Ordförandebeslut i brådskande ärende Svar på remiss Delegationen mot segregations förslag till uppföljningssystem för segregation

Transkript

1 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Ledningsstaben KSKF/2018:407 Malai Bierfeldt (2) Kommunstyrelsen Ordförandebeslut i brådskande ärende Svar på remiss Delegationen mot segregations förslag till uppföljningssystem för segregation Beslut 1. Kommunledningskontorets förslag till yttrande, daterat 7 november 2018, antas. 2. Yttrandet skickas till Delegationen mot segregation. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 7 november Av skrivelsen framgår bland annat att Eskilstuna kommun har fått möjlighet att yttra sig över Delegationen mot segregations (Delmos) förslag till ett uppföljningssystem för segregation. Myndigheten har fått i uppdrag av regeringen att utveckla ett system för att följa socioekonomisk segregation i landet och utvecklingen för olika bostadsområden. Uppdraget ska redovisas till regeringen senaste den 22 december Yttrandet ska vara Delegationen mot segregation tillhanda senast den 12 november Eskilstuna kommun är positiv till uppdraget att utveckla ett system för att följa socioekonomisk segregation. Enhetlig nationell uppföljning som möjliggör nedbrytning på områdesnivå har saknats. Eskilstuna kommun ser stor samverkanspotential inom ramen för satsningen på trettiotvå kommuner för att motverka segregation. Eskilstuna kommun är positiv till att delta och bidra i utvecklingsarbete med uppföljning och analyser ur ett kommunalt perspektiv. Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen bifaller yttrandet, daterat den 7 november 2018 och översänder det till Delegationen mot segregation. Beslutet har fattats med stöd av punkt 6 kapitlet 39 kommunallagen (2017:725) och punkten 1.1 i kommunstyrelsens delegationsordning. KOMMUNSTYRELSEN Jimmy Jansson Vi gör Eskilstuna tillsammans

2 Eskilstuna kommun (2) Kommunstyrelsens ordförande Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, välfärd Delegationen mot segregations Vi gör Eskilstuna tillsammans

3 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Välfärd KSKF/2018:407 Mattias Berglund (3) Kommunstyrelsen Yttrande över Delegationen mot segregations förslag till uppföljningssystem för segregation Förslag till beslut 1. Kommunledningskontorets förslag till yttrande, daterat 7 november 2018, antas 2. Yttrandet skickas till Delegationen mot segregation Ärendebeskrivning Eskilstuna kommun har fått möjlighet att yttra sig över Delegationen mot segregations (Delmos) förslag till ett uppföljningssystem för segregation. Myndigheten har fått i uppdrag av regeringen att utveckla ett system för att följa socioekonomisk segregation i landet och utvecklingen för olika bostadsområden. Uppdraget ska redovisas till regeringen senaste den 22 december Yttrandet ska vara Delegationen mot segregation tillhanda senast den 12 november Kommunledningskontorets synpunkter Eskilstuna kommun är positiv till uppdraget att utveckla ett system för att följa socioekonomisk segregation. Enhetlig nationell uppföljning som möjliggör nedbrytning på områdesnivå har saknats. Eskilstuna kommun ser stor samverkanspotential inom ramen för satsningen på trettiotvå kommuner för att motverka segregation. Eskilstuna kommun är positiv till att delta och bidra i utvecklingsarbete med uppföljning och analyser ur ett kommunalt perspektiv. I beskrivningen av uppdraget saknas tydlighet i myndighetens ansvar att uppdatera och tillgängliggöra data via GIS. Eskilstuna kommun vill poängtera vikten av enkel tillgänglighet till informationen i ett uppföljningssystem för att det ska vara användbart. Eskilstuna kommun ser även behov av att skapa ett index utifrån vissa indikatorer för att underlätta samlade jämförelser av socioekonomiska förutsättningar mellan olika bostadsområden inom och mellan kommuner. Det skulle underlätta för att synliggöra situationen för förtroendevalda och i ledningssammanhang där möjligheten till djupgående analys utifrån flera indikatorer är begränsad. Vi gör Eskilstuna tillsammans

