Lokal behovsanalys för samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp avseende fokusgrupp för verksamhetsplan 2018 och framåt.

Transkript

1 Lokal behovsanalys för samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp avseende fokusgrupp för verksamhetsplan 2018 och framåt. Sammanställd av förbundssamordnare Maria Bellinger vintern 2017/2018

2 Innehåll Del 1. Kartläggning och underlag... 2 Generell information... 2 Unga... 2 Etablering... 6 Långtidssjukskrivna... 7 Långtidsarbetslösa... 8 Ekonomiskt bistånd Psykisk hälsa Sjuk- och aktivitetsersättning Sjukpenningtal Allmän beskrivning av strukturområden Omvärldsbevakning, systemnivå och framtidsspaning Del 2. Behovsanalys Vilka gruppers behov kan tillgodoses via insatser i ordinarie verksamhet Vilka grupper behöver stöd för sina behov via insatser finansierade av samordningsförbund? Vilka strukturövergripande insatser kan tillhandahållas via ordinarie verksamhet? Saknas det samverkande insatser för vissa grupper och vissa behov samt strukturövergripande insatser, i så fall vilka? Del 3. Identifikation av insatser som kan finansieras av samordningsförbund Specificera vilket stöd grupperna behöver få via individinriktade insatser finansierade av samordningsförbund Specificera vilka strukturövergripande insatser som kan finansieras av samordningsförbund?

3 Del 1. Kartläggning och underlag Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp är verksamt inom kommunområdena Burlöv och Staffanstorp. Nedan följer en beskrivning av kommunerna utifrån olika variabler så som unga, långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna, etableringen, psykisk hälsa, ekonomiskt bistånd samt sjuk- och aktivitetsersättning. Jämförelser görs även gentemot hela landet. För att enklare kunna särskilja informationen mellan de två kommunerna så är informationen om Staffanstorps kommun markerad enligt följande. Generell information Folkmängden 2016 var i Burlöv och i Staffanstorp (Kommunfakta - SCB). Enligt SCB är personer utrikes födda av invånarna i Burlövs kommun och personer är utrikes födda av invånarna i Staffanstorps kommun (2016). Den genomsnittliga inkomsten 2015 i Burlövs kommun var kr och i Staffanstorp kr. Utbildningsnivån för kommunerna såg ut enligt följande 2016: Grundskola under 9 år Grundskola över 9 år Gymnasial utbildning högst 2 år Gymnasial utbildning 3 år Eftergymnasial utbildning >3 år Eftergymnasial utbildning 3 år < Forskarutbildning Uppgift om utbildningsnivå saknas Unga Arbetssökande mars (andel % av alla i respektive ålder) (Kommunfakta - SCB) Ålder Män Kvinnor Totalt Burlöv Staffanstorp Riket Burlövs kommun har en högre andel unga kommuninvånare som är arbetssökande än landet i övrigt särskilt utmärkande är män i åldern år. Via arbetsförmedlingen hemsida går det att för oktober 2017 konstatera att situationen ser likadan ut även hösten Den öppna arbetslösheten bland män i åldern i Burlöv ligger då på 4,2 % jämfört med Staffanstorp 3 % och nationellt på 3,5 %. Jämfört med samma siffror 2016 har dock siffrorna minskat med -0,4 %, den utvecklingen går även att utläsa av tabellen ovan. 2

4 Långtidsarbetslösa mer än 6 mån (16-24 år i kommunen, andel % av befolkningen, Kolada) Burlöv kvinnor 3,2 2,7 1,6 män 6,1 5,5 2,4 totalt 4,7 4,1 2,0 Staffanstorp kvinnor 1,9 1,4 1,2 män 3,6 2,9 1,8 totalt 2,8 2,2 1,5 Alla kommuner kvinnor 3,3 3,0 2,0 män 4,6 4,2 2,9 totalt 4,0 3,6 2,5 Burlövs kommun har gjort en drastisk förändring under 2017, de har tidigare legat över den nationella nivån avseende andel långtidsarbetslösa bland unga men under 2017 ligger de under de nationella nivåerna. Staffanstorp har också minskat andel långtidsarbetslösa men har hela tiden legat under den nationella nivån. Tittar vi på siffrorna från arbetsförmedlingen avseende öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsersättning för ungdomar i oktober 2017 bekräftas utvecklingen: Förändring i % Burlöv alla Burlöv mer än 6 mån ,2 Burlöv mer än 12 mån ,5 Burlöv mer än 24 mån Staffanstorp alla ,5 Staffanstorp mer än 6 mån ,9 Staffanstorp mer än 12 mån ,5 Staffanstorp mer än 24 mån Hela landet alla ,1 Hela landet mer än 6 mån Hela landet mer än 12 mån Hela landet mer än 24 mån ,9 Arbetsförmedlingens statistik nedan visar att i oktober 2017 låg Staffanstorps kommun på en högre andel arbetslösa ungdomar i förhållande till antal arbetslösa i hela kommunen. De ligger även högre än andelen i riket. Det är även fler unga med funktionsnedsättning i Staffanstorps kommun. Totalt Unga m. funkt. nedsätt. Antal med funkt. nedsätt i arbets.- program Öppet arbetslös Totalt antal Kommun alla Andel unga i Ålder I program unga åldrar kommun Burlöv st 13,6 % Staffanstorp st 17 % Riket ,90 %

5 Arbetsförmedlingens statistik avseende ungdomar som är öppet arbetslösa 120 dagar (risk för långtidsarbetslöshet, eller som är långtidsarbeteslösa) eller mer, i oktober. Staffanstorp (bild ovan) har en högre andel ungdomar som är öppet arbetslösa 120 dagar eller mer jämfört med Skåne och landet generellt medan Burlöv (bild nedan) har lägre andel än Skåne och landet i övrigt. Försäkringskassan rapporterar att unga med aktivitetsersättning dvs. mellan år var i november följande: Män Kvinnor Totalt Burlöv Staffanstorp Antalet med aktivitetsersättning har ökat i Staffanstorp och minskat i Burlöv. 4

