocs) allokeras en viss andel till varje institution. Varje institutions andel står i proportion till institutionens forskares sammanlagda anslag och disponeras fritt av institutionen själv, se tabell 3. Fakulteten har dock en policy (Dnr 2013/36-1.1) att i möjligaste mån finansiera fjärde året för doktorander som i övrigt finansieras med externa medel. Det ankommer alltså på den enskilda institutionen att bevaka denna policy. Fakulteten finansierar även 6 postdoctjänster med totalt 4.8 Mkr årligen i en satsning initierad av rektor inför 2016, som en följd av att regeringen då beslöt att höja forskningsanslaget med 28 Mkr för LNUs räkning. Samt, enligt beslut av fakultetsstyrelsen, fördelas Dekanens forskningsmedel för 2017 till en postdoc inom Dekanens forskningsmiljö. Tabell 3: medel allokerade för forskarutbildning Sista kolumnen anger det utrymme som institutionen har att disponera för nya doktorandtjänster (per ). institution tilldelat disponibelt MT IK ME BET SOT IFE MA DV * SJÖ BY Totalt * Tillkommer även riktad satsning på LNUC vilket inbegriper flera institutioner Doktoranders ryggsäck Varje institution tilldelas per år medel för doktoranders s.k. ryggsäckar. Pottens storlek utgår från aktiva doktoranders uppskattade aktivitet under året. Medel utgår med kr/år för heltidsdoktorand och motsvarande vid lägre aktivitetsgrad. En doktorand kan disponera max kr under hela studieperioden. Medlen kan disponeras flexibelt under studieperioden. Medlen bör användas till exempelvis resor, konferenser eller annat som doktoranden har behov av under studieperioden. Medlen ska inte användas till infrastruktur som man behöver som anställd (dator, kontorsmateriel etc.). Nya fasta lärartjänster Fakultetsstyrelsen har bestämt att nyrekryterade forskningsaktiva lärare ska få en viss garanterad forskningstid i högst 2 år efter anställning. I första hand sker fördelning på reguljärt sätt baserat på meritvärde (se nedan). För nyanställda vars meriter ännu inte finns registrerade vid LNU, kan emellertid meritvärdet vara missvisande. Omfattningen av den garanterade forskningstiden är kopplad till typ av befattning och 3 (10)

4 bestäms från år till år. Fakultetens ambition är att professorer ska kunna garanteras 50 % forskningstiden och lektorer 30 % (utöver kompetensutvecklingstid; se nedan). Labblokaler Styrelsen har beslutat att avsätta medel för större labbresurser. För närvarande omfattas detta av de gemensamma labbfaciliteterna i M-huset och bioenergis forskningslabb i M-huset samt även labblokaler i B/D-husen. Rörlig pott Av erfarenhet är det dels svårt att fördela allt vid ett tillfälle och under året inkommer alltid akuta ärenden vilka kan behöva medel. Fakulteten kvarhåller därför en summa pengar, här kallat rörlig pott, för dessa oväntade situationer och eventuella framtida äskanden. Sabbatstermin Av universitetets verksamhetsplan för 2016 framgår att fakulteterna ska bereda forskare möjlighet att utnyttja en s.k. sabbatstermin. Detta innebär att man som forskare ges möjlighet att vistas vid utländskt lärosäte under en termin med bibehållen lön från LNU. Forskarna ansöker hos rektor om finansiellt stöd för en sabbatstermin, och får vid bifall halva kostnaden täckt från rektor. Fakulteten förbinder sig då att dels frigöra forskaren från andra arbetsuppgifter vid institutionen, dels att stå för halva kostnaden. Programmet löper på tre år, Riktade NLU-medel Nämnden för Lärarutbildningen fördelar forskningsmedel till forskare eller miljöer av vikt för lärarutbildningen. Dessa medel kanaliseras via FTK:s budget och är här representerade av de medel som FTK fått av NLU riktade till specifika forskare och miljöer. Särskilda satsningar Styrelsen har tagit ett antal beslut om särskilda strategiska satsningar: Epic styrelsen har allokerat 500tkr per år i tio år