Minnesanteckningar. Möte med LSS-samrådet Klockan Ernst Wigforss plats 5, våning 1, rum 125. Närvarande: Autism & Aspergerföreningen

Transkript

1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Minnesanteckningar Möte med LSS-samrådet Klockan Ernst Wigforss plats 5, våning 1, rum 125. Närvarande: Rebecca Verdin Ann Svensson Hans Nilsson Ida Wahman Emma Valsted Eva-Lis Boman Staffan Eriksson Attention Autism & Aspergerföreningen FUB FUB Guldfiskarna Ledsagare/Guldfiskarna NHR Ella Kardemark Socialnämndens ordförande Tord Johansson Socialnämndens vice ordförande Marie Langemark /Avdelningschef, Socialförvaltningen Sara Libera /Avdelningschef, Socialförvaltningen Gisela Thomas Ruthér/ socialförvaltningen Mia Lundholm/ Socialförvaltningen Ann Johansson/ Socialförvaltningen Linda Throné/Socialförvaltningen, ssk -Enhetschef Anna-Lena Prahl/Socialförvaltningen, ssk Sabina Grajgeva/ Socialförvaltningen Ulf Carlsson/Socialförvaltningen Erica Manderhjelm Olsson/ Socialförvaltningen Torbjörn Lagergren/Handikappkonsulent 1. Presentationsrunda samt presentation av nya medarbetare: Sara Libera, ny avdelningschef för avdelningen boende och korttid. Sabina Grajgeva, ny enhetschef avd boende och korttid. Linda Throné, ny enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten avd stöd och service. Anna-Lena Prahl, sjuksköterska på hälso- och sjukvårdsenheten avd stöd och service. 2. Gisela presenterade hur arbetet med att ta fram ett förslag på en gemensam halländsk modell för ökat brukarinflytande på individ-, verksamhet- och systemnivå har genomförts. Den 20 augusti 2010 tog styrelsen för Sveriges Kommuners och Landsting (SKL), beslut om ett positionspapper som redovisar SKLs syn på patient- och brukarmedverkan i hälso- och sjukvård och socialtjänst. SKL menar att synen på Socialförvaltningen Box 230, Halmstad Besöksadress Ernst Wigforss plats 5 Tel Fax Organisationsnr: Bankgiro Postgiro E-post: socialforvaltningen@halmstad.se

2 patienten/brukaren som mottagare av välfärdstjänster behöver överges till förmån för en syn där de är medskapare i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Med synen av att brukaren också är en medskapare i hälso- och sjukvård och socialtjänst, blir deras erfarenheter en väsentlig kunskapskälla för att höja kvaliteten och effektiviteten i verksamheter inom kommuner och landsting. Vården blir mer jämlik och vi får bättre underbyggda beslut för utvecklings-, förbättrings- och patientsäkerhetsarbetet. Patienten/brukarens egna upplevelser och önskemål blir med andra ord en viktig kunskapskälla för evidensbaserad praktik. Mot denna bakgrund beslutade den strategiska nivån inom den regionala samverkansoch stödstrukturen i augusti 2015 att formerna för brukarmedverkan för de personer som är i behov av insatser från vård och socialtjänst behöver stärkas och utvecklas. Genom dialogmöten har företrädare för regionala brukarråd, organisationer, föreningar och enskilda haft möjlighet att lämna synpunkter på hur de upplever att dagens metoder och fora för brukarmedverkan fungerar samt om det finns någon tanke eller idé om hur strukturen för en optimal brukarmedverkan kan se ut. Av 63 tillfrågade organisationer/föreningar valde 30 att medverka. Utifrån resultatet från dialogmötena gjordes en kartläggning av nuläge och önskat läge och ett förslag på fortsatt arbete togs fram. Deltagarna har även haft möjlighet att lämna synpunkter på det framtagna förslaget. Dialogmöten och kartläggning av befintliga former för brukarinflytande på regional och kommunal nivå visade att många brukare och anhöriga anser att dagens former och fora för brukarinflytande inte fungerar. Brukare och anhöriga upplever även att det finns ett glapp mellan praktisk verklighet och framtagna dokument som innehåller fina ord. Flest synpunkter och förbättringsförslag handlade om bristen på gott bemötande hos personal, brister i tillgänglighet, otillgänglig information och kunskapsbrister hos ledning och personal. Kartläggningen visade också att brukare och anhöriga ofta inte heller vet var en fråga hör hemma eller vart de ska vända sig med förslag på förbättringsåtgärder. Det finns även en frustration över att man som brukare eller anhörig inte vet vart man kan vända sig med synpunkter när vården eller stödet inte fungerar. Förslaget har varit på remiss i de fem Taktiska grupperna; Äldre, Barn, unga och familj, Personer med funktionsnedsättning, Missbruk och beroende samt Psykiatri. För att verkligen nå ökat brukarinflytande på individ, - verksamhets- och systemnivå, måste det på alla nivåer, inom organisation och ledning, finnas en vilja och en policy att inflytande är en självklar del av organisationens arbetssätt. Frågor kring brukarinflytande måste därför ses som en naturlig del av verksamheten. Vad som behövs är en kultur som inkluderar brukare och anhöriga i verksamheten. En kultur där politiker, ledning och verksamhet har synen av brukaren som medskapare i vård och socialtjänst. Störst ansvar för att en inkluderande kultur finns i verksamheten vilar på ledningen.

