Handbok om särskilt pedagogiskt stöd och tillgänglig undervisning i yrkeshögskolan I 2018

Transkript

1 Handbok om särskilt pedagogiskt stöd och tillgänglig undervisning i yrkeshögskolan I

2 Förord Denna handbok ska fungera som ett stöd för er som är utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan när det gäller bestämmelser som handlar om särskilt pedagogiskt stöd. Den ger även information och tips på hur undervisningen kan tillgängliggöras för alla studerande på utbildningen. Syftet med särskilt pedagogiskt stöd och en tillgänglig undervisning är att i högre grad göra det möjligt för studerande att fullfölja utbildningen och ta examen. Det är också ett av flera sätt att arbeta med breddad rekrytering och breddat deltagande i utbildningen genom att fler kan studera på yrkeshögskolan. Den första delen av handboken ger övergripande information om tillgänglig undervisning och generella råd och tips lämnas på hur undervisningen kan göras mer tillgänglig för alla studerande. Den andra delen handlar om hur anordnare och studerande ska förhålla sig till de bestämmelser som handlar om särskilt pedagogiskt stöd. Hur långt sträcker sig ansvaret för utbildningsanordnaren och vilka rättigheter och skyldigheter har den studerande med hänvisning till bestämmelserna? Den tredje delen handlar om studerande med funktionsnedsättning i behov av särskilt pedagogiskt stöd på utbildningen, samt information om hur ni som utbildningsanordnare ansöker om statsbidrag/särskilda medel för särskilt pedagogiskt stöd. Handboken avslutas med en checklista och en länksamling där ni hittar hänvisningar till Myndigheten för yrkeshögskolans material samt en mängd användbara länkar. Varje individ och situation är unik och det betyder att ni som utbildningsanordnare kan behöva göra individuella anpassningar som inte nämns i handboken. Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2018/1631 ISBN-nr: Foto: Justem Johnsson/Scandinav Simple 2

3 Innehåll Del 1: Tillgänglig undervisning Att tillgängliggöra för alla studerande Del 2: Särskilt pedagogiskt stöd i yrkeshögskolan Regelverket Definition och syfte med med särskilt pedagogiskt stöd Den studerandes rättigheter och skyldigheter Utbildningsanordnarens ansvar Information och rutiner Studerande i behov av annat stöd Åtgärdsplan Att utforma stödinsatser Förslag på insatser Del 3: Att ansöka om statsbidrag eller särskilda medel för särskilt pedagogiskt stöd Regelverket Definition av begreppet funktionsnedsättning Utbildningsanordnarens ansvar Fysisk tillgänglighet Underlag till ansökan Om den studerande inte klarar sina studier på utsatt tid Inläsning av litteratur Stödinsatser som myndigheten kan bevilja statsbidrag för Del 4: Checklista Del 5: Länksamling Referenser

4 4 1

5 Del 1: Tillgänglig undervisning Att undervisa tillgängligt innebär att i undervisningen ta hänsyn till studerandes olika behov med utgångspunkt i att individer kan ha olika förutsättningar. Alla studerande kommer till utbildningen med specifika förutsättningar och erfarenheter. De bör mötas av en god arbetsmiljö där tillgänglighet, likvärdig behandling och goda möten står i fokus. För att åstadkomma en tillgänglig undervisning kan universell utformning användas, vilket är ett begrepp som används inom många samhällsområden. Det innebär att samhället ska utformas med medvetenhet om den variation av människor som samhället består av. Det möjliggör att så många som möjligt kan verka i vardagen på lika villkor. 1 Att använda universell utformning inom utbildningsområdet kan innebära att vid planering och genomförande av undervisningen utforma undervisningen så att den är tillgänglig för studerande med olika behov. Att tillgängliggöra undervisningen genom olika pedagogiska metoder eller tekniska hjälpmedel är bra för alla studerande men nödvändigt för en del. 1 Se prop. 2016/17:188, Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken. 5

6 Exempelvis kan vissa enskilda stödinsatser istället bli en del av utbildningens introduktion eller liknande, som alla får möjlighet att ta del av. Ett sådant exempel är studieteknik där alla studerande får grundläggande verktyg för att själva kunna strukturera och planera sina studier och till exempel lära sig hantera textmängder eller nya begrepp. Ett annat exempel är att förlänga examinationstiden för alla studerande istället för enskilda anpassningar. En målsättning med att tillgängliggöra undervisningen är att behovet av specifika stödinsatser för enskilda studerande, särskilt pedagogiskt stöd, kan minska, vilket i sin tur kan leda till effektivitetsvinster för er anordnare. Nedanstående bild tydliggör den önskade effekten av att tillgängliggöra undervisningen redan från början jämfört med att sätta in stödinsatser riktade till enskilda studerande när behov uppstår. 2 Särskilt pedagogiskt stöd Särskilt pedagogiskt stöd Tillgänglig undervisning Tillgänglig undervisning Effekt: Att inte tillgängliggöra från start utan sätta in stödinsatser när behov uppstår. Önskad effekt: Genom att tillgängliggöra från start kan behovet av stödinsatser till enskilda studerande minska. 2 Specialpedagogiska skolmyndigheten, 6

