GHB I MÖLNDAL. vad kan vi göra tillsammans? Dokumentation från dialogkonferens 21 september 2010

Transkript

1 GHB I MÖLNDAL vad kan vi göra tillsammans? Dokumentation från dialogkonferens 21 september 2010 Dokumentation från regional konferens i Göteborg 27 april 2010

2 GHB i Mölndal vad kan vi göra tillsammans? GHB är en livsfarlig drog som ger svåra fysiska och psykiska följdverkningar. Sedan flera år tillbaka är den en etablerad drog i Västsverige. Det är en relativt billig och tillgänglig drog som vem som helst kan tillverka med hjälp av recept på Internet. GHB-problemet uppmärksammades tidigt i Mölndal. I en studie vid FoU i Väst/GR har en hel del av de erfarenheterna tagits till vara. Under en halvdag fick alla som möter GHB-problematiken i Mölndalsområdet ta del av studien och uppdatera sig på hur läget är i dag. Dessutom fanns tillfälle att lyfta olika frågor och knyta kontakter för det fortsatta arbetet mot GHB inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, psykiatri och polis. För det krävs samverkan och gemensamma insatser för att förebygga och möta de problem som GHB ger upphov till. 2

3 En drog med svåra konsekvenser GHB är drogen som alltid passar in, som inte syns men som är lätt att överdosera och som ger svåra abstinenssymtom. Numera finns den också i andra former än som vätska. Torkas den till pulver är den lättare att ta med sig på krogen. Under 1990-talet fick GHB fäste i Västsverige, framför allt i Lindome i Mölndal. Den spreds över hela Göteborgsregionen, och Hisingen i Göteborg har också blivit ett område med förhållandevis många GHB-missbrukare. Allt eftersom har GHB även spridits till andra delar av landet, till exempel Lund och Stockholm. Mattias Gullberg, socionom vid Mini-Maria Hisingen i Göteborg, har tillsammans med Jari Kuosmanen, forskare vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, gjort en kartläggning av användning, spridning och samhällsinsatser när det gäller GHB i Göteborgsregionen. I studien har intervjuer gjorts med både professionella inom missbruksvård, socialtjänst, sjukvård, polis och tull, och med personer som tagit GHB, men som varit drogfria en tid. De konstaterar att GHB är en mycket farlig drog men att den trots det hittar många användare. Anledningarna till att man ändå använder den, trots Mattias Gullberg 3

