Genomlysning av arbetet med hot och våld i nära relationer i Nyköpings kommun

Transkript

1 Genomlysning av arbetet med hot och våld i nära relationer i Nyköpings kommun Stockholm, den 24 augusti 2012 Box Stockholm Besök: Kungsgatan 44 Epost: juridik@kommunlex.se Tfn: /51 Fax:

2 Sida 2 1 Inledning 1.1 Bakgrund Socialnämnden i Nyköpings kommun har uppdragit åt KommunLex AB att genomföra en genomlysning av socialnämndens arbete med hot och våld i nära relationer. Bakgrunden till uppdraget är beslut från kommunfullmäktige i Nyköpings kommun 2010 om en strategi för arbete med hot och våld i nära relationer. Fullmäktige gav samtidigt i uppdrag åt socialnämnden att samordna arbetet med övriga nämnder. 1.2 Syfte Uppdragets syfte är att genomlysa socialnämndens arbete gällande hot och våld i nära relationer samt hur nämnden hanterat sitt samordningsuppdrag. Genomlysningen ska särskilt belysa om samtliga berörda målgrupper nås samt om nämnden använt resurserna optimalt. Resultatet av genomlysningen ska kunna läggas till grund för det fortsatta arbetet och utvecklingen av fullmäktiges strategi. 1.3 Tillvägagångssätt Vid genomförandet av uppdraget har KommunLex AB tagit hänsyn till de juridiska förutsättningarna enligt socialtjänstlagen och socialnämndens ansvar enligt lagen att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp (5 kap. 11 första stycket SoL). Hänsyn har även tagits till de råd och rekommendationer som meddelats av Socialstyrelsen på området, t.ex. SOSFS 2009:22 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld samt styrelsens handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Uppdraget har innefattat Kartläggning och sammanställning av för arbetet relevanta målgrupper. Kartläggning av nuvarande organisation och arbetssätt, metoder och insatser för att tillgodose målgruppernas behov av stöd och hjälp. Analys av om samtliga i målgruppen nås och ges adekvat stöd och hjälp samt identifiering av eventuella brister i dessa avseenden. Analys av om tillgängliga resurser för att uppnå verksamhetens förväntade resultat används på ett optimalt sätt. Särskild analys av hur socialnämnden hanterat sitt samordningsuppdrag samt om en behövlig samordning uppnåtts.

3 Sida 3 Rättslig analys om kommunen uppfyller de lagstadgade kraven i fråga om handläggning av ärenden samt genomförande av stöd och hjälp till enskilda som är utsatta för hot och våld i nära relationer. 1 Rekommendationer för utveckling av socialnämndens arbete med hot och våld i nära relationer, särskilt i frågorna om hur nämnden hanterat sitt samordningsuppdrag och om samtliga berörda målgrupper nås samt om nämnden använt resurserna optimalt. 1.4 Närmare om uppdragets genomförande Dokumentstudier Inom ramen för genomlysningen har genomförts en kvalitativ och juridisk granskning av för Nyköpings kommun antagna styrdokument gällande våld i nära relationer samt stöd till brottsoffer och våldsutövare t.ex. av kommunfullmäktige antagen strategi, handlingsplaner, internöverenskommelse, riktlinjer och rutiner. Även verksamhetsberättelser har granskats i de delar de berör stöd och hjälp till brottsoffer och våldsutövare. Dokumenten har utvärderats utifrån författningsreglerade krav samt Socialstyrelsens rekommendationer och råd. Personalens kännedom om dokumenten och deras praktiska tillämpning i verksamheten har däremot undersökts genom intervjuer och ärendegranskning (se nedan). I tillägg till det ovanstående har även gjorts en genomgång av allmänna riktlinjer för olika delar av verksamheten i syfte att se om dessa tar hänsyn till eller beaktar nämndens styrdokument för arbete mot hot och våld Intervjuer Förutom dokumentstudierna har genomförts intervjuer med representanter för samtlig personal som deltar i eller kommer i beröring med arbetet med hjälp och stöd till brottsoffer och våldsutövare. Totalt har 21 personer intervjuats innefattande både representanter för myndighetsutövning och verkställighet. Ett syfte med intervjuerna var att få en djupare och mer nyanserad bild av arbetet med våld i nära relationer i Nyköpings kommun. Intervjuerna har genomförts genom användning av öppna och autentiska frågor. Autentiska frågor har det gemensamt med öppna frågor att de inte har ett facitliknande svar. Det som skiljer autentiska frågor från öppna frågor är att den som frågar inte sitter inne med svaret, vilket gör hela frågesituationen autentisk. Tillvägagångssätt med öppna autentiska frågor har valts då de kan få den svarande att reflektera över det som diskuteras. 2 Intervjuerna har fokuserats på följande närmare frågeställningar: 1 Den rättsliga analysen ska omfatta en granskning av ett begränsat urval av personakter i enskilda ärenden. 2 Det bör i sammanhanget påpekas att intervjuer som metod för en genomlysning utgör en risk för subjektivitet, såväl från intervjuarens som den intervjuades perspektiv.

