5 Möte med Kulturdepartementet och Näringsdepartementet om god ortnamnssed

Transkript

1 SÅMEDIGGI l SAMETINGET styrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA- styrelsemöte den januari 2~18 l Föredragningslista och justerare Administration 2 Rapporter och information l. styrelseordförande och styrelseledamöternas rapporter 2. Chefsrapporter samt information kanslichef 3. Ev Rapporter från övriga förtroendevalda 4. Ordförandebeslut 5. styrelsen och nämndemas rapporter till plenum 6. Organisationsöversyn 3 Ekonomi l. Budget Budgetunderlag Förordning om resor och ersättningar för förtroendevalda i Sametinget-barntillsyn bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga bilaga 5 Möte med Kulturdepartementet och Näringsdepartementet om god ortnamnssed 6 N or disk samekonvention 7 Renskötselkonventionen 8 Revidering av delegationsordningarna 9 Konsultationsordningen -begäran om möte 10 Valärenden 10.1 Fyllnadsval- StyrkommittE~n för det territoriella samarbetsorganet Nord Remisser l. Departementspromemoria (Ds 2017:63) Reglering av ekonomiska förmåner för förtroendevalda i Sametinget 2. Departementspromemoria (Ds 2017:65) säkerhetshöjande åtgärder vid Sametingets sammanträden 3. Remisslista 12 Inbjudningar/Meddelanden bilaga l. Inbjudnings-/meddelandelista 13 Parlamentsbyggnaden bilaga

2 SÅMEDIGGI l SAMETINGET styrelsen Inrättande av ume-, lule- och nordsamiska språkcentrum 15 Inrättande av hälso-, äldre och idrottsnämnd 16 Utformning av forskningspolitiskt handlingsprogram 17 Motioner bilaga l. M Digitala handlingar 2. M 513- Samisk språkutveckling 3. M 515- Dekalomsering av Sametinget 4. M 477- Behandling av yrkanden i plenum 5. M 518- Könsfördelning 6. M Alkoholpolicy 7. M 521 -Tolkning på plenum via media 8. M Toleransnivå för rovdjursskador inom rennäringen- fastställande av Skadenivåer, definition av allvarlig skada och riktlinjer för skyddsjakt på myndighetens initiativ 9. M F örsöksverksamhet med sameby 10. M 508- Skydd av samisk mark 11. M 514- Lag och ordning inom allmänhetens markutnyttjande i skog och fjäll 12. M 516- Renskötselpoliser 13. M 503 -Den skogssamiska assimileringsprocessen Uppföljning av plenumsbeslut l. Sametingets miljömål- strategi M 480- bifall 2. Toleransnivå för skada på rennäringen orsakad av konkurrerande markanvändning M bifall 3. Mark- och miljödomstolarnas sammansättning M 488- bifall 4. Stöd till studier i samiska på grund- och gyronasienivå M antagen 5. Angående Fastighetsverkets och Sveaskogs försäljningar av skogsmark inom renskötselområdet M 500- bifall Traditionell kunskap Samiska sanningskommissionen 21 Revidering av uppdragsbilaga för styrelseledamöter bilaga 22 Förslag till tema under plenum hösten

3 Sametingets styrelseordförandes rapport. (ANGE FÖRETAGETS NAJ\1N] [Välj datum J Skriven av: Per Olof

4 Sametingets styrelseordförandes rapport 30 oktober Kiruna Besök på kansliet. Kontorsarbete. 31 oktober Möte med Diskrimineringsombudsmannen /DO i Stockholm tillsammans med Simon Wetterlund. Diskussioner om hur sanning- och försoningskommissionens arbete ska läggas upp. Rapport från stormötet kommer i januari. Diskrimineringsombudsmannen ger löfte om stöd till arbetet i form sekretariatsfunktion, möteslokaler, övriga stödfunktioner. l november: SPR telefonmöte Ärendelista: SPR s 19/2017 Godkjenning av saksliste og innkalling SPR s 20/2017 Nordisk samekonvensjon -prosess. Framforhandlet forslag til Nordisk samekonvensjon ligger til sametingene for behandling. Det b le avholdt et seminar for sametingenes representanter i Östersund 30. august hvor ekspertene som har avgitt sine vurderinger deltok med innledninger og for diskusjon. Seminaret var ikke et forum for formelle beslutninger sametingene imellom, men det b le uttrykt et felles 0nske om en felles gjennomgang av forhandlingsforslaget i SPR-S, for å komme fram til en vedtaksordlyd som alle tre sameting kunne vedta. Nasjonal institusjon for menneskerettigheter (NIM) har i sitt mandat å gi råd om sikring og fremming av menneskerettighetene, også overfor Sametinget NIM engasjeres til å komme med en vurdering av konvensjonsforslaget (NIM). SPR s 21/2017 Plenumsm0te i Samisk parlamentarisk råd avholdes ls.mai 2018 i Karasjok Sametinget i Sverige overtar ledervervet. = :ro c. t:: o e C/) Q) "'' c ro :o - "'' o Q) C/) (i) ~ i c -~ E ro C/) SPR styrem0te avholdes i Östersund/Staare i forbindelse med Staare 2018 jubileumsveckan, S.februar SPR s 22/2017 Ishavet- Järnvägsförbindelse. Finska kommunikationsministeriet anser det som viktigt att ( ) infrastrukturen för turism, gruvindustri, olja- och gastransporter och fiske- och skogindustri byggs upp och stärks. Järnvägsförbindelse till Ishavet omtalas bl.a i Lappi-avtalet, där huvudmålen för utveckling av regionen är fastställda. Ett av huvudmålen i avtalet är att man under perioden färdigställer utredningen och påbörjar utstakningar av banlinjen. SPR styret lager en felles prinsipiell uttalelse med bakgrunn i vedtak i sak SPR s 37/2014 Uttalande om gruvverksamhet i Lannavaara och kraven om ombyggnad av vägnät. Sametinget i Norge lager forslag til uttalelse.

5 SPR s 23/2017 Klimakonvensjonens 23 Partsm0te, COP 23. Det lages en felles uttalelse til m0tet. Sametinget i Norge sender et forslag til uttalelse til styret overe-post idag Uttalelsen godkjennes over e-post. Frist for kommentarer settes til SPR s 24/2017 Sannhets- og forsoningskommisjon- statusrapport Aili Keskitalo informerte om arbeidet med Sannhets- og forsoningskommisjonen i Sametinget i Norge.Tiina Sanila Aikio informerte om arbeidet med Sannhets- og forsoningskommisjonen i Sametinget i Finland.Per-Olof Nutti informerte om arbeidet med Sannhets- og forsoningskommisjonen i Sametinget i Sverige. SPR s 25/2017 Neste möte. 6 november. Girjas-förhandlingar i hovrätten i Umeå. 7 november : Möte med SSR:s styrelse och Polisen i Umeå. RSR/SSR Ansökan om medel3.9 milj. SSR önskar att delta i förhandlingarna. Sametinget stöder SSR i att organisationer och samebyar ska medverka i förhandlingarna med staten. Beträffande ersättningar och bidrag till köp av livren. Hur ska bidrag till rennäringen utformas? Vilka ska få prisstöd? Hur går man vidare med konventionen? Sametinget kontaktar Norska Sametinget så snart som möjligt, och söker personer till arbetsgruppen via SSR. Beträffande vargjakten i Jämtland anses ersättningen på kr vara för lågt. Vargjakten har varit oerhört tid- och resurskrävande. Är det Naturvårdsverket som ska skyddas. Vargjakten medför även en psykisk belastning. Här måste man få på plats ett samarbete mellan parterna. 6/12-17 möte med Bucht i Stockholm. Möte med Miljödepartementet Samarbete måste prioriteras på fältet. Det är viktigt att förtydliga att Sametinget har en tvådelat roll som inte ska blandas. Samebyarna företräder enskilda intressen medan Sametinget företräder de offentliga. Styrelsen antar och beslutar om förordningar. Beteskris. = :ro 2::. t: o c.. c.. ~ (/) Q) "'O c ctl :o 'l "'0 o Q) (/) ~ ~ (/) ~ c ~ E ctl (f)