6 Unga med ekonomiskt bistånd (oktobermånad uppgifter från kommunerna själva) Burlöv år* Staffanstorp år *Observera att Burlövs kommun mäter i antalet hushåll och Staffanstorps kommun i antal individer samt viss skillnad i åldersurvalet. Förändringen mellan de två åren är inte stor för någon av kommunerna. I den öppna jämförelsen för 2017 och 2016 via SKL och socialstyrelsen (baserat på årsstatistik 2016 respektive 2015) presenteras följande information om unga vuxna med ekonomiskt bistånd. Grönt betyder att kommunens värde för indikatorerer hör till de 25 procent av kommunerna med lägst värden i förhållande till de andra kommunerna. Rött får de 25 procent av kommunerna med högst värden och gult gäller de 50 procent av kommunerna som ligger mitt emellan. Unga vuxna med ekonomiskt bistånd år som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd, andel av unga vuxna/kommun Burlöv 8,2 7,1 Staffanstorp 3,6 4,3 Skåne 8,6 8,4 Riket 7,5 7,3 Enligt dessa uppgifter så har Burlövs kommun minskat sitt antal unga vuxna med ekonomiskt bistånd medan Staffanstorp har ökat. Båda låg 2017 under snittet för såväl Skåne som landet i övrigt. Nedan specificeras uppgifterna för 2017 på fördelning inrikes födda och utrikes födda samt kön. Unga vuxna med ekonomiskt bistånd år som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd, andel av unga vuxna/kommun Inrikes födda Utrikes födda Kvinnor Män Kvinnor Män Burlöv 4,5 5,8 12,3 13,5 S-torp 2,1 3,3 16,5 18,2 Riket 3,6 4 21,9 25,3 Burlövs kommun ligger över snittet för landet avseende inrikes födda unga vuxna med ekonomiskt bistånd såväl män som kvinnor. Kommunalt aktivitetsansvar enligt skollagen för ungdomar upp till 20 år som fullgjort skolplikt men ej fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande, mått från december. I Burlövs kommun ökar antalet inom det kommunala aktivitetsansvaret samt inom introduktionsprogrammen. Tyvärr saknas siffror att jämföra med för Staffanstorps kommun. KAA Burlöv varav introduktionsprogrammet Staffanstorp varav introduktionsprogrammet

7 Etablering Siffror från arbetsförmedlingen gällande antal personer som är kvar i etableringsuppdrag oktober Förändring i % Burlöv ,5 % Staffanstorp ,5% Hela landet ,8 % Burlövs kommun har en något högre antal personer inom etableringen. Staffanstorp har dock ökat upp sin andel under 2017 och utifrån befolkningsmängd så har Burlövs kommun en högre andel inom etableringen (se vidare information under rubriken långtidsarbetslösa). Enligt gällande kommuntal från länsstyrelsen Skåne kommer det ske 21 st anvisningar till Burlövs kommun och 96 st till Staffanstorps kommun under var dessa 40 st respektive 97 st. Ytterligare information om personer inom etableringen finns under rubriken långtidsarbetslösa på sidan 9. Arbetsförmedlingen (oktober) har följande statistik som visar antalet öppet arbetslösa och i program i åldern där uppdelning gjorts på om individen är född utrikes. Vissa av dessa personer ryms inom etableringen. Alla Utrikes Andel Alla Utrikes född utrikes född Andel utrikes födda Förändring i procent födda Burlöv ,1 % % + 0,9 % Staffanstorp ,6 % ,9 % + 9,3 % Skåne ,4 % ,5 % + 3,1 % Hela landet ,6 % ,7 % + 3,1 % Både antalet arbetslösa och antalet arbetslösa som är utrikes födda ökar i båda kommunerna. Den procentuella andelen ökar mer i Staffanstorp än i Burlöv, Skåne och landet i övrigt. Burlövs kommun ligger på en högre andel arbetslösa som är födda utrikes än resten av Skåne och landet generellt men har inte en lika stor procentuell ökning som resten av Skåne eller landet i övrigt. Nationella siffror från arbetsförmedlingen gällande etableringsuppdraget presenteras nedan: 6

8 Långtidssjukskrivna Sept 2017 > 6 mån* Män Kvinnor Totalt Andel av inv. Burlöv ,17 % Staffanstorp ,06% *Siffror från försäkringskassan Åldersfördelning Burlöv Staffanstorp - 29 år år år år år Diagnos Män Kvinnor Totalt Psykiatrisk diagnos Burlöv Diagnos relaterad till rörelseorgan Burlöv Psykiatrisk diagnos Staffanstorp Diagnos relaterad till rörelseorgan - Staffanstorp Drygt 1 % av kommuninvånarna är långtidssjukskrivna i de båda kommunerna. I båda kommunerna är den vanligaste åldern på de sjukskrivna individerna mellan år och att orsaken är psykiatrisk diagnos samt att majoriteten av de långtidssjukskrivna är kvinnor. Tyvärr finns det inte information som gör att det går att jämföra med hur det såg ut motsvarande period

9 Långtidsarbetslösa Arbetsförmedlingens månadsstatistik (oktober) avseende öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Förändring i % Burlöv totalt ,7 Burlöv mer än 6 mån Burlöv mer än 12 mån ,8 Burlöv mer än 24 mån ,5 Staffanstorp totalt ,3 Staffanstorp mer än 6 mån ,1 Staffanstorp mer än 12 mån ,5 Staffanstorp mer än 24 mån ,2 Hela landet totalt ,2 Hela landet mer än 6 mån Hela landet mer än 12 mån ,6 Hela landet mer än 24 mån ,4 Staffanstorp utmärker sig markant när det gäller långtidsarbetslösheten och de stora ökningarna som har skett i samtliga mätgrupperna. Burlöv ligger mer i nivå med landet i övrig förutom när det gäller långtidsarbetslösa mer än 24 månader. Där har de också en större procentuell ökning än landet i övrigt dock inte i samma utsträckning som Staffanstorp. Arbetsförmedlingen interna statistik visar att fördelningen ser ut enligt följanden: Burlövs kommun: Staffanstorps kommun: Siffrorna varierar lite i förhållande till de siffror som finns att hämta extern på arbetsförmedlingen och detta beror på att de interna siffrorna endast avser individer inskrivna vid arbetsförmedling Lund medan de externa siffrorna visar inskrivna vid alla arbetsförmedlingar av boende i respektive kommun. Båda underlagen visar dock på samma utvecklingskurvor d.v.s. att långtidsarbetslösheten inte ökar i samma utsträckning i Burlövs kommun som i Staffanstorps kommun. Båda kommunerna har sänkt antalet arbetslösa mellan år medan den största ökningen i båda kommunerna sker i ålder år där ökningen är runt 60 % (lite lägre för Burlöv och lite högre för Staffanstorp). I nedanstående kurvor syns att Burlövs kommun har legat under siffrorna för 2016 fram till september 2017 då de når samma nivå och sedan hamnar strax över. För Staffanstorps del har det legat på samma nivå sedan mars och från och med maj 2017 ökar antalet långtidsarbetslösa stadigt under

