Framtidens kontor är här Arbetsmiljöorganisationen Prevent skapade ett verksamhetsbaserat kontor där allas behov kan tillgodoses.

Transkript

1 Nya jobb: Lärarassistenter gör comeback Intervju: Anders Forslund om arbetslösheten Val 2018: Arbetsmarknadspolitiken efter valet Med visionen att bli världens bästa arbetsplats startade Jon Persson it-företaget Cygni. ETT MAGASIN OM ARBETSLIVET FRÅN AKADEMIKERNAS Framtidens kontor är här Arbetsmiljöorganisationen Prevent skapade ett verksamhetsbaserat kontor där allas behov kan tillgodoses. Nr A-liv 1

2 OPINION EN FÖRÄNDRAD ARBETSMARKNAD. Den nya tekniken är i huvudsak av godo men ställer också helt nya krav på individer och samhällsfunktioner. Utbildningar behöver anpassas till de nya kraven och möjlighet ges till a-kassa under studietiden. Äldre som vill byta karriärbana bör ges möjlighet till detta genom exempelvis generösare bidrag. Vikten av ett evigt lärande Ingen del av arbetsmarknaden kan komma undan de behov av kompetensutveckling som följer på automatiseringen och robotiseringen. De flesta kommer, trots en högskoleutbildning i grunden, att behöva fortsätta kompetensutveckla sig under hela sitt yrkesliv. I grunden är det arbetsgivarens ansvar att personalen får rätt kompetensutveckling, men det behövs också bättre möjligheter för den enskilde att kunna finansiera den. Normen i samhället är i dag att det krävs minst en gymnasieutbildning för de flesta jobb. Arbetslivet blir mer och mer kunskapsintensivt och det finns inget som talar för att det kommer att förändras framöver. Tvärtom är numera även högskoleutbildade under press från digitalisering och robotisering, vilket gör att utbildningsinsatser kommer att behövas under många delar av yrkeslivet. Antingen för att hänga med i utvecklingen inom sitt yrke, eller för att omskola sig till något nytt. Tekniken kommer helt enkelt att förändra många akademiska yrken; vissa arbetsuppgifter kommer att försvinna, andra kommer att komma till. Göran Arrius, Ordförande Saco. >>De flesta kommer, trots en högskoleutbildning i grunden, att behöva fortsätta kompetensutveckla sig under hela sitt yrkesliv.<< Den nya tekniken är i huvudsak något gott. Många arbetsuppgifter kan utföras var som helst i världen och den har också gjort att många väljer nya anställningsformer som är bättre anpassade till det liv man vill leva. Det finns i dag inte några formella hinder för anställda att delta i utbildning. Hindren är i stället arbetstagarens behov och intresse, arbetsgivarens efterfrågan på kompetens och inställning till studier, samt möjligheterna att finansiera utbildningen. Ett begränsat utbud av utbildningar kan vara ett annat hinder. De privatekonomiska incitamenten och utbudet är något som samhället kan påverka. Från Sacos sida har vi många förslag som kan göra det lättare både för arbetsgivare och anställda att skapa utbildningsmöjligheter som följer med i tiden. En viktig utgångspunkt är att vi inte bygger helt nya system för kompetensutveckling. Sverige har ett väl utvecklat system för att hantera strukturell omvandling på arbetsmarknaden. Systemet ska förändras med samhällsutvecklingen. Utbudet av kurser behöver breddas, i både yrkeshögskolan och högskolan. Yrkeshögskolan måste kunna erbjuda korta utbildningar till personer med tidigare yrkeserfarenhet och utbildningserfarenhet och också bättre anpassas för att passa akademiker. Högskolan behöver erbjuda fler fristående kurser och distansutbildningar på deltid. För den privatekonomiska finansieringen finns det åtminstone två möjliga spår. Det ena är att förändra studiemedelssystemet. Det kan göras mer generöst för äldre som vill byta karriärbana senare i livet, genom exempelvis höjda bidrag och möjligheten att skriva av skulderna. Det andra är att modernisera arbetslöshetsförsäkringen så att det efter en period i arbetslöshet blir möjligt att studera med a- kassa som ersättning. Det ger både en trygghet för den enskilde och skapar en stabilitet i samhället genom en större acceptans för ekonomiska politiska beslut som temporärt kan medföra ökad arbetslöshet. Det här är några förslag som vi inom Saco är övertygade om är nödvändiga för att kunna möta den allt snabbare tekniska utvecklingen. Parterna kan under tiden bidra genom att börja diskutera möjligheterna att bredda och utveckla omställningsavtalen till kompetensutveckling. På så vis tar både regering och parter ett delat ansvar för den framtida kompetensutvecklingen. En lösning helt i linje med den svenska modellen och som historiskt sett har visat sig mycket framgångsrik. A-liv ges ut av Akademikernas A-kassa Box Stockholm Ansvarig utgivare: Annika Stenberg, Akademikernas a-kassa annika.stenberg@aea.se Grafisk form och produktion: D52 Grafisk Design Lars Andersson dfemtva@gmail.com Omslagsfoto: It-projektledare Fredrik Beskow hos arbetsmiljöorganisationen Prevent. Foto: Tor Johnsson 2 A-liv Nr

3 ARBETSLÖS I NORDEN De nordiska ländernas arbetslöshetsförsäkringar skiljer sig åt men principen är densamma: att man har arbetat, att man söker jobb och att tiden med ersättning är begränsad. Katarina Bengtson Ekström, Kassaföreståndare Akademikernas a-kassa. A-kassan behövs också i goda tider De allra flesta av oss har förmånen att bara behöva oroa oss för sådant som inte kommer att inträffa. Vi drar ut kontakten när det åskar, tar en tidigare buss om vi har ett viktigt möte, tecknar en extra försäkring när vi köper ett armbandsur, köper avbeställningsskydd när vi beställer en resa. Den här sommaren har fått mig att fundera på vad jag vet om framtiden och vad det är smart att förbereda sig inför. Vattenbrist, skogsbrand, bilbränder och annat som jag som person inte kan påverka Men eftersom jag är chef på a-kassan går mina tankar förstås till arbetslöshetsförsäkringen. Att vi idag har den lägsta arbetslösheten på 10 år är givetvis glädjande. Men det är ändå smart att förbereda sig för framtiden genom att vara med i a- kassan. När arbetsmarknaden vänder kan det gå fort och det är sällan det är den enskilde som rår för eller kan påverka om man blir arbetslös eller inte. >>När arbetsmarknaden vänder kan det gå fort och det är sällan det är den enskilde som rår för eller kan påverka om man blir arbetslös eller inte.<< A-kassorna har tillsammans 3,6 miljoner medlemmar. Men vi vet att det finns många fler, kanske ytterligare en miljon, som skulle ha nytta av den trygghet som arbetslöshetsförsäkringen innebär. Vi vet att det finns många grupper, framför allt studerande och egenföretagare, som felaktigt tror att de inte kan vara med eller skulle kunna ha nytta av ett medlemskap. Vi vet också att det finns personer som tror att det räcker med fackets inkomstförsäkring eller att man kan vänta med att bli medlem till dess man blir uppsagd men så är det ju inte. Så för alla som vill slippa oroa sig för den ekonomiska stress som en arbetslöshetsperiod kan innebära fortsätter jag att rekommendera medlemskap i a-kassan. ISLAND I Island krävs minst 25 procents arbete under tre av de senaste tolv månaderna. Man ska vara år, arbetslös, arbetsför och beredd att ta alla slags vanliga jobb var som helst i landet. Efter 10 dagar med grundersättning kan man ansöka hos Arbetsmyndigheten om inkomstrelaterad ersättning. Den ger 70 procent av den tidigare inkomsten och som mest ISK i månaden, knappt SEK. och kan betalas ut i max 30 månader. DANMARK I Danmark är a-kassan frivillig. Villkoren är minst ett års medlemskap, inkomst de tre senaste åren och att man kollar jobbförslag varje vecka. Man ska också ha ett godkänt CV och vara anmäld på jobbcentret. A-kassa kan betalas ut motsvarande två år under en treårsperiod som kan förlängas om man är sjuk eller föräldraledig. Med varje arbetad timme förlängs den möjliga ersättningstiden med två timmar. Som mest får man 90 procent av inkomsten och DKR per månad (cirka SEK). NORGE Norge har en allmän arbetslöshetsförsäkring. Inkomsten året innan arbetslösheten avgör vad man får; om den varit minst två gånger folketrygdens grundbelopp ( NOK) kan man få ersättning i 104 veckor. Ersättningen blir 62,4 procent av den tidigare inkomsten upp till sex gånger grundbeloppet. Villkoren för att få ersättning är att man förlorat minst halva sin arbetstid, att man haft en inkomst på minst 1,5 grundbelopp, är anmäld som arbetssökande och skickar rapporter var fjortonde dag, och att man verkligen söker arbete. FINLAND I Finland är a-kassemedlemskapet frivilligt. För inkomstrelaterad a-kassa ska man vara år, ha varit medlem i minst 26 veckor, kunna arbeta heltid, vara arbetsför och anmäld på arbetskraftsbyrån. Man ska ha arbetat minst 18 timmar i veckan i 26 veckor under de 28 senaste månaderna och fått avtalsenlig lön eller minst /månad (år 2015). En inkomst på ger en dagpenning på 58, den som tjänat får 82 och den som tjänat får 86. Om man arbetat i tre år kan man få max 300 ersättningsdagar, och om man arbetat mer än tre år kan man få 400 dagar. SVERIGE Här är a-kassan frivillig. För att få ersättning ska man vara anmäld på arbetsförmedlingen, vilja och kunna arbeta minst 17 timmar i veckan och vara aktivt arbetssökande och beredd att ta det arbete man erbjuds. Man behöver också ha arbetat minst halvtid i minst sex månader. Ersättningsperioden är 300 dagar och kompensationsnivån de första 200 dagarna är 80 procent och därefter 70 procent. Högsta dagpenning är 910 kr de första 100 dagarna. Källa nordsoc.org Nr A-liv 3