6 Naturvårdsverkets förvaltning hörsammas av Regeringen. Toleransnivån tillkom eftersom man inte kunde styrka förluster med vetenskapliga metoder. Det är behov för att stärka samebyrelaterat forskning. Möte med Polismyndigheten i Umeå. Håkan Karlsson Chef i BD län, öppen debatt med Mikael Säll Lind al, Klas J o hans son Region Polischef, Anette Koivuniemi Chef för BD Norr. Hur kan vi samarbeta i frågor som rör oss. Det kan finnas möjligheter för att bygga upp en renpolisverksamhet Behovet finns i förvaltningen, men vägen är lång för att nå målen. Det finns behov för att föra dialog med polismyndigheten i Norge, och samarbetet för att minska renpåkörrungar måste stärkas. 8/11 På kansliet i Kiruna. 9/11 Kiruna. Möte med Riksrevisionen november : styrelsemöte på kansliet i Kiruna november : Deltar på Cop 23 i Bonn Tyskland. Sametinget ved styrelseordförande finns på plats vid COP 23 i Bonn under dagarna 15-17/ /11- Följer klimatmötets högnivådel Tal av bland andra Angela Merkel ja Emmanuel Macron. Träffat och haft samtal med andra urfolksrepresentanter. Tagit del av deras åsikter. Deltagit i möten med svenska delegationen. Ansluter klimatmötet under slutförhandlingarna om urfolksplattformen. Deltar på ED-paviljongen och den nordiska paviljongen. Urfolk från hela världen har under den gångna veckan deltagit på klimatförhandlingarna i samband med FN klimatkonvention (UNFCCC). Staterna lyckades tyvärr inte slutföra urfolksplattformen så som den antogs i Paris Vissa delar i processen kommer det att slutförhandlas om i maj Urfolksplattformen ska vara ett verktyg för samarbete mellan urfolk och stater för att bättre kunna använda sig av urfolkens traditionella kunskap, för att lyfta kapaciteten och för att ta fram effektiva åtgärder för att stoppa klimatförändringar. Man enades dock om urfolkplattformens mål och funktion. Man vill att den ska uppfylla urfolksrättigheterna, och att urfolkens fria och informerade samtycke också ska avse utbyte av kunskap. Det beslutades att plattformen implementeras fullt ut från nästa år. Parterna i klimatkonventionen har som förutsättning att urfolkens medverkan i slutförhandlingarna av plattformen och plattformens framtida drift ska vara både fullvärdig och effektiv. 16/11- Morgonmöte i svenska delegationen. Deltar i möte om mänskliga rättigheter och åtgärder om klimatförändringar.

7 Följer paneldebatt med Fijis premiärminister Frank Bainimarama, President Hilda Hini från Marshallöarna, Costa Ricas miljöminister Guttierez Espeleta och miljöambassadör Aziz Mekoura från Marocko. Ä ven Hind ou Ibrahim från Klimatforum för urfolk IPFCC, Anabella Rosemberg ITUC och Mary Robinson medverkar. På grund av radikala klimatförändringar är behovet för en tydlig klimatpolitik stort, och en integrering av människarättigheter är helt nödvändigt. Tyvärr har situationen försvårats för dom som tar ställning för och stödjer människorättigheter, och det civila samhället får ta mindre plats. Hinclou och övriga föreslår en bättre dialog med urfolk/plattformen. Förhandlingsformerna är inte tillräckligt inkluderande. Marocko framhåller att HR Human Rights (människorättigheter) ska integreras på alla områden, även på miljöområdet och i organisationer. Effektivt genomförande; Mary Robinson påminner om att många förändringar har skett sedan mötet i Köpenhamn och man har en förhoppning om at klimaträttigheter och Talanoa konceptet, Bula-andan vill påverka klimatförhandlingarna i COP24. Undertecknad deltar också på ett särskilt möte med Gröna klimatfonden där Sveriges klimatminister och vice statsminister Isabella Lövin talar om finansiering av internationella klimatåtgärder. På urfolkspaviljongen följde jag debatten om hur Paris-avtalet ska genomföras och hur man ska fortsätta arbetet för att skydda regnskogarna. 17/11/17 I övrigt gick dagarna till att nätverksbyggande och samtal med andra urfolksrepresentanter om deras erfarenheter med klimatförändringar november: Möte med Kulturdepartementet i Kiruna november : SPR möte i Karasjok Årendelista: SPR s 26/2017 Godkännande av kallelse och föredragningslista - Styrelsen beslutar om protokoll ska skrivas (med beslut) eller bara ett referat SPR s 27/2017 Genomgång och godkännande av mötesprotokoll SPR s 4/2017 SPR s 28/2017 Nordisk samekonvention-processen framöver SPR s 29/2017 Sannings- ochförsoningskommissionen-status och processen framöver SPR s 30/2017 Övriga frågor SPR s 31/2017 Nästa möte Beslut = :ro C. t: o Q. Q. ~ (/) (j) "O c ~ :o '+ "O o (j) (/) ~ ~ (/) ~ c -~ E ro Cf)

