Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning. Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd. Växjö. Utbildningens namn: Medicinsk sekreterare

Transkript

1 Utbildningens namn: Medicinsk sekreterare Ansvarig utbildningsanordnare: Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Omfattning, poäng: 400 Studieort: Växjö Studieform: Bunden Studietakt: 100 Utbildningsnummer: Omgång: 1

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Medicinsk sekreterare Ansvarig utbildningsanordnare Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Adress: Postnr/ort Besök Organisation: Adress: Ort: Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Region Kronoberg Kunskapsutveckling Syd Växjö Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd J F Liedholms väg 17 Växjö Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post region@kronoberg.se Sida 1 (21)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examen Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen SeQF nivå 5 Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen Medicinsk sekreterare Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Yrkesroll 4: Yrkesroll 5: Medicinsk sekreterare Vårdadministratör, medicinsk sekreterare Läkarsekreterare Kliniksekreterare Projektledare, administratör Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om/i Sida 2 (21)

4 1. Vårddokumentation 2. Anatomi, fysiologi och sjukdomslära 3. Medicinsk terminologi 4. Olika styrsystem, politiska ekonomiska och juridiska som påverkar hälso- och sjukvårdens organisation, ledarskap och omvärld 5. Rådande lagar, förordningar och avtal inom vårdsektorn 6. IT-system och programvaror som är relevanta för yrkesrollen 7.Svenska och engelska relaterade till yrkesrollen 8. Ekonomi och statistik relaterade till yrkesrollen 9. Fysisk och psykisk arbetsmiljö 10. Förändringsarbete inom verksamheten, entreprenörskap 11. Ledarskapets betydelse, självinsikt, teamarbete Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att 1. Med en god språkbehandling, självständigt och i team effektiv kunna hantera administration, dokumentation och logistik inom vårdsektorn 2. Bemöta patienter, anhöriga och personal utifrån ett professionellt förhållningssätt 3. Arbeta med olika programvaror inom IT 4. Hantera statistik och ekonomiska begrepp 5. Tillämpa ett entreprenöriellt tänkande genom ansvar, kreativitet och handlingskraft Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att 1. Kunna arbeta effektivt och rationellt som medicinsk sekreterare och med yrkesrollens arbetsuppgifter inom offentlig och privat vård och omsorg 2. Kunna utföra patientsäker medicinsk dokumentation 3. Bemöta individen utifrån ett professionellt förhållningssätt, genom ett väl utvecklat servicetänkande 4. Kunna arbeta och ta ansvar både självständigt och i arbetslag 5. Arbeta med IT och informationshantering 6. Kunna utveckla ett kritiskt granskande förhållningssätt och ha ett systematiskt och analytiskt arbetssätt 7. Ha utvecklat ett ansvarsfullt och självständigt synsätt att kunna bidra till verksamhetens kvallitets- och utvecklingsarbete 8. Ha utvecklat sin förmåga att värdera och utvärdera sitt eget och andras arbete utifrån givna mål och kompetenskrav Undervisning på engelska Kursöversikt Denna utbildning kommer att bedrivas delvis på engelska Engelska med medicinsk inriktning är den kurs som ingår i utbildningen, där undervisningen både är på engelska och på svenska. Att ha ett gott ordförråd med relevanta termer i det engelska språket är viktig för den medicinska sekreterare som tar emot patienten i receptionen som inte behärskar det svenska språket. Obligatoriska kurser Kurs Poäng Arbetspsykologi - arbetsliv 20 Engelska med medicinsk inriktning 20 Examensarbete 25 Hälso- och sjukvårdens lagar 20 Sida 3 (21)

5 Hälsoinformatik 15 Introduktion, anatomi, fysiologi och sjukdomslära 35 IT-kunskaper 30 Klassificering 10 LIA1 - Lärande i arbete 1 40 LIA2 - Lärande i arbete 2 60 Medicinsk terminologi 40 Organisation och verksamhetsutveckling 20 Projektledning och ekonomistyrning 20 Svenska skrivregler 15 Vårddokumentation och patientadministration 30 Summa: 400 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Kursen har 15 huvudmoment/delkurs(er) Arbetspsykologi - arbetsliv YH-poäng: 20 Syftet med kursen är att få inblick i teambildning samt få insikt om samspelet mellan människor och förmåga att åstadkomma goda relationer på arbetsplatsen. Målet är att de studerande får kunskaper om individens upplevelser och beteenden och får insikter om samspelet mellan människor i olika yrkesoch patientkategorier. Kursen bidrar helt till kunskap 9 och 11. Kursen bidrar delvis till kunskap 10, färdighet 2 & 6 samt kompetens 3, 4 & 7. Den studerande ska efter genomgången kurs: - kunna ge exempel om den psykosociala arbetsmiljöns betydelse - vara medveten om och öppen för förändringsprocesser - kunna känna till och beskriva olika teorier kring ledar- och handledarskap - redogöra för olika roller och dess innebörd i arbetslivet - grundläggande arbetsrätt - känna till olika livskriser samt de möjligheter och svårigheter dessa kan innebära och utifrån detta kännedom bemöta patienter, anhöriga och personal med ett professionellt förhållningssätt Sida 4 (21)