4 NYHETER NYA JOBB Risbroskolan i Fagersta förändrade arbetsvillkoren för lärarna efter att de pekat på behovet av avlastning. Lärarnas förbättrade arbetsmiljö har inneburit sjunkande sjuktal och enklare nyrekrytering menar Helene Vestman, rektor. FOTO: ROLAND COX Assistenter gör comeback lyft fö Vi vill höja kvaliteten och då måste vi rekrytera och behålla bra lärare. Arbetsmiljön är avgörande för att man trivs och orkar. Det säger rektor Helene Vestman på Risbroskolan i Fagersta. Där slipper lärarna numera skanna, kopiera och annat och kan ägna tiden åt pedagogiken. 4 A-liv Nr Karin Holm blev avlastad och Kenneth Norell fick ett toppenjobb. Han beskriver hur han fick en gladchock när han blev anställd. Jag trivs enormt. Det är väldigt omväxlande, jag gillar kontakten med arbetskamraterna och eleverna, säger Kenneth som blev lagassistent i högstadieskolan i Fagersta. Det här är en av flera stora förändringar av arbetsvillkoren på Risbroskolan. Lärarna hade tagit upp behovet av avlastning, och man började med att göra listor på uppgifter som inte kräver högskoleutbildning. Kenneth Norell blev anställd 2014 efter en period som praktikant i samarbete med arbetsförmedlingen. Han sköter nu kopiering, kollar vikariebehov, pratar med elever som behöver busskort eller vill ta ledigt. Han har också hoppat in som vikarie och ibland föreläst om sin diabetes. Han laminerar pedagogiskt material och gör studiehäften. Inte vaktmästare, men något av alltiallo. Förr jobbade han på hockeyklubbens kansli och på ett företag som skannade fakturor, först inom Samhall, senare avknoppat. Och skanning hör nu till en av de uppskattade tjänsterna åt de cirka 40 lärarna. Elever med annat hemspråk 40 procent ungefär eller lässvårigheter får texter digitaliserade. Läraren kan mata in filen

5 BAKGRUND Arbetsdelning nygammal trend På 90-talet skulle arbetslivet slimmas, magra organisationer hyllades. Nu tycks pendeln röra sig åt andra hållet. På ett ökat antal arbetsplatser införs nygammal arbetsdelning. Jag jobbar bland annat med kopiering, kollar vikariebehov, pratar med elever som behöver busskort eller vill ta ledigt säger Kenneth Norell, lagassistent. FOTO: ROLAND COX Jag får mer tid att spåna idéer och göra skolarbetet roligt så att eleverna lär sig och kommer ihåg, säger Karin Holm, svensklärare. FOTO: ROLAND COX lan var att anställa heltidsmentorer som avlastar lärarna med elevvård, kontakt med föräldrar, närvarohantering, trygghet och trivsel. En i vart och ett av de tre profiler art/media, science/matte och idrott/hälsa/ledarskap som delar in de 18 klasserna. Mentorerna är inte pedagoger utan har bakgrund i beteendevetenskap. Jag ville ha en yrkeskategori som är utbildad för att ta svåra möten, att ha motiverande samtal, prata med socialtjänsten, förr akademiker och få ut talsyntes ur surfplattorna som alla elever har. Enbart med skanning och mindre kopiering sparar man nu enligt rektor kronor om året, pengar som lärarna får använda till andra inköp. Karin Holm, lärare i svenska: Jag får mer tid att förbereda, undervisa och utvärdera, att fördjupa mina egna kunskaper och skapa bra lektioner tack vare att Kenneth finns på skolan. En annan stor förändring på sko- På många håll införs nu jobb som avlastar högutbildade och samtidigt ger flyktingar och personer med kortare utbildning inträde till arbetslivet. I Skövde fick nyanlända flyktingar jobb inom hemsjukvården, sjuksköterskor avlastades från uppgifter som biltvätt, bära madrasser och stå i kö på apoteket. Lärarna i några skolor fick stöd av assistenter, som i exemplet Fagersta här intill. Enligt Skolverket fanns det senaste läsåret sådana personer i skolorna runt om i landet, varav var tionde hade pedagogisk examen på högskolenivå. Ja, det är en trend, säger Olof Lundborg, utredare hos Lärarnas Riksförbund. Det är väldigt positivt. I och med att det är lärarbrist så behöver vi använda de lärare som finns på bästa sätt. LR vill dock att det ska finnas en genomtänkt idé om hur assistenterna ska jobba, och de bör ha en kort utbildning om hur skolan fungerar, framhåller Olof Lundborg. Ett antal folkhögskolor har börjat utbilda assistenter som får lära sig om styrdokumenten och elementa om skolarbete. Det finns bland annat en ettårig yrkeshögskoleutbildning till lärarassistent. Arbetsdelning är en trend som verkar hålla i sig och växa, om än inte så snabbt. Så kan man sammanfatta Daniel Castillo, forskare vid Södertörns högskola som följt Skövde-projekten. Där fick bland annat flyktingar stöd att komma in på arbetsmarknaden och att lära sig svenska bland svensktalande. Integration i praktiken, om man så vill. Det verkar vara väldigt positivt för de individerna, och verksamheterna har varit väldigt välkomnande, säger Daniel Castillo. Han nämner också projekt i olika framskjutna faser i Göteborgs kommun, i olika landsting och kommuner. Sveriges kommuner och landsting, SKL, >>Det verkar vara väldigt positivt för de individerna, och verksamheterna har varit väldigt välkomnande.<< David Castillo om Skövdeprojektet som lett till ökad integration. är pådrivande i olika projekt. Hans institution söker också finansiering för att studera administrativt arbete inom polisen. På fackligt håll finns det ibland motstånd mot att förändra arbetsuppgifter för medlemmar och introducera mer lågavlönad personal, berättar Daniel Castillo. Hos Lärarnas riksförbund har det funnits motstånd, men nu bejakar förbundet utvecklingen, åtminstone centralt. Text: Roland Cox Nr A-liv 5

