Handlingar till Samverkansnämndens sammanträde den 2 juni 2017

Transkript

1 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Handlingar till Samverkansnämndens sammanträde den 2 juni 2017 Varbergs Stadshotell Kungsgatan Varberg POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON VXL Direkt: E-POST Västra Götalandsregionen Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg

2 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden KALLELSE Enligt sändlista Samverkansnämnden kallas härmed till sammanträde fredag 2 juni 2017 Varbergs Stadshotell, Kungsgatan 24-26, Varberg Följande tider gäller: Kl Samling med förmiddagsfika Kl Nämndens sammanträde inklusive föredragningar Kl Gemensam lunch serveras på hotellets restaurang. Anmälan om Ni inte kan närvara eller har specialkost sker senast den 29 maj till undertecknad på telefon eller via E-post: fredrik.barg@vgregion.se Kl Fortsättning nämndens sammanträde inklusive föredragningar Kl Nämndens sammanträde avslutas Kallelse, föredragningslista och sammanträdeshandlingar sänds till Samverkansnämndens ledamöter och övriga som kallas till nämndens sammanträden samt för kännedom till nämndens ersättare. Ledamot som är förhindrad att delta i sammanträdet, ombeds snarast meddela Samverkansnämndens kansli. Även icke tjänstgörande ersättare har rätt att närvara vid sammanträde med nämnden. Välkomna! SAMVERKANSNÄMNDENS KANSLI Fredrik Bärg POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON VXL Direkt: E-POST Västra Götalandsregionen Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg

3 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden SÄNDLISTA Ledamöter: Ulrika Jörgensen, Ordförande (M) Region Halland Johan Fält, 1:a vice ordförande (M) Västra Götalandsregionen Jim Aleberg, 2:e vice ordförande (S) Västra Götalandsregionen Jonas Andersson, (L) Västra Götalandsregionen Niklas Attefjord, (MP) Västra Götalandsregionen Cecilia Dalman Eek, (S) Västra Götalandsregionen Margit Bik, (S) Region Halland Ersättare: Cecilia Andersson, (C) Monica Selin, (KD) Annette Ternstedt, (V) Thomas Gustafson, (S) Annika Tännström, (M) Kristina Karlsson, (C) Jonas Strand, (S) Övriga Fredrik Bärg Haleh Lindqvist Peter Amundin Thomas Björk-Eriksson Ann Söderström Marie Röllgårdh Mari Nilsson Catarina Dahlöf Martin Engström William Hedman Maria Fransson Cathrin Nordander Tovstedt Mats Eriksson, (M) Lise-Lotte Bensköld-Olsson, (S) Niklas Mattsson, (KD) Diariet Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Region Halland Region Halland kallas Region Halland, kallas Västra Götalandsregionen, kallas Västra Götalandsregionen, RCC Väst, kallas Västra Götalandsregionen, för kännedom Västra Götalandsregionen, för kännedom Västra Götalandsregionen, för kännedom Region Halland, för kännedom Region Halland, för kännedom Region Halland, för kännedom Region Halland, för kännedom Region Halland, för kännedom Region Halland, för kännedom Region Halland, för kännedom Region Halland, för kännedom Västra Götalandsregionen, för kännedom POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON VXL Direkt: E-POST Västra Götalandsregionen Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg

4 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med Samverkansnämnden fredagen den 2 juni 2017 I/D/B = Information/Diskussion/Beslut ÄRENDE FÖREDRAGANDE I/D/B BILAGA 1. Inledande formalia Upprop Godkännande av dagordning Anmälan om jäv Protokolljustering av dagens sammanträde 2. Anmälan om ersättare från VGR Fredrik Bärg I X 3. Anmälan om tjänsteföreträdare från RH Fredrik Bärg I 4. Regionala medicinska riktlinjer (RMR): Kronisk Lymfatisk Leukemi (KLL) Mantelcellslymfom (MCL) Aggressiva B-cellslymfom (ABCL) Herman Nilsson Ehle I/D/B X X X 5. Strategi för hälso- och sjukvårdens omställning i VGR Tobias Nilsson I/D X 6. Hälso-Sjukvårdsstrategi i RH Haleh Lindqvist I/D X 7. Överläggning om priser 2018 Fredrik Bärg I/D/B 8. Förändringar av utomlänspriser under 2017 Hyperhidrosbehandlingar Digitala vårdkontakter med ljud och bild i realtid Fredrik Bärg I/D/B X X 9. Tillämpning av nationellt vårdprogram för Cervixcancerprevention Nya regionala riktlinjer vid införande Anne Ekeryd- Andalen I/D/B X 10. RCC Väst: Reglemente för styrgruppen Fredrik Bärg B X 11. Uppföljning av samverkansavtal Ambulanstransporter Neonatal regionvård och transporter Neonatalråd Fredrik Bärg 12. Övrigt Fredrik Bärg POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON VXL Direktnr: E-POST Västra Götalandsregionen Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se

5 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Ärende 2 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON VXL Direkt: E-POST Västra Götalandsregionen Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg

6

7 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Ärende 4 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON VXL Direkt: E-POST Västra Götalandsregionen Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg

8 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Ärende 4 Dnr SAMVN Till Samverkansnämnden Regional medicinsk riktlinje Kronisk Lymfatisk Leukemi (KLL) Regionalt Cancercentrum har till Samverkansnämnden överlämnat dokumenten: 1. Tillämpning av Nationellt vårdprogram Kronisk Lymfatisk Leukemi (KLL) 2. RMR för utredning och behandling av kronisk lymfatisk leukemi (KLL) regional konsekvensbeskrivning Regionala medicinska riktlinjer (RMR) för Kronisk Lymfatisk Leuekmi (KLL) utgår från det Nationella Vårdprogrammet (NVP) som gäller från samt beskrivning av Standardiserat Vårdförlopp (SVF) för Maligna lymfom inklusive KLL fastställt , och som gäller fr.o.m. april Föreliggande RMR har utarbetats av den regionala vårdprocessgruppen för maligna lymfom och KLL i Västra Götalandsregionen och Region Halland (Västsvenska Lymfomgruppen, VLG), i samarbete med Regionalt cancercentrum väst. Avsikten är att riktlinjerna i likhet med NVP ska revideras vartannat år. NVP KLL och Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Maligna lymfom inklusive KLL finns att tillgå på Denna RMR ska ligga till grund för eventuell anpassning till lokala förhållanden vad gäller diagnostik, behandling, uppföljning och ansvarsfördelning samt är en komplettering till NVP KLL och SVF Maligna lymfom inkl KLL. Förslag till beslut Samverkansnämnden föreslås besluta att för sin del godkänna dokumenten 1-2 enligt ovan att till huvudmännen överlämna dokumenten 1-2 enligt ovan SAMVERKANSNÄMNDENS KANSLI Fredrik Bärg POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON Vxl Direktnr: E-POST Västra Götalandsregionen Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se

9 Regional medicinsk riktlinje Tillämpning av Nationellt vårdprogram Kronisk Lymfatisk Leukemi (KLL) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (diarienr) giltigt tills vidare Utarbetad av Västsvenska Lymfomgruppen (VLG) Huvudbudskap Regionala medicinska riktlinjer (RMR) för Kronisk Lymfatisk Leuekmi (KLL) utgår från det Nationella Vårdprogrammet (NVP) som gäller från samt beskrivning av Standardiserat Vårdförlopp (SVF) för Maligna lymfom inklusive KLL fastställt , och som gäller fr.o.m. april Föreliggande RMR har utarbetats av den regionala vårdprocessgruppen för maligna lymfom och KLL i Västra Götalandsregionen och Region Halland (Västsvenska Lymfomgruppen, VLG), i samarbete med Regionalt cancercentrum väst. Avsikten är att riktlinjerna i likhet med NVP ska revideras vartannat år. NVP KLL och Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Maligna lymfom inklusive KLL finns att tillgå på Denna RMR ska ligga till grund för eventuell anpassning till lokala förhållanden vad gäller diagnostik, behandling, uppföljning och ansvarsfördelning samt är en komplettering till NVP KLL och SVF Maligna lymfom inkl KLL. Bakgrund Varje år diagnostiseras c:a 500 fall av KLL, inte sällan i samband med utredning av annan sjukdom eller vid hälsokontroll. Medianåldern är 71 år och bara 1/3 är under 65 år. C:a 85 % av patienterna uppfyller inga behandlingskriterier vid diagnos, och efter 10 års observation är 30% av dessa fortfarande utan behandling. Utredning Diagnosen KLL sker primärt med hjälp av blodprov, vilket leder till anmälan till Nationellt Kvalitetsregister för KLL under INCA samt anmälan till Cancerregistret. Inför behandlingsstart görs benmärgsundersökning. Blod och benmärg analyseras morfologiskt, med immunfenotypning samt riktad mutationsanalys ( KLL-FISH ). Stadieindelning med CT hals, thorax och buk görs inför behandlingsstart. Behandling Klinisk riskbedömning, som påverkar val av behandling, inkluderar både sjukdomsoch patientspecifika markörer. Vid diagnos uppfyller endast c:a 15% av patienterna kriterier för aktiv behandling, resten följs upp i samarbete mellan primärvård och internmedicin/hematologi. Aktiv behandling är i de flesta fall kombinationsbehandling med kemoterapi och monoklonala tikroppar. Eftersom KLL inte är en botbar sjukdom, behöver patienten följas livslångt på lämplig vårdnivå, oftast i samarbete mellan primärvård och internmedicin/hematologi. Ett flertal nya klasser av läkemedel introduceras för närvarande både vad gäller primärbehandling av högriskpatienter och sviktbehandling i senare stadier. Användandet av nya läkemedel i VGR skall följa de direktiv som NVP anger. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 1(4)

10 Regional medicinsk riktlinje: Kronisk Lymfatisk Leukemi (KLL) Regional tillämpning I NVP är ett kriterium för misstänkt KLL B-lymfocyter > 5 x 10 9 /L, men i SVF är det > 10 x 10 9 /L, det är det senare som skall tillämpas. KLL föreligger om det finns > 5 x 10 9 /L klonala lymfocyter. Diagnostik, indikationer för och val av behandling i olika faser och riskprofiler av sjukdomen är väl beskrivna i NVP och är internationellt förankrade; dessa skall följas i VGR. För den lilla andel patienter som inför behandlingsstart har definierade cytogenetiska avvikelser (17p -deletion o/e TP53 - mutation) som indikerar primär cytostatikaresistens stipuleras behandling med ibrutinib (Imbruvica ) samt ställningstagande till allogen stamcellstransplantation (allo-sct). Nat VP KLL ger inga klara direktiv för att allo-sct skall erbjudas alla utan medicinska kontraindikationer, beslut i det enskilda fallet får fattas efter behandlingskonferens på respektive transplantationsenhet. För VGR och norra Halland är detta Transplantationsteamet (BMT) på SU/Sahlgrenska. Vårdprocess vårdnivå - vårdstruktur Regionen följer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp (SVF) för Maligna lymfom inkl KLL fastställt och som gäller fr.o.m. april Vårdprocessen för KLL inleds på välgrundad misstanke vid B-lymfocyter > 10x10 9 /L, varvid flödescytometri, klinisk undersökning och ev kompletterande utredning görs av internmedicin/hematologi enligt Nat VP KLL. Diagnostik I SVF nämns att finnåls-cytologi kan bli aktuellt, men cytologi på förstorad lymfkörtel ger aldrig en fullständig diagnos och skall undvikas i den primärutredning som kan starta i primärvården. Finnålspunktion med snabbt svar kan inom internmedicin/hematologi göras vid misstanke på transformation till i första hand aggressivt B-cellslymfom (Richtertransformation). För den majoritet av patienterna som inte är behandlingskrävande primärt kan diagnostiken inom hematologin begränsas till immunofenotypning av blod. Vävnadsanalys för PAD av benmärg och ev förstorade lymfkörtlar samt cytogenetisk undersökning görs inför behandlingsstart. Denna vävnadsdiagnostik på benmärg och lymfkörtlar inom VGR (utom Region Halland) i bör sin helhet koncentreras till patologienheterna på SU/Sahlgrenska och i Skövde. På så sätt underlättas logistik och möjligheter att uppfylla tidsramarna inom SVF, och kompletterande analyser för utvalda patienter underlättas. I Region Halland sker vävnadsdiagnostiken i Halmstad med Lund som referenslab, vilket fungerar väl med videokonferenser. Tumörmaterial till Nationell biobank skall insamlas enligt NVP. Vårdnivåer All utredning av lymfom, i VGR på enhet inom internmedicin eller hematologi enligt SVF. De patienter som primärt inte har en behandlingsindikation, dvs har ett stillsamt stabilt förlopp, kan sedan kontrolleras i primärvården. Om behandlingsindikation uppstår, återremitteras patienten till internmedicin/hematologi för kompletterande utredning med benmärgsprov och ev behandling. Aktiv behandling av KLL sker inom internmedicin/hematologi och inför denna görs benmärgsprov med cytogenetik, samt samlas leukemiceller för nedfrysning i den nationella biobanken. Om patienten uppnår en ny stillsam fas, kan fortsatta kontroller ske i primärvården till dess ny behandlingsindikation uppstår. Vid sjukdomsprogress samlas också leukemiceller för Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 2(4)

11 Regional medicinsk riktlinje: Kronisk Lymfatisk Leukemi (KLL) nedfrysning i den nationella biobanken. Patienter med KLL i stillsam fas kan drabbas av immunologisk trombocytopeni eller hemolytisk anemi, ofta med mycket snabbt utvecklande anemisymtom eller blödningsbenägenhet. Om sådana symtom uppstår skall patienten remitteras akut till internmedicin/hematologi för behandling av de immunologiska komplikationerna. Standardiserat vårdförlopp (SVF) Gäller för alla patienter oavsett riskprofil eller behandlingsbehov. Behandling av KLL Behandling med cytostatika, antikroppar och andra läkemedel sker polikliniskt. Indikationer för behandling, preparatval och doser följer NVP. Patienten har oftast en multifaktoriell immundefekt, vilken kan aggraveras under behandling, med ibland svår infektion som följd; profylax med parenteral immunglobulinbehandling inom internmedicin/hematologi kan bli aktuell. Autoimmuna komplikationer (anemi, trombocytopeni) kan behöva handläggas akut i sluten vård. Beredskap skall finnas för akut inläggning och behandling av dessa patienter, det skall finnas hematologi- (bak)jour med god lokalkännedom tillgänglig utanför kontorstid på berörda sjukhus. llogen stamcellstransplantation Kan bli aktuell för patienter med vissa cytogenetiska avvikelser eller behandlingssvikt på vissa läkemedel. Planering, beslut och genomförande av denna behandling och dess uppföljning är för VGR och för Region Halland för Varberg och norrut centraliserade till SU/Sahlgrenska. Omvårdnadsaspekter Omvårdnad inklusive information, medverkan i beslut, vårdplan och rehabiliteringsinsatser liksom krav på kontaktsjuksköterska gäller enligt NVP för KLL. Det skall finnas resurser för rehabilitering och psykosocialt stöd för patient och närstående, inte minst för barn som närstående. De direktiv för detta som anges i RMR Cancervårdprocessen skall följas. Patienten skall även ha information om patientföreningar. Uppföljning Det är angeläget med stor följsamhet till det Nationella Kvalitetsregistret under INCAplattformen. Blankett Anmälan görs så snart diagnosen är ställd. Blankett Uppföljning före primärbehandling fylls i för de patienter som inte startar behandling inom en månad från diagnos, därefter vart annat år till dess aktiv behandling startarblankett Primärbehandling fylls i efter avslutad primärbehandling. Blankett Uppföljning efter primärbehandling fylls i årligen med start ett år efter avslutad primärbehandling till dess att patienten får ny behandlingsindikation. För patienter som efter diagnos, och före eller efter behandling kontrolleras i primärvården, fylls respektive uppföljningsblankett i samarbete mellan RCC Väst och diagnosticerande/ behandlande enhet. Patienter som får vård i livets slutskede registreras i det svenska palliativregistret. Det är angeläget att öka andelen KLL-patienter som får sin behandling inom ramen för vetenskapliga studier och läkemedelsprövningar. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 3(4)

12 Regional medicinsk riktlinje: Kronisk Lymfatisk Leukemi (KLL) Processkarta KLL INGA KLL- SYMTOM Hälsokontroll el annat B-Lymfo > KLL-SYMTOM 10x10 9 /L Trötthet Feber Nattsvett Viktminskning Förstorade lymfkörtlar Förstorad mjälte Herpes zoster VGM KLL Rem Hema/AIM Indikation för behandling B-FACS: ej KLL avslut -ev till SVF lymfom B-FACS: KLL Anmälan INCA Cancerregistret Benmärgsundersökning KLL-FISH Expektans Allogen SCT Läkemedelsbehandling Kontroller Hematologi/AIM primärvård Kontroller BMT Primärbehandling INCA Uppföljning INCA Vart annat år Kontroller Hematologi/AIM primärvård Uppföljning efter primärbeh INCA Vart annat år Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 4(4)

13 Regional konsekvensbeskrivning RMR för KLL Herman Nilsson-Ehle sid 1(2) RMR för utredning och behandling av kronisk lymfatisk leukemi (KLL) regional konsekvensbeskrivning SAMMANFATTNING: Nationellt vårdprogram för KLL fastställt innebär en uppdatering av diagnostik och behandling. Det medför kostnadsökningar för läkemedelsbehandlingen med c:a 8 mnkr per år i regionen. För att uppfylla kraven enligt SVF för primärt behandlingskrävande patienter behövs ytterligare 1 BMA-tjänst på SU/Sahlgrenska. Författare: Herman Nilsson-Ehle, universitetssjukhusöverläkare på Sektionen för hematologi och koagulation, Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/S, samt regional processägare för maligna lymfom och KLL KONSEKVENSER Patientnytta/-risker: RMR speglar de evidensbaserade behandlingsalternativ som redovisas i NVP. Den modernisering av behandlingsalternativen som sker, leder förbättringar både vad gäller effekter av primärbehandlingen, progressionsfri överlevnad och total överlevnad. Behandlingen vid primär cytogenetisk högriskprofil och återfall har också förbättrats, och även vid upprepade återfall med historiskt dålig prognos kan patienten uppnå en långvarig partiell remission med god livskvalitet. Allogen stamcellstransplantation kan i sådana fall övervägas. Därmed kan rätt patienter erbjudas denna potentiellt botande behandling, som tyvärr är associerad med viss mortalitet. Etiska aspekter: NVP innebär en förstärkning av patienternas autonomi och integritet genom kraven på medverkan i behandlingsbeslut, rätten till fullständig information (t.ex. Min Vårdplan) och definierade kontaktytor mot vården, alla dagar och dygnet runt. Genom SVF skall alla patienter ha samma snabba förlopp från välgrundad misstanke till behandlingsbeslut, oavsett det gäller expektans, läkemedels- eller i undantagsfall strålbehandling. Omvårdnadsaspekterna inkl kravet på kontakt-sjuksköterska är tydligt formulerade, i tillägg till skrivningarna i det nationella vårdprogrammet poängterar vi behovet av rehabilitering, psykosocialt stöd enligt direktiv i RMR Cancervårdsprocessen, patienten skall även informeras om Blodcancerföreningen och Blodcancerförbundet.. Verksamhets- och organisatoriska konsekvenser: Utredning: I VGR får varje år c:a 100 personer (60 män och 40 kvinnor) diagnosen KLL. Diagnosen ställs primärt på flödescytometri av blod, vilket då ger underlag för anmälan till kvalitetsregistret/inca och därmed till Socialstyrelsens Cancerregister. I VGR, liksom i övriga regioner, är vid diagnos enstaka procent < 44år, knappt 30% år, drygt 60% år och 10% > 85 år. C:a 15% uppfyller behandlingskriterier redan vid diagnos, och kommer därmed att göra kompletterande undersökningar med benmärgsundersökning inkl KLL-FISH (riktad cytogenetik), samt datortomografi thorax/buk. Efter c:a tre år är fortfarande hälften och efter 6-7 år 30% av patienterna utan behandling. Utredning inför

14 Regional konsekvensbeskrivning RMR för KLL Herman Nilsson-Ehle sid 2(2) diagnos och inför behandlingsstart ändras inte pga aktuellt NVP, men analys för riktad cytogenetik bör koncentreras till Klinisk kemi/klinisk patologi och genetik på SU/Sahlgrenska. För de c:a 15% som är primärt behandlingskrävande gäller enligt Beskrivning Standardiserat Vårdförlopp (SVF) att all utredning inkl cytogenetik görs så att ledtiden från remissbeslut till behandlingsstart inte överstiger 18 dagar. Det är i skrivande stund oklart i vad mån ledtiden för riktad cytogenetik (c:a 14 dagar) påverkar den totala ledtiden i de fall den blir längre än 22 dagar. Behandling och uppföljning: Behandlingen är vanligen remissionssyftande och består av perorala eller parenterala cytostatika i kombination med intravenös antikropp. De 5-10% äldre (> c:a 80 års ålder) med grav samsjuklighet ges symtomlindrande och bromsande behandling med perorala cytostatika. För patienter med vissa cytogenetiska abnormiteter vid diagnos eller senare behandlingsstart samt de som har upprepade återfall (c:a 10patienter per år) stipuleras behandling med ibrutinib (Imbruvica, en BCRantagonist), en peroral behandling som ges till progress. Det finns nu nyare läkemedel vid svikt på BCRantagonist som förväntas bli godkända/prisförhandlade i TLV under 2017, ännu för tidigt att bedöma i vilken omfattning dessa kommer att behöva användas. All behandling av KLL kan ges vid regionens samtliga enheter, utom allogen stamcellstransplantation, som är centraliserad till SU/Sahlgrenska. Det sker mycket få allogena stamcellstransplantationer vid KLL, och skrivningarna i föreliggande nationellt VP leder snarast till en minskning av dessa. Kostnadsförändringar Diagnostik: I föreliggande Nat VP stipuleras ingen utvidgad diagnostik jmf m dagens praxis. I VGR är c:a 15% av patienterna behandlingskrävande vid diagnos, och för patienter som skall erbjudas remissionssyftande behandling skall riktad cytogenetik (KLL-FISH) göras, i VGR är detta c:a 15 nya fall per år. Patienter som efter diagnos får en behandlingsindikation och därmed gör KLL-FISH kan skattas till c:a 10 per år. För att klara de primärt behandlingskrävande inom SVF behövs tillskott i storleksordningen 1 BMA till laboratoriemedicin. Det är sedan tidigare stipulerat att det inte krävs benmärgsundersökning för diagnostik och canceranmälan, varför dessa undersökningar har minskat under senare år. Behandling : Behandling med Imbruvica i utvalda fall enligt ovan leder till en kostnadsökning för regionen. Läkemedlet har fått introduktionsfinansiering för diagnosen KLL t.o.m. juni 2017 (HSS , DnrHS ). Detta läkemedel medför en årlig kostnadsökning på 8 mnkr, som därmed behöver ingå i ordinarie budget fr.o.m. 1/ IMPLEMENTERING Denna sker för de medicinska momenten genom samarbete inom den Västsvenska Lymfomgruppen VLG, som består av läkare från alla regionens enheter där KLL-patienter utreds och behandlas. Samarbete sker även med den Regionala Omvårdnadsgruppen i Hematologi samt med RCC Väst. UPPFÖLJNING All uppföljning sker via det INCA-baserade kvalitetsregistret för KLL med blankett Anmälan, Uppföljning och Primärbehandling. Patienter i palliativ fas skall följas upp via Palliativregistret. Alla enheter kan i INCA följa upp sina egna patienter, för pseudonymiserade data kan regionala och nationella utsökningar med färdiga rapporter tas fram. Det finns en nationell kvalitetsregistergrupp (stödjande RCC Sthlm/Gotland) som har ett övergripande ansvar för registerrapporter och forskningsprojekt utgående från KLL-registret.

15 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Ärende 4 Dnr SAMVN Till Samverkansnämnden Regional medicinsk riktlinje Mantelcellslymfom (MCL) Regionalt Cancercentrum har till Samverkansnämnden överlämnat dokumenten: 1. systillämpning av Nationellt vårdprogram Mantelcellslymfom 2. Nationellt vårdprogram och RMR för mantelcellslymfom. Regional konsekvensbeskrivning för VGR Regionala medicinska riktlinjer (RMR) för Mantelcellslymfom (MCL) utgår från det Nationella Vårdprogrammet (NVP) som gäller från samt beskrivning av Standardiserat Vårdförlopp (SVF) för Maligna lymfom inklusive KLL fastställt , och som gäller fr.o.m. april Föreliggande RMR har utarbetats av den regionala vårdprocessgruppen för maligna lymfom och KLL i Västra Götalandsregionen och Region Halland (Västsvenska Lymfomgruppen, VLG), i samarbete med Regionalt cancercentrum väst. Avsikten är att riktlinjerna i likhet med NVP ska revideras vartannat år. NVP MCL och Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Maligna lymfom inklusive KLL finns på Denna RMR följer NVP MCL och SVF Maligna lymfom inkl KLL i sin helhet och skall ligga till grund för eventuell anpassning på regionala enheter vad gäller diagnostik, behandling, uppföljning och vårdnivåer. Förslag till beslut Samverkansnämnden föreslås besluta att för sin del godkänna dokumenten 1-2 enligt ovan att till huvudmännen överlämna dokumenten 1-2 enligt ovan SAMVERKANSNÄMNDENS KANSLI Fredrik Bärg POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON Vxl Direktnr: E-POST Västra Götalandsregionen Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se

16 Regional medicinsk riktlinje Tillämpning av Nationellt vårdprogram Mantelcellslymfom Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (diarienr) giltigt tills vidare Utarbetad av Västsvenska Lymfomgruppen (VLG) Huvudbudskap Regionala medicinska riktlinjer (RMR) för Mantelcellslymfom (MCL) utgår från det Nationella Vårdprogrammet (NVP) som gäller från samt beskrivning av Standardiserat Vårdförlopp (SVF) för Maligna lymfom inklusive KLL fastställt , och som gäller fr.o.m. april Föreliggande RMR har utarbetats av den regionala vårdprocessgruppen för maligna lymfom och KLL i Västra Götalandsregionen och Region Halland (Västsvenska Lymfomgruppen, VLG), i samarbete med Regionalt cancercentrum väst. Avsikten är att riktlinjerna i likhet med NVP ska revideras vartannat år. NVP MCL och Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Maligna lymfom inklusive KLL finns på Denna RMR följer NVP MCL och SVF Maligna lymfom inkl KLL i sin helhet och skall ligga till grund för eventuell anpassning på regionala enheter vad gäller diagnostik, behandling, uppföljning och vårdnivåer. Bakgrund Varje år diagnostiseras c:a 120 fall av MCL i landet, varav c:a 20 i VGR. Medianåldern vid diagnos är drygt 70 år, och 60-70% är män. En liten andel har ett mycket agressivt förlopp, majoriteten är aggressiv men det finns en liten andel med mycket indolent förlopp som inte behöver behandlas vid diagnos. De allra flesta skall behandlas direkt vid diagnos, och modern dosintensiv behandling med autolog stamcellstransplantation (ASCT) i första remission har förbättrat prognosen avsevärt. Vid återfall efter ASCT kan i ett fåtal utvalda fall konsolidering med allogen stamcellstransplantation (allo-sct) erbjudas i de fall sjukdomen går att kontrollera med andra linjens behandling. MCL betraktas i dagsläget som ej botbar (undantaget enskilda fall efter allo-sct), men modern behandling inkl nya läkemedel kan kan leda till remissioner t.o.m. över 10 år. Ett nytt läkemedel (ibrutinib, Imbruvica ) har indikationen refraktärt eller recidiverande MCL, men ingår inte i läkemedelsförmånen på denna indikation. Utredning Finnålscytologi ger inte diagnos men kan påvisa lämplig lymfkörtel/tumörvävnad att extirpera. Diagnosen MCL sker i första hand med histopatologisk, immunfenotypisk och i utvalda fall cytogenetisk analys av biopserad lymfkörtel/tumör, vid behov via torakotomi alt mediastinoskopi eller laparoskopi.. Om sådant ingrepp är medicinskt kontraindicerat görs istället mellannålsbiopsi. MCL har ofta tarmengagemang, och därav följande blödningar/järnbrist(anemi). Stadieindelning sker med kontrastförstärkt CT hals, thorax, buk, samt benmärgsbiopsi. Gastroduodenoskopi och colonoskopi kan bli aktuellt. PET-skintigrafi med FDG rekommenderas för att verifiera ev strikt begränsad sjukdom, vilken då kan ges kurativt syftande strålbehandling, i praktiken enstaka fall per år. Risk-kategorisering görs med hjälp av både sjukdoms- och patientspecifika markörer, varefter behandlingsbeslut tas i samråd med patienten. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 1(5)

17 Regional medicinsk riktlinje: Aggressiva B-cellslymfom (MCL) Anmälan görs till Nationellt Kvalitetsregister för lymfom under INCA vilken inkluderar anmälan till Cancerregistret. Ledtider och målnivåer inom SVF gäller för alla lymfom. Behandling Verifierat lokaliserad sjukdom: lokal strålbehandling. Spridd sjukdom: patienter < 70 år ges dosintensiv kombinations-cytostatika (CHOP) där var annan kur (HD-araC) ges inneliggande, samt CD20-antikropp. De som uppnår minst partiell respons (PR) går sedan vidare till ASCT. Äldre patienter: för de med indolent förlopp kan vänta och se tillämpas. Systemisk behandling ges med bendamustin (Ribovact ) alternativt CHOP, och i komb med CD20-antikropp rituximab, MabThera ); vid gott svar på R-CHOP ges underhållsbehandling med rituximab var annan månad, tills vidare. Vitala patienter >70 år kan också ges tillägg med ara-c i lägre doser än för de yngre. Behandling med ibrutinib (Imbruvica ) för refraktära patienter rekommenderas inte, i avsaknad av prisgopdkännande i TLV, i det nationella VP men praktiseras i realiteten och har regionalt stöd i utvalda fall. Regional tillämpning Diagnostik och val av behandling är väl beskrivna i NVP och är internationellt förankrade; dessa skall följas i VGR. Beslut om ASCT eller allo-sct i det enskilda fallet tas efter remiss gemensamt vid BMT-konferensen på SU/Sahlgrenska en gång per vecka. Patienter i norra Region Halland (Varberg och norrut) remitteras till SU/Sahlgrenska, övriga till Lund. Vårdprocess vårdnivå - vårdstruktur Regionen följer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp (SVF) för Maligna lymfom inkl KLL. Diagnostik Lymfomdiagnos ställs på extirperad lymfkörtel eller via biopsi av extranodal tumörvävnad. Finnåls-cytologi på förstorad lymfkörtel ger aldrig en fullständig diagnos och skall undvikas vid fynd av förstorade lymfkörtlar i primärvården. Finnålspunktion med snabbt svar kan inom internmedicin/hematologi/önh göras vid misstanke på annan cancer eller för kompletterande stadieindelning. Vävnadsdiagnostik på benmärg och lymfkörtlar inom VGR i bör sin helhet koncentreras till patologienheterna på SU/Sahlgrenska och i Skövde. På så sätt underlättas logistik och möjligheter att uppfylla tidsramarna inom SVF, och kompletterande analyser för utvalda patienter underlättas. I Region Halland sker denna diagnostik i Halmstad med Lund som referenslab, vilket fungerar väl inkl videokonferenser. Tumörmaterial till Nationell biobank skall insamlas enligt NVP. Svaren på CT-undersökningarna skall följa den kravspecifikation som anges i fastställt NVP, vilket f.n. utreds. Endoskopier kan bli aktuellt vid misstanke på extranodalt lymfom i magtarmkanalen. PET-skintigrafi med FDG görs för att bekräfta radiologiskt begränsad sjukdom. Vårdnivåer I VGR samt norra Region Halland (Varberg och norrut) fungerar SU/Sahlgrenska som regionsjukhus, för övriga Region Halland är det Lund. All initial utredning av Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 2(5)