för fasta kostnader för Epic. Allokeringen är delad mellan forskning och grundutbildning och är villkorad med att rektor avsätter medel. FRAS är en forskarskola som SoT deltar i. Totalt har styrelsen allokerat upp till 600tkr per år i fyra år till forskarskolan. Start för satsningen är mitten av 2017 varpå allokeringen för 2017 är 300tkr. MBE styrelsen biföll ett äskande om medel för stöd av placering av MBEutrustning vid LNU. Fakulteten stödjer denna satsning med 250tkr per år i tre år, Stödet täcker hyra och viss drift av utrustningen. Samfinansiering av indirekta OH-kostnader Med samfinansiering avses det monetära tillskott som krävs då vissa externa forskningsbidrag erhålls, för att täcka de schablonmässiga OH-kostnader som fakulteten får betala till den centrala förvaltningen. T ex finansierar KK-stiftelsen endast 20 % påslag av administrativ OH, vilket är lägre än universitetets uttaxering. Bokföringstekniskt behöver fakulteten allokera en buffert för denna samfinansiering. Vid budgetårets slut sker en avräkning som gör att överskjutande OH-medel återförs till fakulteten inför bokslut. Observera att denna post inte omfattar någon eventuell samfinansiering av direkta kostnader (forskningstid, driftskostnader, etc.) som kan krävas i vissa projekt (t ex vissa EU-projekt). Sådan samfinansiering måste utgöras av medel beslutade på annat sätt. 4 (10)

5 Individuell tilldelning av forskningsmedel Alla tillsvidareanställda lärare som är forskningsaktiva har i princip möjlighet att få fakultetsanslag. Medel fördelas inte till forskare över 67 år då de ej kan inneha tillsvidareanställning. En förutsättning är att man lämnar in en redovisning sin forskningsverksamhet, samt att man visar att man är aktiv i att söka externa medel som med- eller huvudsökande. Medlen skalas också efter den tjänstgöringsgrad forskaren har vid fakulteten. Vilket innebär att en forskare som tjänstgör på exempelvis 50 % vid annan verksamhet än inom fakulteten, inom som utom universitetet, får sin individuella tilldelning nerskalad. Forskare som efter utvärdering erhåller individuell tilldelning får ett forskningsanslag angett i kronor. Medlen disponeras fritt av forskaren, dvs. medlen kan användas till forskningstid, drift eller eventuellt överlåtas på annan forskare inom fakulteten. Bastilldelning Arbetstidsavtalet (dnr PA 2012/501) garanterar lektorer viss kompetensutvecklingstid, samt viss tid för administration. För professorer finns inte motsvarande reglering. Fakultetens styrelse har därför bestämt att professorer ska ges 25 % basfinansiering. För att säkerställa att lektorers kompetensutvecklingstid planeras på ett så produktivt sätt som möjligt, har styrelsen fastställt riktlinjer för lektorers kompetensutvecklingstid (dnr 2013/ ). Vidare har styrelsen bestämt att professorer ska ges 50 kkr. i driftsanslag medan docenter ges 20 kkr. i driftsanslag. Prestationsbaserad tilldelning Utöver eventuell bastilldelning ges forskarna en individuell prestationsbaserad tilldelning, vilken bestäms enligt en viss modell (se bilaga B). Först tilldelas varje forskare ett meritvärde, som beräknas utifrån de tre indikatorvärden som på senare år använts nationellt, nämligen externa medel, publicering och citering. Externa bedömare kan anlitas för en expertgranskning. Bedömaren föreslår enbart en justering av den individuell tilldelning efter utvärdering av forskarens egen redovisning, publicerat material och meriter i övrigt. Styrelsen tar årligen beslut om en sådan expertgranskning ska ske, för tilldelning 2017 skedde ingen sådan granskning vilket även kommer att gälla för tilldelning Enligt rektorsbeslut ska en sådan granskning ske med max tre års mellanrum. Med beaktande av modellberäkning, expertutlåtande och övriga villkor sammanställer styrelsens arbetsutskott ett förslag till beslut