4 Eskilstuna kommun (3) Många kommuner använder Kolada för statistikbaserad verksamhetsuppföljning. Det är viktigt att ett uppföljningssystem så mycket som möjligt harmoniserar med existerande källor för att underlätta kopplingar mellan Delmos uppföljningssystem och system som används inom ramen för ordinarie styrning, ledning och uppföljning i kommuner. Kopplingen mellan delegationens uppdrag och Rådet för främjande av kommunala analysers (RKA) uppdrag att ta fram nyckeltal för Agenda 2030 blir viktig. Synpunkter för respektive avsnitt Boende och samhällsservice Indikator tre bör kompletteras med andel trångbodda vuxna respektive andel trångbodda barn. Trångboddhet påverkar barn och vuxna i olika utsträckning och bör synliggöras. För barn kan trångboddhet påverka möjligheten att tillgodogöra sig en utbildning exempelvis. Behov av grönytor och rekreationsområden blir också extra viktiga i områden med många trångbodda flickor och pojkar. Tillgänglighet till andra rekreationsområden, exempelvis lekplats och andra fria offentliga rum bör läggas till. Även tillgänglighet till förskola bör finnas med i uppföljningssystemet. Indikatorerna bör kompletteras med tillgång till kollektivtrafik samt om möjligt cykel- och gångförbindelser till samhällsservice. Det finns risk att indikatorerna 10 och 11 mäter olika saker beroende på ett områdes socioekonomiska status där närheten till service bedöms som viktig i områden med sämre förutsättningar och som oviktig i välbeställda områden. Tillgången till samhällsservice är inte endast fysisk utan indikatorer för samhällsservice bör kompletteras med tillgång till internetuppkoppling. Utbildning De indikatorer som mäter utbildning bör kompletteras med en indikator som mäter andel barn i förskolan. Förskolan lägger grunden till framtida utbildning och kompletterar de redan föreslagna indikatorerna gymnasiebehörighet samt behörighet till högskola. Andel barn i förskola ger tidiga indikationer på kommande utbildningsnivå i ett område. Det saknas indikatorer som fångar skolsegregation utöver andel elever som når kunskapskrav. Indikatorerna bör kompletteras med mått som fångar nyttjande av det fria skolvalet. Även andel behöriga lärare och skolors upptagningsområde bör användas för att synliggöra skolsegregation. Utbildningsområdet bör kompletteras med resultat från Skolinspektionens skolenkät som ställs till elever i årskurs fem, nio samt årskurs två på gymnasiet. Det skulle komplettera de indikatorer som utgår från skolans resultat och bidra med ett tydligare barnperspektiv till uppföljningen. Vi gör Eskilstuna tillsammans

5 Eskilstuna kommun (3) Demokrati och civilsamhälle Samtliga indikatorer för valdeltagande bör kompletteras med valdeltagandet hos förstagångsväljare. Eskilstuna delar delegationen mot segregations syn på att det finns behov av statistikförsörjning kring civilsamhälle och samhällsengagemang. Det saknas indikatorer som mäter tillit/socialt kapital på områdesnivå utöver valdeltagande och andra bakgrundsfaktorer tex utbildningsnivå. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson Kommundirektör Marita Skog Utvecklingsdirektör Beslutet skickas till: Delegationen mot segregation, Ali Abdelzadeh Vi gör Eskilstuna tillsammans