3 En organisation som inbegriper brukarinflytande måste även ha ett nerifrån och upp perspektiv. Förändringen måste komma från medlemmar, brukare, patienter och anhöriga med stöd från myndigheter och verksamhet. Brukarmedverkan ställer alltså nya krav på hur en verksamhet ska ledas. Regionen kan inte styra kommunerna vad gäller huret. Däremot kan regionen, precis som SKL och Socialstyrelsen redan gjort, bestämma vadet. Alltså peka ut riktningen. Den 16 december 2016 beslutade Strategisk nivå: Att ett ökat brukarinflytande på individ-, verksamhets- och systemnivå ska uppfattas som en viljeinriktning för hur Region Halland och de halländska kommunerna kan arbeta för att stärka och utveckla inflytandet för personer som får eller är i behov av insatser från vård och socialtjänst. Viljeinriktningen har kommit till uttryck i form av en länsgemensam broschyr. Tanken är att broschyren kan vara ett stöd för brukare, anhöriga och personal i arbetet för ökat brukarinflytande inom vård och socialtjänst. Med utgångspunkt i viljeinriktningen har de taktiska grupperna fått i uppdrag att verka för ett ökat brukarinflytande inom respektive programområde på individ-, verksamhets- och systemnivå. En huvudprincip är att varje planerat länsgemensamt utvecklingsarbete, projekt, kartläggningsarbete etc. ska präglas av ett brukarinflytande i alla stadier. Att verka för enhetliga reglementen och arvodesförfaranden för brukarsamverkan på regional nivå genom att, som ett första steg, uppmärksamma Chefsgrupp Halland (CGH) på olikheter som föreligger idag. Taktisk grupp funktionsnedsättning uppdras att ta fram förslag till underlag. Arvode till representanter för brukarorganisationerna är en markering att arbetet med brukarinflytande är betydelsefullt. Arvodet gör det också tydligt att de engagerades insats räknas. För att brukarmedverkan ska fungera på systemnivå bör det därför finnas en samsyn vad gäller reglemente, uppdrag och ekonomisk ersättning. Att ställa sig bakom att en ingång för brukarmedverkan bör finnas på 1177 Halland med information om brukarinflytande och brukarråd och med länkar till organisationer och föreningar. Enligt Myndigheten för delaktighet är bra tillgänglighet en förutsättning för delaktighet och inflytande. Därför måste arbetsformer, information och kommunikation vara lättillgänglig. För att brukarråden inte bara ska bli ett forum för information krävs ett större ansvar och engagemang från alla parter. Organisationernas representanter behöver tydliga uppdrag i vad som förväntas av dem i brukarråden. Uppdragen bör tas fram i samverkan med t ex politiker och företrädare i brukarråden. För att underlätta för representanterna i brukarråden bör de få företrädarutbildning genom sin organisation. De kan även behöva utbildning i arbets- och beslutsprocesser och i hur en politiskt styrd organisation fungerar.

4 Verksamheten i sin tur ansvarar för att personal och ledning har kunskap om brukargrupper, deras organisationer och hur de kommer i kontakt med dem. För att stärka brukarperspektivet är det också bra om brukarrepresentanter medverkar i fortbildning av personal. 3. Processtödjare Mia Lundholm och Ann Johansson kommer och informerar om pågående införande av IBIC (Individens behov i centrum). IBIC är en modell som innebär ett systematiskt arbetssätt utifrån behov istället för insatser. Det innebär att verksamheter som riktar sig till personer med olika former av funktionsnedsättning arbetar mer likvärdigt och rättssäkert. IBIC utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i dagliga livet. Handläggare och utförare använder Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF, som gemensamt tankesätt och språk. Med ett systematiskt arbetssätt beskrivs nuläge, mål och resultat med strukturerad dokumentation. Det ger säkrare överföring och återanvändning av information. Målet är att individen får sina behov beskrivna på ett likvärdigt sätt i hela landet och att individen får möjlighet att stärka sina egna resurser avseende genomförande av aktiviteter och delaktighet. IBIC ger även ett stöd i samtal med anhöriga för att beskriva deras situation och behov av stöd. Verksamheten skall arbeta utifrån IBIC därför att det: Stärker individens delaktighet. Individens och anhörigas delaktighet stärks i utredning, planering och genomförande av insats samt i uppföljning av beslutad insats. Underlättar samarbete Underlättar samarbetet mellan professionella och med anhöriga och individen. Mer likvärdigt och rättssäkert Utredningar och genomförandet av insatser blir mer likvärdiga och rättssäkra eftersom handläggarna och utförarna använder samma arbetssätt och gemensamma begrepp. Gör det tydligt för utföraren vilket stöd individen behöver Tydligt beskrivna behov och mål ger utföraren bättre förutsättningar att välja arbetssätt och metoder. Utförarens roll att kontinuerligt planera och följa upp genomförandet tillsammans med individen kan utvecklas och stärks. Gör det lättare att följa upp behov och mål Det blir lättare att följa upp resultatet för individen och värdera valet av arbetssätt och metoder. Strukturerade uppgifter och resultat kan också sammanställas på gruppnivå och utgöra underlag för beslut om exempelvis kvalitets- och verksamhetsutveckling. Den presentationen som Ann och Mia visade under informationen tillsammans med UFF Underlag för frågeställningar vid utredning enligt IBIC samt IBIC Individens behov i centrum/ Guide till genomförandeplan finns att få genom att man kontaktar handikappkonsulenten, torbjorn.lagergren@halmstad.se. 4. Genomgång av arbetet med Fritidsaktiviteter, Ulf Carlsson och Erica