7 Att tillgängliggöra för alla studerande I det här avsnittet ges förslag på vad undervisande personal kan tänka på i sin planering och i genomförandet av undervisningen. För de som arbetat länge med undervisning kan förslagen ses som en repetition. Observera att nedanstående förslag ska fungera som stöd för er anordnare. Det är ni som kan bedöma vilka förslag som kan användas och ger bäst effekt i er utbildning. Studieteknik Att ge undervisning i studieteknik för alla studerande under de första dagarna av utbildningen kan vara ett sätt att underlätta för alla studerande. Studieverkstad Det är gynnsamt om ni som anordnaren löpande kan erbjuda möjlighet till studieverkstad eller liknande, som är öppen för alla studerande som behöver repetera, ställa frågor eller få kursinnehållet tydliggjort av undervisande personal. Studieverkstaden kan erbjudas mer eller mindre frekvent beroende på kursernas upplägg och svårighetsgrad. Kurslitteratur Det är önskvärt att litteraturlistan är klar i god tid innan kursstart. Obligatorisk litteratur, snarare än valbar, är att föredra. Ge gärna läsanvisningar till kurslitteraturen och lyft fram viktiga nyckelord och begrepp. Vilka delar/kapitel är det bra att ha tittat på innan lektionen? Detta kan vara ovärderligt för studieovana studerande eller för studerande där läsningen tar extra mycket tid. Uppmuntra gärna de studerande att jobba tillsammans och ta del av varandras anteckningar. Tänk på att all litteratur inte finns inläst som talbok. För de studerande som behöver få tillgång till talböcker är det viktigt att litteraturlistan finns tillgänglig i god tid före kursstart. Förändringar i litteraturlistan bör inte göras under pågående kurs. Kursmaterial som kompendier bör finnas i elektronisk form för att kunna läsas av talsyntesprogram. 7

8 Föreläsningsmaterial i förväg I de fall undervisningen sker i form av föreläsningar med skriftligt material är det bra att tillhandahålla materialet digitalt i förväg så att de studerande kan sätta sig in i kursinnehållet och i nya ord och begrepp. Anpassa gärna kursmaterialet genom att använda större radavstånd och större mellanrum mellan stycken. Använd starka kontraster. Presentationsmaterial Ett tips för att tillgängliggöra materialet är att förstora typsnitt och använda fet skrift i presentationen. Välj gärna Arial eller Verdana som är lättlästa typsnitt samt textfärger med starka kontraster, inte pastellfärger eller kursiv text. Använd enkla bilder med få detaljer och visa inte för mycket information i taget. Läs alltid upp innehållet som du visar. Föreläsningar Inled gärna nya avsnitt med en begreppsgenomgång. Förklara olika begrepp som de studerande bör ha klart för sig innan kursen drar igång. Upprepa gärna dessa under kursens gång. Tala alltid vänd mot gruppen så att munrörelser, mimik och kroppsrörelser kan avläsas. Upprepa frågor och inlägg från de studerande så att alla har möjlighet att höra. Ett tips är att börja föreläsningen med att ge en kortfattad överblick av vad som kommer att tas upp. Repetera om möjligt kortfattat föregående föreläsning och avsluta med en sammanfattning av innehållet. Presentera kursinnehåll och information på ett tydligt och strukturerat sätt. Ge instruktioner och anvisningar både muntligt och skriftligt. En del studerande kan behöva stöd i att förstå instruktioner och i dessa fall kan det underlätta att den undervisande personalen erbjuder en repetition av dessa efter den ordinarie genomgången för de som behöver/önskar. Variera om möjligt föreläsningar, till exempel med bikupa, och ta täta pauser. Uppmuntra gärna de studerande att dela med sig av sina anteckningar. Om möjlighet finns, kan de studerande ges tillåtelse att spela in 8

9 föreläsningar om de raderar inspelningen när den är färdiganvänd. Hos vissa utbildningsanordnare läggs alla föreläsningar ut på lärportal eller liknande och finns tillgängliga för alla studerande att ta del av under begränsad tid. Whiteboard Några råd om hur man använder sig av tavlan är att använda pennor med starka kontraster, på ren tavla. Bygg stegvis upp informationen på tavlan från vänster till höger. Strukturera samt kategorisera det skrivna. Läs upp det som du skriver. Ge de studerande möjlighet att fotografera tavlan. Seminarier Studerande som upplever obehag av att redovisa inför en stor grupp kan inledningsvis ges möjlighet att redovisa i en mindre grupp, enbart för den undervisande personalen eller tillåtas att inleda seminariet om det passar den studerande bäst. Att slippa tala inför en grupp är sällan det bästa stödet. Notera gärna stödord på tavlan under seminariet, det ger struktur och minneshjälp. Grupparbete och praktiska moment Bestäm gruppindelning och utse samarbetspartners för att und vika att någon inte blir vald. Var uppmärksam på att en del studerande har svårt att arbeta tillsammans utan någon styrning från undervisande personal. Foto: Astrakan/Scandinav Simple 9

10 Distansstudier Var noga med regelbunden kontakt under kursens gång där den studerande ges möjlighet att ställa frågor. Det kan underlätta med en tydlig tidplan och att det finns en känd rutin för hur anordnaren agerar om någon studerande uteblir från studierna under en period. Ge snabb återkoppling efter en examination. Uppmuntra gärna kontinuerlig kontakt mellan de studerande för att skapa ett socialt sammanhang. Examinationer Variera gärna examinationsformerna i utbildningen. Det är bra att presentera uppgifterna på ett enhetligt sätt, logiskt och tydligt steg för steg hur uppgiften ska genomföras och vad som ska bedömas utifrån betygskraven. Använd ett enkelt och begripligt språk och undvik långa meningar och frågor med flera negationer. Använd gärna en större teckenstorlek. Layouten har stor betydelse för tydligheten i en uppgift. Vid muntlig tentamen, anteckna eller spela in den studerandes svar. 10

11 12 11

12 Del 2: Särskilt pedagogiskt stöd i yrkeshögskolan I de fall en studerande trots en tillgänglig undervisning har behov av särskilt pedagogiskt stöd ska ni som utbildningsanordnare se till att sådant stöd erbjuds. Bestämmelsen nedan gäller alla utbildningsanordnare i yrkeshögskolan oavsett om utbildningen bedrivs med statsbidrag eller inte. Regelverket I förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (YHF) som reglerar yrkeshögskolan framgår följande: 2 kap. 3 första stycket YHF För varje utbildning ska det finnas en ansvarig utbildningsanordnare som ansvarar för att utbildningen genomförs enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och enligt denna och andra förordningar. 2 kap. 3 andra stycket punkt 3 YHF Den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att de studerande som behöver särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen får sådant stöd. 12

