EUROPAPARLAMENTET. Tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU PRELIMINÄR VERSION 2004/2209(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU (2004/2209(INI)) Tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU Föredragande: Reimer Böge MOTIVERING PR\ doc PE v01-00

2 PR_INI INNEHÅLL Sida ÖVERSIKT OCH LÄGESRAPPORT...4 ARBETSDOKUMENT NR 1: ORGANISATION OCH ARBETSMETODER...10 ARBETSDOKUMENT NR 2: LÄGESRAPPORT...13 ARBETSDOKUMENT NR 3: EN FÖRSTA ANALYS AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE KOM(2004) ARBETSDOKUMENT NR 4: INSTITUTIONELLA OCH RÄTTSLIGA ASPEKTER...27 ARBETSDOKUMENT NR 5: INSTITUTIONELLA ASPEKTER I SAMBAND MED KONSTITUTIONEN...33 ARBETSDOKUMENT NR 6: TRANSEUROPEISKA NÄT...38 ARBETSDOKUMENT NR 7: ALLMÄN OCH YRKESINRIKTAD UTBILDNING...46 ARBETSDOKUMENT NR 8: DEN SOCIALPOLITISKA DAGORDNINGEN...51 ARBETSDOKUMENT NR 9: DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIKEN...56 ARBETSDOKUMENT NR 10: DEN GEMENSAMMA FISKERIPOLITIKEN...67 ARBETSDOKUMENT NR 11: STRUKTURFONDER...71 ARBETSDOKUMENT NR 12: DE POLITISKA OCH RÄTTSLIGA RAMARNA FÖR FINANSIERING AV EU-PROGRAM PÅ MILJÖOMRÅDET...80 ARBETSDOKUMENT NR 13: FÖRANSLUTNING OCH DET EUROPEISKA GRANNSKAPET...85 ARBETSDOKUMENT NR 14: UTVECKLINGSSAMARBETE INKLUSIVE HUMANITÄRT BISTÅND...98 ARBETSDOKUMENT NR 15: STABILITETSINSTRUMENTET OCH DEN GEMENSAMMA UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN ARBETSDOKUMENT NR 16: FRÄMJANDE AV EUROPEISK KULTUR OCH MÅNGFALD ARBETSDOKUMENT NR 17: KONSUMENTSKYDD OCH FOLKHÄLSA PE v /183 PR\ doc

3 ARBETSDOKUMENT NR 18: OMRÅDET MED FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA ARBETSDOKUMENT NR 19: KOPPLINGEN MELLAN BUDGETRAMARNA FÖR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN OCH BUDGETPLANEN ARBETSDOKUMENT NR 20: FORSKNINGS- OCH INDUSTRIPOLITIK ARBETSDOKUMENT NR 21: ORGANISATIONEN AV BUDGETPLANEN EFTER 2006: TIDSRAM, STRUKTUR OCH FLEXIBILITET PR\ doc 3/183 PE v01-00

4 ÖVERSIKT OCH LÄGESRAPPORT Bakgrund Budgetplanens innehåll Sedan 1988 används en långtidsbudget, den så kallade budgetplanen, som grund för Europeiska unionens årsbudgetar. Den nuvarande långtidsbudgeten täcker perioden Den formaliserades i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen 1. Detta avtal baseras på slutsatserna från Europeiska rådets möte i Berlin den mars Slutsatserna från mötet ändrades efter förhandlingar med parlamentet som lyckades åstadkomma en ökning av taken för utgiftskategori 3 (inre politik) och 5 (pensioner) med 2 miljarder euro. Den nuvarande budgetplanen justerades och ändrades 2003 för att ta hänsyn till utvidgningens effekter på budgeten. Budgetplanen läggs fram i form av en tabell som innehåller tre huvuddelar: Fördelning och tak för varje utgiftskategori (jordbruk, strukturfonder etc...). I budgetplanen fastställs ett tak för åtaganden för varje kategori och år. Det sammanlagda utgiftstaket består av två delar. Ett tak för åtaganden (summan av åtagandebemyndiganden för olika kategorier) och ett tak för betalningsbemyndiganden kopplade till åtaganden, uttryckt som andel av gemenskapens förväntade BNI (bruttonationalinkomst). Taken utgör maxutgiftsnivåer för åtaganden och betalningar som godkänts för årsbudgetarna. Nationella bidrag beräknas årligen utifrån de betalningsbemyndiganden som införts i budgeten. Taket för egna medel fastställs genom rådets beslut. Rådet fastställer maxbeloppet för nationella bidrag utifrån gemenskapens BNI. Budgetplanens uppbyggnad och begränsningar Varken fördraget eller gemenskapslagstiftningen innehåller för närvarande några bestämmelser om budgetplanen. Den utformas istället genom en unik interinstitutionell överenskommelse mellan parlamentet, rådet och kommissionen som visar på samsyn dem emellan och därigenom ger legitimitet till denna mekanism ( mjuk lagstiftning). Det slutliga beslutet fattas genom en överenskommelse mellan Europaparlamentet och rådet vilka uttrycker sin gemensamma vilja att åstadkomma budgetdisciplin i det interinstitutionella avtalet. Budgetplanen utgör en långtidsbudget för de årsbudgetar som beslutas av budgetmyndigheten i enlighet med fördragets bestämmelser och de förfaranden som finns fastställda i det interinstitutionella avtalet. 1 EGT C 172, , s. 1. PE v /183 PR\ doc