18 Regional medicinsk riktlinje: Aggressiva B-cellslymfom (MCL) välgrundad misstanke lymfom, inkl MCL, sker i VGR på enhet inom hematologi/internmedicin enligt SVF. Patienter med tumör i huvud/halsområdet handläggs primärt inom detta SVF hos ÖNH-enhet; blir diagnosen lymfom remitteras patienten utan dröjsmål till hematologi/internmedicin. Kirurgiska biopsier utförs av berörd kirurgisk enhet enligt lokala rutiner, varav en del (t.ex. thoraxkirurgi) bara finns på regionsjukhusen i Göteborg och Lund. CT-ledda mellannålsbiopsier utförs på vb röntgenlab eller av kirurgisk enhet. Behandling av MCL hos patienter i gott allmäntillstånd kan delvis ske polikliniskt på hematologiska dagvårdsenheter, men beredskap för inläggning skall finnas. HD-araC ges inneliggande under 2 dygn. Regional nivå-strukturering: i de fall vävnads- eller bild-diagnostik sker hos privata aktörer skall dessa följa NVP:s direktiv inklusive svarsrutiner, lagring av bilder och tumörvävnad. HD-araC ges på alla enheter utom de mindre (Alingsås, Kungälv, SU/Ö). ASCT och allo-sct inkl pre-transplantationsutredning (PTU) sker enbart på SU/Sahlgrenska och i Lund, strålbehandling på SU/Sahlgrenska, i Lund och i Borås. Kontroller efter avslutad behandling sker på hemortssjukhuset, patienter som genomgått allo-sct kontrolleras (även) på BMT SU/Sahlgrenska eller i Lund. NVP stipulerar i kapitlet Underlag för nivåstrukturering, kaptiel 17, krav som skall vara uppfyllda av de enheter som utreder, behandlar och följer upp patienter med MCL. För att dygnet runt varje dag kunna omhänderta akuta komplikationer, t.ex. neutropen feber, krävs tillgång till en dygnet runt schemalagd (bak)jour, specialist i hematologi och med god lokal- och patientkännedom. Komplikationer kan drabba såväl patienter i hemmet som inlagda. På regionsjukhusen i Göteborg och Lund skall hematolog(bak)jouren även ha genomgått relevant utbildning avseende allo-sct (TAP-utblidning). Standardiserat vårdförlopp (SVF) Gäller för alla patienter oavsett ålder och riskprofil. I dagsläget, knappt 1 år efter start av SVF lymfom, kommer en del remisser, både från primärvård och annan specialistvård in på fel sätt och utan SVF-märkning. Direktiv avseende SVF, tillgängliga på Regionalt Cancercentrums (RCC) hemsida, skall följas. Behandling av MCL Se ovan. Behandlingsbeslut finns den dag patienten har accepterat erbjuden behandling. För de patienter som inte kan erbjudas remissionssyftande behandling (primärt eller vid återfall) kan meningsfull palliativ behandling med fokus på symtomlindring erbjudas. Se ovan angående kravspecifikation på de enheter som ansvarar för behandling. Autolog stamcellstransplantation Blir aktuellt för patienter < 70 års ålder med minst partiell remission på primärbehandlingen. ASCT görs på SU/Sahlgrenska respektive i Lund. Allogen stamcellstransplantation Kan bli aktuellt för utvalda, i praktiken ett fåtal, patienter med återfall efter ASCT, där sjukdomen kan beräknas hållas i remission till dess effekten av allo-sct hinner etablera sig (graft-versus-lymphoma- effekt, GVL). Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 3(5)

19 Regional medicinsk riktlinje: Aggressiva B-cellslymfom (MCL) Omvårdnad och rehabilitering Dessa, för flera hematologiska sjukdomar gemensamma, omvårdnadsdirektiv, formulerade av den regionala Omvårdnadsgruppen, bör följas även i VGR och norra Halland. Tillräckligt med vårdplatser och erfarna sjuksköterskor måste säkras. Det skall finnas resurser för rehabilitering och psykosocialt stöd för patient och närstående, inte minst för barn som närstående. De direktiv för detta som anges i RMR Cancervårdprocessen skall följas. Patienten skall även ha information om patientföreningar. Forskning Patienten bör, när så är möjligt, erbjudas att få sin behandling inom ramen för en studie. Uppföljning Klinisk uppföljning: Alla patienter med MCL skall följas upp inom hematologi/internmedicin, tills vidare. Kvalitetsregister: Det är angeläget med stor följsamhet till det Nationella Kvalitetsregistret under INCA-plattformen, och både blankett Anmälan, Primärbehandling och Uppföljning skall fyllas i snarast efter aktuell fas. Blankett Uppföljning skall börja fyllas i två år efter avslutad primärbehandling, sedan vart annat år i 10 år. Patienter som får vård i livets slutskede registreras i det svenska palliativregistret. De nationella kvalitetsmått som anges i NVP och SVF är i stort sett gemensamma och adekvata. Ledtidsuppföljning av SVF nationellt gäller tills vidare den sammanlagda tiden från remissdatum till behandlingsstart, och redovisas centralt till SKL i dagsläget m hj av det patientadministrativa systemet ELVIS/COGNOS, undantaget Region Halland. Del-ledtider används för att lokalisera lokala flaskhalsar. Rapportfunktionen för klinikerna utvecklas f.n. På SU/Sahlgrenska har fr.o.m. april införts ett INCA-baserat vårdregister även för lymfom, liknande det som är etablerat för t.ex. prostatacancer. Detta innebär möjligheter för on-linebevakning av SVF-patienter inkl del-ledtier på de olika enheterna. Ledtidsdata i SVF INCA kommer att, för de patienter som får diagnosen lymfom kunna speglas in i kvalitetsregistret som därmed får säkrare och snabbare data. På sikt ges också möjligheter att korrelera SVF-data till andra kvalitetsdata i INCA-registret. SVF-INCA är dessutom ett nationellt register oberoende av elektronisk journal, varför även norra Halland på ett enkelt sätt kommer med. På sikt bör all nationell registrering av SVF lymfom ske via SVF-INCA. VGR bör, liksom Sthlm/Gotland, därför satsa på att breddinföra SVF-INCA. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 4(5)

20 Regional medicinsk riktlinje: Aggressiva B-cellslymfom (MCL) Kommentarer: Diagnosdag är den dag det diagnostiska vävnadsprovet togs (biopsi). Denna kan ligga före VGM. Canceranmälan obligatorisk, ingår i anmälan till INCA, vilket patienten förutsätts godkänna att delta i. Behandlingsbeslut föreligger den dag patienten samtycker till erbjuden behandling. ASCT: För pat < 70 år som ges intensiv primärbehandling och som uppnår minst partiell remission görs ASCT i första remission. Recidiv efter ASCT: allogen SCT (allo-sct) kan bli aktuell. Västsvenska Lymfomgruppen VLG Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 5(5)

21 Nationellt VP MCLfr _RMR_ konsekvensbeskrivning VGR/ H Nilsson-Ehle sid 1 (3) Nationellt vårdprogram och RMR för mantelcellslymfom. Regional konsekvensbeskrivning för VGR Sammanfattning: Föreliggande förslag till nationellt vårdprogram innebär inga kostnadsökningar jämfört med praxis. Vävnadsdiagnostiken av maligna lymfom i VGR bör koncentreras till SU/Sahlgrenska och Skövde, i Region Halland finns patologin i Halmstad. Behandling med ibrutinib (Imbruvica ) vid sent recidiv eller refraktär sjukdom är inte prisförhandlat på mantelcellslymfom med TLV men läkemedlet används, varför ev kostnadstäckning bör utredas För att inkludera > 10% av diagnosticerade patienter i studier krävs resurstillskott till de enheter som har samlad kompetens att delta i studier. Antalet vårdplatser inom hematologin är för lågt för att säkerställa stipulerade krav på omhändertagande av patienter som drabbas av komplikationer. Författare: Herman Nilsson-Ehle, Regional processägare Maligna lymfom och KLL, doc överläkare. Sektionen för Hematologi och Koagulation, Medicin, SU/Sahlgrenska, samt Regionalt Cancercentrum Väst, Göteborg. Datum: 12/ Konsekvenser: I VGR diagnosticeras per år c:a 20 nya fall med mantelcellslymfom (MCL). MCL är en aggressiv men inte botbar tumörsjukdomsgrupp, och ledtider från välgrundad misstanke till behandlingsstart skall följa det VP (Maligna lymfom inklusive KLL beskrivning av standardiserat vårdförlopp) som SKL fastställde och som börjat gälla Patientnytta, risker: Vårdprogrammets medicinska innehåll samt målnivåerna avseende kvalitetsindikatorer (ledtider, utredningskvalitet och 2-årsöverlevnad) följer internationell standard, dvs svenska patienter skall kunna få samma nytta och risker som i jämförbara länder. Krav på kompetens bland läkare och sjuksköterskor definieras. Underlag för nivåstrukturering har tydliga skrivningar för att minska riskerna för patienter under intensiv behandling, inte minst vad gäller omhändertagande vid febril neutropeni och risken att behöva vårdas som satellitpatient. Det skall finnas erforderliga resurser vad gäller personal, vårdplatser, rehabilitering, psykosocialt stöd för patient/närstående, särskilt barn. Etiska aspekter Patienternas autonomi och integritet påverkas, som vid all annan cancerbehandling. Vårdprogrammet ger direktiv för diagnosbesked samt vårdplan, kontaktsjuksköterska, omvårdnad, egenvård och rehabilitering utifrån patientens perspektiv. Detta syftar till att göra patienten välinformerad och delaktig i vårdprocessen, vilket är en förutsättning för t.ex. poliklinisk och inneliggande behandling med cytostatika behäftade med potentiellt farliga biverkningar. En viktig etisk aspekt är att alla patienter skall bli föremål för en snabb och korrekt utredning och att tiden från remissbeslut till ett med patienten förankrat behandlingsbeslut och -start (oavsett målet med behandlingen) följer kraven enligt Standardiserarat vårdförlopp för maligna lymfom. Verksamhets- och organisatoriska konsekvenser 1. Alla maligna lymfom i VGR utreds och behandlas inom hematologin, radioterapi ges på strålbehandlingsenheter på SU/Sahlgrenska och i Borås. Patienter i norra Region Halland (Varberg och norrut) har SU/Sahlgrenska som regionssjukhus, övriga har Lund. Ledtider från välgrundad misstanke till start av behandling (strålning, läkemedel eller expektans) skall hållas i enlighet med SVF maligna lymfom. Den aktuella fördelningen av nya pat mellan SU/S och SU/Ö påverkas inte av detta VP. Autologa och allogena stamcellstransplantationer görs enbart på SU/Sahlgrenska och i Lund. Högdos cytosar (HDaraC) ges på alla enheter utom de mindre (Alingsås, Kungälv, SU/Ö). Högdos metotrexat (HDMtx) ges i Skövde och på SU/Sahlgrenska.

22 Nationellt VP MCLfr _RMR_ konsekvensbeskrivning VGR/ H Nilsson-Ehle sid 2 (3) 2. Utredningens innehåll: a. PAD av maligna lymfom i VGR bör koncentreras till SU/Sahlgrenska och Skövde, som har kompetens att leverera fullständiga, definitiva och behandlingsgrundande svar inkl relevant subtypning utan fördröjande mellansteg, dvs preparaten skall skickas direkt till dessa lab. Rutinmässiga konferenser med hematopatolog stipuleras. Därmed bör alla enheter som utreder/behandlar maligna lymfom ha enkel tillgång till utrustning för videokonferens. I Region Halland sker all diagnostik i Halmstad med Lund som referenslab. Detta fungerar mycket väl inkl regelbundna videokonferenser. b. Stadieindelning: PET-skintigrafi blir aktuellt endast i ett fåtal fall där radiologisk utredning indikerar begränsad sjukdom som kan ges (kurativt syftande) strålbehandling. 3. Ledtider från välgrundad misstanke till behandlingsstart läkemedel enligt SVF: pga olika patientadministrativa system har data från Region Halland inte tagits fram. Analys av ledtider knappt ett år efter införandet av SVF har (för alla lymfom) visat att Alingsås och SU/Sahlgrenska har halverat sina mediantider, övriga enheter har minskat lite eller inte alls. SU/Sahlgrenska är enda enheten i regionen som uppnår målet på >80% inom stipulerad tid. 4. Medicinsk behandling: föreliggande VP stipulerar inga signifikanta ändringar jämfört med nuvarande praxis. Förutom i ett fåtal fall med indolent sjukdom startas behandling direkt efter diagnos. Enligt föreslagen RMR skall ibrutinib (Imbruvica ) kunna erbjudas patienter med refraktär sjukdom, maximalt 5-10 patienter per år. Kostnaden är enligt FASS c:a 70 kkr per pat och månad, dvs totalt över 1 milj kr per år. Frågan om ordnat införande för ibrutinib vid denna indikation behöver diskuteras, i synnerhet pga att det inte är prisförhandlat i TLV. 5. Omhändertagande, kontakter, omvårdnad: Införandet av kontakt-sjuksköterska och SVF koordinatorer har lett till klara förbättringar, i linje med aktuellt VP och VP f SVF. 6. Remissionsutvärdering: Sker med CT av engagerade lokaler och med benmärgsundersökning om initialt engagerad. 7. Uppföljning: Alla patienter skall enl VP följas tills vidare. 8. Recidiv, palliativ vård : Föreliggande VP följer gällande praxis. Vid refraktär sjukdom eller recidiv är ibrutinib (Imbruvica ) indicerat men ej prisförhandlat på denna indikation, och i VP skrivs att det därmed inte bör ges utanför klinisk prövning/studie. Detta torde i praktiken inte gälla första utan senare recidiv, och i praktiken refraktär sjukdom. Se nedan. 9. Nivåstrukturering: De minimikrav för att bedriva diagnostik och behandling som preciseras gäller alla patienter oavsett ålder och samsjuklighet, och är okontroversiella ur ett nationellt perspektiv. I VGR kan vi f.n. alltför ofta inte leva upp till dessa krav, fr.a. p.g.a. bristen på vårdplatser och erfarna sjuksköterskor. Detta leder till svårigheter att ta hand om patienter med neutropen feber utan dröjsmål, samt att patienter som är under intensiv cytostatikabehandling kan vårdas som överbeläggnings- eller satellitpatienter. För att > 10% av patienterna i hela VGR skall kunna inkluderas i studier krävs ett resurstillskott till de enheter som har kompetens för detta, se nedan. Kostnadsförändringar: Eventuella lokala kostnadsökningar om all PAD koncentreras till SU/Sahlgrenska och Skövde förutsätts kunna hanteras inom ramen för ett regionalt övergripande ansvar för diagnostiken. Både patologen på Sahlgrenska och i Skövde skall kunna erbjuda videokonferenser. För de hematologienheter som ännu inte har lätt tillgång till videokonferens är kostnaden för sådan videoutrustning c:a 70kkr. Regional sanktionering av ibrutinib vid andra/senare recidiv eller refraktär sjukdom: patienter som i det läget är behandlingsbara med ibrutinib är begränsat och kan röra sig om 5-10 personer i

23 Nationellt VP MCLfr _RMR_ konsekvensbeskrivning VGR/ H Nilsson-Ehle sid 3 (3) VGR/Norra Halland per år. Median progressionsfri överlevnad är knappt 15mån enligt en stor randomiserad studie, men detta gäller förstås de som inte uppfyllde exklusionskriterier. VGR och norra Halland bör överväga att ge ibrutinib till denna patientgrupp men det ter sig mkt svårt att skatta kostnaderna. Frågan om ordnat införande behöver diskuteras. Kliniska studier: Om nu > 10% av patienterna skall ingå i kliniska studier kräver detta tillskott av resurser, i första hand för prövarinitierade, akademiska studier, där sponsor inte kan täcka in alla tillkommande kostnader. Fr.a. bör kostnaderna för apotekens tjänster ses över och reduceras. Det startar nu en prövarinitierad multinationell studie på primärbehandling av MCL i transplantabel ålder med stöd av berörda läkemedelsföretag, vilket ger mindre kostnader för patienter som kan inkluderas t.ex. kommer var tredje pat inte att genomgå ASCT primärt. Fördelar med denna liksom med rena läkemedelsstudier med industri-sponsor är uppenbara: patienterna får snabbare tillgång till nya mediciner, bidrar till fortsatt utveckling/kunskap, läkemedelskostnader och intrång täcks av sponsor, enheterna lär sig att hantera nya klasser av läkemedel. Implementering: Denna sker inom ramen för den Västsvenska lymfomgruppen VLG, med representanter för alla hematologienheter i VGR inkl Varberg och Halmstad. Implementeringen bör kunna gå snabbt eftersom det inte är några dramatiska förändringar jämfört med nu gällande vårdprogram. Uppföljning: Uppföljning av fasen från remissbeslut/välgrundad misstanke till behandlingsstart kommer att följas enligt SVF lymfom, fr.o.m. april på SU/Sahlgrenska via ett INCA-baserat register (t.v. som komplement till ELVIS/Cognos) och som medför direktöverföring av data till kvalitetsregistret INCA. Övrig klinisk uppföljning (fr.a. återfall) kommer att ske m hj a INCA-registret, vilket i sin tur ger möjligheter även för nationell uppföljning/öppna jämförelser. Förutsättning för detta är att täckningsgraderna förbättras ytterligare, att tiden till inmatning krymper och att man på sikt avsätter resurser för kvalitetssäkring. Årliga regionala rapporter liksom verksamhetsspecifika, lokala uppföljningar blir viktiga instrument för att både SVF och VP skall kunna bidra till en positiv utveckling. Herman Nilsson-Ehle, regional processägare maligna lymfom och kronisk lymfatisk leukemi.

24 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Ärende 9 Dnr SAMVN Till Samverkansnämnden Regional medicinsk riktlinje Aggressiva B-cellslymfom (ABCL) Regionalt Cancercentrum har till Samverkansnämnden överlämnat dokumenten: 1. Tillämpning av Nationellt vårdprogram Aggressiva B-cellslymfom 2. Nationellt vårdprogram och RMR för aggressiva B-cellslymfom inkl primära CNS-lymfom samt hemofagocytisk lymfohistiocytos. Regional konsekvensbeskrivning Regionala medicinska riktlinjer (RMR) för Aggressiva B-cellslymfom (ABCL) utgår från det Nationella Vårdprogrammet (NVP) som gäller från samt beskrivning av Standardiserat Vårdförlopp (SVF) för Maligna lymfom inklusive KLL fastställt , och som gäller fr.o.m. april Föreliggande RMR har utarbetats av den regionala vårdprocessgruppen för maligna lymfom och KLL i Västra Götalandsregionen och Region Halland (Västsvenska Lymfomgruppen, VLG), i samarbete med Regionalt cancercentrum väst. Avsikten är att riktlinjerna i likhet med NVP ska revideras vartannat år. NVP ABCL och Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Maligna lymfom inklusive KLL finns på Denna RMR följer NVP ABCL och SVF Maligna lymfom inkl KLL i sin helhet och skall ligga till grund för eventuell anpassning på regionala enheter vad gäller diagnostik, behandling, uppföljning och vårdnivåer. Förslag till beslut Samverkansnämnden föreslås besluta att för sin del godkänna dokumenten 1-2 enligt ovan att till huvudmännen överlämna dokumenten 1-2 enligt ovan SAMVERKANSNÄMNDENS KANSLI Fredrik Bärg POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON Vxl Direktnr: E-POST Västra Götalandsregionen Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se

25 Regional medicinsk riktlinje Tillämpning av Nationellt vårdprogram Aggressiva B- cellslymfom Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (diarienr) giltigt tills vidare Utarbetad av Västsvenska Lymfomgruppen (VLG) Huvudbudskap Regionala medicinska riktlinjer (RMR) för Aggressiva B-cellslymfom (ABCL) utgår från det Nationella Vårdprogrammet (NVP) som gäller från samt beskrivning av Standardiserat Vårdförlopp (SVF) för Maligna lymfom inklusive KLL fastställt , och som gäller fr.o.m. april Föreliggande RMR har utarbetats av den regionala vårdprocessgruppen för maligna lymfom och KLL i Västra Götalandsregionen och Region Halland (Västsvenska Lymfomgruppen, VLG), i samarbete med Regionalt cancercentrum väst. Avsikten är att riktlinjerna i likhet med NVP ska revideras vartannat år. NVP ABCL och Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Maligna lymfom inklusive KLL finns på Denna RMR följer NVP ABCL och SVF Maligna lymfom inkl KLL i sin helhet och skall ligga till grund för eventuell anpassning på regionala enheter vad gäller diagnostik, behandling, uppföljning och vårdnivåer. Bakgrund Varje år diagnostiseras c:a 600 fall av ABCL i landet, varav c:a 110 i VGR. De flesta är av typen diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL), antingen som primärt DLBCL eller till följd av en transformation från lågmalignt lymfom eller KLL. Majoriteten av patienterna är > 60 år vid diagnos, medianåldern är c:a 70 år. Om obehandlade har ABCL ett snabbt förlopp, men med modern bot-syftande behandling är prognosen oftast god. Föreliggande NVP inkluderar även primära CNS-lymfom (PCNSL) och Burkitt-lymfom, samt innehåller behandlingsrekommendationer för hemofagocyterande lymfohistiocytos (HLH) sekundärt till maligna lymfom. HLH är ett mycket allvarligt, akut livshotande tillstånd med okontrollerad inflammation, cytokinpåslag och aktivering av patologiska makrofager, vilket leder till organsvikt i benmärg (cytopenier), lever och andra organ. Utredning Finnålscytologi ger inte diagnos men kan påvisa lämplig lymfkörtel/tumörvävnad att extirpera. Diagnosen ABCL sker i första hand med histopatologisk, immunfenotypisk och i utvalda fall cytogenetisk analys av biopserad lymfkörtel/tumör, vid behov via torakotomi alt mediastinoskopi eller laparoskopisk biopsi. Om sådant ingrepp är medicinskt kontraindicerat görs istället mellannålsbiopsi. Vid misstanke på primärt CNS-lymfom (PCNSL) görs likvoranalyser och om möjligt stereotaktisk biopsi, även om magnet-resonans-tomografi (MRT) talar för lymfom. Stadieindelning sker med kontrastförstärkt CT hals, thorax, buk, samt benmärgsbiopsi. Alternativet är PETskintigrafi plus CT, då behöver man i de flesta fall inte göra benmärgsundersökning. Risk-kategorisering görs med hjälp av både sjukdoms- och patientspecifika markörer, varefter behandlingsbeslut tas i samråd med patienten. Anmälan görs till Nationellt Kvalitetsregister för ABCL under INCA vilken inkluderar anmälan till Cancerregistret. HLH diagnosticeras med kliniska kriterier och utvalda laboratorieprov. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 1(5)

26 Regional medicinsk riktlinje: Aggressiva B-cellslymfom (ABCL) Behandling Lymfom: aktiv behandling startar snarast efter utredning och består av kombinationsbehandling med kemoterapi och monoklonala antikroppar under 3-6 månader, vid begränsad sjukdomsutbredning ibland kort läkemedelsbehandling i kombination med lokal radioterapi. Högdosbehandling med stamcellsstöd (ASCT) i första remission aktualiseras för patienter med PCNSL, för pat som bara uppnått partiell remission samt för DLBCL som uppstått genom transformation. Det är angeläget att öka andelen ABCL-patienter som får sin behandling inom ramen för vetenskapliga studier och läkemedelsprövningar. Även vid återfall av ABCL kan oftast effektiv bot-syftande remissionssyftande terapi erbjudas, och om gott svar på andra linjens behandling kan om möjligt, för patienter upp till års ålder konsolidering ske med ASCT. Patienter med återfall efter ASCT kan i utvalda fall erbjudas allogen stamcellstransplantation (allo-sct) med bibehållet mål att bota sjukdomen. Regional tillämpning Diagnostik och val av behandling i olika faser och riskprofiler av sjukdomarna är väl beskrivna i NVP och är internationellt förankrade; dessa skall följas i VGR. Patienter i norra Region Halland (Varberg och norrut) remitteras v.b. för regionvård till SU/Sahlgrenska, i övriga Halland till Lund. Vårdprocess vårdnivå - vårdstruktur Regionen följer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp (SVF) för Maligna lymfom inkl KLL. Diagnostik, vårdnivåer Lymfomdiagnos ställs på extirperad lymfkörtel eller via biopsi av extranodal tumörvävnad. Finnåls-cytologi på förstorad lymfkörtel ger aldrig en fullständig diagnos och skall undvikas, fr.a. vid fynd av förstorade lymfkörtlar i primärvården. Finnålspunktion med snabbt svar kan inom internmedicin/hematologi/önh göras vid misstanke på annan cancer, transformation eller för kompletterande stadieindelning. Vävnadsdiagnostik av misstänkt CNS-lymfom sker via stereotaktisk biopsi inom neurokirurgi på SU/Sahlgrenska eller i Lund. Vävnadsdiagnostik på lymfkörtlar inom VGR i bör sin helhet koncentreras till patologienheterna på SU/Sahlgrenska och i SkaS/Skövde. På så sätt underlättas logistik och möjligheter att uppfylla tidsramarna inom SVF, och kompletterande analyser för utvalda patienter underlättas. I VGR (utom Halland) har 60-70% av de som utreds på välgrundad misstanke lymfomdiagnos, c:a 10% har annan cancer. I Region Halland sker denna diagnostik i Halmstad med Lund som referenslab, vilket fungerar väl inkl videokonferenser.. Stadieindelning av maligna lymfom sker på alla enheter med CT hals, thorax och buk med peroral och intravenös kontrast, samt benmärgsundersökning och ev likvoranalys. MRT görs vid misstänkt CNS-engagemang (PCNSL eller sekundärt CNS-engagemang). Svaren på CT-undersökningarna skall följa den kravspecifikation som anges i fastställt NVP, vilket f.n. utreds. Endoskopier kan bli aktuellt vid misstanke på extranodalt lymfom i magtarmkanalen. PET-skintigrafi med FDG görs enbart på SU/S, men av logistiska/tidsskäl sällan i primärutredningen. PET stipuleras dock, och skall göras, hos patienter med en resttumör efter kurativt syftande Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 2(5)

27 Regional medicinsk riktlinje: Aggressiva B-cellslymfom (ABCL) primärbehandling, i syfte att kunna erbjuda strål- eller medicinsk behandling om tumören bedöms aktiv via riktad biopsi. Vid misstänkt transformation av lågmalignt lymfom/kll kan PET ge vägledning till den lymfkörtel som kan bli föremål för diagnostisk biopsi. Vårdnivåer All initial utredning av välgrundad misstanke lymfom, inkl ABCL, sker i VGR på enhet inom hematologi/internmedicin enligt SVF. Patienter med tumör i huvud/halsområdet handläggs primärt inom detta SVF hos ÖNH-enhet; blir diagnosen lymfom remitteras patienten utan dröjsmål till hematologi/internmedicin. Misstänkt primärt CNS-lymfom funnet vid MR hjärna och utan andra tecken till lymfom skall skyndsamt genomgå en stereotaktisk biopsi inom neurokirurgin i Göteborg resp Lund. I de fall diagnosen blir malignt lymfom tas patienten över till hematologin. Kirurgiska biopsier utförs av berörd kirurgisk enhet enligt lokala rutiner, varav en del (t.ex. neuro- och thoraxkirurgi) bara finns på regionsjukhusen i Göteborg och Lund. Om öppen knivbiopsi inte går att göra kan CT-ledd mellannålsbiopsier utföras på vb röntgenlab eller av kirurgisk enhet. Regional nivå-strukturering: i de fall vävnads- eller bilddiagnostik sker hos privata aktörer skall dessa följa NVP:s direktiv inklusive svarsrutiner, lagring av bilder och tumörvävnad. Standardiserat vårdförlopp (SVF) Gäller för alla patienter oavsett ålder och riskprofil. I dagsläget, knappt 1 år efter start av SVF lymfom, kommer en del remisser, både från primärvård och annan specialistvård in på fel sätt och utan SVF-märkning. Direktiv avseende SVF, tillgängliga på Regionalt Cancercentrums (RCC) hemsida, skall följas. Behandling av ABCL NVP stipulerar i kapitlet Underlag för nivåstrukturering, kaptiel 17, krav som skall vara uppfyllda av de enheter som utreder, behandlar och följer upp patienter med ABCL. För att dygnet runt varje dag kunna omhänderta akuta komplikationer, t.ex. neutropen feber, krävs tillgång till en dygnet runt schemalagd (bak)jour, specialist i hematologi och med god lokal- och patientkännedom. Komplikationer kan drabba såväl patienter i hemmet som inlagda. På SU/Sahlgrenska och i Lund skall hematolog(bak)jouren även ha genomgått relevant utbildning avseende allo-sct (TAP-utblidning). ABCL behandlas snarast efter diagnos, då ett med patienten gemensamt behandlingsbeslut finns. Behandling är oftast bot-syftande och sker med kombinationer av cytostatika, antikroppar och strålbehandling. Patienter i gott allmäntillstånd behandlas polikliniskt på hematologiska dagvårdsenheter, men beredskap för inläggning skall finnas. Behandling av PCNSL: Behandling med högdos Methotrexate (HDMtx) och högdos Cytosar (HDaraC), ges inneliggande under 2-3 dygn. HDMtx ges enbart på SU/Sahlgrenska och SkaS/Skövde, HDaraC ges på alla enheter utom de mindre (Alingsås, Kungälv, SU/Ö). Övrig behandling av PCNSL sker på hemortssjukhuset. Autolog stamcellstransplantation (ASCT) är indicerat i första remission vid PCNSL och efter transformation, samt i andra remission av ABCL. ASCT och allo-sct inkl pre-transplantationsutredning (PTU) sker enbart på SU/Sahlgrenska och i Lund, strålbehandling på SU/Sahlgrenska, i Lund och i Borås. Kontroller efter avslutad behandling sker på hemortssjukhuset, Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 3(5)

28 Regional medicinsk riktlinje: Aggressiva B-cellslymfom (ABCL) patienter som genomgått allo-sct kontrolleras (även) på BMT SU/Sahlgrenska eller i Lund Understödjande behandling: NVP:s riktlinjer bör följas även i VGR och norra Halland. Omvårdnad och rehabilitering: Dessa, för flera hematologiska sjukdomar gemensamma, omvårdnadsdirektiv, formulerade av den regionala Omvårdnadsgruppen, bör följas även i VGR och norra Halland. Det skall finnas resurser för rehabilitering och psykosocialt stöd för patient och närstående, inte minst för barn som närstående. De direktiv för detta som anges i RMR Cancervårdprocessen skall följas. Patienten skall även ha information om patientföreningar. Behandling av HLH: Lymfomassocierad HLH behandlas individuellt, med högdos kortison, intravenöst gammaglobulin, antikroppar mot CD20, interleukinreceptorblockerare samt cytostatika (etoposid, metotrexat). Inte sällan krävs vård på IVA för dessa patienter. NVP:s direktiv följer internationell standard. Behovet av regionvård på SU/Sahlgrenska får avgöras efter individuell bedömning. Uppföljning av ABCL Klinisk uppföljning: Alla patienter med ABCL skall följas upp inom hematologi/internmedicin. Risken för återfall av DLBCL är mycket liten efter två års uppföljning av komplett remission efter primärbehandling, varefter dessa kontroller kan upphöra. Kvalitetsregister: Det är angeläget med stor följsamhet till det Nationella Kvalitetsregistret under INCA-plattformen, och både blankett Anmälan, Primärbehandling och Uppföljning skall fyllas i snarast efter aktuell fas. Blankett Uppföljning skall börja fyllas i två år efter avslutad primärbehandling, sedan vart annat år i 10 år. Eftersom andra enheter än de hematologiska inte fyller i INCA, får de patienter som avslutar sina kliniska kontroller enligt ovan även avsluta sin uppföljning i kvalitetsregistret. Patienter som får vård i livets slutskede registreras i det svenska palliativregistret. De nationella kvalitetsmått som anges i NVP och SVF är i stort sett gemensamma och adekvata. Ledtidsuppföljning av SVF nationellt gäller tills vidare enbart den sammanlagda tiden från remissdatum till behandlingsstart, och redovisas centralt till SKL och RCC i samverkan i dagsläget m hj av det patientadministrativa systemet ELVIS/COGNOS, undantaget Region Halland. Delledtider används för att lokalisera lokala flaskhalsar. Rapportfunktionen för klinikerna utvecklas f.n. På SU/Sahlgrenska har fr.o.m. april införts ett INCA-baserat vårdregister även för lymfom, liknande det som är etablerat för t.ex. prostatacancer. Detta innebär möjligheter för on-line-bevakning av SVF-patienter inkl del-ledtier på de olika enheterna. Ledtidsdata i SVF INCA kommer att, för de patienter som får diagnosen lymfom kunna speglas in i kvalitetsregistret som därmed får säkrare och snabbare data. På sikt ges också möjligheter att korrelera SVF-data till andra kvalitetsdata i INCA-registret. SVF-INCA är dessutom ett nationellt register oberoende av elektronisk journal, varför även norra Halland på ett enkelt sätt kommer med. På sikt bör all nationell registrering av SVF lymfom ske via SVF-INCA. VGR bör, liksom Sthlm/Gotland, därför satsa på att bredd-införa SVF-INCA. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 4(5)