4 Alla får också minnessvårigheter, även lång tid efteråt. Det blir långsamt bättre, men jag tror inte att det beror på att man inte vågar minnas det som har hänt. Man kan helt inte. riskerna, är att den är lätt att koka själv. Den är billig och man kan passera som normal, om man doserar rätt. Ruset är ungefär som alkohol men ger inget bakrus, säger Mattias Gullberg. När GHB introducerades var det ett kosttillskott bland andra i kroppsbyggarkretsar. På fester stod den på bordet i en PET-flaska, tillsammans med spriten. Den som skulle köra kunde ju inte dricka alkohol, så då fick det bli GHB i stället. Det är svårt att upptäcka GHB-intag med hjälp av urinprov eller blodprov. En anledning till att GHB fick fäste just i Lindome kan vara att här fanns en tradition av att bränna hemma. GHB kunde man också tillverka hemma i köket, säger Jari Kuosmanen. GHB ingår ofta i ett blandat missbruk. När jag möter ungdomar i dag ser jag att de blandar på ett helt annat sätt. De testar sig fram med allt möjligt. Det måste inte vara droger utan kan lika gärna vara hjärtmedicin, säger Mattias Gullberg. Vissa droger fungerar bättre med GHB än andra. Tillsammans med centralstimulantia förlänger och förstärker GHB effekten av den dyrare drogen och minskar risken för paranoia och hallucinationer. Däremot finns det risker med att blanda GHB med bensodiazepiner, alkohol och heroin eftersom den kombinationen påverkar andningen. Den största nackdelen, enligt användarna, är att man däckar tuppar av, helt enkelt. Alla gör det och man reflekterar inte ens över det. Många klarar sig på dagarna genom att dosera rätt, men hemma eller tillsammans med kompisar så slocknar man, säger Mattias Gullberg. Detta gör att GHB:arna inte är välkomna på ravefester. Däckar någon där måste man kalla på ambulans och då kommer också polisen. Och så är festen slut. De fysiska hälsoriskerna är också uppenbara. Vätskan fräter på slemhinnorna och ibland kan halten av kaustiksoda vara för hög. Man får magbesvär även lång tid efteråt. När man däckar är risken stor att man kräks och får ner spya i lungorna vilket leder till lunginflammation. Alla får också minnessvårigheter, även lång tid efteråt. Det blir långsamt bättre, men jag tror inte att det beror på att man inte vågar minnas det som har hänt. Man kan helt inte, menar Mattias Gullberg. Det är oerhört svårt att avgifta sig själv. Abstinensbesvären är starka och leder ofta till fortsatt missbruk. Olyckor är inte heller ovanligt, särskilt bilolyckor. De positiva effekter som användarna berättar om är ofta kopplade till självförtroende och sexualitet. Man känner sig som en kung, blir klok och smart, hittar orden fast man annars är blyg. För den osäkre killen blir det en maskulin kompensation kopplad till sex och prestation, säger Jari Kuosmanen. Man ska dock inte dra slutsatsen att det bara är blyga killar som tar GHB. Tjejer och andra killar vill också stärka sin självsäkerhet. Och de blyga blev ännu populärare om de producerade själva och sålde, ibland med sex som betalning. Kvinnorna i de här gängen befinner sig ofta i underläge både symboliskt och fysiskt. Risken är att de utnyttjas när de håller på att däcka. De normativa gränserna är mycket suddiga och det förekommer grova nedsättande skämt både mot kvinnor och män, konstaterar Jari Kuosmanen. Efter en tids användning av GHB abdikerar kungen. Från att ha känt sig attraktiv och potent blir han impotent, deprimerad och undviker sociala sammanhang. Kvinnorna stämplas som horor. Och trots att drogen blivit en återvändsgränd, man har 4

5 Jari Kuosmanen Det finns så starka krafter i GHB att motkrafterna måste vara ännu starkare. sett både överdoser och dödsfall, så blir man inte avskräckt från att fortsätta missbruket. Detta är så intressant, för det vi tror betyder något, har ingen betydelse för dem, menar Mattias Gullberg. Att sluta med GHB är en komplex process som påminner om hur det är att sluta med andra droger. Det som är viktigt är att ha ett långsiktigt mål i livet. Man ser att kompisarna har gått vidare i livet och själv har man gjort bort sig tillräckligt. Det är också viktigt med ett långvarigt engagemang från professionella och att det finns ett samarbete mellan de olika professionerna. Tvång har också stor betydelse och i den akuta avgiftningen behövs sjukhusvård i flera veckor. Det finns så starka krafter i GHB att motkrafterna måste vara ännu starkare, betonar Jari Kuosmanen. För att behålla drogfriheten efter avgiftning har tillgängligheten, att de fått hjälp när de velat ha den, varit viktig. Betydelsen av alliansen med socialsekreteraren och andra professionella har Mattias och Jari också fått många berättelser om. Att bli tagen på allvar fast man känner sig konstig, ha långa behandlingstider, få utbildning eller arbete och byta miljö nämns också som viktiga faktorer för att kunna hålla sig undan drogen. Under de omkring 20 år som GHB funnit som drog har den spridit sig från gymkollektiv och ravefester, via relativt etablerade unga arbetare, till utsatta ungdomar och andra marginaliserade grupper. Från början försåg lokala kranar användarna med GHB och drogen spreds spontant. Nu har den även en mer organiserad distribution och planerad spridning. GHB är en etablerad drog vilket också gör den mer intressant för organiserad verksamhet. Och den kommer att sprida sig över landet, konstaterar Jari Kuosmanen. n 5

