ARBETSPLAN VAKTBERGETS FÖRSKOLA

Transkript

1 1 ARBETSPLAN VAKTBERGETS FÖRSKOLA Vi utgår från barnets perspektiv På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för det dem är. Barnen ska ha inflytande i sin verksamhet, få utveckla sin kreativitet, fantasi och nyfikenhet. För att kunna vara en demokratisk förskola behöver vår verksamhet och vårt förhållningssätt präglas av våra värdeord som är välkomnande, engagerade, delaktighet, lyssnande och allas lika värde. Vi arbetar mycket med 100- språkligheten och att ge alla uttrycksformer plats i vår verksamhet. Uttrycksformer där våra egna subjektiva upplevelser av hur något ska uttryckas/skapas är av vikt. Vi skapar i olika verktyg och sammanhang och i samspel med andra. Vi arbetar mycket i bild, lera och den egna kroppen på olika sätt i rörelse, dans, musik och lek. Hur får vi barn att tro på sin egen förmåga? Vi bygger lärmiljöer i förskolan. Barnen lär sig och får kunskap. Kunskap är viktigt för förståelsen hur saker fungerar och hör ihop med varandra. Om vi tänker ett steg till. Hur kan vi få barnen reflekterande så att de tänker utanför det förgivettagna? Hur kan vi få barnen att tänka kritiskt/empatiskt? I framtiden kommer vi att behöva många människor som är tänkare. Vi kommer att behöva människor som tänker på människor, samhället, staden, landet och världen. Vi kommer att behöva människor som uppfinner nya sätt att tänka på t.ex. miljön. Vi kommer att behöva människor som arbetar för demokrati. Det arbetet börjar i förskolan.

2 2 Lokal arbetsplan 2016 Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. (Lpfö s. 4) Styrdokument Internationella styrdokument FN:s barnkonvention FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Nationella styrdokument Skollagen (2010:800) Läroplan för förskolan 1998, reviderad 2016 Kommunala styrdokument Nynäshamns kommuns verksamhetsplan Nynäshamns kommuns värdegrund Nynäshamns kommuns verksamhetsidé Lokala styrdokument Lokal arbetsplan för Vaktbergets förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vaktbergets förskola Framtagen, utvärderas/revideras Arbetsplanen revideras och utvärderas Den nya reviderade arbetsplanen beslutades på planeringsdagen 2018 och gäller för läsåret 2018 till juni Mål All personal skall ha kännedom om våra styrdokument och aktivt arbeta efter dessa. Läroplanens strävansmål I Läroplanen för förskolan finns det mål som vi i verksamheten skall sträva mot att nå men förskolan har även tagit fram egna mål som skall uppnås och vi beskriver hur i denna arbetsplan. Vårt uppdrag är att följa hela läroplanen, i vår lokala arbetsplan 2018 beskriver vi ett antal av målen som vi fokuserar extra på.

3 3 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö s 8) Mål att sträva mot: Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Så här arbetar vi för att nå målen: Pedagogerna som arbetar i verksamheten föregår med gott exempel. Vi har ett tydligt förhållningssätt, där alla barn blir sedda och lyssnade på. Vi lyfter frågor och dilemman aktivt i barngruppen samt uppmuntrar till positivt klimat. Vi bemöter alla barn lika oavsett kön. Förskolan har en tydlig genomtänkt inspirerande lärmiljö och ett väl utformat arbetssätt. Tid, lyssnande, omsorg om varandra och material, relationsskapande, innehåll och bemötande är viktigt. Vårt gemensamma förhållningssätt kring normer och värden i verksamheten är tydligt kopplat till rutiner, strukturer och tid. Att vara en närvarande pedagog, skapa relationer och samspela i olika grupper och olika sammanhang med varandra och materialet är av vikt. Ett förhållningssätt, utifrån ett demokratiskt perspektiv, är att ge barnen tid. Tid till att tänka egna tankar och svara själva utifrån vad de vill och tycker samt ge tid till att återbesöka aktiviteter/händelser flera gånger själva och tillsammans med sina kamrater och pedagoger. Vi skapar inspirerande mötesplatser i verksamheten så att barnen får utmanas på olika sätt. De får möjligheter att ta till vara på varandras kompetenser, lyssna och få förutsättningar till att undervisa varandra i sina olika lärande. Barnen ges möjligheter att knyta an till olika material, människor och sammanhang och att göra på sitt egna sätt. Vi pedagoger lyssnar till barnens åsikter, funderingar och lägger lika stor vikt vid allas tankar och åsikter. Barnen har möjlighet att påverka olika situationer på olika sätt. Betydelsen av lärmiljöernas uppbyggnad är stor och ska bjuda in till samspel mellan barn, pedagog och material samt värna om olikheter. Vi gör om i lärmiljön efter barnens intresse och behov, vårt förhållningssätt är att lärmiljön hela tiden ska vara inbjudande, tillgänglig och föränderlig. Vi arbetar med ostrukturerat material såsom byggklossar, tyger och olika skapandematerial. Vi använder också strukturerat material som tillägg i miljön ex. djur och pussel. Pedagogisk dokumentation hjälper oss att se, utvärdera och driva arbetet framåt. För att synliggöra de olika språken som är representerade på förskolan använder vi oss av bokpåsar, siffror, fraser, musik och sånger med mera. Vi lyfter fram ord och välkomsthälsningar. Vi läser sagor för barnen som belyser de olika diskrimineringsgrunderna.