6 - god förståelse om arbetsgruppens dynamik - ha utvecklat sitt förmåga till självinsikt och förmåga att samarbeta och åstadkomma goda relationer på arbetsplatsen - kunna redogöra för olika typer av konflikter och konfliktlösningar på arbetsplatsen Engelska med medicinsk inriktning YH-poäng: 20 Syftet med kursen är att ge den studerande färdigheter i medicinsk engelska relaterade till yrkesrollen. Kursen bidrar delvis till kunskap 6 & 7, färdighet 1 & 2 samt kompetens 1 & 3 Den studerande ska efter genomgången kurs ha uppnått följande mål: - Läsa, översätta och förstå facktexter inom området - uttrycka sig tydligt muntligt och skriftligt i yrkessituationer på engelska - informera på engelska om den svenska vården - använda relevanta begrepp inom medicinsk terminologi på engelska - använda litteratur och hemsidor som stöd för utvecklingen av den egna kompetensen i medicinsk engelska Examensarbete Examensarbete YH-poäng: 25 Den studerande gör under termin 4 ett examensarbete inom ett avgränsat område. Syftet är att den studerande ska tillämpa sina färdigheter i att självständigt genomföra ett projekt med fördjupning inom ett specifikt ämnesområde, där projektet är kopplat till den framtida yrkesrollen. Den studerande ska under kursen lära sig att tillämpa ett entreprenöriellt tänkande genom att själva ta ansvar, visa kreativitet och handlingskraft att leda ett självständigt arbete. Den studerande ska också kunna opponera på ett annat arbete. Denna kurs bidrar helt till kompetens 8 och delvis till kunskap 10, färdighet 5 och kompetens 4. Den studerande ska efter genomgången kurs ha uppnått följande mål: - ha grundläggande kunskaper om vetenskapliga metoder, upplägget av en rapport och hur en opponering genomförs - kunna redogöra och jämföra mellan teori och verkligheten - kunna arbeta självständigt och projektorienterat - kunna dokumentera och presentera sitt projektarbete/sina studier på ett metodiskt sätt i en vetenskaplig rapport - kunna applicera och använda sig av branschrelevanta ämneskunskaper - kritisk granska någon annans arbete och ge väl underbyggd och konstruktiv kritik Sida 5 (21)

7 Hälso- och sjukvårdens lagar YH-poäng: 20 Syftet är att den studerande får kunskaper om hälso- och sjukvårdens lagar, författningar och regler som är relevanta för yrkesrollen och ska efter avslutat kurs tillämpa reglerna i sin yrkesutövning. Denna kurs bidrar helt till kunskap 4 & 5 samt delvis till kunskap 9, färdighet 1 och kompetens 1, 2 och 7 Den studerande ska efter genomgången kurs ha uppnått följande mål: - Känna till lagar, författningar och avtal som reglerar hälso- och sjukvården och ha goda kunskaper om Offentlighets- och sekretesslagen, Patientdatalagen och Patientsäkerhetslagen samt Arbetsmiljölagen - kunna hitta och tolka information om lagar och avtal samt tillämpa lagarna i sin yrkesutövning för patientsäker dokumentation och administration - ha kännedom om regler och dokumentation kring specialistvårdsremisser och olika anmälningsskyldigheter relaterade till yrkesrollen - ha kännedom om hälso- och sjukvården inom Sverige och EU samt regler för patienter som kommer från länder utanför EU Hälsoinformatik YH-poäng: 15 Syftet är att den studerande får kunskap om grundläggande statistik, sammanställning och presentation av information och data. Kursen syftar även till att ge grundläggande kunskaper om avtal som reglerar. Denna kurs bidrar delvis till kunskap 4, 5, 6 och 8, färdighet 3 & 4 och kompetens 1, 5, 6 och 7 Den studerande ska efter genomgången kurs ha uppnått följande mål: - kunna redogöra om hur data bearbetas och sammanställs - ha grundläggande kunskaper om elektronisk fakturering, statistik och kvalitetsregister - kunna redovisa statistisk data - kunna använda förekommande applikation inom området - på ett systematisk sätt bearbeta insamlad data och sammanställa i en databas - redovisa statistisk data och kunna göra en grundläggande analys av utfallet Introduktion, anatomi, fysiologi och sjukdomslära Sida 6 (21)

8 YH-poäng: 35 Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Syfte med kursen är att den studerande ska få en introduktion i utbildningens pedagogiska upplägg och kursen ska även ge de studerande en god förberedelse inför yrkesområdet, för att utföra dokumentation på ett säkert sätt. Denna kurs bidrar helt till kunskap 2 och delvis till kunskap 3, färdighet 1 och kompetens 1 & 2 Den studerande ska efter genomgången kurs ha uppnått följande mål: - ha kunskaper om utbildningens upplägg, pedagogik, innehåll och genomförande - ha grundläggande kunskaper i anatomi, fysiologi och i sjukdomslära - ha grundläggande kunskaper om symptombilder, undersökningar och behandlingsformer för att kunna utföra en patientsäkert dokumentation - grundläggande kunskaper om mikrobiologi, smittvägar och behandlingsåtgärder - grundläggande kunskaper om de mest förekommande läkemedlen, dess användning sam de medicinska följderna av missbruk - tillämpa hjärt/lungräddning - ha en god förståelse om hur människokroppens uppbyggnad - ha en god förståelse kring uppkommande av somatiska och psykiska sjukdomar - kunna tillämpa en god ergonomi vid stillasittande arbete, kännedom om frisk- och förebyggande vård IT-kunskaper YH-poäng: 30 Den blivande yrkesrollen ställer krav på goda färdigheter i att arbeta med olika programvaror inom IT och kunskaper kring säkerhetstänkande. Syfte med kursen är att studenten skall komma i kontakt med ett flertal olika programvaror som kan vara relevant för yrkesrollen och den studerande skall vara väl förtrogen med de vanligast förekommande programmen för ordbehandling/layout, kalkyl/databas samt presentation. Denna kurs bidrar helt till kunskap 6, färdighet 3 och kompetens 5. Kursen bidrar delvis till färdighet 4. Efter genomförd kurs ska den studerande ha uppnått följande mål: - Redogöra om datorers funktion och uppbyggnad - ha grundläggande kunskaper kring säkerhet kring nätverk och datorkommunikation - ha goda kunskaper kring säkerhet och lagar gällande IT-system - Utföra sitt arbete självständigt med hjälp av olika programvaror inom IT - framställa presentationer med tilltalande layout i PC-miljö (powerpoint) - goda tillämpning i kalkyl- och databashantering (Excel) - god tillämpning av outlook - mycket god tillämpning kring ordbehandling och formatering Sida 7 (21)

