SCB, Stockholm SCB, Örebro Delrapportering av regeringsuppdrag KU2017/02404/D SCB:s dnr: 2017/

Transkript

1 Delrapportering av regeringsuppdrag KU2017/02404/D SCB:s dnr: 2017/ Att mäta segregation på låg regional nivå Delrapportering av uppdrag till Statistiska centralbyrån att genomföra en förstudie om rikstäckande områdesindelning för statistisk uppföljning av socioekonomiska förhållanden SCB, Stockholm SCB, Örebro Statistiska centralbyrån 0

2 Förord Som ett led i ett omfattande arbete med att minska och motverka segregation har regeringen antagit ett långsiktigt reformprogram för att minska segregation Regeringen menar att för att följa utvecklingen vad gäller segregation och socioekonomiskt utsatta områden i Sverige, och för att kunna följa upp reformprogrammet, behöver SCB:s befintliga statistik utvecklas så att socioekonomiska förhållanden kan redovisas för lokala områden i hela landet. Regeringen har därför gett SCB i uppdrag att genomföra en förstudie om rikstäckande områdesindelning för statistisk uppföljning av socioekonomiska förhållanden. I denna delrapport av uppdraget gör SCB en genomgång av en rad befintliga indelningar och hur dessa skulle lämpa sig för att konstruera en rikstäckande områdesindelning för statistisk uppföljning av socioekonomiska förhållanden. En beskrivning av de indikatorer som i dagsläget används för att mäta integration i ett antal stadsdelar i Sverige görs också. Det främsta syftet med delrapporten är att informera regeringen om hur möjligheterna ser ut för det fortsatta genomförandet av förstudien och ge en indikation på hur ett förslag kan komma att se ut. En slutredovisning av uppdraget kommer att göras den 16:e april Statistiska centralbyrån, 22 december 2017 Petra Otterblad Olauson, Avdelningschef Avdelningen för befolkning och välfärd vid SCB Statistiska centralbyrån 1

3 Innehåll Sammanfattning Genomförande Rikstäckande områdesindelning Demografiska statistikområden DeSO LUA och URB i Registerdata för integration NOA:s områdesindelning Small Areas for Market Statistics (SAMS) Nyckelkodssystemet NYKO Postnummer Valdistrikt Församlingar Distrikt Stadsdelar, Kommundelar, Basområden Att gruppera områdesindelningar Indikatorer Nuvarande indikatorer i Registerdata för integration Fortsatta arbetet Områdesindelning Indikatorer Bilaga 1 URB- och LUA-områden Bilaga 2 Nuvarande bakgrunds-variabler i Registerdata för integration Statistiska centralbyrån 2

4 Sammanfattning SCB har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en förstudie om rikstäckande områdesindelning för statistisk uppföljning av socioekonomiska förhållanden. Denna rapport är en första delredovisning av förstudien där en översiktlig bild av befintliga områdesindelningar görs liksom en genomgång av viss befintlig statistik, i praktiken den som redan idag finns i regeringsuppdraget Registerdata för integration som finns publicerad på SCBs hemsida. Det finns idag ett antal områdesindelningar under kommunal nivå. Alla har olika fördelar och nackdelar i relation till uppdraget, bland annat avseende befolkningsmässig storlek, beständighet över tid och överenstämmelse mot kommungränser. Den 1 januari 2018 släpper SCB en ny regional indelning, Demografiska statistikområden, förkortat DeSO. Indelningen kommer att ersätta den tidigare så kallade SAMS-indelningen som också var rikstäckande och användes för socioekonomiska studier och grannskapseffekter på kommunal delområdesnivå. Vid jämförelser med andra befintliga geografiska indelningar tycks DeSO helt eller delvis uppfylla de krav som kan ställas på en rikstäckande områdesindelning för statistisk uppföljning av socioekonomiska förhållanden. I större städer och tätorter skulle DeSO dock behöva grupperas för att bilda mer naturliga områden för uppföljning. Registerdata för integration innehåller cirka 45 indikatorer menade att följa upp integration i 39 utvalda områden. Mycket av den statistiken kan användas även för att följa upp segregation över hela landet. Statistiken behöver dock anpassas för att bättre passa syftet att följa upp regeringens långsiktiga reformprogram för att minska segregationen. Såväl statistikinnehållet som hur det redovisas behöver ses över. För att säkerställa bästa möjliga kvalitet i förhållande till tänkt användning kommer SCB att i det fortsatta arbetet med förstudien lägga stor vikt vid samråd med relevanta aktörer, bland annat med Delegationen mot segregation (Delmos), Sveriges kommuner och landsting (SKL), Tillväxtverket, Polisens Nationella Operativa Avdelning (NOA) och Brottsförebyggande rådet (Brå). Statistiska centralbyrån 3

5 1. Genomförande Den första delen av uppdraget har genomförts av en projektgrupp om fyra personer från avdelningarna regioner och miljö och befolkning och välfärd. Kompetens inom såväl den geografiska dimensionen som om statistik om socioekonomiska förhållanden har varit utgångspunkten i projektgruppens sammansättning. Under arbetet med delrapporten har SCB varit i kontakt med Kulturdepartementet och med Kommittén för inrättandet av en delegation mot segregation. I det fortsatta genomförandet av uppdraget kommer synpunkter att hämtas in från Delegationen mot segregation (Delmos), Sveriges kommuner och landsting (SKL), Tillväxtverket och andra relevanta aktörer som till exempel Brottsförebyggande rådet (Brå). I kapitel 4 redogörs för tankar om vad genomförandet av förstudien behöver fokusera på framåt. Samråd med andra aktörer kommer att ges stor vikt i det fortsatta arbetet. Statistiska centralbyrån 4