5 När man kommit fram till en överenskommelse måste taken iakttas. Det interinstitutionella avtalet innehåller dock bestämmelser om att taken kan justeras under olika omständigheter, exempelvis revision, flexibilitet inför utvidgning av EU, inrättande av solidaritetsfonden etc... Konstitutionen för Europa kommer att innehålla en hänvisning till de fleråriga budgetramar som beslutas av rådet och som träder i kraft som EU-lag efter att de godkänts av Europaparlamentet (artikel I-54.2 och I-54.4). Nästa budgetplan ( ) kommer att beslutas i enlighet med det nuvarande förfarandet. De två första budgetplanerna innebar en ökning av taket för egna medel. Så var inte fallet för den tredje (och nuvarande) från 1,15 procent till 1,20 procent av BNP från 1,24 procent till 1,27 procent av BNP ,27 procent av BNP (eller 1,24 procent av BNI) Med budgetplanen har Europaparlamentet offrat vissa befogenheter i utbyte mot ökade medel för att utveckla nya politikområden och främja europeisk integration, även om den senaste (och nuvarande) budgetplanen har skapat mer och mer spänningar på grund av bristande resurser och bristande flexibilitet. Vad händer om ingen överenskommelse kan ingås? Artikel 26 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 innehåller följande bestämmelser: 26. Om inte budgetmyndigheten ingår något avtal om en ny budgetplan och om inte någon av parterna till detta avtal uttryckligen säger upp avtalet om den nuvarande budgetplanen, skall taken för det sista år som omfattas av gällande budgetplanen justeras i enlighet med punkt 15 i detta avtal genom att den genomsnittliga ökningen under den föregående perioden tillämpas på dessa belopp, bortsett från sådana anpassningar som vidtagits till följd av utvidgning av unionen. Den ökningssats som tillämpas får emellertid inte överstiga gemenskapens förväntade BNP-tillväxt för året i fråga. Föredraganden vill påpeka att man normalt sett bör ha kommit överens om den nya budgetplanen innan kommissionen börjar utarbeta det preliminära budgetförslaget för Fördraget har större tyngd än det interinstitutionella avtalet vilket innebär att om det inte finns någon långtidsbudget så skall man tillämpa bestämmelserna för årsbudgetarna, där den enda begränsningen för Europaparlamentet är att man iakttar regeln om maximal procentuell ökning (artikel 272.9). Bakgrund År 2007 firar Europeiska unionen tre stora jubileer och detta år kan vara en lämplig tidpunkt att sjösätta nya projekt för att uppmärksamma och befästa de erfarenheter som gjorts och bemöta framtidens utmaningar. Romfördraget fyller 50 år, systemet med budgetplaner 20 år och den gemensamma valutan 5 år. PR\ doc 5/183 PE v01-00

6 Arbete med nästa budgetplan kommer att genomföras under en period med starka politiska spänningar: olika svåra ekonomiska och sociala avväganden som budgetministerierna i medlemsstaterna påtvingas genom EU:s budgetrestriktioner, ratificeringen av EU-konstitutionen och valkampanjer i flera medlemsstater. Budgetplanerna har alltid återspeglat strategiska prioriteringar och viktiga politiska val: Perioden : Slut på budgetkrisen, budgeten upphör att styras av jordbrukspolitiska avgöranden, strukturpolitiken inleds. Perioden : Kraftig ökning av strukturfonderna (+41 procent), vilka blev ett avgörande instrument för att åstadkomma ekonomisk och social sammanhållning som bas för den gemensamma valutan. Perioden : Stabilisering av gemenskapsbudgeten, ingen ökning av de egna medlen, besparingar för att finansiera utvidgningen. Föredraganden är än så länge övertygad om att nästa budgetplan kommer att återspegla graden av politisk vilja när det gäller att ge EU medel som motsvarar ambitionerna och förväntningarna rörande budgetdisciplin och baseras på en bedömning av gemenskapens mervärde. De budgetramar som kommissionen föreslog i februari 2004 är inte ett fristående förslag, utan åtföljs av en omarbetning av en mycket stor del av lagstiftningen. Föredraganden anser att man för att fastställa Europaparlamentets ståndpunkt rörande budgetramarna måste fastställa de politiska prioriteringarna på lagstiftningssidan, exempelvis i vad mån det krävs EU-förordningar. Även anslagsnivån måste fastställas. Situationen idag Inom kommissionen I artikel 26 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 anges Före den 1 juli 2005 skall kommissionen lägga fram förslag till en ny budgetplan som skall gälla på medellång sikt. I februari 2004 antog kommissionen ett meddelande om nästa budgetplan för perioden Detta meddelande baserades på slutsatserna från en intern arbetsgrupp som bestod av sex kommissionsledamöter vilka hade fått i uppdrag att definiera de politiska ramarna och fastställa vilka behov som fanns. 1 KOM(2004)0101 Bygga en gemensam framtid Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU PE v /183 PR\ doc

7 Senare, i juli 2004, antog kommissionen huvuddelen av det så kallade Prodi-paketet som bestod av ytterligare tre meddelanden 1 och 24 förslag till lagstiftning (se bilaga I). Ytterligare lagförslag antogs den 29 september. Föredraganden understryker att det är första gången i EU:s historia som nästan alla program slutförs samtidigt (2006). Detta var kommissionens huvudargument för att förekomma framläggandet av budgetplanen med lagstiftningsförslag i syfte att säkerställa kontinuitet. Inom rådet En tillfällig arbetsgrupp för budgetplanen tillsattes av det irländska ordförandeskapet och består av företrädare för rådet för allmänna frågor. De ansvarar för att förbereda COREPER:s arbete och samordna undersökningar av vissa aspekter som berör råden för olika fackområden. Gruppens första slutsatser lades fram inför Europeiska rådet redan i december. Under det nederländska ordförandeskapet har den tillfälliga arbetsgruppen fortsatt att titta närmare på de olika förslagen genom en fördjupad analys av olika budgetkategorier i syfte att ge en övergripande bild av medlemsstaternas ståndpunkter i moduler. Europeiska rådet kan komma att vara redo att anta riktlinjerna i december 2004, men slutsatserna förväntas inte vara klara förrän till Europeiska rådets möte i juni Inom parlamentet I slutet av den femte valperioden antog Europaparlamentet ett betänkande 2 med allmänna synpunkter angående kommissionens första meddelande (KOM(2004) 101). Dock sade man uttryckligen att man inte avsåg att föregripa det nya parlamentets åsikter: 6. Europaparlamentet är av demokratiska skäl fast beslutet att inte fatta något beslut under denna valperiod som skulle kunna begränsa handlingsutrymmet eller beslutsfattandet för det parlament som väljs i juni Med avseende på den institutionella kontinuiteten uppmanar det emellertid nästa parlament, nästa kommission och det utvidgade rådet att ta hänsyn till de riktlinjer som finns i detta betänkande som en utgångspunkt för framtida förhandlingar. Föredraganden anser ändå att det kan vara på sin plats att påminna om det förra parlamentets synpunkter på det ovan nämnda meddelandet inför en ny bedömning och utvärdering av de förestående diskussionerna. Enligt det gällande fördraget krävs ingen budgetplan. Därför blir det ingen budgetplan om inte Europaparlamentet och rådet kommer överens om finansieringsramarna (punkt 5). Behovet av att beakta mervärdet av gemenskapens utgifter i förhållande till de nationella budgetarna (punkt 7). 1 KOM(2004)0487 Budgetplanen , KOM(2004)0498 Förslag till förlängning av det interinstiututionella avtalet om budgetdisciplin och förbättrat budgetförfarande, KOM(2004)0505 Teknisk bilaga - Europeiska unionens inkomster: Rapport från kommissionen om systemet med egna medel. 2 A5-0268/2004, Betänkande om att bygga en gemensam framtid: Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU (Föredragande: Terence Wynn). PR\ doc 7/183 PE v01-00