13 Definition och syfte med särskilt pedagogiskt stöd Särskilt pedagogiskt stöd innebär olika former av insatser och åtgärder för att kompensera svårigheter i studiesituationen. Insatserna ska vara ett komplement till den ordinarie undervisningen. Insatserna bör kunna anpassas till andra studerande med liknande behov. Stödet ska vara pedagogiskt, vilket innebär att det i huvudsak ska vara kunskapsbärande. Utbildningen ska genomföras på det sätt som framgår av utbildningsplanen. Det betyder att det inte är möjligt att kräva eller göra alltför omfattande förändringar av utbildningen så att den blir en annan än den som ursprungligen erbjöds. Syftet med särskilt pedagogiskt stöd är att den studerande ska komma i en jämförbar situation med övriga studerande vid kunskapsinhämtning och examination. Det kan innebära att olika insatser behövs för olika individer för att nå en jämförbar situation. Den studerandes rättigheter och skyldigheter En studerande som har behov av särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen ska få det stöd hen behöver. Bestämmelsen i YHF anger att det är utbildningsanordnarens ansvar och skyldighet att tillgodose studerandes behov av särskilt pedagogiskt stöd och skyldigheten motsvaras av en rättighet för den studerande. Rätten är inte kopplad till ett krav på att den studerande har en konstaterad varaktig funktionsnedsättning. Den studerande ska i första hand delta i den ordinarie undervisning som erbjuds alla studerande, exempelvis lektioner, 13

14 seminarier och föreläsningar. Det kan även vara eventuella studiepass, studieverkstad eller handledningstillfällen som erbjuds alla studerande utöver ordinarie undervisning. Om den studerande utöver den ordinarie undervisning som erbjuds behöver särskilt pedagogiskt stöd, krävs att hen kan styrka behovet på ett eller annat sätt. Exempelvis kan den studerande tidigare ha fått insatser som motsvarar särskilt pedagogiskt stöd i sina studier eller ha gått i mindre undervisningsgrupp. Behovet kan även styrkas genom att undervisande personal uppmärksammar att behov finns eller att en tidigare lärare bekräftar behovet. Behovet kan även styrkas på andra sätt. Den studerande kan dock inte kräva särskilt pedagogiskt stöd för att kompensera ledighet eller kortare sjukfrånvaro. Att det var länge sedan den studerande bedrev studier är inte heller ett skäl för särskilt pedagogiskt stöd. Om behov finns av särskilt pedagogiskt stöd ska utbildningsanordnaren och den studerande gemensamt komma överens om vilka insatser som är nödvändiga och rimliga i den specifika situationen. Det kan vara bra att dokumentera dessa i en åtgärdsplan eller liknande. Läs mer om det nedan. Utbildningsanordnarens ansvar I de fall en studerande trots en tillgänglig undervisning har behov av särskilt pedagogiskt stöd ska ni som utbildningsanordnare se till att sådant stöd erbjuds. Behovet av stöd behöver inte vara kopplat till en konstaterad varaktig funktionsnedsättning. Det är den studerandes ansvar att påvisa behov av särskilt pedagogiskt stöd. Som anordnare bör du kartlägga behovet av särskilt pedagogiskt stöd, både om den studerande begär stöd eller om någon ansvarig på utbildningen, undervisande personal eller handledare, uppmärksammar ett stödbehov. Rutiner för hur ni kartlägger ett sådant behov måste finnas. 14

15 Information och rutiner Ni som anordnare kan underlätta för den studerande genom att genomföra vissa aktiviteter varav några presenteras här: Vid marknadsföring: Var tydlig med vad utbildningen kräver av de studerande i form av tid och arbetsinsats. Om utbildningen innehåller LIA, informera om vad kursen/kurserna innebär. Det kan även vara bra att informera om vad den kommande yrkesrollen innebär och ställer för krav. Att informera sakligt om utbildningen och yrkesrollen kan ge den sökande en möjlighet att ta ställning till om dessa motsvarar förväntningarna. När antagningsbeskedet skickas ut: Uppmana gärna de studerande som har behov av särskilt pedagogiskt stöd att informera er om det så tidigt som möjligt. Det ger er som utbildningsanordnare möjlighet att planera och sätta in insatser från utbildningens start. När utbildningen startar: Informera om särskilt pedagogiskt stöd till alla studerande. Uppmana dem att ta kontakt med er om de har ett behov av särskilt pedagogiskt stöd. Upprepa gärna informationen senare under terminen. Om en studerande har återkommande frånvaro eller får underkänt på ett flertal examinationer, ha som rutin att boka in ett samtal med utbildningsledare eller motsvarande för att fånga upp vad frånvaron/resultaten kan bero på. Finns behov av särskilt pedagogiskt stöd? Studerande i behov av annat stöd Inom yrkeshögskolan finns ingen motsvarighet till den studenthälsa som finns för studenter på universitet/högskola. Om den studerande är i behov av annat stöd än särskilt pedagogiskt stöd, exempelvis kurator eller annat samtalsstöd, bör ni som anordnare hänvisa den studerande vidare till hälso- och sjukvård/vårdcentral eller liknande. 15