6 2. Rikstäckande områdesindelning Under kommunnivå finns det ett antal befintliga områdesindelningar som skulle kunna användas för statistisk uppföljning av socioekonomiska förhållanden. Flera av dem har tagits fram för helt andra syften och utgör därför inte riktigt bra alternativ. Vi har dock här beskrivit de flesta indelningar med en relativt utbredd användning vilket ger en god överblick över geografiska indelningar under kommunnivå. I detta kapitel redogörs för ett antal sådana indelningar samt hur de förhåller sig till varandra och till förutsättningarna i uppdragsbeskrivningen. Exempel ges också på hur mindre områden kan grupperas till områden som kan lämpa sig för en rikstäckande områdesindelning för att möta och jämföra socioekonomiska förhållanden. 2.1 Demografiska statistikområden DeSO Efter drygt 20 år släpper SCB den 1 januari 2018 en ny regional indelning. Demografiska statistikområden, förkortat DeSO. Indelningen kommer att ersätta den tidigare så kallade SAMS-indelningen som också var rikstäckande och användes för socioekonomiska studier och grannskapseffekter på kommunal delområdesnivå. Det finns ett allt större behov av lokala analyser och statistik kopplad till nivåer under kommuner. DeSO har tagits fram för att kunna utgöra en modern och stabil indelning avseende geografi och befolkningsmässig storlek både inom och mellan kommuner och regioner. Demografiska statistikområden kan från enskilt delområde summeras upp till kommuner, län och riket. Totalt rör det sig om delområden. När den rikstäckande indelningen byggts upp har hänsyn tagits till följande parametrar: Befolkningens storlek Stad/tätort och omgivande landsbygd Rumsliga barriärer Bebyggelsemönster Befolkningens storlek En ny regional indelning under kommunnivå behöver ha en minsta befolkningsmässig storlek per delområde för att undvika att situationer där röjande av uppgifter om enskilda riskeras när statistiken bryts ner i olika skärningar. Men områdena bör inte heller vara för stora befolkningsmässigt för att möjliggöra relevanta jämförelser. Flertalet nya DeSO kommer befolkningsmässigt att ligga runt till invånare, men en undre gräns har satts till 650 och en övre till Statistiska centralbyrån 5

7 Folkbokförd befolkning per DeSO, Källa: SCB, Stad/tätort och omgivande landsbygd DeSO utgår från bebyggelsekoncentrationer så långt det är möjligt och använder sig av den senaste tätortsavgränsningen från Runt tätorterna har utrymme för en expansion byggts in i modellen där tätorter över invånare försetts med en tillväxtzon där ny bebyggelse kan förväntas uppstå. På så sätt kan indelningen förväntas få en längre livslängd. Södra Skånes städer och tätorter, inklusive tillväxtzon, lila nyans Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB, Lantmäteriet Statistiska centralbyrån 6

8 2.1.3 Rumsliga barriärer DeSO tar i större utsträckning än andra indelningar hänsyn till de geografiska förutsättningarna så att gränserna i större utsträckning följer gatunät, järnvägar, vattendrag och andra rumsliga barriärer i landskapet. DeSO-indelningen i centrala Göteborg. Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB, Lantmäteriet Bebyggelsemönster Ett önskemål från bland annat forskare har varit att försöka ta hänsyn till parametrar för bebyggelsens ålder, typ av byggnader och upplåtelseform i respektive område. Faktorerna är möjliga att ta hänsyn till, men risken är att områdenas struktur förändras över tid och då tappar områdena sin stabilitet. För att ändå kunna följa bebyggelsen inom den nya indelningen finns möjlighet att klassa områdena utifrån vilken huvudsaklig bebyggelse som finns där. Bebyggelsetypen kan också statistiskt följas över tid för att möjliggöra studier av eventuell stadsomvandling genom den förtätning som sker i större urbana centra. Antalet DeSO per kommun sträcker sig från två upp till 544 områden. Kommuner med mer landsbygd har färre DeSO medan kommuner med större städer normalt har runt 50 områden eller över. Ytmässigt kan områdena skilja sig i storlek men befolkningsmässigt är DeSO homogena. Statistiska centralbyrån 7

9 Antal DeSO per kommun. Kommuner med 50 eller fler DeSO är markerade med lila nyans och kommer med 2 till 3 DeSO är markerade med grön nyans. Källa: SCB, LUA och URB i Registerdata för integration SCB fick genom ett regeringsbeslut 5 februari 2009 uppdraget att redovisa registerstatistik för att belysa utvecklingen av integration på nationell och lokal nivå. I Registerdata för integration, som görs på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet, ingår att redovisa indikatorer/nyckeltal inom områdena arbetsmarknad, demografi, transfereringar, inkomst, boende, flyttmönster, utbildning, hälsa samt val och valda. Redovisning ska ske för hela riket, länen och kommunerna samt för de stadsdelar som omfattades av lokala utvecklingsavtal (LUA) och de stadsdelar som omfattas av urbant utvecklingsarbete (URB) från och med LUAområden byggde på lokala utvecklingsavtal mellan regeringen och kommunerna. Regeringen ingick utvecklingsavtal med vissa kommuner om att bedriva ett urbant utvecklingsarbete i stadsdelar med utbrett utanförskap. Utvecklingsarbetet inriktades från 2012 på utvärdering, kunskapsinhämtning, kunskapsutbyte och kunskapsspridning. 15 stadsdelar som präglas av låg förvärvsfrekvens, högt uttag av försörjningsstöd och låg behörighet till gymnasieskolan omfattades av det urbana utvecklingsarbetet (URB). Sammanlagt handlar det om 38 stadsdelar som ingår i Registerdata för integration. Områdena listas i bilaga 1. Statistiska centralbyrån 8