4 4 Vi vill fortsätta involvera föräldrarna mer med sånger, ramsor, musik, ord och traditioner från de olika länderna som barnen representerar, för att fortsätta att uppmärksamma de olika språken. Vi vill läsa mer böcker från de olika diskrimineringsgrunderna samt hitta fler som berör dem. Fortsätta att tänka på vikten av hur vi förhåller oss och är i dialog med barnen i den dagliga undervisningen. 2.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. (Lpfö s 9) Mål att sträva mot: Arbetet på förskolan genomförs så att barnen: ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga, ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen, stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling, stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling, erbjuds en god omsorg med en väl avvägd dagsrytm, ges möjligheter att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer, ges möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön Barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling Så här arbetar vi för att nå målet: Vår miljö är utmanande, tillgänglig och inspirerande med material som väcker barnens intresse för språk och kommunikationsutveckling. Vi erbjuder olika estetiska uttryck, tecken, bildstöd, böcker och tillgång till bokstäver samt ord i olika material. Vi delar barngruppen så mycket som möjligt i smågrupper. Vi arbetar med barnens språkutveckling vid alla situationer under dagen genom att ständigt vara i dialog med varandra. Vi pedagoger använder ord och meningar i olika situationer så att barnen bjuds in till ett nyanserat talspråk. Vi ser till att ge varandra tid att samtala och reflektera nyanserat tillsammans med barnen. Dagligen använder vi oss av kroppsspråk, böcker, sagor, sånger, ramsor, tecken, bildstöd, flano och konkret material med mera.

5 5 I lärmiljöerna finns alfabetet, det skrivna ordet och symboler tillgängliga. Pedagogerna använder sig av teckenstöd i olika grader. Vi använder oss av flera estetiska uttrycksformer och förbinder dessa med varandra på olika sätt till exempel musik, dans, rita, målning, lera med mera. Hundraspråkligheten finns vid alla situationer under dagen Fortsätta utveckla arbetet med tecken och bildstöd. Fortsätta att fördjupa oss i de olika uttryckssätten och förbinda dessa med utemiljön. Ständigt vara i dialog med varandra kring vårt gemensamma förhållningssätt kring barns lärande. Barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling: Så här arbetar vi för att nå målet: Vår lärmiljö erbjuder material som inspirerar och utmanar barnens nyfikenhet och utforskande både inne och ute. Vi bjuder in till aktiviteter som väcker nyfikenhet och inspiration som byts ut efter barnens intressen och behov av utmaningar. Vi har material som kan användas till att sortera och klassificera med. Vi använder även pussel, måttband, våg, naturmaterial med mera. Siffror finns tillgängliga i miljön på olika sätt. Vi ramsräknar,