8 Samiskt parlamentariskt råd registrerar att den finska kommunikationsministern och den norska samferdselsministern har enats om att utreda en möjlig etablering av järnvägsförbindelse mellan Finland och Norge. Om en järnvägsförbindelse mellan Finland och Norge realiseras, vill det medföra ingrepp i et viktigt samiskt land- och resursområde, och den vill ha en omedelbar och omfattande inverkan på samisk kultur, rennäring och naturbruk Samiskt parlamentariskt råd ber den finska och norska regeringen att säkerställa att sametingen i dessa två stater får all information om processen och en möjlighet att konsulteras om planeringen och genomförandet av järnvägsförbindelsen, och att man får möjlighet att fullt ut delta i processen. Samiskt parlamentariskt råd kräver att den finska och norska regeringen säkerställer att processen samordnas i förhållande till sametingen i Finland och N or ge. Samiskt parlamentariskt råd uppmanar den finska och den norska staten att hörsamma Espoo-konventionens (Convention on Environmental Impact Assessment in a Transboundary Context) föreskrifter i denna process. 4 december: Kansliet i Kiruna 5 december: Möte med SSR i Stockholm angående Renskötselkonventionen 6-7 december: Möte med Landbruksdepartementet och minister Sven Erik Bucht angående Renskötselkonventionen, klimatförändringar, Näringsutveckling, RBP, contorta, rovdjurspolitik, och skogsavverkningar. Möte med kulturminister Alice Bah Kunke angående konsultationsordningen. 7 december : SPR telefonmöte om nordisk samekonvention. 8 december: Ordförandesammanträde i Kiruna december: Deltar på möte i Montreal angående CBD = :ro C. t: o Q. Q. ~ C/) (J) "O c ro :Q '+ "0 o (J) C/) ~ ~ i c ~ E ro (/') EU möte. Koordinering av artiklar. Närvarar tillsammans med svenska delegationen och övriga: Börje Alriksson, Håkan Tunon, Pernilla Malmer, Matilda Månsson, Laila Öberg PON. 11/11-17 Resa från Kiruna via Stockholm och Munchen till Montreal. På EU-rådet i Montreal med Estland som värdland. 12/12-17 kl Koordinering av artiklar. Pga. tidsbrist hann man inte komma till enighet, och vi fick skjuta upp mötet till dagen efter. Miljödepartementet föreslog att inför nästa år bör Sametinget få delta med 2 politiker, en som deltar med EU och den svenska delegationen, och en som möter i urfolkscaucus.

9 13/ förslag till ändrigar.23,l, 2, Frågorna är svåra att hitta lösningar till, och det är också svårt att enas om formuleringarna. UK hade svårt att sluta sig till formuleringarna. Agenda objekt 5 var en av punkterna där åsikterna gick isär. Debatten fokuserar mycket på EU:s position i förhållande till dokumentet, och vad man kan ge stöd till. Kl inleddes plenumet med en välsignelse av en Mohawk företrädare. Objekt 3, Rutzolijirisaxik innehåller särskilda riktlinjer för repatriering av traditionell kunskap som bevarar och ger et bärkraftigt biologiskt mångfald. Objekt 4 Ordlista över relevanta nyckelbegrepp 14/12 Den svenska delegationen samlades kl med en genomgång av dagens artiklar och för att diskutera hur man ska förhandla med EU gällande uttalandet från EU och MS (member states) om WG artikel8j. Kl.lO.OO Plenum: Avslutande del av arbetsprogrammets 7,10,12. Man har tagit sig ett steg vidare i arbetet med biologiskt mångfald. Målet är att genomföra och integrera artikel 8j i beslut som angår urfolk och lokalsamhällen både i konventionstext och protokoll. Canada är ett föregångsland vad gäller urfolksfrågor. ITEM 6. Överläggningar om hur man kollektivt kan frigöra och bevilja medel för åtgärder som skyddar urfolkssamhällen och lokalsamhällen, och den biologiska mångfalden. EU och medlemsländerna är positiva till beslutet som rör xiii/20 och de principiella verktyg som läggs till grund för åtgärder riktade till urfolk och lokala samhällen (fritt och informerat samtycke). Förhandling om hur man intar en rådgivande funktion för FN:s permanenta forum för urfolk. CBD/WGSJ/10/9. Kl Möte mellan EU och IPLC delegation (Indigenous people and local communities). Preston Hardisson: Att föra dialog med IPLC vore positivt för det vidare arbetet, både i form av möten, ekonomiska bidrag och uppföljning. Man bör utveckla informationen och dialogen, samt ansöka om medel från EU. = :ro 2: 15/12 På plenum lade Artikel 8j- arbetsgruppen fram sitt slutgiltiga förslag på rekommendationer; att repatriera traditionell kunskap, att arbeta med relevanta begrepp inom artikel 8j och att komma med rekommendationer angående UNPFII UN Permanent forum on indigenous issues. I övrigt diskuterades andra förslag som hade lagts fram. UNPFII:s delegation gav sitt bifall till arbetsgruppens rekommendationer. 16/12 Biodiversitet och frågor gällande artikel8j har naturligtvis stor inverkan på samerna vardag.

10 Paneldebatt, SGP För urfolk är FPIC det viktigaste verktyget. Mrinalini Rai Thailand, W omen caucus in CBD Gloria Marina A pen Gonzales Guatemala. Urfolk - vi värnar mångfalden Zsolt Molnar Etnoekolog Som bilaga finns mitt anförande på ungefär 2 min. 19 december: Möte med Kulturdepartementet om konsultationsordningen december : styrelsemöte i Kiruna. Sametinget styrelseordförande/president Ella Nilsa BieteJa Biera Garen Anna Garena/ Per Olof Nutti Box Giron/Kiruna Telefon: Mobil: E- post: per-olof.nutti sametinget.se = :ro C. t: o a. a. ~ (/) Q) "'' c ro :o '+ "'0 o Q) (/) ~ ~ (/) ~ c ~ E ro C/)

11 Redovisning av ansvarsområde samiska hälsofrågor Denna redovisning gäller perioden l september- 31 december 2017 Möten sept. 4 okt. 19 okt. 8-9 nov nov. 16 nov. 29 nov. 30 nov. 13 dec. styrelsemöte i Kiruna Styrelsemöte i Kiruna Fördjupad dialog med Kulturdepartementet och Näringsdepartementet i Stockholm styrgruppsmöte - Kunskapsnätverket för samisk hälsa i Storuman styrelsemöte i Kiruna Telefonmöte - Referensgruppen för Kunskapsnätverket för samisk hälsa Telefonmöte- Styrelsen Telefonmöte - styrgruppen för Kunskapsnätverket för samisk hälsa Dialogmöte med Socialdepartementet i Stockholm Undertecknad är från och med 9 nov ordförande i Styrgruppen för Kunskapsnätverket för samisk hälsa Britt Sparrock styrelseledamot

12 Rapport /10 4/10 9/ /10 20/1 o - 25/1 o 12/ /11 28/11 30/11-1/12 5-7/12 7/ /12 Deltagande på möte med kulturnämnden styrelsemöte i Kiruna Centralt samrådsmöte region Norrbotten Möte med kultur och - näringsdepartementet i Sthlm Genomgång av Sametingets förda kulturpolitik Förmöte inför styrelsemöte styrelsemöte Möte kulturdepartement styrelsemöte Sametingets Kulturmöte Luleå Möte kultur och näringsdepartement Sthlm möte med Sameätnam och stockhalms Sameförening ang ett samsikt kulturhus i Stockholm. styrelsemöte, budgetberedning och möte med kulturdepartement Övriga arbetsuppgifter Särskilt uppdrag att utforma arvodesavtal tillsammans med J an Rannerud for styrelsens ledamöter samt översyn av förordning om resor och ersättningar för Sametingets förtroendevalda. Utformning av uppdragsbilaga för reglering av arbetsuppgifter kopplat till avtal om styrelseledamöternas fasta styrelsearvode. Återkommande konsultationer med kulturnämndens ordförande i kulturpolitiska frågor. l(iruna 30/ Anders Kråik, ansvarig kulturpolitiska frågor

