Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningens namn: Medicinsk sekreterare Ansvarig utbildningsanordnare: Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Omfattning, poäng: 400 Studieort: Växjö Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Utbildningsnummer: Bilaga till Myndigheten för yrkeshögskolans beslut, den

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Medicinsk sekreterare Ansvarig utbildningsanordnare Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Adress: Box 1223 Postnr/ort Växjö Besöksadress Organisation: Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Adress: Box 1223 Postnr/ort Växjö Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post {Uppgift saknas} Sida 1 (20)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Medicinsk sekreterare Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Yrkesroll 4: Yrkesroll 5: Medicinsk sekreterare Vårdadministratör, medicinsk sekreterare Läkarsekreterare Kliniksekreterare Projektledare, administratör Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om - Utbildningens mål, syfte och pedagogik - Vårddokumentation - Anatomi, fysiologi och sjukdomslära - Medicinsk terminologi - Olika styrstystem, politiska ekonomiska och juridiska som påverkar hälso- och sjukvårdens organisation, ledarskap och omvärld - Rådande lagar, förordningar och avtal inom vårdsektorn - IT-system och programvaror som är relevanta för yrkesrollen - Svenska och engelska relaterade till yrkesrollen - Ekonomi och statistik relaterade till yrkesrollen - Fysisk och psykisk arbetesmiljö Sida 2 (20)

4 - Förändringsarbete inom verksamheten, entreprenörskap - Ledarskapets betydelse, självinsikt, teamarbete Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att - Med en god språkbehandling, självständigt och i team effektiv kunna hantera administration, dokumentation och logistik inom vårdsektorn - Bemöta patienter, anhöriga och personal utifrån ett professionellt förhållningssätt - Arbeta med olika programvaror inom IT - Hantera statistik och ekonomiska begrepp - Tillämpa ett entreprenöriellt tänkande genom ansvar, kreativitet och handlingskraft Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att - Kunna arbeta effektivt och rationellt som medicinsk sekreterare och med yrkesrollens arbetsuppgifter inom offentlig och privat vård och omsorg - Kunna utföra patentsäker medicinsk dokumentation - Bemöta individen utifrån ett professionellt förhållningssätt, genom ett väl utvecklat servicetänkande - Kunna arbeta och ta ansvar både självständigt och i arbetslag - Arbeta med IT och informationshantering - Kunna utveckla ett kritiskt granskande förhållningssätt och ha ett systematiskt och analytiskt arbetssätt - Ha utvecklat ett ansvarsfullt och självständigt synsätt att kunna bidra till verksamhetens kvallitets- och utvecklingsarbete - Ha utvecklat sin förmåga att värdera och utvärdera sitt eget och andras arbete utifrån givna mål och kompetenskrav Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng IT-kunskap 30 Arbetspsykologi arbetsliv 20 Engelska med medicinsk inriktning 20 Examensarbete 25 Hälso- och sjukvårdens lagar 20 Hälsoinformatik 15 Introduktion, Anatomi, fysiologi och sjukd LIA 1 40 LIA 2 60 Medicinsk terminologi 40 Organisation och verksamhetsutveckling 20 Svenska skrivregler 15 Utvecklande ledarskap, projektledning och Vårddokumentation och patientadministratio Summa: 400 Sida 3 (20)

5 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Utbildningen har 14 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: IT-kunskap Yh-poäng: 30 Beskrivning: Beskrivning: Studenten skall i kursen få ett säkerhetstänkande och lära sig hantera IT-systemen på ett säkert sätt. I kursen skall studenten komma i kontakt med ett flertal olika programvaror som kan vara relevant för yrkesrollen och den studerande skall vara väl förtrogen med de vanligast förekommande programmen för ordbehandling/layout, kalkyl/databas samt presentation. Efter genomgången kurs ska den studerande ha -kännedom om datorers funktion och uppbyggnad -grundläggande kunskaper kring nätverk och datorkommunikation -goda kunskaper kring säkerhet och lagar gällande IT-system -goda kunskaper kring layout och presentation i PC-miljö (PowerPoint) -goda kunskaper gällande kalkyl och databashantering (Excel) -goda kunskaper i outlook -mycket goda kunskaper kring ordbehandling och formatering Kursens namn: Arbetspsykologi arbetsliv Yh-poäng: 20 Beskrivning: Beskrivning: Målet med kursen är att få inblick i teambildning samt få insikt om samspelet mellan människor och förmåga att åstadkomma goda relationer på arbetsplatsen. Samt att den studerande får kunskaper om indvidiens upplevelser och beteenden, förvärva insikter som samspelet mellan människor i olika yrkes- och patientkategorier Efter genomgången kurs ska den studerande kunna - ge exempel på den psykosociala arbetsmiljöns betydelse - ge exempel på olika roller i arbetslivet - beskriva arbetsgruppens dynamik - beskriva olika livskriser samt de möjligheter och svårigheter dessa kan innebära - utveckla förmågan till självinsikt och förmåga att samarbeta och åstadkomma goda Sida 4 (20)