16 Åtgärdsplan Om den studerande behöver särskilt pedagogiskt stöd, bör anordnaren dokumentera de insatser man kommer överens om i en åtgärdsplan eller liknande. Åtgärdsplanen blir tydligare om det framgår vad den studerandes ansvar är och vad ni som anordnare ansvarar för. Nedan ges några förslag: Den studerande bör i första hand delta i den ordinarie undervisningen. Om studieteknik erbjuds alla studerande, bör den studerande ha deltagit i den innan enskild genomgång i studieteknik genomförs. Den studerande ansvarar för att informera undervisande personal i respektive kurs om vilket stöd hen behöver. Den studerande ansvarar för att anmäla behov av anpassad examination X veckor innan provtillfälle. Anordnaren ansvarar för att de insatser som anordnare och studerande kommit överens om genomförs. Anordnaren ansvarar för att uppföljning genomförs. Boka gärna in ett uppföljningsmöte redan när åtgärdsplanen tas fram. Åtgärdsplanen kan signeras med anordnarens och den studerandes underskrift så att det tydligt framgår vad man kommit överens om. Det är bra att dokumentera alla samtal som förts och alla insatser som erbjudits, oavsett om de genomförs eller ej. Att utforma stödinsatser Under 2016 genomfördes förändringar i YHF som bland annat påverkar examenskraven. Det innebär att om utbildningen avslutas med en yrkeshögskoleexamen eller kvalificerad yrkes 16

17 högskoleexamen ska den studerande bland annat ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). I YHF framgår följande: 2 kap. 13 punkterna 4 och 6 och 14 punkt 7 YHF För att kunna avsluta sin utbildning med en yrkeshögskoleexamen krävs att den studerande självständigt kan behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som leder till vidare lärande och professionell utveckling samt [ ] har fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). För att kunna avsluta sin utbildning med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen krävs att den studerande har fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Bestämmelserna gäller för utbildningar vars första omgång påbörjades efter 31 december 2016 vilket innebär att bestämmelserna inte gäller för de utbildningar som startade innan dess. För att tydliggöra hur begreppet självständigt kan definieras används nedanstående exempel på olika förmågor som den studerande kan tillämpa i sina studier i slutet av utbildningen: Analysera Använda Bedöma Diskutera Formulera Genomföra Planera Reflektera Notera att den studerande i början av sina studier kan behöva vägledning av undervisande personal för att kunna utveckla ovanstående förmågor. Det innebär att den studerande kanske uppvisar mer osjälvständiga drag i början av utbildningen för att allteftersom bli mer självständig. 3 3 Magnusson, J (2015) Självständighetens praktik uppfattning och användning av begreppet självständighet i relation till det självständiga arbetet. 17

18 Insatser inom ramen för särskilt pedagogiskt stöd, oavsett om den studerande har en funktions nedsättning eller inte, ska möjliggöra för den studerande att nå kravet på självständighet. De stödinsatser som sätts in för att den studerande ska nå de resultat av lärande som anges i utformas som ett komplement till ordinarie undervisning och bör inte bli alltför omfattande. Ni som anordnare bör heller inte sätta in så omfattande insatser att utbildningen blir en annan än den som ursprungligen erbjöds. Insatserna ska göra så att den studerande kommer i jämförbar situation med andra studerande på utbildningen och ska inte innebära att den studerande ges fördelar i delar av utbildningen där stöd faktiskt inte behövs. Förslag på insatser Nedan ges förslag på insatser ni som anordnare kan erbjuda studerande som påvisar behov av särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen. Insatserna bör utformas på ett sådant sätt att de hjälper den studerande att bli mer självständig i sina studier. Exemplen nedan är inte avsedda att begränsa vilka insatser som kan bli aktuella, även andra insatser kan vara befogade i enskilda fall. Som huvudregel gäller att insatserna finansieras inom ramen för redan beviljat statsbidrag. 4 Om behovet finns på grund av en konstaterad varaktig funktionsnedsättning, kan ni ansöka om statsbidrag eller särskilda medel för särskilt pedagogiskt stöd. Läs mer om det i del tre av handboken. Studieteknik Studieteknik bör kunna erbjudas individuellt vid ett par tillfällen för studerande som har omfattande behov av det utöver eventuell grundläggande informationsinsats (se ovan). 4 Om utbildningen bedrivs utan statsbidrag ska eventuella kostnader för insatser rymmas inom ordinarie finansiering. 18

19 Föreläsningar Möjlighet bör ges att efter överenskommelse med undervisande personal spela in föreläsning för eget bruk, men den studerande bör själv delta på föreläsningen. E-posta om möjligt material till studerande som har behov av det. Mentorstöd Ge begränsat stöd med att planera och strukturera studierna till exempel genom att tillsammans med den studerande ta fram ett schema över en studievecka eller över en kurs. Anpassad examination Ge möjlighet att anpassa examinationen om så behövs, till exempel förlängd tid och/eller möjlighet att sitta enskilt eller i mindre grupp under examinationstillfället. Vid skriftliga examinationer kan den studerande erbjudas en möjlighet att använda dator, dator med talsyntes och/eller rättstavningsprogram. Observera att anpassad examination kan behöva utformas i samråd med den undervisande personal som ansvarar för kursen och betygssättningen. 19

20 20 3

21 Del 3: Att ansöka om statsbidrag eller särskilda medel för särskilt pedagogiskt stöd Följande del handlar om studerande med konstaterad varaktig funktionsnedsättning som har behov av särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen. Dessutom lämnas information om hur ni som utbildningsanordnare ansöker om statsbidrag eller särskilda medel 5 för att finansiera särskilt pedagogiskt stöd. Stödet kan enbart sökas för studerande med konstaterad varaktig funktionsnedsättning på en yrkeshögskoleutbildning som berättigar till statsbidrag. Foto: Cecilia Pihl/Scandinav Simple 5 Fortsättningsvis kommer endast begreppet statsbidrag användas i dokumentet, i detta begrepp inkluderas även särskilda medel. 21