13 Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkie Redovisning ansvarsområde Näring- Media- ED-frågor för perioden Möten styrelsemöte i Kiruna Extra styrelsemöte i Kiruna Möte med Georange ang. miniseminarium Möte med Kultur och Näringsdepartementen styrelsemöte i Kiruna Möte med Näringsnämnden styrelsemöte via telefon Möte med Näringsdepartementet i Stockholm Utbildning på Kulturdepartementet i Stockholm Möte med Georange ang. miniseminarium styrelsemöte i Kiruna Möte med Kulturdepartementet i Kiruna Budgetberedning Möte med SR om formerna för dialog mm. F ör beredelser och dokumentation ingår inte

14 Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkie Redovisning för ansvarsområde rennäringsfrågor i styrelsen Denna redovisning avser tiden från 1 oktober- 4 januari 2018 Möten 4-5 oktober Deltagande på renbruksplanskonferensen Möte med J o harma Kirsti angående anslagskredit och regleringsbrev. 11 oktober 16 oktober 17 oktober 18 oktober 19 oktober 27 oktober Möte med Ruona Burman, Länsstyrelsen angående rovdjurssituationen i Jämtland. Länsstyrelsens inventeringsmöte i Luleå angående spillningsinventering och dna analyser. Vindkraftseminarie, Solna. Hur kan kumulativa effekter på renskötseln minska eller undvikas och behövs mera forskning om rennäring- vindkraft. Möte med näringshandläggaren på SSR angående CWD. Möte med Naturvårdsverket angående författningsändringar för förvaltningsverktyget toleransnivåer för rennäring orsakade av stora rovdjur. Möte med kultur- och näringsdepartementen Telefonmöte med Loran Postolovski angående den långa framförhållningen av slakteriernas bokningar av veterinärer vid slakt. 28 oktober Rennäringsnämndens ordförande har haft telefonmöte med SSRs näringshandläggare angående handlingsplan vid upptäckt av CWD.

15 6november?november november 15november 22november 23november 1 december 5 december 7 december 8 december december 19 december 19 december 20 december december Representerade vid förhandlingar Girjas mot Staten. Möte med SSRs styrelse, där vi diskuterade gemensamma frågeställningar. Möte med Polisen där vi tog upp frågor om Polisbevakning i samband med jakt, behov av poliser med utbildning i renskötselfrågor, polisens hantering av händelser kring djurplågeri och hot mot renskötare, renpåkörningar samt allmänna frågor om skoterförbudsområden. styrelsemöte i Kiruna Beredning tillsammans med kansliet angående N arrbottens inventeringsrapport och renmärkesapp. Telefonmöte med SSRs rovdjursgrupp Ordförandeberedning inför nämndsmöte Möte med N a turvårdsverket angående genetisk viktig varg i Arvidsjaursområdet Mötet skandinaviskt inventeringsmöte, Östersund Möte med Kulturdepartementet Ordförandeberedning inför nämndsmöte Seminarie om näringsrelevant remdriftsforskning Möte i Kiruna med kulturdepartementet om konsultationsordningen och andra samepolitiska frågor. Möte med samebyar i Kiruna för att lyssna av de aktuella frågeställningarna för samebyarna. Sametingets styrelse bjöd representanter för alla sametingspartierna samt nämndemas ordförande till beredningsmöte om budgeten styrelsemöte Rennäring Hemställan om författningsändringar styrelsen har gjort hemställan om lagstiftningsåtgärder av toleransnivåer och förvaltningsverktyg för förlust av ren till stora rovdjur

16 Contorta Sametingets styrelse lyfte problematiken med Contortatall och dess konsekvenser på renbete vid mötet med Landsbygdsministern. Möte med polisen Vid mötet med polisen diskuterades frågor som renskötselpoliser och utbildning av poliser om samer och rennäringen i syfte att motverka hatbrott mot samer och renar. Utökad polisbevakning i samband med älgjakt och skoterförbundstid. Renpåkörningar och arbetet att minska trafikpåkörningar. Seminarie om näringsrelevant remdriftsforskning i Tromsö Norges landsbygds och matdepartemanget inbjöd till seminarie där forskning diskuterades, syftet var att visa vilken forskning som är gjord samt behovet av framtida forskning. De aktuella forskningsområden: Beredskap och kompetens för renens hälsa, konkurrerande markanvändning och dess konsekvenser på rennäringen, klimatförändringars påverkan på renbete och förbuskning av tundra, konsekvenser av tillskottsfodring på renbete, teknologi inom renskötseln och nya möjligheter till kompletteringsnäringar till renskötseln som turism, resurs för kompetenshöjande insatser till omvärlden samt som resurs i införande om kunskap om samer i skola. Marita Stinnerbom styrelseledamot, Rennäringsnämndens ordförande

17 Sårncdiggi Sårncdigge Sårnicdiggic Saerniedigkie Redovisning för ansvarsområde språk -utbildning, språknämnden samt övriga uppdrag. Denna redovisning avser perioden 13 november januari Möten november 16 november november 29 november 4 december 4 december 5 december 6 december 13 december styrelsemöte i Kiruna. Samtal om återlämnande av samiska kvarlevor samt vägen framåt arrangerat av Svenska Kyrkan i Uppsala. Se bilaga. ED-European Arctic Dialogue Seminar i Bryssel. Seminarium och workshop med fokus på den europeiska delen av Arktis och hur EU kan stärka regionen. Deltagande i workshop "Diversifying European Arctic Economies". styrelsemöte i Kiruna. Möte i Arjeplog med pitesamiska arbetsgruppen angående processen att godkänna en pitesamisk ortografi. Möte i Storuman med Henrik Barruk om umesamiska språkets förutsättningar och utveckling. Möte i Lycksele med umesamiska gruppen Ålgguogåhtie om umesamiska språkets förutsättningar och utveckling. Möte i Stockholm mellan Sametingets styrelse och Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht om renskötselkonvention, contorta, renbruksplaner, klimatanpassning, näringslivsutveckling, rovdjur, tillfälliga skoterförbud. Samråd i Stockholm med Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke om minoritetspolitiken om samisk språklag, samiska språkcentrum, samisk hälsa, statens ansvar att se till att Sametinget l

18 Såmcdiggi Såmcdigge Såmicdiggie Saemiediglde har möjlighet för (bidrag och stipendier för) revitalisering av språket (riktat till vuxna), minoritet.se. 14 december 15 december 19 december 20 december december Samråd i Kiruna med Institutet för Språk och Folkminnen. Diskussion om b la. möjligheter för att utlokalisera ISOF:s samlingar med samiskt material till Sapmi och närmare den samiska befolkningen, ortnamnsfrågan och framtida former för samråd. Ordförandeberedning i Kiruna inför nästa språknämndsmöte. Möte i Kiruna med kulturdepartementet om konsultationsordningen och andra samepolitiska frågor. Budgetberedningsmöte i Kiruna mellan styrelsen och representanter för alla partier i Sametinget om budgeten styrelsemöte i Kiruna. Lars Miguel Utsi V arre stivrasagadoalli, Giellalavdegotti sagadoalli Vice styrelseordförande, Språknämndens ordförande Bilagor: Inlägg vid samtal om återlämnande av samiska kvarlevor,