6 NYHETER NYA JOBB Systemet som avlastar lärarna fungerar bra tycker såväl svenskläraren Karin Holm, rektor Helene Vestman som lagassistenten Kenneth Norell. FOTO: ROLAND COX äldrarna, polisen och barn- och ungdomspsykiatrin. Detta för att lärarna ska få jobba med det som de är utbildade för, alltså undervisningen, säger rektor Helene Vestman som varit på skolan i elva år. Hon är övertygad om att avlastningen har förbättrat arbetsmiljön, underlättat rekrytering och sänkt stressnivån för lärarna. Undervisningstiden har sänkts med ett par timmar i veckan. Sjukdagarna har minskat från nästan 17 per lärare till 5. Det är betydligt lägre än riksgenomsnittet vilket lockat en ström av studiebesök till bergslagskommunen, ledningsgrupper från orter där man velat lära sig konceptet. En assistenttimme är billigare än en lärartimme, men skolan sparar inte in pengar åt kommunen. Enligt Helene Vestman är Fagersta en välmående kommun och utbildningsnämnden är nöjd med att jobbet kan effektiviseras inom budgeten. Till hösten ska två pedagoger anställas som lärarassistenter, som ska jobba i klasserna och ytterligare förbättra arbetsmiljön. Nöjdhetsenkäter visar att man ligger på 100 procent eller strax under, för både lärare och elever. >>Lönen är en viktig faktor, men vi ser mer och mer att arbetsmiljön gör att man trivs, orkar och stannar.<< Helene Vestman, rektor, om effekten av att lärarna får mer tid till pedagogiska arbetsuppgifter. Bra arbetsmiljö ökar trivseln och tryggheten på skolan, även för eleverna. För att nå skolutveckling måste man vara mån om att ha kvar personalen. Lönen är en viktig faktor, men vi ser mer och mer att arbetsmiljön gör att man trivs, orkar och stannar, säger Helene Vestman. Förr har man tryckt ner mycket administration på rektor, lärare och personal. Men det håller inte. Folk blir sjuka. Och om ni inte håller så brakar alltihop, säger Helene Vestman med adress till läraren Karin Holm. Text: Roland Cox 6 A-liv Nr

7 Akademikernas har i dag över medlemmar! Sveriges största a-kassa växer snabbast av alla! Nr A-liv 7

8 REPORTAGE KONTOR FÖR FRAMTIDEN KREATIVITET VIKTIGT FÖR DRÖMKONTORE Ett andra generationens verksamhetsbaserat kontor där allas behov kan tillgodoses. Det blev resultatet när arbetsmiljöorganisationen Prevent skapade sin egen drömarbetsplats, uppbyggd från grunden och med ett lyhört öra för vad medarbetarna själva tyckte. Text Alice Lewy Foto Tor Johnsson 8 A-liv Nr

9 T Nr A-liv 9

10 REPORTAGE KONTOR FÖR FRAMTIDEN Ylva Nyhlén och Fredrik Beskow, verksamhetschef respektive IT-ansvarig på Prevent, ingick i projektgruppen som ledde flytten och byg kontorsmiljön från grunden. Bland de anställda fruktade man att hamna på någon av platserna på motorvägen. Utnyttja dina rättigheter till en bra arbetsmiljö. Den handskrivna texten pryder Birgit Ståhl Nybergs affischtavla från 1976 som hänger på en av väggarna hos Prevent. Intill finns ytterligare två med liknande budskap på temat arbetsmiljö. Tavlorna är bland de få saker som fick följa med från kontoret på Ringvägen. Och frågorna är ju aktuella fortfarande, säger Fredrik Beskow, ITprojektledare på Prevent. Han var med och ledde den projektgrupp som ägnade hösten 2015 åt att planera och genomföra en flytt av verksamheten till nya lokaler. Det som började med tanken att måla om landade snart i insikten att det öppna kontorslandskapet, i den form det var och i dåvarande lokaler, inte var särskilt väl anpassat varken för verksamhetens eller medarbetarnas behov. Lokalerna upplevdes mörka och trånga, på sina håll bullriga och ytorna utnyttjades inte särskilt väl. Bland de anställda fruktade man att hamna på någon av platserna på motorvägen. 10 A-liv Nr

11 FAKTA De sju vanligaste kontorstyperna Lite förenklat brukar man dela in dagens vanligaste kontorstyper i sju varianter: Mindre eller enskilda kontorsrum 1. Enskilda kontorsrum, även kallat cellkontor (1 person) 2. Delat rum (2-3 personer) Traditionellt kontorslandskap 3. Litet kontorslandskap (4-9 personer) 4. Mellanstort kontorslandskap (10-24 personer), den vanligaste kontorstypen i Sverige 5. Stort kontorslandskap (25 personer eller fler) Byggare Bob-lådan, verktygslådan eller lådan, där medarbetarna samlar sina aktuella jobbprojekt. FOTO: TOR JOHNSSON Aktivitetsbaserat och mer flexibla kontorstyper 6. Flexkontor (inga personliga platser, olika jobbmiljöer inom arbetsplatsen, mycket självständigt arbete) 7. Kombikontor (personliga platser, olika jobbmiljöer inom arbetsplatsen, mycket grupparbete) KÄLLA: KTH gde upp den nya FOTO: TOR JOHNSSON Mötesrum och projektrum är utformade för olika behov och utrustade med kortskjutande projektorer. FOTO: TOR JOHNSSON Det var den korridor där alla passerade. Och den senast anställda fick ofta den sämsta platsen där. Det är en typisk sådan sak vi kommit bort ifrån nu, säger Ylva Nyhlén, administrativ chef på Prevent och projektägare i flyttprojektgruppen. Flyttlasset gick från Skanstull i Stockholm några kvarter längre bort, till fastigheten Fatburen och lokaler som tidigare disponerats av Skatteverket. En väldigt viktig faktor var att få in vår utbildningsverksamhet under samma tak. Tidigare har vi haft kurserna utlokaliserade. Så det blev två lokaler i anslutning till varandra, en för utbildning och en för kontor. Och det har blivit så lyckat att ha kunderna här hos oss. Vi får träffa dem, lyssna in tankar och får samtidigt en chans att visa upp vår guldgruva - våra böcker, utbildningsmaterial och webbverktyg, säger Ylva Nyhlén. Prevent är en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och Prevent är en ideell organisation som ägs och finansieras av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Nr A-liv 11

12 REPORTAGE KONTOR FÖR FRAMTIDEN PTK, och som tidigare gick under namnet Arbetarskyddsnämnden. Verksamheten består i att informera, utbilda och ta fram verktyg som hjälper företag i det privata näringslivet att förbättra sin arbetsmiljö. Man riktar sig till alla slags verksamheter, en del produkter skräddarsys för branscher och mycket är gratis. För mig personligen, som ofta har mycket saker på skrivbordet, har det varit en stor mental vinst. Från Fatburens avskalade betongentré är kontrasten stor när man stiger in genom dörren till Prevent en trappa upp. Lokalerna är ljusa och rymliga men känns samtidigt ombonade. Inredningen går i färgglada men dämpade kulörer och flera av väggarna är målade i naturnära nyanser av grönt. Ljudnivån är låg och ljussättningen vilsam men funktionell. Den totala ytan är på kvadratmeter, inte mer än på Ringvägen men med känslan av betydligt mer rymd. Totalt finns det 45 kontorsplatser. Hjärtat i kontoret är de två gemensamma kontorsytorna livliga delen och tysta delen, med 16 respektive 10 kontorsplatser. I den sistnämnda ska det vara helt tyst och den som behöver prata eller ringa ett samtal får gå iväg. Just den här förmiddagen står eller sitter ett tiotal personer i den livliga delen, med olika arbetsuppgifter. Rummet har stora fönster och högt i tak, med rör och ventilationstrummor synliga. Vi ville ha de gemensamma ytorna luftiga men samtidigt väl ljuddämpade. Så på golvet ligger heltäckningsmattorna direkt på bjälklaget och i taket har vi satt upp ljudabsorberande plattor. I mötesrummen och korridorerna är takhöjden lägre och känslan mer intim, säger Fredrik Beskow. Skrivborden är vita för att reflektera ljuset bättre och mindre i storlek för att inte inbjuda till att stapla saker på hög. För mig personligen, som ofta har mycket saker på skrivbordet, har det varit en stor mental vinst. I stället för att komma till jobbet och tänka oj, allt det här borde jag göra plockar jag upp de saker jag behöver just då, säger Ylva Nyhlén. Rummet är avdelat med växter och förvaring i form av ett rullarkiv. Här finns en soffgrupp som genom de höga soffryggarna ger en känsla av rumi-rummet och bakom två linnedraperier finns ett teambord för stå-uppmöten, företagets bibliotekshörna och en drop down -yta för kortare mellanlandningar under dagen. Det är en av mina favoritplatser, säger Maria Claësson Nygren, som jobbat på Prevent i 26 år. Den utnyttjas lite dåligt kan jag tycka och har varit i farozonen att tas bort ett par gånger. Men här kan man slå sig ner och till exempel kolla mejlen när man är mellan möten. Maria Claësson Nygren har varit med om två kontorsflyttar på Prevent och beskriver den senaste som att komma till en ny arbetsplats. I positiv mening. Jag sitter på kommunikationsavdelningen där vi arbetar väldigt mycket i team. I den här miljön har man sina kollegor nära men är också nära de från andra avdelningar. Då överhör man saker på ett positivt sätt. Blir jag störd är det upp till mig att flytta till någon tystare del. Det är liksom dealen och det är helt okej, säger hon. Utöver de två grundreglerna att rensa skrivbordet efter sig vid dagens slut och att respektera de tysta ytorna är det sunt förnuft som gäller för att alla ska trivas. Och det har fungerat jättebra. Vi lyssnar av varandra, ser hur det funkar och hur vi mår och sedan pratar vi om det löpande, säger Fredrik Beskow. Av de 40 medarbetarna har de allra flesta varit positiva till flytten och till att gå från öppet kontorslandskap med fasta platser till ett aktivitetsbaserat anpassat efter verksamhetens behov. Men det är klart att det funnits farhågor och alla har inte varit lika positiva. Det här med att inte ha en egen plats och att tvingas bära runt på en väska var många oroliga över. För en medarbetare var idén om att inte ha sin egen kontorsplats helt otänkbar. Och känner någon så är det klart att vi låter den personen ha ett eget rum. Det är bäst för alla, säger Ylva Nyhlén. Bland träningsredskapen finns b Men det är klart att det funnits farhågor och alla har inte varit lika positiva. 12 A-liv Nr