10 2.3 NOA:s områdesindelning I juni 2017 publicerade Nationella operativa avdelningen vid Polisen rapporten Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen 1. Ambitionen med rapporten var att öka kunskapen för att bättre förstå problematikens omfattning och hur den sannolikt kommer att påverka samhällsutvecklingen framöver. Detta för att skapa förståelse för nödvändiga och långsiktiga samhällsförändringar som kan motverka att problemen i de utsatta områdena fördjupas. Det har i rapporten lagts ett stort fokus vid att försöka förklara vilka negativa sociala utvecklingsprocesser som pågår i boendemiljöer och hur de påverkas av sociala riskfaktorer. I rapporten definierar Polisen utsatta områden och klassificerar dem i tre olika nivåer: Ett utsatt område är geografiskt avgränsat och karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Inverkan är snarare knutet till den sociala kontexten i området än de kriminellas utstuderade vilja att ta makten och kontrollera lokalsamhället. Läget anses allvarligt. Ett särskilt utsatt område kännetecknas av en social problematik och kriminell närvaro som lett till en utbredd obenägenhet att delta i rättsprocessen och svårigheter för polisen att fullgöra sitt uppdrag. Läget anses vara akut. Ett riskområde kännetecknas av att det befinner sig i riskzonen att bli ett särskilt utsatt område. Något eller några av de fastställda kriterierna saknas. Läget anses alarmerande. Utsatta områden fördelat per region i Polisens rapport Region Särskilt utsatt område Riskområde Utsatt område Totalt antal i regionen Bergslagen Mitt Stockholm Syd Väst Öst Totalt i berörda regioner Polisregionerna har totalt nominerat 70 områden. Av dem är 9 områden inte att anse som utsatta då de inte uppfyller de kriterier som fastslagits. Det kan röra sig om områden som visserligen är kriminellt belastade men som saknar den socioekonomiska utsattheten och därmed inte i lika hög 1 %20social%20ordning,%20kriminell%20struktur%20och%20utmaningar%20för%20polisen.pdf Statistiska centralbyrån 9

11 utsträckning behöver samhällets gemensamma krafter för att komma till rätta med problematiken. 2.4 Small Areas for Market Statistics (SAMS) SAMS som står för Small Areas for Market Statistics är en rikstäckande områdesindelning som skapades 1994 i samarbete med kommunerna. SAMS bygger i de större kommunerna på kommunens delområdesindelning, NYKO, och i de mindre kommunerna på valdistrikt. För Stockholms län bygger SAMS på basområden. SAMS är en uppdragsfinansierad indelning och bland kunderna finns forskare, organisationer och myndigheter. De s.k. LUA- och URBområdena i Registerdata för integration är ett aggregat av SAMS. Det finns även flera exempel på hur SAMS använts för svenska studier av grannskapseffekter. Indelningen har varit oförändrad sen starten och innehåller ca områden. Efter drygt 20 år börjar SAMS bli föråldrat, områdena skär t.ex. onaturligt genom tätorter och tar bristfällig hänsyn till naturliga barriärer. I landets större städer har förtätningen bidragit till att den tidigare byggnadsordningen luckrats upp och områden har idag mer blandad bebyggelse vilket också påverkat SAMS användbarhet. Den ursprungliga målsättningen med SAMS var att skapa homogena bostadsområden med runt invånare per område. Men över tid har SAMS-områdenas befolkningsstruktur kommit att förändras och områdena blivit alltmer heterogena. Det här kan illustreras i en jämförelse mellan SAMS-indelningen och den nya indelningen DeSO för Västerås tätort. Antalet SAMS i Västerås tätort är 130 stycken där befolkningen sträcker sig från noll upp till över invånare. Med DeSO reduceras antalet områden till hälften och befolkningen blir mer homogen i storlek mellan områdena. Se diagram och karta nedan. Västerås tätort med SAM- indelningen till vänster och DeSO till höger Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB, Lantmäteriet Statistiska centralbyrån 10

12 Fördelning av befolkning inom Västerås tätort på SAMS och DeSO Källa: SCB, Nyckelkodssystemet NYKO NYKO står för nyckelkod. Det är ett system, som byggdes upp på 60-talet, för indelning i små geografiska områden under kommunnivå. Indelningen är kommunspecifik och kommunägd. Det innebär, att den inte är allmänt tillgänglig. Varje kommun har skapat områdena efter egna behov och förutsättningar. För att se den geografiska utbredningen av NYKO får man vända sig till varje kommun. SCB framställer och säljer statistik för NYKO-områden till kommunerna. Statistiken används som ett av flera underlag i den kommunala planeringen. Om andra än kommuner önskar statistik för NYKO, krävs särskilt tillstånd från berörda kommuner. Förändringar i NYKO registreras löpande till SCB som sen skapar en årsversion per 1 januari varje år. Nyckelkodsystemet är hierarkiskt uppbyggt och kommunen ger varje fastighet en nyckelkod som sedan kan läggas ihop till kvarter, bostadsområden och stadsdelar. Kommunerna kan själva välja att ha flera redovisningsnivåer av NYKO. När nya fastigheter uppstår eller befintliga förändras geografiskt tilldelas de ett NYKO. Det finns inget centralt system för att hålla ordning på NYKO-områdenas förändring över tiden. Denna kunskap finns lokalt hos kommunerna. Finns totalt ca områden och samtliga kommuner utom fyra är idag anslutna till NYKO-systemet. De kommuner som är anslutna till NYKOsystemet har hela kommunens yta indelad i NYKO. Statistiska centralbyrån 11