4 Sida 4 - Personalens uppfattning om relevanta målgrupper. - Det informerande, uppsökande och erbjudande arbetet. - Aktualisering och ärendehandläggning. - Kunskap om och användning av relevanta styrdokument - Kunskap om relevanta handböcker, Socialstyrelsens vägledning m.m. - Vilka insatser som finns och beviljas. - Uppföljning av insatserna på kort och lång sikt. - Genomförandeplaner. - Metoder och arbetssätt för att uppmärksamma hot och våld i nära relationer. - Användningen av instrument för riskbedömning. - Barnperspektivet Aktgranskning Dokumentstudierna och intervjuerna har kompletterats med en juridisk granskning av dokumentationen i ett antal enskilda ärenden och personakter. Granskningen har genomförts med användning av en så kallad granskningsnyckel, se bilaga 1. Följande ärenden och akter har omfattats av granskningen: - Förhandsbedömningar enligt BBIC, 45 st. - Aktualiseringar vuxenärenden, 24 st. - Aktualiseringar med barn, 27 st. - Aktualiseringar ungdomar som bevittnat våld, 1 st. - Aktualiseringar barn som bevittnat våld, 5 st. - BBIC utredningar, 33 st. - Vuxenutredningar, 20 st. 2 Slutsatser Syftet med den genomförda genomlysningen är dels att ge en bild av arbetet med våld i nära relationer i Nyköpings kommun och dels att analysera ett antal särskilda frågor. Resultatet av genomlysningen redovisas i följande ordning: - Kartläggning och sammanställning av relevanta målgrupper.

5 Sida 5 - Kartläggning av nuvarande organisation och arbetssätt, metoder och insatser. - Analys av om samtliga i målgruppen nås och ges adekvat stöd och hjälp samt identifiering av eventuella brister i dessa avseenden. - Analys av om tillgängliga resurser används på ett optimalt sätt. - Analys av hur nämnden hanterat sitt samordningsuppdrag. - Rättslig analys om kommunen uppfyller de lagstadgade kraven. - Rekommendationer för utveckling av socialnämndens arbete. Resultatet presenteras som huvudsakliga punkter med summering av de viktigaste slutsatserna för varje område eller frågeställning som har omfattats av genomlysningen. Avslutningsvis redovisas även förslag om hur socialnämnden kan gå vidare för att utveckla sitt arbete med våld i nära relationer. I de olika avsnitten har vid behov tagits in resonemang och kommentarer i syfte att antingen förklara eller sätta in de redovisade resultaten i sitt sammanhang. 2.1 Relevanta målgrupper En utgångspunkt för ett framgångsrikt arbete mot hot och våld i nära relation är att kommunen utgår ifrån en väl dokumenterad definition av de relevanta målgrupperna för socialtjänstens insatser. Granskningen har visat att de relevanta målgrupperna är väl definierade i relevanta styrdokument, särskilt i kommunens strategi mot hot och våld i nära relation. Strategin identifierar samtliga huvudsakliga målgrupper enligt följande: - Våldsutsatta - Våldsutsatta med missbruksproblem - Våldsutsatta med funktionsnedsättning - Våldsutsatta med utländsk bakgrund - Våldsutsatta äldre - Personer som lever under hedersrelaterat våld och förtryck - Våldsutsatta personer som lever i en samkönad relation - Barn som bevittnat våld eller varit utsatta/utsätts för våld Vår slutsats är att den av kommunen antagna identifieringen, särskilt i den nämnda strategin, ger en god grund för arbetet mot hot och våld i nära relationer. Målgruppen stämmer väl överens de utsatta grupper som omfattas av ansvaret enligt socialtjänstlagen och som även anges av Socialstyrelsen.