6 FAKTA Det har blivit lite lugnare i Mölndal GHB, gammahydroxibutyrat, är oftast en färglös, luktlös vätska, men kan numera också finnas som tabletter eller pulver. GHB av dålig kvalitet kan vara grumlig och ha en syntetisk lukt. Den kan tillverkas hemma i köket med hjälp av kaustiksoda, destillerat vatten och GBL. Är narkotikaklassad sedan GBL, gammabutyrolakton, används bland annat i kemiindustrin och i vissa rengöringsmedel och klottersaneringsmedel. Är svår att dricka då den smakar illa och fräter på slemhinnorna. I kroppen omvandlas GBL till GHB. Är inte narkotikaklassad utan betraktas sedan 2005 som hälsofarlig vara. Butandiol, heter egentligen 1,4-butandiol, och används också inom kemiindustrin. Kan drickas och är en klarröd eller blåaktig vätska utan tydlig lukt eller smak. Kallas av en del ungdomar för hallonsoda, hallongobbe eller hallonsaft. Är inte narkotikaklassad utan betraktas sedan 2005 som hälsofarlig vara. Källa: GHB Användning, spridning och samhällsinsatser. Jari Kuosmanen och Mattias Gullberg. FoU i Väst. Rapport 3:2010. Tullen, polisen, sjukvården, socialtjänsten alla möter på något sätt GHB och det elände som drogen för med sig. I Mölndal finns en samverkan mellan de olika aktörerna, men den kan bli mycket bättre! Hans Terner, Tullverket, beskrev hur myndigheten har arbetat för att komma åt olaglig införsel av GBL, det medel som används för att tillverka GHB. GBL kommer inte att narkotikaklassas än på länge, men det krävs tillstånd för att föra in det i landet eftersom det är en hälsofarlig vara. Har man inte det begås ett tullbrott. GBL importeras i stora mängder av kemiindustrin och Göteborgs Spårvägar är en storkonsument av GBL då det används till bland annat klottersanering. Eftersom medlet importeras vände sig Tullverket till speditionsföretagen för att få information om misstänkta transporter. Mellan januari 2007 Hans Terner, Tullverket och augusti 2008 beslagtogs 91 sändningar med sammanlagt 726 liter GBL. När det kokas till GHB fördubblas mängden. I samband med beslagen identifierades 38 mottagare och 45 misstänkta personer. Av dessa var 33 från Västsverige, de flesta från Mölndal och Göteborg. Lagstiftningen runt GBL handlar om brott mot lagen om förbud mot hälsofarliga varor, som har en låg påföljd, eller lag om straff för smuggling som kan ge upp till två års fängelse. De låga straffvärdena gör att vi inte kan använda avlyssning och liknande metoder. Brotten är svårspanade och drar mycket resurser, konstaterade Hans Terner, som dock uppmanade alla som råkar få kännedom om att GBL är på väg över Sveriges gräns kontakta Tullverkets brottsbekämpning på 112 och lämna tips. 6