13 2.6 Postnummer Postnummer är en indelning som ägs av PostNord och är helt anpassad efter deras verksamhet. Den innehåller knappt områden och revideras årligen. Mindre postnummerändringar som berör upp till 50 hushåll och företag kan ske närhelst under året. Enstaka nya postnummer kan även skapas så tätt som veckovis. Indelningen är rikstäckande. 2.7 Valdistrikt Indelningen i valdistrikt görs av Valmyndigheten och kan revideras inför varje riksdagsval. Totalt finns det ca områden och hänsyn tas till naturliga barriärer såväl som befolkningsmässig storlek. Valdistrikten är skapade för att vara homogena befolkningsmässigt för att underlätta det valtekniska arbetet i samband med rösträkning. Minsta enhet som bygger upp valdistrikten är fastighetsgränser, dvs. valdistrikt delar i normalfallet inte en fastighetsgräns. Kommunerna har möjlighet att påverka valdistriktens utformning men de beslutas enligt vallagen av Länsstyrelsen. Valdistrikten är heltäckande över landet. 2.8 Församlingar Uppgifter om församling har utgått ur folkbokföringen men indelningen används fortsatt av Svenska kyrkan och uppdateras efter deras verksamhet och behov. År 2000 skiljdes kyrkan från staten och sedan dess har antalet församlingar minskat från omkring till under för Församlingarna förändras efter Svenska kyrkans verksamhet och behov. Indelningen är rikstäckande men idag finns det församlingar som går över kommungränser. 2.9 Distrikt Distrikten är en ny geografisk indelning som infördes den 1 januari Distrikten bygger på församlingsindelningen såsom den såg ut , dvs. innan stat och kyrka skiljdes åt. Distrikten är rikstäckande och består av områden. Gränserna för distrikten är beständiga över tid och förväntas inte förändras. Statistiska centralbyrån 12

14 2.10 Stadsdelar, Kommundelar, Basområden De större kommunerna med tydligt avgränsade städer har ofta delat in kommunen i stads- eller kommundelar. För de tre största kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö har SCB tillgång till geografiskt avgränsande stadsdelsområden. SCB publicerar inte någon statistik för områdena, utan de används i uppdrag när kunder vill beställa statistik på stadsdelar. Indelningen bygger på NYKO, se 3.2.3, där NYKO på olika nivåer aggregeras till nya områden. Indelningen förändras vid behov och hanteras på samma sätt som NYKO. Basområden är en specifik indelning för Stockholms län och ägs av Tillväxt- och regionplanekontoret. Indelningen kan användas för att bilda större områden, ett exempel är s.k. planområden. Flertalet kommuner är indelade i kommundelar. Dessa har olika formell status och kan vara såväl officiella som informella. Detta gör det svårt att jämföra kommundelar mellan kommuner, då de kan skilja i såväl geografisk som befolkningsmässig storlek. Det finns ingen nationell standard eller juridisk definition för vad som utgör en kommundel. I samband med större byggprojekt och att nya stadsdelar uppstår kan också kommundelarna förändras vilket gör att de inte är beständiga över tid. I den mån det finns ett digitalt geografiskt underlag för kommundelar förfogar kommunerna själva över detta Att gruppera områdesindelningar En jämförelse av de elva olika områdesindelningarna som beskrivits i rapporten visar att de har olika förtjänster och brister för att kunna utgöra stöd för att fånga en geografisk indelning för uppföljning av socioekonomiska förhållanden. För att kunna jämföra utvecklingen gällande segregation och variabler kopplade till socioekonomiska förhållanden mellan olika områden inom och mellan kommuner behöver indelningen vara rikstäckande. Genom att vara rikstäckande kan trender identifieras och följas mellan områden. Av de elva befintliga områdesindelningarna idag är sex av dem rikstäckande. För att kunna följa utvecklingen inom områden och mellan områden över längre tid behöver en rikstäckande områdesindelning även vara beständig över tid. Sett till de befintliga indelningarna är det tre som i nuläget är hållbara över tid. Men för övriga indelningar finns det alltid en möjlighet att frysa indelningen vid en viss tidpunkt och sedan följa variabler kopplade till socioekonomi inom den frysta indelningen. Områdesindelningen ska även kunna användas för regeringens långsiktiga arbete med socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden. Kommunerna ska kunna stärkas i sitt eget arbete för att förbättra förutsättningarna gällande områden som står inför stora utmaningar. För att underlätta variabelframställningen bör därför inte enskilda områden Statistiska centralbyrån 13