6 relationer på arbetsplatsen - redogöra för olika typer av konflikter och konfliktlösningar på arbetsplatsen - vara medveten om och öppen för förändringsprocesser Kursens namn: Engelska med medicinsk inriktning Yh-poäng: 20 Beskrivning: Beskrivning: Kursen ska ge den studerande färdigheter i medicinsk engelska relaterade till yrkesrollen. Efter genomgången kurs ska den studerande kunna - uttrycka sig muntligt och skriftligt i yrkessituationer på engelska - informera på engelska om den svenska vården - använda relevanta begrepp inom medicinsk terminologi på engelska-läsa, översätta och förstå facktexter inom området - använda litteratur och hemsidor som stöd för utvecklingen av den egna kompetensen i medicinsk engelska Kursens namn: Examensarbete Kurstyp: Examensarbete Yh-poäng: 25 Beskrivning: Beskrivning: Den studerande gör under termin 4 ett examensarbete inom ett avgränsat område. Den studerande ska tillämpa sina färdigheter i att självständigt genomföra ett projekt med fördjupning inom ett specifikt ämnesområde, där projektet är kopplat till en arbetsplats. Den studerande ska också kunna opponera på ett annat arbete. Den studerande ska kunna - arbeta självständigt och projektorienterat - dokumentera och presentera sitt projektarbete/sina studier på ett metodiskt sätt i en vetenskaplig rapport - applicera och använda sig av branschrelevanta ämneskunskaper Kursens namn: Hälso- och sjukvårdens lagar Yh-poäng: 20 Beskrivning: Beskrivning: Den studerande får kunskaper om hälso- och sjukvårdens lagar, författningar och regler som är relevanta för yrkesrollen och ska efter avslutad kurs kunna tillämpa reglerna i sin yrkesutövning. Sida 5 (20)

7 Efter genomgången kurs ska den studerande - känna till lagar, författningar och avtal som reglerar hälso- och sjukvården och ha goda kunskaper om Offentlighets- och sekretesslagen, Patientdatalagen och Patientsäkerhetslagen, Arbetsmiljölagen. - kunna hitta och tolka information om lagar och avtal samt tillämpa lagarna i sin yrkesutövning för patientsäker dokumentation och administration -ha kännedom om regler och dokumentation kring specialistvårdsremisser och olika anmälningsskyldigheter relaterade till yrkesrollen - Hälso- och sjukvården inom Sverige och EU, samt regler för patienter som kommer frånländer utanför EU. Kursens namn: Hälsoinformatik Yh-poäng: 15 Beskrivning: Beskrivning: Kursen behandlar grundläggande statistik, sammanställning och presentation av information och data. Kursen ska ävgen ge grundläggande kunskaper om avtal som reglerar Efter genomgången kurs ska den studerande ha grundläggande kunskaper -om hur data bearbetas och sammanställs -om redovisning av statistisk data -att använda förekommande applikationer inom området -för hur insamlad data bearbetas och sammanställs i en databas -för hur statistisk data redovisas med grundläggande analys av utfallet - baskunskaper i elektronisk fakturering, statistik och kvalitetsregister. Kursens namn: Introduktion, Anatomi, fysiologi och sjukdomslära Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursen ska ge den studerande introduktion i utbildningens pedaogiska upplägg. Kursen ska ge de studerande en god förberedelse inför yrkesområdet, såväl den medicinska dokumentationen som i kontakten med patienten. Kursen ska ge grundläggande kunskaper i anatomi, fysiologi och i sjukdomslära har som syfte att ge en god grundkunskap i hur människokroppen är uppbyggd och fungerar samt hur både somatiska och psykiska sjukdomar uppkommer, symtombild, undersökningar och behandlingsformer, för att kunna utföra en säker patientrelaterad dokumentation. Kursen ska även ge grundläggande kunskaper om mikrobiologi, smittvägar och behandlingsåtgärder. I kursen ingår även insikter om frisk- och förebyggande vård och ergonoim. Kursen ger också kunskap om de mest förekommande läkemedlen, dess Sida 6 (20)

8 användningsområden samt de medicinska följderna av missbruk. Kursens namn: LIA 1 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 40 Beskrivning: Beskrivning: Kursen Lärande i arbete 1 (LIA 1) är förlagd till den praktiska verksamheten inom yrkesområdet hälso- och vårdadministration. Varje studerande tilldelas en personlig yrkeshandledare. Kursen ger, genom successiv yrkeshandledning och träning, möjlighet att utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs inom yrket. Efter avslutad kurs förväntas den studerande ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för att relativt självständig kunna utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrket. Kursens namn: LIA 2 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 60 Beskrivning: Beskrivning: Kursen Lärande i arbete 2 (LIA 2) är förlagd till den praktiska verksamheten inom yrkesområdet hälso- och vårdadministration. Kravet för att kunna påbörja kursen Lärande i arbete 2 (LIA 2) är att den studerande uppnått minst betyget Godkänt i LIA1. Kursen ger de studerande möjlighet att koppla teoretiska kunskaper till praktiska färdigheter inom yrkesområdet Hälso- och sjukvårdsadministration. Kursen ger, genom successiv yrkeshandledning och träning, möjlighet att utveckla en bred kunskapsbas för fortsatt utveckling inom yrkesområdet. Den ger inblick i organisationer och arbetsliv, samt ger kännedom om yrkespraxis, relevanta lagar och förordningar. Efter avslutad kurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt kunna arbeta som Medicinsk sekreterare. Kursens namn: Medicinsk terminologi Yh-poäng: 40 Beskrivning: Beskrivning: Målet med kursen är att ge ett grundläggande medicinskt basordförråd med termer på latin och grekiska så att den patientrelaterade dokumentationen görs på ett säkert och rationellt sätt. Sida 7 (20)