i fakultetsstyrelsen. Styrelsen har fattat beslut att med övriga villkor, menas villkor att beakta vilka kan ha påverkat individuella forskningsprestationen eller är viktiga för forskningen vid fakulteten men som inte syns i prestationschablonen. Dessa är villkor så som föräldraledighet, sjukskrivning och uppdrag inom som utom LNU vid andra myndigheter inklusive forskningskommittéer som har relevans för forskningen och som kan ha påverkat forskningen negativt. Vidare kontrolleras att de forskare som är verksamma inom utbildningsvetenskap har erhållit sammanlagt minst så mycket medel som FTK erhållit från NLU. Dessutom kontrolleras att de forskare som är huvudhandledare erhållit tillräckligt med medel för detta uppdrag. I övrigt utgår ingen särskild ersättning för handledningstid. Forskaren äger fritt att disponera sin forskningstid för olika åtaganden. För nyanställda forskningsaktiva lärare har styrelsen beslutat garantera viss minsta forskningstid under max 2 år (se ovan). Extern expertgranskning Enligt universitetsstyrelsebeslut ska den individuella tilldelningen av forskningsanslag ske efter bedömning av externa experter. Denna granskning behöver dock inte ske varje år utan med max tre års mellanrum. För tilldelning inför 2018 kommer ingen extern granskning att utföras. De externa experterna har dels att lämna förslag på justering av individuell tilldelning, dels ska de författa ett omdöme till 5 (10)

6 forskaren, vilket ska innehålla kommentarer av utvärderande art samt eventuellt vissa råd. Styrelsen har även beslutat att beredningen ska ske i tre grupper. Forskare inom ingenjörsvetenskaperna (institutionerna BET, BY, MT, SoT) behandlas tillsammans inom en grupp, forskare inom data/it-området (institutionerna DV, IK, ME) inom nästa grupp, och forskare inom ämnena Ma/Madi, Fy respektive sjöfartsvetenskap (institutionerna MA, IFE, Sjö) inom den tredje gruppen. Redovisning av forskningsverksamhet Inför budgetåret 2014 uppdrog rektor åt fakulteterna att i fortsättningen begära att alla forskningsaktiva lärare skulle inkomma med årlig redovisning. Denna redovisning skulle då också användas för extern granskning. Redovisningen ska inte innehålla en översikt av forskningen som bedrivits eller är tänkt att bedrivas. Utan ska innehålla aspekter som inte andra nycklar tar hänsyn till, ex. föräldraledighet, sjukskrivning, speciella uppdrag som hör ihop med forskningen. Men, forskare i början av sin karriär kan lägga tonvikt på planerad verksamhet då de inte har speciellt mycket meriter att utgå ifrån. Anvisningar för redovisningen skickas ut i maj varje år. Budgetprocess Processen börjar i januari med att professorskollegiet ombeds att via ämnesansvariga föreslå lämpliga externa granskare (om fakultetsstyrelsen beslutat att granskning ska ske). Under vårterminen tar styrelsen ställning till eventuella uppdateringar av fördelningsprinciperna. Även budgetramarna diskuteras före sommaren, för att kunna fastställas i augusti. Anvisningar om forskningsredovisning skickas ut till forskarkollegiet i maj. Redovisningar ska ha inkommit i juni. De redovisningar som ska granskas av externa experter skickas under juni månad. En sammanställning av uppgifter om externa medel, bibliometrisk poäng och uträknad meritpoäng cirkuleras till forskarna för kontroll senast under augusti. Externa bedömare inkommer med utlåtande i början av september. Fakultetsstyrelsen beslutar under oktober om preliminär individuell fördelning, vilket meddelas institutionerna för att möjliggöra budgetarbete och tjänsteplanering. När styrelsen tar beslut deltar inte enskilda styrelsemedlemmar i beslut som rör sin egen tilldelning, styrelsemedlemmar lämnar fysiskt rummet vid diskussion om deras individuella tilldelning. Efter att universitetsstyrelsen sedan fastställt fakulteternas budgetar i december, så kan fakulteten fatta definitivt beslut om fördelningen av forskningsmedel. 6 (10)