22 En utgångspunkt för att beviljas statsbidrag för särskilt pedagogiskt stöd är att den studerande kan påvisa en konstaterad varaktig funktionsnedsättning. Det innebär dock inte att den studerande är tvungen att berätta om eller diskutera sin funktionsnedsättning med alla på utbildningen. Många väljer ändå att ha en dialog kring de hinder de möter och de anpassningar de behöver. Genom att lyssna på den studerandes erfarenheter och diskutera studiesituationen, ökar delaktigheten och möjligheten för individen att påverka. Tveka inte att ställa frågor om anpassningar. Det är den studerande som bäst vet vad som fungerar och vad som inte gör det. Var öppen och lyhörd och tänk på den studerandes rätt till integritet. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolans erfarenhet är det vanligt att en studerande med funktionsnedsättning först provar att studera utan stöd. Det är först när resultaten på en examination inte når upp till kravet för godkänt eller den studerande får svårt att hänga med i studierna som behovet kommuniceras. Därför kan det vara bra att informera om särskilt pedagogiskt stöd vid flera tillfällen under utbildningen. Regelverket I YHF framgår följande: 5 kap. 2 andra stycket YHF Statsbidrag respektive särskilda medel får även lämnas till dem som anges i första stycket för kostnader för 2. särskilt pedagogiskt stöd till studerande med funktionsnedsättning i utbildningarna. Förordning (2016:155). Definition av begreppet funktionsnedsättning En studerande kan behöva särskilt pedagogiskt stöd av olika anledningar. Myndigheten för yrkeshögskolan ersätter endast stödinsatser för studerande som har en konstaterad varaktig funktionsnedsättning. 6 Det kan röra sig om exempelvis dyslexi, olika 6 Myndigheten för yrkeshögskolan använder samma definition och praxis gällande begreppet konstaterad varaktig funktionsnedsättning som universitet/högskola använder för studenter i behov av särskilt pedagogiskt stöd. 22

23 neuropsykiatriska diagnoser, dokumenterade psykiska besvär, hörselnedsättning, synnedsättning eller kroniska sjukdomar. Begreppet varaktigt ska tolkas i relation till begreppen tillfälligt och bestående. Det behöver inte röra sig om bestående tillstånd, men tillfälliga och snart övergående skador eller tillstånd omfattas inte. En funktionsnedsättning definieras som varaktig om den har en varaktighet på minst sex månader inberäknat en period som både kan räknas framåt och bakåt i tiden. Personer med samma funktionsnedsättning kan ha olika behov av stöd i sina studier. På samma sätt kan studerande med exempelvis dyslexi eller en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ha olika förmåga att möta läs- och skrivkraven under utbildningen. Hur studerande med funktionsnedsättning interagerar i grupp skiljer sig också från person till person. Varje studerande och situation är unik och därför måste generaliseringar undvikas. Utbildningsanordnarens ansvar Ni som utbildningsanordnare ska, utöver de bestämmelser som finns i YHF, även ta hänsyn till bestämmelserna i diskrimineringslagen (2008:567). I propositionen 7 till ändringen i lagen som handlar om bristande tillgänglighet framgår vilka skyldigheter som finns för anordnaren. Det handlar om åtgärder som ska sättas in för att en person med funktionsnedsättning ska kunna ta del av en viss utbildning. Däremot framgår att sökande eller studerande inte kan ställa krav på att anordnaren ska tillhandahålla en viss typ av utbildning eller att skräddarsy en viss utbildning så att innehållet blir ett annat än i den utbildning som ursprungligen erbjöds. Det som framgår av 2 kap YHF 8 vad gäller yrkeshögskole examen och kvalificerad yrkeshögskoleexamen och självständighet i studierna, 9 gäller även för studerande som har en funktionsnedsättning. Det innebär att de insatser som sätts in ska vara ett komplement till ordinarie undervisning och bör inte bli alltför omfattande. Insatserna ska bidra till att den studerande kommer i jämförbar situation med andra studerande på utbildnin 7 Prop. 2013/14: Se avsnitt Att utforma stödinsatser. 9 I och med förändringen i förordning (2009:130) om yrkeshögskolan 2016, ändrades examenskraven. I 2 kap anges att för att erhålla en examen ska bland annat den studerande självständigt kunna behandla innehållet i ett arbets- eller studieområde samt ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Bestämmelserna gäller för utbildningar vars första omgång påbörjades efter 31 december 2016 vilket innebär att bestämmelserna inte gäller för de utbildningar som startade innan dess. 23

24 gen. Det kan innebära att olika insatser behövs för olika individer för att nå en jämförbar situation. Insatserna ska dock inte innebära att den studerande ges fördelar i delar av utbildningen där stöd faktiskt inte är nödvändigt. Fysisk tillgänglighet Enligt 15 lagen (2009:128) om yrkeshögskolan ska utbildningar inom yrkeshögskolan vara öppna för alla som uppfyller behörighetsvillkoren. Av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) framgår att arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen, ska om det behövs, vara tillgängliga för och kunna användas även av arbetstagare med funktionsnedsättning. Med arbetstagare likställs de som genomgår utbildning. Det innebär att ni som utbildningsanordnare kan behöva anpassa era lokaler för att göra dem mer tillgängliga. Läs mer om fysisk tillgänglighet på Arbetsmiljöverkets webbsida. 10 I diskrimineringslagen finns också bestämmelser om den fysiska tillgängligheten. Ni som utbildningsanordnare ska genomföra skäliga åtgärder, så att verksamheten är tillgänglig för en person med funktionsnedsättning. Det går inte att ge ett generellt svar på vilka åtgärder som ska genomföras utan det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Underlag till ansökan Då en studerande med konstaterad varaktig funktionsnedsättning är i behov av särskilt pedagogiskt stöd, kan ni ansöka om statsbidrag för dessa insatser genom att skicka in en ansökningsblankett med kostnadskalkyl och åtgärdsplan till Myndigheten för yrkeshögskolan. 11 Dessutom ska ett intyg eller utlåtande bifogas som bekräftar den studerandes funktionsnedsättning. Intyget/ utlåtandet ska vara utfärdat av någon med formell kompetens att bedöma den aktuella funktionsnedsättningen och det ska framgå vem som utfärdat det. Det måste innehålla tillräckliga uppgifter så att myndigheten kan bedöma om de insatser som ni ansöker om stämmer överens med behovet av särskilt pedagogiskt stöd. Om intyget/utlåtandet inte visar på en konstaterad varaktig funktionsnedsättning beviljas inte statsbidrag för särskilt pedagogiskt 10 arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/arbetsplatsens-utformning-afs foreskrifter 11 Dessa underlag finns på Mina sidor. 24