13 alansplattor, pilatesbollar och den populära tystgående trampcykeln med en app-funktion för att mäta hur långt man cyklat. FOTO: TOR JOHNSSON I arbetet som föregick flytten fick alla medarbetare gruppvis fundera över vilka sorters ytor man tyckte behövdes utifrån behov som livliga/tysta, team/enskilt och kort tid/längre tid. En viktig frågeställning var också hur man skulle skapa en kontorsmiljö där folk verkligen vill vara, med möjlighet att jobba ostört och vara kreativ. Inger Eliasson arbetar som utbildningsledare på Prevent och började här efter flytten. Jag kan inte jämföra med hur det var tidigare men upplever den här kontorsmiljön som väldigt tillfredsställande. Oavsett om du ska sitta och korrläsa, ha möte eller prata i telefon så finns det utrymmen för det. Jag sitter alltid i den ljudligare delen eftersom jag jobbar med utbildningssälj och är lite stojigare, säger hon. Hon ser få nackdelar med Prevents kontorsmiljö men menar att en risk Jag upplever den här kontorsmiljön som väldigt tillfredsställande. Nr A-liv 13

14 REPORTAGE KONTOR FÖR FRAMTIDEN Öppna kontorslandskap möter hård kritik i ny forskningsrapport Forskningsrapport: forskning visar att det öppna kontors landskapet i den form som är vanligast idag är den kontorsform som ger minst välbefinnande och skapar mest stress och konflikter på jobbet. Från att knappt ha ägnats någon uppmärksamhet är kontorsmiljö idag ett relativt stort forskningsområde. Och ganska stor samstämmighet råder kring de traditionella öppna kontorslandskapens negativa påverkan på människorna som jobbar där. Den i Sverige vanligaste kontorsformen, det mellanstora traditionella öppna kontorslandskapet med kontorsplatser, har i flera studier visat sig vara det som påverkar medarbetarna mest negativt i form av stress, koncentrationssvårigheter, otrivsel och konflikter. Den nyligen genomförda studien The relationship between office type and job satisfaction: Testing a multiple mediation model through ease of interaction and well-being publicerad i Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, där man undersökt relationen mellan kontorstyp och trivsel på jobbet, visar på ett generellt negativt samband mellan antalet medarbetare som delar utrymme i öppna kontorslandskap och graden av välbefinnande. Jag tror att man ska akta sig för att reflexmässigt implementera öppna kontorslandskap på arbetsplatser utan att först ta hänsyn till existerande forskning på området. Det finns en mängd studier som pekar på direkt skadliga effekter och samband mellan sådana öppna kontorslösningar och sjukskrivningstal, arbetstillfredsställelse och välbefinnande, säger Tobias Otterbring, doktor i psykologi och lektor i marknadsföring vid Århus universitet, och huvudförfattare till studien. Men frågan är komplex. Öppna kontorsmiljöer kan utformas på många sätt och arbetsmiljön har flera dimensioner. Avgörande är hur miljön utformas och vilken hänsyn som tas till organisationen, verksamhetstypen och behoven som finns. Alice Lewy >>Det finns en mängd studier som pekar på direkt skadliga effekter.<< Tobias Otterbring, doktor i psykologi och lektor i marknadsföring vid Århus universitet, och huvudförfattare till studien. LÄS MER! Sid 16 Intervju med Christina Bodin Danielsson, docent, arkitekt och forskare. Sid A-liv besöker itföretaget Cygni som flera gånger korats till både Sveriges och Europas bästa arbetsplats. 14 A-liv Nr kan vara att medarbetarna inom en arbetsgrupp kommer lite långt ifrån varandra. Då missar man kanske det spontana bollandet. Å andra sidan är det här kontoret inte så stort så folk är sällan mer än några meter bort ändå. Men som ny kanske det kan vara lite svårare att komma in i gruppen då, säger hon. I samband med flytten gjorde Prevent en rejäl satsning på tekniken. Idag finns tre parallella WLAN-nät, inklusive ett för gäster, laptopar i tre olika modeller, dubbla skärmar på de flesta platser, dockningsstationer, IT-support på plats varje vecka, smarta projektorer och digitala bokningstavlor för mötesrummen, smartboards och gästdatorer. Till hjälp i projektet har man haft arkitektbyrån Brunnberg & Forshed och konsultföretaget GoToWork, som är specialiserade på förändringsledning vid kontorsflyttar. För att få idéer och inspiration har man också gjort studiebesök på andra kontor. Det är klart att allt det här har kostat på för alla har varit så involverade och haft möjlighet att tycka till. Och jag vet inte hur många företag som skulle lägga så mycket resurser på en flytt. Men så är vi ju Prevent, vi jobbar med samverkan och vet hur viktigt det är för slutresultatet att alla får vara med och vara delaktiga. Idag har vi verkligen nytta av de tankar och idéer vi fångat upp, säger Ylva Nyhlén. Soffgruppen i den livliga delen fungerar som ett rum-i-rummet och används ofta för kortare avstämningsmöten, som läshörna eller för telefonsamtal. FOTO: TOR JOHNSSON