29 Regional medicinsk riktlinje: Aggressiva B-cellslymfom (ABCL) Kommentarer: Diagnosdag är den dag det diagnostiska vävnadsprovet togs (biopsi). Denna kan ligga före VGM. Canceranmälan obligatorisk, ingår i anmälan till INCA, vilket patienten förutsätts godkänna att delta i. Behandlingsbeslut föreligger den dag patienten samtycker till erbjuden behandling. SCT: ofullständigt svar på eller cytostatikakänsligt recidiv efter öprimärbehandling: autolog stamcellstransplantation. Recidiv efter ASCT: allogen SCT kan bli aktuell. Västsvenska Lymfomgruppen VLG Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 5(5)

30 Nationellt VP ABCL_fastställt_ konsekvensbeskrivning VGR/ H Nilsson-Ehle sid 1 (3) Nationellt vårdprogram och RMR för aggressiva B-cellslymfom inkl primära CNS-lymfom samt hemofagocytisk lymfohistiocytos. Regional konsekvensbeskrivning Sammanfattning: Föreliggande förslag till nationellt vårdprogram innebär kostnadsökningar på c:a 3-4 miljoner kr per år, varav 3-4 milj kr avser stamcellstransplantationer vid primära CNS-lymfom. Vävnadsdiagnostiken av maligna lymfom i VGR bör koncentreras till SU/Sahlgrenska och Skövde, i Region Halland finns patologin i Halmstad. För att inkludera > 10% av diagnosticerade patienter i studier krävs resurstillskott till de enheter som har samlad kompetens att delta i studier. Antalet vårdplatser inom hematologin är för lågt för att säkerställa stipulerade krav på omhändertagande av patienter som drabbas av komplikationer. Författare: Herman Nilsson-Ehle, Regional processägare Maligna lymfom och KLL, doc överläkare. Sektionen för Hematologi och Koagulation, Medicin, SU/Sahlgrenska, samt Regionalt Cancercentrum Väst, Göteborg. Datum: 10/ Konsekvenser: I VGR diagnosticeras per år c:a 110 nya fall med aggressiva B-cellslymfom, och c:a 10 fall med primärt CNS-lymfom. ABCL är en aggressiv men botbar tumörsjukdomsgrupp, och ledtider från välgrundad misstanke till behandlingsstart skall följa det VP (Maligna lymfom inklusive KLL beskrivning av standardiserat vårdförlopp) som SKL fastställde och som börjat gälla Patientnytta, risker: Vårdprogrammets medicinska innehåll samt målnivåerna avseende kvalitetsindikatorer (ledtider, utredningskvalitet och 2-årsöverlevnad) följer internationell standard, dvs svenska patienter skall kunna få samma nytta och risker som i jämförbara länder. Krav på kompetens bland läkare och sjuksköterskor definieras. Underlag för nivåstrukturering har tydliga skrivningar för att minska riskerna för patienter under intensiv behandling, inte minst vad gäller omhändertagande vid febril neutropeni och risken att behöva vårdas som satellitpatient. I RMR pekas i tillägg på behovet av resurser för rehabilitering och psykosocialt stöd för patient och närstående, inte minst för barn som närstående, med hänvisning till direktiv för detta i RMR Cancervårdsprocessen. Etiska aspekter Patienternas autonomi och integritet påverkas, som vid all annan cancerbehandling. Vårdprogrammet ger direktiv för diagnosbesked samt vårdplan, kontaktsjuksköterska, omvårdnad, egenvård och rehabilitering utifrån patientens perspektiv. Detta syftar till att göra patienten välinformerad och delaktig i vårdprocessen, vilket är en förutsättning för t.ex. poliklinisk ist f inneliggande behandling med cytostatika behäftade med potentiellt farliga biverkningar. En viktig etisk aspekt är att alla patienter skall bli föremål för en snabb och korrekt utredning och att tiden från remissbeslut till ett med patienten förankrat behandlingsbeslut och -start (oavsett målet med behandlingen) följer kraven enligt Standardiserarat vårdförlopp för maligna lymfom. Verksamhets- och organisatoriska konsekvenser 1. Alla maligna lymfom i VGR utreds och behandlas inom hematologin, radioterapi ges på strålbehandlingsenheter på SU/Sahlgrenska och i Borås. Patienter i norra Region Halland (Varberg och norrut) har SU/Sahlgrenska som regionssjukhus, övriga har Lund. Ledtider från välgrundad misstanke till start av behandling (strålning, läkemedel eller expektans) skall hållas i enlighet med SVF maligna lymfom. Den aktuella fördelningen av nya pat mellan SU/S och SU/Ö påverkas inte av detta VP. Autologa och allogena stamcellstransplantationer görs enbart på SU/Sahlgrenska och i Lund. Högdos cytosar (HDaraC) ges på alla enheter utom de mindre (Alingsås, Kungälv, SU/Ö). Högdos metotrexat (HDMtx) ges i Skövde och på SU/Sahlgrenska.

31 Nationellt VP ABCL_fastställt_ konsekvensbeskrivning VGR/ H Nilsson-Ehle sid 2 (3) 2. I föreliggande VP ingår även primära CNS-lymfom (PCNSL) och lymfomorsakad hemofagocytisk lymfohistiocytos. Patienter med PCNSL upp till c:a 70 års ålder erbjuds nu konsolidering med autolog stamcellstransplantation (ASCT) i första remission. Antalet patienter per år är 6 8 stycken, ansökan om ordnat införande för detta är inskickad. För utredning av misstänkt PCNSL liksom behandling annan än högdos metotrexat (HDMtx) och strålbehandling svarar hemortssjukhuset, undantaget SkaS/Skövde, där HDMtx ges. 3. Utredningens innehåll: a. PAD av maligna lymfom i VGR bör koncentreras till SU/Sahlgrenska och Skövde, som har kompetens att leverera fullständiga, definitiva och behandlingsgrundande svar inkl relevant subtypning utan fördröjande mellansteg, dvs preparaten skall skickas direkt till dessa lab. Rutinmässiga konferenser med hematopatolog stipuleras. Därmed bör alla enheter som utreder/behandlar maligna lymfom ha enkel tillgång till utrustning för videokonferens. I Region Halland sker all diagnostik i Halmstad med Lund som referenslab. Detta fungerar mycket väl inkl regelbundna videokonferenser. All cytogenetik för lymfom och KLL görs på SU/Sahlgrenska, vilket kräver resurstillskott storleksordningen 1 BMA. b. Stadieindelning:. Hinder för PET är tidsnöd o/e problem att transportera pat till SU/S för detta. PET i primärutredningen av ABCL kräver en decentraliserad och utbyggd PET-verksamhet. 4. Ledtider från välgrundad misstanke till behandlingsstart läkemedel enligt SVF: pga olika patientadministrativa system har data från Region Halland inte tagits fram. Analys av ledtider knappt ett år efter införandet av SVF har (för alla lymfom) visat att Alingsås och SU/Sahlgrenska har halverat sina mediantider, övriga enheter har minskat lite eller inte alls. SU/Sahlgrenska är enda enheten i regionen som uppnår målet på >80% inom stipulerad tid. Flaskhalsar i SVF är tid till operation/biopsi samt PAD-svar, och dessa rutiner behöver ses över i VGR. Det blir inte fler patienter med SVF men man måste ta höjd för variationer i inflödet. 5. Medicinsk behandling: föreliggande VP-förslag stipulerar inga signifikanta ändringar jämfört med nuvarande praxis. Aggressiva B-cellslymfom och primära CNS-lymfom behandlas direkt när diagnosen är ställd. 6. Omhändertagande, kontakter, omvårdnad: Införandet av kontakt-sjuksköterska och SVF koordinatorer har lett till klara förbättringar, i linje med aktuellt VP och VP f SVF. Utöver detta skall det enligt RMR Cancervårdprocessen finnas resurser för rehabilitering och psykosocialt stöd för patient och närstående, inte minst för barn som närstående. 7. Remissionsutvärdering: PET-skintigrafi med FDG skall göras som tillägg till datortomografi för patienter som genomgår remissionssyftande behandling men har kvar en resttumör efter primärbehandling. Detta kan beräknas gälla maximalt c:a 20% enligt nationella data publicerade 2014, och innebär max c:a 10 tillkommande PET från SU och lika många från övriga VGR, dvs knappt 20 totalt. PET görs enbart på SU/Sahlgrenska.. 8. Uppföljning: Alla patienter skall enl VP följas minst två år. Progressionsfri överlevnad efter två år är c:a 40% och planar därefter ut. Återfall av ABCL är mycket ovanligt efter två år. Totalöverlevnaden efter 2 år motsvarar bakgrundsbefolkningens. Hittills har patienter med ABCL i kontinuerlig remission kontrollerats hos hematolog under 5 år, därefter friskförklarats från lymfom. Nu rekommenderas uppföljning av dessa endast under två år. Detta innebär att 40% av de diagnosticerade patienterna (recidivfria överlevare), 16 på SU och 16 i regionen inte behöver c:a 2 läkarbesök per år under tre års tid. Detta motsvarar 64 färre kontrollbesök per år första året, 128 andra och 192 fr.o.m. år tre, dvs i steady state om beräkningen startar med de som nydiagnosticeras. Steady state uppstår tidigare om man ändrar planen och avslutar kontrollerna på de som redan går i kontroller. Sett i relation till totala antalet

32 Nationellt VP ABCL_fastställt_ konsekvensbeskrivning VGR/ H Nilsson-Ehle sid 3 (3) kontrollbesök för lymfom rör det sig om små tal, utan organisatoriska eller ekonomiska konskevenser. Uppföljningen av patienter med primära CNS-lymfom och hemofagocytisk lymfohistiocytos förändras inte genom detta VP. Pat som avslutar sina kontroller på vb hematologiska enhet faller ur fortsatta kontroller i kvalitetsregistret INCA. 9. Recidiv, palliativ vård : Föreliggande VP följer gällande praxis. Ledtider till transplantation vid recidiv måste bevakas och är bl.a. beroende på vårdplatstillgång på Sahlgrenska. 10. Nivåstrukturering: De minimikrav för att bedriva diagnostik och behandling som preciseras gäller alla patienter oavsett ålder och samsjuklighet, och är okontroversiella ur ett nationellt perspektiv. I VGR kan vi f.n. alltför ofta inte leva upp till dessa krav, fr.a. p.g.a. bristen på vårdplatser och erfarna sjuksköterskor. Detta leder till svårigheter att ta hand om patienter med neutropen feber utan dröjsmål, samt att patienter som är under intensiv cytostatikabehandling kan vårdas som överbeläggnings- eller satellitpatienter. För att > 10% av patienterna i hela VGR skall kunna inkluderas i studier krävs ett resurstillskott till de enheter som har kompetens för detta. Kostnadsförändringar: ASCT: det tillkommer 6-8 ASCT för patienter med PCNSL, till en kostnad av c:a 0.5 milj SEK per ASCTförlopp, motsvarande en kostnadsökning på 3-4 milj SEK per år. Det finns en ansökan om ordnat införande av ASCT vid PCNSL. FDG-PET: Det görs i regionen enstaka FDG-PET- undersökningar vid primärutredningen och c:a 20 vid remissionsutvärderingar per år. t. Kostnaderna för dessa PET-undersökningar är c:a 0.5 milj kr per år. Eventuella lokala kostnadsökningar om all PAD koncentreras till SU/Sahlgrenska och Skövde förutsätts kunna hanteras inom ramen för ett regionalt övergripande ansvar för diagnostiken. Både patologen på Sahlgrenska och i Skövde skall kunna erbjuda videokonferenser. För de hematologienheter som ännu inte har lätt tillgång till videokonferens är kostnaden för sådan videoutrustning c:a 70kkr. Om nu > 10% av patienterna skall ingå i kliniska studier kräver detta tillskott av resurser, i första hand för prövarinitierade, akademiska studier, där sponsor inte kan täcka in alla tillkommande kostnader. Fr.a. bör kostnaderna för apotekens tjänster ses över och reduceras. Fördelar med läkemedelsstudier med industri-sponsor är uppenbara: patienterna får snabbare tillgång till nya mediciner, bidrar till fortsatt utveckling/kunskap, läkemedelskostnader och intrång täcks av sponsor, enheterna lär sig att hantera nya klasser av läkemedel.

33 Nationellt VP ABCL_fastställt_ konsekvensbeskrivning VGR/ H Nilsson-Ehle sid 4 (3) Implementering: Denna sker inom ramen för den Västsvenska lymfomgruppen VLG, med representanter för alla hematologienheter i VGR inkl Varberg och Halmstad. Implementeringen bör kunna gå snabbt eftersom det inte är några dramatiska förändringar jämfört med nu gällande vårdprogram. Uppföljning: Uppföljning av fasen från remissbeslut/välgrundad misstanke till behandlingsstart kommer att följas enligt SVF lymfom, fr.o.m. april på SU/Sahlgrenska via ett INCA-baserat register (t.v. som komplement till ELVIS/Cognos) och som medför direktöverföring av data till kvalitetsregistret INCA. Övrig klinisk uppföljning (fr.a. återfall) kommer att ske m hj a INCA-registret, vilket i sin tur ger möjligheter även för nationell uppföljning/öppna jämförelser. Förutsättning för detta är att täckningsgraderna förbättras ytterligare, att tiden till inmatning krymper och att man på sikt avsätter resurser för kvalitetssäkring. Årliga regionala rapporter liksom verksamhetsspecifika, lokala uppföljningar blir viktiga instrument för att både SVF och Nationellt VP skall kunna bidra till en positiv utveckling. Patienter som avslutas och blir långtidsöverlevare kommer bara att kunna följas via dödsorsaksregistret, patienter som avslutas men recidiverar kommer att rapporteras till INCA igen. Herman Nilsson-Ehle, regional processägare maligna lymfom och kronisk lymfatisk leukemi.

34 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Ärende 5 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON VXL Direkt: E-POST Västra Götalandsregionen Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg

35 Strategi för hälso- och sjukvårdens omställning i Västra Götalandsregionen Det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen är en god hälsa i befolkningen. Regionen ska erbjuda en jämlik, sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter. För att nå målet om en god hälsa krävs en omställning av vården för att bättre möta patienternas behov och skapa mesta möjliga värde av de tillgängliga resurserna. Invånarna ska känna tillit till hälso- och sjukvården i Västra Götaland och lätt hitta till den vård de behöver. Det behövs ett ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter. Den vård som invånarna behöver ofta ska finnas i närområdet och kunna erbjudas med en god kontinuitet. Den vård invånarna behöver mer sällan kan samlas till färre utbudspunkter för att säkerställa högsta kvalitet. För att både kunna koncentrera vård och bygga ut den nära vården behövs nya arbetssätt och digitaliseringens möjligheter nyttjas bättre. Kvalitetsförbättringar ska vara en ledstjärna i allt utvecklingsarbete för att invånarna ska erbjudas en vård med hög medicinsk kvalitet, patientupplevd kvalitet och organisatorisk kvalitet. Invånarna ska känna sig trygga med att den vård som erbjuds är kunskapsbaserad, och kunna vara delaktiga i sin egen vård samt få tillgång till stöd och redskap för att kunna ta ansvar för att förbättra och bibehålla sin hälsa. När patienter involveras och görs delaktiga i processen kring den egna vården skapas en kvalitativ, patientsäker och effektiv vård. Arbetet med att införa personcentrerat arbetssätt inom Västra Götalandsregionen måste fortsätta. Hälso- och sjukvården ska erbjuda all sin kunskap och tillsammans med andra samhällsaktörer aktivt arbeta för att minska hälsoklyftorna i samhället. Värderingar som ska känneteckna Västra Götalandsregionens förändrings- och omställningsarbete ska vara nytänkande, innovationskraft, kvalitetsfokus, utvecklingsvilja, patientnytta och stor tillit till vårdens professionella att leda och utveckla vården. Bakgrund Under de senaste åren har Västra Götaland haft en stark befolkningsutveckling som under de närmsta femton åren kommer att fortsätta. Antalet invånare i Västra Götaland beräknas öka med närmare personer. Andelen äldre över 80 år och barn kommer att öka mest, grupper som behöver stora delar av vårdens resurser. Samtidigt är det stora skillnader i olika kommuner och områden när det gäller både befolkningsökning och den demografiska utvecklingen. I ett par kommuner förväntas befolkningen minska något, i andra kommuner kommer ökningen att vara liten medan framförallt Göteborgsregionen förväntas att öka markant. Samtidigt ökar andelen äldre över 80 år främst i de delar där ingen eller liten befolkningsutveckling sker. För att klara befolkningsökningen och en högre andel barn och äldre måste sjukvården effektiviseras och digitala vårdtjänster utvecklas. Medicinteknisk utveckling och digitalisering skapar ständigt nya möjligheter för både vården och patienterna. Allt mer av vården kan i framtiden utföras utanför sjukhusen med bättre värde och resultat, inte sällan i patientens hem och med patienten som medskapare. Västra Götalandsregionen ska ligga i framkant i vårdutvecklingen och en nära samverkan mellan experimentell och klinisk forskning är en

36 grundbult i en välfungerande och framgångsrik hälso- och sjukvård. Genom forskning och utveckling kan patienter dra nytta av nya effektiva metoder för diagnostik och behandling. Dagens hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen håller god medicinsk kvalitet, men brister i tillgänglighet och samordning. Utvecklingen mot en alltmer specialiserad vård innebär färre generalister och ett ökat behov av samordning mellan olika enheter, kliniker och vårdgivare. En samordning som patienter och anhöriga alltför ofta själva måste ordna. Primärvården är idag inte tillräckligt rustad för att utgöra basen som står för samordning och kontinuitet i vården. Den nära vården behöver förstärkas så att mer vård kan bedrivas utanför våra stora sjukhus, med bättre tillgänglighet för patienterna och samtidigt mer kostnadseffektivt med bibehållen kvalitet. En väl utbyggd nära vård, med primärvården som bas, skapar bättre förutsättningar för sammanhållna vårdkedjor. Omställning av vården handlar om såväl strategi och struktur som kultur och lokal verksamhetsutveckling. Det finns strukturella och organisatoriska problem inom hälso- och sjukvården som gör att resurserna inte utnyttjas optimalt och dessa problem kommer inte att lösa sig av sig själva. Det behövs en lång rad strategiska åtgärder för att möta de strukturella och organisatoriska problemen. För att kunna skapa mesta möjliga värde för de tillgängliga resurserna behövs ökad samverkan mellan sjukhusvård, primärvård, tandvård och den kommunala vården, anpassningar av organisation och kompetens men också kulturella förändringar. En god kompetensförsörjning är en förutsättning för att klara omställningen. Västra Götalandsregionen måste vara en arbetsgivare som både erfaren personalen vill stanna kvar hos och som ny personal med kompetenser som vården behöver vill börja arbeta för. Västra Götalandsregionen måste därför i sina verksamheter erbjuda en god arbetsmiljö, konkurrenskraftiga löner och stora möjligheter till utveckling i yrkesrollen. Vad krävs för att lyckas? Hälso- och sjukvården är i ständig förändring och utveckling där ny kunskap och ny teknik förändrar och förbättrar förutsättningarna för att bedriva sjukvård. Därför går det inte att måla en färdig bild över hur hälso- och sjukvården ska se ut eller fungera ens på fem eller tio års sikt. Tanken med detta strategidokument är därför att peka ut i vilken riktning som vi vill att sjukvården ska utvecklas de närmaste åren. Den förändring och utveckling vi önskar se måste börja nu, med nu kända förutsättningar och kunskaper. För att få kraft i utvecklings- och förändringsarbetet ska årliga handlingsplaner tas fram kring åtgärder och initiativ för att utveckla vården i den önskvärda riktningen inom omställningens områden utifrån gjorda erfarenheter och kunskapsutvecklingen i omvärlden. Det finns flera tidigare utredningar, till exempel Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi från 2004 och Framtidens hälso- och sjukvård från 2012, som legat till grund för utveckling av vården i Västra Götalandsregionen. Vården utvecklas ständigt och flera av de mål och visioner som tidigare utformats har delvis uppnåtts, men parallellt har behov och förutsättningar också ändrats. För att lyckas behöver alla medarbetare känna delaktighet, förstå varför och vilja vara med och driva ett förändringsarbete. Det är i patientmötet som förändringen skapas. Ledning och styrning blir mycket viktigt och det måste finnas stöd för förändringsledning på alla nivåer. Kompetenta chefer med ett engagerat ledarskap är en viktig förutsättning för att nå framgång med de förändringar som krävs. Även patienter och invånare ska göras delaktiga i det kommande förändringsarbetet. En god kommunikation både inom och utanför den egna organisationen är en viktig framgångsfaktor. Det behövs också ett faktabaserat förändringsarbete där värdet och behovet av strukturerad mätning tydliggörs och där utfallsmått, såväl patientrapporterade som medicinska kvalitetsmått, följs, analyseras och används för fortsatt utvecklingsarbete. I arbetet med omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen uppkommer nya organisatoriska gränser som kan påverka förutsättningarna för utbildning, fortbildning och forskning.

37 Arbetet med omställningen ska uppmärksamma de risker som följer av detta och syfta till att säkra och förbättra dessa möjligheter framöver. Omställning Omställningen av vården i Västra Götalandsregionen delas in i fyra övergripande områden, som bland annat har stöd i de två statliga utredningarna Effektiv vård (SOU 2016:2 och Träning ger färdighet - Koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98)) samt i den nationella Visionen för e-hälsa 2025 och i erfarenheterna av framgångsrik verksamhetsutveckling. Omställningen bygger också vidare på de tidigare strategierna som antagits av Västra Götalandsregionen. Vi kan utifrån denna bakgrund forma den utveckling vi vill se av vården i Västra Götalandsregionen och som vi ser är nödvändig för att möta framtidens behov. 1. Utveckla den nära vården 2. Koncentrera vård för bättre kvalitet och tillgänglighet 3. Utveckla digitala vårdformer och tjänster 4. Fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Utveckla den nära vården Vård som patienten behöver ofta ska finnas nära och i den nära vården ingår vård inom primärvården, tandvården eller i patientens hem samt öppen specialiserad vård utanför de stora akutsjukhusen, på specialiserade närsjukvårdscentrum, mindre sjukhus, på distans eller andra öppna vårdformer via telefon eller web ska vara den enkla vägen in i vården och kunna erbjuda ett utökat utbud av tjänster. Primärvården ska utgöra basen i den nära vården och kunna ge en effektiv, bred och lättillgänglig sjukvård för de flesta vårdbehoven. Genom sjukvårdsupplysning, utbildning och information om hälsa och egenvård kan invånarna stödjas att öka delaktigheten i sin egen hälsa och egenvård. Här kan olika digitala lösningar utvecklas och implementeras. Fokus ska ligga på tidiga och förebyggande insatser. Information och utbildning måste anpassas till invånarnas olika förutsättningar som t ex språk och utbildningsnivå. Samverkan och planering av vårdens organisation och processer ska skapa kontinuitet och trygghet. I den nära vården ska det finnas ett samordningsansvar för listade patienter så att patienten alltid vet vart hen ska vända sig dygnet runt. Hälso- och sjukvården ska utformas så att de organisatoriska och administrativa gränserna minimeras. Samarbete mellan sjukhus, den nära vården och den kommunala vården är avgörande för att skapa den sömlösa vården för patienter med behov av vård från olika vårdgivare. Den vård som kan ges utanför de stora sjukhusen ska erbjudas i de vårdformer som skapar mest värde för patienten. Genom att möta framförallt de mest sjuka äldre och multisjuka oavsett ålder i den nära vården kan oplanerade besök och inläggningar på sjukhusen minska. Mobila team ska erbjudas de som har behov av vård i hemmet och som kan ha svårt att ta sig till vårdinrättningar. Det ska finnas mobila team på såväl primärvårds- som specialistnivå. Mobila team kräver ett bra samarbete mellan sjukhus, primärvård, och den kommunala vården för att skapa kontinuitet och trygghet.

38 Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser riktade mot individer och grupper är av stor vikt för att skapa ökad hälsa och minska framtida vårdbehov. Samarbete med t ex skolor, familjecentraler, socialtjänst och särskilda boenden behöver därför utvecklas ytterligare. Koncentration av vård För att säkerställa och höja kvalitet och patientsäkerhet samt öka effektiviteten behöver viss specialiserad vård samlas till färre platser än idag. Det handlar i huvudsak om den vård som en enskild patient sällan behöver. Båda den akuta och den planerade vården behöver koncentreras så att varje behandlare och team har tillräckligt stora volymer för ökad kvalitet och patientsäkerhet. I utredningen Träning ger färdighet föreslås vissa volymriktmärken om antal åtgärder per team ellerläkare respektive sjukhus per år för att säkerställa god kvalitet. Västra Götalandsregionen har tidigare fastställt högre volymriktmärken inom vissa områden, än vad som föreslås i utredningen, i arbetet med regional produktions- och kapacitetsplanering. De volymriktmärken som tas fram ska syfta till ökad kvalitet och får varken bli absoluta eller universella för all verksamhet. En koncentration av delar av den specialiserade vården kommer att påverka vissa medicinska samband och kan därför få vissa följdeffekter. Det är viktigt att tillvarata alla regionens olika sjukhus på bästa sätt för att långsiktigt fastställa deras respektive uppdrag inom såväl den akuta vården som den planerade vården. Ett arbete med att nivåstrukturera den specialiserade vården leder också till en översyn av hur traumavården ska organiseras och hur akutsjukhusens olika uppdrag ska se ut i omfattning och i tid över dygnet. Det ska vara enkelt för patienterna att få sina behov tillgodosedda med en hög tillgänglighet. Sjukhusens akutmottagningar ska kunna fokusera på de svårast sjuka patienterna som kan behöva sjukhusets alla resurser. Därför ska vi utveckla vården för akuta behov på olika nivåer som 1177, vårdcentraler, jourcentraler, mobila team och sjukhusens specialiserade akutmottagningar. Digitala vårdtjänster Digitaliseringen påverkar alla områden i samhället och invånarnas förväntningar på hur organisationer möter och interagerar med omvärlden ökar. Västra Götalandsregionen ska ligga i framkant när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter, vilket förutsätter förändringar på flera plan. Västra Götalandsregionen ska vara öppen och lättillgänglig och kommunicera på ett sätt som passar den enskildes behov. Att ta till sig ny teknik och nya arbetssätt är vidare en förutsättning för att lyckas med såväl utveckling av nära vård som koncentration av vård. Det är också en helt central förutsättning för att skapa en god arbetsmiljö för regionens medarbetare i en snabbt föränderlig tillvaro. Digitaliseringens möjligheter ska därför alltid beaktas vid omställningen av vården genom att använda principen om digitalt först. Det vill säga, det som kan göras digitalt ska göras digitalt oavsett hur tjänsten levererats tidigare. Detta utan att nya lösningar verkar uteslutande gentemot människor som av olika anledningar inte kan hantera ny teknik. Nya digitala vårdformer och tjänster ska utvecklas, men det behöver också ske en implementering av redan framtagna tjänster. I ett första läge handlar det om vårdmöten på distans, distansövervakning

39 med sensorteknik samt internetbaserat stöd och behandling. Det handlar också om beslutsstödsystem och andra verktyg som förbättrar patientsäkerheten och underlättar medarbetarnas vardag. Tillsammans med övriga regioner och landsting vill vi vidareutveckla 1177 till att bli den naturliga vägen in till vården för invånarna med de första grundläggande råden om egenvård och en vägledning för fortsatt omhändertagande inom vården. Sett i ett längre perspektiv innebär digitaliseringen att helt nya sätt att tänka och agera leder till snabba utvecklingssteg. I detalj är dessa svåra att förutse men digitaliseringen förändrar på många sätt förutsättningarna att erbjuda olika tjänster. Västra Götalandsregionen välkomnar detta. För att vara med och leda utvecklingen är det viktigt att det skapas en samverkansarena mellan vårdgivare, universitet och högskolor samt olika leverantörer där även patienter och patientföreningar kan samverka runt nya vårdformer och tjänster. Västra Götalandsregionen har inlett ett arbete med att upphandla ett nytt kärnsystem till den vårdinformationsmiljö vi önskar etablera. Det är ett omfattande arbete som kommer ta stora resurser i anspråk under flera år. Detta nödvändiga steg får inte förhindra att vi parallellt utvecklar fler digitala tjänster och nya arbetssätt. Vi har stort behov av såväl lösningar som underlättar medarbetarnas vardag som tjänster som gör att invånare och patienter kan bli mer delaktiga och ta ett större ansvar för sin hälsa. Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Den största kunskapen till förändring, förbättring och utveckling av hälso- och sjukvården besitter vårdens medarbetare och chefer. Parallellt med de ovan nämnda mer strukturella åtgärderna för att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen behövs ett systematiskt arbete med lokal verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar inom varje verksamhet för att förbättra produktivitet och effektivitet samt arbetsmiljö. Sjukvårdens chefer och medarbetare ska ges tid, kunskap och redskap att arbeta med kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i syfte att kunna erbjuda högre medicinsk kvalitet och högre patientupplevd kvalitet i en bättre organisation. Med kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar ska vi tillvarata medarbetarnas kompetens och vilja att utveckla hälso- och sjukvården. Västra Götalandsregionens ambition är att nationellt bli ledande i arbetet med kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården. Förbättrad kvalitet är nästan alltid likställt med ökad effektivitet i hälso- och sjukvården, och vice versa. Kvalitetsarbetet syftar därför till att säkerställa en kunskapsbaserad, personcentrerad, patientsäker, jämlik, tillgänglig och effektiv vård, samtidigt som produktivitet och effektivitet förbättras. Kunskapsorganisationen spelar en viktig roll vid sidan av linjeorganisationen, för att driva på utvecklingen och skapa legitimitet för utvecklings- och förändringsarbetet. Stödet till kunskapsorganisation ska därför ses över och förbättras.