25 Foto: Johnér/Scandinav Simple stöd. I dessa fall är det ert ansvar som anordnare att inom ramen för redan beviljat statsbidrag stötta den studerande i studierna. Se del två i denna handbok. Tänk på att uppgifterna som kommer fram i en utredning om den studerandes funktionsnedsättning kan vara känsliga och att de bör behandlas med försiktighet. Det kan även vara bra att iaktta försiktighet kring den kartläggning ni som anordnare gör angående behovet av stödinsatser. Vad som gäller angående sekretess för offentliga anordnare, finns att läsa i offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Ta även hänsyn till dataskyddsförordningen (GDPR). 12 Om den studerande inte klarar sina studier på utsatt tid Det kan finnas möjlighet att förlänga sina studier på yrkeshögskolan om den studerande inte har nått målen i alla kurser när utbildningsomgången avslutas om ni som anordnare bedömer att det är möjligt på den aktuella utbildningen. Det finns inget krav att ni måste erbjuda en sådan möjlighet, vilket innebär att det inte heller är en rättighet för den studerande att få tillgång till utbildningen 12 För frågor om hur ni som anordnare påverkas av GDPR hänvisas ni till Datainspektionen. 25

26 under en längre period. För studerande som behöver förlängd studietid för att nå utbildningens mål, och där möjlighet finns att förlänga utbildningen, finns möjlighet att ansöka om statsbidrag för särskilt pedagogiskt stöd under den förlängda tiden om ansökan kommer in före utbildningsomgången avslutas. Ordinarie statsbidrag för den studerande beviljas inte under den förlängda perioden. Inläsning av litteratur All litteratur som redan finns inläst går att ta del av på Legimus, ( Om aktuell kurslitteratur inte finns inläst sker inläsning i samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier efter att en ansökan om inläsning av litteratur beviljats av Myndigheten för yrkeshögskolan. För att den studerande ska kunna ta del av inläst litteratur via Legimus krävs ett nedladdningskonto. Den studerande ansöker om ett sådant hos stadsbiblioteket eller universitetsbiblioteket. Stödinsatser som myndigheten kan bevilja statsbidrag för Nedan ges exempel på insatser som myndigheten kan bevilja statsbidrag för. Som redogjorts för tidigare i handboken är varje situation unik och därför kan nedanstående lista inte ses som komplett och opåverkbar, utan se den som en utgångspunkt. Anteckningsstöd En medstuderande för anteckningar, renskriver och delar med sig av dessa till den studerande. Medstuderande får en mindre ersättning för insatsen. Inläsning av litteratur Inläsning av kurslitteratur som inte finns tillgänglig via Legimus. Kan även vara ersättning för inköp av inläst litteratur via ett inläsningsföretag. 26

27 Anpassad examination Anpassad examination kan genomföras på olika sätt. Det kan till exempel vara muntlig examination som komplement till eller istället för skriftlig examination. Det kan också vara skriftlig examination istället för muntlig examination. Vidare kan det vara förlängd tid och/eller möjlighet att sitta enskilt eller i mindre grupp. Vid skriftliga examinationer kan det ges möjlighet att använda dator med talsyntes och/eller rättstavningsprogram. Observera att anpassad examination kan behöva utformas i samråd med den undervisande personal som ansvarar för kursen och betygssättningen. Teckenspråkstolkning eller skrivtolkning Utförs i alla studierelaterade sammanhang, vid föreläsning, lektioner, seminarier, grupparbeten, studiebesök och under LIA. De som har teckenspråkstolk kan även behöva anteckningsstöd. Studieteknik Handledning i studieteknik kan erbjudas under en kortare period för studerande som har omfattande behov av det utöver eventuell grundläggande informationsinsats. Se del ett av handboken. Inköp av programvaror Exempel på kompensatoriska programvaror som myndigheten ersätter är talsyntes, rättstavningsprogram eller liknande. Mentorstöd Mentorstöd hjälper till att strukturera och planera studierna genom att göra överenskommelser och följa upp dessa med den studerande hjälp till självhjälp för att utveckla fungerande strategier. Stödet ges främst till studerande som har svårigheter med studieplanering, exekutiva och/eller kommunikativa svårigheter. Målsättningen är att stödet efter hand trappas ner i takt med att den studerande utvecklar strategier. Utbildningsledare eller annan lämplig person kan fungera som mentor. Extra enskilt stöd vid LIA Stödet kan vara motiverat vid speciella tillfällen, exempelvis för en studerande som är i behov av en synstödjare eller för en 27