8 Behovet av att nästa budgetplan medger finansiering av viktiga och strategiska mål som omnämns i konstitutionen. Tidsramen bör anpassas bättre till parlamentets och kommissionens mandatperioder, d.v.s. vara 5 år (punkt 13). Denna synpunkt är i linje med konstitutionen som innehåller bestämmelser om en flerårig budgetram på minst 5 år (artikel III-308). Europaparlamentet är inte bundet av det beslut som fattades av Europeiska rådet i oktober 2002 om EU:s jordbruksutgifter fram till 2013 (punkterna 14 och 26). Förhållandet mellan åtaganden och betalningar i kommissionens förslag är tveksamt (punkterna 15 och 19). Gemenskapsbudgeten har ökat med 8,2 procent under perioden vilket kan jämföras med den genomsnittliga ökningen av de nationella budgetarna som ligger på 22,9 procent (punkt 18). Uppställningen i den nuvarande budgetplanen har visat sig effektiv. Ett begränsat antal kategorier bör inte orsaka minskad flexibilitet (punkt 23). Europeiska utvecklingsfonden bör budgeteras i enlighet med principen om en sammanhållen budget och för att garantera demokratisk kontroll över en viktig del av EU:s utvecklingspolitik (punkt 29). Öppenhet för att bedöma förslag om en övergripande korrigeringsmekanism som grundas på principen om solidaritet inom gemenskapen (punkt 30). Medan det första meddelandet (KOM(2004)0101) syftade till att peka ut det utvidgade EU:s politiska uppdrag och gav förslag om en ny budgetram, innehöll det andra meddelandet (KOM(2004)0487 slutligt) mål för den föreslagna budgeten. Kommissionen betonar starkt gemenskapsmervärden som: Effektivitet: resultat kan endast åstadkommas genom åtgärder på EU-nivå (exempelvis utbildning). Effektivitet: EU-åtgärder ger bättre valuta för pengarna (t.ex. forskning, Solidaritetsfonden, invandring och asylpolitik). Samordning: EU-åtgärder för att komplettera, stimulera och påverka olika insatser (t.ex. politik för sammanhållning, externa förbindelser). Bättre styrning när det gäller genomförandet (nya instrument). Föredraganden menar att dessa principer inte bör tillämpas generellt utan bör bedömas från fall till fall och bekräftas för varje politikområde. Som inledning på diskussionen inom ramen för parlamentets sjätte valperiod skulle föredragande vilja ta upp följande frågor: PE v /183 PR\ doc

9 Delar vi analysen i Wynn-betänkandet? Är den nya temainriktade strategin lämplig? Ger den medborgarna ökad insyn i EU:s åtgärder? Bör Europaparlamentet överväga att avbryta några av de nuvarande åtgärderna i nästa budgetplan? Är tidsramen på sju år acceptabel? Är det klokt att dela upp nuvarande kategori 3 (inre politik) i tre olika kategorier (1a), 1b) och 3)? Går det att motivera kategori 3 (med endast 1,3 miljarder euro under perioden) om man jämför med de övriga kategorierna? Är det acceptabelt att kategori 5 inte omfattar kommissionens administrativa utgifter eller bör de fortsätta att vara synliga i en separat kategori? Det tillfälliga utskottet Vid sitt septembersammanträde beslutade parlamentet att inrätta ett tillfälligt utskott för att fastställa parlamentets ståndpunkter i förhandlingarna om nästa budgetplan. 1 Enligt det tillfälliga utskottets uppdrag är det tänkt att det skall lämna fram sitt betänkande om Europaparlamentets ståndpunkter i april 2005 inför Europeiska rådet möte i juni Därför bör samtliga berörda utskott 2 anta sina yttranden till det tillfälliga utskottet senast i januari När Europaparlamentets ståndpunkter fastställts kan lagstiftningsarbetet påbörjas i enlighet med Europaparlamentets förhandlingsposition. Alla lagstiftnings- och budgetförslag kommer att behandlas i enlighet med de berörda politikområdena. När det gäller arbetsmetoden för att uppnå en gemensam ståndpunkt betonar föredraganden vikten av att tillämpa ett underifrånperspektiv och fastställa de politiska prioriteringarna inför framtiden och identifiera positiva och negativa prioriteringar utifrån befintliga program och nya initiativ som skall tas fram. Man bör kalla till särskilda trepartssamtal med kommissionen och rådet om det blir nödvändigt. En första diskussion och genomlysning av dessa frågor i utskottet om dessa övergripande frågor bör kunna underlätta föredragandens arbete. Föredraganden anser att budgetutskottet bör bidra aktivt till det tillfälliga utskottets arbete genom att uttrycka sina ställningstaganden på samtliga sina ansvarsområden. 1 B6-0030/ AFET, DEVE, EMPL, ENVI, ITRE, IMCO, TRAN, REGIO, AGRI, CULT, LIBE, FEMM. PR\ doc 9/183 PE v01-00