40 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Ärende 6 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON VXL Direkt: E-POST Västra Götalandsregionen Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg

41 Hälso- och sjukvårdsstrategi halland

42

43 Innehåll Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland Förord... 4 Sammanfattning...5 En hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland Från mål till prioriteringar med utgångspunkt i fakta...6 Strategiskt ramverk...6 Mål och delmål...9 Strategiska val Invånarnas och patienternas fokus Hälso- och sjukvårdsutbud utifrån behov, patientsäkerhet och kvalitet Rätt kompetens på rätt nivå Flödes- och resurseffektivitet i allt vi gör Digitalisering och e-hälsa för invånare, patienter och profession Prioriteringar Partnerskap med invånare En modern hälso- och sjukvård Uppföljning för kvalitet och en regional ekonomi i balans Utveckling med utgångspunkt i utbildning och forskning Aktiv samverkan mellan aktörer...12 Indikatorer för uppföljning Indikatorer för uppföljning av delmål Indikatorer för uppföljning av prioriteringsområden...14 Utgångsläge för hälso- och sjukvården Plan framåt Genomförande av strategin Bilaga - Illustrativa invånarberättelser

44 Förord Den halländska hälso- och sjukvården placerar sig bland de bästa i Sverige. Det ser vi i olika nationella jämförelser och mätningar. Samtidigt har vi utmaningar och behöver vara beredda på att möta de krav som finns på framtidens hälso- och sjukvård. Därför behöver vi ha en gemensam målbild och en långsiktig strategi för vart vi ska och hur vi ska nå dit. En förutsättning för att lyckas i detta arbete är att vi arbetar tillsammans, över gränserna, utifrån en gemensam bild av hälso- och sjukvården i Halland I framtiden kommer det att ställas nya och andra krav på hälso- och sjukvården. Vi behöver göra förändringar på både kort och lång sikt för att möta dessa. Det kommer att krävas förändringar på flera nivåer för att forma framtidens hälso- och sjukvård. Invånare, patienter och medarbetare, både i egen och privat regi, är viktiga i detta arbete. Att arbeta nära invånare och patienter samt utforma vården tillsammans, genom ett partnerskap, är en central del i strategin. Att arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt göra sjukvården mer modern är några andra nyckelbegrepp. Hur vi fördelar våra resurser på bästa sätt är en annan viktig fråga. Vi måste våga göra saker annorlunda jämfört med idag. Att anpassa hälsooch sjukvårdsutbudet efter patienternas behov och använda de tekniska lösningar som finns, både nu och i framtiden, kommer att kräva mod och handlingskraft. Arbetet med hälso- och sjukvårdsstrategin har präglats av politisk enighet och en bred förankring. Detta är en förutsättning för att vi ska lyckas nå målet En hälso- och sjukvård för bättre hälsa. Det är den gemensamma riktningen som anger vart vi ska och som ska leda mot visionen Halland bästa livsplatsen. Vi kommer att fortsätta ge våra invånare och patienter en hälso- och sjukvård av hög kvalitet som ständigt utvecklas. Med hälso- och sjukvårdsstrategin som gemensam ledstång kommer det att vara möjligt! Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdssutskott Niklas Mattsson (KD) Margit Bik (S) Ulrika Jörgensen (M) Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) Mats Eriksson (M) 4 förord

45 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsstrategin för Halland ger en långsiktig inriktning genom att fungera som en gemensam ledstång för politiska beslutsfattare, tjänstemän och utförare. Hälsooch sjukvårdsstrategin har arbetats fram i bred förankring med aktörer, invånare och patienter. Till grund finns ett faktaunderlag som beskriver utgångsläge och trender. Det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Halland är En hälso- och sjukvård för bättre hälsa. Till det kopplas fem delmål som anger att hälso- och sjukvården i Halland: arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående arbetar med ständig förbättring för en bättre hälsa hos invånarna möjliggör att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Fem strategiska val har också formulerats. Dessa ska genomsyra alla beslut på samtliga nivåer. De strategiska valen är: Invånarnas och patienternas fokus Hälso- och sjukvårdsutbud utifrån behov, patientsäkerhet och kvalitet Rätt kompetens på rätt nivå Flödes- och resurseffektivitet i allt vi gör Digitalisering och e-hälsa för invånare, patienter och profession För att göra det möjligt att nå målet En hälsooch sjukvård för bättre hälsa har fem prioriteringsområden med prioriteringar arbetats fram. Prioriteringarna kommer att konkretiseras ytterligare i form av aktiviteter i verksamhetsplaneringen. Resultatet kommer att följas upp med hjälp av indikatorer på både delmåls- och prioriteringsnivå. Alla delmål, strategiska val och prioriteringar väger lika tungt. sammanfattning 5

46 En hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland Hälso- och sjukvårdsstrategin för Halland har tagits fram för att ge en långsiktig inriktning för hälso- och sjukvården i Halland. Hälso- och sjukvårdsstrategin är tänkt att fungera som en gemensam ledstång vid beslutsfattande för politiker, tjänstemän och utförare. Det innebär att ledning och styrning tar sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdsstrategin. Strategin har tagits fram tillsammans med en mängd aktörer, såsom invånarna i Halland, politiker och tjänstemän på olika nivåer, utförare av vård, i egen och privat regi, samt representanter för kommunerna. Från mål till prioriteringar med utgångspunkt i fakta Strategiarbetet har tagit sin utgångspunkt i ett faktaunderlag som dels beskriver en analys av utgångsläget för hälso- och sjukvården i Halland och dels vilka trender som förväntas påverka hälso- och sjukvården i Halland framåt. Utifrån detta har det definierats vilka strategiska val och prioriteringar som krävs för att nå målet för hälsooch sjukvården i Halland. Nedan följer tio utvalda exempel på slutsatser och analyser utifrån faktaunderlaget. Dessa presenteras mer utförligt i nästa kapitel. Tio utvalda exempel på slutsatser: invånarna 1. Hälsan hos invånarna i Halland är som helhet god men det finns ojämlikheter 2. Samverkan mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer behöver stärkas för en god hälsa hos invånarna 3. Arbetet med att främja aktiv invånar- och patientmedverkan har inletts men behöver utvecklas hälso- och sjukvården 4. Hälso- och sjukvården i Halland håller generellt hög kvalitet men det finns utvecklingsområden såväl medicinskt som utifrån patienternas upplevelser 5. Det är möjligt att erbjuda en mer sammanhållen vård och skapa flöden som i ännu större utsträckning utgår från patienternas behov 6. Hälso- och sjukvården behöver arbeta med strategisk kompetensförsörjning för att kunna säkerställa nuvarande och framtida behov förutsättningar 7. Arbetet med att dra nytta av möjligheterna utifrån digitalisering och e-hälsa behöver koordineras och stärkas 8. Strukturer och processer för styrning och uppföljning kan vidareutvecklas 9. Kontinuerligt förbättringsarbete är nödvändigt för att bryta kostnadsutvecklingstakten och möjliggör att vi även kan möta invånarnas ökande förväntningar 10. Flera aktuella nationella utredningar och initiativ föreslår genomgripande förändringar. av hälso- och sjukvården i Sverige Strategiskt ramverk Det strategiska ramverket för hälso- och sjukvårdsstrategin är en anpassning av det som användes för Tillväxtstrategi för Halland och innehåller fem delar: 1) Visionen Halland bästa livsplatsen som gäller för hela regionen, 2) det övergripande målet för hälso- och sjukvården, 3) det övergripande målets fem delmål, 4) strategiska val som kan beskrivas som perspektiv som ska genomsyra allt som görs och 5) prioriteringsområden, dvs. de områden som prioriteras för att nå målet. Det finns ingen inbördes rangordning mellan delmålen, de strategiska valen eller prioriteringsområdena. Visionen fungerar som den mest övergripande utgångspunkten till övriga delar i det strategiska ramverket. Mål, delmål och de strategiska valen 6 en hälso- och sjukvårdstrategi för halland

47 Vision Halland - bästa livsplatsen Mål Delmål Arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa En hälso- och sjukvård för bättre hälsa Är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Möjliggör att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga Har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Strategiska val Invånarnas och patienternas fokus Hälso- och sjukvårdsutbud utifrån behov, patientsäkerhet och kvalitet Rätt kompetens på rätt nivå Flödes- och resurseffektivitet i allt vi gör Digitalisering och e-hälsa för invånare, patienter och profession Prioriteringsområden Partnerskap med invånare En modern hälso- och sjukvård Uppföljning för kvalitet och en regional ekonomi i balans Utveckling med utgångspunkt i utbildning och forskning Aktiv samverkan mellan aktörer Figur 1 Det strategiskt ramverket utgår från den övergripande visionen Halland bästa livsplatsen och består av ett mål och fem delmål som konkretiserar målet för den halländska hälso- och sjukvården. De strategiska valen kan beskrivas som perspektiv som ska genomsyra allt som görs. Våra verktyg för att nå målen är definierade i form av prioriteringsområden med underliggande prioriteringar, Delmål och prioriteringar kommer att följas upp med hjälp av indikatorer, som är vårt mått på om vi är på väg mot målet. kommer i huvudsak att ligga fast under perioden , med undantag för eventuella mindre justeringar. Prioriteringsområdena kommer troligen i stor utsträckning att ligga fast under flera år men de underliggande prioriteringarna och de konkreta åtgärderna kommer i flera fall att utvecklas och/eller kompletteras årligen. Regionstyrelsen kan årligen besluta om revidering av prioriteringarna. Uppföljning av hälso- och sjukvårdsstrategin kommer att göras på två nivåer för att säkerställa att den hälso- och sjukvård som erbjuds invånarna i Halland är på väg i önskad riktning. Det kommer att finnas övergripande indikatorer på delmålsnivå och mer detaljerade indikatorer på priroiteringsområdesnivå (som i sin tur är en summering av de indikatorer som definierats per prioritering). För varje prioritering kommer det att utvecklas handlingsplaner med milstolpar och indikatorer för uppföljning. Samtliga indikatorer på prioriteringsnivå kommer att kunna kopplas direkt eller indirekt till delmålen. Det innebär att om Halland har bra resultat i uppföljningen av prioriteringsområdena ska det även avspeglas i uppföljningen av delmålen. en hälso- och sjukvårdstrategi för halland 7

48 Jag får den vård som jag behöver Halland arbetar för en god och jämlik hälsa 8 en hälso- och sjukvårdstrategi för halland

49 Mål och delmål Utifrån den övergripande visionen Halland bästa livsplatsen har ett mål med fem delmål för hälso- och sjukvården formulerats: En hälso- och sjukvård för bättre hälsa Hälso- och sjukvården i Halland: arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående arbetar med ständig förbättring för en bättre hälsa hos invånarna möjliggör att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Målet En hälso- och sjukvård för bättre hälsa genomsyrar samtliga delmål, och innebär en utvecklad hälso- och sjukvård som är sammanhållen och som ytterst verkar för att stärka invånarnas hälsa. Enskilda invånare och patienter ska inte behöva märka av gränsdragningar mellan enheter eller aktörer utifrån ansvarsområden. Delmålen konkretiserar målet. Utgångspunkten är i det friska hos individen och hälso- och sjukvården är en av flera arenor för hälsofrämjande och förebyggande arbete. I de fall en individ är sjuk ska hälso- och sjukvården möta den enskilda individen utifrån de behov och förutsättningar individen har, och leverera en hälso- och sjukvård med hög kvalitet både medicinskt sett och ur patientens perspektiv. Ambitionen är att sträva efter ännu bättre hälsa hos alla invånare i Halland. En framgångsfaktor är att patienten och närstående till patienten är medskapande i hälso- och sjukvården. Det är hos individen och individens närstående och anhöriga som den största kunskapen om livssituationen finns. Delmålen anger också att hälso- och sjukvården ständigt utvecklar och omprövar organisation, arbetssätt och metoder för att möjliggöra ett långsiktigt och hållbart arbete av hög kvalitet för bättre hälsa hos invånarna. Invånarna ska också i större utsträckning än idag tillåtas att själva ta ansvar för sin hälsa med stöd av verktyg som gör det möjligt. Det innebär att hälso- och sjukvården kan ägna mer kraft åt att ta ansvar för de invånare som befinner sig i en situation då den egna förmågan att ta ansvar för sin hälsa är begränsad. För att säkerställa att tillgängliga resurser används på bästa sätt behövs det både en förståelse för, och kunskap om, hur resurserna fördelas och att också den kunskapen används i beslut om prioriteringar av både kompetens och resurser. Dessa prioriteringar ska vara tydliga och transparenta, så att också invånarna vet vad den halländska hälso- och sjukvården erbjuder. Strategiska val Det strategiska ramverket innehåller fem strategiska val som ska fungera som perspektiv. De kan liknas vid glasögon som beslutsfattare och utförare inom hälso- och sjukvården i Halland ska betrakta verkligheten genom. Samtliga strategiska val ska därmed genomsyra alla beslut som fattas. Det finns ingen inbördes ordning mellan de strategiska valen utan alla väger lika tungt. Allt som görs ska vägas mot alla dessa perspektiv. De strategiska valen är: Invånarnas och patienternas fokus Hälso- och sjukvårdsutbud utifrån behov, patientsäkerhet och kvalitet Rätt kompetens på rätt nivå Flödes- och resurseffektivitet i allt vi gör Digitalisering och e-hälsa för invånare, patienter och profession Invånarnas och patienternas fokus Med invånarnas och patienternas fokus avses att varje situation ska ses med invånarnas och patienternas ögon snarare än att ha invånaren eller patienten för ögonen. Det innebär ett skifte där makten delvis förflyttas från politiker och hälso- och sjukvårdsprofession till invånare en hälso- och sjukvårdstrategi för halland 9

50 och patienter. Perspektivbytet handlar om att verkligen förstå vad invånare, patienter och närstående tycker istället för utgå från det man tror att patienten tycker. Det betyder också att man måste använda den kunskapen och förståelsen när man utvecklar verksamhet, arbetssätt och metoder. Att utgå ifrån individens perspektiv ställer krav på anpassning för både organisation och profession. Det är en förutsättning för att kunna behandla alla människor utifrån deras särskilda behov och förutsättningar, till exempel med avseende på ålder, kön, närstående, socioekonomi, etnisk bakgrund och sexuell läggning. Hälso- och sjukvårdsutbud utifrån behov, patientsäkerhet och kvalitet Hälso- och sjukvårdsutbud utifrån behov, patientsäkerhet och kvalitet innebär att det är dessa faktorer som ska vara vägledande i hur vi organiserar hälso- och sjukvården. I takt med att samhället och människors vardag förändras behöver vi förändra vårt sätt att erbjuda och bedriva hälsooch sjukvård för att skapa nytta för invånarna och patienterna. Det kan handla om att utveckla fler kontaktvägar till hälso- och sjukvården och att samla den mest specialiserade vården. Detta för att personalen ska få en kritisk massa av patienter att behandla så att de kan upprätthålla sin kompetens utifrån bästa tillgängliga kunskap. Ett högkvalitativt hälso- och sjukvårdsutbud handlar om att utbudet ges med hög medicinsk kvalitet och att patientens och närståendes upplevelser är goda. Det kan till exempel handla om att skapa nya vårdformer för olika patientgrupper med olika behov eller att, anpassa kompetenser och anställa nya kompetenser som tidigare inte funnits inom hälso- och sjukvården för att uppnå rätt kvalitet. Rätt kompetens på rätt nivå Med rätt kompetens på rätt nivå avses att rätt händer gör rätt saker utifrån bästa tillgängliga kunskap. Det handlar om att ta tillvara på de möjligheter som finns för en utvecklad arbetsfördelning genom att till exempel delegera arbetsuppgifter till rätt kompetensnivå. Att aktivt arbeta med utvecklad arbetsfördelning ökar förutsättningarna för att tillvarata professionernas specifika kompetens. Det är också ett sätt att öka hälso- och sjukvårdsbranschens attraktivitet. Varje medarbetare kan genom en utvecklad arbetsfördelning få möjlighet att utveckla sin spetskompetens. Rätt kompetens på rätt nivå handlar också om att säkerställa att den typ av kompetens som behövs finns på plats vid rätt tidpunkt. Det betyder att hälso- och sjukvården måste präglas av goda strukturer för ordnat införande av ny kunskap liksom ordnat utmönstrande av den kunskap som inte längre skapar värde. Flödes- och resurseffektivitet i allt vi gör Hälso- och sjukvården behöver organiseras utifrån flöden som tar sin utgångspunkt i invånarnas och patienternas behov. Vi har hitintills framförallt arbetat med att stärka resurseffektiviteten genom att till exempel utveckla verktyg för produktionsoch kapacitetsplanering, ett arbete som behöver fortsätta. Utgångspunkten behöver ligga i patientens flöde genom hälso- och sjukvården snarare än i de olika vårdformer och vårdnivåer som finns idag. Vi behöver få till ett skifte där. Verksamheten behöver också planeras och följas upp utifrån både flödes- och resurseffektivitet. Digitalisering och e-hälsa för invånare, patienter och profession Med digitalisering och e-hälsa för invånare, patienter och profession avses att utnyttja de möjligheter som digitala verktyg ger för att flödesorientera och effektivisera hälso- och sjukvården. Digitala verktyg kan också möjliggöra nya arbetssätt i hälso- och sjukvården. Det kan gälla både i kommunikationen mellan invånaren och hälso- och sjukvården, mellan olika hälso- och sjukvårdsorganisationer och mellan olika enheter inom en och samma organisation. Det kan också handla om att skapa fler alternativ för vård och behandling och göra hälso- och sjukvården mer individualiserad och tillgänglig. Ett exempel på det är att erbjuda olika digitala kontaktvägar till hälso- och sjukvården och använda digitala verktyg för att erbjuda vård nära patienten. Till exempel kan patienten själv rapportera in data som kan läsas av digitalt 10 en hälso- och sjukvårdstrategi för halland

51 och per automatik.vid avvikelse från förväntat resultat kopplas en vårdkontakt in. Patienten får hjälp i just den stund som det är nödvändigt vilket innebär både en kvalitetsvinst och ett mer flödesoch resurseffektivt arbetssätt än att exempelvis kalla patienten på rutinkontroller med jämna mellanrum. Prioriteringar För att göra det möjligt att nå målet En hälso- och sjukvård för bättre hälsa har fem prioriteringsområden arbetats fram. De fem prioriteringsområdena är: Partnerskap med invånare En modern hälso- och sjukvård Uppföljning för kvalitet och en regional ekonomi i balans Utveckling med utgångspunkt i utbildning och forskning Aktiv samverkan mellan aktörer I varje prioriteringsområde ingår ett antal prioriteringar som tydligt ska leda mot målet. Prioriteringarna har ingen inbördes rangordning och de kommer att kräva olika mycket arbete inom olika tidsramar av olika aktörer på flera nivåer. Det handlar om samverkan med andra aktörer via politik och Regionkontoret och om samverkan med utförare i både egen och privat regi. För vissa prioriteringar innebär detta att genomförandet kan påbörjas redan när hälso- och sjukvårdsstrategin träder i kraft medan det för andra prioriteringar kan krävas analys och planering under de närmast kommande åren innan genomförandet kan starta. För att nå i mål med alla prioriteringar till 2025 kan en tidsmässig prioritering mellan prioriteringarna vara nödvändig. Hur olika prioriteringar tidssätts är en politisk avvägning. För varje prioritering ska en handlingsplan sättas, som omfattar till exempel tidplan, mål och effekthämtningsmål. Varje prioritering kommer också att fördelas till en ansvarig funktion. I det följande listas prioriteringarna för respektive område. Partnerskap med invånare Förstå vad invånare tycker om hälso- och sjukvården och använda insikterna för utformning av vård och behandling Införa öppen redovisning av resultat för att möjliggöra informerade val för invånare Stimulera till ökat eget ansvar genom utveckling och spridning av stöd såsom bland annat 1177 Vårdguiden, digitala och medicintekniska lösningar En modern hälso- och sjukvård Möta fler behov nära patienten genom att bland annat gå från slutenvård till olika öppna vårdformer och hemsjukvård Optimera och skapa nya flöden, med anpassade resurser genom hela hälso- och sjukvården: fokus 2017 är multisjuka Standardisera patienternas hela vårdprocesser utifrån bästa tillgängliga kunskap Samla specialiserad vård för kvalitet och samordningsvinster Utveckla, genomföra och utvärdera riktade insatser för mer jämlik hälsa Införa framtidens vårdinformationsstöd och etablera digitala kanaler för kommunikation och samverkan Breddinföra utvecklad arbetsfördelning och utvärdera behovet av nya kompetenser Hålla samman somatisk och psykiatrisk vård utifrån patientens behov Säkerställa att läkemedel är en integrerad del av hälso- och sjukvården Uppföljning för kvalitet och en regional ekonomi i balans Styra och följa upp utifrån kvalitet, produktion och ekonomi Följa upp och planera ekonomin utifrån flöden Följa upp, återkoppla och öppet redovisa gemensamma nyckelindikatorer Minska kostnadsutvecklingstakten för hela hälso- och sjukvården Utveckling med utgångspunkt i utbildning och forskning Arbeta strategiskt med utbildning och kompetensutveckling utifrån nuvarande och framtida kompetensbehov en hälso- och sjukvårdstrategi för halland 11

52 Säkerställa verktyg och processer för effektiv kompetensutveckling, bland annat digitala utbildningsstöd och kliniska träningscentra Säkerställa goda förutsättningar för och kvalitet på kliniska utbildningsplatser Skapa goda förutsättningar för patientnära forskning så att forskning integreras i det löpande arbetet och bidrar till verksamhetsutveckling Arbeta aktivt med ordnat införande av ny kunskap och innovationer samt med ordnat utmönstrande av förlegade arbetssätt Arbeta för att attrahera kliniska studier, bland annat genom att skapa en tydlig ingång Samverka kring forskning, utbildning och innovationer, bland annat med högskola, universitet, företag och kommuner Aktiv samverkan mellan aktörer Tillsammans utveckla och sprida generella och riktade hälsofrämjande insatser Gemensamt vidareutveckla vården inom kommunala boenden och i hemmet Säkerställa en sammanhållen vård, bland annat genom att systematiskt använda Samordnad individuell plan (SIP) för alla åldrar Utveckla nya arbetssätt för samverkan utifrån specifika gruppers behov, bland annat för att främja barn och ungas hälsa Skapa förutsättningar för en effektiv och ömsesidig kommunikation mellan aktörer för att möta behoven hos invånare Fortlöpande vidareutveckla hälso- och sjukvårdsorganisationen på alla nivåer Indikatorer för uppföljning Hälso- och sjukvårdsstrategin för Halland kommer att följas upp med hjälp av ett antal relevanta indikatorer som valts ut för att brett belysa hur väl olika verksamheters arbete svarar mot de delmål och prioriteringsområden som definierats. I detta skede tar indikatorerna för uppföljning främst sikte på den verksamhet som bedrivs och/eller är finansierad av Region Halland. Ambitionen framåt är att utveckla indikatorer som belyser hälso- och sjukvårdsverksamhet även i övriga delar av Halland. De indikatorer som används anger riktning som reflekterar hög eller låg kvalitet eller effektivitet, så att det blir möjligt att använda indikatorerna som styrverktyg. Indikatorer ger dock aldrig en absolut sanning eller en fullständig bild och inte heller någon förklaring till varför något inträffat. Indikatorer ger just en indikation på faktiska förhållanden. De indikatorer som används för uppföljning av hälso- och sjukvårdsstrategin har valts utifrån Socialstyrelsens kriterier som fastställer att en indikator utöver att ange riktning ska vara relevant, valid, vedertagen, påverkbar och mätbar1. Utgångspunkten är att indikatorerna för delmålen gäller för perioden Indikatorerna syftar till att mäta i vilken utsträckning vi är på väg mot delmålen och om det vi gör är tillräckligt för att uppnå målet. Alla indikatorer som formuleras på denna nivå är ett mått på uppfyllelsen av alla delmål och i slutänden av det övergripande målet för den halländska hälso- och sjukvården. För varje indikator definieras utöver utgångsläget två målnivåer. Över tid kommer även indikatorer för varje prioriteringsområde (som i sin tur är en summering av de indikatorer som definierats per prioritering) att definieras. Detta kommer precis som för prioriteringarna att innebära en blandning av lång- och kortsiktiga indikatorer. Indikatorerna för prioriteringsområdena mäter om de verktyg vi använder för att uppnå målet är de rätta. För båda typerna av indikatorer kommer resultattrender att följas över tid vilket ger möjlighet till jämförelser över tid och mellan verksamheter, där så är relevant. Valet av indikatorer på alla nivåer kommer också att utvärderas kontinuerligt och vid behov kommer de att kompletteras/justeras. Nedan följer indikatorerna för uppföljning av delmål och exempel på indikatorer för uppföljning av prioriteringsområden. 1 Handbok för utveckling av indikatorer, Socialstyrelsen (2014) 12 en hälso- och sjukvårdstrategi för halland

53 Indikatorer för uppföljning av delmål Arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Indikator för att följa upp delmålet är: SKL:s indexberäkningar av Öppna jämförelser vilket omfattar 21 dimensioner från Öppna jämförelser där delkomponenter inom respektive dimension vägts samman till ett index som möjliggör jämförelse mellan landstingen/ regionerna2 Målnivå På väg mot målet : Topp 3 i landet för totalindex, 1/3 av alla delindex i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/ regioner och inget delindex i nedersta 1/3 Målnivå På målet : Topp 3 för totalindex, hälften av alla delindex i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner och inget delindex i nedersta 1/3 Är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Indikatorer för att följa upp delmålet är: a) sammanvägt index från Nationell Patientenkäts fem dimensioner Helhetsintryck, Emotionellt stöd, Respekt och bemötande, Kontinuitet och koordinering samt Tillgänglighet3, b) strukturella variabler för sammanhållen vård vilket omfattar andel patienter 65 år och äldre som återinskrivits inom 30 dagar, antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per invånare samt antal vårddygn patienter vårdas på sjukhus som utskrivningsklara per invånare 65 år och äldre Målnivå På väg mot målet : Andel positiva svar i samtliga dimensioner från Nationell Patientenkät > 80% och ingen strukturell variabel i nedersta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner Målnivå På målet : Andel positiva svar i minst en dimension från Nationell patient- enkät > 90%, andel positiva svar i samtliga dimensioner > 80% samt alla strukturella variabler i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner Arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Indikator för att följa upp delmålet är: a) enkätundersökning som riktar sig till medarbetare inklusive chefer för att fånga att alla arbetar mot samma mål, att det finns rätt förutsättningar för förbättringsarbete, att initiativ följs upp och resultaten återkopplas samt att vi samverkar med patienter och andra som är med i samma patientprocess, b) utifrån uppföljning av verksamhetsplaneringen konkretiseras prioriteringarna på verksamhetsnivå och genomförs i tid. Målnivåerna kommer att fastställas under 2017 utifrån en kartläggning av nuläget (vidare bearbetning pågår) Målnivå På väg mot målet : Definieras under 2017 Målnivå På målet : Definieras under 2017 Möjliggör att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga Indikatorer för att följa upp delmålet är: a) sammanvägt index från Nationell Patientenkäts två dimensioner Delaktighet och involvering, Information och kunskap4, b) användning av digitala tjänster vilket omfattar andel hallänningar med inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster samt andel av patienterna i Halland som använt 1177 Vårdguiden Målnivå På väg mot målet : Andel positiva svar i båda dimensioner från Nationell Patientenkät > 80%, 70 % av hallänningarna ska ha inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster och 50 % av patienterna ska ha använt dessa 2 Öppna jämförelser i överblick 2014, SKL 3 Patientenkat.se ( ) 4 Patientenkat.se ( ) en hälso- och sjukvårdstrategi för halland 13

54 Målnivå På målet : Andel positiva svar i minst en dimension från Nationell Patientenkät > 90%, andel positiva svar i båda dimensioner > 80%, 90 % av hallänningarna ska ha inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster och 75 % av patienterna ska ha använt dessa Har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Indikator för att följa upp delmålet är: Den totala budgetramen för hälso- och sjukvården ska hållas Målnivå På väg mot målet : Inte definierad för denna indikator men för att klara målet krävs tydlig trend av minskat underskott för den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten Målnivå På målet : Den totala budgetramen för hälso- och sjukvården ska hållas Indikatorer för uppföljning av prioriteringsområden Vid konkretisering av prioriteringarna och framtagande av handlingsplaner kommer indikatorer för uppföljning av prioriteringsområdena att specificeras. Redan i detta skede finns exempel på identifierade indikatorer per prioriteringsområde. För prioriteringsområdet Partnerskap med invånare har till exempel Andel besök som bokas genom 1177 Vårdguidens webtidbokning identifierats som möjlig indikator.för prioriteringsområdet Aktiv samverkan mellan aktörer har Antal och andel Samordnad individuell plan identifierats som möjlig indikator. 14 en hälso- och sjukvårdstrategi för halland

55 Utgångsläge för hälso- och sjukvården I detta avsnitt presenteras en mer utförlig beskrivning av de tio utvalda exemplen på slutsatser från faktaunderlaget som kort presenterades under rubriken Från mål till prioriteringar med utgångspunkt i fakta. Faktaunderlaget omfattar både kvalitativa analyser baserade på litteraturstudier och intervjuer samt kvantitativa analyser baserade på publika datakällor och olika vårddata från Region Halland. Data som rör exempelvis demografi och hälsoutfall, till exempel antal invånare som insjuknar i hjärtinfarkt, har hämtats från publika datakällor vilket innebär att informationen gäller hela Halland. Data som rör vårdkontakter, exempelvis andel akutmottagningsbesök som resulterar i en slutenvårdsinskrivning, gäller för den hälso- och sjukvård som bedrivs eller finansieras av Region Halland. Detta innebär att faktaunderlaget inte omfattar vård- eller omsorgsdata från Hallands kommuner. Slutsatserna utgår dels från en analys av utgångsläget för hälso- och sjukvården i Halland och dels från en analys av vilka trender som förväntas påverka hälso- och sjukvården i Halland framåt. De tio utvalda exemplen på slutsatser och analyser utifrån faktaunderlaget är: hälso- och sjukvården 4. Hälso- och sjukvården i Halland håller generellt hög kvalitet men det finns utvecklingsområden såväl medicinskt som utifrån patienternas upplevelser 5. Det är möjligt att erbjuda en mer sammanhållen vård och skapa flöden som i ännu större utsträckning utgår från patienternas behov 6. Hälso- och sjukvården behöver arbeta med strategisk kompetensförsörjning för att kunna säkerställa nuvarande och framtida behov förutsättningar 7. Arbetet med att dra nytta av möjligheterna utifrån digitalisering och e-hälsa behöver koordineras och stärkas 8. Strukturer och processer för styrning och uppföljning kan vidareutvecklas 9. Kontinuerligt förbättringsarbete är nödvändigt för att bryta kostnadsutvecklingstakten och möjliggör att vi även kan möta invånarnas ökande förväntningar 10. Flera aktuella nationella utredningar och initiativ föreslår genomgripande förändringar av hälso- och sjukvården i Sverige invånarna 1. Hälsan hos invånarna i Halland är som helhet god men det finns ojämlikheter 2. Samverkan mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer behöver stärkas för en god hälsa hos invånarna 3. Arbetet med att främja aktiv invånar- och patientmedverkan har inletts men behöver utvecklas utgångsläge för hälso- och sjukvården 15

56 invånarna 1. Hälsan hos invånarna i Halland är som helhet god men det finns ojämlikheter Invånarna i Halland har god hälsa med en medellivslängd som ökar och är högre än i riket. Den beräknade återstående medellivslängden i Halland år 2015 var 81 år för män och 85 år för kvinnor. I riket beräknades motsvarande siffror till 80 år för männen och 84 år för kvinnorna (Figur 2). Den självskattade hälsan i Halland är också högre än i riket. 75 % i Halland skattar sin hälsa som bra eller mycket bra jämfört med 73 % i riket. Andelen av befolkningen som skattar sin hälsa som dålig eller mycket dålig ligger i Halland på samma nivå som i riket, 5 %.5 Även ohälsotalet6 ligger bättre i Halland som helhet än i riket med 26 dagar jämfört med 28 dagar Det finns dock skillnader mellan Hallands kommuner från cirka 20 dagar i Kungsbacka till omkring 30 dagar i Laholm och Halmstad. Efter en kontinuerlig minskning sedan 2002 från 38 dagar har ohälsotalen sedan 2013 ökat i både Halland och riket.7 Resultat från den Nationella folkhälsoenkäten och Öppna jämförelser visar att Halland som helhet ligger bättre till än riket på helheten men i flera fall framkommer tydliga skillnader mellan kommunerna. Till exempel skiljer sig insjuknandet i hjärtinfarkt per per invånare från 191 i Kungsbacka till 345 i Hylte, dvs. 81 % fler.8 Ett annat exempel är antalet invånare över 65 år som haft ett slutenvårdstillfälle på grund av fallskador per som i Varberg var 21 % fler än i Laholm.9 Både hjärtinfarkt och lårbensfrakturer innebär lidande för individen och tillhör de diagnoser som är mest kostsamma i slutenvården i Halland. Beräknad återstående medellivslängd vid födseln i Halland och riket, Medelivslängd, år ,7 82,8 80,9 80,1 Region Halland, kvinnor Riket, kvinnor Region Halland, män Riket, män För kvinnor är medellivslängden högst i Falkenbergs kommun (85,1 år) och lägst i Hylte kommun (83,9 år) För män är medellivslängden högst i Kungsbacka kommun (81,6 år) och lägst i Halmstad kommun (80,0 år) 2004 År Figur 2 - Medellivslängd i Halland och riket Not: Medellivslängden är beräknad som återstående medellivslängd vid födseln och är ett medelvärde beräknat över fyra år. Exempelvis är medellivslängden 2015 beräknad som återstående medellivslängd för personer födda år Källa: scb.se, Befolkningsstatistik 5 Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata 6 Ohälsotalet definieras som antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till befolkningen år. 7 Försäkringskassan, ohälsotalet efter kommun och ålder 8 Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser folkhälsa utgångsläge för hälso- och sjukvården

57 Jag tar hand om mig själv och min hälsa Halland arbetar hälsofrämjande och möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga utgångsläge för hälso- och sjukvården 17