9 - kunna självständig tillämpa och förstå vikten av god ergonomi vid datoranvändning - arbeta självständigt med IT och informationshantering och kunna vara ett stöd till övrigt vårdpersonal Klassificering YH-poäng: 10 Syfte med kursen är att den studerande skall förstå systemet för klassificering och dess tillämpning och betydelse för hälso- och sjukvården. Kursen ska ge grundläggande kunskaper om klassificering och hur primärklassificering är uppbyggd för att ge förståelse så att kodning av diagnoser, åtgärder och hälsotillstånd sker på ett säkert och ekonomiskt sätt. Kursen bidrar delvis till kunskap 1, 4, 5 och 8, färdighet 1 och kompetens 1 & 2 Efter genomförd kurs ska den studerande ha uppnått följande mål: - grundläggande kunskaper om att klassificera sjukdomar enligt IDC10SE - grundläggande färdigheter om sjukdoms och diagnosklassificering - ha en grundläggande förståelse om DRG och dess syfte LIA1 - Lärande i arbete 1 LIA YH-poäng: 40 Kursen Lärande i arbete LIA 1 är förlagd till den praktiska verksamheten inom yrkesområdet hälso- och vårdadministration. Varje studerande tilldelas en personlig yrkeshandledare. Kursen ger, genom successiv yrkeshandledning och träning, möjlighet att utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs inom yrket. Syftet med kursen är att den studerande får kunskaper och färdigheter för att relativt självständigt kunna utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrket. LIA n är arbetsplatsförlag inom privat och offentlig hälso- och sjukvård samt företagshälsovård. Denna kurs bidrar helt till färdighet 1 och 2. Kursen bidrar delvis till kunskap 1, 2 & 3, färdighet 3, 4, & 5 och kompetens 1, 2, 3, 4, 5 & 6 Efter genomgången kurs ska den studerande har uppnått följande mål: - Den studerande ska ha orienterat sig om verksamhetens organisation och arbetssätt. - Kassa- och receptionsfunktion, redovisning och patientregistrering - Post- och remisshantering - Tolkning av medicinska diktat samt under handledning utskrift av patientrelaterad Sida 8 (21)

10 dokumentation såsom journaler, blanketter, intyg m.m. - Under kursen ska den studerande få samla praktiska erfarenheter inom patientrelaterad dokumentation, vårdadministrativa datorsystem och datasäkerhet. - Praktisk övning under handledning i patientrelaterad dokumentation - Patientbemötande både personlig och i telefon - Kursen ska ge förståelse för dokument- och patientflöden i vården. - Inblick i arbetsplatsens vårdadministrativa system - Mötesdokumentation - Informationssökning i verksamhetens intranät LIA2 - Lärande i arbete 2 LIA YH-poäng: 60 Kursen Lärande i arbete 2 (LIA 2) är förlagd till den praktiska verksamheten inom yrkesområdet hälso- och vårdadministration. Kursen syftar till att ge de studerande möjlighet att koppla teoretiska kunskaper till praktiska färdigheter inom yrkesområdet hälso- och sjukvårdsadministration. Kursen ger, genom successiv yrkeshandledning och träning, möjlighet att utveckla en bred kunskapsbas för fortsatt utveckling inom yrkesområdet. Den ger inblick i organisationer och arbetsliv, samt ger kännedom om yrkespraxis, relevanta lagar och förordningar. Efter avslutad kurs förväntas den studerande ha uppnått kunskaper och färdigheter för att självständigt kunna arbeta som medicinsk sekreterare. Denna kurs bidrar helt till färdighet 1 och 2. Kursen bidrar delvis till kunskap 1, 2 & 3, färdighet 3, 4, & 5 och kompetens 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 & 8 Efter avslutat kurs förväntas de studerande ha uppnått följande mål: - självständigt kunna tillämpa Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) - kunna tillämpa diagnos- och åtgärdsregistrering i patientadministrativa system - under handledning, primärklassificering av diagnoser och vårdåtgärder - Hantering av anmälningsärenden såsom dödsbevis, canceranmälan, vårdintyg m.m. - Framtagning av olika statistiska underlag - Patientregistrering och patientredovisning - kunna tolka medicinska diktat samt utskrift av patientrelaterad dokumentation såsom journaler, blanketter, intyg m.m. - Hantering av teknisk utrustning - Provsvars- och remisshantering Sida 9 (21)

11 - Patientbemötande både personligt och i telefon - självständigt kunna dokumentera möten - självständigt kunna utföra Kvalitets- och kontrollarbete - Informationssökning i landstingets/företagets intranät Medicinsk terminologi YH-poäng: 40 Syftet med kursen är att ge de studerande ett grundläggande medicinskt basförråd med termer på latin och grekiska så att den patientrelaterade dokumentationen görs på ett säkert och rationellt sätt. Kursen bidrar helt till kunskap 3 och delvis till kunskap 1 & 7, färdighet 1 och kompetens 1 & 2. Efter genomförd kurs ska den studerande ha uppnått följande mål: - ha kännedom om det medicinska språkets historia, uppbyggnad och struktur - kunna tillämpa uttals- och stavningsregler - ha tillägnat sig ett grundläggande ordförråd inom skilda medicinska specialiteter - korrekt kunna förstå och formulera medicinsk text - behärska och kunna tillämpa försvenskningsregler Organisation och verksamhetsutveckling YH-poäng: 20 Syfte med kursen är att ge kunskap om organisation, finansiering och verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården. Kunskap om hur beslut fattas och verkställs i den offentliga sektorn samt inblick i arbetslivets lagstiftning. Inblick i kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning i ett ständigt förbättringsarbete. Kursen bidrar helt till kunskap 10 och delvis till kunskap 4 & 5, färdighet 5 och kompetens 1 & 7. Den studerande ska efter genomgången kurs ha uppnått följande mål: - Kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering i såväl landsting, kommun som även i privat regi - Kännedom om hur beslut fattas och verkställs inom den offentliga sektorn - Kunskap om vikten av kvalitetsutveckling i ett ständigt förbättringsarbete - Kunskap om metoder och verktyg som används i förbättringsarbete - medverka/arbeta i utvecklings- och förbättringsarbeten på arbetsplatsen utifrån ett entreprenöriellt synsätt Sida 10 (21)