10 Burlövs kommun: Staffanstorps kommun: Även dessa siffror visar individer som bor i kommunerna och är inskrivna på arbetsförmedling Lund. Siffrorna för individer inom etableringen ser ut enligt följande enligt arbetsförmedlingen oktober 2017: En del av förändringarna i statsistiken kring långtidsarbetslösa kan förklaras utifrån etableringsuppdraget men även utan de siffrorna så avviker Staffanstorp från de nationella siffrorna avseende långtidsarbetslösa Förändring i % Burlöv totalt ,5 Burlöv mer än 6 mån ,4 Burlöv mer än 12 mån Burlöv mer än 24 mån Staffanstorp totalt ,3 Staffanstorp mer än 6 mån ,3 Staffanstorp mer än 12 mån Staffanstorp mer än 24 mån 0 4 Hela landet totalt ,6 Hela landet mer än 6 mån ,6 Hela landet mer än 12 mån ,7 Hela landet mer än 24 mån ,9 9

11 Arbetssökande mars (andel % av alla i respektive ålder) (Kommunfakta - SCB) Ålder Män Kvinnor Totalt Burlöv Antal Staffanstorp Antal Riket Antal Gällande det generella antalet arbetssökande så ligger Burlövs kommun över det nationella snittet och Staffanstorp ligger under det nationella snittet. Mest avvikande är män i Burlöv precis som när det gällde antalet arbetssökande bland unga. När det gäller åldersgruppen år så visar siffrorna för oktober 2017 på arbetsförmedlingen att Burlövs kommun har 4,3 % öppet arbetslösa av befolkningen, vilket ligger över rikssnittet på 3,1 % och att Staffanstorp ligger under snittet på 2,3 %. Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd (Kommunfakta - SCB) Hushållstyp % Burlöv Staffanstorp Nationellt Sammanboende Utan barn Med barn Ensamstående män Utan barn Med barn Ensamstående kvinnor Utan barn Med barn Antal hushåll Andelen hushåll med ekonomiskt bistånd ligger nära de nationella siffrorna men två siffror utmärker sig särskilt och det är ensamstående män med barn och ensamstående kvinnor med barn i Staffanstorps kommun är klart över rikssnittet. De siffrorna har inte heller minskat under perioden utan varit kvar på samma alternativt ökat vilket också skiljer sig från siffrorna i övrigt. Via Kolada finns följande information om ekonomiskt bistånd (individer med ekonomiskt bistånd räknat i helårsekvivalenter) Burlöv Staffanstorp Alla kommuner Burlövs kommun har minskat antalet individer med ekonomiskt bistånd under 2016 i förhållande till I Staffanstorps kommun har utvecklingen dock varit motsatt. Även nationellt har antalet minskat. 10

12 Andelen barn i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd (Kolada) har varit oförändrat i Staffanstorp, men minskat i Burlöv. Burlöv ligger dock strax över snittet för samtliga kommuner. Med långvarigt ekonomiskt bistånd avser mån under året. Barn långvarigt ek.bistånd Burlöv 2,3 1,9 Staffanstorp 0,5 0,5 Alla kommuner 1,9 1,8 Vidare beskriv orsaken till försörjningshinder i Kolada och dessa beskrivs enligt följande: Vuxna biståndsmottagare pga arbetslöshet (%) Burlöv 52,8 55,4 Vuxna biståndsmottagare pga arbetslöshet (%) Staffanstorp 42,9 49 Vuxna biståndsmottagare pga arbetslöshet (%) Alla kommuner 47,9 50,5 Vuxna biståndsmottagare pga sjukdom och hälsa (%) Burlöv 19,7 9,6 Vuxna biståndsmottagare pga sjukdom och hälsa (%) Staffanstorp 21,5 13,2 Vuxna biståndsmottagare pga sjukdom och hälsa (%) Alla kommuner 14,9 9,6 Vuxna biståndsmottagare pga sociala skäl (%) Burlöv 5,9 6,9 Vuxna biståndsmottagare pga sociala skäl (%) Staffanstorp 5,6 3,7 Vuxna biståndsmottagare pga sociala skäl (%) Alla kommuner 8,1 7,1 Andelen som har försörjningshinder på grund av arbetslöshet har ökat i båda kommunerna och landet generellt. Burlövs kommun ligger dock över riksmåtten. Däremot har andel biståndsmottagaren med anledning av sjukdom och hälsa minskat kraftigt och i större utsträckning än landet i övrigt för båda kommunerna men Staffanstorps kommun ligger över rikssnittet för landet. I Burlövs kommun har andel som är bidragsmottagare med anledning av sociala skäl ökat även om de fortfarande ligger i nivå med resten av landet. Andel med långvarigt ekonomiskt bistånd (från Kolada med långvarigt menas månader under året) % Burlöv kvinnor 35,6 32,8 män 36,6 32,9 totalt 36,2 32,8 Staffanstorp kvinnor 25,4 26,6 män 25,0 23,9 totalt 25,2 25,2 Alla kommuner kvinnor 28,0 27,9 män 26,4 26,2 totalt 27,2 27,1 Burlöv har sänkt sin andel med långvarigt ekonomiskt bistånd och i Staffanstorps är det oförändrat. Burlöv ligger dock över de nationella nivåerna och Staffanstorp under. Andel med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd (med mycket långvarigt bistånd avser minst 27 månader under en period av tre år med uppehåll högst 2 månader i rad) (Kolada) Burlöv 23,2 22,8 Staffanstorp 13,9 13,4 Alla kommuner 15,1 15,6 11