15 delas av kommungränser. Sju av de befintliga områdesindelningarna skär inte kommungränser. En områdesindelning ska om möjligt kunna belysa skillnader mellan olika bostadsområden inom en och samma kommun. Idag finns det ingen enhetlig beskrivning av stads- eller kommundelar. Men flera av de områdesindelningar som redovisas kan indirekt beskriva stadsdelar, antingen helt eller delvis. Ytterligare en viktig aspekt är tillgängligheten till data för en rikstäckande områdesindelning. Vem äger idag indelningen och hur många delaktörer skulle en rikstäckande områdesindelning bli beroende av? För två av de befintliga indelningarna skulle man vara beroende av landets kommuner för en insamling av gränser som de själva beslutat. För jämförelser mellan områden inom en kommun är det även väsentligt att befolkningen är storleksmässigt homogen. Varje delområde måste kunna visa områdesspecifika förhållandena samtidigt som de inte får vara för små. Om områdena är för små kommer många variabler att beläggas med sekretess för att undvika röjande av enskilda individers förhållanden. På motsvarande sätt kan inte heller befolkningen inom ett område vara för stor då områdens specifika egenskaper då riskerar att suddas ut. Befintliga områdesindelningar och deras förutsättningar Källa: SCB, 2017 Demografiska statistikområden uppfyller flera av de krav som kan ställas på en rikstäckande geografisk områdesindelning. Bristen i DeSOindelningen är att den enbart delvis svarar upp till en beskrivning av stadsdelar. Statistiska centralbyrån 14

16 Exempel på geografisk gruppering av DeSO När Polisens Nationella operativa avdelning (NOA) avgränsade 60-talet utsatta områden i landet avgränsades boendemiljöer som kan påverkas av sociala riskfaktorer. Genom att jämföra NOAs områdesindelning med DeSO kan en första förståelse fås av hur väl en rikstäckande indelning som DeSO svarar upp mot en befintlig indelning med ett specifikt syfte. NOAs indelning utgör här ett exempel. Motsvarande jämförelser kan göras mot LUA, URB och för stadsdelar eller kommundelar där sådana gränser finns tillgängliga. Generellt utgörs DeSO av mindre avgränsade områden varför man i flera fall behöver sammanfoga DeSO som geografiskt angränsar till varandra och skapa kluster för att motsvara NOAs utsatta områden. Ett av landets geografiskt större utsatta områden är Rinkeby Tensta i Stockholm. I URB-klassningen är stadsdelarna uppdelade på två enheter Rinkeby och Tensta. Rinkeby Tenstas NOA-avgränsning inom Lila kontur och antalet markerade DeSO inom blågrön yta. Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB, Lantmäteriet Totalt finns det 17 DeSO inom NOAs avgränsning för Rinkeby Tensta. Genom klustringen av DeSO fås också en väl avvägd geografisk avgränsning. Även om Rinkeby Tensta skulle delas upp på sina två delområden motsvarande URB-områdena skulle DeSO svara upp mot en sådan avgränsning. Statistiska centralbyrån 15

17 Vid systematiska jämförelser mellan NOAs utsatta områden och klustringar av DeSO kan man tala om en geografisk under- eller övertäckning gällande befolkningen för ungefär hälften av de utsatta områdena. I tolv av NOAs områden kommer det att resultera både i en befolkningsmässig under- och övertäckning då gränserna enbart delvis är anpassade mot varandra. För en dryg tredjedel, eller 21 av NOAs områden, finns en bra täckning befolkningsmässigt. Av dessa har åtta områden även en väl avvägd geografisk avgränsning. Se exempelvis Araby i Växjö tätort nedan. NOA-avgränsning för Araby inom lila kontur. Motsvaras av tre DeSO i blågrönt och överskjutande grön yta Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB, Lantmäteriet I exemplet nedan från Malmö tätort med NOAs avgränsning för Södra Sofielund blir det istället en övertäckning av befolkningen då delar av stadsdelen Norra Sofielund kommer att ingå vid klustring av DeSO. Se mörkare grönmarkerat område i kartan nedan. För Södra Sofielund kommer befolkningen att öka från inom det utsatta området till inom de tre DeSO som sammanfogats. Statistiska centralbyrån 16

18 NOA-avgränsning för Södra Sofielund inom lila kontur. Del av Norra Sofielund (grön yta) ingår i klustringen av DeSO. Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB, Lantmäteriet Det kan jämföras med Oxhagen i Örebro tätort där skogspartier tillkommer i klustringen av DeSO men detta påverkar bara den geografiska utformningen och inte bebyggelsestruktur eller befolkningstalet. NOA-avgränsning för Oxhagen inom lila kontur. Övertäckande DeSO-områden framgår i grön yta. Rödmarkerat område i norr kommer falla bort från DeSO. Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB, Lantmäteriet Statistiska centralbyrån 17

19 För en femtedel av NOAs områden kommer det att bli både en under- och överskattning av befolkningen jämfört med DeSO då områdena inte matchar varandra. För området Tjärna ängar i Borlänge tätort har DeSO områdena en avgränsning som gör att det både kommer falla bort en del samtidigt som en del i söder tillkommer. Nedre tjärna tillkommer (grön yta) samtidigt som den norra delen av Tjärna ängar faller bort. Dvs delar av miljonprogrammets bostadsområde i norr skulle inte komma med samtidigt som villabebyggelse som inte skall vara med i avgränsningen kommer med. NOA-avgränsning för Tjärna ängar inom lila kontur. Rödmarkerad yta faller bort och grön yta tillkommer vid jämförelse med DeSOavgränsningen. Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB, Lantmäteriet Vid jämförelser mellan befolkningen inom de klustrade DeSO jämfört med NOAs avgränsning så är det sex områden som har en överskattning av befolkningen med 1000 personer eller fler. Stadsdelen Skiftinge i Eskilstuna tätort skulle vid en klustring av DeSO få närmare fler boende i delvis andra boendemiljöer. Sett till underskattningen av befolkningen så har tre områden färre än boende vid en direkt jämförelse. För att minska differenserna och få en bättre koppling mellan NOA och DeSO behöver flera områdesgränser en manuell justering. På så sätt kommer gränsdragningen för DeSO att bättre svara upp mot behoven att fånga in segregation och socioekonomiskt utsatta områden. Statistiska centralbyrån 18