12 - Inblick och förståelse om hur logistik kan påverka effektivitet och arbetsmiljö för patienters och anställdas bästa - kunna tillämpa ett eget förbättringsarbete utifrån organisationens riktlinjer Projektledning och ekonomistyrning YH-poäng: 20 Kursens syfte är att ge en introduktion om grundläggande företagsekonomiska begrepp och nyckeltal. Kursen ska även ge färdigheter till den studerande att kunna hantera enklare modeller för budgetering och kalkylering. Kursen ger en introduktion i projektledning och projektet som arbetsform inom hälso- och sjukvård. Kursen bidrar delvis till kunskap 4, 8, 10 och 11 samt till färdighet 5. Den studerande ska efter genomgången kurs ha uppnått följande mål: - om grundläggande företagsekonomiska begrepp och organisationsformer för verksamheter - projektorganisation och projekadministration - kunna redogöra för relevanta modeller för projektledning - självständigt kunna hantera enklare modeller för budgetering och kalkylering - samt kunna tillämpa ekonomiska nyckeltal för avrapportering, styrning och kontroll av verksamheter och projekt - att planera och strukturerera ett projekt, samt risk- och konsekvensanalys vad gäller projekthantering. - självständigt kunna lägga upp en enklare projektplanering Svenska skrivregler YH-poäng: 15 Kursens syfte är att ge de studerande färdigheter och verktyg för att uttrycka sig muntligt och skriftligt i olika yrkessituationer på svenska. Kursen bidrar delvis till kunskap 7, färdighet 1 och kompetens 1, 2, 4, 6, 7 & 8. Den studerande ska efter genomgången kurs ha uppnått följande mål: - Skriva korrekt, mottagaranpassad svenska - Tillämpa svenska skrivregler och formulera det svenska språket på ett korrekt sätt - ställa upp dokument självständigt Sida 11 (21)

13 - Bygga upp en muntlig framställning efter olika retoriska modeller (minnesanteckningar) - Att skriva instruktioner till anställda och patienter på ett pedagogiskt sätt Vårddokumentation och patientadministration YH-poäng: 30 Kursens syfte är att ge kunskaper och färdigheter i patientrelaterad dokumentation och patientadministration. Kunskaper i svenska, relaterade till yrket så att professionell dokumentation kan utföras. Grundläggande kunskaper i olika patientregistreringar i vården. Kursen bidrar helt till kunskap 1 och delvis till kunskap 2, 3 & 7, färdighet 1 & 2 och kompetens 1, 2 och 3. Den studerande ska efter genomgången kurs ha uppnått följande mål: - ha kunskap om sekretess i journalhantering och patientbemötande - ha grundläggande kunskap om patientadministrativa program - ha kunskaper i anatomi, fysiologi och sjukdomslära så att vårddokumentationen utförs på ett säkert och rationellt sätt - kunna tolka, granska och bearbeta medicinska texter efter diktat och koncept så att en säker dokumentation uppnås - vara väl insatt i de system som används i det egna landstinget - kunna använda uppställningsregler för brev, intyg och remisser - Kunna söka och använda information relevant till yrkesrollen, både i böcker och från internet - ha förståelse för sammanhanget i den medicinska texten i syfte att kvalitetssäkra journalen Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Studerande kan under hela utbildningens längd få tillgodoräkna sig tidigare genomgångna kurser, delar av utbildning eller yrkesverksamhet som motsvarar aktuell utbildning. Detta sker i första hand i samråd med ansvarig utbildningsledare och eventuell kursansvarig, beslut om tillgodoräknande fattas sedan i ledningsgruppen för utbildningen. Eftergymnasiala studier inom universitet, högskola, yrkeshögskola eller annan relevant och intygad utbildning samt yrkeserfarenhet är föremål för tillgodoräknande. Beslutet kan inte överklagas. Den studerande fyller i en blankett om tillgodoräknande av kunskaper, färdigheter och kompetenser, förvärvade genom yrkesliv eller annan eftergymnasial utbildning, som i huvudsak svarar mot den aktuella utbildningen. Den studerande ska bifoga fullständiga och vidimerade underlag i form betyg, Sida 12 (21)

14 kursplaner/kursbeskrivning, lärosäte, som vem som har varit examinator. Yrkeserfarenhet ska styrkas med dokumentation av arbetsuppgifter, tidsomfattning, arbetsställe och uppdragsgivare. Blankett och bilagor ska diarieföras. Vid behov av komplettering begärs detta in av den studerande. Förslag till tillgodoräknande ska ske i samråd med utbildningsledare och studie- yrkesvägledare.i förekommenade fall sker en muntlig eller skriftlig form av kunskapstest för att identifiera och bedöma reell kompetens, som utförs av utbildningsledare och ev. annan inkallad kompetens. En arbetsgrupp bestående att ansvarig utbildningsledare, personal från relevant verksamhet och en representant från ledningsgrupp tar fram ett underlag som presenteras i ledningsgruppen, där beslut fattas om tillgodo räknandet. Beslutet dokumenteras och protokollförs. Den studerande meddelas ledningsgruppens beslut. Vid betygssättning överförs betyget av den tillgodoräknande kursen till examensbetyget, och det ska framgå att kursen är tillgodoräknad. Den studerande kan få alla betygsnivåer genom tillgodo räknandet. Process och beslut ska dokumenteras, sparas och arkiveras. Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Undervisning i svenska med yrkesinriktning Om behovet uppstår kan vi erbjuda undervisning i svenska med yrkesinriktning, genom ett samarbete med Centrum för vuxnas lärande i Växjö. Målet är den studerande ska tillgodogöra sig utbildningen och nå sin yrkesroll. Ledningsgruppen och utbildningsanordnaren identifierar behovet vid antagningen och uppmärksammar behovet. Kursupplägget anpassas efter deltagarens studiebakgrund, kunskaper i svenska och erfarenhet i branschen som ska vara på en kvalificerad och eftergymnasial nivå. Språklärare med erfarenhet av utbildning i ämnet gör en bedömning tillsammans med den studerande och planerar den individuella studieplanen som integreras löpande i utbildningen parallellt med ordinarie kurser. Studieplanen är inriktad mot det yrkesområde som studerande är antagen till och undervisningen inriktas på yrkesrollen och de specifika yrkesinriktade språkkunskaper som arbetsmarknaden kräver. Den studerande erhåller ett intyg på genomförd undervisning. Tillträde till utbildningen Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Sida 13 (21)