6 Sida Organisation, arbetssätt, metoder och insatser Som tidigare konstaterats har kommunen främst genom sin strategi en väl definierad målgrupp för sina insatser mot hot och våld. Kommunens strategi och relevanta styrdokument ger bra förutsättningar för ett gott arbete genom stöd och hjälp till enskilda som behöver detta. För sitt arbete med våld i nära relationer har Nyköpings kommun i tillägg till den reguljära organisationen inrättat en samordnare som leder en referensgrupp med representanter för de olika verksamheterna inom socialtjänsten. En uppgift för referensgruppen är att föra ut kunskaper om och erbjuda stöd i arbete med hot och våld i nära relationer till verksamheterna. Samtliga verksamheter har dessutom rutiner eller motsvarande för sitt arbete mot hot och våld, innefattande metoder och modeller för identifiering av utsatta personer samt riskbedömning. Ser man till de insatser som erbjuds finns tre utförarverksamheter samt ett etablerat samarbete med en ideell förening. Genom utförarna erbjuds bl.a. stödboende, samtalsstöd, stödkontakt med flera insatser. Vår bedömning är att organisationen inom socialtjänsten tillsammans med samordningsfunktionen i sig torde ge goda förutsättningar för ett framgångsrikt arbete mot hot och våld i Nyköpings kommun. Detta under förutsättning att de stöd och hjälpinsatser som erbjuds möter samtliga målgrupper och svarar mot deras behov. Vilka insatser som erbjuds enskilda till stöd och hjälp varierar mellan kommunerna. Socialstyrelsen har som exempel på vanligen förekommande insatser nämnt rådgivning och stödjande samtal, förmedling av kontakter med myndigheter eller organisationer som brottsofferjourer och kvinnojourer. Socialtjänstens stöd kan till exempel också utgöras av ekonomiskt bistånd, eller erbjudan om boende för exempelvis barn eller vuxna som utsatts för våld i nära relation (jfr SOSFS 2009:22 och Socialstyrelsens handbok om våld samt styrelsens vägledning Brottsoffer och deras närstående). Den som drabbats av brott behöver ofta information om möjligheterna till stöd och hjälp. Vid genomlysningen har konstaterats att de insatser som erbjuds i Nyköping inom ramen för arbetet mot hot och våld till stor del svarar mot flera av de vanligen förekommande insatserna. Insatser till alla relevanta målgrupper ska erbjudas enligt de politiska styrdokumenten. Däremot har noterats att insatser inriktade mot vissa målgrupper de facto inte ges i enligt med styrdokumenten. I det följande redovisas vilka insatser som så vitt kommit fram vid granskningen faktiskt ges eller saknas i Nyköpings kommun, inte insatser som teoretiskt kan finnas eller finns tillgängliga. Tabell, typ av insats för våldsoffer och våldsutövare Typ av insats Finns Saknas Information Samtalsstöd

7 Sida 7 Typ av insats Finns Saknas Kontaktperson 3 Hjälp vid kontakt med andra myndigheter Förmedling av kontakt med ideella organisationer och andra Boende: för barn och unga för kvinnor för män - för kvinnor med barn - för män med barn Ekonomiskt bistånd Stöd till närstående Delvis Särskilda verksamheter eller insatser: inriktade mot unga brottsoffer inriktande mot brottsutsatta vuxna män inriktade mot HBTpersoner inriktande mot våldsutövare inriktade mot personer med funktionsnedsättning inriktade mot äldre personer Medling inriktade mot personer med utländsk bakgrund Delvis 2.3 Nås målgruppen och ges relevant stöd? Som framgår av den ovan gjorda redovisningen av insatserna finns brister när det gäller erbjudna insatser riktade mot vissa målgrupper. 3 I inga av de ärenden som omfattats av aktgranskningen har insatsen kontaktperson beviljats.