13 Båda kommunerna har minskat sin andel marginellt men Burlövs kommun ligger över genomsnittet av alla kommunerna och Staffanstorp under. I den öppna jämförelsen för 2017 och 2016 via SKL och socialstyrelsen (baserat på årsstatistik 2016 respektive 2015) redogörs för följande statistik. Grönt betyder att kommunens värde för indikatorerer hör till de 25 procent av kommunerna med lägst värden i förhållande till de andra kommunerna. Rött får de 25 procent av kommunerna med högst värden och gult gäller de 50 procent av kommunerna som ligger mitt emellan Långvarigt eko. bistånd mån Mycket långvarigt eko. bistånd 27 mån under 3 år Biståndsmottagare i kommun Invånare (vuxna och barn) som mottagit under året andel av befolkning Barn i familj med eko. bistånd Barn i hushåll andel totalt antal barn i kommun Barn i familj med långvarigt eko. bistånd Barn i hushåll med bistånd mån, andel av totalt antal barn i kommun Unga vuxna med eko. bistånd år som mottagit bistånd, andel av unga vuxna i kommun Kostnader per inv. för utbetalt eko. bistånd Burlöv 36,2 23,2 4,5 5,9 2,3 8, S-torp 25,2 13,9 1,7 2,4 0,5 3,6 356 Skåne 39,5 25,3 5,3 9,1 3,7 8, Riket 35,8 22,4 4,3 7,2 2,5 7, Långvarigt eko. bistånd mån Mycket långvarigt eko. bistånd 27 mån under 3 år Biståndsmottagare i kommun Invånare (vuxna och barn) som mottagit under året andel av befolkning Barn i familj med eko. bistånd Barn i hushåll andel totalt antal barn i kommun Barn i familj med långvarigt eko. bistånd Barn i hushåll med bistånd mån, andel av totalt antal barn i kommun Unga vuxna med eko. bistånd år som mottagit bistånd, andel av unga vuxna i kommun Kostnader per inv. för utbetalt eko. bistånd Burlöv 33,1 22,8 4,3 5,2 1,9 7, S-torp 24,8 13,4 1,8 2,7 0,5 4,3 337 Skåne 39,2 25,9 5,4 8,7 3,4 8, Riket 36,1 22,9 4,2 6,9 2,4 7, Burlövs kommun har förändrat samtliga sina siffror i en positiv riktning mellan de två åren medan Staffanstorp har haft negativ utveckling avseende biståndsmottagare, barn i familjen med ekonomiskt bistånd samt unga vuxna med ekonomiskt bistånd. Båda kommunerna har sänkt sina nivåer avseende kostnader per invånare för utbetalat ekonomiskt bistånd medan det varit oförändrat i landet och höjts i Skåne. Fördelningen av biståndsmottagare såg ut enligt följande i den öppna jämförelsen, saknas tyvärr siffror för 2016 att jämföra med Biståndsmottagare i befolkningen Invånare (vuxna och barn) som mottagit under året andel av befolkning Inrikes födda Utrikes födda Kvinnor Män Kvinnor Män Burlöv 2,2 2,5 28,8 28,2 S-torp 2,0 2,2 12,0 15,8 Riket 3,4 2,9 23,9 29,5 12

14 Fördelningen för de som har långvarigt och mycket långvarigt ekonomiskt bistånd ser ut enligt informationen nedan för 2017 saknas uppgifter att jämföra med för Långvarigt ekonomiskt bistånd mån Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd 27 mån under 3 år Inrikes födda Utrikes födda Inrikes födda Utrikes födda Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Burlöv 35,9 28,1 31,7 36,8 21,1 19,1 24,1 24,6 S-torp 20,3 23,4 31,8 23,2 11,1 12,5 18,0 11,8 Riket 35, ,4 35,4 22,3 23,3 29,1 22,5 I Kolada finns följande information avseende invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd andel % av befolkningen. Siffrorna visar på Burlövs nedgång medan Staffanstorp har en jämnare och lägre nivå. Andel av befolkning Burlöv 5,3 4,5 4,3 Staffanstorp 1,8 1,7 1,8 Vidare så presenterar genomsnittslängden för biståndsperioden i Kolada och även här har Burlöv minskat biståndsperioden i större omfattning än Staffanstorp även om de har en kortare period generellt. Genomsnitt biståndsperiod Månader per år Burlöv 6,7 6,9 6,4 Staffanstorp 5,5 5,7 5,6 Psykisk hälsa Informationen nedan är hämtad från folkhälsomyndigheten på deras hemsida finns information på nationell och regional nivå (län). Nedsatt psykiskt välbefinnande Andel av befolkning Skåne Alla län De högsta siffrorna ligger på 16 och de lägsta på 8, Skåne ligger därmed på ett generellt högt genomsnitt. På nationell nivå är andelen högst bland dem i åldern men även åldersgruppen var högre än befolkningen i helhet. Det är en större andel kvinnor än män men andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande ökar i båda grupperna. Vidare mäter folkhälsomyndigheten på psykiska och somatiska besvär bland skolelever och dessa siffror jämförs med socioekonomiska förhållanden. Dessa siffror finns endast på nationell nivå men visar en ökning av elever i åldrarna 11,13 och 15 år som rapporterar besvär av denna karaktär. Den enda grupp som minskar är pojkar i åldern 11 år. När det mäts utifrån socioekonomiska förhållanden istället för ålder så ökar det i alla de ekonomiska kategorierna men de som har rapporterat dålig ekonomi är även dem som har rapporterat högst andel psykiska och somatiska besvär för både pojkar och flickor. Även om samordningsförbundets målgrupp är individer i arbetsförålder är detta intressant information med tanke på de hushåll med barn som uppbär ekonomiskt bistånd i kommunerna (se vidare information under avsnittet ekonomiskt bistånd). 13

15 Sucidtal (antal per invånare från ålder 15 år och äldre) Andel av befolkning Skåne 14,7 14,2 14,2 Alla län 15,4 14,3 14,4 De högsta siffrorna låg på 21 och de lägsta på 10, Skåne ligger därmed på ett generellt högt genomsnitt. På nationell nivå är andelen högst bland män och för personer i ålder Högst antal faktiska sucidalfall sker dock i åldersgruppen år. Ängslan, oro eller ångest. Andel av befolkning Skåne Alla län Högst siffror 2016 hade Stockholms län med 36 %, de följs dock av Skåne län och Västra Götalands län med 34 %. Lägst andel hade Norrbottens län med 27 %. Ängslan, oro och ångest är vanligt förekommande besvär i befolkningen världen över och kan i vissa fall - leda till nedsatt funktionsförmåga. Indikatorn "Ängslan, oro eller ångest" visar andelen invånare i åldern år som uppger lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Högst andel med besvär fanns bland kvinnor, unga och bland personer med förgymnasial utbildning. Andelen som uppger besvär har ökat bland personer i åldern år, liksom bland män och personer med förgymnasial utbildning under perioden Självskattat allmänt hälsotillstånd (bra eller mycket bra hälsa) Andel av befolkning Skåne Alla län I länen var det i genomsnitt mellan 69 och 76 procent av invånarna i åldern år som uppgav att de har en bra eller mycket bra hälsa, under perioden Skåne ligger högt på skalan av andelen som har skattat sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Uppgifter från arbetsförmedlingen gällande arbetssökande med funktionsnedsättningskod 2017 avser individer som är inskrivna på AF Lund med hemkommun Burlöv/Staffanstorp. Funktionsnedsättningskod 61 motsvarar psykisk funktionsnedsättning. Arbetssökande i Burlöv med funktionsnedsättningskod arbetssökande med hemkommun Burlöv Oktober Antal med funktionshinderkod Antal sökande med funktionsnedsättningskod 61 Sökande med funktionsnedsättningskod 61, som är öppet arbetslös Sökande med funktionsnedsättningskod 61 som är i program Sökande med funktionsnedsättningskod 61 som har anställning 14