15 Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Förutom grundläggande behörighet ska den studerande ha: Svenska 2 med lägst godkänt betyg (3, G eller E), eller motsvarande Engelska 6 med lägst godkänt betyg (3, G eller E), eller motsvarande Goda dator- och IT-kunskaper, som styrks av något av följande intyg: - Gymnasiekursen Datorkunskap med lägst betyg E, eller motsvarande - Datorkörkort ECDL - Intyg från annan data/it-utbildning (t ex företagskurs eller studieförbund) - Arbetsgivarintyg Särskilda förkunskaper - motivering Kursen Svenska 2 med lägst betyg E eller motsvarande krävs för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen samt att yrket kräver en kvalificerad språkbehandling. Yrkesutövningen kräver både grammatiska och verbala färdigheter i svenska språket i kontakt med myndigheter, personal och patienter, som motsvarar de krav som ställs för godkänt betyg i kursen Svenska 2 eller motsvarande i äldre betygssystem. Kursen Engelska 6 med lägst betyg E eller motsvarande krävs för att kunna kommunicera med patientgrupper av olika nationalitet. Även viss dokumentation i yrkesutövningen kan ske på engelska. Det förekommer att medicinska sekreterare deltar i forskningsprojekt där engelska är ett arbetsspråk. De kunskaper som motsvarar godkänt betyg i kursen Engelska 6 eller motsvarande bedöms uppfylla dessa krav. Datorkunskap krävs för att kunna hantera dokumentation och övrig kommunikation som sker via dator i yrket. Grundläggande datorkunskap avser behärskande av datorn som kommunikationsmedel. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen - Ansökningarna inkommer i vår digitala ansökningsportal (yh-antagning.se). Där är alla steg som den sökande och vi gör dokumenterad. - Bedömning av behörighet görs av studie- och yrkesvägledare i samverkan med utbildningsledare enligt 3 kap 1 p. 1-4 Förordning om Yrkeshögskola. - Särskild behörighet enligt utbildningens krav på särskilda förkunskaper bedöms - Behörighetsgrunder markeras för varje sökande - Summering och kommentarer dokumenteras - Saknas underlag för bedömning, begärs kompletterade underlag in från den sökande. Rutin kring förfarande finns dokumenterat i en framtagen lathund som används som hjälpmedel under bedömningsarbetet. Reell kompetens Sökande som inte bedöms vara behörig utifrån 3 kap. 1 punkt i förordningen, men anser sig ha möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen på grund av annan utbildning eller praktisk Sida 14 (21)

16 erfarenhet eller någon annan omständighet, kan åberopa reell kompetens för att anses vara behörig. Den sökande kan få sin reella kompetens prövad genom att lämna in handlingar som styrker motsvarande kunskaper och erfarenheter. En kompetenskartläggning görs i samverkan mellan utbildningsledare och studie- yrkesvägledare. Validering kan ske för bedömning av kvalitetskrav för tillträde till utbildningen. Valideringsprocessen innebär kartläggning av tidigare studier, yrkeserfarenhet, livserfarenhet, bedömning av relevanta kurser, självskattning av kursmål och betygskriterier, valideringssamtal. Validerande lärare utfärdar valideringsintyg som bifogas till kompetensintyget som utbildningsledaren utfärdar. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg Studie- och yrkesvägledare beräknar meritvärde på de ansökningar som bedömts vara behöriga. Beräkningen sker enligt UHR:s regler och tillämpningar om beräkning av meritvärde av gymnasieutbildning med undantag av meritpoäng. Meritvärdet kan högst bli 12 poäng. Meritvärde Mv Mv = 4 p. Mv = 6 p Mv = 8 p Mv = 10 p Mv = 12 p De som söker och bedöms utifrån en reell kompetens kan få max 12 p, fördelade med 4 p var utifrån kunskap, kompetens och färdighet. Bedömningen sker utifrån relevanta betyg/intyg som erhålls samt validering och intervjuer. Särskilt prov De särskilda proven är inriktade på kunskaper och färdigheter relaterade till utbildningen och yrkesrollen. Syfte och mål med det särskilda provet, som är en del av urvalsprocessen, är att de som antas till utbildningen är de som bedöms ha de största möjligheterna att tillgodogöra sig utbildningen. De särskilda proven består av ett skriftligt test som avser språkliga färdigheter och ett praktiskt prov i datorvana/it. Proven visar den sökandes förmågan till ordkunskap, läsförståelse, skriftlig förmåga. Maximalt kan de sökande under det särskilda provet samla 12 meritpoäng. Detta ger tillsammans med meritvärdet av betygen maximalt 24 poäng. Test IT och svenska som vi gör i datasalen: max. 8 poäng Skriftlig svenska test: max. 4 poäng Sida 15 (21)