8 Sida 8 Det bristande utbudet bidrar tillsammans med andra omständigheter till att våldsutsatta personer med funktionsnedsättning inte erbjuds insatser eller nås på samma sätt som andra målgrupper. 4 Samma gäller våldsutsatta personer som lever i samkönad relation och våldsutsatta äldre, som inte heller nås på samma sätt som andra. Dessutom synes personer med utländsk bakgrund inte nås i samma omfattning som svenskar. Som nämnts påverkar även andra omständigheter möjligheten att nå och ge samtliga målgrupper relevant stöd. Vid granskningen har noterats att information företrädesvis lämnas till personal inom andra kommunala verksamheter och landstinget. Direkt information och erbjudande till relevanta målgrupper i miljöer på platser där målgrupperna finns ges synnerligen begränsat. Strukturerat samarbete saknas dessutom med organisationer och föreningar såsom RFSU, RFSL, brukarorganisationer m.fl. Därtill genomförs ingen uppföljning av om den information som företrädesvis lämnats till andra yrkesgrupper verkligen når de relevanta målgrupperna. Arbetet präglas dessutom till alltför stor del av ett reaktivt förhållningssätt. Stöd och hjälp ges när det efterfrågas. Information och erbjudande ges ofta när behovet har påkallats av andra, främst polisen. För att få tillgång till information och erbjudande om hjälp förutsätts att den enskilde svarar på telefon när socialtjänsten ringer samt själva har förmåga att besöka socialtjänsten. 5 Brister när det gäller erbjudna insatser riktade mot vissa målgrupper leder tillsammans med de redovisade omständigheterna till slutsatsen att alla målgrupper inte nås på ett fullgott sätt och följaktligen inte heller ges relevant stöd. Det finns följaktligen ett gap mellan kommunens styrdokument och tillämpningen av dessa i praktiken. De målgrupper som nås på ett bättre sätt än andra är exempelvis kvinnor med eller utan barn, barn som bevittnat våld och våldsutövare i heterosexuella partnerrelationer som är öppna för att ta emot hjälp. Om de grupper som nås på ett bättre sätt ges relevant stöd har varit ytterst svårt att bedöma inom ramen för översynen. Vid granskningen har särskilt noterats brister i form av avsaknad av tillräckligt tydliga insatsbeslut som uppdrag till kommunens egna och externa utförare. Tillsammans med en avsaknad av utfördokumentation och genomförandeplaner hos flera av utförarna har detta gjort att underlag saknats för att inom ramen för genomlysningen dra några som helst slutsatser om de insatser som beviljas är 4 Ett undantag i sammanhanget synes vara personer med psykisk funktionsnedsättning som uppmärksammas bättre än andra funktionsnedsatta. 5 I några ärenden som omfattats av aktgranskningen var fråga om mycket grova övergrepp och våld i nära relation där ärendena avskrevs efter att personerna inte svarat på telefon eller sagt sig vilja fundera. Det går givetvis inte att utesluta att samtalet från socialtjänsten kan ha skett vid en tidpunkt eller situation där enskilda varit mindre mottagliga eller till och med befunnit sig i ett utsatt läge.