10 ARBETSDOKUMENT NR 1: ORGANISATION OCH ARBETSMETODER Kommissionen har parallellt med redogörelsen för de mål och finansiella instrument som beskrivs i kommissionens två allmänna meddelanden av den 10 februari och 14 juli 2004 antagit två uppsättningar lagstiftningsförslag i syfte att garantera kontinuiteten i gemenskapslagstiftningen. Andra förslag förväntas läggas fram före årets utgång och i början av De flesta gemenskapsprogrammen löper ut För första gången är EG-rätten nära kopplad till finansieringsramen när det gäller tidsplan och innehåll. Det tillfälliga utskottet som inrättats av parlamentet har som mål att garantera samstämmighet mellan parlamentets politiska prioriteringar och dess ståndpunkt om nästa budgetplan. Föredraganden anser att på grundval av det tillfälliga utskottets mandat bör målet vara att nå fram till enighet om fastställandet av parlamentets politiska prioriteringar och det relativa ekonomiska stöd som skall ges till varje sektor. Föredraganden anser att ett bottom-upperspektiv (nerifrån-och-upp-perspektiv) skulle underlätta diskussionen. För att underlätta detta arbete anser föredraganden att det skulle vara lämpligt med ett tvåfaldigt stöd, det vill säga att dels lägga fram en uppsättning arbetsdokument som behandlar horisontella frågor (budgetplanens struktur, flexibilitet, förhållandet mellan åtaganden och betalningar, organ, administrativa utgifter, osv.), och dels göra en ingående analys av varje kategori i enlighet med allmänna standarder. Följande kriterier föreslås för en sådan analys: analys av den nuvarande lagstiftningen (fram till 2006) under de nya utgiftsområdena, fastställande av vilka program som skall fortsättas, avbrytas, slås ihop, nya förslag från och med 2007, fastställande av positiva och negativa prioriteringar under varje utgiftsområde och underkategori, påvisande av EU-åtgärdernas subsidiaritet, proportionalitet, effektivitet och mervärde, specifika problem för varje utgiftskategori, eventuell marginal (och flexibilitet) för varje utgiftskategori, förenkling av de finansiella instrumenten. Föredraganden påpekar att vid genomförandet av sådana arbetsprogram skall hänsyn tas i så stor utsträckning som möjligt till diskussionerna i de specialiserade utskotten, och att utskottens yttranden till det tillfälliga utskottet inte får påverkas. PR\ doc 10/183 PE v01-00

11 Föredraganden understryker att han vill upprätthålla nära kontakter med de specialiserade utskotten i syfte att fastställa en enhällig ståndpunkt från Europaparlamentet om budgetplanen Det så kallade Prodi-paketet består av ungefär 50 lagstiftningsförslag som inverkar på budgeten och man måste finna en enhetlig strategi för lagstiftnings- och budgetaspekterna. När det gäller lagstiftningsförslagen, av vilka en del redan har vidarebefordrats till Europaparlamentet, måste en samordning göras av det tillfälliga utskottets och de specialiserade utskottens sammanträdeskalendrar. De specialiserade utskotten kan naturligtvis börja behandla lagstiftningsförslagen som är knutna till paketet parallellt med det tillfälliga utskottets arbete. För att garantera överensstämmelse med parlamentets ståndpunkt i det tillfälliga utskottets betänkande betonar föredraganden att parlamentet inte skall anta några hänvisningar till de finansiella beloppen innan det tillfälliga utskottet har lagt fram sitt betänkande. Man skulle kunna tänka sig följande samarbetsformer med de specialiserade utskotten: översända en skrivelse till de specialiserade utskottens ordförande för att informera om förfarandet och den sannolika tidsplanen med en uppmaning till utskotten att lägga fram ett yttrande till det tillfälliga utskottet senast i januari 2005, bjuda in de specialiserade utskottens ordförande och föredragande varje gång det tillfälliga utskottet skall diskutera en fråga som omfattas av deras behörighetsområden, begära att det tillfälliga utskottets föredragande bjuds in till de specialiserade utskottens sammanträden när en punkt som berör budgetplanen är med på dagordningen, hålla bilaterala möten mellan föredraganden och de specialiserade utskottens föredragande, information från utskottets ordförande till utskottsordförandekonferensen och ordförandekonferensen om det pågående arbetet. Föredraganden uppmanar utskottet att komma överens om förslagen som avser tidsplanen för arbetsdokumenten, målet att lägga fram ett förslag i kammaren i april 2005, under förutsättning att rådet iakttar sin tidsplan, i syfte att fastställa parlamentets ståndpunkt före Europeiska rådet i juni 2005 under det luxemburgska ordförandeskapet, att uppmana de specialiserade utskotten att lägga fram sina yttranden för det tillfälliga utskottet före januari 2005, att uppmana de specialiserade utskotten att inrikta sina yttranden på det tillfälliga utskottets mandat, PR\ doc 11/183 PE v01-00

12 att förelägga rådet och kommissionen en muntlig fråga i enlighet med artikel 108 i arbetsordningen med avseende på en debatt under den första eller andra sammanträdesperioden i december. PE v /183 PR\ doc

13 ARBETSDOKUMENT NR 2: LÄGESRAPPORT Inledning Det tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU inrättades av Europaparlamentet den 15 september Med detta beslut fortsätter parlamentet sin framgångsrika praxis att inrätta tillfälliga utskott i samband med utarbetandet av budgetplanen (Delors I- och Delors II-paketen). Parlamentet har gett utskottet ett tydligt och krävande mandat, nämligen att fastställa parlamentets politiska prioriteringar för den framtida budgetplanen, både i lagstiftnings- och budgethänseende. Utskottet skall med andra ord inrikta sig på att fastställa Europeiska unionens politiska dagordning och utmaningar under den kommande perioden. Dessutom skall detta tillfälliga utskott både i allmänhet och interinstitutionellt ha möjlighet att Bakgrund 1 göra Europaparlamentet synligare som en likvärdig aktör vid sidan av rådet i utarbetandet av den framtida finansiella ramen, visa att Europaparlamentet kan utveckla politiska lösningar med ett verkligt europeiskt mervärde, se till att det finns en ram som hjälper parlamentet att till fullo utnyttja sina möjligheter. Budgetplanens innehåll Sedan 1988 används en långtidsbudget, den så kallade budgetplanen, som grund för Europeiska unionens årsbudgetar. Den nuvarande långtidsbudgeten täcker perioden Den formaliserades i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen 2. Detta avtal baseras på rådets gemensamma ståndpunkt såsom den sammanfattas i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Berlin den mars 1999, och förhandlingarna med parlamentet, som lyckades åstadkomma en ökning av taken för utgiftskategori 3 (inre politik) och 5 (pensioner) med 2 miljarder euro, samt inrättandet av flexibilitetsinstrumentet och införlivandet av andra ändringar. Den nuvarande budgetplanen justerades och ändrades 2003 för att ta hänsyn till utvidgningens effekter på budgeten. Budgetplanen läggs fram i form av en tabell (se bilaga 1) och utgör en flerårig ram för utgifterna som kännetecknas av två huvuddelar: 1 Föredraganden redogjorde för en del av sitt arbetsdokument i budgetutskottet vid sammanträdet den 13 oktober EGT C 172, , s. 1. PR\ doc 13/183 PE v01-00