15 Nr A-liv 15

16 REPORTAGE KONTOR FÖR FRAMTIDEN Christina Bodin Danielsson, KTH. Helt plötsligt har arbetsmiljö blivit sexigt Vi ställde några frågor om vikten av en genomtänkt kontorsmiljö till Christina Bodin Danielsson, docent, arkitekt och forskare vid KTH, och ledande på området. Text Alice Lewy På vilket sätt är kontorsmiljöns utformning viktig? Den är viktig för den enskilde medarbetarens hälsa, välbefinnande och trivsel men också för att dess gestaltning har en direkt påverkan på organisationen genom graden av möten, informationsöverföring och vilka personer och avdelningar som pratar med varandra. Med andra ord, den påverkar samarbete, interaktion och effektivitet på en arbetsplats. Kontoret påverkar också exponeringen för miljöfaktorer som genererar stress. Man kan säga att de viktigaste aspekterna i kontorsgestaltning är att få en bra balans mellan koncentration och interaktion, vilket i sin tur påverkar exponeringen för stimulans och stressorer. Hur ska man tänka när man utformar en kontorsmiljö? Ta reda på organisationens behov och arbetssätt, och skapa ett kontor som stöder detta så långt som möjligt. Titta på vilken typ av verksamhet det handlar om och vilka komponenter som ingår. Sedan handlar det om att vara visionär - inte se för mycket till hur man jobbar just idag utan till vad man verkligen har för behov. Man ska heller inte vara för snabb med att ta fram en lösning, ofta finns flera lösningar på ett problem. Hur ställer man sig till de praktiska och ekonomiska begränsningar som oftast finns? Begränsningar kan ofta trigga igång kreativiteten. Gällande ekonomin finns oftast både mer exklusiva och mer sparsamma lösningar. Och dyrast är inte alltid bäst. Sedan handlar det om att inte snåla på fel ställen. Viktigt är att de olika förutsättningarna klargörs så tidigt som möjligt så att man i slutet av projektet inte tvingas banta bort saker. Det kan bli dyrköpt i längden. Det kan vara smart och hållbart att återanvända gammal inredning, klä om och måla om. Spara inte på akustik och liknande miljöfaktorer. Hur har synen på kontorsmiljön sett ut historiskt? Trivsel och välbefinnande har inte varit särskilt mycket i fokus inom kontorsdesign tidigare. Historiskt har kontoret setts som ett logiskt stöd för produktionsapparaten. Fokus på trivsel och arbetsmiljö kom i samband med MBL-lagstiftningen och blev hett första gången på sjuttiotalet. Idag har det återigen blivit viktigt, nu utifrån perspektivet att attrahera och behålla kompetent personal. Jag brukar säga att helt plötsligt har arbetsmiljö blivit sexigt. Den tråkstämpel ämnet hade förut är borta och det är mer fokus på hur man med fysisk miljö kan stimulera prestation och trivsel. 16 A-liv Nr

17 Här finns sanningen om arbetslösheten Beställ Akademikernas arbetslöshetsrapport Kontakta oss på eller via akademikernasakassa.se Nr A-liv 17

18 NYHETER SEMINARIUM I ALMEDALEN 2018 >>Ju mer vi kontrollerar och pratar om fusk, ju mer vårt förhållningssätt i den allmänna debatten utgår ifrån att människor försöker göra fel, desto mer ökar risken att det kommer att ske.<< Laura Hartman, Tillitsdelegationen. >>Viktigt är att visa att vi hittar dem som fuskar men att de allra flesta faktiskt gör rätt. Vi gör inte kontroller för att hota eller avskräcka, utan för att stärka normerna. Då stärker vi också dem som gör rätt.<< Rebecca Filis, Skatteverket. >>Det oroande är när fu en åtgärd. Särskilt om u upplever det, det kan ä beteende som vuxna.<< Andreas Bergh, Välfärdsfors Bidragsfusket i välfärdssystemen Ju mer tillit vi känner till välfärdssystemen, desto mindre benägna blir vi att fuska. Det menade flera i panelen när Akademikernas a-kassa och IF Metalls a-kassa höll seminarium. Och att tilliten måste byggas inifrån och ut. Du måste skapa handlingsutrymme för dina medarbetare, sa Laura Hartman, Tillitsdelegationen. Varje dag balanserar vi mellan tillit och kontroll, konstaterade Katarina Bengtson Ekström, kassaföreståndare för Akademikernas a-kassa, när hon öppnade diskussionen i Almedalen i juli. Hennes mening är att kassan gör få fel, och hon kunde redovisa närmare 80 procent nöjda användare. Till och med de som får nej till ersättning är till största del 18 A-liv Nr nöjda med hur de bemötts. Politiker pratar ofta om fusk. Det vi ser är att arbetslösa vill få jobb, de söker jobb, och Sverige ligger i topp i sysselsättningsgrad i Europa, sa hon. Men fusk förekommer, både gentemot a-kassorna, Försäkringskassan, Skatteverket och andra myndigheter. Hundra miljarder försvinner i skattebrott, korruption och svartjobb varje år, enligt Skatteverket. Hur fusket påverkar viljan att göra rätt, det var temat för dagen. Den statliga Tillitsdelegationen har kommit med förslag om hur medarbetarnas kunskap och erfarenhet ska tas tillvara bättre så att den offentliga förvaltningen ska röna mer tillit. För attityden måste komma inifrån, framhöll Laura Hartman, delegationens ordförande. Det går inte att toppstyra fram ett tillitsfullt förhållningssätt. Man kan inte agera på ett sätt inåt och ett annat utåt, sa hon, och framhöll att om medarbetarna ges förtroende från ledningen med ett större handlingsutrymme så kan de bättre använda sin professionalitet. Hon framhöll att det som ökar förtroendet från medborgarna och minskar lusten att fuska bland annat är känslan av ett rättvist utfall, att man får samma svar oberoende av handläggare. Vidare hur lätt det är att förstå systemet, att medarbetarna är kompetenta och att medborgaren blir bra bemött. Misstroende mot sökande kan vara kontraproduktivt: Ju mer vi kontrollerar och pratar om fusk, ju mer vårt förhållningssätt i den allmänna debatten utgår ifrån att människor försöker göra fel, desto mer ökar risken att det kommer att ske. Vi måste vända på det i vårt för-

19 FAKTA Fusk för miljarder Det finns många sorters fusk, från småfiffel till grov ekonomisk brottslighet. Här några uppgifter som kan ge perspektiv på omfattningen: Brottsförebyggande rådet (Brå) undersökte för några år sedan hur vanligt det är att ta emot a-kasseersättning och samtidigt jobba svart betalades 27 miljarder kronor ut i a-kassa. Brå kom fram till att mellan 1 och 1,5 miljarder kronor betalades ut till svartjobbare. Varje år upphandlas varor och tjänster för mer än 600 miljarder kronor i Sverige. Av de pengarna fuskas 100 miljarder kronor bort, enligt Skatteverket, genom skattebrott, korruption och svartjobb. sk inte leder till nga människor ndra deras kare. Karolinska institutet fällde i juni sju forskare för forskningsfusk, däribland kirurgen Paolo Macchiarini. Vid samma tid fälldes en professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg för bildmanipulationer och andra fusk i forskning. En liga som sålde som rätta svar till högskoleprovet avslöjades i våras. De hade tjänat miljoner på att sälja till ett 70-tal fuskande sökande. Normalstraffet är böter upp till sex månaders fängelse. >>Politiker pratar ofta om fusk. Det vi ser är att arbetslösa vill få jobb, de söker jobb, och Sverige ligger i topp i sysselsättningsgrad i Europa.<< Katarina Bengtson Ekström, kassaföreståndare för Akademikernas a-kassa. kan besegras med ökad tillit hållningssätt, sa Laura Hartman som önskade sig en kulturrevolution till förmån för det goda mötet mellan myndighet och medborgare. Rebecca Filis från Skatteverket instämde. Det viktiga är att visa att vi hittar dem som fuskar men att de allra flesta faktiskt gör rätt. Vi gör inte kontroller för att hota eller avskräcka, utan för att stärka normerna. Då stärker vi också dem som gör rätt. Skatteverket har jobbat i över tio år för att vrida sig bort från en sträng kontrollmyndighet till en serviceinrättning, beskrev Rebecca Filis, som är sektionschef: Det ska vara lätt att göra rätt. Att underkänna i efterhand skapar inte en bra relation. Vi vill att människor ska vilja göra rätt. Då måste vi hjälpa dem, förklara. Tyvärr är det svårare att bevisa effekten av långsiktigt förebyggande arbete än att hålla upp siffror på antal utförda kontroller. Men politiker vill gärna visa handlingskraft med sådana siffror, konstaterade Rebecca Filis. Ett tredje medel mot fusk, utöver tillit och kontroll, är transparens. Det framhöll välfärdsforskaren Andreas Bergh. Att reglerna finns och är begripliga, att hanteringen inte är godtycklig och att regelbrott får konsekvenser. Det oroande är när fusk inte leder till en åtgärd. Särskilt om unga människor upplever det, det kan ändra deras beteende som vuxna, sa han. Tillitsexperiment har visat att människor som får spela spel är bra på att samarbeta och följa reglerna. Men om folk ser att det går att fuska och komma undan med det så är det förödande för tilltron och samarbetet, sa Andras Bergh, som är nationalekonom i Lund. Britta Lejon, ordförande i fackförbundet ST på statliga sidan, och före detta demokrati- och förvaltningsminister: Tillit är otroligt väsentligt för att vårt samhälle ska fungera bra. Att vi kan lita på institutionerna och på varandra, på att avtal hålls, på att man får sin universitetsexamen för att man har klarat tentan, inte för att man har mutat läraren. För detta krävs att handläggarna inte är för få, att de är väl utbildade och att ledarskapet är gott, enligt henne. Hon konstaterade att affärer som lyfts fram i media naggar förtroendet i kanten. Hon nämnde att Försäkringskassan drabbats av fusk med assistansersättning och sjukersättning, och rekommenderade att även denna myndighet jobbade mer med att skapa tillit gentemot medborgarna. Hur myndigheterna agerar har stor betydelse även för om människor känner att de kan lita på varandra. Text och foto: Roland Cox Nr A-liv 19