20 Differensen mellan befolkningen boende inom NOA-indelningen och motsvarande DeSO Källa: SCB, 2017 Överensstämmelse mellan de grupperade DeSO med NOAs områdesindelning Antal områden Undertäckning av befolkning 7 Övertäckning av befolkning 21 Både en under- och övertäckning av befolkningen 12 Bra täckning befolkningsmässigt 13 Bra täckning befolkningsmässigt och geografiskt 8 TOTALT 61 Källa: SCB, Statistikbaserad gruppering En annan möjlighet är att gruppera områden baserat på utfallet av vissa utvalda indikatorer. Vid urvalet av URB-stadsdelarna togs hänsyn till förvärvsfrekvens, uttag av försörjningsstöd och behörighet till gymnasieskolan. Denna möjlighet kommer att undersökas närmare och redovisas i nästa del av uppdraget. Statistiska centralbyrån 19

21 3. Indikatorer SCB har idag regeringsuppdraget Registerdata för integration där registerstatistik redovisas för att belysa utvecklingen av integration på nationell och lokal nivå. I uppdraget ingår att redovisa indikatorer och nyckeltal inom områdena arbetsmarknad, demografi, transfereringar, inkomst, boende, flyttmönster, utbildning, hälsa samt val och valda. Redovisningen sker för hela riket, länen och kommunerna samt för de stadsdelar som omfattades av lokala utvecklingsavtal (LUA) och de stadsdelar som omfattas av urbant utvecklingsarbete (URB). I detta kapitel redovisas en översikt över de indikatorer som finns i Registerdata för Integration. 3.1 Nuvarande indikatorer i Registerdata för integration Indikatorerna i Registerdata för integration har konstruerats för att i möjligaste mån spegla en förändring mellan två mättidpunkter, men även för att jämföra områden vid samma mättillfälle. Merparten av indikatorerna utgörs av andelsmått, men det förekommer även variabler relaterade till prisbasbelopp. Indikatorerna i Registerdata för integration redovisas i Statistikdatabasen på SCB:s webbplats uppdelade efter bakgrundsvariablerna kön, ålder, utbildningsbakgrund, födelseregion, vistelsetid och skäl till invandring. För riket och län kan kön kombineras med övriga bakgrundsvariabler. En detaljerad beskrivning av bakgrundsvariabler finns i bilaga 2. Dessa statistikområden och indikatorer ingår i Registerdata för integration: Statistikområde Arbetsmarknad Indikatorer Andel förvärvsarbetande Andel företagare av de förvärvsarbetande Andel öppet arbetslösa Andel sökande i program med aktivitetsstöd Andel långtidsarbetslösa Andel som var förvärvsarbetande ett år före mättidpunkten och som fortfarande är förvärvsarbetande Andel som var förvärvsarbetande företagare ett år före mättidpunkten och som fortfarande är förvärvsarbetande företagare Andel som var arbetslösa ett år före mättidpunkten och som har blivit förvärvsarbetande Andel förvärvsarbetande i chefsposition Andel förvärvsarbetande personer med eftergymnasial utbildning med arbete inom yrkesområde 2-3 enligt SSYK Statistiska centralbyrån 20

22 Demografi Fördelning mellan kön, utbildningsnivåer respektive åldrar Demografi - utrikes födda Fördelning mellan kön, skäl till invandring respektive vistelsetid Transfereringar Inkomst Boende Flyttmönster Andel med eftergymnasial utbildning med arbete på kvalifikationsnivå 3 och 4 enligt SSYK Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter ålder, kön och mottagningsår Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter utbildning, kön och mottagningsår Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter län, kön och mottagningsår Födda i Sverige Utländsk bakgrund Utrikes födda Födda i Norden exkl. Sverige Födda i EU/EFTA exkl. Norden Födda i övriga världen Utrikes födda Födda i Norden exkl. Sverige Födda i EU/EFTA exkl. Norden Födda i övriga världen Andel sjukpenning, sjuk-och aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning samt försörjningsstöd Andel sjukpenning av nettoinkomst Andel sjuk-och aktivitetsersättning av nettoinkomst Andel arbetslöshetsersättning av nettoinkomst Andel försörjningsstöd av nettoinkomst Andel introduktionsersättning av nettoinkomst Andel etableringsersättning av nettoinkomst Andel med kontrolluppgift under 1,5 basbelopp Genomsnittlig disponibel inkomst, antal prisbasbelopp Median för disponibel inkomst, antal prisbasbelopp Andel personer med försörjningsstöd men utan övriga ersättningar Andel personer utan försörjningsstöd eller introduktionsersättning Andel personer med etableringsersättning Andel boende i egna hem Andel boende i hyresrätt Andel boende i bostadsrätt Andel hemmaboende vuxna barn Andel kvarboende Inrikes flyttnetto i procent av ingående flyttmängd Utrikes flyttnetto i procent av ingången folkmängd Utflyttningsrisk Statistiska centralbyrån 21