14 Fördelning och tak för varje utgiftskategori (jordbruk, strukturfonder osv...). I budgetplanen fastställs ett tak för åtaganden för varje kategori och år. Det sammanlagda utgiftstaket består av två delar. Ett tak för åtaganden (summan av åtagandebemyndiganden för olika kategorier) och ett tak för betalningsbemyndiganden kopplade till åtaganden, uttryckt som andel av gemenskapens förväntade BNI (bruttonationalinkomst). Taken utgör maximala utgiftsnivåer för åtaganden och betalningar som godkänts för årsbudgetarna. Nationella bidrag beräknas årligen utifrån de betalningsbemyndiganden som införts i budgeten. Taket för egna medel, som även anges i ovannämnda tabell, fastställer ett maximalt belopp för EU-budgetens inkomster och detta fastställs genom ett separat beslut från rådet. Rådet fastställer det maximala beloppet för de nationella bidragen utifrån gemenskapens BNI. Enligt gällande beslut 1 är taket 1,24 procent av gemenskapens samlade BNI. Budgetplanens uppbyggnad och begränsningar Varken fördraget eller gemenskapslagstiftningen innehåller för närvarande några bestämmelser om budgetplanen. Den utformas istället genom en unik interinstitutionell överenskommelse mellan parlamentet, rådet och kommissionen som visar på samsyn dem emellan och därigenom ger legitimitet till denna mekanism ( mjuk lagstiftning). Det slutliga beslutet fattas genom en överenskommelse mellan Europaparlamentet och rådet vilka uttrycker sin gemensamma vilja att åstadkomma budgetdisciplin i det interinstitutionella avtalet. Budgetplanen utgör en långtidsbudget för de årsbudgetar som beslutas av budgetmyndigheten i enlighet med fördragets bestämmelser och de förfaranden som finns fastställda i det interinstitutionella avtalet. När man kommit fram till en överenskommelse måste taken iakttas. Det interinstitutionella avtalet innehåller dock bestämmelser om att taken kan justeras under olika omständigheter, exempelvis revision, flexibilitet inför utvidgning av EU, inrättande av solidaritetsfonden etc... Konstitutionen för Europa omfattar den fleråriga finansieringsramen som beslutas av rådet och träder i kraft som EG-rätt efter samråd med och godkännande av Europaparlamentet (artikel I-54 och artikel II-308). Nästa budgetplan ( ) kommer att beslutas i enlighet med det nuvarande förfarandet. De två första budgetplanerna innebar en ökning av taket för egna medel. Så var inte fallet för den tredje (och nuvarande) från 1,15 procent till 1,20 procent av BNP från 1,24 procent till 1,27 procent av BNP ,27 procent av BNP (eller 1,24 procent av BNI) 1 Rådets beslut nr 597/2000/EG. PE v /183 PR\ doc

15 Med budgetplanen har Europaparlamentet även offrat vissa befogenheter i utbyte mot en mer hållbar budgetstruktur och ökade medel för att se till att det finns nya politikområden som främjar europeisk integration (fleråriga program). Inrättandet av nya uppgifter och organ har utsatt den nuvarande budgetplanen för mer och mer tryck på grund av bristande resurser och bristande flexibilitet. Vad händer om ingen överenskommelse kan ingås? Artikel 26 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 innehåller följande bestämmelser: 26. Om inte budgetmyndigheten ingår något avtal om en ny budgetplan och om inte någon av parterna till detta avtal uttryckligen säger upp avtalet om den nuvarande budgetplanen, skall taken för det sista år som omfattas av gällande budgetplanen justeras i enlighet med punkt 15 i detta avtal genom att den genomsnittliga ökningen under den föregående perioden tillämpas på dessa belopp, bortsett från sådana anpassningar som vidtagits till följd av utvidgning av unionen. Den ökningssats som tillämpas får emellertid inte överstiga gemenskapens förväntade BNP-tillväxt för året i fråga. Föredraganden vill påpeka att man normalt sett bör ha kommit överens om den nya budgetplanen innan kommissionen börjar utarbeta det preliminära budgetförslaget för Fördraget har större tyngd än det interinstitutionella avtalet vilket innebär att om det inte finns någon långtidsbudget så skall man tillämpa bestämmelserna för årsbudgetarna, där den enda begränsningen för Europaparlamentet är att man iakttar regeln om maximal procentuell ökning (artikel 272.9). Bakgrund År 2007 firar Europeiska unionen tre stora jubileer och detta år kan vara en lämplig tidpunkt att sjösätta nya projekt för att uppmärksamma och befästa de erfarenheter som gjorts och bemöta framtidens utmaningar. Romfördraget fyller 50 år, systemet med budgetplaner 20 år och den gemensamma valutan 5 år. Arbete med nästa budgetplan kommer att genomföras under en period med starka politiska spänningar: olika svåra ekonomiska och sociala avväganden som budgetministerierna i medlemsstaterna påtvingas genom EU:s budgetrestriktioner, ratificeringen av EU konstitutionen, eventuellt anslutning av nya medlemsstater och valkampanjer i flera medlemsstater. Budgetplanerna har alltid återspeglat strategiska prioriteringar och viktiga politiska val: Perioden : Slut på budgetkrisen, budgeten upphör att styras av jordbrukspolitiska avgöranden, strukturpolitiken inleds. Perioden : Kraftig ökning av strukturfonderna (+41 procent), vilka blev ett avgörande instrument för att åstadkomma ekonomisk och social sammanhållning som bas för den gemensamma valutan. Perioden : Stabilisering av gemenskapsbudgeten, ingen ökning av de egna medlen, besparingar för att finansiera utvidgningen. PR\ doc 15/183 PE v01-00