7 BILAGA A FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRDELNING AV ANSLAGSMEDEL TILL FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Fakulteterna erhåller genom universitetsstyrelsebeslut varje år ett anslag för forskning och forskarutbildning. För varje budgetår gäller att en del av anslaget är upplåst på grund av tidigare beslutade åtaganden (t ex doktorander). En del av anslaget avsätts för vissa generella ändamål (t ex rörlig resurs att disponera per institution). Resterande medel tilldelas forskande lärare efter prestation och extern bedömning. Sålunda delas anslaget upp på ett antal poster P 1 P 10 : Åtaganden genom tidigare eller särskilda beslut P 1 doktorander och postdoc-tjänster P 2 institutionsanslag P 3 strategiska ålägganden samfinansiering av OH-kostnader P 4 Av återstående medel avsätts följande poster med belopp som styrelsen beslutar P 5 basschablon för professorer och docenter P 6 nyanställningar P 7 forskarutbildningskurser P 8 labbsalar och teknisk support dekan-pott (rörlig resurs att använda under året) P 9 Därefter återstår de medel P 10 som fördelas individuellt till forskarna efter prestation. Enligt universitetsstyrelsens beslut så måste fördelningen av forskningsanslaget uppfylla vissa randvillkor. Dessa villkor innebär att anslaget delas i fyra delar A, B 1, B 2 och B 3 enligt följande: A B medel som ej tilldelas lärare och forskare medel som tilldelas lärare och forskare B B, medel som ej behöver fördelas på individbasis B (B B 1 ), medel att fördela på individbasis utan bedömning = B B 1 B 2, medel att fördela på individbasis efter extern bedömning B 3 Eftersom posterna P i faller inom olika delar A, B j kommer villkoren ovan att sätta gränser för posternas relativa storlek. Rektor har i beslut angivit ett antal direktiv för fördelningen av forskningsmedel. Bl a bör en forskare i normalfallet inte tilldelas mer än högst 50 % forskningstid. Medel bör också endast tilldelas de forskare som söker externa medel. Vidare har rektor förtydligat att bedömning kan göras med intervall upp till 3 år, samt att om externa medel sökts från t ex VR kan den därvid gjorda bedömningen utnyttjas. Bedömningsmomentets periodicitet underlättas av att forskningsarbetet struktureras i projekt, vilket även torde vara naturligt för teknisk och naturvetenskaplig forskning. I bedömningsmomentet bör ingå dels en bedömning av projektinnehållets relevans, dels en bedömning av forskargruppens potential att lyckas. 7 (10)

8 Fakultetens styrelse har bestämt att extern bedömning bör ske vart tredje år. Bedömningarna bör vara så instruktiva som möjligt, dvs varje forskare bör få ett omdöme som råd och vägledning. Vidare bör forskarna redovisa sina forskningsplaner, vilka ska bedömas jämte forskarens meriter. Att lägga vikt vid forskarens planer är särskilt betydelsefullt vid bedömningen av unga forskare. Ytterligare en typ av randvillkor som fakulteten vill påföra fördelningen av medel är spridningen över olika ämnesområden. Detta låter sig nog lättast mätas per institution. Härvid torde det också vara önskvärt att beakta tidigare budgetårs fördelning av medel. Förändringen från år till år bör inte överstiga 5 %. 8 (10)