19 Samediggi Samedigge Såmiediggie Saemiedigkie Inlägg av Lars Miguel Utsi, rundabordssatntal om samiska kvarlevor i Uppsala Tack till ärkebiskop Antje J ackelen och samiska rådet för inbjudan till detta rundabordssamtal J ag är tacksam till kyrkans insats att genom sin vitbok verka för att starta en försoningsprocess med det samiska samhället. En viktig del i en sådan process är också frågan om de samiska kvarlevorna som finns i museers och andra institutioners samlingar och hur vi ska nå framgång i frågan om repatriering. Det här belyses också väl i vitboken i och med Carl Gösta Ojalas artikel, vilket vi också hört om här. Det är en obehaglig historia som vi har att göra med. Det är en del av rasbiologins framväxt och hur man i vetenskapens namn utförde grova kränkningar mot de begravda och deras efterlämnade. Vi ser en cyniskhet och ett respektlöst och maktfullkomligt förhållningssätt mot den samiska befolkningen, och andra grupper också förstås som utsattes för gravskändingarna. Det är mycket som man förfäras av när man ser på historiken bakom de samiska kvarlevorna. Det att rasbiologerna utövat byteshandel mellan varandra, där ovanliga kranier, tex de samiska, blivit värdefulla varor som man kan sälja vidare, där det här värdet lett till att man inte bara letat efter skelettdelar i äldre gravar men också tagit kroppsdelar från nyligt avlidna. Lika förfärande är det att man har skändat gravarna fullt medvetna om att lokalbefolkningen kraftigt motsatt sig att man ska ta kvarlevor, man har gjort utrgrävningar nattetid och aktivt försökt undvika lokalbefolkningen just för att de inte ska kunna hindra att deras förfärders kvarlevor blir stulna. Cujuhus/ Adress Sametinget Box KIRUNA Tel efovd n a/telefon (växel) E-post/webbplats kansli@sametinget.se

20 Sammantaget ser vi också hur rasbiologernas arbete i det närmaste verkar vara systematiserat över hela Sapmi, vidare österut bland våra renskötande systerfolk i Ryssland och urfolk i resten av världen. Det är ett så grovt maktövergrepp, från individnivå ända upp till nationell och internationell nivå med en systematisk insats har man fråntagit urfolkens självbestämmande över våra förfäder, våra gravplatser, vårt kulturarv. Och övergreppet är som bekant inte bara i form av det fysiska resultatet av att man tagit kvarlevor. Det stora övergreppet ligger i det immateriella, spirituella och religiösa. Att begravningens syfte, jordfästandet, brutits. J ag är också glad att regeringen börjat arbeta med dessa frågor. Den kunskapsöversikt om mänskliga kvarlevor vid offentliga museer som publicerades av historiska museet i 2016 ger oss en inblick i vad vi behöver göra. Vi måste definitivt få en full överblick över vilka samiska kvarlevor som finns i våra institutioners arkiv, hur de kommit dit, används och vad som ska ske med dem i framtiden. J ag noterar att man i rapporten påpekar att ärenden kring återföring som ägt rum i det stora hela är ytterst få, särskilt i förhållande till de mängder av mänskliga kvarlevor som museerna förvaltar. Om de samiska kvarlevorna återbegravdes eller lämnades tillbaka till det samiska folket borde det alltså inte riskera det vetenskapliga värdet, i stort, då det handlar om en liten andel av samlingarna. En viktig grundsten för vår rätt som urfolk är FN: s deklaration om urfolks rättigheter, som godtogs av FN i Sverige har godkänt deklarationen. Den berör kulturarvsfrågor och kulturella rättigheter, och säger att urfolk ska ha rätt att förvalta sin egen kultur. Det är också tydligt att det innebär också rättigheter gällande repatriering av mänskliga kvarlevor. Svenska staten har i grundlagen erkänt samerna som ett folk. Genom det erkänns våra rättigheter som ett folk, och det är därmed mycket tydligt att urfolksrättigheter är relevant att beakta i alla lägen för Sverige och dess myndigheter. Sverige har också, tillsammans med Norge och Finland, förhandlat fram ett förslag till en N or disk Samekonvention som är tänkt att bli ett bindande dokument om de samiska rättighetena inom de tre nordiska staterna. Utkastet tilllonventionstext presenterades i början av året och behöver de tre Sametingens godkännande. Konventionen är färdigförhandlad mellan staterna, vilket också betyder att alla förslagen som finns med i konventionen är staterna beredda att genomföra. Cujuhus/ Adress Sametinget Box KIRUNA Telefovdna/Telefon (växel) E-post/webbplats kansli@sametinget.se

21 Artikel22 i konventionen handlar om Samiskt kulturarv, samiska kulturella uttryck samt samisk traditionell kunskap. Artikeln har text som är relevant för frågan om samiska kvarlevor på offentliga institutioner. Staterna ska ta hänsyn till samiskt kulturarv, samiska kulturella uttryck och samisk traditionell kunskap när de fattar beslut i frågor som rör samiska förhållanden. Samiskt materiellt kulturarv ska skyddas i lag. Staterna ska verka för att det samiska immateriella kulturarvet tryggas. Sametinget eller myndigheter i samarbete med Sametinget, samiska museer eller andra samiska institutioner ska ansvara för frågor om samiskt kulturarv. Samiskt kulturarv som innehas av staten eller ett annat offentligt organ ska förvaltas av Sametinget eller av museer eller institutioner i samarbete med Sametinget Staterna ska verka för att samisk kulturegendom återförs och förvaltas enligt tredje stycket. Eftersom texten här är färdigförhandlad mellan staterna förstår vi också att Sverige är beredd att implementera de föreslagna förändringarna, utifall konventionen godkänns. Man har internt redan förberett för att Sametinget ska få ta över förvaltningen, eller i alla fall ansvaret för förvaltningen, av det samiska kulturarvet och att samisk kulturegendom återförs till samisk förvaltning. Vi hade sametingsval i maj månad och i september tillsatte nuvarande majoritet en ny styrelse för Sametinget I samband med det har vi också presenterat en politisk inriktning för vårt arbete, där vi bla. uttalar att alla frågor om samisk kultur ska överföras till Sametinget Sammantaget ser vi en tydlig väg framåt för frågan om samiskt kulturarv och samiska kvarlevor på de offentliga institutionerna. Det handlar om vår samiska rätt till att bestämma om vår egen historia, vårt kulturarv och att vi genom Sametinget kan ta det ansvaret. Den nytiiiträdda styrelsen är redan igång med detta arbete konkret. Vi har viktiga frågor att samarbeta om med olika aktörer, b la. vi som är samlade här. Vi har också principiella frågor som vi kommer ta upp i dialog med regeringen. Cujuhus/ Adress Sametinget Box KIRUNA Telefovdna/Telefon (växel) E-post/webbplats kansli@sametinget.se