16 Arbetssökande i Staffanstorp med funktionsnedsättning 850 arbetssökande med hemkommun Staffanstorp Oktober 9 38 Staffanstorps kommun har färre antal arbetssökande i sin kommun men de har en högre andel individer med funktionsnedsättning och funktionsnedsättningskod 61. Tyvärr så finns det inga nationella siffror att jämföra med gällande detta urval och siffrorna baserar sig enbart på individer inskrivna vid arbetsförmedlingen Lund men boende i respektive kommun, chansen är därmed stor att det egentligen är ett par individer till då de kan vara inskrivna på närliggande arbetsförmedling i t.ex. Malmö. 43 Antal med funktionshinderkod Antal sökande med funktionsnedsättningskod 61 Sökande med funktionsnedsättningskod 61, som är öppet arbetslös Sökande med funktionsnedsättningskod 61 som är i program Sökande med funktionsnedsättningskod 61 som har anställning Sjuk- och aktivitetsersättning Sjuk- & aktivitetsersättning (andel % alla i respektive ålder)(kommunfakta - SCB) % Ålder Män Kvinnor Totalt Burlöv Staffanstorp Riket Burlövs kommun har en högre andel kommuninvånare med sjuk- och aktivitetsersättning än landet i övrigt, särskilt utmärkande är kvinnor åldersgruppen år. Den har dock minskat marginellt mellan åren. Andelen kvinnor är högre i både Burlövs och Staffanstorps kommun. I kolada finns information om antal individer med aktivitetsersättning 2015 och Förändringen i båda kommunerna är att antalet har minskat med 1 individ i respektive kommun 2016 hade Burlövs kommun 77 individer med aktivitetsersättning och Staffanstorp 61 individer. 15

17 Sjukpenningtal Uppgifter hämtade från försäkringskassans hemsida avseende september 2016 och 2017 Kvinnor Män Totalt Burlöv 12,3 12,4 8,3 8,8 10,3 10,5 Staffanstorp 13,7 13,3 6,5 6,1 10,1 9,7 Hela landet 14,3 13,7 7,5 7,1 10,8 10,3 Nationellt mål till ,0 Burlövs kommun har ökat sitt sjukpenningtal och Staffanstorp minskat sitt. Båda kommunerna ligger dock över det nationella målet. Allmän beskrivning av strukturområden Berednings- och styrgruppen i samordningsförbundet är sammansatt av representanter från samtliga parter; kommunerna, vårdcentralerna, psykiatriska mottagningen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Under 2018 ska förbundet bilda en idégrupp som ska arbeta fram lokala samverkansfrågor och insatser. Idag har försäkringskassan sitt kontor placerat i grannkommunen Lund men de har en samverkansansvarig som är representant i olika nätverk och insatser. Arbetsförmedlingen har kontor i Arlöv och Lund. Från och med 1 november 2017 är kontoret i Arlöv endast öppet för bokade besök, i och med att den förändringen har skett så pass nyligen är det för tidigt att uttala sig om eventuella effekter av detta. Det finns inget lokalt kontor i Staffanstorp och i tidigare kartläggningar finansierade av samordningsförbundet har detta uttryckts som negativt för den lokala samverkan och att personal på kommunen har svårt att finna rätt kontaktpersoner bland alla arbetsförmedlare som deras medborgare har 1. Region Skåne ingår bland annat i lokala nätverk inom vård och omsorg. I en insatsutvärdering 2 av pågående insats inom samordningsförbundet har det framkommit att primärvårdens medverkan och kontakt i den insatsen kring person som är långtidsarbetssökande och låntidsbidragstagande har saknats. Följande ESF-finansierade insatser 3 finns i de berörda kommunerna. Programområde 1.1 Kompetensförsörjning - Breddad kompetensförsörjning Skåne (Staffanstorp, arbetsförmedling, Region Skåne) - LIS Lyckad integration i Skåne (Burlöv och Staffanstorp) - TIM Burlöv (Burlöv, Staffanstorp och arbetsförmedling) Programområde 2.3 Öka övergångarna till arbete - PEAK påverkan och egenmakt genom aktiv kraftsamling (Burlöv, arbetsförmedling, region Skåne och försäkringskassan) - Steget (Burlöv, Region Skåne, Försäkringskassan och arbetsförmedling) - Projekt Växa 4 (Svenska kyrkan, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Burlövs kommun)