28 studerande som behöver extra enskilt stöd av undervisande personal kring uppgifter vid LIA. Det kan även vara för studerande som behöver extra uppföljning under LIA vilket innebär fler besök av ordinarie personal. Extra handledning vid rapport- och uppsatsskrivande Handledning utöver ordinarie tilldelad handledningstid vid exempelvis examensarbete. Orsaker till extra handledningstid kan vara att studerande är i behov av förtydligande eller behöver lägga mer tid på språk och struktur än vad som normalt krävs. Stödet är främst till för studerande med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter och till studerande som har stora svårigheter med struktur och planering. Utökad lärartid Utökad lärartid ska vara ett komplement till ordinarie undervisning och statsbidrag för denna insats beviljas endast i undantagsfall. Den studerande ska först och främst delta i den ordinarie undervisning som erbjuds och utökad lärartid ska inte användas för att kompensera ledighet eller kortare sjukfrånvaro. Utökad lärartid innebär att den studerande enskilt eller i mindre grupp får delar av kursinnehållet förklarat av undervisande personal med ämneskompetens. Det ska ge den studerande ytterligare möjlighet att ta till sig innehållet, göra det begripligt och ge möjlighet att ställa kompletterande frågor. Om en studerande utöver ordinarie undervisning behöver ha extra stöd i form av utökad lärartid, får en bedömning av behovet göras i förhållande till examensmålen i 2 kap YHF. För att avsluta utbildningen med en yrkeshögskoleexamen eller kvalificerad yrkeshögskoleexamen krävs en viss självständighet. Vid alltför omfattande stöd i form av utökad lärartid finns en risk för att den studerande inte når den grad av självständighet som krävs för att avsluta sin utbildning med en yrkeshögskoleexamen eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. 28

29 14 29

30 Checklista Nedanstående punkter är förslag och tänkt som ett stöd till utbildnings anordnare inför och under utbildningen. Innan utbildningen startar: Ge undervisande personal goda förutsättningar från start så att de kan planera sin undervisning utifrån principen universell utformning och tillgänglig undervisning. Säkerställ att litteraturlistan för de inledande kurserna är klar i god tid innan utbildningen startar. Informera gärna om möjligheten till särskilt pedagogiskt stöd på er webbsida. Använd gärna Myndigheten för yrkeshögskolans information när ni informerar om särskilt pedagogiskt stöd för presumtiva studerande. Används urvalsgrund särskilt prov vid antagningen rekommenderas att ni erbjuder möjlighet till anpassning (till exempel längre provtid) för sökande som kan styrka behov av särskilt pedagogiskt stöd. Informera om möjligheten till särskilt pedagogiskt stöd när antagningsbeskeden skickas ut. Erbjud om möjligt de studerande ett tillfälle att besöka skolan och bekanta sig med lokalerna innan utbildningen formellt startar. 30

31 Under utbildningen: Säkerställ att litteraturlistan för kurserna är klar i god tid innan respektive kurs startar. Erbjud gärna ett eller flera studiepass i studieteknik för alla studerande under de första dagarna av utbildningen. Informera om möjligheten till särskilt pedagogiskt stöd under de inledande dagarna och upprepa gärna informationen under utbildningen. Säkerställ att rutin för att kartlägga behov av särskilt pedagogiskt stöd finns. Behov av särskilt pedagogiskt stöd ska kartläggas om studerande begär särskilt pedagogiskt stöd eller om undervisande personal uppmärksammar att det kan finnas behov. Utbildningsledaren eller annan personal bör tillsammans med den studerande ta fram en åtgärdsplan där omfattningen av särskilt pedagogiskt stöd framgår samt hur och när uppföljning ska göras. Dokumentera gärna de samtal som förs med den studerande oavsett om ni kommer fram till att särskilt pedagogiskt stöd ska ges eller inte. 31

32 32 5

33 Del 5: Länksamling Myndigheten för yrkeshögskolans material Information om särskilt pedagogiskt stöd och tillgänglighet. Förslag på mall för åtgärdsplan samt förslag på rutin för att identifiera studerande som behöver särskilt pedagogiskt stöd. Film om att studera med funktionsnedsättning. Faktablad för utbildningsanordnare. gogiskt-stod-och-tillganglighet-information-for-dig-som-bedriver- YH-utbilding/ Faktablad för studerande. För dig som vill veta mer För att kunna skapa en tillgänglig undervisningssituation för studerande med funktionsnedsättning behövs kunskaper om olika funktionsnedsättningar. På följande webbsidor hittar du sådan information. Många av föreningarna kan även hjälpa till med föreläsningar eller ge tips på ytterligare material. Du hittar också tips på användbara appar, länkar och litteraturtips. Autism- och Aspergerförbundet Arbetar för att skapa bättre villkor för barn, ungdomar och vuxna 33

34 med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. De har även ett utbildningscenter som bedriver utbildning och sprider kunskap om autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd till personer med egen funktionsnedsättning, närstående och professionella. Dyslexiförbundet FMLS Ett förbund som samlar personer med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi, personer med matematiksvårigheter/dyskalkyli, deras anhöriga, föräldrar och andra intresserade. De arbetar med rådgivning och stöd, har en omfattande informationsverksamhet, bedriver intressepolitik och påverkansarbete, ordnar utbildning, möten, föreläsningar och lägerverksamhet. FUB En intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv. Hörselskadades Riksförbund (HRF) En organisation för hörselskadade en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden folkrörelse som arbetar för att tillvarata hörselskadades intressen genom att upplysa, stödja och påverka. Myndigheten för delaktighet Har information på sin webbsida, både om funktionsnedsättningar och om tillgänglighet generellt. Riksförbundet Attention En intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) så som ADHD, Aspergers syndrom/autismspektrumtillstånd (AST) och Tourettes syndrom. Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU Företräder familjer som har barn och unga med olika typer av rörelsehinder. I förbundet finns en rad olika diagnoser och diagnosgrupper, bland annat cerebral pares (cp), ADHD, ryggmärgs 34