9 Sida 9 relevanta och tillgodoser behoven. Tydligare insatsbeslut samt en förbättrad utförardokumentation med genomförandeplaner är ett angeläget förbättringsområde Används tillgängliga resurser på optimalt sätt? För det första kan konstateras att samordningsresursen inte används optimalt. Vidare kan konstateras att erforderlig samordning genom exempelvis stöd i riktlinjer för verksamheterna saknas. Detta försvårar en effektiv resursanvändning i arbetet mot hot och våld i nära relationer. Samordningsresursen har förutsatts bidra till att kommunens strategi och andra relevanta styrdokument gällande hot och våld i nära relationer används i verksamheterna. Samtidigt har resursen förutsatts säkerställa att dokumenten hålls aktuella genom återföring och dialog med verksamheterna. Ingen uppföljning av dokumentens genomslag och användning har dock skett. Samtidigt har ingen uppdatering av dokumenten gjorts. Samordningsresursen har även förutsatts säkerställa att arbetet mot hot och våld tas med i och ingår som en del i det sociala arbetet inom socialtjänstens samtliga verksamheter. Arbetet mot hot och våld bedrivs inte alltid på ett likartat och samordnat sätt. Personalens strävan att samordna arbetet får inte tillräckligt stöd genom dokumenterade rutiner och riktlinjer. Enligt de underlag som gjorts tillgängliga för granskning har endast verksamheten som handlägger ärenden om ekonomiskt bistånd dokumenterade riktlinjer för sitt arbete mot hot och våld i nära relationer. För det andra gör de tidigare angivna bristerna i fråga om tydliga insatsbeslut, utförardokumentation och genomförandeplaner att det inte går att avgöra om de resurser som finns tillgängliga hos kommunens utförare används på ett optimalt sätt. Samma gäller i än större utsträckning för den resurs som erbjuds av den ideella förening som kommunen samarbetar med. Under granskningen har noterats att stödboendet OLA inte används i full utsträckning, vilket är anmärkningsvärt eftersom kommunen har anvisat att OLA ska användas i första hand för boendeplaceringar. En förklaring som framkommit vid granskningen är att man av tradition eller av hävd istället fortsatt anlitar kvinnojouren MIRA, många gånger utan att anmälan med motivering har gjorts till socialutskottet (se Rutin OLA stödjour och sociala divisionen, punkter 6 och 6.1). Det förekommer även att man utan utredning och formellt beslut hänvisar enskilda till MIRA som en tillgänglig serviceinsats. Lagligheten i sådana hänvisningar går att ifrågasätta (se Socialstyrelsens beslut Dnr /2012 angående tillämpningsområdet för serviceinsatser). Genomlysningen indikerar även att tillgängliga resurser hos andra kommunala utförare skulle kunna användas på ett mer optimalt sätt. Ett exempel är Fredman vars uppdrag är begränsat till arbete med partnervåld, trots att kompetens finns för att arbeta med våldsutövare även utanför partnerrelationer. 6 Enligt information från divisionen pågår ett övergripande förbättringsarbete gällande genomförandeplaner och utförardokumentation.

10 Sida Nämndens Samordningsuppdrag Vid granskningen har följande brister observerats i relation till socialnämndens samordningsuppdrag: Handlingsplaner och rutiner är inte alltid uppdaterade till nu gällande situation och förhållanden. Dialog saknas om användbarheten av kommunens styrdokument. Det finns ingen uppföljning av styrdokumentens genomslag och användbarhet i de olika verksamheterna. Det saknas en skriftlig och närmare definition av samordningsuppdraget och målen för uppdraget. Samordnarens roll är otydlig. Samma gäller mandatet för samordnaren. Om övergripande information som lämnas av samordnaren till referensgruppen när ut till berörda verksamheter är oklart. Det saknas en samordning av behövlig utbildning av personalen i frågor som rör hot och våld i nära relationer. 2.6 Uppfylls de lagstadgade kraven? Sammanfattningsvis är vår bedömning att Nyköpings kommun endast delvis uppfyller de lagstadgade krav som gäller för socialnämndens arbete mot hot och våld i nära relationer. Som konstaterats i denna rapport nås inte samtliga målgrupper. Risken finns därför att de som behöver det inte erbjuds behövlig hjälp och stöd. Beslutade insatser utformas inte alltid enligt bästa tillgängliga kunskap om våldsoffers behov och vad som ger bäst resultat. Utbudet styr, men systematisk dokumenterad uppföljning och utvärdering saknas om insatserna egentligen svarar mot behoven och metodutvecklingen. Särskilt vid aktgranskningen har observerats vissa brister i relation till de författningsreglerade kraven på handläggning och dokumentation. I vuxenärenden inleds ofta inte någon utredning med endast motivering att den enskilde inte har svarat på telefon. Kontaktförsök sker i vuxenärenden ofta endast på telefon och en förutsättning för stöd är att den enskilde kommer till förvaltningen. Detta utgör en risk för bristande hänsyn till den enskildes utsatthet och en risk för bristande tillgänglighet. Utredningarna följer inte heller alltid Socialstyrelsens rekommendationer för utredningar om hot och våld. Det förekommer exempelvis att riskbedömningar saknas eller utelämnas utan helt utan motivering. I vuxenärenden där barn finns framgår ofta inte heller av dokumentationen om familjen är aktuell hos eller om information har lämnats till barnteamet och