18 Samordningsförbundet finansierar idag följande samverkansinsatser: - Resurs Burlöv/Från bidrag till arbete (Burlöv och arbetsförmedling) - Metodimplementering kring nollplacerade (Burlöv, Staffanstorp, arbetsförmedling, försäkringskassan och region Skåne) - Förändringsagenter (Burlöv och arbetsförmedling) - Förstudie UMA (Försäkringskassa, arbetsförmedling och 4 samordningsförbund) - Mariamottagning i mellersta Skåne (Burlöv, Region Skåne) - Frukostmöten, inspirationsdagar och samverkansakademin. Mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen finns det förstärkta samarbetet. Samarbetet startar med en gemensam kartläggning, där individen deltar, för att tillsammans klargöra det samlade behovet av rehabilitering och för att hitta vägar för individen att få eller återgå i arbete. Även andra parter (till exempel hälso- och sjukvård, kommun, arbetsgivare) kan medverka i den gemensamma kartläggningen. Vid intervju med handläggare på försäkringskassan framkommer att det saknas strukturell samverkan med Region Skåne och kommunerna medan ett nära samarbete med arbetsförmedlingen finns. Motsvarande intervju har gjorts med handläggare på Staffanstorps kommun och där beskrivs att samverkan främst sker utifrån individens behov och att den strukturella samverkan som finns är t.ex. LÖK och DUA och etableringen mellan arbetsförmedlingen och kommunen samt SIP mellan kommunen och region Skåne. Idag används SIP kring personer med ohälsa främst med hälsomedicinskt centrum i Hjärup och psykiatriska mottagningen i Arlöv. I praktiken upplever de dock att det saknas rutiner och struktur kring samverkan med primärvård, arbetsförmedling och försäkringskassan samt att utveckling av den strukturella samverkan, särskilt mellan vård och arbetsförmedling, bör prioriteras. Representant från Burlövs kommun beskriver att det finns bra samverkan med arbetsförmedlingen i dagsläget. Den har arbetats fram sedan en lång tid tillbaka och upprätthålls idag via gemensamma insatser och projekt samt arbetsmarknadsråd. Ett exempel är PEAK där bland annat DUA-överenskommelsen ingår. Däremot saknas strukturell samverkan med försäkringskassan, vårdcentralen och Staffanstorps kommun. Finns överenskommelse med den psykiatriska mottagningen och där sker samverkan kring psykisk ohälsa. Personal inom arbetsförmedlingen rapporterar att de har ett upparbetat samarbete med Burlövs kommun och främst arbetsmarknadsenheten och att det finns samverkan med försäkringskassan men med lägre aktivitetsnivå än med Burlövs kommun. Däremot behöver samverkan med Staffanstorps kommun och vården utvecklas. Representant från Vårdcentralen Arlöv framhåller att samverkan främst sker på patientnivå men att det strukturellt finns överenskommelser med försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Därutöver finns samverkan med Psykiatriska mottagningen. Psykiatriska mottagningen i Arlöv beskriver följande samverkan idag, samråd med både Burlövs och Staffanstorps kommun ett par gånger per år (adjungerande från försäkringskassan, arbetsförmedlingen och brukarförening). Denna samverkan är strukturell och övergripande på chefsnivå och innefattar samverkansavtal m.m. 17

19 Samverkan kring patient via Mina planer samt samverkan kring barn till personer med psykiska funktionshinder, just nu aktivt arbete mot Staffanstorp men längre fram även Burlövs kommun. Konsultation mellan vårdcentral och psykiatrisk mottagning via läkare och psykiater. Finns i Burlöv idag och ambition är att även komma igång i Staffanstorp. Därutöver använder de sig av SIP och anser att det fungerar bra. För att tydliggöra samverkan med andra aktörer har psykiatriska mottagningen ett gränssnittsdokument som tydliggör vilka individer och diagnoser som ska remitteras till dem och vilka som ska behandlas inom primärvård eller annan aktör. Därutöver ingår mottagningen i POSOM (krishantering på samhällsnivå) och familjefrid (kvinnor och barn som är våldsutsatta i hemmet). Psykiatriska mottagningen saknar att försäkringskassan och arbetsförmedlingen tidigare arbetade från mottagningen ett par timmar i månaden och kunde besvara frågor. Vårdcentralen Staffanstorp redogör för att de har samverkan med försäkringskassan via till exempel E-intyg, samordning av rehabiliteringsinsatser samt gemensam kartläggning. Denna samverkan är dock inte problemfri och gällande e-intygen så är kommunikationen enkelsidig och läkarna kan inte ställa frågor till försäkringskassan utan endast omvänt. Samverkan med arbetsförmedlingen finns också via gemensam kartläggning samt att de har kontaktpersoner där och att arbetsförmedlare tidigare kommit ut och informerat. Samverkan med kommunen finns vid behov men det finns ingen struktur, nätverk eller liknande kring samverkan med socialtjänsten däremot med vård och omsorg kring rehabilitering och äldre. SIP används främst kring äldre idag. Internt har vårdcentralen ett rehabiliteringsteam med arbetsterapeut, sjukgymnast, läkare, psykolog samt kurator som möts varje vecka. De har även en sjukskrivingspolicy för att underlätta för ett gemensamt syn- och förhållningssätt. Därutöver uppger de att samverkan med psykiatriska mottagningen i Arlöv är god. Omvärldsbevakning, systemnivå och framtidsspaning Kommande händelser som kan komma att påverka samverkansarbetet är lokala och nationella organisationsförändringar inom arbetsförmedlingen där arbetsförmedlingen ska börja arbeta mer kundorienterat. Deras förnyelseresa innebär bland annat en ökad digitalisering, utveckla deras erbjudande och tjänster, implementera en ny ledningsfilosofi och utveckla kvalitén i kundmötena. Målbilden innefattar tillgänglighet, kundens behov i fokus, transparens samt att arbetsförmedlingen har expertkunskap på arbetsmarknadsområdet. Till exempel så har arbetsförmedlingen tydliggjort deras erbjudanden och tjänster till såväl arbetsgivare som arbetssökanden. Kunden kan själv välja hur den vill interagera med arbetsförmedlingen, är det via självservice (digitalt), personligt möte (digitalt) eller personligt möte vid lokal arbetsförmedling. Digitalt är huvudlinjen och alla kunder kommer i olika utsträckning använda arbetsförmedlingens digitala tjänster medan endast vissa kommer ha behov av personlig service via fysiska möten och på så vis ska arbetsförmedlingen kraftsamla för att ge personligt fysiskt stöd där det främst behövs och information via kommunsamverkansdag vid Arbetsförmedling Lund