9 BILAGA B MODELL FÖR INDIVIDUELL FÖRDELNING AV MEDEL TILL LÄRARE/FORSKARE De medel som här åsyftas är att hänföra till kategori B 3 i bilaga A, dvs. posterna P 5, P 6 och P 10. Enligt direktiv kan dessa medel tilldelas forskande lärare efter bedömning för max 3 år i taget. Medel kan tilldelas fast anställd lärarpersonal med doktorsexamen efter man inlämnat redovisning av sin forskningsverksamhet. Fakultetsstyrelsen har bestämt att forskande lärare bör tilldelas viss basfinansiering. Eftersom LNU har en relativt sett liten forskningsbudget, bör det prioriteras att lektorers kompetensutvecklingstid om motsvarande 20 % bör disponeras för forskning i första hand *). Detta är också i enlighet med LNU:s lokala arbetstidsavtal. Eftersom professorer enligt arbetstidsavtalet inte har sådan tid, bör fakultetsmedel avsättas motsvarande 25 % arbetstid. Detta utgör jämte schabloniserade driftmedel till professorer och docenter post P 5 i bilaga A. Posten P 10 fördelas individuellt till forskarna efter prestation, vilken bedöms i två steg. Först görs en meritvärdesberäkning, därefter en individuell bedömning av en extern granskare. Fakultetsstyrelsen beslutar om tilldelning. Meritvärdesberäkning Meritvärdesberäkningen baseras på de produktivitetsindikatorer som använts nationellt på senare år: externa medel, publiceringar och citeringar. Modellen är inspirerad av den utredning Vetenskapsrådet genomförde på regeringens uppdrag 2009 (regeringsbeslut U2009/322/F). En forskare i tillskrivs ett visst meritvärde M i, vilket beräknas enligt följande: M 0.5x 0.3p 0. 2c i i i i där x i är ett poängtal som är proportionellt mot den mängd externa medel som i nyttjat under de 5 senaste åren, och utgör andelen av fakulteten totalt. p i är ett bibliometriskt poängtal, som tillhandahålls varje år av universitetsbiblioteket (se nedan). c i är ett poängtal som motsvarar i:s citeringsfrekvens, och utgör andelen av fakulteten totalt. Enligt direktiv bör en forskares forskningstid finansieras till max 50 % med anslagsmedel. Bl a därför införs en dämpfunktion, med vilken värdena M i skalas ner olinjärt: ~ k1m M k 1 e i i 0 där k 0 och k 1 är justerbara koefficienter. En beräkning kan då se ut enligt nedanstående figur. *) Här avses 20 % av lärarens GU-finansierade tid. 9 (10)

10 1,20000 figure of merit 1, , , ,40000 figure of 0, , , , , , , , ,00000 De på detta sätt justerade meritvärdena utgör därefter del av det underlag de externa bedömarna har att tillgå jämte forskarnas egna redovisningar och publicerat material. Externa medel Avseende externa forskningsmedel beaktas i princip inte vilken finansiär som beviljat bidraget. Dock tillgodoräknas endast medel som avser direkt forskningsfinansiering eller forskningsförberedande verksamhet. Endast medel som finns registrerade i ekonomisystemet Agresso kan tillgodoräknas. I vissa fall kan externa medel avsedda för annan verksamhet än forskning tillgodoräknas, och då till 50 %. I så fall gäller att verksamheten på något sätt överlappar med forskningsverksamhet samt att forskarens egen forskningsverksamhet kan anses ha nytta av finansieringen. Grundprincipen är dock att de externa medlen ska ha erhållits på forskningsmeriter. Vid styrelsens budgetmöte i oktober 2016 beslutades att KK-projekt, (Avans, Expertkompetens), internationaliseringsprojekt (Linnaeus Palme, Tempus, Erasmus), samt nätverken IEC och LTC beräknas med 50 % av meritvärdet för externa projekt. Ovan nämnda projekt/nätverk bedöms ha ett visst värde för forskningsverksamheten och forskningsuppbyggnaden eller ha erhållits på forsknings-meriter. Meriten för de externa medlen tillgodoräknas i sin helhet den huvudsökande/ projektledaren, om inte denne i sin redovisning meddelat kansliet att annan medsökande (inom fakulteten) istället ska tillgodoräknas (del av) medlen. Publikationer FTK använder sedan ett antal år den bibliometriska poängberäkning som tillhandahålls av universitetsbiblioteket. Denna poäng beräknas enligt en variant av den s.k. norska modellen och redovisas i särskilt PM från biblioteket. Handledningstid Handledningstid ingår normalt som en integrerad del i handledarnas forskningstid oavsett hur många doktorander man handleder. En huvudhandledare som inte erhåller tillräcklig egen forskningstid får dock (minst) 5 % för en doktorand, 8 % för två doktorander eller fler. 10 (10)