23 Andel förvärvsarbetande bland inrikes in- och utflyttare Boendesegregation Segregationsindex 2 Utbildning Hälsa Val och valda Övriga fasta tabeller Ligger inte i Statistikdatabasen Andel studerande Andel personer i åldrarna år som varken förvärvsarbetar eller studerar Andel personer i åldrarna år som varken förvärvsarbetar eller studerar Andel behöriga till gymnasium Andel behöriga till högskola Andel godkända i SFI Vistelsetid för godkända i SFI, median i antal dagar Ohälsotalet, antal dagar Andel av befolkningen som bidrar till ohälsotalet Andel valda Andel nominerade Valdeltagande i riksdagsval Valdeltagande i landstingsval Valdeltagande i kommunval Folkmängd per stadsdel Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar Antal förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar Antal kommunmottagna flyktingar Andel födda i Sverige med utländsk bakgrund efter stadsdel Andel födda i Sverige med utländsk bakgrund efter kommun Andel födda i Sverige med utländsk bakgrund efter län 2 Ett mått på skillnaden i bosättningsmönster mellan olika befolkningskategorier. Beräkningen görs här för de utrikes födda. För att skapa indexet delas kommunen upp i mindre geografiska områden, i detta fall används SAMS-koderna. Med hjälp av information om fördelningen av inrikes födda och utrikes födda beräknas avvikelsen område för område i förhållande till kommunens genomsnitt. Dessa avvikelser summeras sedan till ett index som skalas från 0 till 100, där 0 betyder jämn fördelning över området och 100 betyder total segregering. Segregationsindex lämpar sig inte för att göra jämförelser mellan kommuner, men däremot för att beskriva utvecklingen över tid i kommunen. Statistiska centralbyrån 22

24 4. Fortsatta arbetet I denna delrapport har en översikt presenterats av befintliga områdesindelningar och av (en del) befintlig statistik. I slutredovisningen av regeringsuppdraget kommer SCB att lämna rekommendationer och förslag på mer detaljerat genomförande. Nedan följer ett antal reflektioner kring frågor som kommer att behöva utredas vidare i det fortsatta arbetet. Ytterligare frågeställningar kan tillkomma under arbetet. 4.1 Områdesindelning Det finns ett antal viktiga frågeställningar och förutsättningar som behöver tas hänsyn till vid utveckling av en ny rikstäckande områdesindelning för statistisk uppföljning av socioekonomiska förhållanden. Många avvägningar kommer att behöva göras. Bland dem hur viktig exakt överensstämmelse med befintliga indelningar är. Detta ska sedan ställas i relation till hur flexibel en ny indelning bör vara. Exemplet i kapitel 2, när grupperingar av DeSO gjorts för att försöka hitta en så bra överenstämmelse med NOAs områden som möjligt, ger vid handen att den inte går att få ngn exakt överenstämmelse med befintliga områdesindelningar om DeSO används som minsta byggsten i den nya områdesindelningen. Å andra sidan kan en områdesindelning som bygger på DeSO som minsta byggsten förväntas ge större möjligheter i termer av flexibilitet. Vissa analyser kommer att kunna göras inom områden (i de fall det definierade området består av fler DeSO) och möjligheter skulle också finnas att parallellt med jämförelser mellan fastställda områden, kommuner och regioner också göra analyser av segregationens utbredning i tid och rum i kommuner, regioner och i riket. För att kunna avgöra vilka fördelar som väger tyngst i utformandet av en ny rikstäckande områdesindelning behöver samråd ske med en rad aktörer. SCB avser söka samråd med bland andra Sveriges kommuner och landsting (SKL), Delegationen mot segregation (Delmos), NOA och Vetenskapsrådet i det fortsatta arbetet för att få en bild av hur den nya indelningen ska användas och därmed hur den bör utformas på bästa sätt. Ytterligare ställningstaganden som behöver göras i det fortsatta arbetet är vilka uppgifter som ska redovisas om områdena. Detta påverkar hur stora de bör vara då alltför små områden kan skapa problem med röjande och sekretess och alltför stora områden kan verka menligt på analysmöjligheterna. 4.2 Indikatorer Även vad gäller indikatorerna som ska tas fram för de områden som blir aktuella är en fråga som kräver vidare samråd med en rad aktörer. Statistiska centralbyrån 23

25 I den befintliga Registerdata för integration finns uppgifter som, liksom namnet antyder, främst beskriver integration. Eftersom den indelning och den statistik som så småningom kan komma att tas fram baserat på denna förstudie ska användas till att analysera och följa upp frågor kopplade till segregation kommer såväl statistikinnehållet som möjligheterna till jämförelser mellan områden troligen att behöva utvecklas. Frågor som relativ fattigdom, medellivslängd, trångboddhet och hälsa har redan lyfts som viktig information liksom möjligheterna att aggregera och disaggregera statistik vilket skulle kräva mer antalsuppgifter snarare än andelsuppgifter. All information finns inte i register och kan därför bli omöjlig att redovisa på små områden. Detta är frågor som behöver omhändertas i det fortsatta arbetet. Eftersom ett av fokusområdena i regeringens långsiktiga reformprogram handlar om att bekämpa brottsligheten kommer SCB också att samråda med Brå i det fortsatta arbetet för att utreda vilken statistik som skulle vara möjlig och relevant att redovisa på låg regional nivå. Vidare kommer kopplingen till statistisk uppföljning av genomförandet av Agenda 2030 att behöva beröras. Statistiska centralbyrån 24