17 Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Om antalet sökande överstiger det beviljade antalet platser till utbildningen rangordnas de sökande enligt upprättad rutin. Summering och kommentarer dokumenteras i den digitala ansökningsportalen - För- och efternamn, personnummer, gatuadress, postnummer och ort - Behörighet - Meritvärde, betyg poäng - Särskilt prov - poäng - Total summa - poäng - Utifrån den totala urvalspoängen drar vi ut en lista från den digitala ansökningsportalen. På denna lista visas samtliga sökande sorterade efter urvalsvärde. Listan redovisas vid ledningsgruppens möte, som fastställer antagningen. Antagningsbeskeden skickas via den digitala ansökningsportalen till de sökande (antagna och reserver med platsnummer) De som är antagna ska svara på antagningsbeskedet inom en viss tid. Eventuella reserver får besked om antagning. Sökande som inte uppfyller behörighetskraven meddelas med orsak till avslag. - När en antagen sökande tackar nej till sin plats så erbjuder systemet automatiskt platsen till nästa reserv som står i kön. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Målet med det pedagogiska upplägget är att den studerande ska kunna utveckla ett reflekterande arbetssätt (den reflekterande praktikern) genom att låta erfarenhetsbaserade kunskap och teoretisk/generell kunskap prövas och speglas mot varandra. (Donald Schön). Vårt mål är att samordna forskningsbaserad och teoretisk kunskap med praktisk förtrogenhets kunskap. Pedagogiken och undervisningen bygger på att ge den studerande en teoretisk och praktisk plattform för den framtida yrkesrollen. Vi ger utrymme för praktiska övningar, dialog, diskussioner och seminarier/reflektions seminarier för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig nya kunskaper och färdigheter. Förutsättningarna för studierna innebär att det är heltidsstudier som sker i bunden utbildningsform. Vid utbildningens start sker en introduktion av utbildningen, de studerande får kännedom om det pedagogiska upplägget, studieteknik, lärplattform och yrkesrollen. De studerande har under utbildningens gång två dagars lärarledda studier med centrala träffar per vecka. Två veckodagar ängas åt LIA och en dag är avsatt för självstudier. Vid de centrala träffarna som förläggs till Växjö, ges föreläsningar som är kopplade till ämnet i kursen, praktiska övningar, reflektionshandledning, gruppdiskussioner, seminarier, fältstudier, examinationer samt möjligheter till erfarenhetsutbyte i gruppen. Praktiska, muntliga och skriftliga övningar går ut på att träna hur man bäst bemöter människor i telefon och reception, hur man Sida 16 (21)

18 skriver diktat som till exempel journalanteckningar, remisser, protokoll och intyg,samt hur man arbetar med statistik, arbetar och i projekt etc. Under övrig tid, LIA samt självstudier sker den mesta av kommunikationen via lärplattformen Fronter, där reflektion och all information om utbildningen finns, (schema, presentationer, föreläsningsmaterial, uppgifter, reflektioner, handledning och examinationer). Därutöver finns den ansvarige utbildningsledaren tillgänglig via e-post och mobiltelefon vid behov. Genom att vi låter våra studerande diskutera, reflektera och utbyta erfarenheter i reflektionsgrupperna och även ha gemensamma grupparbeten, diskussioner och examinationer blir reflektionsgruppen betydelsefull för den studerande under hela utbildningen. Den individuella utvecklingen hos den studerande sker via en skriftlig framgångsrapport/terminsutvärdering med uppföljning och avstämningssamtal. Arbete med studerande i behov av pedagogiskt stöd Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning I ansökan ges den studerande möjlighet att anmäla sitt behov för särskilt pedagogisk stöd. Om utbildningsledaren ser behov av stöd under utbildningens gång upplyses och informeras den studerande om olika möjligheter till särskilt pedagogisk stöd. Vi erbjuder den studerande individuellt samtal och handledning där vi upprättar en handlingsplan för den studerande, utifrån utbildningens mål och den studerandes förutsättningar. För varje studerande där stöd sätts in upprättas en särskild handlingsplan där det anges vilket pedagogiskt stöd som sätts in med ex anpassade kunskapsprov och studiematerial, extra lärartid, anteckningsstöd, behov av specialpedagog och/eller arbetsterapeut. Handlingsplanen granskas och kvalitetssäkras i ledningsgruppen för att säkerställa att personen når utbildningsmålen. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen I ledningsgruppen för utbildningen finns representanter från det specifika yrkesområdet representerade, där kompetensbehovet synliggörs i utifrån den medicinska sekreterarens yrkesroll för att säkra och höja kvaliteten i utbildningen. Under utbildningens gång är gästföreläsare från arbetslivet ofta anlitade i specialämnen i olika kurser. Samt att gästföreläsaren kan vara behjälplig med att formulera examinationsuppgifter som har anknytning till föreläsningen och området. Vi kommer också att att förlägga vissa utbildningsmoment inom berörd verksamhet, där vi har gott samarbete med olika enheter. Vi har ett stark nätverk inom arbetslivet i form av dialog och möten, för att säkerställa kvaliteten i utbildningen, som den ansvarige utbildningsledare har som uppgift i sitt uppdrag. Samtliga chefer för medicinska sekreterare träffas månadsvis och den ansvarige utbildningsledare deltar i vissa av dessa möten för att kunna fånga upp de önskade kompetensbehoven som ställs av arbetslivet. Vi har ett mycket god nätverk som möjliggör många studiebesök inom slutenvården för att den blivande medicinska sekreterare ska få en god förståelse av vårdkedjan. Vi bjuder in gästföreläsare från olika verksamheter som beskriver sin yrkesroll och arbete för de studerande, samt att de studerande får tidigt i utbildningen göra studiebesök inom yrkesområdet för att få en inblick i yrkesrollen. Det pedagogiska upplägget utgår från den reflekterande praktikern, som bygger på att de studerande får autentiska fallbeskrivningar som ska bearbetas och diskuteras. Teoretiska moment i utbildningen kopplas samman med fältstudier/observationer som den studerande sedan får omsätta i reflektioner och praktisk handling.utbildningsledaren har kontakt med arbetslivet under hela utbildningen och finns med som ett stöd till handledare i arbetslivet. LIA-handledarna bjuds in till en handledarutbildning på 4 dagar som sker i samverkan med VO-College (steg2). Utbildningen syftar till att få en fördjupad kunskap och förståelse för handledarrollen och för att kunna möta en YH studerande under sin praktikperiod. Den utsedda LIA-handledaren får i god tid, en skriftlig information om utbildningens upplägg och Sida 17 (21)