58 Sett till om invånarna upplever några skillnader gällande hur vården ges visar resultatet från 2016 års Hälso- och sjukvårdsbarometer att drygt en fjärdedel av de tillfrågade i Halland inte vet om vården ges på lika villkor, och 40 % upplever att vården inte ges på lika villkor. Utöver skillnader i hälsa mellan olika kommuner finns också skillnader i behov mellan olika grupper, där nyanlända är en aktuell sådan. I denna grupp finns stora behov av exempelvis tandvård och mödrahälsovård. 2. Samverkan mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer behöver stärkas för en god hälsa hos invånarna Hälsans bestämningsfaktorer (Figur 3) ett väletablerat begrepp inom folkhälsoområdet. Begreppet illustrerar hur hälso- och sjukvården är en av flera pusselbitar som krävs i arbetet för att verka för en god hälsa hos befolkningen. En viktig bestämningsfaktor är till exempel utbildning där nationell data visar hur det skiljer fem år i livslängd mellan individer med eftergymnasial- respektive förgymnasial utbildning.1⁰ I arbetet för en god hälsa krävs således aktiviteter från flera olika aktörer, på flera nivåer och genom samverkan. I en jämförelse av åtta bestämningsfaktorer visar Halland i flertalet fall resultat i samma nivå som eller lite bättre än riket. På kommunnivå finns ett mönster där Kungsbacka faller väl ut, särskilt jämfört med Hylte, vad gäller samtliga bestämningsfaktorer. Undantaget är riskkonsumtion av alkohol där förhållandet är det omvända (Figur 4). För att minska skillnader krävs riktade insatser i samverkan med kommunerna och andra aktörer. Miljö samhällsekonomiska strategier Boende Arbetsmiljö Arbetslöshet Trafik Alkohol Tobak Utbildning Matvanor Narkotika Socialt stöd Jordbruk och livsmedel Barns vuxenkontakter Motion Sociala nätverk Fritid och kultur Sex och samlevnad Social försäkring Sömnvanor m.m. Socialtjänst Hälso- och sjukvård m.m. Ålder, kön och arv Figur 3 - Hälsans bestämningsfaktorer Källa: Dahlgren, G, Whitehead, M. Policies and strategies to promote social equity in health: Background document to WHO Strategy paper for Europe. Köpenhamn: WHO; Modifierad av Folkhälsomyndigheten. 1⁰ Öppna jämförelser Folkhälsa utgångsläge för hälso- och sjukvården

59 3. Arbetet med att främja aktiv invånar- och patientmedverkan har inletts men behöver utvecklas Halland är en aktiv partner för att kunna erbjuda sina invånare de initiativ kring invånar- och patientmedverkan som implementeras nationellt, såsom e-tjänster från 1177 Vårdguiden. Förutom rådgivning kring sjukdomstillstånd erbjuder 1177 Vårdguiden Halland via sina e-tjänster bland annat möjligheten att avboka, omboka och beställa mottagningstider hos vård- och tandvårdsmottagningar inom eller via avtal med Region Halland11. För blodcentraler samt hälsoundersökningar som gynekologisk cellprovtagning, mammografi och aortascreening är det även möjligt att boka tider direkt via webbtidbokning. Dessutom kan invånare via e-tjänsterna till exempel välja vårdcentral, få röntgensvar, se och förnya sina recept, ordna med uttag av läkemedel samt se hur man ligger till i högkostnadsskyddet för läkemedel. Arbetet med journal via nätet har också initierats med att tillgängliggöra bland annat vårdkontakter, journalanteckningar och diagnoser. Andelen hallänningar med inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster har ökat i snabb takt då 30 % av invånarna hade ett konto till e-tjänsterna i januari 2015 medan motsvarande siffra var 43 % i juli Endast i Region Örebro län har en större andel av invånarna inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster12. Dock visar undersökningar att det finns potential att öka kännedomen om och förtroendet för 1177 Vårdguiden. I Halland känner lite mer än hälften av befolkningen, 57 %, till webbplatsen 1177.se. I riket som helhet känner 55 % till 1177.se (Figur 5). Fler hallänningar, 88 %, känner till möjligheten att ringa till 1177 via telefon för att få råd och hjälp om sjukvård % av respondenterna i Halland som helhet känner förtroende för 1177.se vilket är lägre än i riket där 62 % känner förtroende för 1177.se. I Tabell 1 framkommer att det är särskilt lågt bland de respondenter vars högsta utbildning är grundskoleutbildning. högst rankad kommun lägst rankad kommun Förgymnasial utbildning (%) Eftergymnasialoch forskarutbildning (%) Arbetslöshet (%) Dagligrökare (%) Riskkonsumenter alkohol (%) Fetma (%) Fysiskt aktiva (%) Stillasittande fritid (%) Falkenberg , Halmstad , Hylte , Kungsbacka , Laholm , Varberg , Halland , Riket , Figur 4 - Kommunjämförelse utifrån bestämningsfaktorer för folkhälsa Not: Värden som presenteras gällande utbildning gäller för år 2014, värden gällande arbetslöshet, rökning, alkoholkonsumtion, fetma, fysisk aktivitet och stillasittande fritid gäller för Den högst rankade kommunen inom en viss kategori har markerats med en grön ring och en röd ring har använts för att markera resultatet för den lägst rankade kommunen Källor: scb.se; kolada.se; Nationella Folkhälsoenkäten se/Halland; Tjänsteskrivelse Basutbud i 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter) för alla vård- och tandvårdsmottagningar inom eller med avtal med Region Halland ( ) Vårdbarometern 2015 utgångsläge för hälso- och sjukvården 19

60 Andel av befolkningen som känner till webbplatsen 1177.se 100 % %-enheter 57 Halland Riket År Figur 5 - Kännedom om webbplatsen 1177.se Not: Frågan som ställdes var Känner du till webbplatsen 1177.se där du bland annat kan få råd och hjälp om sjukvård? Källor: Vårdbarometern 2015; vårdbarometern.nu Informationsöverföring och kommunikationskanaler är verktyg för invånar- och patientmedverkan och behöver i möjligaste mån anpassas efter invånarnas behov. Det finns idag stor kunskap om att bristen på information till och kommunikation med patienter och närstående resulterar i onödig hälso- och sjukvård. Det är till exempel en vanlig orsak till oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar. Verktyg och metoder för invånar- och patientmedverkan behöver även ta hänsyn till förändrade förväntningar på hälso- och sjukvården, såsom kontaktvägar av olika slag. En vanlig jämförelse är den utveckling som skett inom övriga sektorer i samhället, exempelvis inom banksektorn där man under de senaste 20 åren gått från att vara en analog sektor med betalning av räkningar på bankkontor till att vara en digitaliserad sektor där tjänster som Swish, en mobiltjänst för direkta betalningar, har flera miljoner användare. Hälso- och sjukvården är i huvudsak en sektor som kommunicerar via brev och telefon, trots att förväntningarna från invånarna ser annorlunda ut. Den omvärldsanalys kring trender för hälso- och sjukvården som genomförts visar att floran av medicintekniska produkter som erbjuder nya möjligheter för invånar- och patientmedverkan växer. Ett exempel är de utökade möjligheterna för automatisk inrapportering av patientvärden direkt från hemmet till vården. Med en öppenhet och ett välutvecklat samarbete medför detta stor potential för att underlätta för patienterna att ta ansvar utifrån egen förmåga. I dagsläget finns fortsatt utmaningar med ett flertal olika grupper och funktioner där det behövs koordinering och en gemensam övergripande prioritering. I Halland pågår även arbetet med att införa Framtidens vårdinformationsstöd som ger möjlighet att stödja ett processinriktat arbetssätt och underlätta för patienterna att ta ansvar utifrån egen förmåga. 20 utgångsläge för hälso- och sjukvården

61 hälso- och sjukvården 4. Hälso- och sjukvården i Halland håller generellt en hög kvalitet men det finns utvecklingsområden såväl medicinskt som utifrån patienternas upplevelser Halland placerar sig sedan många år bland de bästa vid en sammanvägd bedömning av Öppna jämförelser med övriga landsting/regioner. Halland har goda resultat bland annat inom säker vård/patientsäkerhet, väntetider/tillgänglighet och ögonsjukvård. Men det finns också tydliga förbättringsområden till exempel inom hjärtsjukvården och psykiatrin där Halland för flera variabler placerar sig i nedre kvartilen (Figur 6). I 2016 års Hälso- och sjukvårdsbarometer framkommer att invånarna i Halland känner stort förtroende för hälso- och sjukvården som helhet men värdena har sjunkit något för sjukhus och vårdcentraler jämfört med Patienternas förtroende för hälso- och sjukvården är något större än förtroendet för hälso- och sjukvården för alla invånare.14 Patienternas förtroende har ökat något sedan 2014, både när det gäller hälso- och sjukvården i allmänhet och vårdcentraler (Tabell 2). I Halland följs invånarnas och patienternas upplevelser av hälso- och sjukvården upp genom framförallt de nationella enkäterna Nationell patientenkät och Hälso- och sjukvårdsbarometern (tidigare Vårdbarometern). En annan etablerad kanal är Patientnämnden som 2015 hanterade 765 ärenden.15 En annan kanal under utveckling är invånardialoger i lokala nämnders regi. De har under arbetet med att ta fram hälso- och sjukvårdsstrategin genomfört dialoger med målgrupperna unga vuxna, mitt i livet och äldre i samtliga sex kommuner. Utifrån frågor kring vad som fungerar väl i vården och vad som skulle kunna fungera bättre framkom bemötande, tillgänglighet, kompetens, kontinuitet och information som viktiga teman. Det finns idag inga etablerade Område där Halland placerar sig högt - Tillgänglighet Område där Halland placerar sig högt - Ögonsjukvård Område där Halland placerar sig lågt - Hjärtsjukvård Gotland Kalmar Halland Jönköping Kronoberg Östergötland Blekinge Norrbotten Stockholm Västmanland Gävleborg Sörmland Västernorrland Västra Götaland Värmland Jämtland Västerbotten Uppsala Örebro Dalarna Skåne 0,85 0,85 0,85 0,83 0,80 0,72 0,71 0,60 0,58 0,55 0,54 0,54 0,48 0,47 0,43 0,42 0,41 0,38 0,34 0,33 0,30 Gotland Halland Jönköping Blekinge Västerbotten Jämtland Stockholm Gävleborg Östergötland Västmanland Kalmar Kronoberg Västra Götaland Sörmland Dalarna Värmland Örebro Uppsala Norrbotten Västernorrland Skåne 0,99 0,93 0,85 0,83 0,77 0,75 0,75 0,74 0,70 0,65 0,63 0,62 0,62 0,61 0,60 0,60 0,60 0,54 0,52 0,51 0,48 Västerbotten Sörmland Skpne Östergötland Jämtland Stockholm Värmland Uppsala Gävleborg Västmanland Västernorrland Västra Götaland Dalarna Kalmar Gotland Blekinge Kronoberg Jönköping Norrbotten Halland Örebro 0,65 0,62 0,60 0,60 0,59 0,59 0,59 0,58 0,55 0,54 0,54 0,53 0,52 0,51 0,50 0,50 0,50 0,49 0,47 0,45 0,42 Figur 6 - Exempel: resultat ur Öppna jämförelser Not: Siffrorna som presenteras är indexvärden. Indexvärde för en enskild indikator där ett så högt värde som möjligt är eftersträvansvärt beräknas med formeln: Index=(eget värde-lägsta värde)/(högsta värde-lägsta värde). För de indikatorer där istället ett lågt värde är önskvärt beräknas index som 1-Index. Genom att alla indikator uttrycks i samma skala kan olika indikatorer summeras och genomsnittsvärden kan beräknas för grupper av indikatorer Källor: Öppna jämförelser i överblick 2014, SKL 14 Med invånare avses alla som har svarat på Hälso- och sjukvårdsbarometerns enkät och med patient avses de som har svarat Ja, som patient på frågan Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt hälso- och sjukvården 15 Patientnämnden Halland, verksamhetsberättelse 2015 utgångsläge för hälso- och sjukvården 21

62 Jag känner mig trygg i att jag får den bästa vården Halland erbjuder en hälso- och sjukvård utifrån behov, patientsäkerhet och kvalitet 22 utgångsläge för hälso- och sjukvården

63 Invånare totalt I ditt landsting: hur stort eller litet förtroende har du för...? Mycket / ganska stort Varken eller Mycket / ganska litet Mycket / ganska stort Varken eller Mycket / ganska litet Hälso- och sjukvården som helhet 70 % 20 % 10 % 70 % 24 % 6 % Sjukhus 74 % 16 % 10 % 77 % 17 % 6 % Vårdcentraler 71 % 15 % 14 % 72 % 20 % 7 % Patienter I ditt landsting: hur stort eller litet förtroende har du för...? Mycket / ganska stort Varken eller Mycket / ganska litet Mycket / ganska stort Varken eller Mycket / ganska litet Hälso- och sjukvården som helhet 73 % 19 % 8 % 70 % 25 % 6 % Sjukhus 74 % 18 % 9 % 77 % 17 % 7 % Vårdcentraler 73 % 12 % 14 % 72 % 21 % 7 % Tabell 2 - Hallänningarnas förtroende för hälso- och sjukvården Not: Vet ej -svar är exkluderade från beräkningarna Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 arbetssätt för att kontinuerligt samla in patienternas återkoppling efter kontakt med hälso- och sjukvården eller för hur invånare och patienter kan involveras i utvecklingen av hälso- och sjukvården. 5. Det är möjligt att erbjuda en mer sammanhållen vård och skapa flöden som i än större utsträckning utgår från patienternas behov Ett mått på sammanhållen vård är andelen oplanerade inskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år eller äldre. I Halland sågs en ökning mellan 2013 och 2014 från 9,9 % till 12,6 % jämfört med riket som gick från 10,3 % till 10,4 %.16 Oplanerade återinskrivningar är en viktig delförklaring när man analyserar vården för de 1 % av invånarna som står för omkring 50 % av både kostnader och slutenvård.17 Den största andelen som skrevs in i slutenvården under år 2015 var äldre personer, 43 % av slutenvårdstillfällena utgjordes av individer som var 70 år eller äldre (Figur 7). En journalstudie av personer äldre än 80 år och inneliggande på Hallands sjukhus i maj 2015 visade att cirka 40 % av de 161 studerade patienterna potentiellt skulle kunnat få sin vård tillgodosedd utanför sjukhuset om rätt vårdformer funnits tillgängliga. Journalstudien visade vidare att cirka 40 % låg kvar på sjukhuset för att de väntade på icke-medicinska åtgärder såsom vårdplanering med andra aktörer.18 En viss minskning ses mellan 2010 och 2015 av antalet slutenvårdstillfällen, liksom en ökning av antalet kontakter i den specialiserade somatiska öppenvården med 0,16 besök per invånare och år. I närsjukvården ses en ökning med 0,97 besök per invånare och år (Figur 8). Faktaunderlaget visar på resultat som stödjer att det går att förbättra det oplanerade flödet i Halland idag var det besök vid akutmottagningarna på Hallands sjukhus varav 27 % skrevs in på sjukhuset.19 Av de som sökte hade de flesta inte haft en aktuell kontakt med öppenvården; två tredjedelar hade inte haft en öppenvårdskontakt under den föregående veckan och 55 % hade inte haft öppenvårdskontakt under de tre veckor som föregick besöket på akutmottagningen (Figur 9). Närsjukvården finns tillgänglig framförallt vardagar mellan klockan 8 och 18 och 5 av Vårdenisiffror.se, Öppna jämförelser 17 VAS-data från Region Halland; Region Hallands analys 18 Läkartidningen. 2016;113:DTAE 19 VAS-data från Region Halland; Region Hallands analys utgångsläge för hälso- och sjukvården 23

64 vårdcentraler har öppet både lördag och söndag2⁰ (detta inkluderar de samordnade kvälls- och helgmottagningarna). Den specialiserade öppenvården har till allra största delen, cirka 85 %, planerad verksamhet21. Cirka 90 % av de vårdkontakter som hallänningarna har i andra landsting och regioner sker i Västra Götalandsregionen och i Region Skåne. Dessa omfattar cirka öppenvårdskontakter och slutenvårdstillfällen. Den vanligaste specialiteten som hallänningarna söker vård för utanför Halland är onkologisk vård, dessa besök utgjorde 18 % av öppenvårdskontakterna i andra landsting/regioner under Cancervården är en specialitet där hälso- och sjukvården i Halland samarbetar med både Region Skåne och Västra Götalandsregionen. De arbetar delvis efter olika riktlinjer och regionala vårdprogram vilket gör att invånare i Halland kan få olika behandling för samma cancersjukdom. Halland arbetar för att minska skillnaderna och arbetet stärks av den nationella trenden med nivåstrukturering av cancervården, dvs. en organisering av hälso- och sjukvården med färre enheter som ger personalen möjlighet att utföra specifika medicinska ingrepp många gånger. Trenden mot ökad samling av specialiserad vård drivs på för hela hälso- och sjukvården bland annat utifrån betänkandet från utredningen om högspecialiserad vård Träning ger färdighet (2015:98) av Måns Rosén som drar slutsatsen att kvaliteten och patientsäkerheten i hälso- och sjukvården förbättras med ökade patientvolymer per vårdenhet och per behandlare. Den förstärks också av svårigheter att klara bemanningen med allt fler medicinska subspecialiteter. De halländska invånarna är i stort positiva till en samling av hälso- och sjukvården. I Vårdbarometern 2015 svarade 82 % av de halländska respondenterna att man tyckte det var bra att koncentrera vissa operationer och behandlingar till enstaka sjukhus för att förbättra kvaliteten, även om det innebär längre resor. Andel slutenvårdstillfällen 2015 per ålderssegment 100 % = slutenvårdstillfällen Slutenvårdstillfällen % % % % 14 % % 10 % 9 % 7 % 5 % 6 % 4 % Ålder Figur 7 - Andel slutenvårdstillfällen per ålderssegment Not: Ett slutenvårdstillfälle definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under Det totala antalet slutenvårdstillfällen uppgick under 2014 till men vid 4 registrerades inte någon ålder. Källor: VAS-data från Region Halland; Region Hallands analys 2⁰ 1177.se; regionhalland.se 21 VAS-data från Region Halland; Region Hallands analys 22 Data från Region Hallands fakturering; Region Hallands analys 24 utgångsläge för hälso- och sjukvården

65 Jag och mina närstående är delaktiga i min vård Halland har invånarnas och patienternas fokus 6. Hälso- och sjukvården behöver arbeta med strategisk kompetensförsörjning för att kunna säkerställa nuvarande och framtida behov Utifrån den analys av utgångsläget för hälso- och sjukvården och trender framåt som genomförts pekar ett flertal faktorer mot att det kommer att krävas nya arbetssätt för att klara av bemanningen inom hälso- och sjukvården framöver. Idag finns ett rekryteringsbehov i Halland inom ett flertal yrkeskategorier samtidigt som en stor del av regionens hälso- och sjukvårdspersonal går i pension inom de närmaste fem åren. Exempelvis kommer cirka 16 % av läkarna, 13 % av sjuksköterskorna och 25 % av tandvårdspersonalen att gå i pension inom 5 år.23 Ett av de områden där bemanningsproblematiken varit stor är psykiatrin där personalbrist och högt patienttryck fått stora konsekvenser under 2016 med bland annat stängda vårdplatser som följd. Svårigheter med bemanning kan även påverka kostnadsutvecklingen. Under 2015 uppgick kostnaden för inhyrd personal inom hälso- och sjukvården till 74 miljoner kronor vilket utgjorde ungefär 2 % av de totala 23 Årsredovisning Region Halland 2014 utgångsläge för hälso- och sjukvården 25

66 personalkostnaderna och innebar en ökning med 32 % från 2013 års nivåer.24 Inom ramen för Framtidsarbetet som påbörjades i Region Halland under 2014 har det påvisats att en stor andel inom flera yrkeskategorier anser att det finns potential till en utvecklad arbetsfördelning (Figur 10). 68 % av läkarna och 67 % av sjuksköterskorna som besvarat den enkät som genomfördes inom ramen för Framtidsarbetet anser att de utför arbetsuppgifter som någon annan person eller yrkesgrupp skulle kunna utföra. Motsvarande siffror för psykologer och undersköterskor är 58 % respektive 35 %. Antal vårdkontakter per invånare och per vårdnivå i Halland, Vårdkontakter per invånare 5,5 5,0 4,5 1,5 1,0 0,5 0,4 0,1 0,1 0,0 År ,1 1,7 Närsjukvård Spec ÖV somatik Spec ÖV psykiatri Slutenvård somatik Hemsjukvård Slutenvård Akutmottagningsbesök är inkluderade i specialiserad somatisk öppenvård Figur 8 - Antalet vårdkontakter per vårdnivå och invånare i Halland Not: Data omfattar vårdkontakter hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, d.v.s. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. Analysen omfattar inte data från Region Hallands fakturering, dvs. data från riks-/regionvård och privata vårdgivare utan VAS. Faktureringsdata utgjorde cirka 7 % av hallänningarnas öppenvårdskontakter under 2015 och cirka 11 % av slutenvårdstillfällena. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under Hemsjukvård omfattar endast hemsjukvård utförd i regionens regi. Närsjukvård omfattar all närsjukvård, dvs. förutom vårdcentralsverksamhet även t.ex. mödravård och ungdomsmottagningsbesök. Källor: VAS-data från Region Halland; Region Hallands analys Andel med öppenvårdsbesök i Halland 1-3 veckor före akutmottagningsbesök vid Hallands sjukhus, % % % % % % 100 % 30 % 31 % 31 % 31 % 31 % 32 % Öppenvård 8-21 dagar före akutmottagningsbesök Öppenvård 0-7 dagar före akutmottagningsbesök 58 % 57 % 56 % 56 % 56 % 55 % Akutmottagningsbesök utan öppenvård 0-21 dagar innan Figur 9 - Andel med öppenvårdsbesök 1-3 veckor före akutmottagningsbesök Not: Data omfattar vårdkontakter hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, d.v.s. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler. Ett antagande har gjorts om att öppenvårdsbesöken skett före akutmottagningsbesöken i de fall som besöken skett på samma dag. Antagandet har gjorts då VAS-data endast innehåller information om vilken dag besöket är gjort och inte vid vilken specifik tidpunkt på dygnet. Källor: VAS-data från Region Halland, Region Hallands analys 24 Årsredovisning Region Halland utgångsläge för hälso- och sjukvården

67 Exempel på arbetsuppgifter som skulle kunna frigöras genom en utvecklad arbetsfördelning är enligt läkarna administrativa uppgifter som att signera anteckningar och lägga in provsvar i journalsystemet VAS. Sjuksköterskorna anser att städning och påfyllnad av material, förråd och matvagnar skulle kunna göras av någon annan yrkesgrupp medan psykologerna anser att tidbokningar och kallelser av patienter skulle kunna skötas av någon annan. De olika yrkeskategorierna anger att mellan 4 och 6 timmar i veckan skulle kunna frigöras genom en utvecklad arbetsfördelning, dvs. motsvarande 10 % respektive 15 % av arbetstiden.25 Den omvärldsanalys som genomförts visar på att en rad trender inom hälso- och sjukvården kan komma att kräva nya kompetenser. Ett exempel är den snabba utvecklingen inom digitalisering och e-hälsasom kommer bland annat att leda till ett behov av förstärkt IT-kompetens och förändrade arbetssätt. Faktaunderlaget visar att det är en liten grupp invånare som nyttjar en stor del av hälso- och sjukvården: i Halland nyttjar 1 % av invånarna ca 50 % av både kostnader och slutenvård.26 Av de 1 % som nyttjar störst del av hälso- och sjukvården återfinns ca 20 % av patienterna i samma grupp kommande år. Cirka 10 % av patienterna avlider medan övriga patienter får ett stabiliserat tillstånd och nyttjar mindre hälso- och sjukvård. Riktade insatser till denna grupp och andra grupper med särskilda behov ökar och kräver kompetens som hanterar mer komplex utvärdering och uppföljning. Dessutom kräver dessa insatser ofta en utvecklad samverkan mellan olika utförare vilket i sin tur kan leda till ett behov av fler vårdkoordinatorer, som redan idag är ett exempel på en allt vanligare kompetens. förutsättningar 7. Arbetet med att dra nytta av möjligheterna utifrån digitalisering och e-hälsa behöver koordineras och stärkas Halland har ett gemensamt journalsystem, VAS, som omfattar all hälso- och sjukvård utom cirka Andel svarande som anser att de utför arbetsuppgifter som någon annan person/yrkesgrupp kan utföra % 32 % 33 % 42 % 65 % Nej 68 % 67 % 58 % Ja 35 % Läkare Sjuksköterskor Undersköterskor Pskyologer Figur 10 - Beskrivning av personalens uppfattning kring arbetsfördelning Not: Svaren är baserade på en enkät som genomfördes inom ramen för åtgärdsarbetet. Källor: Åtgärdsarbetet, slutrapport fas 1; Åtgärdsarbetet, delrapport ekonomisk beräkning fas 1 25 Åtgärdsarbetet, slutrapport fas 1; Åtgärdsarbetet, delrapport ekonomisk beräkning fas 1 26 VAS-data från Region Halland; Region Hallands analys utgångsläge för hälso- och sjukvården 27

68 7 % av de listade patienterna i närsjukvården och cirka 4 % av alla öppenvårdstillfällen totalt. VAS är ett av de tidiga journalsystemen som framförallt erbjuder ett dokumentationsstöd. Arbetet med Framtidens vårdinformationsstöd har inletts och koordineras i ett gemensamt program av landsting/regioner27 som ingår i SUSSA (Strategisk utveckling av sjukvårdsstödjande applikationer). Region Halland har tillsammans med Dalarna, Norrbotten och Gävleborg option på det stöd som kommer upphandlas. Arbetet med att utvärdera och implementera fristående möjligheter utifrån digitalisering och e-hälsa har inletts. Det pågår piloter med hur videokonsultationer kan användas. Exempelvis fick patienter som sökte sig till Hallands akutmottagningar under sommaren 2016 men som inte var i behov av akutvård eller en fysisk undersökning ett erbjudande om att träffa en läkare via videolänk. Erbjudandet gavs först efter att en sjuksköterska bedömt patientens vårdbehov samt om denne kunde och ville använda sig av den digitala vårdcentralen28. Fler möjligheter till att använda videokonsultationer ska undersökas. Ett annat initiativ inom digitalisering och e-hälsa är pilotverksamheten i Halland med internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) för ångest. Via ett inledande möte med en behandlare kan patienter få internetbaserad KBT-behandling. Behandlingen omfattar exempelvis information och övningar via textavsnitt och filmer29. Det finns flera parallella initiativ och grupper som arbetar med utveckling av digitalisering och e-hälsa för hälso- och sjukvården i Halland. För att dessa nya möjligheter ska få genomslag kommer det också att krävas en utveckling av nya arbetssätt. Dessutom kommer ersättningsmodeller att behöva utformas som inte ger fördel för personliga besök jämfört med andra kontaktkanaler. 8. Strukturer och processer för styrning och uppföljning kan vidareutvecklas I dagsläget pågår arbetet med att ta fram gemensamma nyckelindikatorer för hälso- och sjukvården i Halland. Målsättningen är att använda dem för beslutsunderlag och för att ge underlag till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Professionen inom hälso- och sjukvården efterfrågar förutsättningar för att få tillgång till automatiserad återrapportering av kvalitetsdata. Det pågår också ett arbete med att utveckla produktions- och kapacitetsstyrning samt metoder för att styra och följa upp produktion, kvalitet och kostnad. I processerna och strukturerna för styrning och planering av verksamheten finns också förbättringsmöjligheter. En del handlar om att styrningen ska ske utifrån bästa möjliga kunskap och vara än mer faktabaserad och sammanhängande från styrdokumentet Mål & Budget, via uppdrag till verksamhetsplaner och uppföljning. En annan del handlar om förvaltningsövergripande verksamhetsplanering och budgetfördelning som tar utgångspunkt i patientens process istället för i organisationen. Ytterligare en tredje del handlar om att det finns indikationer på möjligheter att bättre anpassa hälso- och sjukvårdsorganisationen för att möta invånarnas behov. 9. Kontinuerligt förbättringsarbete nödvändigt för att bryta kostnadsutvecklingstakten och möjliggöra att möta invånarnas ökande förväntningar Kostnaderna för hälso- och sjukvården uppskattas öka framöver utifrån demografi, förändrade förväntningar från invånarna och den medicinska utvecklingen. Sedan 2010 har kostnaderna för hälsooch sjukvård motsvarat knappt 10 % av BNP. Med en BNP tillväxt framåt på drygt 2 % kommer vi klara den uppskattade kostnaden för demografisk tillväxt. För att klara den uppskattade kostnadsökningen utifrån förväntningar från invånarna och 27 De fyra landstingen är Västerbotten, Södermanland, Västernorrland och Region Örebro län 28 Hallandsposten.se ( ) utgångsläge för hälso- och sjukvården

69 den medicinska utvecklingen kommer däremot ca 12 % av BNP behöva gå till hälso- och sjukvård om inte ändrade arbetssätt och nya möjligheter genom bland annat innovationer och digitalisering kan minska kostnadsutvecklingen (Figur 11).3⁰ Ett exempel på förändrade förväntningar från invånarna är inom cancerområdet där betalningsviljan, utifrån vad som godkänns för inkludering i läkemedelsförmånen av Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV), ökat med 49 % per kvalitetsjusterat levnadsår. Detta samtidigt som endast 8 % av de cancerläkemedel som introducerats sedan 2012 inneburit ökad överlevnad på mer än två månader. Ett exempel på den medicinska utvecklingen från cancerområdet är att med en mer framgångsrik cancerbehandling kommer fler människor att överleva en första cancer och under sin levnad hinna utveckla ytterligare cancersjukdomar. Ökad prevalens är också ett resultat av den ökade livslängden som gör att fler hinner utveckla cancer och andra sjukdomar. Cancerfonden uppskattar att cancerpopulationen kommer att fördubblas mellan år 2016 och 2040 (Figur 12). 10. Flera aktuella nationella utredningar och initiativ föreslår genomgripande förändringar av hälso- och sjukvården i Sverige Det har kommit ny lagstiftning och flera utredningar och initiativ som har påverkat eller med stor sannolikhet kommer att påverka hälso- och sjukvården framåt. Här är några utvalda exempel: Patientlag 2014:821 med målet att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen innebär bland annat att patienten ska kunna välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet, att informationsplikten gentemot patienten förtydligas och att patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. I betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (2009:11) identifierades att en långsiktig strategi var nödvändig för att klara en framtida ökning av cancerprevalens, att Kostnader för hälso- och sjukvård som andel av BNP år , demografisk utveckling och prognos, löpande priser (%) % Ökade kostnader utifrån förväntad medicinsk utveckling och förväntan från invånarna Ökade kostnader utifrån förväntad demografisk utveckling År Figur 11 - Kostnader för hälso- och sjukvård i relation till BNP Not: Uppskattad årlig BNP-tillväxt 2,16 %. I Socialdepartementets beräkningar har man utifrån ett historiskt perspektiv antagit en extra kostnadsutveckling om 0,8 % per år (utöver den demografiska kostnadsutvecklingen). 0,8 % motsvarar den faktiska kostnadsutvecklingen mellan som inte kan förklaras av demografiska förändringar. Källor: Den ljusnande framtid är vård delresultat från LEV-projektet, Socialdepartementet (2010); Hälso- och sjukvården till 2030, SKL (2005); Region Hallands analys 3⁰ Health at a Glance 2015: OECD Indikators, Läkemedel statistik för år 2014, Socialstyrelsen; Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos, Socialstyrelsen utgångsläge för hälso- och sjukvården 29

70 Jag kan sköta min egen hälsa på det sätt som passar mig Halland använder digitalisering och e-hälsa för invånare, patienter och profession cancervårdens organisation behöver utvecklas och att nationell samordning blir alltmer nödvändigt. Detta ledde fram till att Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) skapades med syftet att tillsammans med landsting och regioner skapa en mer patientfokuserad, jämlik och tillgänglig cancervård. I betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (2015:20) föreslås en ny betalningsansvarslag som kommer att innebära att kommunerna blir betalningsansvariga tre kalenderdagar efter att behandlande läkare meddelat berörda enheter att patienten är medicinskt färdigbehandlad, istället för dagens system där kommunerna blir betalningsansvariga tidigast fem vardagar efter mottagen kallelse om vårdplanering. Utredningen om högspecialiserad vårds betänkande Träning ger färdighet (2015:98) är en systematisk översikt av vetenskaplig litteratur 30 utgångsläge för hälso- och sjukvården