20 Från och med januari 2018 förändras reglerna för nyanländas etablering i arbetslivet. Enligt riksdagen innebär förändringen bland annat följande 6 : Regeringen har lämnat förslag som syftar till att reglerna för vissa nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet ska blir mer lika de regler som gäller för övriga arbetssökande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att: nyanlända ska ha en individuell handlingsplan liksom övriga arbetssökande och anvisas till ett arbetsmarknadspolitiskt program, istället för att ha rätt till en etableringsplan den som inte deltar i insatserna kan varnas eller stängas av från rätt till ersättning handläggningen av etableringsersättningen flyttas från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan Även delar av Burlövs kommun genomgår en organisationsförändring 7. Socialförvaltningen har upphandlat ett nytt verksamhetssystem som innebär utvecklingsmöjligheter gällande förenklad handläggning av ansökningar av försörjningsstöd och uppföljning inom arbetsmarknadsenheten via digitala ansökningar och förenklade förfaranden. Tanken är att ge ökat utrymme för handläggaren att aktivt arbeta med den sökande att komma närmre arbetsmarknaden eller andra lösningar som är bra för den sökanden. Som ett led i detta arbete och för att ytterligare förbättra möjligheten för ökad försörjningsgrad ska möjligheten att förbättra flödet ytterligare mellan handläggningen av försörjningsstödet och arbetsmarknadsenheten stärkas i form av en sammanslagning av arbetsmarknadsenheten och delar av vuxenenheten, dvs försörjningsstödet till en ny enhet vid namn arbete och försörjning. Syftet är att försörjningsstödstagare snabbare kommer i arbete och egen försörjning. Effekterna av bosättningslagen från 2016 kommer fortsätta att påverka kommunerna dock på olika vis beroende på hur många nyanlända som de tidigare har tagit emot. Enligt kommuntalen för 2018 från länsstyrelsen 8 kommer Staffanstorps kommun få i nivå med 2017 medan Burlövs kommun halverar antalet anvisningar under Enligt arbetsförmedlingens prognoser 9 är det tre utmaningar som sticker ut: matchningsfrågan, etableringsuppdraget och de långtidsarbetslösa. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet inskrivna arbetslösa under 2017 kommer att öka från till Samtidigt skriver myndigheten att "andelen av de inskrivna arbetslösa som är utrikes födda ökar från 50 procent till omkring 60 procent mot slutet av prognosperioden". Region Skåne har i sin utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Skåne 2025 bland annat kommit fram till följande scenarion 10 : År 2013 var drygt personer i åldern år sysselsatta i Skåne. Mellan 2013 och 2025 väntas antalet förvärvsarbetande i åldern år öka med drygt personer. Det innebär en total sysselsättningsökning på 10 procent Tjänsteskrivelse socialnämnden Burlövs kommun angående organisationsförändring aspx?keyword=kommuntal

21 Sysselsättningsgraden i Skåne är den lägsta bland Sveriges 21 län var sysselsättningsgraden 74 procent i Skåne (inklusive Öresundspendlarna) jämfört med 77 procent för riket. Sysselsättningsgraden i Skåne förväntas ligga kvar på samma låga nivå även Av de förvärvsarbetande arbetade cirka 79 procent inom tjänstesektorn år Andelen som arbetar inom tjänstesektorn väntas öka till 82 procent år Sysselsättningen beräknas öka relativt kraftigt inom framför allt hushållstjänster (skola, vård, hotell och restaurang m.m), cirka personer, och inom producenttjänster, cirka personer. Sysselsättningen inom byggindustrin beräknas däremot att utvecklas något svagare och tillverkningsindustrin bedöms fortsätta krympa. Enligt Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutsikter för Skåne publicerad i juni 2017 konstateras att högkonjunktur råder i Skåne, men att kompetensbristen hämmar tillväxten. Arbetsförmedlingen beräknar att fler blir sysselsatta 2017 och år Skåne är därmed en av landets jobbmotorer och uppgången gäller de flesta branscher. Vidare beskrivs att samtidigt har arbetsgivarna allt svårare att hitta personal till yrken som kräver yrkesutbildning eller högskola. Det finns en stor tillgång på arbetslösa med kort utbildning, vilka endast efterfrågas i liten grad. Nästan en tredjedel av de arbetslösa saknar en gymnasieutbildning. Sedan 2007 har de med utsatt ställning utgjort en majoritet av alla inskrivna arbetslösa. Även om arbetslösheten nu inte längre minskar kan vi ändå observera att tudelningen på arbetsmarknaden fortsätter. Sedan slutet av 2016 tillhör 7 av 10 av alla arbetslösa minst en av de fyra grupperna som tillsammans utgör personer med utsatt ställning på arbetsmarknaden. Sedan april 2015 är inskrivna arbetslösa födda utanför Sverige också fler än de arbetslösa födda i Sverige. Detta indikerar att många av de nya inskrivna på länets arbetsförmedlingar också är nya på den svenska arbetsmarknaden. Den stora flyktingoch anhöriginvandringen innebär ett starkt potentiellt tillskott av arbetskraft, som kan mildra eller fylla de bristsituationer som finns på arbetsmarknaden. Denna grupp har idag ett för lågt arbetskraftsdeltagande och särskilt lågt är det bland de utomeuropeiskt födda kvinnorna. Trots stark arbetsmarknad är arbetslösheten fortsatt hög i länet, eftersom arbetskraften ökar mer än efterfrågan. Svaren i prognosen visar att arbetskraftsbristen får tydliga konsekvenser för företag, individer och samhällsekonomin. I motsvarande prognos från december bekräftas bilden och där anges 3 utmaningar för arbetsförmedlingen 2018; bidra till effektivare matchning, underlätta etableringen på arbetsmarknaden samt motverka långa tider i arbetslöshet och för detta säger sig arbetsförmedlingen behöva ett välutbyggt och välfungerande samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommuner, Region Skåne, näringslivet och en rad olika aktörer. Försäkringskassan har gjort en analys avseende långa sjukfall där följande framkommer 13 : De långa sjukskrivningarna har ökat kraftigt de senaste åren och antalet är betydligt fler än vad statistiken vid en första anblick visar. När statistiken korrigeras med uppgifter om antalet personer som återvände till sjukskrivning efter att tidigare uppnått maximal ersättningstid, framgår att ökningen av Hogkonjunktur-i-Skane-men-kompetensbristen-hammar-tillvaxten.html Rekordstor-optimism-hos-Skanes-arbetsgivare-men-allt-varre-kompetensbrist.html pdf?MOD=AJPERES&CVID= 20