9 Efter genomgången kurs ska den studerande - ha kännedom om det medicinska språkets historia, uppbyggnad och struktur -kunna tillämpa uttals- och stavningsregler -ha tillägnat sig ett grundläggande ordförråd inom skilda medicinska specialiteter -korrekt kunna formulera medicinsk text -behärska och kunna tillämpa försvenskningsregler Kursens namn: Organisation och verksamhetsutveckling Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen ger kunskap om organisation, finansiering och verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården.kunskap om hur beslut fattas och verkställs i den offentliga sektorn samt inblick i arbetslivets lagstiftning. Inblick i kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning i ett ständigt förbättringsarbete -kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering i såväl landsting, kommun som privat regi -kännedom om hur beslut fattas och verkställs inom den offentliga sektorn -kännedom om arbetslivets lagstiftning och personaladministration -inblick i hur logistik kan påverka effektivitet och arbetsmiljö för patienters och anställdas bästa -kunskap om vikten av kvalitetsutveckling i ett ständigt förbättringsarbete -kunskap om metoder och verktyg som används i förbättringsarbete -kunskap om kvalitetsmätning -kunskap för att kunna medverka/arbeta i utvecklings- och förbättringsarbeten på arbetsplatsen utifrån ett entreprenöriellt synsätt Kursens namn: Svenska skrivregler Yh-poäng: 15 Beskrivning: Beskrivning: Den studerande ska kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt i olika yrkessituationer på svenska. Efter genomgången kurs ska den studerande kunna -skriva korrekt, mottagaranpassad svenska -tillämpa svenska skrivregler och formulera det svenska språket på ett korrekt sätt -bygga upp en muntlig framställning efter olika retoriska modeller (minnesanteckningar) Kursens namn: Utvecklande ledarskap, projektledning och arbetsrätt Yh-poäng: 20 Sida 8 (20)

10 Beskrivning: Beskrivning: Kursen ger en introduktion till ledarskapsteorier och olika modeller för projektledning relevanta för arbete inom hälso- och sjukvård. Kursen innehåller teorier om handledning och lärande.kursen ger också en allmän introduktion till arbetsrätt. Kursen kopplar till kursenarbetspsykologi. Kursen ska också ge en överblick över arbetsmarknadens parter och de arbetsrättsliga lagarna ur ett yrkesperspektiv samt belysa den ökande internationaliseringens betydelse för framtida verksamhet inom det valda yrkesområdet. Efter genomgången kurs ska den studerande kunna -kunna beskriva relevanta teorier för ledar- och handledarskap -kunna redogöra för relevanta modeller för projektledning -kunna grundläggande arbetsrätt Kursens namn: Vårddokumentation och patientadministration Yh-poäng: 45 Beskrivning: Kursen ger kunskaper och färdigheter i patientrelaterad dokumentation och patientadministration. Kunskaper i svenska relaterade till yrket så att professionell dokumentation kan utföras. Grundläggande kunskaper i olika patientregistreringar i vården. -kunna tolka, granska och bearbeta medicinsk texter efter diktat och koncept så att en säker dokumentation uppnås -ha en grundläggande kunskap om patientadministrativa program samt vara väl insatt i de system som används i det egna landstinget (kopplat till LIA) -kunna söka och använda information relevant till yrkesrollen, både i böcker och från internet -kunna använda uppställningsregler för brev, intyg och remisser -ha förståelse för sammanhanget i den medicinska texten i syfte att kvalitetssäkra journalen -ha kunskap om diagnosklassificering -DRG (sjukdoms och diagnosklassificering) -ha kunskaper i anatomi, sjukdomslära och medicinsk terminologi så att vårddokumentationen utförs på ett säkert och rationellt sätt. Sida 9 (20)