16 Föredraganden är än så länge övertygad om att nästa budgetplan kommer att återspegla graden av politisk vilja när det gäller att ge EU medel som motsvarar ambitionerna och förväntningarna rörande budgetdisciplin och baseras på en bedömning av gemenskapens mervärde. De budgetramar som kommissionen föreslog i februari 2004 är inte ett fristående förslag, utan åtföljs av en omarbetning av en mycket stor del av lagstiftningen. Föredraganden anser att man för att fastställa Europaparlamentets ståndpunkt rörande budgetramarna måste fastställa de politiska prioriteringarna på lagstiftningssidan, exempelvis i vad mån det krävs EU-förordningar. Även anslagsnivån måste fastställas. Situationen idag Inom kommissionen I artikel 26 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 anges Före den 1 juli 2005 skall kommissionen lägga fram förslag till en ny budgetplan som skall gälla på medellång sikt. I februari 2004 antog kommissionen ett meddelande om nästa budgetplan för perioden Detta meddelande baserades på slutsatserna från en intern arbetsgrupp som bestod av sex kommissionsledamöter vilka hade fått i uppdrag att definiera de politiska ramarna och fastställa vilka behov som fanns. Senare, i juli 2004, antog kommissionen huvuddelen av det så kallade Prodi-paketet som bestod av ytterligare tre meddelanden 2 och 24 förslag till lagstiftning. Ytterligare lagförslag antogs den 29 september. Föredraganden understryker att det är första gången i EU:s historia som nästan alla program slutförs samtidigt (2006). Detta var kommissionens huvudargument för att förekomma framläggandet av budgetplanen med lagstiftningsförslag i syfte att säkerställa kontinuitet. Inom rådet En tillfällig arbetsgrupp för budgetplanen tillsattes av det irländska ordförandeskapet och består av företrädare för rådet för allmänna frågor. De ansvarar för att förbereda COREPER:s arbete och samordna undersökningar av vissa aspekter som berör råden för olika fackområden. Gruppens första slutsatser lades fram inför Europeiska rådet redan i december. 1 KOM(2004)0101 Bygga en gemensam framtid Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU KOM(2004)0487 Budgetplanen , KOM(2004)0498 Förslag till förlängning av det interinstiututionella avtalet om budgetdisciplin och förbättrat budgetförfarande, KOM(2004)0505 Teknisk bilaga - Europeiska unionens inkomster: Rapport från kommissionen om systemet med egna medel. PE v /183 PR\ doc

17 Under det nederländska ordförandeskapet har den tillfälliga arbetsgruppen fortsatt att titta närmare på de olika förslagen genom en fördjupad analys av olika budgetkategorier i syfte att ge en övergripande bild av medlemsstaternas ståndpunkter i moduler. Europeiska rådet kan komma att vara redo att anta riktlinjerna i december 2004, men slutsatserna förväntas inte vara klara förrän till Europeiska rådets möte i juni Inom parlamentet I slutet av den femte valperioden antog Europaparlamentet ett betänkande 1 med allmänna synpunkter angående kommissionens första meddelande (KOM(2004)0101). Dock sade man uttryckligen att man inte avsåg att föregripa det nya parlamentets åsikter: 6. Europaparlamentet är av demokratiska skäl fast beslutet att inte fatta något beslut under denna valperiod som skulle kunna begränsa handlingsutrymmet eller beslutsfattandet för det parlament som väljs i juni Med avseende på den institutionella kontinuiteten uppmanar det emellertid nästa parlament, nästa kommission och det utvidgade rådet att ta hänsyn till de riktlinjer som finns i detta betänkande som en utgångspunkt för framtida förhandlingar. Föredraganden anser att det kan vara på sin plats att påminna om det förra parlamentets synpunkter på det ovannämnda meddelandet inför en ny bedömning och utvärdering av de förestående diskussionerna. Enligt det gällande fördraget krävs ingen budgetplan. Därför blir det ingen budgetplan om inte Europaparlamentet och rådet kommer överens om finansieringsramarna (punkt 5). Behovet av att beakta mervärdet av gemenskapens utgifter i förhållande till de nationella budgetarna (punkt 7). Behovet av att nästa budgetplan medger finansiering av viktiga och strategiska mål som omnämns i konstitutionen. Tidsramen bör anpassas bättre till parlamentets och kommissionens mandatperioder, d.v.s. vara 5 år (punkt 13). Denna synpunkt är i linje med konstitutionen som innehåller bestämmelser om en flerårig budgetram på minst 5 år (artikel III-308). Europaparlamentet är inte bundet av det beslut som fattades av Europeiska rådet i oktober 2002 om EU:s jordbruksutgifter fram till 2013 (punkterna 14 och 26). Förhållandet mellan åtaganden och betalningar i kommissionens förslag är tveksamt (punkterna 15 och 19). Gemenskapsbudgeten har ökat med 8,2 procent under perioden vilket kan jämföras med den genomsnittliga ökningen av de nationella budgetarna som ligger på 22,9 procent (punkt 18). 1 A5-0268/2004, Betänkande om att bygga en gemensam framtid: Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU (Föredragande: Terence Wynn). PR\ doc 17/183 PE v01-00

18 Uppställningen i den nuvarande budgetplanen har visat sig effektiv. Ett begränsat antal kategorier bör inte orsaka minskad flexibilitet (punkt 22). Europeiska utvecklingsfonden bör budgeteras i enlighet med principen om en sammanhållen budget och för att garantera demokratisk kontroll över en viktig del av EU:s utvecklingspolitik (punkt 29). Öppenhet för att bedöma förslag om en övergripande korrigeringsmekanism som grundas på principen om solidaritet inom gemenskapen (punkt 30). Som inledning på diskussionen inom ramen för parlamentets sjätte valperiod skulle föredraganden vilja ta upp ett antal allmänna frågor: Är tidsramen på sju år godtagbar? Stämmer kommissionens förslag överens med Europeiska unionens politiska uppgifter och utmaningar på medellång sikt under nästa decennium? Innebär kommissionens förslag att tillräckligt tydliga prioriteringar fastställs för en Europeisk union med 25 och fler medlemsstater? Bör Europeiska unionen ändra/avbryta någon av sin nuvarande verksamhet med tanke på unionens framtida utmaningar och medlemsstaternas budgetbegränsningar? Bör Europaparlamentet överväga att inte ta med något av de nuvarande politikområdena i nästa budgetplan? Bör alternativa finansiella instrument undersökas? Bör nya uppgifter inbegripas i unionens verksamhet? Är flexibilitets- och ändringsmekanismerna lämpliga att finansiera oförutsedd ny verksamhet, även framtida utvidgningar? Är den nya budgetplansstrukturens temainriktade strategi lämplig? Ger den medborgarna ökad insyn i EU:s verksamhet? Kommer inte uppdelningen av nuvarande utgiftskategori 3 (inre politik) i tre olika kategorier (1a), 1b) och 3) att göra systemet ännu mindre flexibelt? Går det att motivera den nya utgiftskategorin 3 om man jämför med de övriga kategorierna när det gäller anslagsvolymen? Är det acceptabelt att utgiftskategori 5 inte omfattar kommissionens administrativa utgifter eller bör de även fortsättningsvis redovisas i en separat utgiftskategori för att garantera en bättre fördelning mellan driftsutgifter och administrativa utgifter? Bör decentraliserade organ tillhöra en särskild underkategori? PE v /183 PR\ doc