35 bråck, hydrocefalis, medfödd benskörhet (oi), muskelsjukdomar, Prader-Willis syndrom, kortväxthet, plexus brachialis-skada och flerfunktionshinder. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH Arbetar för att människor med psykisk ohälsa ska ges goda förutsättningar att komma tillbaka till ett gott liv. Svenska Dyslexiföreningen Medlemmarna är i första hand personer som arbetar med barn eller vuxna som har läs- och skrivsvårigheter, till exempel lärare, specialpedagoger, logopeder, läkare och psykologer, men föreningen är öppen för alla. Föreningen arbetar för att sprida kunskap och skapa medvetenhet om dyslexi/läs- och skrivsvårigheter samt att omsätta aktuell forskning i pedagogisk verksamhet. Svenska OCD-förbundet Ananke En rikstäckande ideell förening med uppgift att stödja människor med tvångssyndrom (OCD) och närliggande diagnoser som Tourettes syndrom, trichotillomani (tvångsmässigt håravryckande), hoarding (tvångsmässigt samlande) och dysmorfofobi (BDD) och deras anhöriga. Synskadades Riksförbund En ideell intresseorganisation för synskadade. Synskadades Riksförbund ger ut flera tidningar och en mängd informationsmaterial om synskador, synskadade och de frågor som de driver. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Specialpedagogiska skolmyndigheten är en myndighet som arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Deras verksamhet omfattar normalt inte de utbildningar som MYH ansvarar för, men deras information kan givetvis alla ta del av. Här hittar du generell information om olika funktionsnedsättningar: 35

36 SPSM ger ut mycket läsvärd information om olika funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan anpassas utifrån dessa. Här kan du söka bland SPSM:s alla publikationer: SPSM ger även utbildningar där utbildningsanordnare som inte tillhör SPSM:s ansvarsområde kan få plats i mån av tillgång. De arrangerar även webbseminarier som det brukar finnas möjlighet att ta del av i efterhand. Sök på deras webbsida: sv/vi-erbjuder/kurser-och-konferenser SPSM har även information om olika alternativa verktyg som man kan använda i undervisningen. Det är tips på användbara appar, talsynteser, interaktiva skrivtavlor och mycket mer. sv/stod-i-skolan/it-i-larandet/stod-med-it Testa en funktionssimulator Myndigheten för delaktighet (MFD) har tagit fram en funktionssimulator. Du kan simulera två olika situationer i vardagen för hur en person med kognitiv funktionsnedsättning kan uppleva klassrumsmiljö och kollektivtrafik. Använd gärna funktionssimulatorn som diskussionsunderlag i lärarlaget för hur man kan göra undervisningen mer tillgänglig. Här kan du testa simulatorn: Tips på användbara appar Nedan listas olika webbsidor som ger förslag på olika användbara appar som den studerande kan ladda ner på sin mobiltelefon/läsplatta för att få stöd i undervisningen. En sida med information om appar som stöd för kommunikation, tid och planering. Här kan du söka efter, bläddra och själv tipsa om appar du tycker är bra. En blogg om språkutveckling, läs- och skrivsvårigheter och tidsenliga alternativa verktyg. 36

37 Skolappar listar och recenserar appar som med fördel kan användas i utbildning. I sökfunktionen på webbsidan kan man filtrera målgruppen så att apparna i första hand syftar till utbildning för vuxna. Skoldatatek listar användbara appar för Iphone och Android. Här finns det möjlighet för döva studerande att ringa till en taltelefon med hjälp av texttelefoni. Tjänsten är kostnadsfri och fungerar i de flesta webbläsare. Tillgängliga lokaler Arbetsmiljöverket ansvarar för föreskriften om arbetsplatsens utformning och mer information om vad fysisk tillgänglighet kan innebära finns att läsa i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2. Du kan hitta den här: Myndigheten för delaktighet arbetar med att samordna funktionshinderspolitiken i Sverige och ger ut information om krav på tillgänglighet. De har även producerat kortare filmer som kan användas som diskussionsunderlag, till exempel i lärargruppen. Se mer på deras webbsida: filmer-om-tillganglighet/ De ansvarar även för en skrift som ska fungera som stöd och inspiration för alla som strävar efter att göra sin verksamhet, sina lokaler och sin information tillgänglig. Diskrimineringslagen Även diskrimineringslagen ger riktlinjer kring tillgängliga lokaler. Läs mer på Diskrimineringsombudsmannens webbplats: 37

38 Litteraturtips Inkluderande möten i högskolan. Melin & Johansson (red). Studentlitteratur (2012) Inkludering av elever i behov av stöd Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i Fokus nr 28. Nilholm, (2006) Inkludering möjligheter och utmaningar. Sandström, Stier, Nilsson (red). Studentlitteratur (2014) Organisering av pedagogiskt stöd i högre utbildning En studie om studenter med funktionsnedsättningar och deras erfarenheter av högre utbildning i Sverige, Tjeckien och USA. Rapportserie i Socialt arbete, Rapport Nr 1, Blomberg, Järkestig Berggren & Bergbäck. Linnéuniversitetet (2013) Finns även tillgänglig via webb, sök efter artikeln på Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA. Ljudfil: media.hv.hik.se/media/ewa_bergback/hesd/hesd.wav Undervisa tillgängligt! Henriksson. Uppsala universitet (2012). Beställs via mail: info@pu.uu.se 38

39 Referenser Lagar Diskrimineringslagen (2008:567) Lagen (2009:128) om yrkeshögskolan Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Förordningar Dataskyddsförordningen (GDPR) Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan Propositioner Prop. 2013/14:198 Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering Prop. 2016/17:188 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Föreskrift Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) Myndigheter Myndigheten för tillgängliga medier Specialpedagogiska skolmyndigheten Övrigt Magnusson, J (2015) Självständighetens praktik uppfattning och användning av begreppet självständighet i relation till det självständiga arbetet. Södertörns högskola Undervisa tillgängligt! Kompendium från Studentcentrum, verksamheten Stöd vid funktionsnedsättning, Malmö Högskola 39

40 Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att förse arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Myndigheten för yrkeshögskolan Box 145, Västerås, Sweden