11 Sida 11 ungdomsteamet. 7 I ärenden som rör barn och ungdomar är utredningarna däremot mer omfattande och följer Socialstyrelsens rekommendationer samt innefattar även uttryckliga riskbedömningar. Beslut att inte inleda utredning fattas i förvånansvärt många ärenden först flera månader (2 10) efter det att ärendet aktualiserats. 8 Detta gäller främst vuxenärenden men även ärenden som berör unga. Enda undantaget är ärenden som gäller barn och unga som har bevittnat våld, där förhandsbedömningarna normalt sker i godtagbar tid. Givet är att detta strider mot vad som gäller för förhandsbedömningar enligt SOSFS 2006:5. Förklaringen till de observerade bristerna när det gäller förhandsbedömningarna kan vara att besluten i realiteten gjorts av annan än behörig delegat alternativt att besluten dokumenterats först långt efter att de faktiskt fattats. I flera andra avseenden visar granskningen däremot en mycket god uppfyllelse av de författningsreglerade kraven. Exempelvis ges i samtliga granskade ärenden som rör hotade eller våldsutsatta kvinnor omgående stöd och hjälp. Ett annat exempel på god efterlevnad är förhandsbedömningar och utredningar enligt BBIC som genomgående är av en god kvalitet. Avslutningsvis kan konstateras att intervjuerna visar att uppdrag ofta överlämnas muntligt till utförarna utan att överlämnandet dokumenteras. Tillsammans med otydliga beslut och bristfällig dokumentation av genomförandet kan denna ordning inte anses förenligt med SOSFS 2006:5 och en god tillämpning. 3 Avslutande kommentarer och rekommendationer Sammanfattningsvis visar den genomföra genomlysningen av arbetet mot hot och våld i nära relationer i Nyköpings kommun på ett behov av fortsatta åtgärder för att förbättra arbetet på området. I mångt och mycket är arbetet förenligt med lagstiftningen och i linje med Socialstyrelsens rekommendationer. Särskilt måste framhållas kommunens strategi mot hot och våld, socialnämndens initiativ till en prioritering av frågan, nämndens avdelning av resurser för arbetet. Det konstaterade engagemanget från socialtjänstens personal, dels i det enskilda klientarbetet och dels i utvecklingen av verksamheten förtjänar även att lyftas fram. Utförarverksamheterna Mejram, Fredman och Cumulus samt Stödboendet OLA kännetecknas av en tydlig vilja till utveckling av sina verksamheter i enlighet med de författningsreglerade kraven. Särskilt kan framhållas Fredmans dokumenterade arbetssätt och metodik för stöd och hjälp till våldsutövare. Även OLA:s arbete med utveckling av rutiner för dokumentation och uppföljning samt öppenhet att arbeta med samtliga målgrupper förtjänar att framhållas som ett gott exempel. 7 Att barnteamet och ungdomsteamet har varit informerade om situationen har dock framgått av barn och ungdomsakterna i några fall. Detta borde dock ha framgått av dokumentationen i vuxenärendena. 8 Totalt förelåg icke godtagbar tidsutdräkt i drygt cirka ett 40tal ärenden.