7 Marie Langegård, ungdomspolisen Birgitta Säfdal, akuten, Mölndals sjukhus Helena Holmertz och Lisa Robsahm, VIM-mottagningen Marie Langegård, ungdomspolisen, har jobbat i Mölndal i 17 år. Så hon var med när de allra första killarna började använda GHB. Missbruket verkar ha minskat blad de yngre och i våras såg vi också en minskning när flera personer omhändertogs och senare blev dömda, sa Marie Langegård. En dömdes till fem års fängelse för förberedelse till grovt narkotikabrott. Ett skäl till att han kunde dömas var att man fann kaustiksoda hemma hos mannen. Det tycks också som om man har slutat beställa över nätet. Nu görs egna inköpsresor till Tyskland och Holland. Det förekommer också att man inte kokar GHB längre, utan kallskakar GBL och kaustiksoda, vilket ger en frätande doft. Det är sällan den blandningen är luktlös. Polisen meddelar socialtjänsten om de träffar på ungdomar som använder GHB. Ungdomspolisen arbetar med dem som är under 18 år, men de som använder GHB nu är lite äldre. Birgitta Säfdal, akutmottagningen vid Mölndals sjukhus beskrev vad som sker när en medvetslös GHBmissbrukare kommer till akuten. De som kommer in till oss med GHB-förgiftning är minsann inga kungar längre. De är svårvårdade, kräver mycket personal och ofta är polisen med, berättade Birgitta Säfdal. Huvudsakligen är patienterna män mellan 20 och 25 år. GHB är svårt att dosera och koncentrationen på vätskan kan vara olika. Symtom vid måttlig överdosering är att personen blir dåsig och sömning, har perioder av frånvaro och långsam puls. En stor överdos kan ge medvetslöshet, blodtrycksfall, långsam hjärtrytm med mera. När de kommer in till akuten kan de vara svåra att väcka, men när de vaknar blir de mycket aggressiva. Tre poliser ligger på patienten för att hålla honom nere och vi kan vara fem-sex personal. Det finns inget motgift till GHB så för sjukvården handlar det om att i det akuta skedet se att det inte finns någon annan orsak till medvetslösheten, hålla luftvägarna öppna och behandla blodtrycksfall. Vi måste också bemästra den oro och ångest som kommer under uppvaknandet. Ibland kan patienten behöva sövas och läggas i respirator för att få ett lugnare uppvaknande. Medicinläkaren skriver alltid en remiss till psykiatrin. Men när patienten kvicknat till är det inte ovanligt att han hinner skriva ut sig själv innan han träffat psykiatern. Birgitta Säfdal hade ingen uppgift på hur många GHB-förgiftningar som kommit in till akuten under året, men ansåg att det varit lite lugnare i år än tidigare. Då har vi kunnat ha flera patienter varje helg. Helena Holmertz arbetar på VIM-mottagningen, Vårdkedja i Mölndal, som är en öppenvårdsenhet för ungdomar mellan 13 och 25 år. Här arbetar man både med stöd och förebyggande verksamhet när det gäller kriminalitet, alkohol och andra droger. När vi startade 2006 hade vi ganska många GHBfall, men nu är de något färre, berättade Helena Holmertz som har två personer som går i samtalsbehandling hos henne. De ungdomar som kommer till VIM säger att det är lite lugnare och att det är svårare att få tag i GHB nu. Men det finns på Hisingen. För att kunna behandla GHB-missbruk är det mycket viktigt att skapa motivation och att behandlare finns med hela tiden. Det är en lång process att sluta med GHB. Helena Holmertz kollega Lisa Robsahm arbetade under ett år i ett särskilt projekt där hon följde med ungdomspolisen. Det var väldigt bra att jag från socialtjänsten kunde vara med när det hände. Jag vill verkligen lyfta fram samarbetet med polisen, sa Lisa Robsahm. Ibland hävdas att sekretessen är ett hinder för samarbete mellan polis och socialtjänst, men Lisa Robsahm menar att det inte är något problem. I de här fallen kan det handla om liv och död och då måste vi agera. 7

8 Veronica Johansson, Brofästet Veronica Johansson, samverkansteamet Brofästet, har tillsammans med en kollega gjort en kartläggning av GHB-missbrukande personers hälsa. Det var inte lätt att få tag i informanter många av dem som är kända är på behandlingshem eller sitter i fängelse. Men 14 personer som fanns inom socialtjänsten och beroendevården kunde intervjuas. Genom att använda olika skattningsinstrument skapades en bild av en grupp personer som mår väldigt dåligt. 11 av de 14 informanterna upplevde depressiva symtom, åtta uppgav att de hade ångest. Medelvärdet för psykisk och fysisk hälsa var långt under normalpopulationens. Vi trodde att fler skulle ha svåra depressioner, men blev lite förvånade över att deras fysiska hälsa var så dålig. Vi kanske glömmer den somatiska delen när vi arbetar med de här patienterna? n 8