22 långa sjukskrivningar påbörjades redan 2013, och inte under 2016 då den bortre tidsgränsen togs bort. Den nuvarande ökningen innebär att fler individer åter kommer att ha sjukskrivningar på fem år eller längre. Det är en stor utmaning för samhället att skapa förutsättningar för dessa individer att hitta tillbaka till arbetslivet. Är det inte möjligt måste frågan ställas om de ska vara kvar i sjukskrivning eller kunna beviljas sjukersättning. I samverkan med Socialstyrelsen publicerar Sveriges Kommuner och Landsting öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 14. Jämförelserna innehåller data och enkätsvar från landets kommuner. I den öppna jämförelsen framkommer det att hälften av vuxna med ekonomiskt bistånd 2016 fick det på grund av arbetslöshet. Nästan fyra av tio hade bistånd under minst tio månader. Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL kommenterar jämförelserna nedan. Ekonomiskt bistånd är tänkt att vara ett tillfälligt ekonomiskt stöd vid kortare perioder av försörjningsproblem. Det är nödvändigt att samhället på olika sätt kan stödja människor att komma ur ett långvarigt biståndsberoende, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL. Dagens situation innebär social utsatthet för både vuxna och barn samtidigt som det ger stora kostnader för samhället. Det är centralt för kommunerna att fortsätta att utveckla arbetssätt, metoder och organisation för att möta brukarnas behov och minska biståndstider. Att staten samtidigt genomför åtgärder som minskar arbetslösheten för grupper som står långt från arbetsmarknaden är en förutsättning för att bryta utvecklingen av långvarigt biståndsmottagande, säger Per-Arne Andersson. Några resultat från den öppna jämförelsen är att: Drygt av de cirka vuxna mottagarna av ekonomiskt bistånd fick bistånd under minst tio månader av kalenderåret Ungefär vart tjugonde hushåll ( hushåll) fick ekonomiskt bistånd någon gång under året Kommunerna betalade ut cirka 10,5 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med föregående år. Andel vuxna biståndsmottagare med långvarigt och mycket långvarigt bistånd Indikatorer öppen jämförelse År Långvarigt ekonomiskt bistånd 31,7 34,5 37,1 36,8 36,1 35,8 36,1 Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd 16,3 19,3 22,3 22,8 22,6 22,4 22,9 Samverkansdelegationen 15 har gett ut en sammanställning utifrån ett urval av rapporter avseende nyanländas hälsa och där framkommer att hälsa har en stor betydelse för människors möjlighet att delta i samhället, klara skola, arbete och leva ett självständigt liv. Folkhälsan i Sverige beskrivs som generellt god men det finns oro kring ökad psykisk ohälsa, särskilt bland yngre. Skillnaderna är också stora mellan grupper i befolkningen med olika sociala och 14 nyheterekonomisktbistand/ekonomisktbistandforsorjermangalangtidsarbetslosa html

23 ekonomiska villkor. Dessa skillnader har ökat sedan 80-talet och det finns en tydlig social förändring i hälsa kopplat till utbildnings- och inkomstnivå. De studier som ligger till grund för sammanställningen visar att psykisk ohälsa är utbredd bland nyanlända och asylsökande. Förekomsten av psykisk ohälsa uppgår till mellan % i de undersökta grupperna (studierna är dock ej jämförbara med varandra då de har olika målgrupp samt definition av psykisk ohälsa). Vidare visar en av studierna att fysisk inaktivitet, rökning övervikt, fetma samt sämre tandhälsa är vanligare i den undersökta populationen än Skånes övriga befolkning. Alla rapporter i sammanställningen betonar vikten av samverkan och samarbete mellan de aktörer som möter målgruppen både utifrån ökad delaktighet samt för att skapa förutsättningar för hälsofrämjande och rehabiliterande insatser. SCB har gett ut en rapport om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning I rapporten framkommer att en större andel av de individer som har någon form av funktionsnedsättning är arbetslösa i högre grad än befolkningen som helhet. Bland de personerna med funktionsnedsättning är arbetslösheten 10 % och bland befolkningen är den 7 %. Andelen sysselsatta är också lägre bland de med funktionsnedsättning än befolkningen år. I befolkningen är sysselsättningsgraden 79 % och bland personer med funktionsnedsättning är den 62 % medan för personer med nedsatt arbetsförmåga är den 58 %. I hela befolkningen tillhör 85 % arbetskraften av de mellan år men för personer med funktionsnedsättning är siffran 70 % och för dem med nedsatt arbetsförmåga är den 65 %. Omkring 81 % av de personer som är sysselsatta med funktionsnedsättning och nedsatt arbetesförmåga har behov av anpassning och stöd i arbetslivet. Vanligaste stödet (50 %) är arbetstempot och av de personer som har funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga men inte är sysselsatta så uppger 66 % att de skulle kunna utföra arbete om de fick stöd eller anpassning

24 Del 2. Behovsanalys Vilka gruppers behov kan tillgodoses via insatser i ordinarie verksamhet Handläggare vid försäkringskassan uppger att de bedömer att de som står nära arbetsmarknaden och har hälsa för återgång eller inträde på arbetsmarknaden är de vars behov kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handläggare vid Staffanstorps kommun uppger att alla kan hjälpas via den ordinarie verksamheten men att det nästan alltid bygger på någon form av samverkan. Representant från Burlövs kommun resonerar på ett snarlikt sätt men ur ett annat perspektiv och menar att alla de grupper som berörs i denna kartläggning kräver samverkan. De enda som eventuellt inte behöver samverkan är de som uppbär ekonomiskt bistånd under en kort period och står nära arbetsmarknaden. Personal på arbetsförmedlingen har besvarat frågorna skriftligen och har inte kommenterat denna frågeställning. Vårdcentralen Arlöv uppger att de inom den ordinarie verksamheten kan tillgodose behoven för individer med förkylning och kortare tillfälliga sjukdomstillstånd. Psykiatriska mottagningen beskriver det istället som att samverkan behövs allt oftare och att det är det som tar mycket tid i verksamheten för att finna rätt kontaktpersoner och att ärendena därmed kan blir mer tungrodda. Enligt kan en grov uppskattning kan så många som 70 % av de som är sjuka och besöker vårdcentralen Staffanstorp hanteras av vårdcentralen utan vidare samverkan. Det är främst de som har anställning i grunden och där deras planering/rehabilitering löper på som planerat. Vilka grupper behöver stöd för sina behov via insatser finansierade av samordningsförbund? Handläggare vid försäkringskassan uppger att följande grupper kan behöva samverkande insatser t.ex. långtidsarbetslösa, unga med aktivitetsersättning, personer med psykisk ohälsa, personer som är långtidssjukskrivna. Sammanfattningsvis personer som står förhållandevis långt från arbetsmarknaden och som det är länge sedan de arbetade alternativt att de aldrig har arbetat. Personal i Staffanstorps kommun beskriver att det saknas möjlighet till arbetsträning/arbetsprövning kanske främst för dem som står långt från arbetsmarknaden. Finns vissa möjligheter hos privata aktörer idag. I Burlövs kommun finns idag många olika insatser och projekt samt att en ny organisation håller på att implementeras. Just nu präglas deras tanke att det finns möjlighet till stöd för olika grupper och att det längre fram kan visa sig om det skulle vara något behov som inte kan 23