19 ARBETSDOKUMENT NR 3: EN FÖRSTA ANALYS AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE KOM(2004)0487 I det andra meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Budgetplan konkretiseras de politiska mål som fastställts i det tidigare meddelandet av den 10 februari Bygga en gemensam framtid Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU Det andra meddelandet innehåller två delar: I den första delen belyser kommissionen orsakerna, behoven och mervärdet av EU-åtgärderna i syfte att uppfylla de politiska mål som återspeglas i fördraget och konstitutionen. I den andra delen redogör kommissionen för de program som skall finansieras inom ramen för den nya budgetplanen i syfte att förverkliga de politiska målen. För varje utgiftskategori ges en översikt över de nya program som skall inledas efter Föredraganden bifogade i arbetsdokument nr 1 en tabell över de nya program som kommissionen föreslagit under varje utgiftskategori och budgetens kontoplan i förhållande till den nuvarande budgetplanen. I arbetsdokument nr 3 gör föredraganden en första analys av siffrorna genom att ange den ökning (eller minskning) som kommissionen planerar för de viktigaste utgiftskategorierna under de olika utgiftsområdena under perioden Föredraganden vill betona några centrala frågor: Detta är endast en första och övergripande analys som är begränsad till de viktigaste utgiftskategorierna och den är inte programbaserad, men föredraganden anser att den kan tjäna som vägledning för att fastställa de framtida politiska prioriteringarna. Beräkningen bygger på en jämförelse mellan det belopp som planerats för 2006 och de totala utgifterna under en sjuårsperiod. Den totala ökningen/minskningen anges både som totalbelopp och i procent. Budgetplanens nya struktur bygger på den verksamhetsbaserade budgeteringsmetoden, som syftar till att fastställa de totala kostnaderna för de olika politikområdena. De administrativa utgifter som är nödvändiga för att genomföra programmen ingår därför i det totala beloppet. Dessa faktorer bör beaktas vid en jämförelse mellan den nuvarande finansieringen av de pågående programmen och den nya strukturen. Utgiftsprofilen bygger på löpande priser (med 2006 som utgångspunkt) och inte på fasta priser. 1 KOM(2004) KOM(2004)101. PR\ doc 19/183 PE v01-00

20 Utgiftskategori 1 Hållbar tillväxt Underkategori 1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning Denna underkategori omfattar den politik som är kopplad till Lissabonstrategin. För att uppnå målet att omvandla EU till en dynamisk kunskapsbaserad och tillväxtinriktad ekonomi fastställer kommissionen fem mål och inom ramen för dessa grupperas bidragande politiska åtgärder och/eller mål. Dessa är: främja konkurrenskraften på en fullständigt integrerad inre marknad, forskning och teknisk utveckling, knyta samman Europa genom EU-nätverk, utbildning och den socialpolitiska agendan. Den förestående översynen av Lissabonstrategin efter halva tiden visar att det är nödvändigt att påskynda utvecklingen på det här politikområdet. Ökade utgifter på EU-nivå utgör en nödvändig del i denna strategi. Forskning och utveckling: budgetökning (159 procent) Transport och energi: budgetökning (309 procent) Utbildning och yrkesutbildning: budgetökning (323 procent) Socialpolitik: budgetökning (115 procent) Införande av en fond för tillväxtjustering och ett förslag om att överföra outnyttjade anslag från underkategori 1b till underkategori 1a Forskning och utveckling Syftet är att inrätta ett europeiskt område för forskningsverksamhet genom att främja vetenskaplig och teknisk kvalitet i syfte att uppnå målet att investeringarna i forskning och innovation skall utgöra 3 procent. Denna utgiftskategori kommer huvudsakligen att täcka det sjunde ramprogrammet. European Research Area Total total enveloppe 20% 19% 16% 14% 12% 11% 10% 15% average increase % increase over 2006 Transeuropeiska transport- och energinät Syftet är att främja konkurrenskraften, säkerheten och den miljömässiga hållbarheten i EU:s transport-, energi- och telekommunikationsnät. Denna utgiftskategori kommer att innehålla två viktiga instrument: Marco Polo-programmet och Galileo. Transport, Energy and Telecom Networks Total total enveloppe 43% 31% 24% 19% 16% 13% 12% 23% average increase % increase over 2006 PE v /183 PR\ doc

21 Utbildning Dessa politikområden förbättras genom att de nuvarande programmen (Erasmus, Erasmus Mundus, Socrates och Leonardo da Vinci) omvandlas till färre instrument. Education and training Total total enveloppe 46% 32% 24% 19% 16% 14% 12% 23% average increase % increase over 2006 Socialpolitik Denna politik skall främja konkurrenskraften och företagsamheten på en fullständigt integrerad inre marknad, den socialpolitiska agendan skall genomföras med hjälp av ett enda program som heter Progress, befintliga åtgärder på detta område (Eures, systemen för social trygghet, fri rörlighet för arbetstagare osv.) skall grupperas om. Competitiveness and entrepreneurship, implementation of the social policy agenda Total total enveloppe 26% 12% 10% 10% 8% 9% 7% 12% average increase % increase over 2006 Underkategori 1b: Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning Denna underkategori omfattar främst de nuvarande strukturfonderna men den har omformats för att uppfylla mer strategiska syften. Utvidgningen av unionen till 25 medlemsstater, och senare till 27 eller fler, innebär en aldrig tidigare skådad utmaning för unionens konkurrenskraft och inre sammanhållning. Kommissionen förslår att åtgärder som stöds av sammanhållningspolitiken skall inriktas på investeringar i ett begränsat antal gemenskapsprioriteringar, för att därmed återspegla agendorna från Lissabon och Göteborg. De prioriterade områdena skall organiseras kring tre mål: konvergens (78 procent av totala medel), regional konkurrenskraft och sysselsättning (17 procent) och territoriellt samarbete (4 procent), Programmen kommer att få stöd från de anslag som avsatts till Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden. Fyraprocentstaket skall tillämpas liksom en anpassad version av fördelningsmetoden från Berlin. EU med 25 medlemsstater skall utgöra utgångspunkten för beräkningar av relativ välfärd. Alla områden som inte längre är berättigade att få stöd från Mål 1 enligt de nya förordningarna (så kallade infasningsområden och områden som påverkas av den statistiska effekten ) kommer att få ersättning. Ersättningen till regioner som drabbas av den statistiska effekten är generösare än ersättningen till infasningsregioner. PR\ doc 21/183 PE v01-00