71 Antalet cancerpatienter - prognos fram till Tusental +110 % Ökning beror på Befolkningstillväxt Fler överlever vid cancer Fler hinner utveckla cancer Figur 12 - Växande grupper med kroniskt sjuka - exempel cancerpatienter Not: Antalet cancerpatienter visar hur många personer som vid ett givet tillfälle har eller har haft cancer inom en given tidsperiod, i detta fall tio år, och som fortfarande lever Källor: Cancerfondsrapporten 2016, Cancerfonden kopplad till nivåstrukturering i högspecialiserad vård och omfattar även egna analyser av svensk hälso- och sjukvårdsdata. Utredningen framhåller att cirka 500 dödsfall skulle kunna undvikas årligen om patientvolymerna ökade till minst 100 ingrepp av en viss typ av åtgärd på svenska sjukhus. Utredningen drar slutsatsen att kvaliteten och patientsäkerheten i hälso- och sjukvården förbättras med ökade patientvolymer per vårdenhet och per behandlare. Effektiv vård (2016:2), slutbetänkandet från den nationella samordnaren för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, är en utredning om effektivare resursutnyttjande i hälso- och sjukvården. Utredningen ser effektiviseringspotential genom bland annat förändrad organisering av vården för kroniskt sjuka och andra patienter med omfattande behov. Man ser ett behov av att öka förmågan till att planera utifrån målgruppers behov snarare än enskilda diagnoser och medicinska specialiteter. Relaterat till detta föreslår utredningen exempelvis en förändring av primärvårdsuppdraget. Detta skulle innebära att primärvården delas upp i allmän primärvård och riktad primärvård som ska fullgöra primärvårdsuppdraget för äldre med omfattande behov. Den riktade primärvården och kommunernas hälso- och sjukvård och socialtjänst ska enligt utredningen utföras gemensamt för äldre med omfattande behov. Dessutom skulle primärvården få ett akutuppdrag med remisstvång till akutsjukvård på sjukhus. I Digitaliseringskommissionens slutbetänkande Digitaliseringens transformerande kraft (2015:91) föreslås bland annat ett digitalt kompetenslyft för ledare i kommunal verksamhet och att utveckla en nationell strategi för datadriven innovation. Indelningskommitténs förslag om ny regionindelning innebär ett förslag om att dagens 21 regioner och landsting ska bli sex regioner. Ambitionen är att skapa regioner som ska vara jämnstarka, ekonomiskt bärkraftiga och klara av såväl sjukvård som regional utveckling och arbetsmarknadsutveckling. De sex regionerna ska var och en klara av att bedriva regionsjukvård. Indelningskommitténs slutbetänkande kommer presenteras den 31 augusti utgångsläge för hälso- och sjukvården 31

72 Plan framåt Genomförande av strategin I arbetet med att genomföra den politiskt beslutade hälso- och sjukvårdsstrategin kommer regiondirektören att ha det sammanhållande ansvaret. Genom en tydlig koppling till Mål & Budget och resursfördelningen ska verksamhetsplaneringen för åren innebära en realisering av prioriteringarna inom strategin. För varje prioritering ska det finnas någon som har ansvaret för genomförandet vilket innebär att det utformas och beslutas om handlings- och tidplaner för genomförande. Genomförandet av hälso- och sjukvårdsstrategin ska hanteras i linjen och ansvaret ska därför i första hand tilldelas funktioner i befintlig organisation eller etablerad grupp, men i vissa fall kommer det krävas särskilda regiongemensamma arbetsgrupper. Vid sammansättning av dessa särskilda arbetsgrupper bör hänsyn även tas till existerande konstellationer då det kan behövas ett koordineringsbehov av pågående initiativ och grupperingar. Exempelvis kommer en viktig del i genomförandet av strategin att vara att fullfölja genomförandet av Framtidsarbetet. Därför ska de beslutade åtgärderna inom Framtidsarbetet integreras med prioriteringarna inom hälso- och sjukvårdsstrategin. För att klara genomförandet av den politiskt beslutade hälso- och sjukvårdsstrategin kommer det att krävas beslut och aktiviteter på alla nivåer inom politiken, tjänstemannaorganisationen och i verksamheten. Framgångsrik samverkan inom hälso- och sjukvården och med andra aktörer är avgörande. Genomförandet av strategin ska planeras utifrån perspektivet att motverka stuprörstänk, främja planering utifrån processer och samverkan tvärs organisatoriska nivåer och huvudmannagränser. 32 plan framåt

73 Bilaga - Illustrativa invånarberättelser Tanken med denna bilaga med fiktiva invånarberättelser är att levandegöra det strategiska ramverket. Dessa berättelser är illustrativa och framåtblickande exempel på hur den halländska hälso- och sjukvården skulle kunna fungera om vi arbetar tillsammans mot de uppsatta målen. Om vi använder strategin som ledstång, kommer de beslut som fattas i organisationen att säkerställa att det som idag är önskescenarion, blir en verklighetsbild för hälso- och sjukvården i Halland inom en överskådlig tid. De utmaningar vi har idag kommer vi att kunna möta genom att strategin ger oss verktyg att erbjuda patienter och invånare en ännu bättre hälso- och sjukvård i framtiden. illustrativa invånarberättelser 33

74 Skönt att få hjälp hemma Oscar Nilsson Ålder: 28 Familj: Sambo Louise Hemort: Halmstad Sysselsättning: IT-konsult Oscar vill Bli av med den röda ringen på benet Kunna njuta av sommaren Vad har jag på benet? Oscar torkar sig efter simturen och ser att han har något konstigt på vaden. Det ser ut som ett bett med en röd ring runt. Han tar upp mobilen och googlar på insektsbett. Han får flera träffar och flera av sidorna länkar till 1177 Vårdguiden. Han klickar sig dit och läser, undrar om det kan vara ett fästingbett. Oscar vill inte åka in till stan, men tänk om han behöver behandling? Han kontaktar 1177 Vårguiden som ber honom ladda upp ett foto med bettet på sin personliga sida. Nästa morgon har Oscar en videoavstämning med en läkare från vårdcentralen som tittat på fotot och bekräftar att det är en borreliainfektion, efter ett fästingbett. Oscar får ett elektroniskt recept på antibiotika som han hämtar ut på apoteket. Under samtalet med läkaren får Oscar rita med en penna längs kanterna på det ringformade utslaget och uppmanas att titta morgon och kväll så att det inte blir större utan gradvis bleknar. Om det inte gör det ska Oscar boka en ny tid via webtidbokningen på 1177 Vårdguiden för att visa upp hur det ser ut. Oscar tar sin antibiotika, tittar på vaden varje morgon och känner sig nöjd med att se utslaget blekna. Efter videobesöket svarar Oscar på ett sms från vårdcentralen, med några frågor om sin upplevelse av vården. Oscar ger gott betyg, det var skönt att kunna få hjälp hemma 34 illustrativa invånarberättelser

75 Tryggt att kunna välja utifrån vad som är viktigt för mig Adah Tesfu Ålder: 56 Familj: Make Efraim, de två barnen Betty och Eric Hemort: Hyltebruk Sysselsättning: Kommunchef Adah vill Få ordning på sin diabetes Har mer energi i vardagen Jag är så trött på min diabetes, det känns omöjligt att få ordning på den. Adah fick veta att hon hade diabetes för fem år sedan och fick tabletter på vårdcentralen. De är kanske bra men sockret brukar ligga högt ändå och Adah klarar inte att hålla vikten eftersom hon alltid är sötsugen. Maken Efraim är omtänksam, men det blir mycket tjat om att hon är trött och borde sköta sig bättre. De har just flyttat till Halland och behöver hitta en ny vårdcentral. Adah går in på 1177 Vårdguiden och ser att det finns ett par vårdcentraler som har bättre resultat för diabetesbehandling än de andra. Adah väljer en och bokar tid på nätet och går dit tillsammans med Efraim. Det är ett bra möte med Adahs läkare och diabetessjuksköterska. De utformar tillsammans en plan där Adah och Efraim anmäler sig till kost- och motionsrådgivning. Adah får också lära sig att mäta sitt blodsocker och skicka in sina värden till vårdcentralen med hjälp av mobilen. I samma mobilapp kan hon lägga in hur mycket hon rör sig och vad hon äter. Det är spännande med de tydliga sambanden. Adah behöver fortsätta med tabletterna, men med bättre sockervärden känner hon sig piggare. Både Adah och Efraim är nöjda med sin nya vårdcentral. De tycker att det är skönt att de kan sköta allt på ett ställe. På den vårdcentral där Adah gick innan de flyttade till Halland behövde Adah åka till sjukhuset för vissa kontroller. Att förstå sjukdomen och få kontroll på blodsockret har inneburit en nystart för Adah och Efraim. Adah tänker - det är tryggt att kunna välja utifrån vad som är viktigt för mig. illustrativa invånarberättelser 35

76 Skönt att slippa vänta på akuten Arne Granström Ålder: 85 Familj: Maka Gerd, sönerna Per och Erik Hemort: Kungsbacka Sysselsättning: Pensionär Arne vill Orka med att vara farfar Att gerd ska må bra Jag vill bara få sitta här i lugn och ro. Arne känner sig gammal. Han har ofta svårt att andas, benen är svullna och lederna värker. Det är många olika mediciner, som är svåra att komma ihåg men hans fru Gerd hjälper honom. Gerd säger ofta att han egentligen inte är sämre än i vintras när de var ute och promenerade runt kvarteret varje dag, men Arne har inte lust med någonting längre. Arne är i alla fall nöjd med att få bo hemma. Det var tal om att flytta till ett boende men så fick de möjlighet till hemsjukvård, där det bland annat ingår besök av sjuksköterska. I natt kunde Arne inte sova. Han var tvungen att sitta upp för att få luft och kände sig svettig. På morgonen tar Gerd tempen på Arne och eftersom han har feber så ringer hon hemsjukvården. En sjuksköterska från hemsjukvården kommer och har då ordnat så att de gemensamt kan koppla upp sig för ett videosamtal med Arnes läkare. Sjuksköterskan lyssnar på Arnes lungor och beskriver hur det rasslar på båda sidorna. Arne känner sig allt sämre och har svårt att få luft. Han känner sig för yr för att kunna stå upp. Läkaren bedömer att Arne har en lunginflammation och tillsammans med Gerd bestämmer de att Arne ska få behandling på sjukhuset ett par dagar, på avdelningen som är specialiserad på att ta hand om äldre med många olika sjukdomar. Arne åker med liggande sjuktransport in till sjukhuset och får komma direkt till avdelningen och en riktig säng. Arne minns att han förr om åren ofta väntat många timmar på akuten och själv behövt förklara allting om sin sjukdom flera gånger. Utöver att behandla Arnes lunginflammation, så går de tillsammans igenom alla Arnes läkemedel och enas om att sluta med en av tabletterna. Utifrån Arnes sinnesstämning enas de också om att Arne ska få behandling mot depression. Innan Arne åker hem är han, Gerd och sönerna, som deltar via videolänk, med och tar fram en plan för den fortsatta behandlingen tillsammans med avdelningen, hemsjukvården och närsjukvården. Arne får med sig en utskrift, Gerd kan få fram den i sin läsplatta och alla inblandade kan se den i Arnes journal. Arne och Gerd är tacksamma att Arne återhämtat sig och Gerd hoppas att Arne ska få tillbaka orken och klara att promenera runt kvarteret igen. Arne är nöjd med att vara hemma igen och tänker att det var skönt att slippa vänta på akuten den här gången. 36 illustrativa invånarberättelser

77 Skönt att slippa oron i bröstet Kent Larsson Ålder: 44 Familj: Ensamstående Hemort: Falkenberg Sysselsättning: Sjukpensionär Kent vill Ha det lugnt omkring sig Slippa åka till sjukhuset De är ute efter mig. Kent bor i en etta som är så full med tidningar och gamla saker att det knappt går att komma in. Han vill gärna ha det så eftersom det skyddar mot alla de som är ute efter honom. Han har nära kontakt med psykiatrin och brukar vara inlagd på sjukhuset några gånger varje år. På sjukhuset så ser de inte de faror Kent ser, tvärtom säger de att de inte är verkliga. Kent har mediciner från psykiatrin som han tar ibland. Han har också något med blodtrycket som vårdcentralen vill att han ska behandla men Kent brukar strunta i deras kallelser. Efter att ha varit inlagd flera gånger på den psykiatriska avdelningen på sjukhuset får Kent möjlighet att bo hemma men med mycket mer stöd i vardagen från både hälsooch sjukvården och kommunen. Först var Kent tveksam men det är skönt att få hjälp med mat och annat praktiskt. Kent får också hjälp med att ta sina mediciner, som han tidigare alltid glömde. Han har mediciner både för de psykiatriska besvären och blodtrycket. Kent har också fått en fast kontakt att vända sig till och med det nya stödet behöver Kent inte åka till akuten lika ofta, nu är det flera månader sedan han var där. Ibland kommer det ett sjukvårdsteam, då kan man få hjälp med att anpassa medicinen. Kent låter dem också ta blodtryck och prover. Han förstår inte varför men de är angelägna och vänliga och de verkar nöjda när blodtrycket ligger bra. Kent känner sig också lugnare i vardagen. Det är skönt att trycket över bröstet är borta och att han känner sig mindre orolig. illustrativa invånarberättelser 37

78 Jag har fått en andra chans Karin Persson Ålder: 63 Familj: Frånskild, utan barn Hemort: laholm Sysselsättning: busschaufför Karin vill Aldrig mer få hjärtinfarkt Må bättre och leva länge Livet känns som ett ekorrhjul. Karin lever ensam och har inga barn. Vardagen är stressig med arbetet som busschaufför. Den bästa avkopplingen är att få tända en cigarett och dricka ett par glas vin tillsammans med Edith. Idag är det äntligen fredag och Karin går över till Edith som möter upp med en bag-in-box. Men Karin hinner bara börja bära ut grillen när hon plötsligt får ett intensivt tryck över bröstet och en smärta som strålar upp i käkarna. Nu är det kört tänker Karin och ropar till Edith att ringa 112. Ambulansen kommer direkt. Ambulanspersonalen tar ett EKG, som de skickar till det sjukhus i Halland där hjärtintensiven finns. Karin får besked om att hon får komma direkt för en akut ballongvidgning av hjärtats kärl. Under resan går ambulanspersonalen igenom frågorna i den standardiserade inskrivningsmallen som de sedan kan fortsätta komplettera på operationsavdelningen. När de kommer fram till sjukhuset kör ambulansen in via en särskild port så att Karin kommer direkt till avdelningen. Allting går bra och Karin är lättad, men hennes kärl är sjuka och hon är orolig för att få en ny infarkt. I samtalen med läkaren om olika behandlingsalternativ förstår Karin att medicinerna kommer hjälpa henne till viss del. Hon förstår också att hon behöver sluta röka och börja motionera. När Karin går hem har hon med sig en plan där hon tillsammans med sjuksköterska och läkare på avdelningen planerat framåt, med uppföljning hos en kontaktperson på vårdcentralen. Karin känner sig orolig för om hon kommer att klara att bryta sin nuvarande livsstil på egen hand så hon tackar ja till att få tid hos en rådgivare som ska hjälpa henne att sluta röka och med att förbättra hennes mat- och motionsvanor. På avdelningen har Karin också börjat registrera värden i en hälsoapp som hon fortsätter med hemma och skickar in till sin kontaktperson på vårdcentralen. Karin har börjat fundera på andra sätt att koppla av i vardagen, nu när hon inte längre vill ta till cigaretterna. När Karin varit hemma en månad kontaktas hon av närsjukvården som hör efter hur Karin mår och hur det går med planen. Karin passar på att ta reda på mer om hur medicinerna hjälper henne. Hon är jätteglad över att ha fått en andra chans. 38 illustrativa invånarberättelser

79 Sluta röka för leendets skull Sam Chung Ålder: 17 Familj: mamma, pappa och lillebror Simon Hemort: Varberg Sysselsättning: Gymnasieelev Sam vill Behålla sitt snygga leende Vara cool utan att röka Nu kommer jag få snacket om tandtråd igen tänker Sam när en SMS-påminnelse om årskontroll av tänderna plingar till i mobilen. Sam tänker att det vore skönt om de bara kunde fixa tänderna och inte snacka så mycket. Han parkerar cykeln, tar ryggsäcken och tänder en cigarett innan han går in. Han har rökt sedan i åttan, men ingen vuxen vet om det. Inne på tandläkarmottagningen är det en ny rutin, där Sam först får registrera sig via en skärm i väntrummet och sedan uppmanas att svara på några korta frågor om sin livsstil. Första frågan gäller rökning. Han är klar på ett par minuter och blir sedan uppropad för undersökning. Tandhygienisten undersöker tänderna och precis som förra gången har Sam tandsten men inga hål. Tandhygienisten håller fram två plasttänder och visar på färgskillnaden mellan en icke-rökares och en rökares tänder och erbjuder honom att stanna hos en av hälsocoacherna på vägen ut. Hälsocoachen pratar utifrån Sam svar på livsstilsfrågorna och samtalet handlar mest om rökning. Hälsocoachen visar en kort film och frågar om hon får kontakta skolhälsovården för ytterligare stöd därifrån. Sam ger sitt medgivande men är tydlig med att de inte får informera hans föräldrar. Hälsocoachen vill skicka med ett informationsblad men Sam ber att få det till mobilen istället. Han tycker att det är skönt att komma ut i solen igen och när han rullar på cykeln i en lång nedförsbacke tänker han att han kanske skulle försöka sluta röka för leendets skull. illustrativa invånarberättelser 39

80 Nu är det lättare att gå till skolan! Elsa Andersson Ålder: 8 Familj: Pappa Johan Hemort: Halmstad Sysselsättning: Grundskoleelev Elsa vill Känna sig glad när hon går till skolan Få nya kompisar Jag vill vara ifred. Elsa bor med sin pappa Johan högst upp i ett av hyreshusen på berget. Hon går i skolan nära men tycker inte om att gå dit. Det är svårt med kompisarna, ingen fattar något och lärarna bara tjatar. Elsa tycker det känns som om det bara är henne de säger till. Dessutom gör de aldrig något kul på lektionerna. Elsa gör vad hon kan för att få vara hemma. Hon låtsas känna sig sjuk på morgonen eller smiter hem tidigare. Pappa Johan försöker förstå vad som är fel och pratar om hur viktigt det är att hon går till skolan. Han vet inte vad han ska svara när läraren ringer och frågar varför Elsa inte är i skolan. Han blir glad när läraren säger att hon vill hjälpa Elsa och därför skulle vilja träffa henne och pappa tillsammans. De ses på skolhälsovårdens mottagning tillsammans med skolsjuksköterskan och de pratar i flera timmar. En vecka efter mötet får Elsa och pappa besked om att Elsa ska få gå igenom en utredning för att förstå om hon har särskilda behov som hon skulle kunna få hjälp med. Alla möten hålls på skolhälsovården och dit kommer förutom pappa och Elsa även personer från kommunen, vårdcentralen och barn- och ungdomspsykiatrin. Så småningom får Elsa och pappa veta att Elsa har något som heter adhd. Elsa tycker att det är skönt att någon förklarar så att hon förstår varför allt är så jobbigt och hon får börja med behandling. Elsa, pappa och Elsas lärare får gå på utbildning om adhd. Pappa går ofta in på chatten som skolsjuksköterskan berättade om och diskuterar med de andra föräldrarna. Efter ett stort möte, där alla Elsa träffat under utredningen är med, får Elsa en stödperson som är med i skolan. Pappa Johan börjar jobbet senare på dagarna så att han alltid kan följa Elsa till skolan på morgonen. Elsa tycker det är lättare att gå till skolan och ibland är det till och med roligt där. 40 illustrativa invånarberättelser

81 När pappa har det bra kan jag känna mig trygg Dawud Nguvu Ålder: 53 Familj: Gift med tre barn 9, 12 och 15 år Hemort: Falkenberg Sysselsättning: Ekonom Dawud vill Att pappa ska ha det bra Orka vara son, pappa och make Hur ska det gå nu? Dawuds pappa har fått en propp i hjärnan och kan inte klara sig själv längre. Under helgen hade Dawuds pappa som vanligt varit med på barnbarnens fotbollsmatcher och verkat vara i god form. Så ringde de plötsligt från sjukhuset, mitt under en dragning på jobbet, för att meddela att Dawuds pappa ramlat ihop i mataffären. Efter några veckor hade det blivit tydligt att Dawuds pappa skulle klara sig, men sitta i rullstol. Dawud är tacksam över att pappa överlevt men jätteorolig för hur han skall kunna få en bra och trygg vardag. Det var fler år sedan nu men Dawud kommer ihåg hur svårt det varit när mamma blev dålig. De hade skojat om att det krävdes en särskild utbildning för att förstå vad man kunde få hjälp med och vem man skulle kontakta. Dawuds pappa hade fått tillbringa många dagar med att ringa runt till massa olika ställen för att mamma skulle få den vård och hjälp hon behövde. Men denna gången blir det annorlunda. Dawud och hans pappa har fått en fast kontakt som sköter all koordination mellan de olika avdelningarna på sjukhuset, vårdcentralen och kommunen. De har haft flera bra samtal om framtiden och Dawud är förvånad över hur väl det fungerar denna gång. Dawuds pappa vill gärna åka hem igen och se om han kan klara sig med anpassning av lägenheten och hjälp. Dawud var först tveksam men med alla nya hjälpmedel så verkar det faktiskt gå. Annars fanns det ju flera andra alternativ. Jag vill bara att pappa ska ha det bra så att jag kan känna mig trygg. illustrativa invånarberättelser 41

82 Tryggt att veta vad som ska hända framåt Marit Tikkanen Ålder: 49 Familj: Frånskild med de två döttrarna Rita och Emma Hemort: Kungsbacka Sysselsättning: Frisör Marit vill Våga drömma om framtiden igen Fortsätta att känna sig trygg trots cancern Man ska aldrig ta något för givet. Marits värld vändes upp och ner förra året i samband med ett helt vanligt toalettbesök, när det plötsligt kom blod i toaletten. Marit fick snabbt en tid på vårdcentralen där de kände en knöl i ändtarmen. Läkaren informerade om att den behövde undersökas närmare genom att titta upp i tarmen och ta ett prov samt göra en röntgenundersökning. När Marit gick hem hade hon tider till båda undersökningarna på samma dag och till en specialistläkare för att gå igenom resultaten. Trots att det fanns en tydlig plan var det en orolig tid. Marit satt i timmar och läste på om alla tänkbara diagnoser och scenarier och var inte så förvånad när hon kom till specialistläkaren och fick veta att det var cancer. De pratade om olika behandlingsalternativ och Marit visste direkt att hon ville opereras så snart som möjligt. I samband med besöket fick Marit också träffa sin kontaktsjuksköterska som skulle vara sammanhållande under hela behandlingen, även om Marit skulle behöva vård utanför Halland. Marit fick en mobilapp med bakgrundsinformation, sin personliga plan och en möjlighet att snabbt och enkelt nå sin kontaktsjuksköterska. Nästa dag kunde Marit gå in i appen och se att hon fått en operationstid och bekräfta att den passade. Marit kände sig orolig för hur det skulle gå, men tacksam över den tydliga processen. Tryggt att alltid veta vad som ska hända framåt. 42 illustrativa invånarberättelser

83 Hälso- och sjukvårdsstrategin är beslutad i Regionfullmäktige , 62 Grafisk formgivning & illustrationer: Light&Bold, lightbold.se Tryck: xxxxx Produktionsår: 2017 Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, kontakta broschyrbeställningen. tfn eller beställ via

84 Box 517, Halmstad

85 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Ärende 8 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON VXL Direkt: E-POST Västra Götalandsregionen Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg

86 15 (45) Protokoll från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Justering av utomlänspriser vid hyperhidrosbehandling med botulinumtoxin i Västra Sjukvårdsregionen Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer de justerade utomlänspriserna för hyperhidrosbehandling med tillämpning från och med 1 maj Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har den 11 januari 2017 fastställt Överenskommelse om ersättningar för 2017 för hälso- och sjukvårdstjänster enligt samverkansavtal för Västra sjukvårdsregionen. I den prislista som då fastställdes ingår priser för behandling av hyperhidros (överdriven svettning). Priserna för dessa behandlingar har sedan tidigare varit baserade på beräkningar som gjordes 2012 i Västra Götalandsregionen och har sedan 2012 årligen räknats upp med index. Grunden för prisberäkningen har utgått från principerna för framtagandet av kostnad per patient (KPP) men det har konstaterats att priserna i utomlänsprislistan varit baserade på en behandlingsserie stället för på ett enskilt behandlingstillfälle. För att justera detta har en ny kalkyl tagits fram som innebär väsentligt lägre priser för dessa åtgärder eftersom de nya priserna grundar sig på kostnaden för ett behandlingstillfälle. De justerade priserna har behandlats av Samverkansnämnden den 31 mars (SAMVN ) och priser per åtgärd för 2017 kommer att börja tillämpas från 1 maj 2017 efter beslut av respektive huvudman. De nya priserna är följande: Hyperhidros, botoxbehandling axillär (armhålor): kr Hyperhidros, botoxbehandling palmar (händer): kr Hyperhidros, botoxbehandling kombinerad (armhålor och händer): kr Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Beskrivning av prissättningen av hyperhidrosbehandling med botulinumtoxin i Västra Sjukvårdsregionen Samverkansnämnden protokollsutdrag Skickas till Peter Amundin, peter.amundin@vgregion.se (för kännedom) Fredrik Bärg, fredrik.barg@vgregion.se (för kännedom) Carin Svensk carin.svensk@vgregion.se (för kännedom) Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

87 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Ärende 7 Dnr SAMVN Till Samverkansnämnden Prisjustering 2017 av Digitala vårdkontakter med ljud och bild i realtid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har via Ekonomidirektörsnätverket fått uppdraget att inom ramen för en översyn av Riksavtalet för utomlänsvård: - Utreda den legala frågan om betalningsskyldighet för digitala tjänster från en underleverantör till en av annat landsting kontrakterad privat vårdcentral. - Ta fram ett rimligt pris (utomlänspris) för ett digitalt besök En viktig utgångspunkt är att den digitala vården är ett värdefullt komplement till den fysiska vården och blir en viktig del av den framtida vården. SKL har tagit fram ett förslag till rekommendation om gemensam utomlänsersättning för digitala vårdtjänster. Till Samverkansnämnden har dokumentet Förslag till rekommendation om gemensam utomlänsersättning för digitala vårdtjänster överlämnats. Förslag till beslut Samverkansnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom SKL`s förslag till rekommendation om gemensam utomlänsersättning för digitala vårdtjänster att fastställa prisjusteringen av digitala vårdkontakter med ljud och bild i realtid att till huvudmännen överlämna ärendet SAMVERKANSNÄMNDENS KANSLI Fredrik Bärg POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON Vxl Direktnr: E-POST Västra Götalandsregionen Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se

88 MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 11/2017 Vårt ärendenr: 17/ Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Rekommendation till landsting och regioner om gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården Ärendenr: 17/02367 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vid sammanträde den 12 maj 2017 beslutat att rekommendera landstingen att tillämpa gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården enligt vad som framgår av bifogad rekommendation, samt att i skrivelse till landsting och regioner rekommendera dem att omgående godkänna och tillämpa denna rekommendation. Bakgrund De digitala vårdtjänsterna ökar snabbt i omfattning, vilket är en positiv och nödvändig utveckling för att klara av de ökade behoven som hälso- och sjukvården står inför. Styrelsen har beslutat om en rekommendation till landsting och regioner om gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården. Motivet till denna rekommendation är att den hittills tillämpade utomlänsersättningen ansetts vara för hög och att det p.g.a. dessa vårdtjänsters karaktär finns behov av en för hela landet gemensam ersättning vid utomlänsfakturering. Rekommendationen redovisas i bilaga 1. Sveriges Kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se, Org nr: ,

89 BILAGA Vårt dnr: 17/ (6) ES Agneta Rönn Lars Kolmodin Till landstingsstyrelserna och regionstyrelserna Rekommendation om gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården Beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting beslöt vid sammanträde den 12 maj 2017 att rekommendera landstingen att tillämpa gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården enligt vad som framgår av denna rekommendation, samt att i skrivelse till landsting och regioner rekommendera dem att omgående godkänna och tillämpa denna rekommendation. Bakgrund De digitala vårdtjänsterna framför allt i primärvården ökar i omfattning. Det har hittills till stor del handlat om läkarbesök, men även andra typer av digital vård ökar. I grunden är detta en positiv och också nödvändig utveckling för att klara av de ökade behoven som hälso- och sjukvården står inför. En utveckling pågår också på många håll när det gäller att öka de digitala inslagen i vården, vilket ställer krav t.ex. på systemstöd och vårdens arbetssätt men som också kräver mer strategiska överväganden. En betydande del av de digitala läkarbesöken i primärvården erbjuds idag av två privata enheter, som är underleverantörer till två kontrakterade privata vårdcentraler i Region Jönköping. Tjänsterna används av patienter från hela landet. För de patienter som inte är bosatta i Region Jönköpings län skickar regionen utomlänsfakturor i enlighet med Riksavtalet för utomlänsvård. Vissa landsting har ifrågasatt både sin betalningsskyldighet till dessa underleverantörer och om det fakturerade priset är rimligt. Sedan mitten av 2016 har antalet digitala utomlänsbesök i Region Jönköping mer än tiodubblats - de uppgick under mars 2017 till närmare och totalt för hela perioden till knappt besök. Av det totala antalet besök stod patienter från de tre storstadsregionerna för 73%. Patienter från Stockholms läns landsting stod ensamma för 43% av besöken. Mot den beskrivna bakgrunden har nätverket för landstingens ekonomidirektörer bedrivit ett arbete för att dels reda ut frågan om betalningsskyldigheten, dels ta fram förslag till en rimlig ersättning på främst digitala läkarbesök i primärvård, som kan Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

90 Vårt dnr: 17/ (6) tillämpas vid fakturering mellan landstingen och regionerna. Arbetet är den första delen i en planerad översyn av Riksavtalet för utomlänsvård. En gemensam utomlänsersättning för digitala vårdtjänster i primärvård är en kortsiktig lösning på en fråga som har många aspekter och följdfrågor och kräver ett fortsatt arbete. Samtliga landsting har genom sina ekonomidirektörer fått möjlighet att ge synpunkter på underlaget i det följande, vilket alla i huvudsak har ställt sig bakom. Landstingens betalningsskyldighet till underleverantörer På motsvarande sätt som gäller för utförare av verksamheter som upphandlats enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) bedöms även utförare inom verksamheter enligt Lagen om valfrihet (LOV) kunna anlita underleverantörer oavsett om detta är reglerat i förfrågningsunderlaget eller ej, givet att underleverantören i tillämpliga delar uppfyller samma krav som ställs på utföraren. Beställaren prövar om utföraren svarar mot ställda krav och utföraren svarar för kontakten med underleverantören. Underleverantören blir via utföraren indirekt ansluten till offentlig finansiering och således även valbar för patienter från hela landet enligt intentionerna i patientlagen och hälsooch sjukvårdslagen. Rekommenderade ersättningsnivåer för olika typer av besök Vid bedömningen av ersättningens nivå har olika aspekter vägts mot varandra. Ersättningen bör vara tillräcklig hög för att medge en utveckling av digitala tjänster med kvalitet och tillräckligt låg för att beakta att patientsegmentet främst utgörs av patienter med vanliga enkla åkommor, att kringkostnaderna kan antas vara lägre än för fysiska besök och att patienten själv kan göra en del av arbetet genom symptomskattning osv. Den sammanvägda bedömningen är att en rimlig utomlänsersättning (inklusive patientavgift) för ett läkarbesök i primärvård ligger på 650 kronor. I denna ersättning ingår kompensation för medicinsk service, för vilken vårdgivaren alltså bör ha fullt kostnadsansvar. Med utgångspunkt från ersättningen för läkarbesök görs bedömningen att en rimlig ersättning för ett besök hos psykolog eller kurator är 600 kr per besök och för övriga sjukvårdande behandlingar 300 kr per besök. Patientens hemlandsting faktureras de angivna ersättningarna av det kontraktsslutande landstinget, men efter avdrag för patientavgiften. Om patienten har frikort faktureras hemlandstinget hela ersättningen. Överväganden kring vad som är en rimlig ersättningsnivå för digitala vårdtjänster Hittills är det framför allt de digitala läkarbesöken i primärvården som stått i fokus. Det sker emellertid en utveckling även när det gäller digitala tjänster för besök hos

91 Vårt dnr: 17/ (6) andra personalkategorier i primärvården, t.ex. sjukgymnaster/fysioterapeuter och psykologer. Ersättningsfrågan bör därför också avse dessa. Den ersättning som Region Jönköping tidigare fakturerade för de aktuella läkarbesöken är den som fastställts för ett vanligt läkarbesök i primärvården enligt den regionala prislistan i Sydöstra sjukvårdsregionen kr per besök. Från 1 januari 2017 har dock en särskild ersättning för webbaserade läkartjänster fastställts av sjukvårdsregionen, vilken är knappt hälften av ersättningen vid ett vanliga läkarbesök 1200 kronor inklusive patientavgift. Det motsvarar också den ersättning som Region Jönköping lämnar per digitalt besök till de två berörda vårdcentralerna, i enlighet med regionens s.k. vårdvalsbok. Vad som är en rimlig ersättning kan ställas i relation till några närliggande referenser: Genomsnittlig kostnad 2015 per vårdkontakt i allmänläkarvård i primärvården enligt SKL:s verksamhetsstatistik: 1468 kr Ersättningar enligt regionala prislistor för fysiska besök till läkare i allmänmedicin varierar mellan 1510 och 2195 kr Ersättning enligt nationella taxan för ett läkarbesök hos specialist i allmänmedicin omfattande 25 minuter: 803 kr (exkl. medicinsk service) De redovisade referenserna avser fysiska läkarbesök i primärvård. Eftersom det i stort sett saknas relevanta kostnadsdata för digitala besök har en kalkyl upprättats för att känslighetsberäkna och skatta vad som kan vara en rimlig ersättning för digitala läkarbesök. Kalkylen bygger på självkostnads- och inte marginalkostnadsprincipen. Den innefattar inte kostnader för politisk ledning och tjänstemannastöd för densamma eller vinstmarginaler. Kalkylen är byggd kring att läkaren är kostnadsbärare och att andra kostnader relateras till läkarkostnaden. Kostnaden per besök blir beroende av vilka antaganden man gör om läkarens produktivitet samt direkt kostnad för besöket. Kalkylen innehåller följande huvudkomponenter: Lönekostnad för specialist i allmänmedicin (faktisk medianlön) inklusive personalomkostnader Andel av läkarens arbetstid som är effektiv patienttid (70-80% Andel kringpersonal (0,5-1 per läkare) Övriga kostnader (20-30% av totala kostnaden exklusive medicinsk service) Antal besök per timme (3-4 besök) Medicinsk service (50 kr per besök) Den sammanvägda bedömningen av de olika delarna är således att en rimlig ersättning ligger på 650 kr per läkarbesök.