26 Bilaga 1 URB- och LUA-områden URB-områden Rinkeby (Stockholm) Tensta (Stockholm) Hovsjö (Södertälje) Ronna (Södertälje) Araby (Växjö) Herrgården (Malmö) Södra Sofielund (Malmö) Centrum o Öster (Landskrona) Gamlegården (Kristianstad) Bergsjön (Göteborg) Gårdsten (Göteborg) Hjällbo (Göteborg) N:a Biskopsgården (Göteborg) Kronogården (Trollhättan) Hässleholmen (Borås) LUA-områden Flemingsberg (Huddinge) Vårby (Huddinge) Västra Skogås (Huddinge) Alby (Botkyrka) Fittja (Botkyrka) Hallunda-Norsborg (Botkyrka) Jordbro (Haninge) Husby (Stockholm) Rågsved (Stockholm) Skärholmen (Stockholm) Fornhöjden (Södertälje) Geneta (Södertälje) Fisksätra (Nacka) Gottsunda (Uppsala) Skäggetorp (Linköping) Klockartorpet (Norrköping) Öxnehaga (Jönköping) Fosie, del av (Malmö) Hyllie, del av (Malmö) Andersberg (Halmstad) Brynäs (Gävle) Skönsberg (Sundsvall) Hertsön (Luleå) Statistiska centralbyrån 25

27 Bilaga 2 Nuvarande bakgrundsvariabler i Registerdata för integration Kön Kön härleds från näst sista siffran i personnumret. Är siffran udda sätts kön = man, är siffran jämn sätts kön = kvinna. Ålder Uppnådd ålder den 31/12 aktuellt år. Åldern beräknas med hjälp av födelseåret i personnumret. Ålder grupperas enligt nedan: Samtliga år år år år år år Utbildningsnivå Uppgiften om utbildningsnivå hämtas från Utbildningsregistret och avser personernas högsta utbildning. Utbildningsnivå grupperas enligt nedan: Samtliga utbildningsnivåer förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning uppgift saknas Födelseregion Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid födelsetidpunkten. Politiska och geografiska förändringar kan i efterhand förändra födelselandet om humanitära skäl åberopas vid ansökan om förändring. Fram till år 1947 räknades alla personer som fötts i utlandet som utrikes födda. Sedan 1947 registreras inte barn som fötts utomlands som utrikes födda om modern vid barnets födelse var folkbokförd i Sverige. Födelseland redovisas enligt grupperingen: Sverige Norden exkl. Sverige EU/EFTA exkl. Norden Statistiska centralbyrån 26

28 Övriga världen Observera att gruppen EU/EFTA exkl. Norden respektive Övriga världen förändras över tid när länder blivit medlemmar i EU, exempelvis grupperas personer födda i Kroatien till EU/EFTA från 2013 och framåt, innan dess grupperades de till Övriga världen. Vistelsetid Avser totalt antal dagar för folkbokföring i Sverige sedan 1/ Vistelsetid anges enbart för personer som har invandrat och räknas från datum för folkbokföring. Vistelsetid beräknas utifrån antal dagar och nytt år blir det först när 364 dagar övergår till 365 dagar. Det innebär att om en person har varit folkbokförd i Sverige i 729 dagar (1 år och 364 dagar) så hamnar personen i gruppen Vistelsetid 0-1 år. Om personen varit folkbokförd i 730 dagar så hamnar personen i gruppen Vistelsetid 2-3 år. På motsvarande sätt fungerar indelningen av övriga grupper vilket gör att man ska ha en vistelsetid på minst dagar för att hamna i gruppen Vistelsetid 10- år. Vistelsetid grupperas enligt nedan: Samtliga utrikes födda Vistelsetid 0-1 år Vistelsetid 2-3 år Vistelsetid 4-9 år Vistelsetid 10- år Skäl till invandring Bakgrundsvariabeln skäl till invandring redovisas i två grupper. Den ena gruppen, "Skyddsbehövande och deras anhöriga", består av de som har fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av flyktingskäl, synnerligen ömmande omständigheter eller på grund av skyddsbehov samt deras anhöriga. Det är på dessa grunder man omfattas av lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för nyanlända och vissa andra utlänningar. Den andra gruppen, "Övriga utrikes födda invandrare", består av alla övriga invandrare. Egenskaperna/sammansättningen i gruppen Skyddsbehövande och deras anhöriga förändras över tid. År 1997 består den av de som efter 1985 fått uppehållstillstånd med grund för bosättning enligt de skäl som kommit att gälla för att vara berättigad till introduktionsersättning och består av individer. Därefter tillkommer årligen de som mottas i kommunerna och 2008 består gruppen av individer, år 2016 är det personer. Eftersom vistelsetiden i Sverige har betydelse för exempelvis inträdet på arbetsmarknaden är det inte möjligt att jämföra skattningar i början av tidsserien med skattningar i slutet av den. Andelen som har vistelsetid längre än tio år är % medan motsvarande andel är över 60 % år Gruppen stabiliseras mot slutet av perioden men Statistiska centralbyrån 27

29 kommer även framledes att vara känslig för stora årliga förändringar i antalet mottagna. Skäl till invandring grupperas därmed enligt nedan: Samtliga utrikes födda invandrare skyddsbehövande och deras anhöriga övriga utrikes födda invandrare Statistiska centralbyrån 28