9 Och hur gör vi nu, då? Göran Horkeby och Agneta Arrhén Sjukvården ska anmäla till socialtjänsten när de får in patienter som är GHB-förgiftade. Det framgår i ett så kallat verkställighetsbeslut som Sahlgrenska Universitetssjukhuset fattat beslut om. Det är en fråga som ni måste arbeta vidare med, konstaterade Lennart Rådenmark, Länsstyrelsen, vid den avslutande diskussionen. Lennart Rådenmark, Länsstyrelsen, och Elisabeth Beijer, FoU i Väst, höll ihop dagen. Tidigare under dagen kom det fram att socialtjänsten inte alltid får rapport om att personer tagits in på akuten med GHB-förgiftning. Vi har upptäckt att personer kan ha varit intagna på sjukhus många gånger innan vi får veta det, sa Göran Horkeby, vårdenhetschef vid Mölndals sjukhus och samordnare för Brofästet. Enligt verkställighetsbeslutet ska sjukvården alltid informera socialtjänsten om de haft en patient med GHB-förgiftning. Det är alltså inte bara om man uppfattar att personen behöver hjälp som anmälan ska göras, utan alltid. Det är inget sekretessbrott eftersom det handlar om fara för eget liv, påpekade Göran Horkeby. Ett steg på vägen att få detta att fungera är att både slutenvårdens och akutmottagningens och socialtjänstens personal träffas och lär sig mer om varandras arbetssätt. Man kan helt enkelt göra studiebesök hos varandra. Göran Horkby och Agneta Arrhén, avdelningschef vid arbets- och familjestödsförvaltningen i Mölndal, tog på sig att uppdraget att få rutinerna att fungera bättre. Göran Horkeby ifrågasatte att remiss skickas från akuten till psykiatrin. Borde den inte gå till beroendekliniken i stället? Patienterna uppfattar inte att de har några psykiska problem och vill inte ha kontakt med psykiatrin. Han lyfte också fram behovet av att titta närmare på behandlingsmetoder för GHB-missbrukare. Vi skulle behöva hitta en paketlösning med avgiftning i sjukvården, kontakter i öppenvård, behandlingshem, arbete och bostad. På FoU i Väst pågår en kartläggning av internationell forskning om GHB och vad som är verksamhet i behandling, som blir klar under hösten. Den kan tillsammans med annan forskning bli en bra grund för fortsatta studier om behandlingsmetoder, menade Göran Horkeby. Dagen avslutades av Dagmar Callgard, ordförande i Arbets- och familjestödsnämnden i Mölndal. Hon konstaterade att det finns så mycket kunskap samlad i rummet, men att det tycks behövas en formaliserad samverkan, ungefär som i samordningsförbunden. Kunskapen finns ju och att ha en paketlösning låter bra, att ställa personen i centrum och samlar resurserna runt den. n Dagmar Callgard 9

10 10 Konferensen ägde rum i Fässbergs församlingshem i Mölndal.

11 Vi får inte slå oss till ro med att GHB-missbruket tycks ha minskat Missbruk av GHB uppdagades tidigt i Mölndal. Därför har socialtjänsten tvingats att söka kunskap och hitta vägar att nå ungdomar i tid. VIM-mottagningen startades bland annat för att vi såg hur viktigt det är att fånga upp ungdomarna tidigt, redan vid de första signalerna om att något är fel, säger Anna-Lena Sellergren, förvaltningschef. Anna-Lena Sellergren, förvaltningschef Det är allvarligt om socialtjänsten inte får anmälningar från sjukvården. För socialtjänsten i Mölndal har GHB-problematiken varit högst verklig i mer än tio år. Under de åren har medarbetare beskrivit sina erfarenheter i två FoU-rapporter som fått stor uppmärksamhet. I forskningsrapporten som presenterades på dialogkonferensen, GHB Användning, spridning och samhällsinsatser, finns också Mölndalsperspektivet med. I den studien konstateras att det vid GHB-behandling krävs en obruten vårdkedja från upptäckt till eftervård och en tät samverkan mellan olika vårdgivare och myndigheter. Det är en beskrivning som Anna-Lena Sellergren skriver under på. Men vi är beroende av att få tydliga signaler från polis och sjukvård om det är risk för personers liv och hälsa, både när det gäller ungdomar och vuxna. Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns ett så kalllat verkställighetsbeslut, en rutin, om att socialtjänsten ska informeras när personer tagits in för GHB-förgiftning. Det är allvarligt om socialtjänsten inte får anmälningar från sjukvården när de får in patienter som är GHB-påverkade. Vi måste få sådana rutiner att fungera, säger Anna-Lena Sellergren. Samverkan med polisen är också viktig. Under en tid hade socialtjänsten och ungdomspolisen ett gemensamt projekt där en socialsekreterare följde med polisen. Det kortade tiden från upptäckt till insats väsentligt. Samarbetet fortsätter, men inte på samma sätt. Vi skulle också önska en stabilare organisation inom ungdomspolisen i Mölndal, att de tillåts arbeta här kontinuerligt. I den egna verksamheten är det främst VIM-mottagningen, som är en öppenvårdsenhet, som idag arbetar med ungdomar med GHB-missbruk. I några fall har ungdomar placerats i heldygnsvård. Även samverkansteamet Brofästet, som vänder sig till vuxna, tar emot personer med GHB-missbruk och samtidig psykisk sjukdom och/eller en svår social situation. Det svåra är att hitta rätt behandlingsinsatser. Det är också ett skäl till att vi måste arbeta mer tillsammans med andra. Måste alla ha slutenvård först och behandling sedan, eller finns det andra sätt? Anna-Lena Sellergren betonar att man inte får slå sig till ro med att GHB-användningen tycks ha minskat senaste tiden plötsligt slår det till igen. Hon välkomnar fortsatt forskning om GHB och vad som är verksam behandling. Det är ett missbruk som är dramatiskt och vi kommer att behöva jobba på nationell nivå. För GHB håller på att sprida sig, avslutar Anna-Lena Sellergren. n 11