92 Vårt dnr: 17/ (6) Krav på digitala vårdtjänster för att de ska berättiga till ersättning Förutom själva ersättningen bör också formuleras vissa gemensamma krav på de digitala vårdtjänsterna, vilka ska vara uppfyllda för att de ska berättiga till ersättning. För att ett digitalt läkarbesök ska berättiga till ersättning bör följande krav vara uppfyllda: Besöket ska utgöra kvalificerad sjukvård enligt Socialstyrelsens definition, dvs. det ska inte vara fråga om rådgivning och liknande Besöket ska uppfylla samma krav på journalföring och inrapportering m.m. som andra, motsvarande besök i primärvården enligt respektive landstings krav Besöken ska föregås av en sortering för att utesluta symtom och diagnoser som bör tas omhand av den fysiska vården eller som inte kräver läkarvård Besöken ska föregås av id-kontroll genom stark autentisering Ytterligare ett krav är att den digitala vårdgivaren har rutiner för remiss vid behov av provtagning och annan medicinsk service. Ersättningarnas tillämpning Ersättningarna enligt ovan föreslås fastställas av landstingen i respektive sjukvårdsregion och tas in i de regionala prislistorna, på samma sätt som gäller all annan utomlänsvård. Utomlänsersättningen ska alltid tillämpas vid utomlänsfakturering. Vilka ersättningar som ska gälla i förhållande till vårdgivarna beslutas av varje landsting. Om enskilda landsting gör egna upphandlingar av digitala tjänster till ett annat pris än det föreslagna utomlänspriset bör det senare ändå tillämpas vid utomlänsfakturering. Det motsvarar den praxis som idag tillämpas vid utomlänsfakturering för vård enligt Lagen om valfrihet (LOV) 1. Konsekvenserna av denna praxis kommer att kunna belysas i den fortsatta översynen av Riksavtalet för utomlänsvård. I Riksavtalet för utomlänsvård regleras att nya regionala priser kan gälla tidigast från månaden efter beslutet i samverkansnämnden. Några avsteg från den principen har inte diskuterats. Nuvarande prislista kan därför förväntas gälla till nytt beslut i samverkansnämnden är taget. Uppföljning och kontroll av de digitala utomlänsbesöken För uppföljning och kontroll av de digitala utomlänsbesöken i primärvården ansvarar det kontraktsslutande landstinget, på samma sätt som för alla andra vårdgivare i primärvård. Det kontraktsslutande landstinget kan t.ex. ställa krav på utförarna av digitala tjänster att redovisa hur sorteringen gått till. De bör också kunna ge visst 1 Denna praxis är egentligen ett avsteg från avsnitt 8.2 i Riksavtalet för utomlänsvård

93 Vårt dnr: 17/ (6) underlag för uppföljning till patienternas hemlandsting. Vid besöksregistrering behöver det alltid framgå att det handlar om digitala besök. Fortsatt arbete I samarbete med landstingen kommer SKL att fortsätta arbeta med de frågor som aktualiserats i samband med den snabba utvecklingen av de digitala vårdtjänsterna i primärvården. Behov av kostnadsuppföljning Underlaget för att bedöma vad som är en rimlig ersättning vid digitala besök är ofullständigt och ersättningen bör därför fastställas i ett kort perspektiv. Med allt fler digitala enheter och tjänster som nu utvecklas runt om i landet kommer underlaget att efter hand förbättras och möjliggöra anpassningar av priset. Den fortsatta utvecklingen måste följas för att det ska bli möjligt att göra mer långsiktiga bedömningar av den digitala vården i olika avseenden samt av dess kostnader. Andra frågor som behöver hanteras framåt I den fortsatta översynen av Riksavtalet för utomlänsvård kommer bl.a. effekterna av landstingens olika ersättningsmodeller och patientavgifter att belysas. De digitala vårdtjänsternas volymutveckling och patientströmmar m.m. behöver följas. Frågor om uppföljning av vårdkvalitet och läkemedelsförskrivning m.m. behöver adresseras, liksom frågan om ev. utveckling av gemensamma ingångar till digital vård via Varför behövs en rekommendation från SKL? Att SKL rekommenderar en för hela landet gemensam utomlänsersättning för de digitala tjänsterna i primärvård kan sägas vara en avvikelse från det gängse synsättet att dessa frågor bör hanteras regionalt. Skälet till rekommendationen är en uttrycklig önskan från landstingen om ett gemensamt grepp för att hantera situationen i en fråga där utvecklingen går oerhört snabbt, där begreppet utomlänsvård får ett delvis nytt innehåll och där nuvarande system och regleringar inte är helt tillfyllest för att vårdens resurser ska nyttjas på bästa sätt. Samtidigt framhåller landstingen det angelägna i den påbörjade utvecklingen och dess betydelse bl.a. för vårdens tillgänglighet för patienterna. Med en rimlig utomlänsersättning för digitala vårdtjänster ges vårdgivare möjlighet att även framöver tillhandahålla digitala vårdtjänster samtidigt som det skapas utrymme för fortsatta överväganden kring hur dessa tjänster på bästa sätt kan tillgodogöras i hälso- och sjukvården framöver. SKL:s rekommendation gäller ersättningar som landstingen fakturerar emellan sig. I de beslut som respektive landsting fattar om ersättningar till vårdgivare i primärvården finns i en del fall hänvisningar till regionala prislistan. Dessa hänvisningar kan

94 Vårt dnr: 17/ (6) självfallet ändras i det fall ett landsting anser att en annan ersättning till vårdgivare är mer adekvat. Sveriges Kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande

95 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Ärende 9 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON VXL Direkt: E-POST Västra Götalandsregionen Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg

96 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Ärende 8 Dnr SAMVN Till Samverkansnämnden Tillämpning av nationellt vårdprogram för Cervixcancerprevention Regionalt Cancercentrum har till Samverkansnämnden överlämnat dokumenten: 1. Tillämpning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention 2. Konsekvensbeskrivning - nya regionala riktlinjer vid införande av Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention. 3. Kostnadsberäkningar RMR NVP Cervixcancerprevention Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention (NVP Cxcaprev) fastställdes Vårdprogrammet bygger på rekommendationer från Socialstyrelsen från juni Dessa regionala medicinska riktlinjer ersätter befintliga riktlinjer för Gynekologisk cellprovskontroll och Cervixdysplasi och gäller fullt ut från 1 april 2018 Förslag till beslut Samverkansnämnden föreslås besluta att för sin del godkänna dokumenten 1-3 enligt ovan att till huvudmännen överlämna dokumenten 1-3 enligt ovan SAMVERKANSNÄMNDENS KANSLI Fredrik Bärg POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON Vxl Direktnr: E-POST Västra Götalandsregionen Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se

97 Regional medicinsk riktlinje Tillämpning av Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (diarienr) giltigt till (2 år efter fastställandedatum) Utarbetad av Regionala styr- och processgruppen för cervixcancerprevention Syfte Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention (NVP Cxcaprev) fastställdes Vårdprogrammet bygger på rekommendationer från Socialstyrelsen från juni Dessa regionala medicinska riktlinjer ersätter befintliga riktlinjer för Gynekologisk cellprovskontroll och Cervixdysplasi och gäller fullt ut från 1 april För definition av målgruppen för riktlinjerna, se NVP Cxcaprev. Väsentliga nyheter sedan föregående revidering Verksamheten byter namn från Regionens organiserade cellprovskontroll (ROCK) till Gynekologisk cellprovskontroll (GCK). Primär HPV-screening kommer att ske från och med 30 års ålder. För HPVnegativa kvinnor över 50 förlängs screeningintervallen till 7 år. Övre åldersgränsen höjs med fem år jämfört med tidigare program, vilket innebär att kvinnorna får en sista inbjudan vid år. Triage görs med cytologi vid primär HPV-positivitet. Särskilda kommunikationsinsatser för kvinnor som har HPV-infektion men inte behöver kallas för undersökning. HPV-positiva kvinnor med normal cytologi övervakas i kontrollfil och remitteras för kolposkopi vid persistent HPV-infektion efter tre år. Biobankning av prover införs i hela regionen. Bilddokumentation införs för kolposkopiundersökningar. Kolposkopiundersökning efter behandling ersätts med cellprov taget av barnmorska. Kvinnor som genomgått hysterektomi och har dysplasi i anamnesen följs upp på gynekologimottagning vid 2 tillfällen. Därmed kan alla kvinnor som får sin livmoder avlägsnad exkluderas från screening redan vid hysterektomin. Västra Götalandsregionen och Region Halland följer det nationella vårdprogrammet med nedan angivna förtydliganden. Bakgrund Screening är mycket effektiv för att förebygga insjuknande och död i livmoderhalscancer. Deltagande i screening är den främsta faktorn som kan förutspå risk för livmoderhalscancer. Organisation och verksamhetsansvar RCC utformar kallelser, eventuella bilagor och informationstexter baserat på nationellt underlag där sådant finns. Västra Götalandsregionen Närhälsan ansvarar för screeningen i samarbete med Regionalt Cancercentrum väst. Närhälsan ansvarar för regionens gemensamma kallelsekansli och ansvarar för att kvinnor får en inbjudan till cellprovtagning enligt gällande tidsintervall och historik. Närhälsan ansvarar för att provtagande personal har förutsättningar för att kunna utföra uppdraget. Respektive barnmorskemottagning ansvarar för provtagning och att prov sänds för analys till provmottagning vid sjukhuslaboratorium med remissinformation som möjliggör för laboratoriet att utföra rätt analys och rätt uppföljning utifrån ålder, screeningbakgrund och eventuell kontrollfilstillhörighet. Närhälsan är beställare och laboratoriet är leverantör. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 1(10)

98 Regional medicinsk riktlinje: Tillämpning av Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention Region Halland Klinisk patologi och cytologi i Halland ansvarar för att kalla till screeningen i Halland och ansvarar för att rätt kvinnor får en inbjudan till cellprovtagning enligt gällande tidsintervall. Respektive kvinnohälsovårdsmottagning ansvarar för provtagning samt för att proverna packas i därtill avsedd transportförpackning och sänds för analys till Klinisk patologi och cytologi i Halland. Laboratoriemedicin i VGR (NÄL, SU, SÄS och Skövde) och Klinisk patologi och cytologi i Halland ansvarar för att remissuppgifter registreras och cellproverna analyseras. Laboratoriemedicin respektive Klinisk patologi och cytologi i Halland ansvarar för att diagnos sätts enligt vårdprogrammets nomenklatur och att remissens data liksom svaret överförs till Cytburken. Respektive laboratorium ansvarar för svarsrutiner. Avvikande prover som kräver kolposkopi utsvaras till kopplad gynekologmottagning (Gynekologmottagning som har uppdrag att utreda kvinnor med avvikande screeningprover, kopplad till barnmorskemottagning som ansvarar för screening i området). Övriga prover svaras ut direkt från laboratoriet eller via kallelsekansliet enligt nedan. Närhälsan i VGR ansvarar för att kontrollsystem finns för att bekräfta att alla remisser är besvarade. I Region Halland ligger detta ansvar i norra delen av regionen på Kvinnohälsovården och i södra delen på Kvinnokliniken Hallands sjukhus Halmstad. I Cytburken kan en larmlista tas fram. Larmlistan innehåller höggradiga cellförändringar som inte har ett histopatologiskt provsvar registrerat inom 7 månader. Cytologlaboratorierna ansvarar för att denna används och vidarebefordrar uppgifterna till gynekologmottagningarna för uppföljning och åtgärd. För VGR gäller att Närhälsan, i samarbete med RCC och Hälso- och sjukvårdsnämnderna, utser kopplade gynekologmottagningar för uppföljning av kvinnor med avvikande prover i screening. I Region Halland är det KK-mottagningen på Hallands sjukhus Varberg, Hallands sjukhus Halmstad och Gynekologmottagningen i Kungsbacka som primärt utreder kvinnor med avvikande cellprov i screeningen. Gallring från inbjudan (NVP Cxcaprev 9.2) se bilaga 1 Rutiner för kallelse till screening Den nationell utformade kallelsen används. Information på flera språk ( språklapp ) ska vara del av kallelsen (NVP Cxcaprev 8.1). Framtagna nationella svarsbrev ska användas. Om inbjudan kommer i retur avbokas tiden och ny kallelse sänds ut inom en månad. Om även denna kommer i retur, kallas kvinnan efter ett år. Kvinnorna skall erbjudas SMS-påminnelse. I VGR sker detta i hälsokontrollsystemet (ROCK-IT) I Halland används funktion med SMS/mail-påminnelse via1177 E-tjänst till de kvinnor som gjort ett val om hur de vill bli påminda. Årliga inbjudningar till cellprov skickas ut så länge som kvinnan inte tagit cellprov eller gjort en HPVsjälvtest när sådan erbjudits enligt vårdprogrammet (NVP Cxcaprev 8.2). För kvinnor som uteblivit och inte ingår i kontrollfil skickas sista årliga kallelsen det år hon fyller 70. Av- och ombokning Västra Götalandsregionen: Möjlighet till av- och ombokning skall erbjudas via internet, som inte kräver föranmält konto eller e-legitimation, eller via telefon (NVP Cxcaprev 8.3). Kvinnan ska kunna omboka tid och mottagning obegränsat antal gånger. I Halland krävs ett föranmält konto för 1177-E-tjänst och autenticering via e-legitimation, bankid eller SMS-levererat lösenord, för av och ombokning över internet. Kvinnan kan även få telefonsupport för hjälp med av- och ombokning. Kvinnor med funktionshinder kan erbjudas längre provtagningstid och hjälpmedel vid behov efter telefonkontakt. I inbjudan uppmanas kvinnan att kontakta BMM/MVC vid behov. Kvinnan kan vid behov remitteras till mottagning med lift som ska kunna erbjudas inom varje område. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 2(10)

99 Regional medicinsk riktlinje: Tillämpning av Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention Personer som bytt juridiskt kön och som har livmodertappen kvar skall ges möjlighet att ta cellprov. Detta ska i första hand ske via gynekologisk mottagning som ska ta ansvar för att kalla enligt screeningprogrammet. Lundströmmottagningen, som utreder könsdysfori, erbjuder remiss till gynekologmottagning. Sexualmedicinskt centrum i Göteborg har särskild kompetens. Graviditet (NVP Cxcaprev 9.6) I samband med första besöket På BMM/MVC (ABCD-samtalet) kontrolleras i Cytburken eller kallelsesystemet när senaste cytologprov tagits. De kvinnor som inte lämnat cytologprov På 2,5 år eller mer, rekommenderar barnmorskan provtagning. Prov från gravida ska handläggas skyndsamt på laboratoriet. Provtagning (NVP Cxcaprev 11) Då kvinnan lämnar prov ska hon få en broschyr som beskriver varför provet tas, vilka analyser som kan utföras och vad olika svar kan ha för betydelse. Kompletterande screening (< 6 mån till planerad screening) (NVP Cxcaprev 9.8) Vid alla besök på Barnmorskemottagning/Gynmottagning kontrolleras i Cytburken eller i kallelsesystemet när kvinnan tagit senaste cellprov. Om mindre än 6 månader kvar till nästa provtagningstillfälle eller om Erbjud prov visas i Cytburken, skall kvinnan erbjudas ett cellprov. Screeningremiss används. Barnmorskemottagningarna i VGR och Region Halland lägger in kvinnan i kallelsesystemet för efterfakturering. Vid provtagning på gynekologimottagning tillfaller avgift för cellprovet provtagande gynmottagning. Provtagning av kvinna som är skriven i annan region Västra Götalandsregionen: Screeningremiss ska användas. Provtagaren ansvarar för att kvinnans personnummer, namn samt bostadsadress finns med på remissen. Avvikande svar sänds till kopplad gynekologmottagning. Kvinnan förs in i kallelsesystemet för efterfakturering. Region Halland ska använda både pappersremiss Remiss Vaginalcytologi samt E-remiss i VAS. Kvinnor som uteblivit från provtagning under lång tid (NVP Cxcaprev 10) Telefonkontakt Kallelsesystemet ska tillhandahålla uppgifter kontinuerligt till respektive barnmorskemottagning. Funktionen integreras med bokningssystemet och övervakas av kallelsekansliet. Barnmorska på den mottagning kvinnan tillhör ringer (max tre gånger) och erbjuder hjälp att boka tid för cellprov. Åtgärden utförs en gång per kvinna. HPV självtest Åtgärden utförs en gång per kvinna. Kvinnor med positiv HPV-analys remitteras för kolposkopi vid gynekologmottagning som är kopplad till den barnmorskemottagning som har områdesansvar. Vid normalt cytologprov och normal kolposkopi görs ingen mer åtgärd från gynekologmottagningen och kvinnan kommer med automatik gå in i kontrollfil HPV. Svarsrutiner se bilaga 2 Omprov vid ASCUS/CIN1 27 år Kvinnor som inte fyllt 28 år med cytologisk diagnos ASCUS eller CIN1 ska erbjudas nytt prov vid gynekologmottagning, tills säker rutin upprättats för kallelse via kallelsekansliet. Beslut om uppdaterad rutin tas av regionala styrgruppen. Vid kvarstående atypi ska kolposkopi utföras inom 6 mån från provtagningsdatum för indexprovet (NVP Cxcaprev ). Krav på gynekologmottagning som utreder kvinnor med avvikande cellprov Vid enheten ska finnas minst en dysplasiansvarig gynekolog. En sådan har minst 5 års erfarenhet Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 3(10)

100 Regional medicinsk riktlinje: Tillämpning av Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention motsvarande minst 50 utredningar årligen av de novo avvikande cytologi, som infallit under senaste 10-årsperioden. Enheter som ska utföra behandlingar ska ha en dysplasiansvarig gynekolog som utfört minst 25 behandlingar per år under fem av de senaste 10 åren. Dysplasiansvarig gynekolog har dokumenterad kunskap om aktuell utveckling inom området inklusive gällande vårdprogram. Rapport om vissa kvalitetsmått (strukturmått) ska skickas in till RCC i november varje år (Bilaga 3) Montering av excisionspreparat ska ske enligt bilaga 4 Gravida kvinnor, kvinnor med immunsupprimering och kvinnor med körtelcellsatypi i screeningprov Nationella vårdprogrammet rekommenderar att dessa patientgrupper utreds av särskilt erfaren kolposkopist. Detta behöver inte innebära att patienter remitteras utan kan ofta lösas inom en mottagning. Rutiner för detta upprättas lokalt. Kontrollfil efter behandling (NVP Cxcaprev 17.3) Kvinnor som ska följas i Kontrollfil efter behandling remitteras av gynekologmottagning till kallelsekansliet. Gynekologmottagningen ansvarar för att informera kvinnan. Standardbrev finns. Handläggning av kvinnor med dysplasi i anamnesen som genomgått hysterektomi övergångsåtgärd Utifrån tidigare vårdprogram finns kvinnor som genomgått hysterektomi i kontrollfil (efter behandling). När ett normalt cellprov med dubbelanalys (cytologi och HPV) finns minst 5 år efter hysterektomin, exkluderas de från screening och informeras om detta. Nuvarande kontrollfiler med 10 års övervakning efter CIN2-3 diagnos fortsätter annars den planerade tiden ut. Standardiserade vårdförlopp (NVP Cxcaprev 16.8) Då patienter diagnosticeras med cervixcancer stadium 1A2 på mottagning utanför sjukhus ska remitterande läkare inte beställa MR lilla bäckenet (kap 16.8). Detta görs vid sjukhuset. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 4(10)

101 Regional medicinsk riktlinje: Tillämpning av Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention Uppföljning av riktlinjer Mätning och redovisning av måluppfyllelse sker av Regionalt cancercentrum Väst samt aktörer enligt nedan. Uppföljning sker med nationella kvalitetsmått (NVP Cxcaprev bilaga 10) Som komplement till nationella kvalitetsmått gäller också: Innehållsansvarig Styr och processgrupp för cervixcancerprevention i Västra Sverige Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 5(10)

102 Regional medicinsk riktlinje: Tillämpning av Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention Bilaga 1 Gallring från inbjudan Beslut om utgallring från screening, oavsett orsak, ska dokumenteras. Västra Götalandsregionen GynOp-registret meddelar VG-regionens kallelsekansli när kvinnan genomgått total hysterektomi och inte längre skall kallas till screening. Hysterektomier som görs på malignitetsindikation rapporteras inte till GynOp-registret. Operatören ansvarar då för att meddela kallelsekansliet. Medicinskt ansvarig för gallring är Mödrahälsovårdsöverläkaren i Göteborg. Vid tveksamhet om gallringskriterierna är uppfyllda konsulteras mödrahälsovårdsläkaren som tar beslut och meddelar kallelsekansliet. Om kvinnan uppger att hon genomgått hysterektomi och gallring ej skett enligt ovan skall särskild blankett fyllas i av barnmorska/läkare. Anmälan skickas till Regionens kallelsekansli. Om barnmorskan är tveksam om hysterektomin var total tillfrågas den kopplade gynekologimottagningen. Regionens kallelsekansli bekräftar till kvinnan att hon är exkluderad från screening. Om data saknas för att exkludera kvinnan från screeningen skall hon fortsätta i ordinarie screeningprogram. Region Halland Klinisk patologi och cytologi i Halland ansvarar för att kvinnor som genomgår en total hysterektomi samtidigt avregistreras från kallelseregistret till GCK. Vid tveksamhet om gallringskriterier är uppfyllda konsulteras dysplasiansvarig läkare på aktuell kvinnoklinik i Varberg eller Halmstad. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 6(10)

103 Regional medicinsk riktlinje: Tillämpning av Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention Bilaga 2 Svarsrutiner Handläggning enligt kap 14.2 NVP Cxcaprev gäller med följande regionala förtydliganden: Laboratoriet skickar svarsbrev vid: Normalt prov HPV F02B33 Normalt prov Cyt M00110 HPV-positiv M091A6/normal cytologi M00110 ASCUS M69710 eller LSILcyt M80770/HPV-negativ F02B33 Kallelsekansliet skickar svar till kvinnan, efter svar från laboratoriet Ej bedömbart prov Cyt M09010 Första gången Ej bedömbart prov HPV M09024 Kontrollfil efter behandling: Laboratoriet Normalt prov Cyt M00110 samt Normalt prov HPV F02B33 Kallelsekansliet Normalt prov Cyt M00110 samt Normalt prov HPV F02B33 samt Endocervikala celler saknas M09019 Första gången Övergång till ny nomenklatur för provsvar inom cervixcytologi och PAD samordnas av regionens laboratorier och ska ske samtidigt. Kopplad gynekologmottagning svarar ut övriga avvikande provsvar enligt NVP Cxcaprev Laboratoriet skickar svar till gynekologmottaningen som skickar svar samt tid till kvinnan. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 7(10)

104 Regional medicinsk riktlinje: Tillämpning av Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention Bilaga 3 Rapport strukturmått till RCC Checklista Kopplad gynekologmottagning Inrapporteras till RCC-Väst årligen före 1 november Strukturmått för enheter som ska utreda och behandla fall med atypiska cytologprov Ja Laboratoriet rapporterar till processregistret, Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention (Cytburken) Rutin för fortlöpande underhåll av utrustning och instrument finns upprättad Deltar i patologrond/dysplasirond/mdk* Senaste datum för deltagande i vårdkedjemötet Dysplasiansvarig kolposkopist finns Namn: Ansvarig barnmorska med erforderliga kunskaper. Namn: Tjänstgörande kolposkopister vid mottagningen: Utför behandlingar Bilaga 3 Nej Uppfyller vårdprogrammets krav Ja Nej *MDK - Multidisciplinär konferens Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 8(10)

105 Regional medicinsk riktlinje: Tillämpning av Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention Bilaga 4 Montering av excisionspreparat Montering av preparat För att optimera radikalitetsbedömning bör preparatet monteras på korkplatta med nålar med resektionskanten nedåt för att inte deformeras under fixeringen. Färgad knappnål kan ange kl 12 och anges i PADremiss. Om kompletterande perifera slyngpreparat tas nålas de på korkplattan tillsammans med konen( se fig) Avvikande kolposkopifynd kan markeras med annan knappnålsfärg som anges på remiss. Inre excision ( hatt ) monteras på separat korkplatta med övre resektionsrand mot plattan. Relation till yttre kon beskrivs i PADremiss. Knivkoner kan suturmärkas och skickas omonterade om stora och symmetriska, annars montering enligt ova Uppnålad helt excsionpreparat. Preparatet läggs på korkplattan med resektionsytan nedåt.. Färgad knappnål markerar klockslag respektive avvikande fynd och anges i remiss Kompletterande perifert slyngpreparat, uppnålat som det tagits i förhållande till konen. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 9(10)

106 Regional medicinsk riktlinje: Tillämpning av Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention 3. Kompletterande inre kon ( hatt ) monterad på separat korkplatta. Utskärning på laboratoriet Hela preparat tuschmarkeras i resektionskanter för radikalitetsbedömning. Mindre excisonspreparat kan snittas med centrala skivor medtagande cervikalkanalen i en eller två skivor. Laterala skivor kan bäddas separat. En inre hatt är liten och har formen av en fyrkant eller cylinder. Preparatet delas i mitten i cervikalkanalens riktning och bäddas som 2 skivor alternativt snittas vinkelrätt mot cervikalkanalen. Tuschmarkering kan användas för orientering. Större preparat kan skäras i fyra kvadranter eller hellre i parallella skivor vinkelrätt mot cervixbasen. Det kan finnas fördelar med att om konen är hög och toppig att en tvärskiva från endocervikala resektionsranden bäddas innan preparatet skivas. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 10(10)

107 Konsekvensbeskrivning - nya regionala riktlinjer vid införande av Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention. Patientnytta/risker Patientnytta Socialstyrelsens rekommendationer för cervixscreening (2015) och upprättande av ett nationellt vårdprogram påvisar ökad patientnytta. Med det nya screeningprogrammet beräknas att antalet nyinsjuknande kan minskas med 10-20% jämfört med nuvarande program. En utveckling med signifikant minskad incidens i regionen under 00-talet har brutits och en oroande tendens till ökning av cervixcancer har noterats senaste 4 åren. HPV-screening ökar säkerheten i programmet och hittar förändringar som kan utvecklas till cancer som inte upptäcks med cytologi. Med det nationella vårdprogrammet säkerställs att vården (screening, utredning, behandling, uppföljande kontroll) är av samma höga kvalitet oavsett var i landet kvinnan bor och att information som är viktig för kallelser kan följa med kvinnan över landstingsgränser. Patientrisk Cellprovsvar med besked om avvikelse kan skapa hos ångest och oro. Tillägg av besked om HPVinfektion har visat sig ge ännu större psykologiska bieffekter. Behandling av cellförändringar ökar risk för förtidsbörd, framför allt vid stora excisioner. Men studier har visat att kvinnor med cellförändringar i viss utsträckning har ökad risk för förtidsbörd även om de inte har behandlats. Antal behandlingar ökar genom att fler precancerösa förändringar upptäcks med det nya vårdprogrammet. Risk för överbehandling minimeras genom vårdprogrammets strikta riktlinjer för när behandling ska ske. Primär HPV-screening ökar komplexiteten i handläggningen vilket kan medföra ökad risk för missbedömning. Larmlista för höggradiga cellprovsavvikelser som inte följts upp, välfungerande ITstöd och kvalitetstuppföljning bidrar till att minska patientrisk Etiska aspekter Kvinnans autonomi och integritet påverkas inte negativt av ny RMR. Vårdprogrammets mål är att ge alla kvinnor i landet samma möjlighet till god, högkvalitativ och evidensbaserad vård vilket kommer att minska risk för insjuknande i livmoderhalscancer. Nya etiska problem kommer att uppstå på grund av primär HPV-screening. I regionen kommer ca 4500 kvinnor/år att få besked om HPV-infektion utan cellförändring. Uppföljning sker först efter 3 år med nytt prov inom screening. Vid övriga avvikelser får kvinnan besked med kontaktuppgifter till aktuell mottagning och kallelse till undersökning. Motsvarande möjlighet till telefonkontakt behöver upprättas inom regionen för att svara på de specifika frågor som uppstår om HPV-infektion.