19 mål av ansvarig utbildningsledare. Den studerande följer en eller två handledare under LIA perioden. Detta för att den studerande ska få god insikt samt kontinuitet i yrkesrollen för att nå målen med LIA-kursen. Den studerande ska ha regelbundna samtal med sin handledare där den får formativ feed-back så att den studerande vet vad näst steg är i sin egen kunskapsutveckling.det gör att den studerande lättare kan ta ett egenansvar. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Inom Region Kronoberg finns idag ett väl utarbetat system (KLIPP) som används i samverkan med Linnéuniversitet, Gymnasieskolorna samt Kunskapsutveckling Syd, där LIA- och praktikplatser fördelas inom Region Kronoberg. Det finns också en VFU(verksamhetsförlagd utbildning)-samverkansgrupp där kommun och Region samverkar för att få ett större perspektiv på fördelningen av platser, samt att det finns en gemensam syn och kontroll på olika LIA-platser. Kunskapsutveckling Syd garanterar en LIA-plats inom länet och har ett väl upparbetat nätverk inom yrkesområdet. Önskar den studerande en LIA-plats i hemkommun utanför länet görs detta i samverkan med den studerande och utbildningsledare genom kontakt med verksamheten för att säkerställa att LIA-platsen uppfyller utbildningens mål. Strax inför varje praktikperiod bjuder vi in samtliga handledare och de studerande till en gemensam träff där vi går genom kursplanen, bedömningsmallen och tar upp allmäna frågor kring bemötande under praktikperioden. Under LIA-perioden gör utbildningsledaren i första hand ett besök, alternativt har ett telefonsamtal med LIA-handledare, studerande och verksamhet. Det studerande skriver loggbok under hela LIA perioden som utbildningsledaren har tillgång till, samt att LIA-handledaren gör en utvärdering efter avslutad LIA. Bedömningsformuläret är utarbetat tillsammans med arbetslivet. Metoder för kunskapskontroll - Enskilda skriftliga tentamina, salstentamen, alternativt via lärplattform/fronter - praktiska moment/övningar - Grupparbeten - Inlämningsuppgifter - Muntliga seminarier - Loggbok som skrivs under LIA-perioden - Reflektioner över LIA-perioden och även presentation av sin LIA-plats inför klassen - Verksamhetens skriftliga omdöme Minst 3 delar ska bedömas och ingå i ett kursbetyg (ex. skriftlig examination, individuellt arbete samt deltagande i grupparbete/handledning. För att uppnå godkänt betyg i hela kursen krävs att bedömning görs som godkänner vart och ett av de ingående delarna.) Betygssättningen sker utifrån hur väl den studerande uppnår kursmålen i kursplanen. Ansvarig utbildningsledare sätter betygen för hela kursen och betygen fastställs sedan i ledningsgruppen. De moment som är betygsgrundande i kursen finns angivna i kursplanen. Omtentamen erbjuds vid ett tillfälle i närheten till det ordinarie examinationstillfället, utöver detta erbjuds ett tillfälle till under terminen. Möjlighet kan också erbjudas att den studerande kan delta i nästkommande utbildnings motsvarande kurs, om den finns att tillgå. Betygskriterier och betygskrav Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Betygsskalan är tre-gradig utifrån följande kriterier: - Icke godkänd (IG) Ej nått kursmålen - Godkänd (G) Nått kursmålen med godtagbart resultat utifrån kursmålen, så att den studerande kan utföra sina arbetsuppgifter med hänsyn till kvalitetskrav. - Väl godkänd (VG) Nått kursmålen samt, analyserat, reflekterat och kan dra olika konsekvenser. Utifrån analysen se samband och göra relevanta val av metoder med hänsyn till kvalitetskrav och utveckling. Sida 18 (21)

20 Under LIA-perioden ger LIA-handledaren ett skriftligt omdöme (som är fastställt av ledningsgruppen) utifrån kursmålen (halvtids- och slutbedömning). Utbildningsledaren sätter det slutgiltiga betyget, i samtliga kurser. Betygen fastställs sedan av ledningsgruppen. Samtliga kurser i utbildningen har en kursplan med tydlig beskrivning av samtliga betygskriterier utifrån målen i kursen. Den studerande har tillgång till kursplanerna på utbildningsplattformen Fronter. Betygskriterierna ska ange vilka kunskapsnivå som den studerande ska uppnå för att erhålla betyg i kursen och målen i kursplanen utgår från nivån på kunskapskraven i ämnet. Betyget sätts sedan utifrån den studerandes måluppfyllelse. Entreprenörskap i utbildningen Efter avslutad utbildning ska den medicinska sekreteraren kunna ta initiativ till och kunna organisera nyskapande verksamhet. Det utgår från kreativitet, experimentlust och förverkligande av idéer som ska ses både ur arbetslivets och den studerandes perspektiv under utbildningens tid. Under utbildningen finns det moment där den studerande får använda sig av ett entreprenöriellt arbetssätt som sker i form av ett förbättringsarbete i samråd med verksamheter. Under utbildningens gång tar vi även in privata aktörer från olika verksamheter som föreläser utifrån sitt perspektiv, för att inspirera till ett entreprenöriellt tankesätt. D.v.s. att kunna identifiera möjligheter, vara kreativ och gå från ord till handling. Vår strävan är att ge den studerande en utbildning på en så hög nivå att den ger den medicinska sekreteraren en bredd kompetens i yrkesrollen som kan ge nya möjligheter och förutsättningar till utveckling i verksamheten. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 18 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 40 tim/vecka per studerande Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Efter varje delkurs under utbildningens period ska de studerande utvärdera både sina egna insatser samt utbildningsanordnarens upplägg och insatser i förhållande till mål i kursen. Utvärderingarna sker via det digitala verktyg Esmaker och de studerandes svar är anonyma. Utvärderingen sammanställs av ansvarig utbildningsledare och återkopplas till de studerande. Den ansvarige utbildningsledaren ska sedan göra ett skriftligt tillägg i utvärderingen med sina egna kommentarer runt den avslutade kursen. Dessa utvärderingar ska skickas ut till ledningsgruppen i samband med kallelse, och utvärderingarna tas sedan upp under ledningsgruppsmötet. Utvärderingarna arkiveras sedan tillsammans med ledningsgruppens handlingar. Vid varje utbildningsstart utses en studeranderepresentant, samt en suppleant som ska kunna föra gruppens talan vid ledningsgruppens möten. Studeranderepresentanten ingår i ledningsgruppen Sida 19 (21)