5 Manderhjelm Olsson. Erica avslutar nu sitt arbete med att införa kategori 4 i föreningsbidragen, medel som kan sökas från socialnämnden av föreningar som inte är sociala stödföreningar eller funktionshinderföreningar. Erica tackar för sig och framöver kommer Annelie Wallentin att tillsammans med handikappkonsulenten att administrera dessa ansökningar och ta fram underlag till socialnämnden som beslutar om eventuell medelstilldelning. Som ansvarig för att fritidsombuden hålls informerade och att ombudsträffarna genomförs finns Ulf Carlsson som enhetschef. Man arbetar med att förbättra informationen om de olika aktiviteterna som finns, ta fram sommarprogram, informera och utbilda nya föreningar att ta hand om och öka deras förståelse för personer med funktionsnedsättning. Målet är bland annat att öka möjligheten till individuella aktiviteter. Man diskuterar kring förbättringar av kommunens hemsida, lättläst och sammanställt material mm, socialförvaltningens kommunikatör är engagerad i frågan. Dansverksamheten som är mycket omtyckt och efterfrågad bedrivs i lokaler i gamla Folkparken och enligt Ulf så fungerar både lokalerna och fikaverksamheten som sköts av föreningen KRIS. Från Attention kom dock andra bilder, lokaler och toaletter anses ej vara tillfreds men det kan vara en kvarleva från de första danserna som anordnades i lokalen, Ulf och Sara kollar detta. Vad som verka värre är att KRIS på olika sätt, helt öppet gått ut med synpunkter mot Attentions medlemmar och anhöriga med synpunkter som helt och fullständigt avviker från vad socialnämnden och förvaltningen kan acceptera, Ulf och Sara undersöker och åtgärdar detta med det snaraste. Kanotklubben inbjuder, alla är välkomna till att Prova på kanot mellan klockan söndagarna 21/5, 11/6 och den 18/6. Plats Halmstad Kanotklubb, Åbrinken 1, vid Wrangelsbron. 5. Föregående minnesanteckningar Rättelse: Tidigare minnesanteckningar har innehållit uppgiften att kommunens sjuksköterskor kallar till årliga hälsoundersökningar vilket är fel. Hälsoundersökningar överenskoms mellan brukare och dennes anlitade eller listade vårdcentral. Klargörande: Under förra mötet pratades det om att personal skall följa de hygienregler som finns och det handlar bland annat om att använda sig av arbetskläder vi mötet visades fina och godkända arbetskläder upp som är neutrala inte väcker särskild uppmärksamhet. Staffan påtalade att det dock var viktigt att personal/personliga assistenter som deltar i högtidsevenemang som t.ex nyårsfirande eller bröllop/begravning skall ha för tillfället passande och inte allt för avvikande klädsel. 6. Gemensam och ömsesidig information/diskussion. Verksamhet/föreningsliv/politik. Ella och Tord berättar lite ur socialförvaltningens verksamhetsplaner för 2017 som

6 berör LSS-verksamheten. Det beslutat att dokumentet skall biläggas minnesanteckningarna för kännedom och att man under nästa LSS-samråd, den 14 september skall ägna tid åt att diskutera de kommande verksamhetsplanerna för 2018, som berör socialnämndens LSS-verksamhet. Ella och Tord bjuds också in till det mötet. 7. Övriga frågor. Attention ställer frågan till övriga medverkande föreningar om de vill delta i en träff med Halmstads Taxi, fordonsägare och chaufförer för att berätta om funktionsnedsättningar som förekommer och behovet av ett mycket bättre bemötande från branschens aktörer, alla närvarande föreningar tyckte att detta var en bra idé och vill gärna delta. Föreningen Attention håller i frågan. 8. Mötet avslutas och nästa ordinarie LSS-samråd planeras till den 14 september 2017, än så länge, samma plats och tid. Även då medverkar socialnämndens ordförande och vice ordförande. Vid tangenterna Torbjörn Lagergren Handikappkonsulent