22 Sametinget har påbörjat arbete med frågan om samiska kvarlevor i 2007, då plenum beslutade att kräva en fullständig identifiering av allt samiskt skelettmaterial i samtliga statliga samlingar. Det framgår med klar tydlighet att museer och institutioner i regeringsuppdraget i en del fall inte tagit med det samiska skelettmaterialet i Sverige, som t ex Statens historiska museer, att Sametinget kräver en kartläggning hur museer och institutioner tillskansat sig materialet, alltså huruvida det skett genom öppning av gravar eller på annat sätt, att Sametinget kräver en repatriering- återföring av det samiska mänskliga kvarlevorna. Om det går att identifiera skelettdelarna (de avlidnas identitet) bör Sametinget arbeta för en återförening och en värdig återbegravning i ursprungsområdena för de mänskliga kvarlevorna." Regeringen har beslutat om att överlämna ett kranium utan skalltak till Sametinget för begravning, där frågan tyvärr stannat då Sametinget inte haft resurser för arbetet. Sametinget har gjort en hemställan där det framgår att Sametinget hemställer regeringen om att regeringen tillser att 12 samiska kranier ska återföras till "det samiska folket, och dess förvaltningsrätt tillfaller Sametinget Lars Miguel Utsi Vice styrelseordförande Samediggi Cujuhus/ Adress Sametinget Box KIRUNA Telefovdna/Telefon (växel) E-post/webbplats kansli@sametinget.se

23 PERIOD: Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkie Avdelning/enhet Budget för perioden Utfall för perioden Kommentar stab Eko/ad m Verka för en levande samisk kultur, ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt att besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande, utse ledamöterna i Sameskolstyrelsen, fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet,medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnytljande av mark och vatten, informera om samiska förhållanden, och utföra de övriga uppgifter som ankommer på Sametinget enligt lag eller annan författning. Lag (201 0:868). Ökat politiskt och förvaltningsmässigt självbestämmande genom: ökat inflytande i ekonomiska, sociala och kulturella beslutsprocesser som påverkar det samiska samhället ökat inflytande i beslutsprocesser som påverkar samernas traditionella land- och vattenområden samt naturresurser starkare samiskt näringsliv genom: o en ekonomiskt, kulturellt, socialt och ekologiskt hållbar rennäring o breddad samisk näringsbas o ökad lönsamhet bland samiska företagare Ökad användning av samiska språket VERKSAMHETENS MALSÄTTNING Vi är kompetenta ambassadörer för samisk kultur och det samiska samhället Det finns ett stort förtroende för Sametinget som organisation hos den samiska allmänheten, regering, riksdag och övriga myndigheter Vi använder oss av och förmedlar samisk kunskap med utgångspunkt i arbediehtu och ett holistiskt synsätt Vi upplevs som en attraktiv arbetsgivare och har en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö Vi har ett utökat förvaltningsansvar för de samiska näringarna

24 Vårt deltagande i samråd och beslutsprocesser med olika myndigheter har ökat Fler i det samiska samhället och på kansliet använder och talar samiska Ökad användning av det samiska språket muntligt och skriftligt Vi har förbättrat kvaliten och effektiviteten i handläggningenmöjlighet AKTIVITETER UNDER PERIODEN 22 november genomfördes en utbildning om bland annat jäv samt ljänstemannarollen för samtliga anställda dec genomfördes en personalkonferens med bl a föreläsningar om jämställdhet samt "gal dat oahppa"-filosofin. l december genomfördes MBL 19 gällande förslag till ny organisation.arbetet med ny organisation och budget för 2018 är tillsammans med bokslutsarbetet det mest prioriterade arbetet för närvarande. Sametinget outsourcar sin it-avdelning och har under perioden haft upphandlingen publicerad. AVVIKELSER GENTEMOT PLAN Finns inga avvikelser mot plan som kan medföra en ekonomisk, social, politisk eller teknisk risk. KOMPETENSFÖRSÖRJNING SAMT ISK-RAPPORTERING Sametinget genomför under perioden rekryteringsarbete för Språkkonsulent till Samsikt språkcentrum samt en vikarierande nordsamisk språkkonsulent ÖVRIGT (EX DEL TAGANDE l MÖTEN, KONFERENSER M M) stab: Chef Ekonomi/adm: 8-9 nov Löpande granskning av Riksrevisionen 13 nov Intervju av OECD angående arbetsförmedlingens arbete med integration 5 dec deltagit i grundutbildning av systematiskt arbetsmiljö arbete Kanslichef: 1 nov styrgruppsmöte Trad kunskap 1 O nov- Riksrevisionen uppsummeringsmöte löpande granskning 12, 13, 14 nov styrelsemöte 15 nov Arbetsgivardagen Sthlm nov näringsnämnden Luleå 20 nov besök av Kulturdepartementet 21 utbildning i Kiruna av Kulturdepartementet frättsenheten gällande jäv samt tjänstemannarollen 1 dec styrgruppsmöte trad kunskap 2

25 4 dec MBL möte 5 dec Omställningsdagen Sthlm 6-7 dec möte kulturdepartementet samtnäringsdepartementet-styrelsen 8 dec skyddskommitten 11, 12,13 dec personalkonferens Sthlm 13 dec möte socialdepartementet tillsammans med Britt Sparrak 14 dec Samråd i Kiruna med ISOF( GO Martin Sundin) tillsammans med L-M Utsi samt avd chef kultur 19 dec möte Kiruna Kulturdepartementet samt samiska organisationer (styrelsen) 20 dec budgetberedning (styrelsen) 19,20,21 dec styrelsemöte 21 dec samråd med SR tillsammans med Jan Rannerud samt avdchef kultur 21 dec uppföljningsmöte med utvärderare bibliotek 3

26 PERIOD: Samediggi Samedigge Såmiediggie ~ ~ ~ ~ S_a_e_rm~ erughle Budget för Utfall för Kommentar Verka för en levande samisk kultur, ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt att besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande, utse ledamöterna i Sameskolstyrelsen, fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet,medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten, informera om samiska förhållanden, och utföra de övriga uppgifter som ankommer på Sametinget enligt lag eller annan författning. Lag (201 0:868). Ökat politiskt och förvaltningsmässigt självbestämmande genom: ökat inflytande i ekonomiska, sociala och kulturella beslutsprocesser som påverkar det samiska samhället ökat inflytande i beslutsprocesser som påverkar samernas traditionella land- och vattenområden samt naturresurser starkare samiskt näringsliv genom: o en ekonomiskt, kulturellt, socialt och ekologiskt hållbar rennäring o breddad samisk näringsbas o ökad lönsamhet bland samiska företagare Ökad användning av samiska språket VERKSAMHETENS MALSÄTTNING Vi är kompetenta ambassadörer för samisk kultur och det samiska samhället Det finns ett stort förtroende för Sametinget som organisation hos den samiska allmänheten, regering, riksdag och övriga myndigheter Vi använder oss av och förmedlar samisk kunskap med utgångspunkt i arbediehtu och ett holistiskt synsätt Vi upplevs som en attraktiv arbetsgivare och har en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö Vi har ett utökat förvaltningsansvar för de samiska näringarna Vårt deltagande i samråd och beslutsprocesser med olika myndigheter har ökat Fler i det samiska samhället och på kansliet använder och talar samiska Ökad användning av det samiska språket muntligt och skriftligt Vi har förbättrat kvalitem och effektiviteten i handläggningen