20 NYHETER NOTERAT Pensionsavdrag bara för den som faktisk får pension Från och med den 2 juli gör a-kassorna bara pensionsavdrag för person som faktiskt tar ut pension. Hittills har pensionsavdrag gjorts för alla arbetslösa som tillerkänts pension. Ersättningsnivån för arbetslöshetsersättningen sänks heller inte längre som förut utan ligger kvar på 80-procentsnivån. De arbetslösa som fått sänkt ersättningsnivå på grund av pension har automatiskt fått den justerad tillbaka till 80 procent. Arbetslösa ska meddela sin a-kassas om de tar ut pension, slutar att ta ut pension eller ändrar i sitt pensionsuttag eftersom det kan påverka den ersättning de har rätt till. Förtroendeuppdrag jämställs med arbete För den som har ett förtroendeuppdrag som ger rätt till ledighet från anställning kommer arbete i förtroendeuppdraget att jämställas med arbete från och med 2 juli. Den som vill ha mer information om hur detta fungerar ska kontakta sin a-kassa. Sex dagars karens inleder ersättning För den som blir arbetslös inleds perioden alltid med karens. Karensen är en slags självrisk som ska klaras av innan man kan börja få ersättning. Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen har varierat mellan noll och sju. Den 2 juli i år ändrades karensvillkoret till sex dagar. Karensen i sjukförsäkringen är en dag för anställda och 7 dagar för den som är egenföretagare. Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg ser en fortsatt stark arbetsmarknad för nästa år, men insatser krävs för att få in personer med kort utbildning på arbetsmarknaden. FOTO: ARBETSFÖRMEDLINGEN/ MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK Fortsatt stark arbetsmarknad för Arbetslöshet riskerar att ärvas Det är väsentligt högre risk att ungdomar med arbetslösa föräldrar själva blir arbetslösa. Risken är nästan 70 procent högre att hamna utanför både arbetsmarknad och studier om man har föräldrar som är ekonomiskt inaktiva. Att inte få gymnasiebehörighet när man lämnar högstadiet är också en stor riskfaktor. Utan gymnasiebehörighet ökar sannolikheten för att bli ekonomiskt inaktiv med över Arbetsmarknaden kommer att fortsätta att utvecklas starkt och enligt Arbetsförmedlingens prognos för resten av 2018 och 2019 kommer sysselsättningen att öka med personer. I år ökar sysselsättningen med personer (16-64 år) och nästa år med personer. Det ger en sysselsättningsgrad på strax över 79 procent Och sysselsättningsgraden stiger bland både inrikes och utrikes födda. Under väntas omkring sju av tio nya jobb gå till utrikes födda. Arbetsförmedlingen rapporterar att förra året svarade utrikes födda för omkring 90 procent av jobbtillväxten inom utbildning, vård och omsorg samt privata tjänster. Inom industrin stod utrikes födda för hela jobbökningen. Samtidigt blir det små förändringar av arbetslösheten. I år minskar den från 6,7 till 6,4 procent, enligt SCBs arbetskraftsundersökningar. Under 2019 väntas arbetslösheten bli 6,5 procent. De små förändringarna i arbetslösheten beror på att arbetskraften fylls på med personer som till en början stått längre från arbetsmarknaden, varav många nyanlända i Sverige. Arbetslösheten fortsätter att minska bland inrikes födda, medan den stiger något bland utrikes födda till Även om jobbtillväxten fortsätter att vara stark så finns det många arbetssökande som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden och läget är särskilt bekymmersamt för personer med kort utbildning. För att inte fler skall bli långtidsarbetslösa är arbetsgivarstöd som extratjänster och utbyggnaden av utbildningsplatser viktiga. Fler arbetsgivare måste även sänka sina krav på utbildning och erfarenhet, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg. Källa Arbetsförmedlingen.se 118 procent. Högst andel återfanns i familjer där varken mamman eller pappan arbetade, hela 40 procent av dessa ungdomar fick inte gymnasiebehörighet. Källa: 20 A-liv Nr

21 INTERVJU ANDERS FORSLUND Anders Forslund, professor i nationalekonomi och biträdande chef vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Nya vägar krävs för att lösa gamla problem Arbetslösheten bland ungdomar är kraftigt överskattad som problem. Det säger Anders Forslund, professor i nationalekonomi och biträdande chef vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Han vill se fokus på personer med funktionsnedsättningar och fler experiment i arbetsmarknadspolitiken. Text och foto: Jennie Aquilonius Vad är mest spännande inför valet? Jag är framför allt intresserad av frågan om nyanlända. Där finns det reella skillnader i politiken. De två stora partierna har gjort en 180 graders sväng sedan Vi riskerar att hamna i en dansk utveckling där Sverigedemokraterna får ett liknande inflytande som Dansk Folkeparti har haft i Danmark. Det är viktigt att utforma integrationspolitiken så att personer som anländer till Sverige möts av en arbetsmarknad där de blir inkluderade så fort som möjligt. Vi tar inte emot personer med flyktingskäl i Sverige för att tjäna pengar utan för att alternativet för dem som lyckas ta sig hit är så fruktansvärt att vi inte ens vill tänka på det. Det känns konstigt att beskriva det som att Sverige brakade samman Jag har svårt att se att det var så fruktansvärt omvälvande för Sverige, det var naturligtvis omvälvande för dem som försökte ta sig hit. Vad kan arbetsmarknaden göra? Det är viktigt att arbetsmarknaden tar vara på den kompetens som människor kommer med. Här finns en hel del att göra. Jag var inblandad i en forskningsrapport där vi tittade på nyanländas etablering på arbetsmarknaden sedan tidigt 1990-tal. Det har inte gått fort Nr A-liv 21

22 INTERVJU ANDERS FORSLUND Anders Forslund menar att vi borde kunna utforma experiment i arbetsmarknadspolitiken för att lära oss vad som funkar eller inte och pekar på Danmark som ett land där man gjort just detta. för dem som kommit hit. Enligt våra mått hade en hyfsat stor andel etablerat sig efter fem år. Vi blev förvånade över att det var en hyfsat stabil process. Det var inte sämre 2010 jämfört med 2005 eller Det verkar inte heller ha spelat så stor roll hur stora grupper som kom hit. Sedan gick det sämre för dem från Afrikas horn än för dem som kom från till exempel Bosnien, men skillnaderna var mindre än vad mina fördomar hade sagt att de skulle vara. I rapporten drar vi slutsatsen att det inte går att göra en sak för att förbättra integrationsprocessen. Det skulle behövas en mängd små reformer. Det kan vara utbildningsinsatser, subventionerade jobb, att arbetsmarknadens parter utformar kontrakt som innehåller lägre löner under en introduktionsperiod och validering, att vi tar reda på vad folk faktiskt kan och hur det kan användas i Sverige. Vilka är de viktigaste frågorna i arbetsmarknadspolitiken? Arbetslöshetsbördan bärs ojämlikt; vissa grupper löper systematiskt större risk att bli arbetslösa och vara det länge. Det gäller personer som inte lyckas bra i skolan, har utländsk bakgrund eller har en funktionsnedsättning. Särskilt de sistnämnda är en bortglömd grupp. Först går det illa i skolan och sedan går det ännu sämre på arbetsmarknaden. Jag gjorde tidigare en rapport om ungdomars etablering på arbetsmarknaden. För unga med funktionsnedsättningar var den lägre än för någon annan grupp. Det var också slående hur den här gruppen växer över tid. Det är ett jätteproblem som det är motiverat att sätta fingret på i större utsträckning. Det handlar om att hitta lämpliga insatser och de måste börja redan i skolan. Ungdomsarbetslösheten är gravt överskattad som problem. Ungdomar har ofta flera arbetslöshetsperioder men de är i regel korta och därför mindre problematiska. Det går jättebra för de flesta unga att ta sig in, men det kan ta ett tag. I Sverige är ungefär hälften av de unga som räknas som arbetslösa egentligen heltidsstuderande, en stor del är gymnasister som söker extrajobb. Det är inte ett stort socialt problem. Hur har arbetsmarknadspolitiken fungerat under den senaste mandatperioden? Det är i grund och botten inte några större skillnader mellan al- 22 A-liv Nr