6 6 använder matematiska ord och begrepp, samt benämner antal, plussar på och drar i från så ofta det finns tillfälle. Vi använder oss av sagor, sånger och ramsor med hjälp av konkret material. Vi använder oss av matematiska begrepp verbalt på förskolan under hela dagen ex. så som vid lunch, påklädnad, mötesstund med mera. Vi har mönsterbord som utmanar barnen på olika sätt t.ex. att lägga mönster, sortera och urskilja mm. Förskolans transdisciplinära arena blir tydlig i barnens möte med matematik. Vi vill fortsätta att utveckla och synliggöra matematiska begrepp i vardagen tillsammans utifrån barnens utforskande både i naturen och på förskolan. Vi pedagoger behöver synliggöra och diskutera matematiken i det transdisciplinära lärandet. Barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik: Så här arbetar vi för att nå målet: Vaktberget är en Grön flagg certifierad förskola och arbetar aktivt att implementera den i verksamheten. Vi följer årstidsväxlingarna genom att se vad som händer i naturen. Barnen utforskar, upplever och experimenterar med växter, djur och vatten i olika former och temperaturer med mera. Vi källsorterar vårt material och har kärl för olika avfall. Vi har en bygg och konstruktionsplats ute på gården där barnen möter varandra i olika byggtekniker. Vi kan låta experiment/material vara kvar framme efter avslutad aktivitet så att barnen kan reflektera och minnas det de gjort och ibland komma tillbaka och pröva igen. Vi tar tillvara på barnens olika hypoteser kring olika fenomen och prövar tillsammans praktiskt samt diskuterar olika hypoteser. Vårt arbetssätt utgår också från att undersöka tillsammans med gemensamma frågeställningar. Vår lärmiljö inspirerar till olika experiment, som till exempel våg, magneter, sand, vatten och ljusbord. Vi gör även barnen medvetna om tekniken i vardagen till exempel vid påklädnad, matsituation, när vi ska tända en lampa, de olika teknikerna vi använder när vi skapar eller experimenterar med olika material, både ute och inne. En bygg och konstruktionsmötesplats finns på varje avdelning, där det finns tillgång till olika material, både strukturerat och ostrukturerat.

7 7 Vi vill vidhålla vårt förhållningssätt kring vattenlek på gården, vi köper in nya vattentunnor för att barnen kan använda sig av vatten efter tillgång. Vi vill utveckla vår utemiljö med mer möjlighet att utforska teknik och vatten. Vi vill göra en vattenränna i berget. Genom Grön Flagg och de utvecklingsområden vi har valt för nästa läsår så kommer vi fördjupa vårt arbete med vatten och djur i vår närhet. Barnen ges möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön Så här arbetar vi för att nå målet: Vi arbetar med källsortering på förskolan, där barnen är delaktiga i arbetet. Vi källsorterar mat, plast, kartong, papper, glas, icke brännbart och batterier med mera. Genom vår medverkan i Grön flagg arbetar vi aktivt för en klimatsmart förskola och följer vår handlingsplan. Vi värnar om vår natur och är i dialog och samspel tillsammans i ett görande om hur vi kan visa omsorg om vår natur och levande varelser. När vi är i naturen så plockar vi med vårt eget skräp hem och även det vi hittar som inte hör hemma i naturen. Varje år deltar vi i Håll Sverige rent, där vi plockar skräp i vår närmiljö.

8 8 Vi vill att hela förskolan ska skicka verksamhetsbrev digitalt, så hela förskolan gemensamt tar ansvar för klimatsmart förskola. Fortsätta implementera handlingsplanen utifrån klimatsmart förskola när det handlar om inköp. Vi kan involvera barnen mer i sopsorteringen när vi går ner och sorterar, samt undervisa barnen i ett kemikaliesmart förhållningssätt. Hur barnen lär sig tro på sin egen förmåga Hur arbetar vi för att nå målet? Vi skapar förutsättningar och ger utrymme för ett tillåtande klimat där barnen stimuleras till kritiskt tänkande och ifrågasättande individer. Vi ger utrymme för egna tankar, idéer och barnen uppmuntras samt ges möjlighet att uttrycka vad de tycker. Vårt material är tillgängligt för barnen vilket gör att de kan återkomma till det under dagen. Detta stärker och gör det möjligt för barn som vill ha mer tid på sig innan de tar sig an materialet att få självförtroende och tillit till sin egen förmåga. Vi pedagoger ger barnen förutsättningar för olika relationsskapande. Vi väntar in och lyssnar på barnen och ger dem tid till att tänka, vad de själva vill och få känna efter. Tid till att svara och handla. Vi pedagoger använder frågor som till exempel Hur kan du lösa detta? och på så sätt uppmuntra barnen till att själva lösa problem eller konflikter. Vi uppmuntrar barnen till att stötta och hjälpa varandra i olika situationer. Vi ger barnen möjligheter att prova och experimentera med olika metoder och material när vi arbetar praktiskt. Miljön stärker barnens görande, självständighet och delaktighet tillsammans med andra barn, materialet och pedagogerna. Utveckla och ställa fler Hur frågor till barnen till exempel hur löser du/ni/vi det problemet?. Påminna varandra om att vänta in barnen och inte leverera svar. Vi vill fortsätta arbeta med vårt förhållningssätt om när vi behöver komma in med hjälpande förslag, eller ledande frågor i vår undervisning och vara stöttande pedagoger.