11 Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Tidigare genomgången utbildning och yrkeserfarenhet som bedöms vara relevant för utbildningens innehåll ska vara föremål för tillgodoräknande enligt 2 kap. 12 Förordning om yrkeshögskolan. Även kunskaper som förvärvats på annat sätt ska tillgodoräknas. Utbildningsledare, studie- och yrkesvägledare och kursansvarig ska bedöma och validera de kunskaper som bedöms vara till gagn för den sökande och som är av betydelse för utbildningens innehåll. Valideringen tar hänsyn till alla förvärvade kunskaper, tidigare genomgångna utbildningar och yrkeserfarenhet som den sökande åberopar. Efter bedömning och validering fattas beslut i ledningsgruppen. Beslutet kan inte överklagas. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Om behovet uppstår kan vi erbjuda undervisning i svenska med yrkesinriktning, genom ett samarbete med Komvux/Arbete och Välfärd i Växjö. Målet är den studerande ska tillgodogöra sig utbildningen och nå sin yrkesroll. Ledningsgruppen och utbildningsanordnaren identifierar behovet vid antagningen och uppmärksammar behovet. Kursupplägget anpassas efter deltagarens studiebakgrund, kunskaper i svenska och erfarenhet i branschen som ska vara på en kvalificerad och eftergymnasial nivå. Språklärare med erfarenhet av utbildning i ämnet gör en bedömning tillsammans med den studerande och planerar den individuella studieplanen som integreras löpande i utbildningen parallellt med ordinarie kurser. Studieplanen är inriktad mot det yrkesområde som studerande är antagen till och undervisningen inriktas på yrkesrollen och de specifika yrkesinriktade språkkunskaper som arbetsmarknaden kräver. Den studerande erhåller ett intyg på genomförd undervisning. Tillträde till utbildning Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Sida 10 (20)

12 Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Förutom grundläggande behörighet ska den studerande ha: Svenska 2 med lägst betyg E, eller motsvarande Engelska 6 med lägst betyg E, eller motsvarande Goda dator- och IT-kunskaper, t ex: - Gymnasiekursen Datorkunskap med lägst betyg E, eller motsvarande - Datorkörkort ECDL - Intyg från annan data/it-utbildning (t ex företagskurs eller studieförbund) - Arbetsgivarintyg med beskrivning av dina datorkunskaper Särskilda förkunskaper - motivering Kursen Svenska 2 med lägst betyg E eller motsvarande krävs för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen samt att yrket kräver en kvalificerad språkbehandling. Yrkesutövningen kräver både grammatiska och verbala färdigheter i svenska språket i kontakt med myndigheter, personal och patienter, som motsvarar de krav som ställs för godkänt betyg i kursen Svenska 2 eller motsvarande i äldre betygssystem.kursen Engelska 6 med lägst betyg E eller motsvarande krävs för att kunna kommunicera med patientgrupper av olika nationalitet. Även viss dokumentation i yrkesutövningen kan ske på engelska. De kunskaper som motsvarar godkänt betyg i kursen Engelska 6 eller motsvarande bedöms uppfylla dessa krav.datorkunskap krävs för att kunna hantera dokumentation och övrig kommunikation som sker via dator i yrket. Grundläggande datorkunskap avser behärskande av datorn som kommunikationsmedel. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen - Upprättande av sökandelistor görs när ansökningarna anländer - Ansökningarna registreras och numreras. - Bedömning av behörighet görs av studie- och yrkesvägledare i samverkan med utbildningsledare enligt 3 kap 1 p. 1-4 Förordning om Yrkeshögskola. - Särskild behörighet enligt utbildningens krav på särskilda förkunskaper bedöms - Behörighetsgrunder markeras för varje sökande - Summering och kommentarer dokumenteras av administratör - Saknas underlag för bedömning, begärs kompletterade underlag in från den sökande. Rutin kring förfarande finns dokumenterat i en framtagen lathund som används som hjälpmedel under bedömningsarbetet. Sida 11 (20)

13 Reell kompetens Sökande som inte bedöms vara behörig utifrån 3 kap. 1 punkt i förordningen, men anser sig ha möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen på grund av annan utbildning eller praktisk erfarenhet eller någon annan omständighet, kan åberopa reell kompetens för att anses vara behörig. Den sökande kan få sin reella kompetens prövad genom att lämna in styrkta handlingar som bevisar motsvarande kunskaper och erfarenheter. En kompetenskartläggning görs i samverkan mellan utbildningsledare och studie- yrkesvägledare. Validering kan ske för bedömning av kvalitetskrav för tillträde till utbildningen. Valideringsprocessen innebär kartläggning av tidigare studier, yrkeserfarenhet, livserfarenhet, bedömning av relevanta kurser, självskattning av kursmål och betygskriterier, självskattning, valideringssamtal. Validerande lärare utfärdar valideringsintyg som bifogas till kompetensintyget som utbildningsledaren utfärdar. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg Studie- och yrkesvägledare beräknar meritvärde på de ansökningar som bedömts vara behöriga. Beräkningen sker enligt UHR:s regler och tillämpningar om beräkning av meritvärde av gymnasieutbildning med undantag av meritpoäng. Meritvärdet kan högst bli 12 poäng. Meritvärde Mv Mv = 4 p. Mv = 6 p Mv = 8 p Mv = 10 p Mv = 12 p Särskilt prov De särskilda proven är inriktade på kunskaper och färdigheter relaterade till utbildningen och yrkesrollen. Syfte och mål med det särskilda provet, som är en del av urvalsprocessen, är att de som antas till utbildningen är de som bedöms ha de största möjligheterna att tillgodogöra sig utbildningen. De särskilda proven består av skriftligt test som avser språkliga färdigheter, datorvana/it samt ett muntligt prov/intervju. Proven kommer att bestå av att se förmågan till ordkunskap, läsförståelse, skriftlig förmåga. Frågeställningar som rör yrkesrollen, kommunikation, ansvar, struktur och motivation. Sida 12 (20)