108 Verksamhet och organisatoriska konsekvenser Det nya nationella vårdprogrammet och de regionala medicinska riktlinjerna planeras träda i kraft 1 april Flera skäl talar för att detta datum inte kan skjutas fram, bl.a. patientsäkerhet, utifrån underkapaciteten vid SU:s cytologlaboratorium. Samtadigt har laboratorierna vid SU, NÄL och SÄS klargjort att man inte kan komma igång med denna planering förrän det resurskrävande PATOSprojektet har genomförts, i okt Kallelsesystem Regionens egenutvecklade kallelsesystem är välfungerande och baseras på data från Cytburken med uppdaterade kallelser och svarsbrev enligt nationella mallar. Delar av nationella vårdprogrammet är redan på plats i VGR. För kvinnor som uteblivit från screening under längre tid finns därför särskilt utarbetade insatser. I systemet finns också så kallad kontrollfil för särskilt screening av kvinnor som behandlats för cellförändringar. Systemet är utvecklat och driftas av VGR och ligger under Närhälsan. Region Halland använder samma system. Ny RMR kräver en omställning av kallelsesystemet med anpassning av IT-system. En säker övervakning av HPV-positiva kvinnor måste skapas och kommunikation upprättas med nationella tjänstekontrakt för att ge säkerhet till kvinnor som flyttar. Ändrade intervall och förlängd övre åldersgräns kommer att införas samtidigt som kallelsesystemet måste kunna anpassa intervall och kallelsebrev efter tidigare provsvar. Kallelsesystemet måste definiera vilken/vilka analyser som ska utföras och rätt information måste kopplas till remiss för avläsning vid laboratoriet om vilken analys som skall utföras primärt, HPV och/eller cytologi. Mödrahälsovård Initialt under första fem åren sker en total volymökning med c:a 8% av screeningprover eftersom det övre kallelseintervallet höjs från nuvarande 58 till 64 år. När alla kvinnor blivit kallade för HPV-test, om fem år, kan intervallet för kvinnor över 50 utökas från 5 till 7 år. Då reduceras volymerna till de som gäller idag. Barnmorskorna inom MHV är nyckelgrupp för kommunikation till deltagande kvinnor. Utbildningsinsatser krävs och planeras med stöd av RCC och nationellt utbildningspaket inkl webbaserad utbildning. I samband med provtagningen ska kvinnorna erhålla en informativ folder. Cytologi-, patologi- och virologilaboratorier Ny RMR kommer att innebära en stor omställning för laboratorierna. Volymen cytologprover inom screening kommer att minska med ca 60%, från ca till , med motsvarande ökning av HPV-analyser. Behov av förbättrat IT-stöd på finns på alla cytologlaboratorier. Nomenklatur för cytologiska förändringar i cervix kommer att gå från det tredelade CIN-systemet till tvådelad, motsvarande det amerikanska Bethesdasystemet, enlig rekommendationer från WHO. Förändringar kommer att klassifieras som låggradiga LSILcyt (low grade squamous intrepithelial lesion) resp höggradig HSILcyt (high). Nya diagnoskoder är framtagna och gemensam övergång till nytt system planeras under Samma förändring sker även inom patologin där man går ifrån tredelade systemet och övergår till benämning LSIL resp/hsil. För kvinnor 27 år kommer den hittillsvarande klassifikationen att göras parallellt

109 SKAS utför redan nu både cytologi och HPV analys vid samma laboratorium. Inga organisatoriska förändringar förväntas För resten av regionen (NÄL, SU och SÄS-områdena) kommer, enligt inbördes överenskommelse mellan laboratorierna, HPV analys ske vid virologiska laboratoriet, Klinisk mikrobiologi, SU. Det kommer att kräva en gemensam översyn och planering av flöde och logistik vid provhantering. Det blir olika processflöden vid primär HPV- screening, cytologiscreening < 30 år och dubbelprov vid behandlingskontroll, kontrollfil och prov vid 40 åå. Med den nya klassifikationen i vårdprogrammet kommer antalet förändringar som ska anmälas till tumörregistret att öka, i storleksordningen %. Detta innebär en ökad belastning för behandlade klinker och Regionalt cancercentrum som registrerar. Det aktuella vårdprogrammet, liksom det föregående, rekommenderar biobankning av alla prover. Kvalitetskontroll behöver göras av tidigare analyser vid audits, kliniska analyser av HPV och cytologi för patientens vård kan i enstaka fall behöva utföras. Biobankning ger möjligheter till forskning. Hittillsvarande resursstöd från BBMRI (Biobanking and molecular resource infrastrucure of Sweden) har upphört och kostnader behöver i fortsättningen bestridas av regionen. Kopplade gynekologmottagningar Socialstyrelsens räknade med 20% ökning av kolposkopier, beroende på att man kommer att hitta persisterande HPVinfektion vilket kräver undersökning. Det finns redan nu brist av kolposkopister. För VGR kommer det sannolikt inte att bli någon ökning. Redan 2016 inträdde den första åldersklassen som till mer än 50% är vaccinerade mot HPV i screeningen. Deras andel kommer att succesivt öka med färre cytologiska avvikelser som följd och därmed färre kolposkopier. Nationella vårdprogrammet kommer att att ge en väsentlig minskning av kolposkopier efter behandling (c:a 1700 per år i regionen) Först 3 år efter programmets införande kommer de första kvinnorna med persisterande HPV- att påvisas. Då kan skyddseffekten av vaccinering förväntas vara ytterligare mer kraftfull. Fler ändringar begränsar kolposkoperandet jämfört med nuvarande program: Efter fullständig utredning av låggradig cellförändring på Gynmottagning kommer vissa uppföljningskontroller ske hos barnmorska vid gynekologmottagning i stället för läkare. Intervall mellan kontroll hos läkare har förlängts. Samtidigt kommer c:a ytterligare 500 kolposkopier i regionen tillkomma närmaste fem åren som en effekt av att övre screeningåldern höjs. Det finns behov av utbildning för läkare, barnmorska/ssk och övrig kringpersonal på enhet som bedriver utredning och behandling av cellförändring då vårdprogrammet är mer komplext jämfört med tidigare. Utbildning i vårdprogrammet för berörd personal skall ges, nationellt utbildningspaket för olika grupper inom hela vårdkedjan är under utarbetning. Läkare som utför kolposkopier skall har genomgått erforderlig basutbildning. Tillgång till utbildning samt möjlighet att delta skall tillgodoses. Vårdprogrammet understryker att utredning av cellförändring under graviditet och körtelcellsförändring sker hos erfaren kolposkopist med vana att bedöma dessa förändringar. Nuvarande RMR föreskriver redan att utredning av gravida ska göras av specialkunniga gynekologer, och det nya vårdprogrammet föreslår motsvarande också för körtelscellsförändringar. Graden av centralisering får avgöras inom respektive vårdkedjeområde. Vårdprogrammet rekommenderar fotodokumentation vid kolposkopiundersökningar. Kolposkopi är en verksamhet som bygger på undersökarens synintryck och subjektiva bedömning av mönster, förändringar som framträder i förstoring efter baddning med två olika lösningar. Vårdprogrammets

110 betoning på möjligheter till exspektans vid lätta och ibland måttliga förändringar för att inte göra skada ställer krav på dokumentation, liksom avstämning mellan kollegor och utbildning. Kolposkop är standardutrustning vid gynekologiska mottagningar men få har möjlighet till fotodokumentation. Fotodokumentationen behöver integreras i journalerna, något som ännu inte är löst i regionen. Telefontjänst för kvinnor med avvikande prov som inte får remiss för undersökning Regionalt bör ett gemensamt system för stödjande telefonkontakt utarbetas. Nya frågeställningar kommer att uppkomma framför allt för den grupp kvinnor som kommer att få besked om att inga cellförändringar fanns, men att det fanns HPV. Dessa kommer inte att få någon kallelse för besök, men studier har visat, och tydlig erfarenhet är att många har frågor som inte kan tillgodoses av skriftligt material (ex se). De behöver personlig kontakt vilket framhålls av vårdprogrammet och redan i Socialstyrelsens rekommendationer. I nuvarande organisation inom screening finns inte utrymme och kunskap för att kunna svara på de frågor och den oro som svaret ger upphov till. Från nationella vårdprogramgruppen har det varit önskemål om nationell tjänst, men det har av SKL inte bedömts möjligt att tillgodose. I regionen kan detta behov tillgodoses av 1177 Vårdguiden på telefon. I nuläget har 1177:s rådgivning inte den kunskap och personella styrka som kan svara mot behovet av stödjande telefonkontakt men sådan behöver upprättas. Kostnadsförändringar Socialstyrelsen har beräknat att det nya vårdprogrammet kommer att vara kostnadsneutralt på sikt men har förutsett behov av investeringar och andra initiala kostnadsökningar. Beräkningarna har tagits fram genom att inblandade förvaltningar har ombetts inkomma med beskrivning och kostanadsestimat, varefter återkoppling har gjorts för förtydliganden. Vissa beräknade kostnader har strukits i denna sammanställning och vissa estimat står undertecknarna för. Den totala tillkommande kostnaden vid införandet av det nya vårdprogrammet beräknas till ca 9,9 mnkr för perioden (Se kalkyl i bilaga Kostnadsberäkningar RMR NVP Cervixcancerprevention.) Utförligare beskrivningar finns i text ovan och i nationella vårdprogrammet. Screeningprover Kostnadsberäkningar har utgått från SU:s nuvarande pris på HPV-test om 213 kr. Ökade volymer kommer att sänka detta pris. Som jämförelse har Stockholms läns landsting ett pris för motsvarande HPV-test, efter upphandling, om 145 kr, inklusive biobankning. Ett konservativt estimat är en prissänkning om 50 kr/test. SU har inte resurser att göra en upphandling för närvarande, men en prissänkning är möjlig att förhandla inom ramen för nuvarande avtal. Projektledning Projektledarstöd behövs för processen med samplanering mellan laboratorierna och dess ITutveckling. Projektet ska också inkludera kopplingen till Närhälsan och kallelsesystemet. En styrgrupp skapas för projektet och innehåller representation för laboratorierna, RCC och Närhälsan. Tidsåtgång beräknas till 10 tim/v under 44 veckor. IT Kallelsesystemet behöver utvecklas och anpassas. I utvecklingskostnader är medfinansiering med 1/6 från Region Halland budgeterad. Laboratoriernas informationssystem (Sympathy) behöver viss utveckling och ska fungera även på Mikrobiologiska laboratoriet, SU.

111 Utbildningsinsatser Ett stort antal medarbetare behöver utbildning kring det nya vårdprogrammet. Utbildningsinsatserna handlar om nya riktlinjer för arbetet, en grundläggande kunskap om HPV, cancerutveckling och den uppdaterade vårdprocessen samt hur vi kommunicerar till deltagande kvinnor med eller utan avvikelser. En kommunikationsplan har tagits fram. I vårdprogrammet finns målbeskrivningar för nyckelgrupperna och presentationsmaterial tas fram nationellt liksom en webbaserad utbildning. 23 olika kategorier (professioner) inom vården som behöver utbildning har identifierats. Närhälsan, som ansvarar för provtagande barnmorskors utbildning, har uppgivit behov av resurstillskott för dessas deltagande i utbildning. Ersättning behövs för lokalhyra och utebliven ersättning i områden med prestationsbaserad ersättning. Eftersom principen vid ordnat införande är att lönekostnader endast utgår vid nyanställning eller vikariat i stor omfattning vid utbildning har detta inte tagits upp för Närhälsans barnmorskor i dessa ekonomiska beräkningar. Utbildningen bedöms kunna rymmas i den ordinarie vidaretubildningsprogrammet. Av samma skäl infogas därför inte heller laboratoriernas motsvarande resursönskemål. Utökad provtagning Under 5 års tid beräknas volymerna cellprover öka. Se ovan. Denna beräkning utgår från en beräknad kostnad för screeningprov om 163 kr. Kommunikation vid provtagning RCC Väst tar fram en folder som ska delas ut till kvinnor som genomgått provtagning. I kalkylen ingår de uppskattade tryckkostnaderna. Telefontjänst 2 barnmorskor tas i anspråk vid 1177 Vårdguiden på telefon för 2 timmars telefontillgänglighet varje vardag varav två kvällstider per vecka. Gynekologmottagningar Inget tillskott av kolposkopier beräknas uppstå, möjligen en mindre minskning under de första tre åren. Bilddokumentation har påbörjats vid ett par kliniker i regionen och behöver byggas ut för att omfatta alla undersökningar som görs. Detta är en process som kan ta 2-3 år och som huvudsakligen bör inrymmas i mottagningarnas investeringsbudgetar. Detta bör påbörjas, men fullskalig utbyggnad bör ske när generella bildlagringsrutiner i de olika förvaltningarna har upprättats. Det är angeläget att stötta och driva på denna process varför ett anslag för upprustning av kolposkop som motsvarar c:a 1/3 av de befintliga kolposkopen tas med. Byggt på en enkel inventering beräknas c:a 50 kolposkop vara i användning på de aktuella mottagningarna. Laboratorier Mikrobiologi SU behöver stöd för utökad biobankning som framöver ska ske även för prover från SÄS och NU-sjukvården. Senare ska dess kostnader räknas in i priset för proverna. Det finns också behov av utrustning för utökad HPV-typning, något som inte föreskrivs i vårdprogrammet men där kliniskt behov finns i vissa sammanhang. För RCC Väst och regionala styr och processgruppen, Cervixcancerprevention

112 Anne Ekeryd- Andalen Regional processägare Cervixcancerprevention Björn Strander Avgående Regional processägare Cervixcancerprevention

113 Beräknade kostnadsförändringar Ordnat införande Regionala medicinska riktlinjer Cervixcancerprevention fr.o.m År Summa Totalsumma uppdelad på förvaltning Närhälsan SU NÄL SÄS SKAS Projektledning kr kr Övriga gynmott inkl privata vårdgivare Screeningprover Förväntad prissänkning av HPV-analyser kr ########### IT Utbildning SU Mikrobiol. koppling till patolog LIS kr kr Närhälsan -Utveckling kallelsesystem och kontrollfiler kr ########## Närhälsan - Konifiguration mot tjänsteplattform och LIS kr kr Närhälsan - serviceavtal och licenser kr kr Utveckling LIS för SU, NÄL, SÄS kr kr kr kr Närhälsan kr kr Utökad provtagning kallelse, provtagning,analys, triage kr ########## Mobil lyftanordning för kvinnor med rörelsehandikapp. Screening enh kr kr Kommunikation vid provtagning Telefontjänst Gynekologmottagningar Laboratorier Trycksaker kr kr Barnmorska vid ,5 tim/vecka kr kr Bildlagring kopplad till kolposkop ca /kolposkop kr kr kr kr kr kr kr Utökning av BMAtjänst kr ########## Utrustning extraktion av DNA kr kr Utrustning PCR-analys kr kr Biobanksrobot kr ########## Frys Minus 28 grader kr kr Summa kr kr kr kr ########## ########## kr kr kr kr matris över vilka förvaltningar som får vilka kostnader kommentar om möjlighet att göra upphandling av HPVtest

114 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Ärende 10 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON VXL Direkt: E-POST Västra Götalandsregionen Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg

115 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Ärende 10 Dnr SAMVN Till Samverkansnämnden Styrgruppsreglemente för Regionalt Cancercentrum Väst Regionalt Cancercentrum Väst har till Samverkansnämnden överlämnat dokumentet, RCC Väst: Reglemente för styrgruppen. Dokumentet beskriver reglementet för Regionalt cancercentrum väst (RCC Väst) styrgrupp d.v.s. dess uppdrag, bemanning, mandat och mötesformer. För att sätta styrgruppens reglemente i sitt sammanhang beskriver dokumentet även mål, uppdrag och organisation för RCC Väst. Dokumentet har arbetats fram av ordförande i styrgruppen, verksamhetschefen för RCC Väst, representant från Region Halland och styrgruppen. Dokumentet har fastställts av Västra samverkansnämnden. Förslag till beslut Samverkansnämnden föreslås besluta att för sin del godkänna RCC Västs styrgruppsreglemente samt att till huvudmännen överlämna styrgruppsreglementet för Regionalt Cancercentrum Väst. SAMVERKANSNÄMNDENS KANSLI Fredrik Bärg POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON Vxl Direktnr: E-POST Västra Götalandsregionen Samverkansnämnden Regionens Hus Göteborg Lillhagsparken fredrik.barg@vgregion.se

116 Regionalt cancercentrum väst: Reglemente för styrgruppen

117 Innehåll INLEDNING... 3 Om dokumentet...3 Mål och uppdrag för Regionalt cancercentrum väst...4 Organisation...5 REGLEMENTE FÖR RCC VÄST STYRGRUPP... 8 Uppdrag...8 Styrgruppens bemanning...10 Roller i styrgruppen Rollfördelning och tillsättning Mandat...11 Ansvar...12 Ordförandes ansvar Verksamhetschefens ansvar Ledamöternas ansvar BILAGOR Mötesformer för styrgruppen...13 Definitioner av begrepp i dokumentet

118 INLEDNING Om dokumentet Dokumentet beskriver reglementet för Regionalt cancercentrum väst (RCC Väst) styrgrupp dvs dess uppdrag, bemanning, mandat och mötesformer. För att sätta styrgruppens reglemente i sitt sammanhang beskriver dokumentet även mål, uppdrag och organisation för RCC Väst. Dokumentet har arbetats fram av ordförande i styrgruppen, verksamhetschefen för RCC Väst, representant från Region Halland och styrgruppen. Dokumentet har fastställts av Västra samverkansnämnden. RCC Väst och styrgruppen sätter patienten i fokus! 3

119 Mål och uppdrag för Regionalt cancercentrum väst Nedan följer, för att sätta RCC Väst styrgrupp i sitt sammanhang en kort beskrivning av RCC Västs mål och uppdrag. De båda regionerna inom Västra sjukvårdsregionen bildar tillsammans RCC Väst som ett led i att uppfylla målen för god cancersjukvård 1 och cancerforskning. Målen för cancersjukvården är formulerade i En nationell cancerstrategi för framtiden : Minska risken att insjukna i cancer Förbättra omhändertagandet av patienter med cancer Förlänga överlevnadstiden och förbättra livskvaliteten efter diagnos Minska regionala skillnader i överlevnadstid Minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnadstid Inrättandet av ett RCC Väst är en del av arbetet med att förverkliga den nationella cancerstrategins mål. Visionen är Den goda cancersjukvården: för människors behov, genom människors samlade kompetens med gemensamma resurser. Uppdraget för RCC Väst är att medverka till att målen för cancervården uppfylls. I arbetet ingår således att: Verka för likvärdig god vård för alla cancerpatienter. Verka för att vårdens processer utvecklas med ett tydligt patientperspektiv. Verka för att vårdens processer effektiviseras och att resurser samordnas genom ändamålsenlig arbetsfördelning mellan olika enheter. Verka för att det finns en långsiktig plan för kompetensförsörjning och att denna förverkligas i resursorganisationen. Bidra till att öka kunskapen om hur cancervården fungerar och möjligheterna att förbättra vården såväl när det gäller struktur som process. Bidra till att öka kunskapen om cancersjuklighet, orsaker till cancersjukdomar och cancersjukdomens konsekvenser för individ och samhälle. Främja förebyggande arbete. Främja cancerforskning och stödja det ömsesidiga utbytet av information mellan klinisk verksamhet och forskning. Arbetet vid RCC Väst ska bedrivas i enlighet med de tio kriterier 2 som Socialdepartementet beslutat ska gälla för ett Regionalt cancercentrum: Patientcentrerade kriterier: Förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer Vårdprocesser Psykosocialt stöd, rehabilitering och palliativ vård Patientens ställning i cancervården 1 patientperspektiv, jämlik, ges i rätt tid, säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, effektiv 2 Jämför promemoria, Socialdepartementet,

120 Kriterier kring utbildning, kunskapsstyrning och forskning: Utbildning och kompetensförsörjning Kunskapsstyrning Klinisk cancerforskning och innovation Kriterier för RCC:s organisation: Ledningsfunktion, RCC-samverkan och uppföljning av cancervårdens kvalitet Regional utvecklingsplan för cancervården i sjukvårdsregionen, 2015 Nivåstrukturering - arbetsfördelning I uppdraget ingår att utreda, analysera och lägga fram förslag till processer och arbetsfördelning för cancervården i området. Med detta avses att RCC Väst kommer att leverera olika kunskapsunderlag såsom regional anpassning av nationella vårdprogram och kvalitetsrapporter till hälso- och sjukvården samt att medverka vid införandet av dessa, så att verksamheterna utvecklas utifrån ny kunskap och överenskomna mål. Organisation Nedan följer en kort beskrivning av RCC Västs organisation samt olika organ och forum RCC Väst samverkar med. Regionalt cancercentrum väst: RCC Väst tillhör organisatoriskt Koncernstab hälsooch sjukvård i Västra Götalandsregionen och sorterar direkt under hälso- och sjukvårdsdirektören. RCC Väst rapporterar till Västra Samverkansnämnden, som är en politisk samverkansfunktion för Västra Götalandsregionen och Region Halland. RCC Väst är ett stabsorgan med processansvar, och har inte något linjeansvar i förhållande till vården. Uppdraget kan endast fullgöras i samverkan med en rad aktörer inom klinik och akademi. Detta innebär att resultatet från ett patientperspektiv i hög grad är beroende av förmågan och viljan till samverkan över professionella och organisatoriska gränser, och att alla aktörerna omfattar den gemensamma visionen för verksamheten. Regionala cancercentrum i samverkan: På uppdrag av landstingsdirektörerna finns en nationell samverkansgrupp (RCC i samverkan), med cheferna för de sex regionala cancercentrumen. SKL är stödjande part och svarar för ordförandeskapet i gruppen. Samverkansgruppen verkar för att genomföra cancerstrategins intentioner, bland annat genom att skapa nationell samordning av riktlinjer och vårdprogram, samordna kvalitetsregister och verka för riktlinjer avseende utbildning, utveckling och forskning. Region Halland: Region Halland ingår också i motsvarande samarbete för Södra sjukvårdsregionen (RCC Syd). Detta ställer särskilda krav på samarbete och koordination i berednings- och beslutsprocesser för utveckling av cancervårdprocesserna i de båda sjukvårdsregionerna. 5

121 Samverkansnämnden: Övergripande frågor, till exempel gällande RCC Väst ekonomi eller större förändringar i vårdprogram, bereds politiskt och på tjänstemannanivå inom respektive region och fastställs genom beslut i Samverkansnämnden. Styrgrupp: RCC Väst har en styrgrupp. Denna styrgrupp består av ledande tjänstemän. De utses inom olika delar av sjukvårdsorganisationen och verkar gemensamt för en god cancervård både ur ett patientperspektiv och ett regionalt perspektiv. Ordförande: Ordförande i styrgruppen utses av hälso- och sjukvårdsdirektören för Västra Götalandsregionen, vice ordförande av Region Halland. Verksamhetschef: För den samlade verksamheten ansvarar en verksamhetschef, som har det direkta ansvaret för medarbetarna vid RCC och för de regionala processägarna. Chefen utses av hälso- och sjukvårdsdirektören i Västra Götalandsregionen efter samråd med Region Halland och ansvarar för att verksamheten utvecklas i enlighet med intentionerna i uppdraget. Enheter: Inom RCC Väst finns fyra enheter; registerkoordination, statistik, vårdutveckling och systemutveckling/it. Dessa enheter leds av en enhetschef. Utöver dessa enheter finns en enhet för forskning och utveckling (FOU) vilken för närvarande leds av verksamhetschefen. Vårdprocessgrupper och regionala processägare: Arbetet med vårdprocesser sker i särskilda Vårdprocessgrupper. För varje vårdprocessgrupp utses en till flera Regionala Processägare med uppdrag omfattande del av en heltidstjänst. De regionala processägarna leder arbetet i vårdprocessgruppen med hjälp av stödteam från RCC Väst (registeradministratör, systemutvecklare, statistiker, utvecklingsledare). I Processgrupperna ingår även lokala representanter från förvaltningarna som utses av berörd verksamhetschef. Sektorsrådet i onkologi (före detta regionala tumörrådet): Sektorsrådet har som uppgift att arbeta med kompetensförsörjning, struktur och organisation av medicinsk onkologi och strålbehandling i Västra sjukvårdsregionen. Rådet har representanter från enheterna med onkologisk verksamhet i regionen och samverkar med RCC som också är representerat i rådet. Rådet leds av verksamhetschefen i onkologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Patient- och närståenderådet: Som stöd och remissinstans i arbetet finns Patientoch närståenderådet som arbetar för att patienters och närståendes perspektiv ska genomsyra alla förbättringsarbeten. En representant för rådet är medlem i styrgruppen. Verksamhetschefen för Regionalt cancercentrum väst Nedan följer en beskrivning av verksamhetschefens roll. Verksamhetschefen (VC) har det samlade planerings- och resultatansvaret, vilket innefattar ansvar för verksamhet, personal och ekonomi. Med verksamhet avses de fyra enheterna, FOU enheten och arbetet i de olika grupper som arbetar med vårdprogram och kvalitetsregister, inklusive det samordnande arbetet med årliga uppdateringar och implementering av vårdprogram (processansvar). 6

122 VC ska varje år ta fram en verksamhets- och budgetplan samt en verksamhetsberättelse, som också innefattar arbetet i de regionala vårdprocessgrupperna och forsknings- och utvecklingsenheten. VC är föredragande i styrgruppen och verkställer dess beslut. VC utser Regionala processägare efter samråd med berörd verksamhetschef i linjeorganisationen. Chefen för RCC Väst fastställer uppdragsbeskrivningen för regionala processägare. VC innehar CPUA delegation; det som delegeras är beslutanderätten om utlämning av data från kvalitetsregister på RCC Väst i enlighet med PUL. VC företräder RCC Väst i RCC i samverkan. VC är föredragande tjänsteman i Västra Samverkansnämnden. 7

123 REGLEMENTE FÖR RCC VÄST STYRGRUPP Nedan beskrivs styrgruppens reglemente dvs, styrgruppens uppdrag, bemanning, mandat, ordförandes ansvar, verksamhetschefens ansvar, ledamöternas ansvar och de riktlinjer som finns för mötesformer. Uppdrag Nedan följer en beskrivning av styrgruppens uppdrag, dess delar och arbetssätt. Styrgruppens uppdrag Säkerställa de övergripande målen Säkerställa Patient- och närståendeperspektivet Verka för att cancerforskningen tillgodoses Fastställa verksamhetsplan Följa upp verksamhetsplan Implementering av utvecklingsplan Identifiera potentiella utvecklingsområden Säkerställa de övergripande målen Styrgruppens huvuduppgift är att säkerställa att de övergripande målen för RCC Väst uppnås, samt med uppföljning och utvärdering utveckla cancervården ur ett sjukvårdsregionalt perspektiv. Styrgruppen ska säkerställa att RCC väst arbetar i enlighet med styrande dokument. Säkerställa patient och närstående perspektivet Styrgruppen ska arbeta för att patienters och närståendes perspektiv ska genomsyra utvecklingsarbetet och stärka patientens ställning i cancervården. Verka för att cancerforskningen tillgodoses Styrgruppen ska verka för att intressen för cancerforskningen tillgodoses på ett strategisk jämlikt sätt i Västra sjukvårdsregionen. 8

124 Fastställa verksamhetsplan De 10 kriterierna och den regionala utvecklingsplanen är de överordnade styrdokumentet för RCC Väst. Verksamhetschefen tar tillsammans med sin ledningsgrupp fram ett förslag till verksamhets- och budgetplan. Styrgruppens medlemmar förankrar förslaget i sina respektive förvaltningar varefter styrgruppen fastställer förslaget. Förslaget förankras med Hälsosjukvårdsdirektörerna i Halland och Västra Götaland samt patient- och närståenderådet. Samverkansnämnden ställer sig bakom verksamhet- och budgetplan och rekommenderar sina huvudmän att besluta enligt förslaget. Följa upp verksamhetsplan Verksamhetschefen redogör för status i genomförandet av verksamhetsplanen, två gånger om året. Syftet är att informera för att visa på att saker går framåt och skapa delaktighet. Några punkter väljs ut för fördjupande diskussion samt för att lyssna in hur det går på lokal nivå. Implementering av utvecklingsplan Medlemmarna rapporterar status för implementering av utvecklingsplanen, exempelvis genom att i förväg välja ut ett område i utvecklingsplanen där förvaltningarna beskriver sitt arbete. Regionalt och nationellt identifiera potentiella utvecklingsområden för en ännu bättre cancervård Styrgruppen skall identifiera nya förbättrings- och utvecklingsinsatser vilka inkluderas i nästkommande års verksamhetsplan. 9

125 Styrgruppens bemanning Nedan beskrivs vilka roller som ingår i styrgruppen och hur de tillsätts. Styrgruppen arbetar tillsammans! Roller i styrgruppen Följande roller ingår i styrgruppen: Ordförande Vice ordförande Verksamhetschefen för RCC Väst Förvaltningschefer från SU, NU, SkaS och SÄS samt Region Halland Patientföreträdare Ordförande i Regionala tumörrådet Representant från Sahlgrenska akademin Ledningsgruppsmedlemmar från RCC Väst adjungeras vid behov. 10

126 Rollfördelning och tillsättning Ordförande i styrgruppen Ordförande i styrgruppen utses av hälso- och sjukvårdsdirektören för Västra Götalandsregionen, vice ordförande utses av Region Halland. Verksamhetschefen på Regionalt cancercentrum väst Verksamhetschefen utses av hälso- och sjukvårdsdirektören i Västra Götalandsregionen efter samråd med Region Halland Ledamöterna Sex av de ordinarie ledamöterna utses av Västra Götalandsregionen, två av Region Halland och en av Sahlgrenska akademin enligt följande: Västra Götalandsregionen Två representanter utses av Hälso- och sjukvårdsdirektören, samt en representant utses vardera av sjukhusdirektörerna vid SU, NU, SkaS och SÄS. Sjukhusens representanter bör representera ett sjukhusövergripande cancerprocessperspektiv. Region Halland En representant utses av landstingsdirektören och en representant utses av sjukhusdirektören vid Hallands sjukhus. Sahlgrenska akademin En representant utses av dekanus. Patientföreträdande Patientföreträdare, som utses av chefen för RCC Väst i samråd med styrelsen för patient- och närståenderådet. Mandat Följande mandat och befogenheter ingår i styrgruppen. Styrgruppen påverkar inriktning av och fastställer förslag till verksamhetsplan. Styrgruppen bereder ärenden av strategisk karaktär till samverkansnämnden. Styrgruppen kan uppdra åt verksamhetschefen att återkoppla i specifika ärenden inom verksamhetsplanen. Ledamöterna i styrgruppen skall ha mandat att företräda den funktion de representerar. De som representerar förvaltningar skall ha mandat att företräda respektive förvaltningschef. 11

127 Ansvar Nedan beskrivs de ansvar som ordförande, verksamhetschefen och ledamöterna har i styrgruppen. Ordförandes ansvar Ordförande är ansvarig för att leda styrgruppen i linje med styrgruppens uppdrag. Ordförande är ansvarig för att reglementet för styrgruppen efterlevs. Ordförande är ansvarig för att kalla och leda styrgruppsmötena enligt de beslutade mötesformerna. Ordförande säkerställer effekt av och kvalité på styrgruppsmötena Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen är huvudföredragande i styrgruppen Verksamhetschefen verkställer styrgruppens beslut. Ledamöternas ansvar Ledamöterna ska i viktiga frågor föra en dialog inom sin verksamhet/förvaltning inför och efter styrgruppens sammanträden. Ledamöterna företräder sina respektive verksamheter/förvaltningar och samtidigt verka för helheten i cancervården Ledamöterna är ansvariga för vad styrgruppen beslutar och rekommenderar, samt att förmedla detta till respektive verksamhet/förvaltning. Ledamöterna ska vara en länk mellan RCC Väst och olika verksamheter/förvaltningar samt patienter och närstående, inom Västra sjukvårdsregionen. Patientrepresentanterna ska representera alla diagnosgrupper/cancerberörda. De ledamöter som är förvaltningschefer förväntas ta initiativ till regionala kvalitetsdialoger på sjukhusnivå där RCC Väst, patienter, närstående och medarbetare inom cancervården ges möjlighet till erfarenhetsutbyte. 12

128 BILAGOR Mötesformer för styrgruppen Syftet med mötesformerna och riktlinjerna är att skapa effektiva möten med hög kvalitet samt att säkerställa att styrgruppen arbetar i linje med sitt uppdrag. Nedan följer de mötesformer och riktlinjer som är framtagna av styrgruppen. Arbetssätt runt agendan: Ska innehålla syfte med respektive agendapunkt Lunch är en del av agendan Utskick i god tid i förväg om ärenden ska beredas i förvaltningen Tidsatta agendapunkter Anteckningar från RCC i samverkan förmedlas till styrgruppen Vilken typ av möten: Öka andelen workshops och dialog, minska rena informationsmöten. Mötesanteckningar ska senast skickas ut 3 dagar efter ett möte Hur ofta möten och var: Tre möten på våren och två på hösten. Något av mötena rekommenderas vara internat. Mötenas längd är beroende på innehåll. Mötena skall ledas: Så att alla får komma till tals Med tydlighet i vad som ska avhandlas Hålla den röda tråden Summera och sammanfatta varje ärende Hålla tider Som ledamot/mötesdeltagare på mötet skall jag vara: Närvarande Förberedd/påläst Engagerad 13

129 Som ledamot skall jag efter mötet: Förankra Informera/kommunicera Följa upp Styrgruppen bygger och bidrar till en ännu bättre cancervård! 14