9 9 Miljön är utformad för att passa alla På vilket sätt är miljön utformad och varför: Vi har delat in förskolan i tre avdelningar efter barnens ålder och på så sätt anpassar vi materialet och utmanar barnen i deras lärmiljöer. Vi har en medveten röd tråd genom alla avdelningar där vi diskuterar olika lärmiljöer och hur stegringen mellan avdelningarna ska se ut. Genom att ständigt arbeta med att observera, dokumentera, reflektera och utvärdera våra lärmiljöer skapar vi en miljö som är barnens och anpassad efter deras behov och intressen. Materialet är tillgängligt så att barnen själva kan starta en aktivitet vilket ger ett ökat inflytande över det egna lärandet. Materialets tillgänglighet gör att barnen kan återkomma till sitt undersökande och experimenterande under dagen. Detta stärker och gör det möjligt för barn som vill ha mer tid på sig innan de tar sig an materialet, att få självförtroende och tillit till sin egen förmåga. Miljön är den tredje pedagogen. Vi har ett rikt utbud av material så att det lockar alla till nyfikenhet. Vi använder oss av ostrukturerat material men även en del strukturerat material. Materialet är sorterat och har en bestämd plats men vårt gemensamma förhållningssätt är att materialet ska kunna flyttas. Genom att flytta material mellan de olika lärmiljöerna skapas på så vis förutsättningar för nya erfarenheter och kunskaper. Pedagogens roll är att vara lyhörd, närvarande, flexibel medforskare och för att därigenom kunna skapa en kvalitativ undervisning. Kontinuerligt diskutera förhållningssätt gällande material och våra lärmiljöer. En stående punkt på våra arbetsplatsträffar skall vara att diskutera ett medvetet arbete med stegring i materialet på förskolan.

10 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten (Lpfö s. 12) Mål att sträva mot: Varje barn utvecklar sin förmåga att: uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation. ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Så här arbetar vi för att nå målen: Förskolan är barnens arena Barnen har tillgång till sin lärmiljö, de äger den. Vårt gemensamma tillåtande, tydliga och lyssnande förhållningssätt har vi när vi ständig är i dialog med barnen, där vi låter alla barn bli sedda och hörda. Vi vuxna är viktiga förebilder. Vi har ett tillåtande klimat där alla uppmuntras till att lyssna på varandra, både barn och vuxna. Allas idéer tas tillvara på och är lika mycket värda. Barnen är med och påverkar vilket material som skall finnas på avdelningen, utifrån vad de är intresserade och upptagna av. Vi har demokratiska röstningar om vad eller hur vi ska göra något. Alla avdelningar har likvärdiga processvägar där både barn, pedagoger och föräldrar i olika sammanhang kan stanna upp och reflektera och minnas om olika saker tillsammans. Observera oss pedagoger så vi kan se om vi ger utrymme för barns inflytande. Att bli bättre på att återställa lärmiljön tillsammans med barnen både ute och inne. Att vi alltid har nyfikenhetsfrågor. 2.4 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö s 13) Riktlinjer: Att varje barn får tillsammans med sina vårdnadshavare en god introduktion i förskolan. Att ge vårdnadshavarna möjlighet till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.