14 Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Om antalet sökande överstiger det beviljade antalet platser till utbildningen rangordnas de sökande enligt upprättad rutin. Summering och kommentarer dokumenteras av administratör i upprättade listor, innehållande följande data. - För- och efternamn, personnummer, gatuadress, postnummer och ort - Behörighet - Meritvärde, betyg poäng - Särskilt prov - poäng - Total summa poäng - Förslag på antagen-reserv-ej antagen - Antagen - Svarat på antagningen - Avhopp - Summering av antal sökande - Antal behöriga sökande - Antal beviljade platser - Antagna som 20 procent De olika grupperingarna behörighet, särskild behörighet, Svenska 2 sammanställs Meritvärdet på betyg, särskilt prov räknas ut och sammanställs Den totala summan räknas ut och dokumenteras i den upprättade listan av administratör Övriga kommentarer, som kommer att komplettera, särskilt pedagogiskt stöd, söker på 20 procent dokumenteras på listan. Listan sammanställs och redovisas vid ledningsgruppens möte, som fastställer antagningen. Antagningsbeskedet skickas via e-post samt skriftligen till de sökande (antagna och reserver med platsnummer) De som är antagna ska svara på antagningsbeskedet inom en viss tid. Eventuella reserver får besked om antagning. Sökande som inte uppfyller behörighetskraven meddelas med orsak till avslag. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Sida 13 (20)

15 Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Målet med det pedagogiska upplägget är att den studerande ska kunna utveckla ett reflekterande arbetsätt (den reflekterande praktikern) genom att låta erfarenhetsbaserade kunskap och teoretisk/generell kunskap prövas och speglas mot varandra. (Donald Schön). Vårt mål att samordna forskningsbaserad och teoretisk kunskap med praktisk förtrogenhetskunskap. Pedagogiken och undervisningen bygger på att ge den studerande en teoretisk och praktisk plattform för den framtida yrkesrollen. Vi ger utrymme för praktiska övningar, dialog, diskussioner och seminarier/reflektionseminarier för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig nya kunskaper och färdigheter. Förutsättningarna för studierna innebär att det är heltidsstudier som sker i bunden utbildningsform. Vid utbildningens start sker en introduktion av utbildningen, de studerande får kännedom om det pedagogiska upplägget, studieteknik, lärplattform och yrkesrollen. De studerande har under utbildningens gång två dagars lärarledda studier med centrala träffar per vecka. Två veckodagarängas åt LIA och en dag är avsätt för självstudier. Vid de centrala träffarna som förläggs till Växjö, ges föreläsningar som är kopplade till ämnet i kursen, praktiska övningar, reflektionshandledning, gruppdiskussioner, seminarier, fältstudier, exminationer samt möjligheter till erfarenhetsutbyte i gruppen. Praktiska, muntliga och skriftliga övningar går ut på att träna hur man bäst bemöter människor i telefon och reception, hur man skriver diktat som till exempel journalanteckningar, remisser, protokoll och intyg,samt hur man arbetar med statistik, arbetar och i projekt etc. Under övrig tid, LIA samt självstudier sker den mesta av kommunikationen via lärplattformen Fronter, där reflektion och all information om utbildningen finns, (studiehandledning, schema, uppgifter, reflektioner, handledning och examinationer). Därutöver finns den ansvarige utbildningsledaren tillgänglig via e-post och mobiltelefon vid behov. Genom att vi låter våra studerande diskutera, reflektera och utbyta erfarenheter i reflektiongrupperna och även ha gemensamma grupparbeten, diskussioner och examinationer blir reflektionsgruppen betydelsefull för den studerande under hela utbildningen. Den individuella utvecklingen hos den studerande sker via en skriftlig framgångsrapport/terminsutvärdering med uppföljning och utvecklingssamtal. Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Senast vid kursstart ska den studerande som har behov av särskilt pedagogiskt stöd ange de insatser som kan behövas för att kunna genomföra sina studier. Vi erbjuder den studerande individuellt samtal och handledning där vi upprättar en handlingsplan för den studerande, utifrån kursens mål och den studerandes förutsättningar. Rutiner finns upprättade för särskilt pedagogiskt stöd till studerande med funktionshinder, som inbegriper samtal, stöd, handlingsplan, utvärdering och uppföljning. För varje studerande där stöd sätts in upprättas en särskild studieplan där det anges vilket pedagogiskt stöd som sätts in med ex anpassade kunskapsprov och studiematerial, extra lärartid, anteckningsstöd, behov av specialpedagog och/eller arbetsterapeut. Studieplanen granskas och Sida 14 (20)