23 FOTO: JENNIE AQUILONIUS >>Det är inte en hög ungdomsarbetslöshet som är problematisk, utan att vissa grupper av ungdomar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.<< Anders Forslund, professor, efterlyser en klarare analys av varför vissa grupper inte når ut på arbetsmarknaden. liansregeringar och socialdemokratiska regeringar, det skiljer lite i tonvikt. Det har varit stort fokus på långtidsarbetslösa oavsett färg på regeringen. Generellt har alliansregeringarna fokuserat mer på att skapa drivkrafter för folk att söka jobb och gjort ersättningssystemen mindre generösa. De drog ner omfattningen av arbetsmarknadsutbildningar. Den största skillnaden som jag uppfattar under den här mandatperioden, jämfört med tidigare, är att det har pågått ett systematiskt arbete för att skapa samarbeten mellan arbetsförmedlingar och kommuner. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) tillsatte Delegationen för arbete till unga. Den fick i uppdrag att se till att kommuner och lokala arbetsförmedlingar skrev kontrakt om hur de skulle hantera arbetslösa ungdomar. Det har skett i en stor majoritet av landets kommuner. Nu har delegationen fått ett utökat och förlängt uppdrag att göra något liknande för nyanlända. Hur mycket kan politikerna påverka arbetsmarknaden egentligen? Det är en svår fråga. Hur pensions- och skattesystemen är utformade kan spela en viktig roll för hur mycket och länge människor vill arbeta. Skolsystemet påverkar hur snabbt och med vilka kvalifikationer folk kommer ut på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken spelar i första hand roll för dem som annars skulle ha svårt att få jobb. Jag tror inte att man med arbetsmarknadspolitiken egentligen påverkar arbetslöshetsnivån så mycket. Den påverkas mer av konjunktur och efterfrågan, sådant som politiken inte styr över. En bra arbetsmarknadspolitik minskar risken att bli långvarigt arbetslös. Huvudpoängen, som jag ser det, är att omfördela problemen med att vara arbetslös. Subventionerade anställningar är till exempel ett bra sätt att komma i arbete för den som har varit långtidsarbetslös. Men samtidigt blir det lite svårare för dem som inte får det stödet. Vad spelar arbetsmarknadsforskningen för roll? Vi på IFAU hoppas att vår forskning kan göra det möjligt att skilja väl fungerande politik från dåligt fungerande politik. Ökad kunskap borde göra det möjligt att fatta bättre beslut. På 1990-talet fanns det till exempel mycket forskning som tydligt visade att den arbetsmarknadspolitik vi hade i Sverige inte var ändamålsenlig. Systemen riskerade att låsa in folk i ett kretslopp av arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska program. Jag tror att forskningen spelade en roll för att politikerna skulle inse att det inte fungerade, och pekade åt vilket håll vi skulle gå. Det skedde också ett gäng reformer i början av 2000-talet. Vad jobbar du med just nu? Jag jobbar framför allt med ett projekt som vi gjort tillsammans med arbetsförmedlingen. På 36 kontor slumpade vi ut tre typer av tidiga insatser: vanliga möten med arbetsförmedlare, möten i grupp och möten via it-hjälpmedel eller telefon. 36 kontor utgjorde en kontrollgrupp. Vi vill se om det är värdefullt med mer intensiva tidiga insatser men också jämföra olika typer av insatser. Det är ovanligt att få till stånd den här typen av försök i Sverige. IFAU har också fått stöd från forskningsrådet Forte för att titta på kommunernas roll när det gäller att underlätta nyanländas etablering. Vi vet att kommunerna gör mycket men vi vet inte exakt vad eller för vem, och det försöker vi ta reda på. Det blir den första beskrivningen av vad kommunerna gör som finns över huvud taget. I nästa steg ska vi utvärdera insatserna. Vad önskar du dig av nästa regering? Det vi svenska arbetsmarknadsforskare brukar reflektera över är att våra kollegor i framför allt Danmark i större utsträckning har fått vara med och utforma experiment i arbetsmarknadspolitiken för att lära sig vad som funkar och inte. Det har vi lite av i Sverige och vi försöker driva på där. Politikerna borde också ta sig en funderare när det gäller vilka mål de formulerar. Enligt mitt sätt att se ska arbetsmarknadspolitiken framför allt försöka förkorta arbetslöshetstiderna för dem som riskerar att bli arbetslösa länge. Det är oklart om mål av typen lägst arbetslöshet i EU över huvud taget bidrar till det. Det låter bra men är inte en bra styråra för att göra rätt saker. Vi behöver tänka mer noggrant på vad problemet egentligen är. Det är inte en hög ungdomsarbetslöshet som är problematisk, utan att vissa grupper av ungdomar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Då ska vi formulera mål som att en större andel personer med funktionsnedsättningar ska gå ut gymnasiet med godkända betyg. Eller mål som att vända trenden för de 25 procent av varje grundskolekull som inte kommer in på nationella gymnasieprogram, vilket är en katastrof. Nr A-liv 23

24 NYHETER ARBETSMILJÖ Gemenskapen är det som många medarbetare uppskattar mest med Cygni. Här utmanar Jon Persson Jakob Leczinsky i fotbollsspel i företagets lokaler. Det är mer av en samlingsplats än ett vanligt kontor, säger Jon Persson. FOTO: JENNIE AQUILONIUS Nya tankar och visioner skapade Gemenskap, utveckling och nära ledarskap Det får medarbetarna att trivas, och stanna, på jobbet. A-liv besökte it-företaget Cygni som flera gånger korats till både Sveriges och Europas bästa arbetsplats. 24 A-liv Nr En liten basketkorg sitter på väggen. Längre in står ett fotbollsspel och i matrummet finns ett flipperspel. Det är mer av en samlingsplats än ett klassiskt kontor, säger Jon Persson, vd på it-företaget Cygni, när han visar runt i lokalerna mitt i Stockholms hjärta. De anställda kan komma hit på helgerna och kolla på fotboll eller ha fest. Vi har haft möhippor, svensexor och barnkalas, säger han. På väggen hänger diplomen. Cygni har flera gånger utsetts till både Sveriges och Europas bästa medelstora arbetsplats av konsultbolaget Great place to work. I rankningen ingår de företag som använder Great place to works medarbetarundersökning. Att skapa världens bästa arbetsplats var också Jon Perssons vision när han startade företaget Ledarskapet är grundbulten. Drivkrafter hos chefer som att vilja bestämma över andra, klättra i hierarkier och tjäna mycket pengar ger han inte mycket för. En bra chef gillar att serva och coacha andra. Personen gillar inte hierarkier utan låter den nyexade tjejen ta en föreläsning för att hon är bra på det ämnet, och tycker att vd:n lika väl som någon annan kan plocka ur den rena diskmaskinen. En annan nyckel är att inte mäta hur chefer och medarbetare presterar. Jon Perssons grundtes är att människor vill göra bra ifrån sig. Vi mår aldrig så bra som när vi går från jobbet och känner att i dag har jag gjort något som jag kan vara stolt över. Om du ger folk meningsfulla arbetsuppgifter och de verktyg som krävs för att genomföra uppgiften så kommer de att göra ett bra jobb. I dag har Cygni 130 medarbetare i Stockholm, Göteborg och Östersund. Det är glest i Stockholmslokalerna, de flesta jobbar ute hos kunder. Trots det svarar många