22 Konvergens: budgetökning (40 procent), något ökad andel av den totala budgeten, Regional konkurrenskraft: budgetökning (6 procent), något ökad andel av den totala budgeten. Europeiskt territoriellt samarbete: budgetökning (14 procent), något ökad andel av den totala budgeten. Främjande av konvergens i mindre utvecklade medlemsstater och regioner Detta instrument omfattar en del av den nuvarande Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden. Villkoren för att erhålla stöd från Mål 1 och Sammanhållningsfonden skall stämma överens med befintliga bestämmelser. Convergence of less developed Member States and regions Total total enveloppe 21% 4% 3% 2% 2% 2% 2% 5% average increase % increase over 2006 Stöd till och stärkande av den regionala konkurrenskraften och sysselsättningen utanför de mindre rika regionerna Detta instrument omfattar de nuvarande åtgärderna som är stödberättigade delvis inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden och delvis inom ramen för Socialfonden (Leader). Regional competitiveness and employment Total total enveloppe 40% -6% -6% -7% -8% 0% 0% 2% average increase % increase over 2006 Stöd till europeiskt territoriellt samarbete Syftet med det här instrumentet är att stödja gränsöverskridande samarbete. European territorial co-operation Total total enveloppe -9% 5% 5% 3% 3% 3% 3% 2% average increase % increase over 2006 Utgiftskategori 2 - Bevarande och förvaltning av naturresurser Denna utgiftskategori omfattar obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter och inbegriper följande befintliga program: Utgiftskategori 1: Jordbruk: 1a) marknadsstöd och 1b) landsbygdsutveckling PE v /183 PR\ doc

23 Utgiftskategori 2: Strukturåtgärder (IFOP) Utgiftskategori 3: Inre politik: Life-programmet och andra miljöåtgärder Utgiftskategori 4: Internationella fiskeavtal I utgiftskategori 2 utgör de reformeringar av den gemensamma jordbrukspolitiken som gjorts under 2003 och 2004 utgångspunkten. Detta gäller särskilt taket för utgifterna för de marknadsstödjande åtgärderna och direktstödet till jordbruket för perioden fram till 2013, som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Bryssel i december Det föreslås att den politiska reformen under den nya budgetplanperioden skall inriktas på landsbygdsutveckling. I enlighet med slutsatserna från Göteborg skall det i denna nya politik läggas ny vikt vid miljöskydd och uppnåendet av en mer hållbar utvecklingsmodell. De nya fiskeriinstrumenten under denna utgiftskategori kommer att omfatta interventioner genom Fonden för fiskets utveckling i alla stödberättigade områden, internationella fiskeavtal och åtgärder för förvaltning och bevarande. Slutligen kommer ett nytt finansiellt instrument för miljön att finansieras under denna utgiftskategori och därmed samlas alla miljöbudgetposter i ett instrument. Marknadsstöd: minskning (3 procent) för EU-25. Landsbygdens utveckling: budgetökning (23 procent). Oförändrad budget för EU-25. Fiske: budgetökning (24 procent). Oförändrad budget för EU-25. Miljö: budgetökning (67 procent). Ökade anslag till ett instrument med vars hjälp åtgärder skall vidtas som uteslutande är av miljömässig natur och som tar hänsyn till utvidgningen. Främja ett mer konkurrenskraftigt, marknadsorienterat och hållbart jordbruk i EU Utgifterna för Rumänien och Bulgarien ingår inte (ovanför Bryssel-taket). Sustainable agriculture Total total enveloppe -1% 0% -1% -1% -1% 0% -1% 0% average increase % increase over 2006 Främja och förstärka landsbygdsutvecklingen Dessa utgifter avser EU-25. Utgifter för Bulgarien och Rumänien ingår inte. Rural development Total total enveloppe 10% 4% 4% 1% 1% 1% 1% 3% average increase % increase over 2006 Främja ett konkurrenskraftigt och hållbart fiske Dessa utgifter omfattar de internationella fiskeavtalen som för närvarande finansieras under utgiftskategori 4: Externa åtgärder. De omfattar inte utgifterna för Bulgarien och Rumänien. PR\ doc 23/183 PE v01-00

24 Sustainable fisheries Total total enveloppe 13% 2% 2% 2% 0% 2% 0% 3% average increase % increase over 2006 Upprätthålla en fortsatt hög miljöskyddsnivå och främja ett hållbart utnyttjande och förvaltning av fiskeresurserna Denna utgift täcker anslag från nuvarande utgiftskategori 1a): miljöåtgärder inom jordbruket, 1b): fiske under landsbygdsutveckling, utgiftskategori 2: IFOP och utgiftskategori 4: internationella fiskeavtal. Sustainable management and use of resources Total total enveloppe 8% 9% 8% 8% 7% 7% 6% 8% average increase % increase over 2006 Utgiftskategori 3 - Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa Denna utgiftskategori omfattar en mycket liten del av den framtida finansieringsramen. Kommissionen har för avsikt att under denna nya utgiftskategori föra samman tre olika slags politikområden som nu finansieras under utgiftskategori 3 (Inre politik), och som omfattas av ett stort antal olika instrument och budgetposter. De avser rättsliga och inrikes frågor, konsumentpolitik, informationssamhället och kultur. Rättsliga och inrikes frågor: en ökning med 260 procent Europeisk kultur och mångfald: en ökning med 110 procent Skydd av grundläggande rättigheter, främjande av solidaritet när det gäller fri rörlighet för personer, stärka förebyggandet och bekämpandet av brottslighet Anslagen till detta politikområde ökar enormt jämfört med nuvarande avdelning 18 - Område med frihet, säkerhet och rättvisa (anslagen dubbleras efter två år). Tre instrument planeras: Fri rörlighet och solidaritet på området yttre gränser, asyl- och invandringsprogram (SIS eller VIS, flyktingfonden, byrån för de yttre gränserna) Säkerhetsprogrammet (Europol, Europeiska polisakademin) Programmet för rättsliga frågor och grundläggande rättigheter (Eurojust, centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet) Fundamental rights, prevention and fight against crime Total total enveloppe 30% 36% 21% 17% 15% 13% 11% 20% average increase % increase over 2006 PE v /183 PR\ doc