11 11 Så här arbetar vi: Alla familjer som börjar på Vaktberget får en introduktion och presentation av förskolan. Pedagogerna presenterar sig och visar lokalerna. Vårdnadshavarna får information om verksamheten och vad de kan förvänta sig av oss. Alla nya vårdnadshavare erbjuds ett inskolningssamtal/möte för vårdnadshavare där vi berättar om inskolningen och vårdnadshavarna får möjlighet att berätta om sitt barn. Vi erbjuder ett uppföljningssamtal en tid efter avslutad inskolning där vi följer upp hur det fungerar, även barnen som flyttar mellan avdelningarna erbjuds detta samtal. På höstterminen erbjuds alla familjer ett möte för vårdnadshavare och på våren ett utvecklingssamtal. Vi erbjuder vårdnadshavarna att vara med i ett vårdnadshavarråd där pedagoger och ledning deltar. Vi skriver kontinuerligt verksamhetsbrev till vårdnadshavarna samt att vi har daglig kontakt vid hämtning/lämning. På varje avdelning finns en processväg där vårdnadshavarna kan följa barnens kollegiala lärande. Förskolan har även en egen hemsida och instagramkonto. Vårdnadshavare får möjlighet att utvärdera vad de tycker om verksamheten genom en enkät som kommunen skickar ut varje år. Fortsätta att bjuda in vårdnadshavarna till insyn och delaktighet i den pedagogiska verksamheten. Vi vill göra vårdnadshavarna nyfikna på vår verksamhet. Vi vill utveckla oss i att sätta ord på vår profession och undervisning och det komplexa lärandet som sker dagligen. 2.5 Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö s 13) Så här arbetar vi: På våren besöker de barn som ska börja skolan varandras blivande skolgårdar, tillsammans med oss pedagoger. Förskolechefen har samtal med oss pedagoger om det finns något barn som är i behov av särskilt stöd. Under våren förekommer även samtal mellan förskola och skola. Vi benämner de olika berörda skolorna i samtal med barnen och samtalar med barnen om att de ska avsluta sin tid på förskolan och börja i förskoleklass. På våren inför kommande skolår använder vi begreppet blivande förskoleklassbarn för att bekanta barnen med det nya ordet. Som avslutning på förskoletiden görs en gemensam utflykt med alla blivande förskoleklassbarn och pedagoger från avdelningen. Vi åker till Naturskolan där vi utforskar småkryp. Vi vill utveckla vårt samarbete med skolan. Vi vill fortsätta besöka de olika skolgårdarna och hålla kvar vid en avslutande utflykt enbart för de blivande förskoleklassbarnen.

12 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av ut värdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (Lpfö s 14) Så här arbetar vi för att nå målen: Förskolans systematiska kvalitetsarbete innehåller flera delar. Arbetsplanen är ett dokument som utgår ifrån läroplanen, under varje avsnitt analyserar vi hur vi arbetar med målen och sätter upp nya mål att sträva mot. En gång per år reviderar vi hela arbetsplanen och sätter upp nya mål. Varje avdelning sätter upp sin utvärdering för att göra föräldrar delaktiga. Årshjulet är ett verktyg för oss som innehåller alla månader på året där vi gemensamt har bestämt när på året vi gör uppföljningar och utvärderingar av våra olika dokument, när möten för vårdnadshavare, uppföljningssamtal, utvecklingssamtal, överlämningssamtal m.m. ska ske. Reflektionsverktyget är ett systematiskt sätt att dokumentera på, där all personal varje vecka utgår ifrån samma frågeställningar i olika projekt/händelser, varje vecka ger oss något nytt att fundera på. Varje månad gör vi en månadsreflektion, när terminen/läsåret är slut utvärderar vi vårt arbete och kan få syn på utvecklingsområden och på så sätt höja kvaliteten till kommande år. Varje barns kunskapsutveckling, ökade erfarenheter och intresse inom de olika målområdena dokumenteras i en digital mapp, mappen följer barnen under deras förskoletid och det enskilda barnets utveckling och lärande blir synligt. Barns delaktighet är mycket viktig, genom pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att lyfta fram deras röster. Alla vårdnadshavare ges möjlighet att svara på en enkät som handlar om förskolans kvalitet inom olika områden, vi tar del av deras svar och gör upp handlingsplaner för hur vi ska kunna förändra/förbättra/åtgärda förutsättningarna för våra barn att lära och utvecklas på bästa sätt. Vi har också tillgång till en pedagogista på vår förskola. Pedagogistan är med och reflekterar och utvärderar vår verksamhet samt tillför ett objektivt perspektiv.

13 13 Vi vill fortsätta arbeta med våra reflektionsverktyg för att hålla de aktuella. Vi vill fortsätta ha möten med pedagogista för att få objektiv syn på vårt arbete. Fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att det ännu mer blir en del av vår dagliga verksamhet.