12 Sida 12 Som nyss framhållits finns dock ett antal förbättringsområden. I det följande listas förslag på ett antal åtgärder. Socialnämnden bör tydligare definiera samordningsuppdraget och fastställa uppföljningsbara mål för samordningen av arbetet mot hot och våld i nära relationer. Socialnämnden bör tydligare kontrollera att relevanta styrdokument för arbetet följs. I den mån som dokumenten inte följs bör nödvändiga åtgärder vidtas. Socialnämnden bör tydligare fastställa den närmare inriktningen, omfattningen och kvaliteten i verksamheten mot hot och våld i Nyköpings kommun. Särskilt rekommenderas nämnden att tydligare definiera vilka stöd och hjälpinsatser som ska erbjudas kommunens innevånare samt insatsernas närmare innehåll. Socialnämnden bör säkerställa att rättsäkerheten för enskilda stärks genom tydligare insatsbeslut och tydligare uppdrag för utförarna. Åtgärden är även av betydelse för att möjliggöra uppföljning av kvalitet, resursanvändning och att enskilda ges adekvat hjälp. Socialnämnden bör säkerställa att utförardokumentationen sker i enlighet med 11 kap 5 socialtjänstlagen samt SOSFS 2006:5, särskilt gällande genomförandeplaner och dokumentation av resultaten av beslutade insatser. Även detta är av betydelse för att möjliggöra uppföljning av kvalitet, resursanvändning och att enskilda ges adekvat hjälp. Socialnämnden bör tydliggöra det informerande, erbjudande och uppsökande uppdraget i syfte att säkerställa att alla målgrupper nås. Särskilt bör det organisatoriska ansvaret tydliggöras.

13 Bilaga 1 Granskningsnyckel Nyköpings kommun 1. Har förhandsbedömning gjorts i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2006:5 samt i den ordning som anses gälla för sådana bedömningar? 2. Har enskilda brottsoffer getts tillräcklig och personligt anpassad information till grund för sitt ställningstagande om man önskar stöd och hjälp från socialtjänsten? 3. Har särskilt dokumenterats varför utredning inte har inletts? 4. Har skälen till att inte inleda utredning varit godtagbara? 5. Vilka riskbedömningar och hänsyn till barns behov av stöd och skydd särskilt beaktats och i så fall på vilket sätt? 6. Har förhandsbedömningarna gjorts inom rimlig tid enligt praxis och sedvana, omedelbart eller senast inom 14 dagar från aktualisering? 7. När utredning har inletts, har en första riskbedömning gjorts? 8. Har utredningarna bedrivits i enlighet med 11 kap socialtjänstlagen, SOSFS 2006:5 samt socialstyrelsens rekommendationer för ärenden som berör brottsoffer? 9. Särskilt, har socialtjänsten med anledning av våldet bl.a. utrett: vilka behov den enskilde har av stöd och akut hjälp; våldets karaktär och omfattning; risken för att den enskilde kommer att utsättas för ytterligare våld; hur den enskildes nätverk ser ut, vilket behov den enskilde har av stöd och hjälp på kort sikt och om något barn har bevittnat våldet. 10. Vid behov av skyddsboende, har lämpligt skyddsboende erbjudits samt har boendet varit lämpligt med hänsyn till medföljande barn? 11. Har övervägts lämpliga insatser i form av råd och stöd, stöd och behandlingsinsatser, och förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer? 12. Har behov av akut ekonomiskt bistånd bedömts i samband med utredningen? 13. Särskilt, uppfyller insatsbesluten de krav på främst tydlighet som gäller i sammanhanget? 14. Särskilt, hur har ärendet överlämnats till utförare? Box Stockholm Besök: Kungsgatan 44 Epost: juridik@kommunlex.se Tfn: /51 Fax:

14 Sida När har ärendet tagits emot av utförarna och när har stöd och hjälpinsatserna påbörjats, omgående eller först efter viss tid? 16. Har utförarna upprättat en så kallad genomförandeplan enligt SOSFS 2006:5? 17. Har uppföljning av insatsbeslutet skett på lämpligt sätt och har uppföljningen dokumenterats? 18. Vilka resultat har uppnåtts med insatserna och har resultatet dokumenterats? 19. Är de stöd och hjälpmetoder som beslutats om utformade utifrån bästa tillgängliga kunskap om våldsoffers behov och vad som ger bäst resultat jfr SOSFS 2009:22? 20. Utifrån Socialstyrelsens Lägesrapport 2012: Utreds våldsutsatta personers ansökningar alltid? Finns brister i uppföljningen av insatser och långsiktigt stöd eller i handläggningen och dokumentationen (jfr ovan)? Uppmärksammas barn som har bevittnat våld uppmärksammas tillräckligt Finns förhandsbedömning eller utredning av barns behov? Görs hot och riskbedömningar i tillräcklig utsträckning?