16 kvalitetssäkras i ledningsgruppen för att säkerställa att personen når utbildningsmålen. Det finns en utsedd kontaktperson som den studerande kan vända sig till vid behov av stöd, uppföljning och samtal. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Samarbetet med arbetslivet har sin grund i det behov och efterfrågan som finns på kompetenshöjning inom yrkesområdet. Framtagandet att utbildningen har skett i dialog med arbetslivsrepresentanter där utbildningens omfattning, innehåll, kursupplägg och utbildningsplan har diskuterats och bearbetats. En arbetsgrupp bestående av representanter från olika yrkeskategorier inom yrkesområdet har medverkat för att få ett så bra perspektiv som möjligt för att få fram rätt nivå och kompetens för utbildningen. Arbetsgruppen kommer att finnas tillgänglig och medverka vid fortsatt arbeta med kursplaner mm. I ledningsgruppen för utbildningen finns representanter från det specifika yrkesområdet representerade, där kompetensbehovet synliggörs i utifrån specialistundersköterskans yrkesroll för att säkra och höja kvaliteten i utbildningen. Under utbildningens gång är det gästföreläsare från arbetslivet ofta anlitade i specialämnen i olika yrkesroller. Samt att gästföreläsaren kan vara behjälplig med att formulera examinationsuppgifter som har anknytning till föreläsningen och området. Samt att vi kommer att att förlägga vissa utbildningsmoment inom berörd verksamhet, där vi har gott samarbete med olika enheter. Vi arbetar med att stärka nätverk inom arbetslivet i form av dialog och möten, för att säkerställa kvaliteten i utbildningen, som den ansvarige utbildningsledare har som uppgift i sitt uppdrag. Vi har också möjlighet och tillgång till studiebesök och fältstudier. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna. Vi bjuder in gästföreläsare från olika verksamheter som beskriver sin yrkesroll och arbete för de studerande, samt att de studerande får tidigt i utbildningen göra studiebesök inom yrkesområdet för att få en inblick i yrkesrollen. Det pedagogiska upplägget utgår från den reflekterande praktikern, som bygger på att de studerande får autentiska fallbeskrivningar som ska bearbetas och diskuteras. De studerande erbjuds också möjligheter till reflektion och handledning utifrån erfarenhetsutbyte och fallbeskrivningar, med varandra och med utbildningsledaren. Teoretiska moment i utbildningen kopplas samman med fältstudier/observationer som den studerande sedan får omsätta i reflektioner och praktisk handling.utbildningsledaren har kontakt med arbetslivet under hela utbildningen och finns med som ett stöd till handledare i arbetslivet.lia-handledarna bjuds in till en handledarutbildning på 4 dagar som sker i samverkan med VO-College (steg2). Utbildningen syftar till att få en fördjupad kunskap och förståelse för handledarrollen och för att kunna möta en YHstuderande på LIA:n. Den utsedda LIA-handledaren får i god tid, en skriftlig information om utbildningens upplägg och mål av ansvarig utbildningsledare. Den studerande följer en eller två handledare och schema under LIAperioden, detta för att den studerande ska få god insikt samt kontinuitet i yrkesrollen för att nå målen med LIA-kursen. Den studerande ska ha regelbundna samtal med sin handledare, samt att den studerande Sida 15 (20)

17 Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Inom Landstinget Kronoberg finns idag ett väl utarbetat system (KLIPP) som används i samverkan med Linnéuniversitet, Gymnasieskolorna samt Kunskapsutveckling Syd, där LIA- och praktikplatser fördelas inom Landstinget. Det finns också en VFU(verksamhetsförlagd utbildning)-samverkansgrupp där kommun och landsting samverkar för att få ett större perspektiv på fördelningen av platser, samt att det finns en gemensam syn och kontroll på olika LIA-platser. Kunskapsutveckling Syd garanterar en LIA-plats inom länet och har ett väl upparbetat nätverk inom yrkesområdet. Önskar den studerande en LIA-plats i hemkommun utanför länet görs detta i samverkan med den studerande och utbildningsledare genom kontakt med verksamheten för att säkerställa att LIA-platsen uppfyller utbildningens mål.. Under LIA-perioden gör utbildningsledaren i första hand ett besök, alternativt har ett telefonsamtal med LIA-handledare, studerande och verksamhet. Det studerande skriver loggbok under hela LIAperioden, som utbildningsledaren har tillgång till, samt att den studerande gör en utvärdering efter avslutad LIA. Genom den samverkan som i länet via VO-College, arbetar man också vidare på att hitta nya nätverk, former och rutiner, samverkansformer för att säkerställa kvaliteten på LIAplatser/praktikplatser. Bedömningsformulär utarbetas också till arbetslivet. Metoder för kunskapskontroll - Enskilda skriftliga tentamina, salstentamen, alternativt via lärplattform/fronter - Fallbeskrivningar, som de studerande får läsa och diskutera/reflektera kring - praktiska moment/övningar - Grupparbeten, både på centrala träffar samt via lärplattforn/fronter - Inlämningsuppgifter, både på centrala träffar samt via lärplattforn/fronter - Muntliga seminarier, vid centrala träffar eller vid reflektionsträffar - Närvaro vid gruppreflektioner/reflektionshandledning - Närvaro vid omvårdnadshandledning - Rumsobservationer, alternativt före, under eller efter LIA - Loggbok som skrivs under LIA-perioden - Reflektioner över LIA-perioden - Verksamhetens skriftliga omdöme Minst 3 delar ska bedömas och ingå i ett kursbetyg (ex. skriftlig examination, individuellt arbete samt deltagande i grupparbete/handledning. För att uppnå godkänt betyg i hela kursen krävs att bedömning görs som godkänner vart och ett av de ingående delarna. Betygssättningen sker utifrån hur väl den studerande uppnår kursmålen i kursplanen. Ansvarig utbildningsledare sätter betygen för hela kursen och betygen fastställs sedan i ledningsgruppen. De moment som är betygsgrundande i kursen finns angivna i studiehandledningen med en specificerad beskrivning. Omtentamen erbjuds vid ett tillfälle i närheten till det ordinarie examinationstillfället, utöver detta erbjuds ett tillfälle till under terminen. Möjlighet kan också erbjudas att den studerande kan delta i nästkommande utbildnings motsvarande kurs, om den finns att tillgå. Sida 16 (20)