27 AKTIVITETER UNDER PERJODEN Klimatanpassning Sametinget har under september utlyst medel till pilotsamebyar för att de ska ta fram en klimatsårbarhetsanalys och handlingsplan för klimatanpassning för sin sameby eller sitt område. Syftet är att ta fram en samlad bild hur förändringar av klimatet påverkar förutsättningarna för renskötseln, identifiera problem och analysera möjliga förslag till åtgärder. 5 samebyar lämnade in ansökningar och har i slutet av oktober beviljats kr var. l slutet av november hölls ett seminarium med de 5 samebyarna med syfte att starta pilotprojekten. Arbediehtu- samisk traditionell kunskap Sametinget har deltagit i arbetet för bildande av en nationalpark med arbetsnamnet "Vålådalen-Sylarna Helags" i Jämtlands län, där den lokala samiska traditionella kunskapen varit en väsentlig del. Sametinget har drivit på att en samisk samordnare ska finansieras av Naturvårdsverket och bistå projektledarna från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen, vilket nu har blivit fallet. Eivind Torp har fått den tjänsten. Länsstyrelsen är arbetsgivare. Vi har dietagit med 2ljänstemän (Laila Öberg Ben Ammar och Matilda Månsson) kommer att delta i arbetsgruppsmötet för artikel 8j, Konventionen för biologisk mångfald. Mötet hålls i Montreal den december. l samband med regeringsuppdraget om traditionell kunskap har en work-shop arrangerats av Sametinget och Naturvårdsverket den 5 december. Inbjudna på det mötet var andra myndigheter samt särskilda organisationer som arbetar med traditionell kunskap. Katastrofskadeskydd 14 samebyar har under december sökt om katastrofskadeskydd. Rensjukdomar Sametinget har medverkat på möten angående CWD. Ett samarbete sker i första hand med SSR. Naturvårdsverket har nu gått in med finansiering för vissa förebyggande insatser för rennäringen, under projektledning av SSR. Rovdjursfrågor Sametinget träffade i början av oktober Naturvårdsverket. Målsättningen med mötet vara att få ta del av Naturvårdsverket ställningstagande till det förslag om författningsändringar som Sametinget lämnade till verket i januari. Tidigare under året har man signalerat både till Sametinget och regeringen att man bereder ärendet och kommer att ta ställning i ärendet. Resultatet av mötet blev att Naturvårdsverket lämnade besked om att man inte vill ta ställning till förslaget. Sametinget kommer nu själva att skicka en hemställan till regeringen om ändringar i förordningen om stora rovdjur samt jaktförordningen. Sametinget har erhållit kr av Naturvårdsverket för en utvärdering av förvaltningsverktyget Sametinget har valt att upphandla det uppdraget som genomföras av Nordanalys AB. Undersökningen beräknas bli klar i slutet i mitten av januari Sametinget har begärt samråd med Länsstyrelsen i Norrbotten angående 2017 års invneteringsresultat. Bakgrunden är att att motstridiga uppgifter råder mellan samebyarna och Länsstyrelsen och Sametinget finner det problematiskt inte bara sett till rovdjursutbetalningar och eventuella överklagningar utan även till hanteringen av förvaltningsverktyget för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen. Sametinget har valt att hittills utbetala rovdjursersättningen preliminärt till de samebyar som hävdar dåliga inventeringsförhållanden för järv. Sametinget har erhållit 1 mkr från Naturvårdsverket för skadeförebyggande åtgärder för varg i trakterna kring Arvidsjaur. 2

28 Landsbygdsprogrammet Handläggningstider i balans Nu är den ackumulerade ärendemängden genomarbetad från 2016 och beslutad så nu följer vi den utarbetade planen för ansökningsomgångar för de olika åtgärderna. Planen finns tillgänglig på Sametingets hemsida. Det innebär att vi uppfyller önskat läge som är under 180 dagar för ansökan och 120 dagar för ansökan om utbetalning av stöd. Medeltiden för beredning av ansökan om stöd som kommit in 2017 är nere på genomsnitt 71 dagar. Det innebär att uppfyllandegraden har uppfyllts. För hantering av ansökan om utbetalningar är beredningstiden nu nere i 61 dagar innan beslut. Det är bra med tanke på att i stort sett alla ärenden måste kompletteras med uppgifter från sökande. Uppfyllandegranden har ökat till 84,2%. Natur- och kulturmiljöstöd i renskötselområdet från Landsbygdsprogrammet är sista året som ersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet betalas ut. Därefter har den areella stödformen fasats ut då stödet inte ingår i det nya landsbygdsprogrammet Innevarande år har 6 brukare erhållit slutlig ersättning med kronor. En brukare har varit uttagen för kontroll i fält. Verksamhetsplan 2017 utvärderad- arbetet med 2018 års VP påbörjad Avstämning mot Landsbygdsprogrammets verksamhetsplan är gjort och verksamhetsmålen är genomgångna och förklarade. Arbetet med verksamhetsplan för 2018 är påbörjad. Utlysning av medel Sametinget har utlyst 2,85 miljoner kronor för att förstärka arbetet med samiska mat och bidra med medel till synliggörande av samiskt näringsliv inför 1 00-årsjubileet. AVVIKELSER GENTEMOT PLAN Samhällsplanering Nuvarande arbetsbelastning och resurstilldelning räcker inte till för att Sametinget ska kunna uppfylla sin lagstadgade roll. Organisationen har idag svårt att på ett kvalitetssäkrat arbetssätt besvara remisser. Det finns inte tid för fördjupningar i remissyttrandena. Sametinget har regelbunden kontakt med flera centrala förvaltningsmyndigheter, fem länsstyrelser och ett stort antal norrlandskommuner. Eftersom trycket från olika aktörer som önskar nyttja och ändra användningen av naturresurserna i Sapmi är större än någonsin tidigare samtidigt som klimatförändringen ställer stora krav på en anpassning vilket också ökar pressen på Sametinget Med nuvarande arbetsbelastning och resurstilldelning kan inte Sametinget uppfylla sin lagstadgade roll. Vad gäller markanvändningsredovisning och renbruksplaner är följande en mycket trång sektor: Ajourhålla markanvändningsredovisningen och få en bättre överenskommelse med samebyarna vad gäller synsätt och arbetsmetoder. 51 samebyar behöver utbildning och support i att kvalitetssäkra RBP och en ny teknikplattform. Arbetsmetoder och rutiner måste implementeras. Ytterligare personalresurs krävs. De som formulerar remissyttranden och deltar i samråden behöver kunna hantera och ha tillgång till GIS tekniken i sin handläggning. Fortsatt utveckling av teknik, systemutveckling och drift. Inga resurser finns budgeterade för 2018 och framåt. Regelsystem kring utlämning av handlingar från renbruksplan och avtalsförhållande mellan Sametinget och samebyarna måste tydliggöras. 3