6 Inbjudan att lämna synpunkter avseende Delegationen mot segregationens förslag till ett uppföljningssystem för segregation Delegationen mot segregation har fått i uppdrag av regeringen att utveckla ett system för att följa upp socioekonomiska segregationen i landet och utvecklingen inom olika områden som rör segregation. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 22 december Den indikatorsuppsättning som presenteras är ett tentativt förslag på indikatorer som myndigheten anser är relevanta i uppföljningar av frågor som rör segregation. Som ett led i arbetet att komma fram till ett slutgiltigt förslag bereds ni härmed tillfälle att lämna synpunkter på förslaget och förslå ytterligare indikatorer som kan vara relevanta att inkludera i uppföljningssystemet. Det är angeläget att de indikatorer som förslås mäter socioekonomiska förhållanden och i möjligaste mån kan redovisas på områdesnivå i hela landet. Era synpunkter och förslag behöver vara Delegationen mot segregationen tillhanda senaste den 12 november Vi ser gärna att synpunkterna och eventuella förslag på nya indikatorer lämnas via e-post (ali.abdelzadeh@delmos.se). Eventuella frågor om uppdraget ställs till Ali Abdelzadeh ( ). Charlotte Johansson Verksamhetschef Delegationen mot segregation DELEGATIONEN MOT SEGREGATION HUDDINGE TELEFON VX INFO@DELMOS.SE BESÖKSADRESS: ALFRED NOBELS ALLÉ 7, FLEMINGSBERG 1 (11)

7 Bilaga 1. Ett tentativt förslag på indikatorer Boende och samhällsservice 1. Antal och andel personer och hushåll efter upplåtelseform (bostadsrätt, hyresrätt, egna hem) 2. Antal och andel bostadslägenheter efter hustyp (småhus, flerbostadshus och övriga hus) 3. Andel trångbodda 4. Genomsnittlig bostadsarea per person 5. Andel hemmaboende vuxna barn 6. Andel kvarboende 7. Utflyttningsrisk 8. Kvot mellan förvärvsarbetande inflyttare och förvärvsarbetande utflyttare 9. Tillgänglighet till grundskolor 10. Tillgänglighet till post- och paketservice 11. Tillgänglighet till vårdcentraler 12. Tillgång till grönområden Utöver ovan beskrivna indikatorer finns behov av att i framtiden ta fram och inkludera indikatorer i uppföljningssystemet som beskriver medborgarnas tillgång annan samhällsservice, såsom bibliotek, förskolor och polis. Enligt 2 i den nuvarande bibliotekslagen ska biblioteken i allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ger med andra ord förutsättningar för ett offentligt samtal och mötesplats där medborgarna fritt kan behandla gemensamma angelägenheter och utbyta åsikter. De spelar också en viktig roll som vägledare i sökandet efter information och olika konstnärliga uttryck (Prop. 2012/13:147). Samtidigt är förskolorna viktiga för att ge alla barn, oavsett bakgrund, likvärdiga förutsättningar inför skolstarten. Förskolorna spelar dessutom en viktig roll för barns allsidiga utveckling. 2. Utbildning 13. Andel behöriga till gymnasium 14. Andel behöriga till högskola 2 (11)

8 15. Andel studerande av befolkningen på grund- och avancerad nivå vid svenska universitet och högskolor 16. Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (Grundskolan) 17. Utbildningsnivå (högsta uppnådd utbildningsnivå) 18. Andel elever med gymnasieexamen 3. Arbetsmarknad Etablering och situation på arbetsmarknaden 19. Andelen förvärvsarbetande 20. Andel långtidsarbetslösa 21. Andel öppet arbetslösa 22. Andel inskrivna arbetslösa (någon gång under året) 23. Andel personer (20 25 år och år) som varken förvärvsarbetar eller studerar 24. Etableringsgrad på arbetsmarknaden Inkomst och transfereringar 25. Andel personer med låg disponibel inkomst 26. Disponibel inkomst per konsumentenhet (median) 27. Sammanräknad förvärvsinkomst (median) 28. Andel personer med försörjningsstöd 29. Andel vuxna (18 år och äldre) biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd (10 12 månader under året). 30. Andel hushåll med ekonomiskt bistånd 31. Andel personer med etableringsersättning 32. Andel personer med aktivitets- och sjukersättning 33. Andel sökande i program med aktivitetsstöd 34. Barn i ekonomiskt utsatta familjer 4. Brottlighet 35. Antal/andel anmälda brott 36. Anmälda hatbrott 37. Personer lagförda för brott 3 (11)