18 Betygskriterier och betygskrav Betygsskalan är tre-gradig utifrån följande kriterier: - Icke godkänd (IG) Ej nått kursmålen - Godkänd (G) Nått kursmålen med godtagbart resultat utifrån kursmålen, så att den studerande kan utföra sina arbetsuppgifter med hänsyn till kvalitetskrav. - Väl godkänd (VG) Nått kursmålen samt, analyserat, reflekterat och kan dra olika konsekvenser. Utifrån analysen se samband och göra relevanta val av metoder med hänsyn till kvalitetskrav och utveckling. Under LIA-perioden ger LIA-handledaren ett skriftligt omdöme (som är fastställt av ledningsgruppen) utifrån kursmålen (halvtids- och slutbedömning). Utbildningsledaren sätter det slutgiltiga betyget, i samtliga kurser. Betygen fastställs sedan av ledningsgruppen. Samtliga kurser i utbildningen har en kursplan med tydlig beskrivning av samtliga betygskriterier utifrån målen i kursen. Den studerande får kännedom om detta genom studiehandledningen. Betygskriterierna ska ange vilka kunskapsnivå som den studerande ska uppnå för att erhålla betyg i kursen och målen i kursplanen utgår från nivån på kunskapskraven i ämnet. Betyget sätts sedan utifrån den studerandes måluppfyllelse. Entreprenörskap i utbildningen Efter avslutad utbildning ska den medicinska sekreteraren kunna ta initiativ till och kunna organisera nyskapande verksamhet. Det utgår från kreativitet, experimentlusta och förverkligande av idéer som ska ses både ur arbetslivets och den studerandes perspektiv under utbildningens tid. Under utbildningen finns det moment där den studerande får använda sig av ett entreprenöriellt arbetssätt som sker i form av ett förbättringsarbete i samråd med verksamheter. Under utbildningens gång tar vi även in privata aktörer från olika verksamheter som föreläser utifrån sitt perspektiv, för att inspirera till ett entreprenöriellt tankesätt. D.v.s. att kunna identifiera möjligheter, vara kreativ och gå från ord till handling. Vår strävan är att ge den studerande en utbildning på en så hög nivå att den ger undersköterskan en bredd, spets och kompetens i yrkesrollen som kan ge nya möjligheter och förutsättningar till utveckling och nyskapande inom yrkesrollen och i verksamheter. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 20 tim/vecka per studerande Sida 17 (20)

19 Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 20 tim/vecka per studerande Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Översyn Efter varje delkurs under utbildningens period ska de studerande utvärdera både sina egna insatser samt utbildningsanordnarens upplägg och insatser i förhållande till mål i kursen. Utvärderingarna sker via lärplattformen Fronter och de studerandes svar är anonyma. Utvärderingen sammanställs av ansvarig utbildningsledare och återkopplas till de studerande. Återkopplingen till de studerande genomförs av en annan utbildningsledare, för att de studerande ska ha möjlighet att genomföra en mer neutral diskussion. Den ansvarige utbildningsledaren ska sedan göra ett skriftligt tillägg i utvärderingen med sina egna kommentarer runt den avslutade kursen. Dessa utvärderingar ska skickas ut till ledningsgruppen i samband med kallelse, och utvärderingarna tas sedan upp under ledningsgruppsmötet. Utvärderingarna arkiveras sedan tillsammans med ledningsgruppens handlingar. Vid varje utbildningsstart utses en studeranderepresentant, samt en suppleant som ska kunna föra gruppens talan vid ledningsgruppens möten. Studeranderepresentanten ingår i ledningsgruppen och har där möjlighet att lyfta frågor och synpunkter som finns direkt till ledningsgruppen vid mötena. Studeranderepresentanten ska även erbjudas tillfälle vid centrala träffar, där de kan ventilera gemensamma punkter som gruppen vill lyfta och få svar på. Efter avslutad utbildning gör de studerande en slututvärdering på hela utbildningen, denna utvärdering arkiveras 2 år. Utvärderingar från varje kurs i utbildningen presenteras senast vid nästkommande ledningsgruppsmöte, den ansvarige utbildningsledaren ska också ge sina kommentarer till kursens upplägg och innehåll. Möjligheter att återkoppla vid ledningsgruppsmötena finns som ett givet inslag i dagordningen. Initiativet till revidering kan komma från olika håll, exempelvis att ledningsgruppen ger i uppdrag att förändra ett moment, att de studerandes utvärderingar ligger till grund för en förändring eller att den ansvarige utbildningsledaren belyser ett område som behöver revideras. Beslutet fattas i ledningsgruppen och protokollförs. Vid större revideringar av en utbildning används en referensgrupp som finns knuten till utbildningen. I samråd bearbetas förändringar i utbildningen/kursplan fram. Förslag till förändringar presenteras i samband med kallelse till ledningsgrupp och ärendet tas sedan upp och beslutas på ledningsgruppsmötet. Vid ett enskilt individuellt problem/situation hanteras det utifrån en upprättad handlingsplan som förankras i ledningsgruppen (alternativt med ledningsgruppens ordförande om det gäller en enskild Sida 18 (20)