25 >>Om du ger folk meningsfulla arbetsuppgifter och de verktyg som krävs för att genomföra uppgiften så kommer de att göra ett bra jobb.<< Jon Persson startade företaget Cygni I dag har man 130 medarbetare i hela landet. LÄS MER! Sid 8 16 Arbetsmiljöorganisationen Prevent skapade ett andra generationens verksamhetsbaserat kontor där allas behov kan tillgodoses. bästa arbetsplatsen anställda i medarbetarundersökningen att gemenskapen är det bästa med företaget. Systemutvecklaren Jakob Leczinsky har jobbat här i snart fyra år. Han blir glad varje gång han kommer in genom dörren. Det är en välkomnande kultur. Stämningen är ungefär kom in och häng med oss. Så fort vi ser någon ny så är det viktigt att gå fram och hälsa, och den inställningen smittar av sig, säger Jakob Leczinsky. Jon Persson menar att sammanhållning är något företag måste jobba aktivt med. Alla nyanställda får till exempel en Från vänster: Jon Persson, vd och en av Cygnis grundare, tillsammans med systemutvecklaren Jakob Leczinsky. FOTO: JENNIE AQUILONIUS egen fadder som tar ut nykomlingen på luncher och har ansvar för att personen känner sig trygg. Många fadderskap har blivit till nära vänskaper. För att medarbetarna ska trivas försöker Cygni möta deras olika behov. Unga nyutexade personer behöver hjälp att bygga nätverk och fixa roliga fester. Småbarnsföräldrar vill få ihop livspusslet och göra aktiviteter med barnen. De som kommit en bit i karriären måste få lära sig nya saker och bli utmanade för att växa. Kompetensutveckling är ett sätt att få människor att stanna på arbetsplatsen. Det är ett av få områden där vi ställer höga krav, medarbetarna får inte komma till sitt utvecklingssamtal efter ett år och säga att de inte har orkat. Konsultcheferna har verktyg för att ta reda på vad varje person behöver, vi bygger egna utbildningspaket för det som alla måste kunna, det finns gratis kurslitteratur och några har dragit igång ett hackaton på lördagar där de kodar tillsammans. Jennie Aquilonius Tillit en nyckel till trivsel Johan Bertlett är psykologiforskare vid Lunds universitet och organisationskonsult. Han lyfter också vikten av att medarbetare har meningsfulla uppgifter och att det finns ett nära ledarskap för att folk ska trivas på jobbet. Chefer behöver förstå verksamheten, avsätta tid för personalen och inte ha för många medarbetare, säger Johan Bertlett. Då har chefen bättre möjlighet att skapa fungerande relationer. Relationer där både chef och medarbetare vågar vara öppna och ärliga med tankar och känslor som är relevanta i en viss situation. Ju mer tillit och förtroende det finns i en relation, desto snabbare kommer personalen till chefen med olika problem. Johan Bertlett, psykologiforskare vid Lunds universitet. FOTO: VIKTORIA BERTLETT För att undvika osämja i gruppen måste ledaren också kunna sätta ramar och disciplinera, alltså vidta åtgärder om någon inte gör det den ska. Hemligheten bakom en trivsam arbetsplats är just att inte fokusera på trivseln, enligt Johan Bertlett. Om det viktiga är att alla mår bra kan det leda till att människor inte vågar ge relevant feedback av rädsla för att förstöra den goda stämningen. I stället ska blicken riktas mot mål, uppgifter och roller. Ett mål delas in i uppgifter och rollerna skapas utifrån dem. Om vi säkerställer att vi kan jobba med uppgiften blir det lättare att hantera relationerna på arbetsplatsen, säger Johan Bertlett. Jennie Aquilonius Nr A-liv 25

26 NYHETER NOTERAT Tomas Eriksson. FOTO: JENNY JURNELIUS personer (15-74 år) var arbetslösa i juni 2018 vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,2 procent. Antalet kvinnor och män var nästan lika kvinnor och män. Tittar man däremot på andelen så var 6,9 procent av männen och 7,5 procent av kvinnorna arbetslösa, vilket beror på att det är fler män i arbetskraften jämfört med kvinnor. Källa: SCB Tomas Eriksson ny kanslichef på Sveriges a-kassor Tomas Eriksson, tidigare administrativ chef på Akademikernas a-kassa, är sedan april 2018 ny kanslichef på Sveriges a-kassor. A-kassorna arbetar tillsammans för kortare handläggningstider och bättre försäkringsvillkor för alla 3,6 miljoner medlemmar. Jag ser fram emot att fortsätta driva den utvecklingen framåt i min nya roll på Sveriges a-kassor, säger Tomas Eriksson bildade a-kassorna i Sverige en samarbetsorganisation som fick det något otympliga namnet Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation. I slutet av förra året bytte man till sist namn till Sveriges a-kassor. Arbetslösheten fortsatt låg Arbetslösheten fortsätter sjunka och arbetsmarknaden är stark. Enligt Arbetsförmedlingens prognos fortsätter den positiva utvecklingen även nästa år. Extra eftertraktade på arbetsmarknaden är utbildade inom hälsooch sjukvård, pedagogik, data och IT eller bygg. Källa: Arbetsförmedlingen Klarar vi försörjningsbördan? Fler måste arbeta för en oförändrad försörjningsbörda. Enligt SCB väntas försörjningsbördan växa med närmare 10 procent till år Det innebär att varje förvärvsarbetande i framtiden ska försörja 2,35 personer inklusive sig själv jämfört med 2,14 personer Källa: SCB Upptäck akademikernasakassa.se 26 A-liv Nr

27 BPERSPEKTIV ANNIKA STENBERG Sommarhettan som ger svallvågor >>Oron mal i bakgrunden, ska det vara så här?<< Annika Stenberg, kommunikationschef, Akademikernas a-kassa ästa sommaren ever, eller? Jag har tillbringat hela semestern på landet. En dag, i början, var det iskallt, regn och blåsigt. Partytältet som skulle skydda från den gassande solen, som då lyste med sin frånvaro, fångades av en vindil och stoppades av ett körsbärsträd i närheten. Gästerna som skulle imponeras av min prunkande trädgård, hukade och skyndade in i huset utan att notera vare sig rosor eller rabatter. Några dagar senare vände det, och det med besked. Solen strålade och värmde själ såväl som sovrum. Oj, vad varmt det var! Om kvällen var sommarhuset, trots sina nya randiga markiser, kokhett och inte ens nätterna bjöd på svalka. Att det kan vara så här varmt i Sverige, det gäller att njuta medan tid är. Men efter bara några dagar startade både klagolåt och oro. Eftersom grundvattennivåerna var låga redan förra sommaren oroade jag mig för brunnen. Jag uppmanade alla, med måttliga framgångar, att använda utedasset istället för toan inne. Men vattensituationen skulle visa sig gälla mer än vår brunn. Radion rapporterade om skogsbränder och mina grannar, som är jordbrukare, berättade att slakt fick bli en lösning för djur som saknade mat då vallen torkat bort. De fällde träd till korna att äta men trots det rymde kossorna för att se om gräset var grönare på andra sidan. Och nu senast: fiskdöd och algblomning. Visst är vi många som just upplevt den varmaste och soligaste sommaren i vårt liv, men som ändå inte mår helt bra. Oron mal i bakgrunden, ska det vara så här? Vilken är min del i det hela? När jag sitter i skuggan på verandan hör jag kråkorna kraxa. Jag för min del undrar vilka spår det högtryck som legat parkerat över Sverige i sommar kommer att lämna i våra medvetanden. Kommer det att påverka valrörelsen? Oavsett om det är skatterna, jobben, försvaret, skolan, gängkriminaliteten, vården eller något helt annat som är våra viktigaste frågor har den soligaste sommaren i mannaminne gett oss alla något konkret att fundera på, eller? Du är en av oss! Som medarbetare i Sveriges största a-kassa kan jag ge dig bättre möjligheter i din yrkeskarriär och en trygghet om du förlorar ditt arbete. Christer Hermelin Akademikernas a-kassa Kontakta mig på eller på akademikernasakassa.se Nr A-liv 27