9 38. Handlagda brott 5. Demokrati och civilsamhället 39. Valdeltagande i riksdagsval 40. Valdeltagande i landstingsval 41. Valdeltagande i kommunval Det finns ett behov av att stärka statistikförsörjning kring det civila samhället och medborgarnas samhällsengagemang. Uppgifter om hur stor andel av befolkningen i olika områden som deltar i ideell verksamhet, på vilket sätt de deltar, vad som karaktäriserar dem som engagerar sig, hur föreningstäta olika områden är och vilka hinder det finns för deltagandet är några av de indikatorerna som bli relevanta att ta fram statistik kring och undersöka över hela landet. (6). Övriga indikatorer 42. Medellivslängd (vid födelsen och vid 30 års ålder) 43. Ohälsotalet (antal dagar) Bakgrundsvariabler 1. Kön 2. Ålder 3. Utrikes/inrikes född 4. Födelseregion 5. Utbildningsnivåer (förgymnasial, gymnasial, eftergymnasial utbildning, uppgift saknas) 6. Upplåtelseform (bostadsrätt, hyresrätt, egna hem) 7. Hushållstyp (ensamboende, sammanboende och övriga hushåll - alla med eller utan barn) 8. Vistelsetid (0 1, 2 3, 4 9, 10-år) 9. Geografiskt område (riket, län, kommun, aggregerad DeSo, DeSo) Kraven på indikatorer Delegationen mot segregation har i urvalsprocessen av de föreslagna indikatorerna utgått från ett antal påförhand uppställda kriterier. Myndigheten 4 (11)

10 önskar att eventuella förslag på ytterligare indikatorer ska i möjligaste mån uppfylla följande kriterier: 1. De ska belysa förhållanden som är viktiga för individers jämlika livschanser och levnadsvillkor. 2. De ska vara lätta att kommunicera och tillgängliggöra för relevanta aktörer och målgrupper. De ska med andra ord vara tydliga och relativt få till antalet. 3. De ska vara lätt tillgängliga. De ska helst hämtas från offentlig statistik eller nationella register. 4. De ska vara lätta att följa upp och uppdatera, dvs. helst tillgängliga med kort tidsfördröjning och förhållandevis enkla att ta fram. 5. De bör mäta och belysa förhållanden inom respektive utvecklingsområde som är möjligt att påverka och förändra inriktningen på. 6. De bör, om möjligt, utgå från statistik på individnivå och med uppdelning efter kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och andra betydelsefulla indelningsgrunder. 7. I den mån data tillåter, ska de kunna följas upp på olika nivåer: riks-, länsnivå, kommunnivå samt på områdesnivå. 8. De bör kunna, när det är nödvändigt och lämpligt, vara föremål för omprövning och revideringar. 9. De bör helst kunna jämföras mellan länder, inom ramen för internationell standard. 5 (11)

11 Bilaga 2. Om uppdraget och kort information om Delegationen mot segregation OM UPPDRAGET Det finns flera tecken på att segregationen i Sverige har ökat under en lägre period och att antalet områden med socioekonomiska utmaningar har blivit fler. Det finns till exempel stora skillnader i skolresultaten och eleverna har blivit alltmer uppdelade mellan skolor utifrån socioekonomisk bakgrund. Dessutom avviker flertal bostadsområden i olika delar av landet väsentligt från riksgenomsnittet, till exempel vad gäller sysselsättningsgrad, valdeltagande, arbetslösheten, skolresultat och andelen personer med försörjningsstöd. Studier visar vidare att människor med olika inkomst och bakgrund bor allt längre ifrån varandra. Även om det går att skönja vissa positiva tecken i utvecklingen under senare tid, har personer som bor i områden med socioekonomiska utmaningar och personer som bor i andra områden skilda förutsättningar. Det förekommer alltså stora skillnader i uppväxt-och levnadsvillkor inom kommuner och mellan områden och kommuner i hela landet. I dagsläget finns det inget enhetligt officiellt sätt mäta och följa upp den socioekonomiska utvecklingen i landet och utvecklingen av andra för segregationen relevanta frågor. Ett nationellt uppföljningssystem skulle möjliggöra uppföljning av områdesspecifika variationer inom och mellan kommuner i hela landet samt visa tydligare hur olika områden förhåller sig till varandra. Det skulle även kunna fungera som ett viktigt instrument för att synliggöra trender inom olika välfärdsområden samt för att identifiera mer träffsäkra åtgärder och satsningar för att förebygga och motverka segregation. Mot bakgrund av detta gav regeringen i december 2017 Delegationen mot segregation i uppdrag (Ku2017/02634/DISK) att utveckla ett uppföljningssystem för segregation. Enligt myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2018 ska Delegationen mot segregation utveckla ett uppföljningssystem som skapar förutsättningar för en långsiktig och regelbundet återkommande tvärsektoriell uppföljning av segregationen i Sverige samt av regeringens reformprogram för minskad segregation (Ku2017/02634/DISK). KORT OM DELEGATIONEN MOT SEGREGATION Delegationen mot segregation, Delmos, inrättades den 1 januari 2018, med uppdrag bidra till att förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden och motverka strukturella orsaker till segregation. Inom uppdraget ingår ett 6 (11)