12 För dig som vill veta mer Rapporten GHB Användning, spridning och samhällsinsatser av Jari Kuosmanen och Mattias Gullberg, rapport 3:2010, finnas att beställa och att ladda ner från FoU i Västs webbplats, Där finns också skriften GHB två FoU-arbeten genomförda av medarbetare som deltagit i cirklar vid FoU i Väst, ursprungligen publicerade 2003 och Rapport nummer 2010:57 ISSN X Länsstyrelsen Västra Götalands län, har länkar till flera publikationer som pdf-filer: Riskbruk, missbruk, beroende. Forskning & vård. En rapport från Göteborgs universitet och Beroendekliniken, Sahlgrenska universitets sjukhuset, Hur kan vi hjälpas åt? Dokumentation från regionala konferenser under 2007 om komplexa vårdbehov hos personer med psykisk sjukdom och missbruk. KPM-projektet. Där finns även projektets slutrapport med samma namn. En heldag om nationella riktlinjerna. Dokumentation från konferens om Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård, 27 september 2007, Göteborg. Rapport 2007:64. Rum 3 idéer utveckling möjligheter. Inom missbruks- och beroendevården i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Rapport 2008:39. När, var, hur? Dokumentation från konferens om implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, 10 april Rapport 2008:50. Vägar ut ur missbruk och beroende. Dokumentation från konferens 23 maj 2008, Göteborg. Rapport 2008:59. Cannabismissbruk. Dokumentation från konferens 6 november 2008, Göteborg. Rapport 2008:84. De förstår alla situationer. Brukarperspektiv på integrerade vårdformer vid missbruk eller beroende samt psykiska problem. Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR, januari 2009 Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet. Dokumentation från konferens med Kim T. Mueser, 2 april 2009, Göteborg. Rapport 2009:29 Dags för de glömda barnen. Dokumentation från länskonferens, 27 maj 2009, Göteborg. Rapport 2009:44 Brukarråd Ja, tack! Dokumentation från ett möte om inflytande för brukarorganisationerna i beroendevården i Västra Götaland, 24 september Rapport 2009:66 Så går vi vidare. Dokumentation från chefsdagen för RIS-projektets delregionala arbetsgrupper i Västra Götaland, 4 februari Rapport 2010:12 Riskbruk av alkohol. Hur gör vi för att utveckla vårt arbete i Västra Götaland. Dokumentation från dialogkonferensen i Göteborg, 4 mars Rapport 2010:27 Riskbruk, missbruk, beroende. Insatser, forskning & fortbildning. En rapport från Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor nätverk i Västra Götaland På nära håll och på lång sikt. Forskning och utveckling inom området riskbruk, missbruk och beroende i Västra Götaland. Dokumentation från regional konferens i Göteborg 27 april Rapport 2010:38. Kontaktpersoner: Länssamordnare Lennart Rådenmark, tel , lennart.radenmark@lansstyrelsen.se Länssamordnare Ulrika Ankargren, tel , ulrika.ankargren@lansstyrelsen.se Text och layout: E Gustafsson Information AB Foto: Mats Udde Jonsson Tryck: DanagårdLITHO AB, oktober 2010