29 Handläggningssystem Dåligt underhållna handläggningssystem. Modernisering och konsolidering för effektivare handläggning och billigare drift är nödvändigt för Mearka- renmärkesregiste, Låhko- företagsregister, Haddiprisstödssystem samt Navdi - rovdjursersättning, massdöd och inventering. (Mearka och Låhko, renmärkesregister och företagsregister). Riksgränsstängsel Fortfarande råder oklarheter om bl. a tullbestämmelser vilket försvårar underhållsarbetet. Sametinget har dialog med näringsdepartementet i frågan. Förvaltningsverktyg för toleransnivåer Naturvårdsverkets uteblivna ställningstagande avviker från intentionerna i den gemensamma redovisningen av regeringsuppdraget från Där anger Sametinget och Naturvårdsverket att myndigheterna bör uppdras att vägleda och underlätta samordningen av arbetet, samt efter de två åren utifrån vunna erfarenheter ange behov av och förslag till hur samrådet fortsättningsvis bör regleras, till exempel i relevanta författningar och förvaltningsplaner (som förordningen om förvaltning av varg, björn, lo och kungsörn, rennäringsförordningen). 1 l rovdjurspropositionen som låg som grund för riksdagsbeslutet om en toleransnivå på max 1 O procent anges att Sametinget och Naturvårdsverket får i uppdrag att vägleda och underlätta igångsättandet och samordningen av arbetet och efter vunna erfarenheter vidta relevanta förändringar eller lämna förslag till författningsförändringar om så skulle behövas. Det är också angeläget att systemet kontinuerligt följs upp så att erfarenheter kan bidra till att förbättra och förfina systemet. l detta arbete har både Sametinget och Naturvårdsverket ett gemensamt ansvar. 2 Inventering rovdjur Länsstyrelsen i Norrbottens beslut om inventeringsresultatet att inte tillämpa 5 för de 7 samebyar som anger dåliga snö- och väderförhållanden kan leda till att samebyarna överklagar Sametingets beslut om rovdjursersättning om inget annat överenskoms. Det får i så fall återverkningar på 2018 års budget för rennäringens främjandeanslag. lnterreg Norge styr ofta vilka projekt som blir beviljade medel, eftersom de har minst med pengar budgeterade i lnterregprogrammet. Det medför att det finns en risk att projekt som uppfyller alla kriterier kan få avslag pga medelsbrist l Norge har flera fylken begränsat med regionala pengar, vilket gör att det finns kvalitativa projekt som inte går vidare till prioritering pga medfinansieringen. Det gemensamma sekretariatet ska diskutera de här frågorna på nästa beredningsmöte, november. Det finns farhågor att Norge överhuvudtaget inte kommer vara med i lnterreg Nord programmet nästa program period. Konsekvenser för Sametinget gällande förändringar i landsbygdsprogrammet En programändring har gjorts i Landsbygdsprogrammet av regeringen och skickats till Kommissionen för godkännande. l korthet innebär det en omfördelning av medel för att bl. a. utöka medeln till bredban d. För Sametingets del innebär det en nerdragning av medel på 4,2 miljoner kronor som tas från fem olika delåtgärder. 4 1 Rapport 6555: Förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen -Redovisning av ett regeringsuppdrag s Prop :191 s. 67ft

30 En omfördelning av medel är också initierad och där har Sametinget själv i samråd med Partnerskapet valt att bl.a. omfördela medel från rådgivning till enskilda inom diversifiering till informationsåtgärden och samarbetsåtgärden för att frigöra ytterligare projektmedel ÖVRIGT (EX DEL TAGANDE l MÖTEN, KONFERENSER M M) Viltförvaltning och skogsfrågor: 5 oktober: Möte om produktionsberäkningar, Naturvårdsverket och SLU (Rickard D) oktober: Konferens, gränsöverskridande rovdjursförvaltning (Stefan Forsmark och Kristina Hotti) 16 oktober: l nventeringsmöte LST järv (Stefan Forsmark) 24 oktober: Fjällrådet Norrbotten (Stefan Forsmark) 6 december: Nationella sektorsrådet (Stefan F) lnterreg: oktober: övervakningskommitten, Kokkola/Karleby, Finland Samhällsplanering: 4-5 oktober: Användarkonterens RBP. (Anne W, Tomas K, Peter B samt Lars-Ove S) 17 oktober: Seminarium om kumulativa effekter vindkraft- renskötsel (Anne W) 17 oktober CBD:s utveckling efter 2020 (Laila B) oktober: Beredningsgruppsmöte för nationalparksbildandet Vålådalen-Sylarna-Helags (Anne W) 18 oktober: IPBES seminarium (Laila B) 20 oktober: Vetenskapliga rådet för Biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Laila B) 23 oktober: Möte med svenska delegation inför COP23 i Bonn (Laila B) 7 november: Planeringsmöte om att arrangera seminarium om klimat och kulturlandskap mars i Östersund (Anne W).~~~=-::.:~=~~~:..:.::.:::==.:..::=~:::::.:_:.::~~.:..:.=:.::.:_:::~~~:::::.:_:_:=~~~~:.::::_!ill!J[h!lliill.QJ~~ (Anne W) 8 november: Folk- och Naturkonferens. 15 november: Möte med vattendelegationens referensgrupp Bottenvikens vattendistrikt (Laila B) 17 november: Skype-möte med myndighetsnätverket för klimatanpassning (Anne W) november: Kick-off seminarium för pilotsamebyar i projektet att ta fram klimat- och sårbarhetsanalyser samt handlingsplan för klimatanpassning (Anne W) 4 december: Förvaltning av landskap, Naturvårdsverket (Anne W).~;::_:_::.:_:..::...::..::~~=-=-=...::::_::::_::_.:==::.=...:=..:::::._: 5 dec. Workshop i regeringsuppdraget TK (Anne W, Laila B, Lars-Ove S samt Matilda M) 7 dec. Länsstyrelsen Västerbotten om handlingsplan för klimatanpassning (Anne W) december: Tenth meeting of the ad hoc open-ended Warking Group on Article BU) and related provisions of the Conventian on Biological D iversity (Laila B, Matilda M) 14 december: Nationalpark i Jämtlands län (Lars-Ove S) 20 december: Möte angående samiska rättigheter i skyddade områden, Naturvårdsverket (Lars-Ove S) Landsbygdsenhet 3 okt: Information om landsbygdsprogrammet, Östersund (Camilla, lngela) 4 okt: Information för Leader BD-län (Tanja) 19 okt: möte fondansvariga i BD-län, Skellefteå (lngela) 23 okt: Partnerskapsmöte LB, Are (alla) okt: Saerimner, Are- matmässa (alla) 31 okt: möte Johan Andersson Torsta lantbruksskola(camilla) 8-9 nov Landsbygdsnätverket samt Landsbygdsgalan, Tällberg (lngela och Tanja) nov: Näringsnämndsmöte, Luleå (lngela) 22 nov: Myndighetschefsmöte, residenset, Östersund (lngela) 24 nov: Regional utvecklingskonferens (RUS), Luleå (Tanja) 30 nov: telefonmöte näringsnämnden (lngela) 5 dec: Möte traditionell småskalig matkultur (lngela) 5