12 sektorsövergripande arbete för att öka de långsiktiga effekterna av insatser för att minska och motverka social och ekonomisk segregation på nationell, regional och lokal nivå. Främja samverkan och kunskapsutbyte Myndigheten ska främja ökad samverkan mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer inom det civila samhället, näringsliv, forskare och andra relevanta aktörer. Bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan relevanta aktörer. Stödja relevanta aktörer i att utföra ett strategiskt och kunskapsbaserat arbete som följs upp och utvärderas. Fördela statsbidrag. Följa och sprida forskning och annan kunskap Myndigheten ska följa forskning och annan kunskapsutveckling i frågor som rör segregation. Myndigheten ska även bidra till kunskapsutveckling genom analyser av bakomliggande orsaker till segregation och av insatser och metoder som kan bidra till att minska och motverka segregation. Denna kunskap ska göras tillgänglig och spridas till relevanta aktörer. Myndigheten ska förse regeringen med analyser, utredningar och sektorsövergripande uppföljningar av utvecklingen i frågor som rör segregation. 7 (11)

13 Bilaga 3. Aktörer inbjudna att lämna synpunkter Myndigheter Arbetsförmedlingen Barnombudsmannen Boverket Brottsförebyggande rådet Folkhälsomyndigheten Försäkringskassan Kriminalvården Kungliga biblioteket Myndigheten för kulturanalys Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Polisen Skolinspektionen Skolverket Socialstyrelsen Säpo Tillväxtverket Region och landsting Landstinget Blekinge Landstinget Dalarna Landstinget i Kalmar län Landstinget i Värmland Landstinget Sörmland Region Gotland 8 (11)

14 Region Gävleborg Region Halland Region Jämtland Härjedalen Region Jönköpings län Region Kronoberg Region Norrbotten Region Skåne Region Uppsala Region Västernorrland Region Västmanland Region Örebro län Region Östergötland Stockholms läns landsting Västerbottens läns landsting Västra Götalandsregionen Kommun Borås stad Botkyrka kommun Eskilstuna kommun Gävle kommun Göteborgs stad Halmstads kommun Haninge kommun Helsingborgs stad Huddinge kommun Järfälla kommun 9 (11)

15 Jönköpings kommun Karlstads kommun Kristianstads kommun Kungsbacka kommun Landskrona stad Linköpings kommun Luleå kommun Lunds kommun Malmö stad Nacka kommun Norrköpings kommun Skellefteå kommun Solna stad Stockholms stad Sundsvalls kommun Södertälje kommun Trollhättans stad Umeå kommun Uppsala kommun Västerås stad Växjö kommun Örebro kommun Civilsamhället Civilsamhällets organisationer i samverkan (Civos) Folkbildningsrådet Folkets Hus och Parker 10 (11)

16 Forum - Idéburna organisationer med social inriktning Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII, Fryshuset Funktionssätt Sverige Hyresgästföreningen Ideell Arena Ideell kulturallians LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer Mångkulturellt centrum i Botkyrka RFSU Riksidrottsförbundet Rädda Barnen Röda Korset Sveriges Antidiskrimineringsbyråer Sveriges kvinnolobby Unionen 11 (11)