21 Översyn och har där möjlighet att lyfta frågor och synpunkter som finns direkt till ledningsgruppen vid mötena. Efter avslutad utbildning gör de studerande en slututvärdering på hela utbildningen, denna utvärdering arkiveras 2 år. Utvärderingar från varje kurs i utbildningen presenteras senast vid nästkommande ledningsgruppsmöte, den ansvarige utbildningsledaren ska också ge sina kommentarer till kursens upplägg och innehåll. Möjligheter att återkoppla vid ledningsgruppsmötena finns som ett givet inslag i dagordningen. Initiativet till revidering kan komma från olika håll, exempelvis att ledningsgruppen ger i uppdrag att förändra ett moment, att de studerandes utvärderingar ligger till grund för en förändring eller att den ansvarige utbildningsledaren belyser ett område som behöver revideras. Beslutet fattas i ledningsgruppen och protokollförs. Vid större revideringar av en utbildning används en referensgrupp som finns knuten till utbildningen. I samråd bearbetas förändringar i utbildningen/kursplan fram. Förslag till förändringar presenteras i samband med kallelse till ledningsgrupp och ärendet tas sedan upp och beslutas på ledningsgruppsmötet. Vid ett enskilt individuellt problem/situation hanteras det utifrån en upprättad handlingsplan som förankras i ledningsgruppen (alternativt med ledningsgruppens ordförande om det gäller en enskild studerandes privata förutsättningar), där finns även YH-chefen med vid mötet. Handlingsplanen upprättas och undertecknas av den studerande samt ansvarig utbildningsledare. Samt att handlingsplanen ska ha ett förutbestämt datum för uppföljning. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Kunskapsutveckling Syd är en avdelning inom Region Kronoberg, inom förvaltningen för Regional utveckling. Kunskapsutveckling Syds uppdrag är att bedriva yrkeshögskoleutbildning och därigenom bidra till länets kompetensförsörjning. Avdelningen har för närvarande 9 anställda som innefattar utbildningschef, utbildningsledare, lärare och administratörer. Utbildningschefen har det övergripande ansvaret för verksamheten medan utbildningsledaren ansvarar för genomförandet av respektive utbildning och stödjer i det arbetet ledningsgruppen med underlag för att denna ska kunna fullgöra sina uppgifter. Till ledningsgruppen finns också en administratör kopplad, som bistår med kallelse och protokoll. YH-administratören är också ansvarig för arkiv, diarieföring, administrativa rutiner, dokumentation av kvalitetsarbete och rapportering av CSN. Administratören finns tillgänglig för de studerande dagligen vid frågor och behov av intyg etc. Avdelningen strävar efter ett ständigt utbyte mellan samtliga anställda för att arbeta utifrån en gemensam grund kopplat till pedagogik och rutiner, för att samtliga utbildningar ska hålla samma goda kvalitet. Genom regelbundna verksamhetsmöten skapas förutsättningar för planering, erfarenhetsutbyte och fördelning av resurser. Vid behov av ytterligare kompetens och aktuell arbetslivsanknytning, anställs/anlitas personal inom vård- och omsorg eller en konsult för genomförande av vissa moment i en del av kurs, eller som helhet av kurs i en utbildning. För studerande med behov av särskilt pedagogiskt stöd p.g.a. funktionsnedsättning, finns en kontaktperson vid Kunskapsutveckling Syd att tillgå. Kontaktpersonen kan erbjuda samtal, planering och genomförande av handlingsplan, samt att tillgodose de extra behov av material som finns. Avdelningen har också en studie- och yrkesvägledare kopplad till sig, som är delaktig under utformningen av kursplan, samt under antagningen. Studerandeinflytande Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning De studerande har inflytande över planering, genomförande och uppföljning av utbildningarna genom sina respektive studeranderepresentanter i ledningsgruppen. Val av studeranderepresentanter sker vid start och introduktion av ny utbildning. Finns intresse från flera studerande från samma klass att vara aktiva, väljer gruppen ut en person som är representant i ledningsgruppen. Inför varje ledningsgruppsmöte ska studeranderepresentanten hämta in synpunkter och information från sin klass för att återkoppla till ledningsgruppen. Under sittande ledningsgruppsmöte ges det utrymme för dialog. Genom kursutvärderingar får utbildningsledaren och ledningsgrupp information om de Sida 20 (21)

22 studerandes åsikter om upplägg, innehåll, socialt klimat och egen insats. Det ger värdefull information för utvecklingen av utbildningens innehåll och upplägg. Utsedd studeranderepresentant för varje utbildning får information om och ska även intyga att ansvarig utbildningsledare går igenom följande moment vid introduktion. Den studerande får även skriva under och bekräfta följande punkter: - att utbildningsledaren gått igenom utbildningsplanen med samtliga studerande - att de studerande fått kursplaner för utbildningens kurser - att de studerande informerats om rutinerna för betygssättning och återkoppling av kursutvärdering samt regler för omtentamen - att metod och tidsplanering för LIA-anskaffning gåtts igenom - att utbildningsledaren med studerandegruppen gått igenom ledningsgruppens sammansättning, roll och funktion i utbildningen - eventuella avvikelser i förhållande till utbildningsplanens beskrivning redovisas till ledningsgrupp och studerande. Sida 21 (21)