20 studerandes privata förutsättningar), där finns även utbildningschefen med vid mötet. Handlingsplanen upprättas och undertecknas av den studerande samt ansvarig utbildningsledare. Samt att handlingsplanen ska ha ett förutbestämt datum för uppföljning. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Kunskapsutveckling Syd tillhör utvecklingsavdelningen och ingår i Landstinget Kronobergs kansli. Inom organisationen tillgodoser Kunskapsutveckling Syd delar av Landstinget Kronobergs behov av intern kompetenshöjning hos personal inom hälso- och sjukvård, psykiatri, kommunikation, ledarskap och organisation. Landstingsfullmäktige har utsett utbildningschefen på enheten, för att driva och utveckla yrkesutbildningar inom landstinget. Landstinget Kronoberg med Martin Myrskog,Lt dir. står bakom ansökan och är garant för att lokalerna är ändamålsenliga och tillgängliga. Kunskapsutveckling Syd, har för närvarande 14 anställda som innefattar utbildningschef, utbildningsledare och administratörer. Utbildningschefen har det övergripande ansvaret samt det operativa ansvaret, några utbildningsledare arbetar med intern utbildning och uppdrag för landstinget och några utbildningsledare arbetar med YH-utbildningar samt administratörer som finns till de olika funktionerna. Det finns ett ständigt utbyte mellan samtliga anställda för att hålla en god kvalitet och gemensam värdegrund för allt arbete som genomförs. Det finns en ansvarig utbildningsledare per utbildning som har det dagliga operativa ansvaret för utbildningen. Genom regelbundna verksamhetsmöten skapas förutsättningar för planering, erfarenhetsutbyte och fördelning av resurser för att kunna hålla en god flexibilitet och hög kvalitet. Vid behov av ytterligare kompetens, kan personal inom vård- och omsorg eller en konsult tillfälligt anställas för genomförande av vissa moment i en del av kurs, eller som helhet av kurs i en utbildning. De studerande som har behov av särskilt pedagogiskt stöd pga. funktionsnedsättning, kan få extra stöd av en kontaktperson på Kunskapsutveckling Syd. De studerande uppmanas vid ansökan till utbildningen att ange vilka eventuella behov av särskilt stöd som finns för att kunna genomföra sina studier. Kontaktpersonen kan erbjuda samtal, planering och genomförande av handlingsplan, samt att tillgodose de extra behov av material som finns. YH-administratör finns knuten till YH-utbildningarna, som är ansvarig för arkiv, diarieföring, administrativa rutiner, dokumentation av kvalitetsarbete och rapportering till CSN. Administratören finns tillgänglig för de studerande dagligen. En studie- och yrkesvägledare är delaktig under utformningen av kursplan, samt under antagningen. En person är ansvarig för kallelse och protokollskrivning vid ledningsgruppens möten. Sida 19 (20)

21 Studerandeinflytande De studerande har inflytande över planering, genomförande och uppföljning av utbildningarna genom sina respektive studeranderepresentanter i ledningsgruppen. Val av studeranderepresentanter sker vid start och introduktion av ny utbildning. Finns intresse från flera studerande från samma klass att vara aktiva, väljer gruppen ut en person som är representant i ledningsgruppen. Inför varje ledningsgruppsmöte ska studeranderepresentanten hämta in synpunkter och information från sin klass för att återkoppla till ledningsgruppen. Under sittande ledningsgruppsmöte ges det utrymme för dialog. Genom kursutvärderingar får utbildningsledaren och ledningsgrupp information om de studerandes åsikter om upplägg, innehåll, socialt klimat och egen insats. Det ger värdefull information för utvecklingen av utbildningens innehåll och upplägg. Utsedd studeranderepresentant för varje utbildning får information om och ska även intyga att ansvarig utbildningsledare går igenom följande moment vid introduktion. Den studerande får även skriva under och bekräfta följande punkter: - att utbildningsledaren gått igenom utbildningsplanen med samtliga studerande - att de studerande fått kursplaner för utbildningens kurser - att de studerande informerats om rutinerna för betygssättning och återkoppling av kursutvärdering samt regler för omtentamen - att metod och tidsplanering för LIA-anskaffning gåtts igenom - att utbildnngsledaren med studerandegruppen gått igenom ledningsgruppens sammansättning, roll och funktion i utbildningen - eventuella avvikelser i förhållande till utbildningsplanens beskrivning redovisas till ledningsgrupp och studerande. Sida 20 (20)